Central tertialrapport 2 2015 Kommunstyrelse - kungalv.se · 4(46) 1 Inledning Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer,

Central tertialrapport 2 2015

Kommunstyrelse

2(46)

Innehållsförteckning

1 Inledning ............................................................................................................................... 4

2 Volymer ................................................................................................................................. 5

2.1 Verksamhet ............................................................................................................................. 5

3 Uppföljning av KS Resultatmål .......................................................................................... 7

3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) .............................. 7

3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället .............................................. 7

3.1.2 Attraktiv arbetsgivare ................................................................................................... 8

3.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå ............................................................................... 9

3.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande .................................................................... 10

3.2 I Kungälv finns arbete åt alla ................................................................................................ 11

3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete .............................. 11

3.3 Attraktivt boende ................................................................................................................... 12

3.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka ........... 12

3.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. ........................................ 13

3.4 Minskad segregation ............................................................................................................. 14

3.4.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet ..................................... 14

3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 16

3.4.3 Barnfattigdomen ska minska ....................................................................................... 17

3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan ....................................................................................... 18

3.5.1 Öka andelen kollektivtrafikresenärer .......................................................................... 18

3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp .................. 19

3.5.3 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete ............................................ 20

3.6 Gör rätt från början – investera i barn och unga .................................................................... 20

3.6.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan ........................................... 20

3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka ....................................................... 21

3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv........................ 22

4 Personal ............................................................................................................................... 24

4.1 Personalvolym ....................................................................................................................... 24

5 Ekonomi .............................................................................................................................. 26

5.1 Kommunövergripande analyser ............................................................................................ 26

5.1.1 Finansiella mål ........................................................................................................... 27

5.2 Periodutfall ............................................................................................................................ 27

5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2015 ..................................................................................... 28

5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2015 ................................................................................. 29

5.5 Balansräkning per 31 augusti 2015 ....................................................................................... 30

5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2015 ............................................................................ 32

3(46)

5.7 Finansiell rapport .................................................................................................................. 34

5.8 Resultatprognos 2015 (12 månader) ..................................................................................... 36

5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2015 ................................................................... 37

5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2015 ...................................... 42

5.11 Koncernföretagen .................................................................................................................. 43

6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ............................................................ 44

4(46)

1 Inledning

Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer,

Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på

verkligt utfall januari till och med augusti med prognos för helåret 2015. Inledningsvis presenteras

en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen bygger

på aktiviteter, indikatorer och målbedömning på sektorsnivå. Sektorernas tertialrapporter redovisas

på www.kungalv.se (>kungalv.se>kommun och politik>Kommunfakta>Ekonomi).

Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål

Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)

Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället

Attraktiv arbetsgivare

Underhåll på trygg och säker nivå

Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande

I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete

Attraktivt boende Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka

Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.

Minskad segregation Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet

Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten

Barnfattigdomen ska minska

Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen kollektivtrafikresenärer

Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp

Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete

Gör rätt från början – investera i barn och unga Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan

Kunskaperna hos elever och studerande ska öka

Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv

5(46)

2 Volymer

2.1 Verksamhet

Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2

2015

Plan helår T2

2015

Prognos helår 2015

Arbetsliv o Stöd

Försörjningsstöd + Gemensam mottagning

Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemensam mottagning 556 720 720

Arbetsliv o Stöd Gemensam mottagning

Antal inkomna aktualiseringar 0 - 20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) 148 250 250

Arbetsliv o Stöd Barn och ungdom 0-20 år

Antal vårddagar institution 0-20 år 1 105 2 250 2 250

Antal vårddagar familjehem 0-20 år 5 576 11 000 10 000

Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år 3 047 5 526 5 526

Arbetsliv o Stöd

Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten

Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom 158 175 175

Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år 2 5 5

Arbetsliv o Stöd Missbruksenhet

Antal vårddagar institution 21- år 1 320 1 800 2 000

Antal vårddagar familjevård 21- år 220 700 700

Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år 2 405 2 500 3 500

Arbetsliv o Stöd

Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna 91 88 91

Arbetsliv o Stöd Arbetslivscentrum

Antal brukare daglig verksamhet 204 200 210

Servicesektorn Måltidsservice

Antal serverade måltider totalt 1 416 000 2 400 000 2 340 000

Kommunledningssektor Kommunala fastigheter

Elförbrukning (MWh) 10 880 16 700 17 200

Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 223 939 223 625 224 000

Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 31 514 30 079 31 000

Skola Förskola Antal helårsplatser 1 740 1 823 1 793

Skola Pedagogisk omsorg Antal barn 216 227 230

Skola Förskoleklass Antal elever 563 512 538

Skola Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 4 090 4 003 4 030

Skola Fritidshem Antal barn 2 477 2 265 2 354

6(46)

Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2

2015

Plan helår T2

2015

Prognos helår 2015

Skola Grundsärskola Antal elever 28 31,5 30

Skola Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 458 1 520 1 497

Skola Mimers Hus/Gymnasiesär Antal elever 97 102 103

Skola Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv

Skola Fristående förskolor Antal barn 496 502 500

Skola Fristående förskoleklass Antal elever 48 67 48

Skola Fristående grundskola Antal elever 575 592 575

Skola Fristående fritidshem Antal barn 264 303 265

Skola Fristående gymnasieskola Antal elever 315 249 284

Vård och äldreomsorg Platser

Totalt antal platser, i egen regi 386 387 387

Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter 162 162 162

Omsorgslägenheter 176 176 176

Vård och äldreomsorg Köpta platser/vårddygn Köpta årsplatser 0,7 1 1

Vård och äldreomsorg Brukare i hemtjänsten

Brukare med hemtjänst 949 1 030 1 030

Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende 988 1 050 1 050

Vård och äldreomsorg

Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten 262 823 370 000 398 000

7(46)

3 Uppföljning av KS Resultatmål

3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska

förutsättningar)

3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället

Tolkning

Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för

att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället.

God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de

verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.

Arbete pågår/Målsättning håller

Kommentar av utfall

Indikatorn ekonomi visar på ett prognostiserat underskott för helåret på 9 Mkr jämfört med budget.

Indikatorn över behov visar att flertalet volymtal följer plan. Men, ett antal visar större avvikelser.

Däribland är det timmar i hemtjänsten som visar stor avvikelse från planerade volymer.

Indikatorn kvalitet mäts genom tidningen Fokus ranking. Resultatet för 2015 visar att Kungälv

ligger bra till på en 29:onde plats även om den är en placering sämre än 2014.

Sektorernas måluppföljning visar att en mängd aktiviteter pågår i förvaltningen för att nå målet.

Analys

Att balansera mellan att "gasa" för att få effekt och att "bromsa" för att klara de ekonomiska

villkoren är inte enkelt. Resultaten efter 8 månader visar att förvaltningen arbete med att organisera

resurserna för att möta de krav som ställs på samordning pågår med det finns mycket kvar att arbeta

med.

Så här går vi vidare

Vi fortsätter arbeta med att hantera volymförändringar, ekonomiska avvikelser och justeringar av

kvalitetsnivåer genom samordning och prioriteringar.

Indikator Utfall Målvärde

Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) -2 139 -2 130

Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) 77,8% 100%

Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning ”Här är det bäst att bo”) 29 30

Aktivitet

Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela förvaltningen för medveten styrning och ökad samordning.

Pågående

8(46)

3.1.2 Attraktiv arbetsgivare

Tolkning

Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs

och vill stanna.

De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud

Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt

Kommentar av utfall

Inom flera områden pågår arbete för att profilera förvaltningen som attraktiv, exempelvis tas på

flera sektorer individuella kompetensutvecklingsplaner fram. Att minska arbetad tid utförd av

timanställd personal ökar kvalité i verksamheten och ger fler personer bättre anställningsvillkor.

Många svårrekryterade tjänster inom skolan inför höstterminen 2015 har lett till att antalet

ansökningar har sjunkit till ca 15 per annons under tertial 2.

En uppföljning av det aktivitetsbaserade arbetssättet i stadshuset är ännu ej gjord, så idag finns inget

underlag som visar på i vilken utsträckning det nya stadshuset bidrar till uppfattningen att Kungälv

är en attraktiv arbetsgivare, även om mångas upplevelse av stadshuset är positiv.

För att få en röd tråd i arbetet med attraktiv arbetsgivare pågår ett arbete med att ta fram ett

Personalpolitiskt program.

Glädjande är att Kungälvs kommun 2016 är nominerad som en av Sveriges mest attraktiva

arbetsgivare av attitydföretaget Universum

Analys Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete och för närvarande fokuseras

arbetet på ledarskapet samt hur stödfunktionernas roll ska se ut framåt. Att kvinnors

medelsysselsättningsgrad närmar sig männens får ses som ett resultat av att de kvinnor som anställts

i förvaltningen själva fått önska sysselsättningsgrad enligt kommunstyrelsens beslut om "önskad

sysselsättningsgrad".

Vid rekrytering och andra externa kontakter är det viktigt att marknadsföra Kungälvs kommun som

en attraktiv arbetsgivare. Utgångspunkten är våra värderingar och när dessa genomsyrar allt vårt

arbete skapas en attraktiv arbetsgivare.

Inom sektorerna vård- och äldreomsorg och arbetsliv och stöd har arbetad tid utförd av timanställda

inte minskat i den utsträckning som är önskvärd. Det beror på att det råder brist på utbildad

personal. Detta påverkar även att införa "bemanning efter behov".


I arbetet med projektet "optimerad bemanning" fortsätter rekrytering av undersköterskor och

sjuksköterskor.

Arbete pågår med att utveckla introduktion för chefer och medarbetare samt att ta fram

utvecklings/kompetensutvecklingsplaner.

Under september genomförs medarbetarenkäten.


Antal sökande per ledig tjänst 15 29

Sjuktal 6,57% 5,6%

Sysselsättningsgraden för kvinnor 92,3 96,6

Andel timanställda 12,9% 11,4%

9(46)

Aktivitet

Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi.

Pågående

Bilda analysgrupp Pågående

Införa IT-stöd för Avvikelser och tillbud (Attraktiv arbetsgivare) Pågående

3.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå

Tolkning

Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks


Kommentar av utfall

Det planerade underhållet har genomförs enligt plan, inklusive kvarvarande åtgärder från 2014.

Under året kommer cirka 135 olika entreprenader att starta upp på ungefär 127 olika objekt

(fastigheter).

Arbetet utifrån underhållsplanerna för beläggning, lekplatser och grönplan går enligt plan. För att

minska antalet akuta utryckningar förebyggs driftstörningar på gatubelysning genom att byta ut

äldre kablar. Även Vatten och avlopp byter ut äldre vatten och avloppsledningar.

Analys

Resterande underhållsåtgärder ser ut att följa plan och utförs under hösten.

Kommunen har för närvarande drygt 220 000 kvm lokalyta och bygger just nu mycket lokaler som

innebär stora kostnader längre fram. Riktvärdet för kommunala lokaler är cirka 150 kr/kvm medan

Kungälv ligger på 92 kr/kvm. För att säkerställa underhåll på en trygg och säker nivå och en god

inomhusmiljö bör Kungälv närma sig snittet.


Förvaltningen fortsätter att kvalitetssäkra underhållsplanen utifrån perspektiven att

underhållsåtgärderna planeras för genomförande, i rätt tid och tillräcklig omfattning.

Införandet av komponentavskrivning kommer att medföra att de flesta underhållsåtgärderna

kommer att belasta investeringsbudgeten vilket i sig innebär att driftkostnaden för underhållet under

kommande år kommer att minska.

