Budget 2016 och plan 2017-2018 och politik/dbf9d1f3... · Tillväxten i svensk ekonomi mätt i BNP har sedan 2013 ... (SKL) har inför ... viss nedrevidering av skatteunderlagets

Sida 0

Budget 2016

och plan 2017-2018

Sida 1

Innehållsförteckning

Budget 2016 och plan 2017-2018

Budgetförutsättningar för åren 2016-2018 3 Budget och plan 7 Investeringsbudget/-plan 9 Driftbudget/-plan 10 Resultatbudget 12 Balansbudget 13 Finansieringsbudget 14 Noter 15 Organisation 17 Kommunkoncernens styrkort 19 Nämnder och kommunägda bolag

Kommunstyrelse 20 Barn- och grundskolenämnd 23 Bygg- och miljönämnd 25 Fritidsnämnd 27 Gymnasienämnd 29 Konsumentnämnd 31 Kulturnämnd 33 Personalnämnd 35 Socialnämnd 37 Nämnd för support och lokaler 39 Teknisk nämnd 42 Valnämnd 45 Gemensam nämnd för drift av personalsystem 46 Gemensam överförmyndarnämnd 47 Gemensam måltidsnämnd 48 Gemensam nämnd för grundläggande it-kapacitetstjänster 49 Revision 50 Skellefteå stadshus AB, koncern 51 Skellefteå Kraft AB, koncer 54 Skelleftebostäder AB 57 Fastighets AB Polaris 60 Skelleftebuss AB 62 Skellefteå City Airport AB 64

Investeringsprojekt 66 Styrprinciper 71 Beslut 84 Ordlista 86

Sida 2

Läsanvisningar

Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar.

Inledande del

Budgeten inleds med en bakgrund om kommunens förutsättningar. Den inledande delen innehåller också kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget.

Nämnder

Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. Varje nämnd presenterar också sina utvecklingstendenser. Vidare framgår förslag till drift- och investeringsbudget.

DRIFTBUDGET

Nämndens driftbudget är uppdelad på olika anslagsnivåer. Nämnden ansvarar för den fortsatta fördelningen inom anslagsnivån. Om anslag ska flyttas mellan dessa nivåer måste kommunfullmäktige besluta om detta. INVESTERINGSBUDGET

I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2016-2020. En mer detaljerad redovisning per projekt för år 2016-2020 finns under rubriken investeringsplan per projekt.

Kommunägda bolag

Bolagens respektive budgetar för år 2016 färdigställs i slutet av år 2015.

Mått

Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor.

Sida 3

Budgetförutsättningar för åren 2016-2018

Nationell och lokal ekonomisk utveckling

Tillväxten i svensk ekonomi mätt i BNP har sedan 2013 ökat årligen. 2016 ser inte ut att bli något undantag, utan BNP förväntas öka med 3,2 procent, vilket bedöms bli den högsta ökningen sedan 2013. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har inför denna skatteunderlagsprognos (februari 2015) gjort en ny bedömning av arbetade timmar och priser jämfört med prognosen i december 2014. Därutöver har ny information om löner, pensioner och sjuk- och föräldraförsäkring beaktatas. Överlag stämmer ändå den samhällsekonomiska bilden med den som presenterades i slutet på 2014.

Tabell Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring om inte annat anges

2013 2014 2015 2016 2017 2018

BNP 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9

Sysselsättning, timmar 0,4 1,7 1,3 1,6 0,7 0,4

Timlön,

nationalräkenskaperna

2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5

Konsumentpris, KPI 0,0 –0,2 0,2 1,6 2,9 3,1

Realt skatteunderlag 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2

Källa: SKL

Skatteunderlaget växer men med avtagande fart

Under 2014 steg antalet arbetade timmar i ekonomin betydligt mer än 2013 samtidigt som den automatiska balanseringen av inkomstanknutna pensioner höll tillbaka pensionsinkomsterna. Det resulterade i att skatteunderlaget växte i samma takt som året innan exklusive effekter av regelförändringar.

Diagram: Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

Procent respektive procentenheter

Källa: Skatteverket och SKL.

Tack vare tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna skjuter skatteunderlaget fart och visar det största ökningstalet sedan 2008. Under 2016 fortsätter den konjunkturella återhämtningen med ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner

Sida 4

och tilltagande pensionsinkomster. Det motverkas visserligen av minskade arbetslöshetsersättningar och en snabbare ökning av grundavdragen, men skatteunderlaget växer ändå i samma takt som 2015.

Skatteunderlaget fortsätter växa, men med något avtagande fart perioden ut. Att ökningstakten avtar beror främst på att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med ekonomi i balans under 2016.

Revideringar jämfört med decemberprognosen

Till följd av den oväntat svaga utvecklingen av lönesumma och sysselsättning i slutet av förra året, har SKL reviderat ner arbetade timmar 2014 jämfört med den prognos som presenterades i december.

Tabell: Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring om inte annat anges

2014 2015 2016 2017 2018 2013–2018

SKL (feb) 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1

Regeringen (jan) 2,9 5,1 5,5 5,8 4,8 26,6

Ekonomistyrningsverket, ESV

(jan) 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 23,0

SKL (dec) 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 23,8

SKL har också reviderat upp utvecklingen av sjukpenninginkomsten. Totalt sett för hela perioden medför det en upprevidering av skatteunderlaget med ett par tiondels procentenheter. SKL har också justerat ner sin bedömning av prisutvecklingen, framförallt 2015-2016. Den nya bedömningen medför något större ökning av pensionsinkomsterna år 2018. Sammantaget innebär den nya bedömningen en viss nedrevidering av skatteunderlagets utveckling 2014-2015 och en lite större upprevidering av 2016, se tabell ovan. SKL:s prognos visar starkare skatteunderlagstillväxt än regeringens och ESV:s bedömningar i början av perioden, men långsammare längre fram. Huvudförklaringen är att SKL förutser större ökning av arbetade timmar 2015 och 2016. Regeringens och ESV:s bedömningar bygger på en mer utdragen återhämtning där balans på arbetsmarknaden nås vid en senare tidpunkt.

För Skellefteå kommun innebär utvecklingen enligt ovan att kommunens skatteintäkter får följande prognos:

Tabell: Utvecklingen på kommunens skatteintäkter och statsbidrag

Procentuell förändring om inte annat anges

2014 2015 2016 2017 2018 2014–2018

Skellefteå kommun 3,3 3,7 3,7 3,3 3,1 18,4

Verksamhetens prisökningar

I kalkylerna nedan beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas SKL:s senaste bedömning av prisförändringar under perioden 2013-2018. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler.

Sida 5

Tabell: Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Procentuell förändring

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Arbetskraftskostnader 2,7 2,7 2,8 3,0 3,2 3,3

Övrig förbrukning 1,1 1,4 1,6 2,2 2,4 2,6

Prisförändring 2,2 2,3 2,4 2,7 3,0 3,1

Källa: SKL

I arbetskraftskostnaderna ovan ingår prognoser för timlöneökningar för anställda i kommunerna, inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden och beslutade förändringar av arbets-givaravgifterna. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. SKL betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av KPI och en uppskattad löneandel.

Arbetskraftskostnader och prisförändringar för övrig förbrukning vägs med sina respektive vikter in i den totala prisförändingen.

Sida 6

Budgetprocessen 2016

I kommunens årsredovisning 2014 redovisas en positiv utveckling för Skellefteå med en ökande befolkning och en sjunkande arbetslöshet. Samtidigt redovisas också hårda påfrestningar på kommunens ekonomi där kommunen för första gången inte klarar kommunallagens krav på ekonomisk balans. Trots detta är bedömningen att Skellefteå kommun har en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Den långsiktiga betalningsförmågan är fortsatt god och kommunen har fortfarande inte startat upp med långfristig inlåning för sina investeringar.

Budgetarbetet har präglats av kommunernas långsiktiga utmaningar och där Skellefteå inte är något undantag. Den kanske största utmaningen handlar om att det blir en mindre andel av befolkningen som arbetar samtidigt som allt fler vill ta del av välfärden. Kommunen kommer också de närmaste åren att ha svårt att klara sina överskottsmål på 1-2 procent av skatter och statsbidrag, enligt policyn för god ekonomisk hushållning. Höga investerings-nivåer innebär dock att kommunen så snabbt som möjligt måste tillbaka till en ekonomi med årliga överskott.

En annan utmaning i budgetarbetet har varit Skellefteås ungdomsarbetslöshet bland unga män 18-24 år, som fortfarande ligger på en nivå som överstiger rikets nivå. Satsningar på skolan ses som en grundläggande faktor för att förbättra förutsättningarna för dessa att komma in på arbetsmarknaden.

Budgetprocessen har återigen präglats av samarbete, transparens och delaktighet. Budgetarbetet har bl.a. haft input från 2030-arbetet, och den lokala utvecklingsstrategin. Processen har också haft ett tydligare fokus på nämndernas/bolagens uppdrag; reglementen och ägardirektiv. Några nämnder har utifrån det fått i uppdrag att återkomma med förslag till förändringar under 2015. Budget-beredningen har också för första gången fått ta del av det nyuppstartade investeringsrådets arbete, vars syfte är att få fram bättre beslutsunderlag för investeringar.

Budgetförslaget i sammandrag

I budgetförslag ingår över 3,3 miljarder kronor i planerade investeringar för perioden 2016-

2020. Det handlar om investeringar i infrastruktur, skolor, fritidsanläggningar, m.m.

Sammantaget får kommunens verksamheter i budget 2016 ett drifttillskott på nästan 100 mnkr. Tillskottet räcker inte fullt ut för att möta förväntade kostnadsökningar, vilket ställer krav på effektiviseringar för kommunens samtliga verksamheter. Barn- och grundskolenämnden samt socialnämnden erhåller utökade anslag för volymökningar. Gymnasienämnden och barnoch grundskolenämnden erhåller också tillskott för andra satsningar. Under februari 2015 har kommunfullmäktige även beslutat om en ny fördelning av etableringsersättningen för nyanlända till kommunen, vilket ger skol-nämnderna mer i bidrag jämfört med tidigare.

I budget 2016 har ett ekonomiskt resultat budgeterats för kommunen som inte når upp till kommunens överskottsmål. För 2017 och 2018 finns återigen årliga resultat budgeterade på omkring 1,5 procent av skatter och statsbidrag, vilket följer kommunens fastställda överskottsmål.

Strategiarbete till år 2030

Skellefteå kommun har under 2014 genomfört ett intensivt arbete med att ta fram en strategi för hur Skellefteå ska nå sin vision:

Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030

Arbetet med bakgrundsanalyser av Skellefteå och andra platsers utveckling, har använts som underlag i den omfattande invånardialog som genomförts. Över 900 personer har deltagit i samtal om Skellefteås behov, utmaningar och framtida utveckling. Samtalen har skett under ett stort antal öppna kvällsmöten och uppsökande möten runt om i kommunen, som tillsammans är en av Sveriges större invånardialoger. Dialogerna resulterade i ett stort antal kommentarer som nu används som underlag, både i strategiskrivandet och i utvecklingen av kommunens löpande arbete. Engagemanget var stort och många av mötesdeltagarna angav att de vill fortsätta att engagera sig i Skellefteås utveckling.

Under hösten analyserades kommentarerna från vårens möten utifrån forskning om vad som gör att platser utvecklas och utifrån Skellefteås styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Detta resulterade i ett inriktningsunderlag, med förslag till mål och insatsområden i en

Sida 7

kommande strategi. I slutet på 2014 bjöds också allmänhet och anställda inom Skellefteå kommun in för att kommentera och utveckla underlaget, som ska resultera i ett strategiförslag våren 2015.

Inriktningen i arbetet med utvecklingsstrategin har påverkat kommunfullmäktiges styrkort 2016, både till innehåll och till struktur. Målsättningen är att styrkorten fr.o.m. 2017 fullt ut ska kopplas samman med kommunfullmäktiges lokala utvecklingsstrategi för Skellefteå.

Budget och plan

Resultatbudget Det budgeterade resultatet för kommunen uppgår till 24 mnkr 2016, vilket är ungefär på samma nivå som föregående år. I finansieringen av den skattefinansierade verksamheten ingår, förutom intäkter från skatter, statsbidrag, taxor och avgifter, en extra finansiering från affärsverksamheten elförsörjning motsvarande 195 mnkr, vilket är något lägre än 2015. Kommunens budgeterade resultat på 24 mnkr, utgör 0,6 procent av skatter och stadsbidrag vilket innebär att den finansiella målsättningen inte uppnås fullt ut under 2016. Budgetberedningen väljer ändå att föreslå ett budgeterat resultat som understiger den finansiella målsättningen. Detta med hänvisning till att kommunen, fortfarande har en hög soliditet och inte använt sig av inlåningstaket på 15000 kr/invånare. Budgetberedningen anser att kommunens finansiella ställning klarar något eller några år med ett svagare resultat. Det budgeterade resultatet för 2016 ska ses som en tillfällig avvikelse från resultatmålet. 2017 0ch 2018 budgeteras ett ekonomisk resultat på omkring 1,5 procent av skatter och statsbidrag.

Balansbudget Balansbudgeten är alltid förknippad med en stor osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2016 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 13 224 mnkr, vilket är en ökning med 51 mnkr jämfört med bokslutet 2014. 76 procent av kommunens egna kapital

är uppbundet i aktier i ett långsiktigt ägande av kommunägda bolag. Den budgeterade soliditeten för kommunen uppgår till 71 procent. Det långsiktiga målet enligt policy för god ekonomisk hushållning uppgår till minst 60 procent.

Driftbudget Driftbudgeten fastställs på 3 år – budget år 1 och plan år 2 och 3. Jämfört med budget 2015 ökar nämndernas nettokostnader i den skattefinansierade verksamheten med 94 mnkr. För kommunens nämnder ingår följande anslagsförändringar i budget 2016 jämfört med budget 2015: Nämnder Mnkr

Barn- och grundskolenämnd 48,0 Socialnämnd 40,5 Kommunstyrelse 7,3 Gymnasienämnd 6,0 Fritidsnämnd 5,1 Teknisk nämnd 2,1 Kulturnämnd 0,9 Bygg- och miljönämnd 0,7 Personalnämnd 0,4 Nämnd för support och lokaler -18,1 Övriga nämnder 1,8

I förändringarna ovan har överföring av verksamheter mellan nämnder exkluderats. För mer detaljerade specifikationer, se avsnitt under respektive nämnd. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden uppgår till 2,6 procent, vilket är en minskning med 0,6 procent från 2015. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Personalomkostnaderna beräknas uppgå till: Anställda 38,46 % Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år 21,29 % Anställda, som är 65 år och äldre 15,81 % Förtroendevalda 38,25 % Om beslut tas i riksdagen om en återställning av sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga finns anslag för den kostnaden avsatt under kommunstyrelsen.

Sida 8

Investeringsbudget

Till skillnad från driftbudgeten, som fastställs på 3 år, fastställs investeringsbudgeten på 5 år, budget år 1 och plan år 2-5. Netto-investeringarna för kommunen uppgår till 670 mnkr för år 2016. För planeringsperioden, åren 2016-2020 planeras investeringar med totalt 3 314 mnkr. Kommunens investeringsnivåer 2016-2020 är betydligt högre jämfört med tidigare år. Investeringarna fördelar sig enligt följande: Mnkr 2016 2017 2018 2019 2020

Skattef vht 523 514 459 429 366 Affärsvht 147 461 251 98 66 Summa 670 975 710 527 432

Bland de planerade investeringarna kan främst nämnas stora ny- och ombyggnationer inom skolan (både för- och grundskolor) samt gymnasiet. Kommunen planerar också för en ny vattenförsörjning som enskilt uppgår till över 500 mnkr. En detaljerad uppställning av planerade investeringar finns under rubriken investeringsprojekt.

Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. Fritidsnämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingverksamheten och beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom hamnverksamheten. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige för samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Nämnden för support och lokaler ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll.

Pensioner Pensionskostnaderna kommer att stiga under kommande år. Däremot sjunker pensionsskulden (inkl ansvarsförbindelsen) under de närmaste åren. Skulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut att uppgå till cirka 2,4 miljarder kronor.

Sida 9

Investeringsbudget 2016 och plan 2017-2020

Tkr NÄMND

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

Plan 2019

Plan 2020

Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 106 800 106 300 63 300 52 300 51 300

Barn- och grundskolenämnd 3 000 8 000 8 000 8 000 8 000

Bygg- och miljönämnd 2 400 1 100 500 500 500

Fritidsnämnd 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Gymnasienämnd 4 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Kulturnämnd 500 500 500 500 500

Socialnämnd 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000

Nämnd för support och lokaler 322 500 307 200 259 800 247 600 131 400

Teknisk nämnd 66 830 71 115 107 105 100 530 153 880

Summa 523 030 514 215 459 205 429 430 365 580

Affärsverksamhet Elförsörjning 71 750 165 450 42 900 12 900 0

Camping 8 500 8 500 8 500 8 500 8 500

Hamn 10 050 9 200 5 300 8 500 14 600

Parkering 360 640 800 640 0

Avfall 7 640 20 040 9 040 2 940 2 600

Sotning 225 250 225 250 225

Vatten- och avloppshantering 48 740 257 040 183 840 63 880 40 380

Summa 147 265 461 120 250 605 97 610 66 305

Summa investeringar kommunen 670 295 975 335 709 810 527 040 431 885

Sida 10

Driftbudget 2016 och plan 2017-2018

Tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn

Skattefinansierad verksamhet

Kommunstyrelse 40 370 -230 045 -189 675 -189 675 -189 675

Barn- och grundskolenämnd 61 500 -1 369 879 -1 308 379 -1 308 379 -1 308 379

Bygg- och miljönämnd 29 565 -84 405 -54 840 -54 840 -54 840

Fritidsnämnd 31 205 -234 581 -203 376 -203 376 -203 376

Gymnasienämnd 62 000 -420 996 -358 996 -358 996 -358 996

Konsumentnämnd 0 -465 -465 -465 -465

Kulturnämnd 5 771 -86 241 -80 470 -80 470 -80 470

Personalnämnd 2 000 -37 037 -35 037 -35 037 -35 037

Socialnämnd 400 000 -2 192 333 -1 792 333 -1 792 333 -1 792 333

Nämnd för support och lokaler 837 000 -897 011 -60 011 -60 011 -60 011

Teknisk nämnd 239 450 -431 621 -192 171 -192 171 -192 171

Valnämnd 0 -167 -167 -167 -167

Överförmyndarnämnd 800 -6 962 -6 162 -6 162 -6 162

Gemensam nämnd för it-drift 0 0 0 0 0

Gemensam måltidsnämnd 0 -80 -80 -80 -80 Gemensam nämnd för drift av personalsystem 517 -517 0 0 0

