Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Budget 2012
Lofsdalssjön
1
2
BUDGET med verksamhetsplaner år 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning ................................................................... 3 Ekonomisk översikt ................................................................ ... 5 Resultatbudget .......................................................................... 7 Finansieringsbudget .................................................................. 8 Balansbudget ........................................................................... 9 Treårsplan 2012 - 2014 .......................................................... 10 Sammandrag av driftverksamheten 2012 ................................ 11 Investeringsplan 2012 .............................................................. 13 Diagram.................................................................................... 14 - Till vilka ändamål används pengarna? - Hur finansieras verksamheten? Nämndernas verksamhetsplaner.........................15 Kommunstyrelsen .................................................................... 17 Samhällsbyggnadsnämnden.................................................... 23 Nämnden för bildning, fritid och kultur ..................................... 29 Socialnämnden ........................................................................ 33
3
4
EKONOMISK ÖVERSIKT Resultat, balanskrav och finansiella mål För år 2012 budgeteras ett resultat på 10,1 Mkr.
Budgetberedningens bedömning är att kommunen
därmed kommer att klara det lagstadgade balans-
kravet.
Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget
ange dels finansiella mål och dels verksamhetsmål
och riktlinjer som är av betydelse för en god ekono-
misk hushållning. En utvärdering av om målen upp-
nåtts ska lämnas i delårsrapport och årsredovis-
ning.
Kommunens finansiella mål är att årsresultaten den
närmaste treårsperioden i genomsnitt skall uppgå
till minst 10 Mkr och att alla investeringar skall
finansieras med egna medel.
Med ovanstående resultatnivå bedömer kommun-
en att det egna kapitalet kan behållas realt oföränd-
rat, och det säkerställer att kommunen kan produ-
cera en godtagbar service även i framtiden. Den
allmänna utgångspunkten är och har varit att varje
generation skall bära kostnaderna för den service
som generationen själv beslutat om och själv kon-
sumerar.
I budgeten uppgår de beslutade investeringarna till
48 Mkr. Dessa är i huvudsak kopplade till de turist-
satsningar som sker i fjällvärlden och då också be-
roende av dessa aktörers beslut. Det är inte ovan-
ligt att projekt tar längre tid att förverkliga än ur-
sprungligen planerat.
Planerade investeringar redovisas på sid 13. Utvecklingen för svensk ekonomi I SKL:s senaste prognosuppdatering i oktober
konstateras att svensk ekonomi tappar fart . Oron
i världsekonomin väntas bestå även under 2012
vilket dämpar tillväxtsutsikterna. Trots en svag
sysselsättningsutveckling ökar ändå skatteunder-
laget i relativt god takt under 2012. Bruttonatio-
nalprodukten (BNP) beräknas öka med 1,8 pro-
cent.
Skatteintäkter och utjämningsbidrag Intäkterna för budgetåret 2012 beräknas öka i
måttlig takt till 619 Mkr en ökning med 14,8 Mkr
(2,4 %) i jämförelse med föregående år. I de
skatteintäkterna ingår dock en beräknad ökning av
fastighetsavgiften med 6 Mkr till följd av den nya
fastighetstaxeringen av småhus.
Kommunens nettokostnader för nämndernas
verksamheter beräknas öka med 13,7 Mkr i jäm-
förelse med föregående budgetår. Av dessa ut-
gör avskrivningar 0,2 Mkr. Nettokostnadsökning-
en ryms därmed inom ramen för de ökade skatte-
intäkterna. Tittar man dock enbart på verksam-
heternas kostnader beräknas dessa öka med
16,6 Mkr (2,3 %). Då har nämnderna sparat 7
Mkr fördelat på 2,6 Mkr på nämnden för bildning
fritid och kultur, 2 Mkr på socialnämnden och 2,9
Mkr på samhällsbyggnadsnämnden, kommun-
styrelsen har ökat sin ram med 0,5 Mkr. Från och
med 2013 kommer den kommunala inkomst- och
kostnadsutjämningen att ses över. Det förslag
som har tagits fram kommer, om det genomförs,
att innebära en minskad intäkt för kommunen
med 8,5 Mkr som successivt införs under tre år.
Detta i kombination med befolkningsutvecklingen
och den begränsade tillväxten innebär att kom-
munen står inför tuffa prioriteringar i arbetet med
att se över kostnader och investeringar. Kom-
munens sparkrav för åren 2013-2014 beräknas i
dagsläget uppgår till 20 Mkr varav 12 Mkr åter-
står att fördela.
Verksamheten Nämndernas verksamheter beskrivs i detalj i res-
pektive nämnds verksamhetsplan. Mål och riktlinjer
för verksamheterna redovisas också i verksam-
hetsplanerna.
5
Finansnetto Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus rän-
tekostnader) beräknas bli positivt och uppgå till 8,5
Mkr.
Skattesats Kommunens skattesats för år 2012 fastställs till
oförändrat 22,82 procent.
Resultatbudget, finansieringsbudget, bal-ansbudget, treårsplan m m I efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget, fin-
ansieringsbudget och balansbudget samt en plan
för ekonomin för den närmaste treårsperioden.
Dessutom bifogas ett sammandrag av driftverk-
samheten och en investeringsplan för åren 2012-
2014.
6
RESULTATBUDGET(Tkr)
Budget 2011
Verksamhetens intäkter 154 718 157 876
Verksamhetens kostnader 731 696 - 748 311 -
Avskrivningar 26 800 - 27 000 -
VERKSAMHETENSNETTOKOSTNADER 603 778 - 617 435 -
Skatteintäkter 378 000 388 200
Generella statsbidragoch utjämning 226 300 230 900
Finansiella intäkter 7 550 9 800
Finansiella kostnader 1 350 - 1 325 -
RESULTAT FÖRE EXTRA-ORDINÄRA POSTER 6 722 10 140
Extraordinära kostnader - -
ÅRETS RESULTAT 6 722 10 140
Budget 2012
7
FINANSIERINGSBUDGET 2012(Tkr)
Budget
DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 10 140
Justering för av- och nedskrivningar 27 000
2 475
39 615
-
Kassaflöde från den löpande verksamheten 39 615
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
- 50 020
2 000
Kassaflöde från investeringsverksamheten 48 020 -
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
- 400
10 200
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 9 800
ÅRETS KASSAFLÖDE 1 395
Upplösning av periodiserad anläggningsavgift VAFörutbetalda anläggningsavgifter
Justering för övriga ej likviditets-påverkande poster
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder
Investering i materiella anläggnings-tillgångar
Försäljning av materiella anläggnings-tillgångar
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
8
BALANSBUDGET(Tkr)
2011-12-31 2012-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar 337 119 358 139
Omsättningstillgångar 464 037 465 432
SUMMA TILLGÅNGAR 801 156 823 571
Eget kapital 561 370 571 510
Avsättningar 58 993 61 468
Långfristiga skulder 28 118 37 918
Kortfristiga skulder 152 675 152 675
801 156 823 571
350 000 361 200
SOLIDITET 2009 - 20122009 2010 2011 2012
prognos budget
25% 28% 26% 26%
68% 70% 70% 69%
Soliditet med samtliga pen-sionsåtaganden (inkl löne-skatt) redovisade som avsättning/skuld
Soliditet med pensionsåtag-anden (inkl löneskatt) redo-visade enl den blandade modellen
EGET KAPITAL, AVSÄTT-NINGAR OCH SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDER
Pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulderna eller avsättningarna
9
TREÅRSPLAN (2012 - 2014)(Tkr)
2012 2013 2014
Verksamheten (netto) 590 435 - 604 441 - 620 941 -
Nettokostnadsförändringar 10 887 20 597
Avskrivningar 27 000 - 29 800 - 32 200 -
VERKSAMHETENSNETTOKOSTNADER 617 435 - 623 354 - 632 544 -
Skatteintäkter, generellastatsbidrag och utjämning 619 100 625 500 635 000
Finansnetto 8 475 8 500 8 500
ÅRETS RESULTAT 10 140 10 646 10 956
Skattesats 22:82 22:82 22:82
Finansiella mål
- Alla investeringar skall finansieras med egna medel.
