Barnavårdsföreningen Årsberättelse | …...Barnavårdsföreningen i Finland r.f. n Barnavårdsföreningen i Finland r.f. (BF) grundades 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation

BarnavårdsföreningenÅrsberättelse | Vuosikertomus 2013

Barnavård

sfören

ingen

Årsberättelse | Vuosikertomus 2013

”Det gäller för föreningens styrelse att aldrig glömma att stillastående är tillbakagång, redan därför att den omgivande världens oavbrutna frammarsch lämnar de orörliga bakom sig.”

”Järjestön hallituksen tulee aina muistaa, että paikalleen jääminen on yhtä kuin taantumista, jo siitä syystä, että ympäröivän maailman jatkuva kehitys jättää liikkumattomat taakseen.”

Anna af Schultén ordförande / puheenjohtaja 1893–1924


© 2014 Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

Ansvarig utgivare: Pia Sundell, Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

Redaktör: Anna Alenius

Grafisk form: Oy Graaf Ab

Tryck: Waasa graphics

Barnavårdsföreningen i Finland Stenbäcksgatan 7 B 00250 Helsingfors 09 3294 511 bvif.fi

VuOSikeRTOmuS 201 3 § 3

innehållVerksamhetsledarens hälsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Barnavårdsföreningen i Finland r.f. . . . . . . . . . . . . . . . 6Styrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Föreningsverksamhet och intressebevakning . . . . 14BF:s 120-års jubileum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Föreningens verksamhetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Familjearbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Stöd av föräldraskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Stödgruppsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Lägerverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Habiliterande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Theraplay-kursen – vad gav den min familj? . . . . 36

Vård utom hemmet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Småbarnsfostran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Fastigheternas konditionsgranskningar och energibedömningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Föreningens 16 enheter i siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Sisältö Toiminnanjohtajan tervehdys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Suomen Lastenhoitoyhdistys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Hallitus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Henkilöstö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Järjestötyö ja edunvalvonta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Yhdistyksen toimintamuodot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Perhetyö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Vanhemmuden tukeminen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Vertaistuellinen ryhmätoiminta . . . . . . . . . . . . . . . . 29Lomatoiminta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32kuntouttava toiminta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Sijaishuolto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Varhaiskasvatus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Kiinteistöjen kuntoarviot ja energiakatselmukset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Talous . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Yhdistyksen 16 yksikköä lukuina . . . . . . . . . . . . . . . . 64

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi

4 § ÅRSBeR äT TeLSe 201 3

kuVA

JOuk

O ke

Ski-S

änTT

i

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi


n under året som gått firades Barnavårdsföreningens 120-års jubileum. För mig personligen är det en stor ära att få leda vårt lands äldsta barnskyddorganisation. Jag är stolt över vår fören-ing och jag är stolt över det arbete som görs hos oss varje dag. Varje dag finns vi till, bemöter och hjälper hundratals barn, unga och deras familjer.

Jag är övertygad om att Barnavårdsföreningens grundare Anna af Schultén skulle vara lika stolt över föreningen om hon kunde se vad föreningen hon grundade 1894 har utvecklats till. Anna af Schultén var en klok och innovativ kvinna. i sitt andliga testamente sade hon att ”det gäller för föreningens styrelse att aldrig glömma att stillastående är tillbakagång, redan därför att den omgivande världens oavbrutna frammarsch lämnar de orörliga bakom sig”. Dessa kloka ord var betydelsefulla 1939, och de är lika viktiga än idag. Föreningen har kunnat leva vidare just genom modigt innovativt tänkande, genom ett kvalitativt arbete med barn och familjer, och genom en målmedveten tro på ett barnvänligare samhälle. Föreningen har lyckats bedriva sin verksamhet i ett föränderligt samhälle, genom tider av lågkonjunkturer och utmanande tider.

Jag tror på socialt arbete och jag tror på den nordiska välfärdsmodellen, och speciellt på den tredjesektorns roll i vårt samhälle. Framförallt tror jag på Barnavårdsföreningen. Trots ekonomiskt utmanande tider vill jag tro på en framtid med ett barnvänligare samhälle. Jag vet att vår förening kan vara med och stöda den processen och jag är övertygad om att vi BF:are aldrig kommer att sluta upp att försvara barnens rättigheter och tala för barnets bästa.

Stort tack vill jag rikta till alla de tusentals experter inom barnskyddsarbete som arbetat för vår förening och för barns och familjers bästa. en stark tro på socialt arbete och tron på att vi genom vårt arbete kan öka på barns, ungas och familjers välfärd har burit oss genom historien. inget av detta arbete hade varit möjligt utan en kunnig, lojal och barnkär personal. Därför vill jag framföra ett varmt tack till alla som under årens lopp jobbat för och med föreningen.

Barnavårdsföreningens lever, mår bra och fortsätter förverk-liga Anna af Schulténs dåtida dröm.

Verksamhetsledarens hälsning

Pia Sundell

n Barnavårdsföreningen vietti vuoden aikana 120-vuotis juhliaan. minulle henkilökohtaisesti on suuri kunnia että saan johtaa maamme vanhinta lastensuojelujärjestöä. Olen ylpeä järjestöstämme ja olen erityisen ylpeä meillä tehtävästä työstä. kohtaamme ja autamme päivittäin satoja lapsia, nuoria ja perheitä.

Olen vakuuttunut siitä, että Barnavårdsföreningenin perus-taja Anna af Schultén olisi yhtä ylpeä kuin minä, jos hän näkisi minkälaiseksi hänen vuonna 1894 perustamansa järjestö on kehittynyt. Anna af Schultén oli viisas ja innovatiivinen nainen. Henkisessä testamentissaan hän sanoi ” Järjestön hallituksen tulee aina muistaa, että paikalleen jääminen on yhtä kuin taantumista, jo siitä syystä, että ympäröivän maailman jatkuva kehitys jättää liikkumattomat taakseen.” nämä viisaat sanat oli-vat merkityksellisiä jo vuonna 1939, ja ovat sitä myös edelleen. Järjestö on pystynyt elämään ja kehittymään rohkean ja inno-vatiivisen ajattelun ansiosta, koska on osattu tarjota laadukasta toimintaa lasten ja perheiden parissa, sekä määrätietoisen uskon lapsiystävällisemmän yhteiskunnan ansiosta. Järjestö on pystynyt toimimaan muuttuvassa toimintaympäristössä ja kautta monien haastavien aikajaksojen.

minä uskon sosiaalityöhön ja minä uskon pohjoismaiseen hyvinvointimalliin, ja erityisesti uskon kolmannen sektorin rooliin yhteiskunnassamme. ennen kaikkea uskon Barnavårdsförenin-geniin. Vaikka elämme taloudellisesti haastavia aikoja, haluan uskoa että tulevaisuudessa saamme lapsiystävällisemmän yhteiskunnan. Tiedän että järjestömme voi olla mukana tuke-massa tämän prosessin kehittymistä ja olen vakuuttunut siitä että me BF:läiset emme koskaan lakkaa puolustamasta lasten oikeuksia ja lapsen etua.

ison kiitoksen halua lausua kaikille niille tuhansille lasten-suojelutyön ammattilaisille jotka ovat tehneet töitä järjestöl-lemme ja lasten ja perheiden eteen. Vahva usko sosiaalityöhön ja usko siihen että pystymme työmme kautta vaikuttamaan lasten, nuorten ja perheiden hyvinvointiin on kantanut järjestöä kautta sen historian. Tämä työ ei olisi ollut mahdollinen ilman osaavaa, lojaalia ja lapsirakasta henkilökuntaa. Siksi haluan kiittää kaikkia niitä jotka ovat vuosien varrella tehneet järjestöl-lemme työtä.

Barnavårdsföreningen elää, voi hyvin ja jatkaa Anna af Schulténin unelman toteuttamista.

Toiminnanjohtajan tervehdys

Barnavårds föreningen i Finland r.f.

n Barnavårdsföreningen i Finland r.f. (BF) grundades 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation. Föreningen arbetar med barnet i fokus på ett respektfullt, jämlikt och professionellt sätt. BF följer aktivt med i samhällets utveckling och är redo att fördomsfritt utveckla sin verksamhet så att den fyller barnets och familjens behov.

Verksamheten omfattar barnskydd, barndagvård, arbete med familjer, habilitering samt information och utbildning inom social- och hälsovårdssektorn. Verksamheten riktar sig till svensk- och finskspråkiga barnfamiljer, barn och unga, samt till personal inom vårdsektorn.

Genom föreningens verksamhet skapar vi bättre förutsätt-ningar för en bra och trygg barndom för möjligast många barn. Vi stöder barnfamiljers vardag genom att stärka föräldraskapet.

i Helsingfors upprätthåller BF sex daghem, fyra eftermid-dagsklubbar, Adhd-center, Tölö barnhem och Familjelinjen. i ekenäs verkar Familjehörnan och i Lappvik ferie-och kurscentret Högsand. i Sibbo verkade en eftermiddagsklubb fram till som-marlovet. Föreningens administration finns i Tölö i Helsingfors.

Föreningens verksamhet finansieras genom köpavtal med kommuner, medel från Penningautomatföreningen RAY och Stiftelsen Brita maria Renlunds minne samt andra bidragsgivare.

BF är en av grundarorganisationerna för Stiftelsens Barnens Dag. Stiftelsens uppgift är att bedriva Borgbackens nöjespark, som varje år donerar medel till barnskyddsarbete.

Föreningens syFte sedan 1893nn Verkanförnennsundnochnändamålsenlignbarnavårdnn Vårdanochnfostranvärnlösanbarnnochn

sörjanförnderasnyrkesutbildningnn Bistånföräldrarninvårdennochnfostrannavnderasnbarnnn Främjanundervisningninbarnavårdnochnbarnfostran

Missionnn Ennbranbarndomnnn Ettnstarkarenföräldraskapnn Ettnbarnvänligarensamhälle

Värdegrundnn Barnetsnbästann Respektnochnödmjukhetnn Förtroendenn Trygghet

Vision nn Vinerbjudernlandetsnbästanservicenförnbarnn

ochnfamiljernpånsvenskanochnfinskannn Vinärnennkändnochnanseddnaktörninomn

barnskyddsarbetetnochnennföregångarenförnutvecklandetnavnbranschen

nn Vinärnlandetsnbästanarbetsgivaren

Verksamhetsledaren nn Toiminnanjohtajan

styrelsen Styrelsensnordföranden nn Hallituksennpuheenjohtajan

Föreningens årsmöten nn yhdistyksen vuosikokousn

EkonomichefnTalouspäällikkön

BarnhemsföreståndareLastenkodinnjohtajan

PersonalchefHenkilöstöpäällikkön

Chefnförnnsmåbarnsfostran

Päivähoitopäällikkön

UtvecklingschefKehityspäällikkön

PERSonaLnSammanLagTn118n n HEnKiLöSTönyHTEEnSän118


Suomen Lastenhoitoyhdistys

n Barnavårdsföreningen i Finland r.f., Suomen lastenhoi-toyhdistys, perustettiin 1893 ja on Suomen vanhin lastensuo-jeluyhdistys. Yhdistys (BF) työskentelee lapsen parhaaksi, lasta kunnioittavalla, tasa-arvoisella ja ammattitaitoisella tavalla. BF seuraa aktiivisesti yhteiskunnan kehitystä ja on valmis ennakkoluulottomasti kehittämään työtään lasten ja perheiden tarpeita vastaavaksi.

Yhdistys tarjoaa lastensuojelua, päivähoitoa, perhetyötä, kuntoutusta sekä tiedotusta ja koulutusta sosiaali- ja tervey-denhuollon alalla. kohderyhmänä ovat ruotsin- ja suomenkieli-set lapsiperheet, lapset ja nuoret sekä alan ammattihenkilöstö.

Luomme toiminnallamme paremmat edellytykset hyvälle ja turvalliselle lapsuudelle mahdollisimman monelle lapselle. Tuemme lapsiperheiden arkea vahvistamalla vanhemmuutta.

Helsingissä toimintaan kuuluu kuusi päiväkotia, neljä iltapäiväkerhoa, Adhd-keskus, Töölön lastenkoti ja perheyksikkö Perhelinja. Tammisaaressa toimii perheyksikkö Perhenurkkaus ja Lappohjassa loma- ja kurssikeskus Högsand. Sipoossa toimi kevätlukukauden aikana yksi iltapäiväkerho. Yhdistyksen hallin-to sijaitsee Helsingin Töölössä.

Yhdistyksen toimintaa rahoitetaan ostosopimuksilla, RAY:n avustusmäärärahoituksella ja Brita maria Renlundin säätiön ja muiden avustusten antajien avulla.

BF on yksi Lasten Päivän Säätiön perustajajärjestöistä. Sää-tiö ylläpitää Linnanmäen huvipuistoa, jonka tuotto käytetään lastensuojelujärjestöjen tukemiseen.

JärJestön taVoitteet Vuodesta 1893nn Toimianterveennjantarkoituksenmukaisenn

lastenhoidonnhyväksinn Turvattomiennlastennhoitonjankasvatusn

sekänkoulutuksestanhuolehtiminennn auttaanvanhempianlastensan

hoitamisessanjankasvattamisessann Lastenhoidonnjan–nkasvatuksenn

opetuksennedistäminenMissio

nn Hyvänlapsuusnn Vahvempinvanhemmuusnn Lapsiystävällisempinyhteiskunta

JärJestön arVotnn Lapsennetunn arvostusnn Luottettavuusnn Turvallisuus

Visionn Tarjoammenmaammenparhaitanlapsi-njan

perhepalvelujanruotsinnjansuomennkielellänn olemmentunnettunjanarvostettunlastensuojelualann

toimijanjanalannkehittämistyönnedelläkävijänn olemmenmaannparasntyönantaja

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi


n Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet och föreningens styrelse är det högsta verkställande organet. För-eningens styrelse består av åtta ordinarie medlemmar och fyra suppleanter. Styrelsemedlemmarnas mandatperiod upphör vid utgången av följande årsmöte.

Årsmötet den 27 mars 2013 valde till ordinarie styrelsemed-lemmar martina Andersin, Alexander Bargum, Annika Jansson, Susanna Lindberg, Susanna Renlund, Christian Wentzel, Tuomas Westermarck och ingeborg Åkermarck. Till suppleanter valdes: maj-Britt Grönholm, mikaela nyström (ny), Pia Sundell, ja mari-anne Zilliacus.

Styrelsen valde inom sig martina Andersin till ordförande, Susanna Renlund till viceordförande och Alexander Bargum till skattmästare. Styrelsen sammanträdde under året sju gånger.

Verksamhetsledaren styr föreningens operativa ledning. För att förstärka verksamhetsledarens beslutskraft har en led-ningsgrupp bestående av verksamhetsledare, ekonomichef och

personalchef utnämnts. Ledningsgruppens medlemmar deltar i styrelsens möten.

Ledningsgruppen förstärkt med förmännen för de olika verksamhetsområdena bildar föreningens utvidgade lednings-grupp. Den utvidgade ledningsgruppen sammankommer en gång per månad. under året arbetade den utvidgade lednings-gruppen intensivt kring föreningens vision, mission, värdegrund samt strategi för åren 2012–2015. Dessutom fortsatte arbetet med att utveckla Ferie- och kurscentret Högsand.

under året inleddes ett samarbete med Stiftelsen Bensows barnhem Granhyddan. ett bidrag om 100 000 euro emottogs från Stiftelsen Bensow för familjearbetet på Tölö barnhem. Bidraget ska användas för ett 2-årigt projekt under åren 2014 och 2015. under projekttiden utvecklas familjearbetet på barn-hemmet, både teoretsikt och i praktiken.

Styrelsen


arbetsutskottet/työvaliokunta: nn ordförande/Puheenjohtaja:nmartinanandersinnn medlemmar/Jäsenet:nalexandernBargumnSonjan

gummerus,nPianSundellnochningeborgnÅkermarck

revisorer/tilintarkastajat: nn Ernstn&nyoungnoy,nEvanBruunnCgR,nmarinanRidell-SkultnCgRn

Hallitus n Yhdistyksen ylin päättävä elin on sen vuosikokous ja

hallitus on yhdistyksen ylin toimeenpaneva elin. Yhdistyksen sääntöjen mukaan hallitukseen kuuluu kahdeksan varsinaista jäsentä ja neljä varajäsentä. Jäsenet valitaan seuraavaan vuosi-kokoukseen asti.

Varsinaisiksi jäseniksi valittiin vuosikokouksessa 27.3.2013 martina Andersin, Alexander Bargum, Annika Jansson, Susanna Lindberg, Susanna Renlund, Christian Wentzel, Tuomas Wes-termarck ja ingeborg Åkermarck. Varajäseniksi valittiin maj-Britt Grönholm, mikaela nyström (uusi) , Pia Sundell, ja marianne Zilliacus.

Hallitus valitsi keskuudestaan puheenjohtajaksi martina Andersin, varapuheenjohtajaksi Susanna Renlund ja rahaston-hoitajaksi Alexander Bargum. Hallitus kokoontui vuoden aikana seitsemän kertaa.

Toiminnanjohtaja vastaa yhdistyksen operatiivisesta johdosta. Vahvistaakseen toiminnanjohtajan päätösvaltaa

on nimitetty johtoryhmä, jonka muodostaa toiminnanjohtaja, talouspäällikkö ja henkilöstöpäällikkö. Johtoryhmän jäsenet osallistuvat hallituksen kokouksiin.

Yhdistyksen laajennettu johtoryhmä koostuu johtoryhmästä vahvistettuna eri toiminta-alueiden esimiehillä. Laajennettu johtoryhmä kokoontuu kerran kuukaudessa. Vuoden aikana laajennettu johtoryhmä työskenteli intensiivisesti yhdistyksen vision, mission ja arvojen sekä vuosien 2012–2015 strategian parissa. Jo aloitettu työ Loma- ja kurssikeskus Högsandin kehit-tämisen eteen jatkui.

Vuoden aikana alkoi merkittävä yhteistyö Bensowin säätiön kanssa. BF vastaanotti 100 000 euron lahjoituksen Bensowin säätiöltä, Töölön lastenkodin perhetyön hyväksi vuosina 2014–2015. Lahjoitusta tullaan käyttämään kehittämään lastenkodin perhetyötä sisällöllisesti ja toiminnallisesti.

© B

F


n en motiverad och behörig personal är en förutsättning för att effektivt och kvalitativt arbete ska kunna utföras. ett gott arbetsklimat är ett resultat av många olika faktorer. Personalens välmående och trivsel ses som nyckeln till framgång och fort-gående utveckling. under året var föreningens personalstyrka omräknat till hela arbetsår 119 personer.

KoMpetens och arbetshandledningFör att upprätthålla och utveckla kompetensen hos arbetsta-garna har BF ordnat interna utbildningar. Personalen har även uppmuntrats till att delta i andra utbildningar. under året har personalen deltagit i totalt 387 utbildningsdagar.

Föreningen har fattat ett strategiskt beslut att speciellt utbilda och stöda föreningens förmän på alla nivåer. under året ordnades tre förmansdagar där alla BF:s förmän kom samman och diskuterade sitt ledarskap. Två av dagarna ordnades tradi-tionsenligt på BF:s Ferie- och kurscentret Högsand och en dag ordnades på hösten i Helsingfors.

BF har även senaste år målmedvetet gett möjlighet åt unga vuxna att via läroavtal studera till närvårdare och därmed få behörighet som barnskötare på daghem. De studerande har deltagit i teoristudier en dag i veckan på yrkesinstitutet Prakticum. inlärning i arbetet, som innebär 80 % av studierna, har utförts på daghemmet fyra dagar i veckan med stöd av en ur personalen utsedd handledare. Alla läroavtalsstuderande har en individuell studieplan, för de flesta tar studierna ca 2,5 år. Att ta emot studerande på läroavtal är en viktig linjedragning inom föreningen.

