Bild – ett estetiskt perspektiv � Tarja Karlsson Häikiö � Högskolan för Design och Konsthantverk � Göteborgs universitet

Bild – ett estetiskt perspektiv � Lgr11 – några utgångspunkter � Definition av estetik � Estetiska läroprocesser � Den radikala estetiken � Bedömning � Ett estetiskt perspektiv

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv � Skolan skall i samarbete med hemmen

främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

� Aktivt medborgarskap � Personliga aspekter � Kreativitet som del av kompetens

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv � Främja elevens harmoniska utveckling � Varierad och balanserad sammansättning

av innehåll och arbetsformer � Etiska ställningstaganden � Olika ämnen och arbetssätt som

komplementära � Variation – ämnesövergripande och

variativt arbetssätt

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv � Erbjuda möjligheter att pröva, utforska,

tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter

� Vidgat språkbegrepp � Vidgad kunskapssyn � Erfarenhetsbaserad kunskapssyn � Utforskande arbetssätt

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv � Verksamheten skall ständigt prövas,

resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

� Dokumentation � Kontinuerlig utveckling � Formativ och summativ bedömning

Ett estetiskt perspektiv � De estetiska ämnena lyfts fram som en

metod där elevernas deltagande, egenaktivitet, egna frågor antas skapa ett problematiserande arbetssätt.

� FN:s barnkonvention – eget skapande � Rätt till yttrandefrihet och kultur

Ett estetiskt perspektiv � Eleverna behöver verktyg för att

analysera och reflektera kring samhälleliga förändringar och för analys av det samtida i förhållande till det historiska.

� Uttalat: Historiskt, internationellt, etiskt och miljöperspektiv

�  Icke uttalat: Estetiskt perspektiv

Ett estetiskt perspektiv � Anders Marner: � Demokratiargumentet –

Yttrandefrihetsaspekt � Tillväxtargumentet – kreativitet skapar

tillfällen och tillväxt i arbetslivet � Livsvärldsargumentet – existentiella frågor

samt barn- och ungdomskultur

Kunskapformer � Fakta – kunskap som information � Förståelse – kunskap som omdöme � Färdighet – kunskap som utförande � Förtrogenhet – kunskap som

meningsskapare

� Fantasi – som medvetandeform � Förhållningssätt – dialektik, dialog

Kunskapssyner �  Inlärning har ersatts av begreppet

lärande för att bättre svara upp mot en mer aktuell kunskapssyn där den sociala och praktiska dimensionen i kunskap inbegrips för att utesluta en renodlat förmedlingspedagogisk syn.

� Bildning och kunskap SOU 1992:94 �  Ingrid Carlgren

Kunskapsformer � Kreativitet kan ses om en dimension av

kunskapande – Ingrid Carlgren � Kunskap uppstår i processer över tid –

konstruktivistisk kunskapssyn � Kunskap har synliga och osynliga delar –

tyst kunskap � Definition av Michael Polanyi �  (The tacit dimension, 1966)

Tyst kunskap � Använts sedan 1980-talet. �  Se, göra och vara är kunskapens tysta

dimensioner. � Michael Polanyi: The tacit dimension. 1966. � Polanyi ser kunskap som en process där

individ och kultur samspelar. �  Thomas Kuhns definition: ”Sådan kunskap

som tillägnas genom praktik och som inte kan fullständigt formuleras.”

Tyst kunskap � Kroppen � Kulturen (gemenskapen) � Handlingen – praxis

� Färdigheter, attityder och emotioner torde ingå som komponenter i det man kallar praktisk, moralisk eller estetisk kunskap.

Kunskap i handling � Praktisk kunskapstradition � Estetiska läroprocesser - Kunskap med och genom gestaltning � Reflekterad praktik - Reflection-in-action � Medierad handling - Kunskap-i-handling

Den reflekterande praktikern � Donald Schön � Kunskap-i-handling – Knowing in action

eller Knowledge in action � Att använda sig av sin kunskap i

handlandet � Kunskap i handling förutsätter: � Reflektion-i-handling � Reflektion över vad man gjort och det

man gör

Transformativt lärande � Reflekterande perspektiv � Tillför en emancipatorisk och förändrande

aspekt i lärandet � Transformering från antaganden till nya

ställningstaganden � Meningstransformering - att skapa

mening, meningsfullhet i lärandet

Estetiska lärprocesser � Estetik som harmonisering (estetisk

funktion) � Estetiska aspekter har en organiserande

funktion i lärandet (kognitiv funktion) � Arbete med estetiska uttrycksformer kan

ha en transformativ och meningsskapande kvalitet (existentiell dimension)

