Astralklockor - synestesi, andlighet och vetenskap i Christine Ödlunds ljudkonstverk

B-uppsats i bildtolkning Vt 2013 Karin Huddénius Handledare: Mia Åkestam

2

Innehållsförteckning

Inledning sid 3

Syfte och frågeställning sid 3

Teoretiska överväganden sid 4

Metod och material sid 4

Avgränsningar sid 5

Tidigare forskning/forskningsbakgrund sid 5

Disposition sid 6

Bakgrund:

Christine Ödlund sid 7

Astralklockor sid 8

Definition av begreppet ’astral’ sid 8

Det teosofiska samfundet och dess portalfigurer sid 9

Teosofi och vetenskap sid 10

Analys av ljudkonstverket Astralklockor sid 11

Form, tanke och känsla i partitur och musik sid 11

Slutsatser av analysen sid 18

Resultat av undersökningen sid 18

Käll- och litteraturförteckning sid 19

Bildförteckning sid 21

Bildbilaga sid 22

3

Inledning

Sveriges Konstföreningar är ett riksförbund för konstföreningar, vars huvuduppgift är att arbeta med samtidskonst och konstbildning. Under 2012 valde man, att arbeta med ”Andlighet i konsten” som tema.1 Konstnären Christine Ödlund fick i uppdrag att skapa ett ljudkonstverk med andlighet som motiv för Sveriges Konstföreningar. Resultatet blev Astralklockor; en pärm, som innehåller en CD med ett 23:24 min ljudkonstverk, ett partitur och en skrift (booklet) författad av konstnären. Verket uruppfördes vid ett seminarium på Sigtunastiftelsen i november 2012.2

I samband med Moderna Museets utställning Hilma af Klint – Abstrakt pionjär och Lunds konsthalls utställning I strömmen, har temat andlighet i konsten återigen aktualiserats.3 Christine Ödlund har delvis samma inspirationskällor som Hilma af Klint, d v s de djupt liggande andliga strömningar, som genomsyrade den västerländska kulturen omkring sekelskiftet 1800-1900, och då främst teosofin. Ödlund hänvisar till texter av Mme Blavatsky (1831-1891) och Annie Besant (1847-1933), båda viktiga portalfigurer inom teosofirörelsen.

Ett av Sveriges Konstföreningars syften med beställningen av verket var, att det skulle kunna användas vid fördjupade konstsamtal ute i de lokala konstföreningarna. I samarbete med Sensus studieförbund har man utarbetat en handledning för gruppsamtal om ljudkonst; ”Tala konst, tala liv.” För att ge struktur åt samtalet, uppmanas varje gruppmedlem att fokusera på en känsla, en form och en tanke som konstverket inspirerar till.4

Syfte

Att se ljud och höra bild var något som teosofer kallade clairvoyance och clairaudience, men Ödlund talar hellre om synestesi, något hon beskriver som korskopplingar av sinnesupplevel-ser. 5 Hon beskriver detta också som en känslighet, ett tillstånd och en metod, som kan uppnås genom djup koncentration .6 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa korskopplingar av ljud och bild uttrycks i Christine Ödlunds konstverk ”Astralklockor” (Bilaga1)

-dels visuellt i bilden (partituret)

-dels auditivt och akustiskt i musiken

1En liten bok om andlighet i konsten. Red Jansson, M & Lund, C. Sveriges Konstföreningar, Malmö 2012, s 4. 2 En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 4. 3 Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Red Iris Muller-Westermann med Jo Widoff. Utställningskatalog, Moderna museet. Sthlm 2013. http://lundskonsthall.se/exhibitions/13strommen.html 4 Tala konst, tala liv – en metod för ett fördjupat konstsamtal. Ljudkonst. Sensus & Sveriges konstföreningar. 5 En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 17. 6 Ödlund, Christine: Astralklockor. ’The Booklet’ som medföljer pärmen. Sthlm 2012, s 19.

4

Frågan är, om metoder hämtade från akustisk signalanalys kan vara ett användbart tolkningsredskap vid analys av ljudkonstverket Astralklockor? Teoretiska överväganden

Att välja utgångspunkt och metod när det gäller att analysera Christine Ödlunds Astral-klockor visade sig komplicerat. Hur skall den konstupplevelse beskrivas – den andliga upplevelse – som kombinationen av bild och musik ger upphov till? Vilken metod passar för det andliga, esoteriska budskapet, ja just den simulerade synestesin eller korskopplingen, som Christine Ödlund talar om och som är just det specifika för det här konstverket?

Slutligen valde jag Matthew Rampleys perspektiv på visuell kultur som teoretisk utgångs-punkt. Rampley menar, att ett paradigmskifte har skett, och att det inte längre är möjligt att förhålla sig till kultur, konst och kreativitet som tidigare. Rampley anser, att man inom konstvetenskapen tidigare främst har studerat målningar, teckningar och gravyrer, men nu behövs ett vidgat perspektiv. Rampley diskuterar också hur begreppet skall avgränsas. Han hävdar, att man kan ifrågasätta om den visuella kulturen överhuvudtaget finns. De kulturella aktiviteter som vi klassar som visuella, utgör en mix mellan t ex kommunikation, ljud, hörande, språk, kroppsspråk etc. En opera och en rockkonsert är en musikalisk upplevelse men också en visuell upplevelse, mode skall inte bara ses, det skall bäras av människor o s v. En film bygger förutom på det visuella också på ljudet, manuskriptet och dialogen etc.7 “Nevertheless, given that the generation of visual meaning involves complex interactions between images and material artefacts, and that the various practices of visual culture frequently rely on such interactions, exclusive attention to images is open to interrogation.”8 Enligt Rampley har konsthistorien på senare år dominerats av vissa teoretiska perspektiv, som Lacans teori om blicken, semiologisk teori om tecken och deras betydelse, feministiska perspektiv hos Judith Butler, Julia Kristeva och Luce Irigaray och postkoloniala perspektiv etc. ”It is not that these theories are unimportant; they undoubtedly are, and they are referred to here. However, this book does not assume that these are the only or even principle methods by which one should explore visual culture.”9

Metod och material

Metoden jag vill pröva är, att göra en bildanalys och en musikalisk analys, och att jämföra dem, för att försöka finna ett samband mellan visuella och auditiva stimuli. Jag kommer också att pröva att göra en bild av musiken, genom att göra en akustisk analys av musikens förlopp. Metoden bygger på subjektiva beskrivningar av ljud och bild. Möjligen kan den akustiska bilden, i spektrogram och i spektrumsektioner, användas som en tredje och mer objektiv faktor vid analysen.

