B2B Skog & Mark nr.1 2010

SIDAtvå SIDAtre

Ekologisk mjölk?!

Innehåll Teknik & Prylar 4

Finnansbolag räddade familjeföretag 6

Hälsorutan 8

Skogs och jordbruk på ovanligt vis 10

Granbarkborrar i Stugun 11

Granen som blir forskarkändis 12

Mjuka delar till hårda maskiner 14

Locka på älg, inte bara jakt 16

Forestryreport from abroad 16

Fototävling & korsord 18

B2B Magazine Åre.ÖstersundUpplaga: 6500 ex.Ansvarig utgivare: Pär Åhlén.Produktion: JLM Mediaproduktion AB.Omslagsfoto: Pär Åhlén.Adress: Storgatan 21, 831 30 Östersund.Tel nr. redaktion: 063- 77 00 08.Tryck: Daus tryckeri, Östersund.Distribution: Posten

Annonsera hos oss!Att annonsera i B2B Östersund är ett pris-värt och effektivt sätt att nå kollegor, kun-der och allmänhet.

Kontakta oss på:

Telefon 063-77 00 08Mobil 076-823 10 72Mail [email protected]

B2B Magazine Skog & Mark är en specialedition av B2B Magazine Åre Östersund. Skogseditionen ges ut fyra ggr. per år. Distributionen sker adresserat via Posten till alla skogs-fastigheter och skogsbranchföretag i Jämtland/Härjedalen. Tidningen är politiskt obunden och helt opartisk.

”Ingen köper ved i skogen eller fisk, ute på havet.”Kinesiskt ordspråk.

Så kom jag på en idé!

Pär ÅhlénTidningschef & ansvarig utgivareMobil 070- 237 53 34Mail [email protected]

Varför inte göra en jämtländsk tidning för skogsägare och skogsbranchfolk med ett jämtländskt innehåll för oss jämtar. Svaret är självklart. Vad är då angeläget för oss? – Jo det som händer i våra jämtländska sko-gar och marker. Receptet var klart. Nu håller du slutprodukten i din hand.

Samtidigt som fokus ligger här på vår hemmap-lan så sneglar vi även lite utåt för att se vad som händer där. Läs bland annat Mike Redfords ar-tikel om skogsbruk på andra sidan atlanten.Något som vi tidigare bara har läst om söderut är Granbarkborren som nu har sitt intågande i våra skogar. Längre fram i tidningen får ni en komplett helt uppdaterad rapport från Åsa Roos, Skogsvårdsstyrelsen.Mycket matnyttig, djupare, men också lättsam-mare läsning vill vi bjuda just er på. God läsning och välkomna till allra första num-ret av B2B Magazine Skog & Mark.

LEDARE & INNEHÅLL

Bränsleförbrukning bl. körning från 5,5–5,9 l/100km. CO2-utsläpp från 135–150g/km. Euro 5. Bilen på bilden är extrautrustad.

I höst kommer den hit, crossovern som det talats lyriskt om på både bilsalonger och motorredaktioner det senaste året. En bil som kombinerar temperamentet hos våra mindre modeller med funktionen hos de större. Det bästa av två världar skulle man kunna säga. Välkommen att boka din provkörning.

MITSUBISHI ASX

fr. 184.900kr

TJUVKIKA PÅ NYA MITSUBISHI ASX FÖRE ALLA ANDRA.

MITSUBISHIMOTORS.SE - FITS YOUR LIFE

MITSUBISHI L200 CLUBCAB SPORT 178 HK 400 NM 4WD

FR. 227.920 kr EXKL MOMS

NYA L200RYMMER FLER OCH LASTAR MER

L200RYMMER FLER OCH LASTAR MERNYA L200RYMMER FLER OCH LASTAR MER


Bilen på bilden är extrautrustad. Samtliga priser är cirkapriser. För att hitta din närmaste återförsäljare ring 020-99 44 99.

Förmånsvärde beräknat på 2.4 FFV 4WD och 50 % marginalskatt. Bränsleförbr. bl körning från 7,0 l/100 km. CO2-utsläpp från 182 g/km, med manuell växellåda. Miljöklass 2005. Bilen på bilden är extrautrustad.

MITSUBISHIMoTorS.Se - fITS yoUr lIfe

Nya Mitsubishi Outlander Flexifuel (FFV) är något så ovanligt som en miljöbilsklassad crossover. Och även om det kan vara svårt att tro så kan du få den med både automatlåda och variabel fyrhjulsdrift. Mängder av skön utrustning är, som alltid i en Mitsubishi, standard.

Välkommen att provköra en sällsynt potent miljöbil.

MITSUBISHI oUTlander

fr. 249.900 kr förmånsvärde fr. 1.413 kr

nya MITSUBISHI oUTlander Ingen vanlIg MIljöBIl

MITSUBISHI PAJERO Förmånsvärde fr. 3.300 kr

Bränsleförbrukning bl. körning från 8,5 l/100 km. CO2-utsläpp från 224 g/km. Miljöklass 2005. Förmånsvärde enl RSV med 50 % marginalskatt. Angivet pris är cirkapris. Bilen på bilden är extrautrustad.


Med 11 segrar i Dakar-rallyt behöver knappast Mitsubishi Pajero någon närmare presentation. För sakens skull kan det ändå vara värt att nämna dieseln på 200 hk och 441 Nm, den äkta fyrhjulsdriften med hög/lågväxel och differentialspärr, samt att Pajero faktiskt är riktigt behaglig att köra även på vanlig väg.

* Gäller vid köp av Lancer Flexifuel före 2010-05-03 och bränsleinköp hos Statoil. Baserat på 1000 mil enligt följande förbrukning. Bränsleförbrukning bl. körning Lancer från 7,1 l/100 km CO2 168 g/km. Outlander från 9,0 l/100 km CO2 213 g/km. Miljöklass 2005. Finansiering enl Mitsubishi Motors Finans: avbet. 36 mån, kontant 32%, restvärde 45%, ränta 2,95%, effektiv ränta 3,50-4,11%. Paketpriserna gäller t o m 2010-05-31 eller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är cirkapriser. Bilarna på bilden är extrautrustade.

LANCER FLEXIFUEL FRÅN 159.900 kr eller 1.249 kr/mån Förmånsvärde fr. 1.083 kr Dynamic Pluspaket: 9.900 kr 5-dörrars Sportsback: 5.000 kr

INGA VANLIGA MILJÖBILAR

Skattefriai 5 år! OUTLANDER FLEXIFUEL FRÅN 249.900 kr

eller 1.947 kr/mån Förmånsvärde fr. 1.423 kr


Kampanjränta

2,95%

INGA VANLIGA Kampanjränta

2,95%

Fritt bränsle i 1 år*

3 månaders låne-skydd utan kostnad

Chaufförvägen 27, ÖSTERSUNDTelefon: 063-129810www.bilborsen.nu

Chaufförv. 27 Östersund • Tel 063-12 98 10

www.peugeot308.se

Familjebilens rymlighet och transportbilens flexibilitet. Och just nu med en cykels bränslekostnad.

ETT ÅRS FÖRBRUKNING AV

BRÄNSLE INGÅR*

SPARA UPP TILL 10.610 KR PÅ UTRUSTNINGSPAKET

Pris från 162.990 kr Månadskostnad 1.731 kr**

PEUGEOT 308 KOMBI ÄR BILEN FÖR DIG SOM VILL HA RIKTIGT GOTT OM UTRYMME, utan att göra avkall på design, komfort eller säkerhet. Den rymliga insidan ger gott om plats för hela familjen och rejält med packning. Peugeot 308 finns med en sportig VTi-motor, en etanol-driven BioFlex-motor eller en snål HDi-diesel. Just nu ingår även ett års förbrukning av bränsle!* Finns även som miljöbil.

*Baserat på 13.500 km genomsnittlig körsträcka för privatpersoner (SIKA/SCB 2008) och förbrukning, blandad körning (EU-norm) för respektive modellvariant. Gäller Peugeot 107, 207 (ej CC och GT), 308 (ej CC), 407 och 3008. **Finansiering genom Peugeot Finans. Ränta: 2,95% Löptid 72 månader. 30% kontant eller inbyte. Effektiv ränta 4,0%. Miljöklass: 2005. Bränsleförbrukning 308 SW/Kombi: 6,9–8,2 l/100 km vid blandad körning. CO2: 164–194 g/km. Försäkring i 3 månader ingår, därefter individuell premiesättning. Bilen på bilden är extrautrustad.




MITSUBISHI OUTLANDER

fr. 249.900 kr Förmånsvärde fr. 1.413 kr

NYA MITSUBISHI OUTLANDER INGEN VANLIG MILJÖBIL


Det bästa från en sedan, en stadsjeep och en MPV. Och just nu med en cykels bränslekostnad.

www.peugeot3008.se


BRÄNSLE INGÅR*


PEUGEOT 3008 KOMBINERAR DET BÄSTA FRÅN TRE BILMODELLER: Sedanens körglädje, komfort och miljötänkande, cityjeepens framkomlighet och höjd, samt minibussens last- kapacitet och flexibilitet. Vi kallar modellen Crossover, och den ger dig helt enkelt extra mycket av allt. Just nu ingår dessutom ett års förbrukning av bränsle!*

*Baserat på 13.500 km genomsnittlig körsträcka för privatpersoner (SIKA/SCB 2008) och förbrukning, blandad körning (EU- norm) för respektive modellvariant. Gäller Peugeot 107, 207 (ej CC och GT), 308 (ej CC), 407 och 3008. **Finansiering genom Peugeot Finans. Ränta: 2,95% Löptid 72 mån. 30% kontant eller inbyte. Effektiv ränta 3,9%. Miljöklass: Euro5. Bränsleförbrukning: 4,9–7,4 l/100 km vid blandad körning. CO2: 130–176 g/km. Försäkring i 3 mån. ingår, därefter individuell premiesättning. Bilen på bilden är extrautrustad.


FR. 227.920 kr EXKL MOMS.


Mitsubishimotors.se - fits your life

Skattebefriad i fem år!

www.bilborsen.nu

Finns med bådeautomat och diesel

Vi har din 4wd bil!Kontakta oss

10

1116

SIDAtvå SIDAtre

Ekologisk mjölk?!

Innehåll Teknik & Prylar 4

Finnansbolag räddade familjeföretag 6

Hälsorutan 8

Skogs och jordbruk på ovanligt vis 10

Granbarkborrar i Stugun 11

Granen som blir forskarkändis 12

Mjuka delar till hårda maskiner 14

Locka på älg, inte bara jakt 16

Forestryreport from abroad 16

Fototävling & korsord 18

B2B Magazine Åre.ÖstersundUpplaga: 6500 ex.Ansvarig utgivare: Pär Åhlén.Produktion: JLM Mediaproduktion AB.Omslagsfoto: Pär Åhlén.Adress: Storgatan 21, 831 30 Östersund.Tel nr. redaktion: 063- 77 00 08.Tryck: Daus tryckeri, Östersund.Distribution: Posten

Annonsera hos oss!Att annonsera i B2B Östersund är ett pris-värt och effektivt sätt att nå kollegor, kun-der och allmänhet.

Kontakta oss på:

Telefon 063-77 00 08Mobil 076-823 10 72Mail [email protected]

B2B Magazine Skog & Mark är en specialedition av B2B Magazine Åre Östersund. Skogseditionen ges ut fyra ggr. per år. Distributionen sker adresserat via Posten till alla skogs-fastigheter och skogsbranchföretag i Jämtland/Härjedalen. Tidningen är politiskt obunden och helt opartisk.

”Ingen köper ved i skogen eller fisk, ute på havet.”Kinesiskt ordspråk.

Så kom jag på en idé!

Pär ÅhlénTidningschef & ansvarig utgivareMobil 070- 237 53 34Mail [email protected]

Varför inte göra en jämtländsk tidning för skogsägare och skogsbranchfolk med ett jämtländskt innehåll för oss jämtar. Svaret är självklart. Vad är då angeläget för oss? – Jo det som händer i våra jämtländska sko-gar och marker. Receptet var klart. Nu håller du slutprodukten i din hand.

Samtidigt som fokus ligger här på vår hemmap-lan så sneglar vi även lite utåt för att se vad som händer där. Läs bland annat Mike Redfords ar-tikel om skogsbruk på andra sidan atlanten.Något som vi tidigare bara har läst om söderut är Granbarkborren som nu har sitt intågande i våra skogar. Längre fram i tidningen får ni en komplett helt uppdaterad rapport från Åsa Roos, Skogsvårdsstyrelsen.Mycket matnyttig, djupare, men också lättsam-mare läsning vill vi bjuda just er på. God läsning och välkomna till allra första num-ret av B2B Magazine Skog & Mark.

LEDARE & INNEHÅLL

Bränsleförbrukning bl. körning från 5,5–5,9 l/100km. CO2-utsläpp från 135–150g/km. Euro 5. Bilen på bilden är extrautrustad.

I höst kommer den hit, crossovern som det talats lyriskt om på både bilsalonger och motorredaktioner det senaste året. En bil som kombinerar temperamentet hos våra mindre modeller med funktionen hos de större. Det bästa av två världar skulle man kunna säga. Välkommen att boka din provkörning.

MITSUBISHI ASX

fr. 184.900kr

TJUVKIKA PÅ NYA MITSUBISHI ASX FÖRE ALLA ANDRA.