Planer för vatten och avlopps-nät och gatubelysning är under framtagande.

Aktivitet

Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Pågående

10(46)

3.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande

Tolkning

God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för

service, drift och underhåll.


Kommentar av utfall

Totalt ligger utfallet för lokalkostnaderna 6 procentenheter lägre än budget för tertial 2. Det beror

främst på att hyrorna inbetalas i förskott och att septembers hyresintäkt är med i utfallet.

Energikostnaderna är ca 1 millioner kronor lägre än budgeterat. Däremot fortsätter det

felavhjälpande underhållet att öka.

Mätning av yt-indikatorer för sektorerna sker en gång om året, genom en lokalrevision per sektor i

samband med årsbokslutet. Antal kvadratmeter i inhyrda lokaler är 31 514 kvadratmeter.

I augusti brann Sandbacka förskola (en-avdelning) vilket innebär att det skett en tillfällig förtätning

på några övriga förskolor. Grundskolan har en generell elevökning varför de flesta skolor är

trångbodda och kompletterade med paviljonger. Gymnasieskolan har däremot en generell

elevminskning och har inte fyllt alla platser inför läsåret 2015/16. Vilket innebär att lokalerna inte

nyttjas maximalt.

Analys

Effektiv samordning gör att tomma lokaler snabbare kan fyllas eller avvecklas efter behov.

En viktig fråga för att kunna lösa förvaltningens både dokumenterade och akuta lokalbehov är

investeringsplanens verkställighet samt vilka resurser som krävs för genomförande.

Inga större lokalanpassningar har genomförts av gymnasieskolans lokaler. Utmaningen för

gymnasiet är tvärtemot övriga verksamheter att det finns mycket plats och få elever.


Förvaltningen fortsätter att ha fokus på sektorernas lokalbehov och dess lokalförändringar. Det är

viktigt att genomföra investeringsbudgeten. Särskilt fokus läggas på lokaler för sektorerna Vård-

och Äldreomsorg, Arbetsliv och Stöd samt förskolans verksamhet.


Lokalkostnader i relation till budget 60% 66%

Lokalytor - antal kvm i egna lokaler

Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler 31 514 30 000

Aktivitet

Stäm av de föreslagna lokalkostnadsindikatorerna mot branschnyckeltal Pågående

Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi.

Pågående

Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler Pågående

Bilda analysgrupp för effektivt lokalutnyttjande Pågående

11(46)

3.2 I Kungälv finns arbete åt alla

3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete

Tolkning

Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att

tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner,

utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete.

Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och

utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning.


Kommentar av utfall

Arbetet med målet i förvaltningen följer i stort sett plan. Flera viktiga indikatorer går åt rätt håll och

visar grönt

Arbetslösheten i Kungälv är 1,8% vilket kan jämföras med rikets 4,3% och Västra

Götalandsregionens 4,0%. Vid jämförelse med samma period föregående år är det en förbättring

och vi ligger under målvärdet för året.

Även ungdomsarbetslösheten minskar i Kungälv. Den är för närvarande 3,7% att jämföra med

rikets 7% och regionens 6,6%.

Kostnaderna för försörjningsstöd ligger enligt plan, antalet hushåll beroende av försörjningsstöd har

minskat.

Antalet nyetablerade företag ligger i samma nivå som tidigare och bättre än målvärdet

Efter en trög start i våras har 3 personer fått arbete eller gått vidare till studier efter avslutade

stödanställningar. Det är dock lägre än målvärdet 6

69% av gymnasieungdomarna har efter 2 år arbete eller har gått vidare till studier. Det är bättre än

riket.

Analys

Det gemensamma arbetet i förvaltningen är viktigt för att skapa förutsättningar för fler jobb i

kommunen och arbetet visar resultat. Det är ett fokus på stödanställningar, praktikplatser och

sommarjobb i förvaltningen. Näringslivsrankingen går åt rätt håll även om det inte riktigt når

målvärdet

73% av bemanningsenhetens timavlönade är ungdomar som på detta sätt ges en möjlighet att

etablera sig på arbetsmarknaden.


Arbetet fortsätter enligt plan. Särskild uppmärksamhet kommer att läggas fortsatt utveckling av det

gemensamma arbetet och analysen av kartläggning av personer som behöver extra stöd för att bli

arbetsföra inom stöd och försörjning.

Projekt Arbetslinjen har initierats. Målet med projektet är att minska den genomsnittliga

biståndstiden samt öka antalet personer som blir självförsörjande.

Vuxenutbildningen startar under hösten lärlingsplatser inom vårdutbildning som syftar till att

utbilda fler undersköterskor som kan täcka Kungälv kommuns behov av arbetskraft inom

vårdsektorn. Vuxenutbildningens fortsätter att anpassa utbudet efter arbetsmarknadens efterfrågan.

Fortsatt arbete med kommunens service och leverans till de lokala företagen. Undersökningen Insikt

visar att företagen i kommunen fortfarande inte är nöjda med den kundservice kommunen erbjuder.

12(46)

Även Svenskt näringslivs undersökning pekar på detta.


Arbetslösheten i Kungälv 1,8% 2%

Kostnader försörjningsstöd ska minska 24

Antal stödanställningar 116 105

Antal sommarjobb 415 430

Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 136

Avtalslojalitet

Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar

3 6

Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%)

69 65,8

Antal nyetablerade företag 150

Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking 66

Aktivitet

Skapa arenor och samverkansprojekt Pågående

3.3 Attraktivt boende

3.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre

skall öka

Tolkning

Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov


Kommentar av utfall

Antal lägenheter mindre än 35 kvm är resurskrävande att mäta och har därför inte prioriterats.

Kungälvsbostäder har färdigställt kommunens första trygghetsboende på Kvarteret Orren. Antal

bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning har ökat med 7 bostäder.

Dessutom har en särskilt anpassad bostad med personlig assistans tillskapats.

Avtal har slutits för 40 vård- och omsorgsplatser som kommer att tas i bruk från oktober. Vid vård

och omsorgsboende har 4 nya platser tillkommit på Gläntan i Kärna. Behovet är enligt

lokalresursplanen 60 nya platser innan årsskiftet. Cirka 20 platser saknas för att nå målvärdet 394

vid årets slut.

Målvärdet för antal bostäder för flyktingar är inte uppnått. Under sommaren ökade antalet

ensamkommande flyktingbarn till kommunen. En särskild grupp har inrättats i förvaltningen som

har ett samordningsansvar kring flyktingfrågan. Gruppen arbetar bland annat med att ta fram

boenden för flyktingar.

Analys

Det finns ett fortsatt stort behov av bostäder för äldre, flyktingar och personer med

13(46)

funktionsnedsättning.

De snabba förändringarna av behoven av boenden för flyktingar gör att långsiktiga handlingsplaner

behöver kompletteras med ett flexibilitet arbetssätt.


Innan årsskiftet ska förstudier för upp emot 200 bostäder för äldre presenteras.

Boendegrupperna fortsätter organisera arbetet och samarbetet med lokalresursplanerarna inom

kommunen.

Frågan om boende för flyktingar är fortsatt prioriterat under året.


Antalet lägenheter (<35 kvm)

Antalet bostäder för flyktingar 6 30

Antalet platser vid vård- och omsorgsboende 338 394

Antalet lägenheter i trygghetsboende 29 29

Antalet lägenheter vid LSS-boende 110 109

Aktivitet

Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter Pågående

3.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.

Tolkning

Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka.

Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter.

Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen

Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd

Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31

Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och

detaljplaner samt kortare ledtider.

Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler

Det skall vara en variation av upplåtelseformer

Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden


Kommentar av utfall

Flera KS indikatorer visar låg måluppfyllnad. Andel hyresrätter av färdigställda bostäder innebär en

stor arbetsinsats för att samla in. Data har därför inte mätts.

Arbetet med att förändra detaljplaneprocessen och bygglovsprocessen tar tid. Insiktsundersökningen

visar på dåligt resultat för bygglov samtidigt som den egna undersökningen avseende bygglov visar

bättre resultat. Intresset för att bygga i Kungälv upplevs som fortsatt högt.

Nöjd regionindex mäts inte 2015. Mätningen 2014 visade ett bra resultat (grönt).

Analys

Ansökningar visar att Kungälvs kommun är fortsatt en attraktiv kommun för fastighetsinvesteringar

14(46)

vilket är en förutsättning för att nå målet.

Arbete med förändring av arbetsprocesser pågår men kan inte läsas ut i något resultat ännu.


Under slutet av 2015 och början av 2016 beräknas 8 stycken detaljplaner vinna laga kraft vilka

tillsammans medger 900 nya bostäder. Detaljplanerna finns i Stadskärnan, Ytterby, Marstrand och

Diseröd. Det enskilt största bidraget till antalet möjliga bostäder ger detaljplanen för Kongahälla

östra med 290 bostäder. De två första bygglovsansökningarna för Kongahällaprojektet har kommit

in.

Ett betydande tillskott till antalet färdigställda bostäder är 100 lägenheter i Ytterby centrum som

invigs nu i september.

Handläggningen av ansökningar om planbesked revideras så att större tyngd läggs på att analysera

möjligheten att säkra kommunens lokalförsörjningsplan inom sökandens projekt.

Mer arbete kommer att genomföras för att uppnå högre effektivitet. Det kommande arbetet kommer

att fokusera på bland annat uppföljning och samordning mellan enheter och sektorer.


Antal ansökta detaljplaner 9 10

Antal ansökta och godkända detaljplaner 1 4

Antal färdigställda bostäder 114 333

Andel hyresrätter av färdigställda bostäder

Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) 45 62

Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät)

3,5 3,5

Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i

Aktivitet

Förändra detaljplaneprocessen Pågående

Förändra bygglovsprocessen Pågående

Anordna seminarier tillsammans med byggherrar Pågående

Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans Pågående

3.4 Minskad segregation

3.4.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet

Tolkning

Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn


Kommentar av utfall En processkartläggning av mottagandet av nyanlända genomfördes i juni 2015. Resultatet av

15(46)

kartläggningen visade på behov av ett förvaltningsgemensamt samordnat mottagande för att

möjliggöra en snabb och kvalitetssäker integrationsprocess.

För närvarande pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att hitta lösningar för att hitta boende

och rekrytera personal för att möta den stora tillströmningen av i första hand ensamkommande barn

och ungdomar.

Avtal finns med Arbetsförmedlingen om att ta emot nyanlända i etablering för språkpraktik samt

coachning i arbetspraktik och stödanställning.

Minneskonsert för John Hron genomfördes av den ideella föreningen "Tillsammans för Kungälv"

med stöd från förvaltningen. Arbetet med att se över och förändra föreningsbidragen i kommunen

har bland annat ökad integration som ett fokusområde.

Analys Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etablering av flyktingar under de första två åren.

Förvaltningen har ansvar för boendefrågorna samt i vissa fall för kompletterande stöd och

försörjning för nyanlända.

För att öka integrationen vid flyktingmottagandet krävs att ett särskilt fokus läggs på att samordna

förvaltningens insatser.

Antalet nyanlända som har rätt till undervisning i kommunens skolor ökar. Det ställer krav på

kommunens verksamheter.

Så här går vi vidare Fortsatt arbete pågår med att hitta boende och rekrytera personal för att möta den stora

tillströmningen av i första hand ensamkommande barn och ungdomar.

Pengar för flyktingguideverksamhet finns och arbetet kommer inledas under hösten. Samordning av

information, vägledning och tjänster till nyanlända är på gång även information till allmänheten

kommer att samordnas.

