BOKSLUT 2010 - Vörå · Även Samkommunen för Vörå-Maxmo och Oravais HVC reserverade medel ... medan den i Oravais minskade från 3,9 till 3,4 %. Många kommuner befarade att

ORAVAIS KOMMUN - ORAVAISTEN KUNTA

BOKSLUT

2010

Godkänd i fullmäktige 16.6.2011 § 80

ORAVAIS KOMMUN BOKSLUT 2010

2


3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommundirektörens översikt 5 Bestämmelser om bokslut 6 Kommunens organisation 7 Uppgifter om kommunens personal 8 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats 9 Allmän ekonomisk översikt 10 Resultaträkning 12 UTVÄRDERING PER UPPGIFTSOMRÅDE 21 Centralvalnämnden 22 Revision 23 Förvaltning och näringsliv 24 Oravais flyktingförläggning 27 Landsbygdsnäringsverksamhet 36 Individ- och familjeomsorg 40 Äldreomsorgen 42 Barnomsorgen 44 Svensk grundläggande utbildning 46 Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetuksen valmistava opetus 52 Andra stadiets utbildning 53 Fritidsnämnden och biblioteket samt medborgarinstitutet 53 Tekniska förvaltningen och fastighetsförvaltningen 57 Vatten- och avloppstjänstverket 60 Brand- och räddningsväsendet 64 Vägnämnden 65 Miljönämnden 66 Folkhälso- och specialsjukvård 68 Tablå över driftshushållningens utfall 70 Investeringar 72 BOKSLUT FÖR VATTENTJÄNSTVERKET 75 BALANSBOK 1.1-31.12.2010 81 KONCERNBOKSLUT 89 NOTER 97 Medlemsförteckning för kommunala organ 105 Bokslutets datering och underskrift 111


4


5

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2010 var fullmäktigeperiodens andra och samtidigt det sista året för den självständiga kommunen Oravais. I Oravais fullmäktige har SFP 11 representanter, Oravais Ändring Nu 9 representanter och SDP 1 representant. Efter att Oravais Ändring Nu hade inlämnat en motion på sommaren 2009 om att utreda möjligheterna om en samgång med Vörå-Maxmo kommun, inleddes, med ett fullmäktigebeslut i september, en process som ledde till att beslutet om en kommunsammanslagning med Vörå-Maxmo fattades i mars 2010. Båda kommunernas fullmäktige beslöt att bilda en ny kommun med namnet Vörå. Beslutet föregick en förhandsutredning och förslaget till samgångsavtalet utarbetades i snabb takt under årsskiftet 2009-2010. En rådgivande folkomröstning ordnades 14.2.2010 och resultatet blev att valdeltagandet var 80,2 % och 53,8 % röstade ja för en kommunsammanslagning. Vid omröstningen om att godkänna samgångsavtalet föll rösterna i Oravais fullmäktige 13 för och 8 emot samgången. Oravais kommuns planer om byggande av serviceboende med anslutning till hälsovårdcentralen gick framåt. Planeringen påbörjades våren 2010 och de slutgiltiga planerna godkändes i samråd med Vörå-Maxmo kommuns representanter i en gemensam planeringskommitté. Kommunstyrelsen i Oravais fastställde ritningarna i juni 2010. Huvudentreprenören valdes i slutet av september och byggstarten skedde i god tid före vinterns ankomst. Även Samkommunen för Vörå-Maxmo och Oravais HVC reserverade medel för bäddavdelningens utvidgning och renovering och planeringen inleddes 2010. Brandstationsprojektet blev färdigt redan på hösten 2009 och för att kommunen skulle kunna erhålla bidrag från brandskyddsfonden överförde Fastighetsbolaget Branddepån byggnaden i kommunens ägo. Fastighetsbolaget nedlades 2010 och aktiekapitalet på 500 000 euro förminskat med en bokföringsmässig likvidationsförlust på ca 9 000 euro bokfördes som investeringsinkomst. De totala investeringarna uppgick till 1,15 miljoner euro. Till husbyggnad användes 715 000 euro varav 660 000 användes till Solängens servicebostäders byggnation och resten till skolorna. Till vägar och andra allmänna områden användes 155 000 euro och till vatten- och avloppsverk användes 142 000 euro. Kommunen fick tomtförsäljningsintäkter på 55 000 euro och till marköp användes 115 000 euro. Kommunens bokslut visar ett positivt resultat på 81 958,93 euro trots att skatteintäkterna sjönk. Skatteinkomsterna understeg budgeten med 395 000 euro medan statsandelarna översteg det budgeterade med 213 000 euro. Orsaken var kommunalskatten som understeg budgeten med 418 000 euro och som även minskade med 510 000 euro jämfört med år 2009. Fastighetsskatten och samfundsskatten höll sig på samma nivå som budgeten. Kostnaderna för folkhälsoarbetet och specialsjukvården understeg det budgeterade med drygt 229 000 euro och kostnaderna för äldreomsorgen, där även vård på bäddavdelningen ingår, understeg det budgeterade med nästan 90 000 euro. Budgeterna för alla andra resultatenheter har hållit ganska bra. Verksamhetsbidraget blev drygt 166 000 euro bättre än budgeterat, men eftersom de totala finansiella intäkterna blev 122 000 euro sämre blev årsbidraget ändå 43 000 euro bättre än budgeterat. Oravais kommun kan avsluta sin existens som en självständig kommun med ett hyfsat resultat och jag vill tacka alla som arbetat för kommuninvånarnas bästa.

Markku Niskala


6

kommundirektör BESTÄMMELSER OM BOKSLUT I verksamhetsberättelsen skall ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte skall redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den förelägges fullmäktige lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen skall tillämpas Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom skall kommunen uppgöra koncernbokslut jämte bilagor som tas in i bokslutet. Revisorerna skall senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden skall bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomi som fullmäktige satt upp har nåtts. KOMMUNALFÖRVALTNINGEN Kommunens verksamhetsidé Kommunens uppgift är att i samråd med invånarna utveckla ett livskraftigt samhälle, och inom ramarna för de resurser som finns på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera den kommunala service som behövs. Kommunens organisation Fullmäktige består av 21 ledamöter. I det fullmäktige som valdes för mandatperioden 2009-2012 invaldes 11 representanter för SFP, 9 representanter för Oravais - ändring nu och en representant för SDP. Kommunstyrelsen består av 9 ledamöter varav SFP har 4 representanter, Oravais – ändring nu har 4 representanter och SDP en representant.


7

ORA

VAIS

KO

MM

UN

S FÖ

RVAL

TNIN

G

Kom

mun

fullm

äktig

e 21

med

lem

mar

Revi

sions

- nä

mnd

en

Kom

mun

styr

else

n 9

med

lem

mar

BILD

NING

S- O

CH F

RITI

DSSE

KTOR

N Se

ktor

chef

: Hel

ena

Nuka

la-K

ronl

und

19

.2.2

010/

T.f.

Mar

iann

e W

est

Sven

ska

bild

ning

s-

näm

nden

Fins

ka

bild

ning

s-

näm

nden

Friti

ds-

näm

nden

TEKN

ISKA

OCH

MIL

JÖSE

KTOR

N Se

ktor

chef

: Las

se S

illanp

ää

Tekn

iska

näm

nden

M

iljö-

nä

mnd

en

Väg-

nä

mnd

en

SOCI

ALA

SEKT

ORN

Sekt

orch

ef:

Inge

r Bjo

n 31

.10.

2010

/ Es

ko K

uopp

ala

Socia

l- nä

mnd

en

FÖRV

ALTN

INGS

SEKT

ORN

Sekt

orch

ef: S

ofia

Mick

elsé

n

Flyk

ting-

nä

mnd

en

Cent

ral-

val-

näm

nden

NÄRI

NGSL

IVS-

SEKT

ORN

Sekt

orch

ef:

Mar

kku

Nisk

ala

Land

s-

bygd

s-

näm

nden

Kom

mun

dire

ktör

Mar

kku

Nisk

ala


8

UPPGIFTER OM KOMMUNENS PERSONAL Oravais kommun hade vid årsskiftet 236 anställda.


9

REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS Intern tillsyn omfattar de åtgärder som vidtas av ledningen i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå de fastställda målen. En välfungerande intern kontroll säkerställer att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att uppgifterna som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga, och att man följer lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Oravais kommuns förvaltningsstadga utgör tillsammans med kommunallagen och övriga lagar och förordningar de grundläggande verktygen i kommunens arbete. Mellanbokslut har uppgjorts per 30.4 och 31.8 och delgivits kommunstyrelsen. Sektorcheferna har huvudansvaret över att budgeten följs inom den egna sektorn. De budgetmedel som ges respektive sektor i kommunen har inte alltid räckt till för verksamheten som bedrivits. Man kan konstatera att servicenivån som krävs av kommunen att producera inte sjunker, snarare tvärtom, och utvecklingen är inte alltid möjlig att förutspå i budgetskedet. Många måsten uppstår under året som det är omöjligt för kommunen själv att påverka. Trots detta borde kontrollen över budgetmedlen förbättras och budgeten borde uppgöras med realistiska målsättningar. Kommunen har under de senaste åren gått i borgen för några riskfyllda projekt. År 2009 realiserade sig en borgenförbindelse på drygt 200 000 euro som påverkade kommunens resultat kännbart. För att undvika en motsvarande situation på hösten 2010 godkände kommunstyrelsen olika arrangemang. Man försökte förminska kommunens risk att betala borgensförbindelse och företagaren kunde undvika en omedelbar konkurs. Dylika problem bör undvikas i framtiden genom väl övervägda beslut och där man kan se att nyttan överstiger riskerna. När det gäller fakturor och levererade varor och tjänster krävs att den som granskar fakturan kan intyga att varan eller tjänsten har levererats. Sektorchefen eller motsvarande ansvarsperson godkänner fakturan, vilket gör att två olika personer skall signera fakturan. Denna regel följs inte till 100 % på alla inrättningar av praktiska orsaker, men borde åtgärdas för att garantera den inre kontrollen. Var och en i ledande ställning i kommunen har rätt att göra upphandlingar till ett visst belopp, medan större upphandlingar måste gå via respektive nämnd eller kommunstyrelsen. När det uppkommer situationer där det kan finnas misstankar om felaktig användning av medel skall saken genast undersökas.


10

ALLMÄN EKONOMISK ÖVERSIKT Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin vände uppåt år 2010. Året innan minskade produktionen med åtta procent. Till följd av den globala recessionen minskade vår export år 2009 med rentav en fjärdedel; också importen minskade nästan lika mycket. Världsekonomin började återhämta sig på våren tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Återhämtningen har fortsatt i rätt snabb takt, och ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. På våren 2010 var uppskattningarna av den finländska totalproduktionens utveckling försiktigt optimistiska. I de prognoser som gjordes under sensommaren har tillväxtsiffrorna för 2010 förbättrats. Uppskattningar av årets ekonomiska tillväxt rör sig mellan två och drygt tre procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Trots det oväntat goda resultatet kommer kommunernas inkomster inte heller framöver att räcka till för tjänster och investeringar. Kommunsektorns årsbidrag har sedan 1997 inte under ett enda år räckt till för att finansiera investeringar som avskrivs, såsom daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. Sedan 1997 har det uppstått ett s.k. inkomstfinansierings-underskott på sammanlagt över 9 miljarder euro. Inkomstfinansieringsunderskottet har täckts genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Sedan 1997 har lånestocken i kommunsektorn vuxit med cirka 8 miljarder euro. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol, vilket till stor del beror på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Skattehöjningarna gav kommunernas kassa ett tillskott på drygt 0,5 miljarder euro. Kommunerna fortsatte också att effektivisera sin verksamhet samtidigt som den allmänna ekonomiska återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster mer än beräknat. Också de åtgärder som staten vidtog år 2009 för att stärka den kommunala ekonomin har haft stor betydelse. 2010 var åtgärdernas inverkan omkring 800 miljoner euro Löntagarnas allmänna inkomstnivå steg i fjol med i genomsnitt cirka fyra procent. Enligt preliminära uppgifter steg löntagarnas förtjänstnivåindex år 2010 med 2,6 procent. Omkring hälften av ökningen förklaras av förhöjningarna i slutet av fjolåret. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av 2008. Under 2009 försämrades sysselsättningsläget avsevärt och arbetslöshetsgraden steg med ett par procent. Sysselsättningsläget har fortsatt att försvagas år 2010, men mindre än vad man befarat. Arbetslöshetsprocenten sjönk från 11,3 % för hela landet i slutet av 2009 till 10,3 % i slutet av 2010. I Österbotten minskade arbetslösheten under motsvarande period från 8,2 % till 6,7 % medan den i Oravais minskade från 3,9 till 3,4 %. Många kommuner befarade att 2010 skulle bli ett lika besvärligt år ekonomiskt som år 2009. Det blev det inte med en skatteinkomsthöjning på 4,0 % i medeltal. Inbesparingsåtgärder beträffande kommunernas utgifter och den betydligt bättre utvecklingen av skatteinkomsterna och statsandelarna, ledde till att kommunernas årsbidrag steg med 18,9 % jämfört med en nedgång på 6,4 % året innan. Trots det här ökade kommunernas lånestock med nästan 10 %. Enligt de bokslutsprognoser som Statistikcentralen samlat in, räckte det sammanlagda årsbidraget för kommunerna i fasta Finland år 2010 till för att täcka 128 % av avskrivningarna men bara 57 % av investeringarna. Genomsnittet på lånestocken beräknat per invånare var 2005 euro i kommunerna i fasta Finland, medan det föregående år var 1 838 euro.


11

Österbotten har emellertid klarat sig relativt bra i jämförelse med landets kommuner i medeltal och många kommuner här har meddelat att man, de dystra prognoserna till trots, kommer att presentera ett överraskande bra bokslut för år 2010.

Oravais kommuns ekonomi under år 2010 I budgeten för år 2010 budgeterades med ett årsbidrag på + 437 390 euro och ett resultat på + 85 530 euro. Under året godkände fullmäktige en budgetändring vilket gjorde att det slutgiltiga budgeterade årsbidraget var + 413 640 euro och räkenskapsperiodens överskott 61 780 euro. Bokslutet visar på ett årsbidrag på 457 316 euro och ett överskott på 81 959 euro för räkenskapsperioden 2010, vilket är ett hyfsat resultat trots att kommunens skatte-intäkter sjönk med 7,2 % och understeg det budgeterade med 6,5 %. Ett nytt statsandels-system inleddes som innehöll så kallade hemkommunersättningar som gör det omöjligt att direkt jämföra utvecklingen på statsandelar. Totalsumman steg med 32,8 % och den jämförbara ökningen är ungefär 505 000 euro eller 11,4 %. En överskridning på de budgeterade statsandelarna täckte hälften av skatteintäkternas minskning. Inkomstskatte-satsen hölls på samma nivå som fjolåret, dvs. 20 %. Kommunens likviditet har varit bra under året. De kortfristiga lån på 1 000 000 euro som upptogs 2009 bortbetalades i mars 2010. Kommunen har finansierat sina investeringsutgifter på drygt 1,15 miljoner euro med kassamedel. Först i slutet av året när sänkningen av skatteintäkter förverkligades, var kommunen tvungen att uppta ett kortfristigt lån på 200 000 euro. Kommunen upptog inte nya långfristiga lån. År 2010 var det sista året som Oravais kommun bedrev verksamhet som självständig kommun eftersom fullmäktige 10.3.2010 beslöt att genomföra en kommunsammanslagning mellan Oravais och Vörå-Maxmo fr.o.m. 1.1.2011.


12

RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetsintäkter och -kostnader Resultaträkningens intäkter uppgår i bokslutet till 9 295 090 euro vilket innebär att budgeten förverkligats till 102,4 % Jämfört med år 2009 har intäkterna ökat med 371 000 euro eller 4,1 %. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 20 441 000 euro vilket är 100,4 % av budgeterat. Jämfört med år 2009 har kostnaderna ökat med 1 640 000 euro. Verksamhetsbidraget som visar vad verksamheten kostar kommunen är 11 139 000 euro jämfört med 9 869 000 euro år 2009. Dessa kostnader skall finansieras med statsandelar och skatteintäkter. Av verksamhetskostnaderna utgör personalkostnaderna på 8 184 000 euro och köp av tjänster på 8 460 000 euro de största utgiftsposterna. Skatteinkomsterna Skatteinkomsterna i bokslutet för 2010 uppgår till 5 734 000 euro vilket är bara 93,5 % av budgeterat eller 400 000 euro under budgeten. Kommunen budgeterade skatteintäkter 50 000 euro mindre än vad bokslutet 2009 visade. Jämfört med år 2009 minskade skatteinkomsterna med knappt 450 000 euro. SKATTEINKOMSTER Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut

2010 2010 2009 2008 2007

Kommunalskatt 4,931,746 5,350,000 5,441,187 5,428,773 4,881,475Samfundsskatt 456,343 350,000 391,463 567,566 610,726Fastighetsskatt 346,235 430,000 349,873 331,478 283,264Skatteinkomster totalt 5,734,323 6,130,000 6,182,523 6,327,817 5,775,465 Statsandelarna Statsandelarna utgör 5 852 220 euro för år 2010 vilket är 103,8 % av budgeterat eller 212 000 euro över budgeten. Statsandelarna har ökat jämfört med år 2009 med 1 444 500 euro eller 32,8 %. Detta beror på det nya statsandelsystemet som inleddes 2010 och där finansieringen av den grundläggande undervisningen behandlas antingen som utgifter eller inkomster i form av hemkommunersättningar. Detta ökar bokföringsmässigt den totala summan på statsandelarna. Den reella och jämförbara ökningen på statsandelarna kan uppskattas vara 505 000 euro eller 11,4 %.

STATSANDELAR Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut2010 2010 2009 2008 2007

Statsandelar i en penningström 5,852,220 5,639,500Allmänna statsandelar 97,608 50,520 55,572Statsandelar för social- och hälsovården 3,463,343 3,137,746 2,717,165Statsandelar för undervisning och kultur 846,734 337,704 335,649Övriga statsandelar och bidragStatsandelar totalt 5,852,220 5,639,500 4,407,685 3,525,970 3,108,386


13

Årsbidraget I den ordinarie budgeten för år 2010 budgeterades med ett årsbidrag om 437 390 euro. Efter budgetändringarna som godkänts under året budgeterades med ett årsbidrag om 413 640 euro. Det realiserade årsbidraget uppgår till 457 316 euro. Jämfört med år 2009 har årsbidraget försämrats med 55 334 euro. Enligt bestämmelserna i budgeten för år 2010 stadgas att kommunstyrelsen ansvarar inför fullmäktige för att årsbidraget uppnår budgeterad nivå. Denna målsättning kunde uppnås. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningarna utgör 375 357 euro och är 23 497 euro högre än budgeterat. Inga nedskrivningar har gjorts under året.


14

RESULTATRÄKNING1.1-31.12.2010 Budget 2010 1.1-31.12.2009

VERKSAMHETSINTÄKTERFörsäljningsintäkter 8 232 676,19 8 295 000,00 7 892 084,83Avgifts intäkter 306 047,08 258 060,00 285 619,84Understöd och bidrag 460 277,51 332 250,00 461 595,38Övriga intäkter 296 089,14 195 260,00 284 531,50

Intäk ter totalt 9 295 089,92 9 080 570,00 8 923 831,55

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 7 363,30 4 000,00 8 838,31

VERKSAMHETSKOSTNADERPersonalkostnader -8 183 706,01 -8 232 220,00 -7 506 544,26Köp av tjänster -8 459 687,44 -8 275 800,00 -7 360 309,05Material, förnödenheter och varor -1 187 681,53 -1 155 930,00 -1 148 146,87Understöd -1 795 458,42 -1 885 240,00 -2 055 602,52Övriga kostnader -814 610,29 -840 240,00 -730 746,60

Kostnader totalt -20 441 143,69 -20 389 430,00 -18 801 349,30

VERKSAMHETSBIDRAG -11 138 690,47 -11 304 860,00 -9 868 679,44

SKATTEINKOMSTERKommunal inkomstskatt 4 931 745,54 5 350 000,00 5 441 187,01Fastighetsskatt 346 235,39 350 000,00 349 873,12Samfundsskatt 456 342,52 430 000,00 391 462,58

Skatteinkomster totalt 5 734 323,45 6 130 000,00 6 182 522,71

STATSANDELARAllmänna statsandelar 0,00 0,00 97 608,00Statsandelar för social- och hälsovården 0,00 0,00 3 463 343,00Statsandelar för undervisning och kultur 0,00 0,00 846 734,00Statsandelar i en penningström 5 852 220,00 5 639 500,00 0,00

Statsandelar totalt 5 852 220,00 5 639 500,00 4 407 685,00

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADERRänteintäkter 2 760,23 1 000,00 2 311,31Övriga finansiella intäkter 24 986,28 30 000,00 39 755,13Räntekostnader -16 140,29 -80 000,00 -43 140,86Övriga finansiella kostnader -2 142,84 -2 000,00 -207 803,20

Finansiella intäk ter o kostnader totalt 9 463,38 -51 000,00 -208 877,62

ÅRSBIDRAG 457 316,36 413 640,00 512 650,65

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGARAvskrivningar på anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verksamhetstid -375 357,43 -351 860,00 -347 592,67

Avskrivningar o nedsk rivningar totalt -375 357,43 -351 860,00 -347 592,67

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- /UNDERSKOTT 81 958,93 61 780,00 165 057,98


15

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat om 81 958,93 euro bokförs under eget kapital som räkenskapsperiodens överskott.

