Handledning tätortsnära skog del 2

8/4/2019 Handledning ttortsnra skog del 2

1/24

Handledning

Skydda ttortsnra skogar

Del 2: Verktyg vid arbete med skydd av

ttortsnra skog


2/24

skydda ttortsnra skogar

Text: Mrta Berg

Projektledare: Mrta Berg

Layout: Carina Grave-Mller

Foto framsida: iStockphoto

ISBN: 978-91-558-0026-0Stockholm 2010

F 1

V 2

Ml u 13

K 14

Mjlh p ju 16O p 18

F 19

Nu 20

Innehll


3/24

verktyg vid arbete med skydd av ttortsnra skog

Frord

Ta inte skogen runt knuten fr given

1

Naturens betydelse r vr hlsa underskattas oa. Frn det

spirande och spnnande till det rogivande skna stimulerar

naturen vra sinnen. Den gder oss med nring och liv.

Sambanden kan vara starkare n vad vi hittills trott.

Samtidigt som vi odlar naturen, kultiverar den oss, ochju p ch l;

ulj. E u l h.

Sl . Nu uc-

l. D l u

om vr livsmilj och naturupplevelser skapar en underbart

vacker gldje som har ett hgt vrde i sig, obeaktat dess

ull . Nu l l.

D j upu j

planerare, kommunalpolitiker eller skogsman som drar

vgar, skriver lroplaner eller hugger skogar. Den ttortsn-

ra skogen spelar en srskild roll i sammanhanget. Tre av yrasvenskar vistas i skogen varje vecka. Merparten av besken

sker i ttortsnra skogar. De ger mjlighet till vuxnas lunch-

promenader, barnens lek i skolan och amiljers lugna kvlls-

ll l hlpcc. M

skogen i sig som ger inspiration. Idag bor 85 procent av

Sveriges beolkning i ttorter, vilket innebr att den tt-

u h l -

l ch l x ch ju.

De ttortsnra skogarna r p s vis v iktiga skyltnster r

biologisk mngald i stort och kan ka rstelsen r beho-

u c p hll.

T h l,

bostder, skogsbruk och annan exploatering. Mnga skogarxpl ch . M jlh

. D xpl p u l-

lemansrtten och pverkar vr vlrd negativt, ven om

det inte ramgr i kortsiktiga resultatrkningar. Att bevara

ch ju -

den. Idag gnas lyckligtvis allt strre uppmrksamhet t

skogens sociala vrden r rilusliv och rekreation.

Fl h hll l -

tens skogar vxer. Frhoppningsvis leder det till et t rstrkt

skydd. Naturskyddsreningen kan dock inte ta skogen runtknuten r given, inte nnu. Drr denna handledning.

Tll h !

Ml Kl

O Nu


4/24


Hu ?

I del 1 av denna handledning, Fakta om ttortsnra skog,

kan du lsa mer om den orskning som nns kring tt-

ortsnra skog. Denna del av handledningen okuserar p

olika aktiviteter att genomra r att uppmrksamma denttortsnra skogen. Fljande redogrelse ger tips och inor-

hu ll . Rl l

i tre steg: Frberedelsearbete , Samla information om skogen

ochAgera. Det vikt igaste r inte att ni ljer dessa steg, ven

om det kan underltta. Det viktigaste r att ni har roligt i ert

ch ull!

Steg 1: Frberedelsearbete

U upp p h ch

. Sl hl upp,

u . Pl l ll ch pl. Dl upp upp;

l h,

ju ch h

. S p lj :

V l?

N l upp?

V h u?

Vl /ll ?

Hu u up?

V ?

Hu c ll l p ?

Att stta upp ml

Stt ett konkret ml. Mlet kan oa tyckas sjlvklart: skogen

. M ?

Vilken orm av skydd behvs? Vilket ml som stts upp

p ch p hu l

j p l h hll

. Ml h l :

N u -

ll l p .

Markgaren kanske uttalar sig i media och lovar att han

ll .

Niv nummer tv innebr att det ska nnas dokumen-

. D

inskrivet i ngon orm av plan, till exempel skogsbruks-

pl, u pl ll up-

gram, eller att det i en skogsbruksplan r FSC-

c .

Niv nummer tre innebr att skogen ska nnas med p

lnsstyrelsens eller kommunens lista ver blivande na-

u.

N u lu

. D l -

u ll p ll -ul upp .

Defniera mlgruppen

T l ll l lupp ll

. Mlupp

vara exempelvis medlemmar i Naturskyddsreningen, all-

h, , pl ll , l l

individer med olika intressen och olika rkunskaper.

Fu . Hu h ll

h ?

Defniera budskapet

Fr varje aktivitet mste ett budskap till den aktuella ml-

gruppen denieras. Ni kan behva ra ut budskapet i fera

steg. I en inbjudan eller p en asch mste ni nga mn-

niskors uppmrksamhet p ett kortattat och tydligt stt.

Nr sjlva sakrgan ska ras ut kan ni vara mer utrliga.

Ett bra upplgg r att rst ange vilket hotet eller problemet

r, dreter kretsens rslag eller krav och slutligen lsning-

en: konkreta tgrder och tips om vad man som individ kan

bidra med.

Verktyg vid arbete med skydd av ttortsnra skog


5/24


Steg 2: Samla information om skogen

Varr ska just den hr skogen skyddas? Den rgan kommer

, ch ll h ch u

c. T p c jl

innan ni kontaktar markgaren r rsta gngen. Bde ch

h. D p ll u

aktablad som kan delas ut till markgare, media,

h ch llh. T l

hur vacker den r. Sammanstll inormation rn eventuella

, h.

Fljande inormation r bra att samla ihop och dokumentera

N p

Al ( h), l

L (u/u)

M

FSC-c?

A

Har omrdet inventerats? Om ja, nr och p vilket stt?