I de nya riktlinjerna för föreningsbidrag ska utbudet som vänder sig till ensamkommande barn och

ungdomar ses över och utökas. Kommunens kulturutbud ses över inför 2016 med ett fokus att

inkludera fler grupper i samhället. Verksamheten i "Välkomsten" planeras starta våren 2016.


Andel ensamkommande i studier/arbete 100% 100%

Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd 33 30

Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år 0 7

Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart.

53

Aktivitet

Praktikplatser och stödanställningar inom kommunen (Hela förvaltningen) Pågående

Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga.

Pågående

16(46)

3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen

och öka jämlikheten

Tolkning

Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende

på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra

viktade faktorer.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund

Migrationsbakgrund

Familjer med försörjningsstöd

Kön

För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att

erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning.


Kommentar av utfall

Skolresultaten för vårterminen redovisas vecka 49.

Under våren genomfördes en social översiktskartläggning i kommunen.

Tre sociala investeringsprojekt beslutats; multikompetent team i förskolan, drogprevention och

teknikstöd i gymnasieskolan. Rekrytering av multikompetent team pågår och är nästan avslutad.

Under hösten kommer teamet att initiera sitt arbete. Det sociala investeringsprojektet "teknikstöd i

skolan" kommer att fortsätta ett år till med fokus på gymnasieskolan. Syftet är att få teknikstödet att

fungera som en etablerad anpassningsinsats integrerad i gymnasieskolans arbete.

Analys

Multikompetenta teamet kommer att ge ökade möjligheter till insatser för barn i behov av särskilt

stöd redan i förskoleåldern.

Elevernas socioekonomiska bakgrund och i synnerhet föräldrarnas utbildningsnivå spelar idag

alltför stor roll för elevernas studieresultat i grundskolan. Alla lärare behöver därför öka sina

kunskaper i att möta alla elever där de är för att utveckla elevernas kunskaper. Att minska

segregationen i skolorna är viktigt då forskning pekar på att det ökar studieresultat hos alla typer av

elevgrupper.


Som en del av grundskolornas resursfördelningsmodell finns den så kallade strukturresursen.

Strukturresursen omfördelar pengar med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund eftersom

det har ett samband med elevernas studieresultat. Under hösten genomförs en uppföljning av

grundskolornas användning av strukturresursen samt en översyn av strukturresursens effekter på

resursfördelningen i grundskolan.

Gymnasieskolan fortsätter det påbörjade arbetet med kompetensutvecklingsinsatser för alla lärares

möjlighet att arbeta med särskilda anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.

Under hösten kommer det multikompetenta teamets arbete att initieras.

Teknikstödsarbetet implementeras under hösten på hela Mimers Hus Gymnasieskola. All personal

har fått utbildning i frågan och arbetet fortsätter med att bli en del av det ordinarie elevhälsoarbetet.

Med den sociala översikten som grund pågår analysarbete kring hur ytterligare sociala

investeringsprojekt kan stärka skolans kompensatoriska uppdrag. Arbetet sker i samarbete med

externa aktörer.

17(46)


Nationella prov i årskurs 9

Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde -11 0

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3

Fortbildning för lärare, kostnad

3.4.3 Barnfattigdomen ska minska

Tolkning

Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de

förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och

barnfattigdom är som störst.


Kommentar av utfall

Antalet barn i familjer med beroende av försörjningsstöd har ökat under tertial två. Andelen

drogrelaterade anmälningar/ansökningar har minskat under tertialen jämfört med föregående.

Indikatorn barnfattigdom är komplicerad att räkna fram.

Social översiktsplan antogs vid kommunstyrelsen den 24 juni.

De tre projekten multikompetenta team i förskolan, riktad drogprevention samt teknikstöd i skolan

har initierats. Projektledare och styrgrupper är tillsatta.

Den 3 september arrangerades ett dialogmöte med folkhälsorådet, strategisk samverkansgrupp och

inbjudna aktörer.

Social översiktsplan har integrerats i förslag till Välfärdsbokslut 2014.

Analys Resultatet av de sociala investeringarna kan inte avläsas då arbetet just har påbörjats och detta är ett

långsiktigt arbete. Något fler barn lever i familjer med försörjningsstöd detta tertial. Det är dock

svårt att dra slutsatser av orsaken till detta. Det går ej att uttala sig om huruvida barnfattigdomen har

ökat eller minskat.

Så här går vi vidare Ambitionen är att tillsammans med interna och externa aktörer arbeta fram riktade sociala

investeringsprojekt utifrån analysens slutsatser. Under hösten kommer de familjer som uppbär

långvarigt försörjningsstöd att följas upp och ett analysteam skall startas för att granska orsakerna

till ökningen av antalet barnfamiljer i försörjningsstöd. Arbetet med att minska barnfattigdomen är

långsiktigt och uppföljningen sker därmed över tid.


Barnfattigdom

Drogmissbruk (0-20 år) 7% 70%

Biståndsinsatser inom socialtjänsten 1 949 1 900

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 229 220

18(46)

Aktivitet

Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi) Pågående

Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp Socioekonomi)

Pågående

3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan

3.5.1 Öka andelen kollektivtrafikresenärer

Tolkning

Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker

kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska.


Kommentar av utfall Resultat av antalet resande redovisas i tertial 3.

Föregående år har det byggts många pendelparkeringar. Under 2015 byggs inga nya, däremot

planeras det ytterligare pendelparkeringar under 2016- 2018. Västtrafik kan enbart redovisa antalet

resande på hela linjen, alltså inte ge ett resultat för enbart Kungälvs kommun.

Den 31 augusti var 21 personer anslutna till årskort för västtrafik till reducerat pris som kommunen

erbjuder sin personal.

Analys För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv krävs regional samverkan av trafikplanering samt arbete

för att skapa goda lokala förutsättningar.

Erbjudandet om årskort till reducerat pris verkar inte tillräckligt fördelaktigt.


Under året avser förvaltningen öka arbetet med information och opinionsbildning för att fler ska

välja de kollektivtrafikerbjudanden som finns.

Under kommande år planeras nya pendelparkeringar i Diseröd, Vävra och vid det planerade

Resecentrumet.


Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort 21 24

Antal pendelparkeringar i kommunen 0 0

Antal resande med Grön express och Bohusbanan

Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd

19(46)

3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och

koldioxidutsläpp

Tolkning

Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning,

transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt

i kommunen.

Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska.


Kommentar av utfall

Indikatorn energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler redovisas årligen i samband

med bokslut. Solcellsanläggningar på Stadshuset och Björkängens förskola bidrar till att

energiförbrukningen kommer att minska under året.

Målvärdet för energiförbrukning kommunal offentlig belysning har inte fastställts ännu. Antalet

VA-anslutningar ökar. Det nya vindkraftverket ökar självförsörjningsgraden av elenergi.

Indikatorn minskning av fossila koldioxidutsläpp visar mätresultat för 2014 och ligger bra till i

förhållande till målvärde.

Mätning av vattenkvaliteten (kväve, fosfor mm) i fyra vattendrag görs sedan många år av

miljöenheten i samarbete med länsstyrelsen. Resultaten redovisas i årligt miljöbokslut och är

underlag för planering av lämpliga åtgärder.

Analys

Arbetet med minskad energiförbrukning och utsläpp är långsiktigt och aktiviteter pågår enligt plan

med flera indikatorer som visar på en positiv utveckling.

VA-planearbetet och utbyggnad av VA i kustzon medför successivt förbättrad ekologisk status

genom minskad påverkan från spillvatten och dagvatten. Flera delplaner i Va-planen kommer att

beskriva kommande arbete rörande detta.


Arbetet fortsätter enligt lagda planer.

Samtliga vattendrag har inventerats och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för framför allt

öring genomförs varje år. En sammanställning av detta arbete är tänkt att göras under 2015/16.

Förvaltningen planerar att under året införa ett nytt energiuppföljningssystem för att skapa bättre

förutsättningar till att driftoptimera våra energisystem.


Öka andelen anslutningar till VA. 64 46

Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon 2,7 3

Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kWh/kvm (väderkorrigerad förbrukning)

Självförsörjningsgrad av energi (elenergi) 2,3% 2%

Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kWh 405 000

20(46)

Aktivitet

En plan utarbetas för att förbättra den ekologiska statusen i Kungälvs vattendrag (med mät-punkter). En del av arbetet blir att identifiera värdefulla stränder och miljöer, samt översvämningsbenägen mark.

Pågående

Kampanjer, satsningar, information för att få medborgarna att bidra till minskad klimatpåverkan Pågående

3.5.3 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete

Tolkning

Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och

organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem


Kommentar av utfall

Arbete med miljöpolitiskt program pågår enligt plan. Framtid och Utvecklingsberedningens

miljögrupp leder arbetet politiskt och förvaltningen stödjer med strategisk kompetens.

Analys

Programmet är en viktig grund för ett miljöledningssystem.


Det miljöpolitiska programmet tas fram under sommaren/hösten för beslut i fullmäktige.

Arbete med miljöledningssystem kommer ske i projektform. Ett projektdirektiv är påbörjat och ska

behandlas i förvaltningsledningen. En förstudie eller projektplan bedöms kunna genomföras under

året.


Införa miljöledningssystem under 2015-2018 0 0

3.6 Gör rätt från början – investera i barn och unga

3.6.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan

Tolkning

Från och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt vara 18,5 barn.

Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som 2014.


Kommentar av utfall

Det genomsnittliga antalet barn per avdelning är i september månad 16,9 barn, siffran är en

ögonblicksbild som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per

avdelning är som högst på våren och som lägst på hösten.

Från och med höstterminens start har antalet platser per förskoleavdelning minskat till 18 från 19.

Indikatorn antal barn per vuxen når målvärdet.

21(46)

Analys

Målet för året är uppnått.


Vi planerar för nästa sänkning av antalet barn per avdelning som kommer 2017.


Genomsnittligt antal barn per avdelning 16,9 18

Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen 5,4 5,5

3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka

Tolkning

Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former

som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god

skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete.


Kommentar av utfall

Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): ”NT-

utveckling för förskola” & ”Utvecklingsprojekt med Universeum”. Under våren har en kartläggning

av behov och befintliga kunskaper inom NT har sammanställts.

Indikatorerna för de lägre åldrarna, nationella prov i årskurs 3 och 6 samt betyg i årskurs 6

presenteras i tertial 3.

Andelen godkända elever i årskurs 9 har i jämförelse med 2014 ökat. En stor del av denna ökning

skedde på sommaren då många elever lyckades läsa upp sitt slutbetyg, och därmed bli godkänd i

alla ämnen, på lovskolan. Dessa elever kommer inte att synas i den officiella statistiken eftersom

den bygger på ett nuläge precis efter skolslut i juni. För att få en rättvisande jämförelse presenteras

andelen godkända elever med sommarskolans resultat borträknat. Notera att det är kommunens

egna siffror som presenteras i tertial 2 och dessa är preliminära.

I gymnasieskolan ligger den totala andelen elever med examen ungefär på samman nivå 2015 som

2014. Däremot ser det mycket olika ut mellan olika program och mellan yrkesprogrammen och de

högskoleförberedande programmen. Andelen elever med yrkesexamen har ökat medan andelen

elever med högskoleförberedande examen har minskat något.

Analys

För förskolan så har vårens kartläggning visat var behovet av kompetensutveckling är störst inom

NT-området. Under hösten kommer dessa områden vara i fokus för nätverket av NT-piloter (en

förskollärare från varje enhet).

