8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

1/24

AktumMngrigt samarbete

Konstsamarbetet mellan

Hanoi och Ume avslutas

med tv stora utstllningar.Sid 6

Klinisk forskning

ett lyft fr sjukvrd

Sid 2

Aktuellt vidUme universiteJuni 4/2009

Genuskamp

i Afghanistan

Pristagare Mohammad

Fazlhashemi i Kabul.

Sid 4

Profilen Hon brjade som

-

Sid 12

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

2/24

2

Nu lyser ngarna av sommarns alla blommor. Nu surrar bin, och fglar sjunger verallt.

-

Fenomen nummer tre

-

-

-

liga fosterland.

Stefan Lybeck

LEDAREN

Ansvarig utgivaresa Rudehll

Adress

Informationsenheten

Ume universitet

901 87 Ume

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktr Stefan Lybeck

Tel 090-786 78 90

aktum@adm.umu.se

stefan.lybeck@adm.umu.se

RedaktionCarina Dahlberg, Stefan Lybeck

Redaktionsrd

Kristina Sjgren, Barbro Renkel,

Gunnel Grelsson, Dan Frost,

Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro

Print & Media, Ume universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

5 200

Omslagsbild Mattias Pettersson

Aktuellt vid Ume universitetJuni 4/2009

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

3/24

3

carina.dahlberg@adm.umu.se

Fler notiser och lngre versioner finns p .

FRN LEDNINGEN

Fysiologihuset ochKemihuset frsvinnerRektor har beslutat att frslaget om att

byta namn p Fysiologihuset och Kemi-

huset s att hela huskomplexet fr den

gemensamma benmningen KBC-huset

ska verkstllas.

Styrgrupp fr IT-projektProjektet IT-std fr bemanningsplanering

och tjnstgringsschemalggning vid

Ume universitet har ftt en styrgrupp.

Rektor har beslutat att fljande personer

utses till ledamter i styrgruppen fr pro-

jektet: Staan Uvell, ordfrande; den nya

personalchefen; Maria Hanell, planerings-

enheten; Karoline Westerlund, IT-enheten;

Anders Fllstrm, teknisk-naturvetenskap-

lig fakultet; Lars Hubinett, humanistiska fa-kulteten; Nils Eriksson, samhllsvetenskap-

liga fakulteten; Ellinor delroth, medicinska

fakulteten samt en representant fr varde-

ra Saco, Seko och ST.

Prorektors referensgrupp frkvalitet i utbildningenRektor har beslutat att utse fljande

referensgrupp till sa Bergenheim, pro-

rektor fr grund- och forskarutbildning:

Staan Uvell, ordfrande; Kurt-Allan

Andersson, planeringsenheten, sekreterare;

Boa Drammeh, planeringsenheten; Nils

Eriksson, samhllsvetenskapliga fakulteten;

Anders Fllstrm, teknisk-naturvetenskap-

liga fakulteten; Anna Arnqvist, medicinska

fakulteten; Maria Lfgren, humanistiska

fakulteten; Bjrn strand, Ume School of

Education samt en studeranderepresentant.

Frutom att vara referensgrupp tillprorektor ska gruppen slutfra handlings-

planens delprojekt 4.1 Kurs- och program-

utvrderingar, 4.2 Studentnjdhetsbarome-

tern 4.5 b Under utbildningen.

Gran Sandberg med i regeringensarbetsgruppUme universitets rektor, Gran Sandberg,

r en av fem personer som ingr i den ar-

betsgrupp som hgskole- och forsknings-

minister Lars Lejonborg tillsatt fr att bist

Utbildningsdepartementet i beredningen

av frslagen som inkommit p betnkan-

det Sjlvstndiga lrosten.

Med i arbetsgruppen r ven: Agneta

Bladh, rektor fr hgskolan i Kalmar, Curt

Karlsson, universitetsdirektr Linkpings

universitet, Hans Modig, administrativ di-

rektr Lunds universitet och Karin Rding,

universitetsdirektr vid Karolinska Institu-tet.

FRN OMVRLDEN

Vanligare att mn brjar forskaI vergngen mellan gymnasiet och hg-

skolan dominerar kvinnorna, men bilden

ser annorlunda ut nr det gller vergng-

en till forskarutbildningen.

Det r en hgre andel mn n kvinnor

som vljer att doktorera.

Varje vr publicerar Hgskoleverket enrsrapport som ger en samlad bild ver

den svenska hgskolan. Under frra ret

kade det mesta inom hgskolan anta-

let nybrjare var fler n ngonsin tidigare,

fler brjade doktorera och hgskolornas

intkter fr forskning kade med nstan en

miljard kronor.

I rets rapport tittar man bland annat lite

nrmare p hur det str till med jmstlld-

heten inom hgskolan. Av alla som exami-

nerades mellan 1999 och 2004 har drygt

8 procent av mnnen brjat doktorera jm-

frt med 5 procent bland kvinnorna.

Omkring var tredje svensk i ldrarna2564 r har en hgskoleutbildning. Det

placerar oss p en tolfte plats bland OECD-

lnderna. De vriga lnderna i Norden, fr-

utom Island, placerar sig hgre. Kanada

toppar listan, 46 procent av befolkningen

r hgskoleutbildad. Om man dremot

bara tittar p doktorsexamina hamnar

Sverige fyra bland OECD-lnderna.