Resultaträkningens nyckeltal 2010 2009

Verksamhetsint./Verksamhetskostn. % 45,49 47,49 Årsbidrag/Avskrivningarna % 121,83 147,49 Årsbidrag euro/inv. 208,15 232,28

Invånarantal 2197 2207


16

FINANSIERINGSANALYS

Kommunens verksamhet Bokslut Ursprunglig BokslutBudget

2010 2010 2009

Kassaflödet i verksamhetenÅrsbidrag 457 316,36 437 390,00 512 650,65Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00Korrektivposter till internt tillförda medel -26 922,84 0,00 0,00

Investeringarnas kassaflödeInvesteringsutgifter -1 150 431,40 -1 662 400,00 -1 489 819,39Finansieringsandelar för investeringar 0,00 51 600,00 441 306,92

546 610,00 10 000,00 0,00Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -173 427,88 -1 163 410,00 -535 861,82

Finansieringens kassaflödeFörändringar i utlåningen

Ökning av utlåning 0,00 -7 700,00 0,00Minskning av utlåning 0,00 0,00 0,00

Förändringar i lånestockenÖkning av långfristiga lån 0,00 1 650 000,00 0,00Minskning av långfristiga lån -280 118,00 -445 000,00 -326 500,01Förändring av kortfristiga lån -800 000,00 0,00 1 000 000,00

Förändringar i eget kapital 0,00 0,00 0,00Övriga förändringar i likviditeten

Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0,00 0,00 0,00Förändring av fordringar 903 637,22 0,00 -605 292,02Förändring av räntefria skulder -219 104,64 0,00 1 105 410,01

Finansieringens kassaflöde -395 585,42 1 197 300,00 1 173 617,98

Förändring av likvida medel -569 013,30 33 890,00 637 756,16

Förändring av likvida medelLikvida medel 31.12 201 055,07 177 902,00 770 068,37Likvida medel 1.1 770 068,37 144 012,00 132 312,21

-569 013,30 33 890,00 637 756,16

Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Finansieringsanalysens nyckeltal 2010 2009Intern finansiering av investeringar % 39,8 48,9

Likviditet, kassadagar 3,4 13,9Intern finansiering av kapitalutgifter % 39,8 37,3Låneskötselbidrag 1,6 1,5


17

Finansieringsanalysen Bruttoinvesteringarna är 1 150 400 euro under år 2010. De största investeringarna är servicebostadsprojektet Solängen som påbörjades hösten 2010 fortgår till 2011 samt inköp av markområden och investeringar på byggnadsplanevägar och satsningar på vatten- och avloppsverkets automatiska övervakningssystem. Ingen nyupplåning har skett. Gamla lån har amorterats med 280 000 euro. Vid årsskiftet hade kommunen en kortfristig kredit i form av kommuncertifikat på 200 000 euro. Den bortbetalades i januari år 2011.


18

BALANSRÄKNING

AKTIVA 31.12.2010 31.12.2009

BESTÅENDE AKTIVA 8 488 605,42 8 233 218,61Immateriella tillgångar 60 936,88 109 640,79

Övriga utgifter med lång verkningstid 60 936,88 109 640,79Materiella tillgångar 6 231 185,78 5 448 503,02

Mark- och vattenområden 722 889,16 627 489,92Byggnader 3 211 934,77 3 361 374,96Fasta konstruktioner och anordningar 1 274 808,23 1 363 450,64Maskiner och inventarier 201 893,87 39 027,02Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 819 659,75 57 160,48

Placeringar 2 196 482,76 2 675 074,80Aktier och andelar 2 196 482,76 2 675 074,80

FÖRVALTADE MEDEL 63 666,72 77 145,31Statliga uppdrag 19 516,50 32 995,09Donationsfondernas särkilda täckning 44 150,22 44 150,22

RÖRLIGA AKTIVA 1 361 424,83 2 834 075,35Fordringar 1 160 369,76 2 064 006,98

Långfristiga fordringar 16 333,68 16 333,68Lånefordringar hos dottersamfund 16 333,68 16 333,68

Kortfristiga fordringar 1 144 036,08 2 047 673,30Kundfordringar 234 663,94 514 599,20Övriga fordringar 201 058,37 117 971,80Resultatregleringar 708 313,77 1 415 102,30

Kassa och bank 201 055,07 770 068,37

SUMMA AKTIVA 9 913 696,97 11 144 439,27


19

PASSIVA 31.12.2010 31.12.2009

EGET KAPITAL 5 858 590,16 5 776 631,23Grundkapital 4 544 493,99 4 544 493,99Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00Uppskrivningsfond 13 061,45 13 061,45Över-/underskott från tidigare räkensk.period 1 219 075,79 1 054 017,81Räkenskapsperiodens över-/underskott 81 958,93 165 057,98

AVSÄTTNINGAR 0,00 0,00Övriga avsättningar 0,00 0,00

FÖRVALTAT KAPITAL 56 513,67 67 425,98Statliga uppdrag 12 363,45 25 842,04

Förmedlade lån av staten 12 363,45 25 842,04Donationsfondernas kapital 44 150,22 41 583,94

FRÄMMANDE KAPITAL 3 998 593,14 5 297 815,78Långfristigt 1 015 671,27 1 216 225,90

Lån från penning- och försäkringsinrättningar 797 499,99 1 025 054,62Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00Erhållna förskott 0,00 0,00Övriga långfristiga skulder 218 171,28 191 171,28

Kortfristigt 2 982 921,87 4 081 589,88Lån från penning- och försäkringsinrättningar 427 554,63 1 280 118,00Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00Erhållna förskott 5 768,71 296,16Skulder till leverantörer 1 319 707,89 1 188 542,13Övriga skulder 167 063,47 684 966,48Resultatregleringar 1 062 827,17 927 667,11

SUMMA PASSIVA 9 913 696,97 11 141 872,99 Balansräkningens nyckeltal 2010 2009Soliditetsprocent 59,13 51,85Finansieringsförmögenhet euro/inv. -1 197,72 -1 116,20Relativ skuldsättning 19,12 27,15Lån euro/inv. 557,60 1 067,70Lånestock 31.12 (1.000 euro) 1 225,05 2 305,17

Invånarantal 2197 2207


20


21

UTVÄRDERING

PER

UPPGIFTS- OMRÅDE


22

UPPGIFTSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN Verksamhetsidé: Centralvalnämnden, de tre valnämnderna och valbestyrelsen verkställer genomförandet av kommunala och statliga val samt ombesörjer informationen i anslutning till de val som förrättas under planperioden.

Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Genomföra rådgivande kommunal folkomröstningen år 2010 Folkomröstningen genomfördes 14.02.2010. Det totala röstetalet var 1338 röster, 720 ja (54 %), 593 nej (44 %) och 25 tar ej ställning (1,87 %). Röstningspunkter på valdagen fanns i Kimo skola, Komossa skola och Centrumskolan. Förhandsröstningen i alla val sker på kommunkansliet Förhandsröstningen förrättades som brevröstning. För röstningsområdena 001 Centrum och 002 Kimo kom 453 brevröster. Eftersom valdagens röster understeg 50 för röstningsområde 003 Komossa, räknade centralvalnämnden ihop brevrösterna och valdagens röster för röstningsområdet. Valen handhas effektivt, snabbt och säkert Centralvalnämnden hade valresultatet färdigt inom 1,5 timmar efter att vallokalerna hade stängt. Inga fel förekom.

CENTRALVALNÄMNDENBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring

Budget efter ändring Bokslut 2010

procent av budget

Extern 399 -3 700 -3 700 -5 560 150 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 3 078

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 3 078

VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -1 639 -2 400 -2 400 -2 215 92 %Köp av tjänster -955 -1 100 -1 100 -3 210 292 %Material, förnödenheter och varor -45 -200 -200 -136 68 %Övriga verksamhetskostnader -40

VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -2 679 -3 700 -3 700 -5 560 150 %

VERKSAMHETSBIDRAG 399 -3 700 -3 700 -5 560 150 %

ÅRSBIDRAG 399 -3 700 -3 700 -5 560 150 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt 399 -3 700 -3 700 -5 560 150 %

Totalt 399 -3 700 -3 700 -5 560 150 %


23

UPPGIFTSOMRÅDE: REVISION

Verksamhetsidé: Revisionsnämnden skall organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen och till fullmäktige bereda ärenden som gäller granskningen av förvaltningen. Revisionsnämnden skall utvärdera huruvida de mål som fullmäktige har satt upp för verk-samheten och ekonomin har nåtts.

Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Nämnden skall organisera revisionsverksamheten så att denna kan utföras i enlighet med god revisionssed. Revisionsnämnden har under verksamhetsåret organiserat granskningen av kommunens förvaltning och ekonomi samt bistått kommunens revisor, revisionssamfundet Ab Vist Oy och den ansvariga revisorn OFR Bjarne Norrgrann, med revisor OFR, CGR Eero Prepula som ersättare, i revisionsarbetet. Nämnden har i samarbete med yrkesrevisorn uppgjort en granskningsplan för år 2010. Bjarne Norrgrann har i egenskap av yrkesrevisor deltagit i 5 av nämndens sammanträden. Nämnden har följt med beslutsprocessen och verksamheten genom att ta del av protokoll och diskuterat med anställda och tjänstemän. Yrkesrevisorn har avgett en rapport från granskningen av verksamheten och en sammanfattande rapport från bokslutsgranskningen. Nämnden skall avge en utvärderingsberättelse om huruvida de väsentligaste verksamhetsmålen har uppnåtts eller inte samt uttala sig om huruvida balanseringskravet har iakttagits. Revisionsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 01.06.2010 att överlämna sin utvärderings- berättelse tillsammans med revisorns revisionsberättelse för år 2009 till fullmäktige. Produktion Målsättning Förverkligat Antal sammanträden 6 6 Antal behandlade ärenden 50 40 Antal köpta revisionsdagar 6 6 Antal besök på kommunens verksamhetsställen 2 0 Antal rapporter givna av yrkesrevisorn 2 2 Antal möten med ledande tjänstemän 2 2

REVISIONBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget

Extern -6 097 -6 210 -6 210 -6 744 109 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -1 669 -1 540 -1 540 -1 338 87 %Köp av tjänster -4 314 -4 500 -4 500 -5 366 119 %Material, förnödenheter och varor -74 -120 -120 -31 25 %Övriga verksamhetskostnader -40 -50 -50 -10 21 %


VERKSAMHETSBIDRAG -6 097 -6 210 -6 210 -6 744 109 %

ÅRSBIDRAG -6 097 -6 210 -6 210 -6 744 109 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -6 097 -6 210 -6 210 -6 744 109 %

Totalt -6 097 -6 210 -6 210 -6 744 109 %


24

UPPGIFTSOMRÅDE: FÖRVALTNING OCH NÄRINGSLIV Verksamhetsidé: Kommunens uppgift är att i samråd med invånarna utveckla ett livskraftigt samhälle, och att inom ramarna för de resurser som finns på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera den kommunala service som behövs.

Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Kommunstyrelsen sköter effektivt och ändamålsenligt de uppgifter som ankommer på kommunstyrelsen enligt lag och förvaltningsinstruktioner. Under året uppgörs den planering som ramlagstiftningen förutsätter. Anhängiga ärenden har behandlats i kommunstyrelsen inom rimlig tid. Antalet behandlade ärenden är under året 194 (201 år 2009). Målsättningen har uppnåtts. Den planering som ramlagsstiftningen kräver gällande primär-hälsovård slutfördes under 2008 och utmynnade i samgång mellan Oravais, Vörå-Maxmo och Korsholm fr.o.m. 1.1.2009. Enligt samma ramavtal borde även socialvården senast år 2012 överföras till primärkommun på samma sätt som hälsovården, men den planeringen avstannade under 2010. KSSR-projektet, dvs. utredningen gällande stadsregionen kring Vasa stad, genererade ett omfattande material som gav beslutsfattarna underlag för att kunna fatta beslut om regionsamarbete eller eventuella kommunsammanslagningar. Resultatet för Oravais kommuns del blev förhandlingar med Vörå-Maxmo om en eventuell kommunsamgång. Förhandlingarna utmynnade i fullmäktigebeslut om kommunsammanslagning från och med den 1.1.2011. Enligt samgångsavtalet som uppgjordes mellan Oravais och Vörå-Maxmo skall den del av socialvården som är nära anknuten till primärvården integreras med hälsovården och administreras av Korsholm. Området Oravais, Maxmo och Vörås social- och hälsovård skall dock ledas av en egen sektion. Öppenheten och kvaliteten i både den externa och i den interna informationsverksam-heten förbättras. Kommunens hemsida förnyas, ifall resurserna räcker till. Fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas föredragningslistor och protokoll publiceras på kommunens hemsida. Fullmäktiges möten har i allmänhet visats i Årvas-TV. Evene-mangsportal finns på kommunens hemsida. Hemsidan har inte förnyats med hänvisning till framförliggande kommunsammanslagningen. Målsättningen har delvis uppnåtts. Arbetet med att formulera verksamhetens målsättningar, utvärdering och uppföljning fortsätter, så att de fungerar som underlag för beslutsfattande på alla nivåer inom kommunalförvaltningen. Ekonomi och förvaltningstjänsterna stöder sektorernas verksamhet och bidrar till att uppställda mål nås. Mellanbokslut har uppgjorts per sista mars och sista augusti. Bokslutsprognoser har uppgjorts för alla verksamhetsområden. Bokslutsprognosernas tillförlitlighet bör förbättras. Ett nytt bokföringsprogram togs i bruk fr.o.m. den 1.1.2009 och med det följde nya möjligheter för sektorcheferna och andra budgetansvariga att på egen hand göra noggrannare uppföljningar av budgetmedelanvändningen. Denna möjlighet borde dock utnyttjas i en större omfattning inom alla sektorer. Målsättningarna har delvis uppnåtts. Arbetet med att förbereda kommunsammanslagningen har präglat verksamhetsåret 2010 och delvis stannat upp planeringen av vissa verksamheter. Arbetet med att kunna koncentrera äldreomsorgen till Tallåsen och HVC har fortgått. Långa diskussioner gällande nybyggnationen inom äldreomsorgen har förts i kommunstyrelsen under


25

många år. Slutresultatet blev att man höll fast vid det gamla fullmäktigebeslutet att bygga äldreomsorgsutrymmena i anslutning till HVC och planeringen och byggandet tog sin början 2010. Det goda utbudet av arbetsplatser och de alternativa möjligheterna till bostäder som nu finns bör marknadsföras för att öka befolkningsmängden. Utbudet på arbetsplatser är i allmänhet stort. Kommunens sex lägenheter i Pärlan är uthyrda. Man kan konstatera att efterfrågan på hyresbostäder fortsättningsvis är stor emedan Oravais bostäder haft full beläggning i sina bostäder under så gott som hela året. Marknadsföringen av de nya tomterna borde utökas. Även de lägenheter som kommunen äger i Pärlan är till salu och dessa marknadsförs främst via kommunens hemsida. Målsättningen har delvis uppnåtts. Kommunen utvecklar näringslivssamarbetet med Vasek och utvecklar därmed kontakten till företagarna. Kontakten mellan studerande och företag i kommunen befrämjas fortsättningsvis utgående från tidigare undersökningar och aktiviteter. Företagsbesöken fortsätter. VASEK, som sköter om företagsrådgivningen i regionen, och dess verksamhet växer. Genom en effektiverad planläggning förbättras och utvecklas boendemiljön i kommunen. Detaljplanen för Stenlandet, Kyrkoby, Utlötesberget, Industriområdet och stranddetaljplanen för Malaktfjärden fastställdes under året och även planeringen om utvidgning av Bockbergets detaljplan har fortskridit. SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Arbetslösa i % av arbetskraften 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Oravais 3,4 3,9 5 3,6 3,8 4,1

Österbotten 6,7 8,2 5,9 5,4 6,4 7,6 Hela landet 10,3 11,3 8,8 8,4 9,5 11,1 Arbetslösheten ökar säsongmässigt vid årsskiftet. Så är fallet även inom området för Österbottens ELY-central. Antalet arbetslösa var i slutet av december 8503 vilket är 18,8 % mindre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden inom ELY-centralområdet är 7,2 %, och med den siffran har endast Nyland (7,1%) lägre arbetslöshetsprocent. Om inte Åland (3,1 %) medräknas var de bästa landskapsvisa arbetslöshetsgraderna i Österbotten (6,7 %), i Nyland (7,3 %), i Östra Nyland (7,7 %), i Mellersta Österbotten (8,7 %) och i Södra Österbotten (9,2 %). Medeltalet för hela landet var 10,3 %. Arbetslöshetsgraden steg över 10 % i Kaskö (14,3 %) inom Österbottens ELY-centrals verksamhetsområde. Den bästa arbetslöshetssituationen hade följande kommuner: Oravais 3,4 %, Vörå-Maxmo 3,4 %, Korsholm 3,9 %, Nykarleby 4,4 %. Arbetslöshetsgraden i Jakobstad var 9,6% och i Vasa 8,0 %.


26

FÖRVALTNING OCH NÄRINGSLIV

Bokslut 2009 Budget 2010Budget-ändring


procent av budget

Extern -376 809 -321 730 -23 750 -345 480 -336 465 105 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 83 668 109 000 109 000 80 134 74 %

Ersättningar av kommuner och samkommuner 14 919 36 000 36 000 0 0 %Övriga försäljningsintäkter av prestationer 68 749 73 000 73 000 80 134 110 %

Ersättningar för företagshälsovård 12 624 7 200 7 200 14 289 198 %Övriga försäljningsintäkter 56 125 65 800 65 800 65 845 100 %

Avgiftsintäkter 114 0 1 313Understöd och bidrag 211 189 225 000 225 000 234 831 104 %Övriga verksamhetsintäkter 38 316 20 300 20 300 52 405 258 %

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 333 286 354 300 354 300 368 683 104 %

VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -346 602 -352 630 -352 630 -359 681 102 %Köp av tjänster -267 502 -264 600 -750 -265 350 -238 068 90 %Material, förnödenheter och varor -14 075 -13 300 -13 300 -30 354 228 %Understöd -73 499 -37 700 -22 000 -59 700 -62 003 164 %Övriga verksamhetskostnader -6 003 -7 800 -1 000 -8 800 -15 041 193 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -707 682 -676 030 -23 750 -699 780 -705 148 104 %

VERKSAMHETSBIDRAG -374 396 -321 730 -23 750 -345 480 -336 465 105 %

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -413FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -413

ÅRSBIDRAG -374 809 -321 730 -23 750 -345 480 -336 465 105 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -376 809 -321 730 -23 750 -345 480 -336 465 105 %Intern 50 364 35 300 35 300 39 878 113 %

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNVERKSAMHETENS INTÄKTER

Övriga verksamhetsintäkter 59 791 46 000 46 000 48 052 104 %VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 59 791 46 000 46 000 48 052 104 %

VERKSAMHETENS KOSTNADERÖvriga verksamhetskostnader -9 427 -10 700 -10 700 -8 174 76 %


VERKSAMHETSBIDRAG 50 364 35 300 35 300 39 878 113 %

ÅRSBIDRAG 50 364 35 300 35 300 39 878 113 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt 50 364 35 300 35 300 39 878 113 %

Totalt -326 446 -286 430 -23 750 -310 180 -296 587 104 %


27

UPPGIFTSOMRÅDE: ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING Verksamhetsidé: Förläggningens grunduppgift är att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuk-social-och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av arbete och språkstudier. För barnen ordnas skolgång i samarbete med kommunens grundskola samt inom förläggningen begränsad dagklubbsverksamhet. Verksamheten strävar till att stöda den enskilda asylsökandes förmåga till eget aktivt liv. Övergripande målsättningar Profileringen av förläggningen har skett genom fortsatt aktivt deltagande i projekt, massmedia och besök av olika enskilda och grupper Antalet nya asylsökande har minskat jämfört med 2009 men beläggningen har varit hög. En av förläggningens starka sidor är fortsatt förmåga att utöka och även minska verksamheten på kort varsel. Under året användes förläggningens kapacitet till fullo och överbeläggning var vardag. Enligt kostnadsjämförelser mellan förläggningarna har Oravais stått sig bra. Ett flertal år har vi tillhört de billigaste förläggningarna i landet. Arbetsgivarna har insett behovet och fördelarna med asylsökande som arbetskraft vilket medfört nya arbetstillfällen och besättande av jobb som det varit svårt att hitta personal till. Förläggningen stöttar kommunens flyktingmottagande med olika insatser. TULE projektet fortsatte med syfte att säkerställa ibruktagande av LATU och nya registerprogrammet UMAREK samt spridning/information till 5 Europeiska länder om dessa. Projektet Europrofiles slutfördes, ett projekt för utbytande av erfarenhet inom undervisningen. Projektet för att aktivera asylsökande via data och matlagningskurser slutfördes. Förläggningens storlek på 150 platser bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov grunda ett nytt familjegrupphem eller utöka platsantalet Förläggningens verksamhet delades upp i slutet av året till Oravais Flyktingförläggning bestående av 3 enheter för asylsökande och av Flyktingbyrån bestående av 4 enheter för minderåriga med uppehållstillstånd. Hela förläggningens kapacitet kom att uppgå till 373 platser på 7 enheter. Beläggningen låg största delen av året på ca 400 personer och personalstyrkan på 80. Beläggning under året var 62 086 övernattningsdygn. Till Finland kom ca 4000 nya asylsökande vilket är en minskning jämfört med året innan då ca 6000 personer anhöll om asyl. Fortsatt stor tonvikt läggs på behållande av kvalitén och fortsatt utvecklande av daghems-, arbets-, fritids och undervisningsverksamheten Inom alla områden har materiel förnyats och kompletterats. Största enskilda anskaffningen är gungställningar som placerades vid Capella. Arbetet med att renovera Direktörsbostaden har fortsatt och köket förnyades helt. Det stora antalet barn i dagklubbsåldern gjorde att personalbehovet växte och en deltids handledare för dagklubben anställdes samt på vårterminen en lärare till för språkundervisningen. Arbetsprogrammet för herrar och damer är fortsatt uppdelat i praktiskt arbete och sportaktiviteter. Närvaron följs upp kontinuerligt och frånvaro utan orsak har lett till minskat utkomststöd för enskilda. Ett stort antal asylsökande har fått möjlighet till att få arbete utanför förläggningen. Ansvarig personal har regelbundet hållit arbetsmöten för planering och uppföljning av verksamheten. Eget barn och ungdomsläger har ordnats vid Pörkenäs och under juli månad ordnades sim utflykter för barnen till stranden i Oravais och ett par gånger besöktes Markens ridning.


