Systematiskt kvalitetsarbete - harryda.se · Vi har även ett välfungerande elevhälsoteam med skolsköterskor, kurator, psykolog och specialpedagog. Vi har även regelbunden tillgång

Systematiskt kvalitetsarbete 2012

- 1 -

Systematiskt kvalitetsarbete

2012

Landvetterskolan år 1-5, förskoleklass fritidshem samt fritidsklubb

Skulpturen ”Jag är” av Helene Molin pryder Landvetterskolans skolgård


- 2 -

Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje skola.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4 §.

Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras.


- 3 -

Sammanfattning Landvetterskolan, tidigaredelen, är en välfungerande skola med mycket goda resultat. Det systematiska kvalitetsarbetet och den gemensamma kompetensutvecklingstiden har lagts på att förstå, förankra och förvandla intentionerna i de nya styrdokumenten till daglig praxis. Under 2012 har vi utvecklat och fördjupat detta arbete och det känns nu att det börjar ”sätta sig” i verksamheten. Eleverna på Landvetterskolan upplever sig trygga i skolan, 100 % i år 2 och 93 % i år 5 enligt brukarenkäten Den viktigaste framgångsfaktorn här är det sedan flera år välförankrade och systematiska arbetet kring Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi arbetar både främjande och förebyggande och med akut uppkomna ärenden. Arbetet är organiserat på flera nivåer och med olika personalkategorier involverade. Det sker en kontinuerlig utvärdering och utveckling av de gjorda insatserna. Vi har även ett välfungerande elevråd och kompetenta pedagoger som hanterar de dagliga samtalen i klassrummen och på fritidshemmet. Allt detta bidrar till att skapa trygghet för eleverna. Eleverna på Landvetterskolan har goda kunskaper vilket visar sig i de nationella proven i år 3 där 94 % av eleverna når målen i både svenska och matematik. Vårt mål ”Hela barnet-Hela dagen-Alla sinnen” har inneburit att pedagogerna arbetar målmedvetet med kreativa och estetiska inslag, ofta även tematiskt inom arbetslaget eller årskursvis och i god samverkan med fritidshemmet. Vi anser att detta har möjliggjort de goda resultaten. Vi har fortsatt att se över rutinerna för särskilt stöd och åtgärdsprogram. Elevhälsans roll i skolan blir viktigare och vi har därför arbetat med gemensamma handlingsplaner och rutiner för detta viktiga arbete. Vi har även utökat personalstyrkan med ytterligare en specialpedagog, då vi tror att de är den typen av insatser som behöver ökas för att alla elever ska få en möjlighet att nå kunskapskraven. Genom det fortsatta arbetet med de pedagogiska planeringarna vill öka eleverna delaktighet och därmed uppnå ännu högre resultat. Samarbetet mellan skola och hem fungerar väl. Det sker genom regelbundna föräldramöten för nuvarande och blivande föräldrar, olika drop-in aktiviteter och brukarråd. Föräldrarna bjuds även in till olika föreställningar o dy där eleverna får tillfälle att visa upp ett förberett arbete. Brukarråden har varit välbesökta och kännetecknats av engagemang och intresse. Efter önskemål från föräldrarna har vi haft något särskilt tema eller besök ex v elevhälsoteamtet, Husmor från Bamba mm, vilket säkert har bidragit till bra samtal och nöjda föräldrar. Även om det mesta fungerar väl på Landvetterskolan finns det förstås områden att utveckla och förbättra. Några sådana viktiga utvecklingsområden inför framtiden är att förbättra utemiljön och det pedagogiska arbetet på rasterna. Men framför allt bör vi vårda och värna allt det välfungerande arbete som görs i den dagliga verksamheten på Landvetterskolan. Vi vill även lyfta fram att både föräldrar och barn är mycket nöjda med den mat som serveras i Bamba, en mycket viktig framgångsfaktor för nöjda brukare på Landvetterskolan.


- 4 -

Innehållsförteckning

INLEDNING................................................................................................................ 5

MÅL FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEM MET........ 6

Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ............................................................... 6

Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ........................................................... 6

Enhetens prioriterade mål.................................................................................................................................... 6

ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE .............. ................................. 7

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE................. .................................... 9

NORMER OCH VÄRDEN......................................................................................... 10

KUNSKAPER.......................................... ................................................................. 12

Enhetens prioriterade mål.................................................................................................................................. 12

ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE .................... ....................................... 17


SKOLA OCH HEM ...................................... ............................................................. 19

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN............................. ............................................... 21


