2015-06-22 1 (31)

Göteborg Dnr 43-2015:4204 Grundskola 2015:4739

Gymnasium 2015:4740 Grundsärskola 2015:4741 Gymnasiesärskola 2015:4742 Fritidshem 2015:4743 Förskola 2015:4744 Vuxenutbildning 2015:4745

Begäran om information inför regelbunden tillsyn i

Göteborgs kommun Skolinspektionen behöver viss information på förhand i syfte att förbereda be-söket i Göteborgs kommun. Detta består av 7 delar:

• Frågor till huvudmannen om utbildningsverksamheten (A) • Begäran av dokument (B) • Om kösituation i förskola (C) • Om personal inom olika verksamhetsformer (D) • Bilaga 1 om mottagande i grundsärskola • Bilaga 2 om mottagande i gymnasiesärskola • Bilaga 3 om undervisande personal inom vuxenutbildningen.

På Skolinspektionens vägnar

Roland Fallström

Undervisningsråd

Tfn: 08-586 081 64, e-post: roland.fallstrom@skolinspektionen.se

Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan 20

Telefon: 08-586 080 00

www.skolinspektionen.se

2015-06-22

2 (31)

A. Frågor om utbildningsverksamheten i Göteborgs kommun

Dessa frågor kommer att vara ett av underlagen vid tillsynen i er kommun. Vi önskar kommunens beskrivning av verksamheten med utgångspunkt i nationella mål och krav.

Inledningsvis begärs en sammanställning över deltagandet i hela skolväsendet. Sedan följer frågor per verksamhetsform vilka kan besvaras av olika personer med insikt i verk-samheterna.

Om svaret är detsamma för flera verksamhetsformer kan hänvisning ske till andra svar i dokumentet. Om information skickas in i form av dokument ska hänvisning göras till dessa. Hur många barn och/eller elever finns inom kommu-nens skolväsende nuvarande termin? Ange antal nedan.

Verksamhet Antal barn/elever

Förskola 1573 (2015-10-15)

Fritidshem 923 (2015-10-19)

Annan pedagogisk verksamhet 16 (2015-10-15)

Förskoleklass 228 (2015-10-15)

Grundskola 1291 (2015-10-15)

Grundsärskola 14 (2015-10-01)

Gymnasieskola Ej aktuellt

Gymnasiesärskola Ej aktuellt

Kommunal vuxenutbildning Ej aktuellt

Särskild utbildning för vuxna Ej aktuellt

Utbildning i svenska för invandrare Ej aktuellt

Särskilda utbildningsformer Ej aktuellt

Finns det elever som är mottagna i grundsärskolan som läser som integrerade i grundskolan? Ange antal elever denna termin.

Svar: 1 elev.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

3 (31)

1 Förskola

1. Redogör för hur stor den genomsnittliga barngruppen är på kommunens förskolor denna termin. Redogör också för det genomsnittliga antalet barn per personal för kommunen som helhet.

Svar: Flera av Centrums förskolor arbetar inte med traditionell gruppindelning i avdelningar. Därför är det inte helt enkelt att redovisa ett rättvisande värde för den genomsnittliga gruppstorleken. Förskolornas barnantal omräknat till grupper blir 17,8 barn per grupp. 2015-09-30 var 1565 barn inskrivna i Centrums förskolor. I september var det, omräknat till heltidstjänster, 288,4 tjänster inom förskolan. Antal barn per personal blir då 5,42. Antalet barn kommer öka något under terminen men antalet tjänster ändras troligen marginellt. Värdet för det genomsnittliga antalet barn per anställd kommer därför att hamna på cirka 5,5.

2. Beskriv hur kommunen arbetar för att se till att barngruppernas storlek är lämplig.

Svar: I budget för 2015 har stadsdelsnämnden i Centrum antagit målet att barngruppernas storlek i förskolan ska minska. Arbetet med att minska barn-grupperna är ett prioriterat långsiktigt uppdrag. Målvärdet 2015 för antal barn per grupp i Centrums förskolor är 17,8.

Förvaltningen har utarbetat målbeskrivning (strategier) inkluderat mått och aktiviteter för arbetet med att nå målet. Roller i arbetet har definierats och det finns en struktur för uppföljning av arbetet på de olika nivåerna (se bilaga A Roller och arbetsgång).

Sektor utbildning har en arbetsgrupp, där förskolechefer representeras, som kontinuerligt ser över organisationen och planerar arbetet med se till att barn-gruppernas storlek är lämplig. Arbetet med målet ingår även i respektive förskoleenheternas verksamhetsplan.

Identifierade strategier i arbetet med målet (se bilaga A Styrkort förskola):

• Genomföra en översyn för att tillskapa fler förskoleavdelningar. • Säkra finansieringen för drift av nya avdelningar. • Specificera resursåtgång för olika målvärden på kort och lägre sikt.

Statsbidrag har sökts för att vidta åtgärder för att motverka en ökning av

2015-06-22

4 (31)

barngruppernas storlek.

Nya avdelningar ska startas vid en förskola våren 2016. De tillfälliga avdelningarna syftar till att möta det söktryck som uppstår på våren utan att behöva förtäta barngrupper på befintliga förskolor.

Utvecklingen av barngruppernas storlek följs upp på respektive förskoleenhet och följs upp separat vid prognosuppföljningen 5 gånger om året med förskolechef och verksamhetsekonom och redovisas till ansvarig för verksamhetsområdet förskola. Frågan om barngruppernas storlek följs upp kontinuerligt på förskolechefernas ledningsmöten.

Frågan angående barngruppernas storlek har också lyfts på politikernas utbildningsutskott och i den lokala samverkansgruppen (LSG).

Rapportering av måluppfyllelsen sker också inom ramen för stadsdelsnämn-dens budgetuppföljning.

3. Beskriv hur vårdnadshavare får information om kommunens erbjudande av plats i förskola eller annan pedagogisk verksamhet.

Svar: På stadens enhetssidor finns information om hur vårdnadshavare ansöker till förskola eller familjedaghem. Ansökan kan fyllas i elektroniskt alternativt skriftligen på stadens gemensamma ansökningsblankett. Se länk: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.1e15cfdd-9665-4413-a243-41929d0e9fd3

När vårdnadshavarna erbjuds plats för sitt/sina barn skickas erbjudandet normalt med brev. Platserbjudandet kan även skickas via E-post om vårdnadshavarna önskar detta. Se bilaga A Information då barn erbjuds plats.

4. Beskriv hur kommunen följer upp resultaten av förskolans arbete. Samman-fatta de centrala slutsatserna från den senaste uppföljningen.

Svar: Göteborgs Stads uppföljningsrapporter (1-4) har fokusområden för att dels fånga upp resultat och dels skapa en bild av hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs. Rapporterna behandlar också fördjupningsfrågor relevanta för förskolan och skolan.

Formerna för det systematiska kvalitetsarbetet samt innehållet för detsamma ingår som en bilaga i förvaltningens uppföljningsrapport 3. Här redovisar sektor utbildning hur långt förskolorna/skolorna kommit i genomförandet av

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

5 (31)

det systematiska kvalitetsarbetet; hur enheterna utvecklats och vilka utvecklingsområden som finns.

I Centrum följs stadsdelsnämndens prioriterade mål och resultaten av förskolans och skolans arbete (nationella mål osv.) upp kontinuerligt på olika nivåer, bland annat genom en strukturerad måldialog.

Förskolechefer och rektorer är indelade i fyra grupper med ansvar för vissa mål- och resultatområden som är gemensamma för sektorn. De olika mål-grupperna rapporterar sedan tillbaka till det samlade chefskollegiet inom sektorn. Mål, uppdrag och aktiviteter följs upp allteftersom arbetet fortskrider och analys och resultat hanteras i de olika uppföljningsrapporterna som görs under året.