- Under treårsperioden 2012 - 2014 skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 10 Mkr.
10
SAMMANDRAG AV DRIFTVERKSAMHETEN 2012 (Tkr)
Kommun-styrelsen
Samhälls-byggnads-nämnden
Nämnden för bildning, fritid
och kultur
Social-nämnden SUMMA
Verksamheten (00-89)Intäkter 3 309 222 201 15 952 62 874 304 336Kostnader -68 742 -225 923 -261 817 -323 295 -879 777Kapitalkostnader -524 -35 006 -628 -160 -36 318
NETTOKOSTNADER -65 957 -38 728 -246 493 -260 581 -611 759
Justeringsposter (90-91)
Personalförsäkring och pensionering -14 994Kalkylerade kapitalkostnader 36 318
Avskrivningar -27 000
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -617 435
Finansiering (92-98)
Skatteintäkter 388 200
Generella statsbidrag och utjämning 230 900
Finansiella intäkter 9 800
Finansiella kostnader -1 325
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 10 140
Extraordinära kostnader 0
ÅRETS RESULTAT 10 140
11
12
INVESTERINGSPLAN(Tkr) 2012 2013 2014
KommunstyrelseÄrendehanteringssystem 300Teknisk IT-infrastruktur 390Ny IT-plattform 350 350
SamhällsbyggnadsnämndKartor 250Energieffektivisering lokaler 1 000 1 000Långtidsplanerat underhåll fastigheter 1 500 1 000 500Kompletteringsinvesteringar i lokaler 7 275 1 600 1 000Digitalisering av låssystem skalskydd fastigheter 500 500 500Omb ventilation i lokaler 2 700 6 800 1 400Belysningsarmatur skolor 400Nybyggnad lokal för förskola Funäsdalen 24 500Byte till lågenergilampor gatubelysning 785Asfaltbeläggning 3 000 3 000Byte informationsskyltar längs vägar 60Exploatering nya tomt/bostadsomr V:a Härjedalen 3 000Tomtförsäljningar, likvider -2 000 -3 000Bytesplan maskiner 4 000 2 300Utbyte fordon enl trafiksäkerhetspolicy 700 700Fordon/inventarier flygplatsen Sveg 1 500 1 200Förbindelsepunkter, serviser 10 000 10 000 10 000VA-investeringar V:a Härjedalen 6 500 25 000 11 000VA-investeringar Hede/Vemdalen 2 750 8 000 2 500VA-investeringar Lofsdalen 6 000Omb avloppsanläggning Lillhärdal 1 000Renhållning, underjordsbehållare 3 000 3 000Renhållning, återvinningscentraler 1 000Utrustning räddningstjänsten 1 000
Nämnd för bildning, fritid och kulturUtrustning bibliotek 30 30Konstinköp 30 30Bärbara datorer gymnasieskolan 500 500 500
SocialnämndInventarier 500 500
PLANERADE NETTOINVESTERINGAR 48 020 87 010 37 400
Dessutom har Kommunfullmäktige 2011 beslutat om til läggsbudget för investeringar på 28 073 tkr (t o m 2011-09-30)
13
DIAGRAM Till vilka ändamål används pengarna 2012 ?
Hur finansieras verksamheten 2012?
Finansnetto(8 Mkr)
1% Avgifter(159 Mkr)
20%
Fastighetsavgift(30 Mkr)
4%
Skatteutjämning(201 Mkr)
26%
Skatter(388 Mkr)
49%
Natur- och samhälls-
skydd (21 Mkr)
2%
Socialtjänst(323,1 Mkr)
36%
Barn och Utbildning (235,6 Mkr)
26%
Vatten och avfall(67,4 Mkr)
7%
Kultur (8,8 Mkr)
1%
Fritid (21,1 Mkr)
2%
Kommunika-tioner (64,5 Mkr)
7%
Mark ochlokaler (94,2 Mkr)
10%Arbete, närings-
liv (6,1 Mkr)1%
Gemensam adm (74,2 Mkr)
8%
Drift 879,8 Mkr (internt 146)Kapital 36,3 Mkr 916,1 Mkr
14
NNNääämmmnnndddeeerrrnnnaaasss vvveeerrrkkksssaaammmhhheeetttsssppplllaaannneeerrr
15
16
KOMMUNSTYRELSEN
Kommentarer till siffersammanställning Kostnadsökningarna under gemensam administration
består förutom ordinarie löneökningar av en ökad
satsning på information och medborgarenkäter med
600 tkr, ökade kostnader för gemensamma datasys-
tem med 670 tkr samt säkerhetsåtgärder i medborgar-
huset med 420 tkr.
Under arbete och näringsliv har anslaget för offentligt
skyddat arbete flyttats till socialnämnden
och anslaget för feriearbete har flyttats till nämnden för
bildning fritid och kultur. Förändringen under samlings-
lokaler, allmänna anläggningar förklaras av att drift-
bidraget till Fjällmuseet har flyttats till nämnden för
bildning, fritid och kultur och bidraget till häxutställ-
ningen i Lillhärdal har upphört.
Verksamhet
Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring
Central politisk verksh 4 929 5 004 75
Gem adm och centrala stödfunktioner 35 652 38 440 2 788
Arbete och Näringsliv 6 654 4 025 - 2 629
Bostadspolitiska åtgärder 28 - - 28
Kollektivtrafik 5 947 6 028 81
Samlingslokaler, allmänna anläggningar 4 115 3 285 - 830
Civilförsvar 2 5 3
Delsumma 57 327 56 787 - 540
Anslag för oförutsedda behov 2 000 8 000 6 000
SUMMA 59 327 64 787 5 460
17
Planerade aktiviteter under år 2012 Organisation och verksamhetsutveckling
Kommunledningsförvaltningens nya organisation är
etablerad under 2011. Under 2012 kommer en över-
syn och analys av arbetsmetoder och uppdragsan-
svar att genomföras på ekonomi- personal och IT-
avdelningen. Syftet med arbetet är att klargöra an-
svarsfördelningen mellan kommunledningsförvalt-
ningen och övriga förvaltningar med målsättningen
att kunna ge en god och effektiv service. Lokal-
kontorens servicefunktion är viktig och målet är att
hitta en bra arbetsfördelning så att kontoren också i
framtiden kan behålla dagens servicenivå.