Arbetshandledningen är en viktig stödåtgärd för personalen. under året har de flesta från personalen deltagit i antingen individuell- eller grupphandledning. Grupphandledningen för förmän i den utvidgade ledningsgruppen fortsatte under året. Grupphandledningen har visat sig vara ett värdefullt verktyg, ett

Personalen

n personalstatistik 2013 (2012)Personalvolym,nantalnårslöner 118 (119)

medelålder 39,7 (41,4)

Utbilningsdagar 387 (468)

Untbildningsdagarnpernperson 3,3 (3,9)

antalnbesöknhosnarbetshälsovårdennpernperson 4,7 (3,8)

Vårdnutomnhemmet,n 13n%

Småbarnsfostran,n 52n%

administration,n18n%

n arbetshandledning 2013, %

Familje-arbete,n 17n%

70n000

60n000

50n000

40n000

30n000

20n000

10n000

02012 2013

n arbetshandledning 2012–2013, euro

© B

F

© B

F

uppskattat forum för diskussioner samt av stor betydelse för utvecklandet av ledarskapet.

VälMående i arbetetBF erbjuder sin personal omfattande arbetshälsovård. Tyngd-punkten ligger på den förebyggande hälso-vården och detta kan tolkas enbart som en positiv trend. Genom att erbjuda arbetspsykologbesök vid behov, gratis influensavaccinering och riktade arbetsplatsbesök försöker vi inte bara upprätthålla arbetshälsan utan också förebygga dålig arbetshälsa. under året har BF även understött arbetstagarnas fysiska och psykiska välmående genom att subventionera kultur-och motionssedlar (40 biljetter/arbetstagare/år).

Arbetshälsogruppen, den s.k. TT-gruppen, har verkat sedan 2008 för att utveckla och upprätthålla arbetsmotivationen. Gruppmedlemmarnas antal ökades till sju i år för att den skall kunna fungera mer effektivt. TT-gruppen har för första gången gjort en egen verksamhetsplan. Dessutom har TT-gruppen fortsättningsvis en plan som är gjord i samråd med Pensions-Fennia. Planerna uppdateras årligen.

i slutet av maj ordnades en sportdag för hela personalen på Ferie- och kurscentret Högsand. målsättningen var att erbjuda personalen trevlig samvaro i form av olika sportevenemang. Dagen erbjöd bl.a. skrattjoga, innebandy, promenad och fotboll. i augusti startades planeringen av programmet till BF:s 120-års jubileumsfest för personalen. TT-gruppen bidrog med en kom-binerad frågesport om BF:s historia och modeshow.

efter förändringsarbetet i husen på Högsand, som genomfördes under året 2012, var det i år dags att satsa på uteområdena. Tillsammans med Högsand personal ordnade vår samarbetspart unilever sin uuA-dag på Högsand. Omkring 100 personer bidrog till att städa Högsands gårdsplan. under dagen bjöd unilever på mat och dryck. och personalen på Högsand

berättade om verksamheten och historiken om stället. måste det här nämnas?

inom föreningen har man valt att slå ihop verksamheten där arbetarskyddskommittén och förtroendemännen samlas. Den s.k. Samarbetsgruppen sammankommer 2–4 gånger per år. Samarbetsgruppen behandlar föreningens budget, verksam-hetsplan och årsberättelse, frågor som gäller arbetarskyddet samt andra ärenden som berör personalen. På årets sista samarbetsmöte fattades beslut om att tillsätta en skild arbetar-skyddsarbetsgrupp eftersom arbetarskyddsärenden borde lyftas fram mer. Arbetarskyddsgruppen sammankommer 2–4 gånger per år.

FörtJänsttecKen BF utdelar årligen följande förtjänsttecken till arbetstagare enligt uppnådda tjänsteår: bronsmärke för 10 år, silvermärke för 20 år och guldmärke för 30 år.


i år tilldelades följande personer förtjänsttecken:

nn SilvenSerenius-Sirven 10nårnn annenBjaerren 10nårnn TovenSandelln 10nårnn Kristinangröning-Johanssonn 10nårnn TepponRinnen 30nårnn gunnSuvanton 40nårn(specialbemärkelse)

© B

F

© B

F


n motivoitunut ja pätevä henkilökunta on edellytys laaduk-kaalle ja tehokkaalle sosiaalityölle. Toimiva työympäristö sekä työilmapiiri ovat avain jatkuvalle kehitykselle. Vuoden aikana yhdistys maksoi palkkoja kokonaisiksi työvuosiksi laskettuna 119 henkilölle.

osaaMinen Ja työnohJausJotta henkilökunnan työmotivaatio ja pätevyystaso pysyi-sivät korkealla, on yhdistys vuoden aikana järjestänyt omia koulutuksia henkilökunnalle, sekä kannustanut työntekijöitä osallistumaan myös yhdistyksen ulkopuolella järjestettäviin

koulutuksiin. Vuoden aikana henkilöstö osallistui yhteensä 387 koulutuspäivälle.

Yhdistyksessä on tehty strateginen päätös erityisesti esimiesten tukemisesta sekä heidän koulutukseensa panos-tamisesta. Vuoden aikana järjestettiin kolme esimiespäivää, kaksi keväällä BF:n Loma- ja kurssikeskus Högsandissa ja yksi syksyllä Helsingissä.

Yhdistys on viimeisien vuosien aikana määrätietoisesti panostanut oppisopimusopetukseen jotta nuorilla aikuisilla olisi mahdollisuus opiskella lähihoitajaksi. Opiskelijat ovat opiskelleet teoriaa kerran viikossa Prakticum ammattioppilaitoksessa. itse käytännön opiskelu on tapahtunut päiväkodeissamme neljänä päivänä viikossa. Oppisopimus-oppilasta on ohjannut yksi nimetty työntekijämme. Vaikka jokaisella oppisopimusoppilaalla on yksilöllinen opinto-suunnitelma, voidaan kuitenkin sanoa että keskimääräinen opiskeluaika on 2,5 vuotta.

Työnohjaus on tärkeä osa henkilökunnan jaksamisen tuke-mista. Vuoden aikana henkilökunta on osallistunut joko yksilö- tai ryhmätyönohjaukseen. erillistä esimiesryhmätyönohjausta pidettiin niin onnistuneena ja tärkeänä työvälineenä, että sitä päätettiin jatkaa.

Henkilöstö

n henkilöstötilasto 2013 (2012)Vuosipaikallisia 118 (119)

Keski-ikä 39,7 (41,4)

Koulutuspäivää 387 (468)

Koulutuspäiväänpernhenkilö 3,3 (3,9)

Terveyskäyntiänpernhenkilö 4,7 (3,8)

Lastenkoti,n 13n%

Päivähoito,n 52n%

Hallinto,n18n%

n työnohjaus 2013, %

Perhetyö,n 17n%70n000

60n000

50n000

40n000

30n000

20n000

10n000

02012 2013

n työnohjaus 2012–2013, euro

© B

F

© B

F

työhyVinVointiYhdistys tarjoaa henkilökunnalle työterveyshuollon palveluja erittäin kattavasti. Tarjoamalla erityispalveluja, kuten esimerkiksi työterveyspsykologinpalvelut, suunnatut työpaikkaselvitykset sekä influenssarokotteen, pyrimme edistämään henkilökunnan työterveyttä ja työssä jaksamista. Työntekijöitä kannustetaan myös liikuntaan tai osallistumaan kulttuuritapahtumiin tarjo-amalla heille mahdollisuutta ostaa kulttuuri- ja liikuntaseteleitä omavastuuhintaan (40 lippua/ työntekijä/vuosi).

Työhyvinvointi-ryhmä, eli TT-ryhmää, on laajennettu yhdellä jäsenellä. Ryhmä koostuu siis tämän vuoden alusta 7 jäsenestä jotta työskentely olisi tehokkaampaa. Ryhmän tarkoituksena on lisätä ja ylläpitää työmotivaatiota ja työkykyä. TT-ryhmä on tämän vuoden aikana tehnyt oman erillisen toimintasuunnitel-ma vaikka toiminta suunnitelma joka on laadittu yhteistyössä eläke-Fennian kanssa on myös voimassa. Suunnitelmia päivi-tetään vuosittain. Loppu keväästä ryhmä järjesti urheilupäivän koko henkilöstölle tavoitteena oli tarjota mukavaa yhdessä oloa liikunnan parissa. Päivän aikana henkilöstö sai tutustua eri lajeihin esim. naurujoogaan, salibandiin, jalkapalloon ja zumbaan. elokuussa aloitettiin 120-vuotisjuhlien suunnittelu. Juhlissa ryhmä toteutti humoristisen tietovisailun yhdistyksen historiasta.

muutostöiden jälkeen, jotka toteutettiin majoitus talojen sisustuksessa vuoden 2012 aikana, oli tänä vuonna tavoitteena kohentaa Högsandin loma- ja kurssikeskuksen ulkoalueita. Yhteistyökumppanimme unilever järjesti tyky-päivänsä Högsan-dissa. Yhdessä Högsanin henkilöstön kanssa n. 100 ulkopuolista henkeä haravoi ja siivosi pihaa ja tämän jälkeen unilever tarjoili osallistujille ruokaa ja juomaa. Högsandin henkilöstö kertoi paikan historiasta ja toiminnasta.

Jotta henkilökunnan työmotivaatio ja pätevyystaso pysyi-sivät korkealla, on yhdistys vuoden aikana järjestänyt omia koulutuksia henkilökunnalle, sekä kannustanut työntekijöitä osallistumaan myös yhdistyksen ulkopuolella järjestettäviin

koulutuksiin. Vuoden aikana henkilöstö osallistui yhteensä 387 koulutuspäivälle.

Yhdistyksessä työsuojeluorganisaation sekä luottamus-miehen toiminnat on yhdistetty. Yhteistyöryhmä kokoontuu 2-4 kertaa vuodessa. kokouksissa käsitellään henkilökunnan yh-teisiä asioita, esitetään yhdistyksen talousarvio, vuosikertomus sekä toimintasuunnitelma. ryhmä käsittelee myös työsuojeluun liittyviä kysymyksiä. Vuoden viimeisessä kokouksessa päätettiin että ryhmästä eriytetään työsuojelutyöryhmä jotta työsuojelu-asioiden merkitystä voidaan korostaa. Yhteistyöryhmän jäsenet pysyvät kuitenkin samoina.

ansioMerKit BF jakaa vuosikokouksen yhteydessä ansiomerkkejä työs-säolovuosien kertyessä; pronssinen ansiomerkki 10 vuoden palveluksesta, hopeinen ansiomerkki 20 vuoden palveluksesta ja kultainen ansiomerkki 30 vuoden palveluksesta.


tänä vuonna jaettiin seuraaville henkilöille ansiomerkit:

nn SilvenSerenius-Sirven 10nvnn annenBjaerren 10nvnn TovenSandelln 10nvnn Kristinangröning-Johanssonn 10nvnn TepponRinnen 30nvnn gunnSuvanton 40nvn(erityisansiomerkki)

© B

F

© B

F


Föreningsverksamhet och intressebevakning

n en av BF:s viktiga uppgifter är att delta i samhällsdebatten. Vi följer aktivt upp förändringar och trender inom barnskyddet, småbarnsfostran och social- och hälsovårdsbranschen. Vi vill vara med och påverka landets socialpolitik i en barnvänligare riktning. en viktig arena för detta arbete är Centralförbundet för barnskydd, där BF har varit en aktiv aktör. även SOSTe ry är som social- och hälsorganisationernas takorganisation en viktig samarbetspart för BF. Genom att föreningen varit representerad i SOSTe har vi kunnat påverka aktuella socialpolitiska frågor. Genom deltagande i finlandssvenska nätverk har vi påverkat angelägenheter där svenska språket haft en central roll. Tryg-gandet av svenskspråkig socialservice har varit en viktig fråga.

inForMationunder det gångna året lanserades BF:s nya grafiska utseende och logotyp. För arbetet stod Oy Graaf Ab. i samband med lan-seringen öppnades BF:s nya webbportal. Vår tjänsteleverantör är fortsättningsvis kulturhuset Ab, som ägs av Svenska kultur-fonden, Svenska folkskolans vänner och Svenska studieförbun-det. Webbportalen www.bvif.fi är en viktig informationskanal och uppdateras regelbundet. BF upprätthåller också en egen Facebook-sida.

i ett led att nå en bred publik deltog BF i olika mässor och evenemang, bl.a. educa-mässan, Barnmässan, Barnens dag på Borgbacken, Stafettkarnevalen, nationella barnskyddsdagarna, Sydspetsens mässa i karis, och ekenäs julmarknad.

Föreningens daMKoMMitté Föreningens frivilligverksamhet bedrivs av Damkommittén som 2013 hade 23 medlemmar. Damkommittén sammanträdde fyra gånger och som dess ordförande fungerade ingeborg Åkermarck.

Damkommittén grundades 1951 och stöder Tölö barnhem. kommittén har bl.a. skapat en s.k. startslant, som ges till de ungdomar som flyttar till eget boende. Slanten kan ungdo-marna använda till att skaffa kärl, möbler och diverse husgeråd. Damkommittén bistår även barnhemmet genom att dela ut medel till julklappar samt övriga evenemang, resor och inför-skaffningar.

För att finansiera verksamheten ordnas årligen en populär höstbasar, som arrangerades på Riddarhuset den 13 oktober. Basaren gav en intäkt på 3 115 euro. Damkommittén har även egna sponsorer och donatorer som delar ut bidrag för att stöda barnhemmet. Totalt fick barnhemmet 10 000 euro i bidrag.

Järjestötyö ja edunvalvonta

n Yhdistyksen tärkeimpiin tehtäviin kuuluu osallistuminen yhteiskunnan sosiaalipoliittiseen keskusteluun ja toimia lapsi-ystävällisemmän yhteiskunnan puolestapuhujana. Seuraamme aktiivisesti lastensuojelun, varhaiskasvatuksen sekä sosiaali- ja terveyshuoltoalojen virtauksia ja muutoksia. Tätä työtä tehdään ennen kaikkea yhteistyössä Lastensuojelun keskusliiton kanssa. myös valtakunnallinen kattojärjestö SOSTe ry on tärkeä yhteys-työkumppanimme. näin ollen yhdistys on edustuksen myötä ollut mukana vaikuttamassa ajankohtaisiin sosiaalipoliittisiin kysymyksiin. Osallistumalla ruotsinkielisiin verkostoihin olemme olleet mukana edistämässä ruotsinkielisten sosiaalipalvelujen saantia.

tiedottaMinenBF:n uusi graafinen ilme ja logotyyppi julkaistiin vuoden aikana. uudistuksesta vastasi Oy Graaf Ab. uudistuksen myötä avattiin BF:n uusi verkkoportaali. Palveluntarjoajana toimii kulturhuset Ab, joka on Svenska kulturfondenin, Svenska folkskolans vännerin ja Svenska studieförbundetin omistama. nettiportaali www.bvif.fi on tärkeä tiedotuskanava ja sitä päivitetään jatku-vasti. BF:llä on myös oma Facebook-sivu.

Vuoden aikana BF tavoitteli suurempaa yleisöä osallistu-malla messuilla ja muissa tapahtumissa, kuten educa-messuilla, Lapsimessuilla, Linnanmäen Lasten päivällä, Valtakunnallisilla lastensuojelupäivillä, neuvolapäivillä ja Varhaiskasvatusmes-suilla.

yhdistyKsen naistoiMiKunta Yhdistyksen vapaaehtoistyöstä vastaa naistoimikunta, jolla oli 23 jäsentä vuonna 2013. naistoimikunta kokoontui neljä kertaa ja puheenjohtajana toimii ingeborg Åkermarck.

naistoimikunta perustettiin vuonna 1951 ja on ottanut tehtä-väkseen tukea Töölön lastenkotia. Toimikunta tukee rahallisesti lastenkotia mm. jakamalla ns. starttirahaa itsenäistyville nuorille heidän muuttaessaan omilleen, avustamalla lasten joululahjoja sekä tukemalla erilaisia tapahtumia, matkoja ja hankintoja.

Rahoittaakseen toimintaansa naistoimikunta järjestää vuosittain myyjäiset. myyjäisten tuotto oli tänä vuonna 3 115 euroa. naistoimikunnalla on myös omia tukijoita ja avustuksen antajia. Yhteensä lastenkoti sai 10 000 euroa avustusta naistoi-mikunnalta.


© B

F


BF:s 120-års jubileum n BF firade sitt 120-års jubileum längs med året. Jubileums-

året till ära ordnades en mottagning för inbjudna gäster, en barnfest och en personalfest. Dessutom lanserades föreningens nya grafiska utseende.

Den 28 augusti bjöd föreningen till en offentlig mottagning i trädgården på Stenbäcksgatan. Dagen firades i stålande vackert sensommarväder i gott sällskap av föreningsaktiva, samarbets-organisationer och partners.

Festtalet hölls av professor Pentti Arajärvi, som lyfte fram vikten av att i samhället lyfta fram barnets bästa och att varje fall måste bedömas och behandlas som unikt. ”Barnet måste ha möjlighet att ta del av och påverka sina egna angelägenhe-ter, dessutom måste hennes språkliga, kulturella och religiösa bakgrund tas i beaktande.”

Professor Arajärvi tog även starkt ställning för att medborgarorganisationernas och föreningarnas verksam-hetsförutsättningar måste garanteras. ”Ofta är det frågan om ekonomiskt sätt små understöd ... med vilka man uppnår både ... betydelsefulla insatser. ... Att tvinga icke-vinstbringande all-männyttiga organisationer till konkurrens med vinstinbringande

© B

F

© B

F©

BF

© B

F


© B

F

affärsverksamhet kan i värsta fall innebära att ingendera är livskraftig och att verksamheten upphör.”

under festen uppträdde även musikerna Hanna-Riikka Siitonen och nina Tapio samt barnkören Laulusuzuki.

Lördagen den 31 augusti var det barnens tur att fira i träd-gården på Stenbäcksgatan. Till den minnesvärda festen inbjöds barnfamiljer som varit i kontakt med BF och stämningen var mycket god. För programmet stod orkestern Djungeltrumman och Arne Alligator samt trollkonstnären Robert Jägerhorn. Gården var dekorerad med färggranna vimpelband som dagisbarnen gjort. under festen hade barnen också möjlighet att måla. målningarna har senare ramats in och hängts upp i våra olika enheter som ett minne av festen. BF:s samarbetspartner unile-ver bjöd familjerna på glass och iste.

i oktober var det personalens tur att fira jubileumsåret. Hela personalen bjöds in till restaurang Funky kitchen på Borgback-en för att njuta av musik, dans och trevlig samvaro. TT-gruppen stod för programmet och under kvällen delades föreningens förtjänsttecken ut.

