Budget 2012

Lofsdalssjön

1

2

BUDGET med verksamhetsplaner år 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning ................................................................... 3 Ekonomisk översikt ................................................................ ... 5 Resultatbudget .......................................................................... 7 Finansieringsbudget .................................................................. 8 Balansbudget ........................................................................... 9 Treårsplan 2012 - 2014 .......................................................... 10 Sammandrag av driftverksamheten 2012 ................................ 11 Investeringsplan 2012 .............................................................. 13 Diagram.................................................................................... 14 - Till vilka ändamål används pengarna? - Hur finansieras verksamheten? Nämndernas verksamhetsplaner.........................15 Kommunstyrelsen .................................................................... 17 Samhällsbyggnadsnämnden.................................................... 23 Nämnden för bildning, fritid och kultur ..................................... 29 Socialnämnden ........................................................................ 33

3

4

EKONOMISK ÖVERSIKT Resultat, balanskrav och finansiella mål För år 2012 budgeteras ett resultat på 10,1 Mkr.

Budgetberedningens bedömning är att kommunen

därmed kommer att klara det lagstadgade balans-

kravet.

Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget

ange dels finansiella mål och dels verksamhetsmål

och riktlinjer som är av betydelse för en god ekono-

misk hushållning. En utvärdering av om målen upp-

nåtts ska lämnas i delårsrapport och årsredovis-

ning.

Kommunens finansiella mål är att årsresultaten den

närmaste treårsperioden i genomsnitt skall uppgå

till minst 10 Mkr och att alla investeringar skall

finansieras med egna medel.

Med ovanstående resultatnivå bedömer kommun-

en att det egna kapitalet kan behållas realt oföränd-

rat, och det säkerställer att kommunen kan produ-

cera en godtagbar service även i framtiden. Den

allmänna utgångspunkten är och har varit att varje

generation skall bära kostnaderna för den service

som generationen själv beslutat om och själv kon-

sumerar.

I budgeten uppgår de beslutade investeringarna till

48 Mkr. Dessa är i huvudsak kopplade till de turist-

satsningar som sker i fjällvärlden och då också be-

roende av dessa aktörers beslut. Det är inte ovan-

ligt att projekt tar längre tid att förverkliga än ur-

sprungligen planerat.

Planerade investeringar redovisas på sid 13. Utvecklingen för svensk ekonomi I SKL:s senaste prognosuppdatering i oktober

konstateras att svensk ekonomi tappar fart . Oron

i världsekonomin väntas bestå även under 2012

vilket dämpar tillväxtsutsikterna. Trots en svag

sysselsättningsutveckling ökar ändå skatteunder-

laget i relativt god takt under 2012. Bruttonatio-

nalprodukten (BNP) beräknas öka med 1,8 pro-

cent.

Skatteintäkter och utjämningsbidrag Intäkterna för budgetåret 2012 beräknas öka i

måttlig takt till 619 Mkr en ökning med 14,8 Mkr

(2,4 %) i jämförelse med föregående år. I de

skatteintäkterna ingår dock en beräknad ökning av

fastighetsavgiften med 6 Mkr till följd av den nya

fastighetstaxeringen av småhus.

Kommunens nettokostnader för nämndernas

verksamheter beräknas öka med 13,7 Mkr i jäm-

förelse med föregående budgetår. Av dessa ut-

gör avskrivningar 0,2 Mkr. Nettokostnadsökning-

en ryms därmed inom ramen för de ökade skatte-

intäkterna. Tittar man dock enbart på verksam-

heternas kostnader beräknas dessa öka med

16,6 Mkr (2,3 %). Då har nämnderna sparat 7

Mkr fördelat på 2,6 Mkr på nämnden för bildning

fritid och kultur, 2 Mkr på socialnämnden och 2,9

Mkr på samhällsbyggnadsnämnden, kommun-

styrelsen har ökat sin ram med 0,5 Mkr. Från och

med 2013 kommer den kommunala inkomst- och

kostnadsutjämningen att ses över. Det förslag

som har tagits fram kommer, om det genomförs,

att innebära en minskad intäkt för kommunen

med 8,5 Mkr som successivt införs under tre år.

Detta i kombination med befolkningsutvecklingen

och den begränsade tillväxten innebär att kom-

munen står inför tuffa prioriteringar i arbetet med

att se över kostnader och investeringar. Kom-

munens sparkrav för åren 2013-2014 beräknas i

dagsläget uppgår till 20 Mkr varav 12 Mkr åter-

står att fördela.

Verksamheten Nämndernas verksamheter beskrivs i detalj i res-

pektive nämnds verksamhetsplan. Mål och riktlinjer

för verksamheterna redovisas också i verksam-

hetsplanerna.

5

Finansnetto Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus rän-

tekostnader) beräknas bli positivt och uppgå till 8,5

Mkr.

Skattesats Kommunens skattesats för år 2012 fastställs till

oförändrat 22,82 procent.

Resultatbudget, finansieringsbudget, bal-ansbudget, treårsplan m m I efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget, fin-

ansieringsbudget och balansbudget samt en plan

för ekonomin för den närmaste treårsperioden.

Dessutom bifogas ett sammandrag av driftverk-

samheten och en investeringsplan för åren 2012-

2014.

6

RESULTATBUDGET(Tkr)

Budget 2011

Verksamhetens intäkter 154 718 157 876

Verksamhetens kostnader 731 696 - 748 311 -

Avskrivningar 26 800 - 27 000 -

VERKSAMHETENSNETTOKOSTNADER 603 778 - 617 435 -

Skatteintäkter 378 000 388 200

Generella statsbidragoch utjämning 226 300 230 900

Finansiella intäkter 7 550 9 800

Finansiella kostnader 1 350 - 1 325 -

RESULTAT FÖRE EXTRA-ORDINÄRA POSTER 6 722 10 140

Extraordinära kostnader - -

ÅRETS RESULTAT 6 722 10 140

Budget 2012

7

FINANSIERINGSBUDGET 2012(Tkr)

Budget

DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 10 140

Justering för av- och nedskrivningar 27 000

2 475

39 615

-

Kassaflöde från den löpande verksamheten 39 615

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

- 50 020

2 000

Kassaflöde från investeringsverksamheten 48 020 -

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

- 400

10 200

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 9 800

ÅRETS KASSAFLÖDE 1 395

Upplösning av periodiserad anläggningsavgift VAFörutbetalda anläggningsavgifter

Justering för övriga ej likviditets-påverkande poster

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder

Investering i materiella anläggnings-tillgångar

Försäljning av materiella anläggnings-tillgångar

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

8

BALANSBUDGET(Tkr)

2011-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 337 119 358 139

Omsättningstillgångar 464 037 465 432

SUMMA TILLGÅNGAR 801 156 823 571

Eget kapital 561 370 571 510

Avsättningar 58 993 61 468

Långfristiga skulder 28 118 37 918

Kortfristiga skulder 152 675 152 675

801 156 823 571

350 000 361 200

SOLIDITET 2009 - 20122009 2010 2011 2012

prognos budget

25% 28% 26% 26%

68% 70% 70% 69%

Soliditet med samtliga pen-sionsåtaganden (inkl löne-skatt) redovisade som avsättning/skuld

