DÅK-handlingar 13 SSU Värmland

2 DÅK # 2013

Innehåll006 Verksamhetsberättelse 037 Stadgar009 Ekonomisk berättelse 039 Val till distriktets olika uppdrag014 Revisorernas berättelse 042 Medlemsavgift015 Reformpolitiskt program 042 Ombudstak022 Verksamhetsplan 044 Mötesordlista024 Motioner

Har Du några frågor, kontakta Philip Botström, ombudsman på tel: 072-536 05 55 eller via e-post: [email protected]

www.varmland.ssu.se

# 2013 DÅK 3

Hela detta dokument innehåller DÅK-handlingar och information kring vistelsen i Karlstad. Alla han-dlingar följer dagordningens ordning och du hittar mer instruktioner och tips på hur du ska läsa do-kumenten allt efter som. Det är viktigt att du som ombud läser igenom hela häftet och förbereder dig inför lördagen 16 februari. Om ni är fler ombud eller ersättare i din SSU-klubb, träffas gärna någon gång innan helgen för att gå igenom samtliga delar och diskutera hur ni ser på de olika frågorna som kommer att behandlas. Kom ihåg att syftet med hela årsmötet är att ni som ombud ska vara med och påverka verksamheten och se till att alla dokument är slagkraftiga och att ni kan gå med på allt som står. Alla planer, motioner och propositioner är till för att ändras, diskuteras och debatteras! Passa på att bestämma framtiden för SSU Värmland och påverka vilken riktning framtiden tar och vilka frågor vi ska fokusera på under året 2013!

<<->>

Du finner även mer praktisk information längre bak i dokumentet. Är du osäker på alla mötesbegrepp som an-vänds finns det också en mötesordlista längst bak med

de vanligaste begreppen som kan vara bra att ha koll på.<<->>

Under DÅK:en 2012 beslutade årsmötet om att ta fram ett politiskt handlingsprogram där vi slog fast vad SSU Värmland ska tycka i olika frågor och vilka frågor som är viktigast att driva. Programmet uppdateras vartannat år och därför kommer vi inte beröra detta i år. Däremot kommer vi i år att anta ett reformpolitiskt program med ett fåtal utvalda reformer som ska ligga till grund för vårt kommande arbete inför SSU-kongressen i sommar. Likaså kommer verksamhetsplanen att behandlas där vi sätter mål för vad vi ska göra under 2013. Läs igenom och kom med förändringar! Någon speciell kurs som be-höver hållas eller kanske någonting annat som SSU Värmland ska göra? Fundera och kom med förslag!

Krångligt? Lugn, vi kommer gå igenom allt igen under distriktsårskonferensen och förklarar mer efter hand vi kommer till dessa punkter i möteshandlingarna!

Här har vi samlat grundläggande information kring vad som gäller vid Distriktsårkonferensen, tips och idéer inför, och lite hur arbetet är upp-lagt för att vi ska få en effektiv och demokratisk process genom mötet!

Hej där!Information om DÅK 2013

Philip Botström Ombudsman SSU Värmland

4 DÅK # 2013

Lördag 16 februari09.00 Incheckning och fika

10.00 Konferensens öppnande

12.00 Lunch

13.00 Mötet återupptas

16.00 Paus

16.20 Mötet återupptas

19.00 Middag

21.00 Avslut

Schemat är preliminärt och en del förändringar kommer troligtsvis att ske beroende på hur mötet utvecklas. Självklart kommer det under dagen också finnas fika att tillgå så att vi står oss mellan måltiderna!

1. Inlägg görs från talarstolen.

2. Ordet begärs genom att sträcka upp handen och visa siffran på röstkortet tydligt för presidiet.

3. Förslag och yrkanden nedtecknas skriftligt och lämnas till presidiet, likaså eventuella reser-vationer. Lappar för detta finns att ta under mötet.

4. Årskonferensen använder två talarlistor. De som anmäler sig som talare för första gången har förtur.

5. Endast ombuden har rösträtt. Vid omröstning ska ombudskort/röstkort användas, vilka utkvitteras i konferensbyrån. Vid personval till SSU Värmlands distriktsstyrelse tillämpas sluten omrösning.

6. Samtliga närvarande som är medlemmar i SSU har yttrande- och förslagsrätt.

Read meEn arbetsordning tar upp hur vi ska bete oss och handla under mötet. Här ser du kortfattat om vilka som har rätt att yttra sig, hur du ska göra om du vill begära ordet mm. Ett förslag på de regler presenterar här nedan. Du som ombud kommer att ta ställning till förslaget under punkt § 6 på dagordningen. Då får du möjlighet att komma in med ändringsförslag och synpunkter.

Schema

Arbetsordning

# 2013 DÅK 5

§ 1 Distriktsårskonferensens högtidliga öppnande

§ 2 Fastställande av ombudsförteckning

§ 3

§ 3.1§ 3.2§ 3.3§ 3.4

Val av mötespresidiumVäljer vem som ska leda mötet och vem som ska skriva protokollet. Justerarna kommer under mötet vara extra noggranna med vilka beslut som tas, för att sedan skriva under och intyga att protokollet är korrekt.

MötesordförandeSekreterareMinst två (2) JusterareMinst två (2) Rösträknare

§ 4 Årmötets behöriga utlysandeEnligt de regler som finns ska alla ombud ha fått en kal-lelse senast åtta (8) veckor innan mötet. Om detta är gjort kan mötet hållas.

§ 5 Fastställande av dagordningVill någon tillägga en punkt som ska tas upp på mötet ska detta framföras nu.

§ 6 Fastställande av arbetsordningArbetsordningen och information kring denna kan du se på föregående sida.

§ 7 Gästerna har ordet

§ 8 Val av redaktionsutskottEtt redaktionsutskott består av minst tre personer och får i uppdrag att ta intryck från mötet och författa uttalanden grudat på de beslut ni ombud har fattat.

§ 9 VerksamhetsberättelseGenomgång om vad som har hänt och skett under föregående år i SSU Värmland.

§ 10 Ekonomisk berättelseVår kassör går igenom hur det står till med ekonomin och vilka ekonomiska utmaningar vi står inför i framtiden.

§ 11 Revisorernas berättelseRevisorerna presenterar sin genomgång av vår ekonomi och om allt har gått rätt till.

§ 12

Styrelsens ansvarsfrihetDetta gäller framför allt det ekonomiska och att styrelsen exempelvis inte har fuskat eller betett sig olämpligt med medlemmarnas pengar. Revisorerna granskar detta och kommer med förslag om beslut.

§ 13 Reformpolitiskt programI sommar är det SSU-kongress och här kommer ni bestämma vilka frågor som Värmland ska driva.

§ 14 Verksamhetsplan 2013Verksamhetsplanen fastställer vilket uppdrag styrelsen har under kommande verksamhetsår.

§ 15 MotionerHär behandlas de förslag som ni medlemmar lagt.

§ 16 Stadgarse Mötsordlista.

§ 17 Fastställande av antalet ledamöter till styrelsen

§ 18

§ 18.1§ 18.2§ 18.3

Val av distriktsstyrelseVal till distriktsstyrelsen sker genom sluten omröstning med valsedlar.

OrdförandeKassörLedamöter

§ 19 Val av revisorerRevisorer har till uppgift att granska vår ekonomi och verksamhet.

§ 20 Val av valberedningValberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från medlemmarna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda det personval som ska äga rum på nästkommande DÅK.

§ 21 Nomineringar till förbundsstyrelseHär behandlas styrelsens förslag till SSU:s förbunds-styrelse.

§ 22 Storlek på eventuell extra uttaxeringDet är upp till er ombud att bestämma om distriktet ska ta ut extra avgifter av medlemmarna, förutom medlems-avgiften under kommande år.

§ 23 Fastställande av ombudstakI dag finns det möjlighet för 41 ombud att delta under SSU Värmlands distriktsårskonferens. Under denna punkt är du med och bestämmer om antalet ska öka, minska eller vara kvar på samma nivå.

§ 22 Distriktsårskonferensens högtidliga avslutande

Dagordning

6 DÅK # 2013

§9 Verksamhets- berättelse

Vår organisation har växt stadigt under årets gång och SSU Värmland är idag ett av de snabbast väx-ande distrikten i hela Sverige. En ständig

iver att hitta nya format och forum för att välkomna ungdomar har varit avgörande för vår framgång. Egenvärdet i att vara många är att vi stärker vår möjlighet att bilda opinion och påverka både på kort och lång sikt. Vi inser att vår återväxt är direkt avgörande för en stark arbetar-rörelse i Värmland även i framtiden . I synnerhet när moderpartiet inte lyckas rekrytera tillräckligt många nya medlem-mar på egen hand.

Under 2012 har SSU Värmland på allvar in-lett arbetet med att reformera och utveckla studieverksamheten. Värmland har ingått ett studieorganisatoriskt samverkansavtal med distrikten i Västra Götalandsregionen och bedriver numera flera gemensamma studiesatsningar tillsammans. Ökad sam-verkan har visat sig vara framgångsrikt då såväl kvalitén som antalet kurser har ökat markant under året. Att knyta kontakter och lära av andra har visat sig vara både kul och lärorikt. På hemmaplan har vi fort-satt stärka vårt samarbete med ABF ute

Verksamhetsåret 2012 har varit händelserikt för SSU Värmland. Vi har mött både framgångar och svåra förluster. Under året som gått har vi visat att vår organisation klarar av att hantera svåra situationer och samtidigt samla kraft för att kunna blicka framåt. De prövningar vi ställts inför har fått oss att inse att vi kan ta oss igenom det mesta genom sammanhållning och kamratskap. Ungdomsförbundets organisation står därför idag starkare än för ett år sedan.

i kommunerna och det är ett arbete vi hoppas kunna fortsätta utveckla under det kommande verksamhetsåret. På sikt tror vi på ökad samverkan med fler aktörer inom fler verksamhetsom-råden. Vi är övertygade om att det är tillsammans vi bäst möter morgondagens utmaningar.

SSU Värmland har blivit tydligare i sin politiska profil både in-ternt och externt. Vi har lyckats belysa de för ungdomar viktiga frågor, gentemot partiet och i den politiska mediadebatten. Vi har varit ständiga pådrivare för ökade satsningar på skola och högre utbildning för att kunna stå rustade inför framtidens utmaningar. Vi inser att det är inom skolan de enskilt viktigaste åtgärderna kan göras för att uppnå ett jämlikt samhälle.

2012 var också året då vi inledde ett tätare samarbete med vårt granndistrikt i Norge; AUF Østfold. SSU Värmland och AUF Østfold delar många utmaningar och inser att det både är lättare och roligare att kämpa för lösningar tillsammans. Vårt utbyte är ännu i begynnelse och vi hoppas på ett ännu närmre samarbete under det kommande verksamhetsåret.

Med nyttiga lärdomar och nya erfarenheter summerar vi verk-samhetsåret 2012 och ser med tillförsikt på framtiden och vårt fortsatta arbete för ett bättre och mer rättvist samhälle. Tillsam-mans med moderpartiet vill vi vara med och forma morgonda-gens politik och framtidens lösningar. Tillsammans står vi starka.

DistriktsstyrelsenVärmlands SSU-distrikt

# 2013 DÅK 7

DÅK:en 2012Den 17-18 mars 2012 ägde SSU Värmlands 95:e distriktår-skonferens rum på Best Western Hotel i Årjäng. Konfer-ensen som även var SSU Värmlands 95-årsjubieum besök-tes av ett 70-tal personer, däribland SSU:s ledning i form av Gabriel Wikström och Ellinor Eriksson. Konferensen behandlade 35 motioner och ett handlingspolitiskt pro-gram för arbete, utbildning och internationell solidaritet. Konferensen valde David Hakula från Kristinehamn till ny distriktsordförande.

Politisk påverkanEtt av SSU Värmlands mest prioriterade fokusområden har under det gångna verksamhetsåret varit politisk påver-kan. Som socialdemokratiskt ungdomsförbund är det en av våra största uppgifter att föra fram medlemmarnas åsikter gentemot det socialdemokratiska partiet och den allmänna debatten; det är endast på så sätt vi på riktigt kan förändra samhället till det bättre. Därför har vi bland annat knutit starkare band med både S-kvinnor och So-cialdemokrater för Tro & Solidaritet genom årsmötesbesök och nätverkande samt arbetat aktivt inom och gentemot partidistriktets styrelse.

För att få en genomtänkt och välbalanserad struktur på det politiska arbetet antog distriktsstyrelsen i början av verksamhetsåret en politisk plan. Denna behandlade vilka frågor vi skulle driva och på vilket sätt detta skulle göras för att maximera genomslag. Till fokusområde valdes ut-bildningspolitik, med målet att SSU Värmland efter verk-samhetsåret skulle förknippas starkt med detta. Arbetet föll utifrån planen väl ut; under verksamhetsåret har ett större antal debattartiklar publicerats i länets tidningar än på flera år och distriktets motioner gentemot arbetarekom-munerna, partidistriktet och partikongressen har fått ett brett genomslag. Även en lyckad radiodebatt har genom-förts. SSU Värmland har på detta sätt varit med och satt den politiska dagordningen på ett tydligare sätt än tidig-are.

Skolbesök och kampanjerUnder 2012 genomförde vi flera utåtriktade kampanjer och skolbesök. Vi deltog i förbundets nationella frihetskam-panj och var det distrikt i Sverige som lyckades värva flest nya medlemmar under den nationella vårkampanjen. SSU Värmland har vuxit med över 200 medlemmar under årets gång. Fokus har legat på att sänka trösklarna för inträde

Distriktsstyrelsen 2012Ordförande: David Hakula, Kristinehamn (nyval)

Kassör: Anton Bergqvist, Karlstad (nyval)

Ledamöter: Amie Foon, Karlstad (omval)Indira Medjedovic, Årjäng (omval)Amanda Green, Karlstad (omval) Isabell Lindalen, Filipstad (nyval) Alexander J Pettersson, Hammarö (nyval)

På årskonferensen valdes dessutom följande personer till övriga förtroende uppdrag:

Revisorer: Christian Norlin (nyval), Mathias Casserlund (omval) Gunilla Svantorp (omval)

Valberedning: Sandra Ståhl (sam-mankallande, nyval), Christoffer Sonesson (nyval), Kenny Svensson (nyval).