”Barnavårdsföreningenn...nharntagitnsinnplatsn

attnsomnlandetsnäldstanaktörnförsvaranbarnetsn

bästa.nJagnvillntackanernförnvälgjortnarbetenochn

önskarnernframgångninförnertnframtidanarbete.”n

– Professor Pentti Arajärvi12

0


Medlemskap och representation

Representation på årsmötennn abnDetnfinlandssvenskankompetenscentretn

inomndetnsocialanområdetn(FSKC)n*PS,nEgnn CentralförbundetnförnBarnskyddnrfn*PS,nEgnn Delegationennförnsmåbarnsfostrann*PSnnn FamiljecenterverksamhetenninH:forsnochninRaseborgn*Egnn Familjerumn(projekt),n*PSn(styrgruppen)nn Finlandsnlek-ochnleksaksmuseumsnvännernrfn*CWnnn Finlandsnsocialnochnhälsanrfn(SoSTE)n*PSnn PenningautomatföreningennRayn*PS,nSgnn SaBiRn,nBarnetsnRöstn(KaSTE-projekt)n*Lgn(styrgruppen)nn Socialbranschensnarbetsgivarenrfn(EK)n*PS,naTnnn Specialvårdsorganisationernasnförbundnrfn(EHJä)*PS,naTnnn StiftelsennBarnensnDagn*PS,nSg,nman(styrelse,ndelegation)nn Svenskanstudieförbundetnrfn*PS,nSgnnn Sydkustensnlandskapsförbundnr.f./Ledningsgruppenn

förneftisnochnklubbverksamhetn*Lgnn BostadsaktiebolagnValborgsv.n1n*SRn

Jäsenyys ja edustus

Edustus vuosikokouksissann abnDetnfinlandssvenskankompetenscentretn

inomndetnsocialanområdetn(FSKC),n*PS,nEgnn ErityishuoltojärjestöjennLiittonEHJänryn*PS,naTnnn Familjecenter-toimintanHelsingissänjanRaaseporissan*Egnn Familjerumn(projekti),n*PSn(ohjausryhmä)nn LastennPäivännSäätiön*PS,nSg,nman(hallitus,nvaltuuskunta)nn Lastensuojelunnkeskusliittonry,n*PS,nEgnnn Raha-automaattiyhdistysnRayn*nPS,nSgnnn SaBiRn,nLapsennäänin(KaSTE-projekti)n*Lgn(ohjausryhmä)nn Sosiaalialanntyönantajatnryn(EK)n*PS,naTnnn Suomennleikki-janlelumuseonnystävätnryn*CWnn Suomennsosiaalinjanterveysnryn(SoSTE)n*PSnn Svenskanstudieförbundetnrfn*PS,nSgnnn Sydkustensnlandskapsförbundnr.f./

iltapäiväkerhotoiminnannjohtoryhmän*Lgnn Varhaiskasvatuksennneuvottelukuntan*PSnnn asnoynValpurintien1n*SRn

*nLgnLenangranqvist,nEgnElisabethngrönroos,nSgnSonjangummerus,nSRnSusannanRenlund,nPSnPianSundell,naTnannenToivanen,nCWnChristiannWentzeln


Föreningens verksamhetsformer yhdistyksen toimintamuodot

Familjearbete/nPerhetyönn29 %

Småbarnsfostran/nVarhaiskasvatus40 %

Vårdnutomnhemmet/Sijaishuolto

19 %

Stödfunktioner/nnTukitoiminnotnn

12 %

Familjearbeten/nPerhetyön29n%

Vårdnutomnhemmetn/nSijaishuolton19n%

Småbarnsfostrann/nVarhaiskasvatusn40n%

I

II

III

n Verksamhetsområden % av verksamheten (kostnader) / toimintamuodot % toiminnasta (kulut)2009 2010 2011 2012 2013

Familjearbete/Perhetyö 1n802 1n807 1n928 2n224 2n148 29%

Småbarnsfostran/Varhaiskasvatus 2n679 2n683 2n612 2n695 2n915 40%

Vårdnutomnhemmet/Sijaishuolto 1n227 1n268 1n352 1n415 1n411 19%

Stödfunktioner/Tukitoiminnot 943 921 1n011 1n039 900 12%

6650 6678 6903 7374 7375


Familjearbete/Perhetyö I 29 %

n i familjer med barn vars beteende är krävande känner föräldrarna sig ofta otillräckliga och utmattade. målsättningen med BF:s familjearbete är att hjälpa föräldrar att hitta nya verktyg för att förbättra familjens vardag. Syftet med de olika arbetsmetoderna är även att förbättra samverkan mellan föräld-ern och barnet. BF strävar till att erbjuda stöd för föräldrar med barn i alla åldersgrupper.

rådgiVning Familjer kan vända sig till BF per telefon och via e-post för att få råd och hjälp. Föräldrar har även möjlighet till ett avgiftsfritt stödsamtal. under samtalet kartläggs familjens situation och behov av stöd, vilket innebär att rätt stödfunktioner kan erbjudas så tidigt som möjligt. under året deltog 70 familjer i ett avgiftsfritt stödsamtal och ca 500 telefonsamtal togs emot från familjer.

FaMilJesKolan pop® Familjeskolan är ett tio veckor långt program för familjer med överaktiva barn i åldern 3–6 år, vars beteende är en utmaning för föräldrarna. i familjeskolan deltar föräldrar och barn i skilda program, där de får verktyg för en fungerande vardag. BF ar-rangerar Familjeskolan POP® i Helsingfors och i ekenäs. under 2013 arrangerades fem familjeskolor i vilka 37 föräldrar deltog. Parallellt arrangerades assistentutbildning, i vilken deltog 27 personer. Tre av familjeskolorna arrangerades på finska och två på svenska.

FaMilJehandledning Familjehandledning är en stödform vars avsikt är att öka föräldrarnas resurser att få vardagen att fungera på ett bättre sätt. Den personliga handledningen strävar till att hitta konkreta

Stöd av föräldraskap

59 61 51 61 43

28 69 57 82 73

70

60

50

40

30

20

10

0

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

2009

2009

2010

2010

2011

2011

2012

2012

2013

2013

n antal besök i adhd-center, rådgivning 2009–2013

n Familjehandledning på adhd-center 2009-2013, antal besök (á 90 minuter)

VuOSikeRTOmuS 201 3 § 21 © JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi

© B

F


Familjearbeten/nPerhetyöI

400

350

300

250

200

150

100

50

0157 10 44

203966 346

18

n Vi i klassen-projektet, deltagare enligt henkommun

397

Helsi

ngfo

rs

Esbo

Vand

a

Sibbo Lojo

Tusb

y

Borg

åRa

sebo

rg

ingå

metoder för att underlätta familjens vardag. Familjehandledning består av fem möten, varav ett kan förverkligas hemma hos fa-miljen. 2013 fick 16 familjer familjehandledning på Adhd-center.

FöräldraKurser De otroliga årenDe otroliga åren är ett 12 veckors program som följer en metod utvecklad av psykologen Carolyn Webster-Stratton. kursen är en praktisk handledning för föräldrar. målsättningen med program-met är att stärka och stöda föräldraskapet. i föräldragruppen får föräldrar idéer och tips om hur de genom lek, aktiviteter, beröm och belöningar kan uppmuntra och stöda sitt barn, samt hantera konflikter och svåra situationer. Det kortsiktiga syftet är att stärka relationen mellan föräldrar och barn samt att minska utagerande och trotsigt beteende hos barnen. På så vis vill man minska risken för allvarligare beteendeproblem på längre sikt. Träffarna med föräldrar är gruppbaserade och struktureras enligt en manual. Varje vecka behandlas ett nytt tema och diskussion förs utifrån korta inspelade videosekvenser. Deltagarna får göra gemensamma övningar samt utföra olika hemuppgifter som


67

155133

259

89

162 152

472112

140 159 179 194 209 229 248 265

913

1822

2626

3136

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Ekenäs

Helsingfors

n Familjeskola, antal familjer kumulativt från 2006

350

300

250

200

150

100

50

0

n Vi i klassen-projektet, deltagare enligt årskurs

300

250

200

150

100

50

0ÅKn1 ÅKn2 ÅKn3 ÅKn4 ÅKn5 ÅKn6 ÅKn7 ÅKn8 ÅKn9 andrann

stadiet

följs upp i samband med träffarna. Det här året arrangerades De otroliga åren kursen i samarbete med Folkhälsans Familjerum. i kursen deltog 9 föräldrar.

Vininklassen-skolgrupps-verksamhet

Vininklassen-temalektioner

Stödgruppsverk-samhetnförnbarn

Stödgruppsverksamhetnförnvuxna

Utbildningnochnhandledningar

DiSa-grupper

Vininklassen-inspirationstill-

fällen

Stödsamtal

Datero

Familjearbete

FamiljeskolannPoP

n Familjearbete 2013, antal deltagare

Theraplaynprojektet

1n927nndeltagare


Familjearbeten/nPerhetyöI

n Haastavasti käyttäytyvien lapsien vanhemmat kokevat usein itsensä riittämättömiksi ja uupuneiksi. Yhdistyksen tavoitteena on auttaa vanhempia löytämään uusia menetelmiä ja työkaluja helpottamaan perheen arkea. eri työmenetelmien keskeisenä päämääränä on parantaa vanhempien ja lasten keskinäistä vuorovaikutusta. Yhdistys tarjoaa apua ja tukea kaiken ikäisten lasten vanhemmille.

neuVonta Perheet voivat saada tietoa ja apua puhelimitse ja sähköpostit-se. Vanhemmilla on mahdollisuus myös yhteen maksuttomaan asiakaskäyntiin ammattihenkilön vastaanotolla (ns. kartoitus-käynti). näin voidaan kartoittaa perheen tilanne ja tuen tarve sekä tarjota oikeanlaisia tukitoimia mahdollisimman varhain. Vuoden aikana tarjottiin maksutonta neuvontaa 70 perheelle ja otettiin vastaa noin 500 puhelinsoittoa perheiltä.

perheKoulu pop ® Perhekoulu on 10 viikkoa kestävä ohjelma, joka on tarkoitettu 3–6-vuotiaiden haastavasti käyttäytyvien, ylivilkkaiden lasten perheille. Perhekoulu tarjoaa keinoja toimivampaan arkeen. BF järjestää perhekouluja Helsingissä ja Tammisaaressa. Vuoden aikana järjestettiin viisi perhekoulua, joihin osallistui 37 vanhem-paa. Lisäksi Perhekouluun kuuluu ammattihenkilöille suunnattu ohjaajakoulutus johon osallistui 27 henkilöä. Perhekoulusta kolme järjestettiin suomeksi ja kaksi ruotsiksi.

perheohJausPerheohjaus on vanhemmuuden voimavaroja ja arjen hallintaa lisäävä tukitoimi. Yksilöllisen ohjauksen tavoitteena on löytää konkreettisia keinoja helpottamaan arkea lasten ja nuorten perheissä. Perheohjaus koostuu viidestä tapaamisesta, joista

Vanhemmuuden tukeminen

59 61 51 61 43

28 69 57 82 73

70

60

50

40

30

20

10

0

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

2009

2009

2010

2010

2011

2011

2012

2012

2013

2013

n Käynnit adhd-keskuksessa, neuvonta 2009–2013

n perheohjaus adhd-keskuksessa 2009-2013, käyntimäärä (á 90 min)


© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG


Familjearbeten/nPerhetyönI

yksi voi toteutua perheen kotona. Vuonna 2013 perheohjausta sai 16 perhettä.

VanheMpien Kurssit Vanhemmuuden kurssi Ihmeelliset vuodet ihmeelliset vuodet on 12 viikon ohjelma joka on laatinut psy-kologi Carolyn Webster-Stratton. kurssi on käytännön ohjausta vanhemmille jonka päämäärä on vanhemmuuden tukeminen ja vahvistaminen. Ryhmässä vanhemmat saavat ideoita ja vihjeitä miten he voivat leikin, tekemisen, kehujen ja palkitsemien kautta tukea ja innoita lastaan sekä hallita ristiriitoja ja vaikeita tilanteita. Lyhytaikainen tavoite on vanhemman ja lapsen vuo-rovaikutuksen tukeminen ja lapsen uhmakkaan käyttäytymisen vähentäminen. Tarkoituksena on näin vähentää vakavien käyttäytymishäiriöiden esiintyminen pitkällä tähtäämällä. Ryh-mätapaamiset seuraavat tiettyä kaavaa ja joka viikko käsitellään eri aihe jonka pohjalta keskustelu käydään. Ryhmänjäsenet tekevät myös yhteisiä harjoituksia ja kotitehtäviä. Tänä vuonna kurssi järjestettiin yhteistyönä Folkhälsanin kanssa. kurssiin osallistui 9 vanhempaa.

140 159 179 194 209 229 248 265

913

1822

2626

3136

67

155133

259

89

162 152

472112

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Tammisaari

Helsinki

350

300

250

200

150

100

50

0

n Vi i klassen-projekti, osallistujat vuosikursseittain

300

250

200

150

100

50

01.nlk 2.nlk 3.nlk 4.nlk 5.nlk 6.nlk 7.nlk 8.nlk 9.nlk Toinenn

aste400

350

300

250

200

150

100

50

0157 10 44

203966 346

18

n Vi i klassen-projekti, osallistujat kotikunnittain

397

Helsi

nki

Espo

o

Vant

aa

Sipoo

Lohja

Tuus

ula

Porvo

oRa

asep

ori

inkoo

n perhekoulu, osallistuneet perheet kumulatiivisesti vuodesta 2006

Vininklassen-skolgrupps-verksamhet

Vininklassen-temalektioner

Stödgruppsverk-samhetnförnbarn

Stödgruppsverksamhetnförnvuxna

Utbildningnochnhandledningar

DiSa-grupper

Vininklassen-inspirationstill-

fällen

Stödsamtal

Datero

Familjearbete

FamiljeskolannPoP

n perhetyö 2013, osallistujamäärät

Theraplaynprojektet

1n927nnosallistujaa


Vi i

klass

en

Stödgruppsverksamhet n Grupper som erbjuder referensstöd är en av de viktigaste

verksamhetsformerna inom familjearbetsenheterna Adhd- cen-ter, Familjehörnan, Familjelinjen och Ferie-och kurscentret Hög-sand. målsättningen med referensstödgrupper är att deltagarna får dela sina känslor och tankar med andra i liknande livssitua-tion. Grupperna har yrkeskunniga ledare och verksamheten grundar sig på teoretiska och vetenskapliga referensramar. Referensstödgrupperna är strukturerade helheter vars syfte bl.a. är att förstärka självbilden hos gruppdeltagarna. Grupperna samlas 10 – 15 gånger 2 – 3 timmar per vecka.

Temat för grupperna skräddarsys enligt behov och ef-terfrågan. Temat kan t.ex. vara skilsmässa i familjen, psykisk sjukdom i familjen, missbruk hos någondera föräldern eller

neuropsykiatriska störningar hos barn. under 2013 har stödgrup-per ordnats för bl.a. barn vars föräldrar separerat, föräldrar som separerat, familjer med psykisk ohälsa och missbruk samt skräddarsydda ungdomsgrupper.

en ny verksamhet som genomfördes i år var två stödgrup-per för unga vuxna i samarbete med krisjouren. Grupperna har samlats i Helsingfors i krisjourens utrymmen under 5 – 7 kvällar. Temat för verksamheterna har varit parförhållande och relationer. i vårens grupp var ett tema även föräldrarnas skils-mässa. Sammanlagt har 11 unga vuxna deltagit i verksamheten. Responsen har varit positiv, främst har deltagarna värdesatt referensstödet.

Vi i Klassen BF:s projekt Vi i klassen erbjuder nyländska skolor skräddarsydd verksamhet, Friends-programmet och temalektioner. målsätt-ningen är att stärka elevers och lärares välmående i klassen samt att förebygga våld och aggressivt beteende. Projektet genomförs 2012–2016 med hjälp av stöd från RAY och Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse. Vi i klassen sker i samarbete med Förbundet Hem och skola, Folkhälsan och Stationens barn.

År 2013 jobbade enheterna Familjehörnan och Familjelinjen i 68 klasser med allt som allt 1097 elever. Omkring 70 lärare deltog i verksamheten.

Handbok och inspirationstillfällenHösten 2013 lanserades projektets handbok Vi i klassen – handbok i att öka gemenskap och förebygga aggressivt beteen-de i skolan. med hjälp av handboken ska arbetssättet spridas och finnas kvar i skolorna också efter att projektet avslutats. BF erbjuder även inspirationstillfällen för hela skolpersonalen. under inspirationstillfället får personalen en 1,5 – 2 timmars introduktion i handboken och får också ta del av olika övningar som finns i handboken. 2013 hölls åtta inspirationstillfällen för 126 personer.

Fun FriendsSom en fortsättning på samarbetet med Stationens Barn r.f. deltog BF år 2013 i pilotprojektet Fun Friends på svenska och en av de första svenska Fun Friends- grupperna hölls på daghem-met von Schantz.

Fun Friends är ett program som riktar sig till barn i åldern 4 – 7 år och förebygger depression och ångest genom att stärka barnens mentala hälsa och sociala färdigheter. Fun Friends består av 10 – 12 träffar, då barnen i grupp tillsammans med gruppledarna går igenom olika teman som till exempel känslor, avslappning, hjälpande tankar och vänskap. man bekantar sig med de olika delarna av programmet med hjälp av diskussion, lek, teckningar, sånger, spel m.m. under pro- grammets gång tränar barnen samma färdigheter även hemma med sina föräldrar.



disa (depression in swedish adolescents) Syftet med DiSA-programmet är att förebygga stress och depressiva symptom hos tonåringar. i DiSA-grupperna lär sig flickorna och pojkarna att identifiera negativa tankar och vända dem till något positivt, samt att stärka sin sociala förmåga och sin självkänsla. eleverna lär sig också strategier för att lösa olika problem samt att göra mera sådant som de mår bra av.

under året förverkligades sex DiSA-grupper i två högstadier i Västra nyland. i grupperna deltog 45 elever. Verksamheten fick understöd av RAY. under året utbildades 10 nya DiSA-ledare. utbildningen ordandes i samarbete med Yrkeshögskolan novia. Som utbildare fungerade projektansvariga.

BF samlade även in material från två skolor för forskning i DiSA-metoden. Forskningen utförs av karolinska institutet.

Skolorna och ungdomssektorn i Raseborg har skriftligt förbundit sig till att sträva till att skolan medverkar till att det ordnas DiSA-grupper i skolan eller på fritid. DiSA har beviljats tilläggsfinansiering under åren 2014 – 2015. Syfte är att yt-terligare fortsätta implementeringen av verksamheten inom vår region.

trappan- stödJande saMtal Med barn soM uppleVt Våld i FaMilJen Trappan är en arbetsmodell för stödjande samtal med barn som har upplevt våld i familjen. Syftet med samtalen är att barnet gradvis ska kunna tala om våldet och sätta ord på sina upplevelser. modellen består av 4–8 individuella samtal med barnet uppdelade i tre steg: kontakt-rekonstruktion-kunskap, samt förberedande och avslutande samtal med barnets föräldrar. Trappan samtal kan erbjudas åt barn mellan 4 och 18 år. modellen har utvecklats av inger ekbom och Ami Arnell på Rädda Barnen i Sverige.

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG


Vi i

klass

en

Vi i Klassen -hanKe BF:n Vi i klassen-hanke tarjoaa uudellamaalla ruotsinkielisille kouluille yksilöllisesti suunniteltua toimintaa, Friends-ohjelman sekä teemaoppitunteja. Hankkeen tavoitteena on vahvistaa op-pilaiden ja opettajien hyvinvointia luokissa sekä ennaltaehkäis-tä väkivaltaa ja aggressiivista käyttäytymistä. Vi i klassen-hanke saa tukea RAY:ltä sekä Päivikki ja Sakari Sohlbergin säätiöltä. Hanke toteutetaan vuosina 2012 – 2016. Yhteistyökumppaneina toimivat Förbundet Hem och Skola, Folkhälsan sekä Aseman Lapset ry.

Vuonna 2013 Perhenurkkauksen ja Perhelinjan työntekijät työskentelivät 68 luokassa, yhteensä 1097 oppilaan kanssa. noin 70 opettajaa osallistuivat toimintaan.

Käsikirja ja inspiraatiotilaisuuksiaSyksyllä 2013 valmistui hankkeen käsikirja ”Vi i klassen – hand-bok i att öka gemenskap och förebygga aggressivt beteende i skolan”. käsikirjan avulla työskentelytavat pyritään juurrutta-maan kouluihin. BF tarjoaa myös koulujen koko henkilöstölle 1,5-2 tuntia kestäviä inspiraatiotilaisuuksia, joissa osallistujat saavat tutustua käsikirjaan muun muassa eri tehtävien kautta. Vuonna 2013 pidettiin kahdeksan inspiraatiotilaisuutta, joihin osallistui yhteensä 126 henkilöä.