En dialog och samarbete med övriga förvaltningar
eller andra aktörer är en förutsättning för att uppnå
detta.
Arbetet med att se över och utveckla kommunens
övergripande system för dokumenthantering fort-
sätter under 2012. Syftet med en utvecklad doku-
menthantering är att förenkla för både allmänhet
och handläggare. Dokumenthanteringssystemet
skall kopplas till bland annat webbportalen Mitt-
bygge.se som är en övergripande portal med egna
sidor med lokal information. I portalen kan man
även söka olika lov, till exempel bygglov och riv-
ningslov eller andra typer av anmälan.
Kommunen deltar i Sveriges kommuner och lands-
tings kvalitetsarbete ”Kommunens kvalitet i korthet”.
Syftet är att ge kunskap om kommunens kvalitet i
jämförelse med tidigare år och i jämförelse med
andra kommuner. Olika kvalitetsmått inom områ-
dena tillgänglighet, trygghet, delaktighet, informa-
tion, effektivitet och samhällsutveckling mäts och
redovisas årligen. Resultatet från mätningarna 2010
och 2011 kommer att presenteras i början av 2012
och vara ett underlag för det kommande budget-
och planeringsarbetet.
IT-strategier
Ur ett både internt och externt kommunalt pers-
pektiv kan konstateras att IT är en förutsättning för
att kunna bedriva en effektiv och god verksamhet.
Kommunens IT-strategi ska uppdateras under 2012
med anledning av den ökande efterfrågan på IT-
stöd. Kommunens övergripande vision och verk-
samheternas IT-planer blir styrande för den upp-
daterade strategin och utvecklingen av IT-stödet.
Informationskanaler Kommunens webbplats har stark position och är en
viktig informations- och tjänstekanal. För att behålla
denna goda position krävs ständigt utvecklings-
arbete och omvärldsbevakning. För den offentliga
sektorn gäller det att svara upp mot målet om att
vara tillgänglig dygnet runt, att vara en 24-timmars
myndighet. Nya e-tjänster behöver utvecklas där
samarbete med andra kommuner ska stimuleras.
Service och dialog
E-panel för dialog med medborgarna. Medborgar-
panel innebär att kommunen bjuder in medborgare
att delta i en grupp som under en längre tid med
jämna mellanrum får frågor att besvara kring utveck-
ling av kommunen och de tjänster kommunen
erbjuder. Under 2011 har en förstudie samt utbild-
ning genomförts. Målet är att komma igång med E-
panel under 2012.
Krishantering
Kommunen har en mycket viktig roll i samhällets
krishanteringssystem. Grunden för detta är att ana-
lysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa
och hur dessa kan påverka verksamheterna. Kom-
munens risk- och sårbarhetsanalys ska uppdateras
årligen. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod
fastställa en plan för hur extraordinära händelser
ska hanteras. Med anledning av bland annat de om-
fattande organisationsförändringarna har en upp-
daterad analys lämnats till Länsstyrelsen under
hösten 2011. En ny analys ska tas fram i en bred
process under första halvåret 2012. Kommunens
säkerhetssamordnare driver arbetet.
18
Folkhälsa Under 2011 fastställdes Jämtlands läns nya folk-
hälsoplan. En lokal arbetsgrupp skall utses för att
under 2012 utarbeta en ny folkhälsoplan för Härje-
dalens kommun.
Kompetensförsörjning och kompetensutveck-ling Under 2011 har en översyn av kommunens per-
sonalrutiner genomförts. Under 2012 är målsättning-
en att implementera nya gemensamma rutiner. En
omfattande medarbetarundersökning genomfördes
under sommaren 2011 och resultatet visar att atti-
tyder, engagemang och ledarskap måste vara priori-
terade förbättringsområden framöver. Särskilt viktigt
är arbetet med gemensam målformulering, målstyr-
ning och uppföljning.
Framtagning av Vision 2020 skall vara klart under
första kvartalet 2012.
Viktigt där är implementeringsarbetet då visionen är
grunden för allt utvecklingsarbete, så som verksam-
hets-, medarbetar-, och ledarskapsutveckling. Kom-
munens kompetens- och resursbehov är redan idag
en utmaning. Vi ser svårigheter i att attrahera sök-
ande till lediga tjänster. För att möta konkurrensen
vill vi under 2012 hitta en modell för egen kompe-
tensförsörjning genom att ta fram ett kompetens-
utvecklingsprogram där vi identifierar unga anställda
som har viljan och förmågan att utvecklas. Genom
att metodiskt satsa på att utveckla dem så hoppas vi
kunna möta en del av framtidens resursbehov.
Kvalitet och resultatuppföljning
I dagsläget saknas tydliga kvalitetsmål och fast-
ställda nyckeltal inom flera områden. Målet är att
under 2012 enas om fastställda nyckeltal inom
samtliga förvaltningar och hur de skall följas upp.
Samiska förvaltningsområdet
Inom kommunens uppdrag som förvaltningsområde
för samiska har Karin Rensberg Ripa anställts på
halvtid som samordnare. Arbetsgruppen Vaajman
Giele, med representanter för kommunens förvalt-
ningar och samebyarna, har hittat formerna för sitt
arbete och planerar bland annat för översättning av
skyltar, utbildningar, informationsinsatser och olika
aktiviteter inom förskolan. Kommunen får statsbi-
drag från Sametinget med ca 750 tkr årligen.
Infrastruktur Kommunens samarbete med Ljusdal och Bollnäs
kommuner syftar till att skapa resurser för väg 83 och 84 så att vägstandarden kan förbättras. Mål-
sättningen är att under 2012 starta ett utvecklings-
projekt med huvudsyftet regional utveckling för
områden efter Fjällvägen (väg 83 och 84). Vidare är
att kraftsamla näringen och kommunerna för att
skapa en god dialog med Trafikverket och därmed
säkerställa framtida väginvesteringar. Bollnäs
kommun svarar för projektansökan. Medfinansiering
utöver egen arbetstid är 30 tkr per år i tre år för
Härjedalens kommun.
Kommunen startade under hösten ett treårsprojekt
med målet att utveckla Svegs flygplats. Projektet
skall ge förutsättningar för ökat resande, miljö-
vänligare flygresor samt ökat medvetande om
flygplatsens kapacitet. I projektet ingår byggnation
av en ny och större hangar, ombyggnad av bagage-
hanteringen samt marknadsföring. Projektets totala
budget är 13,1 Mkr.
Destination Vemdalen planerar för ett projekt med
målsättning att under vintersäsongen starta en tåg-förbindelse med nattåg från Malmö och Göteborg
till Röjan. Delmålet är att under vintersäsongen
2012 köra ett ”provtåg”. Näringslivsavdelningen
kommer att vara delaktig i projektet.