Anställda personal:Philip Botström, ombudsman Laila Henriksson, kontorist

8 DÅK # 2013

och höja taket för vad vi kan göra som SSU:are. Vår över-tygelse har varit att alla kan värva en kompis. Vi kan nu konstatera att vi under året har fått många nya kompisar i SSU Värmland.

Första maj SSU Värmland deltog på flera orter under första maj. SSU hade ungdomstalare i 14 arbetarekommuner i Värmland vilket är fler än på väldigt många år. Frågor som ung-domsarbetslöshet, barnfattigdom och behovet av ökade satsningar på skolan dominerade innehållet i talen.

Mellanvalslägret Mellan den 9-12 augusti arrangerade SSU-förbundet ett nationellt sommarläger på SSUs kursgård Bommersvik. Lägret besöktes av drygt 650 deltagare varav ett 20 tal deltagare kom från SSU Värmland. Intressanta politiska diskussioner varvades med massa sol och bad. SSU Värm-lands legendariska maskot - vargen, försvann spårlöst och har inte hittat hem sedan dess…

InternationelltUnder året har SSU Värmland fortsatt engagera sig i in-ternationella frågor. SSU Värmland hade representanter på plats vid PES (Party of European Socialists) kongress i Bryssel den 28-29 september. Den 18-21 oktober besökte SSU Värmland tillsammans med Socialdemokraterna i Värmland våra vitryska kamrater. Det politiska klima-tet i Vitryssland är hårt och därför fick mötet lov att ske i Ukraina. Det projekt vi är med i går ut gå att lära vitryska socialdemokrater om demokrati och organisationsbygge.

# 2013 DÅK 9

Ekonomiskberättelse

Vi har under året haft en kontinuerlig och för distriktet utvecklande verksamhet. Ett gemensamt ekonomiskt ansvarstagande har präglat hanteringen av ekonomin och

vi har hela tiden vägt av insatser mot ekonomiska möjligheter och hinder. Vi har genom kontinuer-lig uppföljning av budget kunnat få överblick och förutsägbarhet av ekonomin vilket hjälpt oss under året.

Vi har under året haft utgifter för att kunna ha en ombudsman anställd gå heltid. I början av verk-samhetsåret hade vi vissa utgifter kopplade till tidigare anställda vilket påverkat ekonomin i viss mån. Vi har haft ett antal utgifter som varit omöj-

liga att förutse men som ändå varit motiverade av en enig styrelse. Vi skulle exempelvis varit med på festivalen putte i parken, något som tyvärr ställdes in men som ändå blev en större utgift under året. Under hösten var vi sparsamma med utgifterna vilket resulterade i att befarade åtstramningar kunde undvikas och att vi istället kunnat lägga grund för en fortsatt stabil ekonomi under det kommande verksamhetsåret. Sammanfattningsvis så har sty-relsen arbetat aktivt med distriktets ekonomi i syfte att främja värdefull verksamhet och ekonomiskt ansvarstagande.

Read meDen ekonomiska berättelsen handlar om hur styrelsen har prioriterat pengarna under föregående år samt hur framtidsutsikterna ser ut. Under Distriktsårskonferensen kommer berättelsen sättas i sam-band med revisionen. En balansrapport och resultatrapport presenteras på kommande sidor. Därefter följer revisionsberättelsen där utomstående personer har granskat SSU Värmlands ekonomi för att se att allt har gått rätt till.

YrkandeStyrelsen yrkar:

att den ekonomiska berättelsen godkännes och läggs till handlingarna.

Karlstad 2013-02-01 Styrelsen genom Anton Bergqvist

§10

10 DÅK # 2013

SSU VÄRMALND873200-3721

Resultaträkning Not 2012 2011

Belopp i kr

Verksamhetens intäkter

Anslag+bidrag 765 629 798 215Lönebidrag 16 626 123 727Medlemsavgifter 0 1 620Lottintäkter 33 730 35 859Övriga intäkter 0 871Summa 815 985 960 292

Verksamhetens kostnader

Material och verksamhetstjänster 120 722 74 083Lokalkostnader 27 160 24 850Personalkostnader 368 786 552 458Förvaltningskostnader 79 002 9 477Redovisningstjänster 38 127 37 161Övriga kostander (kontorskostn,tidskrifter medl.avg. mm) 125 125 119 056Summa 758 921 817 085

Verksamhetens resultat 57 064 143 206

Avskrivningar 3 149 3 149

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter 9 969 9 173

Rörelseresultat 63 884 149 230

Bokslutsverifikationer

Avsättning till valfond 60 000

ÅRETS RESULTAT 3 884 149 230

Årsbokslut 2012

# 2013 DÅK 11


Balansräkning Not 2012 2011

Belopp i kr

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillångarInventarier 3 150 6 299

3 150 6 299Finansiella anläggningstillångarFonus 1 055 910

1 055 910

Summa anläggningstillångar 4 205 7 209

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 634 2 234Övriga kortfristiga fordringar 1 26 637 46 237Summa kortfristiga fordringar 27 271 48 471

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbet kostn och uppl intäkter 2 4 416Summa förutbet kostn / uppl intäkter 4 416

Kassa och bank 782 228 756 490

Summa omsättningstillgångar 813 915 804 961

SUMMA TILLGÅNGAR 818 120 812 170

Årsbokslut 2012

12 DÅK # 2013



Belopp i kr

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 679 245 530 014Årets resultat 3 884 149 230Summa eget kapital 683 129 679 245

Obeskattade reserver

Valfond 60 000Summa obeskattade reserver 60 000

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 13 705 28 942Övriga kortfristiga skulder 3 15 812 17 594Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 45 474 86 389Summa kortfristiga skulder 74 991 132 925

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 818 120 812 170

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2012 2011

Belopp i kr

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Årsbokslut 2012

# 2013 DÅK 13



Belopp i kr

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 679 245 530 014Årets resultat 3 884 149 230Summa eget kapital 683 129 679 245

Obeskattade reserver

Valfond 60 000Summa obeskattade reserver 60 000

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 13 705 28 942Övriga kortfristiga skulder 3 15 812 17 594Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 45 474 86 389Summa kortfristiga skulder 74 991 132 925

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 818 120 812 170

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2012 2011

Belopp i kr

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Årsbokslut 2012

14 DÅK # 2013

Revisorernasberättelse

Read meRevisorernas uppgift är att granska distriktets skonomi och kontrollera att allt har gått rätt till och att det som presenterades i den ekonomiska rapporten faktiskt stämmer. Om styrelsen enligt revisorerna har skött distriktets ekonomi enligt alla regler, kommer revisorerna föreslå distriktskonferensen att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året.

§11

Undertecknade utsedda att granska 873200-3721 SSU Värmlands räkenskaper för verksamhetsåret 2012 får efter verkställd revision avge följande berättelse:

Vi har tagit del av de handlingar som lämnar up-plysning om föreningens verksamhet och ekonomi. Räkenskaperna är väl förda, inkomster och utgifter vederbörligen verifierade.

YrkandeMed hänvisning till ovanstående föreslår vi årsmötet besluta:

att fastställa resultat- och balansräkningen per den 31 december 2012

att bevilja styrgruppen ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar

Karlstad den 1 februari 2013 Christian Norlin Mattias Casserlund Gunilla Svantorp

# 2013 DÅK 15

§ 13 Reform-politiskt program

Proposition 1: Det goda företagandet – en förutsättning för det goda arbetet Styrelsens föredragande: Anton Bergqvist

I valrörelsen år 1982 klargjorde Olof Palme att det privata företagandet är en grundbult i den svenska blandekonomin, genom citatet om tex-tilföretag AB Ludvig Svensson: "Går det bra för

Ludvig Svensson så går det bra för Sverige.". Tillväxt, finansiering av välfärden och skapandet av nya jobb för att uppnå full sysselsättning fordrar att de sven-ska företagen är konkurrenskraftiga och fungerar som samhällets motor. Den offentliga och privata sektorn går i den svenska blandekonomin hand i hand; tillsammans utgör de den samhällsgrund som medborgarnas drömmar kan ta språng ifrån. Arbete, företagande och välfärd är inte varandras motsatser, de är varandras förutsättningar.

Idag står den svenska modellen och arbetsmarknaden inför en omtumlande framtid. Tiden då stabilitet upp-stod genom att kapital och arbetstagare stannade på samma arbetsplats under mycket långa perioder, ibland till och med ett helt arbetsliv, är i stora drag för-bi. Globaliseringen har medfört att stora förflyttnin-gar av kapital kan ske på ett ögonblick. Detta medför ökade krav på flexibilitet på arbetsmarknaden.

Från nyliberaler och konservativa hörs argument om

att denna flexibilitet i praktiken skall bäras av försäm-rade arbetsvillkor, osäkra anställningar och sänknin-gar av löner. Den socialdemokratiska ståndpunkten måste vara motsatsen; att flexibilitet förutsätter sta-bilitet och ett tydligt ramverk inom vilket de nyfor-made kapitalkrafterna skall verka. Den gamla stabi-liteten måste ersättas av en ny sådan, baserad inte på arbetsplats och tid, utan på kunskap och långsik-tiga spelregler gällande både arbetstagare och ar-betsgivare. Den svenska modellen behöver, beskrivit i korta drag, ett kunskapslyft.

En metod för att uppnå ett sådant kunskapslyft är att införa undervisning om företagande och ar-betstagande i gymnasieskolan. Detta görs till viss del redan idag; bland annat håller LO skolpresen-tationer och många gymnasieskolor erbjuder sina elever möjlighet att läsa kurser inom konceptet Ung Företagsamhet. Vi menar dock att dagens nivå inte är tillräckligt hög. Alla elever, inte bara vissa, borde ha rätt till god kunskap om arbetsmarknadens villkor och hur ett företag egentligen drivs. Genom att ge eleverna ökade möjligheter till studier inom arbets-marknad och företagsamhet kan nyföretagandet, som idag är starkt klassbaserat, utökas till fler med-

Read meFörslagen i SSU Värmlands reformprogram är skrivna av styrelsen. När distriktsstyrelsen lämnar in förslag kallas det propositioner. Propositioner är precis som motioner, upplagda på ett sätt där avs-ändaren först inleder med argument om varför förslaget ska antas. I slutet finns ett sk yrkande där det klart och tydligt står vad avsändaren vill ha genomfört. Kom ihåg att det enbart är detta yrkande ni som ombud kan ta ställning till och ändra, avslå eller godkänna. Ni som ombud är också fria att föreslå ändringar i styrelsens förslag.

Karlstad den 1 februari 2013 Christian Norlin Mattias Casserlund Gunilla Svantorp

16 DÅK # 2013


att SSU Värmland skall verka för ökad undervisning om arbetsmarknadens villkor och den svenska modellen i skolan. att SSU Värmland skall verka för att ge arbetsmarknadsanknutna organisationer som Ung Företagsamhet och fackföreningar större utrymme i skolan. att SSU Värmland skall verka för gymnasie- ungdomars rätt till feriejobb och möjlighet att driva företag under sommaren enligt den ovan beskrivna modellen. att SSU Värmland skall verka för landets kommuner i högre grad stödjer organisationer som hjälper nystartade företag.

borgare. Detta i samband med generellt högre kun-skaper om arbetsmarknadens villkor leder till att den tidigare nämnda flexibiliteten får möjlighet att ta sig nya former, inom en stabil ram av kunskap om rät-tigheter och skyldigheter.

En parallell satsning till detta, med syfte att öka även de praktiska kunskaperna om arbetsmarknad och företagande, är att garantera gymnasieungdomar rätt till sommarjobb. Det är en frihetsreform som innebär att eleverna får möjlighet till personlig ut-veckling, en egen ekonomi att hantera och inte minst ett första steg in på arbetsmarknaden. För att utöka satsningen till att även gälla företagande vill vi se att Sveriges kommuner ger ungdomar möjlighet att söka ett mindre startkapital, på en summa om exem-pelvis 5000 kronor, för att driva ett eget företag un-der sommarlovet. För att få tillgång till kapitalet skall en seriös och noggrann affärsplan lämnas in till och godkännas av kommunen. Företagaren skall under och efter sommaren lämna rapporter om sin egen och företagets utveckling enligt en innan uppgjord modell. Genom denna satsning skulle fler ungdomar få möjlighet att lära sig företagande praktiken och kunskapsnivån om arbetsmarknaden skulle öka yt-terligare.

För att garantera att de utvecklade kunskaperna inte går till spillo efter gymnasietiden vill vi också se att

kommunerna stödjer organisationer som hjälper till vid nyföretagande. Det finns många goda exempel på hur organisationer som exempelvis Communicare och NäringslivsSamverkan har bidragit till att ung-domars drömmar har blivit verklighet i form av nya företag och arbetstillfällen. Initiativ som bidrar till detta måste tas tillvara på och stöttas av kommuner-na.

Proposition 2: Skolan som arena för utjämnande av klassklyftor Styrelsens föredragande: Isabell Lindalen

Den socialdemokratiska politiken har i alla tider handlat om att utjämna klyftor mellan människor med syftet att bygga ett sam-hälle på grundpelarna frihet, jämlikhet

och solidaritet. Denna kamp är på 2010-talet lika aktuell som någonsin tidigare, men en förändrad verklighet och omvärld medför att strävan måste ta sig nya former. Un-der 1900-talet gav den so-cialdemokratiska politiken upphov till en stark välfärd med bas i tillväxt och arbete. Men välfärdstanken får inte stanna vid dessa 1900-talets idéer; den måste vidareut-

vecklas i takt med samhället. De gamla arenorna för klassutjämning måste våga användas för nydan-ande idéer. En sådan arena som är särskilt lämpad för ändamålet är utbildningsväsendet. Genom att

använda detta för att jämna ut klyftorna mellan barn och un-gdomar kan grunden för ett jämlikt samhälle läggas.