FR. 227.920 kr EXKL MOMS

NYA L200RYMMER FLER OCH LASTAR MER

L200RYMMER FLER OCH LASTAR MERNYA L200RYMMER FLER OCH LASTAR MER


Bilen på bilden är extrautrustad. Samtliga priser är cirkapriser. För att hitta din närmaste återförsäljare ring 020-99 44 99.


MITSUBISHIMoTorS.Se - fITS yoUr lIfe



MITSUBISHI oUTlander

fr. 249.900 kr förmånsvärde fr. 1.413 kr

nya MITSUBISHI oUTlander Ingen vanlIg MIljöBIl

MITSUBISHI PAJERO Förmånsvärde fr. 3.300 kr

Bränsleförbrukning bl. körning från 8,5 l/100 km. CO2-utsläpp från 224 g/km. Miljöklass 2005. Förmånsvärde enl RSV med 50 % marginalskatt. Angivet pris är cirkapris. Bilen på bilden är extrautrustad.


Med 11 segrar i Dakar-rallyt behöver knappast Mitsubishi Pajero någon närmare presentation. För sakens skull kan det ändå vara värt att nämna dieseln på 200 hk och 441 Nm, den äkta fyrhjulsdriften med hög/lågväxel och differentialspärr, samt att Pajero faktiskt är riktigt behaglig att köra även på vanlig väg.

* Gäller vid köp av Lancer Flexifuel före 2010-05-03 och bränsleinköp hos Statoil. Baserat på 1000 mil enligt följande förbrukning. Bränsleförbrukning bl. körning Lancer från 7,1 l/100 km CO2 168 g/km. Outlander från 9,0 l/100 km CO2 213 g/km. Miljöklass 2005. Finansiering enl Mitsubishi Motors Finans: avbet. 36 mån, kontant 32%, restvärde 45%, ränta 2,95%, effektiv ränta 3,50-4,11%. Paketpriserna gäller t o m 2010-05-31 eller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är cirkapriser. Bilarna på bilden är extrautrustade.

LANCER FLEXIFUEL FRÅN 159.900 kr eller 1.249 kr/mån Förmånsvärde fr. 1.083 kr Dynamic Pluspaket: 9.900 kr 5-dörrars Sportsback: 5.000 kr

INGA VANLIGA MILJÖBILAR

Skattefriai 5 år! OUTLANDER FLEXIFUEL FRÅN 249.900 kr

eller 1.947 kr/mån Förmånsvärde fr. 1.423 kr


Kampanjränta

2,95%

INGA VANLIGA Kampanjränta

2,95%

Fritt bränsle i 1 år*

3 månaders låne-skydd utan kostnad

Chaufförvägen 27, ÖSTERSUNDTelefon: 063-129810www.bilborsen.nu

Chaufförv. 27 Östersund • Tel 063-12 98 10

www.peugeot308.se

Familjebilens rymlighet och transportbilens flexibilitet. Och just nu med en cykels bränslekostnad.


BRÄNSLE INGÅR*



PEUGEOT 308 KOMBI ÄR BILEN FÖR DIG SOM VILL HA RIKTIGT GOTT OM UTRYMME, utan att göra avkall på design, komfort eller säkerhet. Den rymliga insidan ger gott om plats för hela familjen och rejält med packning. Peugeot 308 finns med en sportig VTi-motor, en etanol-driven BioFlex-motor eller en snål HDi-diesel. Just nu ingår även ett års förbrukning av bränsle!* Finns även som miljöbil.

*Baserat på 13.500 km genomsnittlig körsträcka för privatpersoner (SIKA/SCB 2008) och förbrukning, blandad körning (EU-norm) för respektive modellvariant. Gäller Peugeot 107, 207 (ej CC och GT), 308 (ej CC), 407 och 3008. **Finansiering genom Peugeot Finans. Ränta: 2,95% Löptid 72 månader. 30% kontant eller inbyte. Effektiv ränta 4,0%. Miljöklass: 2005. Bränsleförbrukning 308 SW/Kombi: 6,9–8,2 l/100 km vid blandad körning. CO2: 164–194 g/km. Försäkring i 3 månader ingår, därefter individuell premiesättning. Bilen på bilden är extrautrustad.




MITSUBISHI OUTLANDER

fr. 249.900 kr Förmånsvärde fr. 1.413 kr

NYA MITSUBISHI OUTLANDER INGEN VANLIG MILJÖBIL


Det bästa från en sedan, en stadsjeep och en MPV. Och just nu med en cykels bränslekostnad.

www.peugeot3008.se


BRÄNSLE INGÅR*


PEUGEOT 3008 KOMBINERAR DET BÄSTA FRÅN TRE BILMODELLER: Sedanens körglädje, komfort och miljötänkande, cityjeepens framkomlighet och höjd, samt minibussens last- kapacitet och flexibilitet. Vi kallar modellen Crossover, och den ger dig helt enkelt extra mycket av allt. Just nu ingår dessutom ett års förbrukning av bränsle!*

*Baserat på 13.500 km genomsnittlig körsträcka för privatpersoner (SIKA/SCB 2008) och förbrukning, blandad körning (EU- norm) för respektive modellvariant. Gäller Peugeot 107, 207 (ej CC och GT), 308 (ej CC), 407 och 3008. **Finansiering genom Peugeot Finans. Ränta: 2,95% Löptid 72 mån. 30% kontant eller inbyte. Effektiv ränta 3,9%. Miljöklass: Euro5. Bränsleförbrukning: 4,9–7,4 l/100 km vid blandad körning. CO2: 130–176 g/km. Försäkring i 3 mån. ingår, därefter individuell premiesättning. Bilen på bilden är extrautrustad.


FR. 227.920 kr EXKL MOMS.


Mitsubishimotors.se - fits your life

Skattebefriad i fem år!

www.bilborsen.nu

Finns med bådeautomat och diesel

Vi har din 4wd bil!Kontakta oss

10

1116

SIDAfyra SIDAfem

Skogsmaskinsservice i Brunfl oSnabb och kompetent service nära dig.Vi är en auktoriserad John Deere-skogsmaskinsverkstad med service, reparationer och reservdelar. Dessutom har vi egen slangtillverkning och är ackrediterade för mobila kylanläggningar och brandbesiktningar.

Läs mer om vad vi erbjuder på vår hemsidawww.brunfl oskogsmaskinsservice.se

Grävarvägen 4, Brunflo

Pro

duk

tion

och

foto

:

Teknik & Prylar

Vargen är värstTraditionell samisk kunskap om rovdjur

Under de senaste åren har antalet rov-djur ökat dramatiskt i Sverige. Det har inneburit att traditionell samisk kun-skap om djur och natur har fått ökad betydelse. För den äldre generationen samer är kunskapen om samspelet mel-lan människa och natur fortfarande levande och aktuell. De äldre vet hur man bäst skyddar renhjorden mot rov-djursangrepp, hur olika typer av rovdjur beter sig och hur man bedriver jakt och fångst på de olika rovdjursarterna.

För att samla och bevara denna kunskap har Mittuniversitetet genomfört projek-tet Dokumentation av traditionell samisk kunskap kring stora rovdjur. I projektet har äldre samer från nästan samtliga samebyar i Sverige intervjuats. Resultatet av studien redovisas i denna bok.

Olov J Sikku är ordförande i Sametinget och utvecklingsledare för projektet "Mer Värd Mat". Han har tidigare arbetat inom rennäringsadministra-tionen och varit pro-jektledare för ett flertal projekt som rör samisk näringslivsutveckling samt med-verkat som expert i flera offentliga utred-ningar.

Eivind Torp är antropolog och verksam vid Mittuniversitetet i Östersund. Han har varit projektledare för en rad dokumenta-tions- och forskningsprojekt som rör sa-misk kultur och offentlig samepolitik. Han har tidigare gett ut böckerna "Fra marka-finn til same", "Vår lott och arvedel" samt "Samtal i fjällen". Finns att köpa i din bokhandel. ■

Nya Mitsubishi ASX Med kraftfull design, miljömedvetenhet, prestanda och funktio-nell utrustning är nya ASX skapad för att passa dig och ditt liv.

Anpassad för den mest aktiva livsstilen, med generösa utrymmen och avancerade funktionerinom räckhåll, kan du avslappnat luta dig till-baka på dom norrländska vägarna. ■

Text & Bild: Pär Åhlén

My Newsdesk.se Hållbar design undertecknad Er-gonomidesign visar på betydelsen av multi-funktionalitet och användarvänlighet. Man-nen bakom idén, Hans Himbert, designer på Ergonomidesign tog igår emot ett Design S för den patenterade sågen som tidigare bland annat har vunnit guld i en av de största inter-nationella designtävlingarna, tyska IF Design Awards.

Ergonomidesign hade i år hela fyra nominerade bidrag i Design S och var igår stolta över att få ta emot ett S för den nytänkande sågen, Bahco Handsaw System, som utvecklats för SNA Eu-rope. Sågen, med utbytbara blad, har ett handtag som är designat för att hålla en livstid och när det väl är förbrukat är materialet enkelt att återvinna.

Ett kvalitetshandtag som blir bättre ju mer det används, i kombination med sågblad som byts ut så snart de är slöa, gör tillsammans en såg som håller mycket hög skärpa, precision och komfort. Genom idén med utbytbara blad har designteamet utvecklat en produkt och affärs-modell som innebär fördelar för alla intressen-ter; för användaren – som får en bättre såg, för producenten Bahco – genom en ny affärsmodell med stor potential och för miljön - som blir mindre belastad genom långvarig användning, minskat avfall, mindre transport, lagring och enkel återvinning.

Juryns motivering löd”Ett helt nytt sätt att tänka såg och ett nytt sätt att såga. Individanpassat handtag, bladbyten med hög precision och uppgiftsanpassade sågblad. Holistisk syn på design, som förenar säkerhet och komfort samt användning för höger- och vänster-hänta. Ett proffsverktyg med skön ljudeffekt.”

Hans Himbert, industridesigner på Ergonomidesign.

”Efter många års förespråkande av sågidén, är jag inte bara stolt utan även otroligt glad över att ta emot detta pris. Viktigast för oss i designteamet är att den uppskattas mycket av användarna”,

Design S hade sin prisceremoni och samtidigt vernissage av utställningen på Arkitekturmu-seet i Stockholm den 8 juni 2010. Den inter-nationellt turnerande utställningen pågår till november 2011.

Lästips!

Ergonomidesign är en av världens ledan-de och mest prisbelönta designbyråer.

Sedan 1969 har företaget, på uppdrag från företag som t.ex. 3M, Electrolux, Novar-tis, BabyBjörn, Doro, Koenigsegg och Roche utvecklat attraktiva och innovativa produkter och tjänster med syfte att öka livskvaliteten för användarna. Bland upp-dragen finns allt ifrån utveckling av medi-cinteknisk utrustning till barnvagnar och mobiltelefoner.

Företaget har 65 anställda specialister inom områden som designstrategi, använ-darstudier, produktdesign, tjänstedesign, interaktionsdesign, konstruktion och håll-bar design. Företaget finns i Tokyo, Bern, Boston, London och huvudkontoret ligger i Bromma utanför Stockholm.www.ergonomidesign.com

Innovativ såg premieras med ett Design S

Prylar

SIDAfyra SIDAfem

Skogsmaskinsservice i Brunfl oSnabb och kompetent service nära dig.Vi är en auktoriserad John Deere-skogsmaskinsverkstad med service, reparationer och reservdelar. Dessutom har vi egen slangtillverkning och är ackrediterade för mobila kylanläggningar och brandbesiktningar.

Läs mer om vad vi erbjuder på vår hemsidawww.brunfl oskogsmaskinsservice.se

Grävarvägen 4, Brunflo

Pro

duk

tion

och

foto

:

Teknik & Prylar

Vargen är värstTraditionell samisk kunskap om rovdjur

Under de senaste åren har antalet rov-djur ökat dramatiskt i Sverige. Det har inneburit att traditionell samisk kun-skap om djur och natur har fått ökad betydelse. För den äldre generationen samer är kunskapen om samspelet mel-lan människa och natur fortfarande levande och aktuell. De äldre vet hur man bäst skyddar renhjorden mot rov-djursangrepp, hur olika typer av rovdjur beter sig och hur man bedriver jakt och fångst på de olika rovdjursarterna.

För att samla och bevara denna kunskap har Mittuniversitetet genomfört projek-tet Dokumentation av traditionell samisk kunskap kring stora rovdjur. I projektet har äldre samer från nästan samtliga samebyar i Sverige intervjuats. Resultatet av studien redovisas i denna bok.

Olov J Sikku är ordförande i Sametinget och utvecklingsledare för projektet "Mer Värd Mat". Han har tidigare arbetat inom rennäringsadministra-tionen och varit pro-jektledare för ett flertal projekt som rör samisk näringslivsutveckling samt med-verkat som expert i flera offentliga utred-ningar.

Eivind Torp är antropolog och verksam vid Mittuniversitetet i Östersund. Han har varit projektledare för en rad dokumenta-tions- och forskningsprojekt som rör sa-misk kultur och offentlig samepolitik. Han har tidigare gett ut böckerna "Fra marka-finn til same", "Vår lott och arvedel" samt "Samtal i fjällen". Finns att köpa i din bokhandel. ■

Nya Mitsubishi ASX Med kraftfull design, miljömedvetenhet, prestanda och funktio-nell utrustning är nya ASX skapad för att passa dig och ditt liv.