Fun FriendsBF osallistui vuonna 2013 Fun Friendsin ruotsinkieliseen pilot-tiprojektiin ja yksi ensimmäisistä ruotsinkielisistä Fun Friends- ryhmistä pidettiin von Schantzin päiväkodissa.

Fun Friends on lasten mielen hyvinvointia ja sosiaalisia taitoja tukeva sekä ahdistusta ja masennusta ennaltaehkäisevä ohjelma. Fun Friends on tarkoitettu 4 – 7-vuotiaille lapsille. Fun Friends koostuu 10 – 12 ryhmätapaamisesta, jolloin lapset käyvät ohjaajien avulla läpi eri teemoja kuten esimerkiksi tunteita, rentoutumista, auttavia ajatuksia ja ystävyyttä. Asioihin perehdytään sekä keskustelujen, leikkien, piirustusten, laulujen että pelien avulla. Ohjelman aikana lapset harjoittelevat samoja taitoja myös kotona vanhempiensa kanssa.

Vertaistuellinen ryhmätoiminta n Vertaistuen tarjoaminen on yksi tärkeimmistä toiminta-

muodoista perhetyötä tekevissä yksiköissä. Vertaistuellisissa ryhmissä osallistujilla on mahdollisuus jakaa tunteitaan ja ajatuksiaan muiden samassa elämäntilanteessa olevien kanssa. Ryhmillä on ammattitaitoiset ohjaajat ja menetelmät perustuvat tutkittuihin ja tieteellisiin menetelmiin. Tavoitteena on vahvistaa osallistujien minäkuvaa ja itsetuntoa. Ryhmät ovat jäsenneltyjä kokonaisuuksia, ja ne kokoontuvat 10–15 kertaa, 2–3 tuntia viikossa, ammattitaitoisen ohjaajan johdolla.

Vuonna 2013 järjestettiin vertaistukiryhmiä mm lapsille joi-den vanhemmat ovat eronneet, perheille joissa on psyykkinen

sairaus tai päihteiden käyttö sekä räätälöityjä nuorisoryhmiä. uusi toimintamuoto vuoden aikana oli kaksi vertaistukiryhmää nuorille aikuisille yhteistyössä krisjouren för unga kanssa. Ryhmät ovat kokoontuneet Helsingissä krisjouren för unga:nin tiloissa 5–7 illan aikana. Toimintojen teemana ovat olleet vuo-rovaikutus- ja parisuhteet. kevään ryhmässä yhtenä teemana oli lisäksi vanhempien avioero. Yhteensä 11 nuorta aikuista ovat osallistuneet toimintaan. Palaute on ollut myönteistä, etenkin osallistujat ovat arvostaneet vertaistukea.



disa (depression in swedish adolescents) DiSA-ohjelma perustuu menetelmään, jonka avulla pyritään ennaltaehkäisemään teinityttöjen stressiä ja masennusoireita. menetelmää on sovellettu sopimaan myös teinipojille. DiSA-ryh-missä tytöt ja pojat oppivat tunnistamaan kielteisiä ajatuksiaan ja kääntämään ne myönteisiksi sekä vahvistamaan sosiaalisia taitojaan ja itsetuntoaan. Vuoden aikana BF toteutti kuusi DiSA-ryhmää kahdessa Länsi-uudenmaan yläasteessa. Ryhmiin osallistui 45 oppilasta. Toimintaa tuki RAY. Vuoden aikana koulutettiin 10 uutta DiSA ohjaajaa yhteistyössä Yrkeshögskolan novian kanssa

BF kerää kahdesta koulusta tietoa ruotsalaisen karolinska institutetin DiSA-tutkimuspojektia varten. Raaseporissa koulut ja nuorisosektori ovat antaneet kirjallisen lupauksen siitä että he pyrkivät järjestämään lapsille ja nuorille DiSA-ryhmiä kouluissa ja vapaa-ajalla. DiSA on saanut jatkorahoituksen RAY:lta vuosille 2014–2015, tavoitteena luoda DiSA:lle jatkuvuutta alueellamme.

trappan - tuKea tarJoaVa KesKusteluMenetelMä perheVäKiValtaa KoKeneille lapsille Trappan on keskustelumenetelmä, joka tarjoaa tukea per-heväkivaltaa kokeneille lapsille. keskustelujen avulla lapselle annetaan mahdollisuus puhua väkivallasta ja asteittain löytää kokemuksiaan selittäviä sanoja. Työmenetelmä koostuu 4-8 kahdenkeskisestä tapaamisesta lapsen kanssa, sekä kahdesta tapaamisesta vanhempien kanssa. keskustelut jaetaan kolmeen askelmaan: yhteys, uudelleenkertominen ja tietoisuus. Trappan -menetelmä soveltuu käytettäväksi 4-18-vuotiaiden lasten kanssa. menetelmä on kehitetty ruotsin Pelastakaa lapset yhdistyksessä inger ekblomin ja Ami Arnellin toimesta.

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG


n BF upprätthåller Ferie- och kurscentret Högsand i Lappvik, 120 km västerut från Helsingfors. På Högsand pågår verksamhet året om. kurscentret används för föreningens egen kurs- och lägerverksamhet, men även andra föreningar och organisa-tioner hyr utrymmen för liknande verksamhet. under året var antalet inkvarteringsdygn 7165, varav 3014 utgjordes av BF:s egen verksamhet.

Semesterverksamhet för barn och ungdomar med specialbehovinom ramen för finansiering av Penningautomatföreningen och Stiftelsen Brita maria Renlunds minne (BmR) kan BF erbjuda möjlighet till meningsfull samvaro och positiva semesterupple-velser för barn och ungdomar med specialbehov. För att delta i verksamheten krävs ingen diagnos, men på årets läger hade 85 % av deltagarna en neuropsykiatrisk diagnos. målsättningen med verksamheten är att stöda barnens och ungdomarnas utveckling samt att beakta de individuella behoven. under verksamhetsåret deltog 77 barn och unga på läger, sammanlagt ordnades nio veckoläger och ett veckoslutsläger. Två vecko-långa barnläger ordnades med stöd av BmR och i samarbete med Raseborgs stad.

Semesterverksamhet för barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrundmed bidrag från RAY arrangerar BF semesterverksamhet för barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund. Lägren förverkligas i samarbete med organisationer som arbetar med invandrarfamiljer. i lägren deltar barn med gemensam bakgrund och gemensamt språk, vilket gör det möjligt för deltagarna att värna om den egna kulturen och de egna traditionerna. Samtidigt får barnen stöd att på bästa möjliga sätt anpassa sig till sitt nya hemland. Sammanlagt deltog 80 barn och ungdomar i årets fem läger.

KorttidsVårdKorttidsvård för hemmaboende utvecklingsstörda barn och ungdomarkorttidsvård för hemmaboende utvecklingsstörda barn och ungdomar ordnades för 12 barn och ungdomar under 10 vecko-slut. målsättningen med verksamheten är att stöda familjerna genom avlastning och erbjuda barnen en meningsfull verksam-het i trygg miljö. i verksamheten beaktas barnens individuella behov och samtidigt stöder verksamheten barnen och ungdo-marna i att bli mera självständiga.

Lägerverksamhet

© B

F

© B

F



n BF:n loma- ja kurssikeskus Högsand sijaitsee meren rannalla Lappohjassa, 120 km Helsingistä länteen. Toimintaa on ympäri vuoden. BF:n oman kurssi- ja leiritoiminnan lisäksi toiset yhdistykset ja järjestöt vuokraavat tiloja ja palveluja omaan vastaavanlaiseen toimintaansa. Vuonna 2013 oli majoitusvuoro-kausia yhteensä 7165, joista yhdistyksen oman toiminnan osuus oli 3014 vuorokautta.

Lomatoiminta erityisen tuen tarpeessa oleville lapsille ja nuorilleBF järjestää RAY:n ja BmR:n avustuksella erityistuen tarpeessa oleville lapsille ja nuorille leirejä, joilla he saavat mahdolli-suuden kokea hauskaa yhdessäoloa ja onnistumisia. Leireille osallistuvilla lapsilla ei tarvitse olla neuropsykiatrista diagnoosia. Vuonna 2013 leireille osallistuvista lapsista 85 %:lla kuitenkin oli. Yhteensä 77 lasta ja nuorta osallistui leireile; yhdeksälle viikonpituiselle ja yhdelle viikonloppuleirille. kaksi viikonpituista leiriä järjestettiin BmR:n tuella, sekä yhteistyössä Raaseporin kaupungin kanssa.

Lomatoimintaa maahanmuuttaja- ja pakolaistaustaisille lapsille ja nuorilleBF järjestää RAY avustusten turvin lomatoimintaa myös lapsille ja nuorille, joilla on maahanmuuttaja- ja pakolaistausta. Leirit toteutetaan yhteistyössä maahanmuuttajaperheiden parissa työskentelevien järjestöjen kanssa. Leireille osallistuu lapsia, joilla on yhteinen tausta ja kieli, mikä mahdollistaa heidän oman kulttuurinsa ja perinteidensä vaalimisen. Samanaikaisesti pyrkimyksenä on tukea heitä sopeutumaan parhaalla mah-dollisella tavalla uuteen kotimaahansa. Toimintaan osallistui yhteensä 80 lasta ja nuorta.

lyhytaiKaishoito

Lyhytaikaishoito kotona asuville kehitysvammaisille lapsille ja nuorillekotona asuville kehitysvammaisille lapsille ja nuorille järjes-tettiin vuoden aikana toimintaa kymmenenä viikonloppuna. Toiminnan piirissä oli 12 lasta ja nuorta. Tavoitteena on tukea perheiden jaksamista ja samalla tarjota lapsille mielekästä ja itsenäistä, toimintakykyä tukevaa toimintaa yksilölliset edelly-tykset huomioiden.

Lomatoiminta

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG


n BF:s habiliterande verksamhet har 2013 bestått av anpass-ningskurser för familjer, adhd-coaching för ungdomar samt Theraplay för familjer. Läs mer om Theraplay på bonussidan.

anpassningsKurser, FaMilJeKurserAnpassningskurserna riktar sig till familjer med barn som har diagnosen adhd eller Asperger. målsättningen är att ge föräld-rarna information om diagnosen, stöda familjen i problemsitua-tioner i vardagen och framför allt att träffa familjer som befinner sig i motsvarande situation. Referensstödet är ovärderligt för både barnet, syskonen och föräldrarna. Anpassningskurserna består av två helheter, en kursvecka och en uppföljningsdel inom sex månader.

På anpassningskurserna stärks barnets eller den ungas självkänsla genom verksamhet som stärker de sociala färdighe-terna och förmågan att fungera i grupp. Anpassningskurserna finansieras av Folkpensionsanstalten (Fpa). Varje kurs har plats för 8 familjer.

2013 förverkligades sammanlagt 10 anpassningskurser för sammanlagt 69 familjer från hela Finland. 42 familjer deltog i kursens uppföljningsdel och 27 familjer i kursens första del.

Fyra RAY-finansierade anpassningskurser med 63 deltagare arrangerades. en familjekurs för familjer med barn som vårdas utom hemmet arrangerades och i den deltog tio familjer. kursen arrangerades som två veckoslutläger. under kursen fick barnen umgås med andra barn i liknande situation och dela tankar, känslor och erfarenheter med varandra. Föräldrarna fick genom referensstöd bearbeta känslor som placeringsprocessen medfört. Genom gruppdiskussioner och ledd verksamhet fick föräldrarna stöd i sitt föräldraskap och alternativa redskap för att hitta lösningar till situationer i vardagen som placeringen för med sig.

i fortsättningsdelen av en familjekurs för familjer med barn som har adhd deltog 4 familjer, 10 barn och 8 vuxna. Barnen fick träffa andra i samma situation och dela tankar, känslor och upplevelser som adhd för med sig. i föräldraprogrammet ingick gruppdiskussioner och fysioterapeutföreläsning om sinnenas överkänslighet.

För far- och morföräldrar till barnbarn med adhd eller Asperger arrangerades 2 veckoslutskurser i vilka deltog 23 personer. Programmet bestod av föreläsningar och referensstöd. målsättningen var att ge deltagarna information och praktiska

råd och verktyg, hur de på bästa sätt kan stöda och hjälpa sitt barnbarn och hela familjen.

barnsKyddsarbete Med FaMilJer BF erbjuder kommuner och specialsjukvården möjlighet att köpa terapeutiskt arbete till familjer. Vanligtvis är det barnskyd-det eller den psykiatriska poliklinikens barnmottagning som fungerar som beställer och köper tjänsten. Familjearbetet ges till familjer som är i behov av hjälp i en påfrestande livssituation. utomstående hjälp kan behövas för utagerande barn, som stöd av föräldraskap, vid svåra skilsmässor eller då någon familje-medlem mår psykiskt illa.

Ofta utförs arbetet i form av hembesök. i arbetet involveras hela familjen och man arbetar med familjemedlemmarna i olika konstellationer. under året fick 13 familjer terapeutiskt familjearbete.

theraplay BF erbjuder individuell Theraplay för föräldrar och barn. målsätt-ningen med Theraplay är att stärka samspelet mellan föräldrar och barn. metoden strävar till att genom att öka förälderns förmåga att tolka barnets känslor och behov även öka föräld-erns sensitivitet att fungera i enlighet med dessa.

Theraplay-metoden arrangeras också i gruppverksamhet. Samspelsgrupper lämpar sig för alla barn då barnens behov styr gruppens innehåll. BF:s personal har lett grupper på daghem och i skolor.

På Familjehörnan ordnades under år 2013 ett samarbets-projekt med psykiatriska polikliniken och mentalvårdsenheten ” Lekfullt närmare ditt barn”. i projektet deltog 5 familjer som under 8 veckors tid deltog i verksamheten 4 timmar per gång. På programmet hade familjerna samspelsträningar. utöver det hade föräldrarna en egen föräldragrupp, varvid metoder från Familjeskolan Pop förstärktes.

annan habiliterande VerKsaMhet Personlig adhd-coaching / -handledning Adhd-coaching är en målinriktad och planerad verksamhet som utgår i från klientens behov. Handledarens uppgift är att lära ut nya handlingsmodeller för att hjälpa klienten behärska

Habiliterande verksamhet



olika vardagssituationer. Coachen samarbetar med klienten för att uppnå de mål de tillsammans ställt. Handledningen är lösningsfokuserad, vilket på ett positivt sätt stärker klientens självuppfattning och förmåga att klara sig. Centralt för handled-ningen är att stöda klienten att få kontroll över sitt liv och skapa sig en fungerande vardag.

2013 fick fem ungdomar coach–handledning på Adhd-centret.

Den personliga adhd-coachutbildningen HeCO® ordnas i samarbete mellan Adhd-centret och Järvenpään invalidiliiton koulutuskeskus. Över 100 adhd-coacher har tillsvidare utexami-nerats från utbildningen.

kuntouttava toiminta n BF:n järjestämä kuntouttava toiminta on vuonna 2012

koostunut perhesopeutumisvalmennuskursseista, nuorille suunnatusta adhd-coach–toiminnasta sekä Theraplay–hoidos-ta.

sopeutuMisValMennusKurssit, perheKurssit Perhekurssit ovat tarkoitettu perheille joissa lapsella on adhd, Aspergerin oireyhtymä tai Touretten oireyhtymä. Tavoitteena on jakaa perheille tietoa diagnoosista, opastaa arkipäivän ongelmatilanteiden ratkaisemisessa ja ennen kaikkea tarjota mahdollisuus tavata muita samankaltaisessa tilanteessa olevia perheitä. Vertaistuki on niin lapselle, sisaruksille kuin koko perheellekin hyvin tärkeää. Perhekurssit koostuvat kahdesta kokonaisuudesta; viikonpituisesta kurssista ja siitä kuuden kuukauden kuluttua järjestettävästä neljän päivän seurantajak-sosta.

Perhekurssilla vahvistetaan lapsen ja nuoren itsetuntoa ja sosiaalisia valmiuksia muun muassa harjoittelemalla ryhmässä toimimista. Asiantunteva kurssihenkilökunta kannustaa lasta onnistumisiin.

kurssit ovat kela:n rahoittamaa kuntoutusta. Jokaisella kurssilla on tilaa 8 perheelle. Vuonna 2013 toteutettiin yhteensä 10 sopeutumisvalmennuskurssia joihin osallistui yhteensä 69 perhettä eri puolelta Suomea. 42 perhettä osallistui kurssin seurantajaksolle ja 27 perhettä kurssin ensimmäiselle jaksolle.

neljä RAY-tukemaa sopeutumiskurssia järjestettiin 63 osallistujalle. Yksi oli perhekurssi suunnattu perheille joissa on lapsia jotka ovat sijoitettu kodin ulkopuolelle. kurssi järjestettiin kahtena viikonloppuleirinä, ja niihin osallistui kymmenen perhettä. kurssin aikana lapset saivat jakaa kokemuksiaan ja tunteitaan muiden samassa tilanteessa olevien lasten kanssa. Vanhemmat työstivät sijoitusprosessia vertaistuen kautta, sekä

© B

F

kuVA

kJe

LL S

VenS

kBeR

G


saivat ohjausta ja tukea siihen, miten löytää ratkaisuja sijoituk-sen vaikuttamaan arkeen.

Lisäksi järjestettiin yksi perhesopeutumisvalmennuskurssin seurantaosa, johon osallistui 4 perhettä joilla on lapsi jolla on adhd. Lapset saivat jakaa kokemuksiaan ja tunteitaan muiden samassa tilanteessa olevien lasten kanssa. Vanhemmille järjestettiin mm. ryhmäkeskusteluja ja fysioterapeuttinen luento aistiyliherkkyydestä.

Adhd ja Asperger lasten isovanhemmille järjestettiin kaksi viikonloppukurssia, joihin osallistui 23 henkilöä.

Ohjelmassa oli asiantuntijaluentoja sekä vertaisryhmätoi-mintaa. Tavoitteena oli antaa tietoja ja käytännön vinkkejä, miten osallistujat parhaalla tavalla tukevat lapsenlapsiaan ja koko perhettä.

lastensuoJelullinen työsKentely perheiden parissa BF tarjoaa kunnille ja erityissairaanhoidolle mahdollisuuden ostaa terapeuttista perhetyötä. Pääasiallisina ostajina toimivat lastensuojelu sekä lastenpsykiatrian vastaanotot. Tavallisesti perhetyössä käsitellään lapsen oireilua, vanhemmuuden tuke-mista, vaikeaa avioeroa tai jonkun perheenjäsenen psyykkistä pahoinvointia.

Perhetyö toteutetaan pääosin perheiden kodeissa: koko perhe osallistuu ja perheenjäsenten kanssa työskennellään eri kokoonpanoissa. Vuoden aikana terapeuttista perhetyötä tehtiin 13 perheen kanssa.

theraplayBF tarjoaa yksilöllistä Theraplay-hoitoa vanhemmille ja lapsille. Tavoitteena on vanhemman ja lapsen välisen vuorovaikutuksen vahvistaminen ja korjaaminen. Theraplay -hoidossa lisätään

vanhemman kykyä tulkita lapsen tunteita ja tarpeita sekä herk-kyyttä toimia niiden mukaisesti.

Theraplay-hoitoa järjestetään myös ryhmämuotoisena. Vuorovaikutusryhmä sopii kaikille lapsille, sillä lapsen tarpeet ohjaavat ryhmän toimintaa. BF on järjestänyt ryhmiä päiväko-deissa ja koululuokissa.

