Bro 08 TK del A remiss - Chalmersdocuments.vsect.chalmers.se/structural-engineering/... · Föreliggande krav ska gälla vid utformning och dimensionering av broar. ... Konstruktionsdelar

1 BVVVTK Bro 08 VV Publ 2008:xx A. Allmänna förutsättningar

Innehållsförteckning

2 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar

A. Allmänna förutsättningar

A.1. Inledning

A.1.1 Giltighetsområde Föreliggande krav ska gälla vid utformning och dimensionering av broar. För vissa andra byggnadsverk anges krav i del L.

Kraven finns samlade i Bro 08 som omfattar nedanstående delar.

A. Allmänna förutsättningar

B. Lastförutsättningar

C. Grundläggning

D. Betongkonstruktioner

E.

F. Träkonstruktioner

G. Brodetaljer

H. Öppningsbara broar

J. Rörbroar

K. Tillfälliga broar

L.

N.

Delarna kompletterar varandra och anger tillsammans kraven.

Medgällande dokument

Allmänt Vid motstridiga uppgifter mellan krav angivna i Bro 08 och medgällande dokument och standarder angivna i bilaga AD och AE ska Bro 08 gälla.

Dimensionering av broar ska ske enligt medgällande dokument och standarder angivna i bilaga ADoch AE.

A.1.2.2 Tillämpning Föreskrifterna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:31) om bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk vid byggande av vägar och gator ska för väg- samt gång- och cykelbroar gälla som kravtext.

Stål- och aluminiumkonstruktioner

Övriga byggnadsverk

M. Förbättring av broar

Underhåll av broar

A.1.2

A.1.2.1


Tillämpning sker avpunkt 1.4. Föreskrifterna betecknas i fortsättningen VKR.

Föreskrifterna i Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) ska för järnvägsbroar gälla som kravtext. Tillämpning sker av punkt 1:5. Föreskrifterna betecknas i fortsättningen BKR.

A.1.3 Krav för speciella konstruktioner För konstruktioner och arbetsmetoder som inte omfattas av föreliggande krav eller medgällande dokument utfärdas speciella krav i varje enskilt fall.

A.1.4

formler m.m. i texten.

A.1.5 Definitioner

A.1.5.1 Byggnadsverk - Bro

över lägre belägna hinder.

En stödkonstruktion utförd i betong eller stål.

- Båtbrygga

I vatten stående, broliknande byggnadsverk med förbindelse med land i ena änden och avsett som förtöjningsplats för båtar.

Längre, över underlaget upphöjt byggnadsverk avsett att leda trafik

- Stödmur

Beteckningar och förkortningar Beteckningar och förkortningar förklaras i de flesta fall i anslutning till

-

- Färjeläge

I vatten stående, broliknande byggnadsverk med förbindelse med land i ena änden och avsett som tilläggsplats för färjor.

Påldäck

En horisontal eller i det närmaste horisontal betongkonstruktion på pålar och med överytan belägen under mark.

A.1.5.2 Konstruktionsdelar - Underbyggnad

De delar av en bro som är belägna nedanför lager eller pelaröverkant och ned till och med underkant bottenplatta. För plattramar utgörs gränsen mellan över- och underbyggnad av gjutfogen mellan ramben


och brobaneplatta eller, då gjutfog saknas, av ett horisontalt snitt vid votens anslutning i frontmuren. Även grusskift och vingmurar fastgjutna i frontmurar samt pålelement hänförs till underbyggnad.

- Överbyggnad

De delar av en bro som inte är underbyggnad eller grundläggning.Ändskärm med tillhörande vingmurar räknas som överbyggnad. En båge med alla dess delar inkl. t.ex. bågpelare ska räknas till överbyggnad.

- Bottenplatta

En platta, vars underyta inte är belägen i luft, som genom kontakttryck eller ingjutna pålar överför egentyngd och last från anslutande konstruktionsdelar ned i undergrunden.

- Trafikerad bottenplatta

vägbanekanten.

- Tråg

ingår i byggnadsverket bro.

A.1.5.3 Begrepp - Förbättring

ständighet jämfört med tidigare.

Ombyggnad

Ingrepp i en konstruktion, inte nödvändigtvis skadad, som syftar till att förbättra konstruktionens funktion, t.ex. öka dess bärighet eller be

-

En bottenplatta eller delar av en bottenplatta som är belägen innanför

En för trafik anordnad passage som är delvis nedsänkt i jord. Tråget

Utbyte av en större del av en konstruktion, t.ex. överbyggnaden.

- Huvudkonstruktion

Konstruktionsdelar som belastas direkt med trafiklast t.ex. bärande balkar med tillhörande tvärförband, brobaneplattor, pelare, hängkablar med tillhörande hängare och bågar med tillhörande hängstag och vindförband. För järnvägsbroar tillkommer bromsförband.

- Oeftergivlig konstruktion

Med en oeftergivlig konstruktion avses en konstruktion med så liten rörelse vid belastning att vilojordtryck ska förutsättas.

- Anslutande stödmur

Med anslutande stödmur avses en stödmur belägen mellan en stödmurs anslutning till brons vingmur och eventuell dilatationsfog. Den anslutande stödmuren har dock högst en längd av 10 m.

- Område skyddat av brobaneplatta


Det område under brobaneplattan som begränsas av en linje från brobanesidans underkant och med 30° lutning in under bron.

- Område skyddat av tak

Det område under taket som begränsas av en linje från takets underkant och med 30° lutning in under bron.

- Grundläggning

Gränssnittet mellan underbyggnad och undergrund samt de delar av undergrunden för vilka bron innebär ändrade spänningsförhållanden.

- Jordart

Jordartsbenämningarna hänför sig till "Jordarternas indelning och benämning" (Byggforskningsrådet).

- Påles lastkapacitet

utnyttjas till i ett specifikt objekt.

- Påles geotekniska bärförmåga

Den geotekniska bärförmågan är jordens och/eller bergets förmåga att ta upp från en påle påförda lasteffekter utan att det uppstår brott eller skadliga rörelser i jorden eller berget. Lasten kan överföras längs

Lastkapaciteten är det enskilda pålelementets konstruktiva bärförmåga, dvs. dess möjlighet att överföra lasteffekter utan att elementet (inklusive skarvar och pålsko) går till brott eller deformeras på ett skadligt sätt. Jordens sidostöd mot knäckning är en viktig del. Det enskilda pålelementet måste även klara hantering och slagning. Lastkapaciteten är således ett mått på hur stor last ett pålelement kan

pålens mantel eller vid pålspetsen.

Betongmadrass

Betongmadrass definieras i "Utförande av erosionsskydd i vatten" (Vägverket).

-

A.1.5.4 Miljöer - Marin miljö

Med marin miljö avses bräckt vatten eller saltvatten. I vertikal led begränsas den marina miljön av ett område mellan nivån HHW + 5,0 m och nivån LLW - 1,0 m.

I vattendrag som mynnar ut i bräckt vatten eller i saltvatten begränsas den marina miljön i horisontal led av området beläget från kustlinjen och 1000 m uppströms. Överytan av en brobaneplatta som är försedd med tätskikt anses inte vara i marin miljö.

- Vägmiljö för väg- samt gång- och cykelbroar

Med vägmiljö avses i vertikal led ett område som uppåt begränsas av nivån överkant körbana + 6,0 m. Med körbana avses i detta fall under


liggande vägs körbana. I horisontal led samt i vertikal led nedåt begränsas vägmiljön till ett område beläget enligt figur 10-1.

Vägmiljön för delar av en vägbro ovanför brobaneplattan begränsas av nivån överkant beläggningen samt uppåt + 6,0 m. I horisontal led gäller begränsningar enligt figur 10-1. För pylontorn och bågar gäller vägmiljön även 2,0 m under överkant beläggning. Överytan av en brobaneplatta eller trafikerad bottenplatta som är försedd med tätskikt anses inte vara i vägmiljö.

Vägbanekant

1,0 m "jord"-fyllning 6,0 m

2,0 m

6,0 m

3,0 m

Figur A.1-1 Vägmiljö

- Vägmiljö för järnvägsbroar

För järnvägsbro som går över en väg eller som ligger längs med och intill väg ska de konstruktionsdelar som befinner sig närmare vägens körbanekant än 6,0 m och inom ett område som begränsas vertikalt av nivåerna +6,0 m respektive -6,0 m från överkant körbana anses ligga i vägmiljö. Se figur A.1-1. Vägmiljö för järnvägsbro över väg begränsas i höjdled till överbyggnadens yttersta övre punkt.

Järnvägsbro över eller intill väg som inte är och inte förväntas bli utsatt för tösaltning behöver inte hänföras till vägmiljö.

- GC-miljö

Med GC-miljö avses i vertikalled ett område som uppåt begränsas av nivån överkant gång- och cykelbana + 1,5 m. Med gång- och cykelbana avses i detta fall underliggande gång- och cykelväg. I horisontal led är GC-miljön ett område som åt vartdera hållet sträcker sig 2,0 m utanför kanten för gång- och cykelbanan samt nedåt begränsas enligt figur 10-1.

GC-miljön för brodelar ovanför brobaneplattan begränsas av nivån överkant beläggningen samt uppåt + 1,5 m. I horisontal led är GC-miljö ett område som åt vartdera hållet sträcker sig 2,0 m utanför kantför gång- och cykelbanan. Överytan av en brobaneplatta eller trafikerad bottenplatta som är försedd med tätskikt anses inte vara GC-miljö.


A.1.5.5 Vattennivå, -föring och -hastighet - Vattennivå

Den nivå som bestäms för 50 års återkomsttid efter att i varje fall ha tagit hänsyn till eventuellt framtida ökande vattennivåer.

- Vattenföring

Den vattenföring som bestäms för 50 års återkomsttid efter att i varje fall ha tagit hänsyn till eventuellt framtida ökande vattenföringar.

- Vattenhastighet

Den hastighet som bestäms för 50 års återkomsttid efter att i varje fall ha tagit hänsyn till eventuellt framtida ökande vattenhastigheter.

Arbetsritning är ett gemensamt begrepp för sammanställningsritning, detaljritning samt standard- och gruppritning.

Sammanställningsritning

Sammanställningsritning är en arbetsritning, som visar ett byggnads-

A.1.5.6 Ritningar - Arbetsritning

verk i dess helhet.

- Detaljritning

Med detaljritning avses en arbetsritning, som visar en konstruktion

A.1.5.7

-

eller konstruktionsdel med erforderliga detaljer.

Beskrivning Med beskrivning avses ett dokument som anger krav avseende material, utförande och kontroll av en konstruktion eller konstruktionsdel.

en separat handling. Beskrivningen kan antingen vara placerad på en arbetsritning eller vara

Spännlistor, montagplaner och svetsplaner ska betraktas som beskrivningar

A.1.5.8 Kontrollplan för tilläggskontroll Med kontrollplan för tilläggskontroll avses en kontrollplan som anger vilken tilläggskontroll som ska utföras och vilken omfattning denna ska ha.