Om en gammal inventering nns, jmr med hur

omrdet ser ut nu. Vad kan ha orsakat eventuella

?

Allmn beskrivning av omrdet (exempelvis skogs-

ll, lllh, )

Beskrivning av omrdets biologiska skyddsvrden

(exempelvis djur- och vxtarter, hotade arter om sdana

, lj ch lp)

Beskrivning av omrdets sociala och vriga

, xpl:

A l ll l1.

A lul (xpl pl,2.

l)

Mp3.

Sp/plc4.Upl5.

T 6.

Fl ll ulul7.

Sl c lpl8.

Foto: Carl Gunnar Jansson


6/24


Hu ll ?

r skogen hotad? (exempelvis avverkning eller

xpl)

Eventuella omrdesskydd och vad dessa innebr i

praktiken. Vilket skydd skulle passa bst? Vilkajlh ?

Finns det andra som arbetar r att skydda omrdet p

?

Kartlgg grna kommunens ttortsnra skog i

llh. V ?

F ljpl ? F lj- ll

hlsokonsekvensbeskrivning eller en rekreations-

ljpl?

Tag personliga kontakter

Pl lu .

Ring kommunen: exempelvis motsvarande miljkontor,

naturvrdskontor, gatukontor, stadsplaneringskontor,

ansvarig r rilusliv/hlsa, milj/byggnads-

.

Ring lnsstyrelsen: exempelvis motsvarande

miljvrdsenheten, naturvrdsenheten, kulturmilj-

h.

Ring Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen ska ha en ansvarig

i varje region och dessa br veta om det nns ngon

nyckelbiotop eller ngot naturvrdesomrde i skogen i

rga. Frga ocks om Skogsstyrelsen har gjort en

identiering av skogar med hga sociala vrden i

u.

Ring universitet/hgskolor: Sveriges lantbruks-

universitet, milj- och naturvrdsinstitutioner,

ch zl u.

Ring andra organisationer r att ta reda p hur de

nyttjar omrdet och om de vill arbeta r att skydda det.

Str era organisationer bakom ett upprop eller en

p, p ch

rn media kar. Samarbete med andra organisationer

innebr att arbetsuppgierna kan delas upp, exempelvis

kan en organisation gra en inventering medan

organisationerna tillsammans skriver debattartiklar

och ordnar demonstrationer. Kontakta till exempelbyalag, brplockare, skeorganisationer,

Frilusrmjandet, Fltbiologerna, hembygds-

reningar, landstinget (riskvrdsavdelningen),

orienterare, pensionrsreningar, scouter,

Sh llp, l, S

reningen, Svenska Turistreningen, Sveriges

entomologiska rening, Sveriges mykologiska

rening, Sveriges ornitologiska rening. ven

ll ch lu .

Om ni i kretsen inte har kunskap om hur ni kan arbeta

p l- llriksniv. Inormera grna lnsrbundet och

l ch !

Ring sakkunniga p: Centrum r biologisk mngald,

Artdatabanken, muser med kultur- eller

u.

R p ll

til l skydd av skogen. Om garen r FSC-certierad kan

l. (S u S

Hl l : Fakta om ttortsnra skog).

Om kommunen ger skogen: prata med den ansvarige

tjnstemannen p kommunen r att se om han/hon knner

till omrdet och vill ta initiativ till att resl politikerna att

xpl ul u.

Myndigheter r enligt ofentlighetsprincipen i princip

l l u upp l pl h

. I l l

( Om ett bolag eller kyrkan ger skogen).

Om en privatperson ger skogen:Frsk att stmma trf med

markgaren ute i skogen och bertta varr ni tycker att

, l l l l ch


7/24


vilken skyddsorm som ni tycker skulle vara lmpligast.

Lgg ram det hela positivt. Om markgaren nd r

negativt instlld ska ni sjlvkart ortstta jobba med omrdet

, . Bj

ut i media, d kan markgaren i vrsta all r sig att lpp u.

Om ett bolag eller kyrkan ger skogen:Precis som nr en

privatperson ger marken kan det vara bra att stmma trf

ute i skogen och bertta varr ni tycker att skogen br

. S h ll

u, l FSC-

c ( pc h).

Andra stt att samla information

H lj l p p l. Sjll h ll ll. S l

p lj .

Titta igenom kommunens dokument. I exempelvis

versiktsplan, detaljplan (och eventuell milj-

konsekvensbeskrivning), naturvrdsprogram och

skogsbruksplan kan ni hitta viljeyttringar att stdja era

argument p. Det kan till exempel vara att kommunen

sagt sig vilja skydda ett visst omrde eller att de vill

h u. P ll

! N p ch ljpll

skickade till kretsen. Mnga kommuner lgger ut

detaljplaner och planprogram p internet. P kommun-

p hl

l l p

:

Protokoll (vilka beslut som togs, vilka rstsifror1.

l c)

M (l l uull-2.

h )

Reservationer (nr en ledamot anmler att han eller3.

h lu )

Interpellation (rgor mellan ledamter i kommun-4.

ull, l, p

hu h u)

P Skogsstyrelsens hemsida kan ni hitta kartor och

beskrivningar ver nyckelbiotoper, naturreservat,biotopskydd, naturvrdsavtal och nationalparker (se

Skogens prlor). Dr str ven vilka rdlistade arter och

signalarter man hittat. Skogens klla visar alla

l. E

som vill avverka skog om minst 0,5 hektar mste lmna

in en anmlan till Skogsstyrelsen minst sex veckor i

. O Sl h u

x c u. Sl

har mjlighet att stoppa avverkningar om de strider

mot skogsvrdslagen. En avverkningsanmlan gller i

tre r och r en ofentlig handling. Vissa markgarel l l

h ll l ll .

Ll lu

l up l. D ll

ll.

Ta reda p om skogens arter r rdlistade. (Se till

xpl www..lu.)

