Bedömning ljungby

”Skolan är den plats dit eleverna går för att se lärare arbeta”

Skola 2011Kursplan och bedömning

Patrik BergmanLjungby 2012-01-30

Stödmaterial

Kunskapsbedömning i skolan

Kunskapsbedömning (Vad, Hur och Varför?)- Sammanställning av forskning kring bedömning

Diskussionsunderlag- Läroplanens uppbyggnad och struktur- Exempel på hur den kan användas för planering av

undervisningen i ämnena.

Olika läro- och kursplaner skiljer sig åt genom hur de formulerar…• Målen (vad det är för slags kunnande eleverna ska

utveckla),• Innehållet (vilka kunskaper som ska behandlas), • Metoderna (hur undervisningen ska gå till) • Resultatet (elevernas kunnighet).

Kursplaner -Tidigare och i andra länder

Syfte

Kursplaner

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Undervisningen … ska syfta till att eleverna utvecklar…… ska ge eleverna möjlighet att utveckla, använda…… ska bidra till att eleverna utvecklar …… ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan

att …

Kursplaner - Syfte

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• föra och följa matematiska resonemang, och

• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Lgr 11 – Matematiska förmågor

Kursplaner och kunskapskrav - Innehåll

Vilket lärande pågår? Mer träffsäkra åtgärdsprogram mer träffsäker undervisning

Förmåga Nivå E Nivå C Nivå A

1 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samtbidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problem-situationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

2 använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Du kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Du kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

3 välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat

4 föra och följa matematiska resonemang, och

I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem

5 använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för fråge-ställningar, beräkningar och slutsatser

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med för-hållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Kursplaner och kunskapskrav - Innehåll

”Kunskapsområdena bör inte ses som separata arbetsområden för undervisningen, utan de kan kombineras på de sätt som läraren bedömer som mest lämpliga för att uppnå syftet med undervisningen”

Kommentarmaterial till den samlade läroplanen

Hur kan undervisningen se ut? (Hur stämmer vår undervisning med uppdraget?)

”det är väldigt viktigt att analyserar hur det centrala innehållet är konstruerat, det går inte att bara beta av det, punkt för

punkt”

”kan ses som väldigt omfattande, viktigt att titta noggrant på vad punkterna säger, värdera punkternas relation till varandra”

Från filmen: Skola i förändring-Den nya läroplanen

• Att förmågorna är något man tar sikte på men inte ser det som att det ska realisera genom undervisning

• Att innehållet checkas av ”då får vi in det också” istället för att se hur olika innehåll kan konkretisera förmågorna (målen)

• Att arbetet med att uttolka och konkretisera kravnivåerna (igen) tar bort fokus på lärandeundervisning

• Att vi (igen) påbörjar ett jättearbete med att skriva planer, istället för att realisera och utveckla en rik och undervisning

Svårigheter

A) Analysera syftet och bilda dig en uppfattning:- vad är det syftet säger om en som är kunnig i ditt ämne

En som är kunnig i ämnet matematik:-är bl.a. väl förtrogen med matematik som man kan tänkas möta i vardagen, men ser också matematiska tillämpningar på situationer som uppkommer i vardagen. -Ser matematikens betydelse för omvärlden och har inga problem att motivera sig till att lära -Har en sådan förståelse för matematik att det inte är några problem att tillämpa ”gammal” kunskap på nya problem

Diskussionsuppgift

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

Analys av syftestext

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.


Eleverna utvecklar kunskaper om…matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Eleverna utvecklar… tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang

Eleverna ska.. utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer

Matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Eleverna…reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.


B) Välj ut ett eller ett par av de förmågor som ska utvecklas och ett centralt innehåll och konkretisera de valda förmågorna med hjälp av valt centralt innehåll.

FörmågorGenom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att- formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,- föra och följa logiska matematiska resonemang, samt- använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser..

Centralt InnehållSannolikhet och statistik- Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.- Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.- Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.

Diskussionsuppgift

Exempeluppgift: Skolans dag

Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan hindra dem?

Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?

Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter eller

prestationer?

I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på

arbetet/prestationen?

I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär av och som

hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?

Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernas behov och

planera därefter?

Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattning bedömer

eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?

I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad eleverna förstår

och för att planera den vidare undervisningen?





prestationer?






planera därefter?