A.1.6 Teknisk livslängd En bro ska utformas med en teknisk livslängd av 40, 80 eller 120 år.


För träbroar beskrivs endast krav för en teknisk livslängd av 40 eller 80 år. Teknisk livslängd för rörbroar framgår av del J.

A.1.7 Godtagande av konstruktionshandlingar Följande handlingar ska vara godtagna av beställaren innan arbete med permanenta konstruktionsdelar påbörjas.

- Arbetsritningar

- Beskrivningar (dock inte spännlistor)

- Kontrollplan för tilläggskontroll Efter slagning av pålgrupp ska arbetsritning avseende grundläggning revideras och verkliga pållägen och lutningar redovisas. Handlingarna ska vara godtagna av beställaren innan arbete med anslutande permanenta konstruktionsdelar får fortsätta.

Formbyggnadsritningar, undertecknade av ansvarig konstruktör, ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Av ritningarna ska bl.a. framgå förväntade deformationer vid belastning.

Tillfälliga förbättringsåtgärder, som stämpning och dylikt som erfordras för att upprätthålla brons bärighet, ska vara redovisade på godtagen handling.

Handlingar för tillfälliga konstruktioner, t.ex. spont, spårbrygga, ställning, lanseringsanordning eller tillfällig bro, som påverkar bärförmågan eller beständigheten hos ett annat byggnadsverk eller säkerheten för allmänheten eller som berör allmän trafik/tågtrafik, ska vara godtagna av beställaren innan arbeten med tillfälliga konstruktioner påbörjas.

Handlingar avseende dimensionering av avfuktningsanläggningar ska godtas av beställaren.


A.2

A.2.1

A.2.1.1

A.2.1.2

A.2.1.3

A.2.1.4

Generella utformningskrav

Drift och underhåll

Allmänt Broar ska utformas på sådant sätt att drift och underhåll av alla deras delar underlättas.

Lager

Inspekterbarhet

på tvärbalken överskrider 1,0 m ska höjdmåttet ökas till h1 m bestämd

1h = 1,0 + b −1,0 där b är tvärbalkens bredd i meter

2 Minimihöjden i en lådbalk ska vara minst 1,5 m. Då längden på lådbalken överstiger 50 m, ska den överstigande längden på lådbalken ha minimihöjden 1,9 m.

Överbyggnader och pelare med lådsektion ska förses med manhål. Dessa ska anordnas i sådan omfattning att invändig inspektion kan utföras. I överbyggnader ska avståndet mellan manhål vara högst 100 m. Öppningens inre tvärmått ska vara minst 0,8 x 1,0 m.

I lådbalk med flera celler godtas som alternativ till manhål i varje lådcell att genomgångar anordnas i cellväggarna med samma mått som öpp-

Vid järnväg ska nödvändig bredd mellan spårmitt och frontmur/mellanstöd anpassas så att stöden kan inspekteras och repareras.

Invid fast och rörligt lager ska under- och överbyggnad utformas så att överbyggnaden kan lyftas och lagren avlastas. Domkrafter, ansatta mot överbyggnaden, ska vara placerade cirka 0,5 m från lagers kant.

Broar ska utformas så att alla dess delar kan inspekteras enligt BaTManhandboken på Vägverkets hemsida under rubriken BaTMan.

Utrymmet mellan grusskift och ändtvärbalk eller balkände ska för väg- samt gång- och cykelbroar vara minst 0,50 m.

Avståndet mellan grusskift och ändtvärbalk eller balkände ska för järnvägsbroar vara minst 0,30 m.

Krav på öppningar I tvärbalkar placerade i lådbalkbroar ska öppningar anordnas. Dessa ska minst ha måtten 0,8 x 1,0 m, där största måttet avser höjden. Om bredden

enligt nedan.


ningar i tvärbalkar. Avståndet mellan genomgångarna ska vara högst 100 m.

A.2.1.5 Drift- och underhållsplan För följande broar och brotyper ska drift- och underhållsplaner upprättas

− hängbroar,

− snedkabelbroar,

− bågbroar,

− träbroar med teknisk livslängd 80 år,

− rörliga broar,

− broar med teoretisk spännvidd större än 100 m i största spannet,

− broar med en total längd på överbyggnaden större än 500 m,

− öppningsbara broar och

− träbroar i vissa fall

A.2.2 Avvattning En brobaneplattas överyta ska för väg- samt gång- och cykelbroar i varje punkt utformas på ett sådant sätt att avvattning av det påförda tätskiktet och beläggningen möjliggörs.

Brobaneplattas överyta ska för järnvägsbroar utföras med längs- eller tvärlutning för avvattning.

A.2.3 Jordning av broar Broar över järnväg ska jordas enligt BVS 510 ”Jordning och skärmning i Banverkets anläggningar” (Banverket) om någon del av bron är inom kontaktledningsområdet. Anordningarna för jordning ska redovisas på arbetsritningar.

För alla elektriskt ledande föremål som ligger helt eller delvis inom kontaktlednings- och strömavtagarområdet ska åtgärder vidtas mot farliga steg- och beröringsspänningar enligt BVS 510, Jordning och skärmning i Banverkets anlägningar.

A.2.4 Häng- och snedkabelbroar Snedkabelbroar ska förses med permanenta anordningar för byte av kablarna. Kablar över en pylon ska vara delade och separat förankrade i denna.

Kabelförankringarna i brobaneplattan ska placeras utanför skyddsanordningen och vid vägbroar ska kabelförankringarna placeras så att de inte inkräktar på skyddsanordningens arbetsbredd.

Avståndet mellan kabelplanet och vägbanans ytterkant, på höjden 5,0 m över beläggningens överkant, ska vara minst 1,0 m.


Kablar till snedkabelbroar och huvudkablar till hängbroar ska skyddas mot skador av påkörning upp till minst två meter över brobanan. Skyddet ska vara demonterbart så att kabeln kan inspekteras.

Kablar till snedkabelbroar till gång- och cykelbroar får utföras utan påkörningsskydd.

Infästning och anslutning av kablar ska utformas så att inspektion och underhåll kan utföras samt så att galvanisk korrosion inte uppkommer.

A.2.5 Upplagsanordningar

sina lager.

Upplagsanordningar ska för väg- samt gång- och cykelbroar vara utformade så att överbyggnaden inte kan ramla ner vid en eventuell påkörning.

Upplagsanordningar ska för järnvägsbroar vara utformade så att överbyggnaden inte kan förskjutas mer än 10 mm vinkelrätt spåret vid


A.3 Generella krav vid verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet

A.3.1 Allmänt

A.3.1.1 Förutsättningar

Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 – SS-EN 1999 med

de nationella val som för väg- samt gång- och cykelbroar framgår av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder. De allmänna råden ska betraktas som krav,

de nationella val som för järnvägsbroar framgår av Boverkets föreskrifter (BFS 2008:8) om tillämpningen av europieiska beräkningsstandarder. De allmänna råden ska betraktas som

de val som framgår av del B – N.

Då hänvisning görs till någon av standarderna EN 1990 – EN 1999 ska detta innebära hänvisning till standarden inklusive de nationella valen.

Kraven på fri höjd enligt avsnitt A.4.2 ska uppfyllas vid maximal nedböjning av bron under trafik- och temperaturlaster.

A.3.1.2 Trafikbelastning Trafikbelastningen ska för vägbroar bestämmas enligt ”Klassningsberäkning av vägbroar” (Vägverket), 1.1.9.1. Belastningen ska uttryckas som EG A/B enligt ”Klassningsberäkning av vägbroar” (Vägverket).

A.3.1.3 Framkomlighet för militära fordon Framkomligheten för militära fordon enligt ”Klassningsberäkning av vägbroar” (Vägverket), 2.3.2.5, ska beräknas på samma sätt som enligt A.3.1.2.

A.3.1.4 Kontinuitet För en väg- samt gång- och cykelbro över en väg ska överbyggnaden vara kontinuerlig över mellanstöd som är förlagda i säkerhetszonen enligt VGU.

I kapitel A.3 anges de tillägg och ändringar till VKR/BKR som ska gälla vid verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. Vidare anges ytterligare krav för respektive konstruktion i del B - N.

krav och


För en väg- samt gång- och cykelbro över järnväg ska överbyggnaden vara kontinuerlig över mellanstöd som är förlagda inom 10 meter från spårmitt.

För en väg- samt gång- och cykelbro över vatten ska överbyggnaden vara kontinuerlig över mellanstöd som ska dimensioneras för påseglingskraft av fartyg. Vidare ska överbyggnaden vara kontinuerlig över på jord plattgrundlagda mellanstöd förlagda inom vattendragets utbredning vid HHW.

A.3.1.5 Hållfasthetsvärden för kablar Hållfasthetsvärden ska bestämmas enligt SS-EN 1993-1-11.

A.3.2 Säkerhetsklass

A.3.2.1 Väg- samt gång- och cykelbroar Med tillägg till vad som anges i VKR, avsnitt 2 ska väg- samt gång- och cykelbroar vid verifieringen i brottgränstillståndet hänföras till

Säkerhetsklass 2 får tillämpas

- för broar med teoretisk spännvidd högst lika med 15,0 m i största spannet

för inspektionsbryggor.

- för vingmurar - vid bestämning av en påles eller pålgrupps geotekniska bärförmåga - vid bestämning av en plattgrundläggnings bärförmåga i friktionsjord

och på berg

-

säkerhetsklass 3 med nedan angivna undantag.

A.3.2.2 Järnvägsbroar Med tillägg till vad som anges i BKR, kapitel 2 ska järnvägsbroar hän

föras till säkerhetsklass 3 vid verifieringen i brottgränstillståndet, med

nedan angivna undantag:

Säkerhetsklass 2 får tillämpas:

− för broräcken

− för vingmurar

− vid bestämning av påles/pålgrupps geotekniska bärförmåga

− vid bestämning av plattgrundläggnings bärförmåga i friktionsjord

och på berg − för inspektionsbryggor


A.3.3 Brottgränstillstånd

A.3.3.1 Ändskärmar Vid dimensionering av ändskärmar ska passivt jordtryck förutsättas.

A.3.3.2 Lyft vid lager Överbyggnaden får inte lyfta vid lagren för laster i brottgränstillståndet.

A.3.3.3 Utbyte av lager Händelsen utbyte av lager för väg- samt gång- och cykelbroar ska beräknas för permanenta laster i brottgränstillståndet samt med domkrafterna placerade enligt A.2.1.2.

Händelsen utbyte av lager för järnvägsbroar ska beräknas för laster i brottgränstillståndet samt med domkrafterna placerade enligt A.2.1.2.