Landsbygdsutveckling Kommunen ingår i två Leaderområden, Leader
Hälsingebygden och Leader Södra fjällen. Leader är
en EU-metod för utveckling av landsbygden och
bygger på delaktighet, partnerskap och underifrån-
perspektiv. Flera projekt har startats upp varav ett är
19
Ytterhogdalsprojektet som skall stödja bygdens
attraktionskraft.
Näringsliv - skola
Samarbetet näringsliv och skola fortsätter där
praktikplatser och PRAO är viktigt för att ge elever
möjlighet att prova på arbetsplatser som i en för-
längning kan ge ett arbete på hemorten efter
avslutad utbildning.
LOTS-modellen
Arbetet med LOTS-modellen som startade under
2011 kommer att fortsätta. Lotsarbetet har varit
mycket uppskattat både av företag och av tjänste-
män inom kommunen. Företagsärenden har med
hjälp av arbetsmodellen inneburit en snabbare och
smidigare handläggning.
Samverkan En tät och konstruktiv dialog mellan politiker,
näringsliv och tjänstemän är viktig för Härjedalens
fortsatta utveckling och tillväxt. Under 2011 vill
näringslivsavdelningen hitta en ny arbetsmodell för
Näringslivsrådet med målsättningen att skapa ännu
bättre engagemang och drivkraft i näringslivsfrågor.
Framtiden Den demografiska utvecklingen och den ständigt
hårdare konkurrenssituationen inom näringslivet
innebär att kommunen står inför stora utmaningar.
Många unga flyttar och det totala flyttnettot är nega-
tivt. Vi får en allt äldre befolkning vilket innebär att
försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma.
Förutom hård nationell och global konkurrens så
upplever näringslivet att det blir allt svårare att hitta
rätt kompetens vid nyrekrytering. En ökad flykting-
mottagning kan vara en del av lösningen på den
demografiska utmaningen men det förutsätter att vi
klarar av att tillvarata den möjligt positiva effekten
på arbetsmarknaden. Vi måste bättre än idag kunna
hantera olika förhållanden och situationer som upp-
står i både samhälls- och arbetsliv som en följd av
att vi blir ett mångkulturellt samhälle. En ökad in-
vandring gör att vi får ett ökat tryck på de samhälle-
liga insatserna för integration, t.ex. språkinlärning
och jobbförmedling. Vi måste också skapa de förut-
sättningar som gör att vi i samhället, i skolan och på
våra arbetsplatser utvecklar förmågan att samar-
beta.
Ungdomar som har svårt för teoretiska ämnen i
skolan måste erbjudas yrkesinriktade linjer som ger
arbete direkt efter skolavslut. Samarbete mellan
skola och näringsliv är avgörande för att ung-
domarna skall lyckas.
God och effektiv kommunal service, skolor med
goda resultat, trygg och bra äldreomsorg, ett rikt
affärs- och kulturutbud och bra kommunikationer är
viktiga parametrar för tillväxt.
Samarbete och samverkan är viktiga nyckelord för
att möta framtidens utmaningar. Gemensamma mål-
bilder och enighet om vilka områden som måste
prioriteras är framgångsfaktorer för att åstadkomma
en positiv utveckling i kommunen. Detta kräver
engagemang från alla parter, näringsliv, politiker
och offentliga instanser.
Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens invånarantal får maximalt minska med
100 personer per år. (Enl. SCB:s prognos)
Tydligt ledarskap, delaktighet och trivsel på ar-
betsplatsen samt möjligheter till kompetensut-
veckling skall finnas. Under 2012 skall ledarskap
och medarbetarskap vara prioriterade områden.
Kommunen kommer att fortsätta arbetet med att
aktivt främja hälsa, öka frisknärvaron samt se till att
rehabiliteringsansvariga har bra verktyg och ett tyd-
ligt uppdrag i sitt rehabiliteringsarbete. Vi vill stimu-
lera våra medarbetare att ta ansvar för sin hälsa och
20
sitt välbefinnande. Ett företagshälsovårdsråd har
bildats där målet är att diskutera frågor av stra-
tegisk, långsiktigt och övergripande karaktär vad
gäller både rehabilitering och förebyggande arbete
samt behov av framtida satsningar med tonvikt på
förebyggande och hälsofrämjande insatser.
Målsättningen för 2012 är att aktivt arbeta för att
bibehålla den låga sjukfrånvaron och att sjukfrån-
varon inte får överstiga 4 %.
21
22
SAMHÄLLSBYGGNADS-NÄMNDEN Verksamhet
Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring
Politisk verksamhet 200 366 166
Samhällsbyggnadsförvaltning, stab 5 890 1 593 - 4 297
Miljö, bygg o planverksh 3 466 3 663 197
Skogar och exploate-ringsfastigheter 254 314 60
Fastighetsförvaltning - 15 394 - 10 906 4 488
Gator och vägar 18 778 20 179 1 401
Flygplats 3 058 3 103 45
Bidrag samlingslokaler o bostadsanpassning 1 910 1 910 -
Vatten och avfall - - -
Räddningstjänst 19 420 19 676 256
Delsumma 37 582 39 898 2 316
Rivningar 3 500 - - 3 500
SUMMA 41 082 39 898 - 1 184
23
Kommentarer till siffersammanställningen Den ökade kostnaden för politisk verksamhet för-
klaras av att kostnaden i budgeten för 2011 är be-
räknad efter det arvode som gällde för ordföranden i
tekniska nämnden år 2010.
Personalkostnader m m för ingenjörer inom fastig-
hetsavdelningen och arbetsledare med flera inom
gata-va-renhållningsavdelningen har flyttats från
samhällsbyggnadsavdelningens stab till respektive
avdelning, vilket medfört lägre nettokostnader för
staben.
I miljö- och byggavdelningens budget ligger en ytter-
ligare byggnadsinspektör i förhållande till tidigare år
samt en planingenjör/planarkitekt. Utökning med en
byggnadsinspektör är nödvändigt då den nya Plan-
och bygglagen som började gälla maj 2011 ställer
helt nya krav med betydligt fler samråd och arbets-
platsbesök. Intäkterna på hela miljö- och byggavdel-
ningen ökar i och med den nya taxan som antogs i
juni 2011. Den största ökningen ligger inom bygg-
sidan också kopplat till den ökade handläggnings-
tiden som varje bygglov kräver i och med den nya
lagstiftningen. Vissa justeringar i den antagna taxan
har redan genomförts. Justeringar kommer att be-
hövas även år 2012, då fokusering kommer att ske
mer på uppföljning av olika slag av ärenden och
aktiviteter. Planingenjören behövs för att säkra den
expansion och planering som sker och har skett
under en längre period i kommunen. Tjänsten med-
för kostnader men även intäkter i och med att plan-
ingenjören kommer att upprätta en del av de planer
som antas i kommunen. Tjänsten kommer att bli
placerad i den MBK-enhet som avses bli inrättad, se
nedan.
Ingen budget är lagd för fastigheterna Örnen 1 och
8 på västra industriområdet i Sveg. Eventuellt kom-
mer byggnaderna på fastigheterna att rivas under
nästa år.
