Kandidatuppsats

Brasilien – ett modernt men religiöst land En fallstudie av Brasilien utifrån Pippa Norris och Ronald Ingleharts teori om sekularisering och religiositet

           

Författare:  Elin  Sjögren                                  

Examinator: Johan Adetorp Handledare: Torsten Löfstedt Termin: HT14 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: GI1203

       

  ii  

ABSTRACT  The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the

theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why

Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses

existing statistics to examine different units of analysis of Brazil’s religious

landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still

religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of

measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical

safety of the citizens in Brazil. The theory of Norris and Inglehart is applicable to

Brazil and the study shows that their theory is plausible.

English title: Brazil – a modern but religious country: A case study of Brazil based on

the theory of secularisation and religiosity by Pippa Norris and Ronald Inglehart

Keywords: Secularization, Brazil, Pippa Norris & Ronald Inglehart.

       

  iii  

INNEHÅLL  ABSTRACT  ............................................................................................................................  ii  INNEHÅLL  ...........................................................................................................................  iii  FIGURFÖRTECKNING  .......................................................................................................  iv    

1   INLEDNING  ....................................................................................................................  1  1.1   TEORI  OCH  BAKGRUND  ..................................................................................................  1  1.1.1   Religion  och  Religiositet  .......................................................................................................  1  1.1.2   Sekularisering  ...........................................................................................................................  2  1.1.3   Sekulariseringsteorin  och  religiositet  enligt  Pippa  Norris  och  Ronald  Inglehart  ......................................................................................................................................................  3  

1.2   SYFTE  OCH  FRÅGESTÄLLNINGAR  ...............................................................................  5  1.3   TIDIGARE  FORSKNING  ....................................................................................................  5  1.4   METOD  OCH  MATERIAL  .................................................................................................  8  1.4.1   Metod  ............................................................................................................................................  8  1.4.2   Material  ........................................................................................................................................  9  1.4.3   Avgränsningar  .........................................................................................................................  11  

 2   RESULTAT  OCH  ANALYS  ........................................................................................  12  2.1   BRASILIENS  RELIGIÖSA  LANDSKAP  ........................................................................  12  2.1.1   Historia  .......................................................................................................................................  12  2.1.2   Religiositet  idag  ......................................................................................................................  13  2.1.3   Konstitutionen  ........................................................................................................................  16  

2.2   KULTUR  ............................................................................................................................  17  2.3   TRYGGHET  .......................................................................................................................  21  2.3.1   Ekonomisk  utveckling  .........................................................................................................  21  2.3.2   Hälsa  och  utbildning  .............................................................................................................  23  2.3.3   Socioekonomisk  jämlikhet  .................................................................................................  24  2.3.4   Politisk  stabilitet  ....................................................................................................................  26  2.3.5   Välfärdsutveckling  .................................................................................................................  29  2.3.6   Fred  ..............................................................................................................................................  30  

 3   RESULTATSAMMANFATTNING  OCH  SLUTDISKUSSION  ..............................  32    REFERENSER  .....................................................................................................................  35                        

       

  iv  

FIGURFÖRTECKNING      Figur 1 - Tillhörighet religiösa samfund  .....................................................................................  14  Figur 2 - Religiösa personer  ............................................................................................................  15  Figur 3 – Gud respektive Religion viktiga i livet.  ...................................................................  16  Figur 4 - Inställning till beteenden  ...............................................................................................  18  Figur 5 - BNP per Capita  .................................................................................................................  22  Figur 6 - GINI index  ..........................................................................................................................  25  Figur 7 - Tillit till parlamentet  .......................................................................................................  26  Figur 8 - Inställning till val  .............................................................................................................  27  Figur 9 - Vikten av ärliga val  .........................................................................................................  28      

       

  1  

1 INLEDNING  

Sekularisering är ett ständigt återkommande ämne när man talar om religion och

religiositet. Ofta talar man om ekonomisk tillväxt och modernisering som en

förutsättning och orsak till att ett land sekulariseras. Brasilien är Sydamerikas största

och viktigaste ekonomi med stark industri och jordbruk. Förutom ekonomin så är

även religionen stark i Brasilien. Den ekonomiska tillväxten ökar och landet

moderniseras snabbt inom många områden. Trots detta har religionen ett starkt fäste i

landet och individerna är religiösa. Brasilien är alltså trots sin starka ekonomiska

tillväxt inte sekulariserat. Men vad beror egentligen den höga religiositeten på?

Sekulariseringsteorier är omdiskuterade och vissa forskare menar att sekularisering är

ett fenomen som inte finns. Andra forskare menar att sekularisering kommer spridas

till hela världen så småningom. Pippa Norris och Ronald Inglehart har utifrån

klassiska sekulariseringsteorier utvecklat en ny teori om sekularisering och religiositet

som bygger på individens upplevda trygghet.

Uppsatsen försöker ge en förklaring till varför Brasilien inte är sekulariserat. Detta

genom att utifrån Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet

undersöka fallet Brasilien genom en kvalitativ innehållsanalys. Samtidigt blir

uppsatsen därför en prövning av Norris och Ingleharts teori om sekularisering och

religiositet för att se om teorin håller när man applicerar den på fallet Brasilien.

1.1 TEORI  OCH  BAKGRUND  

1.1.1 Religion  och  Religiositet  Enligt Carl- Martin Edsman är religion ”en kulturyttring som inte låter sig infångas

under någon generellt accepterad, heltäckande definition”.1 Detta återkommer gång på

gång när man letar efter en definition av begreppet. Begreppet religion har ingen

                                                                                                               1 Edsman, Carl-Martin. ”Religion”. Nationalencyklopedin. 2014. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religion Hämtad 2014-11-18.

       

  2  

framträdande definition som alla forskare kan enas kring. Dock brukar man tala om

substantiella och funktionella definitioner av religion. Den substantiella definitionen

definierar vad religion är, och den funktionella definitionen definierar vad religion

gör. Många forskare använder sig dock av en definition som har både substantiella

och funktionella inslag. 2 Steve Bruce, en framstående forskare inom

sekulariseringsdebatten, menar att religion är tro, utövande och institutioner som

bygger på en makt, antingen i form av gudar eller en opersonlig makt, som kan

påverka villkor eller ingripa i människans vardag. Han definierar det som:

[…] beliefs, actions and institutions predicated on the existence of entities

with powers of agency (that is, gods) or impersonal powers or processes

possessed of moral purpose (the Hindu notion of karma, for example) which

can set the conditions of, or intervene in, human affairs.3

Bruces definition av religion är utgångspunkten för begreppet i denna uppsats.

1.1.2 Sekularisering  

Steve Bruce definierar sekularisering som:

[…] a social condition manifest in (a) the declining importance of religion for

the operation of non-religious roles and institutions such as those of the state

and the economy; (b) a decline in the social standing of religious roles and

institutions; and (c) a decline in the extent to which people engage in

religious practices, display beliefs of a religious kind, and conduct other

aspects of their lives in a manner informed by such beliefs.4

Bruce menar att sekularisering är ett socialt tillstånd som märks genom att religionen

tappar sin plats i samhället. Han menar också att religiösa institutioner och ämbeten

tappar makt i samhället samtidigt som människors tro och deltagande i religiösa riter

minskar. Förutom detta upphör människor att anpassa sitt liv efter religiösa

övertygelser. Bruce menar alltså att sekularisering handlar om både samhällets och

individens relation till religion.

                                                                                                               2  Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber, 2005:28. 3 Bruce, Steve. God is dead: secularization in the West. Oxford: Blackwell, 2002:2. 4 Ibid, 3.

       

  3  

Pippa Norris och Ronald Inglehart har en kortare definition av sekularisering och

väljer att förklara sekulariseringsprocessen som ”a systematic erosion of religious

practices, values, and beliefs”.5 De definierar sekularisering som en systematisk

minskning av religiöst utövande, religiösa värderingar och religiös tro. Norris och

Inglehart definierar alltså sekularisering endast utifrån individens relation till

religionen. Dock menar de att individens religiositet i sin tur påverkar samhället och

hur mycket makt och förtroende religiösa partier eller organisationer har.

Sekularisering sker hos individen men ger konsekvenser för hela samhället.6

Det finns ingen motsättning i Bruces respektive Norris och Ingleharts definitioner av

sekularisering. Dock är Bruces mer allomfattande och används därför i uppsatsen för

att definiera sekularisering.

1.1.3 Sekulariseringsteorin   och   religiositet   enligt   Pippa   Norris   och   Ronald  

Inglehart  

Sekulariseringsteorin av Pippa Norris och Ronald Inglehart är utgångspunkten i

uppsatsen och appliceras på fallstudien av Brasilien. Norris och Inglehart är

statsvetare vid Harvard University respektive vid University of Michigan. De skriver i

sin bok Sacred and Secular: Religion and Politics Worldwide om försvagad ställning

för religionen som en följd av modernisering.7 De menar att det är för tidigt att

begrava sekulariseringsteorierna helt och gör därför ett försök att uppdatera teorier om

sekularisering för att passa in i världen idag. Norris och Inglehart menar att deras

sekulariseringsteori bygger på två grundantaganden om världen. Dessa två är

Trygghetspremissen och Premissen om den kulturella traditionen. 8

Med Trygghetspremissen menar Norris och Inglehart att det finns en skillnad i hur

rika och fattiga länder i världen uppnår socioekonomisk jämlikhet och vilken nivå

välfärden ligger på. Författarna menar att brist på trygghet leder till ökad religiositet

hos individen. De fattiga länderna har svårare att tillgodose trygghet för sina                                                                                                                5  Norris, Pippa. & Inglehart, Ronald. Sacred and Secular: Religion and Politics Worldwide. 2. uppl. Cambridge: Cambridge University Press, 2011, 5  6 Ibid, 208. 7 Ibid, 25. 8 Ibid, 4,13.

