Årsredovisning 2014.indd

Årsredovisning Sparbanken Alingsås AB

2014

Sparbanken Alingsås AB årsredovisning 2014

VD har ordet

Världsekonomin har under 2014 visat på en långsam

återhämtning. USA har haft en positiv utveckling, medan

eurozonen blev en besvikelse. Den svenska ekonomins

utveckling har varit förhållandevis stabil, där den privata

konsumtionen och bostadsinvesteringar svarade för

merparten av tillväxten.

Bankens resultat för 2014 är fortsatt starkt. Rörelse-

resultatet på 231 mkr ger oss goda möjligheter att fort-

sätta växa tillsammans med våra kunder och att vara en

positiv kraft i vårt verksamhetsområde. En stor del av det

fina resultatet är många års arbete som innebär en stor

kundstock som använder bankens tjänster och produkter.

Glädjande är att vi gör fler affärer med nya och befintliga

kunder. Ytterligare en positiv faktor är att vi erhållit drygt

80 mkr i utdelning på vårt strategiska aktieinnehav i

Swedbank.

Sparbanken Alingsås ledstjärna är att verka för att våra

kunder får en sund ekonomi. Vi försöker stimulera kunderna

att spara till en buffert för oförutsedda händelser.

Sparande är också angeläget inför större investeringar som

köp av boende eller bil. Det är naturligt att försäkra sina

saker som hus och bil, men det är minst lika viktigt att

försäkra sig om en ekonomisk trygghet, inför en eventuell

arbetslöshet eller sjukdom.

Att erbjuda en enklare vardag för våra kunder är grund-

läggande. Det är glädjande att se att våra kunder blir mer

aktiva i våra digitala kanaler. Våra kunder gör nu fler

inloggningar i mobilbanken än i internetbanken. Idag har

fler än 20 000 av våra kunder anslutit sig till mobilbanken

och under 2014 skakades saldot fram över 2 miljoner gånger

genom den tjänsten som vi kallar ”snabbsaldo”. Varje gång,

som vi på ett enkelt sätt lyckas visa våra kunder hur man

kan jobba med den nya tekniken, skapar vi nöjdare kunder.

Utvecklingen går fort och vi har en stor utmaning framför

oss med att lyckas hålla en god relation till våra kunder

trots att vi ser dem allt mindre inne i banklokalen.

I en allt mer digitaliserad värld blir vårt fysiska kundmöte allt

viktigare. För oss innebär det utmaningar inom framför allt:

• Det enskilda rådgivningsmötet där vi måste erbjuda

kunden ett mervärde i vår rådgivning som motsvarar

kundens förväntan.

• Att tillsammans med externa aktörer utveckla nya mötes-

platser där bankens kompetenta medarbetare möter kunder.

• Att aktivt planera och berätta om Sparbanken Alingsås

unikitet formulerad i Sparbanksidén.

Ett arbete som hela tiden pågår är att arbeta efter de

nya regelverk för finansiella institut som gäller risker,

kapitalisering och likviditet. Regelverkens syfte är att

stabilisera instituten. Sparbanken Alingsås ligger väl

framme i detta arbete.

Glädjande är att vår kundnöjdhet ökade under året. Både

våra privat- och företagskunder gav oss bättre betyg än

föregående år. Detta är ett gott kvitto på att arbetet med

att stärka varumärket ger resultat. Vi arbetar strukturerat

med att i kundmöten samt på kundträffar berätta om vad

Sparbanken Alingsås unikitet står för. Idag säger 7 av 10

kunder i senaste mätningen att de känner till att vi är en

unik bank med ett hjärta för de kommuner där vi verkar.

Vad skall vi tro om 2015? Riksbanken kommer att genom-

föra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt klara att

uppnå inflationsmålet på 2 %. Med största säkerhet kommer

vi att se en negativ reporänta under en längre tid. Detta

kommer att påverka bankens resultat negativt.

Trots rådande osäkerhet är det viktigt att vi fortsätter på

den inslagna vägen med att verka för att våra kunder får

en sund ekonomi genom buffertar och trygghetslösningar.

Jag vill tacka personal, styrelse, ägare och inte minst våra

kunder för ett framgångsrikt 2014.

Anders Samuelsson

VD

1


2

Styrelsen och VD för Sparbanken Alingsås AB,

556809-0855, får härmed avge årsredovisning för

räkenskapsåret 2014. Bankens verksamhet, tillsam-

mans med den verksamhet som överlåtits från

Sparbanken Alingsås har därmed bedrivits i 182 år.

Bankens verksamhetsområde omfattar Alingsås,

Lerum, Vårgårda och Herrljunga kommuner.

Sparbanksstiftelsen Alingsås är ensam ägare till

Sparbanken Alingsås och genom utdelning från

banken kan stiftelsen bidra till bygdens utveckling.

Årsstämman äger rum torsdag den 7 maj

2014, kl 18.00 på Estrad Alingsås, Bryggaregatan 2,

Alingsås.

Långsam global återhämtning

Den globala ekonomin uppvisade en blandad bild

under 2014 där USA visade framfötterna medan

återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse.

Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och till-

växten var högre än väntat, gynnad av sjunkande

energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion,

som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin,

svarade för merparten av tillväxtökningen.

Även om den amerikanska BNP-tillväxten sjönk

till 2,6 % det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 %

i det tredje kvartalet är den amerikanska central-

banken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska

ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i

höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin

viktigaste styrränta under 2015 för första gången

sedan 2007, även om ett lågt underliggande

inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en

räntehöjning.

I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat

där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av

Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot Ryssland

kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska

konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att

Årsredovisning för verksamhetsåret 2014

Ränteutvecklingen i Sverige

Källa: Reuters EcoWin

0,5

Procent6,56,05,55,04,54,03,53,02,52,01,51,0

0,02005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Riksbankens styrränta 10-årig statsobligation 3-månaders statsskuldsväxel


3

sjunka och risken för en deflationistisk utveckling

bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte

styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas.

ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram

av obligationer motsvarande 1 miljard euro fram till

september 2016 var ett ytterligare ett steg för att

motverka den sjunkande inflationen och att stärka

tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken

från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll

ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har

även satt avtryck på valutamarknaderna där euron

påtagligt har försvagats mot dollarn.

Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad

utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten sjönk

ytterligare och i slutet av förra året var BNP-ökningen

7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera

decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi

för att minska obalanserna i ekonomin. Växande

obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande

reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret

medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna

av de strukturreformer som har implementerats.

Hushållen driver svensk ekonomi

Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis

stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk

osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med

2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en

ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen

och bostadsinvesteringarna svarade för merparten

av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga

räntor, stigande realinkomster och en ökad syssel-

sättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även

satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte

med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk

exportindustri var utvecklingen den motsatta där

den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euro-

området, ledde till en fortsatt minskad industri-

produktion och medioker exportutveckling.

Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under

2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med

0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riks-

banken sin reporänta, till historiskt låga noll procent.

Den låga svenska inflationen, fallande inflationsför-

väntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter

ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler

penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå

inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ

reporänta har påtagligt ökat under inledningen av

2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som

framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har

lett till en svagare krona i synnerhet mot den ameri-

kanska dollarn men även gentemot euron vilket på

sikt kan stödja svensk exportindustri.


4

1. Uppgifter om banken

Bankens organisation

Bankens organisation framgår av nedanstående schema:

Förvaltningsberättelse

Alin

gså

s P

riv

atEm

eli R

yman

Styrelse

Inte

rn r

evis

ion

VDAnders Samuelsson

KreditAnders Korpås

FöretagsmarknadPehr Vikström

PrivatmarknadAngelica Petersson

Co

mp

lian

ceA

nder

s Fi

lipss

on C

lare

ving

Ris

kko

ntr

oll

Mor

gan

Sven

sson

Per

son

al/I

T/S

äker

het

Ulf

Olo

fsso

n

Eko

no

mi/

adm

Hel

ena

Wes

sbo

Mar

knad

Kla

s Fr

isk

Alin

gså

s Fö

reta

gLi

nda

Smed

berg

Pri

vat

e B

anki

ng

Pet

er B

jörk

ing

Vår

går

da

Mat

s Jo

hans

son

So

lleb

run

n

Siv

Olo

fsso

n

Her

rlju

ng

a Si

v O

lofs

son

Leru

mP

atri

c Lj

ungg

ren

Bankledning: Anders Samuelsson, Angelica Petersson, Anders Korpås och Pehr Vikström.


5

Personal

Antalet anställda i banken uppgick vid årsskiftet till

112 st (inklusive tillfälligt anställda), varav 111 i

banktjänst, vilket är samma som 2013. Av de 111

personerna i banktjänst är 57 kvinnor och 54 män.

Årsarbetare i banken är 96,4 (96,8 år 2013).

Medelåldern i banken är 44 år, vilket är samma

som föregående år. Personalomsättningen är 9,0 %

(13,7 % 2013).

Kompetensutveckling

Arbetet i bank är under ständig utveckling. Under en

följd av år har mer rutinmässigt arbete ersatts av ett

allt större inslag av rådgivning. Tillsammans med

verksamhetens komplexitet som sådan ställer det allt

högre krav på medarbetarnas kompetens. En viktig

del av utvecklingen är lärandet i det dagliga arbetet.

En annan del är utbildning i form av kurser med olika

inriktning och längd.

Samtliga 91 rådgivare på Sparbanken Alingsås har

Swedsec-licens. Syftet med Swedsec-licensieringarna

är att upprätthålla allmänhetens förtroende för före-

tag på finansmarknaden. Kunskapsnivån hos medar-

betare som arbetar i dessa företag är av stor vikt för

allmänhetens förtroende. Swedsec-licenserna upp-

dateras årligen genom utbildning och skriftliga prov.