Vuoden aikana Perhenurkkauksessa järjestettiin Theraplay projekti ”Lekfullt närmare ditt barn” yhteistyössä Raaseporin mielenterveysyksikön ja HuS:in erikoissairaanhoidon kanssa. Toimintaan osallistui 5 perhettä, jotka toimivat Perhenurkkauk-sen tiloissa kerran viikossa kahdeksan viikon ajan. Vuorovai-kutustaitojen harjoittelun lisäksi vanhemilla oli oma ryhmänsä, jossa vahvistettiin Perhekoulu Popissa opittuja keinoja.

Muu KuntouttaVa toiMinta Henkilökohtainen adhd-coach/ohjaaja - palvelu Adhd-coach -ohjaustoiminnassa ovat lähtökohtana asiakkaan omat tarpeet ja toiveet. Ohjaajan tehtävänä on opettaa uusia toimintamalleja arjen tilanteisiin ja yhteistyössä mahdollistetaan asiakkaan tavoitteiden saavuttaminen. Ohjauksen ratkaisuja voimavarakeskeisyys edistää myönteisellä tavalla ohjattavan käsitystä itsestään sekä omista kyvyistään selviytyä. keskeisiä asioita ohjauksessa ovat elämänhallinnan ja arjen sujumisen tukeminen.

Vuoden 2013 aikana coach-ohjausta annettiin Adhd-keskuksessa viidelle nuorelle. Henkilökohtainen adhd-coach/-ohjaaja –koulutusta ( HeCO®) järjestetään yhteistyössä Adhd-keskuksen ja Järvenpään invalidiliiton koulutuskeskuksen kanssa. koulutuksista on tähän mennessä valmistunut yhteen-sä yli 100 adhd-ohjaajaa.

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG


© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG

n min dotter och jag deltar i kursen Theraplay för att få mera kvalitetstid med varandra och kanske lära oss något nytt och nyttigt. Vi har tidigare deltagit i Familjeskolan POP® och var då jättenöjda med resultatet.

Vi kommer till Familjehörnan med höga förväntningar och vet hur vi ska uppföra oss när vi kommer innanför dörren. Yt-terkläderna ska hängas upp och sedan väntar vi snällt med de andra deltagarna på att vi ska presenteras för vår privata ”tant”. när vi sedan går in i stora salen, ställer sig alla i gruppen i en stor ring och börja leka och dansa. min dotter är inte så ivrig på att lyda och följa instruktionerna, hon gör helst som hon själv vill och sitter under ett bord eller springer omkring enligt egen vilja.

efter att vi lekt och dansat en god stund, har vår familj en egen stund med vår tant. Då sätter sig min dotter i en säckstol och vi vuxna bredvid henne på golvet. ibland blåser vi såp-bubblor, smörjer in händerna med salva eller ritar av hand- och fotavtryck. i slutet av de uppgifterna dricker vi lite saft och äter små godbitar, t.ex. russin, godis och vindruvor. Tanken med den övningen är att barnet ska lära sig att det är vi vuxna som bestämmer vad som ska göras, ätas och när det ska göras. Speciellt här har min dotter stora problem med att acceptera att hon inte får göra som hon vill och när hon vill. Detta resulterar i att hon inte vill delta i så många av uppgifterna. en annan or-sak till att hon inte vill delta kan väl vara det att hon blir lite blyg och osäker i nya situationer eller bland många nya människor.

Sedan är det dags för mat och då ska rummet göras i ord-ning, så att vi kan föra stolar och bord dit. Det tycker min dotter om att hjälpa till med. Hon för mycket ivrigt bort golvunderlagen och springer sedan mot köket i sällskap av tanterna och vill hjälpa till att duka bordet. matstunden går ganska varierande, ibland sitter dottern lugnt bredvid mig och äter duktigt, andra gånger vill hon sitta helt i andra ändan av bordet. Situationen är helt beroende av hennes humör. Oftast vill hon nog stiga upp från bordet ganska mycket tidigare än de andra, vilket kan

Theraplay-kursen – vad gav den min familj?

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG

© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG


© k

JeLL

SVe

nSkB

eRG

resultera i att de andra barnens koncentration försämras och de blir otåliga.

när alla ätit färdigt och plockat undan maten, är det dags för barnen att gå till lekparken med tanterna och vi vuxna samlades för att prata och göra lite övningar. Det är mycket tröstrikt att som förälder höra att det finns andra som kämpar med liknande problem i sin vardag. Att sitta och prata med de andra vuxna är mycket givande och ger kraft och hopp åt mig själv – kanske det blir lättare i framtiden.

Övningarna vi gör är också bra i.o.m. att de ofta får mig att fundera över något och jag måste ta ställning till mina problem. när jag som ensamstående kämpar med vardagen och allt vad det innebär, hinner eller orkar jag inte alltid sitta ner och fundera över hur allting löper och vilka alternativa lösningar det finns. ibland känns allting bara hopplöst och då är andras råd och en kort pratstund med någon som förstår min situation mycket dyrbart.

Det känns väl ibland lite stressande när min dotter inte vill delta i alla aktiviteter. Jag märker att hennes beteende stör de andra barnens koncentration och på samma gång stressar upp andra föräldrar. under Theraplay-kursen har jag lärt mig iallafall en hel del om min dotter. Jag upptäckte många sidor jag kanske inte annars skulle ha sett, som t.ex. hennes mycket starka be-hov av att styra och kontrollera händelser omkring henne. men jag tror att hon också njöt av att få den där tiden tillsammans med mamma, utan lillasyster. Visst lärde jag mig en hel del om mig själv också, som att jag måste jobba hårt på att lära mig ge barnen mera kvalitetstid och hinna leka med dem. De behöver och förtjänar mycket kvalitetstid, ensamma och båda tillsam-mans med mamma.

BF erbjuder individuell Theraplay för föräldrar och barn. målsättningen med Theraplay är att stärka samspelet mellan föräldrar och barn.

”Detnvarnvärdefulltnattn

upptäckanmångannyansidorn

hosnminndotternochnattnfån

pratanmednandransomnförstårn

minnsituation.”


Vård utom hemmet / Sijaishuolto II 19 %

Tölö barnhem n Tölö barnhem, som grundades av Barnavårdsföreningen

i Finland rf. 1910, är ett barnhem som har fått verksamhets-tillstånd och övervakas av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Tölö barnhem erbjuder vård åt 5–17-åriga barn och ungdomar som omhändertagits av barnskyddet och placerats utanför hemmet. Vid behov kan unga vuxna som håller på att bli självständiga som en del av eftervården bo i en av barn-hemmets stödbostäder tills han eller hon fyller 21 år.

Barnhemmet har två avdelningar och tre stödbostäder där unga kan öva sig att bo själva. Sammanlagt finns det 14 vårdplatser. Barnhemmets utrymmen för kreativ verksamhet, replokal och egna gård med bollplan erbjuder en stimulerande och trygg fritid.

egenvårdarmodellen, familjearbete, praktisk verksamhet och att stödja självständighetsprocessen är centrala arbetsmetoder på barnhemmet. Den kreativa verksamheten under ledning av en handledare ger barnen och ungdomarna möjlighet till individuell samverkan med terapeutiska element.

en stor utmaning i vården och fostran är de ungas mo-tivationsproblem, inlärningssvårigheter och problem som rör skolgången. Barnhemmet har en skolhandledare som verkar som speciallärare som arbetar med de här utmaningarna.

under 2013 har sammanlagt 19 ungdomar i åldern 9–18 år bott på barnhemmet. Två ungdomar bodde i barnhemmets stödbostäder varifrån de när de fyllt 18 kunde flytta till stadens stödbostäder för eftervård. Två ungdomars livssituation kunde genom intensivt arbete förändras så att de kunde flytta hem igen.

i barnhemmets verksamhet betonades särskilt arbetet till-sammans med de ungdomar som håller på att bli självständiga. ungdomarna uppmuntrades till att självständigt sköta sina egna saker, till att vara alkohol- och drogfria, till att utbilda sig och rikta in sig på arbetslivet. Vården och fostran, familjearbetet och stödet för skolarbetet var målinriktade och utvärderades och utvecklades regelbundet.

under verksamhetsåret gjordes vissa renoveringar och reparationer för att stödja vården och fostran. under verksam-hetsåret fanns det fem ungdomar på barnhemmet vars behov av ökad självständighet stöddes genom att stödbostädernas antal ökades från två till tre. Det kommer att finnas många ungdomar som håller på att bli självständiga också under de kommande åren och behovet av övningsboende kommer fortsättningsvis att vara aktuellt. Planeringen och utvecklingen av denna form av stödboende fortsätter.

År 2013 deltog Tölö barnhem i de så kallade kuuma-kommunernas (Hyvinge, Träskända, kervo, nurmijärvi, kyrkslätt, Sibbo och Tusby) anbudsförfaranden gällande placering utanför hemmet och klarade sig bra.

De ungdomar som placerats i barnhemmet är utmanande att vårda på grund av psykiskt illamående och beteende-problem. Det fattades flera beslut om begränsande åtgärder i enlighet med barnskyddslagen än föregående år och det användes mera utomstående tilläggsresurser för att trygga avdelningarnas verksamhet, vård och fostran.

personal och VälMåendeÅr 2013 arbetade sammanlagt 16 fast anställda personer på barnhemmet. För att upprätthålla deras yrkeskunskap ordnades regelbundet handledning, vidareutbildning, konsulteringar m.m. Dessa behandlade arbetsterapeutiska metoder, egenvårdar-modellen, familjearbete, neuropsykiatri och beaktandet av mångkulturalism i vård och fostran.

Den specialkunskap och olika slag av yrkeskunskap som finns inom Barnavårdsföreningen utnyttjades för att stödja barnens och familjernas välmående. Genom ett intensivt famil-jearbete i samarbete med föreningens team för familjearbete kunde vi svara mot de individuella behov som barnen place-rade i Tölö barnhem och deras familjer har.


Tillsammans med barnhemmets personal inleddes 2013 ett systematiskt arbete med hjälp av självvärderings- och kvalitetsledningssystemet iTe. Systemet för att samla in respons av klienterna utvecklades för att bättre motsvara aktuella utmaningar.

Våren 2013 var Tölö barnhem med om att planera och genomföra ett seminarium om eftervård tillsammans med Specialvårdorganisationernas förbund ehjä rf. Tölö barnhem samarbetar också med ehjä fram till 2015 kring ett projekt för att stödja ungdomars självständighetsprocess.

Tölö barnhem har ett intensivt samarbete med läroanstalter i huvudstadsregionen. under 2013 samarbetade Tölö barnhem med yrkeshögskolestuderande som studerade bland annat till arbetsterapeuter och socionomer. Tillsammans med arbetste-rapistuderanden från yrkeshögskolan metropolia genomfördes som stöd för det redan pågående programmet för att stödja ungdomarnas självständighetsprocess ett utvecklingsprojekt gällande utvärderingen av ungdomars arbetsterapi vid Tölö barnhem. en socionomstuderande från yrkeshögskolan

Diakonia påbörjade sitt examensarbete om hur de anställda vid barnhemmet introduceras till sitt arbete.

År 2013 fick Tölö barnhem verksamhetsstöd från följande organisationer: eileen Starckjohann ja Thelma Starckjohann-Bruun säätiö, maj Töttermans stiftelse, Barnavårdsföreningens Damkommitté, ikkunahuolto karttunen Oy, Laura och Antti Piippo samt Parturi-kampaamo Sirkka Pietilä. klikki.com arrangerade en oförglömlig idrottsdag för barnen på Finnair Stadium.


Vårdnutomnhemmetn/nSijaishuoltonII

Töölön lastenkoti n Töölön lastenkoti on vuonna 1910 perustettu Barnavårdsfö-

reningen i Finland r.f.:n ylläpitämä ja etelä-Suomen aluehallinto-viraston luvanalainen sekä valvoma lastenkoti. Töölön lastenkoti tarjoaa lastensuojelun sijaishuoltoa 5-17-vuotialle lapsille ja nuorille. Tarvittaessa itsenäistyvä nuori aikuinen voi asua jälkihuollon tukitoimena lastenkodin itsenäistymisasunnossa 21-vuotiaaksi asti.

Lastenkoti koostuu kahdesta osastosta ja kolmesta asu-misharjoitteluasunnosta joissa on yhteensä 14 hoitopaikkaa. Lastenkodin luovan toiminannan tilat, bändi-kämppä ja oma piha pelikenttineen mahdollistavat virikkeellisen ja turvallisen vapaa-ajan vieton.

Lastenkodin keskeisimpinä työmuotoina on omahoitaja-työskentely, perhetyö, toiminnallisuus ja itsenäistymisprosessin tukeminen. Lastenkodin luova toiminta, luovantoiminnanoh-jaajan vetämänä, mahdollistaa lapsille ja nuorille yksilöllisen ja terapeuttisia elementtejä sisältävän vuorovaikutussuhteen. Hoito- ja kasvatustyössä suurena haasteena näkyi nuorten mo-tivaatio, oppimis- ja koulunkäyntivaikeudet joihin lastenkodilla pystyi vastaamaan erityisopettajana toimiva koulutyönohjaaja.

Lastenkodissa on asunut vuoden 2013 aikana yhteensä 19 nuorta iältään 9-18 vuotta. kaksi nuorta asui jälkihuollon tukitoimenpiteenä lastenkodin itsenäistymisasunnossa josta

muuttivat 18-vuoden ikäisinä sijoittaman kaupungin jälkihuollon tukiasuntoon. kahden nuoren elämäntilanteeseen intensiivisellä työskentelyllä saatiin muutosta niin että he pystyivät muutta-maan takaisin kotiin.

Lastenkodin toiminnassa korostettiin ja panostettiin itse-näistyvien nuorten kanssa työskentelyyn. nuoria rohkaistiin itsenäiseen ja omien asioiden hoitoon, päihteettömyyteen, koulutukseen ja työelämä suuntautuneisuuteen. Hoito- ja kasvatustyö, perhetyö ja koulutyön tukeminen oli tavoitteellista ja sitä arvioitiin ja kehitettiin säännöllisesti.

Töölön lastenkotiin tehtiin toimintavuoden aikana jonkin verran parannus- ja korjaustöitä, joiden tarkoituksena on mahdollistaa laadukas hoito- ja kasvatustyö. itsenäistyviä nuoria lastenkodissa oli toimintavuonna viisi, joiden itsenäisty-misharjoittelumahdollisuuksiin ja tarpeisiin vastattiin lisäämällä asumisharjoitteluasuntojen määrää kahdesta kolmeen. itsenäis-tyvien nuorten määrä ja asumisharjoittelun tarve on tulevana-kin vuonna ajankohtainen ja sen suunnittelu- ja kehittäminen jatkuu edelleen.

Töölön lastenkoti osallistui vuonna 2013 ”kuuma-kuntien” (Hyvinkää, Järvenpää, kerava, nurmijärvi, kirkkonummi, Sipoo ja Tuusula) sijaishuollon kilpailutuksiin ja menestyi niissä hyvin.

Lastenkotiin sijoitettujen nuorten haasteellisuus ja vaikeahoitoisuus näkyi nuorten keskuudessa psyykkisenä pa-hoinvointina ja käytösongelmina. Lastensuojelunlain mukaisia rajoituspäätöksiä tehtiin enemmän kuin edellisenä vuonna ja osastojen toiminnan- sekä hoito- ja kasvatustyön turvaamisek-si käytettiin ulkopuolista lisäresurssia enemmän.

henKilöKunta Ja hyVinVointiLastenkodin palveluksessa työskenteli vuonna 2013 yhteensä 16 vakituista työntekijää joiden ammattitaidon ylläpitämiseksi jär-jestettiin säännöllisen työnohjaus, lisäkoulutusta ja konsultointia mm. toimintaterapeuttisista menetelmistä, omahoitajuudesta,

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi


perhetyöstä, neuropsykiatriasta ja monikulttuurisuuden huomi-oimisesta hoito- ja kasvatustyössä.

Yhdistyksessä olevaa erityisosaamista ja moniammatilli-suutta hyödynnettiin lastenkodin lasten ja perheiden hyvin-voinnin tukemiseksi. Töölön lastenkotiin sijoitetuille lapsille ja heidän perheiden yksilöllisiin tarpeisiin pystyimme vastaamaan intensiivisellä perhetyöllä yhteistyössä yhdistyksen perhetyön-tiimin kanssa.

Lastenkodin henkilökunnan kanssa aloitettiin vuoden 2013 aikana suunnitelmallinen työskentely iTe – työyksikön itsearviointi- ja laadunhallintamenetelmän parissa ja kehitettiin edelleen asiakaspalautteen keruujärjestelmää paremmin vas-taamaan tämän päivän haasteita.

Töölön lastenkoti oli mukana yhteistyössä suunnittelemas-sa ja toteuttamassa erityishuoltojärjestöjen liitto ehjä ry:n kans-sa keväällä 2013 järjestettyä jälkihuoltoseminaaria. Sekä toimii yhteistyötahona ehjä ry:n Tukea itsenäistymiseen – projektissa, joka kestää vuoteen 2015 asti.

Töölön lastenkoti tekee tiivistä oppilaitosyhteistyötä pää-kaupunkiseudun oppilaitosten kanssa. Töölön lastenkodissa oli vuonna 2013 Amk-opiskelijoita mm. toimintaterapia- ja sosioni-mi koulutusaloilta. Lastenkodissa toteutettiin yhteistyössä met-ropolia toimintaterapiaopiskelijoiden kanssa kehittämishanke; ” Arviointikokonaisuus itsenäistymisohjelman tueksi – nuorten toimintaterapia-arviointi Töölön lastenkodissa” jo olemassa olevan itsenäistymisohjelman tueksi. Lisäksi DiAk ammattikor-keakoulun sosionomi-opiskelija aloitti opinnäytetyönsä liittyen lastenkodin työntekijöiden perehdytykseen.

Töölön lastenkoti sai vuonna 2013 avustusta toiminnan tukemiseksi seuraavilta tahoilta; eileen Starckjohann ja Thelma Starckjohann-Bruun säätiöltä, maj Töttermans stiftelse, Barna-vårdsföreningenin naistoimikunta, ikkunahuolto karttunen Oy, Laura ja Antti numminen-Piippo sekä Parturi-kampaamo Sirkka Pietilä:ltä. klikki.com järjesti lastenkodin nuorille unohtumatto-man toiminnallisen urheilupäivän Finnair Stadiumilla.

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi


Småbarnsfostran/Varhaiskasvatus

III

Dagvård och eftisverksamhet n Föreningen har sex svenskspråkiga daghem i Helsingfors.

Samtliga 224 dagvårdsplatser ingår i det köpavtal som gjorts med Helsingfors stad. Avtalet gäller 1.8.2012 - 31.7.2015, med möjlighet till två optionsår.

KValitet och Värdegrund Daghemmens målsättning är att erbjuda kvalitativ dagvård med välplanerad verksamhet som stöder barnets utveckling, beaktar dess individuella behov, stärker det svenska språket samt ut-vecklar barnets sociala kunskaper. Föreningens värdegrund och strategier implementeras i verksamheten.

BF har även en egen specialpedagog, för att stöda dag-hemspersonalen och familjerna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

arbetsModeller Arbetsmodellen Tidigt familjestöd används i alla föreningens daghem. Tidigt familjestöd innebär bland annat fokus på dagisstarten och att varje barn har en namngiven egenvårdare. modellen används för att stöda både barnets emotionella utveckling och föräldrarnas roll som fostrare.

På daghemmen har man fortsatt att jobba med projektet konst är lek under ledning av Ami Lindqvist och Tove Sandell. kurser i konstfostran har ordnats för personal från alla daghem. Personalen har fått en möjlighet att ta del av ett nytt tankesätt om konst och skapande på dagis och kan på ett nytt sätt uppmuntra barnen till att undersöka och uttrycka sina känslor med konstens medel.