FOKUSOMRÅDE ........................................ ............................................................. 23


- 5 -

Inledning Landvetterskolans tidigaredel är en F-5 skola mitt i Landvetter centrum som växer och blir större för varje år. På skolan finns i dag 18 klasser, en mindre kommungemensam undervisningsgrupp, sex fritidsavdelningar samt en fritidsklubb. Sammanlagt finns det ca 410 elever och lokalerna ligger i nära anslutning till Landvetterskolans senaredel med åk 6-9. På tidigaredelen arbetar lärare, fritidspedagoger och förskollärare i ett nära samarbete kring barnen. Skolan är indelad i tre olika arbetslag för de yngre eleverna F-3 med 11 pedagoger i varje lag och ett arbetslag för eleverna i åk 4-5 med sammanlagt åtta lärare samt tre fritidspedagoger. Dessa arbetslag leds av två rektorer som arbetar i ett gemensamt ledarskap och med en tydlig uppdelning där pedagoger, elever och föräldrar vet vem som är deras rektor. Till sin hjälp har rektorerna en skolassistent, en tjänst som delas mellan skolans tidigare- och senaredel. Eleverna F-3 lagen undervisas på förmiddagen i åldersuppdelade klasser men på fritids träffas barnen i en F-1- avdelning och en 2-3- avdelning. Den särskilda undervisningsgruppen heter Kullen och är ett eget arbetslag med ett fritidshem knutet till sig. Vidare har skolan ett väl fungerande trygghetsteam. Där finns två representanter från varje arbetslag och då skolan har något elevärende är det i första hand trygghetsteamet som, tillsammans med rektor, ser till att det blir utrett. För att rasterna skall kännas trygga har skolan många vuxna som rastvärdar. I varje arbetslag finns en rastvärdsansvarig som ser till att laget har en vuxen ute vid varje rast. Vi har även ett välfungerande elevhälsoteam med skolsköterskor, kurator, psykolog och specialpedagog. Vi har även regelbunden tillgång till en skolläkare. Landvetterskolans tidigaredel vill ge barnen kunskap, trygghet och kontinuitet och därför innehåller arbetslagen blandade yrkeskategorier som i sitt pedagogiska arbetssätt utgår från ett heldagspedagogiskt perspektiv. Skolans mål är Hela barnet - Hela dagen- Alla sinnen vilket innebär att fritidspedagoger, som finns på fritids på eftermiddagen också finns i klasserna på förmiddagen. Förskollärarna som arbetar med förskoleklassen finns med under eftermiddagarna och möter eleven även där. Arbetssättet gäller framförallt för elever upp till år 3 eftersom de då tillhör skolbarnsomsorgen men fritidsklubbens personal finns även med i i skolverksamheten för åk 4-5. Hela arbetslaget träffas regelbundet för att planera tillsammans och prata elevhälsa. På skolan är det viktigt att ta vara på den kompetens som de olika yrkeskategorierna besitter. Skolan ligger nära både skog och sjöar samt trevliga friluftsområden som Landehof och Gallhålan och dessa utnyttjas flitigt. Till skolans närområde hör både ishall och bibliotek som också är välbesökta av eleverna. Under läsåret genomförs många trevliga traditioner såsom firandet, Nobelfest, Luciamorgon, Valborgsfirande mm.


- 6 -

Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem met

Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.

Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen.1

Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter.

1 http://www.harryda.se/politikochorganisation/politiskainriktningsmal


- 7 -

Enhetens systematiska kvalitetsarbete

För att säkerställa att kvalitetsarbetet blir systematiskt och kontinuerligt använder vi i första hand den ordinarie arbetsorganisationen och mötesstrukturen, då man i god tid kan lägga upp en plan via skolans kalendarie och kompetensutvecklingsplan. Det innebär att vi använder oss av arbetslagsträffar(apt), arbetslag, brukarråd, elevhälsoteam(eht) och enhetsråd(ehr), till att lyfta lämpliga arbetsområden inom kvalitetsarbetet. Det innebär också att vi i god tid kan planera och styra när under året som vi ska arbeta med respektive fråga/område. Vi rektorer har på egna konferensdagar arbetat med olika årshjul för att kunna se och analysera flödet och de olika processerna under året. Vi tror även att det kan bidra till att öka systemförståelsen hos personalen, som vi upplever alltför ofta endast ser till sin egen lilla del i Landvetterskolans arbete. När det gäller barns och elevers delaktighet i kvalitetsarbetet har vi inte nått så långt som vi önskar. Utöver den dagliga kommunikationen med den pedagogiska personalen, sker det ett arbete inom elevrådet. Och de frågor som elevrådsrepresentanterna tar med sig har arbetats fram på klassråden. De frågor som eleverna lyfter blir med nödvändighet oftast både väldigt konkreta och väldigt verksamhetsnära. Ofta handlar det om frågor som rör skolgården, raster, rastaktiviteter och trygghetsfrågor. Det är förstås bra att dessa för eleverna, på daglig basis viktiga frågor, tas på största allvar och det gör vi på Landvetterskolan (se vidare under avsnittet ” Normer och värden” nedan). Men vi har även ambitioner när det gäller barns och elevers möjlighet att få ett större inflytande och delaktighet i hur skolans lärmiljöer kan utvecklas till att stimulera till ett ökat lärande. Vi tror att de pedagogiska planeringarna, PP, kan bidra till mer elevaktiva arbetssätt när det gäller det framtida skolarbetet. Utöver detta så får samtliga barn i år 2 + 5 möjlighet att besvara brukarenkäten. Även vårdnadshavarna har denna möjlighet. Dessa två enkäter tillsammans ger en god bild av hur våra brukare, både små och stora, uppfattar vår verksamhet.


- 8 -

För att kunna arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet behövs mycket och varierande dokumentation, både kvantitativ och kvalitativ. UTK´s olika stödfunktioner tar fram kvantitativa data rörande förutsättningar för verksamheten, resultat från brukarenkäterna samt resultat på de nationella proven. Våra egna möten och arbete i olika grupper ger främst data av kvalitativ karaktär. Denna del av det systematiska kvalitetsarbetet sker främst i form av samtal och diskussioner i en mängd olika konstellationer. Vi dokumenterar både med bilder, skriftligen och med figurer mm. All pedagogisk personal på Landvetterskolan ingår sedan flera år i ett vertikalt arbetslag. Varje sådant arbetslag har varje vecka en gemensam mötestid. Under 2012 har vi utvecklat arbetsorganisationen ytterligare. Från och med höstterminen 2012 har vi utökat de tidigare F-2 lagen till at även innefatta år 3. Strävan med den organisationen är att öka samarbetet över årskurserna och att påverka kvaliteten när det gäller samsynen på barnets väg genom skolåren, den ”röda tråden”. Men även att de olika professionernas kompetenser ska tas tillvara och berika helheten. Vi tror även att det är viktigt att inte byta både lärare och arbetslag inför de viktiga nationella proven i år 3. Utöver detta så ses även de olika professionerna regelbundet i sk kategorimöten. Här kan man föra lärande samtal för att utveckla och säkra kvaliteten inom en viss årskurs, eller annan del av verksamheten. Det ger även en möjlighet för lärare i alla årskurser i ex v svenska att mötas. Men lärare i t ex år 3 kan använda denna tid för att tillsammans jobba mot högre resultat på de nationella proven i svenska. De framtagna årshjulen har hjälpt oss att se och analysera olika flöden i olika processer på skolan över tid. Det formar en ny helhetssyn som underlättar systematiken i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Genom att kommunicera detta till personalen vill vi öka systemförståelsen. Styrdokumentens innehåll kan användas på ett än mer kraftfullt sätt för att utveckla både elever och personal. Vi behöver finna ut effektiva och varierade dokumentationsrutiner, särskilt på förskolan, för att säkra utvärdering och analys av kvaliteten i den verksamheten. IKT bör kunna användas som dokumentationsverktyg för både barn och personal.