Musiken kommer att avlyssnas i sin helhet parallellt med att partituret studeras. Partituret kan delas in i åtta bilder, som följer musiken med noter och tecken. Min avsikt är, att vid var och 7 Rampley, M: Visual culture and the meanings of culture. Ur Exploring Visual Culture. Definitions, concepts, contexts. Ed by Matthew Rampley. Edinburgh 2005, s 5-17. 8 Rampley, M: Introduction. Ur Exploring visual culture, s 2. 9 Rampley, M: Introduction. Ur Exploring visual culture, s 3.

5

en av bilderna lyssna upprepade gånger på det tillhörande musikavsnittet, och därefter göra en tolkning av bild och musik, samt en kommentar om känslor och tankar, som konstverket väcker hos mig. Därefter spelas musikavsnittet in i programmet Spectrum View, Oxford Wave Research Ltd. Fördelen med detta program, som publicerades 2013, är att resultatet presenteras i färg och i realtid och möjlighet finns att ta foton av olika moment i analysen. Programmet är dessutom lättillgängligt och billigt, men håller ändå en hög kvalitet.10

Min bakgrund som logoped, inriktad på behandling av patienter med röststörningar, har sin betydelse i sammanhanget. Vid omhändertagandet av röstpatienter ingår, att logopeden gör en bandinspelning, och en perceptuell röstanalys och också en akustisk analys av inspelningen. I Sverige innebär perceptuell röstanalys, att logopeden använder beskrivande termer, som är väl utprövade vad gäller inter- och intrabedömarreliabilitet, och som ofta har ett akustiskt sam-band. 11Termen ’skrap’ innebär t ex högfrekvent oregelbundenhet. Jag har också en mångårig erfarenhet av att rutinmässigt göra akustiska analyser, som grundtonshistorgram och smalbandsspektrogram. De används bl a som ett pedagogiskt instrument, för att patienten skall kunna ’se’ sin röst.12

Musiken beskrivs på en amatörnivå/upplevelsenivå, och syftet är inte att göra en noggrann analys av det musikaliska innehållet. Målet är heller inte, att göra exakta beräkningar av tid, frekvens eller amplitud i spektrogrammen, utan de kommer att betraktas som avbildningar av ett förlopp. För att kunna göra hållbara akustiska mätningar krävs en mycket noggrann kontroll av variabler som val av mikrofon, inspelningsmiljö etc.

Avgränsingar

Vid tolkningen av bild och musik kommer jag inte att använda den teosofiska idévärlden som förklaringsgrund, utan utgår från mina egna intryck när jag under meditativ koncentration upplever konstverkets ljud och bild.

Tidigare forskning

Under våren 2013 har Hilma af Klint och hennes teosofiska bakgrund stått i centrum för konstintresset. Det är väl känt att konstnärer som Kandinsky, Mondrian, Kupka och Malevitj med flera var influerade av teosofi och antroposofi.13 Sixten Ringbom, professor i konsthistoria vid Åbo Akademi, var en viktig introduktör av andlighet i konsten under 1900-talet. Hans artikel från 1966 är en bred översikt och en klarsynt analys av de olika andliga strömningarna vid förra sekelskiftet. 14Hans fokus är Kandinsky, men han inkluderar även andra konstnärer och också förgrundsgestalter inom teosofi, som Madame Blavatsky, Annie Besant och C W Leadbeater och även antroposofins grundare Rudolf Steiner. Utställningen

10 Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis. Oxford Wave Research Ltd. Oxford, 2012-1013.

11 Stockholm Voice Evaluation Approach (ett antal referenser finns på Internet). 12 Huddénius, K: Oregelbundenhet i fonationen – en litteraturöversikt och en studie. Magisteruppsats i logopedi. Inst f klinisk vetenskap. Enheten för foniatri och logopedi. Karolinska Institutet, Sthlm 2001. 13 Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Utställningskatalog, Moderna museet. Sthlm 2013. 14 Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual, Occult elements in the early theory of abstract painting.” Journal of the Warburg and the Courtauld Institutes, vol 29 (1966), s 386-418.

6

”The spiritual in art, abstract painting 1890-1985” i Los Angeles 1986-7, blev epokgörande för intresset för andlighet i konsten under 1900-talet. Organisatören av utställningen Maurice Tuchman kontaktade Ringbom, och fick genom honom kännedom om Hilma af Klint, vilket ledde till att hennes konst presenterades för en internationell publik.15 Sixten Ringbom menade, att det tidigare har funnits en tendens att förringa ockultismens betydelse för den tidiga abstrakta konsten.16 I Sverige kom Åke Fants avhandling om Hilma af Klint 1989, och den följdes av två utställningar om hennes konst på Moderna museet 1989 och på Liljevalchs 1999.17

Min huvudinriktning på det konstvetenskapliga perspektivet gjorde, att jag först på ett sent stadium kom att intressera mig för ljudkonst ur ett musikvetenskapligt perspektiv. Hans Johanssons D-uppsats från 2010 är gränsöverskridande, men är skriven inom ämnesområdet konstvetenskap. Johansson menar att: ”Svenska böcker som behandlar ljudkonst är ovanliga, någon undersökning av ljudkonst från konstvetenskapligt håll existerar i stort sett inte i svensk diskurs.” Han efterfrågar ett svenskt standardverk i ämnet ljudkonst. 18 De böcker han hänvisar till är som regel skrivna inom en musikvetenskaplig diskurs. Dessvärre har jag blivit medveten om dem på ett så sent stadium, att jag inte har kunnat använda dem för denna uppsats. Jag tänker främst på Brougher, K & Mattis, O: Synaesthesia in Art and Music Since 1900 (London 2005) och Licht, Alan: Sound Art: Beyond Music, Between Categories (New York 2007). Det har också framkommit att Åsa Stjernas bok Ljudkonst kommer att ges ut under 2013. Jag har inte funnit någon vetenskaplig forskning om Christine Ödlunds konst, men däremot ett antal tidningsartiklar, recensioner och intervjuer. Disposition

Min utgångspunkt är att inledningsvis presentera Christine Ödlund, och hennes konstverk. Astralklockor är skapat i en teosofisk kontext. Efter en kort introduktion av de teosofiska förgrundsfigurer, som har påverkat konstnären, görs en kort beskrivning av några av de teo-sofiska idéer, som hade så stort genomslag bland konstnärer och intellektuella vid förra sekelskiftet. Därefter följer en rapport från undersökningen, som inleds med en beskrivning av konstverket och dess struktur. Jag har gjort en indelning av partituret i åtta bilder, och kommer att analysera varje bild för sig; först bilden i partituret, sedan musiken och sist den akustiska bilden. Därefter tilläggs mina egna kommentarer. Slutligen görs en sammanfattning av resultatet av undersökningen.

