1

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversiktGöran Kecklund, docent

goran.kecklund@stressforskning.su.se

2

Frågeställningar/områden

• Hälsorisker vid natt- och skiftarbete

• Patientsäkerhetsrisker vid natt- och skiftarbete

• Hur förebygger man riskerna?

• Hur ska nattarbete schemaläggas (för att ge goda möjligheter till återhämtning och inte störa dygnsrytmen)?

• Hur påverkas den sociala livssituationen vid skift- och nattarbete

• Arbetstidsmodeller (verksamhetsanpassad arbetstid med viss möjlighet att välja arbetstid)

Hälsorisker

Sjukdomar/besvär Samband

Mortalitet Få studier – svårt att dra säkra slutsatser

Havandeskap Relativt få studier – natt innebär ökad risk för spontan abort och föda för tidigt

Mag/tarmbesvär Många studier med självrapporterade besvär.Natt ökar risken för magsår (eller H pylori infektion)

Sjukfrånvaro Förmodligen ingen överrisk

Hjärt/kärlsjukdom Delvis motstridiga resultat (se kommande bild)

Cancer Ökad risk för bröstcancer (se kommande bild)

3

Skiftarbete och hjärtinfarkt

4

Kawachi et al, 1995 (Circulation)US Nurses Health Study79 100 deltagareStatistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer

Skiftarbete och hjärt- och kärlsjukdom

• En klar majoritet av studierna visar att skiftarbete leder till metabola störningar (t ex höga blodfetter, övervikt, högt blodsocker, i några fall också högt blodtryck)

• 40-50 % högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar

• Några studier visar att det är kombinationen skiftarbete och dålig arbetsmiljö som är farlig

• ”Bra” scheman minskar riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom

5

Nattarbete och bröstcancer

6

Schernhammer et al, 2006US Nurses Health Study115 022 deltagareStatistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer (t ex ålder, rökning etc)

Nattarbete och cancer

• IARC (är en välrenommerad internationell kommitté för cancerforskning) har klassificerat sambandet mellan skiftarbete och bröstcancer som ”troligt”

• I Danmark är det klassat som arbetsskada (20 års nattarbete)

• Finns alltför lite forskning om andra typer av cancer för att man ska kunna dra några säkra slutsatser

7

Skiftarbete och sömn

• Sömn efter nattskift och före tidiga morgonskift (start före kl 06) reducerar sömnen till 4-6 timmar

• Bortsett från förkortningen verkar sömnens kvalitet (innehåll) inte att påverkas

• Skiftarbetares upplevelse av störd sömn handlar främst om att man sover för lite och inte känner sig utsövd

• OBS! stora individuella skillnader

8

Skiftarbete och trötthet/sömnighet

• En handfull studier har visat att tillnickningar och mikrosömn förekommer på nattskiftet

• I några studier har man kunnat relatera sömnigheten (mikrosömnen) till felhandlingar,

t ex lokförare som kör mot stoppljus

• Även tidiga morgonskift och långa skift kan leda till allvarlig sömnighet

9

Skiftarbete och olycksrisk

• Relativt många studier visar ökad olycksrisk på nattskiftet (och ibland även på kvällsskiftet, se nästa bild)

• Arbetsuppgiften spelar stor roll (i vissa yrken sjunker arbetsbelastningen på natten)

• Långa arbetspass (>10 timmar) verkar också öka risken för arbetsskador/olyckor

• Risken för olyckor stiger vid flera nattskift i följd enligt några studier

10

Ökad olycksrisk på nattskiftet (Smith et al, Lancet, 1994)

Relativ risk: 1.00 1.15 1.23

Skiftarbete och patientsäkerhet

• Frågan har fått stor internationell uppmärksamhet

• Finns relativt få bra studier (t ex har man ofta bara självrapporterade felbehandlingar)

• Finns dock amerikanska studier som använt ”objektiva” data och som visar att långa jourpass och långa arbetsveckor innebär fler felbehandlingar

12

Antal allvarliga misstag/1000 patientdagar (Landrigan et al 2004)

Normal jourarbetstid

(80h/vecka)

Förbättrat schema

(64h/vecka)*

Allvarliga medicinska

misstag

136 100

Diagnosfel 19 3

Medicineringsfel 97 82

Mikrosömn (mellan kl

23-07/timme)

0,69 0,33

*=max 16 timmar arbete i sträck och minst 8 timmars vila/dygn

48 timmars vecka

+56 timmars vecka

P-värde

Sömnlängd (medel/dag)

7,3h 6,8h 0,09

Medicinska fel (per 1000 patient dagar)

27,6 41,0 0,006

Medicinska fel och förkortad arbetstid (Cappucio et al, 2009)

Skiftarbete och sociala effekter

• Många skiftarbetare upplever att arbetstiderna inkräktar på umgänget med familj och vänner (man blir mer isolerad och mer missnöjd med familjelivet)

• För vissa aktiviteter kan det vara en fördel att vara skiftarbetare (man kan t ex få mer ”fri” tid)

• Svårt att dra några säkra slutsatser om det finns könsskillnader när det gäller sociala störningar – men möjligen påverkas kvinnor mer

15

Hur bör skiftschemat konstrueras?