Klla: Hgskoleverket

Expertgrupp fr ansvar frkonstnrlig forskningVetenskapsrdets styrelse har beslutat att

inrtta en srskild expertgrupp fr konst-

nrlig forskning och utveckling, KFoU.

Frndringen innebr att expertgrup-

pen, som formellt r ett rdgivande organ

under styrelsen, tar ver beredningsgrup-pen fr KFoU:s nuvarande uppgifter.

Expertgruppens uppgift blir bland an-

nat att granska anskningar samt fatta be-

slut om finansiering av konstnrlig forsk-

ning och utveckling. Ordfrande fr

gruppen r Johan Widn, professor vid

Kungl. Konsthgskolan i Stockholm.

Klla: Vetenskapsrdet

Medel till forskarskolaNyligen utlyste Vetenskapsrdet ocks

medel till en nationell forskarskola fr

konstnrlig forskning. Det handlar om

7 miljoner kronor per r frn och med2009, under hgst 5 r.

En enda anskan har kommit in och

den r frn Lunds universitet som har

skickat in en ntverksanskan som tcker

i princip alla konstnrliga hgskolor som

r berttigade att ska.

Anskan granskas fr nrvarande av

tv sakkunniga, nordiska experter och

den kommer ocks att behandlas i expert-

gruppen. Beslut fattas av Vetenskaps-

rdets styrelse senast under oktober.

Klla: Vetenskapsrdet

Klinisk forskning i Sverige

och Finland utvrderadTidigare forskarutbildning, tydlig karrir-

gng, ppet skbara medel fr kliniskforskning samt kad mobilitet det r

ngra av rekommendationerna i utvrde-

ringen av den kliniska forskningen i Sverige

och Finland som genomfrts p uppdrag

av Vetenskapsrdet, utredningen av klinisk

forskning och Finlands Akademi.

Rapportens bibliometriska analys visar

p en nedtgende trend jmfrt med de

senaste decennierna fr den kliniska forsk-

ningen bde i Sverige och i Finland. I utvr-

deringen ses detta som ett potentiellt hot

fr den framtida medicinska forskningen.

Utvrderingen pekar p att forskare

i sjukvrden stlls emot sjukhusens upp-gift att bedriva sjukvrd, vilket ger knslan

av att det inte r meriterande att bedriva

forskning, och freslr att systemet fr

finansiering av klinisk forskning br ses

ver.

I utredningen fresls ven en kad

finansiering av den kliniska forskningen

liksom en diversifiering av medelstilldel-

ningen baserad p vetenskaplig kvalitet.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

4/24

4

och religis tillhrighet oftast varit det som

-

del fram.

till utbildning.

Mohammad Fazlhashemi var inbjuden av

-

fastnat fr avsnittet om genusjihad, berttar

Mohammad Fazlhashemi.

-

Feminism + islam = sant

om genusfrgor och islam.

-

en frening mellan feminism och islam bert-

Genuskamp i AfghanistanProfessor Mohammad Fazlhashemi fick ta emot beskedet

att han ftt Baltics samverkanspris nr han befann sig

Kabul, Afghanistan, fr att hlla frelsning om jmstlld-het. Att prata jmstlldhet i ett land som i urminnes tid

styrts av patriarkala strukturer som kulminerade under

talibanstyret var inte helt okomplicerat.

mtt.

--

-

stllning nnu smre och att Muhammed var

-

-

sortt.

-

nor och mn samma rttigheter.

-

hashemi.

Kvinnor i majoritet bland iranska studenter

-

-

vnjor n religion.

samman att det ibland r svrt att sga vad som

-

tar Mohammad Fazlhashemi.

Kompakt motstnd

ven om Mohammad inte trodde att hans jm-

-

-

-

frgorna.

de som jobbar med hlsa, rehabilitering, ut-

och dr var tongngarna helt annorlunda.

afghaner behandlar vra gster vl. Men jag

-

-

Hopp i mrkret

Kvinnliga rttigheter r ett minerat omrde och

Text Carina Dahlberg

Foto Brje Almqvist (Afghanistan) och

Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

5/24

5

Afghansk historia i korthetAfghanistan har under de senaste 30 ren hrjats av krig och stridigheter. Landet

var fram till 1919 en brittisk koloni. Fram till 1973 rdde politisk stabilitet och landet

styrdes strre delen av tiden av kung Zahir Shah. Nr han strtades i en militr-

kupp inleddes den oroliga perioden. 1978 tilltvingade sig det Afghanska kommu-

nistpartiet makten och ret efter invaderades landet av Sovjet som under tio r

krigade mot olika geril lafraktioner, dr den strsta var den CIA-stdda mujahedin-

gerillan. Efter gerillans maktvertagande kom striderna istllet att st mellan de

olika krigsherrarna. 1996 kom talibanerna till makten, stdda av USA och Pakistan,

de infrde islamska sharia-lagar och behll makten fram till slutet av 2001. Afgha-

nistan styrs nu av en folkvald president, Hamid Krazai, som leder en regering

bestende av olika folkgrupper. De senaste ren har talibanerna ter brjat strida.