D h hlc

orm av skogsbruksplaner ver sina skogar. I en

skogsbruksplan kan ni lsa om astighetens storlek,

struktur, virkesinnehll, planerade tgrder och i vissa

all naturvrdshnsyn. Det r bara de FSC-certierade

skogsgarna som mste upprtta en skogsbruksplan,

men de esta har ngon orm av redovisning ver

skogen. Bara de FSC-certierade skogsgarnas

skogsbruksplaner r ofentligt til lgngliga, men ni kan

alltid rga skogsgaren om ni kan tillgng till

pl.

O h

av omrdet, bde av natur och rilusliv. Det kan ocks

vara intressant att underska vilka skogar i kommunen


8/24


lu . O hu

, xpl ucl

sjlva kan inventera skogen. Ni kan ven rska

u . E u

r varr kommunen br gra inventeringen r attpl h hlc ul

kunna gra rnuiga bedmningar vid exempelvis val

xpl.

Ls aktuella lagar. Skogsvrdslagen, miljbalken, plan-

och bygglagen och andra lagar nns i ulltext p

h.

Ls myndigheternas normala kommunikationskanaler

till allmnheten, till exempel kommunblad och

kungrelser i tidningar. Kommuner r skyldiga att i

kungrelser inormera om strre byggprojekt eller

liknande. Vissa kommuner ramstller hen varje

vecka dr man samlar de viktigaste beslut och renden

upp ul.

Ls valprogram r att underska om eventuella

ll h lj.Gr det att berkna ekonomiska, sociala och

hlsomssiga konsekvenser lokalt och regionalt av vad

ll ?

D ul p ,

politiker eller tjnsteman i kommunen, som kan hjlpa

till att ram rtt material och varsko nr ngot dyker

upp.

Ls p om ttortsnra skog, se kll rteckningen lngst

hl.

Foto: Jan Holmbck


9/24


Steg 3: Agera

S ll pl ch j

r att skydda skogen r det bra att ka allmnhetens

medvetande om situationen r den ttortsnra skogen.

Men hur ska ni lyckas med allt detta? Det nns mnga u up.

Vl l lj ch lupp.

Det bsta r om ni kan anvnda er av era olika verktyg som

pl .

Skritligt

Skriv pressmeddelanden, insndare och debattartik lar.

Frsk andra organisationer att skriva under. (Se

u Kontakt med media)

Sc ll uull ll l-

. S xpl ll u pskogen och avstter den som kommunalt naturreservat.

Skriv eventuellt ett ppet brev, det vill sga skicka ven

ll ll ch -

.

L l p xpl ll -

lpl ll u.

Svara p remiss. Under samrds- och utstllningstiden

r detalj- och versiktsplan kan skriliga synpunkter

l p l. M ,

l l pl c ll .

Ni kan skriva remissvar utan att vara remissinstans,

l upp jl. D

, ll -

mensam hllning och sedan skriva ett bra svar. I en del

kretsar har man bildat en plangrupp som koncentrerar

p . I ll -

l p . T p l-

j:

Ta hellre med r mnga n r invndningar. Det1.

upp

som senare kan anvndas i ett eventuellt verkla-.

Tnk p att det r viktigt vem som undertecknar2.

remissvaret. Det r en stor rdel om remissvaret

uc (

ll h ).

V c .3.

Sammankomster

Massmedier r efektiva om ni vill ha uppmrksamhet, r-

medla akta och starta en diskussion. Men de r inte srskilt

efektiva nr det gller att rndra djupt liggande attityder

och vanor. Sdant krver direkta mten mnniskor emellan.

Trevliga hndelser p gator och torg kan gra mycket r att

ge skogen uppmrksamhet. Stll er p en plats dr mycket

olk r i rrelse, exempelvis utanr matvaruafren p tider

d amiljer gr sina inkp r helgen. Torsdag och redag

eermiddag samt lrdag rmiddag r bra tider. Inbjudningarkan skickas ut r vissa aktiviteter. En inbjudan kan ti ll ex-

empel gras i orm av ett enkelt vykort, d sparas kuvert-

kostnaden. Det ska alltid nnas en tydlig avsndare med

adress och teleonnummer s att lsaren enkelt kan kon-

takt med er. Markgare, politiker, allmnhet, massmedia

och andra organisationer kan bjudas in till de esta av akti-

viteterna. Annonsera i lokalpress och lokalradio om tid och

plats. Meddela alltid markgaren om aktiviteten ger rum i

skogen. Hr ljer ngra tips p aktiviteter:

Ordna en Skogens dag med guidningar i omrdet.

Detta ger alla intresserade mjlighet att uppleva och

l . K ull

pp. Bju p ch c,

med skogsanknytning: blbrssoppa, blbrspaj, ling-

ondricka, svampstuvning. Ordna tvlingar r barn

ch ux , upp l,

hj, ch l.

Ordna lunchpromenader/kvllsvandringar/vandring-

ar med barnvagn under vilka ni berttar om skogen och

dess vrden. Vandringen kan utormas p olika stt

p l lupp ll. u l l l xu-


10/24


, ll ll lj

llll p. L, lpl ch

politiker r intressanta mlgrupper. Vandringarna kan

c l uppll ch u-

lans r andra sinnen. Lyssna p tystnaden och skogensljud. Knn p mjuk mossa och skrovlig bark. Knn

. Gl c! S l

till guidade vandringar kan ni gra inormationsstigar

med skyltar uppsatta vid srskilt intressanta platser.

Prata med markgaren om permanenta skyltar stts

upp. (S hl Guidning fr politiker

om barnens skogareller p Naturskyddsreningens

wpl Pj Nuu.)

O pp. E lc ll l-

h ch u

tillstnd. Nr mnniskor kommer r att rtta sinasvarstalonger har ni ett bra til llle att prata om skogen.