Anpassad för den mest aktiva livsstilen, med generösa utrymmen och avancerade funktionerinom räckhåll, kan du avslappnat luta dig till-baka på dom norrländska vägarna. ■


My Newsdesk.se Hållbar design undertecknad Er-gonomidesign visar på betydelsen av multi-funktionalitet och användarvänlighet. Man-nen bakom idén, Hans Himbert, designer på Ergonomidesign tog igår emot ett Design S för den patenterade sågen som tidigare bland annat har vunnit guld i en av de största inter-nationella designtävlingarna, tyska IF Design Awards.

Ergonomidesign hade i år hela fyra nominerade bidrag i Design S och var igår stolta över att få ta emot ett S för den nytänkande sågen, Bahco Handsaw System, som utvecklats för SNA Eu-rope. Sågen, med utbytbara blad, har ett handtag som är designat för att hålla en livstid och när det väl är förbrukat är materialet enkelt att återvinna.

Ett kvalitetshandtag som blir bättre ju mer det används, i kombination med sågblad som byts ut så snart de är slöa, gör tillsammans en såg som håller mycket hög skärpa, precision och komfort. Genom idén med utbytbara blad har designteamet utvecklat en produkt och affärs-modell som innebär fördelar för alla intressen-ter; för användaren – som får en bättre såg, för producenten Bahco – genom en ny affärsmodell med stor potential och för miljön - som blir mindre belastad genom långvarig användning, minskat avfall, mindre transport, lagring och enkel återvinning.

Juryns motivering löd”Ett helt nytt sätt att tänka såg och ett nytt sätt att såga. Individanpassat handtag, bladbyten med hög precision och uppgiftsanpassade sågblad. Holistisk syn på design, som förenar säkerhet och komfort samt användning för höger- och vänster-hänta. Ett proffsverktyg med skön ljudeffekt.”

Hans Himbert, industridesigner på Ergonomidesign.

”Efter många års förespråkande av sågidén, är jag inte bara stolt utan även otroligt glad över att ta emot detta pris. Viktigast för oss i designteamet är att den uppskattas mycket av användarna”,

Design S hade sin prisceremoni och samtidigt vernissage av utställningen på Arkitekturmu-seet i Stockholm den 8 juni 2010. Den inter-nationellt turnerande utställningen pågår till november 2011.

Lästips!

Ergonomidesign är en av världens ledan-de och mest prisbelönta designbyråer.

Sedan 1969 har företaget, på uppdrag från företag som t.ex. 3M, Electrolux, Novar-tis, BabyBjörn, Doro, Koenigsegg och Roche utvecklat attraktiva och innovativa produkter och tjänster med syfte att öka livskvaliteten för användarna. Bland upp-dragen finns allt ifrån utveckling av medi-cinteknisk utrustning till barnvagnar och mobiltelefoner.

Företaget har 65 anställda specialister inom områden som designstrategi, använ-darstudier, produktdesign, tjänstedesign, interaktionsdesign, konstruktion och håll-bar design. Företaget finns i Tokyo, Bern, Boston, London och huvudkontoret ligger i Bromma utanför Stockholm.www.ergonomidesign.com

Innovativ såg premieras med ett Design S

Prylar

SIDAsex SIDAsju

Ring! [email protected]

Vi utför Vi utför Vi utför alltalltalltinom inom inom städstädstäd och och och

fönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputs!!!

– Det handlar om att kunna se utanför de traditionella ramarna, säger Jan Svensson, representant för Amfa Finans i Norrland.

Det hela började med en olycklig vändning för ett skogsentreprenadföretag i Bergs kommun. Företaget har riktigt bra uppdrag och avtal med betalningsstarka uppdragsgivare. Totalomvänd-ningen kom i samband med att företaget gav sig av på ett röjningsuppdrag till Tyskland. Dels på grund av att få möjligheten till en ny erfarenhet, uppleva ett annorlunda jobb, men även att job-bet skulle innebära en ekonomisk vinning.

Sagt och gjort. En av maskinerna sattes på trai-ler för en resa ner till Europa. Problemet där-efter uppstod omedelbart då fordringarna mot den tyska uppdragsgivaren aldrig betalades in. En kort tid levde dock entreprenadföretaget vi-dare på jobben som utfördes av den resterande maskinparken hemma i Jämtland.

De likvida bekymren kom allt närmare. Från-varon av maskinen i Tyskland gjorde givetvis att kapaciteten av utförda arbeten minskade ra-dikalt. Snabbt räknat innebär frånvaron av en skogsmaskin en kostnad på cirka 30 000Kr om dagen. Trailerföretaget som hade kört skogsma-skinen till Tyskland ville nu heller inte frakta tillbaka den till hemorten igen på grund av ute-bliven betalning av skogsentreprenadföretaget.

Efter en tid hamnade familjeföretaget som ett ärende hos Kronofogden. Problemet var därmed definitivt. – I det läget kan allt kännas hopplöst, säger Jan och fortsätter: Vi på Amfa Finans blev i det skedet kontaktade av företaget, med en undran vilka möjligheter som fanns. – Det finns alltid en historia bakom allt. Jag be-sökte familjen och analyserade situationen. Vid detta laget hade företaget en vecka på sig från Kronofogdens sida att lösa situationen.

– Vid en granskning av ekonomin såg jag att det fanns starka och bra fordringar ställda mot de ordinarie uppdragsgivarna hemma i Jämtland. Det jag gav som förslag var att nyttja de fod-ringar som företaget då hade som tillgångar. I kommunikation med Kronofogden fick vi upp-skov i ytterligare en vecka. Vi hjälpte då till med

att lösa ut fordringarna vilka låg som skatte och momsskulder.

Situationen var tydlig med två scenarion. An-tingen skulle det leda till konkurs, som jag såg det helt i onödan. Alternativ två var då att ge-nom företagets egna innestående fodringar att lösa ut skulden hos Kronofogden. Givetvis valde företaget alternativ två, som också Kronofogden tyckte var det bättre alternativet.

Ett problem återstod fortfarande. Skogsmaski-nen fanns fortfarande kvar i Tyskland. Genom ett samtal med trailerföretaget gick dom med på att frakta hem maskinen igen. I och med att hela maskinparken då fanns på plats i Jämtland igen så ökade därmed också arbetskapaciteten och då även givetvis ett upprätning av likvi-ditetsproblematiken. Det hela slutade med en ”vinn-vinnsituation” för alla led.

Det intressanta med just denna situationen är att det behöver inte alls vara ”kört” när ett företag hamnar hos Kronofogden. Jag tycker att man som företagare ska se ens fodringar som en möjlighet och inse att det verkligen är en tillgång. ■


Amfa Finans räddar jämtländskt familjeföretag

FakturabelåningFakturabelåning (factoring) innebär att ett företag belånar eller säljer sina fakturor till ett företag som specialiserat sig på att kräva in betalning för fakturor.

Ett företag kan välja att sälja sina kundfak-turor för att slippa kostnaden för hantering-en, en form av outsourcing, och/eller för att temporärt förbättra sin likviditet genom att inte binda upp kapital i kundfodringar.

En annan anledning kan vara att man på detta sätt minskar kreditriskerna.

Källa: Wikipedia

På bilden: Jan Svensson, Amfa Finans.

Vi ordnar er kundtidning!Kontakta oss,det är billigare än du tror.

För offert eller information kontakta oss på 063-77 00 08

SIDAsex SIDAsju

Ring! [email protected]

Vi utför Vi utför Vi utför alltalltalltinom inom inom städstädstäd och och och

fönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputsfönsterputs!!!

– Det handlar om att kunna se utanför de traditionella ramarna, säger Jan Svensson, representant för Amfa Finans i Norrland.

Det hela började med en olycklig vändning för ett skogsentreprenadföretag i Bergs kommun. Företaget har riktigt bra uppdrag och avtal med betalningsstarka uppdragsgivare. Totalomvänd-ningen kom i samband med att företaget gav sig av på ett röjningsuppdrag till Tyskland. Dels på grund av att få möjligheten till en ny erfarenhet, uppleva ett annorlunda jobb, men även att job-bet skulle innebära en ekonomisk vinning.

Sagt och gjort. En av maskinerna sattes på trai-ler för en resa ner till Europa. Problemet där-efter uppstod omedelbart då fordringarna mot den tyska uppdragsgivaren aldrig betalades in. En kort tid levde dock entreprenadföretaget vi-dare på jobben som utfördes av den resterande maskinparken hemma i Jämtland.

De likvida bekymren kom allt närmare. Från-varon av maskinen i Tyskland gjorde givetvis att kapaciteten av utförda arbeten minskade ra-dikalt. Snabbt räknat innebär frånvaron av en skogsmaskin en kostnad på cirka 30 000Kr om dagen. Trailerföretaget som hade kört skogsma-skinen till Tyskland ville nu heller inte frakta tillbaka den till hemorten igen på grund av ute-bliven betalning av skogsentreprenadföretaget.

Efter en tid hamnade familjeföretaget som ett ärende hos Kronofogden. Problemet var därmed definitivt. – I det läget kan allt kännas hopplöst, säger Jan och fortsätter: Vi på Amfa Finans blev i det skedet kontaktade av företaget, med en undran vilka möjligheter som fanns. – Det finns alltid en historia bakom allt. Jag be-sökte familjen och analyserade situationen. Vid detta laget hade företaget en vecka på sig från Kronofogdens sida att lösa situationen.

– Vid en granskning av ekonomin såg jag att det fanns starka och bra fordringar ställda mot de ordinarie uppdragsgivarna hemma i Jämtland. Det jag gav som förslag var att nyttja de fod-ringar som företaget då hade som tillgångar. I kommunikation med Kronofogden fick vi upp-skov i ytterligare en vecka. Vi hjälpte då till med

att lösa ut fordringarna vilka låg som skatte och momsskulder.

Situationen var tydlig med två scenarion. An-tingen skulle det leda till konkurs, som jag såg det helt i onödan. Alternativ två var då att ge-nom företagets egna innestående fodringar att lösa ut skulden hos Kronofogden. Givetvis valde företaget alternativ två, som också Kronofogden tyckte var det bättre alternativet.

Ett problem återstod fortfarande. Skogsmaski-nen fanns fortfarande kvar i Tyskland. Genom ett samtal med trailerföretaget gick dom med på att frakta hem maskinen igen. I och med att hela maskinparken då fanns på plats i Jämtland igen så ökade därmed också arbetskapaciteten och då även givetvis ett upprätning av likvi-ditetsproblematiken. Det hela slutade med en ”vinn-vinnsituation” för alla led.

Det intressanta med just denna situationen är att det behöver inte alls vara ”kört” när ett företag hamnar hos Kronofogden. Jag tycker att man som företagare ska se ens fodringar som en möjlighet och inse att det verkligen är en tillgång. ■


Amfa Finans räddar jämtländskt familjeföretag

FakturabelåningFakturabelåning (factoring) innebär att ett företag belånar eller säljer sina fakturor till ett företag som specialiserat sig på att kräva in betalning för fakturor.

Ett företag kan välja att sälja sina kundfak-turor för att slippa kostnaden för hantering-en, en form av outsourcing, och/eller för att temporärt förbättra sin likviditet genom att inte binda upp kapital i kundfodringar.

En annan anledning kan vara att man på detta sätt minskar kreditriskerna.

Källa: Wikipedia

På bilden: Jan Svensson, Amfa Finans.

Vi ordnar er kundtidning!Kontakta oss,det är billigare än du tror.

För offert eller information kontakta oss på 063-77 00 08

SIDAåtta SIDAnio

FÖR STORT & SMÅTT

CHAUFFÖRVÄGEN 23 • 831 48 ÖSTERSUND • 063-51 77 55 www.kedjanab.se

SNÖKEDJOR Idag finns det forskning på skogen och natu-rens inverkan på vår hälsa. Många är vi som upplevt naturens krafter för att skapa balans i livet, och hämtat kraft ur skogen och fjäl-lens källor. Jag är uppvuxen i en lite by med fem gårdar och ett sågverk – skogen, naturen och sågen var mitt dagis. Några av mina fan-tastiska minnen var lekarna i de varma såg-spånshögarna på somrarna när det arbetades dubbla skift och vi sprang i nattlinnet och lekte kurragömma fram till midnatt.

Ett annat minne är hur lätt det var att klättra upp i brädstabbarna och fantastiskt svårt att komma ner, ofta fick killarna på sågen hjälpa oss ner, jag tror att de klättrade ner med oss under ena armen! Varken vi eller de hade hjälm eller skyddsutrustning. Det var som att vara på ett bättre nöjesfält varje dag.

Arbetsmiljön på sågen under 60-talet var helt olik alla arbetsplatser som finns idag, på gott och ont. Arbetsdagen bestod av utomhusarbete med dagsljus, möjlighet att känna årstids väx-lingar, fysisk aktivitet, upplevelsen av djurlivet och kroppens olika sinnen stimulerades. Det fanns också en annan frihet att ta fem mi-nuter på den tiden, och killarna på sågen tog sin mikrorast när de tyckte att det passade dem och den var alltså inte schemalagd, eget inflytande har stor betydelse för vår hälsa. Det som var mindre bra i den ”gamla” arbets-miljön var förstås tunga lyft, sträng kyla eller för den delen tuff värme, många var också buller utsatta. Men med teknisk utveckling kan pen-deln slå i botten åt andra hållet. Vissa vill mena att det kan sammanfattas i att förr jobbade vi ihjäl oss, och med en viss överdrift kan vi säga att vi idag vilar ihjäl oss!

