Bedömning i yrkeskunnande

Bedömning i yrkeskunnande

Helena Tsagalidis

Stockholms universitet 223-04-21

Empirism

Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning; genom experiment och observationer.

Från det konkreta till det abstrakta = induktion

Blir vetenskap endast om det finns intersubjektivitet dvs. data ska kunna tolkas på samma sätt av olika personer.

Ni kan falsifiera eller verifiera resultaten genom att instämma eller avvisa slutsatserna!


SUMMATIV och FORMATIV BEDÖMNING

SUMMATIV BEDÖMNING SYFTAR TILL ATT SUMMERA ELEVERNAS RESULTAT

GÖRS I SLUTET AV KURSEN. SUMMERAR KUNSKAPSTILLSTÅNDET. GÖRS OFTA I FORM AV PROV.

FORMATIV BEDÖMNING FORTGÅR HELA TIDEN OCH SYFTAR TILL ATT STÖDJA OCH UTVECKLA LÄRANDET

ÄR SVÅRARE ATT GENOMFÖRA. KRÄVER MEDVERKAN FRÅN ELEVEN. KORREKT och FOKUSERAD FEEDBACK FRÅN LÄRAREN OCH DISKUSSIONER MED ELEVEN.

Båda kan användas. Det viktiga är att använda rätt metod i förhållande till syftet med bedömning.


Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet

G; f,f,f,f VG; f,f,f,f; MVG; f,f,f,f G; f,f,f,f VG; f,f,f,f; MVG; f,f,f,f

G?G?

VGG

VGG

MVGVG G

MVGVG G


Syfte och forskningsfrågor

Syfte: Vad är det lärarna säger att de bedömer när de bedömer elevernas kunnande i karaktärsämnen?

Vilka kunskapsformer kan identifieras? Vilket innehåll och vilka kännetecken kan

urskiljas? Hur värderas dessa?


Metod

IntervjuerVideoinspelningar ”stimulated elicitation”353 sekvenser

Tot. 25 yrkeslärare


Teori: Social konstruktionism (Berger och Luckmann, 2007)

Vi är medskapare av handlings- och tankemönster i mellanmänskliga relationer, t ex kunskap och grunderna för bedömning är konstruktioner.

Språket ses som en gemensam samordnad handling, verkligheten produceras och skapas genom språket.

I språket synliggörs kollektivt förankrade föreställningar genom individuella språkliga konstruktioner.

Institutionalisering Vi skapar och bekräftar alla sociala fenomen genom social

praktik. Ex Theoria.

Legitimering Producerar nya betydelser som kan integreras till tidigare

kunskap, förklarar och försvarar institutionella processer och behövs vid generationsövergångar, t ex ”så här gör vi” en vana – sedvänja – dessa uppfattas som ”objektiva” – överförs som ”faktiska” händelse till nästa generation – ”det här bedömer vi”.

Genom att använda olika begrepp förklarar och försvara vi dess betydelse, begreppen blir rimliga för oss och tillgängligheten ökar.

Resultat


Figur 2: Modell över avhandlingens struktur.


Analysbegreppssystem

Kunskapsformer Nyckelkvalifikationer Specifika yrkeskunskaper Kunnandenivåer


Kunskapsformer

Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande (Aristoteles,1967; Gustafsson, 2000/04)

Reflektion (Schön D, 1983,1987)


Nyckelkvalifikationer(Nijhof & Streumer, 1998; Baethge & Achtenhagen, 2007)

Uppfattas som de generella krav som en individ förväntas leva upp till för att kunna fungera i ett flexibelt och föränderligt samhälle.

Personlig dimension Självständighet

Kognitiv dimension Planering och problemlösning

Social och interaktiv dimension Samarbete Kundkontakt Kommunikation Initiativkraft



Specifika yrkeskunskaper(Singleton, 1978)

Identifierar det specifika kunnandet inom yrkesområdet och är nödvändiga för utövandet av yrket.