Samarbete med Swedbank AB, avtal

I november 2010 undertecknades ett samarbetsavtal

med Swedbank AB att gälla fr o m 2011-07-01 t o m

2017-06-30 och förlängs därefter automatiskt med

två år om uppsägning ej har skett. Avtalet reglerar

bl a följande:

- Tillhandahållande och förmedling av produkter

- Bestämmelser om erbjudanden

- Tillhandahållande och nyttjande av stödtjänster

- Anslutning till bankgirosystemet

- Användande av symbolen

- Rikstäckning och hantering av kontorsnät

Sparbankernas Riksförbund

Sparbanken Alingsås AB är en av 60 sparbanker/

sparbanksaktiebolag som tillsammans med 13 spar-

banksstiftelser bildar Sparbankernas Riksförbund.

Förbundet är ett branschförbund med uppgift att

tillvarata medlemmarnas intressen, representera

medlemsföretagen gentemot myndigheter och

organisationer samt att vara remissinstans och för-

handlingspart i ärenden av betydelse för medlems-

bankerna.

Sparbanksgruppen

Sparbankernas förening för ägarfrågor i Swedbank,

är en ägargrupp bildad för att genom ett samordnat

utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam

hållning i fråga om Swedbanks förvaltning och där-

med även kunna nominera person till Swedbanks val-

beredning.

Sparbanksgruppen äger 8,6 % av aktierna i

Swedbank. Sparbanken Alingsås har ett strategiskt

aktieinnehav i Swedbank som uppgår till 8 358 100 st.

Aktieinnehavet är långsiktigt och strategiskt för

att trygga leverans av produkter och tjänster, inte

minst IT-tjänster till Sparbanken Alingsås.

Bankens ställning

Bankens affärsvolym, med vilket avses kunders in-

och utlåning i banken samt förmedlade produkter till

Swedbank AB såsom värdepappersfonder och bolån,

ökade med 8,9 % och uppgår till 33 416 mkr vid årets

slut. Främst är det in- och utlåning i banken samt för-

medlade bolån och Robur fonder som står för ökningen.

Utlåningen till allmänheten ökade under året med

237 mkr (3,6 %) och uppgår till 6 744 mkr. Hushålls-

sektorn har ökat med 83 mkr, företagssektorn har

ökat med 126 mkr och övriga sektorer med 28 mkr.

Inlåningen från allmänheten ökade med 188 mkr

(2,4 %), och uppgår vid årets slut till 8 094 mkr.

Offentlig sektor ökade sitt sparande med 4 mkr,


6

hushållssektorn minskade sitt sparande med 22 mkr,

företagssidan ökade med 151 mkr och övrigt ökade

med 55 mkr.

Marknadsvärdet på totalt förmedlade volymer till

Swedbank Robur och Swedbank Försäkring uppgick

till 4 279 mkr vid årets slut vilket är en ökning med

801 mkr (23,0 %) mot föregående år. Förvaltning av

sparande i depåer, PPM, kapitalmarknadskonton och

indexobligationer – Spaxar – uppgår tillsammans till

3 460 mkr vid årets slut, en ökning med 150 mkr

(4,5 %) sedan föregående år.

Lån har förmedlats till Swedbank Hypotek med

9 848 mkr, en ökning med 229 mkr (2,4 %) sedan

föregående år och till Swedbank Finans med 103 mkr,

en ökning med 9 mkr (9,5 %). Därutöver ingår i

bankens affärsvolym värdet av garantier, kortkrediter

samt ej utnyttjade krediter.

Kapitaltäckning

Efter styrelsens förslag till vinstdisposition uppgår

kapitalbasen till 1 271 mkr. Det lagstadgade riskvägda

beloppet uppgick till 7 085 mkr. Kärnprimärkapital-

relation (kapitalbas/riskvägt belopp) blir därmed

17,95 %. Ytterligare information om bankens kapital-

täckning framgår av not 36 Kapitaltäckning.

Soliditeten, eget kapital med tillägg för 78 % av

obeskattade reserver, i % av balansomslutningen, är

något lägre än föregående år 25,5 % jämfört med

23,8 % för 2013.

Bankens resultat

Rörelseresultatet uppgår till 231,4 mkr jämfört med

209,1 mkr för 2013, en förbättring med 22,3 mkr.

Summa rörelseintäkter och räntenetto uppgår till

376,3 mkr, en ökning med 7,3 %.

Tack vare ökade volymer och en något ökad

marginal mellan ut- och inlåningsräntorna har ränte-

nettot ökat med 9,2 mkr (5,6 %) jämfört med 2013

och uppgår till 173,5 mkr.

Intäkter exklusive räntenetto uppgick till 202,8 mkr,

vilket innebär en ökning sedan föregående år med

8,9 %. Ökningen beror på att banken under 2014

erhållit en högre aktieutdelning men även på ökade

provisionsintäkter.

Kostnaderna för rörelsen exklusive kreditförluster

uppgick till 143,4 mkr, vilket innebär en ökning med

2,9 % sedan föregående år. IT-kostnader uppgick till

30,1 mkr, en ökning med 12,7 %. Personalkostna-

derna uppgår till 75,6 mkr, en ökning med 2,9 %.

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar har

skett under året med 3,2 mkr.

Investeringar i lokaler och inventarier uppgår

till 1,8 mkr.

Kreditförlusterna har nettobokförts till 1,4 mkr,

se not 12 Kreditförluster.

Bokslutsdispositionerna har ökat resultatet med

0,03 mkr. Bokslutsdispositionerna består av upplösta

överavskrivningar. Årets skattekostnad är beräknad

till 32,4 mkr. Resultatet efter skatt uppgår till

199,0 mkr.

Likviditet och kapitalbehov

Bankens likviditet, vilket framgår av kassaflödes-

analysen, har minskat under året. På bokslutsdagen

uppgick likvida medel till 738,7 mkr (841,2 mkr). Av

dessa utgör 3,5 mkr kassamedel och 735,2 mkr som

kortfristiga tillgodohavande hos bank. Beträffande

likviditetsrisker, se not 3.

Ett aktivt miljöarbete

Banken vill genom ett internt och externt aktivt

miljöarbete bidra till att minska miljöbelastningen i

samhället. Banken är miljöcertifierad enligt ISO

14001 sedan sommaren 2009.

Banken påverkar miljön direkt genom sin verksam-

het och vidtar därför åtgärder för att begränsa den

negativa miljöbelastningen. Detta gör vi genom att

minska pappersförbrukning och elförbrukning.


7

Banken har valt Bra Miljöval-el i avtal med leverantörer

och personalen ska i första hand välja tåg som

färdsätt vid tjänsteresor.

Bankens produkter och tjänster gör det möjligt

att kombinera fördelaktiga ekonomiska lösningar

med miljö- och etikhänsyn. I bankens sortiment

erbjuds flera etik- och miljöfonder. Rådgivarna

genomför miljöanalyser vid kreditgivning till företag.

Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas

företagens miljöpåverkan ur ett riskperspektiv. Vi

hjälper våra kunder att uppnå en sund och hållbar

ekonomi. Banken uppmuntrar kunder att använda

betalningar med kort direkt i butik och betalningar

via internet eller swish. På dessa sätt minskas miljö-

belastningen med färre transporter. Under året har vi

varit med i Framtidsveckan som är ett brett samarbets-

projekt med många lokala aktörer i Alingsås kommun

där banken är med och bidrar till en hållbar utveckling

i samhället. Banken har även startat sin första miljö-

sponsring där vi är med och sponsrar fyra stycken

bikupor i Alingsås kommun.

Banken har antagit en miljöpolicy som i korthet lyder:

Sparbanken Alingsås AB

• bedriver affärsverksamhet så att möjligheter och

risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv,

• har ett nära samspel med kunder och övriga

intressenter i miljöfrågor,

• efterlever i all verksamhet självklart gällande lagar

och förordningar samt verkar för en positiv

utveckling på detta område,

• strävar efter att minska och förebygga föro-

reningar i all verksamhet,

• bedriver ett internt miljöarbete som leder till

ständiga förbättringar,

• tar tillvara medarbetarnas engagemang och

medvetenhet.

Känslighetsanalys

Nedan framgår hur bankens rörelseresultat påverkas

då vissa variabler ändras:

Placeringsmarginal:

En förändring av placeringsmarginalen med

0,1 procentenhet innebär en resultatförändring

med c:a 10,7 mkr.

Räntemarginal:

En förändring av räntemarginalen med 0,1 procent-

enhet innebär en resultatförändring med c:a 11,0 mkr.

Volymförändring:

En förändring av affärsvolymen med 1 000 mkr

innebär en resultatförändring med c:a 6,9 mkr.

Antal anställda:

En förändring av personalstyrkan med fem personer

innebär en resultatförändring med c:a 3,9 mkr.

Löneförändring:

En lönejustering med 5 % innebär en resultat-

förändring med c:a 2,8 mkr (inkl sociala avgifter).


8

Fem år i sammandragÅr 2010 avser proforma1

Nyckeltal 2014* 2013* 2012* 2011** 2010**

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 33 416 30 689 28 226 26 803 27 229

Förändring under året, % 8,89 8,73 5,31 -1,56 7,80 av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Summa riskvägt exponeringsbelopp 7 085 6 290 5 813 5 250 5 025Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) (Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp) 17,95 ET ET ET ETTotal kapitalrelation (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) 17,95 ET ET ET ETKapitaltäckningskvot (ej år 1) Kapitalbas/kapitalkrav ET 1,98 1,89 1,83 1,85

Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,62 1,65 2,00 2,10 1,50Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,15 1,17 1,15 1,10 0,79Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,70 0,70 0,50 0,40 0,10Avkastning på totala tillgångar Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning 1,85 2,06 1,15 1,17 0,59Räntabilitet på eget kapital Årets resultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 6,80 7,38 6,40 5,60 1,90K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,40 0,50 0,52 0,78K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,41 0,52 0,59 0,82

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 61 43 44 54 42Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,4 0,8 1,0 0,8 1,0Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,02 0,03 0,13 0,37 0,13

Övriga uppgifter Medelantal anställda 96 97 95 93 96 Antal kontor 5 5 5 5 7

1 Fram till 2010-12-27 drevs banken som sparbank och resterande del av året som aktiebolag. Proformasiffrorna är en sammanslagning av tiden som sparbank och tiden som aktiebolag. ET= ej tillämpligt på grund av förändrat regelverk. *Enligt lagbegränsad IFRS. **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7.