28

Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen En brand i slutet av december totalförstörde fastigheten Hollola, brandorsaken var ovarsam matlagning. Ersättande lägenheter hyrdes upp tills en ny fastighet byggts. Renoveringsprogrammet som överenskommits med Oravais bostäder fortsatte och under året renoverades 4 lägenheter. Förläggningens alla lägenheter utrustades också med nya kyl/frysskåp. Brandsyn har hållits i alla fastigheter. Sammanlagt uppgick lägenheternas antal i slutet av året till 41 med en boendeyta av 2383 m2

På området fanns tre tvättstugor, snickeriverkstad, systuga, fritidsutrymmen, två klassrum och en datasal. Under året skaffades sängar, möbler, skrubbar, gardiner m.m. till lägenheterna. Vid Direktörsbostaden dränerades fastigheten på utsidan av byggnaden och byggnaden anslöts till det kommunala avloppsnätet. Värmesystemet byggdes om till bergsvärme. Datasalen och väntrummet bytte plats så att datasalen fick större utrymmen till sitt förfogande. Upprätthållande av personalens kompetens Regelbundna personalmöten och palavrer. Ett seminarie/studiebesök gjordes till Athen, Grekland. Personal har deltagit i respektive utbildningar och arbetsmöten. Både interna, ordnade inom huset, såväl som externa. Beviljande av alterneringsledighet och tjänstledighet för studier samt arbetsrotation mellan enheterna. Enskild handledning vid behov. Skapa en bra miljö för asylsökande Alla nyanlända genomgår ett allmänt informationstillfälle med socialarbetare snarast efter ankomst. Efter genomgången hälsogranskning uppgörs ett individuellt handlingsprogram innehållande skola och aktivitetsprogram. Ibruktagande av nya metoder och material för informationstillfällena. Info-dvd på den enskildes modersmål. Alla ges möjlighet att vid behov träffa socialarbetare eller hälsovårdare för råd och stöd i enskilda ärenden.

Profilering, utveckling av verksamheter och kontakter Ett flertal besök under året av grupper och enskilda. Representerat vid de arbetsmöten som berört förläggningen. Förläggningen fungerar som projektdragare för TULE projektet vars syfte att säkerställa ibruktagande av LATU och nya registerprogrammet UMAREK. Projektet ansvarar för skolningen av UMAREK åt personalen vid förläggningarna. En internationell aspekt finns i projektet som går ut på spridning / information om kvalitetsprogrammet LATU till 5 Europeiska länder. Slutligen följs ibruktagandets följder upp och man strävar till att kunna identifiera eventuella förändringsbehov, som går ut på att förbättra och förenhetliga förläggningarnas verksamhet i Finland. Projektet avslutas 2011. Aktivitetsprojektet via Kulturfonden finansierade flera datakurser där asylsökande själva fungerade som lärare, på somaliska och kurdiska / farsi Förläggningen figurerade flitigt i massmedia. Utveckla ett djupare samarbete mellan flyktingförläggningen och socialväsendet vid integreringen av familjeåterföreningar Ett flertal personer, främst familjeåterföreningsfall men också asylsökande med uppehållstillstånd, har flyttat till kommunen. Inför alla flyttar har hållits kontakt med kommunens flyktingkoordinator och förläggningens personal har hjälpt till vid flytten. Förläggningens bilar har hyrts ut till olika transporter.


29

Plan Resultat Resurser Inkomster totalt: 1.806.000 1.728.105 Verksamhetsutgifter

- Personalutgifter 561.700 504.063 - Köp av tjänster 128.500 109.675 - Material 64.500 58.343 - Hälsovård 189.000 258.949 - Utkomststöd 549.000 462.270 - Fastigheter 278.000 303.786 - Övrigt 19.300 18.595

Utgifter totalt 1.806.000 1.728.105 Antal årsverken 12 12.5 Nyckeltal 2010 Kapacitetsutnyttjande 100 % 107 % Totalkostnad per plats 29 € 27,83 € Utkomststöd per inkvarteringsdygn 8 € 7,45 € Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 3,90 € 4,18 € Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 5,80 € 4,90 € Deltagande i arbetsprogram 2500 t 3780 t Deltagande i skola 6000 t 8480 t Deltagande i dagis 350 t 1020 t


30

UPPGIFTSOMRÅDE: BARN- OCH UNGDOMSENHETEN VID ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING Stödis, Taberna, Ruths och Kaitsorhemmet är grupphem/familjegrupphem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, under den tid då barnens asylansökan behandlas. Då barnen erhållit uppehållstillstånd har de haft möjlighet att bo vid enheten till 18 års ålder eller tills det att familjeåterförening skett. Grupphemmet/familjegrupphemmet ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Kaitsorhemmet som grundades jan 2009 är i huvudsak för de yngsta barnen, Ruths och Taberna är ett mellanboende för barn i ålder 13-16 år och Stödis fungerar som ett stödboende för 17 åringar. Alla fyra enheterna är dock flexibla när det gäller åldern och man ser till barnets bästa då det bestäms i vilken enhet barnet skall bo. De fyra enheterna har fungerat som kombinerade hem under året. Vid slutet av året var dock uppdelningen klar. Ruths är ett grupphem för asylsökande ensamkommande barn. De övriga är familjegrupphem och stödboende för kommunplacerade barn. Övergripande målsättningar Enheten har aktivt arbetat med profileringen genom att medverka i massmedia. Vi har aktivt verkat för att skapa en bild av en positiv och flexibel enhet inom Oravais kommun i samarbetsmöten med ELY-centralen och inrikesministeriet. Enheten har även aktivt verkat för att utöka antalet arbetsplatser i kommunen. Antalet inkvarteringsdygn var 25 951 dagar år 2009 och 22 481 år 2010. I hela landet kunde ett minskat antal asylsökande ensamkommande barn konstateras i jämförelse med det stora antalet år 2008. En god personalpolitik har genomsyrat arbetet i enheten. Vikten av att personalgruppen mår bra har beaktats genom olika kurstillfällen, arbetshandledning, studiebesök och utvecklingsdagar. Strävan är att de olika grupphemmen/familjegrupphemmen och stödboendet är konkurrenskraftiga vid en jämförelse både kostnadsmässigt och med beaktande av vårdkvaliteten. Resultatet för året är en dygnskostnad om 183 € i medeltal för våra enheter. Enheten har samarbetat med olika föreningar och organisationer som jobbar med barn och ungdomar, bl.a Oravais IF samt Norrvalla. Dessutom har samarbetsmöten hållits med skolor och dagis. Utvecklande av boendemiljön Alla barn kan inte ha egna rum emedan antalet barn i huset tidvis har överskridit platsantalet. De yngre barnen har delat sovrum och i stödboendet delar alla sovrum med en annan person. På Ruths finns både rum för en eller två personer. Strävan är att vi erbjuder barnen ett hemtrevligt och ändamålsenligt hem. I Kaitsorhemmet vårdas så små barn som finner trygghet i delat rum. Utrustningen har förbättrats och Kaitsorhemmet har utrustats till ett ändamålsenligt boende för små barn. Taberna familjegrupphem har renoverats under året. Även i vårt stödboende i Auramo huset har påbörjats en renovering. Skapa en bra miljö för barnens utveckling till en självständig Alla barn och ungdomar deltar i dagis, skol och fritidsverksamhet. Barn i grundskoleålder går i lågstadiet i Oravais eller högstadiet i Jakobstad / Vörå. Den förberedande högstadieundervisningen ordnandes från hösten 2008 i Oravais. De ungdomar som inte är i grundskoleålder går i kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Efter det flyttar de ut till olika yrkesutbildningar i Vasa eller Karleby. Alla barn och ungdomar har en kontaktperson eller personlig handledare, som gör upp en framtidsplan för barnet. Vid personalmöten, klientmöten och vid arbetshandledning diskuteras barnens framtidsplanering och akuta kris situationer. Personalen har vid personalmöten diskuterat och infört gemensamma regler samt antecknat överenskommelser för att garantera att barnens bästa beaktas. Socialarbetarna har haft svårt att hinna med det kurativa arbetet


31

p.g.a. det stora antalet barn. Många barn och ungdomar mår idag psykiskt dåligt och går kontinuerligt i terapi. Även personalen försöker jobba terapeutiskt. Stödisungdomarna tar själva ansvar för sitt boende och får handledning vid behov. De klarar matlagning, handlande och sköter sin ekonomi själva. Alla barn och ungdomar har förts ut i samhället och deltar i fritidssysselsättningar i närmiljön. Stormöten eller husmöten har hållits regelbundet tillsammans med barnen och ungdomarna för att lära dem uttrycka sina tankar och behov och även för att informera om aktuella saker. Eftervården av stödis ungdomar som fyllt 18 år och flyttat ut har tidigare bekymrat personalen, då ungdomen ofta inte hunnit få tillräcklig integrering i samhället. EHJÄ RY etablerade sin verksamhet i Vasa våren 2008 på initiativ av ministeriet och barn och ungdomsenhetens chef. Enhetens chef sitter som medlem i styrgruppen. Ehjä ry tar hand om närmare 10 av våra stödboendeungdomar som studerar i Vasa. Hösten 2010 aktualiserades behovet av Ehjäs tjänster i Karleby, där 8 stödisungdomar går i förberedande yrkesutbildning. Utvecklande av samarbete Gemensamma personaldagar och utvecklingsdagar har hållits i enheten för att upprätthålla ett gott samarbete mellan de olika enheterna. Alla har haft personalmöten en gång per månad. Samarbetsmöten har ordnats med skolor och dagis. Enheten har idag ett femtontal företrädare, vilka för barnens talan vid myndighetskontakter och ser till att barnets bästa beaktas. I november hölls möte med barnens företrädare ordnat av chefen och socialarbetarna. En stor del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Barnen integreras i det finländska samhället Barnen och ungdomarna har haft födelsedagskalas och inbjudit kamrater och vänner. Deltagarantalet har varit stort. Barnen och ungdomarna har deltagit i det lokala föreningslivet och dess verksamhet bl.a. fotbollsföreningar, OIF:s, Vörå If:s idrottsverksamhet, medborgarinstitutets kurser m.m. Några av de äldre ungdomarna har sökt sig till föreningar utanför Oravais för att utöva sina specialintressen, t.ex. judo, boxning, och brottning. Småbarnsenheten var inte på någon ordnad sommarresa utan reste i närmiljön. Rätt många barn i Taberna, Ruths och Stödis hade sommarjobb. Jobben hade socialarbetarna, handledarna och en del företrädare hjälpt till att skaffa. Barnen och ungdomarna deltog också i läger och utfärder ordnade av föreningar och enheten under sommaren Prioritering av mångkulturell verksamhet och bevarandet av den egna identiteten Under året har barnen firat sina egna kulturella högtider. Telefonsamtal till anhöriga och släktingar har betytt mycket för barnen. Släkting besök har ordnats så att barnen med följeslagare har besökt Helsingfors under skolloven och släktingar har besökt barnen i olika repriser. Om barnen saknar släktingar i Finland har kontakt tagits till samma etniska grupp som barnet tillhör och värdefulla vänskapsband har knutits. Närheten till vuxna sidan underlättar möjligheten att hålla kontakt med den egna kulturen. Det att det i personalgruppen finns etnisk tillhörighet är av stort värde. Den som så önskat har haft möjlighet att utöva sin religion. Handledarna har via skolning fått ökad förståelse för vikten av att barnen får fira sina högtider. Under år 2010 skedde 3 antal familjeåterföreningar och personalen jobbade tillsammans med barnen med förberedelserna inför familjens ankomst. Det ordnades även familjeåterföreningsfest samt samtal med barnens föräldrar vid ankomsten. Upprätthållande av personalens kompetens Grupphandledning har hållits vid olika tillfällen på enheterna. Enskild handledning har hållits vid behov. Varje enhet har månatligen haft personalmöten samt klientmöten . Personalen själva har aktivt deltagit i urvalet av studier efter vars och ens behov. Utvecklingsdag för personalen har hållits vid Norrvalla i maj för hela enheten samt vid hälsans hus i Jakobstad i november för Taberna. Stödboendets enskilda utvecklingsdag hölls vid furirboställer i Oravais i november. Kaitsorhemmets utvecklingsdag även det i november hölls vid Kimo bruk.


32

Nvc kurs, 30 studiepoäng, har ett 20 tal av personalen genomfört både på arbetstid och egen tid. Ansvariga handledarna och chefen deltog tillsammans med förläggningschefen och biträdande förläggningschefen för Jakobstad i en skolning för förmän. Cirka 10 personer ur personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Två personer påbörjade läroavtalsutbildning för specialhandledare för barn och ungdomar. Den skolningen fortgår till maj 2011. Profilering, utvecklande av verksamhet och kontakter Målsättningen har varit att föra fram Oravais som en positiv och mångkulturell kommun. Migrations förhör sker i Helsingfors och Uleåborg, vilket gör att barnet samt deras företrädare reser dit för förhör. Polisens förhör sker i Vasa. Ett stort antal studiebesök har gjorts till våra enheter och bl.a. Skellefteå stad personal, som jobbar med asylsökande och kommunplacerade ensamkommande barn och ungdomar, besökte Jakobstad och Oravais enheter i maj och oktober, sammanlagt över 40 personer. Vår personal var i sin tur på studiebesök till Skellefteå i febr och mars. Resurser Budget Resultat Inkomster totalt 3.086.200 3.238,77 Verksamhetsutgifter

• Personalutgifter 2.039.000 2.056.980,00 • köp av tjänster 346.800 515.971,80 • material, varor 196.750 186.088,35 • utkomststöd 221.000 209.184,28

Utgifter totalt 3.026.000 Antal årsverken 43 46,80 Nyckeltal 2010 Plan Kapacitetsutnyttjande 100% 126,65 Dygnskostnad

• Stödboendet 101 € 83,77 • Taberna 234 € 208,42 • Kaitsor 253 € 271,68 • Ruths 218 € 165,93

Antal platser Totalt 47 40

• Taberna 8 7 • Ruths 12 14 • Kaitsor 7 7 • Stödboende 20 12 •

Inkvartering eller boendedagar Totalt 17 155 22 481

• Taberna 2 920 3 135 • Ruths 4 380 5 898 • Kaitsor 2 555 2 556 • Stödis 7 300 10 892


33

UPPGIFTSOMRÅDE: ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING ENHETERNA I JAKOBSTAD Verksasamhetsidé: Förläggningens grunduppgift på den vuxna sidan är att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuk-social och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av språkstudier och aktivitetsprogram. För barn i grundskolålder ordnas skolgång i stadens grundskola samt för barn under skolåldern ordnas dagklubbs verksamhet. Villa Miranda har under 2010 ännu fungerat som ett kombinerat grupp och familjegrupphem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, under den tid då barnens asylansökan behandlas samt efter erhållet uppehållstillstånd. Villa Miranda ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Målgruppen för nyanlända barn är 12-16 år, men barnen kan bo vid Villa Miranda till 18-års ålder eller tills eventuell familjeåterförening skett. Övergripande målsättningar Enheterna i Jakobstad verkade nu under sitt andra verksamhetsår. Beläggningen har varit hög under hela året. Intresset för verksamheten har uppmärksammats med ett stort media uppbåd och intresse för besök och föreläsningar av personalen. På vuxen sidan finns 150 platser. Vid behov har man haft beredskap att höja platsantalet, vilket kan ses som en stryka. Villa Miranda platsantal sjönk från 16 till 14 under året. Orsaken till att platsantalet sjönk berodde på anpassning till den nya barnskyddslagen som kräver 7 enheter per plats. Villa Miranda är fördelat på två våningar med 7 platser per våning. Skapa en bra miljö för asylsökande Alla nyanlända genomgår ett informationstillfälle, hälsogranskning samt ett samtal med socialarbetaren. På grupphemmet utses dessutom en egenvårdare med specialansvar för just detta barn. Alla erbjuds språkundervisning samt att ta del av aktivitetsprogrammet. Under sommarmånaderna ordnades utflyter för de asylsökande samt aktiviteter för barn och ungdomar. En sommarfest ordnades också gemensam för personalen och asylsökande. Boende på vuxna sidan är integrerat i vanliga bostadshus. Förläggningen hyr 35 lägenheter av stadens bostadsbolag fördelat på tre olika bostadsområden. Under året har utrustningen och standaren i lägenheterna kontrollerats regelbundet. Brandsäkerhet betonas och en inspektör från det nationella SPEK besökte enheten och granskade utrymmen. Grupphemmet Villa Miranda hyr sina utrymmen av Folkhälsan Botnia. Boendemiljön är ypperlig för verksamheten. Under året hyrdes en lägenhet upp i samma område som togs i bruk i augusti. Lägenheten fungerar som stödboende för 17-åringar inskrivna på grupphemmet. Personalen är gemensam för både grupphemmet och stödboende lägenheten. Upprätthållande av personalens kompetens Under året har regelbundna personalmöten och palavrer hållits. De olika yrkesgrupperna deltar i skolningar och möten ordnade för deras yrkesgrupp. Skolningarna har skett både intern och externt. Personalgruppen på vuxna sidan hade möjlighet att bekanta sig med de asylsökandes situation i Aten. Grupphemspersonalen åkte till Skellefteå och besökte grupphem och träffade kollegor där. Grupphemspersonalen har hållit grupphandledning. Profilering, utveckling av verksamheter och kontakter Intresset för förläggningens filial i Jakobstad har varit stort. Grupper har besökt verksamhetspunkten och personalen har varit efterfrågade föreläsare angående verksamheten. Förläggningarna i Österbotten håller gemensamma samarbetsmöten


34

Massmedia har flitigt besökt filialen. Under hösten stod grupphemmet också värd för besök från Skellefteå. Plan Reslutat Resurser vuxna sidan Inkomster totalt: 1.581.700 1.547.541 Verksamhetsutgifter: Personalutgifter 355.800 303.734 -Köp av tjänster 177.700 202.927 -Material 91.700 59.502 -Hälsovård 158.000 192.585 -Utkomststöd 493.000 474.800 -Fastigheter 293.500 303.859 -Övrigt 12.000 10.134 Nyckeltal Kostnad per plats/dygn 28,88 28,27 Kapacitetsutnyttjande 80 % 94 % Utkomststöd/inkvarteringsdygn 9 8,67 Hälsokostnader/inkvarteringsdygn 2,89 3,51 Fastighetskostnader/inkvarteringsdygn 5,36 5,55 Utgifter totalt 1.581.700 1.547.541 Resurser Villa Miranda

Plan Reslutat Inkomster totalt: Verksamhetsutgifter 991.000 762.225 -Personalutgifter 693.900 535.694 -Köp av tjänster 72.100 59.038 -Material 93.000 71.097 -Hälsovård 14.500 1.836 -Utkomststöd 40.000 25.041 -Fastigheter 69.000 63.334 -Övrigt 8.500 6.185 Nyckeltal Kostnad per dygn/plats 187 149 Kapacitetsutnyttjande 80 % 109 % Utgifter totalt 991.000 762.225


35

FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN



procent av budget

Extern 112 626 90 000 90 000 96 004 107 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 6 950 238 7 464 900 7 464 900 7 204 725 97 %Avgiftsintäkter 6 959 0 1 431Understöd och bidrag 2 392 0 7 327Övriga verksamhetsintäkter 52 677 0 63 287

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 7 012 266 7 464 900 7 464 900 7 276 771 97 %

VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -2 985 049 -3 551 600 -3 551 600 -3 287 157 93 %Köp av tjänster -1 343 594 -1 256 400 -1 256 400 -1 558 012 124 %Material, förnödenheter och varor -502 639 -510 400 -510 400 -438 053 86 %Understöd -1 420 358 -1 303 000 -1 303 000 -1 171 297 90 %Övriga verksamhetskostnader -647 987 -753 500 -753 500 -726 220 96 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -6 899 627 -7 374 900 -7 374 900 -7 180 737 97 %


FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -14 0 -29FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -14 0 -29

ÅRSBIDRAG 112 626 90 000 90 000 96 004 107 %


Intern -112 626 -90 000 -90 000 -96 004 107 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -98 777 -72 500 -72 500 -81 013 112 %Material, förnödenheter och varor -4 874 -7 000 -7 000 -12 279 175 %Övriga verksamhetskostnader -8 975 -10 500 -10 500 -2 713 26 %



ÅRSBIDRAG -112 626 -90 000 -90 000 -96 004 107 %


Totalt 0 0 0 0


36

UPPGIFTSOMRÅDE: LANDSBYGDSNÄRINGSVERKSAMHET Verksamhetsidé för landsbygdsnäringsverksamhet: Bevara och utveckla utkomstmöjligheterna och servicen på landsbygden. Landsbygdsnämnden handlägger EU- och nationella lantbruksstödansökningar för utbetalning, bereder besvärsberättigade beslut av alla ansökta stöd, ger olika utlåtanden och intyg, värderar skörde- och andra skador och granskar flyghavreförekomst och annat som kommunen enligt lag ska sköta. Verksamhetsmål:

1. Varje jordbrukare ska erhålla det fulla stödbeloppet som han är berättigad till och stödansökningar handläggs för snabb utbetalning

2. Jordbrukare och andra intresserade ges mångsidig kunskap om landsbygdsutveckling genom information, skolning och exkursioner