I varje tid riskerar nya sam-hällsförutsättningar och ny teknik att skapa nya klyftor mellan människor. En sådan klyfta som riskerar att befäs-tas idag är den IT-baserade, mellan upp- och nedkopp-lade. Klyftan finns i samhället

» De gamla arenorna för klassutjämning

måste våga användas för nydanande idéer. En sådan arena som är särskilt lämpad för än-damålet är utbildnings-väsendet.

# 2013 DÅK 17


att SSU Värmland skall verka för samtliga högstadie- och gymnasieelevers rätt till IT-- verktyg. att SSU Värmland skall verka för att fler ungdomar skall erbjudas stöd i körkortsutbild- ningen enligt den ovan beskrivna modellen. att SSU Värmland skall verka för att fler skolpsykologer anställs för att korta genom- snittsväntetiden till dessa. att SSU Värmland skall verka för att dagens fysiska hälsokontroller kompletteras med frivilliga kontroller av den psykiska hälsan på högstadie- och gymnasienivå.

som stort, men är särskilt tydlig inom utbildnings-väsendet.

I såväl grund- som gymnasieskola förutsätts ofta att eleverna har tillgång till en dator hemma för att genomföra hemuppgifter och läxor. IT-verktyg som sådana är vid rätt användning ett extremt kraftfullt hjälpmedel. Med ett gediget pedagogiskt lektionsup-plägg kan en dator eller surfplatta bidra till att elever tar till sig kunskaper på ett helt nytt sätt. Denna fan-tastiska möjlighet till utveckling måste garanteras Sveriges samtliga grund- och gymnasieelever, inte bara de vars föräldrar har råd att köpa ett IT-verktyg. Därför vill vi verka för att alla högstadie- och gym-nasieelever erbjuds ett personligt IT-verktyg via sin skola. Utöver elevernas utveckling skulle en sådan investering leda till att eleverna rustades bättre inför den allt mer kunskapsintensiva arbetsmarknaden. På sikt skulle detta även höja Sveriges internationella konkurrenskraft.

En annan tydligt socioekonomiskt baserad klyfta i dagens samhälle grundar sig i möjligheten för un-gdomar att ta körkort. Att ta körkort innebär en stor kostnad som ofta sträcker sig över 10 000 kronor. På många håll i Sverige är körkort ett krav vid anställ-ning, varefter möjligheten att ta ett sådant utgör en frihetsfråga som sträcker sig över flera plan.

För att garantera att ungdomar oavsett socioekono-misk bakgrund får möjlighet till denna frihet vill vi därför se att fler kommuner tar efter den modell som bland annat har införts i Kristinehamn. Denna inne-bär i korta drag att kommunen går in och finansierar hela teori- och delar av körutbildningen för de gym-nasieelever i årskurs 2 och 3 som vill ta körkort.

Ytterligare ett problem som det socialdemokratiska samhällsbygget måste råda bot på är den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar. Att allt fler ung-domar mår dåligt och, i det värsta scenariot, väljer att avsluta sina liv är en fullständigt orimlig utveckling för ett rikt land som Sverige. Även här kan utbildn-ingssystemet spela en avgörande roll. Genom att anställa fler skolpsykologer, och därigenom öka till-gängligheten, kan dagens oacceptabelt höga genom-snittsväntetid på 8 veckor kortas. Vi vill också se en lösning där dagens fysiska hälsokontroller komplet-teras med kallelser till frivilliga kontroller av den psykiska hälsan på högstadie- och gymnasienivå. På så sätt kan kurator- och psykologsamtalen normalis-eras och dagens stigmatisering av problemen brytas.

Proposition 3: Världens bästa skola kräver världens bästa lärare Styrelsens föredragande: David Hakula

För socialdemokratin är utbildning ett av de viktigaste verktygen för att uppnå ökad fri-het; med utbildning följer större möjlighet att forma sitt liv enligt det sätt man själv önskar.

Satsningar på utbildningsväsendet är därmed också sätt att öka medborgarnas egenmakt. Därför vill vi bygga världens bästa skola; en skola där alla elever, oavsett social och ekonomisk bakgrund,, får möj-lighet att uppnå sin fulla potential.

Genom att på 1900-talet bygga ut grund- och gym-nasieskola samt högskola och universitet lade socialdemokratin en stabil plattform för utbildn-ingsväsendet. Idag är Sverige på grund av dessa frihetsreformer en mycket kunskapsintensiv nation med goda förutsättningar att klara kunskapssamhäl-lets stundande utmaningar. Detta till trots är vägen mot en skola där alla elever får möjlighet att nå sin fulla potential fortfarande lång.

18 DÅK # 2013


att SSU Värmland skall verka för lärarnas administrativa arbetsbörda utreds på statlig nivå. att SSU Värmland skall verka för att lärarnas administrativa arbetsbörda underlättas via anställandet av lärarassistenter. att SSU Värmland skall verka för en lagstiftning om lärartäthet och elevers rätt till lärarledd undervisning. att SSU Värmland skall verka för att höja lärarkårens status genom förbättringar av arbetsvillkor och högre löner. att SSU Värmland skall verka för en förbättrad lärarutbildning samt tuffare bedömning av dess verksamhetsförlagda moment. att SSU Värmland skall verka för att ge lärarkåren rätt till fortlöpande kompetensutveckling genom hela arbetslivet.

Ett av de största hoten mot byggandet av världens bästa skola är de sjunkande kunskapsresultaten. For-skning visar att det fram-förallt är de grupper som redan tidigare klarade skolan dåligt som det idag går än sämre för, och allra tydligast är detta för grup-per med svag socioekono-misk bakgrund.

För en socialdemokratisk utbildningspolitik måste fokus ligga på att förändra detta. Visionen ligger fast: samtliga elever, inte bara de som kommer från välbärgade hem, ska ha rätt till en fullgod utbildning. Nyckeln till detta ligger i satsn-ingar på utbildningsväsendets viktigaste grund-bult: lärarkåren. Enligt forskningen är det nämligen läraren längst fram i klassrummet som utgör en av de absolut viktigaste faktorerna för hur väl eleverna lyckas med sina studier. För att uppnå världens bästa skola krävs därmed också världens bästa lärare.

En första åtgärd för att stärka den befintliga lärarkåren handlar om att återigen göra den faktiska undervis-ningen till huvudsaklig arbetsuppgift. Under lång tid har kårens administrativa arbetsbörda ökat, vilket har lett till mindre tid för lektionsplanering och peda-gogisk utveckling. För att komma tillrätta med detta vill vi se att lärarassistenter anställs med syftet att underlätta det administrativa arbetet, samt att den-na del av lärarnas arbetsbörda utreds grundligt på statlig nivå.

En andra satsning för att förbättra de befintliga lärar-nas möjlighet att bedriva kvalitativ undervisning är att lagstifta om lärartäthet. Sedan 90-talets ekonomiska kris har klasserna blivit allt större och den enskilde elev-ens möjlighet till individuell hjälp därmed allt mindre. Med klasstorlekar optim-erade efter forskning kan lärare och elev garanteras de bästa grundförutsättnin-garna för undervisning och lärande. Lagstiftningen bör också reglera elevernas rätt till lärarledd undervisning.

De ovan nämnda åtgärderna räcker dock inte för att generera världens bästa lärarkår; det gäller också att

få de bäst lämpade personerna att söka sig till yrket. Så sker inte idag, då antagningen till lärarutbildnin-

gen är betygsanpassad och konkurrensen mycket låg. Yrkets status måste höjas för att förändra detta. Det vill vi göra genom att, utöver de ovan nämnda förbättrin-garna av arbetsvillkoren, verka för högre lärarlöner. Vi vill också höja kvaliteten på lärarutbildningen samt införa tuffare bedömning av dess verksamhetsförlag-

da moment för att säkra studenternas lämplighet. För att inte detta ska slå ut nästan färdigutbildade lärare måste sådan bedömning ske kontinuerligt under hela utbildningen. Till sist vill vi garantera lärarna stimu-lans genom hela arbetslivet via rätt till fortlöpande kompetensutveckling.

» En första åtgärd för att stärka den befintliga

lärarkåren handlar om att återigen göra den faktiska undervisningen till hu-vudsaklig arbetsuppgift.

» En an-dra

satsning för att förbättra de befintli-ga lärarnas möjlighet att bedriva kvalitativ undervisn-ing är att lagstifta om lärartäthet.

# 2013 DÅK 19

Proposition 4: Förbättrat studentliv Styrelsens föredragande: Amanda Green

Det socialdemokratiska partiet har antagit ett mål för att höja andelen som studerar vidare efter gymnasiet. Det är positivt; skall Sverige klara av kunskapssamhällets

och arbetsmarknadens framtida utmaningar krävs satsningar på högre utbildning. Med en allt rörlig-are arbetsmarknad och ständigt ny teknik kommer människor ständigt att behöva lära om, lära mer el-ler lära nytt. Människor förändras och kan också vilja studera vidare vid olika tidpunkter i livet. Livslångt lärande är därför en viktig princip. Men det räcker inte att genomföra satsningar på utbildningen som sådan. För att möjliggöra att fler kan studera vidare krävs fler investeringar.

Först och främst är det nödvändigt att komma till rätta med den akuta bostadsbristen. På många uni-versitets- och högskoleorter är det idag mycket svårt att hitta ett boende. Detta har lett till en situation där antagna elever tvingas tacka nej till sin studieplats på grund av att de inte har någonstans att bo, eller att många tvingas flytta runt mellan kompisars sof-for utan trygghet. Skall andelen elever som går vidare till högre studier öka måste detta förändras. Fler stu-dentbostäder måste byggas och antalet hyresrätter öka för att skapa den rotation som krävs för en hållbar bostadssituation. Studentbostäderna ska hålla hög standard utan att hyrorna får skena iväg.

Den ekonomiska situationen för studenter är idag ohållbar. För att få en examen måste dem flesta ta lån och kan ha skulder på en kvarts miljon efter fyra års utbildning. Lägg där till att högskolestudier ska vara alternativ för människor i alla åldrar, genom-snittsåldern för examen är idag 29 år och omkring 20 % av alla studerande har barn. Med dagens nivåer av studiestödet är det svårt att se studierna som lönsam-ma och hållbara för individen.

En första åtgärd för att förändra detta är låta CSN:s bidrags- och lånenivåer följa Konsumentprisindex, KPI. På så sätt kan vi förhindra att inflationen år för år holkar ur möjligheten till rimlig försörjning. På sikt vill vi också att det totala studiestödet anpassas till att ligga över den relativa fattigdomsgränsen. Öknin-gen bör främst koncentreras till bidragsdelen för att underlätta för fler att välja fortsatta studier. Vidare vill vi förändra systemet med fribelopp som hindrar studenter från att arbeta under sommaren, vilket är nödvändigt för att säkra en försörjning under denna

tidsperiod. Dagens CSN-system begränsar möj-ligheterna till att arbeta, vilket är en orimlig situation.

Idag måste utomeuropeiska studenter betala utbildn-ingsavgifter för att studera i Sverige. Utbytesstudent-er ger både ett kulturellt utbyte, exportmöjligheter och möjligheter att sprida den öppna svenska demokratin över världen. Vi vill att studier i Sverige för utomeuro-peiska studenter återigen blir avgiftsfria.


att SSU Värmland skall verka för att fler studentbostäder och hyresrätter byggs. att SSU Värmland skall verka för att CSN:s bidrags- och lånenivåer skall följa konsumentprisindex. att SSU Värmland skall verka för en höjning av det totala studiestödet, framförallt via bidragsdelen. att SSU Värmland skall verka för att CSN:s system med fribelopp ändras för att möjlig- göra arbete under sommarmånaderna. att SSU Värmland skall verka för studier för utomeuropeiska studenter återigen blir avgiftsfria.

» En andra satsning för att förbättra de befint-

liga lärarnas möjlighet att bedriva kvalitativ un-dervisning är att lagstifta om lärartäthet.

20 DÅK # 2013


att SSU Värmland ska verka för inrättandet av en statlig rikskapitalfond i syfte att möjliggöra omställning, klimatsmarta investeringar och innovationsforskning. att SSU Värmland ska verka för en utvidgning av ROT-avdraget för hyresvärdar som renoverar eller bygger om sina fastigheter, förutsatt att standardförbättringen innebär en energieffektivisering. att SSU Värmland ska verka för inrättandet av miljökonsekvensmärkning av konsumtionsvaror. att SSU Värmland ska verka för att EU ska rikta om sitt produktionsstöd från den miljöskadliga produktionssektorn till förmån för grön forskning och infrastruktur i Europa.

Proposition 5: En hållbar tillväxt Styrelsens föredragande: David Hakula

En hållbar tillväxt är förutsättningen för kom-mande generationers frihet. Det handlar om att stimulera en ekonomisk utveckling som inte äventyrar kommande generationers möj-

lighet att leva ett rikt och värdefullt liv. Hållbar tillväxt sker när miljömässiga värden, mänskliga resurser och ekonomisk utveckling tas tillvara långsiktigt. Det upp-står när grön forskning och klimatsmarta innovationer skapar teknisk utveckling och nya jobb för framtiden.

Insikten om att en hållbar tillväxt är avgörande för en trygg och stabil välfärd i framtiden gör att politiken behöver ta ett större ansvar för samhällsutvecklingen. Politiken måste ge tydligare direktiv till marknaden för att ställa om miljöskadlig produktion, och ge med-borgare goda förutsättningar och incitament för att ta ett större ansvar och minska sin egen miljöpåverkan. Sverige behöver stimulera en hållbar tillväxt som är långsiktigt samhällsnyttig och som kan stärka Sver-iges konkurrenskraft in i framtiden.