       

  4  

medborgare, och är därför mer religiösa än rika länder. Författarna menar att

industrialisering och välfärdsutveckling är sätt för ett land att ta sig ur fattigdomen

och därmed öka tryggheten för individen. Författarna tydliggör dock att ekonomisk

utveckling är en förutsättning för att tryggheten ska öka i ett land, men att den inte är

tillräcklig i sig själv. De påpekar också att trygghet i ett land som följd av

modernisering tillfälligt kan stanna upp om det händer något krisartat i landet i fråga

så som krigshot, naturkatastrofer eller terrordåd. Den ekonomiska tillväxten som

kommer med moderniseringen leder till bland annat bättre sjukvård, bättre smittskydd

vid epidemier och lägre barnadödlighet. Dessutom minskar de sanitära problemen och

vattentillgången blir bättre. Detta leder till ökad trygghet i landet. Även utbildningen

blir bättre för invånarna, och som följd av detta minskar analfabetismen. Förutom

detta är korruption och politisk instabilitet andra saker som kan minska tryggheten i

landet. Välfärdsutveckling och socioekonomisk jämställdhet är särskilt viktiga för

tryggheten enligt Norris och Inglehart, som menar att den ekonomiska tillväxten

landet genomgår måste gynna alla invånare och inte bara de rikaste.9

Premissen om den kulturella traditionen innebär att kulturen ett land haft tidigare

påverkar vilken bild av världen invånarna i landet har även idag. Det innebär alltså att

värdesystemet som en individ har idag härstammar ifrån landets historiska, kulturella

och religiösa kontext. De värden och värderingar som uppstått ifrån religionen finns

kvar i landets kultur. Dessa värden förmedlas inte längre enbart genom religionen

utan är en del av samhället i stort genom undervisning, media och uppfostran. När

landet sekulariseras tappar de religiösa värdena sin plats i samhället och är inte längre

lika viktiga för individens sätt att tänka och se på sin omgivning. Enligt Norris och

Inglehart tappar de religiösa auktoriteterna, genom sekularisering, makten över

individernas inställning till dessa värden och värderingar. Norris och Inglehart menar

att inställningen till abort, homosexualitet och skilsmässa påverkas av religiösa

värden.10

Norris och Inglehart har efter empiriska attitydundersökningar kommit fram till att

deras grundpremisser stämmer, alltså att individer som växer upp i en otrygg miljö är                                                                                                                9  Ibid, 13ff. 10 Ibid, 41.

       

  5  

mer benägna att vara religiösa. De menar också att den kulturella kontexten ett land

haft delvis påverkar religiositeten. Den kulturella traditionen slutar påverka

individerna när sekulariseringen väl fått fäste i landet, och de kulturella och religiösa

värdena har försvunnit. Deras undersökningar ger också statistiska bevis för att

religiöst deltagande minskar när individens inställning till olika värden inte längre

påverkas av religionen. Detta kan tyckas vara självklart, dock ger det stöd till att

Norris & Inglehart mäter deltagande i gudstjänster eller liknande för att visa på

människors religiositet. Undersökningarna visar även att religiösa länder har större

befolkningstillväxt än de sekulariserade rikare länderna. I sina undersökningar hittar

de även bevis för att pluralism inte leder till ökad religiositet i ett land. Istället är det

de länder som har ett homogent religiöst landskap, där staten har makt över de

religiösa institutionerna, som är mest religiösa.11

1.2 SYFTE  OCH  FRÅGESTÄLLNINGAR  

Uppsatsen är en fallstudie av Brasilien utifrån Norris och Ingleharts teori om

sekularisering och religiositet. Uppsatsen prövar därmed teorin och förklarar varför

Brasilien inte är sekulariserat.

Frågeställningar:

- Hur kan man, utifrån Pippa Norris och Ronald Ingleharts teori om

sekularisering och religiositet, förklara att Brasilien inte är sekulariserat?

- Håller teorin som förklaring när man applicerat den på fallet Brasilien?

1.3 TIDIGARE  FORSKNING  

Sekulariseringsteorier har diskuterats flitigt och det finns religionsvetare, statsvetare

och sociologer som både stödjer och förkastar olika teorier om sekularisering.

Sekulariseringens förekomst i världen är omdiskuterad, och vissa forskare menar att

det inte finns något fenomen som går att kalla sekularisering.12 Flera forskare menar

att sekularisering är något oundvikligt och kommer att spridas över hela världen. Max

Weber skriver att moderniseringen som kommit i och med industrialiseringen och den

                                                                                                               11 Ibid, 219ff. 12 se ex Stark, Rodney. Secularization R.I.P. I: Sociology of religion 60, No. 3 (1999): 249-273.

       

  6  

ekonomiska utvecklingen kommer att leda till att religionen tappar sin makt i

samhället.13 Detta kommer så småningom leda till det vi kallar för sekularisering.

Bruce utvecklar i sin bok God is Dead något han kallar för sekulariseringsparadigmet.

Paradigmet bygger på vissa nyckelorsaker som leder fram till sekularisering. Några av

dessa följer; Monoteism, som leder till rationellt tänkande, vetenskap och teknologisk

utveckling. Detta leder i sin tur till att vårt sätt att tänka och se på världen förändras.

Den protestantiska etiken som uppstår genom reformationen och dess betoning av

arbete ledde till att kapitalismen utvecklades och att den ekonomiska utvecklingen tog

fart. Detta ledde i sin tur till att människans sociala och strukturella liv förändrades.

Det uppkom klasskillnader i samhället, vilket i sin tur påverkade vilken kultur och

religion individerna hade, samtidigt som religionen fick mindre inflytande i de

samhälleliga institutionerna så som ekonomin. Individualismen som följde

reformationen gjorde att kyrkan tappade sin länk som enda förmedlare mellan

människan och Gud. Detta ledde i sin tur att människor utvecklade sina egna sekter,

kyrkor eller individuella tro.14

Rodney Stark framhåller i sin artikel ”Secularization R.I.P.” att vi en gång för alla

borde begrava alla sekulariseringsteorier eftersom de visat sig vara önsketänkande

utan vetenskaplig grund. Han menar att sekularisering inte alls är en pågående

process, utan ett utdött sätt att se på religiös förändring. Stark menar att alla

sekulariseringsteorier bygger på samma grund. För det första menar de flesta teorier

att det är modernisering som är drivkraften i sekularisering. Sekularisering sker på

både samhällsnivå med delning av religion och stat, samt på individnivå där den

privata religiositeten minskar. Dessutom menar Stark att alla teorier utgår ifrån att det

är vetenskapen som leder individen bort ifrån religionen och att när sekulariseringen

väl fått fäste är den oåterkallelig. Ytterligare en grund som finns i alla

sekulariseringsteorier enligt Stark är att sekulariseringen kan appliceras på alla

kulturer och därför kommer att spridas över hela världen. Stark menar alltså att de

flesta sekulariseringsteorier bygger på bland annat modernisering, och därmed en

                                                                                                               13  Weber, Max. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Översättning Agne Lundquist. Lund: Argos Förlag AB, 1978/1904. 14 Bruce. 2002:5ff.

       

  7  

ekonomisk utveckling, som orsaken och förutsättningen till sekularisering. 15 Även

Bruce menar att bland annat den ekonomiska utvecklingen så småningom leder till

sekularisering i ett land. Bruce är dock tydlig med att vetenskapen i sig inte är en

orsak till sekularisering. Han menar att det uppkommer ett nytt tankemönster tack

vare vetenskapen, som inte passar ihop med religionens tankemönster.16

Norris och Inglehart gav ut första upplagan av sin bok Sacred and Secular år 2004.

Sedan dess har de fått både beröm och kritik för sin teori. Tim Immerzeel och Frank

van Tubergen testar och vidareutvecklar Norris och Ingleharts teori i sin artikel

”Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European

Countries”.17 Deras undersökning ger stöd åt tesen att otrygghet hos individen leder

till religiositet. Deras undersökning testar dock teorin enbart på europeiska länder.

Även Karel Dobbelaere nämner Norris och Inglehart i en artikel. I ”Testing

Secularization Theory in Comparative Perspective” testar han sekulariseringsteorier

för att ta reda på deras validitet när man applicerar dem på olika länder. Han prövar

även teoriernas förklaringsmöjligheter. Han menar att man måste testa både den

individuella och den samhälleliga sekulariseringen tillsammans för att kunna avgöra

om ett land genomgått sekularisering eller inte. Dobbelaere uttrycker också att han

inte tror att det går att se ett samband i stil med Norris och Ingleharts

sekulariseringsteori om trygghet och religiositet. Han tror inte att man i en

undersökning skulle se att de otryggaste samhällsklasserna har den lägsta

minskningen av religiositet i ett land. Dobbelaere gör dock aldrig någon empirisk

undersökning utifrån detta.18

Det mesta som skrivits om religiositet och religion i Brasilien och Latinamerika de

senaste åren handlar främst om hur protestantismen har ökat och fått mer anhängare.

Protestantismens ökning har sedan analyserats utifrån olika samhällsperspektiv.

Joseph E. Potter m.fl. undersöker i sin artikel ”The Growth of Protestantism in Brazil

and Its Impact on Male Earnings, 1970-2000” ett eventuellt samband mellan                                                                                                                15 Ibid, 251ff. 16 Bruce. 2002.  17 Immerzeel, Tim, & Van Tubergen, Frank. Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European Countries. I: European Sociological Review 29, No. 2 (2013): 359–372. 18 Dobbelaere, Karel, Testing secularization theory in comparative perspective. I: Nordic Journal of Religion and Society 20, No. 2 (2007): 137-147.

       

  8  

protestantismens ökning och inkomsten för män.19 I forskningsfältet saknas det dock

en tydlig framställning och förklaring till varför sekularisering inte uppfyllts i

Brasilien. Uppsatsen applicerar Norris och Ingleharts teori om sekularisering på

Brasilien, för att försöka förklara varför landet inte sekulariseras. Uppsatsen blir

därför även en prövning av Norris och Ingleharts teori. Denna uppsats är inte den

första som testar Norris och Ingleharts teorier om sekularisering, dock är det en

tillämpning av deras teori på just Brasilien, något som inte gjorts tidigare.