För att kunna ge alla elever möjlighet att gå ut årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen är det

viktigt att fokusera på tidiga insatser. Lärandet börjar i förskolan och på lågstadiet.

Gällande den stora ökningen av elever med yrkesexamen från gymnasieskolan så bedöms

förklaringen vara en tydligare samordning av kurser mellan enheterna på gymnasieskolan, tydligare

studievägledning och bättre schemasamordning. De flesta elever har haft möjlighet att läsa för

högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng vilket har gett eleverna bättre förutsättningar att

22(46)

hinna med och klara av kurserna.


NT-utvecklingen i förskolan planeras framgent att ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla

kemiska processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där

pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas

med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner.

Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor, tillsammans med representanter från

Göteborgsregionen, att arbeta med kompetensutveckling för lärare i "bedömning för lärande"

(BFL). Tolv av skolorna kommer även att genomgå matematiklyftet och för deltar i läslyftet. Vecka

44 kommer samtliga lärare i grundskolan att få lyssna till Bo Heilskovs föreläsning. Samtliga

insatser syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett kunskapsnivå.

I gymnasieskolan kommer fokus under hösten och framåt att vara de förbättringsområden som

skolinspektionen påpekade. Dessa är att öka elevernas inflytande över undervisningen, ge

elevhälsan tydligare uppdrag som ska vara förebyggande och hälsofrämjande och arbete, och arbete

med anpassningar och särskilt stöd.


Nationella prov åk 6 100

Nationella prov årskurs 3

Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)

83,1 100

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 229 220

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3

3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv

Tolkning

Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl

utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av

kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras

Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en

breddning det vill säga inte mer av samma


Kommentar av utfall

Kulturskolan har genomgått ett förändringsarbete för att kunna ta emot fler elever. Lärarna tar emot

nybörjareleverna i grupp och det medför att fler får chans att börja. Gratis körsång är genomförd på

sex skolor och på Mimers Kulturhus.

För att personer med funktionshinder ska kunna delta i verksamhet inom fritidsgårdarna och andra

fritidsaktiviteter har arbete med att ta fram en handlingsplan för detta påbörjats. Detta arbete har

dock stannat av och ingen plan har ännu tagits fram.

Just nu genomförs den stora ombyggnationen på Mimers Kulturhus. Flera av verksamheterna har

haft stängt under juni-oktober på grund av ombyggnaden. Istället har det öppnats upp tillfällig

biblioteksverksamhet i Stadshuset och förlängda öppettider i Ytterby. Trots detta så har antalet utlån

av media till barn och unga på biblioteken ökat vid jämförelse med samma period förra året.

23(46)

Medborgarnas delaktighet är nyckeln till framtidens Kulturhus i Kungälv. Ett särskilt projekt har

startats kring barn/ungdomars delaktighet. Medarbetare från bibliotek, kultur och trygga

ungdomsmiljöer är projektdeltagare. Arbetet ska utmynna i en ny och öppen kulturverksamhet på

Kulturhuset.

Övriga indikatorer redovisas i bokslutet

Analys

För att kunna säkerställa att alla barn får en bra uppväxtmiljö, god bildning och en aktiv fritid är

kommunens verksamheter mycket viktiga. De ger alla barn samma möjligheter oavsett

hemförhållanden.


Mimers hus kommer i höst att byggas om och utvecklas med ny verksamhet för barn och unga.

Ambitionen är en verksamhet som är tillgänglig och har en öppen och kreativ verksamhetsform.

Föreningsbidragen ses över och ska ha en tydligare styrning där minskat utanförskap och

inkludering finns med som viktiga incitament.


Antal elever i kulturskola

Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) 161 092

Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken 88 736 88 000

Aktivitet

Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga.

Pågående

24(46)

4 Personal

4.1 Personalvolym

Anställda

1/8 2015 1/8 2014 Förändring

Antal anställda 3 584 3 249 335

Antal årsarbetare 3 327 2 993 334

Kommentar

Personalvolymen har ökat i samtliga sektorer vid jämförelse 1/8 2014 och 2015. Ökningen ser ut att

ha stannat av under andra tertialet och jämfört med 1/4 2015 är det 110 personer färre den 1/8.

I underlaget ingår både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal med fastställd

sysselsättningsgrad. Antalet tillsvidareanställd personal den 1/8 2015 är 3335 personer vilket är en

ökning med 349 på ett år. Det är således antalet personer med tillsvidareanställning som står för

hela ökningen medan antalet personer med tidsbegränsad anställning i stort sett är oförändrat.

Antal arbetade timmar

Tertial 2 2015 Tertial 2 2014 Förändring

Månadsavlönade 3 206 339 2 847 844 358 495

Timavlönade 343 341 306 445 36 896

Mer/övertid 51 192 49 079 2 113

Summa 3 600 872 3 203 368 397 504

Kommentarer

Det är logiskt att antal arbetade timmar ökar när antalet månadsavlönade ökar.

Sjukfrånvaro


Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid

6,57 6,23 0,34

Kön Kvinnor 7,29 7,04 0,25

Män 3,57 2,82 0,75

Ålder <= 29 år 3,61 3,3 0,31

30 - 49 år 6,51 5,85 0,66

>= 50 år 7,73 7,44 0,29

Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro

52,69 53,77 -1,08

Kommentar av utfallet sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron är normalt som lägst under sommaren. Vid jämförelse med motsvarande period förra

året har den ökat något. Den är dock lägre än vid T1- redovisningen. För att komma till 2013 års

nivå som var 5,6% för hela året krävs krafttag i hela organisationen.

25(46)

Sjuklönekostnader


Sjuklönekostnad, kronor 13 455 445 10 393 845 3 061 600

Beräknat PO, kronor 5 309 518 4 101 411 1 208 107

Summa 18 764 963 14 495 256 4 269 707

26(46)

5 Ekonomi

5.1 Kommunövergripande analyser

Samhällsekonomi

Tillväxttakten i den svenska ekonomin har legat på ca 2,5 procent de senaste två åren. En viss

acceleration kan skönjas de senaste kvartalen. Mycket tyder därför på att BNP-tillväxten stiger till

omkring 3 procent både i år och nästa år, vilket är starkare än den långsiktiga trenden.

Sedan inledningen av 2014 har investeringarna gett det största bidraget till BNP-tillväxten. Därefter

följer privat respektive offentlig konsumtion. Nettot av utrikeshandeln har däremot minskat och

dämpat utvecklingen av BNP. Tillväxten i hushållens konsumtion har saktat in, men hushållens

goda finansiella ställning med stigande disponibla inkomster, högt sparande och kraftigt ökade

tillgångspriser talar för att hushållens efterfrågan ökar i god takt kommande år.

Ökningen av den offentliga konsumtionen har demografiska orsaker. Den växande befolkningen,

med en större andel äldre, ökar behovet av vård, omsorg och skola.

Investeringarna visar på en tydligt stigande trend som omfattar flertalet branscher. Snabbast ökning

står bostadsbyggandet för. Uppgången bedöms fortsätta, även om tillväxttakten sannolikt har toppat.

Arbetsmarknaden är delad. Andelen sysselsatta av befolkningen är mycket hög i vissa grupper, men

låg i andra. Samtidigt förefaller matchningsproblemen ha ökat. Det finns sannolikt lediga resurser

på arbetsmarknaden, men inte mer än att det har börjat uppstå flaskhalsar på vissa håll.

Arbetsmarknaden förbättras ytterligare framöver. Det talar för att löneglidningen tilltar. Däremot

blir sannolikt de avtalsmässiga löneökningarna lägre än vid den förra avtalsrundan från 2013.

Orsaken är att den hårt prövade exportindustrin utgör utgångspunkten för löneavtalen. Sammantaget

stiger de totala löneökningarna, men hamnar ändå lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på 3,2

procent.

Exkluderas energi har KPIF-inflationen stigit till ca 1,5 procent under sommaren från ca 0,5 procent

för drygt ett år sedan enligt Riksbankens avvägningar. Inkluderas energi är uppgången av

inflationen mindre då priserna på drivmedel har fallit.

Kronan har stabiliserats i år och det finns redan tecken på att effekterna på inflationen av den

tidigare kronförsvagningen håller på att avta. Löneökningarna är sannolikt heller inte tillräckliga för

att KPIF-inflationen varaktigt ska uppnå 2-procentsmålet.

Risker för en sämre utveckling är på kort sikt främst förknippad med orosmolnen i vår omvärld. På

längre sikt är de obalanser som byggs upp på den svenska bostadsmarknaden ett orosmoment.

Möjligheter till en högre tillväxt står bland annat köpstarka hushåll för. De kan lätta på plånboken

mer än väntat. Vad gäller penningpolitiken överväger risken för att Riksbanken vidtar fler åtgärder

än bedömt.

I sin senaste prognos räknar SKL, i enlighet med SCBs reviderade befolkningsframskrivning, med

en betydligt större flyktinginvandring än tidigare, vilket ger ändrade förutsättningar för sektorn. Det

innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men

den positiva effekten begränsas av flyktinginvandrarnas svårigheter att etablera sig på

arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet innebär också ökade kostnader särskilt inom sjukvård,

barnomsorg, skola och socialtjänst. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt

större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på enskilda

kommuner och landsting beror på i vilken grad staten ersätter dessa kostnader. De närmaste åren

påverkas också både skatteunderlaget (minskar) och kommunsektorns pensionskostnader (ökar) av

förändringar inom det allmänna pensionssystemet.

27(46)

5.1.1 Finansiella mål

Indikator Utfall Målvär

de Kommentar

Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år 2015.

0,7% 2% Prognosen efter tertial två innebär ett överskott om 15 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet uppgår efter beslut om tilläggsanslag till 41,4 miljoner kronor. Enligt prognosen kommer målet budgetmålet inte att uppnås

Generationsansvar genom finansiellt sparande

0 Indikatorn redovisas i tertial 3.

Soliditeten skall öka under planperioden

12% Indikatorn redovisas i tertial 3.

De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar

345 694,5 Även efter tertial två kan vi konstatera att investeringstakten fortsätter att öka och att budgetmålen inte uppnås. 220 miljoner har

upparbetats per 31 augusti och 345 miljoner prognostiseras för helåret.

5.2 Periodutfall

Utfallet för perioden är 43,8 Mkr för kommunen. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar

totalt för perioden en negativ avvikelse på 9,4 Mkr, enligt det senaste cirkuläret från SKL. Utfallet

för finansnettot visar en negativ avvikelse med 9,2 Mkr.

Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 1 387,7 Mkr jämfört med 1 306,1 Mkr för

samma period 2014. Nettokostnaden inklusive avskrivningar har i jämförelse mellan perioderna

2014/2015 ökat med 81,6 Mkr eller 6,2 procent.

Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr

År Nettokostnad Förändring

2013 1 247,8 7,5 %

2014 1 306,1 4,7 %

2015 1 387,7 6,2 %

Lönekostnaderna ökar med 8,3 procent mellan tertial 2 2015 och motsvarande period 2014. Den

stora ökningen mellan åren hänför sig främst till ökad investeringsvolym samt volymökning inom

sektorerna Vård och äldreomsorg samt Arbetsliv och stöd.

Tabellen nedan visar lönekostnaderna för perioden januari-augusti, exklusive PO-påslag.

Periodutfall för lönekostnaderna

År Nettokostnad Förändring

2013 729,3 6,8 %

2014 754,0 3,4 %

2015 816,6 8,3 %

28(46)

Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är

semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Vid

delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna då har passerat. Vid

varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra

delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen nedan resultaten utan

semesterlöneskuldens påverkan.