Budgeten innehåller anslag för ökade energikost-
nader med 800 tkr.
Fastighetsförvaltningen omsätter c:a 100 Mkr i drift
och underhåll. Dessutom tillkommer investeringar
med c:a 35 - 40 Mkr.
I beloppet för flygplatsens budget ingår 500 tkr som
budgeteras av kommunledningsförvaltningen.
Räddningstjänstens budget är framräknad efter
föreslagen ny organisation som bl a innebär att en
ny tjänst som brandingenjör/brandinspektör skall in-
rättas. Tjänsten behövs för att klara den ökade ar-
betsbelastningen inom den förebyggande verksam-
heten, insatsledarberedskapen, kommande genera-
tionsväxling samtidigt som kompetensen höjs.
Planerade aktiviteter under året Organisation m m
Förvaltningen kommer att förstärkas genom utveck-
ling av nya arbetssätt för samverkan inom alla av-
delningar och enheter. Införande av målstyrning och
strukturerad verksamhetsplanering planeras för att
förstärka och förtydliga ledarskapet. Beredskaps-
verksamheten skall utredas för att om möjligt sam-
ordnas inom alla avdelningar och geografiska om-
råden. En förvaltningsgemensam administrativ en-
het ska bildas, samtidigt som arbetsuppgifterna ses
över för att få ett effektivare och mera rationellt ar-
betssätt. En personalansvarig för hela förvaltningen
ska tillsättas. En MBK-enhet (mätning-beräkning-
kartläggning) ska inrättas innehållande kompetens
förutom inom MBK även planläggning och ekonomi.
Enheten ska betjäna hela förvaltningen. Kompe-
tensen i upphandling ska höjas genom utbildning.
Självservice ska införas för fler aktiviteter.
Miljö- och byggavdelningen har sjösatt ett nytt
arbetssätt för planprocessen för att involvera hela
samhällsbyggnadsförvaltningen på ett bättre sätt, en
form av planlots. Det arbetssättet kommer att vi-
dareutvecklas ytterligare under 2012.
24
Avdelningen kommer att arbeta med en ny stads-
arkitekt, vilket kan bli både spännande och roligt,
samtidigt som erfarenhet och kompetens förloras då
nuvarande stadsarkitekt går i pension.
Under 2012 kommer fokusering att ske på vatten-
planen och de åtgärder som åligger kommunen att
göra inom Vattendirektivet. Även arbetet med LIS
(Landsbygdsutveckling inom strandnära områden)
ska genomföras och inarbetas i översiktsplanen,
detta ingår som en del av vattenplansarbetet.
Under 2012 kommer kulturmiljöområdena i kom-
munen att tydliggöras och även de läggas in i över-
siktsplanen.
Arbetsrutiner kopplat till nya Plan och bygglagen
ska sätta sig och förfinas.
På alkohol, miljö- och livsmedelsområdena fortsätter
inriktningen på tillsynen av verksamheter. Projekt-
inriktad tillsyn, där alla inspektörer deltar, kommer
att provas under 2012.
Fastighetsavdelningen arbetar vidare med konver-
teringen från olja/el för uppvärmning till alternativa
energiformer. Tilläggsisoleringar planeras i ett antal
fastigheter för att minska energibehovet.
Det treåriga projektet för utbytet av föråldrade belys-
ningsanläggningar i kommunens skolor, samt ut-
byten till timerförsedda motorvärmaruttag på alla
kommunens anläggningar ska slutföras i år. Energi-
kostnadsbesparingen beräknas till c:a 100 tkr på
årsbasis.
Åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder för personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga fort-
sätter i enlighet med de nya besiktningar Arbete/
Aktivitet utfört. Under året beräknas kostnaden för
åtgärderna till c:a 500 tkr.
Det påbörjade arbetet med förbättring av utemiljön
vid kommunens skolor ska fortsätta under året.
Ombyggnad planeras av lokaler för demensboende
på Svegsmon och av lokaler i Funäsdalens central-
skola. Om erforderliga anslag anvisas för objekten
blir de inflyttningsklara under året.
Beslut väntas komma om nybyggnad av förskola i
Funäsdalen.
Ytterligare projekt som är upptagna i investerings-
budgeten ska utföras.
Gata/park ska under 2012 ta fram en kommunal
vägstrategi.
Det långsiktiga arbetet med att åtgärda det efter-
satta underhållet på kommunens vägar kommer att
fortsätta.
Standardhöjningen på kommunens parkmark och
grönytor i samhällena fortgår. Arbetet sker i sam-
arbete med Arbete/Aktivitet.
EU-projektet vid flygplatsen med nybyggnad av
hangar, ombyggnad av bagagehantering och mark-
nadsföringsinsatser fortsätter.
Den nya upphandlingen av trafiken vid flygplatsen
innebär utökat linjeutbud med 30 %. Trafik kommer
bl a att ske över sommaren och jul/nyår.
Transportstyrelsens krav på räddningstjänst vid
varje kommersiell start eller landning löses genom
att flygplatsmän vidareutbildas till flygplatsbrand-
män.
Uppdatering av verksamhetsområdet för vatten och avlopp inleds under 2012 och slutförs under 2013.
Arbetet med att upprätta va-planer för expansiva
områden och omvandlingsområden ska påbörjas
under 2012.
Grundvattenundersökningar ska genomföras där vi
idag använder ytvatten som råvattentäkter.
25
Nytt dataprogram för hantering av information om
va-ledningsnätet m m skall upphandlas och im-
plementeras i verksamheten.
Arbetet med ny huvudledning genom Tänndalens
dalgång kommer att fortsätta.
Miljöprövning av avloppsreningsanläggningar för
Skorvdalen, Tänndalen, Funäsdalen och Vemdals-
skalet är aktuella under året.
Vattendom kommer att sökas för kommande vatten-
täkter i Funäsdalen, Skorvdalen och Vemdalsskalet.
Ut- och ombyggnader ska ske av avloppsreningsan-
läggningarna i Björnrike, Vemhån och Lillhärdal.
Utbyggnad av lokala ledningsnät i exploateringsom-
råden kommer att pågå.
Taxan för renhållning skall ändras så att fasta av-
gifter minskar och att man i större utsträckning be-
talar efter mängden avfall som lämnas.
Resurser och tid skall avsättas för att löpande ar-
beta med information.
Projektet med byte till underjordsbehållare för in-
samling av avfall kommer att fortgå under året.
Förhandling om att överta återvinningscentralerna i
egen regi påbörjas under 2012.
Några av återvinningscentralerna måste komp-
letteras för att uppfylla krav från Arbetsmiljöverket.
Inventering av nya abonnenter och förbättring av
abonnentregistret kommer att pågå.
Ny avfallsplan kommer förhoppningsvis att bli klar
och antas under året.
Räddningstjänsten skall under 2012 ta fram ett
nytt handlingsprogram som skall antas av kommun-
fullmäktige.
Nya arbetsuppgifter har tillförts räddningstjänsten.
Tillståndsgivning för brandfarlig vara är överförd från
miljö- och byggavdelningen och tillståndsgivning för
explosiv vara överförd från polisen.
Framtiden Miljö och byggavdelningen fortsätter att på ett bra
sätt arbeta snabbt och tydligt och erbjuda en säker
myndighetsutövning. Expansionen ser ut att fort-
sätta i och med att nya ansökningar om plan-
läggning kommer in vilka förväntas medföra efterfölj-
ande byggnationer.
Tillsynen inom alkohol, miljö och livsmedel fortsätter
för att öka dialogen med verksamhetsutövare. Målet
är att nå en långsiktigt hållbar utveckling av miljöar-
betet och en säker livsmedels- och serveringsverk-
samhet som helhet i kommunen.
Under 2012 kommer arbetet med mål- och nyckel-
talsuppföljning att påbörjas. Utveckling av mer kva-
litativa mätområden avses ske. En tillsynsplan för år
2012 samt en långtidsplan över tillsynen för de kom-
mande tre åren ska tas fram.
Målet för fastighetsavdelningen är att vidmakthålla
de av kommunen ägda fastigheterna till deras rätta
värde och funktion, samt att förse de kommunala
verksamheterna med ändamålsenliga lokaler till rim-
liga kostnader. För att den målsättningen ska kunna
hållas på sikt måste resurstilldelningen vara uthållig
och fortsätta tills fastighetsbeståndet är i ett accep-
tabelt tillstånd. Under tiden 1984 t o m 2010 har
konsumentprisindex ökat med 112 % och byggkost-
nadsindex med 158 %. Samtidigt har kostnaderna
för fastighetsförvaltningen tillåtits öka med 70 %.
26
Övergripande politiska mål för flygplatsen saknas.
Vid flygplatsen arbetas aktivt för att bli oberoende
av andra bolag beträffande tjänster och på så sätt
skapa möjlighet för olika flygbolag att nyttja flyg-
platsen.
En utredning om vilka konsekvenser en bolagisering
av flygplatsen får skall genomföras.
För att ytterligare öka tillgängligheten på flygplatsen
och bli ännu mer attraktiv för flygbolagen kommer
möjligheten att klassa om flygplatsen till preci-
sionsbana att utredas.
Utökning av verksamhetsområdet för vatten och avlopp ska ske på ekonomiskt hållbara eller sam-
hällsnyttiga grunder.
Allt råvatten ska tas från grundvatten. Alla kom-
munala vattentäkter skall skyddas genom inrättande
av vattenskyddsområden.
Förebyggande drift- och underhållsåtgärder för be-
fintliga anläggningar skall vara ett prioriterat om-
råde.
Utbyggnad av va-anläggningen ska i så stor ut-
sträckning som möjligt ske i egen regi. Egen kom-
petens för verksamhetens vitala processer måste
säkerställas.
Kommunens fällningsdammar och infiltrationsan-
läggningar för avloppsrening skall utvecklas och
”marknadsföras”.
För renhållningen har politiska mål och en hand-
lingsplan antagits. Där anges bl a att kommunen
skall var ett föredöme när det gäller renhållning
generellt och att våra gäster skall märka detta och
vilja vara delaktiga.
Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Miljö- och byggavdelningen ska under kommande
år fokusera mer på kostnadsuppföljning av verk-
samheten för att få till en bra hushållning med in-
satserna i förhållande till de taxor som finns inom
miljö- och byggområdet.
Flygplatsens mål är att dubbla antalet resenärer
inom en femårsperiod.
Ett mål för renhållningen är att mängden farligt av-
fall, matavfall och förpackningar i det brännbara
hushållsavfallet skall minskas ytterligare.
Inom räddningstjänsten är målsättningen att alla
planerade tillsyner ska genomföras, vilket förutsätter
att den föreslagna förstärkningen på personalsidan
med en brandingenjör/brandinspektör genomförs.
27
28
NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR
Verksamhet
Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring
Politisk verksamhet 848 794 - 54
Anslag för oförutsedda behov 400 400 -
Feriearbeten 1 000 1 000
Administration och lokaler 56 387 57 682 1 295
Gemensamma stöd-anordningar 31 593 32 392 799
Grundskola 47 137 46 244 - 893
Gymnasieskola 39 103 38 773 - 330
Vuxenundervisning 2 912 2 722 - 190
Barnomsorg 38 103 38 955 852
Frivillig musik-undervisning 2 508 3 007 499
Fritidsverksamhet 14 865 16 261 1 396
Kulturverksamhet 8 424 8 263 - 161
SUMMA 242 280 246 493 4 213
29
Kommentarer till siffersammanställning Nämndens ekonomiska ram har inför 2012 minskat
med c:a 3 Mkr (exkl. uppräkning av löner, över-
tagandet av driften för Fjällmuseet och omdispo-
neringar internt mellan nämnderna).
De största förändringarna i budgeten är att:
- verksamheten Feriearbeten är flyttad till nämnd-
en för bildning, fritid och kultur (BFK) samtidigt
som ramen för den verksamheten har utökats
med 300 tkr.
- internhyran för biblioteken i Sveg och Ytter-
hogdal har flyttats till Administration och lokaler,
ifrån kulturverksamheten.
- anslaget för Fjällmuseet på 1,1 Mkr är flyttat
från Kommunstyrelsen till BFK.
Övriga noterbara förändringar är bl a mer resurser
till kulturskolan, förskoleresurser till familjecentrum i
Hede och Sveg och fler specialpedagoger. På grund
av minskat elevantal har grundskolan (lärarresurs
per elev är dock på samma nivå som tidigare) och
gymnasieskolan fått minskad ram.
Planerade aktiviteter under nästa år En kultur- och fritidsplan håller på att utarbetas.
Planen ska ligga till grund för kultur- och fritidsavdel-
ningens verksamhet och organisation. Ny chef för
kultur- och fritisavdelningen kommer att leda och
organisera verksamheten.
Ny skollag tillämpas på utbildningar från och med 1
juli 2011. Reformen innebär bland annat:
- fokus på kunskaper
- förskolan får en förtydligad läroplan i vilken det
pedagogiska uppdraget stärks, förskolan ska
förbereda barnet för fortsatt utbildning
- tydligare och mer styrande kursplaner/ ämnes-
planer
- ny betygsskala, samt betyg från årskurs 6
- ny gymnasieskola
Den nya skollagen ställer större krav på lärares
behörigheter. Den som har lärarexamen ansöker
hos Skolverket om legitimation från och med 1 aug.
2011. Kommuner med mindre skolenheter kommer
att ha svårare att hantera kravet på lärarbehörig-
heter. Elevunderlaget styr hur mycket lärarresurser
en skola har. Färre elever innebär mindre lärar-
resurser, samtidigt som behörighetskraven innebär
att det krävs fler lärarkompetenser för att leva upp
till regelverket.
Åtgärder som redovisats till Skolinspektionen efter
tillsynen 2009 fortsätter även under år 2012. Insats-
erna gäller främst inom huvudområdena, kunskaper,
normer och värden samt ledning och kvalitets-
arbete.