På enhetsnivå görs uppföljning och utvärderingar av måluppfyllelsen och kvalitetsarbetet tillsammans med personalen. Vissa enheter har så kallade målgrupper, som följer upp måluppfyllelsen i slutet på varje termin. Bedömningar av kvalitet och måluppfyllelse utgår från nulägesanalyserna, enheternas verksamhetsplaner, enhetschefernas arbete med vissa kvalitets-områden, resultatuppföljningar, enkätresultat/brukarenkäter. Barn- och elevenkäterna (brukarenkäter) används för att följa upp barns, elevers och vårdnadshavares åsikter om förskole- och skolverksamheten.

Inom förskolan används dokumentation, kartläggningar, observationer, barn-intervjuer, barnkonferenser, terminsutvärderingar och verksamhets-uppföljningar också som underlag för planering samt av verksamhetens egen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. Den pedagogiska dokumentatio-nen är ett verktyg för att följa barns/elevers och medarbetares läroprocesser. Förvaltningen satsar, sedan flera år, på att utbilda alla medarbetare i förskolan inom pedagogisk dokumentation.

Arbetet med de för staden gemensamma administrativa processerna för förskolan ska följas upp av processledare och ledningsgruppen för sektor utbildning.

Utbildningsutskottets huvuduppgift är att genom fördjupad dialog med ledningen för sektor utbildning följa upp måluppfyllelsen och andra kvalitets-frågor inom skolväsendet. Mötesstrukturen följer AIMIT:s årshjul som fokuserar på kvalitetsarbete inom områdena Ledning och utveckling, Rättssäkerhet och likvärdighet, Måluppfyllelse och resultat och Lärandemiljö. Uppföljning görs med hjälp av dokumentation från enheternas kvalitetsarbete och dialogen med verksamheterna. Enhetschefer och personal har möjlighet att delta och lyfta frågor i utbildningsutskottet.

2015-06-22

6 (31)

Intern kontroll används för att bevaka vissa frågor som berör verksamheten och som bedöms ha avgörande betydelse. Vissa områden med risk för brister i kvaliteten följs upp enligt beslutade kontrollmetoder. År 2015 handlar intern-kontrollen om skollokaler och mottagande av nyanlända elever.

Rutiner för synpunktshantering finns. Sektor utbildning tar emot och utreder klagomål och förslag till förbättringar av verksamheten. Uppföljning av synpunkter för respektive sektor redovisas i alla fyra uppföljningsrapporter.

Sammanfattning centrala slutsatser från den senaste uppföljningen–förskolan

• Personalvolymsutvecklingen inom förskolan har minskat något jämfört med samma period föregående år som en följd av minskat antal barn inom förskolan.

• Den genomsnittliga gruppstorleken utslaget på helår beräknas kunna hållas på i stort sett samma nivå under 2015 som under 2014.

• Förskolornas arbete med språkstöd till flerspråkiga barn kan förbättras ytterligare.

• Utemiljöerna har rustats upp och solskyddats, men fler gårdar behöver förbättras ytterligare.

• Flera en-avdelnings förskolor behöver ersättas av större enheter. • Att säkra tillgången till legitimerade förskollärare är en nyckelfråga. • Övergången mellan förskola och förskoleklass behöver förbättras

ytterligare.

5. Redovisa särskilda satsningar eller nämndbeslut senaste året som haft direkt syfte att förbättra förskolans resultat.

Svar: Särskilda satsningar har skett genom kompetensutveckling inom området systematiskt kvalitetsarbete. Under 2014-2015 deltar förskolecheferna, områdeschef förskola-skola, verksamhetsutvecklare i en utbildning om att leda och organisera det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet i förskolan. Fem förskolepedagoger deltar också i den kommunförlagda förskole-lyftskursen med fokus på att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet – systematiskt kvalitetsarbete. Ett arbete med att definiera gemensamma kvalitetsmål för förskolan, med utgångspunkt från läroplans-målen, har nu påbörjats. Områdeschef och verksamhetsutvecklare deltar under året i en universitetsutbildning i ”Analys och kvalitetsarbete inom skola och utbildning”.

En annan satsning är implementeringen av stadens gemensamma administra-

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

7 (31)

tiva processer för förskolan som har genomförts under året läsåret 2014-2015. Arbetet tydliggör hur sektorn ska arbeta med ett urval av processer: inhämta inkomstuppgifter och beräkna avgifter, hantera förändringar under placering och var-sel och uppsägningar. I arbetet har det också ingått att se över hur staden ska hantera bedömningsfall. Arbetet med att kvalitetssäkra rutinerna ökar möjlig-heterna att erbjudas plats i pedagogisk omsorg/förskola inom önskad tid och på önskat alternativ. En person i stadsdelen har under 6 månader arbetat 25 procent med denna satsning för hela staden.

Sektor utbildning har hösten 2015 ansökt om och beviljats statliga medel för minskade barngrupper i förskolan.

Under våren genomfördes en studieresa till Italien med verksamhetsbesök på förskolor som arbetar utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet var bland annat att studera miljöns betydelse för flickors och pojkars lika förutsättningar och öka förståelsen av hur man kan använda den fysiska miljön och val av material i arbetet med könsöverskridande lek.

En satsning har gjorts för att rusta upp förskolegårdarna. Under 2013 påbörja-de förvaltningen ett arbete med att inventera alla utemiljöer enligt en modell från Malmö stad, "Lekvärdesfaktorn". Förvaltningen har under flera år systematiskt sett över både förskolornas inne- och utemiljö i samarbete med Lokalsekretariatet. De miljöer som har varit i allra störst behov av renovering/ översyn är näst intill avklarade.

Några förskolor har satsat på inköp av iPad. Några av förskolepedagogerna har talat om sitt arbete på Torghandel. För övriga pedagoger har Torghandel erbjudits. Förskoleverksamheten har haft pedagogiska caféer där förskolepe-dagoger har delat med sig av sitt arbete med informations- och kommunika-tionsteknik medie- och informationskunnighet (IKT/MIK). Förskolan ska kommande år satsa på det digitala barnet.

6. Beskriv hur ni identifierar behov av kompetensutveckling bland förskolans personal. Ge konkreta exempel på insatser det senaste året.

Svar: Redovisning av hur förskolorna i Centrum identifierar kompetensut-veckling: Sedan ungefär tio år arbetar förskolorna i hela Centrum med många gemensamma frågor och processer där mycket inspiration hämtas från försko-lorna i Reggio Emilia i Italien.

En utgångspunkt i arbetet är att utveckling och lärande både för individer och organisationer sker i kollektiva processer. ”Vi lär, utvecklas och utvecklar till-sammans”. Detta sker främst inom förskolans utvecklingsorganisation men

2015-06-22

8 (31)

också i de små dagliga spontana mötena. Förskolorna i Centrum organiserar regelbundet olika typer av möten för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten:

• Möten mellan pedagoger. Exempelvis: Gemensam reflektions- och planeringstid, där innehållet ofta är vad som pågår just nu i gruppen eller i grupperna, vad barnen intresserar sig för, vad som kan vara näs-ta steg i erbjudandet av utmaningar, planeringen av det osv. Möten i lärgrupper/utvecklingsgrupper, oftast kring särskildaområden inom förskolan läroplansuppdrag.

• Möten för arbetslag, mellan arbetslag eller mellan förskolor. Exempelvis: Samtal i mindre tvärgrupper eller i storgrupp där alla deltar. Detta kan ske på arbetsplatsträffar (APT) eller studiedagar kring aktuella artiklar, egna dilemman, innehållet på föreläsningar, förskolornas gemensamma utvecklingsarbete med mera. Möten för systematisk uppföljning av respektive avdelnings arbete kopplat till förskolans mål, centrala och lokala. Möten i barnhälsoteam (BHT). Här möts pedagoger tillsammans med specialpedagog och förskolechef. Syftet är att mötas kring hur det fungerar för alla barn. Finns det barn som får svårigheter i förskolans verksamhet? Hur och vad har vi hittills gjort för att minimera svårigheter? Hur och vad ska vi göra framöver?