Grupptheraplay metoden har fortsättningsvis använts på daghemmen. metoden går ut på att stöda barnens växelverkan inom gruppen. På dagis är grupptheraplay en välplanerad lek-stund med en förutbestämd grupp barn och vuxna. målet med stunden är att erbjuda barnen utmaningar, känslan av att lyckas

”barnet möts på ett trevligt sätt och

det är härligt att se att de blir glada

över att ens barn är där! Väldigt

bra samarbete, jag får varje dag

veta hur det gått då jag hämtar vårt

barn.”


40 %

och att uppmuntra dem till positiv kontakt med de andra i grup-pen. Den empatiska förmågan tränas aktivt via lekarna.

egna KöK Med KValitatiV Kost Alla BF:s daghem har egna tillredningskök. De egna köken ger möjligheter att erbjuda barnen en välplanerad, näringsrik kost av hög kvalitet. Daghemmen har ökat användningen av ekologiska råvaror och utvecklat mer fungerande och enhetliga matlistor.

Det är viktigt att kökspersonalen och daghemsföreståndar-na gör ett utvecklingsarbete tillsammans eftersom maten och måltiderna även har en pedagogisk betydelse. kökspersonalen deltar ofta i måltidsstunderna och då får barnen både se, fråga och förstå hur och av vad maten tillretts. Samtidigt får barnen en personlig relation till dem som tillreder och serverar maten. De egna köken uppskattas av både barn, personal och föräldrar.

eFterMiddagsVård För sKolbarn Föreningen har fyra eftermiddagsklubbar med 104 platser. klubbarna verkar i samband med lågstadieskolorna Cygnaeus, kårböle och Drumsö i Helsingfors och Salpar i Sibbo. under våren fattade föreningen beslut om att lägga ner verksamheten i Sibbo. Föreningen hade vid flera tillfällen påtalat för Sibbo kommun att verksamheten i Salpar var ekonomiskt ohållbar. Beslut om att lägga ner verksamheten fattades eftersom kom-munen beslöt att varken höja på familjernas månadsavgift eller sitt eget stöd till föreningen.

Helsingfors stad närmade sig under våren föreningen eftersom staden behövde en till eftermiddagsklubb i samband med Botby grundskola. BF gick in för att starta ny verksamhet i Botby och kunde erbjuda sina anställda vid Salpar nytt arbete inom föreningen.

95 %sannolikhetennattnjagnrekommenderarnmittnbarnsndaghemntillnennbekant

(Föräldraenkät 2013, 144 svar)

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi


Dagvård/PäivähoitoIII

Päivähoito ja iltapäivähoito n Yhdistyksellä on kuusi ruotsinkielistä päiväkotia Helsingis-

sä. Helsingin kaupunki osti ostopalveluna sopimus kaupungin kanssa kattaa yhteensä 224 päivähoitopaikkaa. uusi kolmivuoti-nen sopimus on voimassa 1.8.2012 – 31.7.2015, lisäoptiona kaksi vuotta.

kevään aikana yhdistys teki päätöksen lakkauttaa iltapäi-väkerhotoiminta Sipoon Salparissa. Yhdistys oli useasti ollut yhteydessä Sipoon kuntaan, koska toiminta oli taloudellisesti kestämätöntä. Päätös tehtiin, kun selvisi, ettei Sipoon kunta korota avustustaan, eikä myöskään korota vanhempien maksa-mia kuukausimaksuja.

Helsingin kaupunki lähestyi yhdistystä kevään aikana kyse-lyllä koskien iltapäiväkehotoimintaa Botby grundskolassa. uusi iltapäiväkerho perustettiin ja samalla yhdistys pystyi tarjoamaan Salparin työntekijöille työtä.

laatu Ja arVot Päiväkotien tavoitteena on tarjota laadukasta ja hyvin suunni-teltua päivähoitoa tukemaan lasten kehitystä. Työskentelyssä pyritään huomioimaan jokaisen lapsen yksilölliset tarpeet, vahvistamaan ruotsinkieltä sekä kehittämään sosiaalisia taitoja. Vuoden aikana yhdistyksen uudet arvot ja strategiat ovat sävyttäneet päiväkodeilla käytyjä keskusteluja sekä toteutettu toiminnassa.

Yhdistyksellä on oma erityslastentarhanopettaja, joka toimii päiväkotihenkilökunnan ja erityistuen tarpeessa olevien lasten kasvatustyön apuna.

målsättningen med eftis är att erbjuda meningsfull verk-samhet och fritidsaktiviteter för skolbarn efter skoldagens slut.

eftermiddagarna på eftis ger barnen en möjlighet att umgås med kompisar under uppsyn av pålitliga vuxna. Den lagstad-gade eftermiddagsverksamheten ordnas för barn i årskurserna 1-2. Förutom den lagstadgade verksamheten har det under året ordnats privat morgonverksamhet på Gillebo eftis i kårböle. På Gillebo eftis deltog under vårterminen några elever från åk 3 i verksamheten.

”Erityisenntyytyväisiänollaannoltun

erittäinnhyväännruokaannjostan

ajoittainnnirsonlapsemmekinn

tuntuunkovastinpitävän.”

95%todennäköisyydellänsuosittelenntuttavallennlapseninpäiväkotia

(Vanhempainkusely 2013, 144 vastausta)


toiMintaMallit Yhdistyksen päiväkodeissa käytetään Varhaisen tuen-toiminta-mallia. Painopiste on lasten päiväkodin aloituksen tukemisessa ja jokaiselle lapselle nimetään omahoitaja. m allin avulla edis-tetään lapsen tunne-elämän kehitystä ja tuetaan vanhempia heidän kasvatustyössään.

Päiväkodeissa on jatkettu Taide on leikkiä-projektia, Ami Lindqvistin ja Tove Sandellin johdolla. Taidekasvatuskursseja on järjestetty jokaisen yksikön henkilökunnalle. Henkilökunnalle on tarjottu mahdollisuus ottaa käyttöön uuden tavan käsitellä taidetta ja tekemistä päiväkodissa, ja osaavat näin innostaa ja rohkaista lapsia ilmaisemaan tunteitaan taiteen keinoin. Päiväkodeissa on edelleen käytössä ryhmätheraplay menetel-mät. menetelmällä tuetaan lasten vuorovaikutusta ryhmässä. Päiväkodeissa ryhmätheraplay on aikuisten ja lasten välistä, sekä lapsiryhmäkeskeisesti, etukäteen suunniteltua leikkiä ja toimintaa. Ryhmätheraplay on vuorovaikutuksellinen, hoivaava ja kuntouttava hoitomenetelmä, jonka tavoitteena on tarjota lapselle haasteita, onnistumisen kokemuksia, myönteistä vuo-rovaikutusta ja rohkaisua.

laaduKasta raVintoa oMista Keittiöistä kaikissa BF:n päiväkodeissa toimii oma valmistuskeittiö. Omat valmistuskeittiöt mahdollistavat hyvin suunnitellun, terveellisen ja laadukkaan ravinnon. Päiväkodit ovat lisänneet ekologisten

raaka-aineiden käyttöä ja kehittäneet toimivammat ja yhden-mukaiset ruokalistat.

kehitystä työstetään keittiöhenkilökunnan ja päiväkotijoh-tajien yhteistyönä, sillä päiväkotiruoalla ja ruokailuhetkillä on myös kasvatuksellinen merkitys. keittiöhenkilökunta osallistuu usein yhteisiin ruokailuhetkiin, jolloin lapsilla on mahdollisuus tutustua henkilöihin jotka ruoan valmistavat ja tarjoilevat. Samalla lapset voivat kysyä ruuasta ja sen valmistuksesta. Sekä lapset, vanhemmat että henkilökunta arvostavat näitä omia valmistuskeittiöitä.

iltapäiVähoitoa Koululaisille Yhdistyksen neljässä iltapäiväkerhossa on yhteensä 104 ker-hopaikkaa. Helsingissä iltapäiväkerhot toimivat Cygnaeuksen, Lauttasaaren ja kaarelan ruotsinkielisten alakoulujen yhteydes-sä ja Sipoossa Salparin alakoulun yhteydessä.

iltapäiväkerhotoiminnan tavoitteena on tarjota koululaiselle mielekästä toimintaa koulupäivän jälkeen, luotettavien aikuisten ja hyvien ystävien seurassa.

Lakisääteistä iltapäiväkerhoa järjestetään ensimmäisen ja toisen luokan oppilaille kaikissa iltapäiväkerhoissa. keväällä Gillebon kerhoon osallistui pari kolmasluokkalaista ja Salparin kerholla oli mahdollisuus samaan syksyllä. Gillebon kerhossa on lakisääteisen toiminnan lisäksi tarjottu myös yksityistä aamutoimintaa.


Fastigheternas konditionsgranskningar och energibedömningar

n För att utreda i vilket tillstånd BF:s fastigheter är gjordes en konditionsgranskning gällande byggnadskonstruktioner, värme-, vatten- och avlopps-, luftkonditionerings- samt eltekniska system. under konditionsgranskningen utreddes fastigheternas och systemens skick, skador och brister, orsaken till att dessa uppstått och behov på eventuella tilläggsutredningar. i rap-porterna presenterades förslag på vilka reparationer som ska påbörjas, hur brådskande de är och kostnadsvolymen. i rappor-terna beaktades även hur säkra, hälsosamma och trivsamma fastigheterna är.

i fastigheternas energibedömningar kartlades fastigheternas möjligheter att spara energi. Arbetet genomfördes för att få en överblick över fastighetens energianvändning och för att minska onödiga energiutsläpp i fastigheterna. Rapporterna omfattar fastigheternas energi – och vattenförbrukning, VVS-system, och förslag för effektivering, sanering, sparmöjligheter samt kostnadskalkyler.

Förbättringar på dagheMsgårdarnaVi strävar efter att upprätthålla daghemsgårdar som är väl-skötta, mångsidiga, stimulerande och framförallt trygga. På daghemsgårdarna gjordes normenliga säkerhetsgranskningar och under sommaren 2013 genomfördes flera förbättringsåt-gärder. i första skedet eliminerades säkerhetsrisker, gjordes underhållsarbeten och förbättrades den allmänna trivseln på gårdarna. i fortsättningen kommer vi att upprätthålla trygga gårdar, men även utveckla dem så att daghemsbarnen kan erbjudas meningsfulla utevistelser.

undersöKning aV inoMhusluFtenunder senaste tiden har problem med inomhusluften i skolor och daghem diskuterats flitigt. inom BF anser vi att det är varje barns och vuxens rätt att få arbeta och vistas i en hälsosam miljö. Således tas alla eventuella problem med inomhusluften

på allvar. en undersökning av inomhusluften har genom-förts i alla BF:s daghem och övriga fastigheter. i rappor-terna över inomhusluften redogörs för rådande läge och eventuella förbättringsförslag. På basen av expertutlåtan-dena i rapporten kommer vi att göra fortsatta utredningar.

© JO

ukO

keSk

i-Sän

TTi


kiinteistöjen kuntoarviot ja energiakatselmukset

n BF:n kiinteistöissä tehtiin kiinteistöjen kunnon selvittä-miseksi rakenteiden ja rakennusosien, lämmitys-, vesi- ja viemärijärjestelmien sekä ilmanvaihto- ja sähköteknisten järjestelmien kuntoarviot. kuntoarvioissa selvitettiin rakennus-osien ja järjestelmien nykyinen kunto, vauriot ja viat sekä syyt niiden aiheutumiseen, sekä lisäselvitysten tarve. Raporteissa esitetään arviot korjaustarpeesta, korjausten kiireellisyydestä ja korjauskustannusten suuruusluokista. Teknisen näkökulman lisäksi huomiota kiinnitettiin myös kiinteistöjen turvallisuuteen, terveellisyyteen ja viihtyvyyteen.

kiinteistöjen energiakatselmuksissa on kartoitettu kiinteis-töjen energiansäästömahdollisuudet. energiankäyttötietojen ja rakennuksien perusteellisen läpikäynnin perusteella on selvitetty energian turha kulutus ja määritelty kannattavat energiansäästötoimenpiteet. energiakatselmusraporteissa on käsitelty kohteen energian ja veden käytön nykytilanne, kuvattu LViS-järjestelmien toiminta ja käyttö sekä esitetty säästötoimenpiteet perusteluineen, säästövaikutuksineen ja takaisinmaksuaikoineen.

leiKKipihoJen parannuKsetPyrimme pitämään päiväkotiemme leikkipihat monikäyttöisinä ja hoidettuina, jotta lapset saavat virikkeitä mielekkäämmille ja turvallisille leikkielä-myksille. Leikkipihoillemme on tehty normien mukainen turvallisuustarkastus ja kesällä 2013 parannuksia. ensimmäisessä vaiheessa olemme poistaneet turvallisuusriskit ja tehneet ylläpitoa sekä viihtyvyyttä parantavia toimenpiteitä. Jatkossa tulemme ylläpitämään pihojen turvallisuutta, sekä kehittämään pihoja niin, että ne tarjoavat entistä enemmän virikkeitä päiväkotiemme lapsille.

sisäilMatutKiMuKsetPäiväkotien ja koulujen sisäilmaongelmat ovat olleet viimeaikoi-na otsikoissa. On jokaisen lapsen ja työntekijän oikeus saada toimia terveellisessä ympäristössä, ja BF:ssä sisäilma-asioihin suhtaudutaan asian vaatimalla vakavuudella. Jokaisessa BF:n kiinteistössä ja päiväkodissa on tehty sisäilmakartoitus, jossa on aistinvaraisin menetelmin selvitetty nykytilannetta ja annet-tu ehdotus jatkotoimenpiteille. Tämän asiantuntijalausunnon perusteella käynnistämme jatkotutkimukset.

© B

F


n Föreningens resultat för räkenskapsperioden är ett överskott på 1 663 euro efter ordinarie avskrivningar och fondöverföringar (1 615 euro år 2012). Av de anbragta fondernas disponibla medel har utdelats i bidrag till verksamheten 220 000 euro (164 000 euro år 2012). SeB sköter de anbragta fonder-nas aktieportfölj.

i resultaträkningen visas över- eller underskottet för varje verksamhetsområde skilt. Adhd-center och Ferie-och kurscen-tret Högsand hör till verksamhetsområdet Familjearbete men presenteras i resultaträkningen var för sig.

Familjearbete i resultaträkningen innehåller enheterna Famil-jelinjen och Familjehörnan. Familjearbetet finansieras med un-derstöd (80%), avgifter (3%) samt resten med egna medel. De största bidragen är från Stiftelsen Brita maria Renlunds minne (57%) och Penningautomatföreningen RAY (15%).

ekonomi

RAY finansierad verksamhet inom Familjearbetet är projek-ten DiSA och Vi i klassen samt Familjeskolan POP i ekenäs.

Adhd-center innehåller Adhd-centrets verksamhet i sin helhet, d.v.s. Familjeskolan POP i Helsingfors, Stöd och information, Habilitering, utbildning, och adhd-coaching.

Adhd-centret har finansierats med understöd (76%) och avgifter (2%). Bidragen är främst från RAY (51%), Stiftelsen Brita maria Renlunds minne (8%) och andra bidragsgivare. Avgifterna består av vad familjerna och Fpa betalar i form av vårdavgifter och kursavgifter.

På Ferie- och kurscentret Högsand ordnas verksamhet som finansieras med ersättningar från Fpa (20 %) och kommuner (5%), med bidrag från RAY, Stiftelsen Brita maria Renlunds minne och övriga bidragsgivare (tillsammans 27%) samt med deltagar-avgifter (31%).

nn Lönern/nPalkatn71 %

nn övriganpersonalkostnadern/nnmuutnhenkilöstökulutn2 %

nn Förnödenhetern/nTarvikkeetn5 %

nn Lägenhetskostnadern/nHuoneistokulutn11 %nnminusnkostnadnförninternnhyra

nn Tjänstern/nPalvelutn9 %

nn avskrivningarn/nPoistotn2 %

nn övrigankostnadern/nmuutnkulutn0 %

n Kostnadsfördelning 2013 (%) / Kulujakauma


Högsands underskott, 172 055 euro (110 795 år 2012) är stort. underskottet hade varit 100 000 euro större utan bidraget från de anbragta fonderna (80 000 euro år 2012). Orsaken till underskottet är den låga användningsgraden och de höga underhållskostnaderna för fastigheten. Föreningens operativa ledning, den utvidgade ledningsgruppen, söker aktivt nya lösningar för att åtgärda underskottet. elisabeth Grönroos, familjearbetets utvecklingschef, har skött ledar-skapet från oktober 2012 till september 2013. Anne Toivanen, personalchef, tog över förmanskapet på enheten från oktober 2013.

Vård utom hemmet visar resultatet för Tölö barnhem. Barnhemmets 14 platser var fyllda vid årets slut.

Verksamhetens underskott, 459 euro (260 euro år 2012) är ett bra resultat. Barnhemmets brukningsgrad har varit på samma nivå som under föregående år. Verksamheten har emottagit bidrag totalt 31 155 euro från föreningens Dam-kommitté och andra bidragsgivare. De övriga bidragsgivarna har varit bl.a. eileen Starckjohann ja Thelma Starckjohann-Bruuns stiftelse och maj Töttermans stiftelse.

Stödbostaden på adressen Stenbäcksgatan 7 D har försto-rats med ett badrum. Det fanns endast en toalett i bostaden. nu kan bostaden användas för att vänja ungdomarna till ett självständigare boende innan utflyttningen från barnhemmet vid myndig ålder.

Småbarnsfostran omfattar föreningens alla sex svenskspråkiga daghem: Daghemmet Anna, Tölö daghem, Daghemmet Brita maria Renlund, Daghemmet Arbetets Vänner, Daghemmet B.e. von Schantz och Daghemmet Tallbo.

Helsingfors stad har köpt daghemmens hela kapacitet för perioden augusti 2012 till juli 2015. under året förbättrades daghemmens lekplatser tack vare ett bidrag från Stiftelsen Brita maria Renlunds minne (39 000 euro). Daghemmen har under

året fått 4 s.k. kulturpaket från Svenska kulturfonden (á 500 euro) och andra bidrag. Verksamhetens underskott är 1 959 euro (348 euro år 2012).

eftermiddagsvård för skolbarn innehåller eftermiddagsklub-barna Botby eftis (från augusti 2013), Cygnaeus eftis, Drumsö eftis, Gillebo eftis samt Salpar eftis (till maj 2013). Verksamhe-tens underskott är 14 204 (21 486 år 2012).

kostnaderna för eftermiddagsklubbarna i Helsingfors täcks med bidrag från Helsingfors stad (36%), bidrag från Stiftelsen Brita maria Renlunds minne och andra bidragsgivare (34%) och vårdavgifter (30%) samt resten med föreningens egna medel (underskottet 165 euro).

kostnaderna för Salpar eftis i Sibbo täcks med bidrag från Sibbo kommun (9%), bidrag från Stiftelsen Brita maria Renlunds minne (22%) och vårdavgifter (13%) samt med föreningens


egna medel (57%) dvs underskottet 14 039 euro. Från hösten flyttade personalen till Botby och föreningen avslutade sin eftisverksamhet i Sibbo p.g.a. den ohållbara ekonomin.

Stödfunktionerna innehåller kostnadsställena Stödbostäder, Personalbostäder, Berghälls fastighet, Tölö fastighet, Tallbo fastighet samt Administrationen (kansliet).

Personalmängden på administrationen har varit oförändrad. Administrationsavgiften har höjts från 6% till 7% för att en större del av administrationens kostnader skall fördelas på enheterna. Administrationsavgiften räknas på basen av lönekostnaderna.

Då resultatet för stödfunktionerna är ett underskott på 171 233 euro (323 160 euro år 2011) innebär det att stödfunktionerna står för 32% av det totala underskottet av föreningens ordinarie verksamhet (60 % under föregående år).

under året har ett samarbete inletts med Stiftelsen Ben-sows barnhem Granhyddan. ett bidrag om 100 000 euro har emottagits från Bensows stiftelse för familjearbetet på Tölö barnhem. Bidraget skall enligt planerna användas för ett 2-årigt projekt under åren 2014 och 2015.