Förståelse för yrkesområdet Handlag i arbetsteknik och metodkunskap Hygien: personlig-, lokal- och livsmedelshygien Arbetsredskap Förmåga att se helheten och att handla

simultant



Kunnandenivåer

Uppgiftsfokusnivå ”Jag och min ’skärbräda’…”

Situationsfokusnivå ”Vi och vår matlagning eller servering…”

Verksamhetsfokusnivå ”Vi lagar och serverar mat till våra kunder

som bär upp verksamheten”


Uppgiftsfokusnivå

På nivån uppgiftsfokus är syftet elevens anställningsbarhet.Regelföljande Eleven lär sig nya färdigheter, tar till sig relevanta fakta, normer och regler om hur

man gör eller bör göra och förhålla sig till den givna informationen om uppgiften. Otydlighet Eleven upplever situationen otydligt, hon gör det som först finns för handen. Genomför arbetet Eleven kan dock oftast genomföra arbetsuppgifter från början till slut, framförallt

med sin kamrat.Arbetsmaterial och metoder, koncentration och tempo Hon kan använda vanliga arbetsmetoder, redskap och material i

genomförandefasen men på ett osäkert vis. Regler som säkerhetsbestämmelser, hygienbestämmelser, arbetsmetoder och arbetsteknik tar mycket av koncentrationen och därför blir arbetstempot långsamt och handlingen osäker.

Målet: Bra arbete och att man klarar av uppgiften Målet är att göra ett bra arbete därför följer eleven de givna reglerna och de

normer som denne har uppfattat. Samtidighet Här förutsätts redan regelföljandets samtidighet, som är en normal tankefigur

inom yrkesutbildningen. Uppgiftsfokus Eleven fokuserar på att klara av uppgiften här och nu.


SituationsfokusnivåErfarenhetPå nivån situationsfokus har eleven viss erfarenhet av olika situationer.

Erfarenheterna kan ha förvärvats både utanför skolan och i praktiska övningar i skolan.

Smidighet och samarbetsförmåga Eleven fungerar smidigare i olika situationer och i olika gruppkonstellationer i

motsats till eleven på enbart uppgiftsfokusnivå. Alternativa handlingar framträder Eleven känner igen vissa situationsbundna händelser tack vare den erfarenheten

hon förvärvat och kan därmed ibland välja för situationen passande alternativa handlingar.

Värderar, väljer och använder kunskaper Denne kan således sortera, värdera och använda den inskaffade kunskapen och

kan omvandla den till användbart kunnande. Sammanhangskunskap Eleven har även en viss sammanhangskunskap och förståelse för

handlingsalternativ.Självständig På denna nivå är eleven mer självständig. Väljer regler Eleven förstår de flesta reglerna i förhållande till situationen och kan välja

passande regler och normer i utförandet av uppgiften. Omdömesförmåga Situationsfokus med möjligheter att påverka den Fokus ligger på arbetet i förhållande till målet och situationen. Här börjar eleven

”äga problemet”.


Verksamhetsfokusnivå

Erfarenhet Arbetsmetoder och redskapsanvändning

Regler och normer

Målorientering

Ihärdighet

Problemlösning och ansvarstagande

Sammanhang och helhet

Utveckling och aktivitet

Självvärdering

Planering och organisation

Förståelse för verksamheten


Exempel, Livsmedelshygien

Arbetsredskap Handhygien Livsmedelshantering Samarbete


Arbetsmetoder

Bild 8. Eleven försöker här avlägsna bukbenen istället för att skära ut dem i form av en ”byxa” med kniven.