Att vistas i skog och mark eller att sköta träd-gården har i många projekt lyfts fram som fram-gångsrika hälsofrämjare. Med naturen runt knuten kan vi utnyttja skog och mark som ett

enormt stort gym med frisk luft, dofter, fågel-kvitter och många andra naturupplevelser. Där kan vi vara här och nu eller träna mindfullness som det också heter i vårt moderna samhälle. Naturen bjuder in till fysiskaktivitet.Man räknar med att bara var femte Svensk över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiv ur hälsosyn-punkt. Den som inte rör sig löper dubbelt så hög risk för tidig död i hjärt- kärlsjukdom än den som rör sig regelbundet.

Världens äldsta diagnosBenbrott ökar lavinartat idag! När vi blir äld-re minskar skelettets nybildning av ben. En riskgrupp är kvinnor över 50 år pga minskad produktion av östrogen, som är helt naturligt. Men benskörhet drabbar oss nordbor i större utsträckning genom arv, brist på dagsljus, nya (slarvigare) matvanor samt bristen på belastning av skelettet.

Motion lönar sigAtt börja motioner öppnar dörren till en rad positiva händelser i din kropp. Det är aldrig för sent att börja. Motion gör även gott i själen. Flera studier visar att de som motionerar två-tre gånger i veckan upplever färre depressioner minskad ilska och stress samt andra störnings-moment i livet än soffliggarna. Om detta beror på kroppens produktion av endorfiner (krop-pens eget lyckohormon) eller att vi gör av med överskott av stresshormoner, vet man inte exakt. 30-minuters promenad, cykling eller simning brukar hjälpa för den som har svårt att sova.

På senare tid har man också börjat prata om fysisk ålder och verklig ålder. Det är nödvän-digtvis inte samma sak. Den fysiska åldern kan du sänka genom att ta hand om din kropp. Det kan ju vara trevligt att känna sig som trettiofem igen, även om körkortet visar femtio.

Låt oss nu ta tillvara allt vad skog och fjäll kan erbjuda oss – Låt marken fortsätta vara din häl-sokälla! ■

Alla vill leva (frisk) länge men ingen vill bli gammal!

hälsorutan

Lena SvedevallSjuksköterska & Hälsocoach

Avgiftsfri kurs: Beställaskogsbrukstjänster

Ung eller ny skogsägare? Dåkommer du att ha särskild nytta avvåra avgiftsfria kurser för beställareav skogsbrukstjänster. Kursen äruppdelad på inomhusaktiviter på fmoch ute på em. Vi bjuder på fika ochlunch!Datum, tid och plats13 juli kl. 09.00 Halåsen15 juli kl. 09.00 Strandvägen 1, Järpen

Skogens mångfald Stöd att söka

Har du områden i din skog som är viktiga för växter, djuroch kultur? Då kan du få ersättning för att sköta dem.Kanske finns där också spår från äldre tider somhusgrunder och stigar? Du kan få ersättning för att skötadem så att de syns tydligt och inte blir förstörda.

Hör av dig till oss för gratis rådgivning:

Norra Jämtlands distrikt:Peter Newman tel 0647-66 55 72

Östra Jämtlands distrikt:Peter Lundgren tel 0693-66 12 45

Södra Jämtlands distrikt:Lisa Classon tel 0680-554 45

Energieffektiva råvaror från skogenMy Newsdesk.se Behovet av insatsenergi är litet vid produktion av timmer och bio-bränslen i svenskt skogsbruk. Dessutom är utsläppen av växthusgaser små. Detta visar Eva-Lotta Lindholm i en avhand-ling från SLU.

Skogen har en viktig roll i klimatfrågan, dels för att stora mängder kol kan lagras i mark och i träd, dels för att den bioen-ergi och det virke som produceras kan er-sätta fossila bränslen och energiintensiva material som betong och stål. Eva-Lotta Lindholm har i sitt doktorsarbete använt livscykelanalyser för att beräkna den miljö-påverkan som produktionen av timmer och skogsbränslen för med sig. I beräkningarna ingår dels resursförbrukning i form av en-ergi och material, dels olika slags utsläpp till luft och vatten. Analyserna täcker hela produktionskedjor; timret följs från plant-produktion till transport av rundved till industri och skogsbränslena följs från sko-gen via förädling till slutanvändning.

Eva-Lotta Lindholms beräkningar visar att utsläppen av växthusgaser kan minska om fossil energi ersätts med skogsbränslen. Hur mycket utsläppen kan minska beror på ett antal faktorer, bland annat vilken typ av fossil energi som ersätts och hur ef-fektivt skogsbränslet produceras.Produktionen är också mycket energief-fektiv. Den insatsenergi som går åt för att skörda grot eller stubbar och sedan förädla och transportera bränslet motsvarar endast 2–5 procent av energin i det skogsbränsle som levereras till energiverket. Motsvaran-de värde för timmer är 3 procent.

Genom att analyserna omfattar hela pro-duktionskedjor kan man upptäcka vilka delar av systemet som är mest problema-tiska ur miljösynpunkt. Eva-Lotta Lind-holm visar att system för skogsbränsle och timmer i norra Sverige kräver mer energi än system i södra Sverige. Detta beror främst på att transportavstånden är längre i norra Sverige. Transporter stod för merparten av energianvändningen i många av systemen och har därmed stor betydelse för dessa systems miljöpåverkan. Miljöeffekterna av skogsbrukets transporter kan minskas ge-nom en övergång till järnvägstransporter, bättre transportlogistik och en ökad an-vändning av biobränslen. ■

SIDAåtta SIDAnio

FÖR STORT & SMÅTT

CHAUFFÖRVÄGEN 23 • 831 48 ÖSTERSUND • 063-51 77 55 www.kedjanab.se

SNÖKEDJOR Idag finns det forskning på skogen och natu-rens inverkan på vår hälsa. Många är vi som upplevt naturens krafter för att skapa balans i livet, och hämtat kraft ur skogen och fjäl-lens källor. Jag är uppvuxen i en lite by med fem gårdar och ett sågverk – skogen, naturen och sågen var mitt dagis. Några av mina fan-tastiska minnen var lekarna i de varma såg-spånshögarna på somrarna när det arbetades dubbla skift och vi sprang i nattlinnet och lekte kurragömma fram till midnatt.

Ett annat minne är hur lätt det var att klättra upp i brädstabbarna och fantastiskt svårt att komma ner, ofta fick killarna på sågen hjälpa oss ner, jag tror att de klättrade ner med oss under ena armen! Varken vi eller de hade hjälm eller skyddsutrustning. Det var som att vara på ett bättre nöjesfält varje dag.

Arbetsmiljön på sågen under 60-talet var helt olik alla arbetsplatser som finns idag, på gott och ont. Arbetsdagen bestod av utomhusarbete med dagsljus, möjlighet att känna årstids väx-lingar, fysisk aktivitet, upplevelsen av djurlivet och kroppens olika sinnen stimulerades. Det fanns också en annan frihet att ta fem mi-nuter på den tiden, och killarna på sågen tog sin mikrorast när de tyckte att det passade dem och den var alltså inte schemalagd, eget inflytande har stor betydelse för vår hälsa. Det som var mindre bra i den ”gamla” arbets-miljön var förstås tunga lyft, sträng kyla eller för den delen tuff värme, många var också buller utsatta. Men med teknisk utveckling kan pen-deln slå i botten åt andra hållet. Vissa vill mena att det kan sammanfattas i att förr jobbade vi ihjäl oss, och med en viss överdrift kan vi säga att vi idag vilar ihjäl oss!

Att vistas i skog och mark eller att sköta träd-gården har i många projekt lyfts fram som fram-gångsrika hälsofrämjare. Med naturen runt knuten kan vi utnyttja skog och mark som ett

enormt stort gym med frisk luft, dofter, fågel-kvitter och många andra naturupplevelser. Där kan vi vara här och nu eller träna mindfullness som det också heter i vårt moderna samhälle. Naturen bjuder in till fysiskaktivitet.Man räknar med att bara var femte Svensk över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiv ur hälsosyn-punkt. Den som inte rör sig löper dubbelt så hög risk för tidig död i hjärt- kärlsjukdom än den som rör sig regelbundet.

Världens äldsta diagnosBenbrott ökar lavinartat idag! När vi blir äld-re minskar skelettets nybildning av ben. En riskgrupp är kvinnor över 50 år pga minskad produktion av östrogen, som är helt naturligt. Men benskörhet drabbar oss nordbor i större utsträckning genom arv, brist på dagsljus, nya (slarvigare) matvanor samt bristen på belastning av skelettet.

Motion lönar sigAtt börja motioner öppnar dörren till en rad positiva händelser i din kropp. Det är aldrig för sent att börja. Motion gör även gott i själen. Flera studier visar att de som motionerar två-tre gånger i veckan upplever färre depressioner minskad ilska och stress samt andra störnings-moment i livet än soffliggarna. Om detta beror på kroppens produktion av endorfiner (krop-pens eget lyckohormon) eller att vi gör av med överskott av stresshormoner, vet man inte exakt. 30-minuters promenad, cykling eller simning brukar hjälpa för den som har svårt att sova.

På senare tid har man också börjat prata om fysisk ålder och verklig ålder. Det är nödvän-digtvis inte samma sak. Den fysiska åldern kan du sänka genom att ta hand om din kropp. Det kan ju vara trevligt att känna sig som trettiofem igen, även om körkortet visar femtio.

Låt oss nu ta tillvara allt vad skog och fjäll kan erbjuda oss – Låt marken fortsätta vara din häl-sokälla! ■

Alla vill leva (frisk) länge men ingen vill bli gammal!

hälsorutan

Lena SvedevallSjuksköterska & Hälsocoach

Avgiftsfri kurs: Beställaskogsbrukstjänster

Ung eller ny skogsägare? Dåkommer du att ha särskild nytta avvåra avgiftsfria kurser för beställareav skogsbrukstjänster. Kursen äruppdelad på inomhusaktiviter på fmoch ute på em. Vi bjuder på fika ochlunch!Datum, tid och plats13 juli kl. 09.00 Halåsen15 juli kl. 09.00 Strandvägen 1, Järpen

Skogens mångfald Stöd att söka

Har du områden i din skog som är viktiga för växter, djuroch kultur? Då kan du få ersättning för att sköta dem.Kanske finns där också spår från äldre tider somhusgrunder och stigar? Du kan få ersättning för att skötadem så att de syns tydligt och inte blir förstörda.

Hör av dig till oss för gratis rådgivning:

Norra Jämtlands distrikt:Peter Newman tel 0647-66 55 72

Östra Jämtlands distrikt:Peter Lundgren tel 0693-66 12 45

Södra Jämtlands distrikt:Lisa Classon tel 0680-554 45

Energieffektiva råvaror från skogenMy Newsdesk.se Behovet av insatsenergi är litet vid produktion av timmer och bio-bränslen i svenskt skogsbruk. Dessutom är utsläppen av växthusgaser små. Detta visar Eva-Lotta Lindholm i en avhand-ling från SLU.

Skogen har en viktig roll i klimatfrågan, dels för att stora mängder kol kan lagras i mark och i träd, dels för att den bioen-ergi och det virke som produceras kan er-sätta fossila bränslen och energiintensiva material som betong och stål. Eva-Lotta Lindholm har i sitt doktorsarbete använt livscykelanalyser för att beräkna den miljö-påverkan som produktionen av timmer och skogsbränslen för med sig. I beräkningarna ingår dels resursförbrukning i form av en-ergi och material, dels olika slags utsläpp till luft och vatten. Analyserna täcker hela produktionskedjor; timret följs från plant-produktion till transport av rundved till industri och skogsbränslena följs från sko-gen via förädling till slutanvändning.

Eva-Lotta Lindholms beräkningar visar att utsläppen av växthusgaser kan minska om fossil energi ersätts med skogsbränslen. Hur mycket utsläppen kan minska beror på ett antal faktorer, bland annat vilken typ av fossil energi som ersätts och hur ef-fektivt skogsbränslet produceras.Produktionen är också mycket energief-fektiv. Den insatsenergi som går åt för att skörda grot eller stubbar och sedan förädla och transportera bränslet motsvarar endast 2–5 procent av energin i det skogsbränsle som levereras till energiverket. Motsvaran-de värde för timmer är 3 procent.

Genom att analyserna omfattar hela pro-duktionskedjor kan man upptäcka vilka delar av systemet som är mest problema-tiska ur miljösynpunkt. Eva-Lotta Lind-holm visar att system för skogsbränsle och timmer i norra Sverige kräver mer energi än system i södra Sverige. Detta beror främst på att transportavstånden är längre i norra Sverige. Transporter stod för merparten av energianvändningen i många av systemen och har därmed stor betydelse för dessa systems miljöpåverkan. Miljöeffekterna av skogsbrukets transporter kan minskas ge-nom en övergång till järnvägstransporter, bättre transportlogistik och en ökad an-vändning av biobränslen. ■

SIDAtio SIDAelva

Granbarkborren svärmar nu!Prioritet ett är att se över markerna. Ut och inspektera! Det är de ännu gröna, ny-angripna granarna man ska leta efter. I de redan döda träden finns bara barkborrens naturliga fiender kvar, så spara dem som naturvårdsträd.

Leta i första hand inom 50 m. radie från granar som angreps i fjol. Barkborrarna brukar inte flyga längre än de måste för att hitta försvagade granar att angripa.

Leta i andra hand runt kvarlämnade vindfällen eller där det legat virkestra-var som nyttjats av granbarkborren un-der förra sommaren.