15 The spiritual in art, abstract painting 1890-1985, 23 November 1986-8 Mars 1987, Utställningskatalog, Los Angeles County Museum of Art, Los Angeles. 16 Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual”, (1966), s 386-7. 17 Fant, Åke: Hilma af Klint – ockult målarinna och abstrakt pionjär. Sthlm 1989. 18 Johansson, Fredrik: Den konstnärliga hanteringen av ljud. En studie av ljudkonst och populärkultur. D-uppsats. Avd för konstvetenskap och visuell kommunikation. Inst för kultur och kommunikation, Linköpings universitet 2010, s 15.

7

Bakgrund

Christine Ödlund

Christine Ödlund, född 1963, är bildkonstnär och kompositör, bosatt i Stockholm. Hon är utbildad vid fotografilinjen på Konstfack, Stockholm, i videokonst vid Kungliga Konst-högskolan, Stockholm och vid Elektroakustisk musik i Sverige (EMS), Stockholm. Hon har haft några separatutställningar och också deltagit i ett antal grupputställningar utomlands (New York, Tokyo, Tel Aviv, Amsterdam m fl) och i Sverige (Moderna utställningen på Moderna museet 2010, Magasin 3, Supermarket 2013 m fl). Hon blev också nominerad till DNs kulturpris i konst & form 2011.19 Ödlunds konstnärliga uttryck omfattar många olika genrer; målning, teckning, video och elektronisk musik. Hennes visuella konst beskriver ofta mystiska landskap med minnesfragment från skogar, djungler och havsbottnar i såväl mikro som makroperspektiv. Hon rör sig gärna i gränslandet mellan natur och vetenskap. ”I Christine Ödlunds värld sjunker vi in på en biologisk-kemisk nivå som upphäver välbekanta perspektiv. /---/ Vi tar del av abstraktioner av magnetiska fenomen, visuell kommunikation med levande växter, och i självaste inträngandet i den levande organismen skapas en ny syntes mellan betraktaren och det betraktade. Men Christine Ödlund är inte någon naturmystiker i traditionell bemärkelse. Snarare utgör ett vetenskapligt perspektiv, i förening med ett egensinnigt formspråk, essensen i hennes konst.”20

Christine Ödlund har tillbringat en tid vid Institutionen för Ekologisk kemi, KTH, där hon fick följa forskningen om hur växter kan kommunicera kemiskt med varandra, t ex genom att de utsöndrar en substans, som varnar andra växter vid angrepp utifrån. Detta har hon senare skildrat i ”Stress call for a stinging nettle” i en bild och musik. Vid en utställning i samband med invigningen av Marabouparken tolkades detta skeende – brännässlans försvarsspråk då nässelfjärilslarv äter bladen – musikaliskt av en kvartett, samtidigt som händelseförloppet visades på film.21 (Bilaga 1)

”Andlighet kan betyda många saker men för mig är det en känslighet, ett tillstånd och förmåga till kontakt med världen på gränsen eller utöver våra sinnen” säger Christine Ödlund vid en intervju. 22 ”Nu är det inte så att allt uteslutet måste se andligt ut på något sätt. För mig ligger det andliga i själva metoden och utförandet. Om man kan och vill uppnå den koncentrationen som krävs för att frikoppla sinnesintrycken, då är konsten ett utmärkt verktyg att utforska både den inre och den yttre verkligheten med. De av mina verk som har påtagligt andliga dimensioner är de musikaliska tankeformerna; Thought-Forms som jag har visat både i form av teckningar och videoprojicerade animationer. De är tolkningar av teosofen Annie Besants clairvoyanta observationer av musik.”23 Enligt Ödlund är hennes musikaliska inspiratörer Eliane Radigue, Maryanne Amacher och Pauline Oliveros.24

19 Uppgifter hämtade från Ödlunds hemsida: www.christineodlund.se 20 http://www.christianlarsen.se/exhibitions/christine-odlund/ 21 Torén Björling, Sanna & Lindqvist, Lars: “Och den nominerade är: Christine Ödlund”. DN 2011-03-04. 22 En liten bok om andlighet i konsten. 2012, s 20. 23 En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 20. 24 Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren 2013-05-07.

8

Astralklockor

Ljudkonstverket Astralklockor är tillägnat Madame Blavatsky (se sid 9), som enligt Ödlund hade en magnetisk dragningskraft på de intellektuella omkring sekelskiftet. I Madame Blavatskys närhet förekom ofta fenomen, som kallades övernaturliga, och som hon ansåg hade en ännu inte utforskad naturvetenskaplig förklaringsgrund. En förmåga hon själv hade var, att frambringa toner ur tomma intet. Dessa ljud har beskrivits som klockor, men även som det ljud som uppstår när man gnider med fingret runt kanten på ett glas.25 ”Dessa så kallade astralklockor verkar framförallt vara fenomen som var sammanlänkade med hennes kreativa tänkande. På telepatisk väg stod hon i kontakt med andliga rådgivare, som hon träffat under sina resor till Tibet och andra platser i världen och under koncentrerade omständigheter kunde ’strömmarna’ mellan Blavatsky och dessa andliga mästare etableras. Genom en serie regel- bundna knackningar fanns det tecken på sådana strömmar. Andra signaler var astrala klockor som ringde.” 26

Definition av begreppet astral

Efter att ha sökt efter en användbar definition av begreppet astral, har jag till slut valt beskrivningen i SAOB samt en illustration ur C W Leadbeaters bok ”Man visible and Invisible” från 1902:

Fig 1. The planes of nature. 27 ”teosof. o. spirit. som är af en finare materia än den (vanliga) fysiska l. som tillhör en värld som utgör ett mellanled mellan den fysiska o. den andliga världen; särsk.: som hänför sig till l. härrör från l. tillhör l. har afseende på den värld l. det "plan" som enligt den nyaste teosofiens läror utgör ett mellanled mellan den fysiska världen l. det fysiska "planet" o. den

25 En liten bok om andlighet I konsten, 2012, s 14. 26 En liten bok om andlighet I konsten, 2012, s 17. 27 Leadbeater, C W: Man visible and invisible. The Theosophical Publishing House,Madras 1902.