Soliditet med pensionsåtag-anden (inkl löneskatt) redo-visade enl den blandade modellen

EGET KAPITAL, AVSÄTT-NINGAR OCH SKULDER

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDER

Pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulderna eller avsättningarna

9

TREÅRSPLAN (2012 - 2014)(Tkr)

2012 2013 2014

Verksamheten (netto) 590 435 - 604 441 - 620 941 -

Nettokostnadsförändringar 10 887 20 597

Avskrivningar 27 000 - 29 800 - 32 200 -

VERKSAMHETENSNETTOKOSTNADER 617 435 - 623 354 - 632 544 -

Skatteintäkter, generellastatsbidrag och utjämning 619 100 625 500 635 000

Finansnetto 8 475 8 500 8 500

ÅRETS RESULTAT 10 140 10 646 10 956

Skattesats 22:82 22:82 22:82

Finansiella mål

- Alla investeringar skall finansieras med egna medel.

- Under treårsperioden 2012 - 2014 skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 10 Mkr.

10

SAMMANDRAG AV DRIFTVERKSAMHETEN 2012 (Tkr)

Kommun-styrelsen

Samhälls-byggnads-nämnden

Nämnden för bildning, fritid

och kultur

Social-nämnden SUMMA

Verksamheten (00-89)Intäkter 3 309 222 201 15 952 62 874 304 336Kostnader -68 742 -225 923 -261 817 -323 295 -879 777Kapitalkostnader -524 -35 006 -628 -160 -36 318

NETTOKOSTNADER -65 957 -38 728 -246 493 -260 581 -611 759

Justeringsposter (90-91)

Personalförsäkring och pensionering -14 994Kalkylerade kapitalkostnader 36 318

Avskrivningar -27 000

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -617 435

Finansiering (92-98)

Skatteintäkter 388 200

Generella statsbidrag och utjämning 230 900

Finansiella intäkter 9 800

Finansiella kostnader -1 325

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 10 140

Extraordinära kostnader 0

ÅRETS RESULTAT 10 140

11

12

INVESTERINGSPLAN(Tkr) 2012 2013 2014

KommunstyrelseÄrendehanteringssystem 300Teknisk IT-infrastruktur 390Ny IT-plattform 350 350

SamhällsbyggnadsnämndKartor 250Energieffektivisering lokaler 1 000 1 000Långtidsplanerat underhåll fastigheter 1 500 1 000 500Kompletteringsinvesteringar i lokaler 7 275 1 600 1 000Digitalisering av låssystem skalskydd fastigheter 500 500 500Omb ventilation i lokaler 2 700 6 800 1 400Belysningsarmatur skolor 400Nybyggnad lokal för förskola Funäsdalen 24 500Byte till lågenergilampor gatubelysning 785Asfaltbeläggning 3 000 3 000Byte informationsskyltar längs vägar 60Exploatering nya tomt/bostadsomr V:a Härjedalen 3 000Tomtförsäljningar, likvider -2 000 -3 000Bytesplan maskiner 4 000 2 300Utbyte fordon enl trafiksäkerhetspolicy 700 700Fordon/inventarier flygplatsen Sveg 1 500 1 200Förbindelsepunkter, serviser 10 000 10 000 10 000VA-investeringar V:a Härjedalen 6 500 25 000 11 000VA-investeringar Hede/Vemdalen 2 750 8 000 2 500VA-investeringar Lofsdalen 6 000Omb avloppsanläggning Lillhärdal 1 000Renhållning, underjordsbehållare 3 000 3 000Renhållning, återvinningscentraler 1 000Utrustning räddningstjänsten 1 000

Nämnd för bildning, fritid och kulturUtrustning bibliotek 30 30Konstinköp 30 30Bärbara datorer gymnasieskolan 500 500 500

SocialnämndInventarier 500 500

PLANERADE NETTOINVESTERINGAR 48 020 87 010 37 400

Dessutom har Kommunfullmäktige 2011 beslutat om til läggsbudget för investeringar på 28 073 tkr (t o m 2011-09-30)

13

DIAGRAM Till vilka ändamål används pengarna 2012 ?

Hur finansieras verksamheten 2012?

Finansnetto(8 Mkr)

1% Avgifter(159 Mkr)

20%

Fastighetsavgift(30 Mkr)

4%

Skatteutjämning(201 Mkr)

26%

Skatter(388 Mkr)

49%

Natur- och samhälls-

skydd (21 Mkr)

2%

Socialtjänst(323,1 Mkr)

36%

Barn och Utbildning (235,6 Mkr)

26%

Vatten och avfall(67,4 Mkr)

7%

Kultur (8,8 Mkr)

1%

Fritid (21,1 Mkr)

2%

Kommunika-tioner (64,5 Mkr)

7%

Mark ochlokaler (94,2 Mkr)

10%Arbete, närings-

liv (6,1 Mkr)1%

Gemensam adm (74,2 Mkr)

8%

Drift 879,8 Mkr (internt 146)Kapital 36,3 Mkr 916,1 Mkr

14

NNNääämmmnnndddeeerrrnnnaaasss vvveeerrrkkksssaaammmhhheeetttsssppplllaaannneeerrr

15

16

KOMMUNSTYRELSEN

Kommentarer till siffersammanställning Kostnadsökningarna under gemensam administration

består förutom ordinarie löneökningar av en ökad

satsning på information och medborgarenkäter med

600 tkr, ökade kostnader för gemensamma datasys-

tem med 670 tkr samt säkerhetsåtgärder i medborgar-

huset med 420 tkr.

Under arbete och näringsliv har anslaget för offentligt

skyddat arbete flyttats till socialnämnden

och anslaget för feriearbete har flyttats till nämnden för

bildning fritid och kultur. Förändringen under samlings-

lokaler, allmänna anläggningar förklaras av att drift-

bidraget till Fjällmuseet har flyttats till nämnden för

bildning, fritid och kultur och bidraget till häxutställ-

ningen i Lillhärdal har upphört.

Verksamhet

Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring

Central politisk verksh 4 929 5 004 75

Gem adm och centrala stödfunktioner 35 652 38 440 2 788

Arbete och Näringsliv 6 654 4 025 - 2 629

Bostadspolitiska åtgärder 28 - - 28

Kollektivtrafik 5 947 6 028 81

Samlingslokaler, allmänna anläggningar 4 115 3 285 - 830

Civilförsvar 2 5 3

Delsumma 57 327 56 787 - 540

Anslag för oförutsedda behov 2 000 8 000 6 000

SUMMA 59 327 64 787 5 460

17

Planerade aktiviteter under år 2012 Organisation och verksamhetsutveckling

Kommunledningsförvaltningens nya organisation är

etablerad under 2011. Under 2012 kommer en över-

syn och analys av arbetsmetoder och uppdragsan-

svar att genomföras på ekonomi- personal och IT-

avdelningen. Syftet med arbetet är att klargöra an-

svarsfördelningen mellan kommunledningsförvalt-

ningen och övriga förvaltningar med målsättningen

att kunna ge en god och effektiv service. Lokal-

kontorens servicefunktion är viktig och målet är att

hitta en bra arbetsfördelning så att kontoren också i

framtiden kan behålla dagens servicenivå.