- 9 -

Förutsättningar för måluppfyllelse Elever 2010 2011 2012 Antal elever i förskoleklass 63 67 75 Antal elever i grundskolan, årskurs 1-5 296 308 335 Antal elever i grundskolan, årskurs 6-9 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 1-5 42 42 41 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 6-9 Antal elever i fritidshem 207 215 232 Antal elever i fritidsklubb 25 25 32 Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem

Personal grundskola och förskoleklass 2010 2011 2012 Lärartäthet, lärare per 100 elever 8,2 8,2 * Lärare med pedagogisk högskoleexamen i %

91,2 85,2 *

Källa: Skolverket SIRIS. * 2012 års siffror ännu ej publicerade.


- 10 -

Normer och värden Strategier för att nå målen Analysen utifrån förra årets kvalitetsredovisning, har förändrat vårt sätt att arbeta med trygghetsfrågorna. Då kamratstödjare har varit omdiskuterade och man har börjat ifrågasätta om de ger önskad effekt har vi valt att lägga mer ansvar till de vuxna på skolan. Vi har velat lägga tillbaka ett större antal trygghets och kränkningsärenden i respektive arbetslag så att dessa frågor kan behandlas mer nära uppkomstsituationen. Vi har därför dubblerat antalet vuxna från varje arbetslag som ingår och arbetar i vårt Trygghetsteam. Vi har inte varit nöjda med hur våra raster fungerar och vilka aktiviteter som finns för barnen. Trots ett tydligare rastvärdsschema och en ökad bemanning gällande rastvärdar, upplever personalen att det fortfarande sker för många incidenter på rasterna och att det tar alltför mycket lektionstid att reda ut de konflikter som uppstått på rasten. Vi har ägnat en halv studiedag till att inventera frågor som rör bemötande, ordningsregler och hur detta kan utvecklas och fungera bättre på rasterna. Denna halvdag resulterade i ett antal förslag från pedagogerna som vi har för avsikt att arbeta vidare men under 2013. Elevrådet redan har givits möjlighet att delta och ha synpunkter inom det här arbetsområdet och inför nästa år vill vi involvera elevrådet ytterligare. Även om vi har lagt mycket tid vid flera tillfällen för att personalen ska få möjlighet till kompetensutveckling när det gäller värdegrundsfrågor och elevernas upplevelse av trygghet i skolan, är det inte tillräckligt. Vi måste absolut fortsätta att oförtröttligt fokusera på värdegrundsfrågorna och allas lika värde. Under året var samtliga ledare inom UTK på en lunch-till-lunch-konferens på Arkens Konferenscenter, där programet hade fokus på värdegrundsfrågorna. Det gav upphov till många reflektioner, som vi tar med oss inför nästa arbetsår. I det omgivande samhället verkar det som motsättningarna mellan grupper ökar och att toleransen för olikheter minskar. Även i dessa frågor har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag att ta på allvar. Resultat och måluppfyllelse Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årsk urs 2 Andel elever på

enheten som lämnat svar 3 eller 4

2011

Andel elever på enheten som lämnat

svar 3 eller 4 2012

Andel elever i kommunen som

lämnat svar 3 eller 4 2012

I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra.

100 %

100 %

%

Jag känner mig trygg i skolan

100%

100 %

%

Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet".


- 11 -

Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årsk urs 5 Andel elever på


2011


svar 3 eller 4 2012



I min skola samtalar vi om hur vi ska vara mot varandra.

100 %

89 %

%

Jag känner mig trygg i skolan

100%

93 %

%

Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling En fritispedagog har efter det ovan angivna gemensamma arbetet, fått ett riktat uppdrag att samla en grupp som jobbar med att ta tillvara dessa synpunkterna rörande bemötande och gemensamt förhållningssätt och utveckla våra raster och på sikt även vår skolgård. Det handlar alltså både om mer ”mjuka” frågor som rör vår värdegrund och hur vi kan jobba systematiskt och uthålligt med den i de olika årskurserna. Här ingår också bemötande, både mellan barnen, mellan vuxna och barn och mellan vuxna på skolan. Men också mer ”hårda” frågor såsom skolgårdens utseende och användning och rastmaterial. Vi har även satsat på extra tilldelning för att köpa mer material för rastaktiviteter. Och vi har tankar om att avsätta medel i vår investeringsplan för att skapa en mer stimulerande skolgård. En annan grupp pedagoger vill jobba mer med värdegrundsfrågorna. De kommer att inventera och eventuellt komplettera med lämpligt material att arbeta med i respektive årskurs. Vi vill även att värdegrundsfrågorna synliggörs i elevens arbetsschema. Fritidspedagogerna har på ett av sina kategorimöten inventerat vad de gör i dessa frågor. De vill gärna utveckla arbetet med EQ-teman och sociala lekar. Flera av Landvetterskolans fritidspedagoger anser att det här är ett område där de har särskild kompetens och ett särskilt angeläget uppdrag. Även konfliktlösning är ett viktigt inslag här och vi har i samband med att vi har samtalat om och uppdaterat vår ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”, jobbat med Cohens konfliktpyramid, se nedan. Cohens konfliktpyramid visar olika nivåer i hanterandet av konflikter; förebygga-hantera-hjälpa-stoppa. Han betonar att man ska se över sina strategier så att man har väl inarbetade rutiner för alla de fyra nivåerna Arbetet och analysen av gruppsamtalen vid detta tillfälle, visade att vi är duktiga och snabba, ibland kanske alltför snabba, att ta till insatser på den översta nivån. Däremot saknar vi insatser i mellanskikten. Vi kommer alltså att tydliggöra detta och försöka jobba mer sorterat och strukturerat på Cohens alla nivåer förebygga, hantera, hjälpa och stoppa. Enhetens kompetensutveckling: Vi kommer att arbeta vidare med Cohens konfliktpyramid, för att synliggöra och ha insatser på alla nivåerna. Ett viktigt förbättringsområde här är den medlande funktionen som man bör använda i ett tidigt skede. Inför läsårsstarten 2013/14 planerar vi en utbildning för all personal rörande bemötande och gemensamt förhållningssätt. I samband med detta kommer vi även att se över skolans ordningsregler och verkställa vår nys organisation för rast och skolgårdsverksamheten