9

"mentala" världen l. det "mentala" "planet" samt bildar det närmaste materiella underlaget för känslan.”28

Det teosofiska samfundet och dess portalfigurer

Den teosofiska rörelsen uppstod i en tid då den kristna kyrkans världsbild hade konfronterats med Darwins idéer om evolutionen (vilka omfattades av det teosofiska sällskapet). Rörelsen föddes 1875 ur den spiritistiska våg, som lockat avantgardistiska kretsar i USA och Europa, men man tog senare avstånd från spiritismen. 29”Teosofin, liksom spiritualismen, var inte en liten obskyr tankeströmning under 1900-talets första år. Tvärtom var det en stor och blomstrande internationell rörelse, som attraherade en lång rad konstnärer, musiker, författare, vetenskapare, pedagoger och andra.” 30 Helena Petrovna Blavatsky (1831-1891), en rysk aristokrat född i Ukraina, grundade tillsammans med Henry Steel Olcott och William Quan Judge ’The Theosophical Society’ i New York 1875. Blavatsky var en gåtfull, mytomspunnen och kontroversiell person, både hyllad och kritiserad av samtiden och eftervärlden . Hon var synnerligen berest och besökte och bodde i många länder. 1879 flyttade hon tillsammans med Olcott till Indien och startade det Teosofiska samfundets högkvarter i Adyar, utanför Madras. Denna institution finns fortfarande kvar. Blavatsky sammanfattade sina tankar i flera skrifter. Hon strävade efter att ena vetenskap, religion och filosofi i en syntes.31

Fig 2. Plate G. Music of Gonoud. Forms built Fig 3. Plate M. Music of Mendelssohn. by music. Besant &Leadbeater: Thought-Forms. Besant & Leadbeater: Thought-Forms.

28 Svenska akademins ordbok (SAOB spalt: A2543; tryckår: 1903). 29 Fjällsby, Per-Olov: Indien som utopi och verklighet. Om den teosofiska rörelsens bidrag till indisk utbildning och politik 1879-1930. Doktorsavhandling i historia. Karlstads universitet 2012:21. 30 Sandqvist, Gertrud: ”En annan relation”, Sydsvenska Dagbladet 2013-03-26. 31 En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 14-15.

10

Annie Besant (1847-1933), övertog ledarskapet för Teosofiska samfundet i Adyar efter Blavatskys död 1891. Innan hon flyttade till Indien var hon kvinnorättsaktivist, socialist och medlem i Fabian Society i Storbritannien. Hon skrev flera böcker, bl a ’Thought-Forms’ där hon tillsammans med sin medförfattare C W Leadbeater beskrev clairvoyanta upplevelser av auror – tankeformer – men också former skapade av musik (se fig 2 och 3). 32 ” The key concept of the theosophical mysticism of colour and form is the notion of vibration. The pattern of the human aura, as well as that of the musical configuration observed by the clairvoyants, is shaped and coloured by supersensible vibrations generated by thoughts and emotions.”33

Christine Ödlund skriver på sin hemsida: ”I mitt arbete korsas konst och vetenskap i ljud, ljus och bild. Ett arbete kan börja i en animation för att sedan övergå i ljud och slutligen resultera i en teckning. Denna metod använder jag även i min praktik, som skulle kunna beskrivas som simulerad synestesi. /---/ Genom denna konstnärliga arbetsmetod har mina vägar korsats med teosofen Annie Besants idéer, som i början av 1900-talet gjorde clairvoyanta eller i min tolkning synestetiska observationer av musik som materialiserar sig i färg, form och rörelse, så kallade musikaliska tankeformer.”34

Teosofi och vetenskap

Vid sekelskiftet hade vetenskapsmän kunnat påvisa, att rymden var ’fylld’ av vågor, strålar och strömmar, något som snabbt anammades av de ockulta rörelserna. Att tankar vibrerar som vågor och att de kunde överföras via etern, var en ockult uppfattning, som också delades av vissa vetenskapsmän. ”1895 upptäcker Wilhelm Röntgen de strålar som kommer att få hans namn, och som gör det möjligt att synliggöra dolda strukturer. Heinrich Hertz bevisar existensen av elektromagnetiska vågor, som han 1886 lyckas överföra från en sändare till en mottagare – en upptäckt som kommer att utgöra grunden för trådlös telegrafi och senare för radion. Det är därför föga förvånande att många konstnärer och författare under åren före första världskriget tycks betrakta ockultismen och de nya vetenskaperna närmast som likvärdiga vägar för sökandet efter dittills osynliga dimensioner av verkligheten.”35 Ljus, strålning, röntgen och vågfenomen hade bevisat, att det finns mer i etern än vad ögat kan se. Baudin menar, att detta förklarar det stora intresset för övernaturliga fenomen som clairvoyance, det inre ögat, astrala röntgenstrålar etc. Frågan uppstod: hur skulle man fånga detta icke-perceptuella i konsten?36

32 Besant, Annie & Leadbeater, CW: Thought -Forms. London 1901. Kan laddas ned från www.gutenberg.org/etext/16269 33 Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual”, (1966), s 399. 34 Uppgifter hämtade från Ödlunds hemsida www.christineodlund.se 35 Magnusson, Jonas J: ”Hilma af Klint – diagramkonstnär”, Kunstkritikk 13.03.13.www.kunstkritikk.se/ 36Bauduin, T M: “Science: Occultism, and the art of the avant-garde in the early twentieth century”. Journal of Religion in Europe, vol. 5 (2012), s 39.

11

Analys av ljudkonstverket Astralklockor

Teknisk beskrivning

Pärmen

Astralklockor består av en pärm av tjock papp, som utvändigt och invändigt är klädd med en kopia av en akvarell av Ödlund, med den skillnaden att bilden på insidan är omvänd i förhållande till utsidan. Framsidan bär texten: Astralklockor – Astral Bells – Christine Ödlund i silverfärgade versaler. När pärmen är uppslagen syns till vänster partituret instucket mellan två flikar och till höger är en CD fäst och under denna är ett litet häfte fastklistrat vid pärmen. (se bildbilagan 1).