Förändring semesterlöneskuld, Mkr

År Förändring, Mkr Resultat inkl.

semesterlöneskuld Resultat exkl.

semesterlöneskuld

2013 36,9 -25,8 -62,7

2014 35,9 91,4 55,5

2015 37,1 43,8 6,7

5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2015

Utfall Budget Utfall Budget

Belopp i Mkr 2015-08-31 2015-08-31 2014-08-31 2014-08-31

Verksamhetens intäkter 390,3 370,3 378,3 351,2

Personalkostnader -1 081,3 -1 122,1 -1 003,2 -1 033,4

Övriga verksamhetskostnader -623,8 -581,6 -617,4 -600,7

Verksamhetens kostnader -1 705,1 -1 703,7 -1 620,6 -1 634,1

Avskrivningar -72,9 -69,2 -63,8 -63,0

Verksamhetens nettokostnad -1 387,7 -1 402,6 -1 306,1 -1 345,9

Skatteintäkter 1 327,0 1 327,9 1 274,5 1 259,1

Generella statsbidrag och utjämning 120,3 128,8 131,4 123,5

Finansiella intäkter 12,8 22,8 15,4 15,1

Finansiella kostnader -28,6 -29,5 -23,8 -27,5

Förändring av eget kapital 43,8 47,4 91,4 24,3

29(46)

5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2015

Belopp i Mkr 2015-08-31 2014-08-31 2014-12-31

Den löpande verksamheten

Årets resultat 43,8 91,4 49,6

Avskrivningar och nedskrivningar 72,9 63,8 97,4

Förändring avsättningar -20,5 -21,6 18,0

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

0,8 0,0 -227,0

Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapitalet

97,1 133,6 -62,0

Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd

-57,3 75,3 111,2

Förändring kortfristiga placeringar 145,0 0,0 137,0

Förändring kortfristiga skulder -183,5 66,0 128,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten

1,3 274,9 314,3

Investeringsverksamheten

Ökning/minskning värdepapper -0,4 -63,2 -119,4

Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar

-219,9 -222,2 -381,7

Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar

0,0 0,0 0,9

Investering i finansiella anläggningstillgångar

0,0 0,0 0,0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-220,3 -285,4 -500,2

Finansieringsverksamheten

Upplåning 200,0 65,0 400,0

Amortering -62,0 -65,0 -183,0

Förändring kortfristig del 60,0 -45,0 -30,0

Förändring övriga långfristiga skulder

-0,1 3,4 10,7

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

197,9 -41,6 197,7

Årets kassaflöde -21,0 -51,9 11,9

Likvida medel vid årets början 161,5 149,6 149,6

Likvida medel vid årets slut 140,5 97,7 161,5

30(46)

5.5 Balansräkning per 31 augusti 2015

Belopp i Mkr 2015-08-31 2014-12-31 Förändring

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar 32,8 26,8 6,0

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

1 964,8 1 832,1 132,7

Maskiner och inventarier 87,8 79,5 8,3

Summa materiella anläggningstillgångar

2 052,5 1 911,6 140,9

Finansiella anläggningstillgångar 482,8 482,4 0,4

Summa anläggningstillgångar 2 568,2 2 420,8 147,4

BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR

226,2 227,0 -0,8

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd 1,6 1,7 -0,1

Kortfristiga fordringar 539,7 482,3 57,4

Kortfristiga placeringar 0,0 145,0 -145,0

Kassa och bank 140,5 161,5 -21,0

Summa omsättningstillgångar 681,8 790,5 -108,7

Summa tillgångar 3 476,1 3 438,3 37,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Eget kapital 375,4 325,8 49,6

Årets resultat 43,8 49,6 -5,9

Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0

AVSÄTTNINGAR

Avsättning till pensioner inkl. löneskatt, Not 1

973,0 991,4 -18,4

Avsättning avslut deponi 3,2 3,2 0,0

Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 219,3 221,4 -2,1

SKULDER

Långfristiga skulder 1 169,6 971,8 197,8

Kortfristiga skulder 691,8 875,3 -183,5

Summa skulder 1 861,5 1 847,0 14,4

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

3 476,1 3 438,3 37,8

31(46)

Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse

Enligt beslut i KF 2006-06-19 §139 redovisas åtagandet enligt fullfonderingsmodell.

Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket gör att det är svårt att sätta

delårsresultatet i relation med årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut

prognoser för helåret och resultat för perioden januari till augusti.

I tabellen kan man utläsa att prognosen för 2015 visar ett resultat på 15,0 Mkr. Budgeterat resultat

för 2015 är 41,4 Mkr, dvs kommunen visar en negativ avvikelse mot budget på 26,4 Mkr.

Delårsresultat per 2015-08-31 är 43,8 Mkr, budgeterat resultat är 47,4 Mkr. I bilden nedan är

delårsresultatet rensat för semesterlöneskulden på 37,1 Mkr, då denna påverkar resultatet, se

textavsnitt semesterlöneskuld. Resultatet per 2015-08-31 blir då istället 6,6 Mkr, mot budgeterade

47,4 Mkr.

Kommunen består av många olika verksamheter, vilka alla följer olika mönster gällande intäkter

och kostnader. Tar man skolan som exempel är deras år uppdelat på terminer, hamnverksamheten i

Marstrand har sin topp under sommaren osv. Skatterna är i stort sett jämt fördelade när man jämför

delårsresultatet med prognosen. Slutavräkningen avseende skatterna föregående år bokas dock upp i

sin helhet på delårsresultatet.

För att få ökad jämförbarhet i utfall kontra budget arbetar kommunen mycket med att periodisera

intäkter och kostnader såväl som budget. Exempel på periodiserad budget kan vara att man

budgeterar mer lönekostnader under perioden juni-augusti för att möta upp kostnaderna för

semestervikarier.

Budget, prognos och utfall 2015

Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse

Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015-08-

31 2015-08-

31 2015-08-

31

Politisk organisation -16,8 -16,0 -0,8 -10,9 -10,7 -0,3

Kultur och samhällsservice -87,7 -87,7 0,0 -59,2 -59,5 0,3

Kommunledningssektor -199,2 -179,1 -20,1 -116,6 -119,4 2,8

Skola -1 007,9 -1 000,2 -7,7 -661,7 -666,8 5,1

Arbetsliv och stöd -393,4 -368,8 -24,6 -265,8 -245,0 -20,8

Vård och äldreomsorg -452,5 -416,5 -36,0 -306,3 -277,7 -28,7

Samhällsbyggnad -96,2 -84,2 -12,0 -52,2 -56,1 3,9

Servicesektor 0,0 0,0 0,0 -9,5 -3,3 -6,2

Finansiering 76,2 53,9 22,3 51,4 35,9 15,5

Exploatering 9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0

Reavinst 14,5 0,0 14,5 6,1 0,0 6,1

Volymer 0,0 -35,0 35,0

Driftskostnadskonsekvenser 15,0 0,0 15,0 0,0

Verksamhetens nettokostnad -2 139,0 -2 133,6 -5,4 -1 424,8 -1 402,6 -22,2

Skatteintäker 1 991,3 1 991,8 -0,5 1 327,0 1 327,9 -0,9

Generella statsbidrag och utjämning 182,7 193,2 -10,5 120,3 128,8 -8,5

Finansiella intäkter 19,2 34,2 -15,0 12,8 22,8 -10,0

Finansiella kostnader -39,2 -44,2 5,0 -28,6 -29,5 0,9

Förändring av eget kapital 15,0 41,4 -26,4 6,6 47,4 -40,8

32(46)

5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2015

Utfall Budget Prognos Budgetavvikelse

Belopp i Mkr 2015-08-31 2015 2015

Avgiftsfinansierade investeringar

36,1 200,0 57,5 142,5

varav

VA verksamhet 29,6 175,0 45,0 130,0

Renhållning 2,7 12,0 5,5 6,5

Övriga avgiftsfinansierade 3,8 13,0 7,0 6,0

Skattefinansierade investeringar

183,8 494,5 285,0 209,5

varav

Samhällsbyggnad 51,9 117,0 70,0 47,0

Kommunledningssektor 131,9 377,5 215,0 162,5

Totalt 219,9 694,5 342,5 352,0

Investeringar

Diagrammet redogör för tidigare års utfall samt 2015 års prognos kontra budget för respektive år.

Inför 2013 ökade den budgeterade investeringsvolymen med 80 procent och det är rimligt att anta

att verksamheterna inte hann med i den omställningen. 2014 präglades mycket av byggnation av

Stadshuset samt fortsatt omställning till en ökad investeringsvolym. Budgeten 2015 (694,5 Mkr

inklusive tilläggsanslag på 44,5 Mkr) innebär att investeringsanslaget dubblerats på två år (budget

2013) och omställningen till ökad investeringsvolym fortsätter. Även om det återstår en hel del

innan budgeterad volym nås verkar det som att verksamheterna är på rätt väg. Prognostiserat utfall

2015 uppgår till 342,5 Mkr, vilket skulle innebära en minskning med knappt 30,0 Mkr (8 procent)

jämfört med 2014. Det ska då beaktas att en tredjedel (130,0 Mkr) av 2014 års utfall utgörs av

Stadshuset. Motsvarande post 2015 uppgår till 30,0 Mkr. Exkluderar man Stadshuset innebär 2015

års prognos en ökning med 30 procent från 2014. Det är viktigt att notera att för att driva den

ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten.

VA & Renhållning

Renhållningen prognostiserar att 5,5 av beviljade 12,0 Mkr, kommer upparbetas under året.

VA-verksamheten har en investeringsram på 175,0 Mkr. Några stora projekt utmärker sig i

arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom VA i kustzon

(4 etapper), samt VA-sanering Mariebergsliden-Östra gatan och Bäckgatan. Byggnationen av

vattenverket förbereds och planerad byggstart är under våren 2016, förutsatt att detaljplanen vinner

33(46)

laga kraft. I nuläget är det dock inget som påverkar tidplanen gällande färdigställandet.

Hittills har 29,6 Mkr upparbetats och ca 45,0 Mkr beräknas användas under året. Prognosen innebär

en halvering av prognosen i tertialrapport 1 och beror på att vattenverket samt större projekt inom

VA-kustzon inte löper enligt plan. Det förs diskussioner med markägare för att kunna komma

vidare i arbetet. De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är

mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd,

upprättande av erforderliga handlingar mm. Projekten är omfattande och komplexa varför många

förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas.

Kommunledningssektorn

Kommunledningssektorn har en investeringsram på 377,5 Mkr. Ombyggnationen av Stadshuset är

avslutad, med 179,0 Mkr i totalkostnad.

Björkängens förskola i Munkegärde invigdes under februari månad och projektet höll budget. I och

med detta frigjordes plats på Olserödsskolan för fler elever.

I västra Ytterby pågår projektering för en ny F-3 skola. Byggstart i början av 2016 med planerad

inflytt höstterminen 2017. Utredning kring vilken typ av idrottshall som ska byggas har försenat

projektet, men denna fråga är nu löst. Ombyggnation av Thorildskolan väntas också komma i gång

senare i år.

I Kareby har skolan byggts till med ett klassrum och ombyggnation av Hålta skola projekteras

under hösten med byggstart i början av nästa år.

I Kärna har fler demensplatser skapats genom tillbyggnad av boendet Gläntan som stod klar för

inflyttning den 1 juni.