Mohammad Fazlhashemi, professor vid

institutionen fr id- och samhllsstudier, fick

som den frste forskaren ngonsin ta emot

Ume universitets nyinrttade pris, Baltics

samverkanspris med populrvetenskaplig

inriktning under universitetets vrpromotion.

-

bistndsarbete i Afghanistan i tre decennier

-

nornas rttigheter.

Men Mohammad berttar att det var mnga

var dr.

-

Kvinnornas stllning i Afghanistan ser numera bra ut p papperet och i Kabul varierar kldseln frn vsterlndsk

till burka. Men trots att talibanernas hrda frtryck slppt har kvinnorna fortfarande en mycket svr tillvaro.

Afghanistan har under de senaste 30 ren hrjats av krig och inre stridigheter. Landet r hrt sargat

och nden r p de flesta hll stor. Men det finns ocks ljusglimtar. Att se barn, framfr allt flickor,

g till skolan r hoppfullt, menar Mohammad Fazlhashemi.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

6/24

6

-

-

-

-

-

bergen som grnsar mot Laos och Kina.

-

-

Mngrigt

konstsamarbetemellan Hanoioch Ume

avslutas medtv storautstllningarDet Sida-finansierade samarbetsprojektet mellan Vietnam

University of Fine Arts i Hanoi och Konsthgskolan vid

Ume universitet gr nu in i ett avslutande skede.

-

-

-

son.

Startade 2002

-

-

-

-

-

terna har bland annat ftt mjligheten att

-

termedia, video och ljud.

Projekt med frgetecken

-

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

7/24

7

De har byggt en bro av samarbete mellan Vietnam University of Fine Arts i Hanoi och Konsthgskolan vid Ume universitet.

Frn vnster: Christofer Fredriksson, Bui Thi Thanh Mai, Anna Rdstrm, Trang Thanh Hien och Giang Nguyet Anh.

-

-

-

-

-

ningen.

Nya metoder

-

-

-

Nya erfarenheter

-

-

-

lngre tid arbeta tillsammans, lra av sina miss-

-

strm.Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

8/24

8

-

-

-

-

-

Invigning p HUMlab meddigital humaniora och kulturLandshvding Chris Heister invigde den nya delen av HUMlabvid Ume universitet genom att med fingerspetsarna mla

en blomma p en jtteskrm.

ta guldgruva r Ume universitet, menade

-

-

-

Poesi och installation

-

-

Hrligt och framtidsinriktat uppdrag, sa landshv-

ding Chris Heister, nr hon hgtidligen invigde den

nya delen av HUMlab genom att med fingerspetsar-

na mla en blomma p en jtteskrm.

-

-

-

-

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

-

-

-

Hg internationell klass

-

Ume Plant Science Centre firar 10-rsjubileumUme Plant Science Centre (UPSC), ett av vrldens ledande centrum inom vxtforskning,

fyllde tio r i maj. Det firades med en jubileumsdag p Ume universitet.

-

-

Text Karin Vikman

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

9/24

9

Prorektor Ulf Edlund invigde Safety and Security Centre i KBC-huset p Ume universitet.

Hr tillsammans med, till vnster, Dzenan Sahovic, frestndare fr European CBRNE

Centre, och, till hger, professor Ulf Bjrnstig frn Kunskapscentrum fr katastrofmedicin

(KcKM) vid enheten fr kirurgi.

att rektor Gran Sandberg har blivit utsedd

till ny verkstllande ledamot i Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse och med all skerhet

avgr som rektor ett r tidigare n planerat.

Vad tycker du om det? Vem vill du ska blirektor efter Gran Sandberg?

APROP...

Lena Eskilsson, prefekt vid institutionen fr id- och sam-

hllsstudier, universitetslektor och docent i idhistoria.

Gran Sandberg uppfattar jag som en bra rektor. Hanhar infrt nya perspektiv och ny mentalitet i akademien.Att Gran Sandberg avgr i frtid har jag full frstelsefr, eftersom hans nya arbete innebr att han fr storamjligheter att pverka forskningens framtid i vrt land.Positionen i Wallbergsstiftelsen innebr helt enkelt makt.Sedan r det kanske olyckligt att processen att rekryterany rektor mste starta tidigare n berknat. Personligenhar jag inget tips p ny rektor, men hoppas naturligtvisatt rekryteringsgruppen hittar en vettig kandidat.

Nils Larsson, 1:e vice ordfrande i Ume studentkr.

Rektor Gran Sandberg har utvecklat kvaliteten pbde utbildning och forskning vid Ume universitetp ett mycket bra stt. Vi hoppas att hans eftertrdarekan fortstta det arbete han pbrjat och att vrtuniversitet fortstter att utvecklas. Naturligtvis harvi inte hunnit ta stllning till ngon rektorskandidat,dremot arbetar vi med att stta samman en krav-specifikation p Ume universitets kommande rektor.

Bengt Jrvholm, dekanus vid medicinska fakulteten

och professor i yrkes- och miljmedicin.Synd att Gran Sandberg avgr. Han r en mycket brarektor och har gjort mycket gott fr Ume universitet.