Partituret

Partituret är av stadig papp, 48x29 cm, hopvikt i fyra delar (se fig 4, s 12). Notskriften består av en bild målad med akvarell och blyerts, indelad i två sektioner, en övre och en undre. De två sektionerna – notraderna – är i sin tur indelad i två plan; det övre planet är betecknat Astral plane – Astralplan och det undre Thought-Streams – tankeströmmar.

CDn

På baksidan av CDn finns en bild, som har stora likheter med Ödlunds akvarell Noise (2013) (se bildbilagan 1). Alla ljud i stycket kommer från glas fyllda med olika mängd vatten, som när man gnider med fingret runt kanten orsakar svängningar vid olika frekvenser. Instrumen-tet kallas ibland glasharpa. Ljudet har sedan bearbetats i en studio.

The Booklet

The Booklet - det lilla häfte, som finns inklistrat i pärmen -visar på framsidan en teckning av en Thought-Form, inspirerad av Annie Besant och C W Leadbeater (1901). Innehållet består av ett förord av Gertrud Sandqvist: ’Tankens former’ och därefter en text av Christine Ödlund: Astralklockor. Båda texterna är översatta till engelska. Sist finns en kort litteraturhänvisning. 37

Form, tanke och känsla i partitur och musik

Partituret ger en bild av hela verkets uppbyggnad och kan läsas parallellt med musiken. En markerad tidsskala, som börjar vid 0 c:a en dm in till vänster på den övre sektionen och slutar med 24, motsvarar musikstyckets längd; 23:24 min. Ovanför tidsmarkeringen, syns ett violett horisontellt band, c:a 1 cm brett, som följer hela tidsskalan och betecknas som brus, tankebrus och Thought-Noise. Vid notskrivandet har Ödlund använt teosofiska tecken och symboler, men ingen förklaring eller beskrivning finns. Schemat nedan visar den indelning jag har gjort i åtta bildavsnitt (se fig 5, s 12).

37 Ödlund, Christine: Astralklockor. ’The Booklet’ som medföljer pärmen. Sthlm 2012.

12

Fig 4. Partituret till Astralklockor. Akvarell och blyerts på papper. 48X29 cm. Foto: K Huddénius.

1

2

3

Astralplan

Tankeströmmar etableras

Tankebrus & tidsskala

( Fysiskt plan)

Tankeströmmar

4

5

Tanke-

6

Astralplan

7

8

Former (Fysiskt plan) – tankeströmmar

Disconnection

Fig 5. Schematisk bild över partiturets två notlinjer. Siffrorna markerar de åtta bilder (med tillhörande musik) som analyseras nedan. Streckad linje markerar gräns mellan tankeströmmar (fysiskt plan) och astralplan. Siffrorna överst i varje bildruta motsvarar siffrorna i beskrivningen nedan. (Källa: K Huddénius).

13

Bild 1 : Innan musiken har börjat:

Bild: Läsningen börjar i övre vänstra hörnet – där finns en bild av sju bergstoppar i olika höjd; de lägsta i mjuka, lite diffusa färger (brunrosa, ockra, ljusgrön, milt blå), topparna i bakgrunden är de högsta och de är ofärgade. I förgrunden är en transparant romb målad, som når till notradens ytterkanter, och som delvis täcker åtminstone de högsta topparna. Romben är gråviolett. Innanför dess gränser virvlar några vita romber, som snöflingor. Den stora violetta romben bleker och förändrar ’bergstopparnas’ färger, t ex den blå toppen blir mörkt violett. ’Bergstopparna’ befinner sig inom området för tankeströmmar och når inte upp till astralplanet. Tre mjuka band, ett gult, ett mörklila och ett blågrönt, svävar diagonalt uppåt och bortåt, överst i astralplanet. Madame Blavatskys namn är skrivet med blyerts på det ljust blågröna bandet.

Min kommentar: ’Bergstopparna’ kan vara tecken för naturens sju plan, en central idé inom teosofin (se sid 8). Varje plan har sin karakteristiska färg; bottenplanen har brunaktig färg och femte planet (Nirvana) är violett. De två högsta planen har ingen färg utan är rent ljus.38 Rombformen kan tolkas som tecken för astralklockor, enligt Christine Ödlund.39 Min tolkning är, att bergstopparna också kan vara en symbol för våra tankar, som växer ur tankebrus och trivialiteter, och som vanligen inte når upp till astralplanet. Den stora gråvioletta astralklockan förändrar vårt seende – tonerna förändrar färgerna och tankarna.

Bild 2 : 0-5 min:

Bild: C:a en dm in från vänster börjar musikens tidsskala vid noll. I botten ligger det heltäckande violetta tankebruset, som ett stadigt band under hela musikupplevelsen. Tunna, vertikala blyertsstreck, som vart och ett börjar och slutar med en rombform – astralklockor - kommer uppifrån och riktas nedåt mot det fysiska planet. Sammanlagt 21 x 2 klockor finns inom detta tidsintervall; den nedre är mörkblå och den övre är violett. De följer musiken och är nottecken. Mindre rörelser i musiken makeras med olika tecken, ibland tydliga och distinkta; som tre parallella vertikala streck, ibland nästan upplösta små markeringar med akvarellpensel.40 Mellan 3-5 min försvinner det grusiga tankebruset och kvar finns några upplösta skuggningar och streck. Längst ned till höger finns orden ’Tankeströmmar etableras’ skrivna med blyerts.

Musik: 0-3 min: Enstaka rena, relativt starka vibrerande toner slås an, med olika intervall; ters, kvint, kvart osv. I botten finns en, ibland två relativt lågfrekventa toner som ligger kvar och växer och minskar i styrka. När amplituden minskar blir tonerna instabila och oregelbundna och ljudet blir då staccaterande med gnisslande, ibland skrapiga biljud. Ibland uppstår ett glissando, som låter som en stråke som med svagt tryck dras över strängar. (se bild 1, mellan 0.0 och 6.4 s nedan). Mellan 3-5 min blir tonerna mer stabila och jämna i styrka och

38 Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual”. (1966), s 398 39 Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren 2013-05-07. 40 Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren 2013-05-07.

14

ljuder mer legato. Oregelbundenheten i svängningarna upphör och tonerna blir harmoniska. Ett högfrekvent vibrato hörs också. (Se fig 6 nedan).

