Dagens programDagens program

Vi bygger vidare utifrån de tankar Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess.gjort sen dess.

Praktik varvat med teoriPraktik varvat med teori

HålltiderHålltider

Fika 9.30Fika 9.30

Lunch 12.00Lunch 12.00

Fika 14.30Fika 14.30

16.00 Slut16.00 Slut

Åke MalmelingÅke Malmeling

BohusläningBohusläning

””Mellanstadielärare”Mellanstadielärare”

Speciallärare år 7-9Speciallärare år 7-9

Utvecklingsledare i Hjo kommunUtvecklingsledare i Hjo kommun

Handledare i skolutveckling vid Karlstad UniversitetHandledare i skolutveckling vid Karlstad Universitet

Vad har varit mina drivkrafter?Vad har varit mina drivkrafter?

Sökandet efter det inre drivet, Sökandet efter det inre drivet, den inre motornden inre motorn

Det seriösa mötetDet seriösa mötet

Gränslandet mellan kunskap och okunskapGränslandet mellan kunskap och okunskap Den inre viljan att vilja veta merDen inre viljan att vilja veta mer

” ”Människan är som allra bäst när hon Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när grips av samma allvar som barnet när det leker.”det leker.”

HerakleitosHerakleitos

Motivation – movere – att röra sigMotivation – movere – att röra sig

Motivationsforskningens huvudfråga:Motivationsforskningens huvudfråga:

Vad är det som får människor att vilja röra Vad är det som får människor att vilja röra sig?sig?

Vad är det som får pedagoger att vilja jobba Vad är det som får pedagoger att vilja jobba med skolutveckling?med skolutveckling?

ForskningsfrågaForskningsfråga

Vad är det som får dig att vidareutveckla ditt arbete i vardagen?

Mötet med barn och ungdomar

Samtalen med kollegor om dessa erfarenheter

Engagerande, stödjande och utmanande rektor

PBS är ett förhållningssätt i syfte att PBS är ett förhållningssätt i syfte att vidareutveckla vardagsverksamhetenvidareutveckla vardagsverksamheten

genom goda lärande möten.genom goda lärande möten.

Håkan Jenner Håkan Jenner Växjö UniversitetVäxjö Universitet

Motivation och motivationsarbete i skola och Motivation och motivationsarbete i skola och behandlingbehandling

Motivation är inte en egenskap hos Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det erfarenheter man gjort och det bemötande man fått. Motivation och bemötande man fått. Motivation och motivationsarbete är i första hand en motivationsarbete är i första hand en fråga om bemötande.fråga om bemötande.

Mötet är därför centralt för Mötet är därför centralt för motivationen. motivationen.

Perspektivseende Perspektivseende ”Att beskriva och förstå ett fenomen på samma

sätt som någon annan, torde vara svårt, för att inte säga omöjligt men jag tror att vi kan komma nära essensen i andras upplevelser genom en uppriktig önskan att förstå och att inte låtsas förstå mer än vad man gör.

Det är med en uppriktig önskan om att vilja Det är med en uppriktig önskan om att vilja förstå, som man bör närma sig frågan. förstå, som man bör närma sig frågan. Motivationsarbetet måste alltid börja där den Motivationsarbetet måste alltid börja där den andre är.” andre är.”

De kollegiala samtalenDe kollegiala samtalen

Lärande samtal- ett förhållningssätt och en Lärande samtal- ett förhållningssätt och en struktur för fördjupade pedagogiska struktur för fördjupade pedagogiska reflektioner. reflektioner.

Lärande möten – möten mellan olika Lärande möten – möten mellan olika perspektivperspektiv

Owe WikströmLångsamhetens lov: ”De flesta av oss kan inte i ensamhet bygga ut våra tankekedjor särskilt långt. Vi måste få formulera våra idéer som vi inte är säkra att vi står för, helt enkelt för att höra hur det låter och se vart de leder”.

Vad gjorde vi egentligen sist?Vad gjorde vi egentligen sist?

Två frågeställningarTvå frågeställningar

Vad har jag tagit till mig?Vad har jag tagit till mig?

Vad snurrar i mitt huvud?Vad snurrar i mitt huvud?

Vad tog ni till er?Vad tog ni till er?

  Praktisk användning:Praktisk användning:

   Förhållningssätt som går att använda med Förhållningssätt som går att använda med eleverna/barneneleverna/barnen

De möten vi redan harDe möten vi redan har

Verktygen speciellt föreställningskartaVerktygen speciellt föreställningskarta

Stora och små dilemmanStora och små dilemman

Enhetens dilemma – tvärgrupperEnhetens dilemma – tvärgrupper

Vardagsdilemman i arbetslagenVardagsdilemman i arbetslagen

OrdningenOrdningen

Chefen måste aktivt vara medChefen måste aktivt vara med Viktigt med: Viktigt med: syfte – organisation - tid – struktur – syfte – organisation - tid – struktur –

roller – spelreglerroller – spelregler Viktigt med dokumentationViktigt med dokumentation Att samtalen följs uppAtt samtalen följs upp Viktigt med erfarenhetsutbyte – nätverk Viktigt med erfarenhetsutbyte – nätverk

mellan lärledaremellan lärledare

LärledarhantverketLärledarhantverket

Våga ta rollenVåga ta rollen

Våga utmana – ställa frågorVåga utmana – ställa frågor

Inspirera – äga idén själv – hålla det Inspirera – äga idén själv – hålla det levandelevande

Hunden och tonåringenHunden och tonåringen

LyssnandetLyssnandet

Öppenhet - tankerespektÖppenhet - tankerespekt

Ok – att det känns svårt – inte alltid går Ok – att det känns svårt – inte alltid går på rälspå räls

FörhållningssättFörhållningssätt

Öppet lyssnande Slutet lyssnandeÖppet lyssnande Slutet lyssnande

Konsten att ställa den egna kunskapen lite Konsten att ställa den egna kunskapen lite grand åt sidangrand åt sidan

Att vara öppen för den andres tankarAtt vara öppen för den andres tankar Gun Mollberger Hedqvist; Gun Mollberger Hedqvist; Samtal för förståelseSamtal för förståelse

ÖvrigtÖvrigt

Det tar tidDet tar tid

Börja i liten skalaBörja i liten skala

Processen är viktigProcessen är viktig

Vad snurrade i huvudet?Vad snurrade i huvudet?

LärledarrollenLärledarrollen

Vad är min uppgift och mitt mandat?Vad är min uppgift och mitt mandat? Hur kan jag få ett utrymme?Hur kan jag få ett utrymme? Hur får vi med våra kollegor?Hur får vi med våra kollegor? Hur kan jag inspirera andra?Hur kan jag inspirera andra? Hur gör man med ”tonåringarna”?Hur gör man med ”tonåringarna”? Hur kan jag utvecklas och bli säkrare?Hur kan jag utvecklas och bli säkrare? Hur får man ett fördjupat lärande?Hur får man ett fördjupat lärande? Hur gör man när man fördjupar?Hur gör man när man fördjupar? Hur ställer man öppna frågor?Hur ställer man öppna frågor? Hur knyter man ihop säcken?Hur knyter man ihop säcken?

Förståelsefördjupning

Vardagsprat

Diskussion

Erfarenhetsutbyte

Lärande samtal reflektion kring görandet

yta

djup

åsikt

insikt

För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.”

Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor,

Frågesfärer:Frågesfärer:

Konkreta erfarenheter:Konkreta erfarenheter: Hur gör du?Hur gör du? Vad leder det till för eleverna?Vad leder det till för eleverna? ResultatetResultatet Principer /Pedagogiska ställningstagandePrinciper /Pedagogiska ställningstagande Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn – Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn –

Värdegrund –Insikter – PrinciperVärdegrund –Insikter – Principer

ÖvningstillfälleÖvningstillfälle

Syfte:Syfte:

Träna på att ställa fördjupande Träna på att ställa fördjupande frågorfrågor

Utifrån ditt eget ”mästerkockande”…Utifrån ditt eget ”mästerkockande”…

Hur får man till det så att barnen, Hur får man till det så att barnen, ungdomarna verkligen lär sig det dom skall ungdomarna verkligen lär sig det dom skall lära sig?lära sig?

Vad hörde du?Vad hörde du?

Ombytta roller!Ombytta roller!

RektorsrollenRektorsrollen

Vad är min roll som rektor inom PBS?Vad är min roll som rektor inom PBS?

Hur kan jag skapa ordning och tillförsikt?Hur kan jag skapa ordning och tillförsikt?

Hur kan jag arbeta tillsammans med Hur kan jag arbeta tillsammans med lärledarna?lärledarna?

Hur stödjer och utmanar jag processen?Hur stödjer och utmanar jag processen?

Om du är eller vore rektor:Om du är eller vore rektor:

Hur skulle du då svara?Hur skulle du då svara?

OrganisationOrganisation

Hur organiserar vi oss?Hur organiserar vi oss? Hur hittar vi tiden?Hur hittar vi tiden? Hur får vi till en regelbundenhet?Hur får vi till en regelbundenhet? Hur får vi till nätverksträffar?Hur får vi till nätverksträffar? Hur skapar man nätverk med Hur skapar man nätverk med

andra lärledare?andra lärledare? Hur får man kontakt med mer Hur får man kontakt med mer

erfarna lärledare?erfarna lärledare?

Helheten:Helheten:

Hur blir det en helhet?Hur blir det en helhet?

Hur utveckla det till att omfatta hela Hur utveckla det till att omfatta hela vardagen?vardagen?

PBS är ett förhållningssätt där vi, genom att PBS är ett förhållningssätt där vi, genom att fördjupa vår förståelse, vidareutvecklar fördjupa vår förståelse, vidareutvecklar ”mästerkockandet” och tar vara på de ”mästerkockandet” och tar vara på de erfarenheter och kunskaper som finns på erfarenheter och kunskaper som finns på enheten.enheten.

www.pbs.kau.sewww.pbs.kau.se

Två delar som hänger ihopTvå delar som hänger ihop

De kollegiala samtalenDe kollegiala samtalen

LärgruppsarbetetLärgruppsarbetet

Fler perspektiv - Lärande samtalFler perspektiv - Lärande samtal

Rollen som samtalsledareRollen som samtalsledare

Aktualisera spelreglernaAktualisera spelreglerna Alla skall få komma till talsAlla skall få komma till tals Gruppen håller sig till ämnet Gruppen håller sig till ämnet Tankerespekten , lyssnarkulturen, det öppna Tankerespekten , lyssnarkulturen, det öppna

lyssnandet, det nyfikna motståndetlyssnandet, det nyfikna motståndet Fokus på fler perspektiv ( figuren i lådan)Fokus på fler perspektiv ( figuren i lådan) Reflektera över mönster, sammanfatta, vad Reflektera över mönster, sammanfatta, vad

sticker ut? sticker ut? Hålla i processen föra den framåt och se Hålla i processen föra den framåt och se

till att den dokumenterastill att den dokumenteras

Användningsområde:Användningsområde:

Verktyg i arbetet med barnen/ungdomarnaVerktyg i arbetet med barnen/ungdomarna

Deltagarnas vardagsproblemDeltagarnas vardagsproblem

Gemensamt dilemma som skall lösas här och Gemensamt dilemma som skall lösas här och nunu

Röda tråden-samtalRöda tråden-samtal

LärområdesarbeteLärområdesarbete

Fördjupad förståelse av

arbetet i vardagen

Styrdokument

Kollegors

erfarenheter

Forskning

Studiebesök

Utm. rektor

Förståelsefördjupande lärprocess

Tillämpningsinriktad lärprocess

- +? !

Inifrånperspektiv

Utifrånperspektiv

ErfarenhetslärandeErfarenhetslärande

Hur upplevde jag lärledaruppdraget när vi Hur upplevde jag lärledaruppdraget när vi startade?startade?

Hur upplever jag det nu?Hur upplever jag det nu?

Hur vill jag uppleva det om 1 år?Hur vill jag uppleva det om 1 år?

Hur får vi till det så att det verkligen blir ett Hur får vi till det så att det verkligen blir ett gemensamt lärande, en utveckling på gemensamt lärande, en utveckling på skolan, som kommer eleverna till del?skolan, som kommer eleverna till del?

Förståelsekarta Förståelsekarta

Två och två (helst med någon ni inte känner Två och två (helst med någon ni inte känner så väl)så väl)

Ygh fhgfjkd bfhsmr gjgkglktt rhkrör gjgjklt

Hur vill jag att det skall vara om ett år?Hur vill jag att det skall vara om ett år?

Ygh fhgfjkd

Hhjcbn cDghfgjdggm

Fgjfthjfgnmfhj

Gkggry

Ddsfgd

bfhsmr

yfjfh

Xbfgndfh

Utgångspunkten för det fortsatta samtalet är att den som leder samtalet ska begripa sig på den förståelse som lapparna representerar.

Frågesfärer?Frågesfärer?

HUR?HUR?Hur gör ni nu? Hur gör ni nu? Hur skulle ni kunna göra framöver?Hur skulle ni kunna göra framöver?

VAD? VARFÖR? VAD? VARFÖR? Vilka tankar ligger bakom?Vilka tankar ligger bakom?

När beskrivningen är klar betraktar man tillsammans det som har växt fram och försöker sammanfatta bilden.

Vad sticker ut? (samtalet om samtalet)

Vad tar jag med mig av det här?

Nya insikter?

Hur driver man ett lärområde som ger avtryck Hur driver man ett lärområde som ger avtryck i vardagen?i vardagen?

BekvämlighetszonenBekvämlighetszonen

UtvecklingszonenUtvecklingszonen

SkitzonenSkitzonen

Förutsättning:Förutsättning:

En angelägen frågeställning som berör alla En angelägen frågeställning som berör alla och en öppenhet att se på frågan från olika och en öppenhet att se på frågan från olika håll och tid för reflektionhåll och tid för reflektion

Fördjupad förståelse av

arbetet i vardagen

Styrdokument

Kollegors

erfarenheter

Forskning

Studiebesök

Utm. rektor

Förståelsefördjupande lärprocess

Tillämpningsinriktad lärprocess

- +? !

Inifrånperspektiv

Utifrånperspektiv

ErfarenhetslärandeErfarenhetslärande

Martin Hugo Martin Hugo Avhandlingsarbete:Avhandlingsarbete: Liv och lärande i gymnasieskolan. Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten

grupp på gymnasieskolans individuella program.grupp på gymnasieskolans individuella program. Elevgruppen och deras två lärare Elevgruppen och deras två lärare

följdes av en forskare (mig) följdes av en forskare (mig) under hela gymnasietiden . under hela gymnasietiden .

Målet var att få kunskap om hur Målet var att få kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna bemöta gymnasieskolan ska kunna bemöta behovet hos elever som behovet hos elever som lämnat grundskolan med lämnat grundskolan med ofullständiga betyg. ofullständiga betyg.

Frågeställningar:Frågeställningar:

Vad är det som framträder i elevernas beskrivning av Vad är det som framträder i elevernas beskrivning av tidigare erfarenheter av grundskolan? tidigare erfarenheter av grundskolan?

Vad är det som framträder för eleverna i deras Vad är det som framträder för eleverna i deras erfarenheter av gymnasieskolan ? erfarenheter av gymnasieskolan ?

Vad är det som framträder för lärarna i deras erfarenheter Vad är det som framträder för lärarna i deras erfarenheter av undervisning i gruppen? av undervisning i gruppen?

Vilka pedagogiska modeller och teorier framträder i Vilka pedagogiska modeller och teorier framträder i undervisningen? undervisningen?

Vilka aspekter i verksamheten är mest avgörande för att Vilka aspekter i verksamheten är mest avgörande för att ungdomarna kommer till skolan, lär sig och når de ungdomarna kommer till skolan, lär sig och når de uppsatta målen? uppsatta målen?

– – Otroligt mycket handlar om Otroligt mycket handlar om självförtroendet. Dessa lärare jobbar självförtroendet. Dessa lärare jobbar väldigt medvetet med att få eleverna väldigt medvetet med att få eleverna att tro på sig själva, att hitta det som att tro på sig själva, att hitta det som gör att de kommer till sin rätt. Att ge gör att de kommer till sin rätt. Att ge dem visionerna för framtiden, så att de dem visionerna för framtiden, så att de kan och vill planera för sina liv. kan och vill planera för sina liv.

-För att eleverna ska bli motiverade, -För att eleverna ska bli motiverade, tycka att det här är meningsfullt och tycka att det här är meningsfullt och faktiskt dyka upp till lektionerna krävs faktiskt dyka upp till lektionerna krävs en nära och tät relation med lärarna. De en nära och tät relation med lärarna. De behöver känna sig bekräftade som behöver känna sig bekräftade som människor, inte som elever. Utöver människor, inte som elever. Utöver medmänsklighet och delaktighet krävs medmänsklighet och delaktighet krävs slutligen att lärarna skapar en slutligen att lärarna skapar en lärandesituation som är på lärandesituation som är på riktigtriktigt, som , som fyller en verklig funktion. fyller en verklig funktion.

Hur förklarar vi framgångar och Hur förklarar vi framgångar och misslyckande? (Jenner)misslyckande? (Jenner)

””De med starkt självförtroende tvivlar inte på De med starkt självförtroende tvivlar inte på sig själva, ens efter misslyckanden.sig själva, ens efter misslyckanden.

De med svagt självförtroende tror inte på sig De med svagt självförtroende tror inte på sig själva, ens efter framgångar.”själva, ens efter framgångar.”

Rubriker i ett lärande samtalRubriker i ett lärande samtal

Enkla strukturerEnkla strukturer

Vi pratade om..Vi pratade om..

Reflektioner i gruppen… olika sätt att seReflektioner i gruppen… olika sätt att se

Slutsatser lärdomar…Slutsatser lärdomar…

Till nästa gång…Till nästa gång…

ProcessenProcessen Hålla lärområdet levande Hålla lärområdet levande Skall synas i rummetSkall synas i rummet Delge varandra nyttan av lärsamtalenDelge varandra nyttan av lärsamtalen Samtala om de olika spåren i vardagenSamtala om de olika spåren i vardagen Intresse för lärandet i vardagen mellan Intresse för lärandet i vardagen mellan

träffarnaträffarna En del av whiteboarden äger En del av whiteboarden äger

lärområdetlärområdet

BegreppBegrepp

ErfarenhetslärandeErfarenhetslärande Meningsskapande idé Meningsskapande idé Pedagogiskt ställningstagandePedagogiskt ställningstagande Underliggande värderingarUnderliggande värderingar MönsterMönster LärdomLärdom SlutsatsSlutsats

ExempelExempel

Erfarenhet:Erfarenhet: Många elever saknar lust och Många elever saknar lust och motivation. Försöker göra så lite som möjligt.motivation. Försöker göra så lite som möjligt.

Meningsskapande idé:Meningsskapande idé: Lust och motivation Lust och motivation förutsättningen för lärande på djupet. ( Lpo 94)förutsättningen för lärande på djupet. ( Lpo 94)

Mönster:Mönster: Ofta kopplat till matematiken Ofta kopplat till matematiken Lärdom:Lärdom: Dålig självkänsla bakom olusten. Dålig självkänsla bakom olusten. Slutsats:Slutsats: Viktigt att bekräfta elevers tänkande Viktigt att bekräfta elevers tänkande

och stimulera till fortsatt tänkande.och stimulera till fortsatt tänkande.

Finns det en hög angelägenhetsgrad finns Finns det en hög angelägenhetsgrad finns ofta ett driv att dokumentera.ofta ett driv att dokumentera.

Om man också är noga med att följa upp Om man också är noga med att följa upp och använda sig av dokumentationen ökar och använda sig av dokumentationen ökar chansen att det till slut sker automatiskt.chansen att det till slut sker automatiskt.

När beskrivningen är klar betraktar man tillsammans det som har växt fram och försöker sammanfatta bilden.

Vad sticker ut? (samtalet om samtalet)

Vad tar jag med mig av det här?

Nya insikter?

Samling enhetsvis:Samling enhetsvis:

Vad har var och en tagit till sig och hur kan vi Vad har var och en tagit till sig och hur kan vi gå vidare?gå vidare?

Lärande samtal enhetsvisLärande samtal enhetsvis

Frågeställning:Frågeställning:

Vad har var och en tagit till sig Vad har var och en tagit till sig

hur kan vi gå vidare?hur kan vi gå vidare?

När vi gått laget runt summerar vi gruppens tankegångar.

Vilka olika synpunkter träder fram?

Avsluta med att formulera hur ni konkret nu Avsluta med att formulera hur ni konkret nu kan gå vidare på eran enhet.kan gå vidare på eran enhet.

En plan för framtiden som ni tar upp med er En plan för framtiden som ni tar upp med er chef när ni kommer tillbaks till vardagen.chef när ni kommer tillbaks till vardagen.

Ny lärledarutbildning 5/2 – 6/2Ny lärledarutbildning 5/2 – 6/2

Behov av hjälp och stöd i processenBehov av hjälp och stöd i processen

Genomgång månd 4/2Genomgång månd 4/2

Dagens programDagens program

Vi bygger vidare utifrån de tankar Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess.gjort sen dess.

Praktik varvat med teoriPraktik varvat med teori

Görande---Lärande---GörandeGörande---Lärande---Görande