Revision 200 -2 260 -2 060 -2 060 -2 060

Summa nämnder 1 710 378 -5 994 600 -4 284 222 -4 284 222 -4 284 222

FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 3 377 242

3 377 242 3 529 329 3 680 675

Generella statsbidrag och utjämning 854 728

854 728 841 072 825 772

Särskilda statsbidrag 24 458

24 458 24 458 24 458

Finansnetto 15 000

15 000 15 000 15 000

Bidrag elförsörjning 195 000

195 000 195 000 195 000

Återföring internränta 61 000

61 000 61 000 61 000

Återföring po-pålägg 962 853

962 853 1 005 322 1 052 138

Kostnader

Arbetsgivaravgifter

-785 085 -785 085 -812 563 -841 816

Årets intjänade pensioner

-171 768 -171 768 -186 759 -204 322

Avtalsförsäkringar

-6 000 -6 000 -6 000 -6 000

Pensioner

-115 425 -115 425 -118 856 -126 812

Medel till kommunstyrelsens förfogande -103 781 -103 781 -196 781 -322 871

Summa skattefinansierad verksamhet 7 200 659 -7 176 659 24 000 66 000 68 000

Sida 11

Tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn

Affärsverksamhet

Elförsörjning 293 069 -293 069 0 0 0

Camping 26 050 -26 050 0 0 0

Hamn 22 798 -22 798 0 0 0

Parkering 22 633 -22 633 0 0 0

Avfallshantering 125 092 -125 092 0 0 0

Sotning 9 950 -9 950 0 0 0

Vatten- och avloppshantering 145 662 -145 662 0 0 0

Summa affärsverksamhet 645 254 -645 254 0 0 0

Resultat kommunen 7 845 913 -7 821 913 24 000 66 000 68 000

Sida 12

Resultatbudget 2016 och plan 2017-2018, kommunen

Budget Plan Plan

Tkr 2016 2017 2018

Verksamhetens intäkter, not 1 1 459 527 1 459 527 1 459 527

Verksamhetens kostnader, not 2 -5 544 380 -5 640 811 -5 774 767

Avskrivningar -139 617 -139 617 -139 617

Verksamhetens nettokostnader -4 224 770 -4 321 201 -4 455 247

Skatteintäkter, not 3 3 377 242 3 529 329 3 680 595

Generella statsbidrag o utjämning, not 4 854 728 841 072 825 772

Finansiella intäkter, not 5 16 500 16 500 16 500

Årets resultat 24 000 66 000 68 000

Resultatbudget 2016 och plan 2017-2018, kommunen exklusive elförsörjning

Budget Plan Plan

Tkr 2016 2017 2018

Verksamhetens intäkter 1 167 958 1 167 958 1 167 958

Verksamhetens kostnader -5 460 928 -5 557 359 -5 691 325

Avskrivningar -125 000 -125 000 -125 000

Verksamhetens nettokostnader -4 418 270 -4 514 701 -4 648 747

Skatteintäkter 3 377 242 3 529 329 3 680 595

Generella statsbidrag och utjämning 854 728 841 072 825 772

Bidrag från elförsörjningen 195 000 195 000 195 000

Finansiella intäkter 15 000 15 000 15 000

Årets resultat 24 000 66 000 68 000

Sida 13

Balansbudget 2016

Budget Utfall

Mnkr 2016 2014

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 14 796 13 836

Omsättningstillgångar 672 1 569

Summa tillgångar 15 468 15 405

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 224 13 173

varav årets resultat 24 -7

Avsättningar 207 193

Skulder Långfristiga skulder 996 996

Kortfristiga skulder 1 041 1 044

Summa skulder 2 037 2 040

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 468 15 405

Sida 14

Finansieringsbudget 2016 och plan 2017-2018, kommunen

Budget Plan Plan

Mnkr 2016 2017 2018

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 24 66 68

Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 17 27

Av- och nedskrivningar 140 140 140

Medel från den löpande verksamheten 172 222 234

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -670 -975 -710

Medel från investeringsverksamheten -670 -975 -710

Förändring av likvida medel -498 -753 -475

Finansieringsbudget 2016 och plan 2017-2018, kommunen exklusive elförsörjning

Budget Plan Plan

Mnkr 2016 2017 2018

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 24 66 68

Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 17 27

Av- och nedskrivningar 125 125 125

Medel från den löpande verksamheten 158 208 220

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -599 -810 -667

Medel från investeringsverksamheten -599 -810 -667

Förändring av likvida medel -441 -602 -447

Sida 15

Noter

Budget Plan Plan

Tkr 2016 2017 2018

Not 1 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter exkl interna poster 1 143 500 1 143 500 1 143 500

Intäkter elförsörjning 291 569 291 569 291 569

Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen 21 078 21 078 21 078

Kvalitetssäkrande åtgärder 3 380 3 380 3 380

Summa verksamhetens intäkter 1 459 527 1 459 527 1 459 527

Not 2 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader exkl interna poster 5 069 954 5 054 963 5 037 400

Kostnader elförsörjning 83 452 83 452 83 452

Pensionsutbetalningar 115 425 118 856 126 812

Årets intjänade pensioner 171 768 186 759 204 322

Medel till kommunstyrelsens förfogande1

EU-projekt, tillväxtavtal 25 000 25 000 25 000

Digital utveckling 5 000 5 000 5 000

- gymnasienämnd 1 000 1 000 1 000

- barnoch grundskolenämnd 4 000 4 000 4 000

Driftbidrag kommunägda bolag 10 000 10 000 10 000

Stora kommunövergripande projekt 5 000 5 000 5 000

Arbetsmarknadsåtgärder 5 000 5 000 5 000

Näringsliv, kultur och fritid 8 000 8 000 8 000

Demokrati, integration och hälsa 2 000 2 000 2 000

Forskning och utveckling 3 000 3 000 3 000

Landsbygdsutveckling 1 000 1 000 1 000

Budgetreserv 93 000 219 000

- Höjda arbetsgivaravgifter 34 781 34 781 34 781

Summa medel till kommunstyrelsens förfogande 103 781 196 781 322 781

Summa verksamhetens kostnader 5 544 380 5 640 811 5 774 767

11

Särskilt ansökningsförfarande hos kommunstyrelsen görs för ianspråktagande för dessa medel.

Sida 16

Budget Plan Plan

Tkr 2016 2017 2018

Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 377 242 3 529 329 3 680 585

Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning 564 430 560 254 559 104

Utjämningsavgift kostnadsutjämning -8 833 -8 857 -8 882

Regleringsbidrag -27 420 -37 423 -52 097

Strukturbidrag 16 290 16 335 16 380

Utjämning LSS 182 163 182 666 183 169

Kommunal fastighetsavgift 128 097 128 097 128 097

Summa generella statsbidrag och utjämning 854 728 841 072 825 772

Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter 15 000 15 000 15 000

Ränteintäkter elförsörjning 1 500 1 500 1 500

Bidrag från elförsörjning 195 000 195 000 195 000

-avgår interna poster -195 000 -195 000 -195 000

Summa finansiella intäkter 16 500 16 500 16 500

Sida 17

Kommunkoncernens organisation Nämnder och förvaltningar

Sida 18

Kommunägda bolag

Sida 19

Kommunfullmäktiges styrkort

Ovan presenteras kommunfullmäktiges styrkort 2016. Styrkortet har förändrats utifrån kommunens arbete med den lokala utvecklingsstrategin. Större förändringar kommer att ske inför styrkortsarbetet 2017.

Sida 20

Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson

Utvecklingstendenser

SAMHÄLLSUTVECKLING OCH NÄRINGSLIV Skellefteå utvecklas starkt och 2030-strategin kräver att staden växer fysiskt både vad det gäller bostäder och mark för nya företagsetableringar. Detta kommer att kräva stora resurser till investeringar i ny kommunal infrastruktur. Kommunikation och invånardialog blir allt mer väsentligt, vilket innebär att resurser måste knytas till kommande projekt inom området. Under perioden förväntas ett större fokus läggas på områden som forskning, centrumbildningar och samverkan med det nya bolaget Science City AB, som startats under 2015. Kommunen ska även fortsättningsvis vara en förebild när det gäller arbetet med att hitta EU-stöd till de olika verksamheterna och synliggöra resultatet av EU-stödet på ett tydligt sätt. EKONOMI OCH FINANS Kommunkoncernens investeringar utgör sammantaget en viktig förutsättning för arbetet med att nå 80 000 invånare år 2030. Hela koncernen har ökat sina investeringsnivåer och i budget 2015 och plan 2016-2017 planeras för investeringar på nästan 2 mdkr. Då kommunens egenfinansiering av investeringar bedöms minska från cirka 100 procent till cirka 30 procent under planerings-perioden, krävs en framtida upplåning. Under de närmaste åren kommer kommunen att redovisas svaga resultat. För att klara det lagstadgade balanskravet måste kommunen framöver anpassa sina kostnader till de intäkter som kommer kommunen till del.

KVALITET OCH FÖRNYELSE Samhället står inför en genomgripande omvandling där digitalisering har väldigt stor betydelse. Det kommer att innebära att uppdraget förändras och utvecklas för både offentlig verksamhet och näringsliv. Det digitala är inte längre en avdelning eller ett verktyg utan det är en dimension som förändrar; uppdrag, service, arbetssätt och kontaktsätt. Utvecklingen går fort och det ställer krav på en organisation som klarar förändring och omställning. För Skellefteå kommun finns goda förutsättningar och detta kan bli en möjlighet i vår strävan att klara av de demografiska utmaningarna. Vår konkurrens-kraft är beroende av att service och processer ständigt förbättras och efterfrågas. Detta i sin tur förutsätter ett framgångsrikt kvalitetsarbete. ARBETSMARKNAD Kommunens arbetsmarknadsverksamhet har utvecklats de senaste fem åren mot att bistå arbetsförmedlingen med insatser främst för så kallade utsatta grupper. Även om arbetslös-heten minskar totalt är tendensen tydlig att personer inom dessa grupper blir kvar i arbetslöshet. Kommunens arbetsmarknads-verksamhet bör därför vara inriktad mot arbete för dessa målgrupper under 2016-2018. Anställningsprogrammens omfattning minskar från 2015 på grund av ökade kostnader och oförändrat budgetanslag. Det är viktigt nu att sysselsättningen kommer igång på allvar och att arbetsgivarna börjar och vågar anställa människor som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. Arbetsmarknadsverksamheten ska även bidra till förverkligandet av kommunens integrations-strategi. Arbete och deltagande i arbetslivet är kanske den effektivaste vägen till en väl fungerande integration.

Sida 21

Driftbudget, tkr 2016 2017 2018

Budget 2015 189 269

Tidigare beslutat:

Professionella förvaltare 600 Hyra Campusområdet, till gymnasienämnd och kulturnämnd -11 505

Lönecenter, till nämnden för support och lokaler -320 Reservkraftsaggregat, till nämnden för support och lokaler -160 Drift personalsystem, från gemensam nämnd för drift av personalsystem 4 500

Uppräknad planeringsram 2 291

Ökade kostnader kommunstyrelsen 200

Partistöd, medlemsavgift Region Västerbotten 500

Hyror Campusområdet 4 000

Internationellt skolutbyte 300

Budget 2016 189 675

Anslag

Kommunfullmäktige 15 381 15 381 15 381

Kommunstyrelse 6 594 6 594 6 594

Kommunledningskontor 167 700 167 700 167 700

Elförsörjning 0 0 0

Summa 189 675 189 675 189 675

Investeringsbudget, tkr 2016 2017 2018 2019 2020

Kommunledningskontor 55 800 60 300 17 300 11 300 10 300 Kommunikation 51 000 46 000 46 000 41 000 41 000 Elförsörjning 71 750 165 450 42 900 12 900 0

Sida 22

Sida 23

Barn- och grundskolenämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Anders Bergström


Barn- och grundskolenämnden vill att Skellefteå ska ha en attraktiv, framtidsorienterad förskola, skola och andra verksamheter med goda resultat samt kreativa barn och elever. Fler elever ska gå vidare till högre studier och alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen. Skellefteå ska vara på nationell toppnivå när det gäller läsa-skriva-räkna. Kommunfullmäktige har antagit ett mål om en skola i toppklass år 2020. I Skellefteå tätort ökar elevantalet: Där är det redan idag lokalbrist på många skolor och förskolor. Inom Skellefteå tätort krävs det utbyggnader och nybyggnationer och inom såväl förskola som skola. Utanför Skellefteå tätort är det främst behov av nya förskolor. Under år 2014 har ökningen av barn och elever varit; 80 fler barn i fritidshem, 65 fler elever i skolan, 6 fler grundsärskoleelever samt 55 fler barn i förskolan och det är fortsatt ökade vistelsetider inom förskolan. Det visar statistik från den 15:e september 2014 jämfört med 15:e september 2013. Ökningen av barn och elever kräver mer resurser och framför allt mer medarbetare. Ökningen av barn och elever förväntas fortsätta. Förutom en viss inflyttning är den största anledningen till ökningen att de stora barnkullarna, som är födda på 90-talet, nu själva börjar få barn. Antalet inskrivna barn i förskolan ökar. Skellefteå kommuns befolkningsprognos visar att om cirka 7 år kommer det att finnas cirka 1 200 fler barn i Skellefteå kommun jämfört med år 2014. En ökning med så många barn leder till

ett stort behov av fler förskoleplatser i Skellefteå tätort och älvdal. Det kan också innebära att en del av förskolorna med en avdelning som är planerade att avvecklas, sannolikt kan behöva vara kvar. Hög kvalitet för utbildning är viktigt i arbetet med 2030. Skellefteå kommuns 2030-arbete visar tydligt att det är framförallt unga vuxna och barnfamiljer som Skellefteå behöver locka till sig och få att bosätta sig i kommunen. Studier visar att kvinnors önskemål har ett avgörande inflytande för var familjer väljer att bosätta sig. Hög kvalitet i förskola och skola är viktigt för att attrahera unga människor. Barn- och grundskolenämnden anser att en ökad satsning på förskola och skola är en tillväxtfaktor för Skellefteå kommun. Övriga trender som påverkar barnoch grundskolenämndens verksamhet • It blir en allt naturligare del av ”Skolsverige”. • Skellefteå har en väl utvecklad OB-

verksamhet. Trenden i Sverige och diskussionen inom rikspolitiken är att utöka servicegraden för OB-verksamheten.

• Andelen moderna språk blir fler samtidigt som det är svårt att hitta rätt kompetens till exempelvis lärare i spanska och kinesiska.

• I takt med en ökad andel utlandsfödda märker förskola och grundskola av ökade behov för det.

• En allmän trend är en ökad andel barn med särskilda behov.

Sida 24


Budget 2015 1 265 070

Tidigare beslutat:

Lönecenter, till nämnden för support och lokaler -4 650


Tillstyrkt ändring 14 000

Budget 2016 1 308 379

Anslag

Barn- och grundskolenämnd 1 908 1 908 1 908

Förskola och grundskola 1 306 471 1 306 471 1 306 471

Summa 1 308 379 1 308 379 1 308 379


Förskola och grundskola 3 000 8 000 8 000 8 000 8 000

Sida 25

Bygg- och miljönämnd Ordförande: Evelina Fahlesson Chef: Hans Andersson

Utvecklingstendenser Under planeringstiden 2016-2018 kommer det att hända mycket i Skellefteå. Planeringen för ett nytt kulturhus kommer att fortsätta med en arkitekttävling i slutet av 2015. Detta skulle kunna ligga till grund för detaljplaneringen under 2016 för kvarteret Perseus med flera. Den därpå följande byggprocessen kommer att påverka både bebyggelse och gator. Den fördjupade översiktsplanen för centrala stan beräknas bli färdig 2015-2016, vilket kommer att leda till en omvandling av framförallt området norr om Kanalgatan. Detta kan ge förtätningar i hela planområdet med flera detaljplaneuppdrag. Tillägget till översikts-planen, landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), för Skellefteå kommun beräknas bli klar och antagen under 2015. Den kommer att ge upphov till flera detaljplaneuppdrag i hela kommunen. Redan idag finns flera kunder som vill komma igång med sina planer. För att få yngre generationer att bli mer delaktiga i samhällsplaneringen krävs en utveckling av invånardialogen. Skellefteå måste använda sig av moderna IT-baserade kanaler och metoder som komplement till mer traditionella utställningar och samråd. Det blir allt vanligare att kommuner använder sig av 3D-visualiseringar och webbkartor, där medborgarna kan ta del av förslag och enkelt lämna synpunkter och idéer.

Eniro, Hitta och Hemnet är exempel på GIS-tjänster som idag används av en stor andel medborgare. Kartan är en självklar del av informationen. Trenden, att geografisk information nyttjas i större utsträckning som tjänster, kommer att bli än tydligare under 2016-2018. Det innebär att kommunen måste kunna ta emot och leverera information till generella webbläsare både på traditionella datorer och mobila plattformar. Så mycket som möjligt av kommunens data kommer att bli tillgängligt för medborgare och företag. Denna nya generation GIS skapar förutsättningar till att driva en effektiv och framgångsrik medborgardialog. För att systemen skall fungera krävs samordning mellan stat och kommun. För att göra detta möjligt driver Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt kallat E-samhället, där flera av byggnads-nämndens verksamheter medverkar. Inom miljöområdet ökar förväntningar och önskemål på ett mer proaktivt förhållningssätt för en långsiktig hållbar utveckling. Under den närmaste fyraårsperioden kommer vi bland annat att se en fokusering på värdet av och implementering av ekosystemtjänster. I takt med den planerade tillväxten blir det aktuellt att möta såväl näringslivets krav på hög servicenivå som medborgarnas krav på attraktivt boende och god livsmiljö.

Sida 26


Budget 2015 54 315

Tidigare beslutat:

Lönecenter, till nämnden för support och lokaler -190

Uppräknad planeringsram 715

Budget 2016 54 840

Anslag

Bygg- och miljönämnd 1 738 1 738 1 738

Bygg- och miljökontor 37 602 37 602 37 602

Bostadsanpassning 15 500 15 500 15 500

Summa 54 840 54 840 54 840


Bygg- och miljökontor 2 400 1 100 500 500 500

Sida 27

Fritidsnämnd Ordförande: Daniel Ådin Chef: Leif Gustafsson


BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH URBANISERING De demografiska förändringar vi står inför innebär färre i arbetsför ålder men fler pensionärer. Det kommer att förändra vår verksamhetsinriktning succesivt så att vi anpassar vårt utbud till de aktuella målgrupperna. Konkret kan det innebära att badhusen förstärker vattengympautbudet, arrangerar temakvällar för +55 och avsätter mer tid för äldres fysiska aktivitet. Samtidigt innebär urbaniseringen minskade barnoch ungdomsgrupper vilket leder till att underlaget för lagidrott minskar på mindre orter. Fritidsnämnden har sedan 60-talet byggt upp en idrottsinfrastruktur som bygger på lagidrott. I varje kommundel finns sporthallar samt kommunala idrottsplatser med fotbolls-planer och ishockeybanor. När underlaget blir för litet för att bedriva lagidrott bör behovet av dessa anläggningar prövas i relation till satsningar på individuella idrotter och annan verksamhet som inte kräver så många deltagare. Samtidigt växer andelen unga i centrala Skellefteå där fler satsningar måste genomföras för att ge en bra uppväxtmiljö. Centralorten bör också vara platsen för anläggningar av kommunövergripande karaktär och ha huvudarenorna. Med det menas att specialanläggningar som det bara finns en av som till exempel curlinghall, tennishall och klättervägg ska ligga i centralorten eller dess närhet. Huvudarenor som Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå skidstadion, Norrvalla, Eddahallen och Ungdomens hus ska hålla den standard som krävs för elitidrott. LIVSMILJÖ Det blir mer och mer tydligt att en god livsmiljö är viktigt för att en kommun ska ha tillväxt. Undersökningar visar på att dagens människor värderar ortens fritidsmöjligheter högt. Utifrån fritidsundersökningar ser vi att det Skellefteborna tycker att man ska satsa på inom kultur och fritid är i första hand gång- och cykelvägar, friluftsliv, badhus med friskvård och idrottsanläggningar. Inriktningen för framtiden tar därför fäste i dessa svar. Kommunen satsar på friluftsliv, promenadstråk och andra allmänna fritidsmiljöer. Detta i kombination med en framsynthet vad gäller nya företeelser som parkour, skate, kickboards,

cheerleading med mera skapar ett dynamiskt Skellefteå. Vid utveckling av idrottsanläggningar prioriteras fullstora sporthallar vid om- och nybyggnationer av skolor. Det finns också behov och önskemål om en ny friidrottshall. Skellefteå kommun använder fritids- och kulturmöjligheter vid profilering av kommunen för att få tillväxt.

Sida 28


Budget 2015 198 700

Tidigare beslutat:



Hyra Balder sporthall 3 000

Budget 2016 203 376

Anslag

Fritidsnämnd 1 283 1 283 1 283

Fritidsverksamhet 202 093 202 093 202 093

Camping 0 0 0

Summa 203 376 203 376 203 376


Fritidsverksamhet 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Camping 8 500 8 500 8 500 8 500 8 500

Sida 29

Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert


Resultaten i skolan behöver förbättras. Det är ett nationellt mål som också gäller i Skellefteå. Kommunfullmäktiges mål, en skola i toppklass år 2020, förutsätts ha en betydelse för utvecklingen av verksamheterna 2016-2018 För att skolan ska anses vara i toppklass krävs förbättrade resultat i flera avseenden. Studieresultat är en avgörande faktor, men även trivsel och trygghet bland såväl elever som medarbetare måste hålla toppklass. Det finns upplevelser av hög stressnivå i båda grupperna, vilket inte är gynnsamt för utveckling av verksamheten. För kompetens-försörjningen i skolan krävs att arbetsgivaren är attraktiv. Ett sätt att skapa attraktivitet inför nyrekrytering av lärare är att ge bra förutsättningar för de som deltar i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Vuxenutbildningen är hårt ansträngd på grund av stor efterfrågan på utbildning och brist på långsiktighet i finansieringen. Statsbidragen till lärlingsvux och yrkesvux varierar mellan åren och försvagas de kommande åren. Den kommunala finansieringen för Vux påverkas av stora behov i de obligatoriska verksamheterna SFI (Svenska För Invandrare) och grundläggande vuxenutbildning. Gymnasial vuxenutbildning prioriteras lägre då det endast delvis är obligatoriskt att erbjuda. Stort

deltagarantal i SFI ger ökade behov inom grundläggande vuxenutbildning och på gymnasienivå. Yrkesvux bör prioriteras då det ger möjlighet till efterfrågeanpassade snabba utbildningsinsatser med positiv effekt för individer och arbetsplatser. Prognoserna för flyktingmottagningen visar fortsatt ökning. Metodutveckling och vidareutveckling av stödinsatser är centrala för att förbättrade resultat ska kunna uppnås. Samsyn finns om att tidig upptäckt av behov och stödinsatser är centrala. Ökad närvaro och högre motivation har identifierats som nyckelområden för resultatpåverkan. Pågående utveckling av it-stödet i undervisningen med personliga datorer/läsplattor till eleverna är också en avgörande faktor för måluppfyllelse. Möjlighet skapas till metodutveckling och förbättrat individuellt stöd. Utvärderingar av det första året visar på lovande resultat. Skolverksam-heternas förmåga att möta eleverna individuellt med anpassade former av support avgör möjligheterna till resultatförbättring. Utveckling av formerna för undervisning förutsätter stabila resurser. Gymnasieverksamheten i Skellefteå koncentreras under perioden till Anderstorp- och Baldergymnasiet. När lokaler fräschas upp och kompletteras med nybyggen skapas nya förutsättningar för verksamhetsutveckling.

Sida 30


Budget 2015 345 572

Tidigare beslutat:


Hyra Campusområdet, från kommunstyrelsen 8 370


Tillstyrkt ändring 2 000

Budget 2016 358 996

Anslag

Gymnasienämnd 1 284 1 284 1 284

Gymnasieskola 357 712 357 712 357 712

Summa 358 996 358 996 358 996


Gymnasieskola 4 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Sida 31

Konsumentnämnd Ordförande: Valter Stenberg Chef: Hans Andersson


Konsument Skellefteå tillhandahåller service till medborgarna inom området konsument-vägledning och budget- och skuldrådgivning. Konsument Skellefteå bedriver samarbete med Norsjö och Malå. Under 2014 utökades samarbetet med ytterligare två kommuner, Robertsfors och Arjeplog. Prognosen är att antalet skuldsaneringsärenden fortsätter att öka. Kreditmarknaden fortsätter med sin ofta aggressiva marknadsföring. På en marknad där trenden är att konsumenterna mer och mer handlar på kredit förväntas behovet av privatekonomisk rådgivning att öka. Antalet konsumentvägledningsärenden har ökat under 2014, delvis på grund av samarbetet med andra kommuner. En stor del av ärenden

handlar om telefonförsäljning. Det finns i dagsläget ingen ny lagstiftning på gång kring detta. Utvecklingen med ökat antal ärenden kan leda till att verksamheten kommer att kunna lägga mindre tid på förebyggande arbete. Konsumentverket lanserar en ny tjänst under 2015, Hallå Konsument, som ska vara en väg in till 10 st olika myndigheter. De ska också kunna svara på snabba enkla konsumentfrågor.


Budget 2015 458


Budget 2016 465

Anslag

Konsumentnämnd 465 465 465

Summa 465 465 465

Sida 32

Sida 33

Kulturnämnd Ordförande: Emilia Hallin Chef: Anders Bergström


KULTURHUS Bygget av ett nytt kulturellt landmärke skulle ge Skellefteå en konkurrensfördel. Huset skulle ge mervärde för staden som helhet med mängder av upplevelser. Kulturhuset är ett projekt som leds av kommunstyrelsen, men kulturnämnden har kompetens inom området och medverkar i processen för stadsbibliotekets och Skellefteå konsthalls räkning. TURISM OCH INTEGRATION Det är viktigt att fokusera på Skellefteås särart för att målet om 80 000 invånare ska uppnås. Många av de som flyttar hit är nysvenskar och det är viktigt att få dessa att trivas och vilja stanna eller återvända hit. Det är därför viktigt att utveckla kulturturismen i hela kommunen. Nordanå har stor potential att stärka besöksnäringen. För att fortsatt utveckla Nordanå och aktivt jobba med publikarbete och förnyelse krävs god samverkan mellan alla aktörer på området. Desto attraktivare Nordanå görs, desto fler besökare, vilket i sin tur också kan leda till fler arbetstillfällen. INTEGRATION Många nyanlända har en annan kulturell bakgrund vilket inbjuder till interkulturella upplevelser. Genom kulturupplevelser stärks integrationen. För detta krävs förståelse och förmåga att kommunicera på olika sätt, vilket kommer att kräva ny kompetens och nya medel. Inte minst arbetet med kvinnor är viktigt för att nå ut till hela familjen. MÖTESPLATSER Behovet av mötesplatser är stort. Biblioteken och Nordanå behöver utvecklas för att bli ännu bättre sådana. Bibliotek finns i hela kommunen och erbjuder på så sätt service och

kulturupplevelser för de som väljer att inte bo i staden. Meröppet innebär att besökare kan använda biblioteken under andra tider än ordinarie öppettider vilket ökar tillgängligheten. Med meröppet kan bibliotekets lokaler och media användas som studie- och mötesplats. Nordanå är ett kultur- och kulturarvsområde som har karaktär och historia med stor utvecklingspotential. Området bidrar till staden som attraktiv livsmiljö, vilket i sig är viktigt för att locka människor att vilja flytta hit. Läroverks-byggnaden, där Skellefteå Museum idag inryms, fyller 100 år under 2015. MUSIK Skellefteå har av tradition satsat på musik. Kulturskolan koncentreras i första hand på förskola och skola. Musik är också ett område för integration. DANS Intresset för dans har varit stort i Skellefteå under många år. Många elever har fått möta dansen som konstform i den ordinarie undervisningen. Skellefteå har en av landets största och mest aktiva dansförening. Utbildning i dans finns på gymnasienivå. Dansväxthuset ger sedan 2006 ungdomar möjlighet att utveckla sitt dansande. Ett danscenter ska utvecklas de kommande tre åren med residensverksamhet och gästspel. Sedan 1992 anordnas en dansfestival. Satsning på dans bidrar till fler arbetstillfällen, en attraktivare stad och integration. SKELLEFTEÅ KONSTSAMLING Konstsamlingen kräver underhåll och skötsel. Konstsamlingen har mångdubblats tack vare inköp, övertagande av verksamhet från landstinget, donation av Sture Meijer och skapandet av Anna Nordlandersamlingen.

Sida 34


Budget 2015 75 699

Tidigare beslutat:

Uppräknat kulturbolagen 2014 209

Uppräknat kulturbolagen 2015 742

Hyra Campusområdet, från kommunstyrelsen 3 135



Budget 2016 80 470

Anslag

Kulturnämnd 1 122 1 122 1 122

Kulturverksamhet 58 840 58 840 58 840

Teater, museum, folkrörelsearkiv, företagsarkiv 20 508 20 508 20 508

Summa 80 470 80 470 80 470


Kulturverksamhet 500 500 500 500 500

Övrigt 2016 års uppräkning av samtliga kulturbolags driftbidrag budgeteras under kommunstyrelsens medel till förfogande. Slutlig nivå på uppräkning beslutas i särskild ordning.

Sida 35

Personalnämnd Ordförande: Monica Widman Lundmark Chef: Kicki Krane Chef kommunhälsan: Marjo Bodén


Personalnämnden är kommunens centrala personal-, pensions- och lönemyndighet. Inom dessa områden bedrivs kontinuerlig utveckling och uppföljning av insatser. Nämnden ansvarar för kommunens arbetsgivarpolitik, tecknar avtal med de fackliga organisationerna och är också verksamhetsnämnd för företagshälsovården, Personalnämnden fortsätter arbetet med attraktiva arbetsplatser, god arbetsmiljö och ökad mångfald genom att säkerställa framtida kompetensförsörjning och skapa goda förutsättningar för chefer att verka inom sina uppdrag. Kompetensförsörjningsstrategin, som sträcker sig fram till och med 2018, skapar förutsättningar att arbeta långsiktigt och utvärdera effekterna över tid. Det finns ett antal definierade bristyrken, vilka är uppdelade i två grupper;

brist främst på grund av ökande behov.

ingen ökning av volymen men stor brist på rätt kompetens.

Insatser behöver göras för att tillgodose kommande behov inom dessa yrken. Kunskapsutveckling för medarbetare är en annan viktig del i kompetensförsörjnings-strategin. Ett IT-stöd för hela processen kommer att implementeras under 2015, vilket skapar möjligheter att analysera kommande kompetensgap. Utveckling av planering och genomförande av utbildningsprogram pågår och genom en utbildningskoordinator ökar förutsättningarna till samarbete med närliggande kommuner vilket är önskvärt i syfte att effektivisera. Ett annat viktigt område är jämställds- och mångfaldsarbetet som tar sig uttryck inom flera av personalprocesserna, exempelvis lönebildning och rekrytering. För att komma vidare inom dessa områden ser personalnämnden ett behov av att utveckla området MR-mänskliga

rättigheter med konkreta uttryck i verksamheterna. Fler och fler ser nyttan av att använda kompetens från företagshälsovården i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett exempel på detta är att efterfrågan av tjänster inom förändringsledning samt utveckling av arbetsplatser ökar. Sjukfrånvaron har börjat stiga något, vilket inte är unikt för Skellefteå kommun. Många chefer använder sin företagshälsovård i arbetet med rehabilitering och efterhjälpande insatser. Dessa efterhjälpande tjänster och dess ärenden har under åren blivit mer komplexa och svåra. Detta innebär att om företagshälsovården ska kunna leverera bra kvalitet kommer spetskompetens att behövas inom t.ex. missbruksproblematik, neuropsykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Företagshälsovården ska inte på något sätt arbeta med behandling, men ska göra kvalitetssäkrade utredningar och kartläggningar för att stötta chefer med bra, träffsäkra och underbyggda rekommendationer. I vissa fall har företagshälsovården en viktig roll att fylla i den efterhjälpande delen av en behandling eller rehabilitering. Det kan till exempel handla om att bistå med förstadagsintyg, drogtester och/eller utandningsprov. Kommunhälsans tjänster, inom alla områden (medicinskt, tekniskt och beteende-vetenskapligt), efterfrågas i större utsträckning. De lagstadgade undersökningarna och arbetsproverna har under åren varit många, men på en jämn nivå. En märkbar ökning av denna tjänst sker och den är för kommunhälsan en personalintensiv tjänst. Anledningen till ökningen är fler nyanställningar hos kunder, samt ökade antal arbetsprover vid sidan av de årliga kontrollerna som sker för till exempel höghöjdsarbetande och rökdykare. De årliga kontrollerna är en snabbare undersökning medan ett arbetsprov är en mer avancerad undersökning med bland annat konditionstest och EKG

Sida 36


Budget 2015 34 647

Tidigare beslutat:



Budget 2016 35 037

Anslag

Personalnämnd 954 954 954

Facklig verksamhet, utbildning, rehabilitering m m 20 381 20 381 20 381

Kommunhälsa 13 702 13 702 13 702

Summa 35 037 35 037 35 037

Sida 37

Socialnämnd Ordförande: Kenneth Fahlesson Chef: Staffan Näslund


Socialnämnden har gett socialförvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att bedriva verksamheten utifrån lagstiftning, socialnämndens mål och de utvecklingsområden som är fastställda. Rehabiliterande arbetssätt som förutsätter ett gott bemötande med medskapande medarbetare och medskapande medborgare. Alla i organisationen förutsätts ta ansvar och bidra till en verksamhet som vet vikten av jämställdet. En verksamhet som förenklar där det är möjligt och samtidigt upprätthålla en hög kvalitet i alla insatser. Socialnämnden ser ett fortsatt behov av ökat bostadsbyggande i hela kommunen .Detta för att tillgodose både nuvarande befolknings behov av tillgängligare bostäder, och för att tillgodose behoven som en växande befolkning förutsätter. Nyproduktion av trygghetsboenden är viktigt i denna utveckling. Socialnämnden ser positivt på initiativet i Byske. Tillgängligare bostäder kan bidra aktivt till att förändringar i liggande boendeplan kan genomföras. Demografiskt ökar både antalet och andelen över 65 år, vilket innebär att förväntningar på insatser för dessa grupper av människor kommer att öka. Socialnämndens inriktning är att i samverkan, internt och externt, bistå med insatser med hög kvalitet och med god tillgänglighet. Att använda kunskap och beprövad erfarenhet och i ökad utsträckning aktivt stimulera till att människor kan vara aktiva och leva ett självständigt liv, men med stöd där det behövs. Nationellt tas initiativ för att öka bemanningen inom äldreomsorgens område, vilket ses som positivt från socialnämndens sida. För stöd och service finns ett behov av att utveckla insatserna för sina målgrupper där aktivitet, sysselsättning och flera olika boendelösningar ska vara möjliga att tillgå. Detta stöds av nationella ambitioner som syftar till att öka dessa målgruppers anställnings- och sysselsättningsmöjligheter. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge och högre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna bör leda till att fler människor kan vara självförsörjande. Med ökat flyktingmottagande ställs krav om ökat utbud av bostäder, utbildning, sysselsättnings-alternativ och försörjning i avvaktan på egen försörjning. Insatser för barn, ungdom och vuxna i

utsatta situationer förväntas inte minska och därför måste individ- och familjeomsorgen fortsätta att utveckla öppenvårdsinsatser i samverkan med flera parter, både internt och externt. Socialnämnden ser positivt på den utveckling av teknik, inte minst inom it-området, som kan möjliggöra att människor kan behålla och stärka sin livssituation med förändrade stödformer.

Sida 38


Budget 2015 1 758 927

Tidigare beslutat:


Informatörer, till nämnden för support och lokaler -1 100


Budget 2016 1 792 333

Anslag

Socialnämnd 2 880 2 880 2 880

Socialkontor 1 789 453 1 789 453 1 789 453

Summa 1 792 333 1 792 333 1 792 333


Socialkontor 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000

Sida 39

Nämnd för support och lokaler Ordförande: Tomas Teglund Chef: Jan Sundbom


Skellefteå kommuns byggande ökar kraftigt under de närmaste åren. Framförallt handlar det om stora strukturförändringar inom skola och barnomsorg. Skebo och kommunen bidrar sammantaget till ökad efterfrågan på byggtjänster i kommunen. Investeringsplanen för support och lokaler visar på en kraftig ökning av planerade insatser för 2016-2018. En förutsättning för en sådan ökning är att hitta en balans mellan lönsamma investeringar och strategiska samhällsviktiga investeringar. En viktig parameter att hantera är kommunens vilja att växa och bli fler, som ställer krav på god samhällsplanering. Prisökningar kopplat till byggande spås bli högre än konsumentprisindex de närmaste åren. Ett ökat byggande i Skellefteå kan också bidra till att entreprenadpriserna blir högre och svåra att förutse i kalkylskedet. Ett ökat byggande innebär också att konkurrensen om personal blir högre och därmed drivs lönerna upp. Skellefteå kommun har nyss antagit en strategi för hållbart byggande samt hur man ska förhålla sig till träbyggande. Dessa strategier kan i sig påverka investeringskostnaden negativt, men förhoppningsvis bidra till ett mer hållbart samhälle och minskade driftkostnader. Andel e-tjänster förväntas öka under perioden. Idag är inkommande telefonsamtal den överlägset största kanalen och väntetid i telefonen är det enskilt största klagomålet från medborgare. En framtida utökning och styrning mot fler e-tjänster kan innebära förändrade servicemål och ändrade arbetssätt för kundtjänst. Digitala kanaler och sociala medier får en allt större plats i medielandskapet. Social media är resurskrävande och kräver ständig närvaro både i form av bevakning och respons av kommentarer samt omvärldsbevakning av nya kanaler. Kommunikation får därför en central roll i alla processer vilket innebär en ökad efterfrågan av mer kvalificerat konsultstöd. Kommunen genomför just nu en stor utredning om den framtida it-verksamheten. För it-enheten blir uppdraget mer inriktat mot att bli en tydlig och effektiv utförarfunktion. Ökad transparens

efterfrågas när kommunens verksamheter ska ta beslut om olika it-initiativ. Måltidsavdelningen svarar för kommunens samlade matproduktion inom förskola, skola och äldreomsorg. Under de närmaste åren planeras stora samordningsinsatser inom kommunens måltidsproduktion. Antalet kök blir färre i takt med att större förskole- och skolenheter bildas och äldreomsorgens kök införlivas i kombikök för förskola, skola och äldreomsorg. Inom äldreomsorgen kommer övertagande av Skellefteås lasarettskök innebära avveckling av Klockarhöjdens och Strandgårdens produktions-kök. Andelen tillagningskök i kommunen ökar, vilket innebär att verksamhetsanpassningar kommer att ske. Sammanslagningar av kök påverkar behovet av arbetskraft. Kostnader för vikarier är en av måltidsavdelningens största utmaningar för att klara framtida kostnadseffektivitet Andelen stödprocesser som samordnas inom kommunen förväntas öka, vilket innebär möjligheter att standardisera och digitalisera processer med lägre kostnad som följd. Ett exempel på en sådan stödprocess som nyligen införts är lönecenter. En ökad samordning inom kommunen ger också bra förutsättningar till samarbete, både inom kommunkoncernen och med andra kommuner.