Fig 6. Bild 2: mellan 0-6.4 s syns ett glissandoliknande ljud.. Vibrato syns vid c:a 2000 Hz på y-axeln. OBS tidsskalan ovan är ej direkt relaterad till tidsskalan i partituret. På x-axeln tid i sekunder och på y-axeln frekvens i Hz. Amplituden uttrycks med färgskalan till höger.

Min kommentar: Kontaktförsök görs genom astralklockornas vibrerande toner från astral-planet till det fysiska planet. Tankebruset ligger i botten och över detta finns oregelbunden-heter – kanske tankefragment och brist på koncentration, här representerade av diffusa korta streck, vågor och punkter i lila och ockra – som stör kontaktförsöken. Efter 3 min byggs kontakten gradvis upp och stabiliseras och tankeströmmarna etableras.

Bild 3 : 5 – 13 min

Bild: Vid 5 min inträffar en tydlig förändring. Astralplan och tankeströmmar är materialise-rade. En blånande bergskedja – de astrala planen? -växer upp och speglar sig i en stilla sjö. Stranden utgör gränsen mellan astralplanet och det fysiska planet. Bergen är mörkare blå i förgrunden, närmast strandkanten, medan de högsta topparna ljusnar i bakgrunden. I sjön – det fysiska planet - där tankeströmmarna finns - flyter tre vattenupplösta färgskiftningar förbi; en rosa, en blå och en grågrön. Vid 7 min inträffar en ny händelse, som upprepas vid 9 min; grupper om fyra klockor visar sig högt upp i astralplanet, och nedanför dem finns två grupper om fyra klockor, som skuggor, riktade mot gränsen för det fysiska planet.

Musik: En stabil ton sväller och avtar och lämnar över till en högre ton (en kvart högre) som sväller och avtar - crescendo – diminuendo - som ett långsamt vaggande. Lågfrekventa och högfrekventa toner kommer in men den vaggande dialogen mellan de två tonerna kvarstår. Detta mönster ligger kvar, men vid 7 min och 9 min bryts mönstret tillfälligt och nya klanger kommer in - en klingande dissonans som upprepas och sedan upphör och återigen hörs det harmoniska vaggandet. Efter 7 min förändras ’melodin’ och den gungande rytmen sker nu mellan en ton inom ett-strukna oktaven och en ton c:a en oktav högre. Efter 9 min kommer nya toner in men den vaggande rytmen kvarstår. (Se fig 7 s 15)

15

Fig 7. Bild 3: Vid c:a 18 s och framåt syns klangbilden av astralklockorna. som kommer in vid c:a 7 min på tidsskalan i partituret.

Min kommentar: Kontakt mellan astralplanet och det fysiska planets tankeströmmar har uppnåtts. Meditationen har börjat. Den vaggande rytmen är som en stilla dialog mellan de två tonerna. Färgskiftningarna i tankeströmmarna följer rörelser i musiken. Om de vore betydel-sekodade signifianter och följde den teosofiska färgläran skulle de representera kärlek (rosa), allmakt (ljusblå) och sympati eller möjligen anpassning (grågrön).41

Bild 4 : 13 – 14 min:

Bild: De astrala planen -bergskedjan -sjunker nedåt och försvinner vid 13 min. Redan vid 12 min syns streck och ’grus’ nära den violetta tankebruslinjen; tecken som kan tolkas som störningar i det meditativa flödet. Här finns ordet: Thought Noise skrivet med blyerts. Två tydliga nya kontaktförsök genom nya astralklockor kommer uppifrån strax före 14 min.

Musik: Redan vid 12:30 hörs gnisslande biljud, men den vaggande rytmen mellan hög och låg ton fortsätter ihärdigt. Skrapigheten återkommer (som en stråke över strängar) och vid 13 min bryter den rena harmonin samman och pulserande, högfrekvent skrapiga ljud hörs, men genom detta brus söker astralklockor åter kontakt genom klingande harmoniska toner men de följs av ett crescendo av en från början svag uppfordrande ton, som följs av en samling toner, ungefär som i en stämmande orkester. (Se fig 8 nedan).

Fig 8. Bild 4: De pulserande, skrapiga ljuden börjar efter 12 s och slutar vid c:a 40 s. 41 Besant, Annie & Leadbeater, CW: Thought forms ( försättsbladet). London 1901. www.gutenberg.org/etext/16269

16

Min kommentar: Meditationen är på väg att brytas av dissonanser. Tankebrus stör. Slutligen sker ett sammanbrott och ett nervöst hackande ljud ökar oron. De rena harmonierna segrar och sväller och förväntan uppstår. Vad är på väg att hända?

Bild 5 : 14 - 16 min:

Bild: Plötsligt exploderar två tydliga tankeformer, av den typ som Besant och Leadbeater kallar ”Forms built by music” (jmfr fig 2, sid 9)42 Som svampliknande trädformationer växer de upp ur tankebruset ända upp till astralplanet och åstadkommer en eruption av olika färgnyanser. Deras övre delar väcker associationer till de bergstopparna/naturplanen, som förekommer i bild 1 och 8. Ordet Thought-Forms står skrivet med blyerts/färgpenna vid den högra och sista tankeformen. Efter explosionen av ljud och färg uppstår ett kortvarigt vakuum. Små rörelser syns i tankeströmmen men astralplanet har nu endast ofärgade konturer.

Fig 9. Bild 5. Den första tankeformen börjar före 12,8 s och slutar vid 25s. Ljudsekvensen upprepas sedan. Musik: En ensam ton växer i styrka, den delas och övergår i två näraliggande toner, som gnids mot varandra och som sedan slår ut i ett skönklingande ackord. Nu inträffar den första tankeformen som en eruption av ljud och klingande toner, som börjar med högfrekventa, vassa och gnistrande toner, som i upprepade glissandi stiger och faller. I botten ligger några djupa borduntoner.43 Efter några sekunders tystnad upprepas hela sekvensen. Efteråt samlas ett knippe toner till ett jämnstarkt flöde, ungefär som när en orkester stämmer. På nytt hörs dissonanser och ljud som om man blåser i en glasflaska och därefter någon sekunds tystnad. (Se fig 9).

Min kommentar: Tankeformerna uppfattar jag som en ny sats inne i verket. En förväntan byggs upp och så plötsligt sker en eruption av skönklingande toner och färger, som hos mig skapar en euforisk känsla, som upprepas efter en kort paus. Därefter sker en nedtoning och omorientering.