Estetik och lärande � Ett vidgat kunskapsbegrepp � Ett vidgat språkbegrepp (textbegrepp) � Ett vidgat estetikbegrepp

� Estetiska uttryck som metod � Estetiska uttryck som egenvärde � Den radikala estetiken

Estetiska lärprocesser � När man använder estetiska

uttrycksformer sker detta kunskapande eller lärande i vad som idag kommit att kallas estetiska läroprocesser.

� ”Kultur och estetiska läroprocesser – där alla ämnen, alla lärare garanterar alla elever en inspiration och stimulans till att gestalta sina kunskaper och erfarenheter med många olika språk (även de estetiska), och på så sätt ”färga” det innehåll i den verksamhet som de är del av...

Estetiska lärprocesser � De estetiska uttrycksformerna : � är kommunikativa redskap som bär

information och utvecklar ny kunskap. � erbjuder möjlighet att reflektera,

analysera, redovisa och gestalta sitt vetande på skilda sätt genom olika ’språkformer’”.

Estetiska lärprocesser � …Det innebär perception, reflektion,

reception och produktion under en sammanhängande period, en längre lärandeprocess. Estetiska läroprocesser hänger samman med skolans tidsanvändning och organisation av lärande.”

� Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Kultur och estetik i skolan. 9/2003 Malmö högskola. Malmö s. 128-136.

Vidgat språkbegrepp � Liberg, Caroline: ”Språk och

kommunikation”. Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. 2007:4 s. 8:

Vidgat språkbegrepp � ”Inom forskningen talar man om att

meningsskapandet alltid är medierat, vilket betyder att det alltid sker via olika språkliga uttrycksformer eller kanaler. I olika situationer förhåller vi oss på olika sätt och använder olika sinnen och olika redskap för att kommunicera – vi talar, lyssnar, läser, skriver, ser, luktar, smakar, gör och gestaltar…

Vidgat språkbegrepp � …När man talar om meningsskapande på

detta vida sätt och i begreppet språk inbegriper såväl verbala som ickeverbala språk, till exempel, talspråk, skriftspråk, bildspråk, musikens språk, dansens och rörelsens språk osv., använder vi ett vidgat språkbegrepp. På motsvarande sätt får vi ett vidgat textbegrepp när begreppet text får innefatta budskap som överförs på annat sätt än genom det skrivna ordet.”

Estetiska lärprocesser �  I Europeiska gemenskapernas kommission

Memorandum om livslångt lärande från 2000 beskrivs estetiska läroprocesser:

� Estetiska läroprocesser (från grekiskans ai’sthesis: varseblivning) innebär en kunskapsutveckling som förmår knyta samman olika aspekter och där det estetiska perspektivet spelar en viktig roll.

Estetiska lärprocesser �  Dessa innebär ett möte mellan egna

erfarenheter och andras, sedda genom någon form av medium. De innebär en kombination av gestaltning, reception och reflektion.

�  Här kan populärkultur existera sida vid sida med etablerade kulturformer, naturvetenskap med humaniora och känslor och upplevelser med det intellektuella. I dagens samhälle blandas uttrycken och fyller oss med intryck.

Estetiska lärprocesser �  Allt som händer och kommuniceras i skolan

har form, innehåll och betydelse – sin egen estetik.

�  Estetiska lärprocesser innebär att kommentera och reflektera över kvaliteter i livet och omvärlden med hjälp av sinnen och intellekt.

�   Memorandum om livslångt lärande. Europeiska gemenskapernas kommission. 2000 s. 5.

Estetiska lärprocesser � Medvetenhet � Reflektionsförmåga � Kritisk förmåga � Analysförmåga � Det egna skapandet fyller på det inre

med egna upplevelser som kan fungera stärkande och som en sköld inifrån.

Syftet med projektet var att: �  utveckla elevernas förståelse och förmågor

kring att: få inblick i såväl nordisk som omvärldslig kulturhistoria

�  kunna problematisera aspekter av exempelvis kultur, etnicitet, genus

�  träna sina färdigheter i textila tekniker �  använda bild och skiss som kreativt medium

för att utveckla idéer och lösa problem �  arbeta med konkret matematisk

problemlösning

Slöjd, bild och matematik � Matematisk förmåga tränades genom

arbeta med konkret matematik och att lära sig att göra jämförelser och bedömningar genom vägning av färgpulver, ull, mätning av temperatur, vätskor och beräkning av proportioner, varp och garn etc.

Läs och skrivförmåga � Främst belystes relationen mellan ord och

bild samt hur bilderboken kan användas som inspiration och kunskapskälla i språkutvecklande arbete med barn.

� Här togs olika terminologi upp kring olika aspekter av att läsa och skriva som sammantaget utvecklar barnens språkliga förmågor.

Visuell kompetens �  Barn använder sig av olika strategier för att

förstå sin omvärld och sig själv i förhållande till den.

�  Att lära sig tolka den visuellt medierade informationen är inte enbart viktigt för att barn skall förstå sin direkta omgivning.

�  Bilden är ett medium som har att göra med de mentala inre bilderna som på olika sätt är kopplade till minne och föreställningsförmåga.

Bilder som ett av många tankeverktyg �  Genom att i bilderbokens form ta del av en

berättelse i ord och bild tränar barnet sin förståelse utifrån flera kunskapskällor och lär sig att väva samman dessa till olika förståelsehorisonter.

�  Detta i sin tur skapar en varierad och även mer komplex förståelse för berättelsens innehåll.

�  I detta har det estetiska en kognitiv funktion, ord och bild sammankopplade skapar mening i samklang.

Den radikala estetiken � Estetiska uttryck kan användas som

metod för att gynna lärandet i de traditionella skolämnena. Användandet representerar då en modest estetik.

� Marknadsestetik � Viktigt är också att påpeka vikten av

konstens egen kraft, den radikala estetikens perspektiv.

Det tertiära lärandet i det senmoderna samhället � Zygmundt Bauman: � När det inte finns några stora och eviga

sanningar måste man lära sig att hantera osäkerhet, variation och förändring, kunna formulera preliminära svar.

� det primära = lära fakta � det sekundära = lära att lära � det tertiära = lära i det osäkra, varierade,

föränderliga

Lars Lindström � Produktkriterier: � Förverkligande av intentionen med en

bild eller bildkollektion (eleven uppnår det hon eller han avsett)

� Färg, form och komposition (kan framkalla önskade effekter med hjälp av visuella element och principer)

� Hantverksskicklighet (behärskar material och tekniker)

Lars Lindström � Processkriterier � Undersökande arbete (är uthållig, ger inte

upp inför svårigheter) � Uppfinningsförmåga (ställer problem,

prövar nya lösningar) � Förmåga att utnyttja förebilder (kunna

lära av andra) � Förmåga till självvärdering (beskriver och

reflekterar över olika kvaliteter i arbetet)

Estetiska uttrycksformer � De estetiska uttrycksformernas roll i skolan

kan ses från två olika synvinklar, en mer instrumentell där konsten används som stöd i lärandet av andra ämnen via den skapande processen, och en som betonar konstens egenvärde, dvs. konsten som metod och konsten som egen kraft (Häikiö, 2007: 252, 269).

Referenser �  Hjort, Madeleine: Kilskrift; Om konstarter och

matematik i lärandet. Stockholm 2002. �  Liberg, Caroline: ”Språk och kommunikation”.

Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. 2007.

�  Polanyi, Michael: The tacit dimension.1966. �  Vilks, Lars : Konstteori; Kameler går på vatten.

Nora 1995. �  Vygotskij, Lev: Fantasi och kreativitet i

barndomen. Göteborg (1930)1995.

Referenser �  Arnheim, Rudolf: Art and Visual Perception.

(1954) 1974. �  Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Kultur

och estetik i skolan. 9/2003 Malmö högskola. Malmö s. 128-136.

�  Aulin- Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Den radikala estetiken. Lund 2004.

�  Austring, Bennyé & Sörensen, Merete: Aestetik och laering; Grundbog om aestetiske laereprocesser. Köpenhamn 2006.

�  Gärdenfors, Peter: Blotta tanken. Nora 1992.