F hl ll ll

upp p. A l p ll

eller ett rsta pris som ni lottar ut bland de inlmnade

.

Ordna ett seminarium eller redrag med bokbord.

B (ll) u ll p ch l .

Det kan ocks vara ngon som pratar om skog i allmn-

het. Dreer kan kretsen visa bilder rn den lokala

. E ju jl ll

en grupp mnniskor som nd ska trfas, til l exempel

ngon annan rening, en arbetsplatstrf eller ett

.

Hll . Bju pl -

p , 5-6

p. Bju p

stllning, exempelvis rn kommunstyrelsen. Det rviktigt att ha en efektiv debattledare, som kan avbryta

hll ll ll

Foto: Naturskyddsfreningen


11/24


u p . L h

pu. D ll c u ll l-

ningsanrande. Lt publiken stl la rgor som avslut-

.

O plh. Bju pl ll -

entlig utrgning r allmnheten. I en hearing r

pl p

(till skillnad rn debatt). I valtider behver det inte

vara alltr svrt att dem att stl la upp. Bjud in kom-

munalrd och respektive oppositionsrd. Frbered

mnga och direkta rgor. Frsk lokaltidningen att

publicera rgorna och svaren rn de olika politikerna.

Spl ll p .

D. Ul (

en mnad i rvg), kontakta andra reningar och

upp ch ll . Tc upp -scher och stt upp dem senast en till tv veckor innan

demonstrationen. Skriv pressmeddelanden och yg-

l. H ll ,

och en med ert viktigaste budskap. Demonstrationstg

p ver em personer krver tillstnd rn polisen. Oa

br tillstndsanskan vara inne senast en vecka re

. Tll c hu

kronor. Inled demonstrationen med ett opinionsmte.

Stt sedan upp banderollen p kommunhuset eller

l pl. Bup l: T

skydda Granbarrsskogen! Se till att massmedia nns

p pl upp ll.

Hll ett opinionsmte. Ett opinionsmte innebr ett

mte, grna p ett torg, med sye att inormera om

skogen och sprida ygblad. Mtet ska vara kort och

talarna br hlla korta och krnulla tal, helst inte ver

5-10 u. E l hll 1) p, 2)

ch , 3)

viktig just nu, 4) viktiga slagord som ster sig i minnet,

5) ngot roligt och 6) krav. Lt olk stlla rgor. Talarna

l ch u p . E p-nionsmte krver mycket marknadsring om det inte

c ull . V l ll

lpl.

A ulu : , u-

ll, luppl, uluh .

Personlig kontakt

Uppvaktning: Om ni vill pverka en politiker eller

j ch upp-

. N upp hp,

hl p u ll -

ingen. Se till att den person ni uppvaktar har en

ansvarsstllning, til l exempel kommunalrdet. Gr

grna uppvaktningen lite annorlunda, till exempel

genom att ta med personen som uppvaktas ut i skogen.

A pl u

p h .L: V lu ll p -

, u h . A

pverka makthavarna direkt genom att prata med dem

och sticka papper i hnderna p dem r detsamma som

l. R ch p ll j.

Hjlp j ch

.

Prata med cheredaktren p lokaltidningen och rga

ll lj ch up-

. D -

p , l c l

p. (S u K ).

Kontakta tnkbara virkeskpare och bertta att de ris-

p .

Insamlingar

Nl p pl ch l

ll. K l c

chansen strre att den tas upp t ill diskussion. Ni mste

lc l. D

rcker inte med att namnlistorna ligger ramme hroch dr, ni mste aktivt ska upp mnniskor. Tryck upp


12/24


ppp ll l ll upp p ch

ge en kort bakgrund ti ll problemet. Var selektiv i kraven

man ska inte behva stlla upp p Naturskydds-

reningens hela skogspolicy r att kunna skriva p er

lista. Det bsta r ett enda, tydligt ormulerat krav.Frutom namnteckning br adress och teleonnummer

antecknas. verlmna underskrierna till ansvarig

p, u .

Gr en insamling r att kpa skogen, till exempel

l, l ll lpp-

nad. Att kpa en skog r vanligen alldeles r dyrt, men

l l h l-

ch p pl.L pl l! Fl

skola eller en rskola att de ska adoptera er skog. Eller

lt allmnheten adoptera trd i skogen. De betalar

Foto: Fredrik Ericsson


13/24


ull l l ( ll pj),

ch l p p-

ldern och hnger p trdet.

Sprid inormation

G ull p l, uluhu, -

degrd, skolor eller olkets hus. Samla era kunskaper om

skogsomrdet och gr en vggutstl lning med bilder, kartor,

, . F ull

pl h . P -

liet nns ocks en skogsutstllning som ni kan lna.

G ch ll l . B

p vilket stt omrdet r hotat och ha med en lista med

u . A

c l l . Fu -nom var ni ska sprida dem r bsta efekt. Frutom att

skicka ut trycksaken till Naturskyddsreningens med-

lemmar kan ni dela ut den i samband med olika ar-

ch h ll l u .

Pl l u p ll x-

pl u, l, phll, j-

tionen, vrdcentralen, posten, banken, skolor/hgsko-

l, , .

Afch p ch -

ch ch -

u. M upp fch

p ll ll.

Om kretsen eller lnsrbundet har en hemsida kan

p . D l ll

std r skogen och marknadsra aktiviteter.

I h .

Allmnheten kan inormeras genom en naturguide dr

skogens naste omrden r utmrkta. Frsk att

sponsring rn til l exempel Skogsstyrelsen r att skicka

ut naturguiden till a lla hushll. Hll en presskonerens

.

Ta ram utyktsguider om kommunens ttortsnra

llh h p . S x-

pl www.uu.u

Sc u h -p.