Spontant har jag inget tips eller frslag till ny rektor.Sjlv r jag fr gammal

-

utbildning ver grnserna mellan in-

-

-

-

ning och trning mot incidenter, dr

-

European CBRNE Centre

mellan Ume universitet och den om-

nationellt som internationellt med

Safety and SecurityCentre i KBC-huset invigtSafety and Security Centre r uppbyggt p de spets-

kompetenser inom skerhet och srbarhet som finns

i Ume. Centret bygger organisatoriskt p ett samarbete

med European CBRNE Centre och Kunskapscentrum frkatastrofmedicin (KcKM) vid enheten fr kirurgi.

-

Kunskapscentrum fr

katastrofmedicin (KcKM)

-

-

KcKM i Ume arbetar med att begrnsa

-

-

-

-

-

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

10/24

10

-

-

att vi har ett nationellt och internationellt fram-

stende universitet.

-

Strkt samarbete medUmes kranskommunerUme universitet har genom enheten fr nringsliv och samhlle,

ENS, under vren skrivit ett samarbetsavtal med Robertsfors, Vindeln,

Vnns, Bjurholm och Nordmaling. Syftet har varit att utveckla ochstrka kontakterna mellan kommunernas nringsliv och studenter

och forskare vid Ume universitet.

-

-

mensjobb.

Besk i kranskommunerna

-

-

-

att bertta om mjligheter till och vinster med

-

-

-

-

-

beta med Ume universitets studenter fr att f

-

-

ende examensjobb i databasen

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

11/24

11

-

-

universitetens mjligheter att samarbeta med holdingbolag i den ut-

-

nen att universiteten hanterade Holdingbolagen helt enligt regeringens

-

-

lingslagen.

Innovationskontoren nsta problem

-

-

-

-

-

-

Holdingbolagen universitetens moment 22Riksrevisionen har i en rapport nyligen konstaterat att samtliga treuniversitet som de granskat, bryter mot lagen om oentlig upphandling

nr de kper tjnster frn egna holdingbolag.

omjlig situation som mste lsas, sger Ulf Edlund.

Motstridiga regler

-

-

-

-

och frgan hamnar drfr i ett ddlge.

-

-

Text Carina Dahlberg

Bild Mattias Pettersson

Vi har bildat Uminova Holding p regeringens uppdrag,

sger Ulf Edlund, prorektor fr samverkan.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

12/24

12

Namn: Gabriella Nordin

lder: 38

Yrke: Forskningsassistent vid Centrum

fr samisk forskning (CeSam) vid Ume

universitet.

Aktuell: Disputerade den 20 maj med

avhandlingen ktenskap i Spmi. Gifter-

mlsmnster och etnisk komplexitet

i kolonisationens tidevarv, 17221895.

Intressen: Hem och familj, litteratur, film,ntpoker och strategiska dataspel.

MNADENS PROFIL

Frn lokalvrdaretill doktor

-

vidare i livet och lste tre terminer till under-

-

-

vrden inte var ngot fr mig. Alltfr mnga

Efter rskurs nio p hgstadiet brjade hon som lokal-

vrdare vid Ume universitet. Nu har hon doktorerat

med en avhandling om ktenskap i Spmi.

-

-

-

-

-

Ume universitet

-

-

-

-

-

-

-

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

13/24

13

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

14/24

14

MNADENS PROFIL

familjebildning och ddlighet. Kombinationen

om jag r same och d svarar jag att jag r frn

ktenskap i Spmi

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

ett hushll var beroende av tv samarbetande

-

-

Giftermlet inom Spmi under tidsperioden 17221895, var till stora delar en praktisk ndvndighet.

Ett hushll var beroende av tv samarbetande makar, eftersom de flesta arbetsuppgifter var uppdelade

efter knstillhrighet, frklarar Gabriella Nordin, nybliven doktor vid Centrum fr samisk forskning

(CeSam) och institutionen fr id- och samhllsstudier vid Ume universitet.

Vaartoe Centrum fr samisk forskinngVaartoe r ett fjll med milsvid utsikt. Det r Centrum fr samisk forsknings

nyantagna samiska namn, men ocks en symbol fr hur man vill arbeta. Genom

att se ver grnserna och arbeta bde tvrvetenskapligt och internationellt kanden samiska forskningen breddas och utvecklas.

Centrum fr samisk forskning, Cesam, samordnar forskning om samerna, sam-

ernas kultur, sprk och historia och det samiska samhllet och initierar ny forskning

inom fltet. Cesam ska vara en mtesplats fr doktorander och forskare frn olika

discipliner inom universitetet och drigenom skapa en positiv forskningsmilj och

ett kreativt tankeutbyte som kan berika forskningen.

Ume universitet har en omfattande, tvrvetenskaplig och framgngsrik forsk-

ningstradition inom det samiska forskningsfltet, en tradition som Cesam ska

vrna om, frstrka och utveckla.

Cesam inrttades av universitetsstyrelsen den 1 april r 2000 och tillhr den

humanistiska fakulteten.

-

-

Den lilla mnniskan

-

-

mlet. Och verallt och i alla tider berrs den

-

av henne.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

15/24

15

Lnar sig forskarutbildning?