9

Fem år i sammandrag – resultat och balansräkning

mkr 2014* 2013* 2012** 2011 2010

Resultaträkning

Räntenetto 173 164 178 175 119Provisioner, netto 100 95 91 86 84Nettoresultat av finansiella transaktioner 15 6 1 -1 -1Övriga intäkter 87 86 47 34 5Summa intäkter 376 352 317 294 207Allmänna administrationskostnader -127 -122 -120 -116 -127Övriga kostnader (1) -16 -18 -37 -35 -35Kreditförluster -1 -2 -8 -23 -8Summa kostnader -145 -142 -165 -174 -170Rörelseresultat 231 209 152 120 37Bokslutsdispositioner 0 28 -28 3 3Skatter -32 -35 -23 -26 -16Årets resultat 199 202 101 97 24

Balansräkning Kassa 3 3 44 28 42Utlåning till kreditinstitut 1 008 1 062 1 043 966 716Utlåning till allmänheten 6 779 6 523 6 168 6 000 5 878Räntebärande värdepapper 1 486 1 352 774 635 643Aktier och andelar 1 636 1 490 1 035 728 768Immateriella tillgångar 0 0 0 14 28Materiella tillgångar 25 26 28 30 30Övriga tillgångar 63 46 55 43 56Summa tillgångar 11 000 10 502 9 147 8 444 8 161Skulder till kreditinstitut 4 4 1 1 3Inlåning från allmänheten 8 094 7 906 7 116 6 782 6 532Övriga skulder 98 86 105 104 61Avsättningar för pensioner m m 0 0 5 0 1Summa skulder och avsättningar 8 196 7 995 7 227 6 887 6 597Obeskattade reserver 0 0 28 0 3Eget kapital 2 804 2 507 1 892 1 557 1 561Summa skulder, avsättningar och eget kapital 11 000 10 502 9 147 8 444 8 161

*Enligt lagbegränsad IFRS.**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7.(1) inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar

Styrelsens förslag till vinstdisposition (tkr) Till årsstämmans förfogande står: - överkursfond 412 708 - fond för verkligt värde 1 217 852 - balanserad vinst 274 260 - årets resultat 199 039 Summa 2 103 859

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas 50 400 - i ny räkning föres 2 053 459 Förslaget till utdelning, som utgör 2 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 17,95 % (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,98). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1 271 mkr (994 mkr) och slutligt riskvägt belopp till 7 085 mkr (6 290 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.


10

Resultaträkning 1 januari - 31 december

Rapport över totalresultat1 januari - 31 december

tkr Not 2014 2013

Ränteintäkter 223 500 248 920

Räntekostnader -50 026 -84 583

Räntenetto 4 173 474 164 337

Erhållna utdelningar 5 83 245 80 694

Provisionsintäkter 6 116 204 108 830

Provisionskostnader 7 -15 920 -14 721

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 15 401 6 092

Övriga rörelseintäkter 9 3 820 5 362

Summa rörelseintäkter 376 224 350 594

Allmänna administrationskostnader 10 -127 124 -121 671

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 21 -3 151 -3 121

Övriga rörelsekostnader 11 -13 127 -14 503

Summa kostnader före kreditförluster -143 402 -139 295

Resultat före kreditförluster 232 822 211 299

Kreditförluster, netto 12 -1 424 -2 185

Rörelseresultat 231 398 209 114

Bokslutsdispositioner 13 33 27 557

Skatt på årets resultat 14 -32 392 -34 583

Årets resultat 199 039 202 088

tkr Not 2014 2013

Årets resultat 199 039 202 088

Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 119 660 442 501

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 -588 34

Årets övrigt totalresultat 119 072 442 535

Årets totalresultat 318 111 644 623


11

BalansräkningPer den 31 december

tkr Not 2014 2013

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 453 3 277Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 15 40 000 0 Utlåning till kreditinstitut 16 1 008 324 1 062 154 Utlåning till allmänheten 17 6 743 685 6 507 127 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 35 112 15 964 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 1 445 954 1 351 751 Aktier och andelar 19 1 634 009 1 487 639 Aktier och andelar i intresseföretag 20 2 056 2 391 Materiella tillgångar 21 - Inventarier 3 295 3 902 - Byggnader och mark 21 252 22 023 Övriga tillgångar 22 22 882 6 485 Uppskjuten skattefordran 14 151 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 40 238 39 699

Summa tillgångar 11 000 411 10 502 412

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 24 3 723 3 639 Inlåning från allmänheten 25 8 094 229 7 905 566 Aktuell skatteskuld 6 808 9 607 Övriga skulder 26 65 045 46 998 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 22 866 27 514 Avsättningar 0 0 - Uppskjuten skatteskuld 14, 28 3 802 2 227 Summa skulder och avsättningar 8 196 473 7 995 551 Obeskattade reserver 29 79 113 Eget kapital 30 2 803 859 2 506 748 Bundet eget kapital Aktiekapital (700 000 st aktier med ett kvotvärde om 1 000 kr) 700 000 700 000 Fritt eget kapital Överkursfond 412 708 412 708 Fond för verkligt värde 1 217 852 1 098 780 Balanserad vinst eller förlust 274 260 93 172 Årets resultat 199 039 202 088

Summa eget kapital 2 803 859 2 506 748 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 11 000 411 10 502 412 Poster inom linjen Ställda säkerheter saknas saknas Ansvarsförbindelser 31 145 921 141 867 - Garantier 43 023 48 096 - Övriga ansvarsförbindelser 102 898 93 771 Åtaganden 32 1 920 097 1 847 515 - Övriga åtaganden 1 920 097 1 847 515


12

Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital 2013 Fond för Balanserad Överkurs- verkligt vinst eller Årets tkr Aktiekapital fond värde förlust resultat

Ingående eget kapital 2013-01-01 700 000 412 708 656 245 22 604 100 668 1 892 225 Vinstdisposition 0 0 0 100 668 -100 668 0 Årets resultat 0 0 0 0 202 088 202 088 Årets övrigt totalresultat 0 0 442 535 0 0 442 535 Årets totalresultat 0 0 442 535 0 202 088 644 623 Utdelning enl. beslut på extra bolagsstämma 2013-09-12 0 0 0 -30 100 0 -30 100 Utgående eget kapital 2013-12-31 700 000 412 708 1 098 780 93 172 202 088 2 506 748

Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital 2014 Fond för Balanserad Överkurs- verkligt vinst eller Årets tkr Aktiekapital fond värde förlust resultat

Ingående eget kapital 2014-01-01 700 000 412 708 1 098 780 93 172 202 088 2 506 748 Vinstdisposition 0 0 0 202 088 -202 088 0 Årets resultat 0 0 0 0 199 039 199 039 Årets övrigt totalresultat 0 0 119 072 0 0 119 072 Årets totalresultat 0 0 119 072 0 199 039 318 111 Utdelning enl. beslut på årsstämma 2014-05-09 0 0 0 -21 000 0 -21 000 Utgående eget kapital 2014-12-31 700 000 412 708 1 217 852 274 260 199 039 2 803 859


13

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari - 31 december

tkr 2014-12-31 2013-12-31

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 231 398 209 114Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 0 149Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -12 716 -4 559Av-/nedskrivningar (+) 3 151 3 122Kreditförluster (+) 2 062 2 916Betald inkomstskatt (-) -35 192 -11 906Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 188 703 198 836

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut (+/-) -48 906 -371 458Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -238 620 -26 026Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -135 718 -575 117Ökning /minskning av aktier anläggningstillgång (+/-) 0 12 576Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 188 663 789 515Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 84 2 394Förändring av övriga tillgångar (+/-) -17 087 -3 954Förändring av övriga skulder (+/-) 7 934 -30 711

Kassaflöde från den löpande verksamheten -54 947 -3 945

Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 374 93Investering i finansiella tillgångar (-) -25 214 -12 576Avyttring av materiella tillgångar (+) 0 616Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 773 -916Kassaflöde från investeringsverksamheten -26 613 -12 783

Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) -21 000 -30 100Kassaflöde från finansieringsverksamheten -21 000 -30 100

Årets kassaflöde -102 560 -46 828Likvida medel vid årets början 841 234 888 062Likvida medel vid årets slut 738 674 841 234

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 3 453 3 277 Banktillgodohavande 735 221 837 957Summaenligtbalansräkningen 738 674 841 234 Summaenligtkassaflödesanalysen 738 674 841 234


14

2. Redovisningsprinciper

(a) Överensstämmelse med normgivning och lagBankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekom-mendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presen-teras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

(b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporterTillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 34) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

(c) Funktionell valuta och rapporteringsvalutaBankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och

antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämp-ningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 35.

(e) Ändrade redovisningsprinciperÄndrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.

(f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finan-siella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har nu färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i kraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU förväntas godkänna standarden under 2015. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indel-ningen i de tre kategorierna görs utifrån bankens affärsmodell för de olika innehaven respektive egenska-perna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstru-ment i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen. För eget kapitalinstrument


15

är utgångpunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet att i stället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt s k fair value option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsre-dovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster.