Vidare är ett nytt LSS-boende (Lyckan) med 6 + 1 platser och den nya motionscentralen under

byggnation. Planerad invigning, i båda fallen, under hösten. I samband med byggnationen av

motionscentralen kommer även nya parkytor med bland annat utegym att anläggas.

Arbetet med en ny hemsida har pågått under en tid med lansering under hösten.

I enlighet med KS uppdrag pågår även en utredning av förslag till placering och finansiering av en

multiarena.

För 2015 prognostiseras ett utfall på 215,0 Mkr inom kommunledningssektorn. Detta är en stor

avvikelse mot budget med förseningarna av Sparråsskolan och Thorildskolan som största

bidragande orsak. I budgeten 2015 finns 165,0 Mkr avsatt för dessa byggen, men bara 25,0 Mkr

förväntas upparbetas under året.

Samhällsbyggnad

Under perioden har fastighetsinköp (Stan 1:3 och Högebro 5) om 13,5 Mkr genomförts och en ny

parkering vid Fontin färdigställts.

Miljöupprustning Yttern GC etapp 2 Lagvägen & Rollsbovägen, Västra tullen entré framför

Stadshuset och körfält Torsbyvägen är andra större påbörjade investeringar.

Inom Parkverksamheten har främst Klosterparken och strandstråket Fästningsholmen – Nordmanna

och Fästningsholmen – Karantänparken prioriterats under perioden.

Projektering av ett nytt resecentrum har påbörjats och projektet sträcker sig över de kommande

åren.

Verksamhetsmässigt är det idag bättre bemanning på genomförandet av investeringarna.

Kommunen som helhet är i behov av att utveckla skiktet mellan idé/koncept och genomförande.

Exploatering

I samband med tertialrapporter och bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt

34(46)

och därefter tas ställning till om något/några projekt är aktuella för del- eller slutavräkning.

Ullstorp samt några andra mindre projekt förväntas avslutas under 2015, med en prognostiserad

positiv resultatpåverkan på 9,0 Mkr för året. Totalt har Ullstorp sedan start gett ett positivt resultat

på över 25,0 Mkr. En större delavräkning om 20,0 Mkr gjordes 2008. Exploateringsverksamheten är

inne i en intensiv fas och under åren framöver kommer Kongahälla, Diseröd, Hareslätt, Västra

Ytterby med flera att vara prioriterade områden.

5.7 Finansiell rapport

Låneskuld

Låneskulden har ökat sedan årsskiftet. Ökningen skedde i april och sedan dess har ingen upplåning

skett. Under hösten amorteras sammanlagt 100,0 Mkr. Dessa lån kommer att ersättas och troligen

kommer även nyupplåning att ske.

Riksbankens reporänta sänktes med 10 räntepunkter i början av juli och uppgår nu till – 0,35

procent. Vår genomsnittliga ränta sjunker.

Borgensåtaganden

Borgensåtaganden redovisas årsvis.

Likviditet

Kommunkoncernens likviditet, eller betalningsberedskap, är god. Inom likviditeten finns avsatt

medel för pensionsändamål, 115,0 Mkr, och socioekonomi, 16,4 Mkr (20) efter

kommunfullmäktiges beslut om tillägganslag.

Krav/fordringar/inkasso

Krav/fordringar/inkasso redovisas årsvis.

Låneskuld

Låneskuld 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31

Extern låneskuld 1 220,0 1 082,0 865,0 865,0 842,0

Varav vidareutlåning, Kungälv Energi AB

470,0 472,0 435,0 435,0 462,0

Genomsnittlig räntesats

1,78 % 2,21 % 2,60 % 2,55 % 3,00 %

Jfr reporänta -0,35 % 0,00 % 0,25 % 0,75 % 1,00 %

Genomsnittlig kredittid, år

2,4 2,6 2,5 2,8 2,8

Genomsnittlig räntebindningstid

2,8 3,3 3,2 2,9 2,8

Swap-kontrakt, Mkr

330,0 425,0 425,0 475,0 385,0

Termins-kontrakt, Mkr

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Räntetaks-kontrakt, Mkr

0,0 100,0 100,0 100,0 100,0

35(46)

Borgensåtaganden

Borgensåtaganden, Mkr 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31

Totala borgensåtaganden 484,8 576,8 577,6

Varav gentemot allmännyttan 427,4 519,4 519,4

Likviditet, Mkr

Likviditet, Mkr 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31

Kungälvs kommun 111,0 284,0 65,2 139,3 89,60

Varav, för placerat för pensionsändamål

115,0 145,0 282,0 282,0 250,0

Varav, för socioekonomi 16,4 0,0 0,0

Kungälv Energi AB -18,6 -35,4 -45,5 -68,3 -60,90

BOKAB -17,1 -14,7 -18,4 -19,5 -21,30

Bohus Räddningstjänstförbund *) 2,7 2,9 2,3 9,7

Bagahus AB *) 0,8 0,5 0,5 0,7

Total 78,8 237,3 286,1 343,9 257,40

*) Bohus Räddningstjänstförbund samt Bagahus AB startades år 2013.

Ränteutveckling, procent

Ränteutveckling, procent 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31

Riksbankens reporänta -0,35 % 0,00 0,25 0,75 1,00

5 års statsobligation 0,10 0,50 0,55 1,75 1,10

Krav/fordringar/inkasso tkr

Krav/fordringar/inkasso tkr 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31

Barnomsorg 32,5 41,1 34,2

Äldre- och handikappomsorg 527,1 265,6 207,4

Övrigt 477,5 487,3 1 079,3

Långtidsbevakning 6 309,0 6 296,8 5 525,4

Summa 7 346,1 7 090,8 6 846,3

36(46)

5.8 Resultatprognos 2015 (12 månader)

Prognos Budget Korrigering Korr budget Bokslut Bokslut

Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter

631,3 587,5 587,5 562,8 554,6

Personalkostnader -1 708,3 -1 684,5 -1 684,5 -1 576,0 -1 494,7

Övriga verksamhetskostnader

-952,1 -896,7 -35,0 -931,7 -929,2 -860,0

Verksamhetens kostnader

-2 660,4 -2 581,2 -35,0 -2 616,2 -2 505,2 -2 354,7

Avskrivningar -110,0 -105,0 -105,0 -97,4 -95,7

Verksamhetens nettokostnad

-2 139,0 -2 098,6 -35,0 -2 133,6 -2 039,7 -1 895,8

Skatteintäkter 1 991,3 1 991,8 1 991,8 1 903,2 1 841,8

Generella statsbidrag och utjämning

182,7 193,2 193,2 196,8 172,3

Finansiella intäkter 19,2 34,2 34,2 23,8 25,5

Finansiella kostnader -39,2 -79,2 35,0 -44,2 -34,4 -152,0

Förändring av eget kapital

15,0 41,4 0,0 41,4 49,6 -8,2

Prognosunderlag

Jämförelser med prognosen i tertial 1 redovisas inom parentes.

Budgeterat resultat 2015 uppgår till 41,4 Mkr (45,0) efter beslut om tilläggsanslag för

socioekonomiska investeringar.

Årsplan 2015 bygger bland annat på att det beräknade överskottet i finansnettot budgeteras för

antagna volymförändringar. I resultaträkningen finns därför en korrigeringskolumn, där 35,0 Mkr är

flyttade från finansnetto till övriga verksamhetskostnader.

Prognosen för 2015 bedöms till ett positivt resultat om 15,0 Mkr (7,7) för kommunen.

Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 139,0 Mkr mot 2 039,7 Mkr 2014.

Nettokostnadsökningen mellan åren är således 99,3 Mkr eller 4,9 procent. Huvuddelen av

nettokostnadsökningen är budgeterad och uppgår till 4,4 procent från bokslut 2014 till Årsplan

2015.

Därutöver innehåller prognosen ytterligare 1 procent som specificeras enligt följande:

Volymökningar utöver Årsplan 21,5 Mkr (18,1)

Driftkostnadskonsekvenser utöver Årsplan 5,3 Mkr (6,0)

Kostnader som ej budgeterats i Årsplan

o Medfinansiering av statlig infrastruktur 7,0 Mkr (7,0)

o Verksamhetsförändringar 13,4 Mkr (7,5), varav fakturerat från SOLTAK AB i

uppbyggnadsfasen 6,2 Mkr

Intäkter som ej budgeterats i Årsplan

o AFA återbetalning 15,9 Mkr (15,9)

o Exploatering 9,0 Mkr (1,5)

o Reavinster 14,5 Mkr (7,0)

37(46)

Prognos för nettokostnader i verksamheten

Prognos för nettokostnader i verksamheten

Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå 2013-2015, belopp Mkr

År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår

2013 1 943,3 -13,4 27,6 47,5 1 895,8

2014 2 030,0 11,0 7,1 -9,7 2 039,7

2015 2 133,6 -17,7 -5,4 2 139,0

Beslutad budget enligt årsplan 2015 var 2 130 Mkr. KF beviljade därefter ett tilläggsanslag för

socioekonomiska investeringar med 3,6 Mkr. Total budget 2015 efter beviljat tilläggsanslag är

därmed 2 133,36 Mkr, prognosen T1 utgår från ursprunglig budget.

5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2015

Budget Korr.

budget Prognos

Varav volymer

Varav drifts-kostnads-

konsekvenser Bokslut

Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015 2015 2014

Politisk organisation 16,0 16,0 -0,8 0 0 13,7

Kultur och samhällsservice 87,7 87,7 0,0 0,0 2,5 93,4

Kommunledningssektorn 179,1 179,1 -20,1 -0,3 -7,5 153,2

Skola 1 000,2 1 000,2 -7,7 0,8 -6,7 965,5

Arbetsliv och stöd 368,8 368,8 -24,6 -19,5 -5,1 369,9

Vård och äldreomsorg 416,5 416,5 -36,0 -35,0 -1,0 408,6

Samhällsbyggnad 84,2 84,2 -12,0 -2,5 -2,5 97,3

Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8

Volymer 35,0 35,0

Driftskostnadskonsekvenser 15,0

Summa 2 152,5 2 187,5 -51,2 -56,5 -20,3 2 102,5

Finansiering -53,9 -53,9 22,3 -49,8

Reavinst 0,0 0,0 14,5 0 0 0,0

Exploatering 0,0 0,0 9,0 0 0 -12,9

Total avvikelse mot budget

2 098,6 2 133,6 -5,4 -56,5 -20,3 2 039,7

Förvaltningen

Verksamheten visar en avvikelse på -51,2 Mkr, varav 56,5 Mkr kan hänföras till ökade volymer och

20,3 Mkr utgör driftskostnadskonsekvenser. De 35,0 Mkr som är budgeterade för antagna

volymförändringar är inte fördelade på respektive sektor, utan finns redovisade på en separat rad

ovan, Volymer.

38(46)

Inklusive budgetjusteringen på 35,0 Mkr, finansiering samt exploateringsintäkter och reavinster,

visar förvaltningen en negativ avvikelse mot budget på 5,4 Mkr. Nedan följer en sammanställning

över sektorernas avvikelser mot budget. För en mer detaljspecificerad prognos för respektive sektor,

se tabellen Detaljspecificerad driftredovisning längre fram i rapporten.

Årsprognosen för Kultur och samhällsservice uppgår till 0,0 Mkr Kultur och samhällsservice räknar med att ha en budget i balans. Kostnader för utökningen av det

nya Kundcentret och ett bidrag i form av verksamhetsstöd för professionella kulturutövare vägs upp

av lägre kapitalkostnader för Teatern.