Leta i tredje hand i områden som gran-barkborren brukar gilla, t ex solexpone-rade hyggeskanter, äldre granskog som är stressad t ex pga. att den är stormska-dad eller står på torr mark.

Leta ingångshål i ögonhöjd och brunt borrmjöl. Granbarkborren skyfflar ut sitt bruna sågspånsliknande borrmjöl när den gnager och det brukar synas på bark-flagor, grenar och rotben om man tittar noga. Ingångshålen i barken syns också tydligt; runda 2-3 mm i diameter, ibland kådfyllda. På liggande stammar är borr-mjölet lätt att se. Se bild ovan.

När man säger skog och mark tänker man i första hand på skogs och jordbruk. Ser man utanför ramarna något så finns möjligheten att bedriva näringsverksamheter även på an-nat sätt. Just detta är vad Örjan Rhodin gjor-de i samband med ett markförvärv i Valne.

Örjan bor på sin släktgård i Valne, mellan Näl-den och Alsen. En bit mark var till salu i anslut-ning till marken som gården står på. Den nya marken köptes då av Örjan. Där stod som på många ställen i Jämtland en gammal fäbodvall, kallad Rödebuan och i vissa fall även för Stare-bodarna. (Stare på grund av att den sista som var bosatt på fäbodvallen hette Gustav Stare).

Rödebuan var vid denna tidpunkten en förfallen och igenväxt plats. Först ut renoverades huvud-byggnaden. Tanken var då att disponera huset som en jaktstuga. Planerna till att driva Rödebuan kommersiellt som en aktivitetscamp kom senare och skapades stegvis utifrån efterfrågan.

Idag drivs stället som en äventyrs och aktivitetscamp under namnet Rödebuan Wilderness Camp – Vi har idag ett brett utbud av aktiviteter och boendemöjligheter för 22 personer, säger Örjan. Vi tar även ofta emot betydligt större grupper,

då enbart i samband med dagaktiviteter. Vid några tillfällen har vi annars satt upp proviso-riska boenden i form av exempelvis militärtält för att lösa övernattning för alla gästerna. Oftast är det dock väl tillräckligt med våra 22 bäddar som ligger fördelade på totalt 5 olika stugor.

Rödebuan Wilderness Camp erbjuder ett brett spektra av aktiviteter. Mestadels inom motor och skytteaktiviteter. Lerduveskytte är alltid en populär aktivitet. För att utöva hagelskytte måste skjutbanan vara godkänd och registrerad. För övrigt är vår femkamp en uppskattad del. Vi jobbar både med en enklare rolig variant av femkamp, men även en del med mer avancerad teambuilding. Allt efter vad kunden efterfrå-gar. Vi som jobbar här har flera års erfarenhet av guidning och teambuilding. Det är ändå inget måste att kompetensen ska ligga på topp från dag ett för att driva aktiviteter som dessa. Mycket av kunskapen växer fram successivt. Har man en stor portion fantasi, en förmåga att ”ta en grupp”, samt att vara ansvarsfull, trevlig men bestämt så löser det sig bra.

Bakom Rödebuan som camp ligger många tim-mars arbete, kreativt tänkande, många fram-gångar, men också ett och annat mindre lyckat projekt. Till slut faller allt på plats och man kan utveckla verksamheten i lagom takt.

Det viktigaste är att man tycker det är roligt att hålla på med, avslutar Örjan med ett nöjt leende. ■


Skogs och jordbruk på ovanligt vis

Granbarkborrar i StugunGranbarkborren härjar hårt i Medelpad och även i Stugun finns angrepp. För att för-hindra spridning har markägaren avverkat området och granbarkborren har nu slagit sig ner i de fällda träden för att para sig. De träden fungerar nu som en fälla och när de transporteras till industrin så följer gran-barkborrarna med. Då kan grannarna pusta ut… men det gäller bara om angreppet var begränsat till just detta område.

Markägaren Peter Gardmo upptäckte under älgjakten i höstas att barren på granarna hade blivit rödbruna. Tack vare att upptäckten gjor-des kunde han vidta rätt åtgärder och de träd han nu avverkat skulle annars kunna angri-pas och därmed inte kunnat säljas till fullt virkespris. Angripna träd duger inte till tim-mer. Dessutom skulle granbarkborrarna ha spri-dit sig till närliggande områden med nya skador som följd.

Granbarkborrarna svärmar när temperaturen överstiger 18 grader C. De borrar sedan in sig och lägger ägg i färska vindfällen men i vissa fall även i stående friska granar. Man kan då se det bruna borrmjölet vid basen av trädet om man tittar noga.

Sämsta tänkbara scenario är att flera områden är angripna men inte uppmärksammade. Utan åtgärd kan det då utvecklas till ett massivt an-

grepp liknande det man nu ser i västra Medel-pad. Man har även konstaterat enstaka mindre angrepp i Offerdal, Alsen, Krokom och norr om Strömsund.

Risken för barkborreangrepp är störst i storm- eller snöbrottsskadad skog.■

Text & Bild: Åsa Roos, Skogsstyrelsen.

Norrländska svältsnören – cykelstigar från förrMy Newsdesk.se Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom land-skapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig.

Anna- Maria Rautios examensarbete ”De norr-ländska svältsnörena – en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet” beskri-ver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.Anna-Maria Rautio har under sin utbildning till jägmästare vid SLU i Umeå, tittat på gamla cykelstigar och deras bevarandevärde som kul-turmiljöer. Som ett resultat av sågverksrörelsens expansion fick skogsråvaran under slutet av 1800-talet ökad ekonomisk betydelse i norra Norrland. Kommunikationssituationen i denna del av landet var emellertid mycket bristfällig. Många nybyggen och mindre bygder låg ib-

land flera mil från närmsta landsväg. Bristen på vägar påverkade även sågverks och massain-dustrins möjligheter att få timret från skogen i inlandet till fabrikerna vid kusten. Som ett re-sultat av detta anlades de första cykelstigarna av olika flottledsföreningar längs med älvarna för att underlätta flottningsarbetet. På cykelstigar-na transporterades redskap och flottarna själva kunde enkelt förflytta sig för att lösa timmer-brötar i älvarna.

Domänverket var inte sena att haka på ”cy-kelstigstrenden”. År 1913 byggdes den första cykelstigen på kronans mark i Junsele revir, Västernorrlandslän. I och med detta kunde jäg-mästare, kronojägare och skogsarbetare lättare ta sig ut i skogen för att stämpla, övervaka eller hugga timmer. År 1937 lyftes cykelstigsfrågan upp på statlig nivå genom en skriven motion.

Riksdagsmännen ville främja anläggandet av cykelstigar, då de ansåg att detta var den enda lösningen på Norrlands kommunikationsfråga. Fram till 1950-talet byggdes många mil cy-kelstigar genom de norrländska skogarna och historier berättade av äldre sagesmän vittnar om deras betydelse i dessa tidigare väglösa områden. Från att ha varit mobil främst om vintern när frusna sjöar och myrar erbjöd goda transport-möjligheter kunde befolkningen sedan uträtta sina ärenden på cykel under sommarhalvåret. En sagesman från Jokkmokkstrakten som var med när cykelstigarna byggdes har berättat hur han som 15-åring med handkraft, spade, spett och hacka anlade en cykelstig. Kroppsarbetet var mycket tungt och cykelstigarna har i tidi-gare litteratur beskrivits som svältsnören efter-som att anläggningsarbetarna tjänade så dåligt att de svalt. ■

SIDAtio SIDAelva

Granbarkborren svärmar nu!Prioritet ett är att se över markerna. Ut och inspektera! Det är de ännu gröna, ny-angripna granarna man ska leta efter. I de redan döda träden finns bara barkborrens naturliga fiender kvar, så spara dem som naturvårdsträd.

Leta i första hand inom 50 m. radie från granar som angreps i fjol. Barkborrarna brukar inte flyga längre än de måste för att hitta försvagade granar att angripa.

Leta i andra hand runt kvarlämnade vindfällen eller där det legat virkestra-var som nyttjats av granbarkborren un-der förra sommaren.

Leta i tredje hand i områden som gran-barkborren brukar gilla, t ex solexpone-rade hyggeskanter, äldre granskog som är stressad t ex pga. att den är stormska-dad eller står på torr mark.

Leta ingångshål i ögonhöjd och brunt borrmjöl. Granbarkborren skyfflar ut sitt bruna sågspånsliknande borrmjöl när den gnager och det brukar synas på bark-flagor, grenar och rotben om man tittar noga. Ingångshålen i barken syns också tydligt; runda 2-3 mm i diameter, ibland kådfyllda. På liggande stammar är borr-mjölet lätt att se. Se bild ovan.

När man säger skog och mark tänker man i första hand på skogs och jordbruk. Ser man utanför ramarna något så finns möjligheten att bedriva näringsverksamheter även på an-nat sätt. Just detta är vad Örjan Rhodin gjor-de i samband med ett markförvärv i Valne.

Örjan bor på sin släktgård i Valne, mellan Näl-den och Alsen. En bit mark var till salu i anslut-ning till marken som gården står på. Den nya marken köptes då av Örjan. Där stod som på många ställen i Jämtland en gammal fäbodvall, kallad Rödebuan och i vissa fall även för Stare-bodarna. (Stare på grund av att den sista som var bosatt på fäbodvallen hette Gustav Stare).

Rödebuan var vid denna tidpunkten en förfallen och igenväxt plats. Först ut renoverades huvud-byggnaden. Tanken var då att disponera huset som en jaktstuga. Planerna till att driva Rödebuan kommersiellt som en aktivitetscamp kom senare och skapades stegvis utifrån efterfrågan.

Idag drivs stället som en äventyrs och aktivitetscamp under namnet Rödebuan Wilderness Camp – Vi har idag ett brett utbud av aktiviteter och boendemöjligheter för 22 personer, säger Örjan. Vi tar även ofta emot betydligt större grupper,

då enbart i samband med dagaktiviteter. Vid några tillfällen har vi annars satt upp proviso-riska boenden i form av exempelvis militärtält för att lösa övernattning för alla gästerna. Oftast är det dock väl tillräckligt med våra 22 bäddar som ligger fördelade på totalt 5 olika stugor.

Rödebuan Wilderness Camp erbjuder ett brett spektra av aktiviteter. Mestadels inom motor och skytteaktiviteter. Lerduveskytte är alltid en populär aktivitet. För att utöva hagelskytte måste skjutbanan vara godkänd och registrerad. För övrigt är vår femkamp en uppskattad del. Vi jobbar både med en enklare rolig variant av femkamp, men även en del med mer avancerad teambuilding. Allt efter vad kunden efterfrå-gar. Vi som jobbar här har flera års erfarenhet av guidning och teambuilding. Det är ändå inget måste att kompetensen ska ligga på topp från dag ett för att driva aktiviteter som dessa. Mycket av kunskapen växer fram successivt. Har man en stor portion fantasi, en förmåga att ”ta en grupp”, samt att vara ansvarsfull, trevlig men bestämt så löser det sig bra.

Bakom Rödebuan som camp ligger många tim-mars arbete, kreativt tänkande, många fram-gångar, men också ett och annat mindre lyckat projekt. Till slut faller allt på plats och man kan utveckla verksamheten i lagom takt.

Det viktigaste är att man tycker det är roligt att hålla på med, avslutar Örjan med ett nöjt leende. ■


Skogs och jordbruk på ovanligt vis

Granbarkborrar i StugunGranbarkborren härjar hårt i Medelpad och även i Stugun finns angrepp. För att för-hindra spridning har markägaren avverkat området och granbarkborren har nu slagit sig ner i de fällda träden för att para sig. De träden fungerar nu som en fälla och när de transporteras till industrin så följer gran-barkborrarna med. Då kan grannarna pusta ut… men det gäller bara om angreppet var begränsat till just detta område.

Markägaren Peter Gardmo upptäckte under älgjakten i höstas att barren på granarna hade blivit rödbruna. Tack vare att upptäckten gjor-des kunde han vidta rätt åtgärder och de träd han nu avverkat skulle annars kunna angri-pas och därmed inte kunnat säljas till fullt virkespris. Angripna träd duger inte till tim-mer. Dessutom skulle granbarkborrarna ha spri-dit sig till närliggande områden med nya skador som följd.

Granbarkborrarna svärmar när temperaturen överstiger 18 grader C. De borrar sedan in sig och lägger ägg i färska vindfällen men i vissa fall även i stående friska granar. Man kan då se det bruna borrmjölet vid basen av trädet om man tittar noga.

Sämsta tänkbara scenario är att flera områden är angripna men inte uppmärksammade. Utan åtgärd kan det då utvecklas till ett massivt an-

grepp liknande det man nu ser i västra Medel-pad. Man har även konstaterat enstaka mindre angrepp i Offerdal, Alsen, Krokom och norr om Strömsund.

Risken för barkborreangrepp är störst i storm- eller snöbrottsskadad skog.■

Text & Bild: Åsa Roos, Skogsstyrelsen.

Norrländska svältsnören – cykelstigar från förrMy Newsdesk.se Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom land-skapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig.