Den frgan blev tydlig fr

mig nr jag kontaktades av

en av rets nya doktorer som

efter sin disputation tervn-der till sin tidigare arbets-

plats, en skola i Ume. Det

visar sig att det i det hr fal-

let varken r en strre merit

fr framtida karrirutveck-

ling eller fr lneutveckling-

en. Tyvrr r detta allmnt

frekommande i oentlig

sektor (utanfr universite-

ten.) Det r frmodligen inte

heller en bra ar fr en l-

kare anstlld vid ett av lan-dets landsting att gna sig

t forskarutbildning, varken

livslnen eller karrirutveck-

lingen gynnas srskilt signi-

fikant av detta.

Det rcker med andra ord

inte att universitet utbildar

kompetenta doktorer, vi

mste frutom att vssa vr

forskarutbildning vertyga

arbetsgivare runt om i sam-

hllet och i synnerhet i of-fentlig sektor att dessa indi-

vider har kompetens som

skapar mervrden fr res-

pektive organisation, frst

d blir det frsvarligt att ha

den volym p forskarutbild-

ning som vi har idag p de

svenska universiteten.

Gran Sandberg, Rektor

REKTORNS RUTAaktuellt i bildmuseet

Becky Stern LilyPad Arduino Embroidery: A Tribute to Leah Buechley, 2008

Frn utstllningen Open Source Embroidery

www.bildmuseet.umu.se

090-786 52 27 info@bildmuseet.umu.se

OPEN SOURCE

6.6 - 6.9 2009

OSCAR MUOZ6.6 - 20.9 2009

EMBROIDERY

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

16/24

16

BILDRUTAN

Miljvecka p campusMeteorologen och frfattaren Pr Holmgren talade

om mat och klimat infr en fullsatt Aula Nordica

under miljveckan p campus. Han berttade bland

annat att matproduktionen str fr en tredjedel av

utslppen av skadliga vxthusgaser p vr jord.

Lsningen heter nrproducerad mat och ekologiskt

framstlld mat.

Syftet med miljveckan som hlls fr tredje

ret i rad r att ka medvetenheten bland studen-

ter och anstllda p Ume universitet. Arrangrer r

Ume akademiska miljfrening, Kultur p campus,

Studentprsterna, Studenthlsan, Ume studentkr

och Ume universitet.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

-

-

strre sjlvstndighet t universitet och hgskolor, mjligen genom

en srskild myndighet, med frre regleringar, som exempelvis frenk-

lar det regelverk som styr rekryteringen av lrare och forskare, och

ger strre frihet fr vra lrosten att organisera sitt arbete.

institutionella autonomi. Att en sdan infrs i grundlagen tillsammans

Ume universitets svar p autonomiutredningens betnkande:

Sjlvstndiga lrostenUtbildningsdepartementet har bett

Ume universitet yttra sig om autonomi-

utredningens betnkande Sjlvstndigalrosten. Hr r svaret.

Omrden som r srskilt angelgna att tgrda r bland annat:

att sluta avtal.

Hgskoleverket

-

-

-

Text Stefan Lybeck

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

17/24

17

ENS

Virtuellt EU Project OceUme universitet har tillsammans med fakulteten

fr skogsvetenskap vid SLU, FOI, Vsterbottens

lns landsting, Ume kommun, Skellefte kommun

och Regionfrbundet Vsterbottens ln beviljats

projektmedel under tre r frn EU:s strukturfonderMl 2 vre Norrland fr att etablera ett gemen-

samt virtuellt EU Project Oce. Projektet startar

till hsten och projektledningen kommer

att finnas vid ENS.

Vsterbotten har idag ett lgt deltagande och

svag samverkan inom EU:s ramprogram mellan

forskning och utbildning (FoU), nringsliv och

oentlig sektor (triple helix). Projektets vergri-

pande ml r drfr att ka regionens triple helix-

samarbete fr ett mer aktivt deltagande inom

EU:s ramprogram fr forskning (FP7), EU:s ram-

program fr konkurrenskraft och innovation (CIP)

samt European Investment Bank (EIB) och drige-

nom bidra till:

till regionen

triple helix

kade FoU-satsningar

Genom att samarbeta inom ett gemensamt EU

Project Oce, kan de ingende parterna sam-

verka och p ett eektivare stt ge std i ansk-

ningar, projekt och strategiska initiativ. EU Project

Oce ska bli regionens sjlvklara nod fr sam-

verkan inom EU:s ramprogram.

Partnerskapet i projektet ska ven bidra till att

marknadsfra regionen som attraktiv och eektiv

part, utgra koordinatorer i internationella FoU-

projekt samt pverka kommande arbetsprogram

(inom FP7 och CIP) och ramprogram (infr FP8).

En prioriterad mlgrupp fr projektet r regio-

nens sm och medelstora innovativa entreprenrs-

fretag, med ambitionen att kommersialisera

forskningsresultat i samverkan med andra fretag/

industrintverk, universitet och samhlle. Projektet

kommer ven att samverka med regionens stora

fretag fr att ka regionens attraktivitet som

FoU- milj och EU Project Oce trovrdighet

som koordinator. Ett kat deltagande frn regio-

nens nringsliv r en frutsttning fr framgng.

P gng: Inom ramen fr DARE drar vi igng

en aktivitet, Kvllspasset, som r tnkt som mtes-

plats mellan universitet, nringsliv och samhlle.

Det frsta Kvllspasset kommer att ga rum tisdag

8 september under rubriken Designstaden Ume.