A.3.3.4 Häng-, båg- och snedkabelbroar Häng-, båg- och snedkabelbroar ska i brottgränstillståndet beräknas för att en godtyckligt placerad hängare/hängstag till häng- respektive bågbroar och en godtyckligt placerad kabel till snedkabelbroar ska kunna bytas ut. Om hängare/hängstag respektive kabel är dubblerad gäller kravet endast den ena delhängaren/hängstaget respektive delkabeln.

Ett område med bredden högst 3,0 m närmast den hängare/hängstag respektive kabel som ska bytas får antas vara utan trafiklast.

Vid gång- och cykelbroar utförda som häng- eller bågbroar får som alternativ till beräkning enligt ovan att en tillfällig hängare/hängstag monteras intill den hängare/hängstag som ska bytas.

A.3.4 Bruksgränstillstånd

A.3.4.1 Ändskärmar Vid dimensionering av ändskärmar ska passivt jordtryck förutsättas.

A.3.4.2 Deformationer

A.3.4.2.1 Nedböjningskrav

Beräknad nedböjning av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen får för väg- samt gång- och cykelbroar inte överstiga 1/400 av den teoretiska spännvidden. För järnvägsbroar gäller kravet 1/800 av den teoretiska spännvidden. Kravet ska gälla såväl i längdled som i tvärled.


En brokonstruktions rörelse i vertikalled uppåt eller nedåt av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen ska vid fri ändkant begränsas till 5 mm.

A.3.4.2.2 Krav i horisontalled

Utböjningen av underbyggnaden av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen får inte överstiga 1/200 av längdmått använt vid beräkningen.

Vingmurs rörelse i horisontalled av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen ska vid fri kant begränsas till 10 mm.

Landfästes horisontala förskjutning av centrifugalkraft och vindvinkelrätt mot spåret och i nivå med RÖK ska vid den frekventa lastkombinationen vara högst 5,0 mm. Jordtryck mot vingmur eller friktion mot frontmur och ändskärm får inte tillgodoräknas.

Horisontalrörelse av broms- och accelerationskraft vid reversibelt bruksgränstillstånd får

− vid järnvägsbro med dilatationsanordning i spåret vara högst 80 mm

− vid järnvägsbro med helsvetsat spår och genomgående ballast vara högst 5,0 mm

− vid spår med direktupplagd sliper eller räls utan dilatationsanordning i spåret vara högst 5,0 mm.

A.3.4.2.3 Krav för vridning och på radier

Vridning av brons överbyggnad kring en axel i spårets längdriktning av den frekventa lastkombinationen ska vara högst 0,015 rad. Vridningsgradienten ska vara högst 0,0006 rad/m. Detta gäller även den vridning av spåret som uppkommer av nedböjning av konstruktionselement t.ex. tvärbalkar.

För en överbyggnad på en järnvägsbro ska den horisontella krökningsradien vid reversibelt bruksgränstillstånd vara minst 8000 m.

A.3.4.3 Svängningar Överbyggnader ska ges sådan utformning att vindinducerade skadliga svängningar inte uppträder.

Utformningens lämplighet ska påvisas analytiskt, antingen genom beprövad erfarenhet eller genom vindtunnelprov på modell av bron och omgivande terräng.

För gång- och cykelbroar ska krav enligt SS-EN 1990/A1 vara uppfyllda.


A.3.4.4 Häng-, båg- och snedkabelbroar Häng-, båg- och snedkabelbroar ska vid reversibelt bruksgränstillstånd beräknas för att en godtyckligt placerad hängare/hängstag till häng- respektive bågbroar och en godtyckligt placerad kabel till snedkabelbroar ska kunna bytas ut. Om hängare/hängstag respektive kabel är dubblerad gäller kravet endast den ena delhängaren/hängstaget respektive delkabeln.

Ett område med bredden högst 3,0 m närmast den hängare/hängstag respektive kabel som ska bytas får antas vara utan trafiklast.

Vid gång- och cykelbroar utförda som häng- eller bågbroar godtas som alternativ till beräkning enligt ovan att en tillfällig hängare/hängstag monteras intill den hängare/hängstag som ska bytas.


A.4. Säkerhet vid användning

A.4.1 Allmänt Broar ska utformas med hänsyn till säkerheten vid användning. Beträffande krav på räcken, se del G.

A.4.2 Fri höjd

Fria höjden över vattenyta (HHW) till en broöverbyggnads underyta ska vara minst den som fordras med hänsyn till förekommande sjöfart, isgång eller som är bestämd i miljödomstols utslag eller angiven på annat sätt.

Oavsett om höjdangivelse finns i vattendom eller motsvarande ska den fria höjden vara minst 0,3 m över HHW och minst 1,2 m över MW.

Lagers underkant ska placeras minst 0,30 m över HHW.

Fri höjd över väg och järnväg

Vid bro med s.k. lätt överbyggnad (stål, prefabricerade betongelement, aluminium eller trä) ska den fria höjden över körbana och vägren vara minst 5,10 m.

Det fria utrymmet utmed banan ska uppfylla kraven i BVF 586.20.

A.4.2.2.2 Krav på beräkning

Överbyggnader till väg- samt gång- och cykelbroar som är utformade så att den fria höjden inom säkerhetszonen enligt VGU är mindre än 5,10 m ska beräknas för påkörningskraft enligt B.2.3.1. För broar med underliggande båge ska påkörningskraften bestämmas enligt B.2.3.1.

I VGU anges hur säkerhetszonen ska utformas.

Överbyggnader till järnvägsbroar som är utformade så att den fria höjden inom säkerhetszonen enligt VGU är mindre än 5,70 m ska beräknas för en påköringskraft enligt B.2.3.1.

Alternativt till dimensionering av bron för påkörningskrafter enligt ovan, förses bron med ett fristående påkörningsskydd som dimensionerats för påkörningskraft enligt B.3.2.1.

A.4.2.1 Fri höjd över vattenyta

Se även avsnitt A.3.1.

A.4.2.2

A.4.2.2.1 Krav på fri höjd


A.4.3 Placering av stöd

A.4.3.1 Allmänt Stöd ska placeras så att en påkörning inte kan medföra att personer uppe på bron skadas. Detta gäller även konstruktioner i anslutning till bron där ett fortskridande ras kan påverka personers säkerhet.

A.4.3.2 Mellanstöd I mellanstöd som är placerade i säkerhetszonen enligt VGU ska två intilliggande pelare förutsättas avslagna. Dimensioneringssituationen ska betraktas som ett olyckslastfall. Fria höjden ska i detta fall vara minst 4,50 m eller annan höjd som är bestämd i den tekniska beskrivningen.

För bro över järnväg där ett mellanstöd är placerat mindre än 10 m från spårmitt ska två intilliggande pelare i mellanstödet förutsättas avslagna. Dimensioneringssituationen ska betraktas som ett olyckslastfall. Fria höjden anges i den tekniska beskrivningen. För bro över järnväg där detta mellanstöd är utformat som ett skivstöd godtas som alternativ till att räkna överbyggnaden för ett lastfall med avslagna pelare att mellanstödet beräknas för en påkörningskraft enligt B.2.3.1.

A.4.3.3 Ändstöd Ändstöd som är placerade inom säkerhetszonen enligt VGU ska beräknas för påkörningskraft enligt B.2.3.1.

Ändstöd som är utformade så att den fria höjden enligt A.3.1.1 inte innehålls inom säkerhetszonen enligt VGU ska beräknas för påkörningskraft enligt B.3.2.1.

Ändstöd som är placerade mindre än 10 m från spårmitt ska beräknas för påkörningskraft enligt B.3.2.1.


A.5 Miljöpåverkan Broar ska utformas på sådant sätt att minsta möjliga miljöpåverkan uppstår.

Kemiska produkter och material avseende järnvägsbroar ska granskas och godkännas av Banverkets Kemikalieråd före användning.

A.6 Brandskydd Reglerna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler), avsnitt 4 ska uppfyllas för väg- samt gång- och cykelbroar.

Då bärförmågan mot brand ska bestämmas ska detta göras enligt SS-EN 1992-1-2, SS-EN 1993-1-2, SS-EN 1994-1-2, SS-EN 1995-1-2, SS-EN 1996-1-2 respektive SS-EN 1999-1-2.

A.7 Skydd mot buller Broar ska utformas på sådant sätt att minsta möjliga bullerpåverkan uppstår.

Reglerna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler), avsnitt 7 ska uppfyllas för väg- samt gång- och cykelbroar.

A.8 Konstruktionsredovisning

A.8.1 Allmänt Konstruktionsredovisningen ska omfatta arbetsritning, konstruktionsberäkning, kontrollplan för tilläggskontroll, beskrivning och spännlista. Konstruktionsredovisningen ska även omfatta verkstads- och inbyggnadsritningar till övergångskonstruktioner. Redovisningen ska förses med konstruktionsföretagets signerade firmastämpel och underskrift av konstruktionsansvarig person samt datum. Vid revidering ska även datum för denna anges.

För broar som utförs enligt standardritningar ska alltid en separat sammanställningsritning upprättas.


A.8.2 Arbetsritning och beskrivning

A.8.2.1 Sammanställningsritning En sammanställningsritning till en bro ska minst bestå av elevation och plan för att beskriva bron i sin helhet, sektioner (minst en tvärsektion behövs) samt en situationsplan för att beskriva broläget. På planen ska koordinattecken anges.