(g) IntresseföretagAndelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffnings-värdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresse-företag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdel-ningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning.

(h) Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutaBankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak-tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transak-tionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

(i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som

värderas till upplupet anskaffningsvärde inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings-instrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Netto-resultat av finansiella transaktioner (se nedan).

- Betalda avgifter för insättargarantin och stabilitets-avgiften.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.

(j) Provisions- och avgiftsintäkter Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas när tjänsten utförs. En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

(k) ProvisionskostnaderHär redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktions- kostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

(l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde

på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid).

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.

- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Valutakursförändringar.

(m) Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationskostnader omfattar personal-kostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas


16

också lokal-, utbildnings-, IT- telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster.

(n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

(o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresul-tat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balans-dagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräknings-metoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

(p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när banken presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller

på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovi-sas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Låneford-ringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handels-ändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt fair value option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergrup-pen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Banken placerar i aktieindexobligationer, som inne-håller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till


17

verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Kund- och låne-fordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fodringar.

Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella till- gångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt total-resultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeföränd-ringar som beror på nedskrivningar (se redovisnings-principer) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidi-gare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovis-ningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (fair value option). I den förstnämnda del- kategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder Inlåning och övriga finansiella skulder, t ex leverantörs-skulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 34 Finansiella tillgångar och skulder.

Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

(q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte.

(r) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkrings-redovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effekti-vitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balans-räkningen. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är ett belopp av fastför-räntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta,


18

vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av föränd-ringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för föränd-ring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

(s) Metoder för bestämning av verkligt värdeFinansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaff-ningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet före- kommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en

avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar, Belåningsbara statsskuldförbindelser m m samt Obligationer och andra räntebärande värdepap-per. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffnings-värde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2 056 tkr (2 391 tkr).

(t) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett ned-skrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller

gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade

betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska

skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga


19

värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

FinansiellatillgångarsomredovisastillupplupetanskaffningsvärdeBanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskriv-ningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen inte ansetts vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansdagen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkom-mande gruppvis nedskrivning gjorts. För 2014 gjordes en gruppreservering för blancolån med 628 tkr (651 tkr). Osäkra lånefodringar skrivs ned till det värde som banken bedömer kommer att inflyta. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. Om bedömningen av förväntade framtida värdet på ett osäkert lån förändras mellan två bedömningstillfällen skall denna skillnad redovisas som kreditförlust eller återvinning. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

KategorinfinansiellatillgångarsomkansäljasEget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv-ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst nio månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett eget kapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ur-sprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovi-sade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

(u) Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.


20

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstill-gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings-kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres linjärt över leasing- perioden.

Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 3 - 5 år - inventarier, verktyg och installationer 5 - 25 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas bestånds-delar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovis-ningsregler är emellertid försumbar. Banken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

(v) Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivnings-behov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvin-ningsvärde.

Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns indikation på

att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

(w) Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste-pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilken banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgifts-bestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelar när banken kan säkerställa att villkoren för att erhålla vinstandelar är uppfyllda.

(x) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.


21

(y) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Finansiella risker

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra olika funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktör vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kredit- och motpartsriskerMed kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Finans och Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmed-lingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens

kreditriskexponering. Beroende på engagemangets storlek har styrelsen delegerat beslutsfattandet till lägre instanser såsom, kreditdirektion och tjänstemän. Kreditdirektion rapporterar regelbundet till styrelsen. Kreditbesluten är dock i hög grad decentraliserade. Kund- och kreditbeslutet utarbetas på kontoret och kontoret fattar också de flesta kreditbesluten. Vid behov av större krediter lyfts kreditbeslutet upp till högre instans, dock först sedan kontoret tillstyrkt ärendet. Kontorets nära kontakt med kunden medför att man snabbt kan identifiera och agera på eventuella problem, och därmed minska förlustriskerna. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgå-ende princip är bl a att alla kreditbeslut i banken fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterli-gare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värde-pappersportfölj har bankens styrelse fastställt en finans-policy. Banken tillåts endast göra placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar samt inom vissa fastställda limiter för respektive motpart. Banken ställer då höga krav på motpartens kreditvärdighet genom en hög officiell kreditrating eller för de fall officiell rating saknas genom riskklassificering till låg risk. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassifice-ring i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervak-ningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller som följer.


22

Kreditriskexponering, Kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Kreditrisk-brutto och netto 2014 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering nedskrivning) med hänsyntkr till säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen 2 36 653 0 36 653 36 653 0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 405 395 2 556 1 402 839 1 322 224 80 615Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 1 426 944 0 1 426 944 1 392 950 33 994Pantbrev i jordbruksfastigheter 867 827 3 375 864 452 851 703 12 749Pantbrev i andra näringsfastigheter 1 427 988 3 085 1 424 903 1 406 456 18 447Företagsinteckning 460 148 16 347 443 801 442 550 1 251Övriga 5 2 120 555 16 848 2 103 707 148 847 1 954 860varav: kreditinstitut 1 061 625 0 1 061 625 322 951 738 674Summa 7 745 510 42 211 7 703 299 5 601 383 2 101 916 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 40 000 0 40 000 0 40 000- AA 0 0 0 0 0Andra emittenter - AAA 536 951 0 536 951 0 536 951- AA 51 292 0 51 292 0 51 292- A 156 723 0 156 723 0 156 723- BBB eller lägre 179 102 0 179 102 0 179 102- utan rating 521 886 0 521 886 0 521 886Summa 1 485 954 0 1 485 954 0 1 485 954 Övrigt Utställda lånelöften 1 094 886 0 1 094 886 0 1 094 886Utställda finansiella garantier 145 922 0 145 922 0 145 922Ej utnyttjade beviljade krediter 825 211 0 825 211 0 825 211Summa 2 066 019 0 2 066 019 0 2 066 019 Total kreditriskexponering 11 297 483 42 211 11 255 272 5 601 383 5 653 889

Kreditriskexponering, Kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Kreditrisk-brutto och netto 2013 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering nedskrivning) med hänsyntkr till säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen 2 49 478 0 49 478 49 478 0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 416 250 2 496 1 413 754 1 337 178 76 576Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 1 286 101 245 1 285 856 1 255 929 29 927Pantbrev i jordbruksfastigheter 835 777 3 341 832 436 821 884 10 552Pantbrev i andra näringsfastigheter 1 145 455 1 405 1 144 050 1 117 553 26 497Företagsinteckning 513 019 17 530 495 489 495 489 0Övriga 5 2 315 827 17 093 2 298 734 180 037 2 118 697varav: kreditinstitut 1 107 928 0 1 107 928 266 518 841 410Summa 7 561 907 42 110 7 519 797 5 257 548 2 262 249 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 0 0 0 0 0- AA 0 0 0 0 0Andra emittenter - AAA 424 961 0 424 961 0 424 961- AA 50 740 0 50 740 0 50 740- A 191 259 0 191 259 0 191 259- BBB eller lägre 236 435 0 236 435 0 236 435- utan rating 448 356 0 448 356 0 448 356Summa 1 351 751 0 1 351 751 0 1 351 751 Övrigt Utställda lånelöften 1 070 527 0 1 070 527 0 1 070 527Utställda finansiella garantier 142 087 0 142 087 0 142 087Ej utnyttjade beviljade krediter 776 988 0 776 988 0 776 988Summa 1 989 602 0 1 989 602 0 1 989 602 Total kreditriskexponering 10 903 260 42 110 10 861 150 5 257 548 5 603 602

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid ut- låningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun. 3 inklusive bostadsrätter. 4 inklusive bostadsrättsföreningar. 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning.


23

Kreditkvalitet Banken använder systemstöd via Swedbanks datasystem och via Upplysningscentralen för att riskklassificera såväl företags- som privatkrediter. Dessa tar i första hand hänsyn till framtida betalningsförmåga och säker-

ställande. Sammantaget med en årlig individuell genom-gång av företagskrediterna ger detta en väl underbyggd bedömning av den totala kvaliteten på kreditstocken.

Oreglerade och osäkra fordringar tkr 2014 2013

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefodringar Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 7 788 293Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 259 0Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 133 27Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 1 333 935Fordringar förfallna > 360 dgr 17 531 9 729Summa 27 044 10 984

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 4 022 668 3 896 365 - hushållssektor 2 666 310 2 583 071varav enskilda företagare 1 332 794 1 271 626 - övriga 96 918 69 801 Summa 6 785 896 6 549 237varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 12 757 22 155 - företagssektor 7 893 11 118 - hushållssektor 4 864 11 037

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs 0 0 - företagssektor 0 0 - hushållssektor 0 0

Osäkra lånefordringar 68 924 96 940 - företagssektor 54 373 79 651 - hushållssektor 14 551 17 289Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 41 583 41 459 - företagssektor 34 350 32 461 - hushållssektor 7 233 8 998

Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar 628 651 - företagssektor 0 0 - hushållssektor 628 651

Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 3 988 318 3 863 904 - hushållssektor 2 658 449 2 573 422varav enskilda företagare 1 331 101 1 271 014 - övriga 96 918 69 801 Summa 6 743 685 6 507 127

Erhållen pant på värdepapperslånSom ett led i omvända återköpsavtal och värdepappers-lån har banken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgår till 97 412 tkr, som säkerhet för lån. Dessa noterade värdepapper kan banken sälja eller använda som säkerhet. Per den sista december 2014 uppgick noterade värdepapper som banken använt som säkerhet till 15 684 tkr.