Platsen blir med strsta sannolikhet Designhg-

skolan. Planen r sedan att arrangera ett Kvlls-

pass i mnaden, tminstone under resten av ret.

Karl Jghagen, ENS

Wallberg, chef fr Umdac.

institution r det frsts inte. Umdac r till och med ldre n universitetet,

-

versitetsfrvaltningen.

-

frr i tiden var Umdacs levebrd.

D datortid, nu datorkunnande

-

-

-

-

Program hr:

-

lund, en av dem som hller i trdarna fr Umdac-dagen.

Text Stefan Johansson

Umdac-dag medppet hus den 1 oktoberTorsdagen den 1 oktober r det terigen dags

fr Umdac-dag. D tar Umdac emot universitetets

anstllda med ppna armar i Mit-huset.

ATT HYRA

Antal rum: 3. Gatuadress: Tvistevgen 4. Boyta: 75 m2.

Mnadshyra: cirka 5 350:-. Mer information: 073-029 26 77.

Vi hyr ut vr fina lgenhet under sommaren, fr.o.m. den 27 maj, med

mjlighet till frlngning. Lgenheten uthyres fullt mblerad med bl.a.

sng, soa, matbord, stolar och andra bekvmligheter som mikro,

diskmaskin och 100 mbit internet. Tvttstuga finns i huset. Lgenheten

r ljus, trevlig och frn den soliga balkongen r det utsikt ver inner-

grden med grillplats/lekplats. Nra till Iksu, universitetet och sjuk-

huset. Vid behov finns gratis dygnsparkering.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

18/24

18

SACO/SULFLrarundantaget och upphovsrtt

En lrare har upphovsrtt till det material som lraren tar framfr att kunna frmedla den samlade kunskapen i det lromne

han eller hon undervisar och forskar inom. Denna rtt tillfaller

inte lrostet. Med tanke p den tekniska utvecklingen kan

det finnas skl att se ver interna regelverk kring detta.

Vid Ume universitet arbetar en partsammansatt arbets-

grupp med att ta fram en lokal typ-verenskommelse. Tills

arbetet i gruppen r frdigt vill vi rda vra medlemmar

att inte skriva under ngot avtal utan att frst ha kontaktat

oss.

ven i r vill vi uppmana er som mste utfra enstaka ar-

betsuppgifter under ledigheten att komma verens med din

arbetsgivare om att bryta semestern och terg i arbete fratt personskadeavtalet och arbetsskadefrskringen ska glla.

Sacordet vid Ume universitet och SULF/Ume har

sommarsemester frn 29 juni till 9 augusti. Vid akuta frgor

som rr din anstllning vid Ume universitet kontaktar du:

Sacordets ordfrande Hkan Lindkvist, tel. 070-569 83 86.

Med vriga frgor vnder du dig till ditt centrala Sacofrbund,

adresser hittar du p . Vid frgor angende

medlemskap i SULF kontakta SULF:s centrala kansli tel.

08-505 836 00 eller .

Sacordet nskar er alla en riktigt trevlig sommar.

Berit Bergstrm, Sacordet och SULF/Ume

att ordna en eftermiddag av frelsningar om

mer om Herthas historia.

-

egen tidning.

-

-

-

-

-

Herta har gett kvinnoren rst i 150 r2009 r det 150 r sedan kvinnotidskriften Hertha grundades.

Det uppmrksammas p flera hll i landet under ret.

-

Anita Widn tidigare redaktr fr Herta, berttade om tidningens historia.

-

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

19/24

19

Det var fullt p scenen vid rets

vrpromotion. 104 doktorander

promoverades till doktorer och

av de 18 akademiska pristagarna

fanns 9 p scenen.

-

som nringslivet gr.

-

Pedagogiska priser

Medicinska fakulteten:

medicin.

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: univer-

Samhllsvetenskapliga fakulteten: universitets-

-

Humanistiska fakulteten:-

School of Education: lrarlag vid institutionen fr

-

Lyckad Vrpromotion

-

-

Fler priser

Ume studentkrs pedagogiska pris: universi-

-

studier.

Ume studentkrs studievgledarpris:

Ume kommuns vetenskapliga pris:

Vaartoe/Cesams vetenskapliga pris (inom huma-

niora och samhllsvetenskap):

Baltic samverkanspris med populrvetenskaplig

inriktning: Mohammad Fazlhashemi, institutio-

nen fr id- och samhllsstudier.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Universitetslektor Asbjrg Westum, institutionen fr

sprkstudier, fick humanistiska fakultetens pedagogiska

pris. I prismotiveringen heter det bland annat: Asbjrg

Westum stter den enskilda studentens lrande i frsta

rummet. I Westums undervisningssal r det hgt i tak

och alla studenter blir bemtta p ett serist stt.

Stipendierfrn RotaryRotaryklubbarna i Ume

har sedan mer n 20 r en

gemensam stipendieverk-

samhet, med gemensam

stipendiekommitt, riktad

till utlndska studerande

vid Ume universitet.

-

-

hand studerande som lser vid Ume

universitet utan att ing i ngot ut-

-

band med ett ordinarie mte i ngon

sjlva och sina studier i Ume.

-

universitet.