På en sammanställningsritning till en bro ska anges

g. förekommande förstärkningsåtgärder för väg-/järnvägsbank och koner i anslutning till bron inklusive utsträckning i vägens/järnvägens längdriktning, t.ex. bankpålning, lättfyllning och materialutskiftning

h. slänters, koners och erosionsskydds utförande, material, utsträckning, lutningar och nivåer

a. aktuella väg-/järnvägsdata som bestämmer brons läge i såväl horisontal- som vertikalplan

nord-sydriktning

de två orter/knutpunkter av betydelse som ligger utefter vägen/järnvägen, på vardera sidan om bron

vägens riktning enligt länskungörelsen

korsningsvinkel med väg eller järnväg

b. fixpunkts läge och höjd i för företaget gällande höjdsystem. Läget ska anges som sektion och sidomått

koordinatsystem

c. fullständig hänvisning till Bro 08 samt aktuella tekniska beskrivningar

d. enligt vilka regler arbetet ska utföras

e nivå för MW eller grundvattenyta samt HHW och om möjligt även MHW, MLW och LLW eller högsta respektive lägsta reglerade vattenyta

dimensionerande vattenhastighet samt strömriktning i vattendrag och om möjligt vattenföring (LLQ, MLQ, MQ, MHQ, HHQ) med referens, t.ex. hänvisning till utlåtande från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI

f. jordartsbenämning för material i grunden, markprofil, bergläge i undersökta punkter, värde på de geotekniska deformations- och hållfasthetsparametrarna och ungefärlig pållängd. Uppgifterna om de geotekniska frhållandena ska anges för varje brostöd


i. särskilda uppgifter för arbetets utförande, t.ex. schaktning under vatten och länshållning

j. att fyllning bakom landfästen utförs med krossad sprängsten/förstärkningslagermaterial/lättklinker/cellplast och på sådant sätt att betongytor inte skadas

att fyllning ska påföras samtidigt bakom landfästena vid ramkonstruktioner och liknande konstruktioner

p. för väg- samt gång- och cykelbroar brobanans och profillinjens lutningsförhållanden

för järnvägsbroar profillinjens lutningsförhållanden

och rälsförhöjning

q. belysningsanordningar, ytavlopp, mätdubbar etc.

r. hänvisning till kontrollplan för tilläggskontroll, separat arbetsbeskrivning, spännlista samt standard- och gruppritning

att motfyllningen vid fristående landfästen som inte är grundlagda på berg ska utföras innan det fria utrymmet mellan överbyggnad och landfäste definitivt läggs fast

k. brons teoretiska spännvidder och totala längd samt yta

fria öppningar (bredd, läge och höjd), om krav finns beträffande underliggande väg, farled, järnväg etc.

stöd till järnvägsbroar ska numreras i järnvägens km-riktning om inte annat anges i den tekniska beskrivningen

l. för väg- samt gång- och cykelbroar total brobredd, uppdelad i kör-, gång- och cykelbanor, vägrenar och skiljeremsor. Uppdelningen anges om möjligt även för underliggande väg

för väg- samt gång- och cykelbroar typ och tjocklek av tätskikt och beläggning för de olika delarna

för järnvägsbroar total brobredd, uppdelad i avstånd från spårmitt till räcke och spåravstånd. Uppdelning anges, om möjligt, även för:

underliggande väg i kör-, gång- och cykelbanor, vägrenar och skiljeremsor

typ av isolering eller tätskikt

ballasttjocklek

m. höjder för bottenplattas underyta (vid grundläggning på berg anges i stället höjder för bottenplattas överyta)

n. höjder för kantbalkars översida vid brons båda ändar och vid bromitt, vid övergångskonstruktioner och vid lager etc.

o. höjder för överbyggnadens underyta i spannmitt och intill stöd


s. om lager är fasta eller rörliga. Vidare ska genom hänvisning till detaljritning anges tillvägagångssätt vid överbyggnadens lyftning för byte av lager

t. ritningsförteckning (eventuellt på särskild ritning)

u. för väg- samt gång- och cykelbroar beräknad trafikbelastning enligt A.3.1.2 och A.3.1.3 (gäller endast nya broar)

uppgift om dimensionerande tåglaster och spårbytesmaskin

v. säkerhetsklass enligt avsnitt A.3.2.

I de fall sammanställningsritningen blir godtagen senare än detaljritningarna, samt i övrigt då så fordras för arbetets genomförande, ska uppgifterna enligt ovan även införas på berörda detaljritningar. På den första handlingen som skickas in för godtagande ska minst uppgifter enligt b, c, d och r anges.

A.8.2.2

A.8.2.2.1 Allmänt

bilaga AA införas. Dessutom ska

-

-

-

-

-

på handlingar till betongkonstruktioner anges hur sprickrisken under härdningsförloppet ska beaktas krav på ytbehandling av stålkontruktioner (rostskyddssystem) anges anges om betong med maximal stenstorlek mindre än 32 mm avses användas

- typ av formelement och erforderliga förankrings- och stagningsanordningar anges när betongkonstruktioner utförs med viktreducerande ursparingar

- fordrad betonghållfasthet vid uppspänning - beräknade värden på spännkraft, förlängning och eventuell låsglid

ning, samt toleranser för dessa värden - uppgift om kablarnas elasticitetsmodul - i beräkningen förutsatta friktionsvärden µ och k.

Detaljritning och beskrivning

På en detaljritning eller i en beskrivning ska erforderliga uppgifter enligt

hänvisningar till aktuella armeringsförteckningar,svetsplaner, montageplaner och kontrollplaner anges uppgift om brandklass anges i förekommande fall sättet för konstruktionens utförande (tillverkning, överhöjning, montering, ställningsoperationer) anges i den mån detta har betydelse för konstruktionens bärförmåga, beständighet eller utseende pålarnas lastkapacitet och geotekniska bärförmåga anges påltyp och anvisningar för pålslagning anges

-

--


A.8.2.2.2 Detaljritning

På en detaljritning ska

- uppgifter för utsättningen (koordinater etc.) införas - på ritningar som avser grundläggning med pålar anges

- pålplan som visar pålarnas lägen och lutningsriktningar i pålavskärningsplanet

- pålarnas numrering - på ritningar som avser spännarmering anges

- ordningsföljd vid uppspänning - uppgift om formsänkning e.d. under uppspänningsskedet

- erforderliga övergångskonstruktioner visas i plan och sektion. Foglängder, plushöjder, inbyggnadshöjd, läge för förankringar samt rörelsediagram ska anges

- på ritningar till stålkonstruktioner införas en förteckning över stål

-

-

ska visas i samma figur. - gjutfogars läge och utformning samt avsedd gjutordning anges. För

samverkanbroar anges även antagen formvikt. Eventuella gjutluckor

-

A.8.2.3Ritningar till förstöringsanordningar ska upprättas på samma sätt som sammanställningsritningar. Utöver förstöringsanordningar anges på ritningarna vad som upptagits i A.8.2.1a samt spännvidder, brolängd, brobredd, höjder för vattenytor, markegenskaper, kon- och släntlutningar. Dessutom anges i anslutning till bron förekommande dammanordningar, murar, ledverk etc.

A.8.3 Spännlista I spännlistor ska

- anges förutsatta friktionsförluster i domkraft och förankring - för förespänd armering anges

- systembeskrivning

detaljer. Uppgifterna redovisas lämpligen i tabell som minst ska innehålla uppgifter om numrering av ståldetaljer, antal, benämning, material och dimension. förutsatt temperaturintervall för montage av lager anges armeringsstängers utsträckning och antal visas. Stängerna littereras och visas i såväl vy som snitt. All armering som förekommer i ett snitt

ska redovisas rör för elledningar visas

- utförandet av jordning visas

Förstöringsanordningar


- avsedd initiell spännkraft samt uppmätta uppspännignsvärden på

spännkraft eller förlängning

- avspänningsföljd för spännenheterna

- fordrad hållfasthet vid avspänning

- för efterspänd armering anges

- systembeskrivning (inklusive uppgifter om elasticitetsmodul och

friktionskoefficienter)

- ordningsföljd för uppspänning av olika armeringsenheter

- beräknade och vid uppspänningen uppmätta värden på spännkraft,

förlängning och eventuell låsglidning samt toleranser för dessa

värden

- uppgift om formsänkning eller dylikt under uppspänningsskedet

- fordrad betonghållfasthet vid uppspänning

A.8.4 Svets- och montageplan

A.8.4.1 Svetsplan Svetsplanen ska innehålla uppgifter om

- svetsmetod

- fogtyp och fogberedning

svetsläge och svetsföljd tillsatsmaterialets typ och dimension svetsparametrar vid mekaniserad svetsning erforderliga åtgärder före, under och efter svetsning, t.ex. förhöjd arbetstemperatur tillfälliga svetsar som inte anges på ritning eller monteringsplan och som erfordras med hänsyn till tillverkning, hantering, transport eller montering (t.ex. s.k. clips, stödplåtar och lyftöron) samt om och hur dessa bör avlägsnas.

A.8.4.2

-

-

-

- Formaterat: Inte Färgöverstrykning

Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan t.ex. ges med hänvisning till

svetsdatblad (WPS) som biläggs planen.

Montageplan Monteringsplanen ska innehålla uppgifter om - ordningsföljd vid montering

- anordning av tillfälliga förband

- anordning av tillfälliga stagningar och förankringar

- erforderliga monteringsställningar

- läge för och erforderlig anordning av lyftpunkter

- beaktande av förekommande skivverkan


A.8.5 Kontrollplan för tilläggskontroll Kontrollplaner ska innehålla en allmän del och en teknisk del.

Den allmänna delen i kontrollplanen ska innehålla uppgifter om - omfattning av tilläggskontrollen - krav på speciell dokumentation - krav på rapportering av eventuella avvikelser från kontrollplanen - speciella förutsättningar för kontrollplanen.

Den tekniska delen i kontrollplanen ska innehålla detaljerade krav för hur tilläggskontrollen ska utföras för känsliga och utsatta delar i en bro. Vidare ska omfattningen av sådana kontrollåtgärder som föranleds av speciella förfaranden anges.

Innan berört arbete påbörjas ska ansvarig person i arbetsledande ställning genom påteckning bekräfta att han tagit del av den av Banverket, Investeringsdivisionen fastställda kontrollplanen.

Konstruktionsberäkning

Konstruktionsberäkningen ska omfatta de lastkombinationer som är dimensionerande för konstruktionens olika delar. Dessutom ska

A.8.6

A.8.6.1 Krav

konstruktionsberäkningen för vägbroar omfatta bestämning av trafikbelastning enligt A.3.1.2 och beräkning av framkomligheten för

A.8.6.2

militära fordon enligt A.3.1.3.

Uppställning av beräkning Beräkningen ska förses med innehållsförteckning och ska inledas med en systemskiss av konstruktionen samt en sammanfattning av gjorda antaganden och hur beräkningen i princip genomförts. När sättet för brons utförande (tillverkning, montering, gjutordning, ställningsoperationer m.m.) inverkar på bärförmågan ska redogörelse för detta lämnas i beräkningens inledning.

Beräkningen ska vara tydligt upprättad och försedd med figurer och förklarande text, hänvisningar och uppgifter om lastantaganden etc. i sådan utsträckning att den lätt kan följas och kontrolleras.

I konstruktionsberäkningen till spännbetongkonstruktioner ska ordningsföljden för uppspänning av de olika enheterna anges.


A.8.6.3 Datorberäkning

A.8.6.3.1 Allmänt

Till en konstruktionsberäkning som utförts med dator ska fogas en programbeskrivning som ska innehålla

- programnamn med uppgift om aktuell programversion - programmets allmänna förutsättningar och begränsningar - beräkningsmetoder och beräkningsgång inklusive införda approxima

tioner och förenklingar

- teckenregler

delar och tvärsektioner samt på lastkombinationerna.

- resultatets redovisning inklusive beteckningar på storheter och lastkombinationer.

Beskrivningen ska även innehålla beräkningsexempel samt belysa inverkan av eventuella approximationer.

Resultatutskriften ska innehålla

- uppgifter om objekt och programnamn - revideringsbeteckning eller senaste revideringsdatum för programmet - innehållsförteckning - sidnumrering - en av programmet genererad kommandofil eller annan likvärdig doku

mentation av indata (ska revideras; en arbetsgrupp är tillsatt) - de till respektive delresultat hörande beteckningarna på konstruktions-

A.8.6.3.2 Verifieringskrav

ter och influensvärden.

genom stickprov och statiska jämviktskontroller.