Ett första steg är att se till att svenska företag ges förutsättningar att bli de mest miljösmarta i världen. En osäker marknad kommer inte på egen hand lösa de nödvändiga investeringar som krävs för omställn-ing. Politiken måste därför ta ett större ansvar för att marknaden ska tjäna våra samhällsintressen även på lång sikt. För att möjliggöra för marknaden att skapa fler innovationer för en hållbar utveckling krävs stabi-lare stöd vid finansiering. Vi behöver stimulera fram-förallt små och medelstora företag med klimatsmarta innovationer som vill förverkliga sina idéer. Vi vill därför att staten inrättar en statlig rikskapitalfond för att möjliggöra omställning, investeringar och innova-tionsforskning.

Sverige behöver även påskynda arbetet för att åstad-komma en grön omställning inom bostadssektorn. Det krävs tydligare direktiv för att bostadssektorns alla aktörer tar ett större ansvar och genomför nödvändiga energieffektiviseringar. Förutom tydliga miljödirektiv för nybyggnation krävs det tydliga incitament för up-prustning av befintliga bostäder. Vi måste se till att de bostäder som idag är i behov av upprustning inte rus-tas upp med negativ miljöpåverkan. Användningen av miljösmart och energieffektiv teknik ska premieras framför gammal och miljöskadlig teknik. Vi vill därför utveckla och utvidga ROT-avdraget. Idag finns ROT-avdraget som subvention för att stimulera renovering och standardhöjning på boendet. ROT gäller dock en-dast för bostadsrätter och äganderätter. Hyresvärdar

har enligt nuvarande konstruktion ingen möjlighet att renovera sina fastigheter till en subventionerad kostnad. Detta vill vi åtgärda genom att utvidga ROT-avdraget för hyresvärdar som renoverar eller bygger om sina fastigheter, förutsatt att standardförbättrin-gen innebär en energieffektivisering.

En hållbar värld kräver dessutom en befolkning med goda förutsättningar för att göra kloka och miljömed-vetna val. Vi vill därför miljökonsekvensmärka alla konsumtionsvaror. Det innebär att företag ska re-dogöra sina varors miljöpåverkan under produktions-fasen. Det skulle göra det lättare för samhällsmedbor-garen att göra klimatsmarta val på plats i butiken utan tidigare efterforskning. Sverige måste även arbeta mer aktivt för att hållbar tillväxt även genomsyrar besluten på EU-nivå. Det kommer behövas ett gemensamt åta-gande för att lösa framtidens globala samhällsutman-ingar. Ingen enskild stat kan lösa problemen på egen hand, eller minska den negativa påverkan på miljö. Vi kan därför inte nöja oss med att enbart Sverige inför tydligare direktiv och incitament för en grön omställn-ing. EU behöver ta ett betydligt större ansvar och gå i framkant i arbetet för att ställa om ekonomin till att bli mer långsiktigt hållbar. Därför vill vi att EU rik-tar om sitt produktionsstöd från den miljöskadliga produktionssektorn till förmån för grön forskning och infrastruktur i Europa.

# 2013 DÅK 21

Proposition 5: En hållbar tillväxt Styrelsens föredragande: David Hakula

Read meLäs och kolla om du tycker nästa års verksamhet på nästa sida ser bra ut eller om det finns något att tillägga eller ta bort. Finns det någonting speciellt som du vill göra under 2013 och som du tycker den nya styrelsen ska prioritera för att genomföra? Någon speciell kurs eller kanske någon kampanj som ska drivas? Var med och tyck till!

Är det någonting styrelsen har missat eller som du vill tillägga? Här kommer en kort sammafattning över hur du ska göra! Lycka till!

1 2

Läs igenom Verksamhetsplanen och markera meningar eller ord som Du tycker bör ändras. Diskutera gärna dina förslag i din klubb. Ta med dig alla ändringsförslag till Distriktsårskonfer-ensen.

På DÅK:en kommer du kunna skriva ett förslag på förändring. Kolla och fyll i vilken sida ändringen ska göras och vilka rader meningen är på. Skriv den mening som ska ändras och sedan ändringsförslaget. Under förslaget, skriv ditt namn eller om ni är överens i klubben, skriv klubbens namn. Ändringsförslag ska under konferensen lämnas in skriftligen.

Gå gärna upp i talarstolen och argumentera för ditt förslag! Försök att övertala de andra ombuden om att din ändring eller tillägg behövs.

3 4

Nu är det upp till bevis! Orginalförslaget som står i handlingarna kommer ställas mot ditt förslag. Bifölls ditt förslag? Grattis! Du har haft ett grymt bra förslag och lyckats påverka SSU Värm-lands framtid till det bättre!

Så kommer det gå till:

SSU Värmlands verksamhet 2013

22 DÅK # 2013

Under 2013 skall SSU Värmland växa, både politiskt och som organisation. Samla, skola påverka är det som sammanfattar varför SSU finns till. Det är just detta som vi ska ägna oss åt under det kommande året.

SamlaDet är viktigt att SSU är det självklara politiska alternativet för Värmlands alla unga människ-or. För detta krävs en stark organisation med höga ambitioner att växa i såväl medlemsantal och i antalet aktiva SSU-kommuner. Vårt mål är att expandera och göra SSU Värmland känt genom alla möjliga kanaler. Det är viktigt att kommuner med drivande unga får ett starkt stöd att såväl stimuleras och engageras.

• SSU Värmland ska ha en fungerande och uppdaterad hemsida.

1

5

10

15

20

25

30

• Vi ska finnas på sociala medier, såsom Fa-cebook, Twitter och Instagram.

• Vi ska uppmuntra och vara behjälpliga till skolbesök ute i kommunerna, samt besöka skolor där det ännu inte finns en SSU-kommun.

• Vi ska växa till 450 betalande medlem-mar.

• Varje ny medlem ska få kontakt med SSU inom 48 timmar.

• En strategisk plan ska utarbetas för öka antalet självgående kommuner distriktet.

• Vi ska finnas på Facket och sommajobben tillsammans med LO.

En verksamhetsplan är en planering över vilken verksamhet SSU Värmland ska ha under 2013. Dessutom också ett uppdrag till Distriktsstyrelsen över vad de tillsammans, och genom arbetsledning av anställd personal, ska genomföra under året.

SSU:s verksamhet brukar enligt tradition handla om att samla, skola och påverka, vilket också är upplägget för årets verksamhetsplan. Planen är skriven av nuvarande styrelsen tillsammans med ombudsman i hänsyn till vad de ser behövs uträttas under året. Detta bland annat efter erfarenhet från föregående års styrelsear-bete.

Verksamhets-plan

§14

Read meLikt motionerna inleds verksamhetsplanens respektive områden av en text som förklara målsättnin-gen och ställningstaganden med vad vi vill uppnå i verkamheten. Därefter följer konkreta punkter som styrelsen får i uppdrag att genomföra. Sambandet mellan dessa är att när punkterna är genomförda ska budskapet i texten vara uppfyllt.

# 2013 DÅK 23

SkolaFör att vi ska kunna växa, framförallt politiskt krävs att vi bildar oss för att utvecklas som SSUare. Att erbjuda våra medlemmar studier är ett av distriktets viktigaste verksamhets-mål. Högst prioritet har grundkurserna, SSU 1-3, men även att erbjuda temakurser till våra medlemmar som redan gått grundkurserna.

• SSU Värmland ska genomföra två SSU- ettor, två tvåor och en trea och en tema-kurs

• SSU Värmland ska genomföra en facklig temahelg

• Uppmuntra och stödja egna studier i kom-munerna

• Erbjuda medlemmar att delta på kurser i andra distrikt

• Vi ska delta i förbundets kurser

• Vi ska arrangera ett sommarläger där vi bjuder in andra distrikt

• Vi ska arrangera en ledarskapsutbildning för nya förtroendevalda

• Vi ska fortsätta samarbeta med andra di-strikt kring delar av vår studieverksamhet

• Vi ska planera all vår kursverksamhet till-sammans med ABF

PåverkaDetta är målet och huvudfokus. Detta är varför vi samlas och skolar oss till goda socialdemo-krater. Kunskapen vi får använder vi för att kunna påverka. Det ska vi göra genom kam-panjer både lokala på kommunnivå och på distriktsnivå samt aktivt deltagande i medi-adebatten.

• SSU Värmland ska under 2013 genomföra en regional kampanj

• Distriktet ska uppmuntra och stötta loka-la kampanjer ute i kommunerna

• Vi ska utveckla vårt samarbete med LO och genomföra en fackligpolitisk kampanj

• Vi ska kontinuerligt synas och vara delta-

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

gande i mediadebatten genom t.ex. insän-dare, debattartiklar och på nyhetsplats.

• Vi ska arbeta efter SSU Värmlands hand-lingspolitiska program

• Vi ska vara aktiva i förändringprocessen hos Socialdemokraterna i Värmland

• Vi ska stärka vårt samarbete med Värm-lands S-kvinnor

• Vi ska stärka vårt samarbete med Social-demokrater för Tro och Solidaritet i Värm-land

• Vi ska finnas på plats och driva SSU Värmlands prioriterade frågor på SSUs 37:e förbundskongress

24 DÅK # 2013

Read meNär motionerna kommer att behandlas på mötet är det styrelsens förslag som kommer vara huvud-förslag. Om du som motionsskrivare inte är nöjd med styrelsens förslag, exempelvis om styrelsen har yrkat att din motion ska avslås måste du göra ett nytt skriftligt yrkande på mötet! Detta gör du under mötesförhandlingarna genom att skriva i en lapp om att du vill bifalla din egen motion. Dessa lappar finns att tillgå, väl utmärkta, under mötet. Det går givetvis också att skriva in yrkanden om att bifalla andras motioner som du inte tycker har bemötts riktigt av styrelsen.

Alla motioner här nedan är förslag från enskild person eller SSU-klubbar i Värmland. Förslaget kan innehålla allt ifrån åsikter, frågor vi ska driva till organisatoriska och utåtriktade projekt som ska genomföras.

Motioner är upplagda på ett sätt där motionsskrivaren först inleder med en text med argument om varför motionen ska antas. I slutet finns ett sk yrkande där det klart och tydligt står vad avsändaren vill ha genom-fört. Kom ihåg att det enbart är detta yrkande ni som ombud kan ta ställning till och ändra, avslå eller god-känna. Samtliga motioner har lästs av distriktsstyrelsen som också har kommit med kommentarer till dem och därefter ett förslag till beslut. Antingen vill styrelsen bifalla, avslå, se motionen som besvarad, eller bi-falla med vissa ändringar i yrkandepunkterna (se Mötesordlista). Motioner som berör det handlingspolitiska programmets eller verksamhetsplanens område, behandlas i samband med dessa punkter. Blir din motion under mötet bifallen, kommer motionens yrkandepunkter läggas till i det Handlingspolitiska programmet och/eller i verksamhetsplanen.

§ 15 Motioner

Motion 1: Återvinning Motionär: SSU Hammarö

Varje gång vi väljer att köpa en vara påverkar det miljön. När varan sedan är förbrukad spelar det också stor roll vart vi väljer att slänga den. Om vi återvinner varorna vi

använt sparar det på naturens resurser vilket är ett måste om vi ska kunna fortsätta leva som vi gör. Det är vi konsumenter som har ansvaret och måste se till att varorna hamnar på rätt ställe när de inte längre går att använda, och i Sverige är det faktiskt lag på att alla förpackningar och tidningar ska återvinnas. Därför tycker vi att Värmland ska satsa på återvin-ning, framförallt inom skolan och förskolan. Barn och ungdomar som lär sig att sopsortera och förstår vik-ten av det är med och påverkar i sin egen familj så

att även de börjar med återvinning. På Sundstagym-nasiet i Karlstad har man infört källsorteringssys-tem som står utställda på flera ställen i korridorerna. Detta fungerar bra och det är någonting som fler fastigheter borde införa. I detta skulle allmänna byg-gnader såsom sjukhus och vårdcentraler ingå.

YrkandeMotionären yrkar: att SSU Värmland ska driva frågan om att alla landstingets fastigheter ska innehålla källsorteringssystem

# 2013 DÅK 25

Ssu värmlands distriktsstyrelse delar motionärens syn på vikten av ett tydligt miljötänk och tydlig medvetenhet i faciliteter under landstingets regi. För att även öka medvetenheten hos både anställda och nyttjande av landstingets tjänster är det viktigt att det både fungerar som en informationskälla an-gående miljöarbete liksom att det är viktigt att man ständigt arbetar med det. Därför anser vi att ett bra steg mot det är att införa just källsortering inom alla fastigheter inom landstinget skall källsortera.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Anton Bergqvist


att motionen bifalles i sin helhet..

Motion 2: Syriens barn Motionär: Simon Sjögren, Årjäng

Tiden vi nu lever i är en farlig tid, vi kanske tror att vi här i Sverige är befriade från ont och lidande och till stor del är vi det. Även om vi aldrig vet när blod kan spillas i vårt

eget land. Men det räcker med att vi slår på teven så ser vi hemskheterna som präglar vår värld, där bru-tala krig förs, där diktatorer vägrar ge upp för folkets krav på demokrati, där granne ställs mot granne, där barn ställs mot barn. Det mest slående exemplet är i Syrien, där presidenten hellre väljer att föra krig mot sitt eget folk än att lyssna på dess krav om demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet.

Vi ser allt fler gånger bilder på barn som skriker efter sin mamma, som i mörkret skriker efter hjälp, och Syriens folk har gång på gång bett FN om hjälp. Men världssamfundet har varje gång varit frånvarande, vi har kommit med tomma ord om att nu får det vara nog, men vi ser istället på när döden sprider sig.