I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad eleverna förstår

och för att planera den vidare undervisningen?


Otydliga styrdokument. Läromedlet styr.

Kunskapsutvecklingen har försämrats-orsak?

Tydligare nu?

Skillnad nu?

”En alltför långt driven tydlighet gör lärarna till instruktionsföljande tjänstemän. Å andra sidan kan en alltför stor brist på tydlighet skapa ett omöjligt uppdrag”

Ingrid Carlgren, Stockholm universitet

Kunskapskrav

”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra”

”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet…”

Läroplanens första kapitel.

Är detta en förändring med hur vi tänker nu?

Vad innebär det för vår planering, undervisning och bedömning av eleven?

• Vad signalerar kunskapskraven – bedömning av förmågor, bedömning av innehållsliga aspekter, kombinationer?

• Vad framstår som en kunnig elev sett till kunskapskraven och hur relaterar detta till förmågorna.

• Vad kan utgöra indikatorer på att detta kunnande är under utveckling och vilka aspekter av kravnivåerna kan användas för att beskriva nivåer på detta kunnande?

• Uppstår det konstigheter, problem, motsägelsefulla aspekter? Var?

• Vad är fetat i kunskapskraven och hur styr det läsandet av vad som ska bedömas!

Diskussion (ca 15 min)

Betygsskalan

Kunskapskraven…. i fetstil

E C A

Huvudsak fungerande Relativt väl fungerande Väl fungerande

Grundläggande Goda Mycket goda

Tillfredställande Gott Mycket gott

Huvudsak fungerande Ändamålsenligt Ändamålsenliga och effektiva

Enkla Utvecklade Väl utvecklade

Välkända Bekanta Nya

Bedömningens syfte• för att kartlägga kunskaper• att värdera kunskaper• att återkoppla för lärande• att synliggöra praktiska kunskaper• att utvärdera undervisning

Bedömning – Varför då?)

Undervisning

Bedömning

Skolans mål är att varje elev• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Lgr 11 2.7 Betyg och Bedömning

John Hattie

0,40 – 0,80William och Black,1988

Klasstorlek Tid till individuell återkoppling till eleverna är att klasserna inte är allt för stora.

Mindre klasser kan i sig skapa goda förutsättningar för lärare att kompetensutveckla sig och få mer tid för sina elever.

Tolkning av resultaten Alla effekter som är mindre än 0.4 som små. När övergår något från att vara en liten effekt, till att bli en medelstor eller stor effekt? Elevprestationerna. Grundläggande begrepp som “skolframgång” förklaras inte vara tillräckligt väl definierade, skolframgång syftar endast på att eleven klarar de nationella proven i skolår 9. Det saknas mått för förmågan till kritiskt tänkande, tänka nytt, kreativitet.

Invändningar mot Hatties studier

Betyg och Bedömning

Rolli

läroprocessen

Fortlöpande

Elevens delaktighet

Dokumentation

”Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste”

Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

Bedömning

Bedömning för elever, inte mot!

Forts. Bedömning

När ett prov är ”high stakes”, dvs. mycket står på spel för eleven,läraren eller skolan, tenderar lärare att övergå till förmedlingspedagogik, vilket ger fördelar åt elever som föredrar denna undervisningsform och missgynnar elever som fördrar mer aktiva och kreativa former.

Lärares egna bedömningar blir mer inriktade på summativa syften på bekostnad av formativa syften.

Eleverna tenderar att tolka alla bedömningsaktiviteter som kopplade till summativa syften – också sådana som görs med syftet att stödja lärandet.

Externa prov leder ofta till att undervisningstiden prioriteras till de ämnen som proven ges i och till kunskapsformer som testas, vilket gör att mål relaterade till kreativitet och elevernas personliga och sociala utveckling kommer i skymundan

Mycket tid ägnas åt att förbereda eleverna för proven; särskilt åtatt ”drilla” elever på lägre prestationsnivåer i baskunskaper.

Negativa effekter av bedömning

Kunskapsbedömning (Vad, Hur och Varför?)