I beräkningen ska som mellanled redovisas bl.a. snittstorheter, snittkraf-

Datorberäkningen ska kompletteras med kontroll av beräkningsresultaten

Vid användning av datorprogram där beräkningsmodulerna inte är låsta utan användaren kan ändra beräkningsformler eller ändra beräkningsgången ska datorberäkningen även innehålla

- utskrifter av ingående formler i klartext - utskrifter av delresultat av ingående formler, varvid även insatta vär

den i formlerna ska redovisas - utskrifter från av datorprogrammet valda beräkningsvägar - utskriftsdatum och tidpunkt för utskrift på varje sida.

BVVVTK Bro 08 VV Publ 2008:xx 27 A. Allmänna förutsättningar

Bilaga AA Redovisningskrav

AA.1 Stålkonstruktioner Ritningar eller beskrivningar till en stålkonstruktion ska innehålla

följande:

Uppgift om grundmaterial beträffande hållfasthet och seghetsegenskaper Uppgift om utförandeklass och skärklass Uppgift om svetsförband med angivande av svetskvalitet, svetstyp, eventuell värmebehandling och bearbetning, underlag för val av elektrodtyp (hållfasthetsklass, Rm och seghetsklass, se avsnitt 2:25 Formaterat: samt eventuell begränsning av vätehalten) Teckensnitt:Kursiv

Uppgift om kontaktytor som förutsätts överföra tryckkraft genom Formaterat: Nedsänkt

anliggning

Uppgift om skruvförband med angivande av skruvförbandsklass,

skruvars och muttrars hållfasthet och dimensioner (diameter och

längd), skruvarnas placering, eventuell behandling av förbandets

anliggningsytor

- Uppgift om mått för tillverkning och för montering vid en

referenstemperatur

- Uppgift om toleranser för sådana mått där avvikelser är av väsentlig

betydelse för konstruktionens bärförmåga och funktion

- Uppgift om rostskydd eller andra åtgärder för att beakta risken för

korrosion

- Uppgift om erforderlig grundkontroll och tilläggskontroll

- Uppgift om teknisk livslängd - Uppgift om korrosivitetsklass -

--

-

-

AA.2 Betongkonstruktioner

AA.2.1 Allmänt Ritningar eller beskrivningar till en betongkonstruktion ska innehålla följande:

- Uppgift om betongen beträffande hållfasthetsklass, exponeringsklass, livslängdsklass, utförandeklass, cementtyp och cementklass, konsistens, vct, lufthalt, maximal stenstorlek eller annan egenskap hos ballasten och densitet vid lättballastbetong


- Uppgift om armeringen beträffande typ, hållfasthetsegenskaper, relaxationsegenskaper hos spännarmering samt eventuella förankringsanordningar och annat som kan erfordras i speciella fall

- Uppgift om erforderliga egenskaper hos övriga material, inklusive jord och berg, som ingår i konstruktionen

- Måttsättning avseende betongdimensioner samt detaljmått och lägen för spännarmering, fogar, ursparningar och slitsar

- Följande uppgifter för armeringens anordning och inläggning antal enheter, dimension, längd, höjd och planläge, bockningsradie, skarvningslägen och skarvlängd, svetsar, placering av eventuella injekterings- och luftningsrör samt understöttning av spännarmering

- Uppgift om tjocklek för täckande betongskikt (basmått och toleranser)

- Uppgift om toleranser för sådana mått där avvikelser har väsentlig betydelse för konstruktionens bärförmåga eller funktion.

- Uppgift om bärande ställningar, formar, gjutning, montering o.d., som inte framgår av särskilt program

ställningar och andra hjälpmedel bör finnas tillgängliga på byggplatsen. Deformationer hos formar, ställningar och andra hjälpmedel beaktas i konstruktionsberäkningarna om de har betydelse för konstruktionens funktion. Anvisningar för gjutning, uppspänning, formrivning etc. anges på arbetsritning och i förekommande fall i spännlista eller i särskild beskrivning.

AA.2.2 Armeringsförteckningar Uppgifter som gäller armering och som har betydelse för konstruktioens funktion bör även anges på ritning och inte enbart i armeringsförteckning. Armering bör ha en tydlig beteckning som gör att den lätt kan identifieras på tillhörande ritning.

AA.2.3 Handlingar för betonggjutning o.d. Om gjutordning, gjuthastighet, gjutuppehåll etc. har betydelse för konstruktionens funktion och för säkerheten under utförandet, bör gjutprogram upprättas som reglerar dessa förhållanden.

För betongarbeten av speciell karaktär, såsom undervattensgjutning, injekteringsbetongarbeten, sprutbetongarbeten, vakuumbehandling etc. bör särskild arbetsbeskrivning upprättas som reglerar utförandet. Alternativt kan motsvarande uppgifter anges på ritning.

AA.2.4 Formar, ställningar och andra hjälpmedel Erforderliga ritningar och konstruktionsberäkningar till formar, bärande


AA.2.5 Handlingar för element Tillverkningshandlingar för element bör innehålla uppgift om tillverkningsmetod, lyftpunkter, uppläggningsställen vid lagring och transport samt erforderlig betonghållfasthet före lyftning och transport från tillverkningsplats.

Bygghandlingar för element bör innehålla uppgift om elementens tyngd, nominell och minsta upplagslängd för elementet samt uppgift om hur elementet skall transporteras, lyftas, lagras, monteras, stagas och förankras samt hur fogning till andra konstruktionsdelar skall utföras. Om leveranshållfastheten är mindre än 70 % av fordrat värde bör uppgift ges om elementets handhavande på byggplatsen. Om kontroll av fogbruk förutsätts omfatta enbart fortlöpande provning av normkubhållfastheten bör detta anges i bygghandling.


Bilaga AB Vägverkets administrativa rutiner (Uppdateras senare)


Bilaga AC Banverkets administrativa rutiner (Uppdateras senare)


Bilaga AD Medgällande dokument (Uppdateras senare)


Bilaga AE Standarder (Uppdateras senare)

1 VV Publ 2008:x BVVVTK Bro 08 B. Lastförutsättningar

B Lastförutsättningar B.1 Allmänt B.1.1 Förutsättningar

Antaganden och förutsättningar som anges i denna del ska gälla vid

som karakteristiska.

B.1.2 Laster under byggnadstiden SS-EN 1991-1-6 med följande tillägg.

dimensionering av broar och andra byggnadsverk enligt A.1.5.1.

De lastvärden som anges i denna del är generellt att betrakta

Laster och lastsituationer under byggnadstiden ska beaktas enligt

Punkt Val

3.1(5) De rekommenderade värdena ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen.

3.1(7) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen.

3.1(12) För skydd av en färdig konstruktionsdel mot erosion under byggskedet gäller kraven enligt del C.



4.1(5) Ett brostöd som används som upplag för en överbyggnad som lanseras ska i lanseringssituationen dimensioneras enligt följande.

I bruksgränstillstånd dimensioneras stödet för en lagerfriktion med friktionskoefficienten 5 % varvid sprickbredden i armerad betong högst får vara 0,30 mm. För konstruktioner med krav på frånvaro av dragspänningar framgår krav på spricksäkerhet av EN 1992-2, kapitel 113.

4.9(2) Vattentryck ska under byggskedet beaktas enligt B.2.1.4. Vid dimensionering av tätplattor etc. mot upplyftning under byggskedet ska, om inte annat medges av beställaren, MHW antas motsvara Gk,sup.

4.9(6) Istryck enligt avsnitt B.2.2.7 ska tillämpas.

I brottgränstillstånd ska stödet dimensioneras för det minsta av en lagerfriktion med friktionskoefficienten 25 % och den största horisontalkraft som lanseringsutrustningen kan ge.

2 VV Publ 2008:x BVVV TK Bro 08 B. Lastförutsättningar

4.11.1(2) I bilaga BA redovisas de krav som gäller avseende framförande av transporter på vägbroar och järnvägsbroar under byggnadstiden.

4.12(1)P De rekommenderade värdena ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen.


4.12(3) De angivna värdena ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen.

A2.3(1) De rekommenderade värdena kan användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen.


A2.4(3) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen.




B.2 Laster B.2.1 Permanenta laster

B.2.1.1 Egentyngd Egentyngd ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-1 med följande tillägg. För stålkonstruktioner med stor andel svets ska svetsarnas inverkan på

Motfyllningsmaterials tungheter framgår av VVBV TK Geo.

Beläggning, tätskikt, ballast och överfyllnad Tungheter för beläggning, tätskikt, ballast och överfyllnad ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-1 med följande tillägg. För beläggning och tätskikt godtas att följande tungheter används. Asfaltbetong 23 kN/m³

egentyngd beaktas.

B.2.1.2

Asfaltmastix

Överfyllnadsmaterials tungheter av framgår av VVBV TK Geo. Utnyttjande av egenvikten hos fyllningsmaterial vid dimensionering mot hydrauliskt upplyft förutsätter att materialets tunghet verifieras vid utförandet.

B.2.1.3 Jordtryck

22 kN/m³ Epoxi och akrylat 22 kN/m³ Gjutasfalt 24 kN/m³ Tätskiktsmatta 22 kN/m³

Jordtryck ska bestämmas enligt SS-EN 1997-1 med följande tillägg. Motfyllningsmaterials tungheter, friktionsvinklar etc framgår av VVBV TK Geo. Följande konstruktioner ska anses vara oeftergivliga konstruktioner: − Brostöd − Vingmurar − Ändskärmar − Anslutande stödmurar


− Fristående stödmurar grundlagda på berg − Stödmurar som påverkar eller påverkas av järnvägstrafik

B.2.1.4 Vattentryck Vattentryck ska beräknas som en permanent last med ett högt och ett lågt värde, Gk,sup resp Gk,inf. Vattennivån HHW ska antas motsvara Gk,sup och vattennivån LLW ska antas motsvara Gk,inf.

B.2.1.6 Påhängslast på påle Påhängslast på påle ska bestämmas enligt SS-EN 1997-1.

Storleken på lasten kan anges i den tekniska beskrivningen. Ytterligare råd kan hämtas från ”Negativ mantelfriktion längs pålar”(Pålkommissionen).

B.2.1.5 Stödförskjutning Broar med stöd som inte är grundlagda på berg ska dimensioneras för en största förväntad stödförskjutning i såväl vertikal som horisontell led. Stödförskjutning ska antas ske under ett eller flera stöd och ska kombineras på ogynnsammaste sätt. Den vertikal stödförskjutningen ska bestämmas som sättningskillnad enligt avsnitt C.?.

I den tekniska beskrivningen anges om bron ska dimensioneras för stödförskjutningar hos stöd som är grundlagda på berg.