Årsprognosen för Kommunledningssektorn uppgår till -20,1 Mkr Förutom enheterna på Kommunledningssektorn redovisas också övergripande

kommungemensamma kostnader för hela förvaltningen här. Exempel är Bohus

räddningstjänstförbund, SOLTAK AB och Bagahus AB med mera. Här budgeteras också

förvaltningens gemensamma driftskostnadskonsekvenser och tillägganslaget för sociala

investeringar vilket är en av förklaringarna till sektorns överskott på perioden.

Sektorns kostnader för helåret förväntas bli 199,2 Mkr. Sammanlagt avviker kostnaderna negativt

mot plan med 20,1 Mkr, varav 7,5 Mkr avser driftskostnadskonsekvenser och 6,2 Mkr avser ej

budgeterade uppstartskostnader för SOLTAK AB som nu håller på att implementera nytt

ekonomisystem och nytt HR-system.

Jämfört med plan har kostnaderna för IT ökat med 7,5 Mkr. Den kostnadsökningen redovisas som

en driftskostnadskonsekvens. Överförmyndarverksamhetens kostnader har ökat med 1,0 Mkr

jämfört med budget. Behovet av fler överförmyndare har ökat, vilket hänger ihop med det ökade

antalet ensamkommande flyktingbarn. Arvodeskostnaderna har också ökat jämfört med budget.

Arvodet till överförmyndarna har fördubblats. Arvodesnivån var den lägsta i regionen och det var

svårt att rekrytera överförmyndare.

Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -7,7 Mkr Sektor Skolas budgetram uppgår till 1 000,2 Mkr. Budgetramen är baserad på det antal barn och

elever som i tertial 2 prognostiserades för 2014. Prisökningar som uppkommer under året ska

finansieras inom ram. Enligt förvaltningens spelregler ska följande nettokostnadsökningar redovisas

separat i våra uppföljningar;

Volymförändringar dvs fler barn och elever

Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar

Sociala investeringar

Sektor skola har följande volymförändringar;

Antalet barn i åldern 1 - 5 år minskar

Antalet elever 6 - 15 år ökar

Antalet elever 16 - 18 år minskar

Antalet flyktingar kommer med all sannolikhet att öka under hösten. Eleverna kommer att tas emot i

grundskolans förberedelseklass samt gymnasiets språkintroduktion.

Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar innebär att hyreskostnaderna ökar till följd av

nya paviljonger, ombyggnationer och nya lokaler t ex Björkängens förskola och Tunge skola.

Kommunstyrelsen har beslutat om tre sociala investeringar som berör skolan, teknikstöd,

drogprevention samt multikompetent team för barn i förskoleåldern. Teknikstöd startade 1 mars och

de två andra kommer att starta under 2015.

Stor återhållsamhet råder inom hela sektorn.

Diskussioner pågår med Västtrafik gällande skolskjutsavtal. En reglering avseende 2014 års

skolskjutskostnader är gjord, verklig kostnad är lägre än den uppbokade skulden.

39(46)

Elevantalet i grundskolan har ökat under höstterminen, men minskat på några enheter.

Verksamheten i gymnasieskola och gymnasiesärskola visar för närvarande ett underskott beroende

på minskat elevunderlag. Dessa elevminskningar fördelar sig på olika program på gymnasieskolan

vilket gör att många klasser inte är helt fyllda. Det är dock tillräckligt många sökande till varje

program för att motivera att utbildningen genomförs. De flesta utbildningar/ program är i dag en-

parallelliga det vill säga en klass per årskurs. För att anpassa personalstyrkan efter

volymförändringen omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan.

Vuxenutbildningen lider av hittills uteblivna statsbidrag både för yrkesvux och för

lärlingsutbildningar. Dessa bidrag har tidigare genom effektivt använda pengar kunnat finansiera

utbildningar som exempelvis vård och omvårdnad som kommunen som helhet ansett vara viktiga

för kommunens arbetskraftsbehov. Prognosen kan bli bättre med bidrag från staten till

vuxenutbildningen. Höstterminen 2015 startade vuxenutbildningen 20 lärlingsutbildningsplatser

inom Vård och Omsorg, denna extra satsning beräknas kosta 0,5 Mkr 2015.

Årsprognosen för sektor Arbetsliv och stöd uppgår till -24,6 Mkr Sektorn totalt: Totalt sett beräknas utfallet till en avvikelse på -24,6 Mkr. Avvikelsen kan hänföras

till volymökning 19,5 Mkr och driftskostnadskonsekvenser 5,1 Mkr. Verksamheterna arbetar med

handlingsplaner för att hålla budget. Utfallet för hela perioden visar på en kostnadsutveckling på 11

procent. Prognosen ligger på 7 procent på helårseffekt, vilket innebär att kostnaderna för köpt vård

beräknas gå ner under året. Kostnaderna ökar främst när det gäller köpt vård, men även

personalkostnaderna ökar sedan sista kvartalet 2014.

Volymer -19,5 Mkr: Sektorn ser en stor volymökning inom främst Missbruksvården, men även

inom Barn och unga. Inom Barn och unga ökade kostnaderna mellan 2013-2014 med ca 8,0 Mkr

och de prognostiseras öka med ytterligare 3,0 Mkr 2015. Antalet barnärenden har ökat med i

genomsnitt 33 procent sedan bokslut 2013, bl a på grund av en lagändring. Även när det gäller

Missbruk så ökar antalet ärenden och kostnaderna beräknas öka med 2,0 Mkr 2015. Daglig

verksamhet har en volymökning motsvarande 2,8 Mkr. Inom LSS verksamheten finns volymökning

av ett nytt serviceboende samt volymminskning inom boende för barn samt personlig assistans.

Driftskostnadskonsekvenser -5,1 Mkr: Dessa kostnader beräknas öka med 5,1 Mkr under året. Det

gäller bl a renoveringar av befintliga boenden samt att ett nytt boende tas i bruk. Utöver detta har

fler lägenheter tagits i bruk för att användas till sociala kontrakt.

Årsprognosen för sektor Vård och äldreomsorg uppgår till -36,0 Mkr Sektor Vård och äldreomsorg prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 36,0 Mkr som

helårsprognos, varav volymökning 35,0 Mkr och driftskostnadskonsekvenser 1,0 Mkr. Beräknad

volymökning inom hemtjänsten är cirka 14 procent jämfört med 2014. Antal boendeplatser har

utökats med 4 nya platser (Gläntan) och flera nya korttidsplatser har skapats (Kastellen). Ökade

kostnader för betaldagar sjukhus och köpta hospiceplatser. Införandet av optimerad bemanning

kommer att negativt påverka verksamheternas personalkostnader. Driftbudget 2015 är på 416,5 Mkr

(inklusive 2,6 Mkr för tilläggsuppdrag och 9,9 Mkr för löneökning 2015), medan verksamheternas

nettokostnad 2014 var på 408,6 Mkr. Sektorn har erhållit närmare 2,9 Mkr i prestationsersättning

för 2014. Dessa medel är av engångskaraktär och skall användas under 2015 för att gagna såväl

patientsäkerhet som fortsatt kvalitetsutveckling inom områdena:

Preventivt arbetssätt

God vård i livets slut

God läkemedelsbehandling för äldre

Sammanhållen vård och omsorg

Årsprognosen för sektor Samhällsbyggnad uppgår till -12,0 Mkr Samhällsbyggnad exklusive VA-enheten och Renhållningen prognostiserar en negativ avvikelse

gentemot budget på 12,0 Mkr vilket är en förbättring med 2,0 Mkr från uppföljningen i tertial 1.

Samhällsbyggnad står för kostnaden för statlig medfinansiering när det gäller byggandet av gång-

40(46)

och cykelbanor och del av Kungälvsmotet. Kostnaden, vilken inte är budgeterad, är 7,0 Mkr 2015

och kommer att öka något kommande år. 2,5 Mkr utgörs av avskrivningar och räntor för färdiga

investeringar samt markköp, övriga 2,5 Mkr avser främst personalförstärkningar. Det är främst

miljöenheten och planavdelningen som förstärkt sin personalstyrka. Även bygglov har anställt, men

lämnar ändå ett litet överskott på grund av att intäkterna för bygglov ökat.

VA-verksamheten: Under tertialen har tillsynsmyndigheten ställt ett flertal krav gällande åtgärder

vid Dösebacka vattenverk. Föreläggandena är förknippade med viten om anmärkningarna inte

åtgärdas. Fler förelägganden är att vänta de kommande månaderna. Under sommaren har

problematik med algblomning uppmärksammats vid Marstrands vattentäkt. Detta har lett till

omfattande insatser med provisoriska filter för att säkerställa vattenkvaliteten, vilket varit

kostnadsdrivande. Flera försäkringsärenden från 2014 års källaröversvämningar har avgjorts under

perioden. Det har resulterat i att ca 0,6 Mkr betalats ut till försäkringsbolag. Prognosen är att

verksamheten skall hålla sin budget.

Renhållningsverksamheten följer budget och därmed planerat resultat.

Årsprognosen för Servicesektorn uppgår till 0,0 Mkr Servicesektorn redovisar en negativ avvikelse för tertial 2 med 5,8 Mkr vilket främst beror på ökade

kapitalkostnader som kommer att kompenseras. Övriga stora avvikelser beror på att en stor del av

det planerade underhållet samt tunga entreprenadarbeten utförs under sommar och höst.

De flesta verksamheterna följer plan. Dock prognostiseras ett underskott hos entreprenadenheten

med 2,0 Mkr pga en försenad ny prismodell och en alltför låg utdebiteringsgrad. Semesterskuld i

samband med verksamhetsövergång kommer att påverka resultatet för Lön och It-enheten negativt

med ca 1,5 Mkr. Lokalvårdsenheten har under året producerat billigare lokalvård och haft fler

beställningar än budgeterat så prognosen för året visar en positiv avvikelse på 2,0 Mkr. Genom

intensivt arbete i köken för att komma åt ökade livsmedelskostnader samt effektivisering av

personal med hjälp av optimerad bemanning prognostiserar måltidsservice ett överskott med

1,0 Mkr.

För året prognostiserar Servicesektorn ingen avvikelse. En ökning av sektorns omsättning

prognostiseras med ca 15,0 Mkr beroende på stora anläggning- och projektarbeten i kommunens

investering- och exploateringsprojekt.

Årsprognosen för Finansiering uppgår till 22,3 Mkr Under detta block redovisas utöver vår pensionsskuld (räntekostnaderna går mot finansnettot),

kapitalkostnader och kommunövergripande poster såsom förändringen av semesterlöneskulden samt

ytterligare några mindre poster. I Kungälvs kommun tar vi ut ett högre PO-påslag på löner än vad

SKL rekommenderar. Dels betalar vi en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och

över 65 år och dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser på

detta sätt. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visar vi ett relativt stort överskott

inom de kommunövergripande posterna. Det kan inte hänföras till någon specifik sektor utan vi har

valt att redovisa dessa avvikelser på en övergripande nivå.

Överskottet på Finansiering utgörs av en återbetalning från AFA Försäkring avseende premier för

avtalsgruppförsäkring för år 2004 på 15,9 Mkr, ett överskott på ca 3,0 Mkr avseende PO-påslaget

för friskvårdsarbete samt icke utnyttjad budget för oförutsett KS och KF på 2,0 Mkr. För övrigt

uppvisas endast mindre avvikelser, vilket i stort sett hänför sig till pensionsskulden.