FN:s säkerhetsråd sitter med den största makten i FN, det är bland annat de som beslutar om väpnade ingrepp. Säkerhetsrådet ska bland annat ha som sin främsta uppgift att upprätthålla internationell säk-erhet och fred. Men detta har säkerhetsrådet, och då även FN totalt misslyckats med. För när Storbritan-nien, Frankrike, Kina, USA och Ryssland alla har vetorätt i säkerhetsrådet så förstår vem som helst att situationen är omöjlig. Nu i Syrienfrågan så är det Ryssland och Kina som har blockerat alla försök till fred i Syrien. Detta visar hur svagt FN är, detta visar att nationers intressen tyvärr kommer före världsfre-den.

Detta visar att länder så som Ryssland och Kina inte bryr sig om mänskliga rättigheter. Vi ger två dika-turer makten att styra hela FN, detta gör så att FN i längden förlorar all sin kapacitet att vara en kraft för världsfreden. Om vi inte ändrar FN så kommer fler barn och fler kvinnor att brutalt mördas, och FN kommer att fortsätta att förbli en tandlös tiger. Därför måste SSU Värmland aktivt driva frågan på att avs-kaffa vetorätten i säkerhetsrådet, och SSU Värmland måste även aktivt driva frågan om att förändra FN och göra FN till en demokartisk och effektiv organi-sation.

YrkandeMotionären yrkar:

att SSU Värmland aktivt driver frågan om att avskaffa vetorätten i säkerhetsrådet. att SSU Värmland aktivt driver frågan om att göra FN till en demokratiskt och effektiv organisation. att SSU Värmland tar denna motion som sin egen och driver den på nästa nationella kongress för SSU Sverige. att SSU Värmland i sin kommande verksamhet för året belyser de problem FN har när man anordnar studier och att man vid dessa studietillfällen tar upp FN och diskuteras FN:s problem, utamningar och hur man ska kunna lösa FN:s internera problem.

26 DÅK # 2013

Motion 3: Kläder eller mänskliga rättigheter Motionär: Simon Sjögren

SSU och Socialdemokraterna har en stolt tra-dition där vi benämner oss som kämpar för demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och för solidaritet. Vi står upp för den svage, vi

står upp för de som ropar efter hjälp. Det är efter dessa grundläggande principer som vi formar vår politik, en politik som ska sträcka sig utanför nationens gränser, en politik som är till för att öka den internationella förståelsen för varandra. Men nu är vi vid ett vägskäl, vi måste nu välja mellan vad som är viktigast.

Är billiga varor och lättköpta kläder och julklappar viktigare än mänskliga rättigheter? Själva grunden till vår politiska övertygelse hotas nu av vårt eget be-gär efter billiga saker och produkter. En stor majoritet av våra kläder, leksaker och produkter i allmänhet är producerade i Asien, och då är majoriteten produc-erade i Kina. Vi får saker billigt, och vi som konsu-menter blir glada och nöjda.

Men vad är det vi gör egentligen, vi köper produkter från en brutal diktatur utan att en blinka. De kläder som många av oss bär är producerade i länder där arbetare inte har några rättigheter, där säkerheten är under all kritik, där lönen är några få amerikanska dollar. Vi gör detta utan att ens tänka efter, men nu måste detta stoppas. Vi som strävar efter allas lika rättigheter måste stå upp för arbetarnas rättigheter i t.ex. Kina. För vad är skillnaden på en svensk arbe-tare och en kinesisk, ska vi inte alla ha samma värde? Kinas ekonomi är uppbyggd på handel, den är upp-byggd under slavliknande förhållanden och det är vi här i västvärlden som håller dessa diktaturer vid liv. Det är dags att vi förstår att vi har ett ansvar, och det är dags att vi agerar.

Mitt förslag är att vi här i västvärlden, vi här i Europa, USA, Kanada och liknande länder, att vi säger till länder som Kina att nu får ni börja acceptera mänskli-

FN skapades i slutet av andra världskriget. För att få ett samarbete med de flesta av världens länder krävdes ett speciellt regelverk för att ingen av stor-makterna skulle hoppa av, det blev säkerhetsrådets vetorätt. Säkerhetsrådet består av 5 permanenta medlemmar vilka har vetorätt, och sedan är det 10 medlemmar vilka sitter 2 år i taget och har ingen vetorätt.

Visst känner vi otåligheten över FN:s passivitet men FN är inte överstatligt. Det är mellanstatligt vilket in-nebär att FN är inget annat än sina medlemsstater. Vetorätten är orättvis och kan ses som hämmande i enskilda fall, så som i Syrien, men i realiteten är vetorätten det enda sättet att ena i stort sett alla världens länder och diskutera.

Det kan diskuteras om generalförsamlingen, som består av alla medlemsländer, ska få mer makt och kunna ge bindande resolutioner. Detta skulle dock urholka systemet eftersom FN är en frivillig organi-sation. Vi måste även få lov att slå hål på myten om att det är diktaturer i säkerhetsrådet som hämmar

krigsingripanden. Det är USA som står för flest an-vända veton. Det handlar inte om inrikespolitiska system utan om världspolitiska maktkamper.

FN är ett komplicerat system och dess framtid och ut-veckling behöver diskuteras, distriktsstyrelsen tyck-er det är en bra idé att diskutera vidare dessa frågor vid något kurstillfälle under året. Fejd föder folkhat, fred främjar folkförståelse. Klart vi ska säga ifrån när människor far illa och inte får leva i demokratisk fri-het. Vi tror att det är bättre med ett diskuterande FN än inget FN alls.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Amanda Green


att Avslå första att-satsen att Bifalla andra att-satsen att Avslå tredje att-satsen att Bifalla fjärde att-satsen

# 2013 DÅK 27


SSU Värmlands distriktsstyrelse delar motionärens åsikter kring både mänskliga rättigheter och solidar-itet, och vi tycker även att det lyfts poänger som vi som konsumenter borde ta till oss.

Vi har däremot svårt att se hur de förslag som lyfts upp, dels skulle vara praktiskt genomförbara samt hur de skulle lösa problemet.

Det är viktigt att vi ständigt jobbar med mänskliga rättigheter över hela världen, att vi dels granskar andra men kanske framförallt att vi också granskar oss själva. Vi måste alltid se och tänka på sätt där vi själva kan utvecklas och föra vårt arbete med män-skliga rättigheter framåt. Vi tror därför att det skulle kunna vara både svårt och oärligt att försöka förklara för Kina att vi i västvärlden skulle ha alla svar, något som den första att-satsen i motionen antyder.

Vi tror även att det skulle vara praktiskt svårt och kontraproduktivt att genomföra en internationell bo-

jkott mot nationen Kina. Dels med tanke på många av arbetarnas situationer, som då skulle förlora sina jobb och sin inkomst. Ofta kanske all inkomst familjen har.

Vi tror däremot som tidigare i nämnt i texten att vi som konsumenter har ett ansvar att ta, och att vi som enskilda individer bör ställa krav på de företag som handlar med producenter från länder där inte män-skliga rättigheter tillämpas på korrekt sätt, så att de i sin tur kan ställa krav på högre löner och bättre villkor. Det anser vi i SSU Värmlands distriktssty-relse skulle vara ett mer effektivt sätt att komma åt problemen.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Anton Bergqvist


att Avslå motionen i sin helhet..


att SSU Värmland driver frågan om att väst- världens länder ställer krav på de länder som tillverkar produkter som säljs här i västvärlden. att om de länder som producerar dessa varor säger nej så slutar vi att handla med dem. att SSU Värmland tar denna motion som sin egen och driver den på nästa nationella SSU kongress.

ga rättigheter och att nu måste ni ge arbetarna löner som är acceptabla. Och om de vägrar så slutar vi att handla med dem. Så enkelt är det. Detta kommer så klart få konsekvenser här i västvärlden, vi kanske får dyrare produkter, men vi skulle även få arbetstillfäl-len för alla de som nu är så desperat efter arbete. Men det är inte där vinsten ligger, vinsten ligger i att vi åter igen slås för människovärdet, vare sig det är en svensk eller kinesisk arbetare.

Motion 4: En framtida utrikespolitik och förs-varspolitik för säkerhet, fred och solidaritet Motionär: Simon Sjögren, Årjäng

Utrikespolitik och försvarspolitik är sällan några frågor som avgör riksdagsval, det är för det mesta inrikesfrågor som avgör vilket parti som får flest röster. Men vi mis-

sar tyvärr en annan stor del av politiken, det är två

områden som till viss del går ihop, och det ena är förs-varspolitiken och den andra delen är utrikespolitiken.

Sverige är ett litet land i en stor värld. Vår ekonomi är extremt beroende av handel, om det går dåligt i

28 DÅK # 2013

t.ex. länder så som USA, Frankrike eller Grekland så drabbas den sven-ska handel hårt. För Sverige är ett land som är välsig-nat med naturtill-gångar som vi kan sälja på den interna-tionella marknaden, men eftersom vår ekonomiska styrka är så beroende av handel så är vi ock-så extremt sårbara.

Vi har inte kapital nog att tackla stora kriser som an-dra länder har. En annan nackdel med att vi är ett så litet land är att vi tyvärr får en svagare röst interna-tionellt, och det är något som borde oroa SSU. För om vi inte kan påverka andra länder kan vi inte sprida den solidaritet som exempelvis Olof Palme stod för.

I världen så finns det två grundläggande medel som avgör en nations styrka, det ena är ekonomi och det andra är militär. Om du har en stark ekonomi så kan du visa dina muskler för andra länder, du står starkare inför nedgångar, du kan bygga på ekonomis-ka reserver, men du kan även bygga ut den interna välfärden och utbildningen, för även det är saker som stärker ett land. Den andra grundläggande faktorn är den militära förmåga ett land kan visa upp. Det finns en anledning till att Rysslands president räknas som världens näst mäktigaste person, även fast Rysslands ekonomi är mindre än både Storbritanniens och Ki-nas. Det är för att Ryssland har en kraftig militär, och då kan man utöva inflytande över andra länder. Den bästa kombinationen för att bygga en stark nation är

att ha ett starkt försvar och en stark ekonomi, t.ex. USA.

Och även om vi i SSU värnar om fred och solidaritet så måste vi inse ett faktum, att världen är farlig. Ingen vet hur morgondagen ser ut, historien är full av över-raskningar. Och vi har under senare tid sett i vår när-het hur fort en sak kan ske, kriget mellan Georgien och Ryssland 2008 är ett exempel. Vad Sverige måste göra är att bilda en union med de nordiska länderna, Norge, Danmark, Finland och Island, eller helst en federation av något slag.

Där vi har ett system med gemensam utrikespolitik och försvarspolitik, samt gemensam ekonomisk poli-tik och säkerhetspolitik. Samtidigt som vi värnar om varje medlemsland/delstat så kan vi ha en central regering och ett centralt parlament med folkvalda representanter. På så vis kan vi trygga vår egen säk-erhet samtidigt som vi kan verka för solidaritet, fri-het, rättvisa och demokrati världen över. Ingen äkta socialdemokrat kan säga nej till att vi får mer verktyg för att bygga en bättre värld.


att Att SSU Värmland driver en politik som verkar för införandet av en nordisk demokratisk federation, med en central beslutande makt, och med en folkvald president och ett folkvalt parlament. att SSU Värmland tar denna motion som sin egen och driver den på SSU Sveriges nästa kongress.

Distriktsstyrelsen delar motionärens inledande an-alys gällande vikten av en stabil ekonomi för att säkra Sveriges handelsmöjligheter. Den socialdemokratis-ka solidariteten sträcker sig över nationsgränserna; ska vi ha möjlighet att stärka utvecklingen i mer ut-satta regioner är ekonomiskt samarbete en grund-bult. Distriktsstyrelsen ställer sig även positiv till mo-tionärens argumentation om att ett ökat samarbete i norden är önskvärt.

Det finns många direkta fördelar med ett tätare nord-iskt samarbete, särskilt i frågor som rör handel, påver-

kan på internationella organisationer som FN och EU samt försvarsfrågor. En institution som verkar för att stärka det politiska samarbetet mellan de nordiska länderna är nordiska rådet, där parlamentsmedlem-mar från länderna finns representerade.

Distriktsstyren ser gärna att fler sådana initiativ kommer till, exempelvis är den av SSU-förbundet föreslagna idén om ett utökat försvarssamarbete och ett upprättande av en nordisk internationell in-satsstyrka ett steg i rätt riktning. Det finns också stora möjligheter att vidareutveckla de redan idag be-

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: David Hakula

»I världen så finns det

två grundläg-gande medel som avgör en nations sty-rka, det ena är ekonomi och det andra är militär.

# 2013 DÅK 29

Motion 5: Den psykiska ohälsan Motionär: Pernilla Johansson, Filipstad

Idag kan vi se hur fler och fler människor för högre press på sig. Man har en chans att lyckas. En chans att lyckas i skolan, få ett bra jobb och möjligheten till att leva ett värdigt och gott liv.

Den här pressen sätter sig som vikter på framförallt oss ungas axlar. Min-sta lilla snedsteg och man är ur samhäll-sperspektivet ”miss-lyckad”. De ökade kraven som idag ställs på oss unga har även resulterats i en högre andel med psykisk ohälsa. Sam-tidigt som andelen unga med psykisk ohälsa lavinartat ökar så blir bris-terna tydligare i den psykriatiska vården.

Vi måste lyfta upp frågan och se till att även den bri-stande psykriatiska vården blir prioriterad.


att SSU Värmland ska upplysa medlemmarna om bristerna inom psykiatrin. att SSU Värmland ska verka aktivt för att psykisk ohälsa lyfts upp på dagordningen och får en större plats i debatten.. att SSU Värmland ska ha minst ett pass som tar upp ämnet under verksamhetsåret.

fintliga plattformerna för samarbete. Distriktsstyren menar dock motionärens slutsats om att upprätta en nordisk demokratisk federation är orimlig.