Chapter 1: Discovering cheating as applied to teachers and sumo wrestlers

Freakonomics…om ”High Stakes”- prov

Chicago 1996 Skolor som presterade dåligt sattes under prövning och riskerade att få stängasLärare vars studenter presterade dåligt riskerade bli utan löneökningar

Kalifornien Lärare vars elever presterade stora höjningar i testresultaten kunde få bonus på $ 25000

• Självskattning innan avsnitt• Bedöma egna prov• Göra egna prov och

bedömningsanvisningar• Loggbok / reflektion• Laborationsrapporter• Inlämningsuppgifter• Muntliga redovisningar• Muntliga prov• Skriftliga prov / parprov

Bedömningsformer

En bedömningsmetod som ger en helhetsbild innebär att läraren gör en generellbedömning av elevens prestation på en specifik bedömningssituation. Elevensprestation jämförs då med allmänna bedömningsanvisningar som kan användas med olika uppgifter inom ämnet.

Om bedömningsmetoden istället är uppgiftsspecifik använder sig läraren av bedömningsanvisningar som är konstruerade för att fungera för en specifik uppgift.


Bedömningstöd år6

Forts. Bedömningstöd år6

Förmåga att använda kunskaper (i biologi) (i fysik) (i kemi) för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör (hälsa, naturbruk och ekologisk) (energi, teknik, miljö och samhälle) (energi, miljö, hälsa och samhälle)

Förmåga att genomföra systematiska undersökningar (i biologi) (i fysik) (i kemi) , och

Förmåga att använda (biologins) (fysikens) (kemins) begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara (biologiska) (fysiska) (kemiska) samband (i människokroppen, naturen och samhället) (naturen och samhället) (samhället, naturen och inuti människan).

Förmågor i NO

Förmåga att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör…, miljö, hälsa och sa

mhälle) Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

Förmåga att använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i människokroppen, naturen och samhället) (naturen och samhället) (samhället, naturen och inuti människan).

forts. Förmågor i NO

Förmåga att ställa frågor

Förmåga att formulera hypoteser, miljö, hälsa och samhälle Förmåga att planera en undersökning

Förmåga att samla data

Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser

Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat

Förmåga att utvärdera en undersökning

Förmåga att observera

forts. Förmågor i NO

Forts. Bedömningstöd år6

Diskussion

Välj en förmåga som du tycker är svår att arbeta med:• Vad gör den svår att arbeta med?

• Vad i relation till olika centrala innehåll gör en förmåga speciellt svår?

• Är den svår generellt?

• Är förmågan lättare/svårare att arbeta med beroende på barnens ålder?

• Hur kan vi arbeta med denna förmåga?

• föra och följa matematiska resonemang

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Exempel

Gruppuppgift: Hitta kvadraten

Rita en kvadrat som har arean 10 cm2 på prickpappret nedanför.Kvadratens fyra hörn ska alla ligga på någon prick. Visa hur ni vet att er kvadrat är 10 cm2. Fundera 2 min själv först och gå sedan varvet runt och lyssna på allas idéer. Lös uppgiften tillsammans och redovisa hur ni gjorde genom att rita i figuren och skriva här:

Uppgiftsspecifik Bedömningsmatris

I både undervisning och bedömning ger allsidig och rättvis bedömning.

Formativ eller summativ bedömningNär, hur och varför?

Vad kan man bedöma?

Variation!

Formativ och summativ bedömning

är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

En summativ bedömning görs efter att ett undervisningsområde har avslutats.

Summativ bedömning

Summativ bedömning

Lärande Bedömning

Förskjutning från….

LärandeLärande

Lärande

Lärande

Lärande

Lärande

Lärande

Lärande

Lärande

Bedömning

Bedömning

Bedömning

Bedömning

Bedömning

Bedömning

Bedömning

Bedömning

..i riktning mot….

Bedömning

VARFÖR?

VAD?

HUR?

• En formativ bedömning görs under pågående arbetsprocess, dvs. under tiden ett undervisningsområde pågår. Elevens styrkor och utvecklingsbehov i ämnet analyseras och beskrivs och inget värderande helhetsomdöme av elevens prestation avges.

Formativ bedömning

När resultatet av en bedömning beskrivs i sammanfattande termer som en lägesrapport, t.ex. i form av ett omdöme eller ett betyg till eleven, har den en summativ funktion. Utgör den istället en grund för att hjälpa eleven vidare i sin kunskapsutveckling utifrån den lägesbeskrivning och de styrkor och svagheter som framkommit, fungerar den formativt.

"Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited.

Dylan William och Paul Black

”Assesment is the bridge between teaching and learning” William (2011)

Dylan William

Effektiv feedback måste besvara tre huvudsakliga frågorställda av en lärare och/eller elev: Vart är jag på väg? (Vilka är målen?)

Var befinner jag mig? (Hur framskrider kunskapsutvecklingen i förhållande till målen?)

Vart ska jag härnäst? (Vilka aktiviteter ska jag engagera mig i för att utvecklas så att jag närmar mig målen?)

(Hattie & Timperley, 2007)

Feedback

Vart är jag på väg? (Vilka är målen?)

Var befinner jag mig? (Hur framskrider kunskapsutvecklingen i förhållande till målen?)

Vart ska jag härnäst? (Vilka aktiviteter ska jag engagera mig i för att utvecklas så att jag närmar mig målen?)

PedagogKlargöra och skapa

delaktighet i intentionerna med

lärandet

Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och

uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande

Ge feedback som för lärandet framåt

Studie-kamrat

Förstå och dela med sig av intentionerna med

undervisningen och vad som krävs för att lyckas

i ens lärande

Aktivera eleverna som resurser för varandra

ElevFörstå intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande

Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande

William och Thompson (2007)

Nyckelstrategier

Målen måste vara tydliga för eleven och återkopplingen kopplad till relevanta kriterier för de aktuella målen. Om syftet med en skrivuppgift är att utveckla och visa elevens förmåga att förmedla en viss stämning i en text, och återkopplingen gäller t.ex. stavning och mängden text, så fungerar inte återkopplingen.

(Hattie & Timperley, 2007)




prestationer?






planera därefter?



I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad eleverna

förstår och för att planera den vidare undervisningen?


MSN

Snabb feedback

Möjligt att kommentera arbeten

Facebook

Möjlighet att ge längre förklaringar

Fler kan titta på förklaringen

Diskussion kring uppgifter mellan eleverna

Fuskboken

Bedömning

• Mätsäkerhet• SamstämmighetReliabilitet

• I vilken utsträckning är det vi mäter det vi avser att mätaValiditet

• LikvärdighetAllsidighet

Själv- och kamratbedömning

”…eleven reflekterar över kvaliteten på

sitt arbete, bedömer om det är i

enlighet med kunskapskraven..”Kunskapsbedömning i skolan

• Vilket/vilka syften med bedömningar är mest framträdande i din praktik ochvarför är det så?

• När upplever du att bedömningarnas syften överlappar varandra? Är dettaproblematiskt?

• När har dina bedömningar summativa respektive formativa funktioner idag?Är det någon funktion som dominerar och i så fall varför?

• Hur använder och dokumenterar du information från informella respektiveformella bedömningar?

• Vilken typ av bedömningsanvisningar använder du idag? Vad är fördelarna ochnackdelarna med dessa?

• Hur tänker du kring möjligheter och svårigheter med det centrala innehålleti de ämnen du undervisar i?

• Hur kan man arbeta med bedömningsexempel för att konkretisera kunskapskravensprogressionsuttryck (de ord som avgör gradskillnaden mellan de olikabetygsstegen i ett kunskapskrav) för eleverna?

Diskussion

Problemet ska introducera viktiga matematiska idéer eller vissa lösningsstrategier.

Problemet ska vara lätt att förstå och alla ska ha en möjlighet att arbeta med det.

Problemet ska upplevas som en utmaning, kräva ansträngning och tillåtas ta tid.

Problemet ska kunna lösas på olika sätt, med olika strategier och representationer.

Problemet ska kunna inititera en matematisk diskussion utifrån elevernas skilda lösningar, en diskussion som visar på olika strategier, representationer och matematiska idéer.

Problemet ska kunna fungera som brobyggare mellan olika matematiska områden.

Problemet ska kunna leda till att elever och lärare formulerar nya intressanta problem

Rika matematiska problem

Hagland, Hedrén och Taflin (2005)

Dan Meyer

Uppgiften

1. 3 olikfärgade bilar parkerar 3 parkeringsplatser. På hur många sätt kan bilarna parkera? (Hur vet man att man har hittat alla sätt? Kan man bevisa det på något sätt?)