1.4 METOD  OCH  MATERIAL  

1.4.1 Metod  

För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning appliceras Norris och Ingleharts

teori om sekularisering och religiositet på Brasilien. Syftet med denna fallstudie är

både att få en helhetsförståelse för just landet Brasilien och sekulariseringens frånvaro

där, men också för att testa teorin.20 Genom en förklarande studie kan uppsatsen svara

på varför Brasilien inte är sekulariserat.21 Den kvalitativa innehållsanalysen som

genomförs innebär kortfattat att litteratur av olika slag ligger som grund för en

kvalitativ analys av materialet där det mest relevanta för frågeställningens besvarande

plockas ut. En kvalitativ analys förkastar eller bekräftar vanligtvis inte enbart teorin

utan omformulerar den även, något som inte sker i denna uppsats då syftet endast är

att förklara varför Brasilien inte är sekulariserat. 22 Norris och Ingleharts teori

utvecklas inte utan används alltså bara i sin nuvarande form. Uppsatsen kommer dock

att visa om teorin fungerar som förklaring eller om den bör förkastas. I uppsatsen

undersöks dessutom redan existerande data genom en så kallad sekundäranalys.23

Teorin operationaliseras för att lättare kunna appliceras på analysen. Appliceringen av

teorin görs genom att analysenheter väljs ut baserat på Norris och Ingleharts teorier

om sekularisering och religiositet. Analysenheterna är: Brasiliens religiösa landskap

                                                                                                               19 Potter, Joseph E, Amaral, Ernesto F.L. Woodberry, Roberto. The Growth of Protestantism in Brazil and Its Impact on Male Earnings, 1970–2000. I: Social Forces 93, No. 1 (2014):125-153. 20  Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber, 2006:96. 21 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012:36. 22 Ibid, 260. 23  Esaiasson m.fl. 2012:188; se även Grønmo, 2006:130.  

       

  9  

med Historia, Religiositet idag och Konstitutionen som variabler. Analysenheten

Kultur med variabeln religiösa värderingar. Samt analysenheten Trygghet med

variablerna Ekonomisk utveckling, Hälsa och utbildning, Socioekonomisk jämlikhet,

Politisk stabilitet, Välfärdsutveckling och Fred. Betydelsen och innehållet av dessa

analysenheter tydliggörs och diskuteras i resultatet. I analysen redogörs även den

religiösa förändringen över tid i Brasilien som sedan analyseras utifrån de olika

analysenheterna för att se om det finns ett samband mellan dem. Detta för att kunna

visa hur religiositeten i förhållande till de olika analysenheterna har förändrats.

Utifrån Norris och Ingleharts teori visar analysen på både faktiska tillstånd samt på

upplevda tillstånd.

1.4.2 Material  

För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning studeras bland annat litteratur. Till

teoriavsnittet om sekularisering har jag orienterat mig i forskningsdiskursen och

plockat ut de teoretiker och forskare som jag anser är av värde för denna studie. Steve

Bruce räknas som en klassiker inom sekulariseringsdebatten och refereras till i

mycket av litteraturen som finns rörande sekularisering. Bruce används därför som en

forskare som får representera den sidan av diskursen som anser att sekularisering är

en förklaring av religiös förändring. För att visa att debatten om sekularisering har

flera sidor och olika ståndpunkter får Rodney Stark representera den sidan av

diskursen som anser att sekularisering inte är en förklaring till förändringen. Jag är

medveten om att inte alla forskare i sekulariseringsdebatten håller med varken Bruce

eller Stark. De används dock som exempel för att tydliggöra vilka olika synsätt

forskare kan ha på sekularisering och att forskare inte är överens om sekulariseringens

betydelse.

För att ta reda på fakta om landet, till exempel rörande historia, politik eller annat

användbar information till min analys har jag konsulterat tryckta källor. Förutom detta

används statistik ifrån attitydundersökningar och index-mått som utvecklats av olika

organisationer eller statsvetare. Dessa presenteras och problematiseras fortlöpande i

analysen. I uppsatsen redovisas statistiken och index-måtten genom olika figurer, för

att bland annat visualisera olika värdens relation till varandra. Statistiken redovisas

       

  10  

bland annat genom linjediagram, för att på ett tydligt sätt redovisa för

utvecklingstendenser över tid.24 Statistiken som används i sekundäranalysen kommer

bland annat ifrån World Values Survey (WVS) och är insamlad i flera omgångar över

ett tidsspann på över 20 år. Statistiken som redogörs i uppsatsen kommer ifrån

undersökningar gjorda i Brasilien under tre år: 1991, 2006 och 2014. 1991 var det

1782 svarande och undersökningen har en felmarginal på 2,4 %, 2006 var det 1500

svaranden, dock är felmarginalen inte utskriven. År 2014 var det 1486 svarande och

undersökningen har en felmarginal på 2,6 %.25 Respondenterna är representativa för

befolkningen i landet men hänsyn till ålder, kön, yrke och demografi. Detta

generaliseras och används för att representera landet i stort. 26

Statistiken ifrån WVS är relevant i mitt arbete eftersom det visar människors attityder

till bland annat religiositet. Norris och Inglehart menar att individens religiositet

påverkas av individens känsla av trygghet. Attitydundersökningarna gjorda av WVS

är därför viktiga eftersom de redogör för vad människorna känner och hur de upplever

olika situationer. WVS är ett forskningsprojekt som samlar in statistisk data ifrån

attitydundersökningar ifrån länder runt om i världen. Statistiken samlas in med några

års mellanrum i de olika länderna, och det används ungefär samma frågor gång på

gång. Detta för att man ska kunna få ett jämförelsematerial för hur individers

värderingar och tro förändras över tid.27 Att göra en sekundäranalys ger en fördel då

förändringen över tid i det religiösa landskapet studeras i uppsatsen. Valet att använda

mig av redan befintlig statistik var därför självklart, eftersom jag själv inte skulle

kunna få fram samma statistik. Nackdelen är att jag inte kan påverka vilka frågor som

ställs, eller hur de formuleras.

                                                                                                               24 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2008:105. 25 World Values Survey. WV2_Results Brazil 1991. 1991. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV2.jsp; World Values Survey. WV5_Results Brazil 2006. 2006. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV5.jsp; World Values Survey. WV6_Results Brasil 2014. 2014. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp. 26 World Values Survey Association. What we do? http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp (Hämtad 2014-12-02).

27 Ibid  

       

  11  

1.4.3 Avgränsningar  

Anledningen till varför jag valt att studera just Brasilien som fallstudie är för att det är

i flera avseenden ett land som enligt många sekulariseringsteorier borde vara mer

sekulariserat. Brasilien har stabil ekonomi och har moderniserats under en relativt

lång period, vilket brukar räknas som en förutsättning och orsak till varför ett land

sekulariseras. Detta gör att det är intressant att studera just Brasilien. Tid och omfång

på uppsatsen gör att endast ett land kan analyseras. Om uppsatsen hade varit en

kvantitativ undersökning, istället för kvalitativ, hade fler länder kunnat analyseras.

Anledningen till varför jag valt att analysera Brasilien utifrån Norris och Ingleharts

teori om sekularisering är för att deras teori är en sammanvävning av många olika

sekulariseringsteorier som funnit genom tiden, och där de plockat ut det bästa ifrån

olika teorier. De gör också en utförlig empirisk undersökning för att testa sin teori i

sin bok. Jag vill dock testa den på ett land som jag tror kan utmana teorins

trovärdighet som förklaring till sekularisering, och har därför valt Brasilien.

Eftersom jag inte behärskar andra språk än svenska och engelska har litteraturen

främst varit på engelska, och till viss del på svenska. Det finns en risk att det

förekommer aspekter och litteratur jag missat eftersom jag inte behärskar andra språk,

i synnerhet portugisiska.

 

   

       

  12  

2 RESULTAT  OCH  ANALYS  

I resultatet redogörs för analysenheter som plockats ut från Norris och Ingleharts teori

om sekularisering och religiositet. Analysenheterna och variablerna kopplas sedan till

Norris och Ingleharts teori. Utifrån detta dras det slutsatser om hur de olika

analysenheterna hänger ihop med religiositeten i landet. Analysenheterna är:

Brasiliens religiösa landskap med Historia, Religiositet idag och Konstitutionen som

variabler. Analysenheten Kultur med variabeln religiösa värderingar. Samt

analysenheten Trygghet med variablerna Ekonomisk utveckling, Hälsa och utbildning,

Socioekonomisk jämlikhet, Politisk stabilitet, Välfärdsutveckling och Fred.

 

2.1 BRASILIENS  RELIGIÖSA  LANDSKAP  

Utifrån Steve Bruces definition av sekularisering samt religion och religiositet kan vi

mäta hur religiösa eller sekulariserade individerna i Brasilien är. Detta görs genom att

man ser till individernas trosuppfattningar. Här redogörs för om individerna uppfattar

sig själva som religiösa och tillhörande en religiös organisation. Dessutom studeras

vilken plats religionen har i Brasiliens konstitution.

2.1.1 Historia  

Brasilien har sedan 1500-talet till största del bestått av katoliker, detta på grund av

koloniseringen av Latinamerika av europeiska katoliker under 1500-talet.

Brasilianarna, som innan detta tillhörde olika slags folkreligioner, blev påtvingade en

religion som kom att påverka landet en lång tid framöver. Även efter

självständigheten under 1800-talet behöll katolicismen sin starka position i landet.

Under 1900-talet har dock katolicismen genomgått förändringar i Latinamerika, och

anpassats till en mer pluralistisk religiös marknad där individerna får ta mer plats.

Prästerna var tidigare ifrån Europeiska länder men är numera inhemska. Dessutom

leds många av gudstjänsterna av lekmän och inte utbildare präster, något som är

speciellt för just Brasilien.28 Landet har alltså en stark och lång tradition av katolicism

även om utövandet av religionen har förändrats över tid. Norris och Inglehart menar

                                                                                                               28  Lundberg, Magnus & Westerlund, David. Religion i Latinamerika. Stockholm: Dialogos, 2012:104ff, 145ff.  

       

  13  

att ett lands historiska kultur påverkar landet än idag. Detta stämmer på fallet

Brasilien eftersom katolicismen, som varit viktig historiskt för landet, spelar en stor

roll än idag.