42 Besant, Annie & Leadbeater, CW: Thought forms. London 1901, s 55. 43 Bordun (från franskans bourdon, "humla") är en oförändrad, ofta låg, ton som ackompanjerar en melodi.(Wikipedia)

17

Bild 6 : 16 - 20 min:

Bild: I astralplanet växer ’Bergskedjan’ på nytt upp och blånar i fjärran och speglar sig återigen i tankeströmmarna, där en slinga av ljusgul utspädd akvarellfärg brer ut sig mer och mer. Meditationen är återupptagen.

Musik: Toner börjar trevande söka efter fast mönster och snart hörs den stabila dialogen mellan två lågfrekventa toner med burkig klang (sekund, ters, kvart, kvint), som övertrumfas av två gnistrande högfrekventa toner som ställer egna frågor och får svar. Samma rytmiskt gungande och vaggande som i bild 3.

Min kommentar: Lugnet brer ut sig. Meditationen fortsätter. Transliknande tillstånd råder. Den gula färgen betyder i Besants färglära högsta intelligens, men här kanske vishet skulle passa bättre?

Bild 7 : 20 - 23:24 min:

Bild: Vid 20 min upphör bergskedjan att vara blå och övergår till att bli en med blyerts tecknad kontur . Nya kontaktförsök från astralklockor kommer uppifrån, men nu sker ingen förbindelse och vid 22 min finns antecknat: Disconnection.

Musik: En relativt lågfrekvent ton blir dominerande och ökar mycket i styrka. Gnisslande, skrapiga biljud återkommer. Toner bryts. Klockorna klingar sökande, men dämpas mer och mer av bruset. Tempot ökar. Skrapigheten dominerar mer och mer. Mörka djupa och klanglösa bastoner skrapar och enstaka diskanttoner klingar men de mörka tar över. Diminuendo. Gnisslet upphör. Ljudet tystnar.

Min kommentar: Harmonin bryts. Kontakten skaver. Astralklockorna försöker återupprätta kontakt men tankebruset segrar. Tystnad.

Bild 8 : Efter 24 min:

Bild: Vid 23:24 tystnad och nu växer bergstoppar från bild 1 upp på nytt, fastän nu dubbelt så höga och omfångsrika. Denna gång når de flesta upp till Astralplanet och de har klara, rena och lysande färger. I förgrunden finns en ljust gul romb (astralklocka), som förändrar färgnyanser, så att de blir ljusare. Ytan som bergstopparna täcker har fördubblats.

Min kommentar: Färgerna glöder. Ljuset har återvänt. De låga tidigare nedtryckta tankarna når nu nya höjder. Astralklockor förändrar vårt seende. Meditation och koncentration ger färgrikedom och inspiration.

Vilken känsla har jag efter verket?

Svar: Ett lugn och en stilla eufori!

Vilken form berörde mig i ljudkonstverket?

18

Svar: Tankeformerna är utan tvekan de former som stannar kvar längst.

Vilken tanke dröjer sig kvar inom mig?

Svar: Att läsa partituret och att lyssna koncentrerat öppnar dörrar till känslor av närvaro i stunden, av medvetenhet och av inspiration.

Slutsatser av analyserna

Undersökningen av bild, musik och akustik i Astralklockor har inneburit ett försök att fånga den samtidiga upplevelsen av bild och ljud. Signalanalysprogrammet har varit ett viktigt och inspirerande hjälpmedel, genom att det har givit en möjlighet att ’se’ ljudet. Det har också givit en möjlighet till ytterligare en estetisk upplevelse; skönheten i spektrogrammets bildflöde, när musiken ’materialiserad’ glider förbi på skärmen.

Resultat av undersökningen

I Astralklockors partitur är bilden i hög grad påverkad av den strategi som används vid komponerandet av musik. ’Notbilden’ innehåller tecken från den teosofiska idévärlden, och konstnären har haft ett uppdrag att utföra ett ljudkonstverk med andligt innehåll. Min undersökning av Astralklockor har resulterat i en tolkning av hur musik och bild synkront påverkar lyssnaren/betraktaren. Frågan jag ställde mig före undersökningen var, om ett signalanalysprogram kan vara ett användbart tolkningsredskap vid analys av ljudkonstverket Astralklockor. I denna undersökning har jag kunnat ’se’ ljudet, vilket har ökat möjligheterna att se samband och korrespondenser mellan ljud och bild. Det har inte varit möjligt att göra objektiva mätningar av olika dimensioner, men med ett mer avancerat signalanalysprogram och kontrollerade inspelningsförhållanden är detta helt genomförbart.

Under arbetet med uppsatsen har jag gradvis blivit medveten om att mycket forskning är genomförd inom musikvetenskaplig disciplin, vars resultat också kan användas gränsöver- skridande inom konstvetenskap. Jag ser många möjligheter att använda akustisk analys inom ämnesområden som visuell musik och ljudkonst.

19

Käll- och litteraturförteckning:

Otryckta källor:

Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren vid möte på ett kafé i Stockholm 2013-05-07.

Litteraturförteckning: Bauduin, Tessel M: “Science: Occultism, and the art of the avant-garde in the early twentieth century.” Journal of Religion in Europe, vol.5 (2012), s. 23-55. Besant, Annie & Leadbeater, Charles W: Thought forms. Theosophical publ. society, London 1901. Kan laddas ned från The Gutenberg Project, www.gutenberg.org/etext/16269 . 2013-04-22. En liten bok om andlighet i konsten. Red Jansson, Mathias & Lund, Caroline. Sveriges Konstföreningar, Malmö 2012. Fjällsby, Per-Olov: Indien som utopi och verklighet. Om den teosofiska rörelsens bidrag till indisk utbildning och politik 1879-1930. Doktorsavhandling i historia. Karlstads universitet 2012:21. Huddénius, Karin: Oregelbundenhet i fonationen – en litteraturöversikt och en studie. Magisteruppsats i logopedi. Inst f klinisk vetenskap. Enheten för foniatri och logopedi. Karolinska Institutet, Stockholm 2001.

Johansson, Fredrik: Den konstnärliga hanteringen av ljud. En studie av ljudkonst och populärkultur. D-uppsats. Avd för konstvetenskap och visuell kommunikation. Inst för kultur och kommunikation. Linköpings universitet 2010. Leadbeater, Charles W: Man visible and invisible, The Theosophical Publishing House, Madras 1902, 2 ed revised and enlarged. Kan laddas ned från www.anandgholap.net/Man_Visible_And_Invisible-CWL.htm 2013-05-03.