Österbottens Ely-central ordnade ett Stödinfo för jordbrukare -tillfälle på Årvasgården den 22 mars i samarbete med ÖSP och ÖSL. Tillställningen hade 39 deltagare. Landsbygdssekreteraren höll två blankettkurser för jordbrukare: i Förvaltningshuset den 31 mars med 14 deltagare och i Komossa skola den 6 april med 17 deltagare. Landsbygdssekreteraren höll ytterligare en finsk blankettkurs i Pettersbacka skola i samarbete med MI den 30 mars med 4 deltagare. Kurs för elektronisk stödansökan ordnades på Tegengrenskolan tillsammans med Vörå-Maxmo kommun den 23 och 25 februari. Aktuell information skickades ut till jordbrukarna via e-postlistan samt ett gruppbrev i.s.m. registeranmälan i juli. Ansökningstider annonserades i Pohjalainen och Vasabladet. För varje jordbrukare reserverades en privat tid på ca 20 minuter i kansliet i april för att de skulle kunna lämna in sina ansökningar utan att köa. Det fanns 118 aktiva jordbrukslägenheter. Till kommunen inlämnades 772 ansökningar om lantbruksstöd och sammanlagt togs 897 blanketter emot, varav 136 var elektroniskt inlämnade. Lantbruksstöd betalades sammanlagt 4.432.173,08 euro. Det medeltala utbetalningsbeloppet per gård var 37.561 euro. Landsbygdsnämndens medlemmar deltog i flyghavresyner i Kimo, Komossa och Oravais i början av augusti. Landsbygdssekreteraren värderade skador orsakade av kajor (fridlysta djurarter) på en gård. Vörå-Maxmo och Oravais kommuner avtalade om skötsel av myndighetsuppgifter inom landsbygdsnäringsmyndigheten enligt kommunallagens § 76; enligt avtalet vikarierade båda landsbygdssekreterarna varandra i fall av jäv, sjukdom eller annan ledighet. Arbetsuppgifterna inom stödförvaltningen uppdelades på följande sätt: Landsbygdssekreteraren fungerade som utbetalningsmyndighet och gjorde utbetalningsbeslut för stöden. T.f. avbytarchef Bernice Eklund i Vörå-Maxmo fungerade som administrativ myndighet för förbindelsebeslut för LFA- och miljöstöden samt stöd för husdjurens välbefinnande. Kanslist Maria Emaus matade in en del av vårens ansökningar samt granskade en del av inmatningarna tillsammans med landsbygdssekreteraren. Landsbygdssekreterare Roger Bertils i Vörå-Maxmo och kanslist Rita Fridlund granskade övriga ansökningar under årets lopp. Landsbygdsnämnden hade 3 möten under året och behandlade sammanlagt 16 ärenden. I.s.m. det sista nämndemötet för året och Oravais kommun hade landsbygdsnämnden en gemensam julmiddag för nämndens medlemmar och ersättare på Norrvalla den 23 november med nio deltagare. Landsbygdsnämnden bidrog Oravais 4H med ett 5.000 euros verksamhetsbidrag. Personal: landsbygdssekreterare


37

Stödblanketter

Kommun Blanketttyp Blanketter, st varav elektroniskt lämnade blanketter, st

559 ORAVAIS 101A Gårdsbruksblankett 121 22559 ORAVAIS 101B Stödansökan 120 22559 ORAVAIS 101C Ansökan om nationella husdjursstöd 4 1559 ORAVAIS 101D Gårdsbruksenhetens delägare 83 5559 ORAVAIS 102A Stödansökans basskiftesblankett 119 22559 ORAVAIS 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 119 22559 ORAVAIS 102C Ändringsblankett för basskiften 46 1559 ORAVAIS 103A Stödrättighetsblankett 40 1559 ORAVAIS 103B Blankett för överföring av stödrättigheter 40 1559 ORAVAIS 107A Ansökan: bidrag per tacka, nat. stöd för tackor 2 1559 ORAVAIS 111 Förbind. gällande bas-/tilläggsåtg. inom miljöstöd 3 1559 ORAVAIS 111A Anm. av husdjur i samband med miljöstödets basåtg. 1 1559 ORAVAIS 117 Anmälan om ändring av såningsarealer 49 6559 ORAVAIS 117A Stödansökans basskiftesblankett 8 6559 ORAVAIS 118 Ansökan om skördeskaseersättning 1 1559 ORAVAIS 118A Anmälan om skördeskada 2 1559 ORAVAIS 130 Ersättning för flyghavrebekämpning 1 1559 ORAVAIS 139 Ansökan om förskott på nationella husdjursstöd 32 1559 ORAVAIS 144C Anmälan om deltagande: nat. de-stöd för nötkreatur 11 1559 ORAVAIS 144D Anmälan om deltagande: nat. stöd för slaktnöt 10 1559 ORAVAIS 144E Anmälan om deltagande: EU-bidrag för nötkreatur 19 5559 ORAVAIS 144F Anmälan om deltagande: EU-bidrag för mjölkkor 2 1559 ORAVAIS 156 Överföring av innehav 1 1559 ORAVAIS 160 Överföringsansökan för förbindelse/avtal 1 1559 ORAVAIS 170 Anmälan om upphörande/avträdelse av förbindelsen 2 1559 ORAVAIS 176 Förbindelse för komp.bidragets nat. Tilläggsdel 2 1559 ORAVAIS 176A Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget 1 1559 ORAVAIS 188 Förbindelse om stöd för djurens välbefinnande 1 1559 ORAVAIS 192 Ans. om ändring av milj.förbind p.period 2007-2013 1 1559 ORAVAIS 273 Odlingskontrakt för stärkelsepotatis 2 1559 ORAVAIS 389 Ansökan om särskilt marknadsstöd till mjölksektorn 13 1559 ORAVAIS 405 Ansökan om användarrättigheter till Vipu-tjänsten 18 1559 ORAVAIS 410 Utredning om användning av getmjölk 1 1559 ORAVAIS 428 Temporärt nationellt stöd 21 1

897 136


38

Stödansökningar

Kommun Stödtyp Stödansökningar, st559 ORAVAIS 1150 BIDRAG FÖR PROTEINGRÖDOR 11559 ORAVAIS 1170 GÅRDSSTÖD 118559 ORAVAIS 1180 PROD.BIDRAG FÖR JORDBRUKSGRÖDOR 39559 ORAVAIS 1301 EU-BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 15559 ORAVAIS 1302 EU-BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 1559 ORAVAIS 1330 BIDRAG/TACKA 2559 ORAVAIS 1390 STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 19559 ORAVAIS 1420 KOMPENSATIONSBIDRAG (LFA), 2007-2013 115559 ORAVAIS 1540 MILJÖSTÖD, VÄXTODLINGSGÅRD 2007-2013 76559 ORAVAIS 1545 MILJÖSTÖD, HUSDJURSGÅRD 2007-2013 41559 ORAVAIS 1610 NORDLIGT DJURSTÖD 21559 ORAVAIS 1611 NORDLIGT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING 27559 ORAVAIS 1612 NORD. KOMP. FÖR STR.FÖRÄND. I SVIN-/FJÄDERFÄHUSH. 5559 ORAVAIS 1620 ALLMÄNT HEKTARSTÖD 2559 ORAVAIS 1625 NORDLIGT HEKTARSTÖD 66559 ORAVAIS 1630 STÖD FÖR UNGA ODLARE, C-OMRÅDEN 39559 ORAVAIS 1741 LFA:S NATIONELLA TILLÄGGSDEL 2007-2013 115559 ORAVAIS 1750 NATIONELLT STÖD FÖR SOCKERBETOR 1559 ORAVAIS 1950 SKÖRDESKADEERSÄTTNING 1559 ORAVAIS 1970 NATIONELLT STÖD FÖR POTATISPRODUKTION 6559 ORAVAIS 2340 EU:s stöd för produktion av certifierat utsäde 2559 ORAVAIS 2351 Stöd för stärkelsepotatis 2559 ORAVAIS 2424 Temporärt nationellt stöd 21559 ORAVAIS 2452 Nationellt hektarbaserat utsädesstöd 1559 ORAVAIS 2779 SÄRSKILT MARKNADSSTÖD TILL MJÖLKSEKTORN 13559 ORAVAIS 2788 PROD.STÖD FÖR MJÖLK, MEJERIMJÖLK 13

772


39

LANDSBYGDSNÄRINGSVERKSAMHETBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERAvgiftsintäkter 98

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 98

VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -41 100 -41 000 -41 000 -44 473 108 %Köp av tjänster -7 669 -10 050 -10 050 -5 640 56 %Material, förnödenheter och varor -637 -1 260 -1 260 -363 29 %Understöd -5 000 -4 000 -4 000 -2 000 50 %Övriga verksamhetskostnader -1 614 -1 500 -1 500 -938 63 %



ÅRSBIDRAG -55 922 -57 810 -57 810 -53 415 92 %






ÅRSBIDRAG -2 584 -2 900 -2 900 -2 240 77 %


Totalt -58 506 -60 710 -60 710 -55 655 92 %


40

UPPGIFTSOMRÅDE: INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Verksamhetsidé: Målsättningen för verksamheten är att ge service och stöd till individer och grupper som inte klarar sig på egen hand i samhället. Utgående från individuella klientplaner uppgjorda i samarbete med den enskilde förverkligas åtgärder för att skapa ett så gott liv som möjligt. Uppgiftsområdet regleras i speciallagstiftning och service och stöd skall ges utgående från behov oberoende av reserverade anslag. Bedömning av hur verksamhetsmålen 2010 uppnåtts: Verksamhetsmål: Service för utvecklingshämmade köps via Kårkulla samkommun. Sysselsättning inom kommunen och via företag ordnas för handikappade i samarbete med skolor, arbetskraftsmyndigheter och FPA. Verksamheten har skötts enligt planen. Gravt handikappades rätt till personlig assistent beaktas. Verksamheten har skötts enligt den förnyade lagstiftningen. Gemensamma elevvårdsmöten mellan socialarbetare, hälsovård och skola för att kartlägga elever med särskilda behov och vidtaga åtgärder. Gemensamma elevvårdsmöten har ordnats regelbundet och på möten har planerats rehabiliterande åtgärder för elever med särskilda behov. Familjevård prioriteras vid placering i vård utom hemmet, men om barnet självt har stora problem bör anstaltsplacering övervägas. Verksamheten har skötts enligt planen. Flyktingkoordinatorn utvecklar integreringen av familjeåterföreningsfall, flyktingfamiljer och kvotflyktingar samt handhar mottagningen av dessa. Verksamheten har skötts enligt planen med hjälp av befintlig personal.

. Årsverken: Socialdirektör 0,79 (0,45) Socialarbetare 0,9 (0,92) Flyktingkoordinator 0,86 (0,90) Handledare för flyktingar 0,37 (0,5) Kanslist 0,56 (0,58) Planering av samgång med Vörå-Maxmo och flera personalbyten under verksamhetsåret (socialdirektör, socialarbetare och kanslist) har ökat förvaltningspersonalens arbete under året.


41

INDIVID OCH FAMILJEOMSORG



procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 181 324 145 000 145 000 163 676 113 %Avgiftsintäkter 8 187 1 700 1 700 698 41 %Understöd och bidrag 56 354 54 000 54 000 37 360 69 %Övriga verksamhetsintäkter 56 642 31 200 31 200 18 787 60 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -263 365 -325 750 -325 750 -329 129 101 %Köp av tjänster -495 770 -428 400 -428 400 -561 341 131 %Material, förnödenheter och varor -4 758 -3 800 -3 800 -4 190 110 %Understöd -307 088 -265 800 -265 800 -258 156 97 %Övriga verksamhetskostnader -12 423 -16 440 -16 440 -12 994 79 %




ÅRSBIDRAG -780 902 -808 290 -808 290 -945 306 117 %



VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 436 0 1 984

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 436 0 1 984




ÅRSBIDRAG -9 918 -11 700 -11 700 -6 994 60 %


Totalt -790 820 -819 990 -819 990 -952 300 116 %


42

UPPGIFTSOMRÅDE: ÄLDREOMSORGEN Verksamhetsidé: Äldreomsorgen skall med respekt för individens självbestämmanderätt ge en trygg ålderdom genom att stödja den egna funktionsförmågan och möjligheten att påverka vardagen. De äldre skall om de så vill bo kvar i eget hem så länge som möjligt och när det inte längre går flytta till ett boende med service, och nära till personal. När den äldre flyttat från sitt hem till ett boende skall man inte behöva flytta mera, om det inte är absolut nödvändigt. Personalen på boendet skall respektera individualitet och lyssna på den äldre. Då de äldre behöver mera vård och omsorg än tidigare skall sjukvårdskunnig personal med vårdförnödenheter och hjälpmedel kunna gen den hjälp som behövs i det boende den äldre har. Målsättningen skall vara att den äldre kan bo kvar och få vård där till livets slut. Bedömning av hur verksamhetsmålen2010 uppnåtts: Verskamhetsmål: Verksamheten i serviceboendet på Tallåsen: Gullvivan 12 bostäder, Prästkragen 6 bostäder och Solrosen 10 bostäder, anpassas efter klienternas behov av vård och omsorg. Demensvården i Solrosen utvecklas och specialiseras. Verksamheten har skötts enligt planen.Specialisering på Solrosen har inte förverkligats på grund av stor personalcirkulation. Gemensamma aktiviteter för alla boenden ordnas på Tallåsenområdet, via MI, församlingen och enskilda peroner vilket ger stimulans och skapar samhörighet. Gemensamma aktiviteter har ordnats via MI för Gullvivans och Tallåsens pensionärer. Solrosen har inte ännu inkluderats i denna verksamhet. En tredje ambulerande nattjänst tryggar en god vård för alla enheter, inklusive Aftonbo. All tvätt sköts i egen regi och städning av allmänna utrymmen utförs nattetid. Nattjänsten fungerar ännu med två arbetstagare. All tvätt sköts i egen regi, men allmänna utrymmen städas av en städare som arbetar på dagtid. Hemservice enligt vård- och serviceplan prioriteras. Som stödservice finns fortfarande matservice, färdtjänst och trygghetstelefoner. Städning ges endast åt äldre med vård- och serviceplan. Klienter med vård- och serviceplan har prioriterats i verksamheten. Aftonbo tar med nuvarande personal emot 14 äldre med stort vårdbehov. Placeringen av effektiverat serviceboende/institutionsplatser för 16-18 äldre bör få sin lösning. Verksamhetsmålet nås med en ny enhet för effektiverat serviceboende som byggs under åren 2010-2011.


43

ÄLDREOMSORG



procent av budget

Extern -1 995 897 -2 313 550 -2 313 550 -2 206 702 95 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 141 662 141 500 141 500 173 994 123 %Avgiftsintäkter 176 991 177 500 177 500 196 985 111 %Understöd och bidrag 1 365 0 7 920Övriga verksamhetsintäkter 14 188 0 16


VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -1 278 464 -1 405 150 -1 405 150 -1 463 077 104 %Köp av tjänster -830 800 -1 004 400 -1 004 400 -901 820 90 %Material, förnödenheter och varor -116 860 -107 100 -107 100 -110 732 103 %Understöd -94 976 -109 800 -109 800 -107 259 98 %Övriga verksamhetskostnader -8 403 -6 100 -6 100 -2 724 45 %


VERKSAMHETSBIDRAG -1 995 297 -2 313 550 -2 313 550 -2 206 696 95 %

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0 -6FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0 -6

ÅRSBIDRAG -1 995 297 -2 313 550 -2 313 550 -2 206 702 95 %

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGARAvskrivningar enligt plan -600

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -600

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -1 995 897 -2 313 550 -2 313 550 -2 206 702 95 %





ÅRSBIDRAG -81 618 -79 200 -79 200 -96 256 122 %


Totalt -2 077 515 -2 392 750 -2 392 750 -2 302 958 96 %


44

UPPGIFTSOMRÅDE: BARNOMSORGEN Verksamhetsidé: Att skapa en inspirerande dagvårdsmiljö, där barns nyfikenhet, företagsamhet och intressen uppmuntras och deras vilja och lust att lära stimuleras. I barnomsorgens verksamhet bildar omvårdnad, omsorg, fostran och lärande en helhet.

Utvärdering av verksamhetsmålen: Stöda barnfamiljerna i deras fostringsarbete och att tillsammans med hemmen främja en mångsidig och harmonisk personlighetsutveckling hos barnen. Barnomsorgen sker i nära samarbete med barnen och deras vårdnadshavare, genom inskolning, föräldrasamtal, föräldramöten samt utvärderingssamtal. Barnomsorgen har kunnat erbjuda alla barn en ansökt plats, och verksamheten har anpassats utgående från familjerna och deras behov. Barnomsorgen har under verksamhetsåret 2010-2011 övergripande tema: Sång, musik och rörelse. Under hösten har grupperna på olika sätt uppmärksammat detta tema. Verksamheten har formats mycket under verksamhetsåret på grund av det stora antalet barn med invandrarbakgrund som kommit till kommunen. Från höstterminens början har barn från 5 år och uppåt i centrumområdet hänvisats till daghemmet så att familjedagvården kan ta emot de allra yngsta. Antalet inskrivna barn/antalet platser vt 2010 ht 2010 Tallkotten, förskolan Bikupan 13/21 7/21 Tallkotten, syskonavdelningen Myrstacken 20/22 18/22 Tallkotten, syskonavdelningen Nyckelpigorna 11/12 12/12 Tallkotten, eftisavdelningen 6 6 Centrumskolan, eftisavdelningen 10 10 Solbacken, gruppfamiljedaghemmet 9 8 Solbacken, eftisavdelningen 10 10 Under sommarmånaderna och längre lov i samband med jul- och nyår, samt sportlov har samtliga dagvårdsformer koncentrerats. Barnomsorgen lägger grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver Verksamheten inom barnomsorgen utgår från planen för småbarnsfostran. Fostran utgår från barnens ålder och utvecklingsnivå. För barnen i förskolan utgår man från läroplanen för förskolan och nybörjarundervisningen. Gemensamma skolningstillfällen ordnades under året för hela barnomsorgspersonalen. Verksamheten utgår från det enskilda barnet och är helhetsbaserad samt främjar lärandet. Kunskapen kommer i uttryck i fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Utgående från barnens personliga vård- och uppfostringsplan planerar och verkställer personalen verksamheten i de olika grupperna. Barnen ges möjlighet att påverka innehållet och arbetssätten i verksamheten genom dagliga diskussioner. Specialbarnträdgårdsläraren har besökt samtliga barngrupper, gett handledning åt personalen. Specialbarnträdgårdsläraren har vid behov gett utlåtanden kring stödåtgärder för barn som behöver extra stöd.


45

BARNOMSORGBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 650 400 400 2 175 544 %Avgiftsintäkter 61 134 53 000 53 000 57 658 109 %Understöd och bidrag 9 805 5 600 5 600 11 061 198 %





ÅRSBIDRAG -623 373 -681 070 -681 070 -723 784 106 %



VERKSAMHETENS INTÄKTERAvgiftsintäkter 21 173 15 500 15 500 11 929 77 %Övriga verksamhetsintäkter 5 600 5 600 0 0 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -9 414 -13 400 -13 400 -9 106 68 %Övriga verksamhetskostnader -57 153 -56 200 -56 200 -57 517 102 %



ÅRSBIDRAG -45 393 -48 500 -48 500 -54 695 113 %


Totalt -668 766 -729 570 -729 570 -778 479 107 %


46

UPPGIFTSOMRÅDE: SVENSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé: Grundservice inom fostran och undervisning. Stöda eleverna i deras utveckling till humana, toleranta och ansvarskännande samhälls-medlemmar samt ge dem grundfärdigheter som behövs för fortsatta studier. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Skolorna ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa kunskaper ger grund för fortsatt utbildning.

Komossa skola har profilerat sig som naturskola. I skolans arbetsplan är målsättningen bl.a. att ge baskunskaper som grund för fortsatta studier, utveckla elevernas självständighet och kreattivitet samt lära dem att respektera sin omgivning, medmänniskorna och sig själva. Skolan har haft ett intensivt läsår med många aktiviteter. I Kimo skolas arbetsplan är målsättningen bl.a. att skolan skall vara en av de naturligt sam-lande punkterna i byn, att lära eleverna att ta fullt ansvar för sitt arbete, att använda den närliggande naturen och närmiljön som en del av den naturliga, årstidsbaserade undervis-ningen i skolan. Under hösten har skolan satsat på integrationsdagar, samarbetsövningar, utfärder, gemensamma lektioner, blandade elevgrupper för att alla inom den grundläggande som inom den förberedande undervisningen skulle känna samhörighet. Kimo skola har erhållit finansiering från utbildningsstyrelsen för utvecklande av lärmiljöer. Där målet är att elever som är integrerade i Kimos skola genom interaktiva övningar med talstöd skall ges bättre möjligheter till svensk inlärning. En skild förskolegrupp har fingerat i skolan, dock så att den varit integrerad i åk 1-2 9h/v på vt och 3h/v på ht.. Centrumskolan satsar på internationalism eftersom de har en betydande del elever från andra kulturer. I Centrumskolans arbetsplan är målsättningen bl.a. att stärka elevernas basfärdigheter, motion och hälsa är ett tyngdpunktsområde. Centrumskolan värnar om ett gott samarbete med finska skolan. Specialundervisningen sköts av två speciallärare. En är placerad i Centrumskolan medan den andra ambulerar mellan Kimo och Komossa skolor. Kommunen har erhållit finansiering från utbildningsstyrelsen för intensifierat och särskilt stöd sk. Kelpo. Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är att varje elev får det stöd han/hon behöver vid rätt tidpunkt och i rätt styrka. Eleverna lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som ett redskap. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren. Undervisningen i kommunens skolor utgår från den fastställda läroplanen. Samtliga skolor har satsat på att lära eleverna arbeta enskilt, i par, men också i grupp. Undervisningen av elever med invandrarbakgrund skall stödja utvecklingen till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska språk- och kulturgemenskapen som i den egna språk- och kulturgemenskapen. Bildningsväsendet erhöll ytterligare 23.000€ av utbildningsstyrelsen för att utveckla mång-kulturalismen i våra skolor och förskolor. I projektet deltar Centrumskolan, finska skolan, Kimo skola, Komossa skola samt förskolan Bikupan i Tallkotten. Samarbetsparter är också flyktingförläggningen samt kommunens flyktingkoordinator. Projektet startade 2007, men har fortsatt under 2010. Målsättningen är att få invandrareleverna och deras familjer mera inte-grerade i våra skolor, ge dem bättre information och få till stånd ett bättre samarbete än idag.


47

SVENSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 52 260 92 700 92 700 110 926 120 %Avgiftsintäkter 1 542 0 3 629Understöd och bidrag 56 104 26 000 26 000 82 975 319 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -1 161 113 -1 170 960 -1 170 960 -1 193 293 102 %Köp av tjänster -288 934 -1 022 930 -1 022 930 -1 028 087 101 %Material, förnödenheter och varor -122 937 -117 380 -117 380 -126 554 108 %Understöd -30 -30 -30 0 0 %Övriga verksamhetskostnader -8 388 -8 550 -8 550 -7 608 89 %




ÅRSBIDRAG -1 471 503 -2 201 150 -2 201 150 -2 158 059 98 %

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGARAvskrivningar enligt plan -20 712 -20 400 -20 400 -20 687 101 %

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -20 712 -20 400 -20 400 -20 687 101 %



VERKSAMHETENS INTÄKTERAvgiftsintäkter 42 334 0 35 778Övriga verksamhetsintäkter 5 403 93 840 93 840 10 573 11 %





ÅRSBIDRAG -88 625 -26 420 -26 420 -96 677 366 %


Totalt -1 580 839 -2 247 970 -2 247 970 -2 275 423 101 %


48

HÖGSTADIET I VÖRÅ Verksamhetsidé: Tegengrenskolan bedriver lagstadgad grundutbildning för elever på årskurserna 7-9 samt påbyggnadsundervisning (åk 10) från Vörå-Maxmo och Oravais kommuner. Skolan ansvarar också för bespisningen i skolcentrum.