Vidare fortsätter matematikutvecklingsprojektet. Pro-
jektet syftar till att utveckla lärandemiljöer och lärar-
nas kompetens så att samtliga elever i Härjedalen
lägst når betyget Godkänd.
IT i undervisningen behöver utvecklas i vår kom-
mun. Ett led i den processen är att kommunen be-
slutat att samtliga lärare ska ha en egen dator. Lär-
are, rektorer och pedagoger är med i Skolverkets
kompetensutvecklingsprojekt PIM, Praktisk IT och
Mediekompetens. Deltagarna kan examineras i 5
olika steg. I Härjedalens kommun är målet att lärare
och pedagoger når nivå 3.
Lärandemiljön och undervisningen behöver utveck-
las så att modern teknik är grundläggande i
kunskapsutvecklingen. IT-verktyg ska vara ett natur-
ligt inslag i en tidsenlig undervisning som rustar
eleverna för fortsatta studier. Kommunen har därför
beslutat att eleverna på Härjedalens gymnasium
ska ha möjlighet att disponera en dator. Satsningen
pågår under 3 år, 2014 ska samtliga elever på
gymnasiet ha tillgång till en bärbar dator.
30
En IT-strateg anställs på förvaltningen från och med
januari 2012. Arbetet innebär att ha ett strategiskt
fokus för att stödja och utveckla användningen av
IT-verktyg i skolan och öka medvetenheten kring
vikten av att skolan tar ansvar för elevernas digitala
kompetens.
Framtiden Elevunderlaget i kommunen minskar, från 883 ele-
ver läsåret 11/12 till 783 elever läsåret 17/18, en
minskning med 100 elever. Det är främst i Hede,
Ytterhogdal och Sveg som minskningen sker.
I den nya skollagen tas kraven på kvalitetsredovis-
ningar och kommunala skolplaner bort. I stället ska
huvudmannen planera, följa upp och utveckla sin
verksamhet på det sätt ”som denne anser vara
lämpligast”. Arbetet ska dokumenteras och huvud-
mannen måste alltid agera om det vid en utvärde-
ring framkommer att det finns brister i verksam-
heten.
I en mål- och resultatstyrd verksamhet är det viktigt
att fokusera på förbättringsområden, d v s det som
inte fungerar som tänkt, eller brister. Ansvaret för att
utveckla och förbättra verksamheterna behöver för-
tydligas mellan huvudman och verksamhet, det vill
säga, vilket ansvar ligger på den enskilda skolan
och vilket ansvar ligger centralt i kommunen. Inom
förvaltningen håller en utvärderingsplan på att ut-
arbetas för att förtydliga vilka målområden som ska
värderas samt vem som har ansvar för att dessa
genomförs och analyseras.
Skolan har ett viktigt uppdrag, alla elever har rätt till
kunskap. De allra flesta elever förväntas nå betyget
Godkänt. I vår kommun var andelen elever som
nådde målen i samtliga ämnen 74 %. 17 % av elev-
erna lämnade grundskolan utan behörighet till gym-
nasieskolans nationella program. Andelen gymna-
sieelever med grundläggande behörighet till univer-
sitet och högskola var 71 % (2011).
Målet är att samtliga elever i Härjedalen lämnar
grundskolan med fullständiga betyg, och når maxi-
malt i sin kunskapsutveckling. För att det skall vara
möjligt är det viktigt att förskolan/skolan har höga
förväntningar på att alla barn/elever kan nå goda re-
sultat och arbetar så att alla barn/elever ges möjlig-
het att utvecklas maximalt. Det lärarna och rektor-
erna tror att eleverna klarar, tenderar också att bli
taket för vad de faktiskt presterar. Förväntningar blir
självuppfyllande profetior.
Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Ekonomiska resurser är en förutsättning, men hur
resurserna används är viktigast. Eftersom inte re-
sursernas storlek enbart, utan särskilt hur resurs-
erna används, är avgörande för måluppfyllelse och
kvalitet, är resursfördelningen, d v s hur man satsar
på kompetens, organisation, utvecklingsarbete, ut-
värdering etc. det kanske mest betydelsefulla steget
i resursfördelningsprocessen. Skolor kan välja att
organisera sig och att använda sina tilldelade re-
surser på mycket olika sätt. Det är avsikten med
decentraliseringen. Det är den lokala kännedomen
och de lokala förhållandena som ska styra så att
organisationen leder till god arbetsmiljö och optimalt
lärande. Kunskapen om vad olika sätt att organisera
sig betyder för att uppnå målen behöver öka. De
olika verksamheterna i förvaltningen ska därför mer
systematiskt göra uppföljningar och utvärderingar.
Regelbunden uppföljning av hur resurser används i
förhållande till vilka resultatförbättringar som uppnås
är en förutsättning för att bedöma likvärdighet och
god ekonomisk hushållning.
Varje verksamhet skall därför följa upp och reflek-
tera över om det sätt som resurserna använts på lett
till avsedda resultat.
31
Mål för bildning, fritid och kulturförvalt-ningen Tilldelade resurser ska leda till god kvalitet i verk-
samheterna. Med kvalitet menas att verksamhet-
erna arbetar så att styrdokumentens intentioner nås
och att man når höga resultat i verksamheterna.
Samtliga verksamheter ska arbeta med upp-
följning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt
och processinriktat. Kvalitetsarbetet i förskolan/
skolan ska omfatta alla ämnen, alla årskurser
och bedrivas gemensamt av rektorn och
lärarna.
Förskolan ska arbeta så att språklig medveten-
het och matematiska begrepp utvecklas och
stärks.
Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa.
Åtgärder ska vidtas om alla inte nått målet.
Samliga elever i årskurs 3 ska klara av krav-
nivån i nationella prov i svenska och matematik,
åtgärder ska sättas in om alla inte nått krav-
nivån.
Samtliga elever i årskurs 6 ska klara av krav-
nivån i nationella prov i svenska, matematik och
engelska. Åtgärder ska sättas in om alla inte
nått kravnivån.
Fler elever ska klara kravnivån i nationella pro-
ven i klass 3,6 och 9 och ha nått betyget G eller
högre betygsnivåer i skolämnet matematik i
relation till resultaten 2010.
Meritvärdet i kommunen ska vara lika eller
högre än riket.
Andelen elever som är behöriga till gymnasie-
skolans nationella program ska vara lika eller
högre än jämförbara kommuner.
Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan
ska vara lika eller högre än riket.
Andelen elever med grundläggande behörighet
till högskola och universitet ska vara lika eller
högre än riket.
Skolorna ska utvecklas så att modern teknik är
grundläggande i kunskapsutvecklingen.
Kultur- och fritidsavdelningen ska ha organi-
serat sig så att verksamheterna når upp till mål
och intentioner i kultur- och fritidsplanen.
32
SOCIALNÄMNDEN
Kommentarer till siffersammanställning Socialnämndens övergripande inriktning utgår från
antagen verksamhetsidé. Verksamhetsidén har sin
utgångspunkt i att ”arbeta för att åstadkomma goda
levnadsförhållanden för de kommuninvånare som
har behov av de insatser som ligger inom social-
nämndens ansvarsområde.