Sida 40


Budget 2015 63 301

Tidigare beslutat:

Reservkraftsaggregat, från kommunstyrelsen 160

Lönecenter, från övriga nämnder 13 546

Informatörer, från socialnämnden 1 100

Uppräknad planeringsram 304 Minskade kapitalkostnader p g a övergång till komponentavskrivning -18 400

Budget 2016 60 011

Anslag

Nämnd för support och lokaler 898 898 898

Måltidsverksamhet 1 940 1 940 1 940

Hyresfinansierad verksamhet -18 400 -18 400 -18 400

Support och lokaler 75 573 75 573 75 573

Summa 60 011 60 011 60 011


Support och lokaler 322 500 307 200 259 800 247 600 131 400

Övrigt Nämnden för support och lokaler får behålla driftutrymmet på underhållsbudgeten motsvarande 9 mnkr till följd av överflyttningen av underhållskostnader till investerings-budgeten, d v s. budgetanslaget för fastighets-underhåll ökas med 9 mnkr.

Sida 41

Sida 42

Teknisk nämnd Ordförande: Ola Burström Chef: Hans Andersson


Räddningstjänsten påverkas av en ökad inflyttning till centralorten och en minskning av befolkningen inom de flesta serviceorterna. Detta medför att riskbilden för centralorten ökar och kvarstår till stora delar för serviceorterna. Att rekrytera personal till deltidskårer kvarstår som en stor utmaning.

Samhällsbyggnad är den nya förvaltningen under tekniska nämnden, bygg- och miljönämnden, samt konsument- och överförmyndarnämnden. De närmaste åren kommer fokus ligga på att utveckla och förenkla servicen för medborgarna. Medborgardialogen förstärks – både utveckling av medborgarförslagprocessen men också genom ett tydligare deltagande i medborgardialoger. Exempel är säkra skolvägar, trafikstrategin och omstruk-tureringen av grundskolan i västra Skellefteå. Till detta ska läggas inriktningen mot ett mer hållbart samhälle ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv som också är utmanande. Även människor sätt att vara, individualiseringen och att vi förväntas vara tillgängliga dygnet runt och på olika platser ger oss också nya förutsättningar att bedriva verksamhet.

För att förenkla servicen samlas ett antal tjänster inom främst vatten och avfall i Skellefteå kommuns app ”Mitt Skellefteå”. Det innebär också att arbetssätt behöver förändras och att processöversyner genomförs. Målsättningen är att det ska vara enkelt för medborgarna att nyttja tjänsterna samtidigt som det ska finnas alternativ till e-tjänsterna. Arbete med att förbättra näringslivsklimatet fortgår så att Skellefteå blir en ännu attraktivare plats för arbetsgivare och arbetstagare.

Produktionen blir alltmer datoriserad både vad gäller de administrativa processerna liksom själva utförandet. Projekt pågår för att effektivisera verksamheten och minska driftkostnaderna. Exempel på detta är elektroniska körjournaler i fordonen och GPS-styrning för maskiner och fordon.

En viktig framtidsfråga är hur framtida kompetensförsörjning ska klaras och hur förvaltningen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som dagens medarbetare kan rekommendera. Redan idag är ingenjörer och olika tekniker svåra att rekrytera och inom de närmaste åren ska ett antal nyckelfunktioner rekryteras efter pensioneringar. En översyn och planering för kompetensförsörjningen är framtagen. Intressant att notera är att av de nyrekryteringar som genomförs den senaste tiden har mångfalden breddats vad gäller etnicitet.

Allt fler cyklar till arbetet och andra målpunkter, vilket främjas genom ett flertal satsningar på nya cykelvägar och säkra korsningar. Framtidsvägen arbetar vidare med beteendepåverkande åtgärder för en hållbar och trafiksäker trafikmiljö. En ny serviceförklaring håller på att tas fram gällande halkbekämpning för oskyddade trafikanter med hjälp av befintlig statistik för halkolyckor. Vägbelysningen förnyas med lågenergi-armaturer.

Större fokus på miljö- och klimatfrågor i samhället i stort gör att pågående arbete med ökad avsättning av producerad fordonsgas samt bionäring är prioriterat, nödvändigt och uppskattat. Energiomställningen till mer förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn utvecklas kontinuerligt med fler biogasfordon och elfordon. Va-verksamheten står inför stora utmaningar de kommande åren. I första hand att påbörja och genomföra projektet av en ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort och omkringliggande samhällen.

..

Sida 43


Budget 2015 190 369 Tidigare beslutat: Vinterbelysning 290



Budget 2016 192 171

Anslag

Teknisk nämnd 2 308 2 308 2 308

Räddningstjänst 54 416 54 416 54 416

Vinterväghållning 24 000 24 000 24 000

Övrig skattefinansierad verksamhet 111 447 111 447 111 447

Hamn 0 0 0

Parkering 0 0 0

Vatten och avlopp 0 0 0

Avfallshantering 0 0 0

Sotning 0 0 0

Summa 192 171 192 171 192 171


Räddningstjänst 3 600 3 600 3 600 3 600 3 600 Övrig skattefinansierad verksamhet 63 230 67 515 103 505 96 930 150 280 Hamn 10 050 9 200 5 300 8 500 14 600 Parkering 360 640 800 640 0 Vatten och avlopp 48 740 257 040 183 840 63 880 40 380 Avfallshantering 7 640 20 040 9 040 2 940 2 600 Sotning 225 250 225 250 225

Sida 44

Sida 45

Valnämnd Ordförande: Siv Brännström


Inget ordinarie val är inplanerat under åren 2016-2017. Under åren 2016 – 2017 kommer valnämnden att sammanträda 2-3 ggr per år för att hantera de ärenden som alla kommunens nämnder ska arbeta med och besvara. Omvärldsbevakning inom det aktuella området sker kontinuerligt.

I september 2018 ska val till riksdag, kommun och landsting genomföras. Valdag är andra söndagen i september och förtidsröstningen startar 18 dagar före valdagen. Att planera, genomföra och slutföra ett val tar ungefär 15 månader.


Budget 2015 165


Budget 2016 167

Anslag

Valnämnd 167 167 167

Summa 167 167 167

Sida 46

Gemensam nämnd för drift av personalsystem Ordförande: Monica Widman Lundmark Chef: Jan Sundbom


I dagsläget planeras ingen förändring av nämndens verksamhetsområde. Nationellt går utvecklingen mot en alltmer utvecklad samverkan mellan kommuner, inom de flesta verksamhetsområdena. Syftet är att effektivisera administrationen och att nyttja kompetenser effektivt. Antalet gemensamma nämnder fortsätter att öka, mest inom området administrativa stödfunktioner som IT, ekonomi

och löner. Detta är en utveckling som finns även i Skellefteåregionen där kommuner i närområdet söker samarbete. Som en följd av detta kan fler kommuner tänkas bli intresserade av att ingå i nämnden.


Budget 2015 3 334


Systemdrift 1 121

Budget flyttad till kommunstyrelsen -4 500

Budget 2016 0 0 0

Anslag

Gemensam nämnd för drift av personalsystem 0 0 0

Summa 0 0 0

Sida 47

Gemensam överförmyndarnämnd Ordförande: Valter Stenberg Chef: Hans Andersson


I dagsläget finns det cirka 750 gode män/förvaltare fördelat på cirka 1 000 ärenden. Det saknas drygt 60 gode män/förvaltare för att uppnå balans. Under det senaste decenniet har antalet ärenden, dvs. personer som behöver god man eller förvaltare, stadigt ökat. Sedan år 2000 har det i genomsnitt tillkommit omkring 50 ärenden per år. Enligt befolknings-prognosen kommer antalet medborgare över 65 år att öka fram till 2018. Verksamheten ser ett ökat behov av rekrytering av gode män. Detta tillsammans

med åldrande ställföreträdare, blir en utmaning för framtiden. Ny lagstiftning innebär att en del av utredningsansvaret flyttas från tingsrätten till överförmyndaren. Lagstiftningen lägger också på överförmyndaren ansvar att utbilda gode män och förvaltare. En utökad motagningsverksamhet för asylsökande barn och ungdomar kommer också att ta mer av verksamhetens resurser. Fr o m 2015 samarbetar Skellefteå, Norsjö, Malå och Arjeplogs kommuner i en gemensam överförmyndarnämnd. Framöver kan det bli aktuellt med mer gemensam handläggning.


Budget 2015 6 082


Budget 2016 6 162

Anslag

Gemensam överförmyndarnämnd 403 403 403

Överförmyndarverksamhet 5 759 5 759 5 759

Summa 6 162 6 162 6 162

Sida 48

Gemensam måltidsnämnd Ordförande: Tomas Teglund Chef: Jan Sundbom


Den gemensamma måltidsnämnden kommer kontinuerligt att arbeta med att utveckla maten och måltidsupplevelsen inom äldreomsorgen och landstinget. Detta kommer att ge möjligheter att i framtiden hitta lämpliga vägar att dämpa kostnadsökningar med en

bibehållen kvalitet. Kostnads- samt kvalitetsuppföljning under första verksamhets-året 2015 kommer att användas som ett utgångsläge för att i framtiden, bland annat kunna följa exakta kostnaden per portion. Från år 2016 planeras en ny gemensam prismodell.


Budget 2015 0

Politisk verksamhet 80

Budget 2016 80

Anslag

Gemensam måltidsnämnd 80 80 80

Summa 80 80 80

Sida 49

Gemensam nämnd för grundläggande it-kapacitetstjänster

Ordförande: Lorents Burman Chef: Jan Sundbom


Umeå och Skellefteå kommun har en gemensam nämnd som tillhandahåller IT-drift och tar fullt ansvar för grundläggande IT-kapacitetstjänster. Respektive kommun installerar, driftar, uppgraderar, och underhåller själva de virtuella servrarna ovanpå den grundläggande IT-kapacitets-tjänsten. Umeå kommun är värdkommun för nämnden och tjänsterna tillhandahålls av Umeå kommuns IT-funktion. Nämnden skall: • Tillhandahålla professionell kompetens

inom alla de områden där tjänster levereras

• Hålla hög tillgänglighet i drift och support • Regelbundet följa upp leveranser till

kommunerna • Ge återkoppling vid händelser där

verksamheten påverkas Ambitionen är att hålla hög kvalitet och ständigt förbättra verksamheten. Hela

verksamheten är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001. För att lyckas nå kommunernas visioner är en effektiv användning av it en förutsättning. Dagens it-lösningar har en mycket större komplexitet än tidigare, vilket i sig ställer höga krav på tekniskt kunnande samt ett utökat behov av kompetens. Värdkommunen Umeå har idag en väl fungerande organisation med bred kompetens, men med ändrade arbetssätt och ny teknik förändras behov och efterfrågan. Den typ av resurser som nämnden behöver är också mycket efterfrågad på arbets-marknaden. Det är viktigt att säkra den långsiktiga tillgången på kompetens med rätt erfarenhet. Beroendet av erforderlig kompetens ställer krav på värdkommunen att aktivt arbeta med kompetensutveckling, personalutveckling och vara ett starkt arbetsgivarvarumärke som IT organisation. Det finns ett stort strategiskt ansvar hos rollerna som kompetensledare och funktionsansvariga hos värdkommunen. De är delansvariga för strategisk planering för drift och kompetens-försörjning inom respektive område.


Budget 2015 0

Budget 2016 0

Anslag

Gemensam nämnd för grundläggande it-kapacitetstjänster 0 0 0

Summa 0 0 0

Sida 50

Revision Ordförande: Dick Hellman


Kommunrevisionen granskar för medborgarnas räkning kommunens verksamhet som drivs i både förvaltning och bolag. Kommunrevisionens uppdrag är fastställt av kommunallagen. Lagen säger att kommunfullmäktige ska utse ett antal personer, förtroendevalda revisorer, som självständigt ska granska all verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar både om att kontrollera att räkenskaperna är korrekta och att se till att styrelsen och nämnderna både följer lagen och utför uppdragen som fullmäktige ger dem. Ofta tänker man på revisorer som ett slags kontrollanter av ekonomin. Detta är bara en liten del av uppdraget. Större delen av tiden ägnas åt att följa upp verksamheten och ge förslag till hur den kan förbättras. I de kommunägda bolagen finns särskilda revisorer för ekonomin. Kommunens förtroendevalda revisorer har där ett uppdrag, att

på samma sätt som i kommunen, se till att bolagen följer både lagen och de instruktioner de har fått av fullmäktige. Revisionen har två uppdragsgivare. Den formella uppdragsgivaren är fullmäktige. Fullmäktige består av personer som vid valet har utsetts av medborgarna att sköta kommunen under en fyraårsperiod. Indirekt har revisionen ytterligare en uppdragsgivare, invånarna i kommunen, som var och en kan ge revisorerna förslag på vad de bör titta på. Revisorerna tar till sig det som de ser och hör i tidningarna och på TV/radio, och de får uppslag även från medborgare som vill tipsa om något som de anser bör granskas. Ytterst är det revisorerna som beslutar vad de ska granska – tips och uppslag kan bedömmas som mindre väsentliga än de projekt som redan har planerats ut.


Budget 2015 2 039


Budget 2016 2 060

Anslag

Revision 2 060 2 060 2 060

Summa 2 060 2 060 2 060

Sida 51

Skellefteå Stadshus AB, koncernen

Ordförande: Lorents Burman VD: Kristina Sundin Jonsson

Skellefteå Stadshus AB Bolaget utgör moderbolag i Skellefteå kommuns bolagskoncern. Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna ägaransvaret för de ägda bolagen i syfte att effektivisera den kommunala styrningen och resursanvändningen. Bolaget ska samordna finansieringen inom koncernen. Skellefteå Stadshus äger samtliga aktier i följande bolag: Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport AB. Intressebolaget Nolia AB ägs till 33%.

Moderbolag

Resultatbudget 2016, tkr

Verksamhetens intäkter 2 000 Verksamhetens kostnader -2 000 Rörelseresultat 0 Finansiella intäkter 140 000 Finansiella kostnader -140 000 Årets resultat 0

Balansbudget 2016, tkr

Tillgångar Anläggningstillgångar 17 326 900 Omsättningstillgångar 100 Summa tillgångar 17 327 000 Eget kapital och skulder Eget kapital 9 997 000 Kortfristiga skulder 30 000 Långfristiga skulder 7 300 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 17 327 000

Koncernresultatbudget 2016, tkr

Verksamhetens intäkter 4 800 000 Verksamhetens kostnader -3 929 400 Avskrivningar -530 900 Rörelseresultat 339 700 Finansiella intäkter 19 900 Finansiella kostnader -138 900 Skatt -32 300 Årets resultat 188 400

Koncernbalansbudget 2016, tkr

Tillgångar Anläggningstillgångar 20 321 200 Omsättningstillgångar 887 500 Summa tillgångar 21 208 700 Eget kapital och skulder Eget kapital 10 915 600 Avsättningar 2 620 400 Långfristiga skulder 6 646 700 Kortfristiga skulder 1 026 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 21 208 700

Investeringsbudget 2016, tkr

Investeringar 1 309 500

Sida 52

Resultatbudget/-plan, sammandrag

Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultat


Skellefteå Stadshus AB 142 000 142 000 0 0 0

Skellefteå Kraft AB, koncernen 4 070 034 3 955 937 114 097 112 403 143 567

Fastighets AB Polaris 144 000 126 600 17 400 18 000 20 000

Skelleftebostäder AB 453 191 388 820 64 371 62 000 59 000

Skelleftebuss AB, koncernen 199 439 197 845 1 594 1 500 1 500

Skellefteå City Airport AB 51 436 60 532 -9 096 -5 860 -4 608

Summa kommunägda bolag 5 060 100 4 871 734 188 366 188 043 219 459

Investeringsbudget/plan

Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Investering Investering Investering


Skellefteå Kraft AB, koncernen 899 000 966 500 573 900

Fastighets AB Polaris 118 000 90 000 80 000

Skelleftebostäder AB 236 000 217 000 185 000

Skelleftebuss AB, koncernen 25 000 7 500 25 000

Skellefteå City Airport AB 31 500 19 400 66 400

Summa kommunägda bolag 1 309 500 1 300 400 930 300

Sida 53

Sida 54

Skellefteå Kraft AB, koncernen

Ordförande: Alf Marklund VD: Hans Kreisel

Affärsidé

Skellefteå Kraft AB vill med egna energitillgångar och hög kompetens vara kundernas bästa alternativ genom att erbjuda attraktiva produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser.

Verksamhet

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, äga och förvalta fast och lös egendom samt bygga och förvalta infrastruktur för tele- och datakommunikation med därtill hörande verksam-heter. I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett antal intressebolag bland annat Nekab och BlaikenVind. Beslut har även fattats att från och med 2016 samla underhållsverksamheten i ett nytt bolag, Energiservice Skellefteå AB och i samband med detta avvecklas Skellefteå Energiunderhåll HB. Bredbandsverk-samheten kommer även att bolagiseras under namnet Skellefteå Kraft Fibernät AB. Verksamhet Affärsområde Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Affärsområde Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla. Affärsområde Nät: Distribution av el i nät inom koncessionsområden samt bredbands-verksamhet.

Utvecklingstendenser Kraftbalansen i det nordiska systemet har stärkts under det senaste året till följd av stor utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Samtidigt är hela energikomplexet under stark prispress vilket speglas i det låga priset på olja, kol, gas och utsläppsrätter. Sammantaget gör detta att elpriset på såväl kort sikt som på medellång sikt, kommer att vara lågt. Marknaden efterfrågar inte någon produktion till den prisnivå som det går att bygga ny kapacitet för och därför har investeringarna

minskat väsentligt. Detta kommer att vara ohållbart på lång sikt då den planerade avvecklingen av kärnkraften kommer att innebära både ett stort bortfall av produktionskapacitet samt en effektproblematik som måste hanteras. Det pågår utveckling för att kunna stärka energibranschens möjligheter att investera både på nationell och europeisk nivå. Det låga elpriset undergräver lönsamheten i en rad kraftslag. Det diskuteras för närvarande om förtida nedläggning av kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals. Skälet till detta är bristande lönsamhet. Marknaden har inte reagerat nämnvärt inför utsikten av att fyra kärnkraftreaktorer kan komma att stängas fram till år 2020. Det är ett tydligt tecken på att kraftbalansen även framöver bedöms vara stark. Även andra kraftslag har bekymmer med lönsamheten. Stödsystem såsom elcertifikat gynnar storskalig utbyggnad av vindkraft. Det pressar ned priset till nackdel för annan förnybar elproduktion. Till följd av den goda kraftbalansen, inte minst på grund av riklig nederbörd, kommer det genomsnittliga elpriset för 2015 att vara lågt. Samtidigt har efterfrågan på el varit låg även om den, efter sommaren, stigit för industrin. I oktober är vattenkraftsmagasinen välfyllda. Prognosen för spotpriset i vårt elområde för helåret 2015 är strax över 20 öre/kWh. Det skulle innebära ett prisfall på cirka 8 öre/kWh jämfört med 2014. I Paris kommer under december månad världens länder att försöka komma överens om ett globalt klimatavtal. Det skulle kunna verka för ett högre pris på el. Samtidigt finns det ett överskott på utsläppsrätter som motsvarar ett helt års utsläpp inom den handlande sektorn, vilket är en bidragande orsak till att prisnivån på utsläppsrätter är så låg att det inte är ett effektivt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Med anledning av detta har länderna inom EU under året kommit överens om en marknadsstabiliserings-reserv, MSR. Denna är tänkt att efterhand minska överskottet på utsläppsrätter tills marknaden är i balans och styrmedlet verkningsfullt. Regeringen har tillsatt en energikommission för att därigenom få till stånd en så bred politisk överenskommelse som möjligt. Det kommer dock

Sida 55

att dröja några år innan detta kan få någon större påverkan på energipolitiken och därmed energipriserna i landet. Det tar tid att komma överens och att sedan genomföra förändringar. Till detta kommer osäkerheten om vilka åtaganden Sverige kommer att ha gentemot EU framöver.

Under höstriksdagen kommer det att beslutas om vilka justeringar som kommer att ske inom elcertifikats-systemet, det vill säga hur mycket högre kvotplikt konsumenterna kommer att påföras från och med 2016. Det finns en politisk majoritet för regeringens förslag så förväntningen är att det kommer att gå igenom. För Sveriges konsumenter kommer det att bli en avsevärd höjning av kvotplikten, från 14,3 procent i år till 23,1 procent 2016. Det positiva är dock att elcertifikat-systemet är så kostnadseffektivt att det ändå är en förhållandevis låg kostnad för den enskilde konsumenten att stödja utbyggnaden av förnybar elproduktion. Elpriset förväntas vara lågt de närmaste åren. Det har varit ett avsevärt prisfall det senaste året till följd av den förbättrade kraftbalansen och fallande bränslepriser. Det är svårt att se någon större prisuppgång även om det skulle komma lite nederbörd. Om det däremot skulle komma mycket nederbörd finns det risk för ännu lägre pris. Vår prognos för det genomsnittliga elpriset de närmaste tre åren är 23 öre/kWh.

Sammanfattning Skellefteå Kraft står i grunden starkt med en stark soliditet, en bra produktionsportfölj och med skickliga och kompetenta medarbetare. Men bolaget befinner sig samtidigt i en situation där det har byggts upp ett överskott av elproduktion i det nordiska kraftsystemet och där bränslepriserna fallit vilket innebär låga elpriser. Prognosen för det genomsnittliga elpriset de närmaste tre åren är 23 öre/kWh vilket sätter press på lönsamheten i vår elproduktion. Skellefteå Kraft har de senaste åren också fått markant ökade kostnader som en följd av myndighetsbeslut. Ett exempel är den ökade fastighetsskatten på såväl vatten- som vindkraftsanläggningar. Det finns också risk för ytterligare pålagor som kan komma av vattenverksamhetsutredningen. Där föreslås en omfattande förändring av befintlig lagstiftning för vattenverksamheter. Konsekvenserna på ekonomi, resurser och investeringsplaner är svåra att överblicka. Regeringspartierna är också överens om att tvinga kärnkraften i större utsträckning att bära sina egna kostnader. Stamnätstarifferna och elnätsregleringen kommer

även att vara viktiga sakfrågor att följa och driva då stamnätstarifferna slår hårt mot investeringar i norra Sverige.

Skellefteå Kraft har sedan 2012 arbetat med program för att professionalisera och effektivisera organisationen för att svara upp mot de allt tuffare omvärldsförutsättningarna. Inom dessa program har resultatförbättringar motsvarande 90 mnkr redan genomförts och ytterligare åtgärder på 100 mnkr initierats. Under 2015 beslutades som ett led i detta att bolagisera underhållsverksamheten samt sätta upp en ny tydligare organsation med fokus på bolagets kärnverksamheter. Dessa förändringar börjar gälla från och med 1 januari 2016. I och med bolagiseringen av underhållet ska såväl samordningseffekter, som tydligare styrning från ett anläggningsperspektiv leda till ett totalt sett bättre kapacitets- och resursutnyttjande inom koncernen. Det finns också ytterligare potential för den externa underhållsaffären vilket både kan förbättra lönsamheten och säkerställa arbets-tillfällen på sikt. Den nya organisationen inom Skellefteå Kraft ska också ge bättre samordning och leda till en mer rationell och kostnadseffektiv verksamhet både inom affärsområden och koncerngemensamma funktioner. Det hårdnande omvärldstrycket innebär att bolaget kommer att fokusera än mer på arbetet att skapa effektivare processer och en kostnadseffektivare verksamhet för att därigenom kunna öka lönsamheten. Baserat på rådande elprisprognos kommer det, trots de förbättringsinitiativ som vidtas, att vara mycket svårt att nå upp till ägarnas avkastningskrav under den kommande budgetperioden.

Sida 56

Resultatbudget 2016, tkr Verksamhetens intäkter 4 050 147 Verksamhetens kostnader -3 454 106 Avskrivningar -388 575 Rörelseresultat 207 466 Finansiella intäkter 19 887 Finansiella kostnader -80 937 Skatt -32 319 Årets resultat 114 097

Balansbudget 2016, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar 10 374 142 Omsättningstillgångar 831 343 Summa tillgångar 11 205 485 Eget kapital och skulder Eget kapital 5 277 837 Avsättningar 914 354 Långfristiga skulder 4 206 659 Kortfristiga skulder 806 635 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 11 205 485


Investeringar 899 162

Skellefteå Kraft ABs styrkort 2016

Vision: Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i,

med målet att ha 80 000 invånare år 2030

Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare

INVÅNARE/KUND UTVECKLING/TILL

VÄXT EKONOMI MEDARBETARE

Strategiskt mål:

Stolta och delaktiga

invånare/kunder i ett

inkluderande Skellefteå

Strategiskt mål:

Långsiktig hållbar

utveckling och en

attraktiv stad

Strategiskt mål:

Hållbara investeringar

Strategiskt mål:

Attraktiv arbetsgivare

med stolta och delaktiga

medarbetare

Bolagsmål:

NKI 75 %*

Bolagsmål:

100 % hållbar

produktion

Avsätta 2,0 % av

EBIT **

till

Forskning/Utveckli

ng/Innovation

Bolagsmål:

REK 10 %***

Bolagsmål:

MMI 75 %****

VÄRDEGRUND: Professionalitet, engagemang och framsynthet

Sida 57

Skelleftebostäder AB

Ordförande: Harriet Classon VD: Jerker Eriksson

Affärsidé

Skelleftebostäder AB ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder som bidrar till att göra Skellefteå till en attraktiv plats att bo och leva på, med variation i standard och boendeformer för livets olika skeden. Skelleftebostäder AB ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden genom ny- och tillbyggnad samt förvärv och försäljning av fastigheter. Tillgång till bra bostäder till rimliga priser är nödvändigt för att Skellefteå ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt.

Verksamhet

Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på bolagets fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera en direktavkastning om lägst 7 % på fastigheternas marknadsvärde och behålla en god soliditet för att klara framtida investeringar. Den totala lägenhetsytan uppgår till 355 718 kvm och ytan för lokaler till 80 454 kvm. Lägenhetsytan består av 5 835 lägenheter och lokalytan av 241 lokaler.

Utvecklingstendenser Den svenska fastighetsmarknaden bedöms fortsätta vara positiv under de närmaste åren, med en god efterfrågan på såväl bostäder som lokaler. Den låga marknadsräntan har stor betydelse för lönsamheten och likaså den låga omflyttnings och vakansgraden. Den svaga bostadsproduktionen under de senaste åren har lett till en kraftig brist på bostäder i Sverige. Det är också en tid då vi ser en av de starkaste urbaniseringstrenderna och flyktingströmmar i Europa. Behovet av bostäder kommer att öka ytterligare kopplat till nyanlända flyktingar till Sverige. Glädjande är dock att nyproduktionen av flerbostadshus fortsätter att öka och under första halvåret 2015 påbörjades byggandet av 23 600 lägenheter. En ökning med 33 % jämfört med fjolåret, men det kommer inte

att räcka för att få bukt med bostadsbristen i landet. SCB har gjort en bedömning att det kommer att behövas drygt 400 000 nya bostäder fram till 2020. Ska vi i Sverige bygga i den takt som SCB ser ett behov av är det risk för att det uppstår resurs och kompetensbrist med fortsatta prisstegringar som följd. Produktionskostnaden för att bygga flerfamiljshus har nästan fördubblats de senaste 12 åren och idag byggs det nästan bara nya hyrasrätter i attraktiva områden, för att motsvara hushållens boendevärderingar och betalningsvilja. Det ställs därför högre krav på både planering och utvärdering av nya bostadsprojekt som tydligt skall kunna identifiera såväl möjligheter som riskfaktorer. Samtidigt är ett stort varierat utbud av bostäder avgörande för en kommuns möjlighet för tillväxt. Skebo kommer under de närmaste åren att bidra till kommunens tillväxt och attraktionskraft genom ny-, till- och ombyggnationer. Nybyggnationer kommer att ske dels av vanliga lägenheter och dels av särskilda boenden till socialförvaltningen. Vår bedömning är att det är en stigande efterfrågan på lägenheter i centrala Skellefteå. Nybyggnation av hyreslägenheter kommer därför att ske i centrala Skellefteå genom förtätningar i befintliga kvarter. Bolaget har flera spännande projekt på gång som är strategiskt viktiga i vår ambition att vara den ledande samhällsutvecklaren på bostads-marknaden i Skellefteå. Vår nyproduktion sätter fart på bostadsmarknaden, eftersom varje inflyttning startar en kedja av byten mellan bostäder. Andra prioriterade mål under 2016 är det kontinuerliga arbetet för en utvecklingsinriktad företagskultur med gemensam värdegrund och en ny framarbetad affärsplan som tar sikte på år 2020.

Verksamhet Investeringstakten kommer att vara fortsatt hög under 2016 och vi planerar att genomföra investeringar för cirka 236 mkr.

Nyproduktionen av Odenskrapan med 43 hyreslägenheter i centrala Skellefteå, kv Oden, kommer att vara inflyttningsklart februari 2016 .

Sida 58

På Sörböle, Trangatan kommer ett nyproducerat gruppboende med totalt 7 lägenheter att vara inflyttningsklart augusti 2016. Nyproduktion av ytterligare två gruppbostäder på Sörböle kommer att påbörjas under 2016.

I Burträsk kommer en ombyggnation att ske av det tidigare äldreboendet till vanliga lägenheter, med totalt 12 lägenheter att färdigställas med inflyttning sommaren 2016.

I Skellefteå på Klockarhöjden kommer en ombyggnation att ske av vånig 8 och 9 i det tidigare äldreboendet till vanliga lägenheter, med totalt 15 lägenheter med inflyttning till sommaren 2016.

I kvartert Nipan på Sörböle planeras för att uppföra tre nya Sabo Kombohus Mini med totalt 51 lägenheter. Det blir små lägenheter på 35 – 45 kvm för i huvudsak ungdomar.

I nyproduktionen av 31 hyreslägenheter samt en butikslokal fördelade på tre huskroppar i centrala Skellefteå, kv Heimdall, kommer inflyttning att påbörjas i november 2016.

En omfattande renovering av 21 hus på Skiftesgatan Anderstorp fortlöper och beräknas vara genomfört hösten 2017.

En nyproduktion av en gruppbostad och en servicebostad kommer att påbörjas under 2016 i området Alhem med totalt 16 lägenheter.

En ombyggnad pågår i kvarteret Björnens vindsvåning i centrala Skellefteå för att tillskapa fyra nya ungdomslägenheter.

Bolaget kommer även att fortsätta det långsiktiga arbetet med energi och miljöeffektiviserande åtgärder och beräknar genomföra investeringar för cirka 10 mkr under 2016.

En utredning om att tillskapa fler trygghetsboende pågår. Aktuella orter för 2016 är Burträsk och Lövånger. Arbetet med framtagandet av det nya hyressättningssystemet Poängen, tillsammans med de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen fortlöper.

Ekonomi Per den 1 april 2015 genomfördes en försäljning av 1 141 lägenheter på Anderstorp och Sunnanå till Nordhalla Fastigheter AB. Rörelsens beräknade intäkter och kostnader för 2016 är därför lägre i jämförelse med 2015. Den höga efterfrågan på hyreslägenheter fortsätter, vilket leder till låga vakanser. Hyresintäkter under 2016 beräknas öka med ca 2 procent, främst från ny-producerade lägenheter med inflyttning under året samt en hyreshöjning på bostäder. På lokalsidan beräknas inga större hyreshöjningar då index är fortsatt lågt. Rörelsens kostnader beräknas ligga på samma nivå som under 2015, exkluderat de sålda fastigheterna. . De finansiella kostnaderna beräknas minska marginellt på grund av något lägre snittränta. Bolagets investeringar finansieras främst genom eget kassaflöde.


Verksamhetens intäkter 453 125 Verksamhetens kostnader -251 646 Avskrivningar -92 630 Rörelseresultat 108 849 Finansiella intäkter 66 Finansiella kostnader -44 544 Årets resultat 64 371

Balansbudget 2016, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar 2 828 500 Omsättningstillgångar 30 000 Summa tillgångar 2 858 500 Eget kapital och skulder Eget kapital 780 052 Avsättningar 43 020 Långfristiga skulder 135 428 Kortfristiga skulder 1 900 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 858 500

Investeringsbudget 2016, tkr Investeringar 236 000

Sida 59

Sida 60

Fastighets AB Polaris

Ordförande: Lorents Burman VD: Robert Lindberg

Affärsidé

Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning i kommunen. Kommunens mål är att genom fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda lokaler till expanderande företag.

Verksamhet Verksamheten omfattar uthyrning av industri-, lager-, kontors- och utbildningslokaler inom Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för närvarande lokaler med en yta på ca 300 000 kvm.

Utvecklingstendenser Bolagets verksamhet präglas av näringslivet och dess behov av ändamålsenliga lokaler. Fastighets AB Polaris ser ett ökat intresse för etableringar, omflyttningar och anpassningar, vilket medför en låg eller obefintlig reell vakansgrad. Med anledning av detta påbörjar bolaget projektering av nya lokaler så att nya arbetsplatser skapas. Under 2016 och efterföljande år förväntas därför en utökning av projektering och nyproduktion. Tillsammans med styrelsen är ett strategiskt arbete genomfört. Detta arbete har skett i samklang med vår gemensamma vision om 80 000 innevånare år 2030. För att kunna nå denna vision kommer det att krävas mer lokaler och fler arbetsplatser. Genom förvärvet av fastigheten Fabriken 1 och försäljningen av fastigheten Sleipner 5 förändras balansen av fastigheter. Fler industriytor tillkommer, medan kontorslokaler avyttras. Fastighets AB Polaris arbetar ständigt med energieffektivisering. Under 2015 blev bolaget först inom kommunkoncernen med en helt fossilfri fordonsflotta. Bolaget deltar även i kommun-koncernens gemensamma arbete för energi-effektivisering. Fastighets AB Polaris har under 2015 haft full bemanning med endast mindre personalomsättning. Inför 2016 planeras ingen personalförändring. En översyn om behovet av en marknadsfunktion skall påbörjas under 2016.

Denna översyn kan resultera i en personell utökning.

Ekonomi Fortsatt låga räntor har under 2015 gynnat resultatet positivt. Bedömningen är att 2016 kommer att präglas av ytterligare sjunkande räntor. Investeringsbudgeten för 2016 uppgår till totalt 118 mnkr och omfattar hyresgäst-anpassningar, ombyggnationer men även nybyggnationer. Den fortsatt höga investeringstakten medför ökat kapitalbehov, trots hög egenfinansiering. Avyttringen av en större fastighet 2015, kommer under 2016 att minska bolagets intäkter, kostnader och resultat.




Tillgångar Anläggningstillgångar 870 000 Omsättningstillgångar 15 000 Summa tillgångar 885 000 Eget kapital och skulder Eget kapital 348 000 Avsättningar 24 000 Långfristiga skulder 463 000 Kortfristiga skulder 50 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 885 000



Sida 61

Sida 62

Skelleftebuss AB, koncernen

Ordförande: Roger Marklund

VD: Andreas Olofsson _____________________________________________________________________________________________

Verksamhetsidé Skelleftebuss affärsidé är att vara ett starkt och framsynt transportföretag som skall vara det naturliga valet för kunder och medarbetare.

Utvecklingstendenser Centralortstrafiken har bedrivits i nuvarande form sedan september 2014. Trafiken har flutit på bra med få störningar. Det stora bekymret har varit betalsystemets många driftstörningar. Under hösten 2015 har ny hårdvara installerats i bussarna med lyckat resultat. Avtalet för avdelning 107, Jörn-Lövånger, har löpt ut 2014-12-31 och kan som längst förlängas till 2017-12-31. Nästa avtal som löper ut är avtalet för avdelning 101, Nordvästra. Det löper ut 2017-12-31 med möjlig förlängning till 2020-12-31. Projektet sparsam körning utvärderas under 2016. Därefter kommer beslut att fattas kring vidare investeringar i utrustning för föraruppföljning. Under 2016 kommer det nya betalsystemet att driftsättas. Innehållande delar är:

Realtidsinformation

Mobil applikation som klarar biljettförsäljning

Visuellt och talat hållplatsutrop

Förbättrad trafikledningsteknik

Ekonomi Företaget budgeterar ett överskott på 1,5 mnkr. De poster som är svårast att prognostisera är bränsleprisernas utveckling, pensionsskuldens

förändring samt intäkterna från biljettförsäljningen i stadstrafiken.




Tillgångar Anläggningstillgångar 132 000 Omsättningstillgångar 18 000 Summa tillgångar 150 000 Eget kapital och skulder Eget kapital 63 000 Avsättningar 37 000 Långfristiga skulder 40 000 Kortfristiga skulder 10 000 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 150 000

Investeringsbudget 2016, tkr Investeringar 25 000

Sida 63

Skelleftebuss ABs styrkort 2016

Sida 64

Skellefteå City Airport AB Ordförande: Bert Öhlund VD: Robert Lindberg _________________________________________________________________________________________________

Affärsidé Ändamålet med bolagets verksamhet är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete utveckla och marknadsföra verksamheten vid Skellefteå Airport.


Antalet passagerare som reser till och från Skellefteå har under 2015 minskat eftersom linjen till Barcelona lades ner. Inrikestrafiken och chartertrafiken har smärre förändringar. Bland de flygplatser som saknar konkurrens på inrikesflyg är Skellefteå Airport störst. Ett stort intresse bland konkurrerande flygbolag råder dock. Bedömningen är att vi inom kort kommer att få beslut i frågan om nyetablering av inrikestrafik. Chartertrafiken kommer under 2016 att utvecklas. Gran Canaria tillkommer som efterlängtat vinterresmål och utökningar av frekvenser sker till Split samt Rhodos. I och med flygbranschens ekonomiska situation har bolaget valt att ej budgetera med osäkra eller ej beslutade etableringar. Bolagets huvudfokus är flygsäkerhetsdrift. Skellefteå Airport har under 2015 fortsatt utbyggnaden av anläggningen i och med utvidgningen av plattan för uppställning av flygplan. Under 2016 kommer en investering på rullbana och taxibana att ske. Detta eftersom nya EU regler kräver en annan utformning om flygplatsen fortsättningsvis ska kunna ta emot större flygmaskiner. Under 2015 har Skellefteå Airport påbörjat arbetet med en Masterplan som bygger på Vision 2030 samt branschens bedömningar. Detta arbete kommer att vara klart under 2015 och planen ska då redovisa bedömningar på framtidens resande. Resultatet blir en långsiktig handlingsplan och bedömda åtgärder för att klara framtidens kravbild. Från och med 2013 är Skellefteå Airport en helt fossilfri flygplats vad gäller uppvärmning och elförbrukning. Bolaget har som primär värmekälla biopellets som levereras av Skellefteå Kraft och vårt inköp av el är certifierad som grön el. Arbetet är påbörjat för en inriktning mot en helt fossilfri verksamhet. Bolaget har under året startat upp arbeten med en ny miljö-konsekvensbeskrivning. Denna förväntas vara klar för inlämnande till miljödomstolen under 2016.

Även arbetet med riksintresseprecisering har påbörjats i samarbete med Skellefteå kommun och Trafikverket.

Sammanfattning Charter Mallorca och Dubrovnik upphör som resmål. Split och eventuellt Sicilien tillkommer som resmål. Antalya, Rhodos, Kreta samt Zadar kvarstår. Inrikes linjefart Stockholm flygs året runt. Verksamhet Flygsäkerhet prioriteras. Masterplan genomförs. Miljökonsekvensbeskrivning genomförs.


Verksamhetens intäkter 51 436 Verksamhetens kostnader -56 876 Avskrivningar -3 156 Rörelseresultat -8 596 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -500 Årets resultat -9 096


Tillgångar Anläggningstillgångar 37 700 Omsättningstillgångar 8 000 Summa tillgångar 45 700 Eget kapital och skulder Eget kapital 13 700 Avsättningar 0 Långfristiga skulder 32 000 Kortfristiga skulder 0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 45 700



Sida 65

Sida 66

Investeringsprojekt, tkr

INVESTERINGSPROJEKT Plan Plan Plan Plan Plan

2016 2017 2018 2019 2020

Kommunstyrelsen 178 550 271 750 106 200 65 200 51 300

Kommunledningskontor 55 800 60 300 17 300 11 300 10 300

Bostadsområde Västra Eriksberg, VA 7 000 Bostadsområde Falkträsket, gator 6 000 2 000

Bostadsområde Falkträsket, VA 4 000 2 000 2 000 Bostadsområde Kantgatan, VA 1 500

Bostadsområde Erikslid, gator 2 000 Bostadsområde Erikslid, VA 1 000 1 000

Bostadsområde Aldebaran, VA 2 000 Bostadsområde Grunnan, gator 1 000 Bostadsområde Myckle, VA 3 000

Bostadsområde Kåge, VA 2 000 Bostadsområde Södertorg/Nipan, gator 2 000 Bostadsområde Getbergsskolan, gator 2 000 Bostadsområde Getberget, VA 2 000 Industriområde Solbacken, gator 1 000 1 000 Industriområde Näsudden, VA 3 000 3 000 1 000

Industriområde Hammarängen, gator 2 000 2 000 Industriområde Hammarängen, VA 6 000

Industriområde Hedensbyn, gator 2 000 Markförvärv 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Deponi 20 000 20 000 Inventarier etc, KLK 300 300 300 300 300

Kommunikation (IT) 51 000 46 000 46 000 41 000 41 000

Servrar Kommunikationshårdvara Trådlöst nätverk 15 000 10 000 10 000 5 000 5 000

Skoldatorer grund- och gymnasieskola 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000

It-klienter, teknisk plattform Administrativa datorer 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000

Telefoner 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Surfplattor 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Övrig it-utrustning 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Elförsörjningen 71 750 165 450 42 900 12 900 0

Finnfors kraftverk 16 000 45 150 30 500 500 Granfors kraftverk 46 400 110 000 1 000 1 000 Krångsfors kraftverk 4 000 10 000 10 000 10 000 Selsfors kraftverk 5 350 300 1 400 1 400

Barn- och grundskolenämnd 3 000 8 000 8 000 8 000 8 000

Ram för investeringar 3 000 8 000 8 000 8 000 8 000

Byggnadsnämnd 2 400 1 100 500 500 500

Investeringsram 500 500 500 500 500

GIS 2.0 1 900 600 0 0 0

Fritidsnämnd 18 500 18 500 18 500 18 500 18 500

Fritidsverksamhet, ram 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Camping, ram 8 500 8 500 8 500 8 500 8 500

Gymnasienämnd 4 000 3 000 3 000 3 000 3 000


Sida 67


2016 2017 2018 2019 2020

Kulturnämnd 500 500 500 500 500

Ram för investeringar 500 500 500 500 500

Socialnämnd 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000


Nämnd för support och lokaler 322 500 307 200 259 800 247 600 131 400

Fastighet 49 700 57 400 22 800 25 200 32 000

Miljöstationer/sophantering/avfallskvarnar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Ny ventilation och tak, Nyponet

8 000

Ny ventilation, Eddahallen 6 000 Science center 6 000

Näridrottsplats Kaplan 1 600 Näridrottsplats Norrhammar 1 700

Näridrottsplats

1 800 Industrivägen TK förråd, fjärrvärmekonvertering 1 500

Ombyggnation Brandstation Jörn 1 000 Stadshuset - pilot aktivitetsbaserade arbetsplatser 20 000 25 000 Stadshuset, skärmtak cyklar 500

Underhåll utifrån komponentavskrivning 16 000 16 500 17 000 17 500 18 000

Byggherre underhåll 3 200 3 300 3 400 3 500 3 600

Skador, oförutsett 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Städmaskiner 400 400 400 400 400

Måltid 400 400 300 200 200

Lös måltidsutrustning 400 400 300 200 200

Internservice 200 200 200 200 200

Inventarier 200 200 200 200 200

Sporthallar 26 500 500 0 0 0

Förrådsbyggnader isytor 500 500 Skellefteå Kraft Arena, hyresgästanpassning 24 000

Malmhallen, garage, verkstad och personalytor 2 000

Badanläggningar inomhus 11 700 26 700 37 500 0 11 000

Eddahallen utveckling etapp 1, 2

37 500

11 000

Eddahallen omklädningsrum/fast invent 5 000 Barnmiljö Bureå badhus 1 700

Örjanshallen, renovering 10 000 20 000 Boliden badhus, tillgänglighet 1 700

Grundskola/gymnasium 234 000 222 000 199 000 222 000 88 000

Område väster 90 000 25 000 Balder sporthall/samlingssal 20 000

Mobacken och Sjungade dalen 10 000 40 000 Bolidenskolan 20 000 25 000

Sunnanåskolan Alhem Restaurangutbildning 6 000 Gymnastik för lägre åldrar + omklädning Kaplan 5 000

Moröbacke högstadium 60 000 100 000 55 000 Getberget skola, f-åk9 1 000 2 000 64 000 182 000 88 000

Bureå förskola samt kök 22 000 Moröhöjden förskola (6 avd) 15 000 15 000

Fleravdelningsförskolor 40 000 40 000 40 000

Sida 68


2016 2017 2018 2019 2020

Teknisk nämnd 133 845 358 285 306 310 176 740 211 685

Centraladministration 80 80 80 80 80

Inventarier 80 80 80 80 80

Hamn 10 050 9 200 5 300 8 500 14 600

Inventarier, förslag 650 1 000 600 600 600

Kajförstärkning handelskajen

8 000

Renovering spontkaj, bogserbåtsläge 4 000 Renovering av pålkaj, cementa 3 000

Upplagsytor/hamnplan 900 1 500

5 000 Ny kaj, Norra hamnen

1 000

1 000

Hamnmagasin 1 500 Ombyggnad av träbrygga på södra sidan 200 Magasin/tält för nyetableringar Norra hamnen 3 800 2 700 3 700 2 900 5 000

Gator och vägar 19 000 28 600 60 425 54 900 106 850

Centrumplan för trafiklösningar 2 100 19 500 20 000 25 850

Resecentrum

2 000 Bullerreducerande åtgärder i Centrum 750 750 750 Statsbidrag, bullerreducerande åtgärder -375 -375 -375 Ombyggnad av gator 10 125 12 000 14 000 17 000 18 000

Trafikreglerande anordningar 1 000 1 000 1 100 1 200 1 300

Näsåkersvägen, Lövånger 175 4 150 Kanalgatan, del Hörnellgatan-E4

2 500 50 000

Trädgårdsgatan del Storgatan-Nygatan 200

3 200 Viktoriaplatsen, belysningskomplettering

300

Bockholmsvägen, Brogatan-Forskarvägen

300 3 200 Hedgatan, Örtstigen-Floravägen 300 5 000

Storkågevägen/Storgatan, Kåge- ombyggnad av korsning 450 4 500 Underhållsbeläggning av gator och vägar, från

driftbudgeten 5 000 5 500 6 000 6 000 6 700

Anslag utöver ram för insatser efter gatuinventering 2 000 2 000 5 000 5 000 5 000

Gång- och cykelvägar 8 100 8 620 10 800 12 550 17 850

Ombyggnad gång-/cykelvägar ,cykelparkeringar 1 900 2 400 2 600 2 900 3 000

Kamvägen-Borgvägen, Burträsk 100 1 020 Cykelvägar genom C. Storg. Lasarettsv-Nordlanderg 2 000

Ombyggnad strandpromenad förbi Bonnstan

2 700 Morögatan, Getbergsvägen-Floravägen 100 1 500

Floravägen, delen Morög.-Torsg. (inkl. passage Torsg) 100 1 500 Klockarvägen-Busstation, Lövånger

1 550

Höjdgatan, Köpgränd-Moröbackeskolan 50 700 Dalbomsgatan, Storgatan- Gc-bro E4, Byske

350

Furunäsvägen, Bäckmansgatan-Scharinsvägen

100 900

Tjärnvägen, Brogatan- Travvägen

200 2 100 Södra Järnvägsgatan, Trädgårdsgatan-E4

1 000

GC Kyrkvägen, Lejonströmsbron- Brännavägen 100 950 GC/parkväg genom grönstråk Sunnanå-

Falkträskområdet

150 2 400

Gc-bana Skelleftehamnsv, Björhammarg-Amiralsv. 1 900 1 900 Storåkersgatan, delen Medleforsgatan-Mobackavägen

100 1 200

Mobackav. Storåkersg.- V anslutning minigolf (ca 900 m)

100 1 200 Vitbergsvägen, delen Hägglundsgatan - Järnvägsleden

1 000

Plangatan, delen Tjärnvägen - Klostergatan

800

Jörnsvägen, delen Storgatan - Skolgatan, Kåge

1 000

Skolgatan, delen Kamv. - infart Björnåkerssk. Burträsk

1 500

Norra Ågatan, delen Hemv. - Filg./infartsparkering, Bureå

1 800

Storgatan, delen Finnforsvägen (norra) - Bjurv. Boliden

1 500

Sida 69


2016 2017 2018 2019 2020

Gc Strandgatan, delen strandpromenaden - E4

600 Underhållsbeläggning av gång- och cykelvägar, från driftbudget 1 100 1 100 1 200 1 200 1 350

Anslag utöver ram för insatser efter gatuinventering 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Trafikbelysning 2 400 2 400 2 600 2 600 2 800

Armatur- och stolpbyten, styrsystem 2 400 2 400 2 600 2 600 2 800

Parkering 360 640 800 640 0

Reinvestering, P-hus Pantern 640 800 640 El-uttag motorvärmare, avresetid 360

Parker och lekplatser 14 300 13 050 7 700 8 650 8 400

Ombyggnad av parker och lekplatser 3 000 3 000 3 800 4 000 5 000

Älvsbrinken etapp 3 10 000 6 900 Stadsdelslekplats Anderstorp 500 1 500 Reinvesteringar i maskiner, ramanslag 800 800 1 600 1 750 2 000

Ombyggnad Eddaparken 850 1 300 Ombyggnad park, Nordanåområdet

500 1 000

Älvsbacka, strandpromenad et.3, Viktoriabron-Varvsg.

100 1 500 1 000

Belysta promenadstråk

400 400 400

Räddningstjänst 3 600 3 600 3 600 3 600 3 600

Fordon och inventarier 3 600 3 600 3 600 3 600 3 600

Sotning 225 250 225 250 225 Inventarier 100 125 100 125 100 Bilar 125 125 125 125 125

Vattenförsörjning och avloppshantering 48 740 257 040 183 840 63 880 40 380 Ny vattenförsörjning för centralorten 205 000 135 000 15 000

Förebyggande åtgärder vattenverk 1 040 1 200 1 200 1 600 Ramanslag, tryckstegringsstationer och högreservoarer 400 400 480 480 480

Minskad energiförbrukning vattenverk 800 800 800 800 400

Nya serviser 800 1 000 1 000 1 000 1 000

Ny VA-lösning Drängsmark - Frostkåge, etapp 6-8 2 000 Ökad leveranssäkerhet dricksvatten 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000

Förebyggande åtgärder yttre avloppsreningsverk 800 800 1 200 1 200 1 200

Minskad energiförbrukning 400 400 400 400 400 Omb av trekammarbrunnar och infiltrationsytor, Visarvägen och Ytterstfors samt ytterligare 35 anläggningar 8 000 11 000

Kompletterande rening Kåge avloppsreningsverk

3 000 Kompletterande rening Bureå avloppsreningsverk

8 000

Kompletterande rening Byske avloppsreningsverk

3 000 Kompletterande rening Burträsk avloppreningsverk 8 000 2 000

Minskad energi- och kemikalieförbrukning 12 000 12 000 13 000 13 000 14 000 Nytt va-laboratorium/kontor , Tuvan 2 000

Kompletterande gasrening (1/3) 3 600 2 000 Förebyggande åtgärder Tuvans reningsverk 800 960 960 1 200 1 200

Nytt distributionssystem för fordonsgas (1/3) 2 400 800 Minskad energiförbrukning 2 500 400 400 500 500

Byte av galler /tvättutrustning

2 500 Gasklocka (VA) 800 800

Upprustning traversskrapor

1 000 Ombyggnad av lastgård för lager och maskinutrustning

2 000

Ramanslag, ombyggnad av avloppspumpstationer 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 Minskad energiförbrukning 240 240 400 400 400 Utbyggnad och ombyggnad av dagvattennät 4 000 6 000 11 000 12 000 13 000 Ombyggnad av styr- och reglersystem 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Sida 70


2016 2017 2018 2019 2020

Avfall 7 640 20 040 9 040 2 940 2 600

Åtgärder på kommunens återvinningscentraler 700 240 240 240 400

Stödmur vid Degermyrans återvinningscentral 140 Ny mottagningsanläggning vid Degermyran 4 700 4 000

Kompletterande gasrening (2/3) 7 200 4 000 Nytt distributionssystem för fordonsgas (2/3) 4 800 1 600 Minskad energiförbrukning 500 1 000 1 000 1 000

Förebyggande åtgärder biogasanläggningen 1200 1200 1200 1200

Effektivisering av mottagning och förbehandling av avfall 500 Gasklocka (avfall) 1 600 1 600

Ombyggnad av lastgård för lager och maskinutrustning

1 000 Ombyggnad av styr- och reglersystem 500

500

Förråd 750 350 0 0 0

Anpassning av lokaler 250 Ny port 150 Inventarier och maskinutrustning 350 350

Fordon 18 600 14 415 21 900 18 150 14 300

Reinvesteringar verkstadsutrustning 400 165 Reinvesteringar i redskap, gatuunderhåll 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Reinvesteringar fordon 16 200 12 250 19 900 16 150 12 300

Summa kommunen 670 295 975 335 709 810 527 040 431 885

Affärsverksamhet 147 265 461 120 250 605 97 610 66 305

Skattefinansierad verksamhet 523 030 514 215 459 205 429 430 365 580

Sida 71

Styrprinciper

Utgångspunkter Styrprinciperna är ett komplement till kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 § 89), finanspolicy (KF 2014-06-17 § 165) och regler för finansverksamheten i Skellefteå kommun (KF 2014-06-17 § 166) och i Skellefteå Stadshus AB koncernen (KF 2014-06-17 § 167). Styrprinciperna ska också ses som ett komplement till nämndernas och bolagens uppdrag (reglementen, ägardirektiv och bolagsordningar) samt kommunens ägarpolicy (KF 2014-10-22 § 413). Styrprinciperna, som revideras och beslutas i varje ny årsbudget, gäller som yttre ram för kommunens verksamhet. Därutöver förutsätts enskilda nämnder och styrelser ange specifika krav utifrån sitt specifika ansvarsområde. Den ekonomiska styrningen och redovisningen i kommunen och i de kommunägda bolagen regleras ytterst av:

Kommunallagen

Kommunala redovisningslagen

Aktiebolagslagen

Bokföringslagen

Årsredovisningslagen Den ekonomiska redovisningen styrs också av rekommendationer/anvisningar från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Rådet för kommunal redovisning, RKR. Utöver detta styrs kommunens verksamheter av en mängd lagar och regler, t.ex. inom områden som socialtjänst, skola, energi- och miljö, m.m. Nämnder och bolag förutsätts inte bara följa kommunfullmäktiges inriktning och resultatkrav utan förutsätts också följa alla de lagar och regler som påverkar verksamheten. För nämnder och styrelser och för kommunen som helhet utgör ekonomin alltid gränsen för verksamhetens omfattning. En viktig grundprincip i Skellefteå kommun är decentralisering av ekonomiskt ansvar. Det innebär att den som svarar för produktionen av tjänster och varje dag möter kommuninvånarna ska ges bästa förutsättningar att fatta beslut kring det löpande arbetet. Kommunfullmäktiges inriktning är att begränsa omfattningen av detaljanslag och detaljerade regler för resursanvändning. I nämndernas budget ges ingen automatisk kompensation för specifika kostnadsslag som exempelvis kapital- och hyreskostnader. Grundprincipen är att de anslag som beviljas ska täcka verksamhetens samtliga kostnader.

Ansvar och befogenheter Decentralisering kräver klara riktlinjer beträffande relationer, ansvar och befogenheter. Dessa regleras i nämndernas reglementen och förvaltningarnas delegationsordningar. För de kommunägda bolagen regleras detta i kommunens ägarpolicy och i bolagens ägardirektiv och bolagsordningar.

Politisk ledning

Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige uppdrar i budget åt nämnder/styrelser att ansvara för att vissa verksamheter blir utförda inom ramen för tilldelade resurser. Uppdraget definieras i och genom:

Nämndernas reglementen och verksamhetsidéer.

De kommunägda bolagens ägardirektiv och bolagsordningar.

Styrkort för hela kommunen, nämnder och kommunägda bolag.

Nettoanslag på varierande anslagsnivåer (budget upprättas brutto per nämnd/bolag).

Sida 72

Resultatkrav för kommunägda bolag.

För nämnderna som anslag per investeringsprojekt eller som ramanslag för olika investeringsområden.

Låneramar för de kommunägda bolagen.

Kommunstyrelse (KS) Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller följande för kommunstyrelsen (utdrag ur kommunfullmäktiges reglemente för kommunstyrelsen).

Kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunkoncernens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för ledning och samordning av all kommunal verksamhet, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion innefattar att leda och samordna utvecklingen inom i huvudsak följande områden

Demokrati och medborgarinflytande

Näringsliv och sysselsättning

Strategier för platsens utveckling, inkl. marknadsföring av kommunen

Åtgärder för att främja en hållbar samhällsutveckling och en hållbar tillväxt

Strategier för att nå av kommunfullmäktige fastställda målsättningar

Strategiska fastighetsfrågor, inklusive översiktlig och strategisk planering av mark, bostäder och vattenförsörjning

Infrastrukturfrågor, inklusive översiktlig trafikplanering

Internationella frågor

Strategiska frågor omkring upphandling och inköp

Utveckling av styrprinciper och regelsystem

Effektivisering genom utveckling av IT och rutiner Kommunstyrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav och kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt av kommunallagens krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner.

I kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ingår också att

Uppmärksamt följa utvecklingen inom all kommunal verksamhet.

Leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten.

Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen för verksamhet och ekonomi följs samt att kommunens löpande förvaltning hanteras på ett effektivt sätt.

Se till att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder och bolag om hur verksamhet och ekonomi utvecklas.

Utveckla ägarrollen för de kommunägda bolagen.

Fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och följsamhet till uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen.

Fortlöpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap 17-18 § kommunallagen är uppfyllda beträffande de aktiebolag kommunen innehar aktier i.

Årligen pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt delvis äger eller annars har intresse i, har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Ansvara för kommunens medelsförvaltning inom ramen för finanspolicy (KF 2014-06-17 § 165) och regler för finansverksamheten i Skellefteå kommun (KF 2014-06-17 § 166) och i Skellefteå Stadshus AB koncernen (KF 2014-06-17 § 167).

Sida 73

Nämnder Nämnderna ansvarar för att utföra sitt uppdrag som av kommunfullmäktige definierats i reglementen och verksamhetsidéer samt att genomföra uppdraget utifrån fullmäktiges uppsatta mål för verksamhet (styrkort) och ekonomi (budget och plan). Utöver detta reglerar nämnderna sin förvaltning genom delegationsordningar och andra styrande dokument.

Tjänstemannaledning

Kommunchef Kommunchefen är kommunens högsta ansvariga tjänsteman och chef över förvaltningscheferna. Kommunchefen viktigaste uppgift är att företräda kommunen och biträda kommunstyrelsen och dess ordförande i ledningen, tillsynen och samordningen. Kommunchefen har ett övergripande ansvar att leda, utveckla och samordna den kommunala verksamheten. I det ingår att klargöra principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll. Den övergripande uppgiften består av att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation med kunden (medborgarna) i fokus samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Kommunchefen ska verka för en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän. Kommunchefen leder och fördelar arbetet inom kommunledningskontoret och ansvarar för verksamheten inför kommunstyrelsen. Kommunchefen leder förvaltningscheferna och stödjer dem i deras utveckling. Kommunchefen leder också kommunens ledningsgrupp, KLG och den kommunövergripande samverkansgruppen, KÖS. Kommunchefen är ansvarig för mediakontakter i de frågor som rör kommunstyrelsens förvaltning, men har också ansvaret för att hela organisationen strävar efter goda relationer till media och verkar för att ge ärliga och korrekta uppgifter. Kommunchefen ska, i samverkan med externa parter, skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen. Det kan handla om kontakter med medborgare och organisationer, näringsliv, Länsstyrelse, regionförbund, högskola och universitet, andra kommuner och landsting samt internationella kontakter.

Förvaltningschefer Förvaltningschefen har verksamhets- och resultatansvar inför nämnden och till uppgift att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. Förvaltningschefen är ansvarig för organisation och personaldimensionering inom förvaltningen, inklusive nya befattningar. I ansvaret ingår att integrera verksamheten i den övriga kommunkoncernen för att skapa synergieffekter/mervärden.

Kommunens ledningsgrupp (KLG) Ledningsgruppen leds av kommunchefen, som också ansvarar för vilka som ska ingå i gruppen. För närvarande består gruppen av kommunchef, förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef samt avdelningschefen för kvalitet och förnyelse. Ledningsgruppen är kommunchefens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen har ett gemensamt ansvar att företräda kommunen och arbeta för att den kommunala verksamheten utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Uppgiften är att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Gruppen ska gemensamt säkra kommunens helhetsutveckling.

Kommunledningskontor (KLK) Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs som står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Utöver detta har kommunledningskontoret uppdraget att utgöra kompetensresurs för kommunchef, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och kommunägda bolag för ledning och utveckling av hela organisationen utifrån gemensamma mål och värderingar.

Sida 74

Resultatansvar – samtliga chefer Huvudregeln är att varje chef har ett resultatansvar som omfattar både verksamhet, ekonomi och personal (inkl. arbetsmiljö) inför närmaste högre chef. Undantag från huvudregeln kan göras när chef ansvarar för en funktion utan ekonomi- och/eller personalansvar. Respektive chef ansvarar för att tydliggöra mål och ansvar i organisationen samt integrera verksamheten i kommunkoncernen för att skapa synergieffekter och mervärden. Kommunens verksamheter är till stora delar reglerade av lagar och föreskrifter. Som resultatansvarig chef förutsetts du inte bara följa dessa utan du förutsetts också ständigt arbeta i riktning mot kommunfullmäktiges och nämndens mål och verksamhetsidé. Ett resultatansvar innebär ett ansvar att driva verksamheten enligt de riktlinjer, rutiner och regler som fastställts.

Resultatansvar innebär

Att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Att besluta om åtgärder inom ramen för det definierade verksamhetsansvaret, anvisad budget och angivna beloppsgränser (se anskaffnings- och inköpsbeslut, sidan 65)

Beslutsattest inom det egna resultatansvaret.

En förpliktigad och berättigad möjlighet att ha kontroll över samtliga intäkter/kostnader.

Att ta anskaffnings- och inköpsbeslut inom anvisad budget och anvisade regler.

Att en kontinuerlig uppföljning görs och rapporteras minst månadsvis till närmaste chef enligt beslutad rapportplan.

Att vid befarad negativ avvikelse mot budget vidta snabba åtgärder för att återställa en ekonomi i balans. Kontakt tas alltid med överordnad chef. Vid behov lämnas åtgärdsförslag vidare till avdelnings- och förvaltningschefsnivå.

Att överenskomna mätningar/rapporteringar gällande ekonomi, verksamhet och medarbetare genomförs.

Resultatansvaret styrs också av kommunens reglemente över bokföringsposter och attester. Reglementet gäller för kommunens samtliga bokföringsposter, inklusive interna poster, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta. I nämndernas attestförteckningar kopplas person och resultatansvar ihop med en unik ansvarskod i ekonomisystemet som följer den formella linjeorganisationen. En högre resultatnivå har alltid möjlighet att attestera inom hela den lägre resultatnivån. Kommunchef och ekonomichef kan attestera inom hela kommunens verksamhetsområde. I kommunens reglemente över bokföringsposter och attester regleras även vem som får utföra attest (bl.a. i frågor som rör kompetens, integritet, jäv, m.m.). Huvudregeln är att ingen person ensam ska hantera en post från början till slut.

Kommunövergripande samverkan Den kommunövergripande samverkansgruppen (KÖS) leds av kommunchefen. Genom samverkansgruppen tillförs kommunstyrelsen, personalnämnden och kommunens ledningsgrupp de fackliga organisationernas syn på kommunens helhetsutveckling. Ett särskilt samverkansavtal utvecklar arbetsmiljö-, jämställdhets- och medbestämmandefrågorna. Som företrädare för kommunens anställda deltar de fackliga organisationerna genom KÖS i utvecklingen av kommunens verksamhet. Detta sker bland annat genom att:

Hålla sig informerad om hur arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet organiseras och bedrivs.

Vara pådrivande i utvecklingen av kommunens arbetsmiljö.

Bidra till utveckling av den övergripande personal- och lönepolitiken.

Följa upp/utvärdera.

Vara samverkanspart inför kommunövergripande beslut.

Vara en del av kommunens omvärldsbevakning.

Öka engagemanget för kommunens utveckling.

Sida 75

Kommunägda bolag För reglering av de kommunägda bolagen och dess styrelse och Vd hänvisas till kommunens ägarpolicy (KF 2014-10-22 § 413) samt bolagens ägardirektiv och bolagsordningar.

Vd-grupp Vd-gruppen leds av Vd:n för moderbolaget Skellefteå Stadshus AB (se ägarpolicy). Gruppens uppgift är att säkra en samordnad tillämpning av gällande ägardirektiv, finanspolicy och övriga ledningsfrågor samt verka för den gemensamma koncernnyttan.

Samspel mellan chef/nämnd och Vd/styrelse Samspelet mellan nämnd, kommunchef och förvaltningschef grundas på en kontinuerlig dialog. Kommunchefen/förvaltningschefen ansvarar för kontakterna med den politiska ledningen. I detta ingår kontinuerliga kontakter med nämndens ordförande. Kommunchefen/förvaltningschefen är också föredragande i nämnden. Samspelet mellan styrelse och Vd i kommunägda bolag omfattas av samma principer.

Principer för resursfördelning Resultatansvariga chefer och ledare ska kunna lägga energin och kraften på att använda de resurser som tilldelats på ett ändamålsenligt sätt. I uppföljningssammanhang ska fokus ligga på vad som har uppnåtts och inte vad som kunnat uppnås med mer resurser. En väl fungerande resursfördelning är en förutsättning för att kunna utkräva ansvar. Det är viktigt att resursfördelningen är öppen och accepterad. De resultatansvariga ska ha en god motivering till varför resurserna fördelats på ett visst sätt. Grundläggande parametrar som volym, omfattning, m.m. ska vara tydligt angivna. Fördelningen ska bidra till att utjämna opåverkbara skillnader och därmed ge lika förutsättningar att driva verksamhet inom samma verksamhetsområde. En av utgångspunkterna i kommunens styrprinciper är decentralisering av ekonomiskt ansvar. Resursfördelningen bygger därför på principen om att intäkter och kostnader som verksamheten genererar också ska komma verksamheten till del respektive belasta densamma. Systemet måste samtidigt ta hänsyn till vilka kostnader och intäkter som den resultatansvarige kan påverka. En bedömning måste därför ske för varje enskilt verksamhetsområde och grupp av resultatansvariga om vilka intäkter och kostnader som ska komma verksamheten till del respektive belasta densamma. Resursfördelningssystemet ska innehålla de rätta ekonomiska incitamenten utifrån vad kommunfullmäktige, nämnd, förvaltningsledning och verksamhetsansvariga vill med verksamheten. Den ska bidra till en god ekonomisk hushållning och ett effektivt nyttjande av kommunens resurser.

Systematisk uppföljning och kontroll Avsnittet nedan är ett komplement till Skellefteå kommuns Policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 § 89) och avsnittet Uppföljning och kontroll. En viktig del av styrsystemet är redovisningen och återrapporteringen av resultat. Dess främsta uppgift är att snabbt signalera om hur organisationen befinner sig i förhållande till dess uppdrag, mål och budgeterade medel samt att säkerställa att relevanta åtgärder vidtas. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas i hela kommunen/kommunkoncernen. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt område. Förvaltningschef/Vd ansvarar för att kontinuerlig rapportering sker till nämnden/styrelsen och till kommunledningskontoret vid fastställda tidpunkter. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett resultatansvar. Samtliga chefer är ansvariga för rapportering till nästa chefsnivå, se resultatansvar – samtliga chefer, sidan 57. Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram kompletterande direktiv och anvisningar gällande kommunens samlade uppföljning och kontroll.

Sida 76

Rapporteringsordning Förvaltningschef/ Vd ansvarar för rapporteringen till kommunledningskontoret som tillsammans med egna analyser och bedömningar tar fram en gemensam rapport för hela kommunen. Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram direktiv och anvisningar för den gemensamma rapporteringen. De kommungemensamma rapporterna går vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige som godkänner/noterar rapporten alternativt utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till kommunstyrelse och nämnder. Förvaltningschef/Vd ansvarar också för rapporteringen till sin egen nämnd/styrelse. Den rapporteringen ska minst omfatta de uppföljningstillfällen som anges som minimikrav enligt kommunens rapportplan. Rapporterna kan med fördel följa den struktur som anges för rapporteringen till kommunledningskontoret kompletterat med ytterligare information som är viktig för nämndens/styrelsens styrning och kontroll. Nämnder/styrelser godkänner/noterar rapporterna alternativt utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till förvaltningschef/VD. I samband med kommunstyrelsens årsredovisning ska nämnder och kommunägda bolag lämna in egna årsrapporter/årsredovisningar till kommunfullmäktige.

Rapporteringsplan Den systematiska rapporteringen består av ett antal olika typer av rapporter. Rapportering sker med fördel varje månad till samtliga nämnder och styrelser. Minimikravet är att det tas fram och redovisas följande rapporter vid dessa fastställda tillfällen:

Månad (per den sista dagen)

Typ av uppföljning/rapport Nämnd/ styrelse

Kommun-styrelse

Kommun-fullmäktige

Januari - - - -

Februari Månadsrapport X X -

Mars Månadsrapport X X -

April Delårsrapport X X X

Maj Månadsrapport X X -

Juni - - - -

Juli - - - -

Augusti Delårsrapport X X X

September Månadsrapport X X -

Oktober Månadsrapport Uppföljning intern kontroll

X X X

November Månadsrapport X X -

December Årsredovisning Nämndernas verksamhets-berättelser Bolagsstyrningsrapport

X X

X

X X

X

X X -

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Kommunledningskontor

Nämnder/styrelser

Förvaltningschef/Vd

Avdelningschef/verksamhetschef

Enhetschefer/första linjens chefer

Sida 77

Månadsrapporter I månadsrapporterna redovisas en årsprognos över det ekonomiska utfallet som jämförs med den årsbudget som fastställts för året. Månadsrapporten kan med fördel också innehålla viktiga nyckeltal som förklarar utvecklingen av verksamhetens volym och omfattning.

Delårsrapporter och årsredovisning Delårsrapporternas och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen. Beslut om kommunens delårsrapport ska tas i kommunfullmäktige senast två månader efter rapportperiodens slut och beslut om kommunens årsredovisning ska tas senast fyra månader efter årets slut. Delårsrapporter och årsredovisning ska, förutom redovisningen enligt månadsrapporten, innehålla en jämförelse av periodens ekonomiska utfall med utfallet för samma period föregående år. Delårsrapporten innehåller också en beskrivning av periodens viktiga händelser och utvecklingstendenser samt en avstämning av måluppfyllelsen i samtliga nämnders/styrelsers styrkort. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för rapporteringen till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens delårsrapporter och årsredovisningen ska minst omfatta: • Resultat- och balansräkning. • Drift- och investeringsredovisning. • Finansieringsanalys. • Uppföljning av finansiella mål enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. • Sammanställd redovisning (koncernredovisning), gäller inte delårsrapporten i april. • Viktiga händelser och utvecklingstendenser. • Uppföljning av nämndernas och kommunfullmäktiges styrkort. Slutredovisning av investeringsprojekt sker en gång per år i samband med årsbokslut. I delårsrapporter lämnas kommentarer om pågående och avslutade investeringar.

Särskild bolagsstyrningsrapport Som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska samtliga direkt och indirekt helägda bolag årligen lämna en så kallad bolagsstyrningsrapport direkt till kommunstyrelsen. Rapporten lämnas in i samband med årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporter ska inte passera genom koncernorganisationen utan rapporteras direkt till kommunstyrelsen från respektive bolag (juridiska person). Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram direktiv och anvisningar.

Nämndernas verksamhetsberättelser Förutom kommunstyrelsens delårsrapporter och årsredovisning till kommunfullmäktige ska även nämnderna, när det aktuella verksamhetsåret är över, lämna verksamhetsberättelser direkt till kommunfullmäktige. Verksamhetsberättelserna lämnas in i samband med att kommunstyrelsen lämnar sin årsredovisning till fullmäktige. Till skillnad från kommunstyrelsens delårsrapporter och årsredovisning är formkraven på nämndernas verksamhetsberättelser inte fastställda. Nämnden avgör själv innehållet och omfattningen på det som de anser ska rapporteras till kommunfullmäktige, men rapporterna ska beskriva den verksamhet som bedrivits under året.

Intern kontroll I en förutseende organisation säkerställer den interna kontrollen att risker elimineras innan det sker sådant som kan rubba förtroendet, innebära allvarliga brister eller medföra stora ekonomiska förluster. Den interna kontrollen regleras i kommunens Reglemente för intern kontroll (KF 1997-10-21 § 254) och är en viktig del av styrsystemet. I begreppet innefattas hela organisationen och alla de rutiner som syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner samt säkerställer en riktig och fullständig redovisning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har en god intern kontroll. Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens instrument för att utföra detta ansvar. Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde.

Sida 78

Förvaltningschef/Vd ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt att nämnden/styrelsen löpande får information om hur den interna kontrollen fungerar. Nämnder/styrelser ska inför varje nytt verksamhetsår fastställa en internkontrollplan. Planen ska innehålla kontroller som tagits fram utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Områden där risk för fel är stort och där konsekvensen av ett fel är stort, ska som regel ingå i nämndens/styrelsens internkontrollplan. I internkontrollplanen ska det tydligt framgå vad som ska kontrolleras, på vilket sätt kontrollen ska gå till, hur ofta kontrollen ska genomföras samt vem som ansvarar för att genomföra kontrollen. Nämnder/styrelser ska i samband med månadsrapporten i oktober lämna en rapport över genomförda kontroller enligt internkontrollplanen. Stora avvikelser ska utan dröjsmål rapporteras till kommunstyrelsen.

Åtgärdshantering Om en nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget, och/eller inte anser sig kunna följa de verksamhetsmål som beslutats av kommunfullmäktige, är nämnden skyldig att vidta åtgärder omgående. Om förvaltningen trots insatser tvingas lägga fram en negativ årsprognos inför sin nämnd är det förvaltningschefens ansvar att skyndsamt ta fram en åtgärdsplan som ger nämnden möjlighet att besluta om en återställning till en ekonomi i balans och/eller måluppfyllelse för verksamheten. Vid negativa avvikelser ska både frekvensen och fördjupningen på rapporteringen öka. Den fördjupade rapporteringen kan behöva kompletteras med andra insatser i form av extra ekonomstöd och/eller andra insatser för resultatansvariga chefer. Åtgärdsplaner för att återskapa en ekonomi i balans ska minst innehålla följande uppgifter:

Beskrivning av vilka effekter som förväntas uppnås (inklusive belopp) samt vilka konsekvenser åtgärden orsakar eller riskerar att orsaka

När åtgärden ska vara genomförd

Vem (vilken chefsnivå) som ansvarar för att åtgärden blir genomförd Uppföljning av varje enskild åtgärd ska ske löpande och redovisas vid ordinarie uppföljningstillfällen. Om nämnden anser att åtgärderna står i strid med målen och inriktningen med verksamheten kan nämnden ge förvaltningen i uppdrag att ta fram andra åtgärder alternativt föreslå att kommunfullmäktige prövar åtgärderna. Tidsfaktorn är av central betydelse vid all åtgärdshantering eftersom effekter av åtgärder oftast inte uppstår omedelbart.

Ansvar och dialog Utgångspunkten för kommunens uppföljning är att det finns en ständigt återkommande dialog om ekonomi, verksamhet och medarbetare mellan organisationens olika chefsnivåer. För att tidplaner ska kunna hållas måste rapporteringen vara systematiserad och snabb. Ett problem som uppstår när någon resultatansvarig chefs verksamhet är i ekonomisk obalans är möjligheten att ta anskaffningsbeslut. Resultatansvarig chef som saknar budget eller prognostiserar underskott måste alltid överlåta anskaffningsbeslutet till nästa chefsnivå. Resultatansvarig chef kan tvingas att verkställa beslut om insatser även om det tillfälligt saknas budgetmedel eller prognosen pekar mot ett underskott. I sådana fall ska alltid överordnad chef informeras innan eller skyndsamt efter beslutet om verkställighet. Allvarliga eller återkommande budgetöverträdelser utan rimlig förklaring visar på brister i ledarskap och ska därför åtgärdas av överordnad chef. Missbruk av kommunala budgetmedel kan få arbetsrättsliga konsekvenser och i allvarliga fall leda till polisanmälan.

Sida 79

Fokusgrupper Vid den systematiska uppföljningen upptäcks ibland fall där den ekonomiska obalansen är stor och/eller där vidtagna åtgärder inte får effekt. Vid dessa fall kan så kallade fokusgrupper bildas. En fokusgrupp kan bestå av berörd chef, överordnad chef, fackliga företrädare och ansvarig ekonom. Syftet med gruppen är att snabbt få fram och genomföra åtgärder som återställer en ekonomi i balans. Överordnad chef bör alltid vara sammankallande och leda dessa träffar.

Ekonomrollen Kommunens ekonomfunktion leds av kommunens ekonomichef. I Skellefteå kommun har ekonomer i uppdrag att stödja, utbilda och handleda linjecheferna i arbetet med att:

Planera och budgetera det ekonomiska ansvaret.

Rapportera till nästa chefsnivå.

Ta fram prognoser som ger en rättvisande bild av det ekonomiska läget.

Ta fram effektivitetsskapande åtgärder.

Återskapa en ekonomi i balans (se ex. fokusgrupper ovan).

Säkerställa en riktig och rättvisande redovisning.

Samordna den interna kontrollen. Ekonomer är inte mottagare av rapporter utan rapporteringen ska ske mellan chefsnivåer och inom linjen. Ekonomer kan också ha andra specifika uppdrag som inte anges här.

Revision Kommunfullmäktiges revisorer prövar årligen om respektive nämnd/styrelse bedrivit verksamheten i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställts. Varje kommunägt bolag har en förtroendevald lekmannarevisor och en suppleant. Tillsammans med den av bolagsstämman valda yrkesrevisorn granskar dessa verksamheten och ekonomin. Samordnad revision tillämpas i kommunkoncernen. Samtliga förtroendevalda revisorer i kommunägda bolag och stiftelser väljs ur kommunrevisionen.

Intraprenader Intraprenader kan vara ett sätt att driva kommunal verksamhet. Detta innebär att verksamheten bedrivs i företagsliknande form, men att personalen fortfarande är anställd i den ursprungliga verksamheten. Intraprenaden är en del av den kommunala verksamheten och måste därför, där inte annat framgår av kontraktet (se nedan), följa de regler och riktlinjer som gäller för övrig verksamhet. Vid införande av intraprenader ska ett treårigt kontrakt tecknas mellan intraprenaden och respektive nämnd. Nämnden kan delegera till annan inom förvaltningen att teckna kontrakt med intraprenaden. Kontraktet undertecknas av arbetsgivare och verksamhetsansvarig (intraprenadens företrädare). I kontraktet ska tydligt framgå:

Uppdraget i form av resultatmål gällande verksamhet, ekonomi och personal.

Vad som sker om målen inte uppfylls alternativt klaras bättre än förväntat.

Klausuler som i undantagsfall möjliggör omförhandling (förändrad lagstiftning, strukturella förändringar, m.m.).

Resultatbudget med samtliga direkta och indirekta bruttokostnader och bruttointäkter som kan hänföras till verksamheten.

Innan kontrakt tecknas ska en detaljerad verksamhetsanalys genomföras som resulterar i de mål och riktlinjer som ska regleras. Om kommunen som huvudman betalar ekonomisk ersättning till intraprenaden ska förutsättningarna för ersättningen regleras för hela kontraktsperioden.

Sida 80

Kommunens principer om resultatöverföring gäller även för intraprenaden. Intraprenaden ansvarar för ett eget kapital som i ingångsläget sätts till noll. Det egna kapitalet hanteras internt inom respektive förvaltning. Om underskott uppstår och intraprenaden inte klarar att spara in detta inom tre år upphör intraprenaden att gälla. Verksamheten inordnas då i den ordinarie förvaltningen.

Taxor och avgifter Läs först Skellefteå kommunens Policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 § 89) under avsnittet Finansiering av kommunens verksamheter. Enligt kommunallagen får kommuner inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls (självkostnadsprincipen). I Skellefteå kommun gäller denna princip även vid prissättning av interna tjänster och nyttigheter. Enligt huvudregeln beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter. Undantag görs för taxor och avgifter inom hamn- och campingverksamheten där beslut tas av respektive nämnd. Fritidsnämnden beslutar om taxa för uthyrning av Skellefteå Kraft Arena och taxor för bowlinghallen. Alla taxe- och avgiftsförändringar ska dock anmälas till kommunfullmäktige. I kommunens Policy för god ekonomisk hushållning finns reglerat att samtliga taxor och avgifter ska följa verksamheternas kostnadsutveckling. För att klara detta ska kommunens taxor och avgifter vara indexreglerade. Nämnderna har skyldighet att löpande jämföra avgifter med andra kommuner samt ge förslag på möjliga taxe- och avgiftsförändringar. Samtliga taxor och avgifter, inklusive förslag på förändringar, ska tydligt framgå av nämndernas budgetförslag. För affärsverksamheterna ska de årliga avgifterna spegla den verkliga självkostnaden. Reglering mellan åren sker genom affärsverksamheternas egna kapital. Kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut bygger på en fastställd avgiftsnivå. Huvudprincipen är därför att inga taxor och avgifter får höjas under löpande budgetår.

Medarbetare

Medarbetar- och chefspolicy Kommunens medarbetarpolicy och chefspolicy syftar till att stödja och stimulera ett väl utvecklat medarbetar- och ledarskap med kommunen som en arbetsgivare. Policydokumentet ska användas som utgångspunkt i samtal och dialog för att utveckla arbetsplatser och verksamheter och för att behålla en god arbetsmiljö.

Rekrytering Innan beslut om rekrytering ska förvaltningarna se över sin organisation och personaldimensionering. Vid all rekrytering ska förvaltningarna beakta kommunens behov av att placera övertalig personal eller personer som är föremål för rehabilitering i nya arbetsuppgifter. Målsättningen är att alla anställda ska erbjudas heltid. Vid nyrekrytering ska kommunen därför alltid sträva efter grundanställning på heltid. För att främja kompetensutveckling ska kommunen underlätta intern rörlighet och uppmuntra medarbetare att prova nya arbeten. Kommunen ska sträva efter jämställdhet och ökad kulturell och etnisk mångfald bland de anställda. Vid rekryteringsarbete och annonsering ska detta uppmärksammas.

Organisationsförändringar Organisationsförändringar som berör flera förvaltningar ska alltid först utredas på uppdrag av kommunchefen. Efter yttrande från facknämnd beslutas förändringen av kommunfullmäktige.

Sida 81

Övertalighet Vid övertalighet på grund av arbetsbrist gäller regler i Lag om anställningsskydd (LAS). Eventuell besparingseffekt genom uppsägning tillgodoräknas alltid berörd förvaltning. Större kostnadsförändringar hanteras alltid av budgetberedningen. Under uppsägningstiden betalas uppsägningslönen av den egna förvaltningen. Detta gäller även kostnader för eventuell särskild ålderspension.

Lokaler Inriktningen är att den totala lokalytan ska minska, samt att extern förhyrning ska undvikas. I princip ska lokalbehov lösas inom befintliga lokaler. Förhyrning av lokaler sker via nämnden för support och lokaler. Med interna hyresavtal avses kommunens egna lokaler, exklusive kommunägda bolag. Med externa hyresavtal avses alla övriga. För samtliga lokaler (interna eller externa) ska det finnas ett hyresavtal. Förändring i verksamheternas ram vid förhyrningar sker inte under löpande budgetår. Vid uppsägning av lokaler, byte till andra lokaler eller vid nybyggnation prövas eventuell anslagsförändring årligen av budgetberedningen.

Vid minskning av förhyrningar gäller följande:

Interna hyresavtal

Interna hyresavtal har en ömsesidig uppsägningstid på 9 månader. Vid planerade förändringar förs en dialog med support och lokaler för att den tomma lokalen så snabbt som möjligt ska kunna användas för andra verksamheter.

Vid uppsägning av lokal belastas verksamheten av hyreskostnad under hela uppsägningstiden om inte ny hyresgäst flyttat in eller tills support och lokaler tagit beslut om att lokalen ska säljas eller rivas.

Support och lokaler ansvarar för att lokaler som lämnas får nya hyresgäster, säljs eller rivs. Allt i syfte att minska de totala kostnaderna.

Nyproduktion, större ombyggnationer eller nedläggning av skolor, fritidsanläggningar, bibliotek och särskilda boenden för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning ska alltid föregås av en långsiktig plan som beslutas av kommunfullmäktige. Tomma lokaler plomberas. Drift- och underhållsinsatser läggs på en minimal nivå så länge det inte finns annan användning för lokalerna. Om bedömningen är att lokalen på sikt inte kommer att behövas och inte går att hyra ut eller sälja ska den rivas. Kommunstyrelsen fattar beslut om rivning.

Externa hyresavtal Vid extern förhyrning är det hyresavtalet som gäller. Uppsägningstiden styrs av förstahandskontraktet.

Inköp och upphandling Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för all inköp och upphandling medan nämnden för support och lokaler ansvarar för kommunens centrala inköpsfunktion som ger service till förvaltningar i upphandlings- och inköpsfrågor. Funktionen verkar också för samordning av kommunens upphandling för att skapa synergieffekter och kostnadseffektiva lösningar. Skellefteå kommun följer Lagen om offentlig upphandling (LOU) vid anskaffning och inköp av varor och tjänster. Utöver detta finns framtaget en inköps- och upphandlingspolicy som anger riktlinjer och regler för hur upphandlingen ska gå till. Policyn gäller för alla inköp och upphandlingar av varor och tjänster i Skellefteå kommun. Vid köp av varor, tjänster och entreprenader, ska kommunens behov och mål vara styrande. Det som köps in och upphandlas ska ha rätt kvalitet och minsta möjliga miljöpåverkan. Det ska även ha en

Sida 82

kostnad som långsiktigt är den ekonomiskt mest fördelaktiga för kommunen. All upphandling ska nyttja de konkurrensmöjligheter som finns, även på så sätt att den långsiktiga konkurrensen främjas. För de vanligaste varorna och tjänsterna tecknas leveransavtal för löpande uttag. Förvaltningarna, och i vissa fall de kommunägda bolagen, är skyldiga att följa de tecknade avtalen. Även mindre köp utanför kommunens ramavtal och som inte kräver formell upphandling, så kallade direktupphandlingar, omfattas av kommunens inköps- och upphandlingspolicy. Skellefteå kommun ska i alla inköps- och upphandlingssituationer agera affärsmässigt. Kommunen ska uppfattas som en trovärdig aktör på den offentliga och privata marknaden. Inköp och/eller upphandling får aldrig ske innan formella beslut är tagna. I chefernas resultatansvar ingår rätten att ta anskaffnings- och inköpsbeslut inom anvisad budget och anvisade regler, se under resultatansvar – samtliga chefer på sidan 57. Reglerna som dessa styrprinciper omfattar är en miniminivå som gäller för samtliga anställda. Respektive nämnd och förvaltning kan inte besluta om lättnader i regelverket men har alltid möjlighet att besluta om striktare regler utifrån sitt särskilda produktionsansvar. Exempelvis kan en enskild nämnd kräva att samtliga anskaffningsbeslut över ett visst belopp ska tas av nämnden själv.

Anskaffningsbeslut Anskaffningsbeslut är ett beslut om att en vara eller tjänst ska anskaffas. Beslutet som är obligatoriskt är alltid resultatet av någon form av behovsanalys. Att ta ett anskaffningsbeslut innebär att göra en samlad bedömning av om det är motiverat att göra anskaffningen med hänsyn till både den enskilda verksamheten och till kommunen som helhet. Den som tar ett anskaffningsbeslut kan med fördel också bifoga särskilda krav på anskaffningen. Detta är särskilt viktigt i de fall där upphandlingen ska ledas av kommunens upphandlingsenhet och där berörd chef eller nämnd tar anskaffningsbeslutet. Ett anskaffningsbeslut ska alltid innehålla uppgifter om finansiering, dvs. vems resultatansvar och vilken budget som anskaffningen ska belasta. Resultatansvarig chef som saknar budget eller prognostiserar underskott måste alltid överlåta anskaffningsbeslutet till nästa chefsnivå, se under Ansvar och dialog på sidan 61. Respektive chef kan aldrig vidaredelegera beslut om anskaffning. Chef kan däremot vidaredelegera beslut om inköp (se nästa sida) i egna organisationen. Beloppen får aldrig överstiga chefens egen delegation.

Inköpsbeslut Ett anskaffningsbeslut ska alltid åtföljas av ett inköpsbeslut. Att ta ett inköpsbeslut innebär att ta beslut om när en vara/tjänst ska köpas in, vad som ska köpas in (se anskaffningsbeslut) och av vem (finns ramavtal eller ska beslutet även innehålla val av leverantör). Ett inköpsbeslut kan ses som ett avrop eller ett verkställande av ett anskaffningsbeslut. Många gånger tas både anskaffnings- och inköpsbeslut vid samma tidpunkt (oftast vid lägre belopp och i samband med ramavtalsavrop) och ibland kan det gå en viss tid mellan besluten. Det kan också inträffa något som gör att anskaffningsbeslutet inte kan verkställas. Exempelvis då värdet eller innehållet på det som ska anskaffas har förändrats. I sådana fall ska alltid en återkoppling ske till den som tagit anskaffningsbeslutet. Ett inköpsbeslut eller ett inköp görs alltid utifrån kommunens ramavtal eller andra anvisningar och föregås ibland av upphandling, se kommunens upphandlingspolicy.

Beloppsgränser vid anskaffnings- och inköpsbeslut De generella anskaffnings- och inköpsnivåerna för resultatansvariga chefer i Skellefteå kommun får ej överstiga: Belopp (exkl. moms), kr Chefsnivå Enhetschefer samt chefer underställda dessa 100 000 Avdelning 300 000 Förvaltning 600 000 Nämndsordförande 1 200 000

Sida 83

Enskilda nämnder är skyldiga att ta fram vilka nivåer som gäller inom respektive förvaltning. Uppgifter om nivåer ska lämnas till kommunledningskontoret i samband med inlämning av nämndens internkontrollplan. Kommunledningskontoret ansvarar för direktiv och anvisningar. För nämnder som önskar högre nivåer än kommunens generella nivåer krävs beslut i kommunstyrelsen.

Leasing Leasing jämställs med inlåning och omfattas av reglerna i kommunens finanspolicy (KF 2011-02-22 § 26). Huvudregeln är att leasing (undantag för personbilar och andra fordon) inte är tillåten inom kommunförvaltningen. Avsteg beslutas alltid av kommunstyrelsen.

Bidragsgivning Till riksorganisationer som saknar lokal avdelning eller verksamhet i kommunen lämnas som regel inte bidrag. Detsamma gäller för organisationer där staten, landstinget eller regionen anses svara för bidragsgivningen. Bidrag till andra organisationer ska handläggas enligt fastställda riktlinjer för bidragsgivningen. Samtliga nämnder som lämnar bidrag till andra organisationer ska ta fram sådana riktlinjer för sin specifika bidragsgivning.

Sida 84

Skellefteå kommuns budget 2016 och plan 2017-2018

Kommunfullmäktiges beslut 2015-04-21, §131

1. Utdebiteringen fastställs till oförändrat 22,60 kronor per skattekrona.

2. Förslaget till driftbudget 2016 och plan 2017-2018 samt investeringsbudget 2016

och plan 2017-2020 fastställs.

3. Förslaget till resultatbudget 2016 och plan 2017-2018, finansieringsbudget 2016 och

plan 2017-2017 samt balansbudget för 2016 fastställs.

4. Kommunstyrelsen beviljas ett anslag för investeringar i it och kommunikation år

2015 för 43 000 000 kr.

5. Taxor och avgifter enligt bilaga 1 antas.

6. Styrprinciper godkänns.

7. Bidraget från elförsörjningen fastställs till 195 000 000 kronor för år 2016.

8. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden utreda

framtida placering och drift av kommunens växthus.

9. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden utreda

framtida produktion och användning av biogas.

10. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under år 2015 återkomma med förslag på

framtida it-funktion, som ger en säker och kostnadseffektiv it-drift för hela kommunen.

Verksamheten ska ha ekonomi i balans senast 2016-01-01.

11. Tekniska nämnden får i uppdrag att, tillsammans med socialnämnden och barnoch

grundskolenämnden utreda persontransporterna (skolskjuts och färdtjänst) och

hela kollektivtrafikfrågans framtida funktion och organisationstillhörighet.

12. Tekniska nämnden och bygg- och miljönämnden får i uppdrag att hitta

effektiviseringsvinster till följd av ny organisation.

13. Kulturnämnden uppmanas att utveckla samordningen med övriga aktörer på

kulturområdet som Västerbottensteatern Skellefteå museum, m.fl. samt aktörer inom

besöksnäringen.

14. Revisionens budget godkänns.


1.

2. Nämndernas styrkort för år 2016 godkänns.


Budget och styrkort 2016-2018 för Skellefteå Stadshus AB koncernen

fastställs.

Sida 85


1. Ram för lån och derivata instrument med kommunal borgen i Skellefteå Stadshus

AB avseende 2016 om totalt 8,0 mdkr beviljas

2. Borgensavgift i form av räntepåslag vid lån med kommunal borgen blir 0,2 % för

Skellefteå Kraft AB och 0,35 % för övriga bolag under 2016.

Sida 86

Ordlista & begrepp

Anläggningstillgångar

Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk. Kan vara immateriella (goodwill, m.m.), materiella (mark, byggnader, maskiner m.m.) eller finansiella (aktier, andelar, m.m.).

Anslag

Kommunfullmäktiges nivå vid fördelning av budget.

Avskrivning

Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångarnas olika komponenter beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd.

Balansbudget

Planerade tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på budgetårets sista dag.

Driftbudget

Kommunfullmäktiges beslutade driftanslag för nämnder och bolag. Omfattar verksamhetens löpande intäkter och kostnader.

Eget kapital

Den del av tillgångarna som inte finansierats med främmande kapital (skulder).

Finansieringsbudget

Den löpande verksamhetens, investerings-verksamhetens och finansieringens tillförda och använda medel. Summa av dessa medel visar planerad förändring av likvida medel.

Intern ränta

Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet.

Investeringsbudget

Kommunfullmäktiges beslutade investerings-anslag för nämnder och bolag. Omfattar investeringsprojektens löpande utegifter och inkomster.

Kapitalkostnader

Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och intern ränta.

Kortfristiga skulder

Skulder med en löptid understigande ett år.

Likviditet

Ett mått på den kortsiktiga betalnings-förmågan. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.

Långfristiga skulder

Skulder med en löptid överstigande 1 år.

Omsättningstillgångar

Tillgångar som inte är anläggningstillgångar. Exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank, m.m.

Resultatbudget

Visar planerade intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet kommer att påverkas (årets resultat).

Soliditet

Ett mått på den långsiktiga betalnings-förmågan. Visar andelen eget kapital av totala tillgångar.

Sida 87

Documents

Budget 2016 och plan 2017-2018 och politik/dbf9d1f3... · Tillväxten i svensk ekonomi mätt i BNP har sedan 2013 ... (SKL) har inför ... viss nedrevidering av skatteunderlagets