Anna- Maria Rautios examensarbete ”De norr-ländska svältsnörena – en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet” beskri-ver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.Anna-Maria Rautio har under sin utbildning till jägmästare vid SLU i Umeå, tittat på gamla cykelstigar och deras bevarandevärde som kul-turmiljöer. Som ett resultat av sågverksrörelsens expansion fick skogsråvaran under slutet av 1800-talet ökad ekonomisk betydelse i norra Norrland. Kommunikationssituationen i denna del av landet var emellertid mycket bristfällig. Många nybyggen och mindre bygder låg ib-

land flera mil från närmsta landsväg. Bristen på vägar påverkade även sågverks och massain-dustrins möjligheter att få timret från skogen i inlandet till fabrikerna vid kusten. Som ett re-sultat av detta anlades de första cykelstigarna av olika flottledsföreningar längs med älvarna för att underlätta flottningsarbetet. På cykelstigar-na transporterades redskap och flottarna själva kunde enkelt förflytta sig för att lösa timmer-brötar i älvarna.

Domänverket var inte sena att haka på ”cy-kelstigstrenden”. År 1913 byggdes den första cykelstigen på kronans mark i Junsele revir, Västernorrlandslän. I och med detta kunde jäg-mästare, kronojägare och skogsarbetare lättare ta sig ut i skogen för att stämpla, övervaka eller hugga timmer. År 1937 lyftes cykelstigsfrågan upp på statlig nivå genom en skriven motion.

Riksdagsmännen ville främja anläggandet av cykelstigar, då de ansåg att detta var den enda lösningen på Norrlands kommunikationsfråga. Fram till 1950-talet byggdes många mil cy-kelstigar genom de norrländska skogarna och historier berättade av äldre sagesmän vittnar om deras betydelse i dessa tidigare väglösa områden. Från att ha varit mobil främst om vintern när frusna sjöar och myrar erbjöd goda transport-möjligheter kunde befolkningen sedan uträtta sina ärenden på cykel under sommarhalvåret. En sagesman från Jokkmokkstrakten som var med när cykelstigarna byggdes har berättat hur han som 15-åring med handkraft, spade, spett och hacka anlade en cykelstig. Kroppsarbetet var mycket tungt och cykelstigarna har i tidi-gare litteratur beskrivits som svältsnören efter-som att anläggningsarbetarna tjänade så dåligt att de svalt. ■

SIDAtolv SIDAtretton

My Newsdesk.se Startskottet har gått för det svenska jätteprojektet att kartlägga granens gener. En gran från Jämtland har valts ut och analyserna pågår för fullt i Stockholm. På en vecka har den hypermoderna apparaten spottat ut mer DNA-sekvens än vad projektet som kartlade den mänskliga arvsmassan gjorde på 10 år.

Den 26 november 1959 lämnade den nitiske fältassistenten Erik Blom vägen mellan Över-ammer och Köttsjön i den norra delen av Ra-gunda kommun i Jämtland. Vid telefonstolpe 362 gick han, vägledd av Faktor Norum ifrån Köttsjön, upp mot Håkaflohöjden och samlade där in ympkvistar från en ståtlig gran, 27,5 m hög. Då anade han säkert inte att denna gran troligen skulle bli forskarvärldens mest beröm-da. 50 år senare samlar apparaten på Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm in DNA-sekvens från fältassistent Bloms gran. Just den har valts ut eftersom den har många avkom-mor i det svenska granförädlingsprogrammet som drivs av Skogforsk.Det är också högst osäkert om fältassistenten kän-de till att James Watson och Francis Crick sex år tidigare, 1953, hade löst DNA-spiralens struktur och lagt grunden för den moderna biologin. Tack vare det begriper vi nu ganska väl hur våra gener styr en del – dock inte alla – av såväl våra egna som trädens egenskaper. Troligtvis anade inte heller as-sistent Blom att granen hade ungefär sju gånger så mycket arvsmassa som han själv.

Inget forskarlag i världen har hittills vågat sig på att försöka kartlägga en art med så mycket DNA som granen – projektet är unikt. Utveck-lingen inom området har emellertid gått oerhört fort; apparaten på SciLifeLab, som startade sitt arbete måndagen den 14 juni, hade redan efter en vecka spottat ut mer DNA-sekvens än vad

projektet att kartlägga den mänskliga arvsmas-san gjorde på 10 år till en kostnad av över 20 miljarder kronor.

Har mer arvsmassa än en människaGranen har inte bara mycket mer arvsmassa än en människa, den är också mer komplex och varierande: Om du trodde att granar är mer lika varandra än vi människor är har du fel! Så även om forskarlaget redan efter en vecka an-tagligen har sekvensen av de flesta av granens gener någonstans bland sina miljarder datafiler, beräknar man att det trots detta kommer att be-hövas mycket mer data och år av hårt arbete att sätta ihop all information till den databas som förhoppningsvis skall komma att revolutionera all forskning på gran och ge skogsnäringen nya förutsättningar att ta fram plantmaterial som är härdigt och friskt och anpassat till såväl magra som rika marker i olika delar av Sverige.

Tio miljoner böckerEn anledning till att det kommer att ta tid är att det nu snarast är datorerna som begränsar denna typ av forskning, inte möjligheterna att ta fram

DNA-sekvensen i sig. Det handlar om att få rätt ordning på de cirka 20 miljarder ”bokstäver” som finns i granens genetiska kod och för detta måste nya datorprogram tas fram, kanske till och med nya superdatorer. Problemet kan liknas med ett gigantiskt bokförråd med tusen kopior vardera av tiotusen titlar, var och en på tusen sidor, på samma papper, i identiskt typsnitt och färg och på ett språk med endast fyra bokstäver. Om någon kört de tio miljoner böckerna genom en dokumentstrimlare och blandat strimlorna, och man sen fick i uppdrag att pussla ihop en korrekt kopia av varje titel inser man att det kan vara lite problematiskt.

Att ta fram den genetiska koden är bara en del av projektet. Parallellt ska forskarna till exempel ta fram nya metoder för att förstå vilka gener som styr granars olika egenskaper och markörer som ska kunna användas i förädlingsprogram. Arbetet kommer förstås att gå i flera steg, fors-karna hoppas redan i slutet av året att kunna göra den första analysen av gensekvenserna. ■

Granen från Köttsjön som blir internationell forskarkändis

SIDAtolv SIDAtretton

My Newsdesk.se Startskottet har gått för det svenska jätteprojektet att kartlägga granens gener. En gran från Jämtland har valts ut och analyserna pågår för fullt i Stockholm. På en vecka har den hypermoderna apparaten spottat ut mer DNA-sekvens än vad projektet som kartlade den mänskliga arvsmassan gjorde på 10 år.

Den 26 november 1959 lämnade den nitiske fältassistenten Erik Blom vägen mellan Över-ammer och Köttsjön i den norra delen av Ra-gunda kommun i Jämtland. Vid telefonstolpe 362 gick han, vägledd av Faktor Norum ifrån Köttsjön, upp mot Håkaflohöjden och samlade där in ympkvistar från en ståtlig gran, 27,5 m hög. Då anade han säkert inte att denna gran troligen skulle bli forskarvärldens mest beröm-da. 50 år senare samlar apparaten på Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm in DNA-sekvens från fältassistent Bloms gran. Just den har valts ut eftersom den har många avkom-mor i det svenska granförädlingsprogrammet som drivs av Skogforsk.Det är också högst osäkert om fältassistenten kän-de till att James Watson och Francis Crick sex år tidigare, 1953, hade löst DNA-spiralens struktur och lagt grunden för den moderna biologin. Tack vare det begriper vi nu ganska väl hur våra gener styr en del – dock inte alla – av såväl våra egna som trädens egenskaper. Troligtvis anade inte heller as-sistent Blom att granen hade ungefär sju gånger så mycket arvsmassa som han själv.

Inget forskarlag i världen har hittills vågat sig på att försöka kartlägga en art med så mycket DNA som granen – projektet är unikt. Utveck-lingen inom området har emellertid gått oerhört fort; apparaten på SciLifeLab, som startade sitt arbete måndagen den 14 juni, hade redan efter en vecka spottat ut mer DNA-sekvens än vad

projektet att kartlägga den mänskliga arvsmas-san gjorde på 10 år till en kostnad av över 20 miljarder kronor.

Har mer arvsmassa än en människaGranen har inte bara mycket mer arvsmassa än en människa, den är också mer komplex och varierande: Om du trodde att granar är mer lika varandra än vi människor är har du fel! Så även om forskarlaget redan efter en vecka an-tagligen har sekvensen av de flesta av granens gener någonstans bland sina miljarder datafiler, beräknar man att det trots detta kommer att be-hövas mycket mer data och år av hårt arbete att sätta ihop all information till den databas som förhoppningsvis skall komma att revolutionera all forskning på gran och ge skogsnäringen nya förutsättningar att ta fram plantmaterial som är härdigt och friskt och anpassat till såväl magra som rika marker i olika delar av Sverige.

Tio miljoner böckerEn anledning till att det kommer att ta tid är att det nu snarast är datorerna som begränsar denna typ av forskning, inte möjligheterna att ta fram

DNA-sekvensen i sig. Det handlar om att få rätt ordning på de cirka 20 miljarder ”bokstäver” som finns i granens genetiska kod och för detta måste nya datorprogram tas fram, kanske till och med nya superdatorer. Problemet kan liknas med ett gigantiskt bokförråd med tusen kopior vardera av tiotusen titlar, var och en på tusen sidor, på samma papper, i identiskt typsnitt och färg och på ett språk med endast fyra bokstäver. Om någon kört de tio miljoner böckerna genom en dokumentstrimlare och blandat strimlorna, och man sen fick i uppdrag att pussla ihop en korrekt kopia av varje titel inser man att det kan vara lite problematiskt.

Att ta fram den genetiska koden är bara en del av projektet. Parallellt ska forskarna till exempel ta fram nya metoder för att förstå vilka gener som styr granars olika egenskaper och markörer som ska kunna användas i förädlingsprogram. Arbetet kommer förstås att gå i flera steg, fors-karna hoppas redan i slutet av året att kunna göra den första analysen av gensekvenserna. ■

Granen från Köttsjön som blir internationell forskarkändis

SIDAfjorton SIDAfemton

www.halsobyran.nu

ww

w.reaxcer.se

Slambil ochledningsrensning

Rådfråga mig om du funderar över ledningsrensning, filmning av ledningar, slamsugning eller tömning av fettavskiljare. Tel 063-57 45 11.

Christer ”Krille” Haugskott

Bracke Systems gör mjuka delar till hårda maskiner

Bracke Systems är ett företag, med fem an-ställda, som arbetar med systemutveckling och marknadsföring. De sitter i lokaler på Campus i Östersund. Bolaget ingår i koncer-nen Bracke Group som har sitt säte i Bräcke.

Ursprungsprodukten för Bracke Systems är pro-gramvaran FCGIS, som de flesta som suttit i en skogsmaskin känner igen. Där får man, kort sagt, sina körorder för dagen.

Ur den programvaran kom idén med att ut-veckla Bracke FMP som står för Bracke Fleet Management Platform. Ett system tänkt för centralt hanterad uppgiftshantering för olika fordonsflottor.

Vi träffar Göran Strand som arbetat som systemutvecklare och marknadsförare hos Bracke Systems sedan 2007 – Vi insåg att en skogsmaskin och till exempel en pistmaskin inte är så olika.Alltså kan man utgå från vår tidigare program-vara FCGIS och vidareutveckladen för att passa andra marknader och andra fordon berättar Göran.

Bracke Systems kom i kontakt med Skistar som hade behov av att, på ett enkelt sätt, kunna ge sina pistmaskinförare en körorder inför dagens pistpreparering.

Bracke Systems utvecklade då systemet Piste-GIS som är byggt på de senaste, ledande utveck-lingsplattformarna.

– I det system vi byggt till Skistar ingår för-utom att de, från kontoret, kan lägga ut spe-cifika uppgifter, som varje förare ser, också att data skickas från varje maskin tillbaka till kon-toret. Detta sker via ett GPS-modem med 3G uppkoppling. Där kan man bland annat läsa av position, hastighet, maskinstatus och snödjup.Informationen uppdateras varannan sekund, fortsätter Göran.

Just Snödjupet är något som Göran ser som en central del i systemet. –Skistar tror själva att de kommer kunna för-länga säsongen genom att, i tid, upptäcka de om-råden, där snötäcket är på väg att bli tunt. Då kan man göra insatser i tid, för att förhindra att snön försvinner på ett visst område. Har barmarken kommit fram är det nästan omöjligt att få snö att fästa där igen berättar Göran.

Efter att backarna i Åre stängt för dagen åker ett antal pistörer genom systemet på snöskotrar för att kolla av systemet efter brister eller ska-dor som måste åtgärdas. När de sedan kommer tillbaka efter sina rundor sammanställer var och en sin rapport som via mail skickas till konto-ret. Morgonen efter sammanställs dessa mail, och sedan tar man fram en körorder inför kom-mande dag.

Tanken är att man nu istället ska utrusta varje pistör med en handdator där man, på ett enkelt sätt, kan lägga in uppgifter för att till exempel flytta en snökanon eller reparera en skidbro. Direkt när det är inknappat i handdatorn så skickas ordern tillsammans med GPS koordina-ter in till kontoret. Dessa uppgifter syns också i varje pistmaskin. Man ser alltså vad som ska göras och vart.

Varje pistmaskinsförare har också ett antal standarduppgifter i sin dator för att , under sitt arbetspass, lätt kunna lägga in information om brister eller saker som man noterat. Denna in-formation syns då också direkt i samtliga pist-maskiner samt pistörernas handdatorer så att det åtgärdas så snart som möjligt.