Socialnämnden anger i sin värdegrund att arbetet
ska präglas av helhetssyn, respekt och samverkan.
Perspektivet ekonomi är ett av socialnämndens tre
övergripande mål. Socialnämnden anger ”att behov-
et av insatser inom verksamhetsområdet kan snabbt
förändras. En god ekonomisk framförhållning är av
vgörande betydelse.
siffersamman-
tällning har inga förändringar gjorts.
a
Behovet av förändringar av strukturer på såväl
arbetssätt som tjänsteutbud erfordras för att klara
uppgiften”. Beträffande anslagsnivå i
s
Verksamhet
Nettokostnader, tkr Budget Budget Föränd-2011 2012 ring
Socialnämnd 811 825 14
Anslag för oförutsedda behov 4 000 2 000 - 2 000
Gemensam adm mm 10 996 10 113 - 883
Individ och familje-omsorg 18 753 20 883 2 130
Äldreomsorg 165 886 170 827 4 941
Handikappomsorg 43 991 43 047 - 944
Arbete och aktivitet 10 533 12 886 2 353
SUMMA 254 970 260 581 5 611
33
Anslag för oförutsedda behov Anslaget är reducerat från 4 Mkr till 2 Mkr.
m 30 tkr
r inlagt och avser länsgemensam resurs.
samt ändringar i andra huvudmäns
erksamheter.
r en 1:e socialsekre-
rarefunktion prövas.
störst under
elger. Modell är under utarbetande.
s. Anslaget för försörjnings-
töd ökas med 500 tkr.
kompensation för löneökningar
verkar på ram.
rsök via statlig ersättning.
rendena följs nogsamt.
offentligt
kyddat arbete, budgeterats med 1,4 Mkr.
mrådena personal, kvalitet och ekono-
i fortsätter.
ltat ska ligga till grund
r verksamhetsplaneringen.
åväl personal, brukare, brukarorgani-
ationer etc.
dreomsorg samt insatser för barn och
ngdomar.
ing av nationella
ktlinjer exempelvis demensvård.
Gemensam administration
Under år 2011 erhållet engångsanslag om 1 Mkr för
extra kompetensutveckling är borttaget. Ramtillskott
avseende Finsam (finansiell samordning) o
ä
Avdelning för individ- och familjeomsorg
Individ- och familjeomsorg påverkas i hög grad av
utbudet av resurser i angränsande verksamhetsom-
råden. Vissa avgörande faktorer i omvärlden går
inte att påverka i större utsträckning som exempel-
vis arbetslöshet, konjunktur, förändringar i socialför-
säkringssystem
v
En ökad arbetsbelastning inom området erfordrar en
förstärkt arbetsledning varfö
te
Anslag för att pröva en annan form av social be-
redskap (socialjour) än den hittillsvarande som utgår
från förtroendevalda upptas. Beredskapen gäller
icke kontorstid. Behovet bedöms som
h
Ökade anslag för kontaktpersoner/kontaktfamiljer
om 500 tkr har upptagit
s
Avdelningen för äldreomsorg
Verksamheten är föremål för fortsatt omstrukturering
med målbilden att anpassa kostnaderna i riktning
mot länssnittet. En verksamhetsanpassning i stor-
leksordningen 2 Mkr i ramreducering är beaktad. En
ramökning för statlig ersättning för anhörigstöd 340
tkr samt därtill
in
Avdelningen för handikappomsorg Tidigare beräknade kostnader för ökade elevhems-
placeringar har hittills uteblivit. Viss osäkerhet råder
beträffande preliminärt aviserade kostnadsökningar
till följd av nya ärenden samt varaktighet som in-
verkar på möjlighet till åte
Ä
Avdelningen för arbete och aktivitet
Inom verksamheten har inrymts anslag för trygg-
hetsanställningar med motsvarande 1 Mkr, det vill
säga 10 platser. Vidare har anslag som tidigare
tilläggsbudgeterats avseende OSA,
s
Planerade aktiviteter under nästa år Socialnämndens långsiktiga handlingsprogram som
omfattar målo
m
Nämndens kvalitetsarbete med särskild fokus på
analys och uppföljning av resu
fö
Värdegrundsarbetet ska vara ett fortsatt prioriterat
område. Ett bra bemötande med respekt och öd-
mjukhet ökar förutsättningarna för att skapa tilltro till
verksamheten. Under 2012 ska enligt beslut i social-
nämnden värdegarantier utarbetas med bred för-
ankring hos s
s
All verksamhet ska bedrivas och utvecklas med ut-
gångspunkt från evidensbaserad kunskap och be-
prövad erfarenhet, vilket ska leda till hållbara lös-
ningar och varaktiga förändringar för individen. Till-
vägagångssättet initieras och tillämpas främst på
områdena riskbruk och missbruk, kunskapsutveck-
ling inom äl
u
Fortsatt arbete med implementer
ri
34
Fortsätter delta och utveckla äldreomsorgsverksam-
heten med utgångspunkt från erfarenheter utifrån
gistrering i Palliativa registret samt kvalitetsregist-
ygg
nde hembesök hos alla 75-åringar enligt länsgem-
te med att utveckla anhörigstöd även
l andra målgrupper än äldre enligt utökat ansvar i
a för boendeformer inom
drevården enligt intentioner i kommunens plan för
rbeta med handlingsplaner med utgångspunkt från
rganisera och aktivt arbeta med integrationsfrågor
an med Landstinget för hantering av
gitalt informationsutbyte och så kallad obruten
rdera och implementera lärdomar från kost och
utritionsprojektet som genomförs med stöd av die-
rkan – barn och ungdomar som
r illa eller riskerar att fara illa. Fokus på utarbetad
amverkansmodell.
och stabil orga-
sation som klarar av att förändras i takt med att in-
kärpt tillsyn samt efterlevnaden till bl a de natio-
ella riktlinjerna indikerar detta.
Målgod ing
Kommunens resurser till barn och ungdomar
• en ska bedrivas kostnadsmässigt i
nivå med länssnittet exkl Östersund. Kvalitet
och service ska jämföras med kommunernas
snitt i länet.
re
ret Senior Alert.
Genomföra samt utvärdera resultat av föreb -
a
ensam modell i samarbete med primärvården.
Fortsätter arbe
til
lagstiftningen.
Dimensionera och planer
äl
äldrevård 2011-2018.
A
genomförd medarbetarundersökning (2011).
O
med utgångspunkt från nytt ansvarsområde.
Arbeta med strategi för nationell E-hälsa. Ökad grad
av samverk
di
vårdkedja.
Utvä
n
tist.
Strategier för samve
fa
s
Framtiden
Arbetet med att skapa en långsiktig
ni
vånarnas krav förändras fortsätter.
Kraven på kvalitet i verksamheterna kommer att
ytterligare öka.
S
n
och riktlinjer som är av betydelse för en ekonomisk hushålln
•
ska samverka för att tidigt hjälpa barn och ung-
domar i behov av stöd.
• Kommunen ska arbeta för att motverka miss-
bruk av alkohol och andra droger.
Äldreomsorg
35
36