2.1.2 Religiositet  idag  

Den romersk-katolska kristendomen är fortfarande den största religionen i Brasilien,

och därmed också den religionen med störst inflytande över landet och

institutionerna. På senare tid har dock det religiösa landskapet förändrats. Pluralismen

av religioner ökar, och andelen av befolkningen som inte bekänner sig till en speciell

religion ökar.29 Enligt bland annat Pew Research Center är Brasilien fortfarande det

land i världen med flest katoliker, trots att katolikerna procentuellt har minskat i

landet. 1970 var 92 % av brasilianarna katoliker, vilket år 2010 var 65 % av

befolkningen. Protestantismen har dock växt från 5 % till 22 % av befolkningen

mellan 1970 till 2010. Enligt Pew Research Center har även antalet individer utan

någon tillhörighet eller som kallar som själva för agnostiker och ateister ökat från 1 %

till 8 %.30 Inom det mätningarna kallar för protestantism är det främst pingströrelsen

som gått framåt. Brasilien har idag världens största pingstkyrka och är det land med

flest pingstvänner i världen.31

I figur 1 redogörs för hur stor andel av respondenterna som uppgett att de tillhör den

romersk-katolska eller den protestantiska/evangelikala kyrkan utifrån

attitydundersökningar gjorda av World Values Survey (WVS). Dessutom redogörs för

hur stor andel som uppgett att de inte tillhör något religiöst samfund. 1991 fanns inte

den evangelikala kyrkan med som svarsalternativ i undersökningen. Vid den senaste

mätningen 2014 fanns även andra svarsalternativ med, dock var de mindre än de som

redogörs för i figur 1. Dessa var: Buddhist, Jude, Muslim, Ortodox, Annat

(ospecificerat) Annat (specificerat till folk-och ande-religioner), Spititism, och vet ej.

                                                                                                               29 Ibid. 30 Pew Research Center. Brazil’s Changing Religious Landscape. 2013. http://www.pewforum.org/2013/07/18/brazils-changing-religious-landscape/#fn-14966-1 (Hämtad 2014-12-03). 31 Lundberg & Westerlund. 2012:193, 205.  

       

  14  

Figur 1 - Tillhörighet religiösa samfund

Figur 1. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som tillhör religiösa samfund.32  

Katolicismen har enligt figuren minskat från 68,9 % till 52,8 % sedan 1991. Den

evangelikala och protestantiska kristendomen, med pingströrelsen inräknat, har ökat

med strax under 4 % till att 2014 ha 26 % av de svarandes tillhörighet. Andelen som

säger till inte tillhöra något samfund alls har ökat från 11,9 % till 15 % mellan år 1991

till 2014. Dessa siffor redogör inte för några absoluta medlemsantal hos samfunden

utan är en procentuell uppskattning utifrån hur respondenterna har svarat i

undersökningarna gjorda av WVS.

Norris och Inglehart menar att pluralism inte leder till mer religiositet i ett land. De

menar att länder där det finns ett homogent religiöst landskap, och där staten påverkar

religionen, är de länder som är mest religiösa. I Brasilien ökar dock pluralismen,

betyder detta att landet är på väg mot sekularisering? Norris och Inglehart menar inte

att pluralism är en av förutsättningarna till sekularisering, utan endast att de mest

religiösa länderna i världen är homogena i sitt religiösa landskap. Ökningen hos

främst pingströrelsen visar på en förändring i det religiösa landskapet. Den ökande

andelen som säger sig vara utan religiöst samfund visar på en minskning av

religiositet i landet, dock är minskningen liten och kan inte användas som bevis för att

en sekularisering pågår i landet. Tidsaspekten är för kort för att visa att andelen som

säger sig inte tillhöra ett religiöst samfund är varaktig eller om det är en tillfällig

ökning.

                                                                                                               32 World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.

68,90%  60,30%  

52,80%  

22,30%   26,00%  

11,90%   12,40%   15%  

0%  10%  20%  30%  40%  50%  60%  70%  80%  90%  100%  

1991   2006   2014  

Romersk-­‐katolsk  

Evangelikala/Protestantiska  

Ingen  tillhörighet  

       

  15  

I figur 2 redogörs för hur många procent som svarat Ja på frågan Oavsett om du

deltar i gudstjänster eller ej, ser du dig själv som en religiös person? vid WVS

mätningar år 1991, 2006 och 2014.

Figur 2 - Religiösa personer

Figur 2. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser sig själva vara religiösa personer.33

1991 såg sig 87,1 % av brasilianarna som religiösa. Siffran har sedan saktat minskat

för att 2014 stanna på 79,7 %. Detta betyder alltså att det är 7,4 % färre som anser sig

vara religiösa i Brasilien idag än för 23 år sedan. Under samma period har det dock

knappt skett någon förändring i brasilianarnas inställning till om de tror på Gud eller

ej. 1991 sade sig 98,2 % av landets befolkning tro på Gud. Siffran var 98,4 % år 2014.

Detta visar att även om individerna i viss grad har slutat se sig själva som religiösa

individer tror de fortfarande på Gud.34

Figur 3 är en sammansättning av två frågor som respondenterna har fått svara på. Till

frågan Hur viktig är Gud i ditt liv? fick respondenterna svara utifrån en skala på 1-10

där 1 är Inte alls viktigt och 10 är Väldigt viktig. I figuren redogörs för hur många

procent som uppgett värdet 9-10. För frågan Hur viktigt är religion i ditt liv? redogörs

i figuren för hur stor andel som uppgett svaret Väldigt viktigt eller ganska viktigt.

Dessa frågor är samma som Norris och Inglehart utgår ifrån i sin teori-undersökning.

                                                                                                               33  Ibid.  34 Ibid.

87%   87%  80%  

0%  

20%  

40%  

60%  

80%  

100%  

1991   2006   2014  

       

  16  

Figur 3 – Gud respektive Religion viktiga i livet.

Figur 3. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att religion respektive Gud är viktiga i deras liv.35

I figuren ovan syns att religionen och Guds roll i individens liv inte har förändrats

särskilt mycket de senaste 23 åren. Det har skett en ökning med 4-5 % för vikten av

religion och vikten av Gud i individens liv, mellan åren 1991 till 2006. 2014 har

siffrorna minskat något och slutar på att 89 % av befolkningen anser att Gud och

religion är väldigt eller ganska viktigt i livet.

Även om andelen brasilianare som anser sig tillhöra ett visst samfund minskat något

finns fortfarande religionen som en stor del i mångas liv. En stor majoritet av landets

befolkning anser sig själva vara religiösa personer, och andelen som säger sig tro på

Gud är stor. Den institutionella religionen har minskat men människans behov av att

tro på en gud är fortfarande stark. Även andelen av befolkningen som menar att Gud

och religion är viktigt i deras liv är stor och visar att religiositeten i landet är stark än

idag.

2.1.3 Konstitutionen  

I Brasiliens grundlag är det fastslaget att landet ska ha religionsfrihet. Detta innebär

att staten och religionen ska vara åtskilda och att individen ska ha rätt att utöva, eller

                                                                                                               35 Ibid.

86%   87%  91%   91%  89%   89%  

Religion  viktigt  i  livet   Gud  viktigt  i  livet  

1991   2006   2014  

       

  17  

avstå ifrån att utöva, vilken religion som helst. Dock nämns Gud i konstitutionen,

vilket kan visa på religionens naturliga plats i landet. Religiös utbildning i skolorna är

tillåten, men är frivillig för eleverna.36 I rapporter ifrån både svenska och amerikanska

utrikesdepartementet visas att den brasilianska staten respekterar religionsfriheten och

att religiösa grupper är relativt säkra och slipper förföljelse på grund av sin

religiositet. Intolerans och diskriminering på grund av religiös tillhörighet kan också

leda till fängelse.37 Staten har i Brasilien inte någon direkt makt över kyrkan.

Delningen mellan stat och religion är ett av många kriterier för att ett land ska klassas

om sekulariserat, dock är det inte tillräckligt.

2.2 KULTUR  

Här redogörs för hur de religiösa värderingarna ifrån den kulturella historien

påverkar brasilianarna än idag.

I figuren nedan redogörs för vilken inställning brasilianarna har till olika beteenden

och hur deras värderingar påverkas av religion. I figur 4 redogörs för hur

respondenterna i undersökningen gjord av WVS ställer sig till att olika beteenden

aldrig kan vara försvarliga. Respondenterna har i undersökningen fått svara på om

homosexualitet, abort och skilsmässa alltid eller aldrig är försvarligt. De får svara

efter en skala mellan 1-10 där 1 innebär att det aldrig är försvarligt och 10 att det

alltid är försvarligt. Figuren redogör för hur stor andel av de svarande som kryssar i

att beteendet aldrig är försvarligt. Just inställningen till abort, homosexualitet och

skilsmässa är frågor som även Norris och Inglehart menar påverkas av religiösa

värderingar.38

                                                                                                               36 The Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs. Brazil. http://berkleycenter.georgetown.edu/resources/brazil (Hämtad 2014-12-21). 37 Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brasilien 2012. 2012. (Tillgänglig på http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=Brasilien) samt U.S. Department of State. International religious Freedom Report for 2013. Brazil. 2013.http://www.state.gov.proxy.lnu.se/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm#wrapper (Hämtad 2014-12-19). 38 Norris & Inglehart 2011:41  

       

  18  

Figur 4 - Inställning till beteenden

Figur 4. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att homosexualitet, abort och skilsmässa aldrig är försvarbart.39

Respondenternas inställning till att homosexualitet aldrig kan vara försvarligt har

minskat från 68,9 % till 34,3 % de senaste 23 åren. Även inställningen till att

skilsmässa aldrig kan vara försvarligt har minskat. Idag anser 19 % av respondenterna

att skilsmässa aldrig kan vara försvarbart, istället för 31 % år 1991. Inställningen till

att abort aldrig kan vara försvarbart har varit mer stabil under åren. Det är snarare fler

som anser att abort aldrig är försvarbart nu än vad det var 1991. Då ansåg 64,1 % att

abort aldrig är försvarbart, medan 69,9 % av respondenterna anser att det inte är

försvarbart idag.

Abortfrågan är väldigt omdiskuterad i Brasilien, och religion påverkar mångas

inställning i frågan. Abort är idag endast lagligt i Brasilien om moderns liv är i fara

eller om graviditeten har inträffat genom våldtäkt. När abort-diskussionen tagits upp i

politiska sammanhang har katolska kyrkan och olika evangelikala samfund visat sitt

missnöje emot abort. Curtis P. Hogland och Ana Paula Verona visar i en artikel i

Journal for the scientific study of religion att det är den katolska kyrkan samt

pingstkyrkan som är mest emot användandet och legaliseringen av abort. De menar att

det finns ett samband mellan religiositet och attityderna till användandet och

                                                                                                               39  World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.  

68,90%  64,10%  

31,00%  30,70%  

62,30%  

19,10%  

34,30%  

69,90%  

19,00%  

Homosexualitet  är  aldrig  försvarligt  

Abort  är  aldrig  försvarligt   Skilsmässa  är  aldrig  försvarligt  

1991   2006   2014  

       

  19  

legaliseringen av abort. 40 Även homosexualitet och då främst legaliseringen av

samkönade äktenskap, har kritiseras hårt av katolska kyrkan vid flera tillfällen.41

Katolska kyrkan skriver på Vatikanens hemsida att homosexualitet och samkönade

äktenskap inte är något som de kan acceptera. De påpekar också i olika offentliga

uttalanden att abort aldrig kan accepteras och rättfärdigas. 42 De brasilianska

biskoparna gör även officiella uttalanden emot användande av preventivmedel och

abort, lagstiftningsområden där katolska kyrkan inte har någon makt att direkt

påverka. Samtidigt uppmuntras katoliker att ”evangelisera kulturen”, d.v.s. se till att

religionen inte bara ska vara privat utan ska prägla kultur, politik och ekonomi i

landet.43

De religiösa värderingarna i Brasilien finns kvar i människors sätt att se på olika

beteenden. I inställningen till abort har respondenternas inställning inte förändrats

särskilt mycket under de senaste 23 åren. Det har snarare blivit fler som anser att

abort aldrig är försvarligt nu än tidigare. Abortfrågan är en viktig och omdiskuterad

fråga inte bara privat utan även politiskt och har därför diskuterats i offentliga

debatter. Både Katolska kyrkan och pingstkyrkan har uttalat sig om abortfrågan

mellan undersökningarna 2006 och 2014. Samhällsdebatten om homosexualitet berör

inte samma problematik som frågorna i WVS undersökningen tar upp. Debatten om

homosexualitet handlar idag inte så mycket om det är försvarbart att vara

homosexuell eller inte. Den politiska debatten handlar om samkönade äktenskap ska

vara lagligt eller ej. Hade frågorna i undersökningen ställts annorlunda hade kanske

svaren varit annorlunda. Homosexualitet är inte olagligt i Brasilien, och har därför

blivit ett självklart inslag i samhället. Kanske är detta en av anledningarna till varför

respondenterna anser att homosexualitet oftare är försvarbart än abort.

                                                                                                               40 Ogland ,Curtis P, Verona, Ana Paula. Religion and Attitudes Toward Abortion Policy in Brazil. I: Journal for the Scientific Study of Religion 50, No. 4 (2011):812–821. 41 Correa, Sonia. Brazil: one of the abortion front lines. I: Reproductive Health Matters 18, No. 36 (2010): 111-117. 42 Johannes Paulus II. Evangelium vitae. 1995. [Angående värdet och okränkbarheten av det mänskliga livet]. http://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25031995_evangelium-vitae_en.html. (Hämtad 2015-01-03); samt Ratzinger, Joseph, Amato, Angelo. Congregation for the doctrine of the faith. [Angående erkännande av homosexuellas rätt att ingå partnerskap]. http://www.vatican.va/roman_curia/congregations/cfaith/documents/rc_con_cfaith_doc_20030731_homosexual-unions_en.html#top (Hämtad 2015-01-03) 43 Lundberg & Westerlund. 2012:150ff.  

       

  20  

Religionen påverkar alltså fortfarande politiken i landet. Det finns inget uttalat

religiöst parti, dock anspelar politikerna på religion och religiositet. Ett av många

exempel när religiösa grupper påverkar politiken var i presidentvalet 2010.

Presidentkandidaten Dilma Rousseff fick kritik ifrån både katolska kyrkan och

evangelikala grupper angående hennes förslag att legalisera abort. Hon fick ta tillbaka

sina uttalanden och gå med på att inte förändra abortlagarna, och inte heller tillåta

samkönade äktenskap, innan hon slutligen blev Brasiliens nya president.44 Flera

sociologer hävdar även att Rousseffs föregångare, Luiz Inácio Lula da Silva, aldrig

hade tagit sig upp till presidentämbetet om det inte vore för stödet han fick av

pingskyrkliga grupper.45 Stöd ifrån religiösa grupper i samhället är alltså en fördel för

politiker eftersom de påverkar väljarnas attityder. Detta visar att de religiösa

grupperna i Brasilien är starka och påverkar hur människorna röstar och tänker. De

påverkar också direkt vem som får politisk makt utifrån vilken kandidat de religiösa

grupperna väljer att stödja. De religiösa intuitionerna och auktoriteterna har alltså

kvar stor makt över politiken och det icke-religiösa samhället, även om det inte är en

direkt makt. Vid presidentvalet 2010 påverkade uttalandena ifrån de religiösa

grupperna även befolkningens inställning till abort. De religiösa individerna fick en

tydlig bild av var de olika religiösa samfunden stod i frågan och även en religiös

grund till varför abort aldrig kan vara försvarbart. Detta påverkade såklart hur

människor såg på abortfrågan.

Norris och Inglehart menar att den kulturella traditionen påverkar värderingarna i ett

land. Värdesystemet i katolicismen lyser fortfarande igenom i vissa frågor, dock har

religionen tappat sin makt över andra frågor. Enligt Norris och Inglehart medför

minskning av religiositet och sekularisering av ett land att religiösa auktoriteter och

institutioner tappar makt över värderingarna. Katolicismens värdesystem lyser igenom

i inställningen till abort och till viss del i frågan om homosexualitet. Dock är det

fortfarande många som anser att Gud och religion är viktiga i deras liv, vilket också

visar att religion påverkar hur människorna tänker och lever sitt vardagsliv.

                                                                                                               44 Ogland & Verona. 2011. samt Correa. 2010. 45 Lundberg & Westerlund. 2012:209.  

       

  21  

2.3 TRYGGHET  

Utifrån de delar som identifierats i Norris och Ingleharts teori om sekularisering och

religiositet tittar vi här på de variabler som orsakar otrygghet hos individerna.

2.3.1 Ekonomisk  utveckling  

Brasilien ses som en av världens största och mest växande ekonomier samtidigt som

landet sedan 2005 funnits med i internationella valutafondens lista över de tio

snabbast växande ekonomierna.46 Brasilien har under de senaste decennierna haft en

ekonomisk tillväxt och en minskad fattigdom. Även inkomstklyftorna har minskat de

senaste åren med hjälp av politiska insatser och den ekonomiska tillväxten. Under

mitten av 1960 och 70-talet hade Brasilien en hög tillväxt i ekonomin. Brasilien

upplevde dock en kraftig finanskris under slutet av 80-talet med inflation och kris i

ekonomin. De återhämtade sig snabbt och fortsatte att ha hög ekonomisk tillväxt.47

Landet klarade sig även undan den senaste finanskrisen relativt snabbt och lindrigt.48

Brasilien är även en av de fem så kallade BRIC-länderna. BRIC består av Brasilien,

Ryssland, Indien och Kina, vilka alla är länder som genomgår en snabb ekonomisk

tillväxt. I och med BRIC-samarbetet får Brasilien mer makt i internationellt

beslutsfattande och en röst i den internationella politiken.49

Brutto National Produkt, BNP, är det vanligaste sättet att mäta den ekonomiska

tillväxten i ett land. BNP per capita visar det sammanlagda värdet av alla färdiga

varor och tjänster som produceras i ett land under ett år, dividerat med befolkningen.

BNP visar inte någon välfärdsproduktion utan en ren ekonomisk produktion av varor

och tjänster. BNP måttet har fått kritik för att inte räkna in miljöpåverkan,

inkomstfördelning och att det inte räknar in arbete som utgörs i hemmet så som

städning och barnpassning.50 Det är dock ett tydligt mått på hur just landets ekonomi i

helhet mår och utvecklas.

                                                                                                               46 CNN. Cable News Network. World’s largest economies. 2014. http://money.cnn.com/news/economy/world_economies_gdp/ (Hämtad 2014-12-03). 47 Brandão Jönsson, Henrik. Brasilien: landet som blev en stormakt. I: Världspolitikens dagsfrågor 9. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 2010:2; samt Retsö, Dag. Brasiliens historia. Lund: Historiska Media, 2011:398f. 48 Roett, Riordan. The new Brazil. Washington, D.C: Brookings Institution Press, 2010. 49 Riordan. 2010:2ff, 133ff. 50 Eklund, Klas. Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12 uppl. Stockholm: Norstedt, 2010:125.  

       

  22  

I figur 5 redogörs för hur Brasiliens BNP per capita förändrats mellan åren 1981 till

2013. Åren -81, -91. -01 -11 finns med för att visa på förändringar över

tioårsperioder. 2006 och 2013 finns med för att lättare kunna göra en jämförelse med

resten av figurerna i uppsatsen som redogör för dessa valda år. Figuren visar BNP per

capita i U.S. Dollar.

Figur 5 - BNP per Capita

Figur 5. Förändring för Brasiliens BNP per capita i U.S. Dollars 1981-2013. 51

Sedan 1981 har Brasiliens BNP per capita stigit ifrån 2 115 USD per person till att

2011 ligga på 12 576 USD per person. Senaste året har dock landets BNP minskat till

11 208 USD. Brasilien har alltså genomgått en stark tillväxt sedan 80-talet, och då

särskilt under 2000-talet. Om det senaste årets minskning kommer att hålla i sig eller

om det är en tillfällig nedgång får vi se i framtiden.

Norris och Inglehart menar att det finns en skillnad mellan religiositet i rika och

fattiga länder. Rika länder har lättare att tillgodose medborgarnas behov av trygghet,

och har därför mindre andel religiösa individer. Brasilien har blivit rikare och haft en

stark ekonomisk tillväxt. Sett ur en ekonomisk synpunkt borde landet vara mindre

                                                                                                               51 The World Bank. GDP per Capita (Current US$). 2014. http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD/countries (Hämtad 2014-01-04).

 2  115,00          

 2  677,00            $3  128,00    

 5  788,00          

 12  576,00            11  208,00          

 -­‐          

 2  000          

 4  000          

 6  000          

 8  000          

 10  000          

 12  000          

 14  000          

1981   1991   2001   2006   2011   2013  

BNP  per  capita  

       

  23  

religiöst nu än tidigare. Norris och Inglehart är dock tydliga med att ekonomisk

tillväxt är en förutsättning för sekularisering, men att det inte ensamt är tillräckligt.

2.3.2 Hälsa  och  utbildning  

Svenska FN- förbundet redogör för statistik ifrån Förenta Nationernas olika organ.

Enligt FN-förbundet är den förväntade medellivslängden hos ett barn som föds i

Brasilien idag 74 år. 1990 var den förväntade medellivslängden 67 år.

Spädbarnsdödligheten har minskat ifrån 49 döda barn per 1000 levande födda år

1990, till 14 döda barn per 1000 levande födda år 2011. 52 Det är inte bara den

förväntade medellivslängden som ökat, utbildningsnivån hos brasilianarna har också

ökat. Hos befolkningen mellan 15-24 år var det 98,6 % som kunder läsa och skriva i

mätningar ifrån 2012. Hos hela befolkningen är snittet aningen lägre med 91,3 %.53

Det visar på att det finns fler analfabeter hos den äldre befolkningen än hos den unga.

Andelen analfabeter har halverats sedan år 2000 enligt Utrikesdepartementet.54

Enligt Brasiliens konstitution skall sjukvården vara fri för alla. Dock finns det

fortfarande en klasskillnad eftersom den privata vården, för de som har råd att betala

för den, är bättre än den offentliga.55 En nioårig grundskola är sedan 2006 obligatorisk

för alla barn. Skolan är gratis för alla, dock finns vissa obligatoriska

omkringkostnader så som skoluniform. 2011 gick 98 % av barnen i skolan, och fattiga

familjer får numera ekonomiskt bidrag för att ha råd att ha kvar sina barn i skolan.

Genomsnittliga antalet skolår har också ökat från 5,5 år till 7,3 år. Det finns

fortfarande en stor kvalitetsskillnad mellan privata och offentliga skolor, något som

gör att den rika delen av befolkningen kan ge sina barn en bättre utbildning än de med

sämre ekonomiska förutsättningar. Universiteten i Brasilien har dock sedan 2012 en

lag om kvotering för att kunna minska den sociala snedrekryteringen i deras

intagningsandel.56

                                                                                                               52 Svenska FN-förbundet. Brasilien. 2014. http://www.globalis.se/Laender/Brasilien/(show)/indicators (Hämtad: 2014-12-01). 53 Svenska FN-förbundet. 2014. 54 Utrikesdepartementet. 2012:14. 55 Utrikesdepartementet 2012:12. 56 Utrikesdepartementet. 2012:13.

       

  24  

Enligt Norris och Ingleharts teori borde Brasiliens sjukvård vara bättre nu än tidigare.

De menar att ekonomiskt välmående länder har bättre smittskydd, längre

medellivslängd och lägre barnadödlighet. Även utbildningen påverkas av den

ekonomiska tillväxten, och analfabetismen i landet borde därför minska i takt med att

den ekonomiska tillväxten ökar. Detta stämmer med statistiken och resultatet som

redogörs för Brasilien. Norris och Ingleharts teori har alltså rätt att Brasiliens

ekonomiska tillväxt har lett till bättre utbildning och bättre sjukvård i landet. När man

ser till analysenheten Hälsa och utbildning har landet blivit bättre de senaste åren och

individerna har fått det tryggare i stort. Klasskillnaderna påverkar dock fortfarande,

vilket gör att alla medborgare inte har samma möjlighet till utbildning eller vård.

Dock har alla medborgare rätt till både utbildning och sjukvård som håller en relativt

hög standard och dessutom är kostnadsfri eller kan tillgodoses till låga avgifter.

2.3.3 Socioekonomisk  jämlikhet  

Brasilien är känt för att ha stora inkomstskillnader mellan befolkningen. Även om

diskrimineringen på grund av hudfärg är förbjudet enligt konstitutionen är det stora

skillnader på möjligheter i livet baserat på hudfärg. Stora delar av Brasiliens färgade

befolkning lever i fattigdom och har därför inte samma möjlighet att ge sina barn

samma utbildning som den vita medel- och överklassen. Ett exempel som tydliggör

detta är att år 2010 var 97 % av Brasiliens chefer vita.57

För att mäta inkomstskillnaderna och ojämlikheten i landet kan man använda sig av

GINI-index. Ojämlikhet är något som även Norris och Inglehart mäter, och menar

påverkar religiositeten hos individerna.58 GINI index är det vanligaste måttet på att

mäta ojämlikhet. Det är ett mått på hur inkomsterna i landet är fördelade mellan

befolkningen. Om man bara studerar den ekonomiska tillväxten i landet missar man

hur inkomsterna är fördelade. De rikaste i landet kanske blir rikare medan de fattiga

blir fattigare. GINI indexet hjälper oss att visa hur fördelning av den ekonomiska

tillväxten verkligen ser ut. Om GINI indexet ligger på 0 är inkomstfördelningen helt

                                                                                                               57 Brandão Jönsson. 2010:18. 58 Norris & Inglehart. 2011:107  

       

  25  

jämlik, och om indexet ligger på 100 är inkomstfördelningen ojämlik.59 2012 låg

Brasiliens GINI-index på 52,7. Figur 6 visar att Brasiliens GINI-index har sjunkit de

senaste åren enligt världsbanken och att landet har förbättrat sin inkomstfördelning till

en mer jämlik fördelning. Förändringarna är dock små. Sedan 2005 har GINI-indexen

minskat stadigt ifrån 56,7 till 52,7 år 2012.60

Figur 6 - GINI index

Figur 6. Förändring av GINI Index för Brasilien 2005-2012. 61

GINI-indexet har fått kritik för att måttet inte säger särskilt mycket om jämlikheten i

landet i sig själv.62 Vad betyder egentligen siffran? För att sätta Brasiliens GINI-index

i ett sammanhang och lättare förstå vad det egentligen betyder hade Sverige, som en

jämförelse, ett GINI index på 26,1 år 2005. Utvecklade länder brukar ha ett GINI

index på omkring 40.63

Den socioekonomiska ojämlikheten är, om man utgår ifrån Norris och Ingleharts teori

om sekularisering, den största anledningen till varför Brasilien fortfarande är så

religiöst som det är. Ojämlikheterna i landet är stora, större än de borde vara om man

ser till andra aspekter av modernisering och på andra länder som liknar Brasilien i

många avseenden. GINI-indexet har dock förbättras smått de senaste åren. Den

                                                                                                               59 Dodge, Yadolah. The Concise Encyclopedia of Statistics. New York, NY. Springer-Verlag Berlin Heidelberg, 2008:231. 60 The World Bank.. GINI index. World Bank estimate. 2014. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/ (Hämtad 2014-12-12). 61 The World Bank. 2014. 62 Rycroft, Robert S. (red.). The economics of inequality, poverty, and discrimination in the 21st century. Santa Barbara: Praeger, 2013:29 63 The World Bank. 2014.

56,7  55,9  

55,2  54,4  

53,9   53,1  52,7  50  

52  

54  

56  

58  

2005   2006   2007   2008   2009   2011   2012  

GINI  Index  Brasilien  

       

  26  

socioekonomiska jämlikheten har förbättrats i Brasilien, dock går det långsamt och

klyftorna i samhället är fortfarande stora. Detta är en av de viktigaste orsakerna till

varför människor är religiösa enligt Norris och Inglehart och kan därför förklara

varför så stor del av Brasiliens befolkning ser sig själva som religiösa, tror på en gud

eller säger sig tillhöra ett samfund.

2.3.4 Politisk  stabilitet  

Brasilien har skakats av många mutskandaler, korruptionsskandaler och skandaler

gällande röstfusk. Landet är även känt för att vara ett land med mycket korruption,

maktmissbruk och nepotism.64 Brasilien har även haft flera instabila perioder i det

politiska landskapet genom historien. 1964 tog militären över makten i landet, vilket

påverkade det politiska läget lång tid framöver. Mer om detta under punkt 2.3.6 Fred.

I Figur 7 redogörs för respondenternas tillit till parlamentet. Respondenterna i WVS

undersökningen har fått svara på frågan Hur mycket tillit har du till parlamentet?

Svarsalternativen var mycket tillit, ganska mycket tillit, inte mycket tillit och ingen

tillit alls. Figuren redogör för hur stor andel av respondenterna som svarat Inte mycket

tillit respektive Ingen tillit alls.

Figur 7 - Tillit till parlamentet

Figur 7. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som inte har någon eller mycket liten tillit till parlamentet.65

                                                                                                               64 Brandão Jönsson. 2010:22ff: samt Retsö 2011:425. 65  World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.  

26%   35%   26%  

50%   39%   51%  

0%  

20%  

40%  

60%  

80%  

100%  

1991   2006   2014  

Inte  mycket  tillit   Ingen  tillit  alls  

       

  27  

Andelen brasilianare som har ingen tillit eller mycket lite tillit till parlamentet är stor.

Under de senaste 23 åren har mellan 74-77 % av brasilianarna haft lågt förtroende till

parlamentet. Andelen som inte hade något förtroende alls för parlamentet var år 2014

över halva befolkningen. År 2006 var det inte lika många som inte hade någon tillit

alls till parlamentet. Tillit till parlamentet förändras såklart utifrån vem som har

makten i landet, dock är dessa siffor väldigt höga, oavsett vem som styr landet. Enligt

Henrik Brandão Jönsson är det Luiz Inácio Lula da Silvas, Brasiliens president 2003-

2011, förtjänst att landet utvecklats på kort tid. Lula da Silva har skapat

förutsättningar för landet att utvecklas, främst ekonomiskt. Under hans tid vid makten

har inkomstsklyftorna minskat och minimilönen mer än dubblats. Lula da Silva var

väldigt omtyckt av folket, med stöd av mer än 77 % av befolkningen. Trost detta har

korruptionsskandaler uppkommit även under Lula da Silvas tid vid makten.66 Under

hans tid vid makten minskade andelen som var mest kritiska till parlamentet.

Vid WVS undersökningen 2014 frågades respondenterna om nationella val och hur

valen i Brasilien går till. 33 % av respondenterna i undersökning anser att rösterna i

val inte ofta eller inte alls ofta räknas rättvist. I figur 8 tydliggörs att 42,2 % anser att

de som röstar blir mutade väldigt ofta, och ytterligare 33,6 % tror att det händer

ganska ofta. Av respondenterna svarade också 74,7 % att de anser att rika människor

köper val väldigt eller ganska ofta.

Figur 8 - Inställning till val

Figur 8. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att Väljare blir mutade och att rika människor köper val i nationella val.67

                                                                                                               66  Brandão Jönsson. 2010:2ff, 22.  67  World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.  

42%   41%  

34%   33%  

0%  

20%  

40%  

60%  

80%  

100%  

Hur  ofta  väljare  blir  mutade   Hur  ofta  rika  människor  köper  val  

Ganska  ofta  

Väldigt  ofta  

       

  28  

I figur 9 redogörs för hur stor del av respondenterna som anser att rättvisa och ärliga

val är viktiga för hur man själv och hur landets ekonomi kommer att lyckas.

Figur 9 - Vikten av ärliga val

Figur 9. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att ärliga val är viktiga för individers möjlighet till bra liv respektive landets möjlighet till ekonomisk utveckling. 68

89,4 % av de svarande anser att ärliga val är väldigt eller ganska viktigt i deras

möjlighet för att få, och ge sin familj, ett bra liv. Dessutom anser 91,2 % att ärliga val

är en väldigt eller ganska viktig faktor för hur landet utvecklas ekonomiskt.

Siffrorna ifrån undersökningarna visar tydligt att en stor del av befolkningen inte har

särskilt stort förtroende till parlamentet eller hur de nationella valen går till i landet.

Undersökningen visar också att befolkningen vill ha det bättre och tror att rättvisa val

är en faktor för att landet ska bli bättre och befolkningen ska få det bättre. Individerna

vill alltså att situationen ska bli bättre. Politisk stabilitet är ännu en av Norris och

Ingleharts viktigaste faktorer för religiositet i ett samhälle. Brasiliens politiska

landskap har inte varit stabilt under speciellt långa perioder. Korruption, mutskandaler

och militärdiktatur är exempel som skakat det politiska landskapet. Att befolkningen i

Brasilien blir påverkade av detta ser vi genom att tilliten till parlamentet och

valprocessen är låg. Dessutom vill befolkningen ha en förändring eftersom de anser

att det är viktigt att valen går rätt till. Vi kan därför se att den politiska stabiliteten är

                                                                                                               68 Ibid.

89%  91%  

0%  10%  20%  30%  40%  50%  60%  70%  80%  90%  100%  

Ärliga  val  för  individens  möjlighet  till  bra  liv  

Ärliga  val  för  landets  möjlighet  till  ekonomisk  utveckling  

       

  29  

viktig för befolkningen. Stabilitet är något som Brasilien inte ger befolkningen, och är

därför enligt Norris och Ingleharts teori en orsak till religiositeten i landet.

2.3.5 Välfärdsutveckling  

Human Development Index, HDI, är det mest använda av de alternativa sätten att

mäta ett lands välfärd förutom att bara mäta ett lands BNP. Det är utvecklat av FN

och väger ihop olika indikationer för att få fram ett så sanningsenligt index som

möjligt för att visa hur välfärden i ett land ser ut. HDI väger ihop indikationerna:

förväntade livslängd hos nyfödda, den aktuella och förväntade utbildningsnivån hos

individerna samt BNP per capita, för att mäta levnadsstandarden. 69 HDI sträcker sig

mellan 0-1, där 1 är det högsta och därmed bästa ett land kan ha. Länderna delas

också upp i klassificeringar utifrån värdet de får genom mätningarna. Dessa

klassificeringar är ”Vera high human development”, ”High Human development”,

”Medium human development” och ”Low human development”.70

År 2013 gjorde FN den senaste mätningen. Brasilien ligger där på plats 79 av 187 på

listan över länder med det högsta HDI. Landet hade ett värde på 0,744 och klassas

som ett land med ”High human development”. Som jämförelse har alla världens

länder ett värde på snitt på 0,702. År 1980 hade Brasilien ett värde på 0,545, något

som snabbt växte sig starkare. Sedan år 2005 har landet haft ett värde på över 0,7, ett

värde som fortsatt öka de senaste åren, dock i lägre takt än tidigare.71

HDI-indexet har fått kritik för att lägga för mycket respektive lite vikt vid de olika

indikationerna, samt att det fattas vissa indikationer för att få det bästa måttet på

välfärd. Det pågår också en debatt om hur man bäst bör väga ihop de olika

indikationerna.72 Norris och Inglehart diskuterar användandet av HDI och menar att

det missar att ta i beräkningen de riskerna som kommer ifrån terrorism eller andra

                                                                                                               69 Eklund 2010:130, 336.  70 UNDP. United Nations Development Programme. Table 1: Human Development Index and its components. 2014.http://hdr.undp.org/en/content/table-1-human-development-index-and-its-components (Hämtad 2014-12-19). 71 UNDP. United Nations Development Programme. Human development Reoprt 2014 – Brazil. 2014. Tillgänglig på: http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BRA.pdf 72 Cherchye, Laurens, Ooghe, Erwin, Van Puyenbroeck, Tom. Robust human development rankings. I: The Journal of Economic Inequality 6, No.4 (2008): 287-321.

       

  30  

människo-skapade våldsfaktorer eller naturkatastrofer. Detta gör att HDI i sig själv

inte kan visa trygghetsnivån i landet, utan att det behövs fler mätningar för att studera

detta.73 HDI nivån är dock en tydlig indikator på hur ett land mår inom många

områden, och Brasilien ligger en bit över snittet bland alla världens alla länder. HDI-

värdet har ökat de senaste åren, och Brasilien har därför blivit tryggare gällande just

denna variabeln.

2.3.6 Fred  

Efter en längre period med ekonomisk och politisk instabilitet i Brasilien

genomfördes en militärkupp i landet 1964. I cirka 20 år hade militären den direkta

makten över landet. Det påverkade inte bara Brasilien utan spreds till de

omkringliggande länderna som under perioder också haft militär i maktposition.

Militärkupperna ledde till ett ostabilt politiskt läge i stora delar av Latinamerika,

vilket i sin tur har påverkat Brasilien framöver. Militären tog landet ur en extrem

inflation och rasande ekonomi, men tillät inte demokratiska val eller politiska

partier.74 En stor del av människorna som lever i Brasilien idag levde även under

militärdiktaturen. Detta sätter sina spår enligt Norris och Ingleharts teori, som menar

att upplevd otrygghet påverkar hur trygga individer känner sig även resten av livet.

Även om militärdiktaturen inte finns kvar och har varit borta i ca 30 år så påverkar

den människors sätt att tänka och se sin verklighet. Detta påverkar även individernas

religiositet.

Brasilien är rankad 91:a av 162 länder i Global Peace Index. Fredsindexet är gjort

av The Institute for Economics and Peace, och är en sammanställning av 22

indikationer som tillsammans mäter frånvaron av våld i ett land. Indikationerna är

bland annat hur relationerna till grannländerna ser ut, hur många som sitter i fängelse i

landet, militära utgifter, antal mord o.s.v. Statistiken som indexet kommer ifrån är

insamlat av bland annat olika FN-organ och världsbanken.75 De flesta värden mäts i

en skala mellan 1-5, där 5 är det sämsta man kan få och alltså det mest våldsamma.

                                                                                                               73 Norris & Inglehart 2011:252.  74 Retsö. 2011:373, 399. 75 The Institute for Economics and Peace. Global Peace Index. 2014. http://economicsandpeace.org/research/iep-indices-data/global-peace-index (Hämtad 2014-12-21).

       

  31  

Brasilien får ett sammanlagt värde på 2,073. Som en jämförelse är Syrien det

farligaste landet med 3,650 och Island är det säkraste med 1,189 som värde.76

De viktigaste indikationerna i Global Peace Indexet är samhället och säkerhet, där

Brasilien får 2,9 av 5. I nationell och internationell konflikt får Brasilien 1 av 5 och i

militarisering får landet 2 av 5. Brasilien har 5 av 5 när det gäller mord och får 4 av 5

i både Upplevd brottslighet i samhället, tillgång på vapen, våldsamma brott och

politiskt våld.77 Polisen har fått mycket kritik i Brasilien för att vara våldsamma mot

befolkningen. Dessutom är mord vanligt som dödsorsak i landet och kräver fler offer

än både cancer och trafiken.78 Om man ser till fredsindexet är det tydligt att landet har

stora brister i att garantera trygghet för sina medborgare inom flera områden.

Siffrorna är väldigt höga på flera indikationer och påverkar såklart hur trygga

människor känner sig i landet. Detta är en tydlig och viktig förklaring till

religiositeten i landet om man utgår ifrån Norris och Ingleharts teori om att otrygghet

leder till religiositet.

   

                                                                                                               76 Vision of Humanity. Global Peace Index. The Institute for Economics and Peace. 2014. http://www.visionofhumanity.org/#page/indexes/global-peace-index/2014/BRA/OVER (Hämtad 2014-12-28). 77 Vision of Humanity. 2014. 78 Retsö. 2011: 415.  

       

  32  

3 RESULTATSAMMANFATTNING  OCH  SLUTDISKUSSION  

Brasiliens kulturella historia påverkas starkt av katolicismen. Enligt konstitutionen

råder det religionsfrihet i landet och staten styr inte över kyrkan eller tvärtom.

Brasilien är dock fortfarande ett religiöst land i många avseenden där religionen och

religiösa samfund påverkar politik och individers värderingar mycket. I enlighet med

Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet påverkar katolicismens

kulturella historiska värderingar individer i landet idag. Detta syns särskilt i

brasilianarnas inställning till främst abortfrågan, där det också är tydligt att de

religiösa samfunden vill fungera som åsiktsbildare i den politiska debatten. Även om

katolicismen har tappat en hel del anhängare under 1900-talets andra hälft är de flesta

brasilianarna fortfarande religiösa och medlemmar i något religiöst samfund. 89 % av

befolkningen anser att religion och Gud är viktiga i deras liv, och 98 % säger sig tro

på Gud. Brasilianarna är alltså fortfarande religiösa, även om religiositeten i landet

har förändrats eftersom vissa individer lämnat katolicismen till förmån för främst

pingströrelsen.

Norris och Inglehart menar att trygghet är den viktigaste orsaken till att ett land blir

sekulariserat, och att otrygghet är den största anledningen till varför människor är och

förblir religiösa. Den ekonomiska tryggheten och välfärdsutvecklingen för Brasilien i

helhet har blivit bättre de senaste åren då tillväxten har ökat snabbt. Enligt denna

aspekt borde Brasilien enligt klassiska sekulariseringsteorier vara mer sekulariserat än

vad det faktiskt är. Genom den välmående ekonomin har landet kunnat tillgodose

flera trygghetsaspekter för sina medborgare. Både utbildning och sjukvård har blivit

bättre i landet och är tillgängliga för alla medborgare. Trots god ekonomi för landet

samt utbildning och sjukvård för medborgarna är stor del av individerna i landet

religiösa. Anledningen till varför religiositeten fortfarande är så stark i Brasilien

skulle, utifrån Norris och Ingleharts teori, förklaras genom klasskillnader. Sjukvården

och utbildningen finns tillgänglig för alla, men den blir bättre ju mer du kan betala för

den. Detta gör att klasskillnaderna cementeras. Den socioekonomiska ojämlikheten

som finns i landet är stor, och är i enlighet med Norris och Ingleharts teori en viktig

anledning till att människor känner otrygghet och därmed förblir religiösa. Även om

ett land går bra ekonomiskt är det hur resurserna fördelas mellan befolkningen som

       

  33  

påverkar om människorna känner mer trygghet på grund av tillväxten eller ej. I

Brasilien får inte alla ta del av det uppsving som landet gått igenom och individer

fortsätter därför att vara religiösa. En annan viktig anledning till att människor är

religiösa är den fysiska otryggheten. Mord är ofta förekommande i Brasilien och

påverkar såklart människornas känsla av trygghet. Landets fredsindex är inte så bra

som man skulle önska av ett land med den ekonomiska utvecklingen som Brasilien

gjort de senaste åren, och de har mycket kvar att jobba på för att kunna tillfredsställa

medborgarnas känsla av trygghet. Även den politiska stabiliteten, något som Norris

och Inglehart också nämner som orsak till individernas behov av religiositet, har varit

ostadig. En förklaring är att militärdiktaturens tid sitter kvar i många medborgares

minne och påverkar fortfarande människors trygghetskänslor. Korruption och

mutskandaler påverkar medborgarnas tillit till parlamentet och politiken samtidigt

som det påverkar människors känsla av trygghet.

De flesta variablerna, som utifrån Norris och Ingleharts teori om sekularisering och

religiositet påverkar individerna att förbli religiösa, genomgår en förändring till det

bättre i Brasilien. Den socioekonomiska jämlikheten blir sakta bättre, det görs

åtgärder för att minska korruptionen och mutskandalerna, diskriminering motarbetas

på olika sätt och det arbetas aktivt med de indikatorerna som försämrar landets

fredsindex. Generationen som upplevde militärdiktaturen försvinner mer och mer och

den glöms sakta bort och påverkar inte längre känslan av trygghet lika tydligt.

Förändringen till det bättre sker dock långsamt.

Undersökningen är gjord under för kort tidsspann för att kunna dra några egentliga

slutsatser för om en ökad trygghet för brasilianarna kommer leda till ett mer

sekulariserat land. Religiositeten har visserligen gått ner minimalt, dock har den

förändrats en hel den under de senaste åren. Om, och i sådana fall när, den

socioekonomiska jämlikheten är förbättrad ytterligare, när fredsindexen är bättre och

när korruptionen och den politiska stabiliteten är förbättrad kan man se tydligare om

religiositeten i landet har minskat ytterligare och att det då finns ett samband mellan

dem. Detta är ett förslag för vidare forskning angående Brasilien och religiositet samt

att åter testa om Norris och Ingleharts teori håller. Det skulle vara intressant med en

uppföljning där tidsaspekten är längre.

       

  34  

Baserat på undersökningen gjord i uppsatsen kan man utifrån Norris och Ingleharts

teori om sekularisering och religiositet förklara att Brasilien inte är sekulariserat på

grund av att landet inte uppfyller medborgarnas krav på trygghet. Landet är otryggt

när det gäller socioekonomisk jämlikhet, stabil politik utan korruption och att

säkerställa den fysiska säkerheten för sina medborgare. Norris och Ingleharts teori om

sekularisering och religiositet håller därför som förklaring när man applicerar teorin

på fallet Brasilien.

   

       

  35  

REFERENSER  

Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2008. Brandão Jönsson, Henrik. Brasilien: landet som blev en stormakt. I: Världspolitikens dagsfrågor 9. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 2010. Bruce, Steve. God is dead: secularization in the West. Oxford: Blackwell, 2002. Cherchye, Laurens, Ooghe, Erwin, Van Puyenbroeck, Tom. Robust human

development rankings. I: The Journal of Economic Inequality 6, No.4 (2008): 287-321.

CNN. Cable News Network. World’s largest economies. 2014.

http://money.cnn.com/news/economy/world_economies_gdp/ (Hämtad 2014 12-03).

Correa, Sonia. Brazil: one of the abortion front lines. I: Reproductive Health Matters

18, No. 36 (2010): 111-117. Dodge, Yadolah. The Concise Encyclopedia of Statistics. New York, NY. Springer

Verlag Berlin Heidelberg, 2008. Dobbelaere, Karel, Testing secularization theory in comparative perspective. I:

Nordic Journal of Religion and Society 20, No. 2 (2007): 137-147. Edsman, Carl-Martin. Religion. Nationalencyklopedin. 2014.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religi n Hämtad 2014-11-18.

Eklund, Klas. Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12 uppl.

Stockholm: Norstedt, 2010. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.),

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012.

Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber,

2005. Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber, 2006.

       

  36  

Immerzeel, Tim, & Van Tubergen, Frank. Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European Countries. I: European Sociological Review 29, No. 2 (2013): 359–372.

Johannes Paulus II. Evangelium vitae. 1995. [Angående värdet och okränkbarheten av

det mänskliga livet]. http://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25031995_evangelium-vitae_en.html. (Hämtad 2015-01-03)

Lundberg, Magnus & Westerlund, David. Religion i Latinamerika. Stockholm:

Dialogos, 2012. Norris, Pippa. & Inglehart, Ronald. Sacred and secular: religion and politics

worldwide. 2. uppl. Cambridge: Cambridge University Press, 2011.

Ogland ,Curtis P, Verona, Ana Paula. Religion and Attitudes Toward Abortion Policy in Brazil. I: Journal for the Scientific Study of Religion 50, No. 4 (2011):812 821.

Pew Research Center. Brazil’s Changing Religious Landscape. 2013.

http://www.pewforum.org/2013/07/18/brazils-changing-religious- andscape/#fn-14966-1 (Hämtad 2014-12-03).

Potter, Joseph E, Amaral, Ernesto F.L. Woodberry, Roberto. The Growth of

Protestantism in Brazil and Its Impact on Male Earnings, 1970–2000. I: Social Forces 93, No. 1 (2014):125-153.

Ratzinger, Joseph, Amato, Angelo. Congregation for the doctrine of the faith.

[Angående erkännande av homosexuellas rätt att ingå partnerskap]. http://www.vatican.va/roman_curia/congregations/cfaith/documents/rc_con_c aith_doc_20030731_homosexual-unions_en.html#top (Hämtad 2015-01-03)

Retsö, Dag. Brasiliens historia. Lund: Historiska Media, 2011. Roett, Riordan. The new Brazil. Washington, D.C: Brookings Institution Press, 2010. Rycroft, Robert S. (red.). The economics of inequality, poverty, and discrimination in

the 21st century. Santa Barbara: Praeger, 2013. Stark, Rodney. Secularization R.I.P. I: Sociology of religion 60, No. 3 (1999): 249

273.

       

  37  

Svenska FN-förbundet. Brasilien. 2014. http://www.globalis.se/Laender/Brasilien/(show)/indicators (Hämtad: 2014 12-01).

The Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs. Brazil.

http://berkleycenter.georgetown.edu/resources/brazil (Hämtad 2014-12-21). The Institute for Economics and Peace. Global Peace Index. 2014.

http://economicsandpeace.org/research/iep-indices-data/global-peace-index (Hämtad 2014-12-21)

The World Bank. GDP per Capita (Current US$). 2014.

http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD/countries (Hämtad 2014-01-04).

The World Bank.. GINI index. World Bank estimate. 2014.

http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/ (Hämtad 2014-12-12). UNDP. United Nations Development Programme. Human development Reoprt 2014 –

Brazil. 2014. Tillgänglig på: http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BRA.pdf

UNDP. United Nations Development Programme. Table 1: Human Development

Index and its components. 2014.http://hdr.undp.org/en/content/table-1 human-development-index-and-its-components (Hämtad 2014-12-19).

U.S. Department of State. International religious Freedom Report for 2013. Brazil.

2013.http://www.state.gov.proxy.lnu.se/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.h m#wrapper (Hämtad 2014-12-19).

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brasilien 2012. 2012. (Tillgänglig på

http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och karibien?c=Brasilien)

Vision of Humanity. Global Peace Index. The Institute for Economics and Peace.

2014. http://www.visionofhumanity.org/#page/indexes/global-peace index/2014/BRA/OVER (Hämtad 2014-12-28).

Weber, Max. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Översättning Agne

Lundquist. Lund: Argos Förlag AB, 1978/1904.

       

  38  

World Values Survey. WV2_Results Brazil 1991. 1991. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV2.jsp

World Values Survey. WV5_Results Brazil 2006. 2006. Tillgänglig:

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV5.jsp World Values Survey. WV6_Results Brasil 2014. 2014. Tillgänglig:

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp World Values Survey Association. What we do?

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp (Hämtad 2014-12-02).