Skall den typen av federal lösning till krävs det att samarbetet institutionaliseras och fördjupas på många fler plan. Med dagens mycket komplexa in-ternationella situation, där de nordiska ländernas förutsättningar för det internationella samarbete ser mycket olika ut (exempelvis på grund av medlem-skap i organisationer som EU och NATO), ligger en federal verklighet mycket långt borta.


att Motionen avslås i sin helhet.

» Samtidigt som ande-

len unga med psykisk ohälsa lavinartat ökar så blir brister-na tydligare i den psykriatis-ka vården.

Precis som motionären belyser så anser styrelsen att frågan om psykiskt ohälsa idag varken diskuteras el-ler prioriteras så mycket som den borde. Den psykri-atiska vården är allt annat än komplett och behöver definitivt utvecklas och få tillgång till mer resurser.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Isabell Lindalen


att Motionen bifalles i sin helhet.

30 DÅK # 2013

Motion 6: Vinster i välfärden Motionärer: Jenny Johnson, Jomark Polintan & Max Sonnelid

Debatten om vår gemensamma välfärd har sedan slutet av 80-talet i hög grad präglats av Reagans och Thatchers nyliberalism och deras vurmande för den så kallade

”valfriheten”. Debatten har i mångt och mycket förändrats så att synsättet att vi alla är medborgare i ett samhälle, som gemensamt bidrar till och formar välfärdsinstitutionerna, har ersatts med synsättet att vi alla är kunder på en marknad, som ska ha ”friheten” att välja mellan vilket företag som ska ge en välfärd.

Denna förändring av den politiska debatten har i den förda politiken gett sitt uttryck i att välfärdsinsti-tutionerna i en hög grad har pri-vatiserats och att aktiebolag, vars överordnade mål är att ge vinst till sina ägare, numera tillåts skö-ta skolor, sjukhus, äldreboenden et cetera. De senaste åren har privatiseringen tagit än mer fart i och med att många kommuner har infört lagen om valfrihetssys-tem som ger alla företag som upp-fyller vissa fastställda krav rätt till att driva välfärdsinstitutioner som ska finansieras av våra gemensamma skattemedel.

Följderna av denna omfattande privatisering av välfärden har vi under de senaste åren sett i form av att riskkapitalbolag har drivit välfärdsinstitutioner och delat ut stora vinster, vilket har skett på bekost-nad av kvaliteten. Dessutom har dessa bolag i hög grad valt att placera sina välfärdsinstitutioner där de uppskattar det vara mest lönsamt, vilket nästan ald-rig rimmar lika med människors behov.

Skiljt från dessa negativa följder av privatiseringen, finns det även positiva följder i och med den ökade mångfalden. Skolor som vill drivas med en viss in-riktning har numera mycket enklare att öppnas än innan privatiseringen och äldreboenden i avfolkn-ingsbygder har numera möjlighet att drivas vidare av personalen.

Jag anser inte att det är önskvärt att återkommunali-sera hela välfärdssektorn och på så sätt ta bort möj-ligheten att driva välfärdsinstitutioner med särskilda inriktningar, som annars inte hade varit möjligt. Jag

anser heller inte att det är önskvärt att fortsätta da-gens politik, där aktiebolagens vinstintressen får stå över människors behov.

Med anledning av detta föreslår jag att alla privata aktörer som önskar driva välfärdsinstitutioner måste vara eller ombildas till antingen ideella organisation-er eller så kallade aktiebolag med särskild vinstutdel-ningsbegränsning, enligt aktiebolagslagens 32:a ka-

pitel. Sådana bolag får endast göra en vinstutdelning till aktieägarna till ett värde av statslåneräntan plus en procentenhet av det kapi-tal som aktieägarna har skjutit till under det gångna året. Attraktiv-iteten att ha vinstdrivande bolag inom välfärdssektorn försvinner i och med detta förslag.

Dessutom föreslår jag att lagen om valfrihet avskaffas. Demokra-tin måste få ha rätten att besluta över sina egna skattemedel, vilket denna lag motsätter sig i och med att vilken aktör som helst har rät-ten att starta välfärdsinstitutioner

finansierade av skattemedlen. Det är varken demok-ratiskt eller kostnadseffektivt att det ska få startas yt-terligare ett äldreboende i en stad, medan behoven av vårdplatser redan är mer än tillfredsställda.


att SSU Värmland ska verka för att alla privata aktörer som ämnar driva skattefinansierad verksamhet inom välfärdssektorn måste antingen vara ideella föreningar eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegräns- ning att SSU Värmland ska verka för att lagen om valfrihetssystem avskaffas att SSU Värmland ska ta motionen som sin egen och driva frågan vidare på SSU:s kongress 2013.

» ...välfärdsinsti-tutioner måste

vara eller ombil-das till antingen ideella organisa-tioner eller så kallade aktiebolag med särskild vin-stutdelningsbe-gränsning...

# 2013 DÅK 31

Den socialdemokratiska debatten om vinstutdelning för företag verkande inom välfärden har förts under en längre tid. Många perspektiv, såväl moraliska som rent lagtekniska, har lyfts. För att reda ut situationen tillsatte Socialdemokraternas partistyrelse år 2012 en referensgrupp som fick till uppgift att arbeta med frågan om vinster i välfärden och hur dessa påverkar verksamheternas kvalité. Denna referensgrupp har efter att bland annat ha träffat anställda, utförare och forskare på området kunnat konstatera följande:

Privat välfärd är ofta vinstsyftande. En majoritet av de stora välfärdsföretagen ägs av riskkapitalbolag, i flera fall med avkastningskrav på 25-30% om året.Näringslivet i sin helhet visar på en lönsamhet på 8,4%, medan utbildning, hälso- och sjukvård och omsorg visar på en lönsamhet mellan 12,8-16,3%.De största vinsterna uppstår vid försäljning och tas alltså inte ut som årlig utdelning.

Det står alltså klart att dagens avkastningskrav är orimligt höga och att detta med stor sannolikhet påverkar kvalitén inom dessa verksamheter. Samti-dig konstaterar vi att de privata alternativen ger män-niskor möjlighet att välja mellan olika alternativ. En sådan valfrihet ger medborgarna egenmakt, det vill säga makt att påverka sin egen vardag. Det menar distriktsstyrelsen är någonting positivt; välfärdssys-temen kom en gång till för att garantera människor frihet över sina liv. Därför menar vi att det är vinst-kraven, inte valfriheten som sådan, som skall regleras för att säkra kvalitén inom välfärden.

För att komma till rätta med problematiken anser dis-triktsstyrelsen dock att motionärernas lösning inte är tillräcklig. Aktiebolag med särskild vinstutdeln-ing kan med enkel bokföring föra ut vinsten till ett dotterbolag, använda sig av så kallade räntesnurror eller plocka ut den vid försäljning. Därför vill dis-triktsstyrelsen säkra kvalitén i välfärden genom en sträng kvalitetslagstiftning. Denna skall gälla de för kvalitén avgörande faktorerna, såsom personaltäthet och rätten att ställa krav på exempelvis kollektivavtal vid upphandlingar. Inga vinster ska få göras på beko-stnad av kvalitén.

Vad gäller motionärernas argumentation kring lagen om valfrihetssystem, LOV, delar distriktsstyrelsen åsikten om att politiken måste återfå kontroll över hur skattemedlen används. Däremot ställer sig distrik-tsstyrelsen emot ett fullständigt avskaffande. Dagens lagstiftning medför att det är upp till kommunerna själva att välja huruvida LOV är önskvärt, vilket är positivt för kommunernas självbestämmanderätt. För att säkra att politiken återfår kontroll över situationen vill distriktsstyrelsen istället se att ett kommunalt veto, enligt den av SSU-förbundet föreslagna model-len, införs.



att Motionen avslås i sin helhet.

Motion 7: Inkludera tandvård i sjukförsäkringen Motionär: SSU Karlstad

Sedan 1955 har Sverige haft en allmän sjuk-försäkring som garanterar alla medborgares rätt till den vård som de behöver och till en skälig inkomst under sin sjukdomstid. Vad

som är mycket besynnerligt är att en så väsentlig del av kroppen som tänderna inte inkluderas i denna sjukförsäkring, utan tandvården tvingas alla finansi-era ur den egna plånboken, oavsett hur stor denna är.

Vi ser dagligen exempel på konsekvenserna av detta. Människor som inte kan betala de hutlösa priser som tandvården kostar tvingas att gå med hål i tänderna, tvingas att leva med värkande tänder, tvingas att ha trasiga lagningar kvar i munnen et cetera. Är det vär-digt Sverige att ens tandhälsa blir en klassmarkör?

Då en god tandhälsa är ett grundläggande mänskligt

32 DÅK # 2013

Distriktstyrelsen delar motionärens åsikt till fullo och tycker att det är ett viktigt problem som beskrivs i motionen. Det borde idag vara en självklarhet att tandvården skall inkluderas i den allmänna sjuk-försäkringen, men det är inte så.

Precis så som motionären skriver skall tandhälsan inte behöva vara en klassmarkör, man skall oavsett inkomst ha samma rätt till tandvård. Därmed yrkar distriktsstyrelsen bifall på motionen i sin helhet.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Alexander J Pettersson


att SSU Värmland ska verka för att tandvård inkluderas i den allmänna sjukförsäkringen att SSU Värmland ska ta motionen som sin egen och driva frågan vidare på SSU:s kongress 2013


att Bifalla motionen i sin helhet.

behov tvingas nästan alla människor att någon gång i sitt liv besöka tandläkaren och nästan alla männi-skor bidrar därför redan i dag till tandvården. Genom en höjning av sjukförsäkringsavgiften omflyttas de resurser, som människor i dag lägger på sin tandhäl-sa, från privat till offentlig konsumtion. Detta inne-bär att alla människor kommer att kunna få tandvård efter behov och samtidigt bidra till finansieringen efter förmåga. Det är inte värdigt en människa att få behöva gå med dåliga tänder på grund av ens plån-boksstorlek och jag anser det som en självklarhet att tandvården ska inkluderas i den allmänna sjuk-försäkringen.

Motion 8: Det tydliga klassamhället Motionär: Pernilla Johansson, Filipstad

Sedan 2006 har barnfattigdomen i Sverige för-dubblats. När regeringsskiftet skedde var det 120.000 barn som levde i fattigdom. Idag är det enligt RUT, riksdagens utredningstjänst

264.000 barn.

Många har gett sig ut och förnekat Sveriges barnfat-tigdom då de använder sig av uttrycket ”absolut fat-tigdom”. De anser att ett barn inte kan beskrivas som fattigt förrän familjen är totalt bankrutt och ett tak över huvudet saknas. Bl.a regeringen är duktiga på att dölja den kamp som för många familjer och barn idag är vardag i vårt samhälle. Det är otroligt viktigt att belysa och upplysa om det klassamhället som fak-tiskt råder.


att SSU Värmland ska vara tydliga i debatten om klass och belysa de brister som råder i dagens välfärdssamhälle. att SSU Värmland ska ha minst ett pass som tar upp ämnet under verksamhetsåret.

# 2013 DÅK 33

Styrelsen delar motionärens oro för det klassamhället som idag råder. Många i dagens samhälle har inte ens tillgång till det mest nödvändiga. Föräldrar tvingas välja mellan att ge sina barn mat eller en varm jacka. Det är ytterst beklagligt att barn i dagens Sverige ska behöva gå hungriga och frysa i trasiga sommarskor mitt i vintern. För att förändra detta måste man våga diskutera öppet om de brister som finns.



att Motionen bifalles i sin helhet.

Motion 9: Studielön Motionär: SSU Karlstad

Det sägs att alla ska ha rätten och möj-ligheten att utbilda sig vidare i dagens Sverige. Det sägs att vi har sprungit förbi den tid då endast ungdomar från förmögna

familjer hade möjlighet att gå vidare till den högre ut-bildningen. Det sägs att det svenska utbildningssys-temet i dag är det främsta vapnet mot klassamhället. Visserligen är själva utbildningen fri, men vad tjänar det till om det krävs enorma, för vissa omöjliga, up-poffringar för att kunna ta del av den?

Att studera på högskola i dagens Sverige innebär ant-ingen att man tvingas leva med en inkomst långt un-der socialbidragsnormen eller att man låter sig skuld-sättas resten av livet, om man nu inte har förmögna föräldrar som kan skjuta till resurser vid behov. Om vi på allvar vill skapa ett samhälle, där alla ska ha möj-lighet att genom utbildning skaffa sig de verktyg som krävs för att kunna forma sig en egen framtid. Om vi på allvar vill göra detta, då krävs det att alla stu-

denter ges rätten till en skälig studielön som täcker kostnaderna för ens uppehälle, vardagskonsumtion, skolmaterial et cetera, men som även ger möjlighet till en rik och meningsfull fritid. Då en genomsnit-tlig månadsbudget för ett enmanshushåll i dag ligger kring 7 000 kronor, anser jag att en studielön, efter skatt, bör ligga på detta belopp. Med en inkomstskatt på drygt 30 %, blir beloppet en obeskattad studielön drygt 10 000 kronor.


att SSU Värmland ska verka för att höja det totala studiemedlet och framför allt bidragsdelen att SSU Värmland ska ta motionen som sin egen och driva frågan vidare på SSU:s kongress 2013

Distriktsstyrelsen stödjer frågan om höjt studieme-del. Dock anser vi att motionens text och att-satser inte hänger ihop. Vi har därför skrivit ett eget förslag i samma andemening.



att Avslag till motionen i sin helhet till förmån för proposition Kunskapssamhället kräver förbättrade studentvillkor.

34 DÅK # 2013

Motion 10: Körkortsutbildning i skolan Motionär: SSU Karlstad

Det är på många sätt en nödvändighet att ha körkort i dagens samhälle. Att inte ha det skapar stora svårigheter att förflytta sig både privat och i ens arbete. Männi-

skor på landsbygden och mindre orter, som inte har tillgång till allmänna kommunikationsmedel, drab-bas hårdast av detta och ens möjligheter till ett so-cialt umgänge och en rik fritid begränsas kraftigt. Dessutom leder det även till stora svårigheter att bli anställd, då körkort är ett krav för väldigt många ar-beten.

Körkort är alltså en oumbärlighet för många män-niskors sociala liv och arbetsliv. Hur kan det då vara rimligt att det i dag kostar över 15 000 kronor att ta ett körkort? Hur kan det vara rimligt att människor som inte har resurser till detta ska behöva ha ett mycket mer begränsat socialt liv och tvingas avstå många jobberbjudanden?

Vissa yrkesförberedande program i gymnasieskolan har redan i dag infört körkortsutbildning inom ra-men för de individuellt valda ämnena och många ungdomar, som annars aldrig hade haft möjlighet till detta, får i dag denna möjlighet. Men varför begränsa detta till endast de yrkesförberedande programmen?

Genom att införa körkortsutbildning som ett indivi-duellt valt ämne på alla program i gymnasieskolan tar samhället ansvar för att tillgodose det grundläggande behovet som ett körkort anses vara i dagens samhälle och ger alla medborgare möjlighet till att ta körkort.

Även de samhällsekonomiska vinsterna blir mycket stora med detta förslag, då många fler människor görs anställningsbara för de arbeten som redan finns, vilket i längden bidrar till en minskad arbetslöshet.

Styrelsen tycker att motionen lyfter upp en viktig och aktuell fråga. För många människor är det en nöd-vändighet med körkort då många arbeten idag har både körkort och tillgång till bil som ett krav till an-ställning. Precis som motionären lyfter upp så är det även en socialfråga då många ute på landsbyggden inte har tillgång till de allmänna kommunikationsm-edlen. Vi ser också idag att det är väldigt dyrt med körkort, detta medför att de med sämre socioekono-misk bakgrund idag inte har möjligheten till att skaf-fa ett körkort. Styrelsen är positiva till att utreda möj-

ligheten till att fler skolor ska erbjuda eleverna någon form av uppbackning i frågan. Vi tror dock inte på att precifisera utförandet med den exakta beskrivningen som tas upp i motionen.



att SSU Värmland ska verka för att skolan ska ge elever möjlighet till körkortsutbildning att SSU Värmland ska ta motionen som sin egen och driva frågan vidare på SSU:s kongress 2013


att Bifalla attsats ett (1). att Avslå attsats två (2).

» Körkort är alltså en oumbärlighet för mån-

ga människors sociala liv och arbetsliv. Hur kan det då vara rimligt att det i dag kostar över 15 000 kronor att ta ett körkort?

# 2013 DÅK 35

Motion 11: Alla gymnasieelever ska ha rätt till praktikplats Motionär: SSU Karlstad via Jenny Johnson

Det svårt för dagens unga att få jobb och ar-bete efter gymnasiet. Oftast är det de ung-domar som har mycket kontakter som har möjlighet att skaffa sig jobb om man inte

har någon högre utbildning än gymnasieutbildning eller har gått ett yrkesförberedande program.

Idag erbjuds de som går ett yrkesförberedande pro-gram några veckor praktik under sina tre år under gymnasiet. Medan de som går samhällsvetarpro-grammet och naturvetenskapligaprogrammet inte erbjuds praktik vilket resulterar i att många elever som går ut gymnasiet inte har någon arbetslivserfar-enhet och inte heller några kontakter inom det arbet-sområde som man är intresserad av. Detta anser vi är helt fel, alla ungdomar ska få möjlighet att på något sätt få hjälp att komma ut i arbetslivet.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är idag upp emot 25 %, bland de högsta i Europa. Här kommer mo-tionären med en lösning som tar problemet i rätt riktning, en lösning som vi i distriktsstyrelsen delar. Att alla gymnasielever, i alla program skall ha rätt till praktikplats skall vara självklart, det är därför distrik-tsstyrelsen yrkar bifall på motionen i sin helhet.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Alexander J Pettersson


att SSU Värmland verkar för att alla gymnasieelever ska erbjudas praktik i minst 2 veckor under sin gymnasietid allra helst i årskurs 2 att SSU Värmland arbetar aktivt med denna fråga under de skolbesök som genomförs att SSU Värmland driver denna fråga vidare på SSU Kongressen



Motion 12: Mer resurser på SYV på gymnasiet Motionär: SSU Karlstad via Jenny Johnson

Alla ska vi ta det stora klivet ut i ”det verk-liga livet” efter gymnasiet och för många är det svårt att veta vad man ska göra efter skolan. Man vet inte riktigt vad som

är bäst för en själv att göra eller vilken väg man ska gå för att uppfylla sin dröm om vad man vill jobba med i framtiden. Vissa ungdomar vet inte alls vad de vill göra efter gymnasiet och vissa vill ta ett sabbats

år. Men något som är viktigt är att man har en plan på vad ska göra efter gymnasiet så att man inte bara dräller hemma utan att göra något, utan att man så småningom kommer ut i arbetslivet.

Vi tycker att det skulle var bra om man gav mer resurser på SYV på gymnasiet som kan vägleda vilken väg man ska gå och få lite allmänna tips och

36 DÅK # 2013

Distriktsstyrelsen delar motionärens analys om att studie- och yrkesvägledningen på gymnasienivå be-höver förbättras. För att reda ut det ofta oöverblick-bara antalet möjligheter till vägval en gymnasieelev står inför krävs professionell rådgivning av hög kvalitet. För att uppnå detta krävs det att mer resurs-er satsas på att förbättra SYV-kårens förutsättningar och utbildningsväsendet i stort.



att SSU Värmland skall verka för mer resurser tillförs yrkesgruppen SYV och att man skall utreda hur man tillgodo ser elevernas behov av framtids funderingar med utgångas punkt i SYVs uppdrag.



råd om utbildning som kan verka intressant för per-sonen ifråga. Det är något som vi vet att många som går sista året på gymnasiet skulle uppskatta när man känner sig lite vilsen inför framtiden. Då skulle det vara guld värt med lite tips och förslag!

# 2013 DÅK 37

§5 SSU-distriktetSSU-kommunerna sammansluter sig i distrikt, vars om-råden fastställs av förbundskongressen. SSU-distriktet har till ändamål; att inom det område som förbundsstyrelsen fastställt samordna alla till förbundet anslutna SSU-kom-muner, att samordna arbetsgivaransvaret samt skolning-sarbetet inom det fastställda området, att upprätthålla ett nära samarbete med SSU-kommunerna och förbundssty-relsen jämte närstående organisationer inom verksamhet-sområdet, samt att värva fler medlemmar till SSU.

MOMENT 5.1 DistriktsstyrelsenÅrskonferensen ska välja en styrelse för ett (1) år. Sty-relsen är ansvarig för verksamheten, administrationen och demokratin i organisationen. Distriktsstyrelse ska bestå av minst sju (7) ledamöter och bör bestå av ett udda antal ledamöter. Ordförande och kassör väljs särskilt. I styrelsen ska ansvariga för studier samt för protokoll och organisa-tionsfrågor för facklig/politisk verksamhet utses. Distrik-tsstyrelsen ska också utse ansvarig person för medlemsreg-istret.

Distriktsstyrelsen är mellan årskonferenserna distriktets högsta beslutande organ och ansvarar för studier, person-alansvar och för att det upprättas en verksamhetsplan i dis-triktet. Styrelsen är inför årskonferensen ansvarig för för-valtningen. Distriktsstyrelsen ska tillsända en redogörelse för verksamheten och den ekonomiska förvaltningen till förbundsstyrelsen senast den 1 juni.

Distriktsstyrelsen ska sammanträda minst sex (6) gånger per år. Styrelsen ska inför årsmötet skriftligen avge re-dogörelse över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Extra styrelsesam-

manträde ska hållas om en tredjedel (1/3) av styrelsens ledamöter så fordrar. En styrelse är beslutför då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

MOMENT 5.2 DistriktsstadgarDistriktets årskonferens skall fastställa stadgar för distrik-tet. Dessa ska utgå från förbundets normalstadgarför distrikt och eventuella tillägg får ej strida mot för-bundsstadgarna. Tvister rörande tolkning och tillämpn-ing av stadgarna hänskjuts till förbundsstyrelsen. I de fall distriktet ej antagit egna stadgar gäller förbundets normal-stadga.

MOMENT 5.3 VerksamhetsårOm ej annat beslutats gäller att verksamhetsåret utgörs av kalenderår. Distrikt kan efter godkännande av förbundssty-relsen arbeta efter brutet verksamhetsår/räkenskapsår. I detta fall avslutas räkenskaperna per den 30 juni.

§6 DistriktsårskonferensDistriktets högsta beslutande organ är årskonferensen. Dis-triktets årskonferens väljer distriktsstyrelse och revisorer jämte ersättare för dessa. Årskonferensen ska sammanträda på tid och plats som bestäms av distriktsstyrelsen.

Distriktsstyrelsen är ansvarig inför årskonferensen och ska till denna avge rapport över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Distriktets årskonferens ska hållas före utgången av mars månad respektive september månad i det fall brutet verk-samhetsår gäller. Kallelse ska vara SSU-kommunerna till-handa senast åtta (8) veckor före dagen för årskonferensen.

Read meHär nedan presenteras ett utdrag av de stadgar som antogs på SSU-förbundets kongress 2011. Utdraget gäller de delar i stadgan som innehåller regler och information kring distriktets verksamhet. En fullständig stadga kommer att finnas tillgänglig under Distriktsårskonferensen. Beslut om eventuella ändringar i nedanstående stadga görs på DÅK:en.

Stadgar§16

38 DÅK # 2013

På årskonferensen ska följande frågor behandlas:a) Styrelsens berättelseb) Revisorernas berättelsec) Frågan om ansvarsfrihetd) Förslag och styrelsens utlåtande över dessae) Förslag från styrelsenf ) Stadgeenliga valg) Storlek på eventuell extra uttaxeringh) Ombudstak till nästkommande årskonferensi) Stadgar

SSU-kommunerna äger rätten att till varje distriktsårs-konferens sända ett (1) grundombud, utöver detta kan SSU-kommunen erhålla fler ombud som står i proportion till dess medlemsantal. Ombudsfördelningen utgår från det antal medlemmar under 30 år som betalt sin medlem-savgift senast den 31 december föregående år. I SSU-kom-muner med klubbar fördelas ombuden proportionerligt. I deSSU-kommuner där det både förekommer medlemmar som ej är med i klubbar och medlemmar som är med i klubbar fördelas ombuden proportionerligt mellan kommunen och klubbarna. Regler för ombudsfördelning ska finnas i SSU-kommunens stadgar. Fördelningen måste vara proportion-erlig och även ge representation åt de medlemmar som inte är med i någon klubb. I SSU-kommuner utan styrelse ans-varar distriktsstyrelsen för att medlemmarna kallas till ett av distriktsstyrelsen arrangerat valmöte. I SSU-kommuner med styrelse ansvarar denna för att medlemmarna kallas till ombudsval. Röstlängd fastställs av styrelsen utifrån förbundets medlemsregister vid samma tidpunkt som kal-lelsen skickas ut, en (1) vecka före ombudsvalet. Ombuds-val kan genomföras på ett ordinarie medlemsmöte. Valda ombud och ersättare ska vara inrapporterade till distriktet 3 veckor.

SSU-distriktets årskonferens fastställer ombudstaket för nästkommande årskonferens. Inom detta ombudstak förde-lar sedan distriktsstyrelsen antalet ombud mellan de olika SSU-kommunerna proportionellt. Distriktets regler för om-budsfördelning kan överklagas till förbundsstyrelsen som slutligt avgör frågan. En representant från förbundsstyrels-en äger rätt att närvara vid distriktets årskonferens och hardär yttranderätt. Distriktsstyrelsen, funktionärer och revi-sorer ska närvara vid årskonferensen och har där yttrande- och förslagsrätt. Medlem tillhörande Sveriges Socialdemok-ratiska Ungdomsförbund som kan styrka medlemskap har tillträde till årskonferensen.

Endast ombud, som valts av SSU-klubb eller SSU-kommun tillhörande distriktet, har rösträtt. Distriktsstyrelsens ledamöter samt i SSU-distriktet anställda ombudsmän kan ej väljas som ombud.

MOMENT 6.1 Distriktsårskonferens i mindre distriktDistriktsårskonferens kan i distrikt som den 31 december föregående år har färre än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar besluta att på nästkommande distriktsår-skonferens inte tillämpa den representativa fördelningen av ombud såsom stadgas i §6. I sådana fall gäller istället

att samtliga medlemmar i distriktet, utom distriktssty-relsens ledamöter samt i SSU-distriktet anställd personal, har rösträtt på årskonferensen. Skulle SSU-distriktet före nästkommande årskonferens ha uppkommit i fler än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar står distriktsårskon-ferensens beslut ändock fast. I övrigt gäller samma regler som i §6.

MOMENT 6.2 ValberedningÅrskonferensen väljer en valberedning om minst två (2) ledamöter varav en (1) sammankallande. Valberedningenhar till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kommunerna rörande personvalsfrågor, och med utgång-spunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på det kommande årskonferens.

MOMENT 6.3 Rapport om verksamhetenDistriktsstyrelsen ska till förbundsstyrelsen avge rapport om verksamheten samt berättelse över den ekonomiska för-valtningen. Förbundsstyrelsen äger rätt att ta initiativ till och medverka vid granskning av distriktets räkenskaper och är skyldiga att göra detta då ansvarsfrihet ej beviljats av distriktsårskonferensen.

MOMENT 6.4 KallelseKallelse till ordinarie årskonferens ska av distriktsstyrelsen utsändas till SSU-kommunerna senast åtta (8) veckor före konferensens öppnande. Vid extra årskonferens senast fyra (4) veckor före konferensens öppnande.

MOMENT 6.5 Frågor att behandlaAlla frågor avsedda att behandlas på distriktets ordi-narie årskonferens ska vara distriktsstyrelsen skriftligen tillhanda senast fyra (4) veckor före årskonferensen. Vid extra årskonferens senast två (2) veckor före konferensens öppnande.

MOMENT 6.6 Utsändning av konferenshandlingar Förslag jämte distriktsstyrelsens utlåtande över dem samt distriktsstyrelsens förslag ska vara ombud och SSU-kom-mun tillhanda minst två (2) veckor före årskonferensen. Vid extra årskonferens senast en (1) vecka före konferensens öppnande.

MOMENT 6.7 Kostnader för årskonferensenOmbudens, distriktsstyrelsens och revisorernas resor b strids ur distriktskassan eller på sätt som årskonferensen beslutar.

MOMENT 6.8 Extra årskonferensExtra årskonferens kan sammankallas av distriktsstyrelsen eller då minst en tredjedel (1/3) av distriktets medlemmar, enligt den 31 december, så begär. Extra årskonferens kan endast behandla de frågor som föranlett dess inkallande. Vid extra årskonferens fastställer distriktsstyrelsen motion-stid och tider för ombudsval.

# 2013 DÅK 39

Read meFörutom oss medlemmar och klubbar är Distriktsstyrelsen det viktigaste organet för SSU Värmland. Det är styrelsen som har ansvaret för SSU Värmland och att den verksamhet som ni ombud på DÅK:en beslutar om. Styrelsens uppdrag för året 2013 bestämmer ni i Verksamhetsplanen. Dessutom finns andra uppdrag reglerat i SSU Värmlands stadgar, bland annat arbetsgivaransvar över distriktets anställda. Vi kommer under mötet välja en ny styrelse och därmed också en ordförande och kassör. De sistnämnda kommer väljas var för sig eftersom de har en viktig och central roll i SSU Värmlands styrelse.

Samtliga medlemmar i distriktet har haft möjlighet till att nominera vilka personer de tycker ska sitta i sty-relsen. Under DÅK:en 2012 valdes en valberedning som i år har haft uppgiften att samla in alla nomineringar och utifrån olika kriterier lägga förslag på vilka personer som de, i samverkan med medlemmarna, ser som lämpliga att leda SSU Värmland under 2013.

Valet kommer ske genom sluten omröstning i tre etapper 1)Ordförande 2)Kassör och 3)Ledamöter. Du som ombud kommer på valsedel att kryssa för vilken/vilka kandidater du tycker ska inneha respektive uppdrag. Under varje kategori kommer valberedningens förslag stå överst och markerat. Därefter följer andra nomin-erade till platserna.

Val till distriktets olika uppdrag

Fastställande av antalet ledamöter till styrelsen

§17

FörslagValberedningen föreslår distriktsårskonferensen:

att SSU Värmlands distriktsstyrelse 2013 ska bestå av 7 ledamöter

Efter att ha tagit del av medlemmars, nuvarande styrelses åsikter samt egna reflektioner efter alla intervjuer föreslår valberedningen att nu-varande storlek på styrelsen bör behållas under

2013. Detta för att få en bra flexibilitet och stark styrelse som kan arbeta för Värmlands bästa.

40 DÅK # 2013

Valberedningen påbörjade sitt arbete redan under tidig höst med att föra en dialog med distriktets olika kommuner. Dessutom har intervjuer med nuvarande styrelseledamöter

genomförts. Detta för att ta reda på ledamöternas syn på styrelsearbetet och vad som fungerar bra och mindre bra idag. Därefter har valberedningen haft träff med alla SSU-kommuners ordföranden. Valberedningen samlade genom detta arbete in kriterier för vad ni medlemmar tycker är viktigt i valet av ny styrelse.

Samtliga nominerade har intervjuats för att ta reda på mer kring varje nominerad person. Med era kriterier till-sammans med gruppteorier har valberedningen valt att komma med följande förslag till ny distriktsstyrelse för 2013. På distriktsårskonferensen kommer en mer utförlig motivering att läsas upp.

Val av distrikts-styrelse

§18

Val av revisorer§19Valberedningen har enbart hört positivt om da-

gens revisorer och föreslår distriktsårskonfe-rensen att återigen välja dessa för ytterligare ett år.

FörslagValberedningen föreslår distriktsårskongerensen att till revisorer välja:

Christian Norlin (omval)Mathias Casserlund (omval)Gunilla Svantorp (omval)

FörslagValberedningen föreslår distriktsårskongerensen att till distriktsstyrelse välja:

Ordförande Kassör

David Hakula (omval) Anton Bergqvist (omval)SSU Kristinehamn SSU Karlstad

Ledamöter

Isabell Lindalen (omval) SSU FilipstadAlexander J Pettersson (omval) SSU HammaröIndira Medjedovic (omval) SSU ÅrjängRobin Angle (nyval) SSU KristinehamnSofie Halvarsson (nyal) SSU Karlstad

Max Sonnelid (ledamot) Jennifer Kunz (ersättare) Jomark Polintan (ledamot)SSU Karlstad SSU Karlstad SSU Filipstad

Övriga nominerade

# 2013 DÅK 41

Årskonferensen väljer en valberedning om minst två (2) ledamöter varav en (1) sam-mankallande. Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från

kommunerna rörande personvalsfrågor, och med ut-gångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på det kommande årskonferens. Samtliga medlem-mar har kunnat nominera personer till valberedningen och två (2) nomineringar har inkommit.

Val av val-beredning

§20

Inkomande nomineringar

Sandra Ståhl (omval)Christoffer Sonesson (omval)

I augusti i år kommer SSU-förbundets kongress att arrangeras i Stockholm. Där kommer en ny för-bundsstyrelse att väljas för perioden 2013-2015. Årets val kommer att vara särskilt betydelsefullt

eftersom den nya förbundsstyrelsen kommer att leda SSU över såväl kyrkovalet nu i höst som EU-valet våren 2014 och kommun-, landstings- och riksdagsvalet i sep-tember samma år. För att säkra att förbundets nuvarande framgång tar sig uttryck även i dessa val föreslår distrik-tsstyrelsen att distriktsårskonferensen väljer att åter-nominera Gabriel Wikström till förbundsordförande och Ellinor Eriksson till förbundssekreterare.

Distriktsstyrelsen ser också behovet av att få in ny kom-petens i förbundsstyrelsen när andra ledamöter kliver av, vilket har annonserats inför årets kongress. Philip Bot-ström har i sitt engagemang som kommunordförande för SSU Filipstad samt studieledare och ombudsman för

SSU-distriktet under flera år visat prov på nytänkande politiskt driv och ett samlande ledarskap. Distriktssty-relsen är övertygad om att Philip Botström på grund av dessa egenskaper skulle vara en stor tillgång på för-bundsnivå och föreslår därför distriktsårskonferensen att nominera honom till förbundsstyrelseledamot.

Nomineringar till förbunds-styrelse

§21


att Gabriel Wikström nomineras till förbunds- ordförande. att Ellinor Eriksson nomineras till förbunds- sekreterare. att Philip Botström nomineras till förbundsstyrelse- ledamot.

42 DÅK # 2013

Styrelsens föredragande: Anton Bergqvist

Tidigare har medlemsavgiften varit uppdelad i tre delar. Avgift till förbundet, distrikt och kom-mun. Vid förbundskongressen för två år sedan beslutades det om platt medlemsavgift, det

vill säga enhetlig avgift för alla SSUs medlemsavgifter. Avgiften är på 20 kronor och går till SSU förbundet.

Enligt stadgarna finns det möjlighet att ta ut en extra uttaxering, vilket innebär att styrelsen kan föreslå att distriktsårskonferensen beslutar om att medlemmarna ska bidra med mer pengar till kostnaderna för distriktets verksamhet. Distriktsstyrelsen ser inget behov av detta och föreslår att ingen uttaxering ska ske.

Styrelsens föredragande: David Hakula

Distriktsårskonferensen fastställer varje år om-budstaket inför nästkommande årskonferens. Ombudstaket för 2013 var 41 stycken ombud.

Storlek på ev. extra uttaxering

§22

Fastställande av ombudsstak

§23


att Ingen uttaxering ska utgå


att Ombudstaket för 2014 års distriktsårs- konferens blir 41 ombud.

# 2013 DÅK 43

Anteckningar..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................................................................................................

44 DÅK # 2013

Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ajournera Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet åter-upptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.

Ansvarsfrihet En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötesdeltagarna tagit del av styrels-ens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.

Att-sats Kärnan, själva kravet, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att.

Avslag Förkastande av yrkande, mo-tion eller proposition.

Beslut Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om.

Beslutsgång Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller detta är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning).

Besvarad En motion anses besvarad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda.

Bifall Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Motsatsen kallas avslag.

Bordläggning Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte.

Dagordning Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordningen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragning-slista. I vissa fall görs skillnaden att föredragningslistan omfattar endast en dag medan dagordningen omfattar flera.

Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna.

Förslagsrätt Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kal-las även yrkanderätt. Alla medlemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och den nationella organisationen.

Försöksvotering Brukar göras sedan votering begärts för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning.

Justera Kontroll av att mötesprotokol-let är riktigt, dvs att det överensstäm-mer med vad som verkligen besluta-des. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter justering. Justering görs av person som mötet valt till justerare.

Jämkning Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena.

Kallelse Meddelande till medlem-marna om tid och plats för årsmötet.

Konsensus När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga.

Kontrapropositionsvotering Vo-teringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse- eller utskottsförslaget) i hu-vudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget.

Kontrareplik Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemöts av en replik.

Lägga något till handlingarna In-nebär att ärendet noteras i protokol-let utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exempel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna.

Majoritet Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara relativ, d v s inne-bära det förslag som har fått fler röster än övriga förslag; absolut majoritet (enkel majoritet), då det krävs flertalet av det sammanlagda antalet avgivna röster; eller kvalificerad, då det krävs 2/3 eller 3/4 eller 4/5 av de avgivna rösterna. Vid stadge- eller avgifts-beslut är kvalificerad majoritet vanlig (anges oftast i stadgar).

Mandatperiod Tidsperiod, i SSU ett år, som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för.

Motion Förslag (oftast skriftligt) till tex. årsmötet från enskild person eller grupp av personer.

Nominering Förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot.

Omröstning Röstning. Omröstning kan vara öppen, genom t ex handup-präckning, eller sluten, t ex med hjälp av röstsedlar. Sluten omröstning förekommer vid personval.

Ordningsfråga Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i debatten, ajour-nering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. En ordnings-fråga går före talarna i talarlistan.

Paragraf Man brukar dela in protokol-let i paragrafer, d v s olika delar som behandlar en sak var.

Plenum Förhandlingar i plenum, in-

Mötesordlista

# 2013 DÅK 45

nebär att alla röstberättigade samlas i kongressalen för att fatta beslut.

Presidium De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.

Proposition Styrelsens förslag till årsmöte, distriktsmötet. Proposition kan också allmänt betyda förslag.

Propositionsordning Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ord-föranden och fastställs av mötet.

Protokoll Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett möte. Vanligt-vis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokoll skrivs helst ut på dator eller maskin och protokollen förvaras på säkert ställe. Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt. (se Just-erare)

Redaktionskommitté Kommitté som, under distriktsårskonferensen, gör förslag till uttalanden samt justerar förslag till text inför beslut etc.

Remiss Överlämnande av ärende till någon instans, t ex styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredn-ing. Jämför återremiss.

Replik Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från ta-larstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontrareplik.

Reservation Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man ty-dligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation skall tas till protokollet. En annan form av reservation är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i

beslutet.

Revision Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfattar främst den ekonomiska förvaltningen men även verksamheterna i övrigt, s k sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av årsmötet.

Revisor Se revision.

Röstlängd Förteckning över de röst-berättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet.

Rösträkning Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröst-ning (votering).

Rösträknare De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna, vid eventuell försöksvotering eller sluten omröst-ning (votering).

Rösträtt Rätt att rösta på t ex styrelse- eller årsmöte.

Sakupplysning Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan.

Stadgar Handling som fastställer under vilka former en förening skall arbeta. Stadgarna skall finnas tillgäng-liga för varje medlem. Stadgeändring kan oftast ske endast genom kvalifi-cerad majoritet.

Streck i debatten Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras. Ordförande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presen-tera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan.

Styrelse De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena. Suppleant Ersättare i t ex styrelse. Suppleant inträder för ordinarie leda-mot då denne har förhinder. Supplean-terna kallas till alla sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. Talarlista Lista, som förs av mötesor-dförande, över de som begärt ordet under ett möte.

Tilläggsatt-sats Ett tillägg till tidigare yrkande, motion eller proposition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkan-dets, motionens eller propositionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga.

Valberedning Kommitté, i regel utsedd av årsmötet, för utarbetande av förslag till val av bl a styrelse-ledamöter vid kommande årsmöte.

Verksamhetsplan Plan för hur före-ningen/organistionen skall arbeta under det närmaste året/åren.

Verksamhetsberättelse Redogörelse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkännande.

Votering Räkning av rösterna. Skall alltid göras då någon begär det. Då votering begärs görs först en s k försöksvotering genom handuppräck-ning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Jämför acklamation

Yrkande Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte.

Yttrande Styrelsens utlåtande över exempelvis en motion.

Återremiss Ett utrett förslag återförvi-sas för ytterligare utredning.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Värmland. Besöksadress: Sandbäcksgatan 7. 653 40 Karlstad. Kontakt: Philip Botström, ombudsman,

tel: 072-536 05 55, e-post: [email protected]

Documents

DÅK-handlingar 13 SSU Värmland