Ytterligare fördelar som Skistar får i produkten är möjligheten att kunna läsa maskindata för respektive maskin.

– De kan se det mesta, som om vinsch eller fräs använts, om man kört med schaktbladet uppe eller nere vid en viss tidpunkt eller position samt varvtal på motorn, bränsleförbrukning och så vidare berättar Göran.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränsen för vad man kan använda all informa-tion vi kan presentera för dem till fortsätter han.

Förutom PisteGIS och tidigare nämnda FCGIS, som sitter i skogsmaskiner, utvecklar Bracke Systems också CrossGIS som inriktar sig på att visa prepareringsstatus i stora längdspårsystem, som i t.ex. Funäsdalsfjällen, samt BIOGIS som är framtaget för att användas av skogsentrepre-nadbolag som jobbar med BIObränsle.

Göran berättar: – Skogsentreprenörerna har ju flera olika for-donstyper och då kan det vara bra för trailerfö-raren att veta var han ska lämna skördaren och flismaskinen och för skördarföraren att veta vil-ken areal han ska avverka samt för flisbilen att veta var han ska hämta flisen och hur mycket flis som är färdigt.

Det verkar alltså inte finnas någon gräns för var man kan ha användning för Bracke FMP och programvarorna som utvecklas av Göran och hans kollegor.

Vi får nog anledning att göra fler besök hos Bracke Systems i framtiden. ■

Ordlista

GIS = Geografiskt informationssystemGPS = Global Positioning System

SIDAfjorton SIDAfemton

www.halsobyran.nu

ww

w.reaxcer.se

Slambil ochledningsrensning

Rådfråga mig om du funderar över ledningsrensning, filmning av ledningar, slamsugning eller tömning av fettavskiljare. Tel 063-57 45 11.

Christer ”Krille” Haugskott

Bracke Systems gör mjuka delar till hårda maskiner

Bracke Systems är ett företag, med fem an-ställda, som arbetar med systemutveckling och marknadsföring. De sitter i lokaler på Campus i Östersund. Bolaget ingår i koncer-nen Bracke Group som har sitt säte i Bräcke.

Ursprungsprodukten för Bracke Systems är pro-gramvaran FCGIS, som de flesta som suttit i en skogsmaskin känner igen. Där får man, kort sagt, sina körorder för dagen.

Ur den programvaran kom idén med att ut-veckla Bracke FMP som står för Bracke Fleet Management Platform. Ett system tänkt för centralt hanterad uppgiftshantering för olika fordonsflottor.

Vi träffar Göran Strand som arbetat som systemutvecklare och marknadsförare hos Bracke Systems sedan 2007 – Vi insåg att en skogsmaskin och till exempel en pistmaskin inte är så olika.Alltså kan man utgå från vår tidigare program-vara FCGIS och vidareutveckladen för att passa andra marknader och andra fordon berättar Göran.

Bracke Systems kom i kontakt med Skistar som hade behov av att, på ett enkelt sätt, kunna ge sina pistmaskinförare en körorder inför dagens pistpreparering.

Bracke Systems utvecklade då systemet Piste-GIS som är byggt på de senaste, ledande utveck-lingsplattformarna.

– I det system vi byggt till Skistar ingår för-utom att de, från kontoret, kan lägga ut spe-cifika uppgifter, som varje förare ser, också att data skickas från varje maskin tillbaka till kon-toret. Detta sker via ett GPS-modem med 3G uppkoppling. Där kan man bland annat läsa av position, hastighet, maskinstatus och snödjup.Informationen uppdateras varannan sekund, fortsätter Göran.

Just Snödjupet är något som Göran ser som en central del i systemet. –Skistar tror själva att de kommer kunna för-länga säsongen genom att, i tid, upptäcka de om-råden, där snötäcket är på väg att bli tunt. Då kan man göra insatser i tid, för att förhindra att snön försvinner på ett visst område. Har barmarken kommit fram är det nästan omöjligt att få snö att fästa där igen berättar Göran.

Efter att backarna i Åre stängt för dagen åker ett antal pistörer genom systemet på snöskotrar för att kolla av systemet efter brister eller ska-dor som måste åtgärdas. När de sedan kommer tillbaka efter sina rundor sammanställer var och en sin rapport som via mail skickas till konto-ret. Morgonen efter sammanställs dessa mail, och sedan tar man fram en körorder inför kom-mande dag.

Tanken är att man nu istället ska utrusta varje pistör med en handdator där man, på ett enkelt sätt, kan lägga in uppgifter för att till exempel flytta en snökanon eller reparera en skidbro. Direkt när det är inknappat i handdatorn så skickas ordern tillsammans med GPS koordina-ter in till kontoret. Dessa uppgifter syns också i varje pistmaskin. Man ser alltså vad som ska göras och vart.

Varje pistmaskinsförare har också ett antal standarduppgifter i sin dator för att , under sitt arbetspass, lätt kunna lägga in information om brister eller saker som man noterat. Denna in-formation syns då också direkt i samtliga pist-maskiner samt pistörernas handdatorer så att det åtgärdas så snart som möjligt.

Ytterligare fördelar som Skistar får i produkten är möjligheten att kunna läsa maskindata för respektive maskin.

– De kan se det mesta, som om vinsch eller fräs använts, om man kört med schaktbladet uppe eller nere vid en viss tidpunkt eller position samt varvtal på motorn, bränsleförbrukning och så vidare berättar Göran.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränsen för vad man kan använda all informa-tion vi kan presentera för dem till fortsätter han.

Förutom PisteGIS och tidigare nämnda FCGIS, som sitter i skogsmaskiner, utvecklar Bracke Systems också CrossGIS som inriktar sig på att visa prepareringsstatus i stora längdspårsystem, som i t.ex. Funäsdalsfjällen, samt BIOGIS som är framtaget för att användas av skogsentrepre-nadbolag som jobbar med BIObränsle.

Göran berättar: – Skogsentreprenörerna har ju flera olika for-donstyper och då kan det vara bra för trailerfö-raren att veta var han ska lämna skördaren och flismaskinen och för skördarföraren att veta vil-ken areal han ska avverka samt för flisbilen att veta var han ska hämta flisen och hur mycket flis som är färdigt.

Det verkar alltså inte finnas någon gräns för var man kan ha användning för Bracke FMP och programvarorna som utvecklas av Göran och hans kollegor.

Vi får nog anledning att göra fler besök hos Bracke Systems i framtiden. ■

Ordlista

GIS = Geografiskt informationssystemGPS = Global Positioning System

SIDAsexton SIDAsjutton

Vargtäta områden eller en smidig eftermiddagsjakt efter jobbet!

Ett alternativ till vår älskade hundjakt i älg-skogen är just lockjakt. Vargen sprider sig i landet och har redan nått vissa områden i jämtlands län. Har man sett en varg en kväll kanske man inte vill släppa hunden i samma område morgonen därpå. Då kan lockjakten ihop med Pürsch och vaktjakt vara ett fullgott alternativ.

Jag vill tipsa om en bra DVD med Gunnar Sundh, ”Locka Älg/ Locka Råbock” som ger dig en bra grund i hur man gör en egen lur, hur man frambringar rätt ljud och var man ska sitta. Det finns även många andra lockfilmer med bl.a Mikael Tham och Erik Fernström som visar sina färdigheter och ger goda tips och råd. Glöm dock inte att öva och åter öva! Sedan är det bara att ge sig ut och locka, oavsett om du vill vara med om ditt livs fotoupplevelse eller skjuta dig en praktfull storoxe. Lycka till!

Samarbeta med Primaskog, bra för lokal sysselsättningFör dig som är skogsägare finns en mängd möjligheter att realisera i din skog. Vi hjälper dig att välja åtgärder som ger det bästa värdet. Ett samarbete med Primaskog innebär att du som leverantör får en engagerad partner som har dig, skogen och bygden i fokus.

Välkommen att kontakta din lokala samarbetspartner på Primaskog.

Det är tidig gryning och en tunn dimma sking-rar sig försiktigt. Smaken av kaffegrus från den av generationer ingrodda kaffepannan finns kvar i gommen. Varma, tysta kläder, en doft av gammal tallskog och en stark känsla av frihet infinner sig. Man smyger sig fram genom tal-lar, granar och snår. Vinden är svag sydvästlig och där framme, ett par hundra meter bort öppnar sig skogen. Jag torkar svetten ur pan-nan och fortsätter tyst, tyst...

När jag väl är framme har jag i förväg plane-rat hur och var jag ska sitta, för att så snabbt som möjligt komma tillrätta. Bössan är laddad och jag sitter först tyst i fem minuter innan jag bryter tystnaden med min lur; ”Oaah” ”Oaah”. Det är början av brunsten och lockjakt på älg…

Lockjakt i sig är ingenting nytt, det sträcker sig långt tillbaka i tiden och det finns många olika metoder och erfarenheter kring jaktformen. Att säga si och så här gjorde man förr och så här ska du göra nu, är inte alltid rätt. Man får prova sig fram, öva, misslyckas och så småningom lyckas få kontakt! Jag ska på ett enkelt sätt förklara hur Jag gör och visa att i princip vem som helst kan locka in en älg på riktigt när håll. När det väl händer, är lockjakt på älg en av de mest spän-nande jaktformerna som man kan vara med om. Tänk dig när det plötsligt börjar ruska i bus-karna 50 meter ifrån dig, du ser den vackra kro-

nan spegla sig i septembersolen. Ingen för älgen distraherande hund i närheten, då är det bara Du och Älgen…

Lockjakt fungerar bäst i början och slutet av brunsten

Lockjakt utövas kanske inte i sig som en egen jaktform för många, utan snarare som ett hjälp-medel vid andra jaktformer, såsom Pürsch, vak- och vaktjakt. Men även när man vill fota eller filma vilt, kan det vara till stor hjälp att använda sig av lock, för att få viltet framför objektivet.

Vid lockjakt försöker man frambringa olika läten och kontaktljud hos älgen. Bäst fungerar lockjakt på älg i början och slutet av brunsten. Vill du främst locka tjur så ska du använda dig av kons kontaktläte som är ett suktande, läng-tande läte efter sällskap… De flesta som läser

The forestry industry is a significant contrib-utor to so many economies, it’s a silent giant that should not damage the global climate and if managed correctly even enhance the environment on a micro and macro scale.

Moving from the UK where 60 plus million live at rather close proximity to each other, to live in a country that is approximately 3 times larger with a population of 9 million, one gets a dif-ferent feel for outdoor life and the value of the balance between mans need to produce goods, agriculturally or industrially and the need to create a healthy environment. In the UK there has always been a forestry heritage and in-dustry especially during the days when Oak Battleships were “De rigueur”. Plus of course where would Robin Hood have been without Sherwood For-est! This industry has moved on to a modern commercial business. Across the Atlantic to the Canadian Forest Service they have developed in partnership with the Canadian Space Agency, space-based earth observation (EO) technolo-gies to create products for forest inventory, forest carbon accounting, monitoring sustain-able development, and landscape management. Land is a precious commodity plus a fundamen-

tal tool in combating global warming! The need to use effectively and efficiently this resource mean that we must use this landmass for multi-ple industries including tourism.

In most modern economies the forestry indus-try creates around 3% of GDP and a significant employer of people in an environmentally neu-tral way. Of course the exception is the deforest-ation of the rain forests, though it is in this area

that Swedish know-how in planning the long term renewable business could

be fundamental in ensuring that countries do not get a “one time only” cash bonus! Swedish Uni-versity of Agricultural Sciences (SLU) has established an MSc which includes; Agroforestry

and sustainable land use in the tropics - concepts and field meth-

ods. It is this forward thinking that is important and after the shortages of paper and heat generating woodland in the 70s and 80s it is fundamental to have a global solution. To give a scale the World Bank estimates that 1.6 billion people are dependent or have a significant rela-tionship to forestry products.

SIDA (the Swedish International Development Cooperation Agency) have given researchers at the University of Gothenburg, Chalmers

University of Technology, Linköping Univer-sity and the Swedish University of Agricultural Sciences 4.2 million SEK, to research how the world’s forests can best contribute to reducing poverty whilst diminishing climatic impact.The income of the forestry industry in Sweden enforces the value that this key industry can bring to a country. Forestry in Sweden gener-ates 3% of GDP * with 2% of all employees in work are employed in the forestry industry. For such a relatively small country compared to the land mass of Russia China US and Canada it is a significant that it produces 1/10th of the paper used in the European Union. The figures are substantial and impressive and to maintain this massive industry the need to develop new technologies is important and sharing e.g. the Canadian space-based Earth Observation tech-nologies across borders is a pre-requisite espe-cially in the rain forest areas. We are extremely lucky to live in a country and even in a county that has recognised the need to have a balanced and sustainable approach and is willing to work on a global basis to ensure all can benefit from a modern industry that creates not just jobs but a better environment. ■

*http://www.nordicforestry.org

Text: Mike Redford

Locka på älg, inte bara jakt

Forestryreport from abroad

den här artikeln vet säkert hur ett vanligt kon-taktläte ljuder. Ett nasalt, nästäppt ”N”. Det är det vi utgår ifrån.

Ett enkelt schema kan då vara följande (för att cite-ra älgkon): ”Ah”-”Oooah”-”Iiiiah”-” Iiiiah”. Glöm inte att kupa händerna, hålla för näsan och trycka upp tungan mot gommen. Har du möjlighet så använd gärna en näverlur eller en lur tillverkad av annat material för bättre akustik. Det handlar om att bryta tystnaden med ett snabbt kontaktande ”Ah”, för att sedan fortsätta med lockserien. Jag brukar köra serien tre gånger i rad åt olika rikt-ningar för att sedan sitta tyst och lyssna några minuter. Man kan upprepa det hela flera gånger. Om du lyckas locka in en eller flera tjurar som verkar lite misstänksamma och inte riktigt vågar sig fram för skottchans eller fotoögonblick, så kan det vara mycket effektivt att ”svara” på ditt eget lockande som om det skulle finnas ytterligare en tjur någonstans. Det låter som ett doft, lågmält ”Ooah”-”Ooah”. Bli inte förvånad om det skulle bli livat omkring dig. Du kan nu uppfattas som en inkräktande tjur och det gillas inte alltid... ■

Text: Kenneth Grym. Bild: Pär Åhlén

SIDAsexton SIDAsjutton

Vargtäta områden eller en smidig eftermiddagsjakt efter jobbet!

Ett alternativ till vår älskade hundjakt i älg-skogen är just lockjakt. Vargen sprider sig i landet och har redan nått vissa områden i jämtlands län. Har man sett en varg en kväll kanske man inte vill släppa hunden i samma område morgonen därpå. Då kan lockjakten ihop med Pürsch och vaktjakt vara ett fullgott alternativ.

Jag vill tipsa om en bra DVD med Gunnar Sundh, ”Locka Älg/ Locka Råbock” som ger dig en bra grund i hur man gör en egen lur, hur man frambringar rätt ljud och var man ska sitta. Det finns även många andra lockfilmer med bl.a Mikael Tham och Erik Fernström som visar sina färdigheter och ger goda tips och råd. Glöm dock inte att öva och åter öva! Sedan är det bara att ge sig ut och locka, oavsett om du vill vara med om ditt livs fotoupplevelse eller skjuta dig en praktfull storoxe. Lycka till!

Samarbeta med Primaskog, bra för lokal sysselsättningFör dig som är skogsägare finns en mängd möjligheter att realisera i din skog. Vi hjälper dig att välja åtgärder som ger det bästa värdet. Ett samarbete med Primaskog innebär att du som leverantör får en engagerad partner som har dig, skogen och bygden i fokus.

Välkommen att kontakta din lokala samarbetspartner på Primaskog.

Det är tidig gryning och en tunn dimma sking-rar sig försiktigt. Smaken av kaffegrus från den av generationer ingrodda kaffepannan finns kvar i gommen. Varma, tysta kläder, en doft av gammal tallskog och en stark känsla av frihet infinner sig. Man smyger sig fram genom tal-lar, granar och snår. Vinden är svag sydvästlig och där framme, ett par hundra meter bort öppnar sig skogen. Jag torkar svetten ur pan-nan och fortsätter tyst, tyst...

När jag väl är framme har jag i förväg plane-rat hur och var jag ska sitta, för att så snabbt som möjligt komma tillrätta. Bössan är laddad och jag sitter först tyst i fem minuter innan jag bryter tystnaden med min lur; ”Oaah” ”Oaah”. Det är början av brunsten och lockjakt på älg…

Lockjakt i sig är ingenting nytt, det sträcker sig långt tillbaka i tiden och det finns många olika metoder och erfarenheter kring jaktformen. Att säga si och så här gjorde man förr och så här ska du göra nu, är inte alltid rätt. Man får prova sig fram, öva, misslyckas och så småningom lyckas få kontakt! Jag ska på ett enkelt sätt förklara hur Jag gör och visa att i princip vem som helst kan locka in en älg på riktigt när håll. När det väl händer, är lockjakt på älg en av de mest spän-nande jaktformerna som man kan vara med om. Tänk dig när det plötsligt börjar ruska i bus-karna 50 meter ifrån dig, du ser den vackra kro-

nan spegla sig i septembersolen. Ingen för älgen distraherande hund i närheten, då är det bara Du och Älgen…

Lockjakt fungerar bäst i början och slutet av brunsten

Lockjakt utövas kanske inte i sig som en egen jaktform för många, utan snarare som ett hjälp-medel vid andra jaktformer, såsom Pürsch, vak- och vaktjakt. Men även när man vill fota eller filma vilt, kan det vara till stor hjälp att använda sig av lock, för att få viltet framför objektivet.

Vid lockjakt försöker man frambringa olika läten och kontaktljud hos älgen. Bäst fungerar lockjakt på älg i början och slutet av brunsten. Vill du främst locka tjur så ska du använda dig av kons kontaktläte som är ett suktande, läng-tande läte efter sällskap… De flesta som läser

The forestry industry is a significant contrib-utor to so many economies, it’s a silent giant that should not damage the global climate and if managed correctly even enhance the environment on a micro and macro scale.

Moving from the UK where 60 plus million live at rather close proximity to each other, to live in a country that is approximately 3 times larger with a population of 9 million, one gets a dif-ferent feel for outdoor life and the value of the balance between mans need to produce goods, agriculturally or industrially and the need to create a healthy environment. In the UK there has always been a forestry heritage and in-dustry especially during the days when Oak Battleships were “De rigueur”. Plus of course where would Robin Hood have been without Sherwood For-est! This industry has moved on to a modern commercial business. Across the Atlantic to the Canadian Forest Service they have developed in partnership with the Canadian Space Agency, space-based earth observation (EO) technolo-gies to create products for forest inventory, forest carbon accounting, monitoring sustain-able development, and landscape management. Land is a precious commodity plus a fundamen-

tal tool in combating global warming! The need to use effectively and efficiently this resource mean that we must use this landmass for multi-ple industries including tourism.

In most modern economies the forestry indus-try creates around 3% of GDP and a significant employer of people in an environmentally neu-tral way. Of course the exception is the deforest-ation of the rain forests, though it is in this area

that Swedish know-how in planning the long term renewable business could

be fundamental in ensuring that countries do not get a “one time only” cash bonus! Swedish Uni-versity of Agricultural Sciences (SLU) has established an MSc which includes; Agroforestry

and sustainable land use in the tropics - concepts and field meth-

ods. It is this forward thinking that is important and after the shortages of paper and heat generating woodland in the 70s and 80s it is fundamental to have a global solution. To give a scale the World Bank estimates that 1.6 billion people are dependent or have a significant rela-tionship to forestry products.

SIDA (the Swedish International Development Cooperation Agency) have given researchers at the University of Gothenburg, Chalmers

University of Technology, Linköping Univer-sity and the Swedish University of Agricultural Sciences 4.2 million SEK, to research how the world’s forests can best contribute to reducing poverty whilst diminishing climatic impact.The income of the forestry industry in Sweden enforces the value that this key industry can bring to a country. Forestry in Sweden gener-ates 3% of GDP * with 2% of all employees in work are employed in the forestry industry. For such a relatively small country compared to the land mass of Russia China US and Canada it is a significant that it produces 1/10th of the paper used in the European Union. The figures are substantial and impressive and to maintain this massive industry the need to develop new technologies is important and sharing e.g. the Canadian space-based Earth Observation tech-nologies across borders is a pre-requisite espe-cially in the rain forest areas. We are extremely lucky to live in a country and even in a county that has recognised the need to have a balanced and sustainable approach and is willing to work on a global basis to ensure all can benefit from a modern industry that creates not just jobs but a better environment. ■

*http://www.nordicforestry.org

Text: Mike Redford


Forestryreport from abroad

den här artikeln vet säkert hur ett vanligt kon-taktläte ljuder. Ett nasalt, nästäppt ”N”. Det är det vi utgår ifrån.

Ett enkelt schema kan då vara följande (för att cite-ra älgkon): ”Ah”-”Oooah”-”Iiiiah”-” Iiiiah”. Glöm inte att kupa händerna, hålla för näsan och trycka upp tungan mot gommen. Har du möjlighet så använd gärna en näverlur eller en lur tillverkad av annat material för bättre akustik. Det handlar om att bryta tystnaden med ett snabbt kontaktande ”Ah”, för att sedan fortsätta med lockserien. Jag brukar köra serien tre gånger i rad åt olika rikt-ningar för att sedan sitta tyst och lyssna några minuter. Man kan upprepa det hela flera gånger. Om du lyckas locka in en eller flera tjurar som verkar lite misstänksamma och inte riktigt vågar sig fram för skottchans eller fotoögonblick, så kan det vara mycket effektivt att ”svara” på ditt eget lockande som om det skulle finnas ytterligare en tjur någonstans. Det låter som ett doft, lågmält ”Ooah”-”Ooah”. Bli inte förvånad om det skulle bli livat omkring dig. Du kan nu uppfattas som en inkräktande tjur och det gillas inte alltid... ■

Text: Kenneth Grym. Bild: Pär Åhlén

SIDAarton SIDAnitton

Vi ordnar er hemsidaprecis som ni vill ha den!Allt ifrån enkla informativa sidor till komplexa webblösningar. Ring så berättar vi mer 063-77 00 08

Nöjda kunder över hela landet! www.bussgods.se

1kg 49:- inkl moms

5kg 79:- inkl moms

35kg 249:- inkl moms

3kg 79:- inkl moms



Skicka (nästan!) vad du vill!

Nu ännu mer prisvärt!Tryggt, snabbt och miljövänligt över hela landet och lite till. Välkommen till Bussgods!

[Ledigt utrymme]Modul 3a

FototävlingFånga ditt bästa sommarminne från skog och mark på bild

SudokuKoppla av med lite klurigheterDet gäller att placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3 × 3 rutor innehåller varje siffra exakt en gång.

Varje Tävlingsdeltagare får delta med högst två bilder. Bilderna ska skickas i högupplöst format, max 10Mb.Vinnaren redovisas också i nästa nummer av B2B Magazine Skog & Mark i höst.

Bidragen skickas till [email protected]öm inte att skriva namn, adress och telefon-nummer i bidragsmailet.

Lycka till!Tävlingen pågår till och med den sista augusti. Efter avslutad tävling kontaktas vinnaren via telefon eller mail.

Juryn består av Pär Åhlén, chefsredaktör och fotograf på B2B Magazine, samt två representanter från B2B Magzineredak-tionen.

Första prisEn övernattning för två personer i dubbelrum på Scandic hotell på Krondikesvägen i Östersund.

Andra prisEtt presentkort värde 500kr, på Elgiganten i Östersund.

Tredje – femte prisEn mössa.

2

618

25

39

2

57

3

65

83

297

74

13

Tävling

SIDAarton SIDAnitton

Vi ordnar er hemsidaprecis som ni vill ha den!Allt ifrån enkla informativa sidor till komplexa webblösningar. Ring så berättar vi mer 063-77 00 08

Nöjda kunder över hela landet! www.bussgods.se

1kg 49:- inkl moms

5kg 79:- inkl moms


3kg 79:- inkl moms



Skicka (nästan!) vad du vill!

Nu ännu mer prisvärt!Tryggt, snabbt och miljövänligt över hela landet och lite till. Välkommen till Bussgods!

[Ledigt utrymme]Modul 3a

FototävlingFånga ditt bästa sommarminne från skog och mark på bild

SudokuKoppla av med lite klurigheterDet gäller att placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3 × 3 rutor innehåller varje siffra exakt en gång.

Varje Tävlingsdeltagare får delta med högst två bilder. Bilderna ska skickas i högupplöst format, max 10Mb.Vinnaren redovisas också i nästa nummer av B2B Magazine Skog & Mark i höst.

Bidragen skickas till [email protected]öm inte att skriva namn, adress och telefon-nummer i bidragsmailet.

Lycka till!Tävlingen pågår till och med den sista augusti. Efter avslutad tävling kontaktas vinnaren via telefon eller mail.

Juryn består av Pär Åhlén, chefsredaktör och fotograf på B2B Magazine, samt två representanter från B2B Magzineredak-tionen.

Första prisEn övernattning för två personer i dubbelrum på Scandic hotell på Krondikesvägen i Östersund.

Andra prisEtt presentkort värde 500kr, på Elgiganten i Östersund.

Tredje – femte prisEn mössa.

2

618

25

39

2

57

3

65

83

297

74

13

Tävling

RödubuanSkogs-& jordbruk pa ovanligt vis

Teknik& Prylar

Finnasbolag räddar familjeföretag!

Hälsorutansida 8

Granbarkborrarsida 11


MARKNADSOMRÅDE ÖSTERSUNDTelefon. 063-55 52 60. Besöksadress. Kyrkgatan 43.

HAMNGATAN 13 Kontorslokaler om ca 390 kvm på plan 1 i charmig fastighet med flera uteplatser. Centralt belägen med Östersunds utbud av butiker och restauranger runt hörnet. Fastigheten har hiss.

KYRKGATAN Ljusa kontorslokaler på ca 245 kvm nära busstorget i centrala Östersund. Kontoret ligger på första våningen, hiss finns. Även detta kontor ligger mitt i centrum.

Kontakta Gunilla Paulsson 063-55 53 74, Anders Bodin 063-55 52 64, Helena Renlund 063-55 53 78 eller Peter Boström 063-55 53 75. Fler lokaler i Östersund eller på andra orter i Norrland hittar du på på www.norrvidden.se

Här finns plats för idéer och företag www.norrvidden.se

MITT I CENTRUM?Vi önskar er läsare en

riktigt trevlig sommar.

Håll utkick i brevlådan i oktober då nästa nummer av B2B Maga-zine Skog & Mark dyker upp.

foto-tavling!

Vinn hotellnattfor tva

Documents

B2B Skog & Mark nr.1 2010