Exploring Visual Culture. Definitions, concepts, contexts. Ed by Matthew Rampley. Edinburgh University Press, Edinburgh 2005.

Ringbom, Sixten: “Art in the epoch of the great spiritual. Occult elements in the early theory of abstract painting”. Journal of the Warburg and the Courtauld Institutes, vol.29 (1966), s. 386-418. Sandqvist, Gertrud: Tankens former. Förord till Astralklockor. Häfte som medföljer kassetten. Sthlm 2012.

Svenska akademins ordbok (SAOB spalt: A2543; tryckår: 1903). http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/18/47.html#ASTRAL 2013-05-03.

20

Tala konst, tala liv – en metod för ett fördjupat konstsamtal. Ljudkonst. Sensus och Sveriges konstföreningar, 2012. Kan laddas ned från: www.sverigeskonstforeningar.nu/wp-content/uploads/2012/03/Tala_konst_Ljudkonst.pdf 2013-04-22 Ödlund, Christine: Astralklockor. ’The Booklet’ som medföljer pärmen, Stockholm 2012.

Ödlund, Christine: Astralklockor. Teckningar och musik. Mastrad på Elektronmusikstudion i Stockholm 2012. Tidnings- och nätartiklar: Magnusson, Jonas J: ”Hilma af Klint – diagramkonstnär.” Kunstkritikk 2013.03.13. www.kunstkritikk.se 2013-04-22.

Sandqvist, Gertrud: ”En annan relation.” Sydsvenska Dagbladet 2013-03-30.

Torén Björling, Sanna & Lindqvist, Lars: “Och den nominerade är: Christine Ödlund.” Dagens Nyheter 2011-03-04.

Utställningskataloger: 2013, Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Red Iris Muller-Westermann med Jo Widoff. Utställningskatalog, Moderna museet, Stockholm 2013.

1989, Fant, Åke: Hilma af Klint: ockult målarinna och abstrakt pionjär. Utställningskatalog, Moderna museet, Stockholm 1989. 1986-87, The spiritual in art, abstract painting 1890-1985, 23 November 1986-8 Mars 1987, Ed by Tuchman Maurice et al. Los Angeles County Museum of Art, Los Angeles. Internet:

http://www.christianlarsen.se/exhibitions/christine-odlund/ 2013-04-24

http://www.christineodlund.se 2013-04-02

http://lundskonsthall.se/exhibitions/13strommen.html 2013-04-24

http://www.millikengallery.com/content/odlund/co.pdf 2013-04-02

Signalanalysprogram:

Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis. Oxford Wave Research Ltd. Oxford 2012-2013. www.oxfordwaveresearch.com. (Kan laddas ner som app).

21

Bildförteckning:

1. Astralklockor, 23:24 min, Instrument: vattenglas, Christine Ödlund 2012. Foto: Christine Ödlund 2. Astralklockor CD, 23:24 min. Christine Ödlund, 2012. Foto: Karin Huddénius

3. Noise. Christine Ödlund, 2013. Watercolour, water-soluble colour pencil and pencil on paper 150 x 105 cm. Foto: Christine Ödlund 4. Spektrogram. Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis, 2012-2013. Oxford Wave Research Ltd. Foto: Karin Huddénius 5. Spektrumsektioner. Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis, 2012-2013. Oxford Wave Research Ltd. Foto: Karin Huddénius 6. The Chemical Language of Plants. Christine Ödlund 2010. Watercolour and pencil on paper , 196,5 x 84,5 cm. Foto: Jean-Baptiste Beranger. 7. Installation view at Marabouparken. Christine Ödlund 2010. Video and music, wood and salix, 350 x 240 x 300 cm. Foto: Christine Ödlund.

8. Plant drumming. Christine Ödlund 2011. Watercolour and pencil on paper 54 x 36 cm. Foto: Christine Ödlund. 9. Fungus and Bacteria, Installation in TelAviv. Christine Ödlund 2010. Videoprojection on screens. Looped Video. Foto: Christine Ödlund.

10. Thought-Form, Christine Ödlund. 2009. Animerad teckning projicerad 259 x 150 cm. Foto: Christine Ödlund

22

Bildbilaga:

1. Astralklockor, 23:24 min, Instrument: vattenglas, Christine Ödlund 2012. Foto: Christine Ödlund

2. Astralklockor CD, 23:24 min, 2012, 3. Noise, Christine Ödlund, 2013. Watercolour, Christine Ödlund, 2012 water-soluble colour pencil and pencil on paper Foto: Karin Huddénius 150 x 105 cm. Foto: Christine Ödlund.

23

4. Spektrogram över olika moment i Astralklockor; på x-axeln tid (s), på y-axeln frekvens (Hz) (Samtliga foton över akustiska förlopp är tagna av uppsatsförfattaren)

Spektrogram vid 12-13 min i partituret. Oregelbundenhet syns till höger (c:a 39-52s) Skrapigt ljud.

Spektrogram vid c:a 13-14 min i partituret. Oregelbunda ljud.

Spektrogram vid c:a 14-15 min i partituret. De båda tankeformerna formerar sig.

24

5. Spektrumsektioner i Astralklockor. På x-axeln frekvens (Hz), på y-axeln amplitud (dBFS).

Bild från c:a 13 min. Spektrumsektion. Stark grundton med övertoner?

Bild från c:a 14 min. Oregelbundna, skrapiga biljud.

Bild från c:a 15 min, vid ’tankeformerna’ (Thought-Forms).

25

6. The Chemical Language of Plants. Christine Ödlund 2010. Watercolour and pencil on paper, 196,5 x 84,5 cm. Photo: Jean-Baptiste Beranger.

7. Installation view at Marabouparken, 2010. Video and music, wood and salix, 350 x 240 x 300 cm. Photo: Christine Ödlund.

26

8. Plant drumming. Christine Ödlund 2011. Watercolour and pencil on paper 54 x 36 cm. Photo: Christine Ödlund.

9. Fungus and Bacteria. Christine Ödlund 2010. Installation in TelAviv. Videoprojection on screens. Looped Video. Photo: Christine Ödlund.

27

10. Thought-Form. Christine Ödlund. 2009. Animerad teckning projicerad 259 x 150 cm. Foto: Christine Ödlund.

28