• Medarbetarsamtal. Detta sker minst en gång per år möter förskoleche-fen varje pedagog i ett medarbetarsamtal. Fokus är då bland annat hur arbetet utförs och vad som är en önskad utveckling.

• Miljöronder. Detta sker i samband med miljöronder framkommer ibland behov av kompetensutveckling. Det kan då handla om pedago-giska frågor eller HLR (Hjärt och Lungräddning), ergonomi och brand-skydd.

• Analys. I alla dessa möten framgår mer eller mindre tydligt hur verksamheten fungerar i förhållande till förskolan läroplansuppdrag, hur utvecklingen och utvecklingsbehoven ser ut i det gemensamma arbetet på förskolan som helhet, för respektive arbetslag liksom på individnivå. Med detta som utgångspunkt gör förskolechefen en läges-analys av verksamheten, dess utvecklingsområden och behov av kompetensutveckling. Till exempel vad behöver utvecklas vidare och hur och när kan det ske?

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

9 (31)

• Samarbete och planering av kompetensutveckling i Centrum. Alla

förskolechefer träffas flera gånger per termin bland annat kring frågan om kvalitet och utvecklingsarbete i Centrums förskolor. Förskole-cheferna har med sig sina respektive kartläggningar eller lägesrappor-ter. Förskolecheferna tänker, samtalar och planerar därefter kompe-tensutvecklingsinsatser tillsammans. Ofta ser förskolecheferna ett gemensamt behov, ibland behöver de olika enheterna även komplette-ra med egna insatser för individer eller grupper.

Redovisning av insatser det senaste året – förskolan:

Under verksamhetsåret 2014-2015 har förskolorna i Centrum erbjudit följande:

1. Gemensam föreläsning med Cristian Fabbi, verksamhetschef från Reggio Emilia. Innehållet var: • Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia och de uttryck den tar i

arbetet med barnen. • Att arbeta med en helhetssyn på lärandet genom projekt. • Diskussion kring didaktiska frågorna vad, hur och varför. • Uppföljning och samtal på enheterna.

2. En gemensam föreläsning med Mia Mylesand, ateljerista från förskolan Trollet i Kalmar. Innehållet var: • Att arbeta med bygg och konstruktion för att främja att varje barn,

tillsammans i gruppen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, konstruera och kommunicera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. En helhetssyn på både lärande och undervisning där de flesta ”ämnen” finns med eller vävs in naturligt.

• Uppföljning och samtal på enheterna.

3. Föreläsning för flertalet av de pedagoger som har särskilt ansvar för utvecklingsarbetet inom IT och kommunikation. Innehållet var: • Digitala småbarn. De som deltog beskrev sedan intryck och tankar

för kollegor på APT.

4. Utbildning i Pedagogisk dokumentation. Innehållet var: • Utbildningen erbjöds till totalt 68 pedagoger. En tre dagars

utbildning, antingen på grundläggande eller på en fördjupad nivå. Utbildningen är en fortsättning på förskolans gemensamma sats-ning i Centrum och målet är att alla pedagoger ska få gå båda ste-gen.

2015-06-22

10 (31)

• Innehållet i utbildningen är kopplat till förskolans läroplansupp-drag, att följa upp, utvärdera och utveckla förskoleverksamheten men också att följa varje barns förändrade lärande utan att utvär-dera barnen.

• De som deltagit beskrev sina intryck och tankar för kollegor på APT.

5. Övrigt:

• Gemensamt lärande och utvecklingsarbete i ansvars- eller lärgrup-per inom respektive förskoleenhet.

• Interna pedagogiska samtal och ställningstagande på studiedagar och APT.

• Handledning av specialpedagoger för arbetslag.

7. Beskriv vilka principer kommunen tillämpar för att fördela resurser mellan förskolenheterna. Ge exempel på hur detta har sett ut de senaste 12 månaderna.

Svar: De ekonomiska resurserna fördelas utifrån prestation. En viktning finns mellan åldersgruppen 1-3 år och 4-5 år samt vistelsetid hel- och deltid. De socioekonomiska skillnaderna är betydligt mindre än i många andra stads-delar i Göteborg varför Centrum inte tillämpar socioekonomiska viktningar. Behov av stöd till enskilda enheter samverkas i den gemensamma chefs-gruppen.

8. Redovisa antalet enskilda förskolor som är belägna i kommunen.

Svar: SDN Centrums svar omfattar alla stadsdelar i Göteborg. Svaret har skickats in separat till Skolinspektionen 151028.

9. Beskriv hur kommunen utövar tillsyn över de enskilda förskolor som är be-lägna i kommunen. Beskrivningen ska omfatta tillsynens utformning, hur ofta det sker och vad som granskas.

Svar: SDN Centrums svar omfattar alla stadsdelar i Göteborg. Svaret har skickats in separat till Skolinspektionen 151028.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

11 (31)

10. Redovisa kommunens rutiner för att ta emot, utreda och, då så behövs, vid-ta åtgärder vid anmälningar om kränkande behandling.

Svar: Stadsdelsnämnden har delegerat rollen att ta emot anmälan till individ-utskottet (se bilaga A Delegationsordning avsnitt 9.1.2).

SDF Centrum har en rutin för anmälan av delegationsbeslut (se bilaga A Rutin för anmälan av delegationsbeslut rörande enskilda elever i sektor utbildning).

Förskolechef och rektor ansvarar för att anmälan görs till stadsdelsnämnden. Vidare ansvarar förskolechef och rektor för att utredning görs och att eventuella åtgärder vidtas. Utredningen anmäls enligt ovanstående.

För att tydliggöra arbetsgången och ansvar för att uppfylla kraven i Skollagen samt stadsdelsnämndens delegationsordning gällande att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling i förskole- och grundskoleverksam-het har sektor utbildning under höstterminen 2015 utarbetat ett förslag till en rutin (se Utkast bilaga A Rutin för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling i förskole- och grundskoleverksamhet). Rutinen fast-ställs inom kort.

Blanketter för anmälan och utredning om kränkande behandling finns (se bilaga A Anmälan om kränkande behandling och bilaga A Utredningsmall kränkande särbehandling).

All personal ska ha kännedom om förskolans/skolans likabehandlingsplan där rutiner för arbetet mot kränkande behandling ingår.

Utbildningsutskottet får löpande information om antalet anmälningar och vilka enheter som är berörda.

11. Redovisa hur kommunen följer upp arbetet mot kränkande behandling på förskolorna. Sammanfatta de centrala slutsatserna från den senaste uppfölj-ningen.

Svar: Enheterna anmäler sina likabehandlingsplaner/årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling till stadsdelsnämnden i enlighet med delegationsordningen (se bilaga A Delegationsordning avsnitt 9.1.1). För redovisning av anmälda likabehandlingsplaner 2015, se bilaga A anmälda likabehandlingsplaner oktober 2015.

Genom likabehandlingsplanen får stadsdelsnämnden i Centrum kännedom om enheternas målinriktade arbete samt identifierade åtgärder för att förbygga

2015-06-22

12 (31)

och förhindra kränkande behandling.

Stadsdelsnämndens individutskott är det forum som hanterar förskolornas och skolornas anmälningar om kränkande behandling, utredningarna och vidtagna åtgärder. Arbetet följs upp kontinuerligt.

Utbildningsutskottet följer årligen upp sektor utbildnings arbete mot kränkande behandling (i enlighet med Aimits årshjul).

Enheterna följer upp arbetet genom den årliga kartläggningen och uppföljningen i samband med att ny likabehandlingsplan upprättas. Enheterna anger i sina likabehandlingsplaner hur de följer upp kränkningar av barn/elever. Uppföljningen sker inom en månad.

Uppföljning sker också på sektorns ledningsmöten. Uppföljning av rutinen (att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling i förskole- och grundskoleverksamhet) ingår i sektor utbildnings kvalitetsårshjul och görs i dialog mellan områdeschef, förskolechefer och rektorer. Årshjulet visar när olika aktiviteter ska ske under året (se bilaga A Årshjul systematiskt kvalitets-arbete sektor utbildning).