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa lik-viditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier. Bankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräk-ning och värdepappersportfölj hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen på nästa sida. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Mer information om bankens likviditetspositioner finns att läsa på bankens hemsida: www.sparbankenalingsas.se


24

Likviditetsexponering, 2014, tkr

Kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt Varavåterstående löptid Längre än Längre än Summa förväntad tidpsamt förväntad tidpunkt 3 mån men 1 år men Längre redovisat för återvinningför återvinning På anfordran Högst 3 mån högst 1 år högst 5 år än 5 år Utan löptid värde > 12 mån

Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0 0 0 0 0 3 453 3 453 0Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 0 0 40 000 0 40 000 40 000Utlåning till kreditinstitut 1 008 324 0 0 0 0 0 1 008 324 0Utlåning till allmänheten 587 415 276 617 477 785 1 454 107 3 947 761 0 6 743 685 5 401 868Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 35 112 35 112 0Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 60 023 296 639 1 048 528 40 764 0 1 445 954 1 089 292Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 1 723 884 1 723 884 0Summa tillgångar 1 595 739 336 640 774 424 2 502 635 4 028 525 1 762 449 11 000 412 6 531 160 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 522 0 1 201 0 0 0 3 723 0Inlåning från allmänheten 6 954 097 665 694 453 249 21 189 0 0 8 094 229 0Övriga skulder 0 0 0 0 0 98 519 98 519 0Eget kapital 0 0 0 0 0 2 803 940 2 803 940 0Summa skulder och eget kapital 6 956 619 665 694 454 450 21 189 0 2 902 459 11 000 411 0Oredovisade lånelöften 1 094 886 0 0 0 0 0 0 0 Operationella leasingavtal 0 0 507 284 0 0 0 0Utställda finansiella garantier 145 922 0 0 0 0 0 0 0

Total skillnad -6 601 688 -329 054 319 467 2 481 162 4 028 525 -1 140 010 1 6 531 160

Likviditetsexponering, 2013, tkr

Kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt Varavåterstående löptid Längre än Längre än Summa förväntad tidpsamt förväntad tidpunkt 3 mån men 1 år men Längre redovisat för återvinningför återvinning På anfordran Högst 3 mån högst 1 år högst 5 år än 5 år Utan löptid värde > 12 mån

Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0 0 0 0 0 3 277 3 277 0Utlåning till kreditinstitut 1 062 154 0 0 0 0 0 1 062 154 0Utlåning till allmänheten 691 748 183 165 344 411 1 538 529 3 749 274 0 6 507 127 5 287 803Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 15 964 15 964 0Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 60 064 72 150 1 168 797 50 740 0 1 351 751 1 219 537Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 1 562 139 1 562 139 0Summa tillgångar 1 753 902 243 229 416 561 2 707 326 3 800 014 1 581 380 10 502 412 6 507 340 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 511 0 1 128 0 0 0 3 639 0Inlåning från allmänheten 6 650 882 774 445 411 699 68 540 0 0 7 905 566 68 540Övriga skulder 0 0 0 0 0 86 345 86 345 0Eget kapital 0 0 0 0 0 2 506 862 2 506 862 0Summa skulder och eget kapital 6 653 393 774 445 412 827 68 540 0 2 593 207 10 502 412 68 540Oredovisade lånelöften 1 070 527 0 0 0 0 0 0 0 Operationella leasingavtal 0 0 540 637 0 0 0 637Utställda finansiella garantier 142 087 0 0 0 0 0 0 0

Total skillnad -6 112 105 -531 216 3 194 2 638 149 3 800 014 -1 011 827 0 6 438 163


25

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I bankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de över-vägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknads-värdet på bankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att ränte-nettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhälls- ekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa ränte- bindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens styrdokument Risklimiter kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på bankens ränte-bärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att ekonomifunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Målsättningen för bankens räntebundna expone-ringar är att den genomsnittliga durationen ska vara max 3 år. Derivatinstrument som exempelvis ränte-swapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränte-swapen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 var räntebindningstiden 2,7 år. Per den 31 december 2014 hade banken ränte-swappar med ett kontraktsvärde på 651 300 tkr (691 300 tkr). Swapparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till 43 164 tkr (24 294 tkr).


26

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering2014 Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men Längre än tkr Högst 1 mån högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 3 453 3 453Belåningsbara statsskuld- förbindelser 0 0 0 0 0 0 40 000 0 40 000Utlåning till kreditinstitut 1 008 324 0 0 0 0 0 0 0 1 008 324Utlåning till allmänheten 3 485 120 2 556 803 84 982 89 563 364 615 52 602 110 000 0 6 743 685Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 35 112 35 112Obligationer och andra räntebärande värdepapper 387 300 941 374 10 100 4 943 102 237 0 0 0 1 445 954Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 1 723 884 1 723 884Summa 4 880 744 3 498 177 95 082 94 506 466 852 52 602 150 000 1 762 449 11 000 412

Skulder Skulder till kreditinstitut 24 0 0 0 0 0 0 3 699 3 723Inlåning från allmänheten 7 116 195 472 480 387 439 81 884 22 411 0 0 13 820 8 094 229Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 98 522 98 522Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 2 803 938 2 803 938Summa skulder och eget kapital 7 116 219 472 480 387 439 81 884 22 411 0 0 2 919 979 11 000 412Differens tillgångar och skulder -2 235 475 3 025 697 -292 357 12 622 444 441 52 602 150 000 -1 157 530

Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1 120 000 2 531 300 0 0 0 0 0 0 2 651 300Räntederivat, fast ränta erläggs 2 25 000 17 000 85 000 84 000 309 700 20 600 110 000 0 651 300Kumulativ exponering -2 140 475 3 399 522 3 022 165 2 950 787 3 085 528 3 157 530 3 157 530 2 000 000

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering2013 Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men Längre än tkr Högst 1 mån högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 3 277 3 277Utlåning till kreditinstitut 1 062 154 0 0 0 0 0 0 0 1 062 154Utlåning till allmänheten 3 504 843 2 287 852 31 554 17 917 338 915 216 046 110 000 0 6 507 127Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 15 964 15 964Obligationer och andra räntebärande värdepapper 384 193 867 242 11 166 10 755 48 443 29 952 0 0 1 351 751Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 1 562 139 1 562 139Summa 4 951 190 3 155 094 42 720 28 672 387 358 245 998 110 000 1 581 380 10 502 412

Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 3 639 3 639Inlåning från allmänheten 6 875 298 476 661 271 482 211 691 70 434 0 0 0 7 905 566Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 86 459 86 459Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 2 506 748 2 506 748Summa skulder och eget kapital 6 875 298 476 661 271 482 211 691 70 434 0 0 2 596 846 10 502 412Differens tillgångar och skulder -1 924 108 2 678 433 -228 762 -183 019 316 924 245 998 110 000 -1 015 466

Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1 120 000 571 300 0 0 2 000 000 0 0 0 2 691 300Räntederivat, fast ränta erläggs 2 25 000 20 000 20 000 0 304 700 201 000 120 600 0 691 300Kumulativ exponering -1 829 108 1 400 625 1 151 863 968 844 2 981 068 3 026 066 3 015 466 2 000 000

1 och 2 Nominellt värde

AktiekursriskAktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller

faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). En generell förändring med 10 procentenheter av aktie-kursen på Swedbankaktierna beräknas påverka bankens eget kapital med 163 401 tkr (148 764 tkr).


27

Operativa riskerMed operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl a omfattar

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlånings-system med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

- behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för

att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisning 2014 Derivat Nominellt belopp/återstående löptid Positiva Negativa tkr Upp till 1 år > 1 år -5 år > 5 år Total marknadsvärden marknadsvärden

Derivat för handelsändamål Ränterelaterade kontrakt Räntegolv 2 000 000 0 0 2 000 000 17 299 0Valutarelaterade kontrakt Terminer 113 157 6 603 0 119 760 3 512 3 373Summa 2 119 760 Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 211 000 330 300 110 000 651 300 0 43 164Summa 651 300

Total summa 2 324 157 336 903 110 000 2 771 060 20 811 46 537

Derivat och säkringsredovisning 2013 Derivat Nominellt belopp/återstående löptid Positiva Negativa tkr Upp till 1 år > 1 år -5 år > 5 år Total marknadsvärden marknadsvärden

Derivat för handelsändamål Valutarelaterade kontrakt Terminer 87 933 17 563 0 105 496 1 223 1 099Summa 105 496 Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 65 000 505 700 120 600 691 300 5 352 25 568Summa 691 300

Total summa 152 933 523 263 120 600 796 796 6 575 26 667

Säkring av verkligt värdeFörändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår 31 december 2014 till 4 066 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 4 509 tkr. Mellanskillnaden 443 tkr är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på verkligt värdeförändringar i ränte- swapparnas rörliga ben (banken erhåller rörlig ränta).

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisningBanken använder sig av derivat där säkringsredo-visning inte tillämpas antingen därför att säkrings-relationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitiet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valuta-, ränte- och kreditrisk. Instrumenten omfattar ränteswappar, valutaterminer och räntegolv.


28

4. Räntenetto tkr 2014 2013

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 11 435 17 880Utlåning till allmänheten 182 484 207 420Räntebärande värdepapper 29 572 23 607varav: - derivat för säkringsredovisning -13 119 -11 672Övriga 9 13Summa 223 500 248 920

Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -2 495 -1 652Inlåning från allmänheten -44 577 -80 059varav: kostnad för insättningsgaranti -6 382 -6 177Övriga -2 954 -2 872varav: kostnad för stabilitetsavgift -2 947 -2 874Summa -50 026 -84 583Summa räntenetto 173 474 164 337

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala ränte- kostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) 1,47 1,41 Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,62 1,65Medelränta utlåningen 2,36 3,19Medelränta inlåningen (inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,30 0,96

5. Erhållna utdelningar tkr 2014 2013

Aktier och andelar i Swedbank AB 83 123 80 566Aktier och andelar i intresseföretag, Sparbankernas Försäkrings AB 122 128Summa 83 245 80 694

6. Provisionsintäkter tkr 2014 2013

Betalningsförmedlingsprovisioner 16 890 18 628Utlåningsprovisioner 44 877 42 811Inlåningsprovisioner 9 335 7 721Provisioner avseende utställda finansiella garantier 477 596Värdepappersprovisioner 37 175 32 254Övriga provisioner 7 450 6 820Summa 116 204 108 830

7. Provisionskostnader tkr 2014 2013

Betalningsförmedlingsprovisioner -10 982 -10 001Värdepappersprovisioner -3 691 -3 628Övriga provisioner -1 247 -1 092Summa -15 920 -14 721

8. Nettoresultat av finansiella transaktioner tkr 2014 2013

Räntebärande värdepapper 1 047 2 242Andra finansiella instrument 13 438 2 809Valutakursförändringar 916 1 041Summa 15 401 6 092

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori tkr 2014 2013

Innehav för handelsändamål (tillgångar) 13 438 2 809Övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 1 047 2 242Valutakursförändringar 916 1 041Summa 15 401 6 092Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat 119 072 442 535

9. Övriga rörelseintäkter tkr 2014 2013

Intäkter från rörelsefastigheter 3 550 3 732Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 0 627Övriga rörelseintäkter 270 1 003Summa 3 820 5 362

10. Allmänna administrationskostnader tkr 2014 2013

Personalkostnader - löner och arvoden -43 156 -41 544- sociala avgifter -16 176 -15 454- kostnad för pensionspremier -7 082 -7 577- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -4 911 -5 176- övriga personalkostnader -4 270 -3 799Summa personalkostnader -75 595 -73 550

Övriga administrationskostnader - hyror och andra lokalkostnader -5 946 -6 387- IT-kostnader -30 064 -26 680- konsulttjänster -4 708 -4 170- revision -1 312 -1 383- porto och telefon -2 485 -2 425- fastighetskostnader -1 425 -1 210- övriga -5 589 -5 866Summa övriga administrationskostnader -51 529 -48 121Summa -127 124 -121 671


29

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2014 2013 Ledande Övriga Ledande Övriga tkr befattningshavare anställda befattningshavare anställda

Löner 5 017 38 139 4 482 37 062Sociala kostnader 1 941 14 235 1 667 13 787Summa 6 958 53 374 6 149 50 849

Av bankens pensionskostnader på 7 082 (7 577) tkr avser 2 079 (1 804) tkr bankensledande befattningshavare (4 (4) personer).

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattnings-havare utgörs av grundlön, rörlig ersättning i form av avsättning till vinstandelsstiftelse, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktör utgör bankledningen.

Årslön till verkställande direktör beslutas av styrelsen, pension är i enlighet med Finansförbundets kollektivavtal. Vid upp-sägning från bankens sida senare än fem år efter tillträde ska, förutom lön under uppsägningstiden, utbetalas ett engångs-vederlag motsvarande tolv månadslöner. Tecknat avtal med en uppsägningstid av tolv månader från bankens sida och sex månader från VD:s sida.

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2014

Grundlön/ Övriga Pensions- Vinstandels- tkr styrelsearvode förmåner kostnad stiftelse Summa

Styrelsens ordf Lennart Anderberg 291 0 0 0 291Styrelsens vice ordf Anders Wengholm 126 0 0 0 126Finn Bitsch Björklund 138 0 0 0 138Urban Jansson 138 0 0 0 138Camilla Elvljung 138 0 0 0 138Lise Larsvik 79 0 0 0 79Lennart Hanson 86 0 0 0 86Sven-Åke Erikson 61 0 0 0 61Verkst. direktören 1 424 0 920 36 2 380Andra ledande befattningshavare (3 personer) 2 536 14 1 159 110 3 819Summa 5 017 14 2 079 146 7 256

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2013

Grundlön/ Övriga Pensions- Vinstandels- tkr styrelsearvode förmåner kostnad stiftelse Summa

Styrelsens ordf Lennart Anderberg 270 0 0 0 270Styrelsens vice ordf Sven-Åke Erikson 135 0 0 0 135Finn Bitsch Björklund 130 0 0 0 130Urban Jansson 116 0 0 0 116Camilla Elvljung 123 0 0 0 123Anders Wengholm 123 0 0 0 123Verkst. direktör 1 323 0 871 36 2 230Andra ledande befattningshavare (2 personer 1/1-31/5) (3 personer 1/6-31/12) 2 262 22 933 96 3 313Summa 4 482 22 1 804 132 6 440

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare, med undantag för försäljningsinriktade mål där bankledningen utelämnas. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser sjukvårdsförsäkring.


30

Lån till ledande befattningshavare

tkr 2014 2013

Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 5 643 3 501Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 11 241 7 221Summa 16 884 10 722

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1,4 (1,4) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 16,9 (10,7) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningUpplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kap. lämnas på bankens hemsida, www.sparbankenalingsas.se

2014 2013

Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor 49 51- varav män 47 46Totalt 96 97

Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 2 1- antal män 5 5Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktör - antal kvinnor 1 1- antal män 3 3

Arvode och kostnadsersättning till revisorer tkr 2014 2013

PWC Revisionsuppdrag 275 287

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föran-leds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Operationella leasingavtal där banken är leasetagare tkr 2014 2013

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år 507 540Mellan ett år och fem år 284 638Längre än fem år 0 0Summa 791 1 178

11. Övriga rörelsekostnader tkr 2014 2013

Avgifter till centrala organisationer -1 533 -1 361Försäkringskostnader -1 337 -1 585Säkerhetskostnader -1 024 -1 118Marknadsföringskostnader -6 845 -6 433Värdehantering -2 365 -3 972Övriga rörelsekostnader -23 -34Summa -13 127 -14 503

12. Kreditförluster, netto tkr 2014 2013

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -1 937 -10 979Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 965 9 686Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -7 711 -9 184Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 625 717Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 6 622 7 561Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -1 436 -2 199Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) 0 -13Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster (-) 12 14Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster(+/-) 0 13Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar 12 14Årets nettokostnad för kreditförluster -1 424 -2 185

13. Bokslutsdispositioner tkr 2014 2013

Återföring av periodiseringsfond 0 27 479Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 33 78Summa 33 27 557

14. Skatter

Redovisat i resultaträkningen tkr 2014 2013

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad -30 230 -33 738Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] -2 162 -845Totalt redovisad skattekostnad -32 392 -34 583

Avstämning av effektiv skatt 2014 2014 2013 2013 % tkr % tkr

Resultat före skatt 231 431 236 672 Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 50 915 22,0% 52 068 Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 442 0,2% 435 Ej skattepliktiga intäkter -9,1% -21 127 -7,9% -18 765 Redovisad effektiv skatt 13,1% 30 230 14,3% 33 738


31

15. Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m

2014 2013 Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat tkr värde värde (uppl a) värde värde (uppl a)

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m -svenska kommuner 40 000 40 000 0 0Summa 40 000 40 000 0 0Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 0 0Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0 0Summa 0 0

16. Utlåning till kreditinstitut tkr 2014 2013

Swedbank - svensk valuta 471 490 578 214- utländsk valuta 21 359 26 460Övriga 515 475 457 480Summa 1 008 324 1 062 154

17. Utlåning till allmänheten tkr 2014 2013

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 6 776 536 6 541 478- utländsk valuta 9 360 7 759Summa 6 785 896 6 549 237Varav: osäkra 68 924 96 940 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 41 583 41 459 gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar 628 651 Redovisat värde, netto 6 743 685 6 507 127

18. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2014 2013 tkr Verkligt värde Redovisat värde (uppl a) Verkligt värde Redovisat värde (uppl a)

Emitterade av offentliga organ - svenska staten 0 0 0 0- svenska kommuner 0 0 0 0- utländska stater 0 0 0 0Summa emitterade av offentliga organ 0 0 0 0Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut 310 645 310 645 336 811 336 811- övriga svenska emittenter 0 0 0 0- icke finansiella företag 581 530 581 530 499 168 499 168- finansiella företag 553 779 553 779 515 772 515 772- utländska emittenter 0 0 0 0Summa emitterade av andra låntagare 1 445 954 1 445 954 1 351 751 1 351 751varav: Förlagsbevis 0 0 0 0Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 445 954 1 445 954 1 351 751 1 351 751varav: Noterade värdepapper på börs 1 424 908 1 309 281 Onoterade värdepapper 21 046 42 470 Intresseföretag 0 0 Efterställda tillgångar 0 0 -avseende intresseföretag 0 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 22 954 19 751Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0 0

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 2014 2013 tkr Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt

Finansiella tillgångar som kan säljas -685 -151 -534 1 987 437 1 550Övrigt totalresultat -685 -151 -534 1 987 437 1 550

Redovisat i balansräkningenUppskjutna skattefordringar och -skulder

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulderUppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto tkr 2014 2013 2014 2013 2014 2013

Materiella tillgångar 0 0 765 781 -765 -781Övriga finansiella tillgångar 151 0 3 188 1 446 -3 037 -1 446Skattefordringar/-skulder, netto 151 0 3 953 2 227 -3 802 -2 227

Förändring av nedskrivningar Individuellt Gruppvis värderade värderade tkr lånefordringar lånefordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2014 41 459 651 42 110 Årets nedskrivning för kreditförluster 7 711 0 7 711Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -6 622 -23 -6 645 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -965 0 -965 Utgående balans 31 december 2014 41 583 628 42 211


32

19. Aktier och andelar tkr 2014 2013

Övriga 1 634 009 1 487 639 Summa aktier och andelar 1 634 009 1 487 639 varav: Noterade värdepapper på börs 1 634 009 1 487 639 Företag tkr Antal Börsvärde Redovisat värde

Aktier Swedbank A stamaktie 8 358 100 195,5 1 634 009 Summa 8 358 100 195,5 1 634 009

20 . Aktier och andelar i intresseföretag tkr 2014 2013

Övriga 2 056 2 391Summa 2 056 2 391 varav: Noterade intresseföretag 0 0 Onoterade intresseföretag 2 056 2 391

Intresseföretagtkr 2014-12-31 2013-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2 391 2 472Inköp 0 0 Försäljningar -335 -81 Utgående balans 31 december 2 056 2 391

Intresseföretag 2014 Kapitalandel Antal andelar Redovisat värde

Sparbankernas Försäkrings AB, 516406-0732 4,25% 2 040 2 056Summa 4,25% 2 040 2 056

Intresseföretag 2013 Kapitalandel Antal andelar Redovisat värde

Sparbankernas Försäkrings AB, 516406-0732 4,94% 2 372 2 391Summa 4,94% 2 372 2 391

21. Materiella tillgångar Byggnader tkr Inventarier och mark Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 45 836 28 195 74 031Förvärv 916 0 916Avyttringar -18 202 0 -18 202 Utgående balans 31 december 2013 28 550 28 195 56 745

Ingående balans 1 januari 2014 28 550 28 195 56 745Förvärv 1 773 0 1 773Avyttringar -246 0 -246 Utgående balans 31 december 2014 30 077 28 195 58 272

Uppskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 0 3 031 3 031 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -74 -74 Utgående balans 31 december 2013 0 2 957 2 957

Ingående balans 1 januari 2014 0 2 957 2 957 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -74 -74 Utgående balans 31 december 2014 0 2 883 2 883

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 -40 538 -8 388 -48 926Årets avskrivningar -2 306 -741 -3 047 Avyttringar 18 196 0 18 196Utgående balans 31 december 2013 -24 648 -9 129 -33 777

Ingående balans 1 januari 2014 -24 648 -9 129 -33 777Årets avskrivningar -2 380 -697 -3 077Avyttringar och utrangeringar 246 0 246Utgående balans 31 december 2014 -26 782 -9 826 -36 608

Redovisade värden Per 1 januari 2013 5 298 22 838 28 136 Per 31 december 2013 3 902 22 023 25 925

Per 1 januari 2014 3 902 22 023 25 925Per 31 december 2014 3 295 21 252 24 547

22. Övriga tillgångar tkr 2014 2013

Positivt värde på derivatinstrument 20 810 5 310Förfallna räntefordringar 5 11 Övriga tillgångar 2 067 1 164Summa 22 882 6 485

23. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

tkr 2014 2013

Förutbetalda kostnader 1 754 1 839Upplupna ränteintäkter 7 967 9 772Swedbank Hypotek, förmedl.provision 21 395 19 718Swedbank Robur, förmedl.provision 6 255 5 716Swedbank Försäkring, förmedl.provision 1 433 1 287Övrigt 1 434 1 367Summa 40 238 39 699

24. Skulder till kreditinstituttkr 2014 2013

Swedbank AB - svensk valuta 24 43- utländsk valuta 1 201 1 128Övriga 2 498 2 468Summa 3 723 3 639Beviljad limit hos Swedbank 0 200 000Varav: kontokredit 0 200 000


33

25. Inlåning från allmänhetentkr 2014 2013

Allmänheten - svensk valuta 8 064 891 7 872 569 - utländsk valuta 29 338 32 997 Summa 8 094 229 7 905 566 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 263 483 259 156 Företagssektor 1 615 454 1 464 169Hushållssektor 5 816 740 5 838 661Varav: enskilda företagare 1 237 605 1 229 977 Övriga 398 552 343 580Summa 8 094 229 7 905 566

26. Övriga skuldertkr 2014 2013

Upplupna räntekostnader på swappar 7 757 7 936Negativt värde på derivatinstrument 35 279 15 963Preliminärskatt räntor 4 997 9 088Anställdas källskattemedel 1 432 1 331Leverantörsskulder 4 242 3 995 Övriga skulder 11 338 8 685 Summa 65 045 46 998

27. Upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter

tkr 2014 2013

Upplupna räntekostnader 7 778 12 329Övriga upplupna kostnader 13 664 13 723Förutbetalda intäkter 1 424 1 462 Summa 22 866 27 514

28. Övriga avsättningartkr 2014 2013

Uppskjuten skatteskuld Redovisat värde vid periodens ingång 2 227 1 426Avsättningar som gjorts under perioden1 1 575 801 Redovisat värde vid periodens utgång 3 802 2 2271Avsättningar som gjorts under året inkluderar befintliga avsättningar.

29. Obeskattade reservertkr 2014 2013

Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 113 191Årets avskrivningar utöver plan -34 -78Utgående balans 31 december 79 113 30. Eget kapitalFör specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Aktiekapital Aktiekapitalet består av 700 000 aktier med ett kvotvärde på 1 000 kr.

Fritt eget kapital Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden.

Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att till-gången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

Balanserad vinst eller förlust Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinst-utdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 31. Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) 2014 2013

Garantier - Garantiförbindelser - krediter 27 032 28 506 - Garantiförbindelser - övriga 15 991 19 590 Övriga ansvarsförbindelser 102 898 93 771 Summa 145 921 141 867 32. Åtaganden tkr (nom belopp) 2014 2013

- Kreditlöften 1 094 886 1 070 527- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 825 211 776 988Summa 1 920 097 1 847 515

33. Närstående Närståenderelationer Banken har ett betydande sammarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag, detta beskrivs närmare i not 37.

Sammanställning över närståendetransaktioner Fordran på Skuld till närstående per närstående per tkr År Erhållen ränta Betald ränta 31 december 31 december

NärståenderelationAndra närstående 2014 5 602 97 297 637 36 867Andra närstående 2013 6 012 227 217 803 24 834

Med andra närstående avses majoritetsaktieägaren samt bolag som står under betydande inflytande av bankens styrelseledarmöter eller andra ledande befattningshavare i banken. Samtliga mellanhavande är på marknadsmässiga grunder.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.


34

34. Finansiella tillgångar och skulder

2014 Innehav för Initialt Derivat Låne- och Finansiella Innehav för Övriga Total Total handels- identifierade som är kund- tillgångar handels- skulder ändamål till verkligt säkrings- fordringar som kan ändamål tkr värde intrument säljas

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 0 0 3 453 0 0 0 3 453 3 453Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 0 0 40 000 0 0 40 000 40 000Utlåning till kreditinstitut 0 0 0 1 008 324 0 0 0 1 008 324 1 008 324Utlåning till allmänheten 0 0 0 6 743 685 0 0 0 6 743 685 6 743 685Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 35 112 0 0 0 0 35 112 35 112Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 21 046 0 0 1 424 908 0 0 1 445 954 1 445 954Aktier och andelar 0 0 0 0 1 636 065 0 0 1 636 065 1 636 065Derivat 0 0 0 0 0 20 810 0 0 20 810Upplupna intäkter 0 0 0 7 967 0 0 0 7 967 7 967Övriga finansiella tillgångar 0 0 0 21 628 0 0 0 21 628 21 628Summa 0 21 046 35 112 7 785 057 3 100 973 20 810 0 10 962 998 10 962 998Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 3 723 3 723 3 723Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 8 094 229 8 094 229 8 094 229Derivat 168 0 35 112 0 0 0 0 35 280 35 280Övriga finansiella skulder 0 0 0 0 0 0 11 130 11 130 46 409Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 7 778 7 778 7 778Summa 168 0 35 112 0 0 0 8 116 860 8 152 140 8 187 419

2013 Innehav för Initialt Derivat Låne- och Finansiella Innehav för Övriga Total Total handels- identifierade som är kund- tillgångar handels- skulder ändamål till verkligt säkrings- fordringar som kan ändamål tkr värde intrument säljas

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 0 0 3 277 0 0 0 3 277 3 277Utlåning till kreditinstitut 0 0 0 1 062 154 0 0 0 1 062 154 1 062 154Utlåning till allmänheten 0 0 0 6 507 127 0 0 0 6 507 127 6 507 127Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 15 964 0 0 0 0 15 964 15 964Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 67 453 0 0 1 284 298 0 0 1 351 751 1 351 751Aktier och andelar 0 0 0 0 1 490 030 0 0 1 490 030 1 490 030Derivat 0 0 0 0 0 5 310 0 5 310 5 310Upplupna intäkter 0 0 0 9 772 0 0 0 9 772 9 772Övriga finansiella tillgångar 0 0 0 6 133 0 0 0 6 133 6 133Summa 0 67 453 15 964 7 588 463 2 774 328 5 310 0 10 451 518 10 451 518Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 3 639 3 639 3 639Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 7 905 566 7 905 566 7 905 566Derivat 0 0 15 964 0 15 964 0 0 15 964 15 964Övriga finansiella skulder 0 0 0 0 0 0 23 899 23 899 23 899Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 12 328 12 328 12 328Summa 0 0 15 964 0 0 0 7 945 432 7 961 396 7 945 432

Redovisat värde Verkligt värde

Redovisat värde Verkligt värde


35

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningenVerkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. För finansiella instrument där handeln inte är frekvent och där det verkliga värdet därför är mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde-hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument.Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen.

2014

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Belåningsbara stats- skuldförbindelser m m 40 000 0 0 40 000Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 424 907 21 047 0 1 445 954Aktier och andelar 1 634 009 0 2 056 1 636 065Derivat 0 55 922 0 55 922Summa 3 098 916 76 969 2 056 3 177 941Derivat 0 35 280 0 35 280Summa 0 35 280 0 35 280 2013

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 309 281 42 470 0 1 351 751Aktier och andelar 1 487 639 0 2 391 1 490 030Derivat 0 21 274 0 21 274Summa 2 796 920 63 744 2 391 2 863 055

Avstämning av verkliga värden i nivå 3I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Värdering till verkligt värde - Värderingstekniker och väsentliga ej observerbara indataMetoder och antaganden framgår av redovisningsprinciper i not 2.

35. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Bankledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upp- lysningarna avseende bankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulderBankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att

värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

SäkringskvalifikationerAvgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig att säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarNedskrivningar för kreditförlusterNedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med av-seende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara. Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i port-följer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig ännu inte kan identifieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kredit-förlustreserveringar beaktar banken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs antagan-den för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fast-ställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivning-arna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassa-flöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar.

Fastställande av verkligt värdeBankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 34 Finansiella tillgångar och skulder.

36. Kapitaltäckning

Kapital Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker.

Aktier och Derivat Derivat Övriga tkr andelar tillgångar skulder skulder Totalt

Ingående balans 2013-01-01 2 472 0 0 0 2 472Försäljningslikvid försäljning -81 0 0 0 -81Utgående balans 2013-12-31 2 391 0 0 0 2 391Orealiserade vinster och förluster redovisade i årets resultat för till- gångar som ingår i den utgående balansen 2013-12-31 11 0 0 0 11 Ingående balans 2014-01-01 2 391 0 0 0 2 391Försäljningslikvid försäljning -335 0 0 0 -335Utgående balans 2014-12-31 2 056 0 0 0 2 056Orealiserade vinster och förluster redovisade i årets resultat för till- gångar som ingår i den utgående balansen 2014-12-31 39 0 0 0 39


36

Banken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - bankens riskprofil,- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,- s k stresstester och scenarioanalyser,- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på bankens hemsida www.sparbankenalingsas.se Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapital-täckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt i kraft under 2014.

37. Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Banken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30 och förlängs därefter automatiskt med två år om uppsägning ej har skett. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond-sparande till Swedbank Robur och försäkringssparande till Swedbank Försäkring. Banken har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 9 848 mkr. För detta har banken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 41 mkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur har banken förmedlat fondsparande på 3 149 mkr och till Swedbank Försäkring har banken förmedlat försäkringssparande på 1 131 mkr. För detta har banken erhållit 25 mkr respektive 5 mkr i provision. Både fondprovisionen och försäkringsprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

Kapitalbas

tkr 2014 2013

Kärnprimärkapital: instrument och reserver Aktiekapital 700 000 700 000Överkursfond 412 708 412 708Fond för verkligt värde 1 218 385 1 097 230Balanserad vinst eller förlust 274 262 93 174Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader 148 639 181 088Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 2 753 994 2 484 200

tkr 2014 2013

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Väsentliga innehav i enheter i den finansiella sektorn som ska riskvägas upp till 10 % av institutets kärnprimärkapital 153 561 0Avdrag för orealiserad vinst -1 218 386 0Avräkning av aktier och andra tillskott -417 679 -1 490 030Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -1 482 504 -1 490 030

Kärnprimärkapital * 1 271 490 ET

Summa Primärkapital 1 271 490 ET

Kapitalbas 1 271 490 994 170

Kapitalrelationer, buffertar m m

tkr 2014 2013

Summa riskvägt exponeringsbelopp 7 084 678 6 289 988

% 2014 2013

Kärnprimärkapitalrelation * 17,95% ETKapitaltäckningsgrad 17,95% ETKapitaltäckningskvot ET 1,98Buffertkrav 2,50% ET varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% ETKärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 7,45% ET

* Begreppet kärnprimärkapital finns endast för innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler.

Kapitalkrav och riskvägdt exponeringsbelopp

Riskvägt Riskvägt Kapital- exponerings- Kapital- exponerings-tkr krav belopp krav belopp

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot nationella regleringar och centralbanker 0 0 0 0Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter 0 0 2 25Exponeringar inom den offentliga sektorn 0 0 0 0Exponeringar mot institut 9 841 123 017 23 691 296 138 varav motpartsrisk 0 0 0 0Exponeringar mot företag 306 115 3 826 433 255 262 3 190 775Exponeringar mot hushåll 112 831 1 410 390 95 511 1 193 888Säkrade genom panträtt i fast egendom 61 616 770 205 77 781 972 263Fallerade exponeringar 5 414 67 671 431 5 388Exponeringar i form av säkerställda obligationer 4 127 51 591 0 0Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating 0 0 0 0Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) 0 0 0 0Aktieexponeringar 12 285 153 561 0 0Övriga poster 6 474 80 925 5 288 66 100Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 518 703 6 483 793 457 966 5 724 575

Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden 47 824 597 797 45 233 565 413Summa exponeringsbelopp för operativ risk 47 824 597 797 45 233 565 413

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 247 3 088 ET ET

Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 566 774 7 084 678 503 199 6 289 988

2014 2013


37

Alingsås den 23 mars 2015

Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse

med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska

förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle

kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen.

Lennart Anderberg Ordförande

Anders Wengholm Finn Bitsch BjörklundVice ordförande

Camilla Elvljung Urban Jansson

Lise Larsvik Lennart Hanson

Anders SamuelssonVerkställande direktör

Annelie Eliasson Mattias RundgrenPersonalrepresentant Personalrepresentant

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen

den 23 mars 2015. Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för

fastställelse på årsstämman den 7 maj 2015.

Revisionsberättelse har avgivits 2015-03-23

Michael LindengrenAuktoriserad revisor


38

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Alingsås ABOrganisationsnummer: 556809-0855

Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Alingsås AB för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktig-heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis-ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Alingsås AB:s finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningarUtöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Alingsås AB för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i banken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Alingsås den 23 mars 2015

Michael Lindengren

Auktoriserad revisor


39

Bolagsstyrning

Sparbanken Alingsås AB bedriver sin verksamhet i associationsformen aktiebolag sedan 2010 och ägs till 100 % av Sparbanksstiftelsen Alingsås. För Sparbanken Alingsås AB föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolags-styrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor ut- sträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av styrelse, revisorer och

verkställande direktör

Bolagsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken med ledning av förslag som bankens valberedning tagit fram. Valberedningen är bankens organ för beredning av stämmans beslut i till-sättningsfrågor. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt för-slag till arvode för ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelse-ordförande om inte annat beslutas av bolagsstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Bankens styrelse består av sju ledamöter. Därutöver ingår två personalrepresentanter och en suppleant för dessa. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på nästa sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelse och bankledning lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden,

rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer gällande lagar och förordningar samt styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgift, förutom att utse styrelse-ordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och budget inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/del-årsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten samt, som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen, behandla rapporter därom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Styrelsen har genomfört en utbildning i de nya krav som Finansinpektionen ställer fr o m 2014 via CRD 4. Styrelsen har även haft ett styrelse- seminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesamman-trädena har man bland annat behandlat års- och del-årsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan, kapitalbehov, budget för kommande år, policies inom olika riskom-råden, delegeringsinstruktioner, större kreditengage-mang, revisionsrapporter etc.


40

StyrelseFörteckning över bankens styrelseledamöter, utvisande av deras mandatperioder samt revisorer, framgår av följande uppställning. Vald första Mandatperiod per gången årsstämma

Bankens styrelseledamöter:Anderberg, Lennart, ordförande Alingsås 1995 2015Wengholm, Anders, vice ordförande Alingsås 2012 2015Janson, Urban Vårgårda 1998 2015Bitsch Björklund, Finn Alingsås 2005 2015Elvljung, Camilla Brämhult 2010 2015Lise Larsvik Alingsås 2014 2015Lennart Hanson Alingsås 2014 2015

VDSamuelsson, Anders Ljung

Personalrepresentanter i styrelsen:Ordinarie:Eliasson, Annelie 2010 2015Rundgren, Mattias 2013 2016

Suppleanter: Hallgren, Li 2013 2015

Styrelsen i Sparbanken Alingsås. Övre raden: Anders Wengholm, Anders Samuelsson, Urban Janson, Mattias Rundgren, Lennart Anderberg, Lennart Hanson, Finn Bitsch Björklund. Nedre raden: Annelie Eliasson, Lise Larsvik, Camilla Elvljung, Helena Wessbo (sekreterare).


41

Bankens revisorer Ordinarie:Lindengren, Michael 2010 2015Aukt. Revisor, Göteborg

Suppleant:Robertsson, Marcus 2011 2015Aukt. Revisor, Stockholm

HUVUDKONTOR

ALINGSÅSTel 0322-786 00 VäxelExpeditionstider:Måndag till torsdag kl.10.00-17.30Fredag kl 10.00-15.00

FILIALER

HERRLJUNGATel 0513-226 30 VäxelExpeditionstider:Måndag, tisdag och onsdag kl 10.00-17.00Torsdag kl 10.00-17.30 Fredag kl 10.00-15.00

LERUMTel 0302-507 00 VäxelExpeditionstider:Måndag till torsdag kl 9.30-18.00Fredag kl 9.30-15.00

SOLLEBRUNNTel 0322-836 50 VäxelExpeditionstider:Måndag och torsdag kl 10.00-18.00Tisdag, onsdag och fredag kl 10.00-15.00

VÅRGÅRDATel 0322-66 68 80 VäxelExpeditionstider:Måndag, tisdag och onsdag kl 10.00-17.00Torsdag kl 10.00-17.30 Fredag kl 10.00-15.00

Kontorsförteckning

42

Sparbanken Alingsås är bygdens egen bank. Ingen annan bestämmer över oss – vi fattar våra egna beslut. Sparbanksidén bygger på att främja sparsamhet och vårt mål är att ge människor och företag en sund ekonomi. Vi bidrar till tillväxt och samhällsnytta. Bankens vinst stannar här och går till utveckling av hela området. Läs mer på www.sparbankenalingsas.se

43

44

Documents

Årsredovisning 2014.indd