2. Hur blir det med 4 bilar/4 platser? 5 bilar/5 platser. På hur många sätt kan bilarna parkera?

Om vi har 5 bilar/5 platser:3. A)Hur blir det om den röda bilen alltid står på en kant. På hur många sätt kan bilarna parkera?B) Hur blir det om den guloranga alltid står mellan den blå och den gröna? På hur många sätt kan bilarna parkera.C) Om vi har 3 bilar och 5 p-platser då?

Bedömning

1. Vilka delar av centralt innehåll täcks in av uppgiften? (Kort diskussion)

2. Vilka kunskaper sett till kunskapskraven har eleven möjlighet att träna visa?

3. Bedömning av elevarbeten - Dela in år1-3 arbeten i två högar (godtagbara och ej

godtagbara)- Dela in år 4-9 arbeten i fyra högar (F,E,C och A)- Diskussion kring nivåer, skillnader, gränsfall osv.

Teorin som behövs för

uppgiften, laborationer

Avstämning, läroplanen, examensmålen, ämnets syfte och mål, centralt

innehåll

Idé, vardagsanknytning,

nytt perspektiv, arbetssätt,

examinationsformer, tidsramar

Uppgifts (prov)konstruktion

• Varierad undervisning• Varierad bedömning

– Formativ i olika former– Summativ

• Kursplaneinriktad undervisning– Förmågorna styr– Rika uppgifter

• Rättvist för alla elever– Reliabilitet– Validitet– Allsidighet

Sammanfattning

• Vad ska eleverna lära sig ? • Vad kan de redan?• Hur ska eleven göra för att komma vidare?• Hur kan eleverna stödja varandras lärande?• Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?

Bedömning som verktyg för lärande

Formativ bedömning (fem nyckelfrågor)

Ur stödmaterialet ”Kunskap i skolan”


• Överensstämmer undervisningen och bedömningen med ämnets syfte och kunskapskrav?

• Har undervisningen inneburit att jag som lärare kunnat urskilja de kunskaper som undervisningsavsnittet avsett att utveckla?

• Har planeringen innehållit möjligheter till själv- eller kamratbedömning

• Har eleverna getts möjlighet att ta tillvara den återkoppling som getts?


• Välj avsnitt/område/moment (gärna aktuell pedagogisk planering)

• Skissa på upplägg:– Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt innehåll

• Bestäm bedömning/bedömningssituation• Sammanställ i tabell



Konkretiserade mål Undervisning Bedömningssituationer Kunskapskrav


• Överensstämmer bedömningen med de konkretiserade målen?

• Täcker bedömningen de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven?

• Ger bedömningssituationen alla elever, oavsett erfarenhet, bakgrund och motivation, en rättvis chans att visa sina kunskaper och sitt lärande i relation till kunskapskraven?

• Stimuleras elevers lärande av bedömningssituationen?

• …ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn.

• …ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Bedömning

Enligt aktuella bestämmelser

Bedömning

Lärare bör • kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som be-

handlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kun- skaperna och jämföra dessa med kunskapskraven,

• använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt,

• tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,

• vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från kursplanens syfte och centrala innehåll för att identifiera och analysera vilka delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar,

• som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten, samt

• samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.

Allmänna råd

Lärare som bedriveren god bedömningspraktik…• utgår ifrån en tydlig uppfattning om ämnet och progressionen i ämnet i överensstämmelsemed styrdokumenten.• strävar efter en klassrumskultur där lärandet står i fokus och eleverna delarintentionerna med undervisningen.• fäster vikt vid att eleverna förstår både målen med undervisningen och är förtrognamed kunskapskraven.• ger formativ återkoppling som eleverna använder för att utveckla sina förmågor.• planerar undervisningen så att elevernas lärande och kunskaper synliggörs påolika vis och på olika nivåer.• strävar efter att involvera eleverna i bedömningen genom att utveckla former förkamrat- och självbedömning.• utvecklar former för att använda summativ bedömning formativt.• utvecklar bedömningssituationer av hög kvalitet som kännetecknas av att de ärvalida och reliabla samt bidrar till en allsidig bedömning av elevers förmågor.• arbetar för en rättvis och likvärdig betygssättning i samarbete med kolleger.


Education

Bedömning ljungby