Pverka kommunens ysiska planering

Krv att kommunen ska ha en aktuell versiktsplan.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunullmktige

minst en gng under mandattiden ta stllning till ver-

pl ul. M u -

pl u u j 1990-l. D h

p cl,

och miljmssiga aspekter som r ndvndig r att

ucl hlh p u -

ning. Till exempel krvs en vergripande natur- och

rekreationsinventering r att kommunen ska ett braul pl.

Krv att en miljkonsekvensbeskrivning (MKB) ska

ljpl. E MKB -

ljpl p p lj.

E MKB ll u

.

Delta i samrd. I och med att kommunen har mjlighet

att reservera omrden r bde ri lusliv och biologisk

mngald i versikts- och detaljplaner r det viktigt att

rska pverka nr planerna utormas eller revideras.

U plpc llll

mjligt att pverka hur planen utormas, nmligen

under programsamrdet, plansamrdet och utstll-

ningen. Under samrden kallas alla berrda till mten

med dem som ska utorma planen. Berrda r sak-

, l ll h

omrdet. ven sammanslutningar och enskilda som

har ett vsentligt intresse av planen r delta. Kallelsen

ll u llp. S -

tyder att kommunens utsnda ska lyssna p deltagarnas

synpunkter. De behver emellertid inte bry sig om


14/24


pu ch hl

ngon kompromiss. Planerna mste stllas ut under ett

par veckor r att allmnheten ska kunna granska dem.

Detta grs oa p kommunhuset el ler i bibliotek. Under

utstllningstiden kan alla i kommunen skicka in skri-l pu ll u. M p ju -

digare i processen ni kommer in med synpunkter desto

ch p!

P kommunal niv har den som r olkbokrd i en

u c ( ll -

rslag) i kommunullmktige och dem behandlade.

D l ch -

punkter p kommunens verksamhet. Frslaget ska vara

l ch l ll .

Ku h , ll l-

, p ul l

hll . D pc

u .

Andra stt att pverka

S . F h -

ch llh uc . E

l ll l ch

llh ucl -

arande. Krv att skogsgaren kontinuerligt hller llh ju llll

ch l p hu

u. E upp ll

samrdsgrupp bestende av skogsrvaltare och repre-

l upp. D l-

l l ll ljl p

llh .

Gr en egen opinionsunderskning. Det kan handla

om att gra olika ormer av enkter, intervjuer med

p , p l ll l ll

direkta mtningar av antal skogsbesk under vissa tids-

p. F c , hu

ch hu ll u ch

hur den br sktas. Sprid inormationen genom exem-

pelvis insndare, pressmeddelande, hemsidan och

skicka resultatet till tidning och radio: Hela 67 procent

ll u c

.

Gr en vykortskampanj. Tryck upp ett antal pverkans-

vykort och skicka till beslutsattare. Slj vykort med ri-

mrke p stan och se till att korten verkligen skickas in.Foto: Isak Isaksson


15/24


Medlemsvrvning under aktiviteterna

Fr att uppn Naturskyddsreningens ml, som hr hand-

lar om att skydda er ttortsnra skogar, behvs bde ideell

ch j l. A l l-

l -

serade av Naturskyddsreningen, vilket i sin tur ger ett kat . V -

l , hjlp xpl

skyltar eller banderoller, tydligt visar att det r

Naturskyddsreningen som str bakom aktiviteten. P

rikskansliets reningsavdelning kan ni hjlp med meto-

ch ul l.

Foto: Pella Thiel


16/24


Kontakt med media

Idag verhopas mnniskor med inormation rn olika ak-

trer, och det kan mnga gnger vara svrt att synas och

hras. Hur kan man med hjlp av media mnniskor in-

tresserade av att arbeta fr att skydda ttortsnra skog?

Genom media kan den skog ni vill skydda uppmrksammashos beslutsattare och allmnhet. Detta innebr rhopp-

ningsvis att fer mnniskor engageras r att skydda skogen.

Generellt sett kan man sga att det r svrt att journalis-

ter p de stora riksmedierna intresserade. Kretsens kontakt

med media br inriktas rmst p lokala media: lns- och

lokaltidningar, lokalradio och nrradiostationer och ven

lokal och regional TV om sdana nns. Mnga renings-

drivna nrradio/TV-stationer r mycket intresserade av att

hitta gster frn orten med ngot intressant att sga.

Kommunen br ha ett freningsregister dr ni kan hitta

dessa.Ni r garanterat mer uppmrksamhet i medierna om ni

ch l. D

hl , ll

. D h. O h

p ch h

krav att rikta till politiker eller skogsbolag r det strre

chans att ngon journalist blir intresserad. Det br vara

inormation som r angelgen r allmnheten, som vcker

l ch lpl. I -

media kan det vara bra att ta reda p om nrliggande kretsar

eller lnsrbundet vill hjlpa till. P rikskansliet nns

ll c ch p jul

pcl p u- ch lj.

S !

Ring journalister och tipsa om hndelser som ni tyck-

er att de borde bevaka, eller aktiviteter som kretsen

arrangerar som ni vill att de ska beska. Den absoluta

nyckeln till ramgng r att skapa personliga kontakter

med journalister. Det r bra att ha ett enkelt aktablad

om den aktuella skogen att ge till journalisten.Skriv en insndare eller debattartikel om skogen och

om era aktiviteter. De festa tidningar har insndarsi-

dor som mnga lser. Tnk p att lokaltidningar otast

r mer bengna att ta in insndare som handlar om

konkreta, lokala frhllanden n om allmnt hllna

rgor. Skriv hellre om hotet mot Blbrsskogen n omhotet mot ttortsnra skog i strsta allmnhet. Sedan

gr det naturligtvis inget om ni knyter ihop det lokala

med det regionala och globala. Satsa mest energi p en

bra inledning. En bra bild kan vara avgrande r om

en nyhet publiceras. En insndare br ha max 1 000

tecken och en debattartikel max 4 000 tecken, men det

kan variera mellan olika tidningar.