I följande fall ska även en förväntad stödförskjutning inom ett stöd beaktas: − Vid uppdelade stöd med separata bottenplattor för de olika delarna. − Vid varierande grundläggningsförhållanden inom bottenplattans

utbredning. − Vid bottenplattor med stor utbredning i brons tvärled.

I den tekniska beskrivningen kan minimivärden för antagen stödförskjutning inom ett stöd anges.

Den horisontella stödförskjutningen ska antas vara 10 mm om inte annat anges. Det godtas att horisontal stödförskjutning mot bank inte beaktas då stödet består av en frontmur eller liknande.

I den tekniska beskrivningen kan en större horisontell förskjutningen anges.

Horisontella och vertikala stödförskjutningar behöver inte kombineras. För betongkonstruktioner ska även SS-EN 1992-1-1, avsnitt 2.1.3.1 beaktas. För stål- och samverkanskonstruktioner ska även SS-EN 1993-11, avsnitt 2.3.1 beaktas.

5

Punkt Val 1.1(3) Då beläggning och överfyllnad tillsammans har en tjocklek

större än 0,5 m får inverkan av bromskraften på bron minskas. Vid tjockleken 3,0 m får inverkan av bromskraften sättas till noll. För tjocklek mellan 0,5 och 3,0 m får bromskraften bestämmas genom rätlinjig interpolering. För trafikerade byggnadsverk med hög överfyllnad kan speciella värden etc. anges i den tekniska beskrivningen.

4.1(1) Trafiklast enligt figur B.2.2-2 ska förutsättas belasta ytor som är parallella med körbanans lastfält. Lastfältens antal och placering, mått mellan hjultrycken i en axellast samt hjultryckens utbredningsmått ska väljas enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 4.3.2. Lastgrupperna består av vardera tre axellaster om A kN med

VV Publ 2008:x BVVVTK Bro 08 B. Lastförutsättningar

B.2.2 Variabla laster

B.2.2.1 Trafiklast

B.2.2.1.1 Allmänt För broar ska trafiklasten bestämmas enligt SS-EN 1991-2 med följande tillägg. 2.3(1) Krav för säkerhet vid användning enligt del A ska tillämpas.

3(5) För broar avsedda för både väg- och järnvägstrafik anges värden för samtidighet etc. i den tekniska beskrivningen.

B.2.2.1.2 Bestämmande längd för bromskraft För en konstruktionsdel som påverkas av flera brobanor ska den för beräkning av bromskraften använda brolängden bestämmas enligt den princip som visas i figur B.2.2-1. Figuren visar ett för två brodelar gemensamt stöd med fasta lager.

Brolängd

Figur B.2.2-1 Bestämning av brolängd

B.2.2.1.2 Vägbroar För vägbroar ska trafiklasten, utöver kraven i B.2.2.1.1, bestämmas enligt SS-EN 1991-2 med följande tillägg.


axelavstånden ≥ 1,5 m och ≥ 6,0 m. Centrumavståndet mellan lastgrupperna är ≥ 50 m. Avståndet mellan de mittersta axellasterna är ≥ 10 m. A är 250 kN för ett lastfält och 170 kN för det andra. Övriga lastfält belastas enbart med ytlast. Ytlasten ska sättas till 12 kN/m i ett lastfält, till 9 kN/m i ett andra lastfält och till 6 kN/m i de övriga lastfälten.

Figur B.2.2-2 Trafiklast för långa spännvidder

4.1(2) Värden etc. för speciella trafiksituationer kan anges i den tekniska beskrivningen.

4.2.1(2) Värden etc. för fordon som inte uppfyller nationella bestämmelser för tyngder eller dimensioner kan anges i den tekniska beskrivningen.

4.3.4(1) Värden etc. för specialfordon kan anges i den tekniska beskrivningen.

4.4.1(3) Värden etc. för specialfordon kan anges i den tekniska beskrivningen.

4.6.1(3) Riktvärdena i ANM 1 ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen.

4.6.1(2) Andra värden etc. för utmattningsdimensionering kan anges i den tekniska beskrivningen.

4.6.6(1) Värden etc. för en utmattningsdimensionering baserad på trafikdata kan anges i den tekniska beskrivningen.

4.7.3.3(1) Värden etc. för påkörningskrafter på skyddsanordningar kan anges i den tekniska beskrivningen varvid värden enligt de rekommenderade klasserna ska användas.

B.2.2.1.3 Gångbanor, cykelbanor samt gång- och cykelbroar För gångbanor, cykelbanor samt gång- och cykelbroar ska trafiklasten, utöver kraven i B.2.2.1.1, bestämmas enligt SS-EN 1991-2 med följande tillägg. Punkt Val 1.1(3) Då beläggning och överfyllnad tillsammans har en tjocklek

större än 0,5 m får inverkan av bromskraften på bron minskas. Vid tjockleken 3,0 m får inverkan av bromskraften


sättas till noll. För tjocklek mellan 0,5 och 3,0 m får bromskraften bestämmas genom rätlinjig interpolering. Utöver ovanstående kan speciella värden etc. för överfyllda bärverk anges i den tekniska beskrivningen.

5.6.1(1) Värden etc. för andra laster än vad som anges i SS-EN 1991-2 för gångbanor, cykelbanor samt gång- och cykelbroar vid exceptionella lastsituationer kan anges i den tekniska beskrivningen.

5.7(3) För gång- och cykelbroar ska krav enligt SS-EN 1990/A1 vara uppfyllda.


5.3.2.3(1)P Gångbanor, cykelbanor samt gång- och cykelbroar, som är förlagda i samma plan som en anslutande gång- och cykelväg eller via en körbar ramp ansluten till en väg, ska om så anges i den tekniska beskrivningen dimensioneras för ett uttryckningsfordon. Utryckningsfordonet består av fyra axellaster om 80 kN med avstånden 3,8 m, 1,3 m och 1,3 m. Axellasterna består av två punktlaster om 40 kN med ett centrumavstånd av 2,0 m och lastytan är en rektangel med sidorna 0,2 m i körbanans längdriktning och 0,6 m i dess tvärriktning. Fordonet ska anses symmetriskt placerat i ett körfält med bredden 3,0 m. Dynamiska effekter ska anses ingå i axellasterna. Se figur B.2.2-3. Vid beräkning av horisontalkraft enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 5.4 ska horisontalkraften av utryckningsfordonet antas var 60 % av utryckningsfordonets totala tyngd. Vid beräkning av vertikallast på vägbank enligt SS-EN 1991-2, 5.9(1) vid broar som dimensioneras för utryckningsfordon ska vertikallasten antas vara minst 10 kN/m² på hela vägbredden. ***

80 kN 80 kN 40 kN 40 kN80 kN 80 kN

3,8 m

3,0 m

a) Längdriktning b) Tvärriktning

Figur B.2.2-3 Utryckningsfordon

B.2.2.1.3 Järnvägsbroar För järnvägsbroar ska trafiklasten, utöver kraven i B.2.2.1.1, bestämmas enligt SS-EN 1991-2 med följande tillägg. Punkt Val 1.1(3) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 6.1.(2) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 6.1.(3)P Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 6.3.2(3)P Angivna värden ska tillämpas. 6.4.6.1.1(1), Den dynamiska analysen ska genomföras med lastmodell (2) och (3) HSML.


Punkt Val 6.4.6.4(4) Andra värden kan tillämpas efter överenskommelse med

Banverket, Leverans anläggning. 6.4.6.6(2) och (3)

Den dynamiska analysen förutsätts tillse att resonanshastigheten inte ligger nära den normala tåghastigheten. Utmattningsberäkning för trafiklaster enligt avsnitt 6.9 i standarden kan därför anses tillräcklig för banor med blandad trafik.

6.5.4.2(1) Vad gäller placering av dilatiationsanordningar se avsnitt G.??

6.5.4.4(2) Andra värden kan tillämpas efter överenskommelse med Banverket, Leverans anläggning.

6.5.6.6 På grund av samverkan mellan brokonstruktion och spåröverbyggnad överförs en del av broms- och accelerationskrafterna till bankroppen utanför bron. För bro med ballast och spår av genomgående helsvetsade räler (inga dilatationsanordningar) får dessa krafter reduceras med 50 %, dock med högst 600 kN. Vid bro med dilatationsanordning endast vid ena broänden får krafterna reduceras med 25 %, dock med högst 300 kN.

Vid bro med fritt upplagd farbaneplatta, med överbyggnadslängd kortare än 10,0 m och med helsvetsade räler i ballast behöver bromskraft eller accelerationskraft inte medräknas.

Om inte annat anges i teknisk beskrivning ska för bro med ballast förutsättas att rälerna är genomgående och helsvetsade.

6.7.1(8)P Uppgift kan ges i den tekniska beskrivningen. 6.7.3(1)P Bro med spår i ballast ska dimensioneras för en spår

bytesmaskin med lasten 900 kN jämnt fördelad på två ytor enligt nedanstående figur.Denna last ska multipliceras med dynamikkoefficienten 1,20.

0


2,70

m1

1,

,,

00

000

7

0,45

Punkt Val

2:1

PLAN 3,50 m

CL SPÅR

RÖK

6.8.1(1)P För bro med fler än ett spår och ballast ska spåravståndet antas vara 4,50 m.

I princip ska CL bro och CL spår sammanfalla. För bro med spår i kurva ska såväl avvikelse mellan CL bro och CL spår som inverkan av rälsförhöjning beaktas. Avvikelse mellan CL bro och CL spår orsakad av möjlig spårjustering, dock minst 0,10 m, ska beaktas. Om spårjustering inte är möjlig på grund av konstruktionens utformning kan spårjustering begränsas till vad som är möjligt, dock minst 0,05 m.

6.8.1(2)P För bro med platta bärande i längsled och försedd med ballast ska avståndet mellan CL spår och fast hinder i höjd med RÖK (rälsöverkant) med hänsyn till eventuell spårombyggnad antas kunna minskas till 2120 mm, om inte annat anges i teknisk beskrivning.

6.8.1(11)P Standardens tabell 6.10 ska även tillämpas vid kontroll av fri höjd.

6.9(2) Utmattning är under utredning

Gamla BV-texten:

Broar dimensionerade för tåglast Malm 2000/Malm 2010 tung massgodstrafik

Karakteristisk utmattningshållfasthet vid typiserat spänningskollektiv ska bestämmas av kollektivparametern 5/6 och av


Punkt Val

− 2 000 000 spänningscykler för huvudbalk med bestämmande längd ≥ 12 m

− 10 000 000 spänningscykler för huvudbalk med bestämmande längd < 12 m samt för övriga delar

− 1 000 000 spänningscykler för tillfällig bro om inget annat anges i den tekniska beskrivningen.

b. Övriga broar

Karakteristisk utmattningshållfasthet vid typiserat spänningskollektiv ska bestämmas av kollektivparametern 2/3 och av

-2 000 000 spänningscykler för huvudbalk med bestämmande längd ≥ 6 m

-10 000 000 spänningscykler för huvudbalk med bestämmande längd < 6 m samt för övriga delar

-500 000 spänningscykler för tillfällig bro om inget annat anges i den tekniska beskrivningen.

Om inte annat särskilt anges i teknisk beskrivning, räknas utmattning med tåglast på enbart ett spår.

Om pålar i brogrundläggning ska dimensioneras för utmattning av tåglast så anges det i den tekniska beskrivningen.)

6.9(3) Utmattning under utredning 6.9(6) Annan livslängd kan anges i den tekniska beskrivningen.

B.2.2.2 Ökat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels rörelse mot jord Det ska beaktas att jordtrycket mot en vertikal konstruktionsdel ökar när konstruktionsdelen rör sig horisontellt i riktning mot jorden. Jordtryckets ökning ska hänföras till de lastfall som ger upphov till rörelserna.

Den sammanlagda effekten beaktas om mer än en last, t.ex. bromskraft och temperatur, tillsammans ger upphov till rörelsen och plasticering i jorden uppstår.


Om förskjutningen orsakas av temperaturändring ska förskjutningsmåttet svara mot förskjutningen av temperaturskillnaden Te.max – Te.min, se SS-EN 1991-1-5.

B.2.2.3 Lagerfriktion Lagerfriktion ska bestämmas enligt SS-EN 1993-2, bilaga A.

Vid bestämning av lagerfriktion härrörande från tåglast behöver inte

tåglängden antas överstiga 200 m, om inte annat anges i teknisk

beskrivning.

B.2.2.4 Snölast

B.2.2.4.1 Snölast på broar Snölast ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-3. Snölast ska beaktas för broar med tak och för öppningsbara järnvägsbroar. För öppningsbara järnvägsbroar ska snölasten bestämmas som tyngden på horisontell area.

B.2.2.4.2 Snölast mot räckesdetaljer Spjälgrindar, skyddsnät och stänkskydd ska dimensioneras för horisontal, snölast (snösprut vid plogning) vinkelrät vägens riktning. Kraftens storlek ska antas vara 4 kN/m2

B.2.2.5

En järnvägsbro med helsvetsade räler ska dimensioneras för inverkan på bron av temperaturvariationer i rälerna. Detta görs genom att en kraft

Temperaturlast

tillägg.

± 1000 kN/spår antas verka i spårets längsriktning.

Vindlast

Temperaturlast ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-5 med följande

Kraften påverkar endast bro med spår i kurva.

B.2.2.6 Vindlast ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-4 med följande tillägg.

.

Punkt Val 8.1(1) Kapitlet kan tillämpas för alla brotyper utom bågbroar, snedka

belbroar, hängbroar, broar med tak samt öppningsbara broar. För dessa brotyper anges värden etc. i den tekniska beskrivningen.

8.2(1) För brotyperna bågbroar, snedkabelbroar, hängbroar, broar med tak, öppningsbara broar, höga slanka pelare samt broar med spännvidder större än 50 m ska den dynamiska responsen utvärderas.

8.3(1) För dimensionering av skärmar se L.?


Med ändring av vad som anges i SS-EN 1991-1-4 får, för en öppningsbar bro i rörelse, se 80.33, vindlastens intensitet i brons längdriktning antas vara 0,7 kN/m². En svängbro i rörelse ska dimensioneras för en situation där den ena armen, vid olika längd den längre, påverkas av vindtrycket 0,7 kN/m² samtidigt som den andra påverkas av vindtrycket 0,4 kN/m².

Angivna värden på vindlastens intensitet medför att en broöppning kan genomföras om medelvindhastigheten under 10 minuter inte överstiger 15 m/s, på höjden 5,0 m över bro

tensitet i den tekniska beskrivningen.

Broar ska dimensioneras för belastning av is- eller strömtryck. Vidare ska vågkrafter beaktas om detta är aktuellt.

Inverkan av dessa laster är vanligen farligast under byggnadstiden, t.ex. då ett brostöd står utan stabiliserande över

samtidigt verkande enstaka punktlast av 2,5 kN. Ytlastens bredd ska antas vara 1,0 m. Punktlastens lastyta är cirkulär med 0,1 m diameter. Lasten ska placeras så att ogynnsammaste inverkan erhålls. Ett skyddsräcke till en inspektionsbrygga ska dimensioneras för en last vid räckets överkant på 0,8 kN/m vinkelrät mot dess längdriktning och i övrigt i den riktning som är ogynnsammast för räcket.

banan. Om bron ska kunna öppnas även vid högre medelvindhastighet (v) anges annat värde på vindhastighetens in-

B.2.2.7 Is- och strömtryck

byggnad.

B.2.2.7.1 Istryck Vid dimensioneringen godtas att istryck i tvärled mot ett stöd inte antas verka samtidigt som istryck i stödets längdriktning. Stöd i vatten ska dimensioneras för ett istryck motsvarande en kraft av minst 200 kN verkande i stödets längdriktning och minst 200 kN verkande vinkelrätt däremot. I horisontalplanet ska krafterna anses angripa dels på nivån MHW och dels på nivån MLW.

B.2.2.7.2 Strömtryck och vågkrafter Strömtryck och vågkrafter ska bestämmas enligt SS-ISO 21650:2007.

B.2.2.8 Last av underhållsarbeten En inspektionsbrygga ska dimensioneras för en ytlast p = 1,5 kN/m² och en samtidigt verkande enstaka punktlast av 2,5 kN. Punktlastens lastyta är cirkulär med 0,1 m diameter. En lådbalks botten ska dimensioneras för en ytlast p = 1,5 kN/m² och en


B.2.2.9 Last av övergångskonstruktion Från övergångskonstruktioner överförda laster ska bestämmas enligt SS-EN 1993-2, bilaga B.

Om den aktuella fogtypen saknar ETA får den överförda lasten antas vara en horisontalkraft av 10 kN/m. Horisontalkraften kan normalt försummas om övergångskonstruktionen utförs enligt BV typritning nr 517 181, 517 182, 517 183, 517 184 eller 517 185.

B.2.2.10 Fuktrörelser i trä

B.2.2.11

Tabell BV 21.299

Inverkan av träets fuktrörelser ska bestämmas enligt SS-EN 1995-1-1.

Krafter från kontaktledningsstolpe En konsol för kontaktledningsstolpe ska dimensioneras i brottgränstillstånd för vertikalkraften V, horisontalkraften H och momentet M vinkelrätt mot bron i höjd med RÖK och med lastkoefficienten ψγ enligt tabell BV 21.299, om inte annat anges i teknisk beskrivning.

Last V (kN)

H (kN)

M (kNm)

ψγ

Egenvikt 7 - 9 0,95/1,05 Vind + is 4 10 70 0,6/1,3

Krafterna motsvarar lastpåverkan från linjestolpe U120.

B.2.3 Olyckslaster

B.2.3.1 Påkörningskraft av fordon Påkörningskraft av fordon ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-7 med följande tillägg. Punkt Val 4.5.1.2(1) Om inte annat anges i den tekniska beskrivningen ska klass A

tillämpas. 4.5.1.4(2) Lasterna kan reduceras med 25 % om inte annat anges i den

tekniska beskrivningen.??

Brostöd inom området 3,5-10 m från spårmitt och skyddat av plattform ska beräknas för en påkörningskraft av 500 kN parallellt spåret och 250 kN vinkelrät spåret. Kraften ska antas angripa på nivån 1,0 m över plattformen.

Brostöd inom området 3,1-3,5 m från spårmitt och skyddat av plattform ska beräknas för en påkörningskraft av 2000


kN parallellt spåret och 1000 kN vinkelrätt spåret. Kraften ska antas angripa på nivån 1,0 m över RÖK.

För att brostöd ska anses vara skyddat av plattform ska plattformen vara massiv och det horisontella avståndet vinkelrätt spåret mellan plattformskant och brostödet vara minst 1,3 m samt det vertikala avståndet mellan RÖK och plattformskantens överyta vara minst 0,38 m när plattformen är som lägst längs spåret.

4.5.1.4(5) Om inte annat anges i den tekniska beskrivningen ska lasterna Fdx och Fdy ökas till 8000 kN respektive 3000 kN då spåret trafikeras med hastigheter större än 120 km/h. OK tycker jag!

B.2.3.2 Påseglingskraft av fartyg Där så anges i den tekniska beskrivningen ska brostöd eller broöverbyggnad dimensioneras för påsegling. Påseglingskraft av fartyg ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-7. Där så anges i den tekniska beskrivningen ska brons överbyggnad dimensioneras för en påseglingskraft parallellt farleden av 5 % av påseglingskraften enligt B.2.3.2.1. Denna påseglingskraft ska placeras på ogynnsammaste plats inom farleden. Kraften ska anses angripa i underkant på brons överbyggnad.

B.2.3.3 Speciella händelser Vid dimensioneringen ska följande händelser beaktas. Händelserna får betraktas som olyckslastfall.

B.2.3.3.1 Brott i kabel till snedkabelbro En snedkabelbro ska dimensioneras för brott i en godtyckligt placerad enstaka kabel. Om kabeln är dubblerad gäller kravet båda delkablarna.

B.2.3.3.2 Avslagen hängare/avslaget hängstag Överbyggnad i båg- och hängbroar ska dimensioneras under förutsättningen att en godtyckligt placerat hängare är avslaget respektive att ett godtyckligt placerad hängstag är avslagen. Om hängare/hängstag är dubblerade gäller kravet båda delhängarna/delhängstagen.

B.2.3.3.3 Avslagen påle En pålgrupp med färre än åtta pålar samt en pålgrupp belastad av ett permanent upptryck ska dimensioneras under förutsättningen att en av pålarna är avslagen. Den avslagna pålen ska vara godtyckligt placerad.


B.2.3.3.4 Brott i kabel i spännbetongbro En spännbetongbro ska dimensioneras för brott i en godtyckligt placerad spännkabel per balk.

Detta krav är uppfyllt om en kontroll av risken för sprött brott enligt SS-EN 1992-2, 6.1(109) med tillägg enligt D.3.1 utförs.

B.2.3.3.5 Brott i berg- och jordförankring Vid användning av berg- och jordförankringar i en permanent konstruktion, t.ex en permanent spont, ska en godtycklig förankring förutsättas vara ur funktion.

17

.1

VV Publ 2008:x BVVVTK Bro 08 B. Lastförutsättningar

Bilaga BA Transporter på broar under byggnadstiden Allmänt Under byggnadstiden får broar trafikeras med fordon för byggtransporter enligt nedan. Med fordon avses här lastbilar, entreprenadmaskiner etc., dock inte spårbundna fordon. Byggtransporter över bron godtas tidigast en månad efter det att brobaneplattan gjutits. Uppspänningen och injekteringen av spännkablar ska vara utförd. Övergångskonstruktioner, yt- och grundavlopp samt andra detaljer som är ingjutna i brobaneplattans överyta ska skyddas.

.2 Utan dimensionering för fordonen

.21 Järnvägsbroar som inte är plattbroar, plattrambroar eller trågbalksbroar av betong Framförande av fordon med en axellast av högst 12 ton och en boggielast av högst 16 ton godtas utan särskild dimensionering. Fordonen ska framföras i blivande spårmitt.

.22 Järnvägsbroar som är plattbroar, plattrambroar eller trågbalksbroar av betong samt vägbroar Framförande av fordon med en axellast av högst 25 ton och en bruttovikt av högst 40 ton godtas utan särskild dimensionering. På en vägbro ska fordonen om axellasten överstiger 16 ton eller om bruttovikten överstiger 25 ton framföras med ett minsta inbördes fritt avstånd på 50 m och i körbanemitt med en excentricitet av högst 1,0 m. På en järnvägsbro ska fordonen framföras i blivande spårmitt.

.3 Med dimensionering för fordonen Framförande av fordon med axellaster, boggilaster eller bruttovikter överstigande vad som anges enligt .2 godtas endast om fordonen vid dimensioneringen beaktas enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 4.3.4. Vid bestämning av last från fordonen ska den dynamiska inverkan beaktas enligt

ε ≥ 180 + 8(v −10) 20 + l

där


ε dynamiskt tillskott i %, v hastigheten i km/h och l bestämmande längd i meter, se VVFS 2007:197, bilaga 3.

1 BVVVTK Bro 08 VV Publ 2008:xx C Grundläggning

C. Grundläggning C.1 Allmänt C.1.1 Betong-, stål- och träkonstruktioner

C.1.2

C.1.3

− Förtillverkade betongpålar

− Grävpålar av betong

− Stålkärnepålar

− Slanka stålpålar

− Stålrörspålar

− Träpålar.

Kraven avseende betong-, stål- och träkonstruktioner i del D, E och F ska gälla med de ändringar och kompletteringar som anges i denna del.

Geoteknisk kategori För brogrundläggningar ska någon av de geotekniska kategorierna GK2 eller GK3 tillämpas.

Påltyper Del C omfattar följande påltyper.

2 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 C Grundläggning

C.2 Utformning C.2.1 Miljöklassificering

C.2.1.1 Betongpåle Förtillverkade betongpålar och grävpålar helt i icke aggressiv jord godtas utförda och dimensionerade i exponeringsklasserna XC2/XF1. Livs-längdsklass L100 ska gälla. För en betongpåle i vägmiljö eller marin miljö, se A.1.5.4, ska krav enligt avsnitt D.2.3.1 gälla.

C.2.2 Geoteknisk undersökning För grundläggning av broar ska geoteknisk undersökning genomföras enligt SS-EN 1997-2.

C.2.3 Pålgrundläggning

C.2.3.1 Pålplan C.2.3.1.1 En påle ska placeras så att en befintlig konstruktions grundläggning inte

riskerar att skadas eller få störd funktion.

C.2.3.1.2 I pålavskärningsplanet ska minsta avståndet mellan två pålars centrumlinjer vara 0,80 m.

Pålarnas inbördes avstånd ska väljas så att risken för att två pålar kommer för nära varandra minimeras och så att det finns möjlighet att slå extra pålar som komplettering eller som kompensation för bortslagna pålar.

C.2.4 Grundläggningsnivå

C.2.4.1 Tjällyftning En bottenplatta ska grundläggas på sådant sätt att tjällyftning undviks. Se BVVVTK Geo, 2.2.3.

I tjällyftande jord ska grundläggningsnivån läggas på ett minsta djup under blivande markyta eller MLW motsvarande d-måttet enligt VVTK Väg, tabell 3.1-2, VR ≥ 70. Alternativt kan tjälskydd enligt C.2.5 anordnas.


C.2.4.2 Undervattensgjutning En undervattensgjuten bottenplatta utan tillsats av AUV-medel ska i sin

helhet vara belägen under LLW.

En undervattensgjuten betongkonstruktion med tillsats av AUV-medel

ska i sin helhet vara belägen på frostfri nivå.

C.2.4.3 Träpålar En bottenplatta grundlagd på träpålar ska förläggas med pålavskärnings

ska ett tjälskydd anordnas. Detta kan utformas som ett tjälskydd av cellplast eller som en fyllning med icke tjälskjutande material.

Tjälskydd av cellplast Ett tjälskydd av cellplast ska utformas så att den kortaste vägen från blivande markyta eller MLW till tjällyftande jord under bottenplattan, mätt runt tjälskyddet, är större än d-måttet enligt C.2.4.

C.2.6 Materialskiljande lager av geotextil Vid val av geotextil ska krav enligt BVVVTK Geo, 2.3, uppfyllas.

planet minst 200 mm under LLW eller lägsta grundvattenyta.

C.2.5 Tjälskydd

C.2.5.1 Anordnande Om en bottenplatta placeras högre än vad som följer av krav enligt C.2.4

C.2.5.2

Ett tjälskydd av cellplast på material i tjälfarlighetsklass 4 ska utformas med värmemotstånd enligt VVTK Väg, tabell 3.1-1, VR ≥ 70. Vid grundläggning på material i tjälfarlighetsklass 2 eller 3 får erforderligt värmemotstånd enligt tabellen minskas med 0,45 m2 K/W. Tjälskydd av cellplast får placeras under slutna rambroar, slutna rörbroar och pålgrundlagda bottenplattor. För placering av tjälskydd under andra konstruktioner krävs särskilt godtagande av beställaren.

C.2.5.3 Tjälskydd av icke tjälskjutande material Ett tjälskydd av icke tjälskjutande jordmaterial ska utformas så att den kortaste vägen från blivande markyta eller MLW till tjällyftande jord under bottenplattan är större än d-måttet enligt C.2.4. Vid plattgrundläggning ska kraven för packad fyllning uppfyllas.


C.2.7 Fyllning mot bro och stödmur

C.2.7.1 Allmänt Motfyllning ska uppfylla krav enligt BVVVTK Geo, 2.2.3 och VVTK Väg 7.3.3.

C.2.7.2 Lättfyllning i anslutning till järnvägsbro Med ändring av C.2.7.1 ska motfyllning av lättklinker eller cellplast utformas enligt BVS 585.11, Lättfyllning i järnvägsbankar.


C.3 Verifiering genom beräkning och provning

C.3.1 Allmänt Konstruktioner som omfattas av denna del ska dimensioneras enligt del D, E, F samt SS-EN 1997-1, SS-EN 1997-2 och SS-EN 1993-5 med följande tillägg.

SS-EN 1997-1 Punkt Val

2.4.9(1) C.3.4 ska tillämpas.

SS-EN 1993-5 Punkt Val

2.3(2) För pålar ska C.3.4 tillämpas.

4.1(6) För pålar ska A.1.6 tillämpas.

4.4(1) Slank stålpåle För en slank stålpåle ska bilaga EA tillämpas.

Stålkärnepåle Efter att hänsyn tagits till korrosion enligt bilaga EA ska minst 2 mm av foderrörets godstjocklek kvarstå.

Stålrörspåle Exponeringsklass för betong och armering i en stålrörspåle ska väljas enligt C.2.1.1. Om minst 2 mm av stålrörets godstjocklek kvarstår efter att hänsyn till korrosion tagits enligt bilaga EA godtas det att betongen och armeringen utförs och dimensioneras i exponeringsklasserna XC2/XF1 oavsett miljö.

Påldetaljer För påldetaljer såsom skarvar och pålskor ska bilaga EA tillämpas. Med ändring av vad som anges i bilaga EA och ”Dimensioneringsanvisningar för slagna slanka stålpålar” (Pålkommissionen) får dock följande värden på dimensionerande avrostning användas: - Ytorna i spalten mellan dubben och hylsan i bergskor – 1,0


mm.

- Ytorna i små slutna utrymmen som t.ex. i en skarv till en förtillverkad betongpåle – 0,2 mm. Under förutsättning att de i skarven ingående detaljerna fettas in i anslutning till monteringen får den dimensionerande avrostningen sättas till noll.

- Ytorna i spalten mellan skarvhalvorna i en skarv till en förtillverkad betongpåle – 1,0 mm.

- Ytorna i spalten mellan hylsan och pålelementet i en hylsskarv – 1,0 mm. För en gängad och ihopskruvad rörskarv får den dimensionerande invändiga avrostningen sättas till noll under förutsättning att skarven fettas in i anslutning till monteringen.

- Ytorna i spalten mellan skarvhalvorna i en bultad skarv – 1,0 mm.

- Ytorna på ståldelar inslagna i trä vid skarvning av träpålar – 1,0 mm.

C.3.2 Förutsättningar

C.3.2.1 Pålar

Vid beräkning av pålelement för utmattningslast ska lasteffekter av

Beräkningsmodell

permanenta laster, trafiklast, drivning och stoppslagning beaktas.

C.3.2.2 Tyngd av jord inom zon II enligt figur C.3-1 ska räknas som egentyngd.

En pålgrupp ska beräknas och utföras som en rymdram, inspänd i omgivande jord och i bottenplattan, om pålgruppen har mindre än åtta pålar. Vid grundläggning av en gång- och cykelbro gäller samma krav för en

Vid verifiering av en plattgrundläggnings bärförmåga ska konstruktionen

pålgrupp med mindre än fyra pålar.

antas uppdelad i tre delar enligt figur C.3-1.

II I

III


II I

III

Figur C.3-1 Beräkningsmodell för plattgrundläggning

C.3.2.3 Slitsmur av betong

ning. Följande skeden ska behandlas vid dimensioneringen: - schaktning av slits - gjutning av slitsmur - temporära skeden efter gjutning.

Vid beräkning av aktiva och passiva jordtryck i lera ska skjuvhållfasthetens anisotropi beaktas. Råheten hos en slitsmur får vid jordtrycksberäkning uppgå till högst 0,5.

Kontroll av stabiliteten för en öppen slits ska omfatta dimensioneringsfallen

- utglidning av jordkil i slitsvägg, - inträngning av stödvätska i omgivande jord (gäller friktionsjord) samt - utfall av jordmaterial – enskilda korn – i slits (gäller friktionsjord).

Stabiliteten för en öppen slits ska verifieras genom provning. Före provning ska stabiliteten verifieras med beräkningar.

Dimensionering av slitsmurar av betong enligt denna del förutsätter att slitsmurarna utförs enligt SS-EN 1538. Dessutom gäller följande:

Säkerhetsklass 3 ska tillämpas. En slitsmur ska utformas armerad.

Dimensionering ska genomföras med hänsyn till samtliga påverkningar som slitsmuren och omgivande jord utsätts för under utförande och brukande. Vid beräkning av aktuellt jor

Documents

Bro 08 TK del A remiss - Chalmersdocuments.vsect.chalmers.se/structural-engineering/... · Föreliggande krav ska gälla vid utformning och dimensionering av broar. ... Konstruktionsdelar