• Permanent nattarbete OK om det är självvalt

• Man minskar dygnsrytmstörningarna och risken för ackumulerad sömnbrist om man har snabbroterande skiftsystem (dvs. max 3-4 likadana skift i följd)

• Viss fördel att växla medsols (dag-kväll-natt) eftersom man då alltid får lång vilotid mellan arbetspassen

• Skiftbytestiden mellan nattskift och dagskift bör ligga kring kl 07

16

Fortsättning skiftschema

• Förmodligen bra att ha lediga dagar utspridda i schemat med någon enstaka längre ledighetsperiod (dock lite forskning)

• Långa arbetspass (>10 timmar) kan innebära alltför hög belastning om arbetsuppgifterna är fysiskt och/eller psykiskt krävande

• Vilotiden mellan arbetspassen bör vara minst 11 timmar (annars stor risk för sömnbrist)

• OBS! enstaka undantag är OK (men innebär då något högre risker)

17

Förkortning av arbetstid

• Mycket få studier (av bra kvalitet)

• Arbetslivsinstitutets studie som publicerades 2007 visade att 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön var mycket populärt och förbättrade upplevd hälsa, sömn och trötthet

• Däremot fann man inga skillnader på biologiska hälsomarkörer eller på registrerad sjukfrånvaro

• Finns nästan inga studier på skiftarbetare

18

Inflytande på arbetstiden

• Inflytande och delaktighet är en nyckelfaktor för att minska ohälsan i arbetslivet (folkhälsopolitiskt mål)

• Inflytande är uppskattat bland skiftarbetare och verkar mildra de negativa effekterna på sömn och hälsa

• Finska studier visar att stort inflytande över arbetstiden minskar sjukfrånvaron och minskar risken för förtidspensionering (studierna studerar både dag- och skiftarbetare)

19

Individuella motmedel

• Man kan inte förebygga alla besvär med schemaläggning (individen har också ett eget ansvar)

• Tupplurar och ljus motverkar trötthet på nattskiftet

• Förmodligen är även rådgivning/utbildning en bra åtgärd (för att höja kunskapsnivån och motivera livsstilsförändringar)

20

Exempel på sömnråd

• Tyst, svalt och mörkt i sovrummet

• Bra nedvarvningsrutiner (före sänggåendet)

• Undvik att arbeta och se på TV (använda dator) i sovrummet/sängen

• Vistas ute på dagen – gärna lågintensiv träning

• Undvik kaffe, alkohol och uppiggande drycker före sänggåendet

• Ta itu med stress före sänggåendet 21

Analys av ”önskeschema” vid två sjukhus i Mälardalen

• Hur väljer man? Finns det risk att man betonar sociala fördelar allt för mycket?

• Finns det samband med subjektiva hälsoindikatorer?

• Sjukhus 1: arbetstidsdata för 2 år (både önskade och faktiska)

• Sjukhus 2: arbetstidsdata för drygt 6 månader och upplevd hälsa för 143 sjuksköterskor och undersköterskor

22

Samband arbetstider och sömn/hälsa

• Att ofta ha kombinationen ”kväll-dag” korrelerade med störd sömn (och att man var mer negativ till arbetstiderna)

• Ofta kvällsskift korrelerade med god sömnkvalitet

• Kvällsmänniskor arbetar mer på natten (och på kvällen)

24

Slutsatser

• Hälso- och säkerhetsrisker är hanterbara om man har ett bra skiftschema, om skiftarbetarna tar ett eget ansvar samt om arbetsgivaren satsar på förebyggande åtgärder

• Antagligen bidrar trötthet och sömnbrist till felbehandlingar på svenska sjukhus men man vet inget om omfattningen

• Svårt att generalisera studierna från andra länder till svenska förhållanden

25

forts. slutsatser (II)

• Stora individuella skillnader (10-20% klarar inte av natt- och skiftarbete utan lider av hög trötthet på arbetstid)

• Förmodligen försvinner besvären om de som drabbas får ett mindre slitsamt schema, t ex slipper arbeta natt

• Andra orsaker till individuella skillnader är ålder, biologiska faktorer (t ex dygnsrytm och sömnbehov) och familjesituation

• OBS! även äldre skiftarbetare kan gilla att arbeta natt

26

forts. slutsatser (III)

• Är det bra med självvalda arbetstider (önskescheman): Ja – eftersom det möjliggör viss individuell anpassning av skiftschemat

• Underlättar möjligheten att kombinera skiftarbete med familjeliv och fritid

• Hur ser den optimala arbetstidsmodellen ut?

• Är det bättre att välja när man vill vara ledig än när man ska jobba?

• Viktigt att arbetsgivaren är aktiv och inte överlåter hela processen till arbetstagarna

• Betona chefens ansvar: tydlighet och dialog27

forts. slutsatser (IV)

• Hur förebygger man hälsoriskerna? Kan ”skiftarbetarkörkort” vara något för sjukvården?

• Antagligen skulle 32 timmars arbete per vecka, motsvarande 4 arbetsdagar och tre lediga dagar, vara mkt gynnsamt för sömn och återhämtning.

• Hur ska man kompensera för skiftarbete? Ledig tid viktigare än högre ersättning

• Patientsäkerhet: bättre att förebygga än att söka syndabockar (alla arbetstagare kan göra misstag, sopa inte under mattan under försök att lära av de fel som begås)

28

Hur går man vidare?

• Sprid den populärvetenskapliga sammanfattningen till både skiftarbetare och chefer/personalplanerare

• Arbetstidsseminarium: ”samsyn” mellan fack och arbetsgivare (visa att man vill skapa arbetstider som är både bra för verksamheten och som är långsiktigt hållbara för hälsan)

• Ta fram ”goda exempel” som andra verksamheter kan inspireras av (eller ta efter)

• Det behövs en svensk studie av arbetstider inom vården (med fokus på hälsa, arbetstrivsel och patientsäkerhet)

29