Ett stt att f kretsens aktiviteter att synas r att an-

nonsera. Det r ota dyrt. Samarbeta med andra orga-

nisationer, s kan ni dela p kostnaderna.

Ni kan ven sprida inormation genom lokaltidningen,

som ota har en sida dr de inormerar om vilka lokala

aktiviteter som r p gng. Om ni har tur kan ni ven

mjlighet att inormera om era aktiviteter p kom-

munens hemsida.

Skriv ett pressmeddelande. Att skriva pressmeddelan-

den s att de blir intressanta fr en journalist r en

konst. Fr att nga intresset br pressmeddelandet ha

en lockande rubrik och ingress. Det viktigaste ska nm-

nas i inledningen och det handlar otast om att svara

p rgor som: Nr, var, hur, vem och varr? Tnk p

att skriva kortattat; det r sllan motiverat med mer

n en A4-sida. Det br vara ltt att se vart man ska

vnda sig r ytterligare inormation. Nj er inte med

att skicka ett pressmeddelande och hoppas p det bsta.

Ring och pminn, skicka igen, ring igen. Skicka grna

med e-post.

Vill ni bertta om ngot som har srski lt stort nyhets-

vrde kan ni kal la till presskonerens. Ni ska i s al l ha

ngot spnnande att presentera: sjlva skogen (p plats

eller i bild), en intressant gst eller en rapport som ni

just rdigstllt. Skicka inbjudan till presskonerensens att tidnings-, radio- och TV-redaktionerna har den


17/24


tre-yra dagar i rvg. Den ska innehlla rubrik, tid

och plats samt uppgifter om vilka som kommer att

nrvara vid konerensen. Bertta inte r mycket om

det ni ska presentera, d r det stor risk att ingen kom-

mer till presskonerensen. Ring och rga om vem somska komma. Lgg helst presskonerensen ngon gng

under sen rmiddag eller tidig etermiddag en vardag.

Om ni har lyckats ordna s att det nns mjlighet att ta

intressanta bilder s tala om det. Tala ocks om iall ni

har egna bilder att erbjuda. Presskonerensen kan ge-

nomras p plats i skogen eller i en lokal som ligger

centralt. Stt upp banderoller och ascher. Allt mate-

rial som skickats ut i rvg ska nnas ti llgngligt. Utse

en person som hller i presskonerensen och hlsar alla

vlkomna. Skicka inormation som sammanattar det

viktigaste av det som sades p presskonerensen til l demsom tt inbjudan men inte dyker upp. Hr ven av er

och rga om de vill skriva en artikel eller gra ett inslag

i eterhand. Var sparsam med att ordna presskonerens.

Det r ota ganska krvande och ni kan n vl s myck-

et publicitet genom exempelvis pressmeddelanden, att

ge intervjuer till enskilda journalister eller bjuda in

media till mten.

Att bli intervjuad. Ju bttre rberedda och plsta ni

r desto lttare r det att vara avslappnad och ram

sitt budskap. Journalister mste korta ner och renk-

la lnga svar. Fr att budskapet ska uppattas gller det

att formulera det begripligt och kortfattat, upprepa

grna. Om en journalist ringer upp r det bra att i r-

vg ta reda p om det handlar om bakgrundsinorma-

tion eller om det r tnkt att anvndas direkt. Be att

lsa eller lyssna/titta i frvg. D har ni en chans att

ndra eventuella missuppattningar och elcitat. Om

ni r en rga som ni inte kan svara p, be att ter-

komma och ta sedan kontakt med exempelvis ngonp lnsrbundet eller rikskansl iet och rga om de kan

hjlpa er. Ni kan ocks hnvisa journalisten vidare di-

rekt.

Foto: Eva Sandberg


18/24


Mjligheter att pverka juridiskt

D p lu

l

hl, xpl pl ll

media. Men trots hrt arbete rn kretsen kanske beslut at-

tas som innebr att er skog ska exploateras. Den sista mj-lh p lu l. E -

l ll h

p lu ch lu .

Lngst bak i beslutsdokumentet ska det nnas uppgier om

l l l l. I l

h lu . D l

vidare verklagandet till den verprvande instansen. Tnk

p h l c p

( lu ) l u.

Vem har rtt att verklaga vad?Fr att kunna verklaga ett beslut mste man ha talertt. Fr

att en miljorganisation ska omattas av talertten ska vissa

kriterier vara uppyl lda. Det ska vara en ideell rening som

enligt sina stadgar har till ndaml att tillvarata natur-

- ll lj ch h

h S u . D -

p 2000 l .

En miljorganisation har talertt enligt miljbalken bara

ll ll lu, l l ll-

stnd, godknnande eller dispens. Att verklaga beslut som

ll, ll p l ull

exempelvis nr ett tillstnd givits till en miljarlig verk-

h ll .

D hl l lu l-

l ll u h upph u-

, lu p u

i exempelvis naturreservat och biotopskyddsomrde och

beslut av regeringen att upphva en rklaring av Natura

2000-.

Al

skyddat enligt miljbalken kan inte verklagas. Normalt ll , l

minst sex veckor i rvg. Naturskyddsreningen kan inte

hll l ll h ll l -

vrdslagen, till exempel plantering av rmmande trdslag.

Sl h ll jlh pp

.Mjligheterna att pverka kan vara strre vid renden

l pl- ch l, xpl l ll lu

om (ndring av) versiktsplan, detaljplan eller omrdesbe-

stmmelser. Eersom dessa beslut har stor betydelse r den

ttortsnra skogen r det mycket viktigt att vara aktiv i

planprocessen s tidigt som mjligt (se vidare under Agera,

Pverka kommunens ysiska planering). Reglerna r att

l l pl- ch l l.

versiktsplaner kan inte verklagas av miljorganisa-

, ul ll

ll u. D l ch ll llhp lu l

10 p. ull.

Endast vissa detaljplaner kan verklagas av

Naturskyddsreningen och andra miljorganisationer. Det

r bara om detaljplanen har betydande miljpverkan och

verksamhetens typ nns med i en viss lista i plan- och bygg-

l 5 p. 18 l, l u-

, c, hll, ppl ch pj

hll l.

O lj ll lu l pl-

och bygglagen ska verklagas mste den drr mnga

ll , -

sationen inte har talertt enligt plan- och bygglagen.

S ll h

lu.

Det r viktigt att komma ihg att det bara r de som lm-

nat skriliga synpunkter senast under utstllningstiden

l ljpllu. D ll

l ljpllu u.

Det nns ven andra mjligheter att verklaga beslut

enligt plan- och bygglagen. Om en privatperson eller ren- l pu l u ljpl u-


19/24


stllningstid, eller varit nrvarande under samrden, s kan

u c ll u llljh

attat beslutet. Alla som r en ullljdshnvisning har rtt

att verklaga. Detta gller allts ven dem som inte normalt

h l.Miljorganisationer har ven talertt enligt bland annat

vglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av jrn-

, lul (1957:297) ch ll (1991:45).

Hur skriver man ett verklagande?

N h l p

l. S hl l l ll

c lu u ch c

det. Srskilt viktigt r det rsts att in akta om natur och

milj i verklagandet. Det r ju dr miljorganisationer har

up h . T p lj l :

Ange beslutsnummer och datum r beslutet du vill

l l h lu.

S u, ll xpl l Gj

u lu

Ange ditt yrkande oast att du vill att beslutet ska

undanrjas, det vill sga rklaras ogiltigt. Fr det

mesta ndrar inte prvningsmyndigheterna i kommu-

lu, u uj. O

det rr sig om verklagande av ett miljbalksrende, r

ll hu ll xpl-

p lu ull -

: h p .

Sl ll u c lu upp.

vriga argument: som att omrdet r orrt, vackert

ll p .

Eull ju l: Dl lj-

, , Sl h

u, ll xpl u, O up

u.

Det r bara de invndningar ni rde ram i remis-

l -

taljplanerende. Inga helt nya invndningar r komma

ram. Men om ni till exempel invnde att naturvrden

hotades skriligt i remissvaret, br ni ocks kunna

l .

Varr och p vi lket stt du har talertt: Undertecknad

10 ljpl

ll u c ullljh-

ll , h j l

Glm inte att skriva under med namn, personnummer,

adress och teleonnummer. Om du verklagar som

ll ( h l ll

xpl), p upp c .

Om du retrder ngon annan, mste du dessutom

lmna in en ullmakt som denne skrivit under:

Full. H uc ()

h p ll l-gande av

Det r viktigare att in verklagandet i tid n att det r

perekt i al la avseenden. Ni kan komplettera verklagandet

h. O h , c

A4 . Sc l p

post. Om ni inte vinner i rsta instans, s verklaga till u p .

Foto: www.sxc.hu


20/24


N h j ll ,

u. V u-

? M l l

hu ch p p h -

? D upp ! D u l p -

redda att gra om markgaren stter sina avverkningsplaner

. Vll l ll p l-

ll -

verkning. Dremot nns det andra saker ni kan gra r att

h .

S ll ll ch l

. F h ju-

ta upp avverkningen, till exempel genom att avverka en

annan, mindre skyddsvrd del av skogsinnehavet istl-

let. Tnk sedan igenom olika vgar att omrdet skyd-

dat och kontakta dem ni behver, till exempel kom-

u, ll ll Sl.

Om markgaren r FSC-certierad kan ni rska

komma verens med denne om att avverka p ett annat

ll ch h p lul ll l p ll

. O ll l p pu-

terna kan ni vnda er till certieraren, det vill sga den

som kontrollerar att FSC-standarden eerlevs. Det gr

ocks vid behov att verklaga certierarens beslut

hjlp ll Nu- l.

Ring lokala tidningar, radio och TV och bertta om

h. E u h l l h! Bl ch -

lmer om skogen r mycket bra att ha i denna situation.

Erbjud tidningar och TV att lna dem gratis mot att de

publicerar otograens namn och krets. Ngon br vara

p .

O u l u l-

rbundet eller pressekreteraren p rikskansliet och

u .

S ch h pcc. Bju

ch ull p pl ch ll ll

akt att diskutera skogens vrden. Passa p att samtidigt

l ll

.

Uppehll skogsarbetarna genom att stlla intresserade

.

Hll pl ch ll.

Bjud in allmnheten p vandring i skogen och eerl-

j ll l l.

Prata med ngon av kommunens teaterreningar och

pl upp c u . D -

h l ch p. Bju ll-

h ch .

Stt upp grna snitslar kring det omrde som ni vil l ska

. S l h

ch h l -

. Fhpp l ch

l ll .

O , -

p. M ll ll l FSC-c ch

r det olmpligt r dem att kpa virke rn exempelvisu ch clp.

Om skogsmaskinerna r p vg

Foto: Michael Ekstrand


21/24


Finansiering av kretsens arbete

A p l

p, l h p. R

ger regelbundet projektbidrag till kretsar som sker pengar.

Frutom pengar till sjlva aktiviteten kan ni ska till ln r

pjll ch ll p-j. D ll l l xpl l l c

eller att lta ett profs gra en snygg hemsida. Projektbidrag

(2010) p -

kansliet. En annan mjlighet r att kontakta Studie-

rmjandet, som r Naturskyddsreningens studierbund,

ch h jlh pj-

ll .

D jlh p ll p-

j ll xpl u, l-

relsen, regionen/landstinget, Frilusrdet, Skogsstyrelsen,

Nu, l ll l. Du

l ll S l p www.l.l..

E jlh p. H h -

ll ll p ll

l. F ll u

ngot av sitt ekonomiska std om inte annat good-will r

h. N ll u p l l

ni kan tnka er att bli rknippade med och hur detta stm-

Nu pl.

Foto: iStockphoto


22/24


Naturskyddsreningen har arbetat r att rdda hotade

skyddsvrda skogar nda sedan reningen grundades 1909.

Under Naturskyddsreningens rsta rtionden handlade

l l-

trakterna, varav ngra blev nationalparker. I vriga delar avlandet gllde skyddet oa enstaka trd, till exempel jttetrd

och mktiga ekar och tallar. Frn tidigt 1970-tal brjade

Naturskyddsreningen kraullt protestera mot skogsbru-

kets metoder, exempelvis ygbesprutning, kalhyggen, con-

tortatall-planteringar och hyggespljning. Arbetet r att

u, l Nl, l ll

. K h ll p

ull h.

Naturskyddsreningen har ven arbetat r hjda reser-

l , l h l ll hj

under rens lopp. Freningen har ocks agerat r en nyskogspolitik p naturens villkor. Sedan 1994 har

Naturskyddsreningen deltagit i arbetet r att utveckla en

ljc u, FSC (F Swhp

Cucl). A h l ll c 45 pc

S FSC-c.

Redan p 1930-talet brjade reningen uppmrksamma

behovet av natur i ttorter. Idag arbetar Naturskydds-

reningen p bde lokal, regional och nationell niv r att

l. K

ll l. E

lc upp . E -

l c l ch

ta ratal innan ett varaktigt skydd uppns. Det kan vara

-

l . F pc l

ch l ch j lul

u j p l. N l lc,

l ! T pu lj ch h

l h. V

vra miljsegrar r att orka ortstta nr skogsmaskinerna

nrmar sig nsta skyddsvrda omrde. Kom ihg att arbetet

med att skydda skogar r viktigt inte bara r vxter och

ju, u , ch .

F l pp upp hll

(ch, lpl, u) l l -

gar i Sverige krvs grundlggande rndringar p bdelokal, regional och nationell niv. Nedan r en samman-

stllning av Naturskyddsreningens sikter om skydd och

l .

Naturskyddsfreningen vill

se en frbttrad lagstiftning

Inr nya regler i skogsvrdslagen som innebr

ljande:

D pp (ll -1.

).

S l 2.genom reservat eller annan juridiskt lngsiktig

.

U ll 300 l, -3.

l ch l xpl.

Inr en rekreationsinriktad sktsel i all ttortsnra4.

skog, vilket innebr olika skogssktselmetoder som

, ch ucl lu-, ulu- ch

u p l .

Fju hu .5.

Hll ll 6.

.

Lmna in avverkningsanmlan tre mnader re7.

(: x c).

Lmna in en hnsynsredovisning som innehller8.

inte bara hnsyn till naturen utan ven till annat

j, .

Ol ll (

j ju ) h ll -

turvrden och kulturmiljvrden i skogen till re-

(ju ). I

p l.

Naturskyddsfreningens arbete med skydd av skog


23/24


I l pl- ch l

l uhulj -

pll ll l p

ll l l u.

Frbttra talertten r miljorganisationer och all-

h ll .

se en fysisk planering med helhetssyn

Utveckla planer r skydd av ttortsnra natur i alla

l.

Utveckla policys och sktselplaner r ttortsnra natur

i alla kommuner (dessa br inkludera kommunens alla

).

R lul ch l l

ll u (p

ll xpl ch j, ch -pl).

B ch p u ll

, l, l, l ch juhu

som planlggs har natur av hg kvalitet inom 300

.

Restaurera och terskapa ttortsnra skog dr det rder

p .

Beakta bde ekonomiska, sociala och miljmssiga

aspekter i den ysiska planeringen. Vg in de samhlls-

ekonomiska rdelarna av skogens sociala vrden,

ssom olkhlsa, turism och mnniskors vlbennan-

, lu .

se en kad kunskap om den ttortsnra skogen

Kartlgg all ttortsnra skog vad gller biologiska,

cl ch ulull ul ll

ch hll l.

Utveckla ett nationellt kvalitetsprogram som innehller krav

p den ttortsnra naturens utormning och innehll.

Utveckla metoder r ekonomisk vrdering av tt-

u.

S ul j u.

Inr utomhuspedagogik som en obligatorisk del i lan-

lul.

se en utkad samverkan och informationUtveckla lokala orum dr allmnhet, myndigheter,

l, ll ch -

u ull -

.

Inormera allmnheten om de ml och planer som

. D l -

ningsannonser, massutskick i brevldor men ocks

l ll .

Foto: Mrta Berg, Naturskyddsfreningen


24/24

Naturskyddsreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]

Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlggermiljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och

myndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 180 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.

Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.

www.naturskyddsoreningen.seMobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

D c . I 85 pc S l

, l h l jlh l l l

ch l x ch ju. D h l , cl, l-

giska, kulturella och pedagogiska. Trots detta saknas idag kunskaper, lagstining och resurser r att skapa goda rutstt-

l p hll S.

D hl Nu ch lu ch uppmrksamma den ttortsnra skogens vrden och av att verka r att er ttortsnra skogar ska skyddas. Med ttortsn-

ra skog menas i denna handledning ett skogsomrde som helt eller till strre delen ligger inom eller hgst tre kilometer rn

. I l l l. Hl uppl l. Dl

1, Fakta om ttortsnra skog, u

skogens vrden och vilka hot som nns mot den ttortsnra skogen. Del 2, Verktyg vid arbete med skydd av ttortsnra skog,

l upp h .

Nu u ll u uppl l, p ch h-

lj. V ll p llcl hll u . Nu

upp ll l.

Documents

Handledning tätortsnära skog del 2