Årsprognosen för Exploatering och Reavinst uppgår till 23,5 Mkr Prognosen för reavinster är 14,5 Mkr för 2015 och avser bl a försäljning av tomträtt och

arrendetomt på Marstrand. Prognosen förutsätter även att bland annat Äggdal ute vid Tofta blir sålt

under året. Enligt prognosen för exploatering beräknar man att slutredovisa Ullstorp samt några

andra mindre exploateringsprojekt. Detta ger en positiv resultatpåverkan på totalt 9,0 Mkr. Inga

intäkter är budgeterade 2015 för vare sig för reavinster eller exploateringsintäkter.

41(46)

Förändring i skatteutfall 2012-2015, %

År Utfall Förändring Mkr %

2012 1 942,5 53,5 2,8

2013 2 014,2 71,7 3,7

2014 2 100,0 85,8 4,3

2015 2 174,0 74,0 3,5

Ser man på prognosen för innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 15:23 på en

negativ avvikelse mot budget på 11,0 Mkr. Avvikelsen beror bl a på en försämring i utfallet av

LSS-utjämningen, men även andra poster visar mindre avvikelser. Detta vägs dock till viss del upp

av en kompensation till kommunsektorn för att de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar tas

bort i höst. För Kungälvs del innebär detta en kompensation om ca 3,2 Mkr.

Förändring i skatteutfall 2012-2015, Mkr

År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår

2012 1 934,0 15,4 19,9 8,5 1 942,5

2013 2 004,0 10,7 12,2 10,2 2 014,2

2014 2 074,0 34,1 35,7 26,0 2 100,0

2015 2 185,0 -7,6 -11,0 2 174,0

Finansnetto

För finansnettot är prognosen en nettokostnad på 20,0 Mkr, en negativ avvikelse gentemot budget

på 10,0 Mkr. Delposterna i finansnettot är den finansiella kostnaden för pensionsskulden och nettot

av kostnads- och intäktsräntor.

I kommunfullmäktiges rambudget avsätts 70,0 Mkr för finansnetto. Av dessa 70,0 Mkr tas

25,0 Mkr för att täcka "resultaträkningens första rad" där 25,0 Mkr budgeteras som intäkt. 35,0 Mkr

ianspråktas för budgeterad volymökning. Därmed återstår en nettobudget om 10,0 Mkr och

eftersom prognosen i tertial 2 är 20,0 Mkr uppstår en negativ avvikelse om 10,0 Mkr.

42(46)

5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer

2015

Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse

Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015-08-

31 2015-08-

31 2015-08-

31

Politisk organisation 16,8 16,0 -0,8 10,9 10,7 -0,3

Kultur och samhällsservice 87,7 87,7 0,0 59,2 59,5 0,3

Kommunledningssektorn 199,2 179,1 -20,1 116,6 119,4 2,8

Skola

- Centralt 66,9 63,7 -3,3 41,8 42,4 0,7

- Förskola 280,3 280,8 0,5 184,7 187,2 2,6

- Grundskola och fritidshem 467,4 468,5 1,1 308,4 312,3 4,0

- Gymnasiet & vuxenutbildning 193,2 187,3 -5,9 126,9 124,8 -2,0

Summa Skola 1 007,9 1 000,2 -7,7 661,7 666,8 5,1

Arbetsliv och stöd

- Myndighet 92,3 83,7 -8,6 66,6 55,8 -10,8

- Stöd boende SOL 53,3 53,8 0,5 33,3 34,8 1,5

- Stöd boende LSS 138,6 136,2 -2,4 94,7 90,4 -4,4

- Utbetalt försörjningsstöd (netto) 23,2 24,0 0,8 15,5 16,0 0,5

- Arbetslivscentrum (ALC) 68,3 66,2 -2,2 47,3 44,8 -2,5

- Sektorchef 17,7 4,9 -12,8 8,4 3,3 -5,1

Summa Arbetsliv och stöd 393,4 368,8 -24,6 265,8 245,0 -20,8

Vård- och äldreomsorg

-Sektorgemensamt 10,9 -10,7 -21,5 8,8 -7,1 -15,9

-Biståndsenheten, exkl. kundval 7,3 7,3 0,0 4,8 4,9 0,1

-Biståndsenheten kundval 137,0 130,0 -7,0 91,7 86,7 -5,1

-Äldreboende 200,3 197,3 -3,0 134,9 131,5 -3,4

-Hälso- och sjukvård 75,6 71,6 -4,0 52,1 47,7 -4,4

-Hemtjänst, exkl. larm/natt 3,8 5,3 1,5 1,9 3,5 1,6

-Larm/natt 17,7 15,7 -2,0 12,0 10,5 -1,5

Summa Vård- och äldreomsorg 452,5 416,5 -36,0 306,3 277,7 -28,7

Samhällsbyggnad 96,2 84,2 -12,0 52,2 56,1 3,9

Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 9,5 3,3 -6,2

Finansiering -76,2 -53,9 22,3 -88,6 -35,9 52,6

Reavinst -14,5 0,0 14,5 -6,1 0,0 6,1

Exploatering -9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0

Volymer 0,0 35,0 35,0

Driftskostnadskonsekvenser -15,0 0,0 15,0

Summa nettokostnad 2 139,0 2 133,6 -5,4 1 387,7 1 402,6 14,9

43(46)

5.11 Koncernföretagen

Kungälv Energi AB

(Periodutfall 17,6 Mkr, Prognos 29,5 Mkr) Kungälv Energi AB visar för perioden ett positivt utfall på 17,6 Mkr, vilket är 3,8 Mkr bättre än

budgeterat resultat för perioden. Bolagets resultat visas i fyra delar; elnät, värme, stadsnät och

entreprenad, där elnät och värme är de delar som omsätter mest. Prognosen pekar på ett resultat på

29,5 Mkr, vilket är något bättre än budgeterat resultat på 26,7 MKr.

Kungälv Närenergi AB

(Periodutfall 1,5 Mkr, Prognos 1,7 Mkr) Kungälv Närenergi AB är ett helägt dotterbolag till Kungälv Energi AB som bedriver elhandel.

Prognosen för 2015 är 1,7 Mkr vilket är 0,7 Mkr bättre än budgeterat.

Bohusläns Kommunala Exploaterings AB

(Periodutfall 0,2 Mkr, Prognos 0,2 Mkr) Perioden uppvisar ett överskott på 0,2 Mkr. Under perioden noteras en försäljning av tre tomter

inom Arntorps verksamhetsområde. Diskussioner pågår med ytterligare företag som är intresserade

av att etablera sig i Kungälv.

Detaljplanen för Tega Västergård (40 villatomter) är på utställning under september och början av

oktober. Försäljning till villatomtkön planeras starta till årsskiftet. Vidare har positivt planbesked

erhållits för villatomter på Norra Instön. Nu återstår att få dispens från strandskyddet av regeringen

och länsstyrelsen. En begäran om dett håller på att tas fram.

Under förutsättning att planerade försäljningar av industritomter inom Arntorp och Rollsbo kan

genomföras under året bedöms för hela året ett positivt resultat på 0,2 Mkr.

Stiftelsen Kungälvsbostäder

(Periodutfall 11,0 Mkr, Prognos 7,7 Mkr) Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 11,0 Mkr jämfört med budgeterade

7,0 Mkr. Underhållet ligger 5,0 Mkr lägre än budget, men många projekt är i startskedet vilket

innebär att periodens överskott jobbas bort under tertial 3. Kungälvsbostäders resultatprognos för

helåret är 7,7 Mkr, vilket är ca 1,0 Mkr lägre än budgeterat resultat.

Bohus Räddningstjänstförbund (Borf)

(Periodutfall 0,5 Mkr, Prognos -1,0 Mkr) Resultatet för perioden är 0,5 Mkr vilket är något bätttre än budgeterat resultat på 0,0 Mkr.

Prognostiserat resultat för helåret är ett underskott på 1,0 Mkr beroende på högre personalkostnader

än budgeterat. Främst är det kostnaderna inom företagshälsovård och för pensionsavsättningar som

förväntas öka. Det beror således inte på ökad personalstyrka utan denna har minskat under perioden.

Det prognostiserade underskottet kommer till största del att täckas av eget kapital.

Bagahus AB

(Periodutfall 0,1 Mkr, Prognos -0,3 Mkr) Periodens resultat är 0,1 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat resultat för perioden på 0,3 Mkr.

Det prognostiserade underskottet på 0,3 Mkr beror på ökade kostnader i samband med rekrytering

av ny VD samt ökade personalkostnader vid VD-överlämning och introduktion av vikarie inför

ordinarie personals beräknade föräldraledighet fr o m sensommar/höst.

44(46)

6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar

Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis

och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få

undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen

avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga

undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Redovisningsrådets

samt Bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar.

Skatteintäkter Kommunen följer RKR:s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen

som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts

vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL.

Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar:

de preliminära månatliga skatteinbetalningarna

en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret

differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående

bokslutsår

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och

gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över

anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp

gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även

investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen.

Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras

månatligen, VA-konsumtionsavgifter faktureras varannan månad medan avgifter för sophämtning i

allmänhet debiteras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader

uppstår.

Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld

redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på

lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och

ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under augusti månad tas upp som kortfristig

skuld.

Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs

utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om

avskrivningar publicerad 2009. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som

investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga

linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde

45(46)

Avskrivningstider År

VA-anläggningar 33-50

Byggnader 20-33

Gator, broar och hamnanläggningar 20-33

Maskiner, inventarier och bilar 5-20

Datorer och kringutrustning, programlicenser 3-5

Mark och konst Ingen avskrivning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för

investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m 2010. Anslutningsavgifter

har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar

nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som

långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och

avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas

nyttjandeperiod prövas löpande.

Kommunen har under året påbörjat arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR:s

rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet kommer att ske successivt under

2016 med målet att vara helt genomfört 2017.

Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att

anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska

redovisas som en anläggningstillgång

Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som

kortfristiga fordringar och skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader

belasta innevarande år och intäkter nästkommande.

Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på

resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och

gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta

tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 18.

Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 2006-06-19 § 139 har Kungälvs kommun bytt

redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner

intjänade till och med 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild

löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället

fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella

ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då

utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i

verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av

förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har

arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen

årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av

46(46)

pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har

den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2015, bokats upp som

kortfristig skuld i 2014 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s

”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”, RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser

för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2.

Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger 3

år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska

fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker

kommunen från RKR:s rekommendation 13, Redovisning av hyres-/leasingavtal.

Säkring av räntebindning Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker.

Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att

åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten

hänförlig till lån med rörlig ränta.

Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15.

Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld

under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens

anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta

under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid

tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade

investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr.

Bidrag till statlig infrastruktur

Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende

byggandet av GC-banor, utbyggnad av väg 168 Ekelöv-Grokareby samt ombyggnad av

trafiklösning vid E6 Kungälvsmotets östra ramper, totalt 237,9 Mkr. Bidragen skall upplösas under

25 år. Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats

upplösning av de beslutade bidragen för GC-banor samt E6 Kungälvsmotet med ett belopp

motsvarande en tjugofemtedel. Bidraget avseende utbyggnad av väg 168 har ännu inte börjat lösas

upp eftersom beslutet fattades under 2009 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR:s

rekommendation 6, Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar.

Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet redovisas som en del av

kommunens eget kapital.

Documents

Central tertialrapport 2 2015 Kommunstyrelse - kungalv.se · 4(46) 1 Inledning Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer,