CREDO.NU nr 1 2011

mission genom kulturförvandling“Om man frågar folk vad kristna tror brukar de för det mesta svara: “Kristna tror att Jesus är Guds Son och att Jesus uppstod från de döda.” Men om man frågar folk i allmänhet hur kristna lever tystnar de. Vi har inte visat världen ett alternativt sätt att leva vårt liv. Kristna lever i stort sett som alla andra. De tillsätter en nypa Jesus allt emellanåt. Och själva den kristna läran lockar inte människor, även om den är sann. Inte många är intresserade av en religion som inte har något att säga världen och bara har liv efter döden att erbjuda, när man egentligen frågar sig om det finns något liv före döden.”Jag läser Shane Claibournes den oemotståndliga revolutionen med stor behållning. Varje sida innehåller tankar som provocerar mig, skakar om inombords och lockar mig, får mig att tänka; ja - ett annat slags liv måste vara möjligt! Jag vill våga leva det! Det är alltid en kamp att släppa taget, att våga bryta med samhällsströmmarna. Men jag tror att den frihet som vi kan vinna är värt så långt mycket mer än att vara accepterad och anpassad över allt. Guds rike är inte av denna värld, men är aktivt närvarande i den och förvandlar den där möjligheter finns. Detta nummer av Credo.nu handlar lite grann om just det. Med utgångspunkt i Daniels bok tar Gustaf Thunqvist med oss på en berättelse om en man som levde kompromisslöst gentemot sin tro men aktivt tjänade med sina gåvor för att påverka sin omgivning och ära Gud genom att göra ett gott arbete. Han levde i en kultur som verkligen inte ärade Gud utan tillbad andra gudar, något som också gjorde att Daniel fick möta rätt så aggressivt motstånd. Flera av tidningens artiklar kommer ta upp samma tema ur olika vinklar. Jag hoppas att detta nummer kan inspirera dig, käre läsare, till att se din roll och position i samhället som en fantastisk möjlighet i att vara en del av

Guds rikes kulturförvandling. Om så det är att vara städare, kung, politiker, ekonom eller professionell gatumusikant! “We can all be part of the mustardseed revolution!”

samuel sanderredaKTÖr

gustaf thunqvist - daniels boKintervjuerstefan lindholm - aTT Kommunicera evangelieT genom KulTuren

4612

innehÅll nummer eTT 2011mission genom KulTurfÖrvandling

lars mörling - världsbild islamandreas forslund - KlarsynTheT och barmhärTigheT i vår samTidsKulTurmark Carlsson - credo & fÖrsamlingen

1619

22

Credo.nuredaktör

samuel sander08-545 494 65

[email protected]

ansvarig utgivare daniel r äverbrandT

08-545 494 [email protected]

redaktion (detta nummer)marK carlsson

marTin helgessonsamuel sander

gusTaf ThunqvisTjonaTan vicTor

miKael rubenson

formgivning samuel sander

texter där inget annat angessamuel sander

trYCkveTTerTrycK

Credo.nu ges uT av credo, som är en KrisTen elev- och sTudenT rÖrelse i sverige. vi vill med guds hjälp gÖra

jesus kristus känd, trodd, lYdd oCh älskad.

vår eKonomi är helT beroende av gåvor, KolleKTer och anslag. vi är därfÖr väldigT TacKsamma fÖr varje gåva.

Bankgiro 571-1858

adress rehnsgaTan 20 113 57 sTocKholm

telefon 08-545 494 60 fax 08-728 84 44

e-Post [email protected] hemsida www.credo.nu

2 Credo.nu nummer ett

ur daniels boktext: gustaf thunqvist

- Plugga kemi? Vad är det för kristet med det?En vän berättade om hennes planer att börja läsa på högskolan och fick det svaret av hennes ungdomsledare i kyrkan. Det är en märklig inställning som tyvärr inte är så ovanlig som man skulle önska. Alltför ofta delas livet upp i det som är kristet och det som inte är kristet. Bön, evangelisation, kristna konferenser är ”kristna” medan resten av ens liv tillhör någon slags icke-kristen zon som inte har med Gud att göra. Eller så är det till och med en fientlig zon som man ska hålla sig undan. Man tar ett djupt andetag när man går ut från söndagsgudstjänsten och håller andan tills nästa söndag. Det utåtriktade arbetet i kyrkan går ironiskt nog ut på att försöka få in ”utomstående” innanför kyrkans väggar. Arbete och studier tillhör den icke-kristna zonen - så länge det inte gäller arbete som pastor/präst eller möjligen med människor.

För att demolera det här tankesättet kan man med fördel läsa boken om plugghästen Daniel i Gamla testamentet. Han levde i en tid då Israel invaderades av babylonierna med kung Nebukadnessar i spetsen. För att rasera det israelitiska motståndet tog de med sig överklassen till Babylonien. Kungen bestämde att de skulle välja ut ”unga män utan lyte, ståtliga att se på, bildade, kunniga och kloka, väl lämpade för tjänst i det kungliga palatset. De skulle få undervisning i kaldéernas litteratur och språk.” (1:4) Daniel och hans tre kompisar kom in på denna elit-utbildning och tillsammans formade de en av historiens äldsta och snyggaste studentgrupper.

Säkert fanns det en baktanke att indoktrinera dem med babylonisk kultur och religion. De tilldelades nya namn som alla hade inslag av babyloniska gudar och de upp- manades att äta mat som var förbjuden för det judiska folket. Daniel ”var emellertid fast besluten att inte göra sig oren genom mat och vin från kungens bord.”(1:9) Han uppmärksammade att det här är något som skulle innebära en kompromiss med hans tro. Artigt vädjade han om att få slippa. Denna beslutsamhet under studierna kom igen när han senare fick tjänst hos kungen. Med en upptränad självklarhet vet han när och hur han ödmjukt, klokt och glasklart skulle dra gränsen utan att dra sig undan.

“Vad är Guds rike likt? Vad skall jag jämföra det med? Det är likt ett senapskorn...


Att studera kan många gånger upplevas liknande. Studentkulturen kan kännas främmande och mellan raderna i kursböcker finns ibland en världsbild som inte alltid rimmar med en kristen. När jag läste ekonomi och marknadsföring blev jag först i efterhand medveten om vilket inflytande det hade haft på mig. Överdrivet uttryckt började jag se på människor som antingen konsumenter eller små nyttomaximerande företag. Tänk vilken skillnad det hade gjort om jag liksom Daniel, hade varit med i en kristen student-gemenskap under den tiden! Daniel visste att det är Gud som gett honom förmåga att kunna studera och gjort honom vis (1:17, 2:23). Studierna och arbetet skulle utföras på ett sådant sätt att Guds namn äras. Daniel tog själv på sig den svåraste arbetsuppgift man kunde tänka sig – att berätta för kungen vad kungen hade drömt och dess-utom tyda drömmen åt honom (kap 2). Skulle han lyckas skulle han rädda livet på sig själv, sina kompisar och sina branschkollegor (stjärntydare, trollkarlar och andra visa män). Det hör till saken att bransch- kollegorna betraktade Daniel som en konkurrent och de försöker senare få honom dödad. Daniel samlade ihop sin studentgrupp och de bad att Gud ska hjälpa honom att lösa detta. Gud besvarade bönen och han kan gå till kungen och både berätta och tyda drömmen. Nu tillhör det ju inte vanligheterna idag att man riskerar döden för sig själv och en hel yrkeskår om man misslyckas under sin provanställning. Men det finns mycket att ta efter Daniel också i hans första jobb. Han tog på sig en uppgift som ingen annan ville utföra. Arbetet vävdes naturligt in i bönegemenskapen. Motivet var inte att maximera sina egna intressen utan arbetet skulle också komma andra till del. Daniel delade inte upp sitt liv i det som har med Gud att göra och det som inte har med Gud att göra. Att sköta sina studier och sitt arbete var för honom att vara trogen Gud. Han var ”så pålitlig att man inte

kunde beslå honom med minsta fel eller oegent-lighet” (6:4). Inställningen att ära Gud genom sina arbets-uppgifter blev ett starkt vittnesbörd. När han tydde kungens dröm svarade kungen: ”Er Gud är sannerligen en Gud över alla gudar, en Herre över alla kungar.” (2:47). Kanske fick Daniel och hans vänner också höra någon judisk rabbi fnysa: ”Kaldéernas litteratur och språk? Vad är det för judiskt med det?” Men de visste att hela ”jorden är Herrens, med allt den rymmer, världen och alla som bor i den” (Ps 24:1). Inget studieämne eller arbete kan därför befinnas utan-för Guds skapelse. Det kan ha inslag av en Guds-förnekande världsbild, det kan tjäna syften som inte ärar Gud och det kan utföras på ett sätt som inte ärar Gud. Men allt detta ökar bara skälen att släppa sargen och ge sig in i spelet. Studierna gjorde Daniel och hans vänner kunniga och skickliga för deras arbetsuppgifter och de ärade faktiskt Gud genom dem. De drog sig inte undan en främmande kultur och satt och kurade på sin kammare. Istället drog de in i den och Kung Nebukadnessars ambition att omvända dem fick i själva verket motsatt effekt. Genom sitt arbete fick de strategiska positioner där de kunde påverka både arbetsplats, stat och samhälle. Alltså befinner sig redovisning, språk, kemi och hela kurskatalogen inom de områden som Gud gör anspråk på, inte utanför. Börja redan nu att studera till Guds ära och dra sedan ut i arbetslivet med samma inställning. Gustaf Thunqvist Teologistudent och insamlingsansvarig för Credo.

“Vad är Guds rike likt? Vad skall jag jämföra det med? Det är likt ett senapskorn...

Läs själv eller med din Credo-grupp: Daniel kap 1-6.

Vad arbetar du med?Jag är just nu mellan två jobb och kommer från arbete i bank där jag jobbat först med makroekonomiska frågor och affärsutveckling, därefter med strategisk planering och omorganisation. Båda dessa bank-jobben är väldigt intressanta och i större eller mindre perspektiv så involverar det och påverkar människors vardag. Nu är jag på väg till ett arbete i ett av Sveriges största byggföretag där jag skall arbeta med strategiska personalfrågor.

På vilket sätt kommer din kristna tro till uttryck i ditt arbete?Det finns åtminstone två svar på den frågan. Det är mycket möjligt att det finns fler också. Jag tänker att vi alla på olika sätt, vad vi än jobbar med har ett uppdrag utifrån förvaltarskapet i Bibeln. Det kanske blir extra tydligt när man jobbar med ekonomi och i synnerhet på en bank. Vi har ett uppdrag att förvalta och göra det på ett så bra sätt som möjligt. Bibeln talar väldigt mycket om ekonomi, både utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, ett företagsekonom-iskt perspektiv inte minst ett privatekonomiskt per-spektiv. I arbetslivet har det för mig betytt att min ekonomiska kunskap utifrån min kristna tro får vara min inre kompass i olika sammanhang i arbetet,

i synnerhet när beslut skall förberedas och och fattas. Min förhoppning är att mina arbetskamrater på arbetet skall märka att man har en inre frid som man hoppas att de skall få en längtan efter. Jag tror att jag ofta har missat ta tillfällen att visa det men det vet bara de man mött och vår Herre.

Hur hanterar du situationer när du upplever en konflikt mellan dina övertygelser som kristen och förväntningar från arbetsgivare?Jag ger mig inte i första taget och i den bank jag arbetat uppmanas man att lyfta frågor en nivå till då man upplever att något inte är som man önskar.

Vilka förebilder har du på det här området?På min första arbetsplats hade jag en chef, Anders, som inte var bekännande kristen, men han prioriterade sin fru och sina barn framför allt annat. Han var mycket professionell men gick hem i rimlig tid för att kunna äta middag med familjen, sedan arbetade han när barnen gått och lagt sig. Det gjorde intryck på mig att han, till skillnad från många andra, prioriterade sina relationer framför jobbet och annat.

Två andra förebilder på området är bröderna Eurell, Jan-Gunnar och Per-Olof. De har skrivit boken “Kan man tjäna pengar och tjäna Gud?” Det är en bok som utifrån ett bibliskt studium av hög kvalitet tar upp de tre perspektiven; det samhällsekonomiska, det företags-ekonomiska och det privatekonomiska. Jag rekommend-erar alla kristna att läsa den boken. Den ger så goda råd för både yrke och privat- och familjeliv med avseende på ekonomi.

Intervjuer Credo.nu ställde några frågor till personer som befinner sig på olika positioner och plaster i

samhället. Vi hoppas att de förmedlar möjligheter att ära Gud genom sitt liv och sitt yrke oavsett

om du är ekonom, fastigshetsskötare, student eller brandman.

Ta tid på dig att också tänka igenom vad du vill göra med ditt liv, dina studier och efter studierna.

Hur kan du som ___________göra skillnad och bygga Guds rike i ditt framtida jobb?

Markus Nyblom34 år från Göteborg



Olavi Blomfjord Polis från Falun, 42 år

Vad arbetar du med? Jag arbetar som polis. I sex år har jag nu undervisat studenter som studerar på Polishögskolans distans-program. Mina ämnesområden är självskydd & konflikthantering samt Vapen & taktik.

Min kristna tro kommer till uttryck, hoppas jag, genom att försöka tolka olika svårigheter positivt och inte negativt. Att försöka hitta bra faktorer att ta fasta på och inte bara negativa. Genom att hjälpa och stötta studenter i deras utbildning, att skapa bra förhållanden för inlärning och träning genom trygg-het. Den kommer även till uttryck i diskussioner där frågor om värdegrund kommer in. Alla människors lika värde är ett ledord i svenska polisens värdegrund. Min kristna tro säger mig att det är endast inom den kristna tron som den uttrycks i att alla människor är skapade till Guds avbild. Den kommer även till uttryck då jag delar ut polisbiblar (nya testamentet och ordspråksboken och med vittnesbörd av poliser). Jag är även helt öppen med min kristna tro när jag föreläser om traumatiska händelser jag upplevt i min tjänst som polis, som i juni 1994 när sju unga männi-skor sköts till döds av en militär i Falun. Jag var med mitt i händelsens centrum. Vid detta uppdrag hade jag mycket starka andliga erfarenheter. Vidare kommer den till uttryck, har jag fått kvitto på, vid ett antal tillfällen, att kriminella personer som jag gripit och omhändertagit vid flera olika tillfällen, sagt att jag är en riktigt juste polis. Jag har aldrig sett genom fingrarna med deras kriminella verksamhet men bemöter dem som Guds barn, vilket har gett mig otroliga samtal om Gud och Jesus vid ett flertal till-fällen.

Jag har aldrig upplevt någon konflikt mellan min övertygelse och arbetsgivarens förväntningar. I Sverige är det en perfekt kombination att vara kristen och polis, anser jag. Visst finns det vissa arbetsuppgifter som kan innebära problem och som kräver en noggrann bedömning och avstämning med Guds ord och det egna samvetet. Jag tänker då närmast på om jag i mitt yrke måste genomföra tjänste-åtgärder som innebär att jag måste medverka i att sända tillbaka flyktingar som av migrations- verket bedömts inte skall vara kvar i Sverige. Jag har nu en mental förberedelse för sådana typer av tjänsteåtgärder. Förebild: Det handlar om respekt för auktoritet. Den romerske officeren som hade en sjuk tjänare. Han var mycket medveten om sin auktoritet. Och han var helt medveten om Jesu auktoritet och Jesus själv gör ingenting om han inte fått och sett det från sin Fader. Jesus berörs av officerens ödmjukhet inför den auktoritet som Jesus har att Jesus till och med säger att han inte träffat på någon i hela Israel med en sådan stor tro. Den romerske officeren är min före-bild. Det finns mer att utveckla och reflektera över i detta. Men jag nöjer mig så här.

Emma Hou Student från Norrköping, 22 år. Vad studerar du? Jag studerar tredje året på ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Stockholm. Hur vill du arbeta i framtiden och på vilket sätt tror du att din kristna tro kommer forma ditt arbete? När jag tar examen kommer jag börja jobba som managementkonsult, vilket innebär att man jobbar med att hjälpa andra företag med strateg-iska frågor som tillväxtstrategi, outsourcing, prisstrategier etc. Detta yrke förtäljer inte ett dugg om att jag är kristen. Faktum är att många kanske tycker tvärtom; kan man vara managementkonsult och kristen? Kan man vara kristen och samtidigt göra karriär? Eller ännu mer tvärt, kan man vara kristen och tjäna mycket pengar? Jag tror att svaret på detta är ja. Titta bara hur rikligt Jesus välsign-ade Petrus enormt med fisk – i Petrus yrkesliv!Så, det är alltså inte i detta vad jag kommer arbeta med där min tro kommer till uttryck. Det är snarare i hur jag gör saker, och min inställning där det kom-mer till uttryck. Jag tror att oavsett vilket jobb man har, så finns det några saker som är gemensamt för alla kristna. Vi är skapade till Guds avbild; att vara extraordinära. Gud är extraordinär och vi med, i och med att vi är hans avbild. Det här försöker jag bland annat tillämpa i mina studier och i mitt deltidsjobb genom att vara trogen i det lilla, och inte bara göra det som syns, hörs eller belönas. Det står i Guds ord att vi ska jobba hårt, oavsett om vi tjänar människor eller Gud – vår lön kommer ju trots allt i himlen. Min tro kommer även i uttryck de dagarna då allt inte går som det ska. Då det inte alls är roligt att jobba hårt och då livets goda känns väldigt långt borta. Där har tron fått vara en stabil grund. Även om känslor pendlar upp och ner, så kan jag faktiskt bestämma var min glädje ska ha sitt ur-sprung från. Och det är inte i omständigheterna – utan på Honom som har goda tankar

för mig och som har gett mig en framtid och ett hopp! Detta är något som har möjlighet att göra mig mer uthållig i alla planer i livet, inte minst i studierna och framtida arbetet. Jag vill löpa loppet ut! Vilka svårigheter respektive möjligheter ser du utifrån din tro och övertygelse gentemot den bransch du vill arbeta inom?Att det uppkommer en konflikt då och då ser jag inte som konstigt, eller ens ett undantag. Det sker ofta att man behöver ta ställning till saker som kanske inte är i enlighet med ens tro. Dock tror jag att sådana konflikter till en viss mån kan vara positiva – i alla fall har det varit så för mig. Man tvingas till att reflektera och fundera på varför man tror på det man tror på. Och även om det finns saker jag inte håller med om, så försöker jag se det som ett tillfälle då jag får lära mig mer av hur andra tycker och tänker. Efter examen kommer jag börja jobba som manage-mentkonsult. Detta är ett yrke som är väldigt tidskon- sumerande, och visst kan det bli en utmaning. Kanske kommer jag ha mindre tid för församling? Kanske mindre tid för relationer utanför arbetsplatsen? Kanske. Men, jag tror livet består av säsonger där man har möjlighet att bygga upp olika beståndsdelar av ens liv; beståndsdelar som behöver varandra.Däremot ser jag enorma möjligheter. Att få vara med och påverka storbolag uppifrån (genom ledning och styrelse) så att det får genomsyra hela företaget kommer vara en väldigt effektiv användning av min tid. Att man får påverka företagens utveckling, som i sin tur påverkar alla de som finns i anslutning till företaget. Det ser jag som en otrolig förmån! Vilka förebilder har du på det här området? Einstein är en otrolig förebild. Blir inspirerad av att se hur han förvaltade sin Gudagivna gåva och den betydelse det har fått för hela världen. En annan är Göran Skytte.

“The greatest challenge of the day is: how to bring about a revolution of the heart, a revolution which has to start with each one of us...”

“As for ourselves, yes, we must

be meek, bear injustice, malice,

rash judgment. We must turn

the other cheek, give up our

cloak, go a second mile.”

“Det är lättare att tro att Gud kommer att stödja våra gästfria hem och ekologiska jordbruk och möta alla våra behov gällande mat och pengar till räkningar, än det är att hålla en stark, rejäl, levande tro för varje individ runt omkring oss - att se Kristus i honom.”


www.credo.nu

saltkaretMAIN SPEAKERs: - 10-13nov

NOSA2011NOrdisk StudentAllians !s

datum: 12 novemberplats: Stockholm

representantskap

“Kallelse skickas under hösten.”

“”TRO & KULTUR”

mer information finns på:

Lindsay & Ann Brown - former IFES General Secretary


Ut Ursaltkaret

fakta:

anna swahn:

skolsekreterare syd

2011 ! En långhelg i Göteborg med en känd amerikansk författare inställd på att ta oss deltagare ”Ut ur saltkaret”. En konferens inriktad på att hjälpa oss Jesu lärjungar uppe i Norden att börja håva in lite fångst. Mitt i denna min förväntan låg det ändå några små fråge-tecken och lurade i bakgrunden. Evangelisation… är det verkligen ”min grej?” funderade jag. Är inte jag mer av en stillsam lärartyp ändå? Evan-gelisation… handlar det inte mest om att vara ute på nätterna och servera kaffe och pannkakor? Själv blir jag ju sjuk om jag lägger mig senare än klockan 01.00. Fanns det hopp också för mig? Öppningsmötet satte tonen för resten av konferensen. Becky M. Pip-pert skällde inte på oss för att vi inte alltid kanske är så salta som vi borde. Hon pratade istället om korset. Om synd, förlåtelse och nåd. I mitt anteckningsblock den kvällen skrev jag bl.a. ”Så sjukt bra och så självklart att börja vid korset! Utan korset har vi ju inget att prata om!”. Resten av helgen lämnade mina frågetecken mig ett efter ett. Pippert fick mig att inse att evangelisation inte handlar om att ha viss personlighetstyp eller om att sluta sova om nätterna. Hon fick påminna mig om att det handlar om att leva ut korset och dess konsekvenser. Jesus är vårt exempel. Han älskade de icke älskvärda. Jesus tjänst byggde på relationer. Becky gav oss otroligt många an-vändbara redskap för hur man kan prata med människor om kristen tro så att det inte känns krystat. Men framförallt utmanade hon oss att anamma en ny livsstil. En livsstil där kärleken till min nästa är i fokus och där mina tankar är hos den andre. Ett liv där jag använder kreativitet och energi för att hos varje person jag möter förmedla något av Guds nåd och sanning. Ett liv där man precis som Jesus in-tresserar sig för människor. Ett av de första löftena jag gav mig själv när jag lämnade Göteborg vara att sluta vänta med att gå ut från lägenheten tills jag hör att trapphuset är tomt. ...Det är dags att komma ut ur saltkaret också för mig!

Mina förväntningar var höga...

Talare: Rebecka M. Pippert

Arrangör: Credo Sverige Plats: Johannebergskyrkan Göteborg

Konferensdeltagare: ca 100 st anmälda Mötesdeltagare: ca 1000 st under hela helgen Stämning: På topp!

Vad tänker du på när du hör ordet ”kultur”? För många kristna är svaret att det är något som bara en invigd skara kan förstå sig eller så är det helt enkelt för knäppgökarna, a waste of time. Men Gud har ju skapat människan är en kulturell varelse så varför skulle man sky kulturen? Och vad är egentligen kultur? Vart än det har funnits människor har det funnits kultur. Det innebär att kultur främst inte är något för en elit utan något som människan skapar för att hon är människa. För en kristen är inte detta något nytt. Gud har skapat människan till sin avbild så att de kan vara medskapare. Kulturen har sitt upphov i Skaparens egen aktivitet. Givetvis påverkas vårt skapande av det sorgliga faktum att människan har en tendens att vända sig ifrån sin skapare och vara sin egen gud. Då blir kulturen självcentrerad och ful. Detta tar inte bort det grundläggande faktum att människan är skapad till Guds avbild. Bilden har blivit grumlad av synd men människans identitet kvarstår. Men denna ”grumliga” situation gör att en del kristna tänker att det bästa är att inte besudla sig med ”världen” och avstå från att vara medskapare av kulturen. Istället sat-sar dessa kristna systrar och bröder på att skapa en egen kristen subkultur, en ”säker” sfär dit världens brus inte når. Men vad blir det då av missionsbefallningen? Om ”sekulär” kultur är så avskyvärd att den kristne inte kan befatta sig med den hur kan man då nå människor där de är?Och vad säger evangeliet? Jesus, som är evangeliets centrum, ”besudlade” sig med sin samtids kultur – hög som låg, god som dålig. Han gick in i de villkor som människor lever i och visade på det goda som finns även hos syndiga människor. För evangeliet står inte i motsats till världen (Joh. 12:1-11). Det är själva hjärtat i hela skapelsen, det är löftet om att allt det goda som finns i denna värld är värt att kämpa för, att ära och hålla högt (Fil. 4:8). Evangeliet blir då inte bara en massa förkastanden utan också bekräftanden av de saker som syndiga människor längtar efter och har upplevt i en fallen värld.