Ansvarsperson Rektor Personal på Tegengrenskolan 31.12.2010 Personer totalt: 40 Heltidsanställda: 29 Deltidsanställda: 11

Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Alla elever uppfyller kraven i läroplanen, får avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet Flexibla lösningar inom ramarna för grundundervisningen erbjuds för elever i behov av ökat stöd Alla elever på avgångsklassen fick avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet. Utvecklande av elevstödet: elevvård, elevhandledning, specialundervisning, flexibel grundundervisning, påbyggnadsundervisning, invandrarundervisning, samarbete med hemmet Elevvården utvecklades genom deltagande i ett flertal projekt. Det sektoröverskridande samarbetet stärktes bl.a. med VCS/ungd.psyk.enheten. Elevhandledningen utökades med bl.a. skolpraktik och en elevkalender. Under hösten hade skolan smågruppsundervisning i mo. Åk 7. Specialundervisningen utvecklades i enlighet med lagförändringarna och stödde ca 50 elever på hel- och deltid. Stödundervisningen ökade. Flexibel grundundervisning (JOPO) ordnades för 8 elever. Påbyggnadsundervisning ordnades för 1 elev. Invandrarundervisning ordnades för 7 elever. Utvecklingssamtal hölls med alla elever och deras vårdnadshavare. Förbättrande av både den psykiska och den fysiska arbetsmiljön för alla i skolan Åk 7 fick 15 h skolning i social kompetens, åk 9 ca 6 h. Klassföreståndarna på åk 7 fortbildades i antimobbningsarbete och social kompetens. Elevutrymmet fick bullerdämpande vägg och nya möbler. Omklädningsrummen renoverades. Utvecklingssamtal och uppföljning hölls med personalen. .


49

TEHTÄVÄALUE: SUOMENKIELINEN ESIKOULU, PERUSOPETUS JA PERUSOPETUKSEEN VALMISTAVA OPETUS ALAKOULULLA JA YLÄASTEELLA Toiminta-ajatus: Peruspalvelut kasvatuksessa, oppimisessa ja opetuksessa. Tukea oppilaita heidän kehityksessään inhimillisiksi, suvaitsevaisiksi ja vastuuntuntoisiksi yhteiskunnan jäseniksi sekä antaa heille perusvalmiudet, joita tarvitaan jatko-opiskeluja varten. Maahanmuuttajataustaisia oppilaita tuetaan kotouttamisessa Suomeen. Kaikille oppilaille tuodaan eläväksi kansallisia suomalaisia perinteitä kulttuuritaustat huomioiden. Suomalainen kristillinen traditio huomioidaan luonnollisissa yhteyksissä suomalaisten elämään myös nykyään vaikuttavana asiana. Tavoite 2010: Koulun on annettava oppilaalle mahdollisuus monipuoliseen kasvuun, oppimiseen ja terveen itsetunnon kehittämiseen, niin että oppilas voi hankkia itselleen ne tiedot ja taidot, joita hän elämässään tarvitsee. Uusi perusopetukseen valmistavan opetuksen opetussuunnitelma hyväksytetään lautakunnassa ja otetaan käyttöön kevätlukukauden 2010 aikana. Opetussuunnitelmatyö aloitettiin jo syksyllä 2009, mutta työesteiden vuoksi sitä ei saatu valmiiksi kirjalliseen muotoon vuodenvaihteeseen mennessä kuten oli tarkoitus. Koulu toimii nykyisillä työntekijävoimilla: 2 vakituista luokanopettajaa, 1 vakituinen päätoiminen tuntiopettaja, 1 vakituinen avustaja, 4 väliaikaista päätoimista tuntiopettajaa sekä 2 väliaikaista koulunkäyntiavustajaa. Oppilaille, joilla on erityisiä tarpeita on annettava mahdollisuus suorittaa oppivelvollisuutensa oman suorituskykynsä mukaan. Maahanmuuttajataustaisten oppilaiden esiopetuksen kehittäminen. Arviointi kuinka toimintatavoitteet on saavutettu vuonna 2010: Oravaisten suomenkielinen koulu on pyrkinyt tarjoamaan sen 1-3 vuoden aikana, mitä maahanmuuttajaoppilaat koululla yleensä opiskelevat, niin hyvät ja kattavat perusvalmiudet, että siirtyminen suurempiin ympyröihin muualla Suomessa tulisi sujumaan mahdollisimman joustavasti. Normaalin koulutyön ohella kotouttaminen Suomen yhteiskuntajärjestelmään on ollut jokapäiväinen haasteemme työssämme lasten parissa. Opetuksen laadun parantamiseen on kiinnitetty huomiota ja käytetty myös resursseja. Uusi perusopetukseen valmistavan opetuksen opetussuunnitelma toimii käytännössä. Uusien oppilaiden saapuessa kouluun heille tehdään aina henkilökohtainen oppisuunnitelma. Sen avulla siirtyminen muualle toiseen kouluun helpottaa opiskelun aloittamista uusissa kuvioissa. Albanian, venäjän ja somalian kotikielen tunnit alkoivat heti lukuvuoden alusta. Esikouluikäisillä oppilailla on oma maahanmuuttajien valmistava ryhmä. Koulu on toiminut n. 60 oppilaan kouluna. Suomenkielisistä perheistä tulevia oppilaita ei enää ole ja kaikki oppilaat ovat maahanmuuttajataustaisista. Luokanopettajia vakinaisessa virkasuhteessa on kaksi. Maahanmuuttajien valmistavassa opetuksessa on toiminut loppuvuodesta kolme tuntiopettajaa alakoululla ja yksi yläasteella. Koulunkäyntiavustajia on ollut kaksi. Suomenkielisten opettajien rekrytointi ja palkkaaminen sijaisiksi on ollut


50

äärimmäisen vaikeaa koko kuluneen syksyn. Ruotsinkieliseltä Pohjanmaalta ei oikein tahdo löytyä opettajia Oravaisten suomenkieliselle koululle. Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetukseen valmistava opetus 20.9.2010 Oppilasmäärä: Suomenkielinen koulu 23 Valmistava opetus, ak 15 Pietarsaari, yläaste 16 Valmistava opetus, ya Oravaisissa 4 Tuntiresurssi: Perusopetus + valmistava opetus Tarpeen mukaan Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetukseen valmistava opetus 2010 Vuosityö: Suomenkielinen koulu Ei Valmistava opetus lasketa Oravaisten suomalaisen koulun oppilasmäärät vuosiluokittain 20.12.2010 0. lk Lask. valm.ryhmiin! 1. lk 5 2. lk 8 3. lk 4 4. lk 1 5. lk 5 6. lk 0 Valm.op. 0.-6. lk 22 Valm.op. 7.-9. lk 4 Yht. 49 PIETARSAAREN YLÄASTE Tavoite aikaisempina vuosina: Oravaisten kunnan tavoite on järjestää suomenkielisille oppilaille laadukasta ja tehokasta perusopetusta ylempien luokkien osalta. Nykyinen sopimus Pietarsaaren kaupungin kanssa jatkui vuoden 2008 loppuun. Koulunkäynti on kuitenkin jatkunut ilman sopimusta ja loppuu Pietarsaaressa kevätlukukuden lopussa 2011. Sopimuksessa ovat olleet mukana myös Luoto, Pedersöre ja Uusikaarlepyy. Arviointi kuinka toimintatavoitteet on yläasteen osalta saavutettu: Oppilaat ovat käyneet koulua 7.-9. luokilla Etelänummen koulussa. Järjestely on sujunut kaikilta osiltaan hyvin onnistuneesti jo vuosikymmeniä. Yläastesopimusta tarkistettiin hinnan osalta loppuvuodesta 2006 ja nykyinen sopimus oli voimassa vuoden 2008 loppuun. Yläasteen valmistava opetus on hoidettu Oravaisissa 2008-2011.


51

FINSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING



procent av budget

Extern -494 153 -725 790 -725 790 -678 073 93 %VERKSAMHETENS INTÄKTER

Försäljningsintäkter 0 19 045Understöd och bidrag 14 761 19 650 19 650 14 887 76 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -382 984 -342 450 -342 450 -367 965 107 %Köp av tjänster -102 639 -379 840 -379 840 -321 166 85 %Material, förnödenheter och varor -11 974 -17 200 -17 200 -16 934 98 %Övriga verksamhetskostnader -11 317 -5 950 -5 950 -5 940 100 %



ÅRSBIDRAG -494 153 -725 790 -725 790 -678 073 93 %



VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -32 920 -35 600 -35 600 -32 908 92 %Övriga verksamhetskostnader -35 369 -82 900 -82 900 -46 696 56 %



ÅRSBIDRAG -68 289 -118 500 -118 500 -79 604 67 %


Totalt -562 442 -844 290 -844 290 -757 677 90 %


52

UPPGIFTSOMRÅDE: ANDRA STADIETS UTBILDNING Verksamhetsidé: GYMNASIEUNDERVISNINGEN Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges bl.a. i Vörå samgymnasium vars huvud-sakliga rekryteringsområde är Vörå-Maxmo och Oravais kommuner. Kommunen betalar enbart enhetspriset för eleverna i gymnasierna. Oravais kommun betalar elevens halva självriskandel för skjutsar till de elever som bor i Oravais. ANDRA STADIETS UTBILDNING Kommunen betalar enbart enhetspriset för eleverna i andrastadiets utbildning. Budgeteras för kommunens betalningsandelar för Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur. Oravais kommun betalar elevens halva självriskandel för skjutsar till de elever som bor i Oravais.

ANDRA STADIETS UTBILDNINGBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERAvgiftsintäkter 2 569 1 000 1 000 1 935 194 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -4 080 -5 000 -5 000 -4 850 97 %Understöd -852 -1 400 -1 400 -1 742 124 %



ÅRSBIDRAG -2 362 -5 400 -5 400 -4 656 86 %


Totalt -2 362 -5 400 -5 400 -4 656 86 %


53

UPPGIFTSOMRÅDE: FRITIDSNÄMNDEN OCH BIBLIOTEKET SAMT MEDBORGARINSTITUTET

Verksamhetsidé: Fritidsnämnden vill verka för att behålla trivseln i kommunen och att skapa meningsfull fritid åt invånarna. Biblioteket verkar för att ge biblioteks- och informationsservice, som främjar medborgarnas lika möjlighet till bildning och kunskap samt att hjälpa människorna att möta de krav som samhället ställer på utvecklande av medborgarfärdigheter och livslångt lärande. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Handha och samordna arrangemangen under Oravaisveckan Sommarens evenemang sammanställdes till en kalender, som delades ut till alla hushåll i mitten på juni. Dansen på paviljongen lördagen den 3 juli lockade ca 200 personer. Arrangörer var fritids-nämnden och OUF. Huvudfesten söndagen den 4 juli besöktes av ca 150 personer. Festtalare var riksdagsman Mats Nylund. I övrigt bestod programmet av sång- och musikprogram. Stöda och befrämja den ungdoms-, idrotts-, kultur- och nykterhetsverksamhet som bedrivs av föreningar och sammanslutningar Verksamhetsbidrag delades ut enligt följande: Kulturverksamhetsbidrag 1,59 €/invånare Idrottsverksamhetsbidrag 4,62 €/invånare Ungdomsverksamhetsbidrag och driftsbidrag 6,78 €/invånare Öppethus verksamheten vid Amigo – Ungdomens Hus fortsatte livligt med ca 80 besökare/vecka. Arrangera och samarbeta kring sportlovsaktiviteter Sportlovsprogrammet som var uppgjort i samarbete med Vörå-Maxmo var traditionellt, med simhallsresa, bio, aktiviteter på biblioteket och slalomresor i samarbete med bussbolag.

Befrämja och stöda språkmedvetenheten bland barn och unga Dagis och dagklubben har besökt biblioteket Centrumskolan och Kimo skola får boklådor från skolan Öka användningsgraden av biblioteket Biblioteket har besökt Mimoselgrupper i Oravais. Bokpratat på MI-kurs Upprätthålla personalens kompetens Totalt 11 skolningsdagar 2010. Utvärdering av de kvantitativa målen Utvärdering av användningen av budgetanslagen, utgifter/inkomster Övrigt om verksamheten På grund av brist på vikarier har biblioteket varit stängt bl.a. under semestertider och skolningsdagar. Bokbussen har kört mindre under 2010 jämfört med 2009. Bokbusslånen minskade med ca 1000 lån.


54

LÅN 2009 2010 Böcker 26852 25551 Barn och ungdomsböcker

15718 14919

Vuxen böcker 11134 10632 Övriga medier 6127 5541 Totalt 32979 31092 Varav: Svenskspråkiga böcker 24067 22889 Finskspråkiga böcker 1764 1774 Övriga språk 1021 999 Totalt 26852 25551 Låntagare 727 Besök 12450 9953 Anskaffningar 2009 2010 Böcker 1138 1095 Andra medier 72 56 Totalt 1210 1151 Böcker: Svenska böcker 869 847 Finska böcker 192 218 Övriga språk 77 30 Totalt 1138 1095


55

MEDBORGARINSTITUTET Verksamhetsidé: Att erbjuda utbildning inom fritt bildningsarbete åt befolkningen i Vörå-Maxmo och Oravais så att de har en kunskapsmässigt god beredskap i det föränderliga samhälle vi lever i. Utöver ordinarie verksamhet erbjuda grundundervisning i bildkonst för barn och unga och ordna utbildning som köptjänst åt olika företag eller andra intressenter.

Ansvarsperson Bildningschefen Personal inom medborgarinstitutet 31.12.2010 Personer totalt: 117 Heltidsanställda: 4 Deltidsanställda: 2

Mål 2010 Vi erbjuder aktuella och populära kurser åt alla kommuninvånare i Vörå-Maxmo och Oravais. Institutet skall vara en livskraftig läroinrättning i nejden. Institutet bör delta i projekt antingen ensamt eller i samarbete med någon annan aktör. Personalen fortbildar sig och är delaktig i institutets verksamhet. Vi håller ca 7000 timmar med ca 2200 inskrivna studerande inom olika ämnesområden. Sporra personalen till nya undervisningsmetoder genom att gratis kunna delta i en kurs av någon annan lärares undervisning. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Vi har hållit 338 kurser på 48 olika kursplatser. Kurserna har födelats 66,8% i Vörå, 23,7% i Oravais och 9,5% i Maxmo. Uppdragsutbildning 20 kurser, Barnkonstskolan 6 kurser och ordinarie kursverksamhet 312 kurser. Vi har haft projekt inom dans. Teaterkonsten startades i samarbete med SÖU och FAMI. Studiesedlar söktes och vi fick 7 000 € av UBS för läsåret 2010-11. Vi samarbetar med Vörå samgymnasium, Korsholms vuxeninstitut, Norrvalla Folkhälsan Ab, den lokala folkhälsanföreningen, fritidsnämnderna i Vörå-Maxmo och Oravais. Personalen har fortbildat sig inom sina verksamhetsområden. Vi har hållit 6895 timmar med 2376 inskrivna studerande. Kursdeltagare har varit 4341 stycken, varav kvinnor 67,7% och män 32,3%. 10 lärare har deltagit i någon annan lärares undervisning. Målsättningen är att ha en hög nivå på utbildningen och att kursdeltagarna är nöjda. Kurs-deltagarnas nöjdhet framgår i utvärderingsblanketten. - Vi har kompetenta lärare som ger kvalitativt god undervisning. - Vi är ett flexibelt institut som är lyhört för förändringar i samhället. - Vi ger en god service åt våra kommuninvånare. - Vi har hållit kursverksamhet i Vörå, Oravais och Maxmo


56

För att få en hög nivå på utbildningen anställs kompetent och behörig personal. Alla heltidslärare är behöriga och tillsvidareanställda. Timlärare anställs med målsättningen att vara kompetenta inom det område de skall undervisa i. Verksamheten utvärderas. Undervisningsplanen beskriver mål, innehåll och förverkligande inom de olika ämnesområdena. Kurserna utvärderas med utvärderingsblanketter. Möjlighet att köpa utbildning av institutet marknadsförs. Marknadsföring sker i kursbroschyren, dagspressen, lokal-TV och på hemsidan. Uppdragsutbildningen marknadsförs i kursbroschyren Kursönskemål begärs av invånarna i de två kommunerna. En kursbroschyr har delats ut 2 gånger under året och i övrigt har annonsering skett i dagspress, lokal-TV och på hemsidan. Kurser planeras kontinuerligt under året och finns inom många ämnesområden. Kursönskemål har begärts med blanketter vid vårutställningen. Kursanmälningar tas emot per telefon, internet och genom besök. Kurser har planerats under året och har förverkligats inom 29 olika ämnesområden Kursanmälningar har i huvudsak tagits emot via internet och telefon.

FRITIDSNÄMNDENBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERAvgiftsintäkter 663 200 200 234 117 %Understöd och bidrag 4 786 2 000 2 000 2 783 139 %Övriga verksamhetsintäkter 105 300 300 300 100 %






ÅRSBIDRAG -286 842 -288 500 -288 500 -282 643 98 %








ÅRSBIDRAG -23 267 -28 060 -28 060 -20 509 73 %


Totalt -310 109 -316 560 -316 560 -303 152 96 %


57

UPPGIFTSOMRÅDE: TEKNISKA FÖRVALTNINGEN OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsidé: Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av kommunens fastigheter, byggnadsplanevägar, vägbelysningar, allmänna områden och ger god service för kommunens innevånare inom ramen för befintliga resurser. Fastigheter. Fastighetsunderhållet sköts ändamålsenligt och ekonomiskt i samarbete med inrättningarnas ansvarspersoner. Följande åtgärder kan nämnas:

• Arbetet med genomgång, reparation och förnyande av anläggningarna för utelek vid samtliga skolor och dagis fortgick

• Arbetet med anläggande av nya staket vid Tallkotten och Solbacken i Kimo färdigställdes under 2010.

• Utredningen av Centrumskolans inomhusklimat fortsatte. • Avlämnings- och hämtområdet vid Centrumskolan asfalterades

Byggande av nya servicebostäder för äldre. Under januari 2010 påbörjades planeringen av ett nytt serviceboende i Oravais. Detta projekt hade diskuterats i kommunen under många år. Upphandlingen av huvudprojektör utfördes under mars 2010. Till huvudprojektör valdes byggnadsplanerare Christer Lindqvist. Planeringen av 16 lägenheter samt sociala utrymmen på totalt ca 1500 m2 färdigställdes under våren och sommaren. Under hösten upphandlades byggentreprenör och sidoentreprenörer. Till huvudentreprenör valdes byggnadsbyrå H.Storlund. Byggnadsarbetet inleddes i slutet av oktober 2010 och beräknas vara avslutat hösten 2011. Byggnadsplanevägar och vägbelysning. Kommunens byggplanevägar underhålls kontinuerligt för att motsvara de krav som användning ställer. Bland de mera omfattande åtgärderna kan nämnas:

• Grundförbättring av Genvägen mellan Ringvägen och Starrmossvägen, totalt 132 m. • Grundförbättring av Kyttlandsvägen, totalt 426 m. • Byggande av gång- och cykelbana längs Genvägen från Centrumskolan, totalt 240 m.

. Mark- och fritidsområden. De yttre markområdena samt fritidsområdena sköts genom gräsklippning och slyröjning. Simstranden hålls ren och fri från skadliga föremål. Planeringen av idrottsplanens sanering utfördes under hösten 2010.


58

Vägar och vägbelysning Vägar och lättrafikleder som kommunen underhåller:

Typ av väg, km Bokslut 2009 bokslut 2010 Byggnadsplanevägar 10,74 10,74 Övriga vägar 2,5 2,5 Lättrafikleder 0,3 0,55 Antal ljuspunkter som kommunen underhåller: Vägbelysning 927 927 Nybyggda 34 0 Utvärdering av målsättningarna. Målsättningarna uppnåddes.