-

-

-

Text Stefan Lybeck

-

ras. Fr ven om det r arbetsgivarens rtt att besluta nr det gller att

SYNPUNKTEN

Eva Strangert

Replik p svar frn styrelsen fr Sacordet vid Umeuniversitet p inlgg om infrandet av prefektstyre

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

20/24

20

-

-

-

demi och industri.

-

-

Ume berett

-

-

-

-

Kost:

Klinisk forskning ett lyft fr sjukvrdenNyligen lades utredningen Klinisk forskning ett lyft fr

sjukvrden fram till regeringen. Aktum har tagit del av

slutbetnkandet och beskt Kliniskt forskningscentrum

(KFC) vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Ume.

Lungor:-

-

Fall och gng:

Synergier

-

-

-

-

-

-

regionala avtalet gller ALF-medlen numera

-

-den.

-

Framtid

-

-

med universitet och landsting i gemensam led-

ning.

-

-

-

-

Vetenskapsrdet

-

mobilitet.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Hr r ngra av personalen vid Kliniskt forsknings-

centrum (KFC) vid Norrlands universitetssjukhus

(NUS) i Ume: frn vnster Patricia Niemela, Maria

Backlund, Margot Johansson, Lena Uddsthl, Carola

Sundholm, Anna Ramnemark och Inger Arnesj.

Verksamheten vid Kliniskt forskningscentrum kan

liknas vid en akademisk milj i vita klder och hittills

har vi varit mycket framgngsrika, sger frestnda-

re Anna Ramnemark.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

21/24

21

UPCDen 4-6 maj hlls den andra Europeiska

Sakaikonferensen i Stockholm. Cirka

60 personer deltog p konferensen; de

flesta var frn Sverige, men ven frn

England, Irland, Nederlnderna, USA,

Spanien, Portugal, Belgien, Frankrike och

Australien. Med andra ord var det tydligt

att Sakai r ett internationellt projekt, dr

bde anvndare och utvecklare finns

spridda ver hela vrlden. (Sakai r en

lr- och projektplattform.)Frn Sverige hade vi naturligtvis

representanter frn de tv universitet

som i dag anvnder Sakai; Stockholm

och Ume universitet. Men det fanns

ocks deltagare frn andra svenska hg-

skolor och universitet som var nyfikna

p Sakai och framfr allt p v ilka erfa-

renheter lrare, studenter och IT-enheter

gjort under infrandet av Sakai.

Kanske lg tyngdpunkten i dessa ses-

sioner mer p teknik n p undervisning

och pedagogik och dr mnga frgor

handlade om integration av Sakai som

system. Ngot som fngade mitt intresse

var tv personer frn University of Hull,

England. De pratade om Peer Support

and Collaborative Observation On-Line.

Det innebar i korthet att lrare bad en

kollega att observera den egna undervis-

ningspraktiken. Utgngspunkten var att

mnga lrare upplevde anvndningen av

en virtuell lrmilj som irrelevant utifrnden egna undervisningen och att statiska

exempel och demonstrationer inte alltid

hjlper dessa lrare.

Genom att lta en kollega ge feedback

p den egna ntkursen skapas mjlighe-

ter fr reflektion, dialog och utveckling

ven fr erfarna lrare. Med andra ord

uppmanades en ppen pedagogisk dis-

kussion i andan av ppen programvara.

Jrgen Ivarsson

I frra numret av Aktum diskute-

rades samverkansavtalet via in-

lgg av en erfaren professor och

av en engagerad facklig sam-

manslutning. Det r viktiga syn-

punkter som frs fram och som

fokuserar p farhgor kring ett

minskat inflytande frn medarbe-

tarna. Den 20 maj hlsade jag

och ett par av mina medarbetare

p hos tv institutioner i anled-

ning av implementeringen av av-

talet. P den ena institutionen

sker man nnu efter former som

passar dem. P den andra institu-

tionen har man hunnit lngt. Dr

hade deltagandet p arbetsplats-

trarna mer n frdubblats. In-

formationsfldet upplevdes mer

genomskinligt. Beslutsmtena

kunde genomfras i snabb taktd beredningsarbetet genom-

frts p ett stt dr inflytande,

delaktighet och medskapande

skrats. Kallelser och protokoll

har ytterligare kvalitetsskrat

samverkansaktiviteterna. Initialt

kade tiden fr samverkan men

nu ser man den efterhand mins-

ka. I ett vidare perspektiv kan

man frvnta sig att den investe-

ring i tid som arbetet hitintills

medfrt leder till att mer tid kan

allokeras till krnverksamhetsfr-

gor. Vnd er grna till Ebba Mo-ritz p personalenheten eller till

era personalsekreterare fr tips

och rd. De goda exemplen lr

oss mycket. Jag r vertygad om

att avtalet rtt hanterat kom-

mer att stimulera till strre enga-

gemang och drmed inflytande.

Sist men inte minst kommer det-

ta att medfra positiva eekter

fr vr arbetsmilj.

D detta blir min sista spalt

vill jag passa p att tacka alla

som jag haft frmnen att jobba

tillsammans med under mina rvid vrt fina universitet. Srskilt

vill jag rikta min tacksamhet till

mina nrmaste medarbetare vid

personalenheten. Er professiona-

litet har betytt mycket fr mig

och mina mjligheter att utfra

mitt uppdrag.

Trevlig sommar.

Johnny Karlsson

Personalchef

POU

-

-

gande som bedrivs vid Ume universitet och

-

-

-

-

rets stipendiater

:Robin Cederholm, Emil Eng-

lund, Malin Hedstrm, Johan Pilestedt och

Anton Stenmark, Lule Tekniska universitet

Skellefte.

Nadja Bjrk, Fretagarprogrammet vid Ume

universitet.

Utdelning av Sammesidstipendium

-

:Helena Lundqvist, Fretagar-

programmet vid Ume universitet,-

:Ingrid Westerberg, Fretagar-

programmet vid Ume universitet,-

-

Den 13 maj delades fr frsta gngen Sammes idstipendiumut. Totalt delades fyra stipendier ut, tv p 25 000 kronor, ett

p 10 000 kronor och ett p 5 000 kronor.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

22/24

22

Call for contributors! Are you a faculty or sta member with an international perspective? We welcome you to share yourthoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: .

WORDS FROM

THE VICE-CHANCELLOR

ENGLISH PAGE

In other words, its not acceptable that theuniversity educates skilled doctoral degreestudents. In addition to refining our post-graduate education, we need to convinceemployers throughout the community andin particular the public sector, that theseindividuals possess the skills that will pro-duce an added value for their organisation.Only then will it be justifiable to have thevolume of postgraduate education that ex-ists today at Swedish universities.

Gran Sandberg

Vice-Chancellor

Does postgraduate education pay o? This

question became obvious to me when I was

contacted by one of this years new doctoral

graduates, who after his dissertation retur-

ned to his former workplace, a school in

Ume. Based on this case, it appears to be

neither a solid qualification for future career

development nor for salary advances. Unfor-

tunately, this is commonplace in the public

sector (outside the universities). Its presu-

mably not a good deal for a doctor employ-

ed at one of the nations county councils to

engage in postgraduate education, as both

living wages and career development do not

benefit significantly from it.

A fly on the wall glimpse of a typicalchat between two researchers

Name: Sirkku JuholaAge: 30Hometown: Jyvskyl, FinlandPosition: Post-doctoral Researcher,EUR-ADAPT project, Dept. of Socialand Economic GeographyInterests: Triathlon, travelling, reading

Name: Lisa WesterhoAge: 28Hometown: Guelph, CanadaPosition: Research Assistant, EUR-ADAPTproject, Dept. of Social and EconomicGeographyInterests: Travelling, music, Swedish yoga

To find out more about the EUR-ADAPTproject, visit: .

Lisa Westerhoand Sirkku Juhola

work on EUR-ADAPT, a project at

the Department of Social and

Economic Geography that aims

to compare policies of adaptation

to climate change in dierent

European countries. What follows

is an example of a typical chat

between the two as they make

their way through their one-year

experience living and working in

Ume.

Sirkku:

Lisa:

-

S:

L:

-

S:

-

L:

S:

L:

S:

L:

S: -

-

L:

having for lunch.

S:

L:

S:

-

L:

-

Text Sirkku Juhola & Lisa Westerhoff

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

23/24

23

Vinnare i korsordtvlingen i Aktum nummer 3 vren 2009 blev Margit Sderberg, kulturgeografi. Grattis!

Ditt presentkort frn Akademibokhandeln r p vg.

Skicka din korsordslsning till Aktumredaktionen senast fredagen den 15 september 2009.

Den frst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor frn Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

NST SIST

HF -09

NRORT R BARGST BRUTEN ORDSKICKLIG INTE VR

TRAFIKBOLAG

V

RFENO

MEN

GR TRIK

TONTECKEN

MODUS

F

RST

NDIGT

EXTASTYP

SMLLFRG

MYTFIGUREN

JET FRR

STR

IMMA

MINDRE VIKT

BORD

NDE

KLISTERLAPPKINAV

G

ANTIL

OP

STORSLAGEN

TORNKLOCKAST

R

SJ

MA

N

TILL

TRAN

SP

OR

T

R

H

GRE

N

VISAR RESULTAT

FLDESTYP

HALKSKYDDATBEUNDRARE DRAGARE AVBILDAR DNA DAGBOKSKILLE NYO P KBRICKA "GUDS"

D..

LEGAT

EXISTERAR

P ATENBIL

F

R

HUSUM

L

NGT

ERA

LTT SLAG

T

SMYGA

STLLE GPA

HSTHONA

FRT

RDE

AKADEMIORT

ARKMAN

GRUNDMNE FRAMFR TIDEN

ARGENTINA

SPR

K

EFTER SOVJET PENSIONSTYP LDRE SKATT

F

RDR

JD FRE KNAMN

BIBELBRUD

ROLFHE

MMA?

KRKLT

EDA

VERKLIG

ORSAK

SLANGJOBB

MER

CIRKUL

R

8/3/2019 Aktum 2009, nr 4

24/24

Avsndare:Ume universitet901 87 Ume B

MNADENS KSERI

Posttidning

-

-

-

-

-

-

A tale of high-risk investing(Lule Airport, Sweden) Saturday, June 26, 2004, 1 1:15 am.

can never be unravelled.

-

-

-

David Meyers

BildMattia

sPettersson