“Att kommunicera evangeliet genom kulturen”

Därför kan en kristen som talar om evangeliet inte bara tala om vad som är fel och vad man måste ge upp som kristen (för det finns många saker som förändras när man ska följa Jesus). Att kom-municera evangeliet innebär också att tala om att det goda som vi längtar efter, den kultur vi skapar – hip hop, film, matlagning, modern teknologi etc. Dessa ting är inte i sig själv är syndiga. De är alla gåvor från Gud som kan användas för syndiga eller rättfärdiga syften. Det evangeliet gör är att peka på ursprunget till alla goda ting. Allt gott vi har, vare sig vi vet det eller inte, är tacksamma eller inte, kommer ifrån Gud. Att bli en kristen kommer då att bli något av en ”aha”-upplevelse. Låt mig ta ett exempel. Film är kanske det medium som talar starkast i vår bildfokuserad tid. Vi tänker ofta i termer av filmsekvenser, vi refererar till karaktärer och episoder från TV-såpor. Film är ett kulturfenomen som människor har skapat där-för att de är skapade av en skapande Gud. Genom filmen kommuniceras idéer och känslor som talar om vad det är att vara människa. Vår samtid säger oss att film endast är under-hållning. Men det är ett begränsande sätt att se på film. En kristen borde vara den som är engagerad när han ser på film, inte bara att visa på vad som är fel utan visa på hur en film kan tala om samma

saker som evangeliet talar. Frodo: en modig liten figur som tar på sig världens

synder kan bli en bild av frälsning och hjältemod – två begrepp som människor i vår tid annars är närmast allergiska emot att tala om vi talar om dem först utifrån

bibeln. Men efter Peter Jacksons film gråter och applåderar de. Att kommunicera evangeliet handlar alltså att använda kulturen som finns, att hitta anknytnings-punkter till teman och begrepp som evangeliet talar om. När du ser en film nästa gång ställ dig och dina vänner dessa frågor. Enligt filmen: Var kommer världen ifrån? Vad är det som har gått snett? Vad är lösningen? Dessa grundläggande frågor kommer de flesta filmer på ett eller annat sätt att tala om, precis som evangeliet. Genom att ställa dessa frågor kan vi visa på vad som är bra och vad som är bristfälligt i filmens svar. Vad vore ett bättre svar? Och på sätt har kommunikationen av evangeliet redan börjat!

av Stefan Lindholm, L´abri Sverige.

“Utmanande, utvecklande och mycket kärlek”Två studenter om året på CredoAkademin

Jag satte mig ner tillsammans med två av studenterna på CredoAkademin för att fråga dem om året som gått. Även om jag själv varit student här och har massor av bra minnen var det härligt att höra om allt som händer i deras tankar och liv under året på CredoAkademin. Jag ville veta hur de kom hit, och vad de tar med sig härifrån. Så här blev vårt samtal:

Okej, första frågan: Vem är du?Simon Knutsson, 20 år från Ängelholm – En sprallig skåning som tänker mycket!Carolina Edström, 21 år från Sundsvall – En aktiv person som finner vila i att baka.

Varför valde du att flytta över halva landet för att gå CredoAkademin?Carolina: Jag hade fått intrycket att det var rätt bibel-skola om man hade en tvivel och frågor att ta itu med. När jag jämförde med många andra skolor kände jag att CredoAkademin var rätt ställe eftersom man inte ut-gick från den kristna tron och tron på Bibeln som något självklart. Ämnena som togs upp här var mer grund-läggande. Det berodde också på att min syster gått här, och att jag själv sett hur mycket det gav henne.

Simon: Jag var ganska säker på att jag skulle gå någon bibelskola. Jag valde CredoAkademin för att jag så ofta i mitt liv ställts mot väggen av mina kompisar och haft svårt att svara på deras frågor om tron. När jag hörde

talas om apologetik, och om att det var ett viktigt ämne här, kändes det helt rätt. Det var både för min egen och för andras skull.

Var det självklart att flytta? Inte för Carolina. “Till en början var jag tveksam till en skola i Stockholm - utan internat. Nu är jag väldigt glad för det. Man slipper leva i en bubbla och kommer direkt ut i livet efter skoldagen. På mitt extrajobb har jag redan nu användning av kunskaperna jag fått!”

Simon ler och suckar på samma gång. “Stockholm är ju Stockholm…” säger han. “Störst bäst och vackrast på sitt sätt.” Innan jag förstår om han är ironisk eller inte tillägger han: “Även om man får lära sig att gilla Stockholm inser man snart hur bra det är. Särskilt under ett sånt här år; man får massa tillfällen att besöka kristna arrangemang från många olika håll – det är alltid nåt på gång!”

Vad är det viktigaste du lärt dig på CredoAkademin?Simon: Rent allmänt har jag en annan syn på min tro. Tidigare var den något lite skumt – även om jag själv trodde gick det inte ihop med resten av livet. Nu är det en helt naturlig grej. Tron har blivit verk-lighetstrogen, och jag vet att jag har bra skäl att följa Jesus.

Carolina: Det största som har hänt är att jag kan leva med tvivel och frågor – jag vet att även om jag aldrig får alla svar, så behöver det inte vara “tro, trots allt”. Man kan förstå och fundera på tron. Det har gett mig en mycket större längtan till Gud – nu när jag vet att det här är på riktigt vill jag söka Gud mer, och om-sätta tron i livets olika områden.

Precis vad jag tänkte fråga: På vilket sätt kommer du använda vad du lärt dig?Carolina: Jag kommer vara en tryggare kristen i min vardag. Mitt lärjungaskap kommer vara tydligare, jag vågar stå för min tro på djupet. Kanske vänder

personliga. Vilka frågor man bär på sitter ihop med livserfarenheter man har med sig.” Simon tillägger: “Man lär känna Gud tillsammans. Man svetsas ihop i gemenskapen och Gud är med.”

“Fantastiskt” tänker jag – då stämmer mina egna positiva minnen från året som student. Nu hoppas jag att många studenter söker hit nästa år, för det här vill jag att fler ska vara med om!

Intervju Martin Helgesson

mitt liv nu, när jag insett att detta är verklighet. Det är lite jobbigt också, tron handlar verkligen om livet nu!

Simon: Jag har mycket erfarenhet av praktiskt lär-jungaskap från min församling, men först nu förstod jag poängen med det och blev peppad. Jag har aldrig längtat så mycket efter att komma ut och berätta om Jesus som jag gör nu.

Hm… så det betyder att ni båda kan rekommendera CredoAkademin? Till vem i så fall?Simon börjar. “Jag skulle rekommendera Credo-Akademin till troende som funderar mycket. Och till icke troende som har frågor. Men också till troende som inte tänkt så mycket på detta förut…” “Typ alla!” utbrister Carolina. “Ja”, säger Simon, “alla som är beredda på att läsa och sätta sig in i detta. Det passar för alla, men man ska vilja gå in för det.” “Det finns ju typ ingen annan bibelskola som den här!” säger Karolina.

Men det kommer också fram att de träffat bekanta som tycker att CredoAkademins upplägg är en dålig idé. “Ofta är det nog på grund av rädsla”, gissar Carolina. “En del kristna vänner är rädda för att man ska bli besviken om man går till botten med sina tvivel, rädda för att tron inte ska hålla. Men jag vill vara ett vit-tnesbörd för att den gör det! Och tar man inte itu med sina frågor nu, tror jag att de kommer upp längre fram. Så det är lika bra att göra det nu, så att man kan rikta sitt liv utifrån en välgrundad tro. Det är ju ändå livsavgörande saker Jesus kommer med!”

Vi har pratat mycket om tvivel, grubbel, argument och så vidare. Men är det bara en intellektuell sysselsättning? Hur är gemenskapen och såna bitar?Simon: “Gemenskapen har varit jättebra i vår klass. Man kommer också nära lärarna – det finns möjlighet att få själavårdssamtal nästan när man vill, vilket är ett väldigt stort plus. Ja, vi har ju läst själavård förresten. Jag lärde känna mig själv väldigt mycket.” Carolina nickar. “Ja, det är en väldigt varm gemenskap. Eftersom många här har brottats med sin tro blir samtalen lätt

Du vet att livet är fullt av frågor. Vet du var du ska söka svar? Funderar du på bibelskola? CredoAkademin erbjuder en unik profil.Brottas tillsammans med andra med dina frågor om Gud, tro och sanning.Få ett grepp om både kultur och kyrka. Förstå Bibeln.Bearbeta dina personliga frågor –Vem är jag? Vad är meningen med mitt liv? Hur hittar jag en tro som håller? I 20 år har vi vågat ta i de svåra frågorna. Det finns svar.Bibelskola med högskolepoäng och personligt mentorskap, mitt i Stockholm. Välkommen med din ansökan! credoakademin.nunytt för i år!

LIKHETER OCH OLIKHETER MELLAN ISLAM OCH KRISTENDOM:

En GudIslam är en så kallad monoteism. Tron på den ende Guden är den viktigaste läran i islam. I Koranen kallas han för Allah. Det ser vi i den första satsen i det islamska vittnesbördet: ”Det finns ingen Gud utom Allah”. Med Allah menar muslimen den Gud som skapat himmel och jord. Han är allsmäktig, allvetande och allestädes närvarande. Han är Adams, Evas, Noas, Abrahams, Moses, Davids och Jesu Gud.

BöckernaI Koranen finner man många av Bibelns personer och händelser, även om Koranen avviker en hel del i detaljer och berättelser. Men likheterna är så stora att det är svårt att frigöra sig från tanken att Muhammed lånade friskt från judar och kristna när han framställde Koranen. Koranen gör anspråk på att vara en exakt kopia av Guds eviga ord. Man tror att det finns ett evigt original i himlen som i Koranen kallas för ”bokens moder”.

PraktikenIslam lägger stor vikt vid bön. I islamska länder kallar man till bön fem gånger per dag från moskéernas minareter. Den bön man förrättar är rituell, den föregås av rituell tvagning med givna ord och

kroppsställningar. Bönen måste vara riktad mot Kaaban i Mecka, som muslimer tror är jordens medelpunkt. Det finns även en friare form av bön i islam, som liknar den som finns i många kristna traditioner, och den kallas ”doa”. Då kan muslimen be med egna ord, öppna ögon och upplyfta händer, ofta för ett helande från sjukdom eller hjälp med ett problem.

OLIKHETER TreenighetenMuslimer uppfattar den kristna tron på den treenige Guden som oförenlig

TEXT: LARS MÖRLING

väRLdSbILd MÖTER väRLdSbILd

ISLAM


med tron på den ende Guden. Därför angriper Koranen treenigheten, som Mohammed verkar ha missuppfattat. I Koranen framställs nämligen en vrångbild av den kristna treenig-heten, det vill säga en treenighet som består av Allah, Jungfru Maria och deras son Jesus.

Jesu gudomEnligt Koranen är Jesus skapad i jungfru Maria. Koranen drar en parallell mellan Adam som skapades utan far och mor och Jesus som skapades utan far. Enligt Koranen är Jesus enbart människa och inte Guds son. I Koranen kan man läsa att Jesus var en apostel som fick en bok från Gud som hette ”al-injil”, det vill säga evangeliet. Han gjorde även under och tecken. Han skapade till exempel en fågel av lera som han andades på så att den började leva. Han botade spetälska, öppnade ögonen på blinda och uppväckte till och med döda. Men i Koranen var han inte en uppenbarelse av Gud eller Guds son, utan bara en profet lik Mose, Mohammed eller andra.

Jesu dödKoranen förnekar även Jesu kors-fästelse och död. Det står i sura 4:156 ”Och sade: Vi hava förvisso dödat Kristus, Jesus, Marias son, Guds apostel. Men de har varken dödat eller korsfäst honom, utan det tycktes dem blott så..”. Eftersom Mohammed därmed tagit bort hela

försoningen i Jesus Kristus, är Jesus ingen frälsare i islam, ingen medlare mellan Gud och människan. Han har absolut inte dött och uppstått för människans synd. Problemet från ett kristet perspektiv är ju att om man förnekar Jesu gudom och hans död och därmed hela försoningen så finns det inget evangelium kvar. Jesu uppdragVarför föddes då Jesus till världen? Enligt Koranen hade Jesus två huvuduppdrag. Det ena var att han skulle med sin bok och sitt budskap bekräfta ”Tawrah” det vill säga Moseböckerna. Det andra var att profetera om att Mohammed skulle komma en dag. Det vill säga att Jesu uppgift var att vara en förelöpare till Mohammed, ungefär som Johannes Döparen var en förelöpare till Jesus i evangelierna. Bibelns och Koranens uppfattningar om vem Jesus Kristus är och varför han föddes till världen är ju nästan helt motsatta varan-dra. Bibeln säger: ”Så älskade Gud världen så att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv” Joh.3:16.

FrälsningEftersom Koranen förnekar Jesu död och försoning, finns heller ingen frälsning i Jesus Kristus. Islam lär att människan blir frälst genom sin tro och sina goda gärningar. Man tror att två änglar, som sitter på vardera axeln, följer varje människa. Den som sitter på den vänstra axeln skriver ned alla våra dåliga gärn-ingar, medan de goda gärningarna skrivs ned av den högra ängeln. På

domens dag som kallas för ”jom al-hisab”, det vill säga räkenskapens dag, rapporterar de två änglarna om allt vad människan gjort. De goda gärningarna läggs i den högra våg-skålen och de onda i den vänstra. Beroende på hur vågen slår kom-mer så människan till paradiset eller helvetet. Men människan kan inte i förväg vara säker på utslaget, efter-som allt ändå sker efter Allahs vilja.

NågRA ENKLA TIPS

* Be för muslimen som Gud älskar* Visa Guds kärlek i praktisk handling * Ha ett öppet hem och besök varandra* Bygg personliga relationer och bli en vän* Män relaterar till män och kvinnor till kvinnor* Erbjud förbön i Jesu namn för olika behov* Angrip inte islam, Muhammed eller Koranen* Förmedla respektfullt Guds evangelium* Berätta enkelt vad Gud gjort i ditt liv* Ge en Jesusfilm, Bibel eller bok på muslimens språk

Som kristna har vi ingen högre kallelse än att älska Gud av hela vårt hjärta och vår nästa som oss själva. Därför är det vår kallelse att visa Kristi kärlek till våra muslimska grannar. Om vi inte bygger relationer och öppnar våra hem för muslimer så löper vi också risken att isolera oss och inta en främlingsfientlig attityd till muslimer. Tänk att Jesus tog en samarier, en främling med en avvikande religion, som exempel när han undervisade om kärleksbudet och sa: ”Gå du och gör som han!”

islam. . . fortsättning om

Carol AtallahSödertörns högskola


Samtal med muslimer När jag har mött muslimer, både i och utanför skolan, har våra samtal ofta handlat om de många likheter som finns mellan kristendom och islam, speciellt att båda är Abraham-itiska religioner. För det mesta har de stor koll och är mer angelägna att tala om det som för oss samman än om det som skiljer oss åt. Självklart kommer Jesus ofta upp i samtalen, eftersom muslimer har stor respekt för honom och ser honom som en viktig profet inom islam.

Men hittills har jag inte mött någon som sagt att de tror att han var Guds son, att Jesus själv var Gud. Det är alltså där som våra åsikter skiljer sig åt. Men det jag alltid försöker göra är att istället prata om hur Jesus var som person. Vad han betydde för världen. Hur han har frälst dig och mig. Hur viktig han, som person, är i mitt liv idag, 2011. Ställer de en fråga om treenigheten som jag inte kan svara på, eller en fråga om Bibelns tillförlitlighet, så säger jag helt enkelt att jag inte vet. Istället för att stå där och försöka hitta på något övertygande svar, så försöker jag hänvisa dem vidare till någon bra hemsida eller en kompis jag har som är bra på att besvara teologiska frågor. Annars tycker jag att det är viktigt att bjuda in dem till vår kristna förening på Södertörn eftersom vi nästan alltid studerar något ut Bibeln där. Istället för att bara berätta om Bibeln kan man ju läsa den tillsammans för att varje person ska få kunna bilda en egen uppfattning om innehållet. Jag tror att många kristna, inklusive jag själv, måste börja ”lita mer på Bibeln” och på den kraft som finns i att helt enkelt läsa den, studera den och diskutera den. Det är nog ganska svårt att inte bli berörd, på ett eller annat sätt, om man läser den med rätt inställning. Inte minst när man läser om Jesu liv.

Jag har en nära vän som är muslim och alltid när vi ses slutar det med att vi har en form av frågestund där vi ställer en massa frågor om varandras tro. Ofta handlar det om vad vi gör i kyrkan eller i moskén, eller om hur vi ser på olika saker, som till exempel goda handlingar eller äktenskapet. Det finns mycket som vi håller med om. Men det som jag känner skiljer oss åt lite är när jag börjar berätta om det där vardagliga, hur jag upplever Gud i min vardag, hur Han leder mig och hur jag känner Hans närvaro när jag ber eller lovsjunger Honom. Att jag berättar om Honom nästan som om Han är en fysisk person i min omgivning. I ett samtal med både muslimer och icke-muslimer, tror jag att det är jätteviktigt att våga prata om sånt och inte bara om exakta trosuppfattningar. För då blir Gud verklig, då förstår man att Han är en älskande Gud som bryr sig om dig och mig. Och det enda vi behöver göra för att finna Honom är att söka Honom helhjärtat.

”gud är människans dummaste idé”, kunde jag slänga ut i samtalen. Ingen originell tanke och det var inte ens min egen formulering. Men av någon anled-ning kändes den viktig att uttrycka inför mina systrar när de uthålligt berättade för mig om Gud. I min egen bild av verkligheten försökte jag hålla idéerna till ett minimum, åtminstone slutsatserna. Jag föreställde mig att vi inte kunde veta mycket alls, allra minst om vad som var rätt och fel för människan. Givet detta eller som ett ackompanjerande tema ansåg jag det rimligast att var och en utgick från det sätt hon själv ville att verkligheten och livet i den skulle se ut. Jag tror fortfarande att vad jag idag kallar för skepticism respektive värdesubjektivism figurerar som centrala teman i vår kultur och i människors bild av verk-ligheten. Utifrån dessa tolkas lätt varje anspråk utanför deras strikta ramar som ett uttryck för inget annat än personliga önskemål. Varför skulle till exempel någon tro på en skapande och frälsande Gud vi inte kan känna till? För att vi vill att Gud ska finnas. Vår kultur har lärt sig sin sekulära katekes, Gud tror man endast på av en eller flera av följande anledningar: för att känna sig omhändertagen i en farlig värld (Freud), för att kontrollera andra för egen vinnings skull (Marx), för att man är rädd för sina egna och andras önskningar som den nakna grunden för vår existens (Nietzsche).

Det är värt att lägga märke till att skepticism och värdesubjektivism trivs tillsammans. Om vi inte kan veta så mycket alls om vad som är sant om verk-ligheten, varför då inte ge utrymme så mycket som möjligt för ens egna önskningar om den? Och säg å andra sidan att det mest centrala i fråga om våra önsk-ningar är att vilja ge fritt spelrum åt dem. Då kommer skepticismens minimala anspråk om den verklighet

som potentiellt skulle kunna sätta upp begränsnin-gar för våra önskningar, som en välsignelse från ett sekulärt ovan. Kanske faller denna kombination av teorier för samma kritik som den riktar till andra världsbilder? Är det så att vi givet möjligheten att till-fredsställa våra egna önskningar väldigt gärna vill att den skall vara sann? Idag tror jag att båda dessa grundläggande ställningstaganden är falska. Det finns flera skäl till detta. Men det beror inte minst på att jag fick möjlig-het att lyssna till och lita på kristnas vittnesbörd. Och detta leder mig till min slutliga poäng. När vi ser vår kultur, och framför allt männi-skor i den, tror vi på möjliga förändringar respektive omvändelser? Jag tror att Gud vill hjälpa oss att ur-skilja skepticism och värdesubjektivism i vår kultur för att förstå såväl vår egen som andras situation. Men jag tror även att han vill hjälpa oss använda mer än detta i vår analys av vår samtid. Jag tänker på tron att han som är i oss är större än han som är världen (1 Joh.3:24:4:3-4), och på att Jesus dog för alla gud-lösa (Rom.5:6-8). Matteus och Markus berättar att när Jesus såg att människorna var som får utan herde fylldes han av medlidande (Matt.9:36-38; Mark. 6:34). Låt oss vara klarsynta om vilsenheten i vår kultur men fyllas av medlidande och handla i tro på att Jesus genom sin nåd och sanning kan ge verklig förändring hos människor i vår omgivning (Joh.1:16-18).

Mitt huvudsakliga syfte här är inte att ta upp argument mot skepticism och värdesubjektivism. Om du vill läsa en längre introduktion till den här sortens tankegångar och deras roll i vår kultur samt en skiss till ett kristet bemötande av dem, kan jag varmt rekommendera Stefan Lindholms artikel ”Cynism”. Den finns tillgänglig på http://www.credoakademin.nu och innehåller även gott om referenser till litteratur för den som vill fördjupa sig ytterligare.

ANDREAS FORSLUND, filosofistudent stockholm

Jag stöter ofta på studenter som mellan raderna uttrycker/undrar, ”Om man redan tillhör en bra för-samling som har många studenter, vad ska man med en Credogrupp till?” Vilken bra fråga! Jag tror svaret på den är av stor betydelse för evangeliets spridning i studentvärlden. Låt mig förklara.

Credo är ett ekumeniskt nätverk av studenter, medarbetare, understödjare och andra vänner som tillsammans verkar för att göra Jesus känd, trodd, lydd och älskad i studentvärlden. Credo-grupper är missionsteam som verkar på universitet och hög-skolor, leds av studenter, utrustas av Credoanställda och i bästa fall stöttas av lokala församlingar. För-samlingen är den livslånga primära platsen för kristen gemenskap, gudstjänst, undervisning, lärjungaskap, tjänst och själavård. Församlingen och Credogruppen varken konkurrerar eller ersätter varandra - de kom-pletterar varandra.

Credogruppen är tänkt att vara församlingarnas utsträckta arm i studentvärlden, en enad och gemensam kanal och redskap för mission. Församling-arna behöver registrerade studentföreningar (såsom Credogrupper) för att effektivt kunna nå ut på campus – de har ju en given plattform med tillgång till bl a lokaler och naturliga kontaktpunkter vilket skapar lägre trösklar för mission. Samtidigt behöver Credogrupper församlingarnas stöd för att kunna bli livskraftiga – de har ofta resurser och en långsiktighet som kan ge stadga åt studentföreningar.

För några år sen genomförde Credogruppen i Sundsvall en Alphakurs på Mittuniversitetet med stöd av församlingar i staden. En handfull engagerade studenter ordnade med lokal och inbjud-ningar och lyckades få uppåt 15 kurskamrater att haka

på i 10 hela veckor! Tillsammans med ett par av Credos anställda bidrog församlingsledare med undervisningen. Satsningen blev fantastiskt lyckad.

Tips om församling* Landa i en församling på din studieort, även om du är med i en hemma. Fira gudstjänst, bygg relationer, tjäna och bjud med dig vänner.* Be församlingen att sända ut dig som missionär till campus.* Berätta regelbundet om vad som händer på campus och vad församlingen kan be för.* Bjud in församlingsledare att tala till Credogruppen och kanske vara mentorer för studenter.

Tips om Credogrupp* Om det inte finns en kristen studentförening på din högskola/ditt universitet, starta en! Credos student-sekreterare hjälper gärna till.* Om en Credogrupp finns, engagera dig i den och använd dina gåvor till att göra den bättre. Du har bara en kort period (oftast 3-5 år) att verka på världens mest strateg-iska missionsfält!* Satsa både på att nå ut och bygga upp varandra. En Credogrupp klarar sig inte länge på en kost av endast ”tips för att nå ut”. Gemenskapen är ju evangeliets uttolkare!* Ta vara på inspirationstillfällen som både församlingen och Credo/IFES nätverket erbjuder.

När församlingar och Credogrupper samverkar för att göra lärjungar i studentvärlden vinner alla på det. Credo-grupper får det stöd som behövs för att verka på campus och församlingarna får en tillströmning av studenter och framtida ledare…och Gud blir förhärligad!

KALENDARIUM April 25 Föredrag “Jesus lever på skolan” på Gällinge församlings påskläger 30 Evangelisation i samband med Chalmerscortégen (Göteborg) Maj 7 Styrelsemöte (Stockholm) 8 Musikcafé i Roseniuskyrkan (Skol Stockholm) 14 Skolgruppsledarutbildning i Johannebergskyrkan.21-26 European Leadership Forum (Ungern) 22 Musikcafé i Roseniuskyrkan (Skol Stockholm)28-31 Inspiratörsvecka (Helsjön) Juni 1-5 Konfaåterträff för 2010 års konf irmander (Transtrand) 10 Inspiratörerna slutar 17-10juli Konf irmationsläger på Credos fjällgård. Juli12-16 Sommarlägret med U-oas i Kungsbacka – “En mäktig Gud”13-17 Credoläger på Hjälmared 26-3 aug IFES Världskongress (Polen) Augusti 15 Ledarutbildning för inspiratörer börjar på Glimåkra folkhögskola September 3 Uppstartsdag i Väst för studenter Uppstartsdag i Stockholm för studenter Medarbetardagar 17 Styrelsemöte (Stockholm)19-21 Nätverksträff i Sarajevo “Prayer and Evangelism”

*nyInspiratörsutbildning

Välkommen in i Credoteamet 2011/2012 och låt Gud utrusta dig både för årets utmaningar och resten av livet!

www.credo.nu eller www.glimnet.se

LÄGER 201120-25/4 Påskläger i Transtrand. Platser kvar!Frågor om anmälan: Credos expedition på [email protected] eller 08-545 494 60.

12-16 juli Credo & UngdomsOas i Kungsbacka“EN MÄKTIG GUD”Ungdomsläger för dig född -96 el tidigareAnmälan: http://ungdomsoas.se/anmalan/

13-17 juli Credos sommarläger i Hjälmared “TIMEOUT MED JESUS!” FamiljelägerMer info & anmälan: www.credosommar.se

9-14/8 TEJP i Örnsköldsvik (Dekarsön)för dig som är mellan 16 och 30 år Mer info & Anmälan: http://www.saltisvenskakyrkan.se/tejp/

26-3 aug IFES Världskongress (Polen)“Jesus Christ: Lord of the universe, Lord of the university”Internationella studentrörelserhttp://www.ifesworld.org/worldassembly

sök innan 2/5!

Documents

CREDO.NU nr 1 2011