59

TEKNISKA NÄMNDENBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 7 269 1 500 1 500 5 037 336 %Avgiftsintäkter 1 120 5 310 5 310 10 497 198 %Övriga verksamhetsintäkter 122 603 143 210 143 210 161 294 113 %


TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 4 150





ÅRSBIDRAG -416 184 -404 500 -404 500 -482 765 119 %




Intern 356 666 345 270 345 270 375 603 109 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTERÖvriga verksamhetsintäkter 368 674 360 480 360 480 389 216 108 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -4 209 -5 650 -5 650 -5 432 96 %Material, förnödenheter och varor -5 123 -6 560 -6 560 -5 861 89 %Övriga verksamhetskostnader -2 676 -3 000 -3 000 -2 321 77 %



ÅRSBIDRAG 356 666 345 270 345 270 375 603 109 %


Totalt -308 531 -296 590 -296 590 -382 559 129 %


60

UPPGIFTSOMRÅDE: VATTEN- OCH AVLOPPSTJÄNSTVERKET Verksamhetsidé: Bruksvatten av hög kvalitet levereras utan driftstörningar till konsumenterna inom fastställt verksamhetsområde. Avloppsvattnet renas till av övervakande myndighet fastställda gränser. Säkerställandet av tillgången till hushållsvatten, kvalitetskontroll För att öka driftssäkerheten, i första hand vid vattenverket men även vid avloppsverket har automatisk övervakning installerats vid Kangans vattenreningsverk, vid avloppsreningsverket samt vid Björklidsbackens tryckförhöjningsstation . Tanken är att reningsprocesserna och pumparna ska kunna övervakas samt till viss del styras på distans från en datacentral som anläggs vid reningsverkets sociala utrymmen. Vid driftsstörningar alarmeras vattentjänstverkets personal via övervakningsdatorn. Till systemet kan även GSM-telefoner och bärbara datorer kopplas. Detta förkortar tiden för åtgärdande av till exempel läckor och pumpstopp samt minskar på antalet resor till vattenverket. Dricksvattnet testas kontinuerligt och uppfyller alla kvalitetskrav. Behandling av slam och avloppsvatten vid kommunens reningsverk. Kommunen behandlar och renar förutom det avloppsvatten som uppkommer från till avloppsnätet inkopplade hushåll även avloppsvatten från en del övriga hushålls dekompositionsbrunnar och slutna tankar. Kunderna faktureras för behandlingen. Reningsverket har fungerat utan större driftsstörningar. Reningskraven uppfylls med god marginal. Utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. I samband med revideringen Oravais kommuns utvecklingsplan för vattentjänster 2009 gjordes en utredning över vilka områden som skulle vara lämpliga att ta med vid en eventuell utvidgning av vattentjänstverkets verksamhetsområde för avloppsrening. Utredningen berörde bland annat Eljasus, Brännbergskärr, Tallstigen vid Oravaisfabrik och området mellan Oravais centrum och Kimo. Utredningen visade att Tallstigenområdet var det ekonomiskt mest lämpade för utbyggnad av kommunens avloppsnät. Under hösten 2009 anhölls om bidrag från dåvarande Västra Finlands miljöcentral. Samtidigt påbörjades en dialog med de boende på området. I den av fullmäktige fastslagna budgeten för 2010 reserverades 172 000 € för utbyggnad av avlopp på Tallstigenområdet. Eftersom området inte är detaljplanerat skulle anslutningsavgifterna bekosta projektet, förutom den del som skulle täckas av ett eventuellt statsbidrag. Anslutningsavgiften beräknades till 3500 – 6500 beroende på antalet anslutare och nivån på bidrag. Under vårvintern 2010 sändes flera enkäter ut till de boende. Under sommaren kunde konstateras att områdets innevånare inte var beredda att stå för projektets kostnader, varvid hela projektet ströks från investeringsbudgeten. Förflyttning av ledningar vid Oravais hälsovårdscentral. I och med byggande av det nya serviceboendet Solängen invid hälsovårdscentralen i Oravais utfördes en omfattande förflyttning av vatten- och avloppsledningarnas dragningar runt HVC- och bäddavdelningen. Arbetet berörde även fjärrvärme och elledningar.


61

Övriga ledningsprojekt. Invid Bockbergets planeområde sanerades 2 gamla avloppsbrunnar bort i samband med byggandet av klockarmossgränd. Samtidigt utvidgades nätet så att tomterna på det nya detaljplaneområdet kan anslutas. Byggande av ny vägförbindelse till avloppsreningsverket Under hösten 2010 anlades en ny väg från avloppsverkets gårdsplan ut till Tjäronäsvägen. Till stor del användes schaktmassor från Genvägens grundförbättring till vägens fördelningslager. Bärande lagret färdigställs under 2011. Fler abonnenter. Under året har 7 nya avtal om avloppsanslutningar uppgjorts. På vattensidan har tillkommit 10 nya abonnenter. Utvärdering. Målsättningarna för verksamheten har uppfyllts.


62

VATTEN OCH AVLOPPBokslut Bokslut Bokslut Bokslut

Vattenverket: 2007 2008 2009 2010Antal vattenreningsverk 1 1 1 1Utpumpad vattenmängd, m3 177 567 184 717 208 400Såld vattenmängd, m3 171 851 161 365 168 628 178 044Nätförluster, läckage m.m., m3 5 716 23 352 30 356Antal anslutna fastigheter totalt, st 767 777 784 791 - varav nya anslutningar, st 11 9 7 10 - varav uppsagda anslutningar, st 0 1 0 1Ledningsnätets längd totalt, m 132 324 133 959 146 590 146 848 - varav nytt under året, m 714 2 395 2 469 310 - ur bruk taget under året, m 140 760 140 130

Euro Euro Euro EuroVattenpriset: Konsumtionspris mk,euro/m3 0,85 0,85 0,85 1,00 Anslutningspris,euro/st (minst) 1 200 1 200 1 200 1 200Inkomster: Vattenförsäljning, euro 146 081 136 829 143 342 178 419 Grundavgifter, euro 68 138 68 314 65 374 67 261 Nya anslutningar, euro 13 032 20 108 15 866 12 000

Bokslut Bokslut Bokslut BokslutAvloppsverket: 2007 2008 2009 2010Antal avloppsreningsverk 1 1 1Behandlad avloppsvattenmängd, m3 178 102 93 687 88 906 117 683Fakturerad avloppsvattenmängd, m³ 69 240 69 113 68 909 74 065Inläckage i rörnät och brunnar, m3 108 862 24 574 19 997 42 016Slam från dekompositionsbrunnar, m3 883 849 856 770Avloppsvatten från cisterner, m³ 847 834 829 807Avloppsvatten från Rökeriet 513 539 569 795Antal anslutna fastigheter totalt, st 322 329 333 338 - varav nya anslutningar, st 16 7 4 6 + 1Ledningsnätets längd totalt, m 21 608 22 676 24 890 25 200 - varav nytt under året, m 1 108 1 068 550 310 - sanerad under året, m --- 38 200 120

Euro Euro Euro EuroAvloppsvattenpriset: Konsumtionspris, euro/m3 1,00 1,00 1,40 Anslutningspris, euro/st (minst) 1.900-2.500 2 500 2 500Inkomster: Avloppsvattenbehandling för anslutna fastigheter, € 69 240 68 744 71 680 103 060 Avloppsvattenbehandling för slam från dekompositionsbrunnar, euro 8 835 8 485 8 450 10 864 Avloppsvattenbehand. för cisterner, € + Rökeriet 3 309 3 422 3 560 4 946 Nya anslutningar, euro 19 592 22 699 9 258 17 500

Inkomster vatten och avlopp: Vattenförsäljning, euro 227 251 225 251 224 582 257 680 Avloppsvattenbehandling, euro 100 976 103 350 92 948 136 370

TOTALT: 328 227 328 601 317 530 394 050


63

VATTENTJÄNSTVERKET



procent av budget

Extern -47 857 29 480 29 480 14 124 48 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 272 912 340 000 340 000 324 233 95 %Avgiftsintäkter 1 857 250 250 -162 -65 %Övriga verksamhetsintäkter 250 250 0 0 %


TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 8 838 4 000 4 000 3 214 80 %




FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1 321 -10 000 -10 000 7 081 -71 %FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1 321 -10 000 -10 000 7 081 -71 %

ÅRSBIDRAG 25 682 123 580 123 580 93 398 76 %



RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -47 857 29 480 29 480 14 124 48 %

Intern 26 582 26 210 26 210 38 619 147 %RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN



VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -272 0 -729Material, förnödenheter och varor -291 0 -1 293

VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -563 0 -2 022


ÅRSBIDRAG 26 582 26 210 26 210 38 619 147 %


Totalt -21 275 55 690 55 690 52 743 95 %


64

UPPGIFTSOMRÅDE: BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET Verksamhetsidé: Att ansvara för brandväsendet, släcknings- och räddningsväsendet samt andra åtgärder i samband med eldsvådor och olyckor samt första delvård och handha förebyggande brandskydd och organisering av befolkningsskyddet och dess verkställighet.

Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Brandväsendet har övergått i regionala räddningsväsendet i Vasa stads regi.

BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDETBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATÅRSBIDRAG

VERKSAMHETSBIDRAGVERKSAMHETENS KOSTNADER

Köp av tjänster -153 846 -153 500 -153 500 -153 447 100 %Material, förnödenheter och varor 0 0Övriga verksamhetskostnader 0 0



ÅRSBIDRAG -153 846 -153 500 -153 500 -153 448 100 %


Totalt -153 846 -153 500 -153 500 -153 448 100 %


65

UPPGIFTSOMRÅDE: VÄGNÄMNDEN Verksamhetsidé: Vägnämnden bistår väglagen i frågor som berör väghållningen, samt att genom bidrag hjälpa väglagen att underhålla och förbättra vägarna. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Bidrag har utdelats till enskilda väglag för underhåll och förbättringsarbeten enligt de principer som kommunfullmäktige godkänt. Totalt 21 väglag har erhållit bidrag. I kommunen finns 70 väglag. Inga nya väglag har bildats. Sammanlagd vägsträcka: 177 239 m. Nämnden har haft tre ordinarie sammanträden.

Vägar 2008 2009 2010 Antal väglag som erhållit bidrag 21 20 21 Total väglängd, km 32,4 33,1 33,6

VÄGNÄMNDENBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -355 -630 -630 -581 92 %Köp av tjänster -5 697 -6 860 -6 860 -2 681 39 %Material, förnödenheter och varor -89 -150 -150 -144 96 %Understöd -16 820 -16 820 -16 820 -16 820 100 %Övriga verksamhetskostnader -144 -130 -130 -107 83 %



ÅRSBIDRAG -23 104 -24 590 -24 590 -20 333 83 %


Totalt -23 104 -24 590 -24 590 -20 333 83 %


66

UPPGIFTSOMRÅDE: MILJÖNÄMNDEN Verksamhetsidé: Miljönämnden är byggnadstillsyningsmyndighet och handhar de uppgifter som enligt lag och förordning ankommer på byggnads- och miljövårdsnämnder. Nämnden är även tillstånds- och tillsynsmyndighet för täktverksamhet, miljövårdsmyndighet samt den myndighet för campingområden som avses i lagen om friluftsliv. Verksamhetsmål 2010: Sakenlig och snabb behandling av ärendena. En uppföljning av gällande miljötillstånd görs kontinuerligt efter behov. Utvärdering av verksamhetsmålen: Ärenden har behandlats snabbt. Övervakningen har anpassats till tidsresurser. Uppföljning av anmälningspliktiga anläggningar har gjorts i mån av möjlighet. Utvärdering av användningen av budgetanslagen, utgifter/inkomster: Ansökningarna har varit betydligt flera än året innan. Byggande kring fritidsboendet har varit mycket aktivt. Bostadsbyggandet har p.g.a. lågkonjunkturen varit försiktigt. Stora produktionshallar har kommit för att stanna inom lantbruket. Byggande kring samhällsservice har varit betydande och trenden tycks fortsätta. Övrigt om verksamheten: Pälsdjursnäringens ljusare utsikter och dom nya kraven på burstorlekar har aktiverat branschen. Behov för förnyande av miljötillstånden och för bygglov har uppstått. Dom stora produktionshallarnas miljötillstånd behandlas i regel av ELY-centralen. Miljönämnden har beviljat ett miljötillstånd och fyra marktäktstillstånd. MILJÖNÄMNDEN Budget Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2006 2007 2007 2008 2009 2010 Antal sammanträden/§§ 11/120 9/89 10/120 8/49 8/80 10/79 8/70 Protokollf.tjänstem.besl. §§ 50 57 60 77 89 72 96 Bygglov och andra tillstånd 90 78 85 88 110 101 120 Miljötillstånd 5 1 5 --- --- 1 3 Marktäktstillstånd 3 1 3 4 1 4 2


67

MILJÖNÄMNDENBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERAvgiftsintäkter 24 387 19 100 19 100 31 830 167 %


VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -55 813 -57 800 -57 800 -53 154 92 %Köp av tjänster -4 636 -7 150 -7 150 -4 399 62 %Material, förnödenheter och varor -1 103 -1 400 -1 400 -938 67 %Övriga verksamhetskostnader -1 272 -1 500 -1 500 -1 235 82 %



ÅRSBIDRAG -38 438 -48 750 -48 750 -27 895 57 %

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGARAvskrivningar enligt plan -1 728

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -1 728






ÅRSBIDRAG -1 292 -1 500 -1 500 -1 120 75 %


Totalt -41 458 -50 250 -50 250 -29 015 58 %


68

UPPGIFTSOMRÅDE: FOLKHÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD Verksamhetsidé: Fr.o.m. 1.1.2009 sköts hälsovården av Korsholms kommun som är värdkommun för samarbetsområdet för Korsholm, Oravais och Vörå-Maxmo. Samarbetsområdets uppgift är att producera och utveckla hälso- och sjukvårdstjänsterna samt befrämja och upprätthålla befolkningens hälsa.

Specialsjukvården sköts av samkommunen för Vasa Sjukvårdsdistrikt. Vasa Sjukvårdsdistrikt tillhandahåller individuella och kollektiva hälsofrämjande tjänster, med de metoder som an-vänds inom specialsjukvården, för den befolkning som använder sig av dessa tjänster som en del av hälso- och socialvårdens servicesystem. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Målsättningen är att kommunen genom aktiva satsningar inom äldreomsorgen och utökat samarbete med hälsocentralen på sikt skall kunna minska utgifterna för specialsjukvården. Kommunens kostnader för specialsjukvården ökade med 28 000 euro jämfört med år 2009. Beslut har tagits för omorganisering av äldreomsorgen. Nya vårdplatser kommer att byggas invid hälsovårdscentralen. Bygget invid HVC kom igång på hösten och planeringen för bäddavdelningens renovering och utbyggnad tog fart före utgången av år 2010. Målmedvetna satsningar görs för att utveckla nivåstruktureringen inom primärhälso-vård och åldringsvård i enlighet med kommunprofiler. Antalet besök på läkarmottagningen inom primärhälsovården överskred målsättningarna. Antalet öppenvårds- och tandläkarbesök var däremot något lägre än planerat. Beläggningen på bäddavdelningen har varit lite högre under året och antalet vårddygn var år 2010 10 335 jämfört med 9 799 år 2009. Oravais kommuns andel av totalantalet vårddygn var 54,8 % (56,4 % år 2009). Befolkningens välfärd och hälsa ur ett helhetsperspektiv befrämjas genom ett aktivt samarbete mellan de olika sektorerna. Samarbetet mellan socialväsendet och primärhälsovården förverkligas genom vårdplane-ringsgrupperna. Ett aktivt samarbete sker även kring barn och unga. Kostnaderna för specialsjukvården var år 2010 2 071 000 euro (2 042 000 euro år 2009, +1,38 %) och för hälsovården 1 160 000 euro (1 238 000 euro år 2009, exkl. bäddavdelning, - 4,06 %). Kostnader för bäddavdelningen var 812 000 euro (723 000 euro år 2009). Anslaget för bäddavdelningen överfördes till socialnämnden från år 2007. BESÖK HVC (antal) Oravais

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Plan 2010

Bokslut 2010

Öppenvården 6 429 6824 7 000 6336 Fysioterapin 915 621 680 645 Lkm, läkarbesök 3 586 3165 3 000 3522 Tandvård, övr. besök 2 196 2091 2 500 1821 Bäddavdelningen 7 378 5524 6 500 5663


69

FOLKHÄLSOARBETE



procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 10 000 0 12 604

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 10 000 0 12 604

VERKSAMHETENS KOSTNADERPersonalkostnader -66 538 -70 000 -70 000 -70 938 101 %Köp av tjänster -1 181 707 -1 140 150 -1 140 150 -1 101 538 97 %



ÅRSBIDRAG -1 238 245 -1 210 150 -1 210 150 -1 159 871 96 %


Totalt -1 238 245 -1 210 150 -1 210 150 -1 159 871 96 %

SPECIALSJUKVÅRDBokslut 2009 Budget 2010

Budget-ändring


procent av budget


VERKSAMHETENS INTÄKTERFörsäljningsintäkter 105 031 0 63 224

VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 105 031 0 63 224

VERKSAMHETENS KOSTNADERKöp av tjänster -2 146 469 -2 250 000 -2 250 000 -2 134 398 95 %



FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -1 641FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -1 641

ÅRSBIDRAG -2 043 080 -2 250 000 -2 250 000 -2 071 174 92 %


Totalt -2 043 080 -2 250 000 -2 250 000 -2 071 174 92 %


70

Tablå över driftshushållningens utfall Bokslut

2009Budget 2010

Budget-ändring

Budget efter ändring Bokslut 2010 Avvikelse

Oravais kommun drift -10 195 755 -11 698 660 -23750 -11722410 -11559808 99 %

FÖRVALTNINGSSEKTORN -3 674 336 -362 450 -23750 -386200 -369202 96 %Centralvalnämnden 399 -3 700 -3700 -5560 150 %

Intäkter 3 078Kostnader -2 679 -3 700 -3700 -5560 150 %

Verksamhetsbidrag 399 -3 700 -3700 -5560 150 %

Revision -6 097 -6 210 -6210 -6744 109 %Kostnader -6 097 -6 210 -6210 -6744 109 %

Verksamhetsbidrag -6 097 -6 210 -6210 -6744 109 %

Förvaltning och näringsliv -326 446 -286 430 -23750 -310180 -296587 96 %Intäkter 333 286 354 300 354300 368683 104 %Kostnader -707 682 -676 030 -23750 -699780 -705148 101 %Finansiella int o kostnader -413Avskrivningar -2 000

Verksamhetsbidrag -376 809 -321 730 -23750 -345480 -336465 97 %

Intern 50 364 35 300 35300 39878 113 %Intäkter 59 791 46 000 46000 48052 104 %Kostnader -9 427 -10 700 -10700 -8174 76 %

Andra stadiets utbildning -2 362 -5 400 -5400 -4656 86 %Intäkter 2 569 1 000 1000 1935 194 %Kostnader -4 931 -6 400 -6400 -6591 103 %


Folkhälso- och specialsjukvård -3 281 324Intäkter 115 031Kostnader -3 394 714Finansiella int o kostnader -1 641

Verksamhetsbidrag -3 281 324

Landsbygdsnäringsverksamhet -58 506 -60 710 -60710 -55655 92 %Intäkter 98Kostnader -56 020 -57 810 -57810 -53415 92 %


Intern -2 584 -2 900 -2900 -2240 77 %Kostnader -2 584 -2 900 -2900 -2240 77 %

FLYKTINGSEKTORN 0 0 0 0 -95 %Flyktingnämnden 0 0 0 0 -95 %

Intäkter 7 012 266 7 464 900 7464900 7276771 97 %Kostnader -6 899 627 -7 374 900 -7374900 -7180737 97 %Finansiella int o kostnader -14 0 -29

Verksamhetsbidrag 112 626 90 000 90000 96004 107 %


BILDNINGSSEKTORN -3 122 157 -4 138 390 -4138390 -4114732 99 %Svenskspråkig grundläggande utbildning -1 580 839 -2 247 970 -2247970 -2275423 101 %

Intäkter 109 906 118 700 118700 197530 166 %Kostnader -1 581 402 -2 319 850 -2319850 -2355542 102 %Finansiella int o kostnader -7 0 -47Avskrivningar -20 712 -20 400 -20400 -20687 101 %

Verksamhetsbidrag -1 492 215 -2 221 550 -2221550 -2178746 98 %

Intern -88 625 -26 420 -26420 -96677 366 %Intäkter 47 736 93 840 93840 46351 49 %Kostnader -136 361 -120 260 -120260 -143028 119 %

Barndagvård -668 766 -729 570 -729570 -778479 107 %Intäkter 71 589 59 000 59000 70894 120 %Kostnader -694 962 -740 070 -740070 -794679 107 %



Fritidsnämnden -310 109 -316 560 -316560 -303152 96 %Intäkter 5 554 2 500 2500 3317 133 %Kostnader -292 382 -291 000 -291000 -285960 98 %Finansiella int o kostnader -15




71

Finskspråkig grundläggande utbildning -562 442 -844 290 -844290 -757677 90 %Intäkter 14 761 19 650 19650 33932 173 %Kostnader -508 914 -745 440 -745440 -712004 96 %



SOCIALSEKTORN -2 868 335 -6 672 890 -6672890 -6486303 97 %Individ och familjeomsorg -790 820 -819 990 -819990 -952300 116 %

Intäkter 302 507 231 900 231900 220520 95 %Kostnader -1 083 404 -1 040 190 -1040190 -1165810 112 %Finansiella int o kostnader -4 0 -16


Intern -9 918 -11 700 -11700 -6994 60 %Intäkter 436 0 1984Kostnader -10 355 -11 700 -11700 -8978 77 %

Äldreomsorg -2 077 515 -2 392 750 -2392750 -2302958 96 %Intäkter 334 206 319 000 319000 378916 119 %Kostnader -2 329 503 -2 632 550 -2632550 -2585612 98 %Finansiella int o kostnader 0 -6Avskrivningar -600

Verksamhetsbidrag -1 995 897 -2 313 550 -2313550 -2206702 95 %



Folkhälsoarbete och specialsjukvård -3 460 150 -3460150 -3231045 93 %Intäkter 0 75828Kostnader -3 460 150 -3460150 -3306874 96 %

Verksamhetsbidrag -3 460 150 -3460150 -3231045 93 %

TEKNISKA SEKTORN -526 939 -524 930 -524930 -585355 112 %Tekniska nämnden -308 531 -296 590 -296590 -382559 129 %

Intäkter 130 993 150 020 150020 176829 118 %Tillverkning för eget bruk 0 4150Kostnader -547 156 -554 520 -554520 -663744 120 %Finansiella int o kostnader -20Avskrivningar -249 013 -237 360 -237360 -275396 116 %


Intern 356 666 345 270 345270 375603 109 %Intäkter 368 674 360 480 360480 389216 108 %Kostnader -12 008 -15 210 -15210 -13613 90 %


Brand- och räddningsväsendet -153 846 -153 500 -153500 -153448 100 %Kostnader -153 846 -153 500 -153500 -153448 100 %


Miljönämnden -41 458 -50 250 -50250 -29015 58 %Intäkter 24 387 19 100 19100 31830 167 %Kostnader -62 825 -67 850 -67850 -59725 88 %Avskrivningar -1 728


Intern -1 292 -1 500 -1500 -1120 75 %

Kostnader -1 292 -1 500 -1500 -1120 75 %Verksamhetsbidrag -1 292 -1 500 -1500 -1120 75 %

Vägnämnden -23 104 -24 590 -24590 -20333 83 %Kostnader -23 104 -24 590 -24590 -20333 83 %


VATTENTJÄNSTVERKET -18 222 65 690 65690 45661 70 %Intäkter 274 769 340 500 340500 324071 95 %Tillverkning för eget bruk 8 838 4 000 4000 3214 80 %Kostnader -259 246 -210 920 -210920 -240968 114 %Finansiella int o kostnader 4 374Avskrivningar -73 540 -94 100 -94100 -79274 84 %

Verksamhetsbidrag -44 805 39 480 39480 7042 18 %

Intern 26 582 26 210 26210 38619 147 %Intäkter 27 146 26 210 26210 40641 155 %Kostnader -563 0 -2022



72

INVESTERINGAR

Investeringar per projekt 2010Budget

2010Bokslut

2010 %Investering, Oravais kommun utom vattentjänstverket -1 361 900 -1 007 938 74 %

Fast egendom -20 000 -114 582 573 %Markköp -20 000 -114 582 573 %

Markköp o tomtförsäljning -20 000 0Fridhem 559-404-8-178, 3080 m² 0 -80 000Post 559-404-1-41, 1308 m² 0 -25 000Stenlandet Rnr 4:180 tomt 1-3 kv 110, 4440 m² 0 -9 582

Samkommuner -173 400 -13 360 8 %Specialsjukvård -13 400 -13 360 100 %

Vasa Sjukvårdsdistrikt -13 400 -13 360 100 %Primärhälsovård -160 000 0

HVC renovering -160 000 0Värdepapper -5 000 -8 048 161 %

Aktier och andelar -5 000 -8 048 161 %Bostads Ab Oravais Pärlan 0 -3 048Österbottens biogas -5 000 -5 000 100 %

Husbyggnad -998 000 -715 867 72 %Äldreomsorgen -925 000 -662 756 72 %

Äldreomsorg, planering o byggande -885 000 0Äldreoms, planeringskostnader (kopiering) 0 -70 814Äldreoms, gårdsplansarbeten 0 -28 744Äldreoms, bygglov, övervakn o anslutn 0 -11 018Äldreoms, schaktning, röjning o rivn. 0 -9 315Äldreoms, flytt av ledningar -40 000 -81 791 204 %Äldreroms, huvudentreprenad 0 -438 612Äldreoms, elentreprenad 0 -8 100Äldreoms, VS-entreprenad 0 -10 320Äldreoms, V-entreprenad 0 -4 042

Förvaltningshuset -10 000 0Förvaltningshuset, planering av rörsanering -10 000 0

Centrumskolan -25 000 -17 828 71 %Centrumskolan, utredning av temperaturreglering -5 000 -6 039 121 %Lekutrustning till skolor och dagis -5 000 -11 789 236 %Centrumskolans takombyggnad, planering -15 000 0

Kimo skola -13 000 -19 860 153 %Kimo skola, staket -8 000 -13 748 172 %Lekutrustning till skolor och dagis -5 000 -6 111 122 %

Tallkotten -10 000 -9 012 90 %Tallkotten, färdigställande av staket -5 000 -4 864 97 %Lekutrustning till skolor och dagis -5 000 -4 148 83 %

Komossa skola -5 000 -6 412 128 %Lekutrustning till skolor och dagis -5 000 -6 412 128 %

Nya Branddepån -10 000 0Lager för oljebekämpningsredskap -10 000 0

I investeringsdelen upptas anslag för investeringar överstigande 5.045,64 euro.Den totala kostnadskalkylen för ett investeringsprojekt skall anges i investeringsdelen.Om förverkligandet av ett projekt sträcker sig över flere år skall anslag upptas i enlighet med hur förverkligande sker.


73

Publikegendom -165 500 -156 081 94 %

Byggnadsplanevägar -120 500 -129 033 107 %Kärrvändan 0 -387Malmvägen -30 000 -20 701 69 %Ny vägförbindelse till Tjäronäsvägen -10 000 -2 188 22 %Genvägen, delvis grundförb och asfalter. mellan Öurvägen och Stenlandet -20 000 -35 173 176 %Genvägen, byggande av trottoar, etapp 2 från skolan till backen -20 500 -18 217 89 %Kyttlandsvägen, grundförbättring 360 m -40 000 -51 857 130 %Rörängsvägen 0 -510

Vägbelysning 0 -356Kärrvändan 0 -356

Parker och allmänna områden -45 000 -26 692 59 %Muddring av Fjärdsändan -10 000 0Centrumskolan, asfaltering av hämtområdet -10 000 -9 846 98 %Återvinningsstation, planering och flyttning -10 000 0Planering av fjärdsändans iståndsättande, proj.ansökan, kommunandel -5 000 0Idrottsplanens sanering, planering -10 000 -16 846 168 %

Investering, vattentjänstverket -300 500 -142 493 47 %Affärsverk -300 500 -142 493 47 %

Vattenverket -88 500 -79 018 89 %Vattenverket, Gårdsledningar -20 000 -5 803 29 %Vattenreningsverket, byggande av automatisk övervakning -33 500 -43 795 131 %Reservkraft till vattenverket -35 000 -29 420 84 %

Avloppsverket -212 000 -63 476 30 %Avloppsledningar -10 000 -11 904 119 %Planering, avloppsnätets utbyggnad -10 000 -714 7 %Planering, sanering av avloppsverket -20 000 -3 728 19 %Avloppsverket, byggande av automatisk övervakning -35 000 -47 130 135 %Tallstigen på fabriksområde, byggande av avloppsledning -137 000 0

Totalt -1 662 400 -1 150 432 69 %

Försäljning av anläggningstillgångar per projekt 2010Budget

2010Bokslut

2010 %Investering, Oravais kommun 10 000 546 610 5466 %

Fast egendom 10 000 54 980 550 %Markköp 10 000 0

Markköp o tomtförsäljning, budget 10 000 0Tomtförsäljning 0 54 980

Björklidsbacken 559-404-11-26, tomt 1 kv 85, 1000 m² 0 2 000Stenlandet 559-404-4-180, tomt 4 kv 103, 2330 m² 0 4 700Skolområdet 559-404-34-34, 2628 m² 0 5 300Stenlandet 559-404-4-180, 3750 m² 0 7 575Tacksamvik RNr 3:127 tomt 3 kv AOs, 1550 m² 0 27 000Skolområdet 559-404-34-34, tomt 1-2 kv 124, 4161m² 0 8 405

Värdepapper 0 491 125Aktier och andelar 0 491 125

Oravais fastighetsbolag Branddepå Ab 0 491 125Publikegendom 0 505

Vägbelysning 0 505Vägbelysning, Björklidsbacken, korrigering 0 505

Investering, vattentjänstverket 51 600 0Affärsverk 51 600 0

Avloppsverket 51 600 0Tallstigen på fabriksområdet, byggande av avloppsledning 51 600 0

Totalt 61 600 546 610 887 %


74


75

BOKSLUT FÖR VATTENTJÄNST-

VERKET


76


77

RESULTATRÄKNING FÖR KALKYLMÄSSIGT ÅTSKILD AFFÄRSVERKSAMHET

VATTENTJÄNSTVERKET

1.1-31.12.2010 1.1-31.12.2009OmsättningFörsäljningsintäkter 364 712,51 301 914,54Tillverkning för eget bruk 3 213,58 8 838,31Övriga intäkter av affärsverksamhet 0,00 0,00Material och tjänster

Material, förnödenheter och varorInköp under räkenskapsperioden -112 272,32 -106 572,00

Ökning eller minskning av lager 0,00 0,00Köp av tjänster -50 002,35 -58 524,24

Personalkostnader Löner och arvoden -61 558,14 -68 452,32

LönebikostnaderPensionskostnader -13 070,12 -14 925,09Övriga lönebikostnader -3 049,34 -4 057,34

Avskrivningar och nedskrivningarAvskrivningar enligt plan -79 274,27 -73 539,51Nedskrivningar

Övriga kostnader för affärsverksamhet -3 038,36 -7 278,21Rörelseöverskott (-underskott) 45 661,19 -22 595,86Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter 0,00 0,00Övriga finansiella intäkter 9 346,49 6 832,08Räntekostnader -2 265,15 -5 508,99Ersättning för restkapital 0,00 0,00Övriga finansiella kostnader 0,00 -2,28

Överskott (underskott) före extraordinära poster 52 742,53 -21 275,05Extraordinära poster

Extraordinära intäkter 0,00 0,00Extraordinära kostnader 0,00 0,00

Överskott (underskott) före överföring till reserver 52 742,53 -21 275,05Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens 0,00 0,00Ökning eller minskning i reserver 0,00 0,00Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 52 742,53 -21 275,05


78

BALANSRÄKNING

AKTIVA 31.12.2010 31.12.2009

BESTÅENDE AKTIVA 711 310,73 759 972,39Immateriella tillgångar 0,00 0,00

Övriga utgifter med lång verkningstid 0,00 0,00Materiella tillgångar 711 310,73 759 972,39

Mark- och vattenområden 21 869,30 21 869,30Vattenverket 17 466,81 17 466,81Avloppsverket 4 402,49 4 402,49

Byggnader 0,00 0,00Fasta konstruktioner och anordningar 689 441,43 738 103,09

Vattenverket 267 114,92 286 133,82Avloppsverket 422 326,51 451 969,27

Maskiner och inventarier 0,00 0,00Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00

RÖRLIGA AKTIVA 60 864,54 242 158,71Fordringar 60 864,54 242 158,71

Långfristiga fordringar 0,00 0,00Lånefordringar hos dottersamfund 0,00 0,00

Kortfristiga fordringar 60 864,54 242 158,71Kundfordringar 60 864,54 242 158,71

Vatten- och avloppsvattenavgifter 54 815,92 238 088,95Anslutningsavgifter 7 900,00 0,00Slamavgifter 6 048,62 4 069,76

Övriga fordringar 0,00 0,00Resultatregleringar 0,00 0,00

Kassa och bank 0,00 0,00

SUMMA AKTIVA 772 175,27 1 002 131,10


79

PASSIVA 31.12.2010 31.12.2009

EGET KAPITAL 361 387,45 521 150,00Restkapital 308 644,92 542 279,69Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00Räkenskapsperiodens över-/underskott 52 742,53 -21 129,69

FRÄMMANDE KAPITAL 410 787,82 480 981,10Långfristigt 364 121,27 371 876,27

Lån från penning- och försäkringsinrättningar 145 949,99 180 704,99Affärsbanker 22 950,00 32 130,00Kommunfinans 122 999,99 148 574,99

Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00Erhållna förskott 0,00 0,00Övriga långfristiga skulder 218 171,28 191 171,28

Kortfristigt 46 666,55 109 104,83Lån från penning- och försäkringsinrättningar 34 755,00 34 755,00

Affärsbanker 9 180,00 9 180,00Kommunfinans 25 575,00 25 575,00

Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00Erhållna förskott 0,00 0,00Skulder till leverantörer 8 577,57 68 049,89

Leverantörsskulder, vattentjänstverket 8 577,57 68 049,89Övriga skulder 99,04 175,33

Mervärdesskatt 0,00 0,00Socialskyddsavgifter 99,04 175,33

Resultatregleringar 3 234,94 6 124,61Räntor 608,58 872,25Semesterlöner 2 626,36 4 173,45Övriga resultatregleringar 0,00 1 078,91

SUMMA PASSIVA 772 175,27 1 002 131,10


80

FINANSIERINGSANALYS

VattentjänstverketBokslut Bokslut

2010 2009

Kassaflödet i verksamhetenÅrsbidrag 132 016,80 52 264,46Extraordinära posterFinansiella intäkter o kostnader 7 081,34 1 320,81Korrektivposter till internt tillförda medel

Interna intäkter -40 641,27 -27 145,69Interna kostnader 2 022,39 563,28

Investeringarnas kassaflödeInvesteringsutgifter -142 493,49 -157 668,39Finansieringsandelar för investeringar 26 186,24Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -42 014,23 -104 479,29


Ökning av utlåningMinskning av utlåning

Förändringar i lånestockenÖkning av långfristiga lånMinskning av långfristiga lån -34 755,00 -34 755,00Förändring av kortfristiga lån 0,00 -3 130,79

Förändringar i eget kapitalÖvriga förändringar i likviditeten

Förändring av långfristiga fordringarFörändring av kortfristiga fordringar 181 294,17 -13 019,70Förändring av lång o. kortfristiga skulder -29 857,02 67 907,80

Finansieringens kassaflöde 116 682,15 17 002,31

Inverkan på kommunens likvida medel 74 667,92 -87 476,98


81

BALANSBOK 1.1-31.12.2010


82


83

RESULTATRÄKNING

1.1-31.12.2010 1.1-31.12.2009VERKSAMHETSINTÄKTER

Försäljningsintäkter 8 232 676,19 7 892 084,83Avgiftsintäkter 306 047,08 285 619,84Understöd och bidrag 460 277,51 461 595,38Övriga verksamhetsintäkter 296 089,14 284 531,50

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 7 363,30 8 838,31

VERKSAMHETSKOSTNADERPersonalkostnader -8 183 706,01 -7 506 544,26

Löner och arvoden -6 405 603,11 -5 812 676,17Lönebikostnader -1 778 102,90 -1 693 868,09

Pensionskostnader -1 457 207,46 -1 339 978,18Övriga lönebikostnader -320 895,44 -353 889,91

Köp av tjänster -8 459 687,44 -7 360 309,05Material, förnödenheter och varor -1 187 681,53 -1 148 146,87Understöd -1 795 458,42 -2 055 602,52Övriga verksamhetskostnader -814 610,29 -730 746,60

VERKSAMHETSBIDRAG -11 138 690,47 -9 868 679,44

SKATTEINKOMSTER 5 734 323,45 6 182 522,71

STATSANDELAR 5 852 220,00 4 407 685,00

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADERRänteintäkter 2 760,23 2 311,31Övriga finansiella intäkter 24 986,28 39 755,13Räntekostnader -16 140,29 -43 140,86Övriga finansiella kostnader -2 142,84 -207 803,20

ÅRSBIDRAG 457 316,36 512 650,65

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGARAvskrivningar enligt plan -375 357,43 -347 592,67Nedskrivningar 0,00 0,00

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 81 958,93 165 057,98

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 81 958,93 165 057,98(UNDERSKOTT)


84

BALANSRÄKNING

AKTIVA 31.12.2010 31.12.2009

BESTÅENDE AKTIVA 8 488 605,42 8 233 218,61Immateriella tillgångar 60 936,88 109 640,79

Övriga utgifter med lång verkningstid 60 936,88 109 640,79Materiella tillgångar 6 231 185,78 5 448 503,02

Mark- och vattenområden 722 889,16 627 489,92Byggnader 3 211 934,77 3 361 374,96Fasta konstruktioner och anordningar 1 274 808,23 1 363 450,64Maskiner och inventarier 201 893,87 39 027,02Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 819 659,75 57 160,48

Placeringar 2 196 482,76 2 675 074,80Aktier och andelar 2 196 482,76 2 675 074,80

FÖRVALTADE MEDEL 63 666,72 77 145,31Statliga uppdrag 19 516,50 32 995,09Donationsfondernas särkilda täckning 44 150,22 44 150,22

RÖRLIGA AKTIVA 1 361 424,83 2 834 075,35Fordringar 1 160 369,76 2 064 006,98

Långfristiga fordringar 16 333,68 16 333,68Lånefordringar hos dottersamfund 16 333,68 16 333,68

Kortfristiga fordringar 1 144 036,08 2 047 673,30Kundfordringar 234 663,94 514 599,20Övriga fordringar 201 058,37 117 971,80Resultatregleringar 708 313,77 1 415 102,30

Kassa och bank 201 055,07 770 068,37

SUMMA AKTIVA 9 913 696,97 11 144 439,27


85

PASSIVA 31.12.2010 31.12.2009

EGET KAPITAL 5 858 590,16 5 776 631,23Grundkapital 4 544 493,99 4 544 493,99Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00Uppskrivningsfond 13 061,45 13 061,45Över-/underskott från tidigare räkensk.period 1 219 075,79 1 054 017,81Räkenskapsperiodens över-/underskott 81 958,93 165 057,98

AVSÄTTNINGAR 0,00 0,00Övriga avsättningar 0,00 0,00

FÖRVALTAT KAPITAL 56 513,67 67 425,98Statliga uppdrag 12 363,45 25 842,04

Förmedlade lån av staten 12 363,45 25 842,04Donationsfondernas kapital 44 150,22 41 583,94

FRÄMMANDE KAPITAL 3 998 593,14 5 297 815,78Långfristigt 1 015 671,27 1 216 225,90

Lån från penning- och försäkringsinrättningar 797 499,99 1 025 054,62Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00Erhållna förskott 0,00 0,00Övriga långfristiga skulder 218 171,28 191 171,28

Kortfristigt 2 982 921,87 4 081 589,88Lån från penning- och försäkringsinrättningar 427 554,63 1 280 118,00Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00Erhållna förskott 5 768,71 296,16Skulder till leverantörer 1 319 707,89 1 188 542,13Övriga skulder 167 063,47 684 966,48Resultatregleringar 1 062 827,17 927 667,11

SUMMA PASSIVA 9 913 696,97 11 141 872,99


86

FINANSIERINGSANALYSKommunens verksamhet Bokslut Bokslut

2010 2009

Kassaflödet i verksamhetenÅrsbidrag 457 316,36 512 650,65Extraordinära poster 0,00 0,00Korrektivposter till internt tillförda medel -26 922,84 0,00

Investeringarnas kassaflödeInvesteringsutgifter -1 150 431,40 -1 489 819,39Finansieringsandelar för investeringar 0,00 441 306,92Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 546 610,00 0,00

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -173 427,88 -535 861,82


Ökning av utlåning 0,00 0,00Minskning av utlåning 0,00 0,00

Förändringar i lånestockenÖkning av långfristiga lån 0,00 0,00Minskning av långfristiga lån -280 118,00 -326 500,01Förändring av kortfristiga lån -800 000,00 1 000 000,00

Förändringar i eget kapital 0,00 0,00Övriga förändringar i likviditeten

Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0,00 0,00Förändring av fordringar 903 637,22 -605 292,02Förändring av räntefria skulder -219 104,64 1 105 410,01

Finansieringens kassaflöde -395 585,42 1 173 617,98

Förändring av likvida medel -569 013,30 637 756,16

Förändring av likvida medelLikvida medel 31.12 201 055,07 770 068,37Likvida medel 1.1 770 068,37 132 312,21

-569 013,30 637 756,16


87

FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK, ADB

HUVUDBOK, ADB

Budgetkonton

Balanskonton

BALANSBOK

VERIFIKATSERIER

10 inköpsreskontra

20 inköpsreskontra, flyktingförläggningen

22 inköpsreskontra, flyktingförläggningen, barn- och ungdomsenheten

25 inköpsreskontra, flyktingförläggningen, Jakobstad

30 inköpsreskontra, vattentjänstverket

35 memorial, vattentjänstverket

40 memorial

45 memorial, flyktingförläggningen

50 inköpsreskontra, socialkansliet

52 memorial, socialkansliet

55 socialkansliet, utkomststöd

60 anläggningstillgångar

70 kvitteringar, inköpsreskontra

80 fakturering

85 kvittering, försäljningsreskontra

90 löner


88


89

ORAVAIS KOMMUN KONCERNBOKSLUT


90


91

ORAVAIS KOMMUN

KONCERNRESULTATRÄKNING2010 2009 2008

Verksamhetsintäkter 14 470 306 13 208 848 10 438 606

Verksamhetskostnader -25 294 932 -22 767 580 -19 632 182

VERKSAMHETSBIDRAG -10 824 626 -9 558 732 -9 193 576

Skatteinkomster 5 734 323 6 182 523 6 327 816

Statsandelar 5 852 220 4 407 685 3 525 970

Finansiella intäkter och kostnaderRänteintäkter 5 372 7 752 38 149Övriga finansiella intäkter 29 402 44 774 71 781Räntekostnader -58 328 -89 839 -143 489Övriga finansiella kostnader -29 828 -236 489 -29 633

ÅRSBIDRAG 708 535 757 674 597 018

Avskrivningar och nedskrivningarAvskrivningar enligt plan -617 922 -561 618 -487 962Räkenskpsperiodens över- och underparivärdenNedskrivningar -74 514

Extraordinära poster

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 90 613 196 056 34 542

Bokslutsdispositioner 36 717 -10 378 -21 424Minoritetsandelar 81 -5 112

RÄKENSKAPSPERIODENSÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) 127 411 185 673 13 230

KONCERNRESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 57,2 % 58,0 % 53,2 %Årsbidrag/Avskrivningar, % 114,7 % 134,9 % 122,3 %Årsbidrag, euro/invånare 322,50 343,30 276,53Kommunens Invånarantal 2197 2207 2159


92

ORAVAIS KOMMUN

KONCERNBALANSRÄKNING

AKTIVA 31.12.2010 31.12.2009 31.12.2008

BESTÅENDE AKTIVA 11 238 269 10 550 263 11 095 756Immateriella tillgångar 218 106 273 075 135 918

Immateriella rättigheter 218 106 273 075 135 918

Materiella tillgångar 10 281 539 9 550 327 9 407 284Mark- och vattenområden 909 117 814 222 809 310Byggnader 6 720 185 6 873 637 6 674 586Fasta konstruktioner och anordningar 1 314 099 1 398 088 1 312 594Maskiner och inventarier 444 086 270 315 219 286Övriga materiella tillgångar 186 268 3 143Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 893 866 193 797 388 365

Placeringar 738 624 726 861 1 552 554Aktier och andelar 735 500 723 814 1 551 913Övriga lånefordringar 721 703 631Övriga fodringar 2 403 2 344 10

FÖRVALTADE MEDEL 113 491 111 880 127 772

RÖRLIGA AKTIVA 2 696 661 3 462 643 2 833 574Omsättningstillgångar 48 502 47 446 68 887

FordringarLångfristiga fordringar 9 734 1 170 1 313Kortfristiga fordringar 1 974 468 2 297 059 2 047 569Finansiella värdepapper 11 400 11 327 9 879

Kassa och bank 652 557 1 105 641 705 926

AKTIVA TOTALT 14 048 421 14 124 786 14 057 102


93

ORAVAIS KOMMUN

KONCERNBALANSRÄKNING

PASSIVA 31.12.2010 31.12.2009 31.12.2008

EGET KAPITAL -6 791 553 -6 629 144 -7 627 107Grundkapital -4 544 493 -4 544 493 -5 723 224Uppskrivningsfond -704 055 -720 361 -795 554Övriga egna fonder -120 204 -93 703 -61 006Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder -1 295 390 -1 084 914 -1 034 093Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -127 411 -185 673 -13 230

MINORITETSANDELAR -1 092 -13 475 -12 635

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH -444 309 -97 502 -86 567RESERVER

Avskrivningsdifferens -36 826 -38 735 0Reserver -407 483 -58 767 -86 567

AVSÄTTNINGAR -55 160 -53 181 -47 525Avsättningar för pensioner -576 -644 -624Övriga avsättningar -54 584 -52 537 -46 901

FÖRVALTAT KAPITAL -110 720 -109 815 -126 319

FRÄMMANDE KAPITAL -6 645 587 -7 221 669 -6 156 949Långfristigt räntebelagt främmande kapital -2 611 343 -2 641 325 -2 850 172Långfristigt räntefritt främmande kapital -236 590 -201 830 -181 585

Kortfristigt räntebelagt främmande kapital -589 501 -1 446 007 -400 837Kortfristigt räntefritt främmande kapital -3 208 153 -2 932 507 -2 724 355

PASSIVA TOTALT -14 048 421 -14 124 786 -14 057 102

KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL

Soliditetsgrad, % 51,5 % 47,7 % 55,0 %Relativ skuldsättningsgrad, % 25,5 % 30,3 % 30,3 %Koncernens lån, €/inv. 1 457 1 852 1 506Koncernens lånestock 31.12, 1000€ 3 201 4 087 3 251Kommunens invånarantal 2197 2207 2159


94

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS

2010 2009

Kassaflödet i verksamhetenÅrsbidrag 708 536 757 673Extraordinära posterKorrektivposter till internt tillförda medel -146 373 124 373

Investeringarnas kassaflödeInvesteringsutgifter -1 366 711 -1 757 206Finansieringsandelar för investeringar 56 265 443 509Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 560 154 3 612

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -188 129 -428 039


Ökning av utlåningenMinskning av utlåningen

Förändringar i lånestockenÖkning av långfristiga lån 231 908Minskning av långfristiga lån -302 708 -208 848Förändring av kortfristiga lån -817 572 1 045 170

Förändring i eget kapital 746 -8 448Övriga förändringar i likviditeten

Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -706 -612Förändring av omsättningstillgångar -1 056 21 441Förändring av fordringar 314 027 -249 347Förändring av räntefria skulder 310 406 228 398

Finansieringens kassaflöde -264 955 827 754

Förändring av likvida medel -453 084 399 715

Förändring av likvida medel -453 084 399 715Likvida medel 31.12 652 557 1 105 641Likvida medel 1.1 1 105 641 705 926

NYCKELTAL FÖR KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS

Intern finansiering av investeringar % 54,1 % 57,7 %Likviditet, kassadagar 8,8 16,1Intern finansiering av kapitalutgifter % 43,9 49,8Låneskötselbidrag 2,1 2,8


95

Noter till kommunens koncernbokslut

Principer för sammanställning av koncernbalansräkning

Eliminering av ömsesidigt innehavElimineringen av det ömsesidiga innehavet i kommunen och dotterbolagen har gjortsenligt parivärdemetoden.

Inbördes affärstransaktioner och interna bidragSkulder och fordringar och övriga ömsesidiga affärstransaktioner har, förutom smärretransaktioner, eliminerats.

Ackumulerad avskrivningsdifferensPlanmässiga avskrivningar på fastighetsbolagens anläggningstillgångar, som ej i sinegen bokföring har uträknats enligt plan och den ackumulerade differensen, har av-dragits från fastighetssamfundets eget kapital från raden vinst-/förlust från tidigareräkenskapsperioder.

SamkommunerSamkommunernas balanser har sammanställts rad för rad i proportion till ägarandelen.

Dottersamfund: KOMMUNKONCERNENS ANDEL AV:

Hemort: Ägoandel:Räkensk.per. eget främmande vinst/vinst/förlust kapital kapital förlust

Fastighets Ab Oravais Bostäder Oravais 100,00 % 16,29 291 839,44 1 787 208,21 16,29

Samkommuner:

Skn för fastighetsskötsel inom folkhälso Oravais 37,50 % 58 350,13 456 590,67 12 939,02 21 881,30arbetet i Oravais och Vörå-Maxmo

Vasa sjukvårdsdistrikt Vasa 1,20 % 0,00 532 690,28 605 836,02 0,00

Kårkulla samkommun Kirjala 0,11 % 130 870,55 11 708,44 13 534,70 143,96

Optima samkommun Jakobstad 1,23 % 560 265,50 154 647,78 82 404,33 6 891,27

Österbottens förbund Vasa 1,14 % -24 321,69 4 954,99 5 378,20 -277,27

Svenska Österbottens förbund Vasa 3,07 % 399 039,76 1 247 015,84 210 484,26 12 250,52för utbildning och kultur

Keski-Pohjanmaan amma- Kokkola 0,30 % 1 515 290,05 66 742,73 55 169,84 4 545,87tillisen koulutuksen ky


96


97

NOTER


98


99

BOKSLUTETS NOTER

Riktiga och tillräckliga uppgifter

Kommunens bokslut skall uppgöras enligt gällande lagar. I noterna lämnas de kompletterande uppgifter till bokslutet som behövs för att ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av verksamheten och ekonomin.

Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Om kommunen har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig skall den göra upp en resultat- och koncernbalansräkning jämte noter som tas in i bokslutet.

Bokföringsnämndens kommunsektion har gett anvisningar om noterna till bokslutet i sina allmänna anvisningar om uppgörande av balansräkning, resultaträkning och koncernbokslut samt i sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan. Till bokslutets noter hör dessutom finansieringskalkylen om vilken bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat en separat allmän anvisning. För att kommunernas bokslutsuppgifter skall vara jämförbara förutsätts att kommunens noter lämnas i enlighet med de ovan nämnda allmänna anvisningarna.

Kommunens bokslut är en offentlig handling. Också noterna till resultaträkningen, balansräkningen och koncernbokslutet skall offentliggöras.


100

BALANSRÄKNINGENS NOTER

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar Immateriella Övr utgifter m Förskotts- Totalträttigheter lång verkn.tid betalningar

Oavskriven ansk.utgift 1.1. 109 640,79 109 640,79Ökningar 0,00Finansieringsandelar 0,00Minskningar 0,00Avskrivningar 48 703,91 48 703,91Bokföringsvärde 31.12. 0,00 60 936,88 0,00 0,00 0,00 60 936,88

Materiella tillgångar Markområden Byggnader Fasta konstr. Maskiner o Förskotts- Totalto anläggn. inventarier betalningar

Oavskriven ansk.utgift 1.1. 627 489,92 3 361 374,96 1 363 450,64 39 027,02 57 160,48 5 448 503,02Ökningar 114 581,80 8 960,11 65 413,19 177 212,98 762 499,27 1 128 667,35Finansieringsandelar 0,00Minskningar 19 182,56 19 182,56Avskrivningar 158 400,30 154 055,60 14 346,13 326 802,03Bokföringsvärde 31.12. 722 889,16 3 211 934,77 1 274 808,23 201 893,87 819 659,75 6 231 185,78

PLACERINGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA

Aktier och andelar Aktier i Aktier i Andelar i Övriga aktier Totaltkoncernbolag intressebolag samkommuner och andelar

Oavskriven ansk.utgift 1.1. 777 227,70 1 369 200,52 497 646,58 2 644 074,80Ökningar 13 359,96 8 048,00 21 407,96Minskningar 500 000,00 500 000,00Nedskrivningar 0,00Bokföringsvärde 31.12. 277 227,70 0,00 1 382 560,48 505 694,58 2 165 482,76

Övriga lånefordringar Msb-fordringar Fordringar Fordringar Fordringar Totaltkoncernsamf. samkommun övriga samf.

Oavskriven ansk.utgift 1.1. 31 000,00 31 000,00Ökningar 0,00 0,00Minskningar 0,00Bokföringsvärde 31.12. 0,00 31 000,00 0,00 0,00 31 000,00

totalt 8 488 605,42

Långfristiga fordringar hos dottersamfund

Räntefordran på lån som kommunen beviljat Oravais BostäderKapital Ränte-% Ränta

1.1-31.12.2010 16 333,68 2 326,67


101

EGET KAPITAL 2010 2009

Grundkapital 1.1. 4 544 493,99 4 544 493,99Grundkapital 31.12. 4 544 493,99 4 544 493,99

Uppskrivningsfond 1.1. 13 061,45 13 061,45Ökning till uppskrivningsfonden under räkenskapsper. 0,00 0,00

Uppskrivningsfond 31.12. 13 061,45 13 061,45

Fondernas kapital 1.1. 0,00 0,00Överföringar till fonder under räkenskapsperiodenÖverföringar från fonder under räkenskapsperioden 0,00 0,00

Fondernas kapital 31.12. 0,00 0,00

Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 1 054 017,81 1 019 064,38Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 1 219 075,79 1 054 017,81

Räkenskapsperiodens över-/underskott 81 958,93 165 057,98

Eget kapital totalt 5 858 590,16 5 776 631,23

FRÄMMANDE KAPITAL 2010 2009

Skulder som förfaller till betalning efter fem år eller längre tid: -Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 85 000,00 165 000,00

Amorteringar på långfristiga lån som förfaller till betalning inom ett år:

Lånegivare / lånenr: Amortering 2011 Amortering 2010Nordea Bank 166520-13011 52 554,63 105 118,00Nordea Bank 166520-15941 45 000,00 45 000,00Aktia Bank 497030-82035835 50 000,00 50 000,00Kommunfinans / YVK 11725/05 50 000,00 50 000,00Kommunfinans / YVK 13008/08 30 000,00 30 000,00Kommuncertificat 200 000,00 1 000 000,00Totalt 427 554,63 1 280 118,00


102

SPECIFIKATION AV RESULTATREGLERINGAR

AKTIVA 2010 2009

Övriga resultatregleringar 708 313,77 1 415 102,30

Bland övriga resultatregleringar ingår 199 549,53 euro icke erhållna ersättningar för kvotflyktingar,sjukvårdskostnader för flyktingar om 195 828,40 euro, samt återbäring från Korsholms kommunför primärhälsovården 179 248,88 euro.

PASSIVA 2010 2009

Periodisering av semesterlöner o lönebikostnader 753 368,97 705 335,14Periodisering av räntor 2 310,64 3 101,89Övriga resultatregleringar 307 147,56 219 238,08

Bland övriga resultatregleringar ingår 152 563,28 euro utestående förskott för flyktingförläggningen.Den andra stora posten är överförda bidrag för projekten inom bildningsväsendet 48 346,81 euro.

ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN OCH INVESTERINGARSOM ÄR FÖREMÅL FÖR AVSKRIVNING

Genomsnittliga avskrivningar och investeringar 2009-2010Avskrivningar enligt plan 722 950,10 Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning 2 240 492,98 Avvikelse € 1 517 542,88 - Avvikelse % 67,73 -

Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på ett stort investerings-behov under granskningsperioden

På grund av samgången mellan Oravais och Vörå-Maxmo 1.1.2011 redovisas inte budget 2011och ekonomiplan 2012-2013.


103

GIVNA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

2010 2009

FÖR EGNA SKULDERInteckningar

FÖR KONCERNBOLAGENS SKULDERBorgensförbindelser

Fast. Ab Oravais Bostäder, Statskontoret* 824 493,56 882 093,56Fast. Ab Oravais Bostäder, Pohjola 60 202,80 67 283,52Fast. Ab Oravais Bostäder, Nordea 0,00 284 589,03Fast. Ab Oravais Bostäder, Nordea 520 000,00 0,00Koncernbolagens skulder totalt 1 404 696,36 1 233 966,11

* I summan ingår statslån för både Oravais Bostäder och Taberna.

2010 2009FÖR ÖVRIGA SKULDER

BorgensförbindelserAndelslaget Oravais Bioenergi 268 135,00 273 135,00Oravais Talo-Hus Oy Ab 11 908,49 27 793,49Ekorosk Ab 23 125,83 26 429,53Oravais Båtklubb 0,00 4 888,85Oravais Centralantennandelslag 0,00 3 000,00Kulla Boats Ab 87 958,84 110 682,54Oravais pensionärshemsförening 564 744,51 588 821,82Övriga skulder totalt 955 872,67 1 034 751,23


104

PLANMÄSSIGA AVSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan har bokförts och ges som bilageuppgifter. Uppgifterna behövs för moderbolagets koncernbokslut. Avskrivningar enligt plan har uträknats enligt enahanda principer inom koncernen med iakttagande av den ekonomiska användningstiden för anläggningstillgångarna. Gränsen för aktivering till balansen är 5.045 euro (exkl. moms) för anskaffningar. Avskrivningstiderna enligt plan är följande: PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR

Immateriella tillgångar Avskrivningametod

Immateriella rättigheter Lineär 5 år

Övriga utgifter med lång verkningstidADB-program Lineär 3 årÖvriga Lineär 3 år

Materiella tillgångar

Jord- och vattenområden ingen avskrivningstidByggnader och konstruktioner

Förvaltnings- och institutionsbyggnaderav sten Lineär 50 årav trä Lineär 45 år

Ekonomibyggnader Lineär 20 årFritidsbyggnader Lineär 30 årBostadsbyggnader

av trä Lineär 45 årFasta konstruktioner och anordningar

Gator, vägar, torg och parker Restvärdeavskrivning 15 %Broar, kajer och badinrättningar Restvärdeavskrivning 20 %Övriga jord- och vattenkonstruktioner Restvärdeavskrivning 15 %Vattendistributionsnät Restvärdeavskrivning 8 %Avloppsnät Restvärdeavskrivning 8 %Elledningar, transformatorer, utomhus-

belysning Restvärdeavskrivning 15 %Övriga rör- och kabelnät Restvärdeavskrivning 20 %Maskinerier och anordningar vid el-,

vatten- och dylika verk Lineär 20 årÖvriga fasta maskiner, anordningar och

konstruktioner Lineär 15 årMaskiner och inventarier

Övriga tunga maskiner Lineär 15 årÖvriga transportmedel Lineär 5 årÖvriga anordningar och inventarier Lineär 5 år

Övriga materiella nyttigheterNaturresurser Avskrivning enligt användningKonst och värdeföremål Ingen avskrivning


105

MEDLEMSFÖRTECKNING FÖR KOMMUNALA ORGAN FULLMÄKTIGE ERSÄTTARE

Backlund Harry, ordf. SFP Wörgren Birgitta SFP

Backman Gustav, I vice ordf. GL1 Forss Ulrika SFP

Björkström Ann-Britt, II vice ordf. SFP Backa Peter SFP

Agnesbäck Kaj GL1 Bergman Anders GL1

Andersson Tobias GL1 Wallin Ralf GL1

Björklund Roy SFP Hermans Dan GL1

Gammelgård Bror SFP Ludén Lis-Britt SDP

Hägg Tor-Erik GL1 (ersättaren ej personliga)

Jusslin Gunilla SFP

Kullas Ulf GL1

Käcko Anna t SFP

Lillbacka Gunda SFP

Långnabba Birgitta SFP

Nygård Helge GL1

Pitkäkangas Anita GL1

Salmela Susanne SFP

Silander Stig GL1

Staffans Lars-Erik SFP

Stenroos Jan-Erik SFP

Strand Mona SDP

Östman Elvi GL1

Antal ledamöter 21 st, SFP 52,4 %, GL1 42,8 % och SDP 4,8 %.

Från 30.3.2010 beviljades Lars-Erik Staffans befrielse från sina förtroendeuppdrag. Gunda Lillbacka blev I vice ordförande i fullmäktige och Birgitta Wörgren blev ordinarie ledamot


106

KOMMUNSTYRELSEN ERSÄTTARE Staffans Lars Erik, ordf. SFP Häggblom Alf SFP

Hägg Tor-Erik, vice ordf. GL1 Engström Kjell GL1

Strand Mona SDP Luden Lis-Britt SDP

Redlig Ann-Kristin SFP Lillbacka Gunda SFP

Björklund Roy SFP Back Fredrik SFP

Löfgren Karl-Göran SFP Långnabba Birgitta SFP

Wallin Ralf GL1 Nygård Helge GL1

Östman Elvi GL1 Wallin Maivor GL1

Ståhlberg Monica GL1 Nybacka Maj-Britt GL1

Antal ledamöter 9 st, SFP 44,5 %, GL1 44,5 % och SDP 11 %. Kommundirektören är föredragande i kommunstyrelsen.

Från 30.3.2010 beviljades Lars-Erik Staffans befrielse från sina förtroendeuppdrag. Gustav Backman valdes till kommunstyrelsens ordförande.

REVISIONSNÄMNDEN VALNÄMND FÖR PROPORTIONELLA VAL

Salmela Susanne SFP Jusslin Gunilla SFP

Agnesbäck Kaj GL1 Kullas Ulf GL1

Forss Ulrika SFP Stenroos Jan-Erik SFP

Karls Erik SFP Lillbacka Gunda SFP

Nyman Helena GL1 Agnesbäck Kaj GL1

CENTRALVALNÄMNDEN LANDSBYGDSNÄMNDEN Pärus Kenneth SFP Gammelgård Henrik GL1

Holmström Kurt GL1 Backa Peter SFP

Holm Marita SDP Österberg Mikael SFP

Engstrand Eini VF Nygård Karin SFP

Laaja Kaj Saml. Lillbacka Gunda SFP

Bäck Leif GL1

Hägg Lena GL1


107

SOCIALNÄMNDEN FLYKTINGNÄMNDEN Stenroos Jan-Erik SFP Backman Gustav GL1

Silander Stig GL1 Backman Birgitta SFP

Ludén Lis-Britt SDP Karls Seija SFP

Salmela Helene SFP Gammelgård Bror SFP

Lönnkvist Börje SFP Staffans Per-Ola SFP

Wallin Anne-May GL1 Bergman Marianne GL1

Lassus Maria GL1 Holmström Uno GL1

VÄGNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN Nygård Helge GL1 Backlund Johan SFP

Strand Tom SFP Andersson Bjarne GL1

Westerlund Anette SFP Strand Debora SFP

Nyman Helena GL1 Wörgren Birgitta SFP

Forslund Kurt SDP Bergman Thomas SFP

Svens Lars GL1

Puiras Kristina GL1

FRITIDSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN Gammelgård Bror SFP Häggblom Alf SFP

Hägg Kenneth GL1 Nygård Helge GL1

Käcko Anna SFP Hagberg Allan SDP

Wallin Lars SDP Krooks Anna-Lena SFP

Långnabba Birgitta SFP Andersson Tobias GL1

Joupers Jan GL1 Lillbacka Gunda SFP

Rådman Marlene GL1 Gammelgård Marianne GL1

FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Hanhimäki Sisko SFP Karls-Nygård Nina SFP

Norrgård Hilkka SFP Pitkäkangas Anita GL1

Forslund Jaana SDP Käcko Anna SFP

Ormiskangas Keijo Norrgård Sixten SFP

Saloranta Allan VF Långnabba Rune SFP till 13.4.2010

Lena Österberg SFP från 30.6.2010

Kullas Ulf GL1

Engström Kjell GL1


108

FÖRTROENDEVALDA, perioden 2009-2012

Representanter i olika samkommuner Samkommunstämman för fastighetsservice för Oravais, Vörå och Maxmo Backlund Harry Staffans Lars Erik Samkommunstyrelsen för fastighetsservice för Oravais, Vörå och Maxmo Pärus Kenneth Salmela Susanne

Revisionsnämnden vid HVC Bäck Ingmar Vasa sjukvårdsdistrikt samkommunfullmäktige Jusslin Gunilla Hägg Tor-Erik Kårkulla samkommunfullmäktige Nygård Denise Samkommunfullmäktige för Eskoon sosiaalipalvelujen ky Hanhimäki Sisko Samkommunfullmäktige för Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä Hanhimäki Sisko Samkommunfullmäktige för Optima samkommun Häggblom Alf

Stämmorepresentant för Samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur

Björkström Ann-Britt Fullmäktige för Österbottens förbund

Backlund Harry Representantskap för Österbottens förbund Backlund Harry

Styrelsen för Samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Häggblom Alf Styrelsen för Vasaregionens Utveckling Ab Westerlund Göran Styrelsen för Yrkeshögskolan Novia Jusslin Gunilla Gemensamma bildningsnämnden Björklund Maja Långnabba Rune till 13.4.2010 Pitkäkangas Anita Revisionsnämnden för Optima samkommun Björkström Ann-Britt Räddningsnämnden för Österbottens räddningsväsende Andersson Tobias


109

Samarbetsnämnden för V-O-M kommuner Backlund Harry Staffans Lars Erik Backman Gustav Salmela Susanne Kommundirektören

Uppbådsnämnden Norrgård Sixten

Vårdnämnden Pärus Kenneth Wallin Anne-May Österbottens avfallsnämnd Holmström Uno

Nämndemän vid Korsholms tingsrätt Pärus Kenneth Löfqvist Eva-Maria

Delegation för polisen

Lassus Kenneth Stig Silander

Delegationerna inom utbildningen på andra stadiet Häggman Gunvor Vasaregionens samarbetskommitté Backlund Harry Staffans Lars-Erik Niskala Markku

Godemän vid fastighetsförrättningar Strand Tom Back Fredrik Hellqvist Lisbeth Hägg Kennet Simons-Nylund Åsa Bäck Ingmar Representant vid lantmäteriförrättningar Sillanpää Lasse Direktionen för gymnasiet Gammelgård Henrik Björkström Ann-Britt Medlemmar i bolagsstyrelser där kommunen är delägare Bostads Ab Karlborgaren Haapaniemi Seppo Bostads Ab Oravais Pärlan Björklund Roy Bostads Ab Ringvägen 2 Mickélsen Sofia


110

Ekorosk Björklund Roy Fastighets Ab Oravais Branddepå (Likviderat 21.12.2010) Björklund Roy Stolpe (Sirén) Peter Björkström Ann-Britt Strand Mona Oravais Bostäder Hägg Tor-Erik Nyfelt Monica Niskala Markku

Documents

BOKSLUT 2010 - Vörå · Även Samkommunen för Vörå-Maxmo och Oravais HVC reserverade medel ... medan den i Oravais minskade från 3,9 till 3,4 %. Många kommuner befarade att