Enheternas arbete mot kränkande behandling följs också upp inom ramen för budgetuppföljningen. Exempelvis är området kränkande behandling och studiero ett fördjupningsområde i förvaltningens redovisning till stadsdels-nämnden (uppföljningsrapport 3). Rapporteringen sker i november 2015.

Centrala slutsatser förskola-grundskola: Det behövs fler vuxna i förskola/ skola inom alla yrkesgrupper för att höja kvaliteten på verksamheten och för att kunna fokusera på kärnuppdraget. Fler vuxna behövs också för att samti-digt kunna möta individuella behov och skollagens krav i arbetet mot krän-kande behandling.

2 Fritidshem

1. Redogör för hur stor den genomsnittliga barngruppen är på kommunens fritidshem denna termin. Redogör också för det genomsnittliga antalet barn per personal för kommunen som helhet.

Svar: Antal inskrivna barn totalt: (923 elever från Procapita 151019).

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

13 (31)

Årskurs 3-6: Guldhedsskolan 1 avdelning årskurs 3-6 med totalt 125 barn

Årskurs F-3:

Johannebergsskolan: totalt 426 Klubben 68 , Kristallen 68, Draken 43, Fantasia 46, Krokodilen 5, Rubinen/Safiren 45, Summa 48, Ädelstenarna 49, Ödlan 54

Gustaviskolan: totalt 95 barn Fjärilen 21,Humlan 6,, Korpen 21, Lejonet 21,Myran 19, Ugglan 7

Landalaskolan: totalt 98 Fritidshem 1: 17, Fritidshem 2: 23, Fritidshem 3: 21, Fritidshem 4: 12, Ädelstenarna: 25

Mossebergsskolan: totalt 179 Bullerbyn 29, Junibacken 26, Katthult 21, Körsbärsdalen 24, Mattisberget 26, Norrgården 27, Sörgården 26

För de 27 avdelningarna F-3 blir den genomsnittliga gruppstorleken 29,5 barn

Det är 34 personer som arbetar inom fritidshemmen. Att räkna om individerna till heltidstjänster är svårt, beroende på att många i personalen även arbetar i klass och som stöd.

2. Beskriv hur kommunen arbetar för att se till att barngruppernas storlek är lämplig.

Svar: Prestationsersättning hanteras av sektorsledningen inför varje budgetår. Fördelning av prestationsersättning görs tillsammans med områdeschefer och rektorer på deras ledningsmöten.

Barngruppernas storlek diskuteras och följs upp på sektor utbildnings ledningsmöten. Inför 2016 kommer det till exempel att genomföras extra satsningar där fritidshemmet ingår.

Rektorerna ansvarar för tjänstefördelning och organisation på respektive enhet utifrån tilldelade resurser och rådande förhållanden på respektive skolenhet.

3. Beskriv hur vårdnadshavare får information om kommunens erbjudande av plats på fritidshem.

Svar: När elever börjar får vårdnadshavarna information från skolan om hur ansökan om fritidshem går till. När vårdnadshavare har frågor om fritidshem och behöver fritidshemsplats har de möjlighet att ringa till en placeringsansva-rig för fritidshem för att också få en ansökningsblankett.

Även på stadens enhetssidor finns ansökningsblanketten och information om

2015-06-22

14 (31)

hur man ansöker om plats på fritidshem. Se länk: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.4d4474fb-1cc1-4302-a470-d516ce7c9647

Ansökan skickas till placeringsansvarig för fritidshem i Centrum. När ansök-ningsblanketten kommit in skickas ett platserbjudande. Tillsammans med platserbjudandet och familje- och inkomstredovisningen får vårdnadshavare också information om gällande taxa (se bilaga A Information om avgifter Taxa).

Informationen och en del blanketter finns även på arabiska, bosniska, kroatis-ka, serbiska, engelska finska, persiska, somaliska och turkiska.

Ansökningar till fritidshem görs under hela året, men med tyngdpunkt inför skolstarten i augusti. Placering på fritidshem sker alltså både inför hösttermi-nen och mitt under terminerna.

4. Beskriv hur kommunen följer upp resultaten (särskilt avseende elevernas kunskapsutveckling och resultat från värdegrundsarbete) i fritidshemmen. Sammanfatta de centrala slutsatserna från den senaste uppföljningen.

Svar: Former finns för att planera och följa upp resultat och måluppfyllelse på sektors- och enhetsnivå, se redogörelse under rubrik förskolan fråga 4.

Ett stadengemensamt nätverk för fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete har skapats. Syfte är att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i fritids-hemmen. Under året har sektor utbildning startat ett liknande lokalt nätverk för fritidshemmen i Centrum. Nätverket leds av två samordnare och består av behöriga fritidspedagoger eller lärare med inriktning fritidshem. Fritidshem-mets arbete/resultat följs upp i Centrums eget fritidshemsnätverk och i det stadengemensamma nätverket.

Sektor utbildning har återkommande ledningsmöten där fritidshemsverksam-heten följs upp. Uppföljning av särskilda aktiviteter som avser fritidshemmet sker inom ramen för sektorns målarbete som sker en gång i månaden.

Under 2013-2015 har ett arbete pågått med att tydliggöra och synliggöra fritidshemmets uppdrag och fritidspedagogens roll i skolan. Under 2013 utarbetades en ny mötesstruktur för fritidshemmen i Centrum. Rektorerna ansvarar för att fritidspedagogerna på respektive skola har tid avsatt i sitt uppdrag för gemensamma möten för att planera och utvärdera verksamheten.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

15 (31)

Fritidshemsverksamheten följer upp sitt resultat kontinuerligt. Fritidshemmets personal deltar i skolornas resultatuppföljning.

Fritidshemmens samlade verksamhet följs upp årligen av utbildningsutskottet. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i enheternas arbete med att främja barns och elevers allsidiga utveckling samt arbetet med att öka elevers lust att lära.

Stadsdelsnämnden rapporterar också fritidshemmens resultat och utvecklingsområden (om det systematiska kvalitetsarbetet) i stadsdels-nämndens budgetrapportering (uppföljningsrapport 3, egen bilaga).

Skolorna har en förankrad och väl uttalad värdegrund med tillhörande ordningsregler som ska ligga till grund för hela skolans verksamhet. En sådan finns på stadsdelens samtliga skolor, inklusive fritidshemmen. Fritidshemmen deltar i arbetet med att utvärdera och utveckla värdegrundsarbetet och regler. Hur deltagande sker/organiseras kan variera mellan skolorna. Värdegrund och regler, samt hur väl detta fungerar, följs upp årligen i elevenkäten (bland annat i frågorna som rör trivsel, trygghet och studiero).

Alla enheter har likabehandlingsplaner och ett system för hur kränknings-ärenden anmäls, utreds, rapporteras till huvudman och följs upp. Värdegrundsarbetet ingår som en del i uppföljningen av den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling.

De centrala slutsatserna från de senaste uppföljningarna – fritidshemmen Den senaste uppföljningen visade att, trots påbörjade åtgärder, försämras enkätresultatet för fritidshemmet. Orsaker till resultatet kan bland annat hänföras till stora grupper och trångboddhet. Ett ökat samarbete fritidspeda-gogerna emellan, exempelvis genom nätverket, ger ett bättre stöd och högre kvalitet i verksamheten för eleverna. Det ger också en bättre kontinuitet i vuxenkontak-ten för eleven och mindre skillnad mellan verksamhetsformerna gällande värdegrund och regler.

Viktiga slutsatser och framtidsfrågor Stadsdelen behöver:

• fortsätta arbetet med att implementera de allmänna råden för fritids-hem

• utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen ytterligare • förbättra kvaliteten på fritidshemmens lokaler • rekrytera enbart behöriga fritidspedagoger

2015-06-22

16 (31)

5. Redovisa särskilda satsningar eller nämndbeslut senaste året som haft direkt syfte att förbättra fritidshemmens resultat.

Svar: Under 2015 har ett antal insatser genomförts, på olika nivåer i organisa-tionen, i direkt syfte att förbättra fritidshemmens resultat, det pedagogiska ledarskapet och utveckling av utbildningen i fritidshemmet. Områdeschefer och rektorer har haft en särskild genomgång av och diskussioner kring fritids-hemmets uppdrag, med tonvikt på rektorsrollen.

Det lokala fritidshemsnätverket har haft en särskild genomgång av och diskussioner kring fritidshemmets uppdrag, med vikt på fritidspedagogernas roll. Samtliga fritidspedagoger och övrig personal (anställda i fritidshemmen) har deltagit i föreläsningarna kring allmänna råden på Center för skolutveck-ling.

Utbildningar i programmeringsspråket Scratch har alla fritidpedagoger erbju-dits och de flesta deltagit i.

6. Beskriv hur ni identifierar behov av kompetensutveckling bland fritids-hemmens personal. Ge konkreta exempel på insatser det senaste året.

Svar: Behovet av kompetensutveckling identifieras genom medarbetarsamta-len. Ledningsgruppen för sektor utbildning (områdeschefer, rektorer, förskole-chefer, enhetschef IKT, enhetschef stödenheten, verksamhetsutvecklare) och sektor utbildnings lektor identifierar tillsammans behov för sektorn.

För att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen finns nu ett stadengemensamt nätverk. Nätverket fokuserar på aktiviteter/ kompetensut-vecklingsinsatser som rör implementeringen av de nya allmänna råden för fritidshemmet och systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet grundar sig på stadens kompetensförsörjningsplan, 2015-2020 för ”Grundskola år 1-3 samt förskole-klass och fritidshem”.

Stadsdelen Centrum har gjort en egen prioritering utifrån stadens kompetens-försörjningsplan. Kompetensutvecklingens fokus för personalen inom fritids-hemsverksamheten i Centrum har varit de nya allmänna råden för fritids-hemmen och systematiskt kvalitetsarbete.

Fritidshemspersonalen på en skola har under året utbildats i programme-ringsverktyget Scratch, normkritik och jämställdhet samt fått handledning om autism och bemötande. Fritidshemspersonalen på en annan skola har under året deltagit i Torghandel (Edcamp). Skolan deltar också i ett Montessorinät-

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

17 (31)

verk med fritidshem från Västra Götalandsregionen. Syftet med studiedagar genom nätverket är att höja montessoripedagogiken, skapa relationer och hitta goda exempel i montessoripedagogiken.

7. Beskriv vilka principer kommunen tillämpar för att fördela resurser mellan fritidshemmen. Ge exempel på hur detta har sett ut de senaste 12 månaderna.

Svar: De socioekonomiska skillnaderna i Centrum är betydligt mindre än i övriga stadsdelar i Göteborg med större befolkningsvariation varför vi inte tillämpar socioekonomiska viktningar. Behov av stöd till enheter samverkas i den gemensamma chefsgruppen.

8. Redovisa antalet enskilda fritidshem som är belägna i kommunen.

Svar: SDN Centrums svar omfattar alla stadsdelar i Göteborg. Svaret har skickats in separat till Skolinspektionen 151028.

9. Beskriv hur kommunen utövar tillsyn över de enskilda fritidshemmen som är belägna i kommunen. Beskrivningen ska omfatta tillsynens utformning, hur ofta det sker och vad som granskas.

Svar: SDN Centrums svar omfattar alla stadsdelar i Göteborg. Svaret har skickats in separat till Skolinspektionen 151028.

10. Redovisa kommunens rutiner för att ta emot, utreda och, då så behövs, vid-ta åtgärder vid anmälningar om kränkande behandling.

Svar: Se svar fråga 10 förskolan. Fritidshemmen följer de beskrivna rutinerna som avser skolverksamheten och de rutiner som gäller för förvaltningen/ sektorn i övrigt.

11. Redovisa hur kommunen följer upp arbetet mot kränkande behandling på fritidshemmen. Sammanfatta de centrala slutsatserna från den senaste uppfölj-ningen.

Svar: Se svar fråga 11 förskolan. Fritidshemmen följer upp arbetet mot krän-kande behandling genom utvärdering av likabehandlingsarbetet.

Centrala slutsatser fritidshem: Det behövs fler vuxna i fritidshemmet för att höja kvaliteten på verksamheten och för att kunna fokusera på kärnuppdraget. Fler vuxna behövs också för att samtidigt kunna möta individuella behov och skollagens krav i arbetet mot kränkande behandling.

2015-06-22

18 (31)

3 Förskoleklass och Grundskola

1. Beskriv hur kommunen systematiskt följer upp resultaten (särskilt avseende elevernas kunskapsutveckling och resultat från värdegrundsarbete) i förskole-klass och grundskola. Sammanfatta de centrala slutsatserna från den senaste uppföljningen.

Svar: För en beskrivning av hur uppföljning genomförs på de olika nivåerna gällande måldialog (mål och uppdrag), budgetrapportering, målområden med arbetsgrupper, utbildningsutskott, intern-kontroll, synpunktshantering se re-dogörelse under rubrik förskolan fråga 4.

Sektor utbildning har rutiner för resultatuppföljning av elevernas kunskapsut-veckling. Samtliga av skolorna i Centrum genomför varje läsår en resultatupp-följning i alla ämnen och årskurser från F-9 med analys, mål och åtgärder. På så vis kan rektorerna följa elevernas utveckling mot kunskapsmålen, vilket ger rektorerna möjlighet att tidigt sätta in åtgärder på grupp-, ämnes- och individ-nivå.

Med start höstterminen 2011 har sektor utbildning successivt inför ett resultat-uppföljningssystem i samtliga ämnen och årskurser, inklusive förskoleklass, på alla skolor i stadsdelen.

Måluppfyllelsen för respektive elev och respektive ämne ska fyllas i varje läsår. I de årskurser där eleverna får betyg skriver man in betyget och i de andra årskurserna skriver man in om eleven når målen eller ej.

Resultaten analyseras på stadsdels- och skolnivå (exempelvis rapporterade sektor utbildning måluppfyllelsen gällande betygen i uppföljningsrapport 2). Utifrån analyserna på respektive nivå sätter sektor utbilding/skolorna upp mål samt åtgärder för att nå målen.

Sammanställningar och analyser görs även av de nationella proven i åk 3, 6 och 9 på stadsdelsnivå. Resultatet från de nationella proven följs upp och analyseras på respektive enhet i september varje år. Analysen har fokus på måluppfyllelse och möjliga åtgärder. Analysunderlaget används för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6 och 9, som stöd för betygssättning.

Målet med dessa aktiviteter är att ha ett aktivt resultatuppföljningssystem med analyser, målsättningar och handlingsplaner för ökad måluppfyllelse.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

19 (31)

Det är viktigt att lärare i stadsdelens fem grundskolor samarbetar kring elevernas lärandesituation. Förvaltningen använder sedan fyra år en modell för skolutveckling kopplad till lärgrupper och formativ bedömning, Bedömning För Lärande (BFL). Modellen bygger på kollegiala samtal i grupper om tekniker/metoder som kan användas i klassrummet. På skolorna finns kollegiala lärgrupper som arbetar med att utveckla en sådan formativ bedömning. Arbetet har funnit sin form och bedöms redan ha haft en positiv inverkan på elevernas resultat.

Lärarna har de senaste två åren samlats på gemensamma kompetensutveck-lingsdagar för att samarbeta så att extra anpassningar, åtgärdsplaner och mål-uppfyllelse diskuteras på ett likvärdigt sätt i stadsdelen. Sambedömning sker även när det gäller de nationella proven.

Stadsdelen Centrum har gjort en egen prioritering utifrån stadens kompetens-försörjningsplan. Utifrån denna pågår ett arbete med att ta fram en gemensam kompetensutvecklingsplan för sektorn.

De fyra huvudområden som prioriteras i stadsdelen är språkutvecklande arbetssätt, digitala verktyg, värdegrundsarbete och formativ bedömning.

Språkutvecklande arbetssätt diskuteras i samtliga undervisningsämnen och i alla åldrar. Cirka 20 lärare från stadsdelens fem skolor genomför i år Läslyftet. Digitala verktyg har i många år varit viktiga för elevernas och lärarnas pedagogiska arbete och fortsätter att utvecklas på olika sätt. Värdegrundsarbete omfattar en stor mängd frågor som människors lika värde, inkludering, jämställdhet, lärande för hållbar utveckling, entreprenörskap och demokrati.

Måluppfyllelse och formativ bedömning har varit centralt i stadsdelens kompetensutveckling för samtliga lärare i stadsdelen de senaste tre åren. Det förhållningssätt som praktiseras i formativt lärande/bedömning genomförs med en långsiktig och framåtsyftande plan och kompletteras under läsåret med kollegabesök (som är en del av arbetet kollegialt lärande).

Förankrad och väl uttalad värdegrund med tillhörande ordningsregler som skall ligga till grund för hela skolans verksamhet finns på stadsdelens samtliga skolor. Skolorna utvärderar och utvecklar värdegrund och regler. Att alla skolor har värdegrund och regler samt hur väl detta fungerar följs bland annat följs upp i elevenkäten. Trivsel, trygghet och studiero följs upp i elevenkäten.

2015-06-22

20 (31)

Alla enheter har likabehandlingsplaner och ett system för hur kränknings-ärenden anmäls, utreds, rapporteras till huvudman och följs upp.

Elevernas kunskapsutveckling och resultat från värdegrundsarbete följs årligen upp av utbildningsutskottet.

De centrala slutsatserna från den senaste uppföljningen - förskoleklass och grundskola

• Eleverna i årskurs 9 i de kommunala skolorna i Centrum nådde kunskapskraven i högre utsträckning 2015 än året innan.

• För andra året i rad ökade meritvärdet relativt kraftigt. Stadsdelen ligger nu högst i staden efter att ha gått från 218,5 till 237,9 poäng i snitt.

• 71,2 procent nådde godkänt i alla ämnen (betyget E) jämfört med 69 procent 2014. Andelen behöriga elever till gymnasiet ökade cirka fem procentenheter till 89 procent.

• Betygsresultaten i åk 6, 7 och 8 visar på samma uppåtgående tendens som de i åk 9. Stadsdelens resultatuppföljning för åk 3 ger också positiva signaler. Förutom betygsresultaten finns också resultat från nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 att tillgå i analysarbetet.

• Vårens provomgång visar att fullständig måluppfyllelse framför allt saknas i svenska och matematik och märks redan i åk 3. Ämnet engelska är elevernas starkaste, i både årskurs 6 och 9. Matematik är det svagaste ämnet i samtliga årskurser. Resultaten i NO är svagare än i SO. Några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor framträder inte i årets nationella provresultat med avseende på måluppfyllelse.

• Analyserna av de nationella provresultaten 2015 visar på att skolorna behöver förstärkta tidiga insatser inom vissa moment i svenska och matematik samt stärka undervisningen i NO hela vägen från F-9. Andelen flickor som fick godkänt i alla ämnen ökade från 52,2 till 75 procent. Andelen pojkar som fick godkänt i alla ämnen minskade dock från 83 till 65,5 procent. Meritvärdet för gruppen flickor i årskurs 9 ökade från 198,7 till 257,8. Meritvärdet för gruppen pojkar minskade under samma period från 234,9 till 207,4. Andelen behöriga flickor till gymnasiet ökade från 75 till 90,9 procent.Andelen pojkar behöriga till gymnasiet minskade från 91,5 till 86,2 procent.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

21 (31)

Några orsaker till resultatet: • Analysen av kunskapsresultatet pekar mot att flera års satsning på

kompetenta pedagoger, god lärmiljö, god organisation och ledning, samt betoning på kollegialt lärande, med påverkan direkt i klassrum-met, har stor betydelse.

• I Centrum finns idag näst intill inga obehöriga lärare. • Förvaltningen bedriver sedan flera år ett arbete med inriktning mot

formativ bedömning i syfte att förbättra lärarnas arbete i klassrummen. På så vis utvecklar Centrums lärare större skicklighet i att bedöma elevers kunskaper och vidta rätt åtgärder i klassrummen. Det bidrar också till att eleverna får träning i att själva värdera sina kunskaper och lärandeprocess. Arbetet med att ta fram en modell för mottagande av nyanlända elever har också gett resultat.

• Det är svårt att entydigt analysera de stora svängningarna i pojkars respektive flickors resultat. Det statistiska underlaget är mycket litet och förhållandevis små förändringar av elevunderlaget får stort genomslag i statistiken. 2014 års höga värde för pojkar respektive låga värde för flickor kan bland annat förklaras av att den årskullen innefattade en stor mängd flickor med en komplex problembild. Utslaget över tid ser dock förvaltningen att pojkarnas resultat brukar vara sämre än flickornas. Det är ett mönster som känns igen från andra delar av landet.

Viktiga framtidsfrågor: • Antalet nyanlända elever ökar • Resultatuppföljning i samtliga årskurser och ämnen • Tidig upptäckt av barn och elever med behov av stöd • Fler vuxna i skolan och förskolan • Trygghet och studiero och fokus på läraruppdrag • Kompetent personal fylls på med rekrytering av ny med adekvat

utbildning • Gemensamma utbildningsinsatser – kollegialt lärande med effekt

direkt i klassrummet och barngruppen. Bedömning för lärande (BFL), Läslyftet, Reading to Learn (R2L), Matematiklyftet, språkutvecklande arbetssätt, nyanlända och medie- och informationskunnighet (MIK )

• Tidiga insatser för att skapa stödjande strukturer så att alla elever kan nå målen

2015-06-22

22 (31)

2. Redovisa särskilda satsningar eller nämndbeslut senaste året som haft direkt syfte, utifrån uppföljningarna, att förbättra måluppfyllelsen i förskoleklass och grundskola.

Svar: Under året 2015 genomför sektor utbildning ett antal insatser/aktiviteter för ökad måluppfyllelse som finansieras av extra medel från den sociala utvecklingsfonden. Åtgärderna är till exempel: stimulera läsning (en fördjup-ning av projektet Läsa, Skriva, Räkna), modellverksamhet för barn med dia-gnoser inom autismspektrat inom förskola och skola, Make An Impact To-gether (MAIT), SkolPrev och SkolFam. (SkolPrev arbetar för att barn i riskzon och deras familjer får tillräckligt stöd för att klara grundskolan med fullständiga betyg. Skolfam, syftar till att ge familjehemsplacerade barn ett starkare stöd i skolarbetet.).

Fyra Montessoriklasser på Johannebergsskolan deltar i stadens satsning på google-appar i skolundervisningen med att skapa digitala klassrum, gemensamma kalendarier och ordbehandling.

Under året har satsningar och utveckling påbörjats inom området IKT/MIK (informations- och kommunikationsteknik och medie- och informationskun-nighet). Till exempel teknik (iPad och dokumentkameror) har satsats på i läs-utvecklingsprojektet. Det har varit en studiedag om IKT/MIK som en del i BFL- arbetet (bedömning för lärande). Under vecka 44 2014 hade skolorna en MIK-dag för alla lärare.

3. Beskriv vilka principer kommunen tillämpar för att fördela resurser mellan grundskoleenheterna. Ge exempel på hur detta har sett ut de senaste 12 måna-derna.

Svar: De ekonomiska resurserna fördelas utifrån prestation. En viktning finns mellan åldersgruppen förskoleklass, åk 1-3, åk 4-6 samt åk 7-9. De socioeko-nomiska skillnaderna är betydligt mindre i Centrum än i övriga stadsdelar i Göteborg med större befolkningsvariation varför vi inte tillämpar socioeko-nomiska viktningar. Behov av stöd till enskilda skolenheter diskuteras och beslutas i den gemensamma chefsgruppen.

4. Redovisa hur kommunen arbetar för att ta emot, utreda och, då så behövs, vidta åtgärder vid anmälningar om kränkande behandling.

Svar: Se svar fråga 10 förskolan. Förskoleklassen och grundskolan följer de beskrivna rutinerna som avser skolverksamheten och de rutiner som gäller för förvaltningen/sektorn i övrigt.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

23 (31)

5. Redovisa hur kommunen arbetar för att bevaka skolplikten i grundskolan. Ange också hur kontakterna med fristående skolor eller med andra kommuner där elever från kommunen får sin undervisning fungerar i detta hänseende.

Svar: Rutiner (ett gemensamt dokument) finns för att bevaka skolplikten i grundskolan. Utsedda administratörer arbetar kontinuerligt med skolplikts-bevakningen. De har delat upp Centrum i olika ansvarsområden.

Aviseringar från befolkningsregistret kontrolleras i Procapita en gång i veckan och minst 1 gång per månad. Flera sökningar görs per område såsom nuvarande och föregående område samt sekretess. Aviseringarna gås igenom och administratören markerar i aviseringsloggen när uppgifterna kontrolle-rats. Behöver åtgärder vidtas noterar administratören detta i egna noteringar och följer upp enligt stadsdelens fastlagda rutiner för skolpliktsbevakning.

Nedan ges några exempel på åtgärder:

• Inflyttning till Göteborg: saknas placering skickas brev ut till vårdnad-shavare där vi ber dem kontakta oss angående klassplacering. Anteckningar görs i Procapita.

• Utflyttning: kontrollera om eleven ska ha en fortsatt placering i Göteborg. Vid utflyttning till annan stadsdel tar den mottagande stadsdelen över bevakningsansvaret.

• Utvandring: Kontrollera uppgiften och avsluta placeringen. • Sekretessskyddad elev: Följ fastlagda rutiner angående borttagning av

uppgifter.

Under 2015 har ett förslag till rutin utarbetats för att säkra barns skolgång vid skyddat boende. Rutinen beskriver hur samverkan ska ske mellan sektor IFO-FH och sektor utbildning för att säkra barns skolgång då förälder och barn behöver skyddat boende. Rutinen fastställs inom kort. Se bilaga A Utkast rutin för att säkra barns skolgång vid skyddat boende.

6. Redovisa antalet elever i kommunen som under de senaste sex månaderna inte uppfyllt skolplikten.

Svar: Totalt har 5 elever, under de senaste 6 månaderna, inte uppfyllt skolplik-ten helt och hållet.

2015-06-22

24 (31)

7. Hur många elever har deltagit i modersmålsundervisning de senaste sex må-naderna? Ange också vilka språk som är aktuella.

Svar: Under perioden 150408 – 151008 har 407 elever deltagit i modersmålsun-dervisningen.

Aktuella språk: Arabiska, Azeriska, Bosniska, Engelska, Finska, Grekiska, Kurdiska norra, Kurdiska centrala, Norska, Persiska/Farsi, Ryska, Serbiska, Somaliska, Spanska, Thai, Tigrinja, Turkiska, Tyska, Japanska, Lettiska, Tjeckiska, Bulgariska, Dari/Parsi, Urdu, Franska, Italienska, Kinesis-ka/Mandarin, Oromo, Polska, Rumänska, Amhariska, Assyriska, Danska, Kroatiska, Mandinka, Swahili, Ungerska, Vietnamesiska, Portugisiska, Make-donska

8. Hur många elever har fått studiehandledning på modersmål de senaste sex månaderna? Ange också vilka språk som är aktuella.

Svar: Under perioden 150408 – 151008 har 49 elever fått studiehandledning.

Aktuella språk: Arabiska, Bosniska, Engelska, Grekiska, Persiska/Farsi, Ryska, Serbiska, Somaliska, Spanska, Tigrinja, Bulgariska, Dari/Parsi, Franska

9. Redovisa hur eleverna ges tillgång till elevhälsa samt vilka kompetenser som ingår.

Svar: Eleverna i respektive skola ges tillgång till skolans elevhälsa dels genom öppna mottagningar och inplanerade samtal, dels genom elevhälsoarbete i klasserna. Arbetet leds av respektive rektor och sker i samverkan med pedagogerna.

Sektor utbildning har en gemensam arbetsgång för elevärenden där ansvars-fördelningen på skolorna görs tydlig. Varje skola har utifrån denna utarbetat sina rutiner för elevhälsans arbete på den egna skolan. Stadens gemensamma processkartor är en utgångspunkt detta arbete. Skolorna använder Skolverkets blankettmallar i sitt arbete. Blanketterna finns tillgängliga i databasen på Hjärntorget.

Elevhälsan består i skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, psyko-log och skolledning.

I stadsdelen Centrum finns en central stödenhet som arbetar inom både förskolan och grundskolan. Enheten leds av enhetschef och personalgruppen

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

25 (31)

består av 12 personal inom grundskolan och 8 personal inom förskolan.

Personalgruppen representerar alla elevhälsans kategorier. Stödenhetens personal ingår i de olika skolornas elevhälsoteam som leds av rektorerna. Till Stödenhetens personal kommer också skolornas egna specialpedago-ger/speciallärare.

10. Redovisa hur eleverna ges tillgång till studie- och yrkesvägledning

Svar: Elever på berörda skolor har tillgång till studie- och yrkesvägledare.

Det genomförs gruppsamtal och informationsmöten med elever och vårdnad-shavare. Individuella möten hålls med elever. Studie- och yrkesvägledare involveras även i upplägget av elevernas prao.

I övrigt arbetar elever och lärare tillsammans med framtida val av utbildning, yrke, etc. som en del i undervisningen med besök på mässor och information till elever och vårdnadshavare från SYV som inslag i detta uppdrag.

11. Redovisa hur eleverna ges tillgång till skolbibliotek.

Svar: Tre av stadsdelens skolor har ett eget skolbibliotek (Johannebergsskolan, Gustaviskolan och Landalaskolan).

På de skolor där det inte finns ett eget bibliotek finns det ett nära samarbete med det närliggande biblioteket (Guldhedens bibliotek). Biblioteket ligger några minuters gångväg från de båda skolorna (Mossebergsskolan och Guld-hedsskolan).

Eleverna på Landalaskolan och Gustaviskolan besöker också regelbundet Guldhedens bibliotek.

Bibliotekarien besöker även klasserna i de olika skolorna för bokprat och författarbesök.

Johannebergsskolan har en egen bibliotekarie som arbetar 50 procent. Biblioteket är öppet mellan kl. 11-15. Skolans centrala läge gör det relativt enkelt att gå med klass eller grupp till stadsbiblioteket, vilket också görs ofta på skol- och fritidhemstid.

2015-06-22

26 (31)

4 Grundsärskola 1. Redogör för kommunens arbetsgång inför det att en elev mottas i grundsär-skolan. Komplettera också med information i bilaga 2.

Svar: Då en elev befaras inte kunna nå grundskolans mål på grund av en misstänkt utvecklingsstörning startar en dialog med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna får information om vad en skolplacering i grundsärskolan innebär. Vårdnadshavarna har nu möjlighet att ansöka om mottagande i grundsärskolan för sitt barn. Vid inkommen ansökan startas utredning inför ett eventuellt mottagande.

Fyra utredningar sker; 1. Medicinsk utredning 2. Psykologisk utredning 3. Pe-dagogisk utredning 4. Social utredning. När alla utredningar är kompletta tas ärendet upp på mottagningsteamets konferens.

De tre centrala stadsdelarna (SDF Centrum, SDF Örgryte-Härlanda och SDF Majorna-Linné) har ett gemensamt team för mottagande i särskolan. Mottag-ningsteamet har en sammankallade sekreterare. Mottagningsteamet består av medicinsk, psykologisk, specialpedagogisk och socionomkompetens. Ansvarig områdeschef fattar beslut om mottagande.

Rekommendationen bygger på de fyra utredningarna.

Stödenheten övergripande specialpedagog har i sitt uppdrag att följa upp grundsärskoleelevernas kunskapsutveckling genom verksamhetsbesök (för beskrivning av verksamheten, se svar förskoleklass – grundskola fråga 9).

Stödenhetens chef samt en av enhetens specialpedagoger har informations-ansvar inför en ansökan om mottagande i grundsärskolan. Ansökningsblan-kett finns. Mottagningsrutinerna följer Skolverkets allmänna råd för motta-gande i särskolan.

Se bilaga B 1.5: Redovisning av utredning och beslut om mottagande i grund-särskola, Göteborgs kommun

2. Beskriv hur kommunen systematiskt följer upp resultaten (särskilt avseende elevernas kunskapsutveckling och resultat från värdegrundsarbete) i grundsär-skolan. Sammanfatta de centrala slutsatserna från den senaste uppföljningen.

Svar: Stödenhetens övergripande specialpedagog har i sitt uppdrag att följa upp grundsärskolelevernas skolsituation. Sammanfattningsvis bedömer sektor utbildning att eleverna har en god skolsituation och resultatuppfyllelse. Barnen ges goda möjligheter att utvecklas efter sina förmågor, trivs och känner sig trygga i skolan.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

27 (31)

3. Redovisa särskilda satsningar eller nämndbeslut senaste året som haft direkt syfte, utifrån uppföljningarna, att förbättra måluppfyllelsen i grundsärskolan

Svar: Stadsdelen lyfter arbetet med grundsärskolans processer vid två halvdagar under höstterminen 2015. Deltagare dessa dagar är förskolechefer, rektorer, stödenheten och sektorsledningen. Arbetet ingår som en del i det stadengemensamma arbetet med välfärdens processer.

För processkarta se länk: http://www18.goteborg.se/utbildning/grundsarskola/#/model=03ba2d77-

d9fb-4172-849d-ad766d308967

4. Beskriv vilka principer kommunen tillämpar för att fördela resurser mellan grundsärskoleenheterna. Ge exempel på hur detta har sett ut de senaste 12 må-naderna.

Svar: Göteborgs stad har fastlagda belopp för elever mottagna i grundsärsko-lan. Beloppen är differentierade beroende på vilken kursplan eleven ingår i (träningskolans/grundsärskolans kursplaner). I vissa fall har även ett tilläggsbelopp tilldelats för att bekosta extra stödinsatser (se bilaga A ersätt-ningar 2015).

5. Redovisa hur kommunen arbetar för att ta emot, utreda och, då så behövs, vidta åtgärder vid anmälningar om kränkande behandling.

Svar: Rektor på enskild enhet ansvarar för att ta emot, utreda och vidta åtgärder vid anmälning om kränkande behandling. Stödenhetens övergripan-de specialpedagog ansvarar för dialogen med skolenheterna. Ledningen för sektor utbildning får information om kränkande behandling i de fall rektor önskar stadsdelens stöd i ärendet.

6. Redovisa hur kommunen arbetar för att bevaka skolplikten i grundsärskolan. Ange också hur kontakterna med fristående grundsärskolor eller med andra kommuner där elever från kommunen får sin undervisning fungerar i detta hänseende.

Svar: Rektor på enskild enhet ansvarar för skolpliktsbevakningen av eleverna.

Sektor utbildning Centrum får information om en elev inte uppfyller skolplik-ten. Stödenhetens övergripande specialpedagog som innehar uppföljnings-ansvar för eleverna i grundsärskolan är en garanti för att skolplikten bevakas.

2015-06-22

28 (31)

7. Redovisa antalet elever i kommunen som under de senaste sex månaderna inte uppfyllt skolplikten.

Svar: En av de inskrivna grundsärskoleeleverna har under hösten haft en läg-re skolnärvaro än tidigare år. Stödenhetens övergripande specialpedagog hål-ler kontakt med skolan där eleven är placerad. Annars ingen känd som inte uppfyllt skolplikten.

8. Hur många elever har deltagit i modersmålsundervisning de senaste sex må-naderna? Ange också vilka språk som är aktuella.

Svar: Ingen av Centrums grundsärskolelever.

9. Hur många elever har fått studiehandledning på modersmål de senaste sex månaderna? Ange också vilka språk som är aktuella.

Svar: Frågan inte aktuell.

10. Redovisa hur eleverna ges tillgång till elevhälsa samt vilka kompetenser som ingår.

Svar: Eleverna i grundsärskolan har samma tillgång som övriga elever till sko-lans elevhälsa. Elevhälsan består av skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog och skolledning.

11. Redovisa hur eleverna ges tillgång till studie- och yrkesvägledning

Svar: Eleverna i grundsärskolan har samma tillgång som övriga elever till sko-lans studie- och yrkesvägledning.

12. Redovisa hur eleverna ges tillgång till skolbibliotek.

Svar: Eleverna i grundsärskolan har samma tillgång som övriga elever till skolbibliotek.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

29 (31)

Ansvarig uppgiftslämnare (namn och befattning):

Namnförtydligande

2015-06-22

30 (31)

B. Dokument som underlag för regelbunden tillsyn

Som en inledande del i den regelbundna tillsynen önskar Skolinspektionen ta del av följande dokument. De dokument som redan finns att hämta på kom-munens hemsida behöver inte bifogas. Uppgift om detta bör dock särskilt an-ges.

Handlingarna ska rubriceras och numreras enligt nedanstående.

1.1. Kommunens organisation och styrsystem

1.2. Beskrivning av huvudmannens arbete med att planera, följa upp och utveckla verksamheten.

1.3. Uppgifter om hur förskoleplats inom fyra månader garanteras, se blankett C.

1.4. De tre senaste ärendena för tillsyn av enskilda förskolor.

SDN Centrums svar omfattar alla stadsdelar i Göteborg. Dokumenten har skickats in separat till Skolinspektionen 151028.

1.5. Redovisning av utredningar och beslut om mottagande i grundsärsko-la, se bilagda blankett 1 och 2.

C. Om kösituation i förskola

Kösituationen till förskola i Göteborgs kommun. Skolinspektionen önskar en redovisning över samtliga barn vars vårdnadsha-vare ansökt om plats men som inte går i någon av kommunens förskolor. Re-dovisningen ska inlämnas senast den 15 oktober och den ska avse kösituatio-nen den 6 oktober 2015.

Av redovisningen ska följande delar framgå per barn.

SKOLINSPEKTIONEN

2015-06-22

31 (31)

Barn Datum när ansökan kom in

Garantidatum1 Önskat startdatum2

Datum när barnet bereds möjlighet att börja i förskolan

Svar angående kösituationen 151006: Ansökan till SDF Centrums försko-lor/familjedaghem för de barn där vårdnadshavarna önskat tillträde senast 151006 och som inte erbjudits tillträde senast detta datum har i samtliga fall skickats in efter 150630. Inget barn har alltså stått i kö mer än fyra månader utan att ha erbjudits plats i kommunens förskolor.

D. Om personal inom olika verksamhetsformer Skolinspektionen önskar en redovisning av personals utbildning och erfaren-het. Uppgifterna ska avse förhållanden den 1 september 2015.

3.1 Uppgift om rektorers och förskolechefers utbildning och erfarenhet samt upp-gift om deltagande i befattningsutbildning.

3.2 Uppgift om andel personal i förskolan med utbildning avsedd för den un-dervisning de ska bedriva. Precisera andel förskollärare per stadsdel.

3.3 Uppgift om andel personal i fritidshem med utbildning avsedd för den un-dervisning de ska bedriva. Precisera andel fritidspedagoger respektive lärare med examen avsedd för arbete i fritidshemmet per stadsdel

1 Avser det datum då det har gått fyra månader. 2 Avser det datum då föräldrarna önskar plats i förskolan (Det är inte alltid att vård-nadshavarna önskar plats inom fyra månader).