En dialog och samarbete med övriga förvaltningar

eller andra aktörer är en förutsättning för att uppnå

detta.

Arbetet med att se över och utveckla kommunens

övergripande system för dokumenthantering fort-

sätter under 2012. Syftet med en utvecklad doku-

menthantering är att förenkla för både allmänhet

och handläggare. Dokumenthanteringssystemet

skall kopplas till bland annat webbportalen Mitt-

bygge.se som är en övergripande portal med egna

sidor med lokal information. I portalen kan man

även söka olika lov, till exempel bygglov och riv-

ningslov eller andra typer av anmälan.

Kommunen deltar i Sveriges kommuner och lands-

tings kvalitetsarbete ”Kommunens kvalitet i korthet”.

Syftet är att ge kunskap om kommunens kvalitet i

jämförelse med tidigare år och i jämförelse med

andra kommuner. Olika kvalitetsmått inom områ-

dena tillgänglighet, trygghet, delaktighet, informa-

tion, effektivitet och samhällsutveckling mäts och

redovisas årligen. Resultatet från mätningarna 2010

och 2011 kommer att presenteras i början av 2012

och vara ett underlag för det kommande budget-

och planeringsarbetet.

IT-strategier

Ur ett både internt och externt kommunalt pers-

pektiv kan konstateras att IT är en förutsättning för

att kunna bedriva en effektiv och god verksamhet.

Kommunens IT-strategi ska uppdateras under 2012

med anledning av den ökande efterfrågan på IT-

stöd. Kommunens övergripande vision och verk-

samheternas IT-planer blir styrande för den upp-

daterade strategin och utvecklingen av IT-stödet.

Informationskanaler Kommunens webbplats har stark position och är en

viktig informations- och tjänstekanal. För att behålla

denna goda position krävs ständigt utvecklings-

arbete och omvärldsbevakning. För den offentliga

sektorn gäller det att svara upp mot målet om att

vara tillgänglig dygnet runt, att vara en 24-timmars

myndighet. Nya e-tjänster behöver utvecklas där

samarbete med andra kommuner ska stimuleras.

Service och dialog

E-panel för dialog med medborgarna. Medborgar-

panel innebär att kommunen bjuder in medborgare

att delta i en grupp som under en längre tid med

jämna mellanrum får frågor att besvara kring utveck-

ling av kommunen och de tjänster kommunen

erbjuder. Under 2011 har en förstudie samt utbild-

ning genomförts. Målet är att komma igång med E-

panel under 2012.

Krishantering

Kommunen har en mycket viktig roll i samhällets

krishanteringssystem. Grunden för detta är att ana-

lysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa

och hur dessa kan påverka verksamheterna. Kom-

munens risk- och sårbarhetsanalys ska uppdateras

årligen. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod

fastställa en plan för hur extraordinära händelser

ska hanteras. Med anledning av bland annat de om-

fattande organisationsförändringarna har en upp-

daterad analys lämnats till Länsstyrelsen under

hösten 2011. En ny analys ska tas fram i en bred

process under första halvåret 2012. Kommunens

säkerhetssamordnare driver arbetet.

18

Folkhälsa Under 2011 fastställdes Jämtlands läns nya folk-

hälsoplan. En lokal arbetsgrupp skall utses för att

under 2012 utarbeta en ny folkhälsoplan för Härje-

dalens kommun.

Kompetensförsörjning och kompetensutveck-ling Under 2011 har en översyn av kommunens per-

sonalrutiner genomförts. Under 2012 är målsättning-

en att implementera nya gemensamma rutiner. En

omfattande medarbetarundersökning genomfördes

under sommaren 2011 och resultatet visar att atti-

tyder, engagemang och ledarskap måste vara priori-

terade förbättringsområden framöver. Särskilt viktigt

är arbetet med gemensam målformulering, målstyr-

ning och uppföljning.

Framtagning av Vision 2020 skall vara klart under

första kvartalet 2012.

Viktigt där är implementeringsarbetet då visionen är

grunden för allt utvecklingsarbete, så som verksam-

hets-, medarbetar-, och ledarskapsutveckling. Kom-

munens kompetens- och resursbehov är redan idag

en utmaning. Vi ser svårigheter i att attrahera sök-

ande till lediga tjänster. För att möta konkurrensen

vill vi under 2012 hitta en modell för egen kompe-

tensförsörjning genom att ta fram ett kompetens-

utvecklingsprogram där vi identifierar unga anställda

som har viljan och förmågan att utvecklas. Genom

att metodiskt satsa på att utveckla dem så hoppas vi

kunna möta en del av framtidens resursbehov.

Kvalitet och resultatuppföljning

I dagsläget saknas tydliga kvalitetsmål och fast-

ställda nyckeltal inom flera områden. Målet är att

under 2012 enas om fastställda nyckeltal inom

samtliga förvaltningar och hur de skall följas upp.

Samiska förvaltningsområdet

Inom kommunens uppdrag som förvaltningsområde

för samiska har Karin Rensberg Ripa anställts på

halvtid som samordnare. Arbetsgruppen Vaajman

Giele, med representanter för kommunens förvalt-

ningar och samebyarna, har hittat formerna för sitt

arbete och planerar bland annat för översättning av

skyltar, utbildningar, informationsinsatser och olika

aktiviteter inom förskolan. Kommunen får statsbi-

drag från Sametinget med ca 750 tkr årligen.

Infrastruktur Kommunens samarbete med Ljusdal och Bollnäs

kommuner syftar till att skapa resurser för väg 83 och 84 så att vägstandarden kan förbättras. Mål-

sättningen är att under 2012 starta ett utvecklings-

projekt med huvudsyftet regional utveckling för

områden efter Fjällvägen (väg 83 och 84). Vidare är

att kraftsamla näringen och kommunerna för att

skapa en god dialog med Trafikverket och därmed

säkerställa framtida väginvesteringar. Bollnäs

kommun svarar för projektansökan. Medfinansiering

utöver egen arbetstid är 30 tkr per år i tre år för

Härjedalens kommun.

Kommunen startade under hösten ett treårsprojekt

med målet att utveckla Svegs flygplats. Projektet

skall ge förutsättningar för ökat resande, miljö-

vänligare flygresor samt ökat medvetande om

flygplatsens kapacitet. I projektet ingår byggnation

av en ny och större hangar, ombyggnad av bagage-

hanteringen samt marknadsföring. Projektets totala

budget är 13,1 Mkr.

Destination Vemdalen planerar för ett projekt med

målsättning att under vintersäsongen starta en tåg-förbindelse med nattåg från Malmö och Göteborg

till Röjan. Delmålet är att under vintersäsongen

2012 köra ett ”provtåg”. Näringslivsavdelningen

kommer att vara delaktig i projektet.

Landsbygdsutveckling Kommunen ingår i två Leaderområden, Leader

Hälsingebygden och Leader Södra fjällen. Leader är

en EU-metod för utveckling av landsbygden och

bygger på delaktighet, partnerskap och underifrån-

perspektiv. Flera projekt har startats upp varav ett är

19

Ytterhogdalsprojektet som skall stödja bygdens

attraktionskraft.

Näringsliv - skola

Samarbetet näringsliv och skola fortsätter där

praktikplatser och PRAO är viktigt för att ge elever

möjlighet att prova på arbetsplatser som i en för-

längning kan ge ett arbete på hemorten efter

avslutad utbildning.

LOTS-modellen

Arbetet med LOTS-modellen som startade under

2011 kommer att fortsätta. Lotsarbetet har varit

mycket uppskattat både av företag och av tjänste-

män inom kommunen. Företagsärenden har med

hjälp av arbetsmodellen inneburit en snabbare och

smidigare handläggning.

Samverkan En tät och konstruktiv dialog mellan politiker,

näringsliv och tjänstemän är viktig för Härjedalens

fortsatta utveckling och tillväxt. Under 2011 vill

näringslivsavdelningen hitta en ny arbetsmodell för

Näringslivsrådet med målsättningen att skapa ännu

bättre engagemang och drivkraft i näringslivsfrågor.

Framtiden Den demografiska utvecklingen och den ständigt

hårdare konkurrenssituationen inom näringslivet

innebär att kommunen står inför stora utmaningar.

Många unga flyttar och det totala flyttnettot är nega-

tivt. Vi får en allt äldre befolkning vilket innebär att

försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma.

Förutom hård nationell och global konkurrens så

upplever näringslivet att det blir allt svårare att hitta

rätt kompetens vid nyrekrytering. En ökad flykting-

mottagning kan vara en del av lösningen på den

demografiska utmaningen men det förutsätter att vi

klarar av att tillvarata den möjligt positiva effekten

på arbetsmarknaden. Vi måste bättre än idag kunna

hantera olika förhållanden och situationer som upp-

står i både samhälls- och arbetsliv som en följd av

att vi blir ett mångkulturellt samhälle. En ökad in-

vandring gör att vi får ett ökat tryck på de samhälle-

liga insatserna för integration, t.ex. språkinlärning

och jobbförmedling. Vi måste också skapa de förut-

sättningar som gör att vi i samhället, i skolan och på

våra arbetsplatser utvecklar förmågan att samar-

beta.

Ungdomar som har svårt för teoretiska ämnen i

skolan måste erbjudas yrkesinriktade linjer som ger

arbete direkt efter skolavslut. Samarbete mellan

skola och näringsliv är avgörande för att ung-

domarna skall lyckas.

God och effektiv kommunal service, skolor med

goda resultat, trygg och bra äldreomsorg, ett rikt

affärs- och kulturutbud och bra kommunikationer är

viktiga parametrar för tillväxt.

Samarbete och samverkan är viktiga nyckelord för

att möta framtidens utmaningar. Gemensamma mål-

bilder och enighet om vilka områden som måste

prioriteras är framgångsfaktorer för att åstadkomma

en positiv utveckling i kommunen. Detta kräver

engagemang från alla parter, näringsliv, politiker

och offentliga instanser.

Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens invånarantal får maximalt minska med

100 personer per år. (Enl. SCB:s prognos)

Tydligt ledarskap, delaktighet och trivsel på ar-

betsplatsen samt möjligheter till kompetensut-

veckling skall finnas. Under 2012 skall ledarskap

och medarbetarskap vara prioriterade områden.

Kommunen kommer att fortsätta arbetet med att

aktivt främja hälsa, öka frisknärvaron samt se till att

rehabiliteringsansvariga har bra verktyg och ett tyd-

ligt uppdrag i sitt rehabiliteringsarbete. Vi vill stimu-

lera våra medarbetare att ta ansvar för sin hälsa och

20

sitt välbefinnande. Ett företagshälsovårdsråd har

bildats där målet är att diskutera frågor av stra-

tegisk, långsiktigt och övergripande karaktär vad

gäller både rehabilitering och förebyggande arbete

samt behov av framtida satsningar med tonvikt på

förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Målsättningen för 2012 är att aktivt arbeta för att

bibehålla den låga sjukfrånvaron och att sjukfrån-

varon inte får överstiga 4 %.

21

22

SAMHÄLLSBYGGNADS-NÄMNDEN Verksamhet

Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring

Politisk verksamhet 200 366 166

Samhällsbyggnadsförvaltning, stab 5 890 1 593 - 4 297

Miljö, bygg o planverksh 3 466 3 663 197

Skogar och exploate-ringsfastigheter 254 314 60

Fastighetsförvaltning - 15 394 - 10 906 4 488

Gator och vägar 18 778 20 179 1 401

Flygplats 3 058 3 103 45

Bidrag samlingslokaler o bostadsanpassning 1 910 1 910 -

Vatten och avfall - - -

Räddningstjänst 19 420 19 676 256

Delsumma 37 582 39 898 2 316

Rivningar 3 500 - - 3 500

SUMMA 41 082 39 898 - 1 184

23

Kommentarer till siffersammanställningen Den ökade kostnaden för politisk verksamhet för-

klaras av att kostnaden i budgeten för 2011 är be-

räknad efter det arvode som gällde för ordföranden i

tekniska nämnden år 2010.

Personalkostnader m m för ingenjörer inom fastig-

hetsavdelningen och arbetsledare med flera inom

gata-va-renhållningsavdelningen har flyttats från

samhällsbyggnadsavdelningens stab till respektive

avdelning, vilket medfört lägre nettokostnader för

staben.

I miljö- och byggavdelningens budget ligger en ytter-

ligare byggnadsinspektör i förhållande till tidigare år

samt en planingenjör/planarkitekt. Utökning med en

byggnadsinspektör är nödvändigt då den nya Plan-

och bygglagen som började gälla maj 2011 ställer

helt nya krav med betydligt fler samråd och arbets-

platsbesök. Intäkterna på hela miljö- och byggavdel-

ningen ökar i och med den nya taxan som antogs i

juni 2011. Den största ökningen ligger inom bygg-

sidan också kopplat till den ökade handläggnings-

tiden som varje bygglov kräver i och med den nya

lagstiftningen. Vissa justeringar i den antagna taxan

har redan genomförts. Justeringar kommer att be-

hövas även år 2012, då fokusering kommer att ske

mer på uppföljning av olika slag av ärenden och

aktiviteter. Planingenjören behövs för att säkra den

expansion och planering som sker och har skett

under en längre period i kommunen. Tjänsten med-

för kostnader men även intäkter i och med att plan-

ingenjören kommer att upprätta en del av de planer

som antas i kommunen. Tjänsten kommer att bli

placerad i den MBK-enhet som avses bli inrättad, se

nedan.

Ingen budget är lagd för fastigheterna Örnen 1 och

8 på västra industriområdet i Sveg. Eventuellt kom-

mer byggnaderna på fastigheterna att rivas under

nästa år.

Budgeten innehåller anslag för ökade energikost-

nader med 800 tkr.

Fastighetsförvaltningen omsätter c:a 100 Mkr i drift

och underhåll. Dessutom tillkommer investeringar

med c:a 35 - 40 Mkr.

I beloppet för flygplatsens budget ingår 500 tkr som

budgeteras av kommunledningsförvaltningen.

Räddningstjänstens budget är framräknad efter

föreslagen ny organisation som bl a innebär att en

ny tjänst som brandingenjör/brandinspektör skall in-

rättas. Tjänsten behövs för att klara den ökade ar-

betsbelastningen inom den förebyggande verksam-

heten, insatsledarberedskapen, kommande genera-

tionsväxling samtidigt som kompetensen höjs.

Planerade aktiviteter under året Organisation m m

Förvaltningen kommer att förstärkas genom utveck-

ling av nya arbetssätt för samverkan inom alla av-

delningar och enheter. Införande av målstyrning och

strukturerad verksamhetsplanering planeras för att

förstärka och förtydliga ledarskapet. Beredskaps-

verksamheten skall utredas för att om möjligt sam-

ordnas inom alla avdelningar och geografiska om-

råden. En förvaltningsgemensam administrativ en-

het ska bildas, samtidigt som arbetsuppgifterna ses

över för att få ett effektivare och mera rationellt ar-

betssätt. En personalansvarig för hela förvaltningen

ska tillsättas. En MBK-enhet (mätning-beräkning-

kartläggning) ska inrättas innehållande kompetens

förutom inom MBK även planläggning och ekonomi.

Enheten ska betjäna hela förvaltningen. Kompe-

tensen i upphandling ska höjas genom utbildning.

Självservice ska införas för fler aktiviteter.

Miljö- och byggavdelningen har sjösatt ett nytt

arbetssätt för planprocessen för att involvera hela

samhällsbyggnadsförvaltningen på ett bättre sätt, en

form av planlots. Det arbetssättet kommer att vi-

dareutvecklas ytterligare under 2012.

24

Avdelningen kommer att arbeta med en ny stads-

arkitekt, vilket kan bli både spännande och roligt,

samtidigt som erfarenhet och kompetens förloras då

nuvarande stadsarkitekt går i pension.

Under 2012 kommer fokusering att ske på vatten-

planen och de åtgärder som åligger kommunen att

göra inom Vattendirektivet. Även arbetet med LIS

(Landsbygdsutveckling inom strandnära områden)

ska genomföras och inarbetas i översiktsplanen,

detta ingår som en del av vattenplansarbetet.

Under 2012 kommer kulturmiljöområdena i kom-

munen att tydliggöras och även de läggas in i över-

siktsplanen.

Arbetsrutiner kopplat till nya Plan och bygglagen

ska sätta sig och förfinas.

På alkohol, miljö- och livsmedelsområdena fortsätter

inriktningen på tillsynen av verksamheter. Projekt-

inriktad tillsyn, där alla inspektörer deltar, kommer

att provas under 2012.

Fastighetsavdelningen arbetar vidare med konver-

teringen från olja/el för uppvärmning till alternativa

energiformer. Tilläggsisoleringar planeras i ett antal

fastigheter för att minska energibehovet.

Det treåriga projektet för utbytet av föråldrade belys-

ningsanläggningar i kommunens skolor, samt ut-

byten till timerförsedda motorvärmaruttag på alla

kommunens anläggningar ska slutföras i år. Energi-

kostnadsbesparingen beräknas till c:a 100 tkr på

årsbasis.

Åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder för personer

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga fort-

sätter i enlighet med de nya besiktningar Arbete/

Aktivitet utfört. Under året beräknas kostnaden för

åtgärderna till c:a 500 tkr.

Det påbörjade arbetet med förbättring av utemiljön

vid kommunens skolor ska fortsätta under året.

Ombyggnad planeras av lokaler för demensboende

på Svegsmon och av lokaler i Funäsdalens central-

skola. Om erforderliga anslag anvisas för objekten

blir de inflyttningsklara under året.

Beslut väntas komma om nybyggnad av förskola i

Funäsdalen.

Ytterligare projekt som är upptagna i investerings-

budgeten ska utföras.

Gata/park ska under 2012 ta fram en kommunal

vägstrategi.

Det långsiktiga arbetet med att åtgärda det efter-

satta underhållet på kommunens vägar kommer att

fortsätta.

Standardhöjningen på kommunens parkmark och

grönytor i samhällena fortgår. Arbetet sker i sam-

arbete med Arbete/Aktivitet.

EU-projektet vid flygplatsen med nybyggnad av

hangar, ombyggnad av bagagehantering och mark-

nadsföringsinsatser fortsätter.

Den nya upphandlingen av trafiken vid flygplatsen

innebär utökat linjeutbud med 30 %. Trafik kommer

bl a att ske över sommaren och jul/nyår.

Transportstyrelsens krav på räddningstjänst vid

varje kommersiell start eller landning löses genom

att flygplatsmän vidareutbildas till flygplatsbrand-

män.

Uppdatering av verksamhetsområdet för vatten och avlopp inleds under 2012 och slutförs under 2013.

Arbetet med att upprätta va-planer för expansiva

områden och omvandlingsområden ska påbörjas

under 2012.

Grundvattenundersökningar ska genomföras där vi

idag använder ytvatten som råvattentäkter.

25

Nytt dataprogram för hantering av information om

va-ledningsnätet m m skall upphandlas och im-

plementeras i verksamheten.

Arbetet med ny huvudledning genom Tänndalens

dalgång kommer att fortsätta.

Miljöprövning av avloppsreningsanläggningar för

Skorvdalen, Tänndalen, Funäsdalen och Vemdals-

skalet är aktuella under året.

Vattendom kommer att sökas för kommande vatten-

täkter i Funäsdalen, Skorvdalen och Vemdalsskalet.

Ut- och ombyggnader ska ske av avloppsreningsan-

läggningarna i Björnrike, Vemhån och Lillhärdal.

Utbyggnad av lokala ledningsnät i exploateringsom-

råden kommer att pågå.

Taxan för renhållning skall ändras så att fasta av-

gifter minskar och att man i större utsträckning be-

talar efter mängden avfall som lämnas.

Resurser och tid skall avsättas för att löpande ar-

beta med information.

Projektet med byte till underjordsbehållare för in-

samling av avfall kommer att fortgå under året.

Förhandling om att överta återvinningscentralerna i

egen regi påbörjas under 2012.

Några av återvinningscentralerna måste komp-

letteras för att uppfylla krav från Arbetsmiljöverket.

Inventering av nya abonnenter och förbättring av

abonnentregistret kommer att pågå.

Ny avfallsplan kommer förhoppningsvis att bli klar

och antas under året.

Räddningstjänsten skall under 2012 ta fram ett

nytt handlingsprogram som skall antas av kommun-

fullmäktige.

Nya arbetsuppgifter har tillförts räddningstjänsten.

Tillståndsgivning för brandfarlig vara är överförd från

miljö- och byggavdelningen och tillståndsgivning för

explosiv vara överförd från polisen.

Framtiden Miljö och byggavdelningen fortsätter att på ett bra

sätt arbeta snabbt och tydligt och erbjuda en säker

myndighetsutövning. Expansionen ser ut att fort-

sätta i och med att nya ansökningar om plan-

läggning kommer in vilka förväntas medföra efterfölj-

ande byggnationer.

Tillsynen inom alkohol, miljö och livsmedel fortsätter

för att öka dialogen med verksamhetsutövare. Målet

är att nå en långsiktigt hållbar utveckling av miljöar-

betet och en säker livsmedels- och serveringsverk-

samhet som helhet i kommunen.

Under 2012 kommer arbetet med mål- och nyckel-

talsuppföljning att påbörjas. Utveckling av mer kva-

litativa mätområden avses ske. En tillsynsplan för år

2012 samt en långtidsplan över tillsynen för de kom-

mande tre åren ska tas fram.

Målet för fastighetsavdelningen är att vidmakthålla

de av kommunen ägda fastigheterna till deras rätta

värde och funktion, samt att förse de kommunala

verksamheterna med ändamålsenliga lokaler till rim-

liga kostnader. För att den målsättningen ska kunna

hållas på sikt måste resurstilldelningen vara uthållig

och fortsätta tills fastighetsbeståndet är i ett accep-

tabelt tillstånd. Under tiden 1984 t o m 2010 har

konsumentprisindex ökat med 112 % och byggkost-

nadsindex med 158 %. Samtidigt har kostnaderna

för fastighetsförvaltningen tillåtits öka med 70 %.

26

Övergripande politiska mål för flygplatsen saknas.

Vid flygplatsen arbetas aktivt för att bli oberoende

av andra bolag beträffande tjänster och på så sätt

skapa möjlighet för olika flygbolag att nyttja flyg-

platsen.

En utredning om vilka konsekvenser en bolagisering

av flygplatsen får skall genomföras.

För att ytterligare öka tillgängligheten på flygplatsen

och bli ännu mer attraktiv för flygbolagen kommer

möjligheten att klassa om flygplatsen till preci-

sionsbana att utredas.

Utökning av verksamhetsområdet för vatten och avlopp ska ske på ekonomiskt hållbara eller sam-

hällsnyttiga grunder.

Allt råvatten ska tas från grundvatten. Alla kom-

munala vattentäkter skall skyddas genom inrättande

av vattenskyddsområden.

Förebyggande drift- och underhållsåtgärder för be-

fintliga anläggningar skall vara ett prioriterat om-

råde.

Utbyggnad av va-anläggningen ska i så stor ut-

sträckning som möjligt ske i egen regi. Egen kom-

petens för verksamhetens vitala processer måste

säkerställas.

Kommunens fällningsdammar och infiltrationsan-

läggningar för avloppsrening skall utvecklas och

”marknadsföras”.

För renhållningen har politiska mål och en hand-

lingsplan antagits. Där anges bl a att kommunen

skall var ett föredöme när det gäller renhållning

generellt och att våra gäster skall märka detta och

vilja vara delaktiga.

Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Miljö- och byggavdelningen ska under kommande

år fokusera mer på kostnadsuppföljning av verk-

samheten för att få till en bra hushållning med in-

satserna i förhållande till de taxor som finns inom

miljö- och byggområdet.

Flygplatsens mål är att dubbla antalet resenärer

inom en femårsperiod.

Ett mål för renhållningen är att mängden farligt av-

fall, matavfall och förpackningar i det brännbara

hushållsavfallet skall minskas ytterligare.

Inom räddningstjänsten är målsättningen att alla

planerade tillsyner ska genomföras, vilket förutsätter

att den föreslagna förstärkningen på personalsidan

med en brandingenjör/brandinspektör genomförs.

27

28

NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR

Verksamhet

Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring

Politisk verksamhet 848 794 - 54

Anslag för oförutsedda behov 400 400 -

Feriearbeten 1 000 1 000

Administration och lokaler 56 387 57 682 1 295

Gemensamma stöd-anordningar 31 593 32 392 799

Grundskola 47 137 46 244 - 893

Gymnasieskola 39 103 38 773 - 330

Vuxenundervisning 2 912 2 722 - 190

Barnomsorg 38 103 38 955 852

Frivillig musik-undervisning 2 508 3 007 499

Fritidsverksamhet 14 865 16 261 1 396

Kulturverksamhet 8 424 8 263 - 161

SUMMA 242 280 246 493 4 213

29

Kommentarer till siffersammanställning Nämndens ekonomiska ram har inför 2012 minskat

med c:a 3 Mkr (exkl. uppräkning av löner, över-

tagandet av driften för Fjällmuseet och omdispo-

neringar internt mellan nämnderna).

De största förändringarna i budgeten är att:

- verksamheten Feriearbeten är flyttad till nämnd-

en för bildning, fritid och kultur (BFK) samtidigt

som ramen för den verksamheten har utökats

med 300 tkr.

- internhyran för biblioteken i Sveg och Ytter-

hogdal har flyttats till Administration och lokaler,

ifrån kulturverksamheten.

- anslaget för Fjällmuseet på 1,1 Mkr är flyttat

från Kommunstyrelsen till BFK.

Övriga noterbara förändringar är bl a mer resurser

till kulturskolan, förskoleresurser till familjecentrum i

Hede och Sveg och fler specialpedagoger. På grund

av minskat elevantal har grundskolan (lärarresurs

per elev är dock på samma nivå som tidigare) och

gymnasieskolan fått minskad ram.

Planerade aktiviteter under nästa år En kultur- och fritidsplan håller på att utarbetas.

Planen ska ligga till grund för kultur- och fritidsavdel-

ningens verksamhet och organisation. Ny chef för

kultur- och fritisavdelningen kommer att leda och

organisera verksamheten.

Ny skollag tillämpas på utbildningar från och med 1

juli 2011. Reformen innebär bland annat:

- fokus på kunskaper

- förskolan får en förtydligad läroplan i vilken det

pedagogiska uppdraget stärks, förskolan ska

förbereda barnet för fortsatt utbildning

- tydligare och mer styrande kursplaner/ ämnes-

planer

- ny betygsskala, samt betyg från årskurs 6

- ny gymnasieskola

Den nya skollagen ställer större krav på lärares

behörigheter. Den som har lärarexamen ansöker

hos Skolverket om legitimation från och med 1 aug.

2011. Kommuner med mindre skolenheter kommer

att ha svårare att hantera kravet på lärarbehörig-

heter. Elevunderlaget styr hur mycket lärarresurser

en skola har. Färre elever innebär mindre lärar-

resurser, samtidigt som behörighetskraven innebär

att det krävs fler lärarkompetenser för att leva upp

till regelverket.

Åtgärder som redovisats till Skolinspektionen efter

tillsynen 2009 fortsätter även under år 2012. Insats-

erna gäller främst inom huvudområdena, kunskaper,

normer och värden samt ledning och kvalitets-

arbete.

Vidare fortsätter matematikutvecklingsprojektet. Pro-

jektet syftar till att utveckla lärandemiljöer och lärar-

nas kompetens så att samtliga elever i Härjedalen

lägst når betyget Godkänd.

IT i undervisningen behöver utvecklas i vår kom-

mun. Ett led i den processen är att kommunen be-

slutat att samtliga lärare ska ha en egen dator. Lär-

are, rektorer och pedagoger är med i Skolverkets

kompetensutvecklingsprojekt PIM, Praktisk IT och

Mediekompetens. Deltagarna kan examineras i 5

olika steg. I Härjedalens kommun är målet att lärare

och pedagoger når nivå 3.

Lärandemiljön och undervisningen behöver utveck-

las så att modern teknik är grundläggande i

kunskapsutvecklingen. IT-verktyg ska vara ett natur-

ligt inslag i en tidsenlig undervisning som rustar

eleverna för fortsatta studier. Kommunen har därför

beslutat att eleverna på Härjedalens gymnasium

ska ha möjlighet att disponera en dator. Satsningen

pågår under 3 år, 2014 ska samtliga elever på

gymnasiet ha tillgång till en bärbar dator.

30

En IT-strateg anställs på förvaltningen från och med

januari 2012. Arbetet innebär att ha ett strategiskt

fokus för att stödja och utveckla användningen av

IT-verktyg i skolan och öka medvetenheten kring

vikten av att skolan tar ansvar för elevernas digitala

kompetens.

Framtiden Elevunderlaget i kommunen minskar, från 883 ele-

ver läsåret 11/12 till 783 elever läsåret 17/18, en

minskning med 100 elever. Det är främst i Hede,

Ytterhogdal och Sveg som minskningen sker.

I den nya skollagen tas kraven på kvalitetsredovis-

ningar och kommunala skolplaner bort. I stället ska

huvudmannen planera, följa upp och utveckla sin

verksamhet på det sätt ”som denne anser vara

lämpligast”. Arbetet ska dokumenteras och huvud-

mannen måste alltid agera om det vid en utvärde-

ring framkommer att det finns brister i verksam-

heten.

I en mål- och resultatstyrd verksamhet är det viktigt

att fokusera på förbättringsområden, d v s det som

inte fungerar som tänkt, eller brister. Ansvaret för att

utveckla och förbättra verksamheterna behöver för-

tydligas mellan huvudman och verksamhet, det vill

säga, vilket ansvar ligger på den enskilda skolan

och vilket ansvar ligger centralt i kommunen. Inom

förvaltningen håller en utvärderingsplan på att ut-

arbetas för att förtydliga vilka målområden som ska

värderas samt vem som har ansvar för att dessa

genomförs och analyseras.

Skolan har ett viktigt uppdrag, alla elever har rätt till

kunskap. De allra flesta elever förväntas nå betyget

Godkänt. I vår kommun var andelen elever som

nådde målen i samtliga ämnen 74 %. 17 % av elev-

erna lämnade grundskolan utan behörighet till gym-

nasieskolans nationella program. Andelen gymna-

sieelever med grundläggande behörighet till univer-

sitet och högskola var 71 % (2011).

Målet är att samtliga elever i Härjedalen lämnar

grundskolan med fullständiga betyg, och når maxi-

malt i sin kunskapsutveckling. För att det skall vara

möjligt är det viktigt att förskolan/skolan har höga

förväntningar på att alla barn/elever kan nå goda re-

sultat och arbetar så att alla barn/elever ges möjlig-

het att utvecklas maximalt. Det lärarna och rektor-

erna tror att eleverna klarar, tenderar också att bli

taket för vad de faktiskt presterar. Förväntningar blir

självuppfyllande profetior.

Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Ekonomiska resurser är en förutsättning, men hur

resurserna används är viktigast. Eftersom inte re-

sursernas storlek enbart, utan särskilt hur resurs-

erna används, är avgörande för måluppfyllelse och

kvalitet, är resursfördelningen, d v s hur man satsar

på kompetens, organisation, utvecklingsarbete, ut-

värdering etc. det kanske mest betydelsefulla steget

i resursfördelningsprocessen. Skolor kan välja att

organisera sig och att använda sina tilldelade re-

surser på mycket olika sätt. Det är avsikten med

decentraliseringen. Det är den lokala kännedomen

och de lokala förhållandena som ska styra så att

organisationen leder till god arbetsmiljö och optimalt

lärande. Kunskapen om vad olika sätt att organisera

sig betyder för att uppnå målen behöver öka. De

olika verksamheterna i förvaltningen ska därför mer

systematiskt göra uppföljningar och utvärderingar.

Regelbunden uppföljning av hur resurser används i

förhållande till vilka resultatförbättringar som uppnås

är en förutsättning för att bedöma likvärdighet och

god ekonomisk hushållning.

Varje verksamhet skall därför följa upp och reflek-

tera över om det sätt som resurserna använts på lett

till avsedda resultat.

31

Mål för bildning, fritid och kulturförvalt-ningen Tilldelade resurser ska leda till god kvalitet i verk-

samheterna. Med kvalitet menas att verksamhet-

erna arbetar så att styrdokumentens intentioner nås

och att man når höga resultat i verksamheterna.

Samtliga verksamheter ska arbeta med upp-

följning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt

och processinriktat. Kvalitetsarbetet i förskolan/

skolan ska omfatta alla ämnen, alla årskurser

och bedrivas gemensamt av rektorn och

lärarna.

Förskolan ska arbeta så att språklig medveten-

het och matematiska begrepp utvecklas och

stärks.

Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa.

Åtgärder ska vidtas om alla inte nått målet.

Samliga elever i årskurs 3 ska klara av krav-

nivån i nationella prov i svenska och matematik,

åtgärder ska sättas in om alla inte nått krav-

nivån.

Samtliga elever i årskurs 6 ska klara av krav-

nivån i nationella prov i svenska, matematik och

engelska. Åtgärder ska sättas in om alla inte

nått kravnivån.

Fler elever ska klara kravnivån i nationella pro-

ven i klass 3,6 och 9 och ha nått betyget G eller

högre betygsnivåer i skolämnet matematik i

relation till resultaten 2010.

Meritvärdet i kommunen ska vara lika eller

högre än riket.

Andelen elever som är behöriga till gymnasie-

skolans nationella program ska vara lika eller

högre än jämförbara kommuner.

Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan

ska vara lika eller högre än riket.

Andelen elever med grundläggande behörighet

till högskola och universitet ska vara lika eller

högre än riket.

Skolorna ska utvecklas så att modern teknik är

grundläggande i kunskapsutvecklingen.

Kultur- och fritidsavdelningen ska ha organi-

serat sig så att verksamheterna når upp till mål

och intentioner i kultur- och fritidsplanen.

32

SOCIALNÄMNDEN

Kommentarer till siffersammanställning Socialnämndens övergripande inriktning utgår från

antagen verksamhetsidé. Verksamhetsidén har sin

utgångspunkt i att ”arbeta för att åstadkomma goda

levnadsförhållanden för de kommuninvånare som

har behov av de insatser som ligger inom social-

nämndens ansvarsområde.

Socialnämnden anger i sin värdegrund att arbetet

ska präglas av helhetssyn, respekt och samverkan.

Perspektivet ekonomi är ett av socialnämndens tre

övergripande mål. Socialnämnden anger ”att behov-

et av insatser inom verksamhetsområdet kan snabbt

förändras. En god ekonomisk framförhållning är av

vgörande betydelse.

siffersamman-

tällning har inga förändringar gjorts.

a

Behovet av förändringar av strukturer på såväl

arbetssätt som tjänsteutbud erfordras för att klara

uppgiften”. Beträffande anslagsnivå i

s

Verksamhet

Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring

Socialnämnd 811 825 14

Anslag för oförutsedda behov 4 000 2 000 - 2 000

Gemensam adm mm 10 996 10 113 - 883

Individ och familje-omsorg 18 753 20 883 2 130

Äldreomsorg 165 886 170 827 4 941

Handikappomsorg 43 991 43 047 - 944

Arbete och aktivitet 10 533 12 886 2 353

SUMMA 254 970 260 581 5 611

33

Anslag för oförutsedda behov Anslaget är reducerat från 4 Mkr till 2 Mkr.

m 30 tkr

r inlagt och avser länsgemensam resurs.

samt ändringar i andra huvudmäns

erksamheter.

r en 1:e socialsekre-

rarefunktion prövas.

störst under

elger. Modell är under utarbetande.

s. Anslaget för försörjnings-

töd ökas med 500 tkr.

kompensation för löneökningar

verkar på ram.

rsök via statlig ersättning.

rendena följs nogsamt.

offentligt

kyddat arbete, budgeterats med 1,4 Mkr.

mrådena personal, kvalitet och ekono-

i fortsätter.

ltat ska ligga till grund

r verksamhetsplaneringen.

åväl personal, brukare, brukarorgani-

ationer etc.

dreomsorg samt insatser för barn och

ngdomar.

ing av nationella

ktlinjer exempelvis demensvård.

Gemensam administration

Under år 2011 erhållet engångsanslag om 1 Mkr för

extra kompetensutveckling är borttaget. Ramtillskott

avseende Finsam (finansiell samordning) o

ä

Avdelning för individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorg påverkas i hög grad av

utbudet av resurser i angränsande verksamhetsom-

råden. Vissa avgörande faktorer i omvärlden går

inte att påverka i större utsträckning som exempel-

vis arbetslöshet, konjunktur, förändringar i socialför-

säkringssystem

v

En ökad arbetsbelastning inom området erfordrar en

förstärkt arbetsledning varfö

te

Anslag för att pröva en annan form av social be-

redskap (socialjour) än den hittillsvarande som utgår

från förtroendevalda upptas. Beredskapen gäller

icke kontorstid. Behovet bedöms som

h

Ökade anslag för kontaktpersoner/kontaktfamiljer

om 500 tkr har upptagit

s

Avdelningen för äldreomsorg

Verksamheten är föremål för fortsatt omstrukturering

med målbilden att anpassa kostnaderna i riktning

mot länssnittet. En verksamhetsanpassning i stor-

leksordningen 2 Mkr i ramreducering är beaktad. En

ramökning för statlig ersättning för anhörigstöd 340

tkr samt därtill

in

Avdelningen för handikappomsorg Tidigare beräknade kostnader för ökade elevhems-

placeringar har hittills uteblivit. Viss osäkerhet råder

beträffande preliminärt aviserade kostnadsökningar

till följd av nya ärenden samt varaktighet som in-

verkar på möjlighet till åte

Ä

Avdelningen för arbete och aktivitet

Inom verksamheten har inrymts anslag för trygg-

hetsanställningar med motsvarande 1 Mkr, det vill

säga 10 platser. Vidare har anslag som tidigare

tilläggsbudgeterats avseende OSA,

s

Planerade aktiviteter under nästa år Socialnämndens långsiktiga handlingsprogram som

omfattar målo

m

Nämndens kvalitetsarbete med särskild fokus på

analys och uppföljning av resu

fö

Värdegrundsarbetet ska vara ett fortsatt prioriterat

område. Ett bra bemötande med respekt och öd-

mjukhet ökar förutsättningarna för att skapa tilltro till

verksamheten. Under 2012 ska enligt beslut i social-

nämnden värdegarantier utarbetas med bred för-

ankring hos s

s

All verksamhet ska bedrivas och utvecklas med ut-

gångspunkt från evidensbaserad kunskap och be-

prövad erfarenhet, vilket ska leda till hållbara lös-

ningar och varaktiga förändringar för individen. Till-

vägagångssättet initieras och tillämpas främst på

områdena riskbruk och missbruk, kunskapsutveck-

ling inom äl

u

Fortsatt arbete med implementer

ri

34

Fortsätter delta och utveckla äldreomsorgsverksam-

heten med utgångspunkt från erfarenheter utifrån

gistrering i Palliativa registret samt kvalitetsregist-

ygg

nde hembesök hos alla 75-åringar enligt länsgem-

te med att utveckla anhörigstöd även

l andra målgrupper än äldre enligt utökat ansvar i

a för boendeformer inom

drevården enligt intentioner i kommunens plan för

rbeta med handlingsplaner med utgångspunkt från

rganisera och aktivt arbeta med integrationsfrågor

an med Landstinget för hantering av

gitalt informationsutbyte och så kallad obruten

rdera och implementera lärdomar från kost och

utritionsprojektet som genomförs med stöd av die-

rkan – barn och ungdomar som

r illa eller riskerar att fara illa. Fokus på utarbetad

amverkansmodell.

och stabil orga-

sation som klarar av att förändras i takt med att in-

kärpt tillsyn samt efterlevnaden till bl a de natio-

ella riktlinjerna indikerar detta.

Målgod ing

Kommunens resurser till barn och ungdomar

• en ska bedrivas kostnadsmässigt i

nivå med länssnittet exkl Östersund. Kvalitet

och service ska jämföras med kommunernas

snitt i länet.

re

ret Senior Alert.

Genomföra samt utvärdera resultat av föreb -

a

ensam modell i samarbete med primärvården.

Fortsätter arbe

til

lagstiftningen.

Dimensionera och planer

äl

äldrevård 2011-2018.

A

genomförd medarbetarundersökning (2011).

O

med utgångspunkt från nytt ansvarsområde.

Arbeta med strategi för nationell E-hälsa. Ökad grad

av samverk

di

vårdkedja.

Utvä

n

tist.

Strategier för samve

fa

s

Framtiden

Arbetet med att skapa en långsiktig

ni

vånarnas krav förändras fortsätter.

Kraven på kvalitet i verksamheterna kommer att

ytterligare öka.

S

n

och riktlinjer som är av betydelse för en ekonomisk hushålln

•

ska samverka för att tidigt hjälpa barn och ung-

domar i behov av stöd.

• Kommunen ska arbeta för att motverka miss-

bruk av alkohol och andra droger.

Äldreomsorg

35

36