Livsmedelskunskap Hygien Arbetsredskaps-

kunskap

23-04-21 / Stockholms universitet 23

SPECIFIKAYRKESKUNSKAPER

KUNNANDENIVÅER

Uppgiftsfokus Situationsfokus Verksamhetsfokus

1. Förståelse för yrkesområdet ─ X X

2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap

X X X

3. Hygien X ─ ─

4. Arbetsredskap X ─ ─

5. Förmåga att se helheten och att handla simultant

X X X


SPECIFIKA YRKESKUNSKAPER

KUNSKAPSFORMER

Begreppsligtvetande

Praktisktbehärskande

Omdömesgillthandlande

Reflektion[1]

1. Förståelse för yrkesområdet

X ─ X ─

2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap

X X X X

3. Hygien X X X ─

4. Arbetsredskap X X X ─

5. Förmåga att se helheten och att handla simultant

X X X X


KUNNANDENIVÅER KUNSKAPSFORMER Specifika yrkeskunskaper

Begreppsligtvetande



Reflektion

Uppgiftsfokus XXXX XXX XX ─

Situationsfokus XX X XX ─

Verksamhetsfokus ─ ─ XXX ─


NYCKELKVALIFIKATIONER KUNSKAPSFORMER

Begreppsligt vetande

Praktisktbehärskade


Refletion [1]

Självständighet XX XX XXX ─

Planeringsförmåga XX XXX X X

Problemlösningsförmåga XX X XX ─

Samarbete X ─ XXX ─

Kundkontakt ─ XX XX ─

Kommunikation XX X X ─

Initiativkraft ─ X X X


KUNNANDENIVÅER KUNSKAPSFORMER

Begreppsligtvetande



Reflektion[1]

Uppgiftsfokus XX XX ─ ─

Situationsfokus XXXX XXXXXX XXXXXX X

Verksamhetsfokus XXX XXXXX XXXXXXXX ─


NYCKELKVALIFIKATIONER KUNNANDENIVÅER

Uppgiftsfokus Situationsfokus Verksamhetsfokus

Självständighet ─ ─ X

Planeringsförmåga ─ X X

Problemlösningsförmåga X XXX XX

Samarbete ─ XX XX

Kundkontakt X XX XX

Kommunikation X X X

Initiativkraft X XX XX


Figur 3: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på uppgiftsfokusnivå.


Figur 5: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på situationsfokusnivå.


Figur 4: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på verksamhetsfokusnivå.


Några slutsatser Studien erbjuder begreppssystem för

bedömningsdiskussioner Kunskapsformen omdömesgillt handlande

framträder starkt i lärarnas utsagor Lärarna ställer höga krav för Godkänd Yrkeskulturen ramar in bedömningen

(likvärdighet) Alla kunskapsformer framträder Eleven måste behärska kunskapsformerna

simultant redan på uppgiftsfokusnivån Svårigheter vid bedömning?


Övriga tankar

G, Redogöra för hantering av utrustning – använder, tillämpar utrustning

G, Beskriver innebörden av alt. metoder – använder alt. metoder

VG, Etik och miljöfrågor – verksamhetsfokusnivå, reflektion


KUNSKAPSSYN

SYNEN PÅ UNDERVISNING OCH BEDÖMNING SPEGLAR SYNEN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE.*Är du medveten om vilken kunskapssyn du har? Vad bygger du den på? ”Använder” du den när du bedömer? Hur gör du?Utsätt Din kunskapssyn för kritisk granskning.


Kunskapssyn i Lpf 94

Kunskap utvecklas i olika takt och på olika sätt (Lundgren).Det anges inte tydligt vilka teoretiska traditioner eller vilken kunskapssyn texter bygger på.

BeskrivningarSaklig och allsidigÖverföra och utveckla ett kulturarvBeständiga, hållbara, varaktiga kunskaperKritisk granskningKommunikation, problemlösningSammanhang, initiativ och ansvar


Kunskapssyn i betygskriterier

Skiljer sig från läroplanens kunskapssyn. … Går tvärs mot flera års forskning, Lundgren.

Kunskap utvecklas i olika steg? Kunskap är hierarkisk (?) Fakta utvecklas till förståelse (?)

Fakta är information, förståelse är kunskap?

Documents

Bedömning i yrkeskunnande