- 12 -

Kunskaper

Enhetens prioriterade mål Utifrån Landvetterskolans prioriterade mål Hela barnet - Hela dagen - Alla sinnen arbetar arbetslagen med det gemensamma uppdraget kring inlärning under hela dagen. I de yngre åldrarna finns fritidspedagoger med under förmiddagen och arbetar vidare med de olika delarna på eftermiddagen. Med hjälp av Lgr 11 har ämnena blivit tydligare för elever i åk 4 och 5. Arbetssättet har också förändrats eftersom eleverna använder mer digitala verktyg nu än tidigare. De används framförallt för utvärderingar, samarbetsträning och som skrivverktyg. Skolan ser en ökad tydlighet med Lgr 11 och arbetar därför vidare i sitt arbete med att delge elever och föräldrar vad som ska bedömas. Det arbetet sker i de pedagogiska planeringarna som under året arbetats med i en gemensam modell för hela Landvetterskolan från åk 1-9. Ett annat mål har varit att kartlägga att läsningen i ett tidigt skede. På Landvetterskolan arbetar man på att tidigt fånga upp de elever som inte knäckt läskoden. Landvetterskolan vill nå en hög måluppfyllelse med hjälp av tidig kartläggning av läsningen eftersom det är nyckeln till ökade resultat. Utvecklingen kring arbetet med elever som har svårigheter är en viktig del för skolan. Behoven ser det olika ut och det är viktigt att möta varje elev utifrån sina förutsättningar. Skolan arbetar för att tidigt kartlägga var hindren finns och undersöker alla delar som kan försvåra inlärningen. Landvetterskolan har som mål att få in olika specialpedagogiska kompetenser som arbetar aktivt med eleverna och som handleder personalen kring de här frågorna. .Strategier för att nå målet För att nå målet Hela barnet - Hela dagen- Alla sinnen arbetar man tematiskt inom arbetslagen. Det gemensamma arbetsområdet samverkas såväl i förskoleklassen som i åk 3. Exempel på områden är allt från skapande teman till teknikkonstruktion och experiment. Eleverna har möjlighet att filma, tillverka och dramatisera. Undervisningen i åk 4-5 ser ut på samma sätt men tre av dessa klasser arbetar mer ämnesinriktat. Lärarna går mellan de tre klasserna och undervisar i ämnen som de har behörighet i och eleverna träffar flera vuxna under dagen. Pedagogerna är mentorer för en mindre grupp elever, samtidigt som de har ett riktat klassansvar. Arbetet präglas av synsättet att alla pedagoger finns med i hela elevens inlärning. Flera vuxna diskuterar kunskapsutveckling och utvecklingen av elevernas förmågor. I de andra tre klasserna är det i stort sett en lärare som är huvudansvarig för alla ämnen och klassen som helhet. All inlärning tar sin grund i att läsningen fungerar bra. Därför har Landvetterskolan under året startat ett arbete med att kartlägga alla elevers läsutveckling i åk 1 och 2. En speciallärare har lyssnat på elever i åk 1 och 2 och därefter har extra lästräning satts in under sex veckors tid för de elever som behöver. Forskning visar att extra träning behöver sättas in tidigt, tränas under en kortare period och därefter utvärderas. Därför sker uppföljningen av lästräningsinsatsen efter sex veckor och man ser då över vilka elever som behöver mer träning. Läsprojektet utvecklas vidare i åk 3 med ett projekt för att inspirera till läsning för alla elever i samarbete med Landvetters bibliotek. En bibliotekarie kommer ut och presenterar nya böcker för eleverna. Boktipsen sprids vidare med hjälp av en boktipsgran som fylls av elevernas bokrecensioner. Presentationer filmas och dokumenteras.


- 13 -

Landvetterskolan har en speciallärare och en specialpedagog för elever i åk 1-5. Utöver det finns en central specialpedagog som har överblicken 1-9. Den övergripande specialpedagogen ansvarar för Landvetterskolan, Härrydaskolan samt Eskilsby skola. I de flesta klasser finns det en extra resurs eller samverkande fritidspedagog. Oftast finns pedagogerna med inne i klassen och hjälper till i den verksamhet som just pågår. Ibland behöver elever gå undan och sitta enskilt för att få lugn och ro med det sker undantagsvis och i korta perioder. Tidigaredelens egen specialpedagog arbetar med att kartlägga hinder som eventuellt kan skapa svårigheter i den dagliga lärmiljön. Specialpedagogen arbetar med hur arbetssätt kan varieras så att alla hänger med och kan klara sina individuella uppgifter. Digitala verktyg används i olika sammanhang för att öka inlärning och kreativitet. På Landvetterskolan har elever i åk 1-3 tillgång till IPads och i åk 4-5 till Laptops. De digitala verktygen används för att stärka upp, utmana kreativiteten och samarbetet. Eleverna arbetar med fotostory, power pont- presentationer samt datorn eller IPaden som skrivredskap. Smartboard eller projektorer finns i samtliga klassrum och används flitigt. I de yngre åldrarna används IPad för att öka kreativiteten, fantasi och för att stärka upp samarbetet och här finns det många olika arbetssätt. Det kan handla om att skapa med bild och text eller filmer. Ipads används också för minnesträning och språkutveckling. Elever med olika typer av svårigheter har tillgång av Ipad eller Laptop som rent hjälpmedel. Här ser behoven olika ut, allt från skrivverktyg till stukruktur över dagens arbete. Skolan ser en ökad tydlighet med Lgr 11 och behöver gå vidare i sitt arbete med att delge elever och föräldrar vad som ska bedömas. Det arbetet sker i de pedagogiska planeringarna. Här behöver vi arbeta på hur själva texten ska kommuniceras med eleverna. Den ursprungliga professionella texten måste finnas kvar samtidigt som eleverna ska kunna förstå vad man menar. Vi ser att bedömningsfrågan har flyttats fram och men vi måste bli bättre på att kommunicera den. Arbetet har med de pedagogiska planeringarna har hjälpt oss att nå ett steg till eftersom lärarna beskriver i varje ämne och vilka kunskapskrav för ämnet man arbetar inom temat. Nästa steg blir att göra planeringen mer kommunicerade och levande. IKT – Digitala verktyg 2010 2011 2012 Antal elever per digitala verktyg ca 10 3 3

Källa: Enhetens uppgifter

Resultat och måluppfyllelse Eftersom skolan hösten 2012 införde arbetslag från F-3 istället för som tidigare F-2 har övergången mellan åk 2-3 blivit stabilare för eleverna. Vi tror det förbättrar för eleverna inför nationella proven i åk 3 eftersom det då finns mindre risk för lärarbyte. Vidare har nu de yngre årskurserna tillgång till fler pedagoger som arbetar tematiskt vilket gynnar arbetssättet och ger fler kreativa möjligheter. Med hjälp av IPads har undervisningen blivit mer varierad för elever i de yngre åldrarna. Under året har skolan tittat mycket på hur skillnaden upplevs mellan de klasser som har flerlärarsystem och de som har en och samma lärare i stort sett hela dagen. Speciellt intressant är det att följa resultaten eftersom vi nu arbetar i ett skarpare läge inför att alla lärare måste ha full behörighet i de ämnen han/hon undervisar i. De elever som har olika lärare sitter kvar i sina klassrum, det är läraren som går mellan lektionssalarna. Många


- 14 -

upplever att det blir mycket ”spring” av vuxna som förflyttar sig runt med sitt material. Det finns också en upplevelse av att lärarna inte hinner följa upp, lyssna och iaktta i samma utsträckning eftersom de snabbt måste iväg till nästa lektion. Samtidigt upplever elever och vårdnadshavare att läraren har ett stort intresse för sitt ämne och därför blir det mer varierat, spännande och utmanande. Utvecklingen inom IKT går framåt men inte nått fram i den utsträckningen som det var tänkt. P.g.a. inbrott har klasserna inte haft tillgång till datorer i den omfattningen som var tänkt och här sker en successiv förstärkning. Vi räknar med att vara i kapp under det här verksamhetsåret. E-läromedel kommer också bli nästa steg. Det är en viktig fråga eftersom skolan har köpt in och kommer att köpa in fler digitala arbetsverktyg. Elever med olika typer av svårigheter har däremot haft tillgång till digitala verktyg och använder det på olika sätt under sin skoldag. Här anpassas hjälpmedlet efter det behov som finns. Det är viktigt att variera inom olika moment och anpassa efter varje individs behov. I förra årets Kvalitetsredovisning påtalade vi värdet av digitala hjälpmedel för elever med olika svårigheter. Här har vi arbetat på och upptäckt att det inte är tillräckligt och man måste se till långt fler faktorer. Vi måste arbeta med en helhet där det digitala verktyget är en del som ska komma in vid rätt tillfälle och i rätt moment. Arbetet med hur allt hänger samman i den lärande miljön är en viktig faktor och där lär vi oss nytt hela tiden. Pedagogisk planering ger en tydlighet till IUP och de Skriftliga omdömena. Här arbetar vi med både delaktighet och tydlighet för att få med eleverna i arbetet. Den digitala plattformen Fronter kommer Landvetterskolan använda fr.o.m. höstterminsstart och är ett hjälpmedel i det här arbetet. Nationella prov årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Antal elever i årskurs 3 68 59 31 24 37 35 Andel elever som klarat samtliga delprov i:

95 % 94 %

Matematik 95 % 94 % 30 35 Svenska/Svenska som andraspråk

95 % 94 % 30 35

Källa: Verksamhetssystem Sammanfattande reflektion utifrån enhetens resultat Omorganisationen med F-3 arbetslag har påverkat arbetslagen till det bättre. Eftersom det finns mer personal kring eleverna ökar möjligheten till flexibla lösningar och fler känner eleverna. Det blir också mer stabilt för de elever som varje år kommer till Landvetterskolan i åk 3 från Eskilsby skola eftersom de då ingår i ett inarbetat arbetslag. Arbetssättet i de tre 4-5:or som har ämneslärare är inne på sitt tredje år och har fått både positiv och negativ respons. Vårdnadshavarna har varit mycket positiva eftersom de sett ett stort engagemang från lärarna i respektive ämne samt rikt varierade arbetsmetoder. Lärarna har uttryckt att de utvecklas mer i samarbetet med andra lärare i arbetssätt och metod. En annan fördel är att det inte blir lika sårbart när någon pedagog byts ut i gruppen eftersom det fortfarande finns flera kvar som känner eleverna väl.


- 15 -

Vi har under 2012 startat ämneskonferenser samt pedagogiska eftermiddagar där lärare ämnesvis diskuterar bedömning och arbetssätt samt pedagogisk planering från åk 1-9. Strategier för vidareutveckling På skolans regelbundna ämneskonferenser arbetar alla lärare i ämnesuppdelning från 1-9. Man diskuterar innehållet i de pedagogiska planeringarna, olika läromedel, olika arbetssätt och metoder. På ämneskonferenserna arbetar man också med nationella prov. Lärare i åk 1-3 tittar på nationella prov åk 3 för ämnena svenska och matematik. Lärare i åk 4-6 arbetar med nationella prov för åk 6 i ämnena svenska, matematik och engelska o.s.v. Det här arbetet kommer Landvetterskolan arbeta vidare med för att öka samarbetet för alla ämnen från åk 1-9. Läsprojektet som inleds med en kartläggning av alla elever i åk 1 kommer att fortsätta. Målet är att så tidigt som möjligt kartlägga svårigheter och hinder för att därigenom kunna sätta in åtgärder i tid. Läsprojektet i åk 3 har fått mycket positiv respons och här kommer Landvetterskolan gå vidare. I februari anmälde skolan sitt intresse till ett internationellt Commeniusprojekt som bland annat handlar om barns upplevelse kring läsning med tema barnboksförfattare i Europa. Landvetterskolan har kartlagt behoven i olika klasser och beslutat anställa ytterligare en speciallärare. Vi tror att tidiga insatser med rätt kompetens medför att barnen läsutveckling förbättras och att resultaten på nationella prov kan bli ännu något högre. Skolan kommer att arbeta mer för att utveckla arbetet med e-läromedel för att mer närma sig ett arbetssätt som bygger på att eleverna har varsin dator. Det är målet och tanken om några år. Enhetens kompetensutvecklingsplan Kompetensutvecklingen under året har handlat om fortsatt implementering av Lgr 11. Bl.a. har kunskapskrav, bedömning och pedagogiska planeringen bearbetats. Hur kan eleverna tidigt förstå vad de ska lära sig och hur det bedöms? För att stärka upp förskoleklassens och fritidshemmets kompletterande roll har vi arbetat med det entreprenöriella lärandet och lärmiljöns möjligheter. Kompetensutvecklingen har gjorts med hela Landvetterskolan F-9 samt närliggande skolor som Lunnaskolan, Önneröd, Härryda samt Eskilsbyskola. De pedagogiska eftermiddagarna har handlat om att stärka upp arbetet med de pedagogiska planeringarna i ett 1-9 perspektiv. Här har delområdets lärare dvs. lärare från Önneröd, Lunna, Härryda, Eskilsby och Landvetterskolan träffats. Arbetet har också handlat om hur elevernas förmågor kan utvecklas med hjälp av en stimulerande lärmiljö. Som en röd tråd i hela det här arbetet har även alla pedagoger diskuterat och delgett varandra tankar om hur man i dag arbetar med de förmågor som Lgr 11 lyfter fram och hur det kan förstärkas än mer. Landvetterskolans personal 1-9 har även tillsammans med Härrydaskolan och Eskilsby skola suttit i ämnesgrupper och arbetat fram en gemensam grundmodell och för en gemensam syn och gemensam mall för den pedagogisk planering som håller hela vägen från 1- 9. Anledningen är att Landvetterskolan tar emot elever från Härrydaskolan som blir nya klasser i åk 6. Genom den pedagogiska planeringen säkerställs arbetssättet. Ämnesgrupperna har även diskuterat kunskapskrav, centralt innehåll och sambedömning av nationella prov. På den egna enheten F-5 har vi arbetat med värdegrundsfrågor och bemötande. Utifrån kommunens personalpolitiska program har arbetslagen diskuterat fram sina strategier för lagets gemensamma arbete. Bemötandet utifrån ett värdegrundsperspektiv har även behandlats genom övningar och diskussioner. Konflikthantering och trygghetsteamsutveckling har även bearbetats.


- 16 -

Hela Landvetterområdet hade i slutet av oktober haft en gemensam dag med en inledande föreläsning och därefter diskussioner på enheten kring det entreprenöriella lärandet. De pedagogiska förmiddagarna där förskollärare och fritidspedagoger deltar har under våren handlat om fritidshemmet och den kompletterande rollen till skolan. Det har också diskuterats aktiviteter under raster och hur det kan utvecklas. Under hösten har fokus legat på att utveckla olika lärmiljöer som främjar lärandet.


- 17 -

Elevernas ansvar och inflytande

Enhetens prioriterade mål Skolan arbetar på olika sätt med att få eleverna delaktiga i sitt eget lärande. Den nya läroplanen är tydligare och ger därmed ökade möjligheter till ett mer framtaget kunskapsspråk för varje ämne. Landvetterskolan strävar efter att få med sig eleverna i förståelsen kring vad varje ämne och moment ska leda till. Det här arbetet går via de pedagogiska planeringarna och här arbetar man på att utveckla och stärka upp dessa planeringar. Strategier för att nå målet Skolans strategi har varit att utveckla elevernas förmåga att bli delaktiga i den pedagogiska planeringen när det gäller på vilket sätt man kan visa upp det man lärt sig. Lärarna har arbetat på pedagogisk eftermiddag och på ämneskonferenser med att arbeta fram större delaktighet kring ”hur” – frågan i den pedagogiska planeringen. Målet är att eleverna själva ska fundera på hur de kan visa att de har förstått kunskapskravet t.ex. i textform, muntlig redovisning, göra en film osv. Resultat och måluppfyllelse Vi ser att de yngre eleverna upplever mer delaktighet än de äldre kring planeringen av skolarbetet. Vårdnadshavarna har också märkt av att barnen har blivit uppmuntrade till eget ansvar och eget initiativ. I åk 5 ser vi en neråtgående trend när det gäller delaktigheten vilket också vårdnadshavarna har noterat. När det gäller hur mycket lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ser vi en försämring i åk 2 och i åk 5. Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och in flytande, åk 2 Andel elever på


2011


svar 3 eller 4 2012

Andel elever i Andel elever i

kommunen som lämnat svar 3 eller 4

2012 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter

100 %

98 %

%

Jag får vara med och planera mitt skolarbete

79 %

93 %

%

Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar

80 %

92 %

%

Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och in flytande, åk 5 Andel elever på


2011


svar 3 eller 4 2012




- 18 -

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter

100 %

83 %

%

Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan.

86 %

76 %

%

Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar

87 %

71 %

%

Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Skolans personal lyfter på utvärderingar att det ökade inflytandet leder till att eleverna tar mer ansvar både till sin inlärning och samtidigt till sin egen arbetsmiljö. Ju mer man arbetar kring frågor som eleverna kan vara med och påverka desto lugnare blir det på lektioner och raster. För att ökad delaktigheten för elever och föräldrar tänker Landvetterskolan arbeta på att all personal får utbildning i det digitala verktyget Fronter. Här kommer alla pedagogiska planeringar att finnas lättillgängliga. När elever och föräldrar lättare kan följa vad som händer har de större möjlighet att tänka igenom och mer tränas i att ta ställning till vad och varför man ska lära sig olika förmågor och det ökar medvetenheten om det egna lärandet och därmed även måluppfyllelsen. Enhetens kompetensutvecklingsplan Ämneskonferenserna kommer att fortsätta kring arbetet med de pedagogiska planeringarna. I det arbetet ligger utveckling kring elevers medverkan till arbetsmetoder och arbetssätt. Skolans personal kommer under våren 2013 arbeta med att sätta sig in i Fronter för att utveckla delaktigheten för elever och föräldrar.


- 19 -

Skola och hem

Strategier för att nå målen Landvetterskolan har ett gott samarbete med sina brukare. Vi har haft intressanta och välbesökta brukarråd under året, med ett varierat innehåll. Föräldrarna är överlag mycket nöjda med verksamheten på Landvetterskolan. Särskilt nöjda är de med de kunskaper som barnen får och det arbetet som sker på lektionerna. Vi har utifrån förra årets kvalitetsredovisning arbetat särskilt med att ytterligare förbättra förhållningssättet vid det dagliga mötet med brukarna. Vi har även arbetat med att utveckla våra brukarråd till intressanta och engagerande möten mellan skola och hem. Ett förbättringsområde som vi identifierade redan förra året var informationen och delaktigheten från hemmet. IKT/Fronter är en framgångsrik väg för att öka föräldrars inflytande och möjlighet att ta del av information från skolan. Vi har tyvärr inte kommit så långt med införandet av Fronter som vi hade avsett. Vi tar nu nya kraftfulla tag med detta under 2013. Föräldrarna har haft synpunkter på vår skolgård, rastmaterialet och rasterna. Vi jobbar intensivt vidare med detta, (se ovan under Normer och värden) och har även tankar på, att på lite längre sikt planera för investeringar på skolgården. Resultat och måluppfyllelse Brukarenkät, skola och hem, årskurs 2 Andel brukare på

enheten som lämnat svar

3 eller 4 2011

Andel brukare på enheten som lämnat svar

3 eller 4 2012

Andel brukare i kommunen som

lämnat svar 3 eller 4

2012 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar)

95 %

98 %

%

Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar)

83 %

98 %

%



- 20 -

Brukarenkät, skola och hem, årskurs 5 Andel brukare på


3 eller 4 2011

Andel brukare på enheten som lämnat svar

3 eller 4 2012

Andel brukare i kommunen som


2012 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar)

97 %

97 %

%

Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar)

73 %

89 %

%


Resultaten från brukarenkäten var i huvudsak mycket goda redan för 2011. de har nu ökat ytterligare och vi tar det som en säker indikation att våra gjorda observationer och insatser har varit korrekta. Samverkan med föräldrarna sker via en mängd olika möten. Vi bedömer att resultaten från den ovanstående redovisade enkäten än en gång bekräftar att brukarna är mycket nöjda med de kunskaper som deras barn får och den kommunikation som sker mellan skola och hem. Strategier för vidareutveckling Även om föräldrarna är nöjda med bemötandet de får från förskollärare och fritidspedagoger, när de lämnar och hämtar barnen så tror vi att vi kan bli ännu bättre här. Under ett av höstens APT har personalen jobbat med ” 2 Stars and a Wish” och vi har därigenom tagit fram och analyserat både vad vi är bra på och vad vi bör utveckla vidare. Även personalen anser att vi kan bli ännu bättre i det dagliga mötet med brukarna. Fritidspedagogerna lyfter också fram att vi kan bli bättre i att göra mer lika mellan avdelningarna när det gäller sådana saker som veckoblad, information i samband med lov mm För att öka hemmets möjligheter till att få information och vara delaktig i skolans arbete kommer vi att arbeta med det digitala verktyget Fronter. Här kan brukarna gå in och ta del av de pedagogiska planeringarna och bedömningar av det egna barnets förmågor i förhållande till kunskapskraven. Vi har planerat en utbildning för all personal under arbetslagstid och kommer sedan att låta personalen jobba vidare med detta under hela vårterminen 2013 så att vi står väl rustade inför läsåret 13/14. Vi har även planerat ett samarbete med pedagoger från Hindåsskolan.


- 21 -

Övergång och samverkan

Enhetens prioriterade mål Utifrån Landvetterskolans mål Hela barnet- Hela dagen-Alla sinnen sker samverkan i alla klasser. Tanken är att så få vuxna som möjligt ska finnas runt eleverna för att öka kontinuiteten och för en ökad måluppfyllelse. Det är extra viktigt för de yngre åldrarna F-3 men för åk 4-5 finns även personal med på förmiddagen som ansvarar för skolans fritidsklubb. Samverkan är till för en ökad måluppfyllelse arbetslagen planerar tillsammans kring temaarbeten. Eftersom alla arbetslag arbetar med förskolebarnen upp till åk 3 blir det ingen skillnad under de här åren. Det stora steget ligger i starten inför förskoleklassen. Här arbetar förskolan med en s.k Brygganplan som är gemensam för området. Rektorer och förskolechefer träffas tidigt och går igenom vilka behov som ev. finns. Förskollärare är ute och besöker alla barn i deras vana förskolemiljö och därefter samtalar med personalen på plats. När skolstarten närmar sig får barnen komma med sina föräldrar och besöka hela arbetslaget på Landvetterskolan och efter det planeras en inskolning för varje barn. Strategier för att nå målet Landvetterskolan ingår i ett av kommunens gemensamma pedagogiska områden där rektorer och förskolechefer samarbetar för ett ökat 1-16 perspektiv inom området. Här planeras nu en ökad tydlighet och gemensamt synsätt för att skapa trygghet i alla övergångar. Resultat och måluppfyllelse En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat med siffrorna 3- 4. Nyckeltal ur brukarenkäten, samverkan mellan skola och fritidshem, åk 2 Andel elever på


3 eller 4 2011

Andel elever på enheten som lämnat svar

3 eller 4 2012



2012 Jag får vara med och påverka vad vi ska göra (på fritidshemmet)

100%

84 %

%

Jag får hjälp med mitt skolarbete (på fritidshemmet)

100 %

78 %

%


Strategier för vidareutveckling Landvetterskolan fortsätter att arbeta vidare med den framgångsrika Brygganmodellen i det pedagogiska området.


- 22 -

Utifrån Landvetterskolans mål Hela barnet- hela dagen- alla sinnen fortsätter fritidspedagogerna att utifrån LGR11 arbeta vidare med den kompletterande rollen. Enhetens kompetensutvecklingsplan Enheten fortsätter via de pedagogiska förmiddagarna att fortbilda personalen på förskolan och på Fritids rörande deras kompletterande roll. Det påbörjade arbetet handlar om att klargöra förmågorna och hur man kan arbeta med och bedöma dem på Fritids Fritids har även en viktig roll att utveckla och fördjupa arbetet med det entreprenöriella lärandet. Fritids behöver även arbeta vidare med att utveckla goda lärmiljöer. Förskolelärarna i förskoleklass kommer under 2013 att få kompetensutveckling i hur man dokumenterar på gruppnivå.


- 23 -

Fokusområde För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal förskolor och grundskolor. Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete.

- Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett

1-16 års perspektiv - Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska

utvecklingsområden för all personal - Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap - Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna - Att arbeta för att den gemensamma målbilden ”Rötter & Vingar” får ett innehåll.

Kort presentation av det pedagogiska området Pedagogiskt område 2 sträcker sig över stora delar av Landvetter, Eskilsby och Härryda. Upptagningsområdet skiljer sig mellan centrumskolor/förskolor och landsbygdsskolor/förskolor I vårt pedagogiska område 2 ingår följande enheter: Högåsens förskola Lunnekullens förskola Borgåsens förskola Stommens förskola Sjöholmens förskola Smedjebackens förskola Skårtorps förskola Eskilsby förskola Härrydaskolan Eskilbyskolan Landvetterskolan, tidigare- och senaredel samt grundsärskola Prioriterade mål för det pedagogiska området Vi vill utveckla ett gemensamt synsätt och skapa förutsättningar för pedagogerna att arbeta för en vi-känsla i ett 1-16 års perspektiv. Vi vill även att brukarna ska kunna se den röda tråden inom det pedagogiska området. Strategier för att nå målet/målen I områdesledningen, bestående av förskolechefer och rektorer har vi haft träffar där vi arbetat för att få ett gemensamt synsätt på kunskap och lärande. I samband med att förskolans och skolans framtagna vision ”Rötter och vingar” skulle presenteras, genomförde vi detta på ett gemensamt APT i det pedagogiska område 2.


- 24 -

Resultat och måluppfyllelse Efter presentationen av visionen gavs tillfälle för diskussioner i mindre grupper. Detta resulterade i några värdeord, TRYGGHET, LUST TILL LÄRANDE, KOMMUNIKATION, KOMPETENS och KONTINUITET. Vi konstaterade att det var samma kärnord som fanns med i visionen. I områdesledningen har våra gemensamma träffar bl a resulterat i kollegial handledning och förståelse för varandras verksamheter. Vi har ännu inte nått ut till brukarna då visionen först skulle kommuniceras internt bland förskolans/skolans pedagoger. Strategier för vidareutveckling och ev. kompetensut vecklingsinsatser för området Vi vill arbeta vidare med de värdeord som framkommit genom att starta en referensgrupp bestående av representanter från våra olika verksamheter. För att övergången mellan våra olika verksamheter ska bli så bra som möjligt för barn och elever är det viktigt att vi delar och lär av varandra, vilket kan ske i en referensgrupp.

Documents

Systematiskt kvalitetsarbete - harryda.se · Vi har även ett välfungerande elevhälsoteam med skolsköterskor, kurator, psykolog och specialpedagog. Vi har även regelbunden tillgång