Föreningen firade sitt 120 års-jubileum under höstterminen. i augusti ordnades både en offentlig mottagning och en fest för barnen i trädgården på Stenbäcksgatan 7. många av deltagarna betalade in bidrag i samband med festligheterna. Bidragen uppgick till 1 880 euro och detta användes för föreningens förebyggande familjearbete. Festligheterna för personalen gick av stapeln i oktober. Bidrag för jubileumsfirandet emottogs från Svenska kulturfonden, Arbetets Vänner Huvudföreningen samt från eileen Starckjohann ja Thelma Starckjohann-Bruuns stiftelse.

nn Stödsfunktionernn Vårdnutomnhemmetnn Småbarnsfostrannn Högsandnn aDHD-centernn Familjearbete

n Kostnadernas volym 2009–2013 teur, Kulujen volyymi

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

02009 2011 2012 20132010

943 921 10111039 900

1227 1268 13521415 1411

2679 2683 26122695 2915

894 897 931 1095 988

358 381 363 365 366

550 529 634 764 794


Vi tackar alla organisationer, stiftelser, personer och företag som har understött bf:s arbete under det gångna året.

2500 aktiastiftelsenninEsbo-grankulla

2n000,00 arbetetsnVännernhuvudföreningennrs

10n000,00 Damkommitténn(BF)

9n320,00 EileennStarckjohannnochnThelmanStarckjohannn-nBruunsnstiftelse

220n000,00 Fondernan(bidragnanbragtanfonder,nmånganolika)

90n101,66 Helsingforsnstad

1n200,00 Helsingforsnsvenskanbostadsstiftelse

7n000,00 JohanniternRidderskapetninFinlandnrf

1n750,00 Karttunennoy

12n000,00 majnTöttermansnstiftelse

1n085,00 numminen-Piippo

2n000,00 oddnFellownbarnfonden

730,00 oddnFellowsnRebeckalägretnnrn7nTrifolium

527n958,67 PenningautomatföreningennRay

1n500,00 PronJuventutennostra

20n000,00 PäivikkinochnSakarinSohlbergsnstiftelse

3n000,00 SamsnSamarbetsförbundetnkringnfunktionshindernrf

127,73 SenatorskannJulienThilénsnfond

3n000,00 SophienvonnJulinsnstiftelse

1n000,00 StiftelsentillnförmånnförnFinlandsnsvenskankvinnor

444n000,00 StiftelsennBarnensnDag

656n000,00 StiftelsennBritanmarianRenlundsnminne

20n000,00 StiftelsennEmilienochnRudolfngeselliusnfond

1n500,00 StiftelsennTrenSmeder

700,00 SvenskanFolkskolansnVänner

6n400,00 Svenskankulturfonden

5n000,00 WilliamnThuringsnStiftelse

290,00 övrigananonymanbidrag

1n880,00 övriganbidragn120-årsnjubileumn(månganolika)

2 052 043,06 totalt

donationer mottagna av damkommittén:

4n000,00 adelsförbundetsnUnderstödsförening


nn Kommuner/Kunnat 59 %nn Fpan/nKelan3 %nn BmRn10 %nn Ray 8 %nn anbragtanfondern/nomakatteisetnrahastot 3 %nn StiftelsennBarnensndagn/nn

LastennPäivännSäätiön7 %nn övriganbidragn/nmuutnavustuksetn3 %nn avgiftern/nmaksutn7 %

n Finansiering 2013 (%), rahoitus

nn Kommuner/Kunnat 2 %nn Fpan/nKelan7 %nn BmRn24 %nn Ray 19 %nn anbragtanfondern/nomakatteisetnrahastot 8 %nn StiftelsennBarnensndagn/nn

LastennPäivännSäätiön16 %nn övriganbidragn/nmuutnavustuksetn7 %nn avgiftern/nmaksutn17 %

n Finansiering utan barnhem och dagvård 2013 (%), rahoitus ilman lastenkotia ja päivähoitoa

nn Rödanfjädernn/nPunainennsulkann avgiftern/nmaksutnnövriganbidragn/nmuutnavustuksetnn StiftelsennBarnensndagn/nn

LastennPäivännSäätiönn anbragtanfondern/nn

omakatteisetnrahastotnn Ray nn BmRnn Fpan/nKelann Kommuner/Kunnat

n Finansiering utan barnhem och dagvård 2009–2013, rahoitus ilman lastenkotia ja päivähoitoa

3000

2500

2000

1500

1000

500

02009 2011 2012 20132010


n Yhdistyksen tuloslaskelma osoittaa ylijäämää 1 663 euroa säännönmukaisten poistojen ja rahastosiirtojen jälkeen. Vuonna 2012 ylijäämä oli 1 615 euroa. Omakatteisten rahastojen avustus toimintaan oli 220 000 euroa (164 000 euroa vuonna 2012).

Tuloslaskelmassa näytetään ali- ja ylijäämä erikseen toiminta-aloittain. Adhd-keskus sekä Loma- ja kurssikeskus Högsand jotka kuuluvat Perhetyö-toiminta-alueeseen ovat tuloslaskelmassa esitetty yksiköittäin.

Perhetyö sisältää yksiköiden Perhelinjan (Familjelinjen) ja Per-henurkkauksen (Familjehörnan) tuloksen.

Perhetyö rahoitetaan avustuksilla (80%), maksuilla (3%) ja loput muilla avustuksilla tai omin varoin. Stiftelsen Brita maria Renlunds minne-muistosäätiö (BmR) on suurin avustukse-nantaja (57 %) ja Raha-automaattiyhdistys RAY (15%) toiseksi suurin. RAY:n rahoittamia projekteja ja kohteita ovat DiSA- ja Vi i klassen-projektit sekä Tammisaaressa järjestetty Perhekoulu POP.

Adhd-keskuksen toiminta koostuu seuraavista kustannuspai-koista: Perhekolu POP Helsingissä, Tiedotus ja tuki, kuntoutus, koulutus sekä adhd-coaching.

Adhd-keskuksen toiminta rahoitetaan saaduilla avustuk-silla (76%) ja perityillä maksuilla (2%). Avustukset on saatu pääasiassa RAY:ltä (51%), Stiftelsen Brita maria Renlunds minne-muistosäätiöltä (8%) ja muilta avustuksen antajilta. Perheet ja kela maksavat osan kustannuksista hoitomaksujen ja kurssi-maksujen muodossa.

Loma- ja Kurssikeskus Högsandissa järjestetään toimintaa jota rahoittaa kela (20%) ja kunnat (5%), avustukset RAY:ltä, Stiftelsen Brita maria Renlunds minne-muistosäätiöltä ja muilta avustuksen antajilta (yhteensä 27%) sekä osallistumismaksuilla (31%).

Talous

Toiminnan alijäämä, 172 055 euro (vuonna 2012 euroa 110 795) on suuri ja olisi, ilman omakatteisten rahastojen avustusta ollut 220 000 euroa suurempi (vastaava luku vuonna 2012 oli 80 000 euroa). Alijäämän suuruus johtuu siitä että toimintaa ei ole järjestetty tarpeeksi laajamittaisesti ja kiinteistön korkeista yllä-pitokustannuksista. Yhdistyksen operatiivinen johto, laajennettu johtoryhmä, etsii aktiivisesti uusia ratkaisuja alijäämän pie-nentämiseksi. elisabeth Grönroos, perhetyön kehityspäällikkö, on lokakuusta 2012 lähtien johtanut yksikköä. Anne Toivanen, henkilöstöpäällikkö, jatkoi yksikön esimiehenä lokakuusta 2013.

Sijaishuollon tulos on Töölön lastenkodin tulos. Lastenkodin kaikki 14 paikkaa olivat vuoden lopussa käytössä. Toiminnan alijäämä, 459 euroa (260 euroa vuonna 2012) on hyvä tulos. Lastenkodin käyttöaste oli edellisen vuoden tasolla.

Lastenkoti on vastaanottanut yhteensä 31 155 euroa yhdis-tyksen omalta naistoimikunnalta ja muilta avustuksen antajilta (41 025 euroa vuonna 2012). Avustuksen antajat ovat olleet naistoimikunnan lisäksi mm. eileen Starckjohann ja Thelma Starckjohann-Bruun-säätiö sekä maj Töttermanin säätiö.

528

656

444

204

220

n använda bidrag 2013 teur / Käytetyt avustukset

nn Raynn BmRnn StiftelsennBarnensndagn/nn

LastennPäivännSäätiönn övriganbidragn/nn

muutnavustuksetnn anbragtanfondern/nn

omakatteisetnrahastot


Ray StiftelsennBarnensnDagn/nnLastennPäivännSäätiö

anbragtanfondern/nnomakatteisetnrahastot

800n000

700n000

600n000

500n000

400n000

300n000

200n000

100n000

0

n använda understöd 2009-2013 per bidragsgivare / Käytetyt avustukset

nn 2009nn 2010nn 2011nn 2012nn 2013

Tukiasuntoon, osoitteessa Stenbäckinkatu 7 D, on vuoden aikana rakennettu uusi kylpyhuone. Asunnossa oli aikaisemmin vain WC. nyt asuntoa voi käyttää nuorten itsenäistymisen harjoitteluun ennen lastenkodista muuttoa.

Varhaiskasvatus sisältää yhdistyksen kaikki kuusi ruotsinkie-listä päiväkotia: Daghemmet Anna, Tölö daghem, Daghemmet Brita maria Renlund, Daghemmet Arbetets Vänner, Daghemmet B.e. von Schantz sekä Tallbo daghem.

Helsingin kaupunki on ostanut päiväkotien koko kapa-siteetin kaudella elokuu 2012 – heinäkuu 2015. Päiväkotien pihoja leikkitelineineen parannettiin ja uusittiin avustuksella (39 000 euroa) joka saatiin Stiftelsen Brita maria Renlunds minne-muistosäätiöltä. Päiväkodit ovat vuoden aikana vastaanottaneet Svenska kulturfondenin myöntämiä kulttuuripaketteja (á 500 euroa) yhteensä 4 kappaletta sekä muita avustuksia. Päivähoi-don toiminnan alijäämä on 1 959 euroa (vuonna 2012 alijäämä oli 348 euroa).

Iltapäivähoito sisältää toiminnan seuraavissa yksiköissä: elokuusta 2013 alkaen Botby eftis, Cygnaeus eftis, Drumsö eftis, Gillebo eftis ja Salpar eftis (toukokuu 2013 asti). Toiminnan alijäämä oli 14 204 (21 486 vuonna 2012).

Helsingissä toimivien iltapäiväkerhojen kulut katetaan avustuksilla Helsingin kaupungilta (36%), Stiftelsen Brita maria Renlunds minne-muistosäätiöltä ja muilta lahjoittajilta (34%), hoitomaksuilla (30%) sekä yhdistyksen omilla varoilla ( alijäämä 165 euroa).

Sipoossa toimivan iltapäiväkerhon kulut Salparissa kate-taan avustuksilla Sipoon kunnalta (9 %) Stiftelsen Brita maria

Renlunds minne-muistosäätiöltä (22%), hoitomaksuilla (13%) sekä yhdistyksen omilla varoilla (57% eli alijäämä 14 039 euroa). Syksystä henkilöstö siirtyi Botby eftikseen ja yhdistys lopetti iltapäiväkerhotoimintansa Sipoossa taloudellisista syistä.

Tukitoiminnot sisältävät kustannuspaikat: Tukiasunnot, Henkilöstöasunnot, kallion kiinteistö, Töölön kiinteistö, Tallbon kiinteistö sekä Hallinnon (keskuskanslia).

Vuoden aikana keskushallinnon henkilöstömäärä on pysy-nyt ennallaan. Yksiköiden hallintokulu on nostettu 6%:sta 7%:iin. Hallintokulu lasketaan palkkakulujen suhteessa.

Tukitoimintojen alijäämä on 171 233 euroa (323 160 euroa vuonna 2012). Alijäämä on 32% koko yhdistyksen varsinaisen toiminnan alijäämästä (60% edellisenä vuonna).

Vuoden 2013 aikana on yhteistyö Stiftelsen Bensow barn-hem Granhyddan-nimisen säätiön kanssa alkanut. Yhdistys vastaanotti 100 000 euron avustuksen Töölön lastenkodin perhetyölle. Avustus tullaan suunnitelmien mukaan käyttämään lastenkodin perhetyön kaksivuotisessa projektissa vuosien 2014 ja 2015 aikana.

Yhdistys juhli 120-vuotista taivaltansa syksyn aikana. elokuussa järjestettiin yleinen vastaanotto ja lastenjuhla Sten-bäckinkadun puutarhassa. Yhdistys vastaanotti juhlallisuuksien yhteydessä avustuksia monelta eri taholta. Avustuksia yhdis-tyksen ennaltaehkäisevään perhetyöhön kertyi yhteensä 1 880 euroa. Henkilöstölle järjestettiin oma juhlatilaisuus lokakuussa. 120-vuotis juhlallisuuksien järjestämiseen vastaanotettiin avustuksia seuraavilta tahoilta: Svenska kulturfonden, Arbetets Vänner Huvudföreningen sekä eileen Starckjohann ja Thelma Starckjohann-Bruun-säätiö.


Kiitämme kaikkia organisaatioita, säätiöitä, henkilöitä ja yrityksiä jotka ovat tukeneet bF:n toimintaa.

2500 aktiastiftelsenninEsbo-grankulla

2n000,00 arbetetsnVännernhuvudföreningennrs

9n320,00 EileennStarckjohannnjanThelmanStarckjohannn-nBruunsnsäätiö

1n200,00 Helsingforsnsvenskanbostadsstiftelse

90n101,66 Helsinginnkaupunki

7n000,00 JohanniternRidderskapetninFinlandnrf

1750 Karttunennoy

444n000,00 LastennPäivännsäätiö

12n000,00 majnTöttermansnstiftelse

1n880,00 muutnavustuksetn120v-juhlan(montaneri)

290,00 muutnnimettömätnavustukset

10n000,00 naistoimikuntan(BF)

1n085,00 numminen-Piippo

2n000,00 oddnFellownLastenrahastosäätiö

730,00 oddnFellowsnRebeckaleirinnrn7nTrifolium

1n500,00 PronJuventutennostra

20n000,00 PäivikkinjanSakarinSohlberginnsäätiö

527n958,67 Raha-automaattiyhdistysnRay

220n000,00 Rahastotn(omakatteistennrahastojennavustus)

3n000,00 SamsnSamarbetsförbundetnkringnfunktionshindernrf

127,73 SenatorskannJulienThiléninnrahasto

3n000,00 SophienvonnJulininnsäätiö

1n000,00 StiftelsentillnförmånnförnFinlandsnsvenskankvinnor

656n000,00 StiftelsennBritanmarianRenlundsnminne-muistosäätiö

20n000,00 StiftelsennEmilienochnRudolfngeselliusnfond

1n500,00 StiftelsennTrenSmeder

700,00 SvenskanFolkskolansnVänner

6n400,00 Svenskankulturfonden

5n000,00 WilliamnThuringsnStiftelse

2 052 043,06 yhteensä

naistoimikunnan vastaanottamat avustukset.

4n000,00 aatelisliitonnavustusjärjestönry


under året anVända understöd 2013Vuoden aiKana Käytetyt aVustuKset

raystiftelsen

bMrövriga

Muutanbragta fonder

omakatteisetstiftelsen

barnens dagtotalt

yhteensäFamiljearbete/perhetyö 122n191,89 450n000,00 51n880,00 15n000,00 639n071,89nnnFamiljelinjen 66 192,26 220 000,00 36 000,00 322 192,26nnnFamiljehörnan 55 999,63 230 000,00 15 880,00 15 000,00 316 879,63småbarnsfostran/Varhaiskasvatus 39n000,00 4n290,00 43n290,00eftermiddagsvård / iltapäivähoito 92n000,00 84n111,66 5n000,00 181n111,66tölö barnhem / töölön lastenkoti 31n155,00 31n155,00adhd-center/adhd-keskus 186n000,00 30n000,00 20n127,73 40n000,00 276n127,73nnninformation/Tiedotus 146 000,00 30 000,00 20 000,00 40 000,00 236 000,00nnnFamiljeskola/PerhekoulunHelsingfors 40 000,00 40 000,00nnnHabilitering/Kuntoutus 127,73 127,73nnnUtbildning/Koulutus 0,00Ferie- och kurscentret högsand 113n766,78 45n000,00 5n230,00 100n000,00 263n996,78nnnVerksamhet/toiminta 45 000,00 100 000,00 145 000,00nnnanpassningskurs/sopeutumisvalmennus 41 101,00 41 101,00nnnSemester,nbarn/lastennlomatoiminta 37 219,72 3 230,00 40 449,72nnnSemester,nbarnninvandrarbakgrundn/maahanmuuttajatausta

35 446,06 2 000,00 37 446,06

stödfunktioner/tukitoiminnot 7n290,00 60n000,00 67n290,00För allmän verksamhet/yleisavustus 106n000,00 444n000,00 550n000,00totalt För VerKsaMheten/toiMintaan yht 527n958,67 656n000,00 204n084,39 220n000,00 444n000,00 2n052n043,06Rayn=nPenningautomatföreningenn/nRaha-automaattiyhdistys

StiftelsennBmRn=nStiftelsennBritanmarianRenlundsnminne


resultaträKning / tuloslasKelMaordinarie VerKsaMhet 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012Familjearbeteintäkter 675n478,77 739n096,12Kostnader –794n101,68 –118n622,91 –764n491,46 –25n395,34

adhd–centerintäkter 300n708,03 309n431,13Kostnader –365n577,08 –64n869,05 –364n736,74 –55n305,61

Ferie– o kurscentret högsandintäkter 816n190,27 984n423,85Kostnader –988n245,08 –172n054,81 –1n095n218,71 –110n794,86

Vård utom hemmetintäkter 1n410n604,48 1n414n467,17Kostnader –1n411n063,57 –459,09 –1n414n727,19 –260,02

småbarnsfostranintäkter 2n637n005,74 2n433n256,10Kostnader –2n638n964,29 –1n958,55 –2n433n603,88 –347,78

eftermiddagsvård för skolbarnintäkter 262n246,66 240n021,97Kostnader –276n450,21 –14n203,55 –261n508,21 –21n486,24

stödfunktionerintäkter 729n046,91 716n152,44Kostnader –900n279,92 –171n233,01 –1n039n312,30 –323n159,86

undersKott aV ordinarie VerKsaMhet –543 400,97 –536 749,71placerade medelintäkter 8n279,00 9n192,96

Medelsanskaffningintäkter 451n910,97 438n242,87Kostnader –18n016,28 433n894,69 –6n902,49 431n340,38

Finansiella intäkterintäkter 1n227,55 2n368,39Kostnader –4n337,64 –6n536,57

överskott/underskott av egen verksamhet –104 337,37 –100 384,55

allmänna understöd 106n000,00 102n000,00

anbragta fonderintäkter 298n656,12 275n892,52Kostnader –298n656,12 0,00 –275n892,52 0,00

räkenskapsperiodens överskott/underskott 1 662,63 1 615,45


balansräKning / taseaKtiVa 31.12.2013 31.12.2012

a bestående aKtiVaimmateriella tillgångarimmateriellanrättigheter 34n655,70 39n186,53

Materiella tillgångarmarkområden 178n827,83 178n827,83Byggnader 1n979n991,68 2n039n547,87maskinernochninventarier 44n353,44 2n203n172,95 49n158,08 2n267n533,78

övriga utgifter med lång verkningstid 5n080,44 7n620,66placeringaraktiernindotterföretag 787n798,10 707n798,10övriganaktiernochnandelar 67n682,91 855n481,01 67n682,91 775n481,01anbragtanfondernnnnaktiernochnandelar 2n269n102,42 2n050n083,83nnnngrundreparation,nauroragatann9 21n194,55 13n036,14nnnnDepositioner 458,59 2n290n755,56 61n022,86 2n124n142,83

b rörliga aKtiVa FordringarLångfristigtFordringarnhosndotterföretag 77n851,56 83n711,35KortfristigtnKontofordringar 432n204,55 477n639,71Fordringarnhosndotterföretag 13n129,59 4n773,03Resultatregleringar 60n431,47 69n047,04

583n617,17 635n171,13

Kassa och bank 211n507,45 127n545,496n184n270,28 5n976n681,43

passiVa

a eget KapitalVerksamhetskapitalnnVerksamhetskapital 408n513,92 0,00

egen fondnnVärderegleringsfond 0,00 168n187,93nnSVoL-fond 0,00 34n747,63nnByggnadsfond,nHögsand 380n493,26 400n519,22nnTölönbarnavårdsskolasnfond 0,00 154n278,28nnLåneamorteringsfond 0,00 47n714,33nnDonationsfond 0,00 789n007,18 3n585,75 809n033,14nBalanseradnvinstnfrånntidigarennnräkenskapsperioder 174n321,94 172n706,49nRäkenskapsperiodensnnnnvinst 1n662,63 1n615,45

anbragta fonder 4n184n796,16 4n133n740,58

b FräMMande KapitalKortfristigtErhållnanförskott 115n196,91 33n998,69Leverantörsskulder 135n376,64 93n673,25övriganskulder 116n558,08 111n798,94Resultatregleringar 667n350,74 1n034n482,37 620n114,89 859n585,77

6n184n270,28 5n976n681,43


noter till resultat- och balansräKning / liitetiedot 12013 2012

Fördelning av intäkter Kostnader intäkter Kostnaderordinarienverksamhet 6n831n280,86 7n374n681,83 6n836n848,78 7n373n598,49övrignegennverksamhet 461n417,52 22n353,92 449n804,22 13n439,06allmännanunderstöd 106n000,00 0,00 102n000,00 0,00anbragtanfonder 298n656,12 298n656,12 275n892,52 275n892,52

7n697n354,50 7n695n691,87 7n664n545,52 7n662n930,07

personalkostnader 2013 2012Lönernochnarvoden 4n022n473,60 3n984n294,84Pensioner 13n428,12 13n062,48Pensionspremier 692n646,33 680n052,71övriganlagstadg.npersonalkostnader 192n757,45 194n098,71Personalkostnaderntotalt 4n921n305,50 4n871n508,74

naturaförmån,nbeskattningsvärde 31n946,00 29n302,80

anbragta fonder 2013 2012kapitalnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn1.1 4n133n740,58 4n052n156,49ökningnavnkapitaln(1/3-delnavnavkastn.) 91n617,04 83n700,51Förändringninreserveringn(odisp.medel) –40n561,46 –2n116,42kapitalnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn31.12 4n184n796,16 4n133n740,58

odisponeradenmedelnnnnnnnnnn1.1 1n158n682,61 1n160n799,03överförsnfrånnkapital –40n561,46 –2n116,42kapitalnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn31.12 1n118n121,15 1n158n682,61

anbragta fonders kapital 2013 2012Ester–margaretnvonnFrenckellsnfond 153n035,16 149n402,56ökning 3n976,18 157n011,34 3n632,60 153n035,16

ThyranHanemannsnfond 1n522n035,75 1n480n679,32ökning 45n267,98 1n567n303,73 41n356,43 1n522n035,75

Jubileumsfonden 144n472,26 141n099,13ökning 3n692,16 148n164,42 3n373,13 144n472,26

Randallnnybomsnfond 552n739,82 534n970,20ökning 19n450,30 572n190,12 17n769,62 552n739,82

annannyströmsnfond 5n407,62 5n256,96ökning 164,91 5n572,53 150,66 5n407,62

FannynSinebrychoffsnfond 7n730,60 7n462,76ökning 293,18 8n023,78 267,84 7n730,60

EdithnSundeliusnfond 1n490,15 1n448,30ökning 45,81 1n535,96 41,85 1n490,15

marynonWilhelmnThesleffsnfond 584n503,79 567n395,41ökning 18n726,52 603n230,31 17n108,38 584n503,79

annanUschanoffsnfond 3n642,82 3n642,82

odisponeradenmedel 1n118n121,15 1n158n682,614n184n796,16 4n133n740,58


noter till resultat- och balansräKning / liitetiedot 2anbragta fonder 2013 2012Föreningensnskuldntillndenanbragtanfonderna 1n894n040,60 2n009n597,75Denanbragtanfondernasnfordrannpånföreningen 1n894n040,60 2n009n597,75

anbragta fonder, placeringar 2013 2012

Börsnoteradenaktier,nbokföringsvärde 2n265n617,69 2n046n599,10Börsnoteradenaktier,nåteranskaffningsvärde 3n553n033,47 3n011n519,35

avskrivningar 2013 2012Pånbyggnadersnutgiftsrest 5% 5%Påninventarier,nplanmässigtnminstn4når 4når 4nårPåninventariernförndagvårdennenligtnnSL 25%npånutgiftsrest 25%npånutgiftsrestPånprogramlicensernblandnimmateriellanrättigheter 5når 5nårPånövriganutgifternmednlångnverkningstid 5når 5når

Byggnader 84n184,13 86n264,67inventariernonmaskiner 20n023,59 21n187,26immateriellanrättigheter 4n530,83 4n530,83övriganutgifternmednlångnverkningstid 2n540,22 2n540,22

111n278,77 114n522,98

Förändring i bestående aktiva 2013 2012Byggnader inventarier Byggnader inventarier

Bokföringsvärden1.1 2n039n547,87 49n158,08 2n085n858,20 30n356,24ökning 44n653,90 15n218,95 61n034,30 39n989,10avskrivning,nresultaträkning –84n184,13 –20n023,59 –86n264,67 -21n187,26avskrivning,nbyggnadsfond –20n025,96 0,00 –21n079,96 0,00Bokföringsvärden31.12 1n979n991,68 44n353,44 2n039n547,87 49n158,08

aDB-programnlicenser anslutningsavgifter aDB-programnlicenser anslutningsavgifter

Bokföringsvärden1.1 13n592,48 25n594,05 18n123,31 25n594,05ökning 0,00 0,00 0,00 0,00avskrivning –4n530,83 0,00 –4n530,83 0,00Bokföringsvärden31.12 9n061,65 25n594,05 13n592,48 25n594,05

immateriellanrättigheterntotaltn31.12 34n655,70 39n186,53

övriga utgifter med lång verkningstid 2013 2012Bokföringsvärden1.1 7n620,66 10n160,88ökning 0,00 0,00avskrivning –2n540,22 –2n540,22Bokföringsvärden31.12 5n080,44 7n620,66


noter till resultat- och balansräKning / liitetiedot 3Kvar använts Kvar använts

i erhållna förskott ingående understöd 31.12.2013 2013 31.12.2012 2012FörnverksamhetVårdnutomnhemmetn/nTölönbarnhem 102n335,00 2n835,00 4n670,00 2n000,00Eftermiddagsklubbar 3n000,00 1n700,00 1n700,00 970,05Ferie-nochnkurscentretnHögsand 0,00 0,00 0,00 3n500,00Småbarnsfostran 0,00 1n500,00 1n500,00 0,00Familjearbete 0,00 9n500,00 9n500,00 16n000,00Ray 9n861,91 16n628,69 16n628,69 57n284,28

115n196,91 32n163,69 33n998,69 79n754,33

i erhållna förskott ingående understöd från penningautomatföreningen ray

Semesternbarn Semesterninv.nbarn anpasssn.kurserBeviljatnbidragnförnverksamhetsåret 35n000,00 33n000,00 39n000,00oanväntnfrånnföregåendenår 2n219,72 2n446,06 11n962,91attnanvändas 37n219,72 35n446,06 50n962,91intäkternundernverksamhetsåret 8n380,00 8n095,00 3n630,00Kostnadernundernverksamhetsåret –48n428,86 –47n878,65 –44n731,00använtnbidragn/nkostnader –40n048,86 –39n783,65 –41n101,00Förflyttasntillnföljandenår 0,00 0,00 9n861,91

i erhållna förskott ingående understöd från penningautomatföreningen ray

2013 2012

Semesternförnbarn 0,00 2n219,72Semesternförnbarnnmedninvandrarbakgrund 0,00 2n446,06anpassningskurser 9n861,91 11n962,91Totalt 9n861,91 16n628,69


noter till resultat- och balansräKning / liitetiedot 4i resultatregleringar ingående understöd som använts i förskott, ray

2013 2012

DiSa 4n527,52 30n346,05Vininklassen 43n005,90 18n995,48Totalt 47n533,42 49n341,53

arrendekontrakt 2013 2012Berghällsnfastighet,nWallinsgatann1,nårsarrende 16,82 16,82Tallbonfastighet,nårsarrenden(-31.12.2025) 9n660,12 9n371,75

leasingkontraktavgiftnföljandenår 24n250,00 25n598,00avgiftnsenare 17n550,00 40n623,00

41n800,00 66n221,00

hyresansvarystadsgatan,nEkenäsn(10nmån) 35n848,00 42n519,00Hyrornsenaren(jmfngällerntidsb.nhyror) 0,00 7n086,00

35n848,00 49n605,00

2013 2012Erhållnansäkerhetergarantin/nEJ-asennuspalvelunoy 0,00 930,00garanti/RakennusliikenJouninnVirenoy 0,00 7n521,00garanti/Tmo-Termonoy 0,00 663,84garanti/a.BerglundnaB 0,00 722,00garantin/nmaalausliikenJaristonoy 0,00 6n691,82Hyresgarantinauroragatan 4n600,00 0,00

4n600,00 16n528,66

givna säkerheterBostadsaktiebolagetnauroragatann9:snaktiernnrn638-767,nbokföringsvärdentotaltn16.524,23neuro,nharngettssomnsäkerhetntillnHelsingforsnstad/utbildningsverketntillnettnmaximaltnbeloppnomn300.000neuro.Säkerhetenngällernpern31.12nförndagvårdsverksamhetenntotaltn227.000neuro.

2013 2012pensionsansvarEnligtnBF:snpensionsstadga 44n400,00 45n200,00


undersKriFter / alleKirJoituKset


Föreningens 16 enheter i siffror / Yhdistyksen 16 yksikköä lukuina

adhd-center / adhd-KesKus enhetsförmanYksikönjohtajaSilve Serenius-SirveStenbäcksg. 7 A Stenbäckinkatu00250 Helsingfors Helsinki

nn 43nperhettänkartoituskäynnillänammattihenkilönnvastaanotollan(ensitietoantainjatkotoimenpiteidennsuunnittelua)n

nn 432nvastaanotettuanasiakaspuheluann 16nperhettänperheohjauksessan(yhteensän6ntapaamiskerrannräätälöitynmenetelmäpakettinarjennhaasteidennhallintaan)n

nn 11ntilaajanntarpeidennmukaannmuokattuankoulutustapahtumaanerinammattiryhmillen(osallistujianyht.n201)n

nn yhteensän424nopiskelijaankäynytnopintokäynnillän(perustietoanadhd:stansekänkeskuksenntoiminnasta)n

nn 85nvanhempaanjanammattihenkilöänosallistunutniltaluennoille

nn 32nvanhempaanjan21nohjaajaanPerhekoulunPoP®nmenetelmäkoulutuksessansaamassanapuanhaastavastinkäyttäytyvännlapsennkasvatukseenn

nn 4nperhettänsaanutnperheterapiaann 5nnuortansaanutnneuropsykiatristancoach-ohjaustann 6nvakituistantyöntekijään

FaMilJehörnan / perhenurKKaus enhetsförmanYksikönjohtajaJutta LehmusYstadsgatan 12 Ystadinkatu10600 ekenäs Tammisaari

nn 9nverksamheterninklassnvaravn7nskräddarsyddanverksamheternochn2nFriends,n149ndeltagaren

nn 17ntemalektioner,n256ndeltagarenn 1ninspirationstillfälleninanvändingennavnhandboken,n4ndeltagare

nn 6nDisa-grupper,n45ndeltagarennn 1nDisa-utbildning,n10nnyanledarenn Trappan-samtalnmedn2nbarnnsamtnderasnföräldrarnochnsamarbetspartnersn

nn Terapeutisktnfamiljearbetenmedn9nfamiljernnn Ennvårdnadstvistnutredningnn Theraplay–projektnmedn5nfamiljernnn FamiljeskolannPoP®nmedn5nfamiljernnn 3narbetshandledningsprosessernnn Stödsamtalnmedn4nfamiljernnn 2nstödgruppernförnbarnnvarsnföräldrarnsepareratnnn Stödruppnförnfamiljernmednpsyknohälsann Stödgruppnförnflickornpånandranstadietnn Stödgruppnförnbannvarsnföräldrarnmissbrukarnn DaTERonverksamhetnn Föredragnochnworkshops,nsamtndeltagandeninSlutanpanta-chatten

nn 5nheltidsanställdan


Ferie- och Kurscentret högsand/loMa- Ja KurssiKesKus högsand enhetsförmanYksikönjohtajaelisabeth Grönroos – 30.9Anne Toivanen 1.10 –Högsandsvägen 30 Högsandintie10820 Lappvik Lappohja

nn inkvarteringsdygnntotaltn7165,nvaravn3014ninegennreginnn 10nFpananpassningskurser,n69nfamiljerndeltognnn 5nlägernförnbarnnochnungdomarnmedninvandrarbakgrund,n80ndeltagaren

nn 9nsommarlägernförnbarnnochnungdomarnmednspeciellanbehov,n77ndeltagare

nn 11nfamiljernharnfåttnavlastningngenomnkorttidsvårdennunderntionveckoslutn

nn 1nfamiljekurs,nfortsättningsdeln(Ray),n4nfamiljerndeltognn 1nfamiljelägernförnfamiljernmednplaceradenbarnn(Ray),n8nfamiljerndeltog

nn 2nveckoslutskursernförnfar-nochnmorföräldrarntillnbarnnmednneuropsykiatriskndiagnos,n23ndeltagare


FaMilJelinJen / perhelinJaenhetsförmanYksikönjohtajaAnne BjaerreAndra linjen 12 Toinen linja00530 Helsingfors Helsinki

nn Stödgrupperförnbarn,nskilsmässa,n5ngrupper,n32ndeltagarennn Stödgruppernförnvuxna,nskilsmässa,n1ngrupp,n7ndeltagarennn 15nstödsamtalnnn 7nklassernmednFriends,n112ndeltagarennn Skräddarsyddnverksamhetnin21nklasser,n374ndeltagarennn 14ntemalektionerninskolor,n206ndeltagarennn 7ninspirationstillfällenninanvändingennavnhandboken,n122ndeltagare

nn 2ngruppernförnunganinsamarbetenmednkrisjouren,n11ndeltagare

nn 1nDenotroliganårennföräldragruppninsamarbetenmednFolkhälsan,n7ndeltagaren


tölö barnheM / töölön lastenKoti FöreståndareYksikönjohtajaTommi Hiltunen – 28.2Roope kaitanen 1.2 –Stenbäcksgatan 7 A Stenbäckinkatu00250 Helsingfors Helsinki

nn 2nosastoannn 14npaikkaannn sijoittajakunnat:nHki,nVantaa,nEspoonnn 16nvakituistantyöntekijään

dagheMMet anna / päiVäKotiFöreståndareHeidi Höckert-PalinAndra linjen 12 A 00530 Helsingfors

nn 28nkalkylmässiganvårdplatsernnn 5nanställdan

dagheMMet arbetets Vänner / päiVäKotiFöreståndarenoora Lohi – 31.7emma Siro 1.8 –Annegatan 26 00100 Helsingfors

nn 2nbarngruppernnn 28nkalkylmässiganvårdplatsernnn 6nanställdan

dagheMMet brita Maria renlund / päiVäKoti FöreståndareTove SandellWallinsgatan 1 00530 Helsingfors



dagheMMet b. e. Von schantz / päiVäKoti FöreståndareCamilla koskinen 1.1 – 31.1Riikka Sirén 1.2 – Smedsgatan 19 A 00150 Helsingfors


tallbo dagheM / päiVäKoti Föreståndare Rose-maj Backman Tallbogränden 3 00250 Helsingfors

nn 2nbarngruppnnn 28nkalkylmässiganvårdplatsernnn 6nanställdan

tölö dagheM / päiVäKoti FöreståndareAnn-Louise nysand – 31.7noora Lohi 1.8 –Stenbäcksgatan 7 B 00250 Helsingfors


cygnaeus eFtis / iltapäiVäKerho Ansvarig ledareemma Siro – 31.7Fredrik Gräsbeck 26.8 – 20.12Bangatan 8, 00120 Helsingfors

nn 26neftisplatsernnn 3nanställdan

druMsö eFtis / iltapäiVäKerho Ansvarig ledare marie-Louise Virsu – 31.7maria ekström-Alftan 12.8 –Tallbergsallén 12 00200 Helsingfors

nn 26neftisplatser,n39neftisplatsernfr.om.n12.8nn 3nanställda,n4nanställdanfr.om.n12.8n

gillebo eFtis / iltapäiVäKerho Ansvarig ledare Gun SuvantoSorolavägen 2 00420 Helsingfors

nn 26neftisplatsernnn morgonvårdnn 2nanställdan

salpar eFtis / iltapäiVäKerho nn ansvarignledarenJohannanSaxénn–n31.7nn Salparvägenn11n01180nKalkstrandnnn 26neftisplatsernnn 2nanställdan

botby eFtis / iltapäiVäKerho Ansvarig ledare Johanna Saxén 1.8 –Blomängsvägen 2 00900 Helsingfors

nn 26neftisplatsernn 3nanställdan

adMinistration / hallinto Stenbäcksgatan 7 B 00250 Helsingfors

nn PianSundell,nVerksamhetsledaren/nToiminnanjohtajannn annenToivanen,nPersonalchefn/nHenkilöstöpäällikkönnn Sonjangummerus,nEkonomichefn/nTalouspäällikkönnn ilkkannolvi,nSäkerhets-nochnfastighetschefn/nTurvallisuus-njankiinteistöpäälikkö

nn Elisabethngrönroos,nUtvecklingschefn/nkehittämispäällikkönn Lenangranqvist,nChefnförnsmåbarnsfostrann/nVarhaiskasvatuspäällikkön–n31.10

nn CamillanKoskinen,nSpecialpedagogn/nErityispedagoginnn marikanHonkanen,nEkonomisekreteraren/nTaloussihteerinnn mianÅhman,nEkonomiassistentn/nTalousassistenttin–n31.5nn JimnLindgren,nEkonomiassistentn/nTalousassistenttin25.3n–nn annanalenius,ninformatörn/nTiedottajan–n18.3nn maxnPettersson,nit-ansvarign/nit-vastaava

”Det gäller för föreningens styrelse att aldrig glömma att stillastående är tillbakagång, redan därför att den omgivande världens oavbrutna frammarsch lämnar de orörliga bakom sig.”

”Järjestön hallituksen tulee aina muistaa, että paikalleen jääminen on yhtä kuin taantumista, jo siitä syystä, että ympäröivän maailman jatkuva kehitys jättää liikkumattomat taakseen.”

Anna af Schultén ordförande / puheenjohtaja 1893–1924


Barnavård

sfören

ingen

Årsberättelse | Vuosikertomus 2013

Documents

Barnavårdsföreningen Årsberättelse | …...Barnavårdsföreningen i Finland r.f. n Barnavårdsföreningen i Finland r.f. (BF) grundades 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation