Handlingar Riksårsmötet 2012 Röda Korsets Ungdomsförbund

GÖTEBORGSKURIRENEXTRA! EXTRA! EXTRA! EXTRA! EXTRA!

FRÄMLINGS-FIENTLIGHETEN- FÖRSVUNNEN INATT!

NAZIST BERÄTTAR:

HANDLINGAR RIKSÅRSMÖTE 2012RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND

“JAG VILL HA MER KÄRLEK I SAMHÄLLET!”

2 Handlingar Riksårsmötet 2012

Innehåll

InformationVälkommen 4Praktisk information 5Schema (övergripande) 6Vanliga termer på Riksårsmötet 7-10Förslag på föredragningslista 11-12Förslag på arbetsordning 13-17

PropositionerProposition 1b Stadgeproposition 18-21Proposition 2 Policy för arvodering av förbundsordförande 22-26 Förslag policy 27-30 Bilaga till propositionen 31-32Proposition 3 Medlemsavgift 33Proposition 1a Stadgar RÅM 2012 34-55

Motioner och motionssvarMotion 1 Ändring av kallelseförfarandet för föreningsårsmöten 56-57 Motion 2 Utskick av kallelse 58 Motionssvar på motion 1& 2 59-61Motion 3 Införande autogirobetalning av medlemsavgiften 62-63 Motionssvar på motion 3 64-65Motion 4 Ekonomiska riktlinjer 66 Motionssvar på motion 4 67Motion 5 Kryssruta 68 Motionssvar på motion 5 69Motion 6 Röda Korsets ungdomsförbund bör främja samhällets hållbara utveckling 70Motion 7 Policy för hållbar utveckling 71Motion 8 Återvinning 72 Motionssvar på motion 6-8 73-75 Bilaga till motionssvar på motion 6-8 76-78Motion 9 Centrala utskicket 79

Motionssvar på motion 9 80

3Handlingar Riksårsmötet 2012

Innehåll (fortsättning)Motioner och motionssvar

Motion 10 Inför nationell pott för kampanjmaterial 81 Motionssvar på motion 10 82Motion 11 Nationell marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis 83-84 Motionssvar på motion 11 85-86Motion 12 Nätverk för lokalföreningar 87 Motionssvar på motion 12 88Motion 13 Breddning av målgrupp för kommunikation 89-90 Motionssvar på motion 13 91Motion 14 Ny ansvarsfördelning mellan frivillig och anställd 92-93Motion 15 Rollfördelning inom föreningen 94 Motionssvar på motion 14 & 15 95-97Motion 16 Anpasssa organisationen för personer med funktionshinder 98 Motionssvar på motion 16 99-100Motion 17 Öppenhet i valprocessen. (Beredning och valförfarande) 101-102 Motionssvar på motion 17 103-104

Valberedningens förslagValberedningen har ordet! 105Val av förbundsstyrelse 106-107Valberedningens förslag till mötesordförande och vice mötesordförande 108Valberedningens förslag till förbundsordförande 109-111Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamöter 112-116Valberedningens förslag till verksamhetsrevisorer 117-118Valberedningens förslag till valberedningen 119-123Ställer upp utanför valberedningens nominering 124-125

BilagorBilaga 1 Beslutsuppföljning 126-134Bilaga 2 Verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2011 135-160


Välkommen till Riksårsmötet 2012!

”Det är dags att vi ses på västkusten!”, så började Göteborgsföreningen sin ansökan om att vara värdar för Riksårsmötet 2012. Vi är nu båda väldigt glada och stolta över att få äran att hälsa er välkomna till Göteborg den 8-10 juni för tre dagar fyllda med passion, engagemang, beslut, erfarenhetsutbyte, diskus-sion, skratt och glädje.

Se mer av Göteborg… Vår lokalförening har som mål att visa upp Göteborgs allra bästa sida och kommer därför bjuda er på en resa i äkta Göteborgsmanér där du får möjlighet att stifta nya bekantskaper samtidigt som du får se mer av, och lära dig mer om, vår underbara stad.

… och delta i sommarens viktigaste mästerskapUnder Riksårsmötet kommer vi även anordna vår egen uppladdning inför sommarens olympiska spel. Så ta med er fighting spirit och oömma kläder, det är nämligen nu det avgörs vilken som är den bästa (eller i alla fall mest atletiska) lokalföreningen!

Du har maktenPå Riksårsmötet är det du och din lokalförening som har makten. Under helgen kommer vi att diskutera viktiga frågor och fatta beslut som kommer att få ringar på vattnet i flera år framöver. Förutom alla motio-ner som kommit in från medlemmar och lokalföreningar har förbundsstyrelsen lagt förslag på nya stadgar och en arvoderingspolicy.

Det är du som avgör vilka som ska leda Röda Korsets Ungdomsförbund de kommande åren. Under hel-gen kommer vi att välja ny förbundsordförande, ledamöter till förbundsstyrelsen, valberedning och verk-samhetsrevisorer.

Tillbakablick på 2011Vi blickar också tillbaka på året som gått. Det är nu du som ombud får koll på hur förbundsstyrelsen har genomfört de beslut ni fattade på Riksårsmötet 2011, och hur förbundsstyrelsen har förvaltat och utvecklat Röda Korsets Ungdomsförbund under året som har gått.

Passa på att läsa verksamhetsberättelsen och årsredovisningen och var stolt över vad vi åstadkommit tillsammans.

Kärlek och respekt, det är la’ gött!

Martina Anlér Förbundsordförande

Linnéa JohanssonOrdförande Göteborgsföreningen


Praktisk informationFör att vara laddad inför riksårsmötet kan det vara bra att ha lite koll över praktiska detaljer inför och under helgen. Om någonting fortfarande är oklart efter att du läst detta, tveka inte att kontakta oss på: [email protected]

MöteslokalernaRiksårsmötet kommer att äga rum den 8-10 juni på Dalheimers hus i Göteborg. Riksårsmötet börjar 12.30 på fredagen (efter lunchen som serveras 11.30-12.30).

Här hittar du mer information om lokalerna: http://www.goteborg.se/wps/portal/dalheimershus

TillgängligetVi strävar efter att Riksårsmötet ska vara tillgängligt för alla. Dalheimers hus är i första hand byggt för per-soner med fysiska funktionsnedsättningar vilket gör lokalerna tillgängliga för alla. Om du vill ha utrustning som till exempel teleslinga, få årsmötesinformationen på mail eller i stor stil eller har något annat önskemål kontakta [email protected]

Resor och boende

Till och från Dalheimers husBoendet ligger på knappt 10 min gångavstånd från Dalheimers hus där Rikårsmötet hålls. Karta finns på http://kartor.eniro.se/m/9u7gR

Kollektivtrafik i GöteborgFrån centralstationen till hotellet tar du dig enklast med spårvagn 9, mot Kungssten eller Saltholmen, (som ska ta 16 min) eller spårvagn 3, mot Marklandsgatan, (som tar 19 min) till hållplats Chapmans torg. Hotellet ligger på vänster sida innan hållplatsen. Du går alltså över gatan och en liten bit tillbaka från det hållet du kom.

Från centralstationen till Dalheimers hus tar du dig också med spårvagn 9, mot Kungssten eller Salthol-men, eller spårvagn 3, mot Marklandsgatan, till hållplats Jaegerdorffsplatsen (hållplatsen efter Chapmans torg, ca 2 minuters färd.) Du ska ta vänster in på Slottsskogsgatan och efter några minuter ser du Dalhei-mers hus, ett stort stenhus på vänster sida.

Spårvagnstider som passar just dig hittar du på http://www.vasttrafik.se/. För att få ersättning för din resa (då du behöver ett kvitto) rekommenderar vi att antingen betalar med betalkort eller mynt på spår-vagnen eller köper biljett på t.ex. Pressbyrån eller Seven Eleven.

BoendeIncheckning kan du göra tidigast klockan 15.00 på hotellet. Vi kommer under Riksårsmötet bo på det miljödiplomerade Spar Hotel Majorna i Göteborg. Om du bor i Göteborg kommer du inte bo på hotellet. Det här beror på att vi alltid måste försöka göra årsmötet så kostnadseffektivt som möjligt och kunna göra andra viktiga saker för pengarna. Två nätter är inkluderat i deltagaravgiften. Har du bokat boende för torsdagen är det din förening som står för den kostnaden.


Fredag 8 juni

• 09.00-12.30 IncheckningochmingelpåDalheimershus,Göteborg• 11.30-12.30 Lunch(Matsalen)• 12.30-13.15 Årsmötetinledsochöppnas(Plenum)• 13.30-14.30 Workshopombeslutsprocessenförförstagångsbesökare.• 14.30-15.00 Fika• 15.00-16.30 Presentationavmotionerochpropositionersamtvalberedningensförslag• 16.30-18.00 Årsmötetfortsätter(Plenum)• 18.15-19.15 Ordförandenätverk• 19.30 Middagochkvällsaktivitetvärdföreningen(kvällsaktivitetbörjar20.45)• 22.30 Slutförgemensamtprogram

Lördag 9 juni

• 08.30-11.30 Årsmötetfortsätter(Plenum)(fikafinnsparallellt10.00)• 11.30-12.30 Lunch(Matsalen)(nomineringsstopp12.00)• 12.30-14.00 WorkshopmedfokuspåhumanitetmedDickClomén(Plenum)• 14.00-14.30 Avfärd,transporttillområdetförmanifestation• 14.30-16.00 Manifestation(manifestationinklusivefikapåstan)• 16.00-16.30 Avslutamanifestationochtransporttillbaka• 16.30-18.30 Årsmötetfortsätter(Plenum)• 19.00 Middag(Avfärdmotspårvagnshallarnavid20.30)• 21.00 Kvällsaktivitet• 22.30 Slutförgemensamtprogram

Söndag 10 juni

• 08.30-10.00 Årsmötetfortsättermedvalochbeslut(Plenum)• 10.00-10.30 Fika• 10.30-12.00 Årsmötetfortsättermedvalochbeslut(Plenum)• 12.00-13.00 Lunch(Matsalen)• 13.00-15.00 Årsmötetfortsättersamtavslutning(Plenum)• 15.00 Slut

Schema RÅM 2012


Ord Förklaring

Acklamation Muntlig omröstning. Högljutt ja-rop vid en omröstning på ett möte. Vid acklamation säger man aldrig nej utan frågan kommer två gånger enigt det som följer: Kan mötet bifalla detta förslag? (sedan säger de som vill bifalla förslaget JA, efter det fortsätter ordförande) Ska stämman avslå detta förslag? (Här säger de som inte vill att förslaget skall gå igenom JA).

Ajournering Ta paus i mötet.

Ansvarsfrihet Det som en styrelse får av medlemmarna när ett verksamhetsår är slut om ledamöterna har gjort sitt jobb på ett sätt som är korrekt.

Arbetsordning Den ordning vi följer för att ta upp frågor på mötet. Handlar också om på vilket sätt vi diskuterar, fattar beslut och gör val.

Avslå Att säga nej till yrkande, motion eller förslag. Motsats till bifalla.

Att-sats Det du tycker ska ändras i en motion, yrkande eller proposition.

Beslutsunderlag En sammanställning av yrkanden som framkommit efter påverkanstorget. Där finns alltid ett huvudyrkande. Det kan också finnas ett eller flera motyrkande.

Bifalla Att säga ja till yrkande, motion eller förslag.

Bikupa Surr – kort överläggning under mötet i små grupper.

Bordläggning Att skjuta upp ett beslut till en senare tidpunkt.

Begära ordet Begär rätten att tala, när ordförande säger att ordet är fritt lyfter man sin hand om man vill säga något.

Diskussionspunkt En fysiskplats på påverkanstorget där till exempel en motion diskuteras. Här kan det också komma fram nya yrkanden att rösta på utifrån de diskussioner som förs.

Demokrati Brukar betyda ”en man en röst”. Kan också innehålla värden som respekt och delaktighet.

Diskussionsledare En person som leder diskussionerna vid en diskussionspunkt och som ansvarar för att yrkanden sammanställs.

Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna.

Vanliga termer på Riksårsmötet


Ersättare Suppleant är ett reservombud som kan hoppa in om ordinarie ombud är frånvarande. Om den ordinarie är borta skall ersättare ha full rösträtt.

Föredragningslista Lista över de frågor och punkter som ska tas upp på Riksårsmötet.

Förbundsstyrelse Den nationella styrelsen för hela organisationen som väljs in under Riksårsmötet.

Försöksvotering Omröstning genom handuppräckning då mötesordföranden uppskattar hur många som räcker upp handen.

Huvudyrkande Det yrkande som förbundsstyrelsen föreslagit, eller det förslag som diskussionsledaren bedömer har mest stöd på påverkanstorget.

Implementera Att genomföra eller förverkliga ett beslut.

Justerare Den som kollar att det som står i mötesprotokollet stämmer med det som bestämdes under mötet.

Jämkning När två eller flera ombud kommer överens om ett nytt, gemensamt yrkande.

Konsensus När alla ombud tycker likadant.

Kvalificerad majoritet En ”vanlig” majoritet är fler än hälften. Det kallas också enkel majoritet, t.ex. vid omröstningar är det majoriteten som vinner. En kvalificerad majoritet är oftast två tredjedelar, räcker alltså inte med att det är fler än hälften.

Lappen Den lapp du fyller i och lämnar in till presidiet om du vill säga något i plenum (för yrkanden, ordningsfrågor, nomineringar, reservationer och protokollanteckningar).

Motion Är ett förslag till beslut som väcks av en enskild person eller en grupp av personer i en beslutande församling.

Makt Ett mycket vikt begrepp, men om man väljer att jämföra det med inflytande så innebär makt att man själv får vara med och bestämma, men den som är inflytande kan påverka de som har makten, lite som makt i andrahand.

Motionär Person eller grupp som har skrivit en motion.

Mötesordförande Den/de som leder mötet. Föreslås av valberedningen och väljs av mötet.


Nominering Förslag på personer att välja, till exempel till förbundsstyrelsen, valberedning eller som mötesordförande.

Ombud Representant för en lokalförening som har rätt att rösta på Riksårsmötet.

Ordningsfråga Fråga du kan ställa i plenum om det som gäller arbetsordningen eller om något du tycker ska förtydligas kring hur mötet ska gå till.

Plenisal Den sal du är i när alla beslut fattas.

Plenum Sammanträde där alla med rösträtt deltar och besluten fattas.

Pleniförhandling Ett årsmöte där ombud beslutar och diskuterar ärende för ärende och där beslut tas efter hand.

Presidium De som håller i mötet, fördelar ordet och antecknar det som sägs och

bestäms – mötesordförande, vice mötesordförande och mötessekreterare.

Protokoll Skriftlig redogörelse över vad som diskuterats och beslutats under mötet.

Protokollsansteckning När du vill få med en kommentar i protokollet som inte är en reservation. Exempelvis att du inte deltog under beslutet och vill förklara varför.

Proposition Ett förslag som styrelsen själva lägger fram. Jämför motion.

Påverkanstorg Ett fysiskt forum där alla deltagare kan diskutera och ställa frågor kring motioner, propositioner och yrkanden. Det används för att det inte ska bli så långa diskussioner i plenum, där inte heller alla kan komma till tals.

Replik Kort inlägg på en direkt fråga eller för klara upp missförstånd. Bryter talarlistan.

Reservation Ett sätt att visa att du tar avstånd från ett beslut. En reservation måste också vara skriftlig och förs in i protokollet.

Revisorer Går igenom det gångna året och kontrollerar verksamhet och ekonomi, det vill säga utför revision. Är också de som föreslår om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte.

RÅM Förkortning av Riksårsmötet.

Röstlängd En lista över alla som får rösta.

Sluten omröstning En anonym röstning där ombuden skriver på lappar vilket förslag man ställer sig bakom.


Sakupplysning Fakta eller information (inte en personlig åsikt) som går före i talarlistan eftersom den kan påverka det beslut vi diskuterar.

Streck i debatten En ordningsfråga som innebär att mötet bestämmer om diskussionen kan avslutas efter att talarlistan är tom.

Talarlista Där skriver mötesordförande upp vem som begärt ordet i tur och ordning.

Valberedning Förbereder personval och föreslår kandidater. Valberedningen utses av stämman.

Votering Omröstning där det är möjligt att räkna rösterna; till exempel med hjälp av lappar eller handuppräckning.

Väcka förslag Att lyfta ett yrkande till plenum från påverkanstorget som inte ligger som huvudyrkande.

Yrkande Ett konkret förslag till Riksårsmötet att ta ställning till.

Öppen deltagare Deltar, diskuterar och påverkar på påverkanstorget, men har inte rösträtt.


Förslag till föredragningslista§ 1 Mötet öppnas

§ 2 Mötets behöriga utlysande

§ 3 Ombudens behörighet (justering av röstlängden)

§ 4 Val av mötesfunktionärer Val av mötesordförande Val av justerare Val av rösträknare

§ 5 Att fastställa föredragningslistan

§ 6 Att fastställa arbetsordningen Att välja diskussionspunkter till påverkanstorget Att välja diskussionsledare till påverkanstorget Att välja diskussionssekreterare till påverkanstorget

§ 7 Rapporter

§ 8 Godkännande av verksamhetsberättelsen

§ 9 Att fastställa resultat- och balansräkning för 2011 Beslut med anledning av förbundets redovisade resultat

§ 10 Att godkänna revisionsberättelse

§ 11 Att bevilja ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2011 års förvaltning

§ 12 Beslut angående propositioner

Proposition 1a Stadgar RÅM 2012 Proposition 1b Stadgeproposition Proposition 2 Policy för arvodering

§ 13 Beslut angående inkomna motioner

Diskussionspunkt Stadgar Motion 1 Ändring av kallelseförfarandet för FÅM Motion 2 Utskick av kallelse


Diskussionspunkt Ekonomi Motion 3 Införandet av autogirobetalning av medlemsavgiften Motion 4 Ekonomiska riktlinjer för lokalföreningar Motion 5 Angående kryssruta

Diskussionspunkt Hållbar utveckling Motion 6 Främja samhällets hållbara utveckling Motion 7 Policy för hållbarutveckling Motion 8 Angående återvinning

Diskussionspunkt Kommunikation Motion 9 Centrala utskick via mejl Motion 10 Pott för kampanjmaterial Motion 11 Marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis Motion 12 Nätverk för lokalföreningar Motion 13 Breddning av målgrupp för kommunikation

Diskussionspunkt Ansvar mellan tjänstemän och frivilliga Motion 14 Ansvarsfördelning mellan frivillig och anställd Motion 15 Rollfördelning inom föreningen

Diskussionspunkt Tillgänglighet och demokrati Motion 16 Anpassning till personer med funktionshinder Motion 17 Öppenhet i valprocesser

§ 14 Fastställande av medlemsavgiften Diskussionspunkt Medlems- och Föreningsutveckling (från påverkanstorgsdiskussion) Proposition 3 Medlemsavgift

§ 15 Val av förbundsordförande

§ 16 Val av förbundsstyrelseledamöter Fastställande av antal ledamöter Val av ledamöter

§ 17 Val av revisorer Val av auktoriserad revisor Val av verksamhetsrevisor samt ersättare

§ 18 Val av valberedning

§ 19 Övriga frågor

§ 20 Mötet avslutas


Förslag på arbetsordning

Vadå arbetsordning?Eftersom ett årsmöte kan gå till på flera olika sätt ska Riksårsmötet i början av mötet fatta beslut om arbets-ordningen, som beskriver hur mötet ska gå till. Detta förslag på arbetsordning delar upp hela mötet i två delar, påverkanstorg och plenumförhandlingar. Tanken med uppdelningen är att skapa ett demokratiskt möte där alla deltagare känner sig inkluderad och kan delta på sina villkor. Dessutom tror vi att den här arbetsordningen skapar bra underlag för beslut och att mötet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och påverka.

Påverkanstorg – forum för diskussion och förslagPåverkanstorg är en form för diskussioner och yrkanden som skapar större möjlighet för alla som kommer till Riksårsmötet att delta aktivt i beslutsprocessen. Målet är att tankar från alla deltagare ska tas tillvara och inte bara åsikter från de som vågar tala inför en stor grupp människor. Ju fler som deltar i diskussio-nerna, desto mer förankrade blir besluten.

Varje deltagare väljer själv vilka diskussioner den vill vara med i och hur länge. På påverkanstorget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden är formella tilläggsförslag eller motförslag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksårsmötet.

Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksårsmötet grupperas i diskussionspunkter utifrån de ämnen de berör. Diskussionspunkterna får var sin fysisk plats på påverkanstorget, en skärmvägg där motionerna och propositionerna finns uppsatta. Varje diskussionspunkt får också en egen färg och utmärks med färgen i handlingarna, på hemsidan och under påverkanstorg för att göra det enklare att snabbt hitta rätt.

För att underlätta diskussionerna finns det torgfunktionärer på påverkanstorget - diskussionsledare och diskussionssekreterare. Dessa väljs av årsmötet efter förslag av förbundsstyrelsen.Efter påverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns utskrivet och tillgäng-ligt för deltagarna på lördag kväll kl 16:30.

Inga beslut fattas på påverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum.

Påverkanstorg – fem block För att se till att deltagarna hinner delta i alla diskussioner de vill, och för att ge ombuden chans att lägga tilläggsyrkanden och motyrkanden som hinner diskuteras, är påverkanstorg uppdelat i fem block.

1. PresentationAlla motioner och propositioner presenteras kort på fredagen för att sedan vid varje diskussionspunkt kort presenteras inför de viktiga diskussionerna.

2. Diskutera!När diskussionspunkterna har presenterats är det dags för deltagarna på Riksårsmötet att diskutera de motioner och propositioner som finns. Man kan när som helst välja att lämna en diskussionspunkt på på-verkanstorget för att gå till en annan och diskutera denna punkts frågor.


3. Skriv yrkanden! Efter en diskussion kanske ombuden vill lägga nya yrkanden i den sakfråga som motionen eller proposi-tionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrågan i de motioner och propositioner som redan finns. Man kan alltså inte lägga fram ett yrkande med ett helt nytt ämne som inte har be-nämnts i motionerna eller propositionerna.

Diskussionsledarna och diskussionssekreterarna kan hjälpa ombuden att formulera yrkanden till språkligt korrekta att-satser. Efter detta block uppstår yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tilläggs- eller mot-yrkanden till motioner eller propositioner kan läggas fram, varken under den tid av påverkanstorg som är kvar eller i plenum.

4. Diskutera!Det andra diskussionsblocket är till för att deltagarna ska ha tid att sätta sig in i och diskutera eventuella tilläggsyrkanden och motyrkanden som kommit upp. Ombud, motionärer och förbundsstyrelsen kan också enas om jämkningsyrkanden, vilket innebär att flera yrkanden slås ihop.

5. Ta ställning!Under blocket ”Ta ställning!” markerar ombuden vilka yrkanden de vill stötta vid de respektive motioner-na och propositionerna. Eftersom det är ombuden som valts till representanter för lokalföreningen är det bara ombuden som får stötta yrkanden med sin röst. De yrkanden som får flest röster är de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum.

Roller på påverkanstorget

Ombudens uppgifter är att:• Representera lokalföreningen genom att delge och diskutera lokalföreningens åsikter.• Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. • Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion.• Lämna eventuella tilläggsyrkanden eller motyrkanden.

Öppna deltagarnas uppgifter är att:• Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. • Vara med och påverka.• Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion.

Förbundsstyrelsens uppgifter är att:• Representera förbundsstyrelsen genom att delge och diskutera förbundsstyrelsens åsikter.• Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv

diskussion.

Diskussionsledarnas ansvar är att:• Se till att diskussionerna är konstruktiva och leds framåt.• Vara neutrala i sakfrågan och se till att alla får komma till tals.• Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorgets för-

slagstid.


• Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget.

Diskussionssekreterarnas uppgifter är att:• Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorgets för-

slagstid.• Sätta upp förslagen på diskussionspunktens skärmvägg.• Tillsammans med diskussionsledaren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från

påverkanstorget.

Efter påverkanstorg – från diskussion till beslutNär påverkanstorget avslutas sammanställer torgfunktionärerna huvudyrkanden, alltså de yrkanden som de uppskattar har fått mest stöd. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande, då presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna och propositio-nerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte är dessa som fått mest stöd och blivit huvudyrkanden till plenumförhandlingarna.

Plenum – forum för beslut Den andra delen av årsmötet, plenumförhandlingarna, är mer traditionell. Plenumförhandlingarna går ut på att alla sitter tillsammans och beslutar om de yrkanden som diskuterats på påverkanstorget.

Funktionärer under plenum - presidietUnder plenumförhandlingarna finns det två personer som ska hålla ordning på mötet – en mötesord-förande och en vice mötesordförande. Det finns även en eller flera mötessekreterare som har till uppgift att skriva protokoll under mötet. Det är mötesordförandena som leder mötet i plenum men ombuden och alla andra med allmän förslagsrätt har naturligtvis möjlighet att lägga fram förslag till mötesordförandena om de vill att någonting ska göras på ett annat sätt än vad mötesordförandena föreslår.

Vilka yrkanden finns att ta ställning till?Det går bara att rösta på ”lyfta yrkanden”. Huvudyrkandena från påverkanstorget är automatiskt lyfta, men för att kunna rösta på ett tilläggs- eller motyrkande måste ett ombud meddela presidiet att de vill lyfta ett yrkande. Då går yrkandet att rösta på i plenum.

Presidiet frågar innan varje omröstning om det är någon som vill lyfta något tilläggs- eller motyrkandena i den aktuella frågan. Om ingen lyfter något tilläggs- eller motyrkande så finns bara huvudyrkandet att bifalla eller avslå, det vill säga att rösta ja eller nej till.

Vem får prata och bestämma i plenum?Alla som kommit till Riksårsmötet får sitta med i plenum och lyssna. De som har yttranderätt får begära or-det och prata till de som sitter i plenumsalen. Förslagsrätt innebär att personen i fråga har rätt att framföra yrkanden till Riksårsmötet. Rösträtt ger en person rätt att rösta i de beslut som tas i plenum.

Följande gäller på Riksårsmötet:• Ombuden har yttrande-, förslags- och rösträtt.


• Förbundsstyrelsen har yttrande- och förslagsrätt.• Presidiet har yttrande- och förslagsrätt.• Generalsekreteraren har yttranderätt.• Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt endast i frågor om personval.• Motionären (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttranderätt. • Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet. • Årsmötet kan också ge andra deltagare med sakkunskaper yttranderätt i vissa frågor, till exem-

pel till förbundsekonomen om man diskuterar ekonomifrågor.

Om ett ombud inte har möjlighet att närvara vid plenumförhandlingarna har de rätt att överlåta sin röst åt en av föreningens ersättare. Ersättaren övertar då ombudets röstkort och rösträtt.

Den som vill säga något i plenum måste begära ordet. Det gör ombudet genom att räcka upp röstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begärt ordet sätts upp på en talarlista och de som satts upp där får i tur och ordning prata. Om man från talarstolen vill lägga ett förslag eller kom-mentera något ska det först skrivas på en förtryckt lapp som lämnas till presidiet.

Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid beslut om ändring av stadgar ska 2/3 av de röstberättigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lott-ning. Omröstningen sker öppet.

PersonvalFlera förtroendeposter kommer att väljas under Riksårsmötet. I möteshandlingarna presenteras valbe-redningens förslag, samt personer som valt att kandidera utöver valberedningens förslag. På plats på Riksårsmötet finns möjlighet att nominera ytterligare personer inklusive att nominera sig själv. Nomine-ringsstopp, alltså sista tidpunkt för att lämna in nomineringar till personvalen, bestäms av mötets ombud. Nomineringsstoppet föreslås vara kl. 12:00 på lördagen.

Valen genomförs under plenumförhandlingarna. Personval sker öppet om inte årsmötet beslutar om sluten omröstning.

Röstsiffror vid sluten omröstning redovisas i protokollet. Till en sluten omröstning används valsedlar där ombuden skriver namnet/namnen på den/de kandidater de röstar på. Den blir vald som får flest antal röster av det totala antalet giltiga röster. Om valet gäller fler poster än en och antalet kandidater översti-ger antalet poster väljs de kandidater som får flest antal röster.

Får två kandidater lika många röster sker en ny omröstning mellan dessa. Om inget avgörande mellan de två kandidaterna sker i en andra omröstning lottar man mellan dessa två.

Giltig röstsedel ska innehålla högst det antal personer som ska väljas. Presidiet ansvarar för att leda processen kring valen med utfrågningar, valförfarande och ansvarar för att diskussionen hålls relevant, konstruktiv och fri från personangrepp.


ReservationDet ombud som vill reservera sig mot ett beslut som årsmötet fattat måste lämna in en reservation i direkt anslutning till beslutet. Reservationen kan motiveras skriftligt, men det är inget krav. Motiveringen måste lämnas in till mötessekreteraren innan årsmötet avslutats.


Proposition 1b

Förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund

BakgrundEfter ett riksårsmötesbeslut i Uppsala 2008 har förbundsstyrelsen i uppdrag att lyfta ett styrdokument varje år, och 2012 har turen kommit till våra stadgar. I januari 2011 tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta fram ett förslag på nya stadgar. Uppdraget var kort och gott att förenkla, förtyd-liga och fräscha upp stadgarna som inte setts över i sin helhet sedan 2008.

Arbetsgruppen har bestått av Svante Martinsson, Johan Ekblad från förra förbundsstyrelsen och förbunds-ordförande Martina Anlér. En inbjudan till frivilliga från lokalföreningarna att vara med gick också ut och under en del av tiden fick gruppen hjälp av en medlem i Göteborg.

Så här har vi jobbatArbetsgruppen har med hjälp av en enkät inhämtat åsikter från lokalföreningar och har också fått in syn-punkter från förbundsstyrelsen. Sedan 2008 har också personal samlat upp frågor och oklarheter som har dykt upp under vägen inför stadgeöversynen. Arbetet har fokuserat på att förtydliga samt rätta till oklar-heter och saker som är inkonsekventa i de nuvarande stadgarna. Slutligen har vi också fått synpunkter och stöd från Svenska Röda Korsets styrelse och tjänstemän på både grundstadgar och övriga delar av stadgarna.

De här förändringarna föreslår vi i de nya stadgarna

Allmänt• Språket i hela stadgarna har setts över. Ett exempel är att Svenska Röda Korsets styrelse har bytt

namn, ett annat är att vi föreslår att kalla den nationella nivån för ”förbundsgemensam nivå”. Vi har också fokuserat på att byta ut begrepp för att ändra ton och innehåll, t.ex. vill vi ersätta ordet tolerans med förståelse.

• Vi har stuvat om ordningen på flera olika stycken så att de kommer i en mer logisk ordning. Ett exempel på detta är vilka uppgifter Riksårsmötet har, så att de nu följer den ordning vi brukar behandla frågorna i.

GrundstadgarnaGrundstadgarna är annorlunda från övriga delar av våra stadgar. Efter att Riksårsmötet antagit stadgarna i sin helhet i juni 2012 måste grundstadgarna fastställas av Svenska Röda Korsets styrelse. Det är viktigt att formuleringarna i grundstadgarna blir korrekta eftersom de måste överensstämma med att vi är en själv-ständig organisation inom Svenska Röda Korset, och därmed hela rödakorsrörelsen internationellt. Här har vi inte samma frihet som vi har i lokalstadgar och förbundsgemensam nivås stadgar.

Förslag på ändringar:


• Vi föreslår att vi byter ut ordet ”tolerans” mot ”förståelse”. (s. 1)• Vi föreslår en ny del i grundstadgarna som vi kallar ”Mandat och grunder” som berättar om

vad vi baserar vårt arbete på. En del förtydliganden har skett i denna del på begäran av Svenska Röda Korset. (s. 2-3)

• Vi föreslår en reviderad procedur för om vi skulle behöva upplösa Röda Korsets Ungdomsför-bund som bättre stämmer överens med hur andra organisationer gör, men som samtidigt ger en trygghet och inbyggd ”tröghet” i stadgarna. Vårt förslag innebär att för att upplösa Röda Korsets Ungdomsförbund krävs ett beslut på två riksårsmöten i rad. (s. 5-6)

LokalstadgarnaLokalstadgarna gäller för lokalföreningarna.


• I lokalstadgarna har vi förtydligat att det ska finnas en kassör som ska sitta i styrelsen och att styrelsen ska bestå av minst tre personer. Det tycker vi är otydligt i nuvarande stadgar. (s. 10)

• Vi har infört en ny paragraf som vi kallar för ”Val och valbarhet” för att förtydliga vad som gäl-ler för hur val går till och vem som kan väljas. (s. 8)

• Stycket om föreningsstyrelsen och verksamheter har skrivits om för att förtydliga att man ska arbeta utifrån verksamhetsinriktningen, och för att förtydliga ansvaret. (s. 10 -11)

Stadgar för förbundsgemensam nivåDen förbundsgemensamma nivåns stadgar berättar om vad som gäller för Riksårsmötet, förbundsstyrel-sen, valberedningen och verksamhetsrevisorerna.


• Delen om Riksårsmötet har skrivits om för att bli tydligare, såväl vad gäller utlysande, kallelse och vad valberedningen ska föreslå till årsmötet. (s. 13-18)

• Uppgifterna för Riksårsmötet har också förtydligats så att de överensstämmer med den före-dragningslista förbundsstyrelsen föreslår varje år. (s. 15)

• Vi har inkluderat en ny paragraf som kallas för ”Mandatperioder” som behandlar när uppdrag påbörjas och avslutas. (s. 16-17)

• I delen om förbundsstyrelsen har vi förtydligat styrelsens uppgifter. Vi föreslår också att antalet obligatoriska möten ändras från åtta till sex möten per år, så att styrelsens arbete kan vara mer flexibelt vid behov. (s. 18-20)

• Valberedningens sammankallande föreslår vi ska kallas för ”valberedningens ordförande” istäl-let, för att visa på vikten i detta uppdrag.

Förändringar som behöver lite längre förklaringar

Förbundsstyrelsens ombud till Svenska Röda Korsets Riksstämma (s. 16)Vart fjärde år håller Svenska Röda Korset Riksstämma. Röda Korsets Ungdomsförbund har rätt att skicka tio ombud, varav två ombud ska vara från förbundsstyrelsen. I nuvarande stadgar väljer Riksårsmötet alla tio ombud året innan Riksstämman.


Vi föreslår att förbundsstyrelsen väljer sina två ombud och ersättare till Svenska Röda Korsets Riksstämma efter årsmötet, när förbundsstyrelsen antar sin konstituering (ansvarsfördelning inom styrelsen), istället för att Riksårsmötet väljer dessa.

Anledningen är att det kan bli konstigt på årsmötet om personerna som valberedningen föreslår till ombud för förbundsstyrelsen ännu inte är valda till styrelsen. Risken finns att organisationen har förbundsstyrelse-ombud som ska representera oss på Riksstämman, men som inte sitter i förbundsstyrelsen. Det är också bra om förbundsstyrelsen kan förbereda och diskutera vilka representanter man vill välja till stämman, eftersom man på Riksårsmötet ännu inte hunnit lära känna varandra och bestämt vem som ska göra vad i styrelsen.

Ny mandatperiod för förbundsordförande och styrelseledamöter (s. 16-17)Idag väljs och tillträder förbundsordförande och ledamöter på Riksårsmötet. Det har för både ordförande och ledamöter lett till lite praktiska svårigheter.

Några exempel är:

• Den nya styrelsen kommer inte igång på riktigt med sitt arbete förrän efter sommaren, men är tvungna att direkt efter årsmötet bestämma t.ex. firmatecknare, utan att ha fått ut handlingarna i förväg.

• De som är nya i styrelsen hinner inte förbereda sig eller läsa in sig på sitt uppdrag utan ska börja jobba på en gång efter årsmötet. De som sitter kvar är i full gång redan, vilket kan leda till att vissa måste ta stort ansvar medan andra inte har hunnit sätta sig in i vad som förväntas av dem. Ordföranden upplever ibland det som att man har en ”halv styrelse” att snacka med under som-maren.

• För de som avgår från styrelsen finns ingen naturlig överlämningsperiod där man utvärderar och knyter ihop säcken för det man har jobbat med. Det försämrar överlämningen mellan styrelser.

För förbundsordförande, som för närvarande är heltidsarvoderad, innebär detta ännu större praktiska svårigheter då man förväntas vara tillgänglig och börja arbeta på en gång. För någon som bor på en an-nan ort än Stockholm, har ett jobb eller familj kan det vara svårt att flytta över en natt och finnas tillgänglig för organisationen direkt. Det är också praktiskt svårt för den avgående ordföranden att förbereda alltifrån dator, telefon och planera en bra överlämning när man ännu inte vet vem som väljs till ordförande.

Det skapar även onödiga kostnader när organisationen byter ordförande. Det innebär tre månaders överlappande arvode över sommaren i och med att den gamla ordföranden i dagsläget är kvar till sista augusti för att genomföra överlämning och den nya tillträder redan i juni.

Förbundsstyrelsens förslag är därför att förbundsordförande och förbundsstyrelsens mandatperiod ska sträcka sig från 1 augusti till den 31 juli.

Det skulle innebära att den avgående styrelsen fortsätter arbeta under juni och juli, avslutar sina uppdrag, dokumenterar och förbereder överlämning. Den tillträdande förbundsordförande får tid att flytta och göra eventuella praktiska förberedelser för att kunna tillträda sitt heltidsuppdrag. Den avgående ordföranden får möjlighet att göra en bra överlämning och kostnaderna för arvode minimeras till en överlappande


månad, vilket förbundsstyrelsen tycker är rimligare än hur det är idag.

Om Riksårsmötet håller med förbundsstyrelsen att detta är ett bra förslag behöver årsmötet fatta beslut om en övergångslösning så att vi kommer i fas med mandatperioderna. Förbundsstyrelsens förslag är därför att sittande styrelses mandat, inklusive förbundsordförande, förlängs till den 31 juli 2012 och att den nyvalda ordföranden och ledamöterna tillträder först den 1 augusti 2012.

Förbundsstyrelsen tycker också att det är viktigt att vi utvärderar en sådan här stor förändring och före-slår därför att styrelsen ges i uppdrag att utvärdera förändringen kring mandatperioder de nästföljande två åren, 2013 och 2014.

Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:

Att anta förbundsstyrelsens förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund

Att som en övergångslösning förlänga sittande förbundsstyrelses, inklusive förbundsordförandes, mandatperiod till den 31 juli 2012

Att den förbundsordförande och de ledamöter som väljs av Riksårsmötet 2012 tillträder den 1 augusti 2012

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utvärdera förändringen om mandatperioder vid två sepa-rata tillfällen, efter styrelseåret 2013 och 2014


Policy för arvodering av förbundsordförande i Röda Korsets UngdomsförbundBakgrundFörbundsordförande väljs av medlemmarna på Riksårsmötet för att leda och representera medlems-organisationen och är i dagsläget arvoderad för att vara ordförande på heltid. Redan innan Röda Korsets Ungdomsförbunds självständighet 1996 har förbundsordförande varit arvoderad. Skälet till varför Röda Korsets Ungdomsförbund valde att införa arvode för förbundsordföranderollen var att uppdraget bedöm-des vara så pass omfattande och krävande i tid att det inte har varit möjligt att genomföra det ideellt. Senaste gången Riksårsmötet fattade beslut om arvodering för förbundsordförande i Röda Korsets Ung-domsförbund var 2007 då förbundsstyrelsen lade fram en proposition om en arvoderingsmall för för-bundsordförande. Det är det beslutet som gäller idag.

Sedan beslutet har förbundsstyrelsen uppmärksammat en del frågor som behöver hanteras av Riksårsmö-tet. Bland annat anser styrelsen att beslutet om arvodering bör komma upp regelbundet till Riksårsmötet vilket inte är fallet nu. Förbundsstyrelsen skulle också vilja att arvoderingen blir mer förutsägbar för den person som innehar ordförandeposten så att man kan planera sin privatekonomi på ett bra sätt.

Därför lägger förbundsstyrelsen fram en proposition om arvoderingar till Riksårsmötet 2012. Propositionen innehåller dels ett förslag om en policy för arvoderingar som förklarar hur Röda Korsets Ungdomsförbund ser på arvodering i förhållande till frivillighet, dels ramar för arvoderingar som förklarar hur bland annat nivån på arvodet ska fastställas.

Förbundsstyrelsens arbete med arvoderingsförslagetFörbundsstyrelsen har arbetat med frågan om arvoderingar i olika arbetsgrupper de senaste två åren. Styrelsen ansåg att ett bra arbete med arvoderingar måste utgå från organisationens ideologiska grund. Därför ville styrelsen utreda Röda Korsets Ungdomsförbunds syn på arvoderingar i förhållande till frivil-lighet. Vi har utgått från frågan: Ska Röda Korsets Ungdomsförbund ha en arvoderad ordförande och i så fall varför?

Styrelsen anser också att organisationen behöver ett långsiktigt beslut om arvoderingsramar som tar hän-syn till de praktiska frågor som dykt upp under åren, som till exempel avtalsförfarande och hur nivån på arvodet ska regleras.

Information och material har inhämtats från andra organisationer, bland andra ungdomsorganisationer och vår moderorganisation Svenska Röda Korset, från offentliga utredningar om förtroendeuppdrag och från Försäkringskassan och arbetslöshetskassan. Tidigare valberedningar har kontaktats och medlemmar har vid två tillfällen bjudits in att diskutera arvoderingar, under en workshop i början av 2011 samt på MOVE samma år.

Proposition 2


Vad är ett förtroendeuppdrag till skillnad från en anställning?För att kunna ta ställning till förbundsstyrelsens förslag är det viktigt att reda ut skillnaden mellan ett för-troendeuppdrag och en anställning.

Ett förtroendeuppdrag skiljer sig från ett anställningsförhållande genom att det inte finns ett arbetsav-tal mellan en uppdragsgivare och en förtroendevald. Utmärkande för förtroendevalda är också att de antingen utses genom val, av en organisation eller av offentliga myndigheter i enlighet med lag eller annan författning. Tidigare fanns en avgörande skillnad i att förtroendeuppdrag inte ersattes ekonomiskt, medan ersättning var en förutsättning för ett anställningsavtal. Även om många förtroendeuppdrag fort-farande bygger på ett ideellt engagemang finns inte denna skillnad kvar sedan arvode har börjat utgå för förtroendeuppdrag.

Förbundsordförandens uppdrag Förbundsordföranden för Röda Korsets Ungdomsförbund är en representant för medlemmarna och för organisationen. Uppdraget utgår från en ideell grund och ordföranden väljs med ett förtroende och mandat att leda organisationen tillsammans med förbundsstyrel-sen mellan Riksårsmöten. Förbundsordförande har ett heltidsarvode-rat förtroendeuppdrag vilket innebär oreglerad arbetstid utan rätt till semesterersättning, kompensationsersättning, övertidsersättning eller traktamente.

Styrelsen har tagit fram en uppdragsbeskrivning för förbundsordför-ande. Den antas av förbundsstyrelsen årligen utifrån Röda Korsets Ungdomsförbunds långsiktiga mål och övriga årsmötesbeslut. Även för styrelseledamöter antar för-bundsstyrelsen uppdragsbeskrivningar, liksom för specifika uppdrag i styrelsen. Uppdragsbeskrivningen för förbundsordförande finns med som bilaga till propositionen (se bilaga Uppdragsbeskrivning för-bundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund).

Förbundsordförandens huvudsakliga ansvarsområden enligt nuvarande uppdragsbeskrivning är:

• Leda, fördela och inspirera arbetet i förbundsstyrelsen • Planera och visionera inför Röda Korsets Ungdomsförbunds långsiktiga och strategiska utveck-

ling• Styra hela förbundet mot mål i verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program samt öv-

riga riksårsmötesbeslut • Representera Röda Korsets Ungdomsförbund internt och externt samt i mediala och utåtriktade

sammanhang• Fullgöra förbundsstyrelsens arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar för generalsekreteraren

Förbundsstyrelsens förslag i korthet• Riksårsmötet beslutar om ordförande ska vara heltidsar-

voderad eller inte. • Styrelsens föreslår att ordförande fortsätter vara heltids-

arvoderad, och också är den enda i styrelsen som är arvoderad.

•Modell för hur arvodet sätts ändras inte, vilket innebär 23 833 kr/månad före skatt baserat på 2012 års prisbasbelopp.

•Arvodet ska inte kunna utvecklas negativt. • Tydligare beslut av medlemmarna på Riksårsmötet om

vad som gäller för rollen och vad som ingår i arvodet, t.ex. tjänstepension. .

•Ordförandes utlägg och omkostnader ersätts enligt förbundsstyrelsens reseriktlinjer för förtroendevalda på förbundsgemensam nivå.

• Förbundsstyrelsen ansvarar för att i samband med nytt förslag om verksamhetsinriktningen lägga förslag om arvodering.

• Ingen förhandling sker med valberedningen. Eko-nomiansvarig i styrelsen ansvarar för den praktiska hanteringen mellan Riksårsmöten.

• Styrelsen antar detaljerade regler som de ser över varje år för ordföranderollen, t.ex. för vad som gäller kring att lämna tillbaka dator och telefon när personen slutar sitt uppdrag.

Så här ser det ut idag

• Riksårsmötet fattar beslut om ordförande ska vara arvoderad eller inte.

•Ordförande är heltidsarvoderad. •Arvodet är 6,5 prisbasbelopp per år, vilket från

1 januari 2012 innebär 23 833 kr/månad före skatt baserat på 2012 års prisbasbelopp.

•Ordförande får tjänstepension och ersättning för friskvård.

•Ordförande får ersättning för logi, kost och utlägg enligt förbundsstyrelsens reseriktlinjer för förtroendevalda på förbundsgemensam nivå.

•När ordföranden har valts tecknas ett avtal med valberedningen som fastslår dessa villkor.


Det här innebär förbundsstyrelsens förslag

1. Ordförande fortsatt heltidsarvoderadStyrelsen har undersökt omfattningen, kraven och förväntningarna på förbundsordförandes uppdrag. Vi har dragit slutsatsen att som uppdraget ser ut idag krävs det att personen som är ordförande kan utföra det på heltid.

Utöver vad som anges i övriga förslaget är några av de viktigaste skälen som vi ser till vårt förslag:

• Medlemmar och lokalföreningar vill ha en närvarande och tillgänglig ordförande samt god intern kommunikation och demokrati

• Förbundsstyrelsen får ett mer långsiktigt styrelsearbete och stöd och ledning i sitt uppdrag• Samarbetet mellan styrelse och generalsekreterare underlättas• Ordföranden kan på ett bra sätt fullgöra förbundsstyrelsens arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar

gentemot generalsekreteraren• Samverkan med Svenska Röda Korsets styrelse och frivillig- och medlemsorganisation stärks och

underlättas• Röda Korsets Ungdomsförbund kan vara representerade internationellt tillsammans med Svenska

Röda Korset

2. Oförändrade arvoderingsramar enligt 2007 års modellFörbundsstyrelsen anser att förbundsordförandes arvodering ska stå i relation till det ansvar och de krav som uppdraget som förbundsordförande innebär, men att arvodet också måste täcka levnadsomkostna-der för en skälig levnadsstandard.

Förbundsstyrelsen föreslår därför att Röda Korsets Ungdomsförbund har kvar samma modell för hur arvo-deringsnivån bestäms som beslutades 2007. Förslaget innebär att förbundsordföranden får ett årsarvode à 6,5 prisbasbelopp varav en tolftedel betalas ut varje månad. Med 2012 års prisbasbelopp innebär det ett arvode till förbundsordförande på 23 883 kr före skatt.

Förändringen från tidigare beslut är dock att förbundsstyrelsen föreslår att arvodesutvecklingen inte ska kunna vara negativ. Det tycker förbundsstyrelsen är viktigt därför att förbundsordföranden måste kunna ha en förutsägbar privatekonomi. Arvoderingsnivån justeras därför inte neråt om prisbasbeloppet förändras negativt, utan arvoderingen ligger då kvar på föregående års nivå.

3. Pension till förbundsordförandeIntjänandet av pension i ung ålder kan ha en avgörande effekt på den slutliga pensionen. Den person som väljs till förbundsordförande förväntas ha uppdraget minst två år, och vi har i vår historia sett att ordföran-den ofta har sitt uppdrag i minst tre år.

Förbundsstyrelsen tycker att en ung person som investerar så mycket tid och engagemang för Röda Kor-sets Ungdomsförbund inte ska drabbas negativt ekonomiskt på lång sikt. Pensionen är också en fråga som det kan vara svårt att ha kontroll och överblick över som ung person i början av sitt yrkesverksamma liv. Under tidigare år har förbundsordförande fått tjänstepension enligt samma villkor som våra anställda tjänstemän. Förbundsstyrelsen har nu lyft in delen om pension i förslaget till Riksårsmötet så att vi gör


praxis till formellt beslut och inga tveksamheter behöver finnas om vad som gäller gentemot medlemmar eller den som väljs till ordförande.

4. Ingen förhandling om arvode med förbundsordförandeEnligt beslutet från Riksårsmötet 2007 är det valberedningens avgående sammankallande och inkom-mande sammankallande som ska förhandla med förbundsordförande efter att personen har blivit vald. I praktiken har det i de flesta fall inneburit att ett avtal som bekräftat det som förbundsstyrelsen nu fört in i själva förslaget på policy skrivits på under sommaren efter Riksårsmötet. I vissa fall har det inneburit att valberedningen hamnat i en förhandlingssituation om arvodesnivån när ordföranden behövt träda in i generalsekreterarens ställe.

Detta har inneburit oklara roller för valberedningen, men också att ett ekonomiskt beslut fattas utanför Riksårsmötet och förbundsstyrelsens insyn och kontroll. Det har också varit svårt för vår valberedning då de oftast inte har fått någon överlämning om att de förväntas ta ansvar för frågan om avtal om arvode-ringar.

Det här tycker förbundsstyrelsen är problematiskt och därför innebär vårt förslag att ingen förhandling längre ska göras med valberedningen. Vi föreslår också att förbundsstyrelsens ekonomiansvarige (som redan idag är ansvarig för att kontrollera ordförandens utlägg) ser till att hantera det praktiska med arvodet, till exempel meddela löneavdelningen så att arvodet betalas ut. Vi föreslår också att även om ordförandens uppgifter ändras drastiskt, till exempel att ordföranden tillfälligt behöver träda in i general-sekreterarens ställe, så gäller fastslaget arvode.

Det ska alltså inte längre finnas något utrymme för förhandling, varken om villkor eller arvodesnivå. Riksårsmötets beslut, och därmed medlemmarnas vilja, ska gälla.

5. Nytt beslut om arvode vart tredje år I beslutet från 2007 fanns det inget beslut om när frågan om arvode skulle lyftas till Riksårsmötet igen och inte heller vem som ansvarar för att lyfta och förbereda ett förslag. Det här tycker förbundsstyrelsen är problematiskt därför att det är viktigt att frågan om arvodering av förbundsordförande hålls levande i organisationen.

Vårt förslag innebär att förbundsstyrelsen ansvarar för att lämna ett förslag om arvoderingar minst vart tredje år i samband med att förbundsstyrelsen ger en proposition om verksamhetsinriktning och humani-tärpolitiskt program. Förbundsstyrelsen anser att det skulle vara ett bra tillfälle för Riksårsmötet att avgöra om man behöver arvodera ordföranden eller inte när man tar ställning till organisationens långsiktiga utveckling.

Medlemmar kan motionera om arvodet till varje Riksårsmöte om man vill, och förbundsstyrelsen kan vid behov lyfta frågan även vid andra tillfällen.

Förbundsstyrelsens förslag innebär att det är Riksårsmötet som fortsätter besluta om man vill ha en arvoderad ordförande eller inte och i så fall på vilken nivå arvodet ska ligga. Enligt förbundsstyrelsens gällande regler om jäv kan självklart inte sittande ordförande ta fram eller delta i beslutet om förslaget, om personen kandiderar om eller fortsätter sitt mandat.


Har du frågor om förslaget?Om du har frågor om förslaget eller något är oklart kan du kontakta förbundsstyrelsen på [email protected].


Att anta policy för arvodering av förbundsordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund i sin helhet

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att föra in policyn i Policyhögen

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att till Riksårsmötet 2014 återkomma med ett förslag om arvode-ring av förbundsordförande


Policy för arvodering av förbundsordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund

1. Ideologisk grund för arvodering av förbundsordförandeDel 1 utgör grunden för hur Röda Korsets Ungdomsförbund ser på arvodering av förbundsordförande i förhållande till frivillighet.

Rödakorsrörelsens grundprincip frivillighet Rödakorsrörelsens arbete vägleds av sju grundprinciper. Frivillighet är en av dem och innebär att Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Med osjälvisk hjälp menas att vi som är engagerade i Röda Kor-set inte har några egna intressen att tillgodose.

Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bygger på unga människors ideella engagemang och det arbete som frivilliga utför. I enlighet med Ungdomsförbundets ändamål ska det som frivilliga gör i vårt namn lindra och förhindra mänskligt lidande, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förstå-else och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan människor.

Utgångspunkten för det frivilliga engagemanget är att det är ideellt. Det innebär att frivilliga och förtro-endevalda inte ersätts med arvode för den tid de lägger på Röda Korsets Ungdomsförbunds verksam-het. Däremot har man rätt till ersättning för vissa av sina omkostnader och till stöd och utbildning för sitt uppdrag.

En stark ideologisk närvaro internt och externtFörbundsordförande är ytterst ansvarig för Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsgemensamma verksamhet. Förbundsordförande väljs av medlemmarna på Riksårsmötet och leder organisationen och förbundsstyrelsen mellan Riksårsmöten.

Så som uppdraget som förbundsordförande ser ut idag är det så omfattande i tid att det kräver att en person har det som sin huvudsakliga sysselsättning. Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsordförande förutsätts avstå från inkomster från annat förvärvsarbete och sätta organisationens intressen främst. Syftet med att arvodera förbundsordförande är att tillföra resurser till Röda Korsets Ungdomsförbund. Genom en ordförande som har tid och möjlighet att ha kontakt med lokalföreningar och medlemmar säkerställer Röda Korsets Ungdomsförbund en stark ideologisk närvaro och länk mellan medlemmarnas vilja och förbundsstyrelsens arbete.

På grund av uppdragets omfattning och krav är därför uppdraget som förbundsordförande heltidsar-voderat. Uppdraget kan därmed inte direkt jämföras med andra förtroende- eller frivilliguppdrag inom organisationen. Förbundsordförande omfattas i övrigt av Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilligpolicy.


Förbundsordförandes uppdragFörbundsordförande ansvarar för att fullgöra de uppdrag och uppgifter Riksårsmötet respektive förbunds-styrelsen tilldelar denna. Förbundsstyrelsen fastställer årligen en uppdragsbeskrivning för förbundsordför-anden som baseras på verksamhetsinriktningen och humanitärpolitiska programmet.

Förbundsordförande leder förbundsstyrelsens arbete och planerar för Röda Korsets Ungdomsförbunds långsiktiga och strategiska utveckling. Förbundsordförande utgör en sammanhållande kraft i vår demo-kratiska medlemsorganisation och ska genom en god kontakt och regelbundna ideologiska samtal med medlems- och frivilligorganisationen arbeta för den långsiktiga utvecklingen av Röda Korsets Ungdoms-förbund.

Förbundsordförande verkar också inom sitt uppdrag för en god närvaro och representation gentemot Svenska Röda Korsets frivillig- och förtroendeorganisation.

2. Ramar för arvodering av förbundsordförandeDel 2 utgör de praktiska ramarna för arvoderingen och fastslår villkor för och nivå på arvodet.

Om uppdraget som förbundsordförandeFörbundsordförande har ett heltidsarvoderat förtroendeuppdrag. Arvodering omfattas inte av lagstiftning om arbetstid, anställningstrygghet eller kollektivavtal. På arvodering dras inkomstskatt enligt gällande skattetabell.

Förbundsordförande är i princip alltid i tjänst och förväntas ha en hög tillgänglighet för medlemmar, förbundsstyrelsen, generalsekreteraren, Svenska Röda Korset och allmänheten. Det innebär oreglerad förtroendearbetstid att förläggas utifrån organisationens och förbundsstyrelsens behov vilket inkluderar kväll och helger. Förbundsordförande har inte rätt till de ersättningar som anställd tjänsteman har vilket exempelvis kan vara semesterersättning.

Beslut om arvoderingarRiksårsmötet fattar beslut om arvodering av förbundsordförande samt ramar för detta på förslag från för-bundsstyrelsen eller från medlem.

I samband med att styrelsen lägger förslag om treårig verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt pro-gram till Riksårsmötet lägger styrelsen också fram förslag om arvodering av förbundsordförande. För-bundsstyrelsen äger utöver detta rätten att även vid andra tillfällen, om behov finns, lägga förslag om arvoderingar till Riksårsmötet.

Medlemmar har rätt att motionera i frågan om arvoderingar till varje Riksårsmöte.

Arvoderingsnivå Arvoderingen ska stå i relation till det ansvar och de krav som uppdraget som förbundsordförande inne-bär samt täcka levnadsomkostnader för en skälig levnadsstandard.

Förbundsordföranden får därför ett årsarvode à 6,5 prisbasbelopp varav en tolftedel betalas ut varje


månad. Med 2012 års prisbasbelopp innebär det ett arvode till förbundsordförande på 23 883 kr i månaden innan skatt.

För att säkerställa förutsägbarhet för den individ som får arvode ska inte arvodesutvecklingen vara negativ. Arvoderingsnivån justeras därför inte neråt om prisbasbeloppet förändras negativt, utan arvodet kvarstår vid den tidigare högre nivån.

Arvoderingsnivån ligger fast även om förbundsordförandes uppgifter och ansvar förändras tillfälligt till exempel om förbundsordförande behöver träda in i generalsekreterarens ställe.

TjänstepensionFörbundsordförande får tjänstepension enligt samma villkor som anställda tjänstemän på Röda Korsets Ungdomsförbund.

Om ordförande avgår eller avsätts eller om Riksårsmötet sänker arvodet Om förbundsordföranden blir avsatt av Riksårsmötet under mandatperioden utgår tre månaders arvode från dess att beslut om avsättning fattas. Ordföranden får då arvode på den redan gällande arvodesni-vån under dessa tre månader.

Om förbundsordförande väljer att avgå innan slutförd mandatperiod hålls arvode inne med omedelbar verkan från den dag ordförande meddelat sin avgång.

Om Riksårsmötet sänker arvodet med mer än 20 procent under sittande förbundsordförandes mandat-period eller vid omval får ordföranden arvode på den tidigare högre nivån under en övergångsperiod på tre månader.

Syftet med detta är att ordföranden ska ges möjlighet att göra de omställningar som krävs för att ekono-miskt kunna försörja sig.

Överlämning till ny förbundsordförande Avgående förbundsordförande förväntas dokumentera sitt arbete och förbereda en överlämning till in-kommande förbundsordförande. Överlämningen sker under en månad. Avgående förbundsordförande får arvodering på samma villkor som i förtroendeuppdraget även under överlämningen.

Utlägg i uppdragetFör utlägg inom uppdraget, samt resor, kost och logi ersätts förbundsordförande i enlighet med Röda Korsets Ungdomsförbunds riktlinjer för förtroendevalda och frivilliga på förbundsgemensam nivå. För-bundsstyrelsen fastställer riktlinjerna varje år vid sitt första ordinarie styrelsemöte efter Riksårsmötet.

Arbetsmiljö och förebyggande av sjukdomFörbundsstyrelsen ansvarar för att löpande följa upp ordförandens arbete och säkerställa en god arbets-miljö.

Röda Korsets Ungdomsförbund står för inköp och underhåll av de arbetsverktyg som krävs för att


förbundsordförande ska kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt samt ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

För att förebygga sjukdom och arbetsskador får förbundsordförande friskvård på samma villkor som an-ställda tjänstemän på Röda Korsets Ungdomsförbund.

Arvodering av andra i förbundsstyrelsen När förbundsordförande är frånvarande en längre tid, till exempel vid sjukskrivning, har förbundsstyrelsen möjlighet att arvodera i första hand vice ordförandena eller annan ledamot i ordförandens ställe för att utföra ordförandes uppgifter.

Beslutet ska fattas av förbundsstyrelsen och protokollföras. Eventuell arvodering får inte överstiga Riksår-smötets beslutade ramar och ska stå i relation till den uppskattade tidsomfattningen för de uppgifter som delegeras till personen. Om någon annan än förbundsordförande ska arvoderas ska det finnas särskilda skäl för det, som förbundsstyrelsen ska presentera och motivera vid nästa Riksårsmöte.

Övriga rutiner och villkorFörbundsstyrelsen ansvarar för att fastställa övriga rutiner och riktlinjer vad gäller arvodering och villkor för förbundsordförandes uppdrag.


Bilaga till propositionen

Uppdragsbeskrivning förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund Antagen av förbundsstyrelsen på Fs-möte 0911

Förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund är ordförande i förbundsstyrelsen och har det yttersta ansvaret för all verksamhet på förbundsgemensam nivå. Förbundsordföranden väljs av Riksår-smötet. Tillsammans med förbundsstyrelsen har du uppdraget som Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ mellan Riksårsmöten.

I samråd med generalsekreteraren planerar du förbundsstyrelsens arbete. Du leder och fördelar arbetet i förbundsstyrelsen, bestämmer tid och plats för minst åtta styrelsemöten per år och ansvarar för att sty-relsen fullgör sina uppgifter. I arbetet ingår det att kalla till möten, föreslå dagordning och att stötta och inspirera enskilda ledamöter.

Som förbundsordförande är det din uppgift att långsiktigt planera och visionera för Röda Korsets Ung-domsförbunds utveckling utifrån antagen verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program. Du ut-vecklar idéer för Röda Korsets Ungdomsförbunds framtida verksamhet med utgångspunkt i Riksårsmötets beslut och barn och ungdomars behov i samhället. Du följer Röda Korsets Ungdomsförbunds inriktning och utveckling genom regelbundna kontakter med generalsekreteraren och den lokala nivån. Ordföran-den samråder fortlöpande med generalsekreteraren i förekommande strategiska frågor och förbundssty-relsens arbete planeras i samråd med denna.

Förbundsordföranden är Röda Korsets Ungdomsförbunds representant både internt och externt. Du representerar förbundets medlemmar och organisationen som helhet. Inom föreningen har du ett ansvar att lyssna och vara lyhörd mot medlemmar, personal och andra nivåer inom frivilligorganisationen. Du fungerar som ett ideologiskt stöd, särskilt gentemot frivilliga och förtroendevalda. Tillsammans med poli-tisk vice ordförande företräder du organisationen i våra prioriterade sakfrågor.

Förbundsordförande verkar också inom sitt uppdrag för en stark närvaro och representation gentemot Svenska Röda Korsets frivillig- och förtroendeorganisation på nationell nivå, men också regional och lokal. Genom förbundsordförande är också Röda Korsets Ungdomsförbund en stark ung röst inom den internationella rödakorsrörelsen.

Som förbundsordföranden har du, tillsammans med förbundsstyrelsen, ett arbetsgivar- och arbetsmiljö-ansvar för generalsekreteraren samt för en tjänstemannaorganisation på ca 15 personer. Du är mellan styrelsemöten förbundsstyrelsens länk till generalsekreteraren och utgör ett löpande stöd till general-sekreteraren. Förbundsordförande förhandlar om lön och anställningsvillkor vid generalsekreterarens nyanställning och lönerevision. Du fullgör styrelsens arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar gentemot denna, med stöd av arbetsutskottet.

Tillsammans med generalsekreteraren ansvarar du för att samarbetet mellan styrelsen och tjänsteman-naorganisationen fungerar bra.


Förbundsordförandens huvudsakliga ansvarsområden är:

• Leda, fördela och inspirera arbetet i förbundsstyrelsen och därigenom skapa förutsättningar för att styrelsens arbete kan bedrivas effektivt

• Planera och visionera inför Röda Korsets Ungdomsförbunds långsiktiga och strategiska utveck-ling

• Styra hela förbundet mot mål i verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program samt övriga riksårsmötesbeslut

• Representera Röda Korsets Ungdomsförbund internt och externt samt i mediala och utåtriktade sammanhang

• Fullgöra förbundsstyrelsens arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar för generalsekreteraren


Medlemsavgift

Medlemsavgiften i Röda Korsets Ungdomsförbund tycker förbundsstyrelsen ska spegla den målgrupp or-ganisationen vänder sig till – unga människor. En låg medlemsavgift ökar möjligheterna för fler unga i olika åldersgrupper att vara medlemmar i Ungdomsförbundet. Därför vill vi att medlemsavgiften även under 2013 ska vara 50 kronor.

Förbundsstyrelsen vill att hela medlemsavgiften ska fortsätta gå till lokalföreningen1. Medlemsavgifter är ett bra sätt för lokalföreningen att få in extra intäkter till att driva sin verksamhet. Det är lokalföreningen som gör det mesta jobbet för att värva medlemmar och därför är det ni som ska få hela intäkten. Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:

Att medlemsavgiften för år 2013 fastställs till 50 kr

Att hela summan tillfaller lokalföreningen

1 de medlemmar som anger att de vill vara medlemmar utan lokalföreningstillhörighet betalar in 50 kr till en nationell pott som ska gå till lokalföreningar och deras verksamheter

Proposition 3

1

Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 –––– förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbundförslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbundförslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbundförslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund

Gällande stadgar från 1 jan 2012Gällande stadgar från 1 jan 2012Gällande stadgar från 1 jan 2012Gällande stadgar från 1 jan 2012

Vårt förslag till Riksårsmötet 2012Vårt förslag till Riksårsmötet 2012Vårt förslag till Riksårsmötet 2012Vårt förslag till Riksårsmötet 2012

Varför en ändringVarför en ändringVarför en ändringVarför en ändring och vad innebär denoch vad innebär denoch vad innebär denoch vad innebär den????

Stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Stadgarna innehåller grundläggande bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbund. De är fastställda av Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. Grundstadgarna är även fastställda av Svenska Röda Korsets riksstämma. Stadgarna skall säkerställa medlemmarnas demokratiska rättigheter och att hela Ungdomsförbundet arbetar utifrån rödakorsrörelsens grundläggande värderingar. Tillämpningar, exempel och tips finns i Föreningshandboken. En av förbundsstyrelsens uppgifter är att ge närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas. Kapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: Grundstadgar 1.1Inledande bestämmelser1.1Inledande bestämmelser1.1Inledande bestämmelser1.1Inledande bestämmelser § 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka människors tolerans samt förhindra och lindra mänskligt lidande. § 2 Mandat§ 2 Mandat§ 2 Mandat§ 2 Mandat 1. Röda Korsets Ungdomsförbund är erkänt av Svenska Röda Korsets riksstämma som en självständig organisation inom Svenska Röda Korset och därmed en del av den Internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen. 2. Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar för barn- och ungdomsverksamhet inom Svenska Röda Korset. 3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet grundas på:

• Röda Korsets grundprinciper; humanitet, opartiskhet,

Stadgar för Röda Korsets UngdomsförbundStadgar för Röda Korsets UngdomsförbundStadgar för Röda Korsets UngdomsförbundStadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna skall säkerställa medlemmarnas demokratiska rättigheter och att hela Ungdomsförbundet arbetar utifrån rödakorsrörelsens grundläggande värderingar. Stadgarna är fastställda av Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. Grundstadgarna är även fastställda av Svenska Röda Korsets styrelse. En av förbundsstyrelsens uppgifter är att ge kommentarer till stadgarna med närmare anvisningar om hur de ska tillämpas. Dessa finns att begära ut hos förbundsstyrelsen. Kapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: Grundstadgar 1.1 Inledande bestämmelser1.1 Inledande bestämmelser1.1 Inledande bestämmelser1.1 Inledande bestämmelser § 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka förståelsen människor emellan samt förhindra och lindra mänskligt lidande. § 2 Mandat § 2 Mandat § 2 Mandat § 2 Mandat och grunderoch grunderoch grunderoch grunder 1. Röda Korsets Ungdomsförbund är erkänt av Svenska Röda Korsets riksstämma som en självständig organisation inom Svenska Röda Korset och därmed en del av den internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen. 2. Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar för barn- och ungdomsverksamhet inom Svenska Röda Korset. 3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet grundas på och ska alltid stå i överensstämmelse med:

En förenkling av texten har gjorts. Kommentarerna kommer att innehålla praxis och tillämpning av stadgarna för att underlätta för både förbundsgemensam nivå och för lokalföreningarna. Ett exempel på något som kan finnas i kommentarerna är vad som gäller för kallelse till lokala årsmötet. Föreningshandboken finns kvar, men bör inte hänvisas till i grundstadgarna då de är svårare att revidera. Vi föreslår att vi byter ut ordet ”tolerans” mot ”förståelse”. Det gör vi för att förståelse på ett bättre sätt förklarar vad vi arbetar med. Förståelse står för ömsesidig respekt, medan tolerans mer signalerar en persons möjlighet att tolerera en annan person. I Röda Korsets Ungdomsförbund har vi börjat arbeta normkritiskt, vilket innebär att vi ifrågasätter normen och tittar på hos vem makten ligger. Vi tror att i en relation som bygger på förståelse är makten mer jämt fördelad än i en relation som bygger på tolerans.


Proposition 1a

1

Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 Förbundsstyrelsens stadgeproposition till Riksårsmötet 2012 –––– förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbundförslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbundförslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbundförslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund

Gällande stadgar från 1 jan 2012Gällande stadgar från 1 jan 2012Gällande stadgar från 1 jan 2012Gällande stadgar från 1 jan 2012

Vårt förslag till Riksårsmötet 2012Vårt förslag till Riksårsmötet 2012Vårt förslag till Riksårsmötet 2012Vårt förslag till Riksårsmötet 2012

Varför en ändringVarför en ändringVarför en ändringVarför en ändring och vad innebär denoch vad innebär denoch vad innebär denoch vad innebär den????

Stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Stadgarna innehåller grundläggande bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbund. De är fastställda av Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. Grundstadgarna är även fastställda av Svenska Röda Korsets riksstämma. Stadgarna skall säkerställa medlemmarnas demokratiska rättigheter och att hela Ungdomsförbundet arbetar utifrån rödakorsrörelsens grundläggande värderingar. Tillämpningar, exempel och tips finns i Föreningshandboken. En av förbundsstyrelsens uppgifter är att ge närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas. Kapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: Grundstadgar 1.1Inledande bestämmelser1.1Inledande bestämmelser1.1Inledande bestämmelser1.1Inledande bestämmelser § 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka människors tolerans samt förhindra och lindra mänskligt lidande. § 2 Mandat§ 2 Mandat§ 2 Mandat§ 2 Mandat 1. Röda Korsets Ungdomsförbund är erkänt av Svenska Röda Korsets riksstämma som en självständig organisation inom Svenska Röda Korset och därmed en del av den Internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen. 2. Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar för barn- och ungdomsverksamhet inom Svenska Röda Korset. 3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet grundas på:

• Röda Korsets grundprinciper; humanitet, opartiskhet,

Stadgar för Röda Korsets UngdomsförbundStadgar för Röda Korsets UngdomsförbundStadgar för Röda Korsets UngdomsförbundStadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna skall säkerställa medlemmarnas demokratiska rättigheter och att hela Ungdomsförbundet arbetar utifrån rödakorsrörelsens grundläggande värderingar. Stadgarna är fastställda av Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. Grundstadgarna är även fastställda av Svenska Röda Korsets styrelse. En av förbundsstyrelsens uppgifter är att ge kommentarer till stadgarna med närmare anvisningar om hur de ska tillämpas. Dessa finns att begära ut hos förbundsstyrelsen. Kapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: GrundstadgarKapitel 1: Grundstadgar 1.1 Inledande bestämmelser1.1 Inledande bestämmelser1.1 Inledande bestämmelser1.1 Inledande bestämmelser § 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål§ 1 Ändamål Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka förståelsen människor emellan samt förhindra och lindra mänskligt lidande. § 2 Mandat § 2 Mandat § 2 Mandat § 2 Mandat och grunderoch grunderoch grunderoch grunder 1. Röda Korsets Ungdomsförbund är erkänt av Svenska Röda Korsets riksstämma som en självständig organisation inom Svenska Röda Korset och därmed en del av den internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen. 2. Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar för barn- och ungdomsverksamhet inom Svenska Röda Korset. 3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet grundas på och ska alltid stå i överensstämmelse med:

En förenkling av texten har gjorts. Kommentarerna kommer att innehålla praxis och tillämpning av stadgarna för att underlätta för både förbundsgemensam nivå och för lokalföreningarna. Ett exempel på något som kan finnas i kommentarerna är vad som gäller för kallelse till lokala årsmötet. Föreningshandboken finns kvar, men bör inte hänvisas till i grundstadgarna då de är svårare att revidera. Vi föreslår att vi byter ut ordet ”tolerans” mot ”förståelse”. Det gör vi för att förståelse på ett bättre sätt förklarar vad vi arbetar med. Förståelse står för ömsesidig respekt, medan tolerans mer signalerar en persons möjlighet att tolerera en annan person. I Röda Korsets Ungdomsförbund har vi börjat arbeta normkritiskt, vilket innebär att vi ifrågasätter normen och tittar på hos vem makten ligger. Vi tror att i en relation som bygger på förståelse är makten mer jämt fördelad än i en relation som bygger på tolerans.


2

neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet

• Stadgar för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen samt resolutioner fastställda av Delegatrådet, Generalförsamlingen och Internationella rödakorskonferensen

• 1949 års Genèvekonventioner med 1977 års tilläggsprotokoll

• Röda Korsets fredsdefinition som fastställts av den 23:e Internationella rödakorskonferensen i Bukarest 1977 och bekräftats av Internationella röda korsets världsfredskonferens på Åland 1984

• Svenska Röda Korsets verksamhetsidé som fastställts av riksstämman

• Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsidé som fastställts av Riksårsmötet

• av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte fastställd treårig verksamhetsinriktning.

4. Röda Korsets Ungdomsförbund är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. § 3 Uppgifter§ 3 Uppgifter§ 3 Uppgifter§ 3 Uppgifter 1. Röda Korsets Ungdomsförbund strävar efter att genom sitt arbete bidra till freden i världen och öka respekten för den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna enligt principen om alla människors lika värde. 2. Röda Korsets Ungdomsförbund ska främst:

• sprida kunskap om Röda Korsets idé och verka för ökad internationell förståelse

• fortlöpande undersöka det nationella behovet av humanitära insatser och utforma sina insatser för och tillsammans med de mest utsatta

• vara en aktiv kraft för att föryngra, förnya, stärka och

• Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.

• den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens stadgar, stadgarna för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, beslut fattade av dess Generalförsamling och styrelse samt resolutioner fastställda av Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen

• och Delegatrådet1949 års Genèvekonventioner med tilläggsprotokoll

• Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens fredsdefinition från 1977: ”För Röda Korset innebär fred i själva verket inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan alla stater och folk; samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.”

• den verksamhetsinriktning som fastställts av Svenska Röda Korsets riksstämma

• den verksamhetsinriktning som fastställts av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte

• beslut fattade av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte 4. Röda Korsets Ungdomsförbund är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. § § § § 3333 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Som en del i den Internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen strävar Röda Korsets Ungdomsförbund efter att genom sitt arbete bidra till freden i världen och öka respekten för den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna enligt principen om alla människors lika värde. 2. Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för humanitet och mänskliga rättigheter, och kämpar mot intolerans, rasism och främlingsfientlighet. Röda Korsets Ungdomsförbund ställer upp för och tillsammans med barn och unga som befinner sig i utsatta situationer. 3. Röda Korsets Ungdomsförbund ska främst:

Ny del i paragrafen ”Mandat” har införts och gjort den till en ”Mandat och grunder. Vissa förändringar är gjorda i punkterna och vi har uppdaterat dem i enlighet med vad som gäller nu Vissa förtydliganden enligt önskemål från Svenska Röda Korset har också gjorts. Vi föreslår att inkludera fredsdefinitionen i sin helhet. Punkt 1 omskriven i enlighet med SRK:s stadgar. Punkt 2 tillagd för att få en koppling till vår verksamhet idag.


3

utveckla Svenska Röda Korset och den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen

• som en del av Svenska Röda Korset delta i nationella och internationella hjälpaktioner

• som en del av Svenska Röda Korset delta i internationella utvecklingsprogram för att stärka rödakors- och rödahalvmåneorganisationer i andra länder.

3. Röda Korsets Ungdomsförbund ska engagera unga människor oavsett kön, sexuell läggning, etnisk eller religiös bakgrund. 4. Om det blir krig eller landet har förhöjd beredskap leds Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet av Svenska Röda Korsets särskilda organisation för beredskap och krig. 1.2 Medlemmar1.2 Medlemmar1.2 Medlemmar1.2 Medlemmar § 4 Inträde§ 4 Inträde§ 4 Inträde§ 4 Inträde Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan man vara till och med det år man fyller 30 år. Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund erhålls genom att betala en årlig medlemsavgift. Medlemsavgiften fastställs av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund är även medlem i Svenska Röda Korset. § 5 Medlemskap§ 5 Medlemskap§ 5 Medlemskap§ 5 Medlemskap 1. Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund innebär ett ställningstagande för Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och Röda Korsets idé och grundprinciper. 2. Medlem tillhör lokalförening eller väljer aktivt att avstå från

• sprida kunskap om Röda Korsets idé och verka för globalt engagemang

• engagera barn och unga i arbetet för humanitet och mänskliga rättigheter

• vara en aktiv kraft för att föryngra, förnya, stärka och utveckla Svenska Röda Korset och den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen

• fortlöpande undersöka det nationella behovet av humanitära insatser och utforma sina insatser för och tillsammans med de mest utsatta

• som en del av Svenska Röda Korset delta i nationella och internationella hjälpaktioner.

• som en del av Svenska Röda Korset delta i internationella utvecklingsprogram för att stärka rödakors- och rödahalvmåneorganisationer i andra länder.

4. Röda Korsets Ungdomsförbund ska engagera unga människor och vara en organisation öppen för alla till och med det år de fyller 30 år. 5. Om det blir krig eller landet har förhöjd beredskap leds Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet av Svenska Röda Korsets särskilda organisation för beredskap och krig. 1.2 1.2 1.2 1.2 MedlemmarMedlemmarMedlemmarMedlemmar § 4 Inträde§ 4 Inträde§ 4 Inträde§ 4 Inträde 1. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan man vara till och med det år man fyller 30 år. Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund erhålls genom att betala en årlig medlemsavgift. 2. Medlemsavgiften fastställs av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. 3. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund är även medlem i Svenska Röda Korset. § 5 Medlemskap§ 5 Medlemskap§ 5 Medlemskap§ 5 Medlemskap 1. Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund innebär ett ställningstagande för Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och Röda Korsets idé och grundprinciper. 2. Medlem tillhör lokalförening eller väljer aktivt att avstå från

Omskrivning och omflyttning i ordningen för dessa punkter för att bättre reflektera verksamheten idag. Ingen ändring föreslås, endast omnumrering. Ingen ändring föreslås.


4

lokalföreningstillhörighet. De medlemmar som väljer att avstå från att tillhöra lokalförening placeras under förbundsstyrelsens ansvar. En medlem tillhör krets (lokalorganisation) i Svenska Röda Korset eller väljer aktivt att avstå från kretstillhörighet. 3. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan aktivt delta i verksamhet inom hela Svenska Röda Korset. 4. Medlemskap är en förutsättning för att vara förtroendevald inom hela Svenska Röda Korset. §6 Utträde, avstängning och uteslutning§6 Utträde, avstängning och uteslutning§6 Utträde, avstängning och uteslutning§6 Utträde, avstängning och uteslutning 1. Utträde begärs hos den lokalförening medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör en lokalförening begärs utträde hos förbundsstyrelsen. Medlem som inte har betalt sin medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret har då utträtt ur organisationen. 2. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan avstängas från deltagande i verksamhet om det finns särskilda skäl för detta. Beslut om avstängning fattas av den lokalföreningsstyrelse där medlemmen verkar och detta anmäls till förbundsstyrelsen. Beslut om avstängning kan överklagas till förbundsstyrelsen inom tre månader. 3. Uteslutning kan ske av medlem som genom sitt handlande i Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bryter mot stadgarnas ändamålsparagraf eller i övrigt agerar i strid med Röda Korsets grundprinciper. Förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelse eller medlem kan initiera uteslutning av medlem. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen för den lokalförening som medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör lokalförening fattas beslut av förbundsstyrelsen. Beslutet verkställs omedelbart och gäller hela Svenska Röda Korset. Beslut om uteslutning kan inom sex månader överklagas till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens beslut om uteslutning kan av medlemmen överklagas till Riksårsmötet.

lokalföreningstillhörighet. De medlemmar som väljer att avstå från att tillhöra lokalförening placeras under förbundsstyrelsens ansvar. En medlem tillhör krets (lokalorganisation) i Svenska Röda Korset eller väljer aktivt att avstå från kretstillhörighet. 3. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan aktivt delta i verksamhet inom hela Svenska Röda Korset. 4. Medlemskap är en förutsättning för att vara förtroendevald inom hela Svenska Röda Korset. §6 Utträde, avstängning och uteslutning§6 Utträde, avstängning och uteslutning§6 Utträde, avstängning och uteslutning§6 Utträde, avstängning och uteslutning 1. Utträde begärs hos den lokalförening medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör en lokalförening begärs utträde hos förbundsstyrelsen. Medlem som inte har betalat sin medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret har då utträtt ur organisationen. 2. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan avstängas från deltagande i verksamhet om det finns särskilda skäl för detta. Beslut om avstängning fattas av den lokalföreningsstyrelse där medlemmen verkar och detta anmäls till förbundsstyrelsen. Beslut om avstängning kan överklagas till förbundsstyrelsen inom tre månader. Om medlemmen deltar i verksamhet som inte ligger under en lokalförening kan förbundsstyrelsen fatta beslut om avstängning. Beslut om avstängning kan då överklagas till nästkommande Riksårsmöte. 3. Uteslutning kan ske av medlem som genom sitt handlande i Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bryter mot stadgarnas ändamålsparagraf eller i övrigt agerar i strid med Röda Korsets grundprinciper. Förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelse eller medlem kan initiera uteslutning av medlem. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen för den lokalförening som medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör lokalförening fattas beslut av förbundsstyrelsen. Beslutet verkställs omedelbart och gäller hela Svenska Röda Korset. Beslut om uteslutning kan inom sex månader överklagas till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens beslut om uteslutning kan av medlemmen överklagas till nästkommande Riksårsmöte.

Ett tillägg i punkt 2, tredje stycket, för de fall då verksamheten inte är organiserade av lokalföreningarna, vid exempelvis projekt som leds från förbundsgemensam nivå.


5

1.3 Organisation1.3 Organisation1.3 Organisation1.3 Organisation § 7 Lokal nivå§ 7 Lokal nivå§ 7 Lokal nivå§ 7 Lokal nivå Röda Korsets Ungdomsförbund är organiserat i lokalföreningar. Varje lokalförening är en egen juridisk person. Verksamheten på lokal nivå leds av föreningsårsmötet och föreningsstyrelsen utifrån Riksårsmötets beslut. Särskilt undantag från att vara egen juridisk person kan beviljas av förbundsstyrelsen. Om så är fallet väljer föreningen ej kassör på föreningsårsmötet. § 8 Gemensam central nivå § 8 Gemensam central nivå § 8 Gemensam central nivå § 8 Gemensam central nivå Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet leds av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm. § 9 Förvaltning§ 9 Förvaltning§ 9 Förvaltning§ 9 Förvaltning 1. Röda Korsets Ungdomsförbunds ekonomi ska hanteras på ett omsorgsfullt och betryggande sätt och ekonomiska medel får endast användas för verksamhet inom nationella och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. 2. Medel som mottagits för katastrof eller annan hjälpverksamhet genom insamling, gåvor eller arv får endast användas för avsett ändamål i verksamhet inom nationella och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. 3. Medel som utan särskilda villkor har testamenterats till Röda Korsets Ungdomsförbund får endast användas för verksamhet som kommer barn och ungdomar till del. Verksamheten ska bedrivas av nationella och/eller internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. 4. Röda Korsets Ungdomsförbund får bedriva eller stödja verksamhet utanför Sverige endast efter överenskommelse med Svenska Röda Korsets centralstyrelse. § 10 Upplösning§ 10 Upplösning§ 10 Upplösning§ 10 Upplösning 1. Röda Korsets Ungdomsförbund kan upplösas om fem sjättedelar (5/6) av de avgivna rösterna i en medlemsomröstning önskar detta. Samtliga röstberättigade medlemmar ska ges möjlighet att delta i omröstningen. Om Röda Korsets Ungdomsförbund upplöses tillfaller

1.3 Organisation1.3 Organisation1.3 Organisation1.3 Organisation § 7 Lokal nivå§ 7 Lokal nivå§ 7 Lokal nivå§ 7 Lokal nivå Röda Korsets Ungdomsförbund är på lokal nivå organiserat i lokalföreningar. Varje lokalförening är en egen juridisk person. Verksamheten på lokal nivå leds av föreningsårsmötet och föreningsstyrelsen utifrån Riksårsmötets beslut. § 8 Förbundsgemensam nivå § 8 Förbundsgemensam nivå § 8 Förbundsgemensam nivå § 8 Förbundsgemensam nivå Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet på förbundsgemensam, nationell, nivå leds av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm. § 9 Förvaltning§ 9 Förvaltning§ 9 Förvaltning§ 9 Förvaltning 1. Röda Korsets Ungdomsförbunds ekonomi ska hanteras på ett omsorgsfullt och betryggande sätt och ekonomiska medel får endast användas för verksamhet inom nationella och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. 2. Medel som mottagits för katastrof eller annan hjälpverksamhet genom insamling, gåvor eller arv får endast användas för avsett ändamål i verksamhet inom nationella och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. 3. Medel som utan särskilda villkor har testamenterats eller på annat sätt tilldelats Röda Korsets Ungdomsförbund får endast användas för verksamhet som kommer barn och ungdomar till del. Verksamheten ska bedrivas av nationella och/eller internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. 4. Röda Korsets Ungdomsförbund får bedriva eller stödja verksamhet utanför Sverige endast efter överenskommelse med Svenska Röda Korsets styrelse. § 10 Upplösning§ 10 Upplösning§ 10 Upplösning§ 10 Upplösning 1. Röda Korsets Ungdomsförbund kan upplösas om minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade är eniga om beslutet vid två på varandra följande Riksårsmöten, varav minst en ordinarie.

Förtydligande i att det är på lokal nivå. De sista två meningarna är borttagna eftersom tanken bakom när de infördes är otydlig och de dessutom inte har tillämpats. Förbundsstyrelsen kommer inom ramen för verksamhetsinriktningen för 2012-2014 undersöka alternativa föreningsformer. Förtydligande i vad vi kallar den nationella nivån till förbundsgemensam nivå istället för gemensam nivå som ibland upplevs otydligt. Tillägg om medel som tilldelats Röda Korsets Ungdomsförbund på annat sätt än genom arv. Ett förtydligande av vad som gäller. Medlemsomröstningen är borttagen och ersatt med två Riksårsmötesbeslut. Förslaget till skrivelse motsvarar den som både Rädda Barnens Ungdomsförbund och Ungdomens Nykterhetsförbund använder sig av.


6

Röda Korsets Ungdomsförbunds tillgångar och handlingar Svenska Röda Korset. Tillgångarna ska då användas för ungdomsverksamhet i Svenska Röda Korset. 2. Medlemsomröstning utlyses av Riksårsmötet där minst två tredjedelar (2/3) måste vara eniga om beslutet. Medlemsomröstning ska verkställas och resultatet av omröstningen redovisas av förbundsstyrelsen samt Riksårsmötets ordförande och justerare. 1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar § 11 Tillämpningsföreskrifter§ 11 Tillämpningsföreskrifter§ 11 Tillämpningsföreskrifter§ 11 Tillämpningsföreskrifter Förbundsstyrelsen utfärdar närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas. Förbundsstyrelsen har rätt att tillåta undantag från stadgarna om det finns särskilda skäl för det. Förbundsstyrelsen får dock inte tillåta undantag från grundstadgarna. Beslut om undantag från stadgarna skall meddelas Riksårsmötet. § 12 Ändring av stadgar§ 12 Ändring av stadgar§ 12 Ändring av stadgar§ 12 Ändring av stadgar 1. Riksårsmötet beslutar om förslag till ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Svenska Röda Korsets riksstämma fastställer ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar efter förslag från Riksårsmötet. 2. Riksårsmötet beslutar om ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalstadgar och centralstadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Kapitel 2: Kapitel 2: Kapitel 2: Kapitel 2: Stadgar för lokalföreningarStadgar för lokalföreningarStadgar för lokalföreningarStadgar för lokalföreningar Lokalstadgarna innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalföreningar, dessas årsmöten, styrelser och valberedningar. Dessa stadgar gäller tillsammans med grundstadgarna. Lokalföreningarna ska arbeta i linje med Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och vision.

2. Om Röda Korsets Ungdomsförbund upplöses tillfaller Röda Korsets Ungdomsförbunds tillgångar och handlingar Svenska Röda Korset. Tillgångarna ska då användas för barn- och ungdomsverksamhet i Svenska Röda Korset. 1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar § 11 Tillämpningsföreskrifter§ 11 Tillämpningsföreskrifter§ 11 Tillämpningsföreskrifter§ 11 Tillämpningsföreskrifter Förbundsstyrelsen utfärdar närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas. § § § § 12121212 UndantagUndantagUndantagUndantag 1. Förbundsstyrelsen har rätt att tillåta undantag från stadgarna om det finns särskilda skäl för det. Beslut om undantag från stadgarna skall meddelas Riksårsmötet. 2. Förbundsstyrelsen får inte tillåta undantag från grundstadgarna. § 1§ 1§ 1§ 13333 ÄÄÄÄndring av stadgarndring av stadgarndring av stadgarndring av stadgar 1. Riksårsmötet beslutar om förslag till ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Svenska Röda Korsets riksstämma fastställer ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar efter förslag från Riksårsmötet. 2. Riksårsmötet beslutar om ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalstadgar och förbundsgemensamma stadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Kapitel 2: Stadgar för lokalföreningarKapitel 2: Stadgar för lokalföreningarKapitel 2: Stadgar för lokalföreningarKapitel 2: Stadgar för lokalföreningar Lokalstadgarna innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalföreningar, dessas årsmöten, styrelser och valberedningar. Dessa stadgar gäller tillsammans med grundstadgarna. Lokalföreningarna ska arbeta i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper

Ny paragraf för att göra den inledande delen tydligare. Inga förändringar i själva innehållet. Ingen ändring föreslås.


7

2.1 Lokalföreningens årsmöte2.1 Lokalföreningens årsmöte2.1 Lokalföreningens årsmöte2.1 Lokalföreningens årsmöte § 13 Sammansättning§ 13 Sammansättning§ 13 Sammansättning§ 13 Sammansättning 1. Årsmötet är lokalföreningens högsta beslutande organ och består av lokalföreningens medlemmar. § 14 Sammankallande§ 14 Sammankallande§ 14 Sammankallande§ 14 Sammankallande 1. Årsmöte hålls en gång om året, före den sista februari. 2. Föreningsstyrelsen bestämmer tid och plats för årsmötet. 3. Kallelse ska skickas senast 4 veckor före årsmötet till: föreningsstyrelsens ledamöter valberedningen revisorerna alla medlemmar i föreningen förbundsstyrelsen Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar tillgängliga senast två veckor före årsmötet. Motioner skall medlemmarna ha tillgängliga senast en vecka före årsmötet. 4. Motioner ska ha inkommit till föreningsstyrelsen senast två veckor före årsmötet. Rätt att skicka motioner till föreningsårsmötet har medlem i lokalföreningen. 5. Om årsmöte inte hålls i föreskriven ordning har förbundsstyrelsen rätt att kalla till årsmöte för lokalföreningen. § 15 Uppgifter§ 15 Uppgifter§ 15 Uppgifter§ 15 Uppgifter 1. Årsmötet Årsmötet ska:

• välja mötesordförande som leder mötet • fastställa att alla har blivit kallade till årsmötet samt fått alla

möteshandlingar i tid enligt stadgarna • gå igenom verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen • fastställa balans- och resultaträkning för lokalföreningen

och Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning. 2.1 Lokalföreningens årsmöte2.1 Lokalföreningens årsmöte2.1 Lokalföreningens årsmöte2.1 Lokalföreningens årsmöte § 1§ 1§ 1§ 14444 SammansättningSammansättningSammansättningSammansättning 1. Årsmötet är lokalföreningens högsta beslutande organ och består av lokaföreningens medlemmar. § 1§ 1§ 1§ 15555 SammankallandeSammankallandeSammankallandeSammankallande 1. Årsmöte hålls en gång om året, före den sista februari. 2. Föreningsstyrelsen bestämmer tid och plats för årsmötet. 3. Kallelse ska skickas senast 4 veckor före årsmötet till:

• alla medlemmar i föreningen • föreningsstyrelsens ledamöter • valberedningen • revisorerna • förbundsstyrelsen • lokala Svenska Röda Korset

4. Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar tillgängliga senast två veckor före årsmötet. Motioner ska medlemmarna ha tillgängliga senast en vecka före årsmötet. 5. Motioner ska ha inkommit till föreningsstyrelsen senast två veckor före årsmötet. Rätt att skicka motioner till föreningsårsmötet har medlem i lokalföreningen. 6. Om årsmöte inte hålls i föreskriven ordning har förbundsstyrelsen rätt att kalla till årsmöte för lokalföreningen. § 1§ 1§ 1§ 16666 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Årsmötet Årsmötet ska:

• välja mötesordförande som leder mötet • fastställa att alla har blivit kallade till årsmötet samt fått alla

möteshandlingar i tid enligt stadgarna • gå igenom verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen • fastställa balans- och resultaträkning för lokalföreningen • besluta om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet

Tillägg om att lokalföreningarna ska arbeta utifrån grundprinciper och verksamhetsinriktning. Ingen ändring föreslås. Ändring av ordningen i listan, samt ett förslag om att kallelse ska skickas till det lokala Svenska Röda Korset med syfte att stärka samverkan mellan våra båda organisationer.


8

• besluta om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet • besluta om motioner och propositioner • fastställa stadgar för lokalföreningen • välja ordförande till föreningsstyrelsen • välja kassör till föreningsstyrelsen • välja övriga ledamöter till föreningsstyrelsen • välja ledamöter till valberedningen • välja revisorer • välja ombud till Riksårsmötet

2. Valbar till förtroendeuppdrag i lokalförening är medlem i lokalföreningen. Revisor behöver inte vara medlem i lokalföreningen. 3. Föreningens ordförande och kassör väljs på en tid av två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Föreningsstyrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet för en tid av ett eller två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Årsmötet bestämmer antalet ledamöter i föreningsstyrelsen. Varje årsmöte bör välja hälften av ledamöterna i föreningsstyrelsen. 4. Årsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av, dock minst en. Valberedningens ledamöter väljs på ett år. Styrelseledamöter bör inte sitta i valberedningen. 5. Årsmötet väljer en ekonomisk revisor och helst en verksamhetsrevisor, samt ersättare för dessa. 6. Årsmötet väljer två ombud, samt ersättare för dessa, för lokalföreningen till Riksårsmötet. Om föreningen har fler än hundra medlemmar väljer årsmötet ytterligare ett ombud för varje påbörjat hundratal medlemmar. Antalet medlemmar i lokalföreningen utgår från det senaste årsskiftet. 7. Ombud och ersättare till Riksårsmötet väljs på ett år. Årsmötet gör en turordning som talar om i vilken ordning ersättare ska ersätta ombuden. § 16 Arbetsformer§ 16 Arbetsformer§ 16 Arbetsformer§ 16 Arbetsformer 1. Protokoll ska skrivas på årsmötet. Protokollet ska justeras av mötesordföranden och två personer som mötet väljer. 2. Alla medlemmar i lokalföreningen som deltar på årsmötet har rätt att rösta. Alla har en röst var. Röstningen sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om mötet beslutar det. Föreningsstyrelsen får inte delta i beslut som gäller ansvarsfrihet, val av revisorer eller

• besluta om motioner och propositioner • välja ordförande till föreningsstyrelsen • välja kassör till föreningsstyrelsen • välja övriga ledamöter till föreningsstyrelsen • välja ledamöter till valberedningen • välja revisorer

§ § § § 17171717 Val och valbarhetVal och valbarhetVal och valbarhetVal och valbarhet 1. Valbar till förtroendeuppdrag i lokalförening är medlem i lokalföreningen. Revisor behöver inte vara medlem i lokalföreningen. 2. Föreningens ordförande och kassör väljs på en tid av två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Föreningsstyrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet för en tid av ett eller två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Årsmötet bestämmer antalet ledamöter i föreningsstyrelsen. 3. Årsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av, dock minst en. Valberedningens ledamöter väljs på ett år. Styrelseledamöter bör inte sitta i valberedningen. 4. Årsmötet väljer en ekonomisk revisor och helst en verksamhetsrevisor, samt ersättare för dessa. 5. Årsmötet väljer två ombud, samt ersättare för dessa, för lokalföreningen till Riksårsmötet. Om föreningen har fler än hundra medlemmar väljer årsmötet ytterligare ett ombud för varje påbörjat hundratal medlemmar. Antalet medlemmar i lokalföreningen utgår från det senaste årsskiftet. 6. Ombud och ersättare till Riksårsmötet väljs till föreningens nästkommande årsmöte. Årsmötet gör en turordning som talar om i vilken ordning ersättare ska ersätta ombuden. Ombuden är även ombud vid de fall då extra Riksårsmöte hålls. § 1§ 1§ 1§ 18888 ArbetsformerArbetsformerArbetsformerArbetsformer 1. Protokoll ska skrivas på årsmötet. Protokollet ska justeras av mötesordföranden och två personer som mötet väljer. 2. Alla medlemmar i lokalföreningen som deltar på årsmötet har rätt att rösta. Som röstberättigad medlem räknas personer som har betalat medlemsavgift.

Vi föreslår också att plocka bort den punkt som handlar om att lokalföreningen ska fastställa stadgarna. Det är Riksårsmötet som fastställer stadgarna för hela organisationen. Den gamla § 15 delas upp i två paragrafer (§ 16 + 17), dels uppgifter dels val och valbarhet, samma uppdelning återfinns i stadgarna för förbundsgemensam nivå. I punkt 2 har vi plockat bord meningen om att årsmötet ska välja hälften av ledamöterna i föreningsstyrelsen. Det har varit en rekommendation att inte byta ut hela styrelsen samtidigt, men det bör inte stå i stadgarna utan kan finnas i t.ex. förbundsstyrelsens kommentarer. Vi har förtydligat vilka som har rösträtt på årsmötet.


9

misstroendeförklaring. 3. Som årsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. § 17 Extra § 17 Extra § 17 Extra § 17 Extra årsmöteårsmöteårsmöteårsmöte Dessa kan var för sig bestämma att ett extra årsmöte ska hållas:

• föreningsstyrelsen • revisorerna • minst hälften av lokalföreningens medlemmar

Medlemmarna ska kallas skriftligt till mötet senast två veckor före mötet. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen. § 18 Misstroendeförklaring§ 18 Misstroendeförklaring§ 18 Misstroendeförklaring§ 18 Misstroendeförklaring 1. Om en eller flera i föreningsstyrelsen inte har skött sina uppgifter, kan föreningsårsmötet rikta misstroendeförklaring mot föreningsstyrelsen. Röstning om detta sker om minst 1/10 av närvarande medlemmar begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. 2. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta föreningsstyrelsen samt utföra nödvändiga personval som årsmötet beslutar. 2.2 Lokalföreningens styrelse2.2 Lokalföreningens styrelse2.2 Lokalföreningens styrelse2.2 Lokalföreningens styrelse Styrelsen är en grupp medlemmar som årsmötet valt och som ska leda lokalföreningen. § 19 Sammansättning§ 19 Sammansättning§ 19 Sammansättning§ 19 Sammansättning 1. Föreningsstyrelsen består av föreningsordförande och minst två ledamöter. Om föreningen har en kassör skall denna ingå i styrelsen. 2. Föreningsstyrelsen kan välja en eller flera vice ordförande.

3. Alla har en röst var. Röstningen sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om mötet beslutar det. Föreningsstyrelsen får inte delta i beslut som gäller ansvarsfrihet, val av revisorer eller misstroendeförklaring. 4. Som årsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. § 1§ 1§ 1§ 19999 Extra årsmöteExtra årsmöteExtra årsmöteExtra årsmöte Dessa kan var för sig bestämma att ett extra årsmöte ska hållas:

• föreningsstyrelsen • revisorerna • minst hälften av lokalföreningens medlemmar

Medlemmarna ska kallas skriftligt till mötet senast två veckor före mötet. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen. § § § § 20202020 MisstroendeförklaringMisstroendeförklaringMisstroendeförklaringMisstroendeförklaring 1. Om en eller flera i föreningsstyrelsen allvarligt har misskött sina uppgifter, kan föreningsårsmötet rikta misstroendeförklaring mot föreningsstyrelsen. 2. Röstning om detta sker om minst 1/10 av närvarande medlemmar begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. 3. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta föreningsstyrelsen samt utföra nödvändiga personval som årsmötet beslutar. 2.2 Lokalföreningens styrelse2.2 Lokalföreningens styrelse2.2 Lokalföreningens styrelse2.2 Lokalföreningens styrelse § § § § 21212121 SammansättningSammansättningSammansättningSammansättning 1. Styrelsen är en grupp medlemmar som årsmötet valt och som ska leda lokalföreningen. 2. Föreningsstyrelsen består av föreningsordförande, och ytterligare minst

Ingen ändring föreslås. Samma ändring som för förbundsstyrelsen längre ner i dokumentet, en misstroendeförklaring ska grundas i att man allvarligt misskött sina uppgifter. Inledande text införd under punkt 1 istället. Förtydligat att lokalförening måste ha en kassör, denne väljs på årsmötet. Också ändrat efter synpunkter från Svenska Röda Korset så att det framgår tydligt att det krävs minst tre personer i styrelsen.


10

§ 20 Uppgifter§ 20 Uppgifter§ 20 Uppgifter§ 20 Uppgifter Föreningsstyrelsen ska intressera och aktivera barn och unga i Röda Korsets Ungdomsförbunds aktiviteter. Föreningsstyrelsen ska arbeta för att, dels öka antalet medlemmar, dels öka antalet aktiviteter i linje med Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och vision. Föreningsstyrelsen ska även:

• besluta om verksamhetsplan och budget för lokalföreningens verksamhet utifrån

• verksamhetsinriktning fastställd av Riksårsmötet och föreningsårsmötet

• stödja lokalföreningens medlemmar och verksamhetsgrupper

• utse en eller flera personer till firmatecknare • leda lokalföreningens arbete och verksamhet utifrån beslut

tagna av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen • ge förslag på verksamhetsberättelse med bokslut från året

som gått till föreningsårsmötet • skicka godkänd verksamhetsberättelse med bokslut samt

revisionsberättelse till förbundsstyrelsen senast den 15 april • fastställa verksamhetsplan och budget för föreningen • hålla kontakt med förbundsstyrelsen och den gemensamma

nivån § 21 Arbetsformer§ 21 Arbetsformer§ 21 Arbetsformer§ 21 Arbetsformer 1. Föreningsstyrelsen ska ha minst fyra möten om året. 2. Föreningsordföranden bestämmer tid och plats för styrelsemöten. 3. Kallelse till styrelsemöten ska meddelas senast en vecka före mötet. 4. Föreningsstyrelsen har rätt att besluta när minst hälften av ledamöterna är närvarande och en av dem är ordförande eller vice ordförande. 5. På mötet ska protokoll skrivas. Protokoll justeras av mötesordförande och en ledamot som mötet väljer.

två ledamöter, varav en kassör. 3. Föreningsstyrelsen kan välja en eller flera vice ordförande. § 2§ 2§ 2§ 22222 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Föreningsstyrelsen ska engagera barn och unga i arbetet för humanitet och mänskliga rättigheter i Röda Korsets Ungdomsförbunds aktiviteter på lokal nivå. 2. Föreningsstyrelsen ska arbeta för att öka antalet medlemmar och antalet verksamheter i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper och Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning. 3. Föreningsstyrelsen ska även:

• utse en eller flera personer till firmatecknare • besluta om verksamhetsplan och budget utifrån

verksamhetsinriktning fastställd av Riksårsmötet • leda lokalföreningens arbete och verksamhet utifrån beslut

tagna av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen • stödja lokalföreningens medlemmar och verksamhetsgrupper • ge förslag på verksamhetsberättelse med bokslut från året som

gått till föreningsårsmötet • skicka godkänd verksamhetsberättelse med bokslut samt

revisionsberättelse till förbundsstyrelsen senast den 15 april • hålla kontakt med förbundsstyrelsen och den

förbundsgemensamma nivån • verka för samverkan med andra lokalföreningar och Svenska

Röda Korset lokalt § 2§ 2§ 2§ 23333 ArbetsformerArbetsformerArbetsformerArbetsformer 1. Föreningsstyrelsen ska ha minst fyra möten om året. 2. Föreningsordföranden bestämmer tid och plats för styrelsemöten. 3. Kallelse till styrelsemöten ska meddelas senast en vecka före mötet. 4. Föreningsstyrelsen har rätt att besluta när minst hälften av ledamöterna är närvarande och en av dem är ordförande eller vice ordförande. 5. På mötet ska protokoll skrivas. Protokoll justeras av mötesordförande och en ledamot som mötet väljer.

Förändring i meningen om budget och verksamhetsplan för att förkorta texten Fört in punkt om samverkan med SRK som togs bort vid revideringen av stadgarna 2008. Samt också samverkan mellan andra lokalföreningar, något som varit uppe för diskussion på Riksårsmötet från föreningarna. Ingen ändring föreslås.


11

6. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst. 7. Som styrelsens beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster avgör mötesordförandens röst. 2.3 Verksamhetsaktiva2.3 Verksamhetsaktiva2.3 Verksamhetsaktiva2.3 Verksamhetsaktiva Verksamhetsaktiva ska arbeta i linje med Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och vision. § 22 Uppgifter§ 22 Uppgifter§ 22 Uppgifter§ 22 Uppgifter Verksamheter som bedrivs inom en lokalförening ska dokumenteras och rapporteras till föreningsstyrelsen. Verksamhetsaktiva följer de riktlinjer för lokalföreningen som föreningsstyrelsen eller föreningsårsmötet beslutat om. 2.4 Valberedningen2.4 Valberedningen2.4 Valberedningen2.4 Valberedningen Valberedningen ska ta fram förslag på lämpliga personer till lokalföreningens förtroendeuppdrag. § 23 Uppgifter§ 23 Uppgifter§ 23 Uppgifter§ 23 Uppgifter Lokalföreningens valberedning ska ge förslag på:

• mötesordförande som ska leda årsmötet • föreningsordförande • kassör • ledamöter till föreningsstyrelsen • ombud och ersättare till Riksårsmötet • valberedning för nästkommande år • revisor

6. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst. 7. Som styrelsens beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster avgör mötesordförandens röst. 2.3 Verksamheter2.3 Verksamheter2.3 Verksamheter2.3 Verksamheter §§§§ 24242424 SammansättningSammansättningSammansättningSammansättning 1. Verksamheter leds av verksamhetsledare och utgörs av frivilliga. § 2§ 2§ 2§ 25555 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Verksamheter ska bedrivas i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper och Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning. 2. Verksamheter skall utgå från de lokala behoven och verksamhetsinriktningen beslutad på Riksårsmötet. 3. Verksamheter som bedrivs inom en lokalförening ska dokumenteras och rapporteras till föreningsstyrelsen. 4. Verksamheter följer de riktlinjer som föreningsårsmötet eller föreningsstyrelsen beslutat om, samt de beslut som Riksårsmötet eller förbundsstyrelsen fattat. 5. Verksamhetsledaren ansvarar för att de aktiva i verksamheten informeras om riktlinjer som gäller. 2.4 Valberedningen2.4 Valberedningen2.4 Valberedningen2.4 Valberedningen Valberedningen ska ta fram förslag på lämpliga personer till lokalföreningens förtroendeuppdrag. § 2§ 2§ 2§ 26666 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter Lokalföreningens valberedning ska ge förslag på:

• mötesordförande som ska leda årsmötet • föreningsordförande • kassör • ledamöter till föreningsstyrelsen • ombud och ersättare till Riksårsmötet • valberedning för nästkommande år • revisor

Rubriken har ändrats för att förtydliga att stycket inte bara handlar om de frivilliga utan om hela verksamheten. Text flyttad till två kommande paragrafer Det har även tillkommit att verksamheten skall utgå från lokala behov och verksamhetsinriktningen

Tillagt att verksamheten och frivilliga följer både lokala och nationella riktlinjer och att verksamheten har ansvar att informera de aktiva om riktlinjerna. Detta för att göra ansvaret tydligare. Ingen ändring föreslås.


12

2.5 Firmateckning och revision2.5 Firmateckning och revision2.5 Firmateckning och revision2.5 Firmateckning och revision § 24 Firmateckning§ 24 Firmateckning§ 24 Firmateckning§ 24 Firmateckning Föreningsstyrelsen väljer de personer som tecknar lokalföreningens firma. Firmatecknaren får inte i föreningens namn eller med föreningens tillgångar:

• handla i strid mot Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte

• utan tillåtelse av föreningsstyrelsen köpa, sälja eller inteckna fast egendom eller tomträtt

• och/eller köpa aktier, obligationer, ingå borgen eller liknande

§ 25 Revision§ 25 Revision§ 25 Revision§ 25 Revision 1. Föreningsstyrelsens verksamhet och ekonomi granskas för varje kalenderår av revisorerna. 2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberättelse senast fyra veckor innan årsmötet. 3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast två veckor före årsmötet till föreningsstyrelsen. Revisorerna ger förslag på om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. 4. Revisorerna ska granska alla papper om föreningens utgifter, inkomster, protokoll och annat som hör till lokalföreningens verksamhet. 5. Revisorerna har rätt att delta och yttra sig på årsmötet, extra årsmöte och på möten med föreningsstyrelsen. De bör vara med på årsmötet och redogöra för revisionsberättelsen. 2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar § 26 Bilda ny förening§ 26 Bilda ny förening§ 26 Bilda ny förening§ 26 Bilda ny förening För att bilda en lokalförening inom Röda Korsets Ungdomsförbund krävs att:

• intresserade personer föreslår till förbundsstyrelsen att de vill bilda en förening

• förbundsstyrelsen beslutar om att en ny förening ska bildas • och att lokalföreningen på sitt första årsmöte antar dessa

stadgar i sin helhet § 27 Att slå ihop f§ 27 Att slå ihop f§ 27 Att slå ihop f§ 27 Att slå ihop föreningaröreningaröreningaröreningar

2.5 Firmateckning och revision2.5 Firmateckning och revision2.5 Firmateckning och revision2.5 Firmateckning och revision § 2§ 2§ 2§ 27777 FirmateckningFirmateckningFirmateckningFirmateckning Föreningsstyrelsen väljer de personer som tecknar lokalföreningens firma. Firmatecknaren får inte i föreningens namn eller med föreningens tillgångar:


• utan tillåtelse av föreningsstyrelsen köpa, sälja eller inteckna fast egendom eller tomträtt

• och/eller köpa aktier, obligationer, ingå borgen eller liknande § 2§ 2§ 2§ 28888 RevisionRevisionRevisionRevision 1. Föreningsstyrelsens verksamhet och ekonomi granskas för varje kalenderår av revisorerna. 2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberättelse senast fyra veckor innan årsmötet. 3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast två veckor före årsmötet till föreningsstyrelsen. Revisorerna ger förslag på om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. 4. Revisorerna ska granska alla papper om föreningens utgifter, inkomster, protokoll och annat som hör till lokalföreningens verksamhet. 5. Revisorerna har rätt att delta och yttra sig på årsmötet, extra årsmöte och på möten med föreningsstyrelsen. De bör vara med på årsmötet och redogöra för revisionsberättelsen. 2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar § § § § 29292929 Bilda ny föreningBilda ny föreningBilda ny föreningBilda ny förening För att bilda en lokalförening inom Röda Korsets Ungdomsförbund krävs att:

• intresserade personer föreslår till förbundsstyrelsen att de vill bilda en förening

• förbundsstyrelsen beslutar om att en ny förening ska bildas • och att lokalföreningen på sitt första årsmöte antar dessa

stadgar i sin helhet § § § § 30303030 Att slå ihop föreningarAtt slå ihop föreningarAtt slå ihop föreningarAtt slå ihop föreningar

Ingen ändring föreslås. Ingen ändring föreslås i någon av paragraferna 29-31.


13

Föreningar som vill gå samman måste fatta beslut om det på sina årsmöten. Beslutet skall fattas med minst två tredjedelars (2/3) majoritet. En skriftlig överenskommelse mellan föreningarna ska skrivas. I överenskommelsen ska stå när föreningarna ska gå samman och hur de ska ta hand om tillgångar eller skulder som finns. Förbundsstyrelsen ska informeras om innehållet i överenskommelsen. §§§§ 28 Upplösning28 Upplösning28 Upplösning28 Upplösning 1. Lokalföreningens årsmöte beslutar om en upplösning av lokalföreningen. Beslutet fattas med två tredjedelars (2/3) majoritet. Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen. 2. Förbundsstyrelsen kan besluta om upplösning av en lokalförening om:

• inte någon aktivitet bedrivs • det inte är möjligt att hålla ett föreningsårsmöte • eller om • en lokalförening arbetar på ett sätt som strider mot Röda

Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte 3. Om föreningsstyrelsen inte vill ha en upplösning, måste förbundsstyrelsens beslut fastställas med två tredjedelars (2/3) majoritet av Riksårsmötet. 4. Lokalföreningens tillgångar och skulder tillfaller Röda Korsets Ungdomsförbund när en förening upplöses. 5. All aktivitet läggs under förbundsstyrelsen. Kapitel 3: Stadgar för gemensam nivåKapitel 3: Stadgar för gemensam nivåKapitel 3: Stadgar för gemensam nivåKapitel 3: Stadgar för gemensam nivå Stadgarna för den gemensamma nivån innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte, förbundsstyrelse och valberedning. De gäller tillsammans med Ungdomsförbundets grundstadgar. 3.1 Riksårsmötet3.1 Riksårsmötet3.1 Riksårsmötet3.1 Riksårsmötet § 29 Sammansättning§ 29 Sammansättning§ 29 Sammansättning§ 29 Sammansättning 1. Riksårsmötet är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ och består av ombud från lokalföreningarna. 2. Alla medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund har rätt att delta på Riksårsmötet.

Föreningar som vill gå samman måste fatta beslut om det på sina årsmöten. Beslutet skall fattas med minst två tredjedelars (2/3) majoritet. En skriftlig överenskommelse mellan föreningarna ska skrivas. I överenskommelsen ska stå när föreningarna ska gå samman och hur de ska ta hand om tillgångar eller skulder som finns. Förbundsstyrelsen ska informeras om innehållet i överenskommelsen. § § § § 31313131 UpplösningUpplösningUpplösningUpplösning 1. Lokalföreningens årsmöte beslutar om en upplösning av lokalföreningen. Beslutet fattas med två tredjedelars (2/3) majoritet. Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen. 2. Förbundsstyrelsen kan besluta om upplösning av en lokalförening om:

• inte någon aktivitet bedrivs • det inte är möjligt att hålla ett föreningsårsmöte • eller om • en lokalförening arbetar på ett sätt som strider mot Röda

Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte 3. Om föreningsstyrelsen inte vill ha en upplösning, måste förbundsstyrelsens beslut fastställas med två tredjedelars (2/3) majoritet av Riksårsmötet. 4. Lokalföreningens tillgångar och skulder tillfaller Röda Korsets Ungdomsförbund när en förening upplöses. 5. All aktivitet läggs under förbundsstyrelsen. Kapitel 3: Stadgar för förbundsgemensam nivåKapitel 3: Stadgar för förbundsgemensam nivåKapitel 3: Stadgar för förbundsgemensam nivåKapitel 3: Stadgar för förbundsgemensam nivå Stadgarna för den förbundsgemensamma nivån innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte, förbundsstyrelse, valberedning och verksamhetsrevision. De gäller tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar. 3.1 Riksårsmötet3.1 Riksårsmötet3.1 Riksårsmötet3.1 Riksårsmötet § § § § 32323232 SammansättningSammansättningSammansättningSammansättning 1. Riksårsmötet är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ och består av ombud från lokalföreningarna. 2. Alla medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund har rätt att delta på Riksårsmötet.

Förtydligande i vad vi kallar den nationella nivån till förbundsgemensam nivå istället för gemensam nivå som ibland upplevs otydligt vad det betyder.

Verksamhetsrevision infört som del av de gemensamma stadgarna även i inledningen.


14

§ 30 Sammankallande§ 30 Sammankallande§ 30 Sammankallande§ 30 Sammankallande 1. Riksårsmötet hålls en gång om året, senast den 15 juni. 2. Förbundsstyrelsen bestämmer tid och plats för Riksårsmötet. Beslutet meddelas senast den 30 november året före Riksårsmötet till föreningsstyrelserna, revisorerna, valberedningen och Svenska Röda Korsets centralstyrelse. 3. Motioner till Riksårsmötet sänds senast 8 veckor före Riksårsmötet till förbundsstyrelsen. Motioner som handlar om ändring av stadgarna ska skickas till förbundsstyrelsen senast fyra månader före. Rätt att skicka motioner till Riksårsmötet har:

• medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund • föreningsstyrelserna • Svenska Röda Korsets centralstyrelse

4. Senast 1 mars ska valberedningen få förslag på:

• förbundsordförande • ledamöter till förbundsstyrelsen • verksamhetsrevisorer • ombud för Röda Korsets Ungdomsförbund till Svenska Röda

Korsets riksstämma • ledamöter och sammankallande till valberedningen

5. Kallelse till Riksårsmötet skickas senast 4 veckor innan Riksårsmötet tillsammans med föredragningslista, verksamhetsberättelse, propositioner till Riksårsmötet, motioner till Riksårsmötet samt styrelsens yttrande över dessa och valberedningens förslag. Detta ska skickas till ombuden för Riksårsmötet, föreningsstyrelsens ledamöter, valberedningen, Svenska Röda Korsets centralstyrelse, revisorerna och övriga personer som inbjudits att delta på Riksårsmötet. 6. Senast den 15 februari ska förbundsstyrelsens propositioner till Riksårsmötet skickas till föreningsstyrelserna. Förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar ska skickas senast den 30 november året innan Riksårsmötet.

§ 3§ 3§ 3§ 33333 SammankallandeSammankallandeSammankallandeSammankallande 1. Riksårsmötet hålls en gång om året, senast den 15 juni. 2. Förbundsstyrelsen bestämmer datum och plats för Riksårsmötet. Beslutet meddelas lokalföreningsstyrelserna, revisorerna, valberedningen och Svenska Röda Korsets styrelse senast den 30 november året före Riksårsmötet. 3. Senast den 30 november året innan Riksårsmötet ska förbundsstyrelsens stadgeproposition skickas till lokalföreningsstyrelserna. 4. Senast den 15 februari ska förbundsstyrelsens övriga propositioner till Riksårsmötet skickas till lokalföreningsstyrelserna. 5. Motioner som handlar om ändring av stadgarna ska skickas till förbundsstyrelsen senast fyra månader före Riksårsmötet. Övriga motioner skickas senast åtta veckor före Riksårsmötet till förbundsstyrelsen. Rätt att skicka motioner till Riksårsmötet har:

• medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund • lokalföreningsstyrelserna • Svenska Röda Korsets styrelse

6. Senast 1 mars ska valberedningen få förslag på:

• förbundsordförande • ledamöter till förbundsstyrelsen • ledamöter och sammankallande till valberedningen • auktoriserad revisor och verksamhetsrevisor samt ersättare för

dessa • mötesordförande och vice mötesordförande för Riksårsmötet • ombud för Röda Korsets Ungdomsförbund till Svenska Röda

Korsets riksstämma 7. Kallelse skickas senast 4 veckor innan Riksårsmötet till förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelserna, lokalföreningars anmälda ombud, valberedningen, Svenska Röda Korsets styrelse och revisorerna. Till kallelsen bifogas Riksårsmötets handlingar som består av:

• Föredragningslista • Årsredovisning samt revisionsberättelse • Beslutsuppföljning från Riksårsmötet • Verksamhetsberättelse • Propositioner

§ 33 har gjorts om språkligt för att bli tydligare.

Punkterna har satts i vad vi bedömer är en tydligare kronologisk ordning så att de kommer i datumordning i vad som görs när under året.

Vi har fört in en skrivning om att man även kan föreslå mötesordförande till valberedningen inför Riksårsmötet.

Här har vad som ska bifogas kallelsen förtydligats och


15

§ 31§ 31§ 31§ 31 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Riksårsmötet ska:

• välja mötesordförande som leder Riksårsmötet • fastställa att alla har blivit kallade till Riksårsmötet och att

alla fått aktuella handlingar i tid enligt stadgarna • fastställa humanitärpolitisk plattform för Röda Korsets

Ungdomsförbund • besluta om verksamhetsinriktning och övergripande budget

för Röda Korsets Ungdomsförbund • gå igenom verksamhetsberättelse och revisionsberättelse • fastställa balans- och resultaträkning • besluta om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet • besluta om motioner och propositioner ska bifallas eller

avslås • välja förbundsordförande • välja ledamöter till förbundsstyrelsen • välja ombud till Svenska Röda Korsets riksstämma • välja sammankallande och ledamöter till valberedningen

och ersättare till dessa • välja verksamhetsrevisorer och ersättare till dessa • välja ekonomisk revisor och ersättare

2. Valbar till förtroendeuppdrag på gemensam nivå är medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund. Medlem får endast inneha ett nationellt förtroendeuppdrag under mandatperioden. Revisor behöver inte vara medlem i förbundet. Medlem får representera Röda Korsets Ungdomsförbund som ombud eller ersättare till Svenska Röda Korsets Riksstämma och samtidigt inneha annat nationellt förtroendeuppdrag. 3. Röda Korsets Ungdomsförbunds ordförande väljs på två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Förbundsstyrelsens ledamöter väljs av Riksårsmötet för två år och kan sedan väljas om på ett eller två år i taget. Riksårsmötet bestämmer hur många ledamöter som ska vara med i förbundsstyrelsen, dock minst fyra och högst tio. 4. Riksårsmötet väljer tio ombud och tio ersättare till Svenska Röda Korsets riksstämma. Valet utförs vid det årsmöte som hålls året innan riksstämman. Förbundsordföranden och en ledamot av förbundsstyrelsen ska vara två av de tio ledamöterna.

• Motioner samt styrelsens yttrande över dessa • Valberedningens förslag

§ 3§ 3§ 3§ 34444 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Riksårsmötet ska:

• fastställa Riksårsmötets behöriga utlysande • fastställa ombudens behörighet • välja mötesfunktionärer för Riksårsmötet • fastställa arbetsordning för Riksårsmötet • gå igenom verksamhetsberättelse och årsredovisning • fastställa balans- och resultaträkning • besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen • besluta om verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt

program för Röda Korsets Ungdomsförbund • besluta om motioner och propositioner • fastställa medlemsavgiften • välja förbundsordförande • fastställa antalet och välja ledamöter till förbundsstyrelsen • fastställa antalet och välja sammankallande och ledamöter till

valberedningen • välja auktoriserad revisor och verksamhetsrevisorer och

ersättare till dessa • välja ombud till Svenska Röda Korsets riksstämma och

ersättare till dessa § § § § 35353535 Val och valbarhetVal och valbarhetVal och valbarhetVal och valbarhet 1. Valbar till förtroendeuppdrag på förbundsgemensam nivå är medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund. 2. Medlem får endast inneha ett nationellt förtroendeuppdrag under mandatperioden. Medlem får dock representera Röda Korsets Ungdomsförbund som ombud eller ersättare till Svenska Röda Korsets Riksstämma och samtidigt inneha annat nationellt förtroendeuppdrag. 3. Auktoriserad eller verksamhetsrevisor behöver inte vara medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund. 4. Röda Korsets Ungdomsförbunds ordförande väljs på två år och kan sedan väljas om på ett eller två år i taget. 5. Förbundsstyrelsens ledamöter väljs av på två år och kan sedan väljas om på ett eller två år i taget. Riksårsmötet bestämmer hur många

ordningsföljden justerats efter synpunkter från Svenska Röda Korset. Här har vad som ska finnas med på föredragningslistan förtydligats. Nu ska denna gå att använda som mall och så plockar man bort de punkterna som inte är aktuella varje år, t.ex. verksamhetsinriktning och program, ordförande och stämmoombud. Den är också skriven i den ordning som punkterna brukar behandlas på årsmötet. Ny paragraf om valbarhet för att förtydliga liksom för lokalnivå


16

5. Ombud till riksstämman och ersättare väljs fram till och med nästa ordinarie riksstämma. Förbundsordföranden och en ledamot i förbundsstyrelsen har personliga ersättare ur förbundsstyrelsen. Övriga ersättare inträder i den ordning Riksårsmötet bestämmer. 6. Riksårsmötet bestämmer hur många ledamöter valberedningen ska bestå av. Valberedningen ska bestå av minst tre personer samt lika många ersättare. Riksårsmötet väljer sammankallande, ledamöter och ersättare till valberedningen för ett år. 7. Riksårsmötet väljer två verksamhetsrevisorer och personliga ersättare för dessa på en tid av två år. 8. Riksårsmötet väljer en auktoriserad eller godkänd ekonomisk revisor och ersättare för denna. § 32 Arbetsformer§ 32 Arbetsformer§ 32 Arbetsformer§ 32 Arbetsformer 1. Riksårsmötet har rätt att ta beslut då minst 2/3 av ombuden är närvarande. 2. På mötet skrivs protokoll som justeras av mötesordföranden och två personer som mötet väljer. Medlemmarna ska få tillgång till protokollet senast den 30 september.

ledamöter förbundsstyrelsen ska bestå av, dock minst fyra och högst tio ledamöter utöver förbundsordförande. 6. Riksårsmötet väljer sammankallande och ledamöter till valberedningen för ett år. Riksårsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av. Valberedningen ska bestå av minst tre och högst sju personer, inklusive ordförande. 7. Riksårsmötet väljer en auktoriserad revisor och ersättare för denna. 8. Riksårsmötet väljer två verksamhetsrevisorer och personliga ersättare för dessa. 9. Riksårsmötet väljer tio ombud och tio ersättare till Svenska Röda Korsets Riksstämma. Valet hålls Riksårsmötet året innan riksstämman. 10. Förbundsordföranden och en ledamot av förbundsstyrelsen ska vara två av de tio ombuden till Riksstämman. Förbundsstyrelsen utser riksstämmoombud samt personliga ersättare från förbundsstyrelsen vid det första ordinarie styrelsemötet efter Riksårsmötet året innan Riksstämman. § § § § 36363636 MandatperioderMandatperioderMandatperioderMandatperioder 1. Förbundsordförandes och förbundsstyrelsen tillträder sitt mandat den 1 augusti efter Riksårsmötet. Mandatperioden som styrelse är mellan 1 augusti och 31 juli. 2. Valberedningen tillträder sitt mandat vid Riksårsmötet och avslutar sitt uppdrag vid nästkommande Riksårsmöte. 3. Revisorerna tillträder vid årsskiftet efter Riksårsmötet och uppdraget för granskningen löper över två år, med tillhörande framlagd revisionsberättelse till Riksårsmötet året efter granskningen. 4. Ombud till riksstämman och ersättare väljs fram till och med nästa ordinarie riksstämma. Övriga ersättare inträder i den ordning Riksårsmötet bestämmer. § 3§ 3§ 3§ 37777 ArbetsformerArbetsformerArbetsformerArbetsformer 1. Riksårsmötet har rätt att fatta beslut då minst 2/3 av ombuden är närvarande. 2. På mötet skrivs protokoll som justeras av mötesordföranden och två justerare, tillika rösträknare, som årsmötet väljer. Medlemmarna ska få tillgång till det justerade protokollet senast den 30 september samma år.

Vi föreslår att förbundsstyrelsen utser sina stämmoombud i samband med konstitueringen och inte i val på RÅM, då det senaste gången visade sig vara lite trixigt valtekniskt om man inte redan är invald i styrelsen. Samtidigt är det viktigt för styrelsen att kunna ha en helhetsbild för vem som ska göra vad, och det har man inte hunnit göra på RÅM. Det största förslaget här är att förbundsstyrelsens mandatperiod ändras för att möjliggöra en bättre överlämning, men också för att minska kostnaderna för överlappning av ordförande. Mandatperioden föreslås sträcka sig från 1 aug t.o.m. 31 juli varje år. Se den föreslagna nya paragrafen! Punkterna har också kastats om så att de följer valordningen ovan i nuvarande § 31. Här har en del förtydliganden i texten gjorts, samt har en


17

3. De som har rätt att rösta på Riksårsmötet är de ombud, utsedda av lokalföreningarnas årsmöten, som är närvarande. Alla ombud har en röst. Röstningen sker öppet. Personval sker dock med sluten omröstning om mötet beslutar det. 4. Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lottning. I övrigt regleras Riksårsmötets besluts- och arbetsformer i den arbetsordning som Riksårsmötet bestämmer. § 33 Extra Riksårsmöte§ 33 Extra Riksårsmöte§ 33 Extra Riksårsmöte§ 33 Extra Riksårsmöte Dessa kan var och en besluta att extra Riksårsmöte ska hållas:

• Förbundsstyrelsen • Revisorerna • minst hälften av föreningsstyrelserna

Medlemmarna ska kallas skriftligen till mötet senast en månad före mötet. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen. § 34 Misstroendeförklaring§ 34 Misstroendeförklaring§ 34 Misstroendeförklaring§ 34 Misstroendeförklaring 1. Om en eller flera i förbundsstyrelsen inte har skött sina uppgifter, kan Riksårsmötet rikta misstroendeförklaring mot förbundsstyrelsen. Röstning om misstroendeförklaring sker om minst 1/10 av närvarande ombud begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet.

3. Ombud som är utsedda av lokalföreningarnas årsmöten och som är närvarande har rätt att rösta på Riksårsmötet. Alla ombud har en röst. Röstningen sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om mötet beslutar det. Röstsedel med fler namn än det antal som valet gäller är ogiltig. 4. Endast ärenden som finns med på förslaget till föredragningslista tas upp på Riksårsmötet, om inte mötet med två tredjedels majoritet beslutar annorlunda. Detta gäller inte förslag om ändringar i stadgarna. Övriga vid Riksårsmötet anmälda ärenden får diskuteras och därefter får endast beslut fattas om att bordlägga ärendet till nästa Riksårsmöte alternativt att ärendet hänskjutes till förbundsstyrelsen. 5. Förslaget som får flest antal röster gäller som Riksårsmötets beslut. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lottning. I övrigt regleras Riksårsmötets besluts- och arbetsformer i den arbetsordning som Riksårsmötet antar. § 3§ 3§ 3§ 38888 Extra RiksårsmöteExtra RiksårsmöteExtra RiksårsmöteExtra Riksårsmöte 1. Dessa kan var och en besluta att extra Riksårsmöte ska hållas:

• förbundsstyrelsen • revisorerna • minst hälften av föreningsstyrelserna

2. Förbundsstyrelsen kallar skriftligen till extra Riksårsmöte senast sex veckor efter att beslut fattats eller begäran enligt ovan inkommit. Begäran om extra Riksårsmöte ska motiveras och skickas till förbundsstyrelsen. 3. Förbundsstyrelsen bestämmer datum och plats för extra Riksårsmöte. 4. Kallelse till extra årsmöte skickas till förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelserna, revisorerna, valberedningen och Svenska Röda Korsets styrelse senast en månad före mötet. 5. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen. § 3§ 3§ 3§ 39999 MisstroendeförklaringMisstroendeförklaringMisstroendeförklaringMisstroendeförklaring 1. Om en eller flera i förbundsstyrelsen allvarligt har misskött sina uppgifter, kan Riksårsmötet rikta misstroendeförklaring mot förbundsstyrelsen som helhet, förbundsordförande eller enskilda ledamöter. 2. Röstning om misstroendeförklaring sker om minst 1/10 av närvarande

skrivning förts in om vilka ärenden som kan tas upp på årsmötet, se den nya punkt 4. Förslag på alternativ formulering från SRK enligt föreningspraxis för vad som får tas upp på ett årsmöte. Här har en hel del förtydliganden gjorts om vad som får hända eller inte hända på ett extra Riksårsmöte, samt så har en numrering gjorts. Förtydligande i första stycket om att man allvarligt ska ha


18

2. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta förbundsstyrelsen samt utföra nödvändiga personval som Riksårsmötet beslutar. 3.2 Förbundsstyrelsen3.2 Förbundsstyrelsen3.2 Förbundsstyrelsen3.2 Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen är en grupp medlemmar som Riksårsmötet har valt för att leda Röda Korsets Ungdomsförbund. § 35 Sammansättning§ 35 Sammansättning§ 35 Sammansättning§ 35 Sammansättning 1. Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande och minst fyra och högst tio ledamöter. 2. Svenska Röda Korsets centralstyrelse har rätt att adjungera två ledamöter till förbundsstyrelsen. § 36 Uppgifter§ 36 Uppgifter§ 36 Uppgifter§ 36 Uppgifter 1. Förbundsstyrelsen ska intressera och aktivera ungdomar i Röda Korsets Ungdomsförbund och arbeta för att öka antalet medlemmar. Förbundsstyrelsen ska även:

• leda Ungdomsförbundets verksamhet utifrån den humanitärpolitiska plattformen som Riksårsmötet beslutat om

• utveckla, samordna och ge stöd till Ungdomsförbundets verksamhet

• göra en verksamhetsberättelse med bokslut för Ungdomsförbundets verksamhet på den gemensamma nivån för det år som gått

• lämna verksamhetsberättelse med bokslut till Riksårsmötet som fastställer verksamhetsberättelsen. Efter godkännande lämnas denna till riksstämman.

• representera organisationen externt • ta beslut om verksamhetsplan och budget för Röda Korsets

Ungdomsförbund 2. Förbundsstyrelsen skriver propositioner till Riksårsmötet och har rätt att lämna motioner till Svenska Röda Korsets riksstämma. 3. Förbundsstyrelsen sammanställer alla propositioner och motioner till

ombud begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. 3. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta den eller de ledamöter som misstroendeförklaringen riktas mot, alternativt hela förbundsstyrelsen samt utföra nödvändiga personval som Riksårsmötet beslutar. 3.2 Förbundsstyrelsen3.2 Förbundsstyrelsen3.2 Förbundsstyrelsen3.2 Förbundsstyrelsen § § § § 40404040 SammansättningSammansättningSammansättningSammansättning 1. Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande och minst fyra och högst tio ledamöter. 2. Svenska Röda Korsets styrelse har rätt att adjungera två ledamöter till förbundsstyrelsen. § § § § 41414141 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter 1. Förbundsstyrelsen väljs av Riksårsmötet och är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande och verkställande organ mellan Riksårsmöten. 2. Förbundsstyrelsen leder organisationen i enlighet med stadgar och rödakorsrörelsens grundprinciper, samt verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program. Förbundsstyrelsen ska, utöver övriga angivna uppgifter i stadgarna:

• intressera och engagera ungdomar i Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet

• utveckla och ge stöd till Röda Korsets Ungdomsförbunds nationella och lokala verksamhet

• representera organisationen inom och utanför rödakorsrörelsen

• samarbeta med Svenska Röda Korset, andra organisationer, myndigheter och företag

• besluta om verksamhetsplan och budget för förbundsgemensam nivå

• lägga fram verksamhetsberättelse, årsredovisning och beslutsuppföljning för förbundsgemensam nivån till Riksårsmötet

misskött sina uppgifter. Förtydligande har också gjorts om att det inte behöver handla om hela förbundsstyrelsen utan kan rikta sig mot styrelsen som helhet, ordförande eller enskilda ledamöter (detta är detsamma som i riksdagen gentemot regeringen, t.ex. ) Inledningen är struken och inkluderad i uppgifter i stället. Vilken roll förbundsstyrelsen har i organisationen har förtydligats. Texten är skriven med utgångspunkt i att texten ska fungera även om vi inte skulle biträdas av en personalorganisation, dvs. ”verkställande” ska här förstås som att vi har ansvaret för att verkställa mellan årsmötena men det kan variera vem som verkställer. Vad gäller uppgifterna är de generella så att förbundsstyrelsen istället i t.ex. arbets- och delegationsordningen kan vara mer konkreta och utveckla uppdragen från år till år.


19

Riksårsmötet med eget yttrande över motioner. § 37 Samarbete§ 37 Samarbete§ 37 Samarbete§ 37 Samarbete 1. Förbundsstyrelsen samarbetar med Svenska Röda Korsets centralstyrelse samt utser två adjungerade ledamöter till centralstyrelsen. 2. Förbundsstyrelsen ska samarbeta med myndigheter, institutioner, organisationer och företag. § 38 Arbetsformer§ 38 Arbetsformer§ 38 Arbetsformer§ 38 Arbetsformer 1. Förbundsstyrelsen ska ha minst åtta möten om året. 2. Förbundsordföranden bestämmer tid och plats för styrelsemöten. 3. En skriftlig kallelse till möten med förbundsstyrelsen ska skickas senast en vecka före mötet tillsammans med föredragningslista till ledamöterna av förbundsstyrelsen. 4. Förbundsstyrelsen har rätt att besluta då minst hälften av ledamöterna är närvarande. 5. Ordföranden eller en person som ordföranden väljer leder mötet. På mötet ska protokoll skrivas som justeras av mötesordföranden och en ledamot som mötet väljer. 6. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst. 7. Som förbundsstyrelsens beslut gäller det förslag som får flest röster. Vid lika antal röster avgör mötesordförandes röst. 8. Förbundsstyrelsen har rätt att välja arbetsutskott eller arbetsgrupper som ska genomföra förbundsstyrelsens beslut. 9. Förbundsstyrelsen kan biträdas av tjänstemän under ledning av en generalsekreterare. Generalsekreteraren anställs av förbundsstyrelsen

• lämna propositioner och yttrande över inkomna motioner till Riksårsmötet

3. Förbundsstyrelsen har rätt att lämna motioner till Svenska Röda Korsets riksstämma. 4. Förbundsstyrelsen utser två adjungerade ledamöter till Svenska Röda Korsets styrelse, varav en ska vara förbundsordföranden. Svenska Röda Korsets styrelse har rätt att utse två adjungerade ledamöter till förbundsstyrelsen. § § § § 42424242 ArbetsformerArbetsformerArbetsformerArbetsformer 1. Förbundsstyrelsen har minst sex styrelsemöten om året. 2. Förbundsordföranden bestämmer datum och plats för styrelsemöten. 3. En skriftlig kallelse till ska skickas senast en vecka före styrelsemötet tillsammans med föredragningslista till ledamöterna av förbundsstyrelsen. Tillhörande handlingar ska i största möjliga mån bifogas kallelsen. 4. Ordföranden eller en person som ordföranden väljer leder mötet. På mötet ska protokoll skrivas som justeras av mötesordföranden och en ledamot som mötet väljer. 5. Förbundsstyrelsen har rätt att besluta då minst hälften av de röstberättigade ledamöterna är närvarande och styrelsen har fått kallelse i enlighet med ovanstående punkt. 6. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst. 7. Som förbundsstyrelsens beslut gäller det förslag som får flest röster. Vid lika antal röster avgör förbundsordförandes röst. Är förbundsordförande inte närvarande på mötet fäller vice ordförandes röst avgörandet. 8. Förbundsstyrelsen fastställer varje år en arbets- och delegationsordning som reglerar ansvarsfördelning och mandat för förbundsgemensam nivå samt styrelsens arbetsformer, utöver vad som gäller i stadgarna.

Vårt förslag är att ta bort paragrafen om samarbete och istället inkludera det i förbundsstyrelsens uppgifter. Antalet obligatoriska möten per år har sänkts från 8 till 6 istället, vilket ger mer flexibilitet vid behov. Förtydligande om när man är beslutsför, särskilt med fokus på att kallelse måste ha gått ut stadgeenligt. Förtydligande och ett förslag på hur man kan lösa detta med vilken röst som fäller avgörandet.


20

för en period av högst tre år i taget. Förbundsstyrelsen beslutar om den övergripande organisationen för tjänstemännen och fastställer en delegationsordning som reglerar ansvarsförhållandet mellan förbundsstyrelsen och generalsekreteraren. 3.3 Valberedningen3.3 Valberedningen3.3 Valberedningen3.3 Valberedningen Valberedningen ska ta fram förslag på lämpliga personer för förtroendeuppdrag på den gemensamma nivån. § 39 Uppgifter§ 39 Uppgifter§ 39 Uppgifter§ 39 Uppgifter Valberedningen ger förslag på:

• förbundsordförande • förbundsstyrelseledamöter • ombud till Svenska Röda Korsets riksstämma samt ersättare

för dessa • revisorer • mötesordförande för Riksårsmötet • valberedning för nästa år

§ 40 Arbetsformer§ 40 Arbetsformer§ 40 Arbetsformer§ 40 Arbetsformer 1. Valberedningens sammankallande bestämmer tid och plats för valberedningens möten samt kallar på sätt som valberedningen bestämmer. 2. Valberedningen ska närvara vid Riksårsmötet och extra Riksårsmöte för att föredra förslag till föreskrivna val. Valberedningen har rätt att närvara vid möten med förbundsstyrelsen. 3. Valberedningen kan besluta när minst hälften av ledamöterna är närvarande. 4. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst. 5. Som beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster avgör valberedningens sammankallandes röst. 3.5 Firmateckning och revision3.5 Firmateckning och revision3.5 Firmateckning och revision3.5 Firmateckning och revision § 41 Firmateckning§ 41 Firmateckning§ 41 Firmateckning§ 41 Firmateckning

9. Förbundsstyrelsen kan utse arbetsutskott eller arbetsgrupper som ska genomföra Riksårsmötets och förbundsstyrelsens beslut. 10. Förbundsstyrelsen kan biträdas av tjänstemän under ledning av en generalsekreterareeee. Förbundsstyrelsen beslutar om den övergripande tjänstemannaorganisationens struktur. 3.3 Valberedningen3.3 Valberedningen3.3 Valberedningen3.3 Valberedningen § § § § 43434343 UppgifterUppgifterUppgifterUppgifter Valberedningen ska ta fram förslag på lämpliga personer för förtroendeuppdrag på den förbundsgemensamma nivån. Valberedningen ger förslag på:

• förbundsordförande • ledamöter i förbundsstyrelsen • ordförande och ledamöter i valberedning • auktoriserad revisor • verksamhetsrevisor och ersättare till denna • mötesordförande för Riksårsmötet • ombud till Svenska Röda Korsets riksstämma samt ersättare för

dessa § 4§ 4§ 4§ 44444 ArbetsformerArbetsformerArbetsformerArbetsformer 1. Valberedningens ordförande bestämmer datum och plats för valberedningens möten samt kallar på sätt som valberedningen bestämmer. 2. Valberedningen närvarar vid Riksårsmötet och extra Riksårsmöte för att föredra förslag till föreskrivna val. Valberedningen har rätt att delta vid möten med förbundsstyrelsen efter inbjudan. 3. Valberedningen kan besluta när minst hälften av ledamöterna är närvarande. 4. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst. 5. Som beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster avgör valberedningens ordförandes röst. 3.3.3.3.4444 Firmateckning och revisionFirmateckning och revisionFirmateckning och revisionFirmateckning och revision § 4§ 4§ 4§ 45555 FirmateckningFirmateckningFirmateckningFirmateckning

Genomgående i delen om valberedning har titeln sammankallande ändrats till ordförande för valberedningen. Syftet är att understryka ansvaret i det uppdrag man tar på sig som vi tror kan stärka hur uppdraget genomförs, men också ge uppdraget en stärkt status. SRK har samma benämning.


21

Förbundsstyrelsen väljer de personer som tecknar föreningen Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds firma. Firmatecknaren får inte i Ungdomsförbundets namn eller med Ungdomsförbundets tillgångar: handla i strid mot Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte utan tillåtelse av förbundsstyrelsen köpa, sälja eller inteckna fast egendom eller tomträtt köpa aktier, obligationer, ingå borgen eller liknande Firmatecknaren får inte heller låna pengar till eller av Röda Korsets Ungdomsförbund. § 42 Revision§ 42 Revision§ 42 Revision§ 42 Revision 1. Förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning granskas för varje kalenderår av tre revisorer, valda av Riksårsmötet på en tid av två år. 2. Ungdomsförbundets verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få tillgång till bokslut och verksamhetsberättelse senast den 31 mars. 3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast den 15 april till förbundsstyrelsen. Revisorerna ger förslag på om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. 4. Revisorerna ska granska föreningens utgifter och inkomster, protokoll och annat som hör till Ungdomsförbundets verksamhet. 5. Revisorerna har rätt att delta och yttra sig på Riksårsmötet, extra Riksårsmöte och möten med förbundsstyrelsen. Revisorerna bör vara med på Riksårsmötet och redogöra för vad som står i revisionsberättelsen.

Förbundsstyrelsen väljer de personer som tecknar föreningen Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds firma. Firmatecknare, som ska vara myndig, får ej vidta åtgärd som är främmande för Röda Korsets ändamål och grundprinciper Firmatecknaren får inte i Röda Korsets Ungdomsförbunds namn eller med förbundets tillgångar, utan bemyndigande av förbundsstyrelsen:


• utan tillåtelse av förbundsstyrelsen köpa, sälja eller inteckna fast egendom eller tomträtt

• upplåta nyttjanderätt eller servitut i sådan egendom • placera pengar i köpa aktier, obligationer, ingå borgen eller

liknande • uppta eller bevilja lån

§ 4§ 4§ 4§ 46666 RevisionRevisionRevisionRevision 1. Förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning granskas för varje kalenderår av tre revisorer, varav en auktoriserad. 2. Auktoriserade revisorn väljs av Riksårsmötet på ett år och verksamhetsrevisorer väljs på en tid av två år 3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsår är kalenderår. 4. Revisorerna ska granska föreningens utgifter och inkomster, protokoll och annat som hör till Ungdomsförbundets verksamhet. Revisorerna har rätt att få tillgång till Röda Korsets Ungdomsförbunds böcker, räkenskaper och andra handlingar. 5. Revisorerna ska få tillgång till bokslut och verksamhetsberättelse senast den 31 mars. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast den 15 april till förbundsstyrelse. Revisorerna ger förslag till Riksårsmötet om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. 6. Revisorerna har rätt att delta och yttra sig på Riksårsmötet, extra Riksårsmöte och möten med förbundsstyrelsen. Revisorerna bör vara med på Riksårsmötet och redogöra för vad som står i revisionsberättelsen

Denna del har korrigerats för att bli korrekt i enlighet med liknande skrivning i SRK:s stadgar. Några förtydliganden i texten samt så punkternas ordning ändrats så att de, enligt oss i alla fall, följer en tydligare logisk ordning.



Färg på påverkanstorg: Gul

Motion 1

Motion om ändring av kallelseförfarandet för Föreningsårsmöten2010 valde riksårsmötet att flytta sista datumet för att hålla föreningsårsmötet till den sista februari. Detta datum sammanfaller därför numera med Svenska Röda Korsets sista datum för lokala årsmöten. På många orter finns ett nära samarbete mellan den lokala kretsen och RKUFs lokalförening, något som båda parter oftast finner givande! I Uppsala har tanken kommit upp att vi därför skulle skicka ut en gemensam kallelse till de båda årsmötena. Detta har många fördelar. Det blir en mindre ekonomisk och miljömässig kostnad för oss båda, eftersom det inte behövs skickas dubbla kallelser till alla rörelsemedlemmar (medlemmar un-der 30). Det är dessutom ett mycket bra sätt att göra alla medlemmar uppmärksamma på att det finns ett aktivt ungdomsförbund på orten. Detta är något vi märkt kommer som en överraskning för många, speci-ellt för de äldre. Att skicka ut en gemensam kallelse kan också vara steg i riktning mot ett lokalt samarbete.

Men tyvärr har inte detta samarbete fungerat som vi hoppats då vi och Svenska Röda Korsets stadgar inte har samma syn på när kallelsen ska skickas ut. Medan Svenska Röda Korset endast behöver kalla sina medlemmar tre veckor innan sitt årsmöte måste våran kallelse skickas redan fyra veckor innan mötet. Så när vi idag försöker samarbeta kring utskicken leder det endera till att vi i Ungdomsförbundet måste bryta mot våra stadgar eller att Svenska Röda Korset ska skicka ut sin kallelse tidigare än planerat, något som är mycket svårt att få till då det är mycket som ska hinnas med innan kallelsen går ut.

Idag ser våra stadgar ut som följer§ 14 Sammankallande 1. Årsmöte hålls en gång om året, före den sista februari. 2. Föreningsstyrelsen bestämmer tid och plats för årsmötet. 3. Kallelse ska skickas senast 4 veckor före årsmötet till: • föreningsstyrelsens ledamöter • valberedningen • revisorerna • alla medlemmar i föreningen • förbundsstyrelsen

Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar tillgängliga senast två veckor före årsmötet. Motioner skall medlemmarna ha tillgängliga senast en vecka före årsmötet

Jämfört med Svenska Röda Korsets stadgar KallelsePersonlig kallelse till kretsstämman ska utsändas till kretsens medlemmar och revisorer senast tre veckor före stämman.

Vi yrkar därför att våra stadgar ska ändras så att tiden för när kallelsen ska skickas ut sammanfaller med Svenska Röda Korset.


Därför föreslås Riksårsmötet besluta

Att harmonisera kallelseförfarandet för Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund så att de båda ska sända ut sin kallelse senast tre veckor före årsmötet och att därmed göra en ändring i Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar.

Styrelsen för Röda Korsets Ungdomsförbund i Uppsala



Motion om utskick av kallelseIdag står det i RKUF:s stadgar att kallelse till föreningsårsmöte ska skickas ut senast fyra veckor innan årsmötet. Inför föreningsårsmötet är det väldigt mycket att göra och det kan bli stressigt att hinna med. Om kallelsen, istället för fyra veckor innan, skulle skickas ut tre veckor innan årsmötet skulle det underlätta mycket för lokalföreningarna. Dessutom har Röda Korset regeln att kallelse till årsmötet ska skickas ut senast tre veckor innan kretsarnas årsmöten. Om RKUF ändrade reglerna till att kallelse ska skickas ut tre veckor innan årsmötet, istället för fyra veckor, innebär det även att reglerna om utskick av kallelse över-ensstämmer med Röda Korsets regler.

Jag yrkar därför att:

Att riksårsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att ändra stadgarna så att kallelsen inför föreningsårsmötet ska skickas ut tre veckor innan föreningsårsmötet

Erika CharpentierOrdförande i Stockholm-Sydvästs lokalförening

Motionen antagen på RKUF Stockholm-Sydvästs styrelsemöte 120412 och RKUF Stockholm-Nordvästs styrelsemöte 120411

Motion 2



Förbundsstyrelsens motionssvar om att ändra datum för sista kallelseutskick till förenings-årsmötenMotionen från Erika Charpentier kom in samtidigt som det allmänna motionsstoppet men borde ha inkommit redan 15 februari då det är en stadgemotion. Förbundsstyrelsen har dock valt att inkludera motionen eftersom det fanns en annan stadgemotion i samma fråga som inkommit i tid.

Dagens stadgar kräver att kallelse till föreningsårsmöte ska skickas till medlemmarna senast fyra veckor innan mötet. Enligt motionärerna vore det bättre ifall kallelsen istället kunde skickas ut till medlemmarna senast tre veckor innan mötet, vilket motionerna uppmärksammar gäller för Svenska Röda Korsets lokala kretsar idag. Att ha samma bestämmelser skulle kunna underlätta för lokalföreningar och lokala kretsar som vill göra gemensamma kallelseutskick. En av motionerna påpekar också att dagens situation kan kännas stressig för lokalstyrelser med alla förberedelser som ska hinnas med inför kallelseutskicket.

Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att dagens stadgar inte tar fullständig hänsyn till de problem och möjligheter som lyfts fram i motionerna. Till Riksårsmötet 2012 har förbundsstyrelsen lagt fram en stadgeproposition med förslag på omfattande förändringar av våra stadgar. I propositionen har datum för kallelseutskick till lokalföreningarnas årsmöten inte behandlats. Det är därför väldigt positivt att motionärerna även lyfter detta till översynen av våra gemensamma stadgar.

Det är mycket glädjande att en del lokalföreningar har kommit så långt i sin samverkan med den lokala rödakorskretsen att de vill kunna göra gemensamma kallelseutskick. Det är ett bra exempel på hur vi kan stärka samverkan med vår moderorganisation, men också samtidigt minska våra kostnader och vår miljöpåverkan. Förbundsstyrelsen vill dock poängtera att samkörning av utskick ska ses som en möjlighet och inte ett måste för lokalföreningarna. Även idag är det möjligt att samköra utskick med Svenska Röda Korsets kretsar om ungdomsföreningen har sitt årsmöte en vecka efter kretsen.

Dessutom skulle det underlätta för våra lokalföreningsstyrelser under en intensiv period efter årsskiftet om sista dag för kallelseutskick flyttas till tre veckor innan föreningsårsmötet. Därtill bedömer förbunds-styrelsen att våra medlemmars möjlighet att komma på årsmötet inte skulle påverkas särskilt negativt med endast tre veckors framförhållning. Däremot är det viktigt att komma ihåg att stadgarna enbart bestäm-mer när kallelsen senast ska gå ut. Datumet hindrar alltså inte en föreningsstyrelse att skicka ut kallelser långt dessförinnan.

Idag sammanfaller kallelseutskicket med sista datum för att skicka in bokslut och verksamhetsberättelse till revisorerna. Detta är för att de ska ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sin revision och skriva en revisionsberättelse, som föreningsårsmötet sedan beslutar om. För att underlätta för föreningsstyrelsen tycker därför förbundsstyrelsen att man även bör flytta på den dag då bokslut och verksamhetsberättelse senast ska in till revisorerna.

Då revisorerna kan behöva det minimum på två veckor de har idag föreslår vi därför också att de senast ska ha lämnat in sin revisionsberättelse till föreningsstyrelsen en vecka före årsmötet istället för två veckor

Motionssvar på motion 1 & 2


som gäller idag. I och med att revisionsberättelsen är en del av handlingarna föreslår vi därför även att skjuta upp sista dag för tillgängliggörande av handlingarna till senast en vecka före årsmötet istället för två veckor innan enligt gällande stadgar. Hur detta skulle kunna se ut presenteras nedan.

Ifall detta stadgeändringsförslag går igenom blir det dock extra viktigt att se till att inte lägga föreningsår-smötet på samma dag som den lokala kretsens årsstämma. Då skulle unga medlemmar i praktiken förhin-dras från att delta på båda årsmötena och därmed förlora möjligheten att vara med och påverka demo-kratiskt, vilket går helt emot tankarna bakom rörelsemedlemskapet1.

Förbundsstyrelsen därför Riksårsmötet:

Att avslå motionernas att-satser till förmån för:

Att kallelseutskick till föreningsårsmötet senast skickas ut tre veckor före föreningsårsmötet

Att handlingar till föreningsårsmötet görs tillgängliga senast en vecka före föreningsårsmötet

Att revisorerna ska få tillgång till lokalföreningens bokslut och verksamhetsberättelse senast tre veckor före föreningsårsmötet

Att revisorernas revisionsberättelse ska inkomma och tillgängliggöras medlemmarna senast en vecka före föreningsårsmötet

Att ändra i stadgarna enligt att-satserna ovan

Förbundsstyrelsens förslag till ändringar finns i bifogad bilaga. Observera att stadgeförändringarna jäm-förs med både gällande stadgar och förbundsstyrelsens stadgeproposition.

Gällande stadgar: Föreslagna ändringar enligt förbundsstyrelsens motions-svar på stadgemotionerna:

2.1 Lokalföreningens årsmöte§ 14 Sammankallande

3. Kallelse ska skickas senast 4 veckor före årsmötet till:föreningsstyrelsens ledamötervalberedningenrevisorernaalla medlemmar i föreningenförbundsstyrelsen

Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar tillgängliga senast två veckor före årsmötet. Motioner skall medlemmarna ha tillgängliga senast en vecka före årsmötet.


3. Kallelse ska skickas senast tre veckor före årsmötet till:föreningsstyrelsens ledamötervalberedningenrevisorernaalla medlemmar i föreningenförbundsstyrelsen

Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar, inklusive mo-tioner, tillgängliga senast en vecka före årsmötet.

1 Röda Korsets Ungdomsförbund är sedan 1996 en självständig ungdomsorganisation inom Svenska Röda Korset. Rörelsemed-lemskapet innebär att alla som är under 31 år är medlemmar i både Ungdomsförbundet och Svenska Röda Korset. .


2.5 Firmateckning och revision§ 25 Revision

2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberät-telse senast fyra veckor innan årsmötet.

3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast två veckor före årsmötet till föreningsstyrelsen. Revisorerna ger förslag på om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte.


2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberät-telse senast tre veckor innan årsmötet.

3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast en vecka före årsmötet till föreningsstyrelsen. Revisorerna ger förslag på om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte.

Stadgar enligt stadgeproposition: Föreslagna ändringar enligt förbundsstyrelsens motions-svar på stadgemotionerna:


3. Kallelse ska skickas senast 4 veckor före årsmötet till:• alla medlemmar i föreningen• föreningsstyrelsens ledamöter• valberedningen• revisorerna• förbundsstyrelsen • lokala Svenska Röda Korset

4. Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar tillgängliga senast två veckor före årsmötet. Motioner ska medlemmarna ha tillgängliga senast en vecka före årsmötet.


3. Kallelse ska skickas senast tre veckor före årsmötet till:• alla medlemmar i föreningen• föreningsstyrelsens ledamöter• valberedningen• revisorerna• förbundsstyrelsen • lokala Svenska Röda Korset

4. Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar, inklusive motioner, tillgängliga senast en vecka före årsmötet.


2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberät-telse senast fyra veckor innan årsmötet.

3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast två veckor före årsmötet till föreningsstyrelsen. Revisorerna ger förslag på om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte.


2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberät-telse senast tre veckor innan årsmötet.

3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast en vecka före årsmötet till föreningsstyrelsen. Revisorerna ger för-slag på om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte.


Färg på påverkanstorg: Blå

Motion om införandet av autogirobetalning av medlemsavgiften

Medlemskapen utgör en fundamental grund för ideella föreningar och även för Röda Korsets Ungdoms-förbund vilket gör frågan ständigt relevant. Röda Korsets Ungdomsförbund Linköping har det senaste året upplevt en minskning på 40 % av sina medlemmar och för oss har svårigheten inte varit att värva nya medlemmar utan att behålla de befintliga medlemmarna. Trots att medlemmarna fått information, blivit inbjudna till event och möjlighet att delta i utbildningar så väljer många att inte förnya sitt medlem-skap.

Föregående år beslutade Riksårsmötet att införa ett betalningssystem så att medlemskap skall kunna hanteras via sms. Motionären för detta förslag framhävde att det är viktigt att föreningar skall kunna värva sina medlemmar på så sätt att organisationen minimera problemen som uppstår vid värvningen. Därtill anser styrelsen för Röda Korsets Ungdomsförbund Linköping att det bör finnas en mångfald av möjligheter att genomföra ett inträde i organisationen. På detta sätt tillvaratas olika människors önskemål och vilja att genomföra en betalning och således ett inträde i organisationen.

Röda Korsets Ungdomsförbund Linköping har för avsikt att göra inträdet i föreningen enkelt för de blivande medlemmarna genom att utföra arbetet åt dem. Genom att vi fyller i uppgifterna på plats via vårt betalningssystem på www.rkuf.se och att de enbart lämnar ut sina kortuppgifter och godkännande förläggs den jobbiga administrativa delen på föreningen och inte på de nya medlemmarna. Likadant använder vi ibland kontant betalning genom att de fyller i en medlemstalong som vi sedan använder för att registrera de nya medlemmarna på vanligt vis efter att vi har avslutat event och mässor. På detta sätt tror vi att vi kan bidra till att förenkla inträdet för nya medlemmar. Nu återstår problematiken att lyckas hålla kvar dem i organisationen!

Röda Korsets Ungdomsförbund Linköpings föreslår därför att införa betalningsmöjlighet via autogiro så att pengarna dras från medlemmens konto då det blir aktuellt med betalning. Det innebär att medlem-marna själva kan välja att avsluta autogirot men samtidigt slipper processen med att själv aktivt göra en inbetalning varje år. På detta sätt tror vi att man skulle kunna behålla flertalet medlemmar som varje år träder ut organisationen!

Autogiro är på de flesta banker en gratistjänst som de erbjuder både kunder och organisationer, vilket gör att det inte finns någon kostnad för införandet av autogiro. Därtill går det även att välja om man medlemmen skall betala månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis eller årsvis. Det går alltså att betala allt från 4,16 kronor vid 12 tillfällen eller 50 kronor vid ett tillfälle! Detta betalningssätt skulle alltså kunna leda till:

• Ökad mångfald av betalningsalternativ• Förenklat betalningssätt• Förlängd genomsnittslängs på medlemskap• Dessutom gör detta system det möjligt att kunna införa en frivillig betalning utöver medlems-

Motioner 3


avgiften som i sin helhet skulle kunna gå till lokalföreningarnas arbete. Denna summa skulle givetvis vara en frivillig summa och den nya medlemmen skulle givetvis betala 50 kronor för sitt medlemskap men även frivilligt lägga till en månadsvis betalning för att bidra till lokalförening-ens arbete.

Vi yrkar därför:

Att införa ett ytterligare betalningssystem så att medlemmarna även kan göra betalningen av medlemsavgiften via autogiro.

Att införa ett system där medlemmar via autogiro kan välja att betala en valfri summa utöver sitt medlemskap vilket dras från personens konto månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis eller årsvis.

Styrelsen för RKUF Linköping



Motionssvar på motion 3

Motionssvar på motion angående införande av autogirobetalning av medlemsavgiften

Motionärerna menar att det är oerhört viktigt med enkla och varierande sätt att betala sin medlemsavgift på för att underlätta för att både bli medlem och stanna som medlem, och föreslår därför att Ungdom-förbundet ska införa betalning av medlemsavgift via autogiro samt att kunna betala mindre gåvor till sin förening.

Medlemskapet är en grundpelare i Ungdomsförbundet och att det finns möjligheter för olika sätt och ka-naler att bli och fortsätta som medlem är väldigt viktigt. Förbundsstyrelsen instämmer helt i att det är viktigt att vi bevarar de medlemmar vi har och det är därför av stor vikt att vi gör det enkelt att stanna kvar som medlem i Ungdomsförbundet.

Det finns idag redan möjlighet att betala sitt medlemskap via autogiro hos Svenska Röda Korset. Denna möjlighet finns även i Ungdomsförbundet, men hittills har vi inte aktivt kommunicerat ut detta. Det finns idag inga medlemmar som använder autogiro. Förbundsstyrelsen håller med om motionärernas första yrkande att Ungdomsförbundets medlemmar ska kunna betala medlemskapet via autogiro. Att börja kom-municera ut det skulle inte heller medföra någon direkt kostnad.

Förbundsstyrelsen tolkar motionärernas andra att-sats som att de vill möjliggöra delbetalning av med-lemsavgiften, där man kan betala månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis och årsvis. Detta är något som inte är möjligt att göra i medlemssystemet i dagsläget. Att införa det skulle dessutom bli både mycket kostsamt och administrativt väldigt krävande att hantera. Förbundsstyrelsen vill därför inte införa detta utan tycker att det räcker med möjligheten att göra en engångsinbetalning av medlemskapet på 50 kr via autogiro.

Motionärerna vill också ge medlemmarna möjlighet att ge en gåva till sin lokalförening via sitt autogiro. Ungdomsförbundet på nationell nivå har idag inte kapacitet att särskilja på små summor som ska till en lokalförening när de betalas in till vårt bankgiro eller plusgiro, även om det görs i samband med medlems-avgiften.

Förbundsstyrelsen tror att ett mer effektivt sätt för lokalföreningarna att få in pengar är att medlemmar som vill bidra ekonomiskt till verksamheten vänder sig direkt till sin lokalförening om de vill ge regelbundna el-ler enstaka gåvor. Lokalföreningen kan till exempel ha information om hur man gör för att ge pengar i sina broschyrer eller på hemsidan.

Däremot är det viktigt att på längre sikt undersöka hur vi tillsammans kan öka Ungdomsförbundets ex-ternfinansiering, som också är ett av målen i verksamhetsinriktningen. Förbundsstyrelsen har därför under 2012 gett generalsekreteraren uppdraget att se över hur Ungdomsförbundet kan få en långsiktigt hållbar ekonomi. I uppdraget ingår att se över möjligheter att betala sitt medlemskap och för privatpersoner och företag att ge gåvor både till våra lokalföreningar och till Ungdomsförbundet nationellt.



Att bifalla första att-satsen

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att informera medlemmar och frivilliga om möjligheten att betala sitt medlemskap via autogiro

Att avslå den sista att-satsen



Motion angående ekonomiska riktlinjerEtt uppdrag i en lokalföreningsstyrelse inom Röda Korsets Ungdomsförbund fungerar ofta som en skola i demokrati. Det handlar i många fall om ett första styrelseuppdrag där man får en möjlighet att testa på hur styrelsearbetet går till och hur det är att driva en förening. Detta är ett väldigt positivt inslag i vår organisation, men som en följd av detta detta glöms det dock ibland bort att man som styrelseledamot även kan åläggas ett personligt ansvar. Som medlem i en styrelse har man till exempel ett relativt långt-gående personligt ansvar för föreningens ekonomi.

Det har dessvärre tidigare skett beklagliga händelser vad gäller föreningsekonomin i några av våra lokalföreningar, varför vi upplever att det föreligger ett behov av ytterligare riktlinjer för styrelsemed-lemmar avseende föreningens ekonomin. Det är viktigt, för såväl organisationen som för den enskilde medlemmen, att det tydliggörs vad som får och inte får göras med föreningens pengar, hur långtgående det personliga ansvaret är samt vad detta i realiteten kan innebära för individen. Det är även viktigt att dessa riktlinjer aktivt kommuniceras ut i organisationen, till alla berörda, så att risken för missförstånd inom detta område minimeras.

Vi yrkar därför:

Att Riksårsmötet ger i uppdrag till Förbundsstyrelsen att se över riktlinjerna avseende förenings-ekonomi.

Att Riksårsmötet ger i uppdrag till Förbundsstyrelsen att ombesörja att riktlinjerna avseende fören-ingsekonomi kommuniceras ut till alla berörda anställda och medlemmar i organisationen.

Styrelsen i Röda Korsets Ungdomsförbund GöteborgGöteborg den 11 april 2012

Motioner 4




Förbundsstyrelsens motionssvar om ekono-miska riktlinjerMotionären anser att det finns behov av att se över föreningsekonomiska riktlinjer och av ytterligare rikt-linjer för lokalföreningarnas styrelsemedlemmars ekonomiska ansvar. Motionären vill också att förbunds-styrelsen ser över hur, och att de föreningsekonomiska riktlinjerna kommuniceras ut på ett tydligt sätt.

Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det är viktigt att vi har en bra struktur för hur vi arbetar med den lokala föreningsekonomin och att det personliga ansvaret är tydligt för de lokala styrelseleda-möterna.

Under de senaste åren har en hel del arbete för att förbättra ekonomiska rutiner och uppföljningar gjorts i Röda Korsets Ungdomsförbund. Även i verksamhetsinriktningen som antogs på Riksårsmötet 2011 och som gäller 2012–2014 är ett av målen för 2014 att lokalföreningarna är självfinansierande och stabila.

En del i detta stöd är den förbundsgemensamma styrelseutbildningen och kassörsutbildningen, en annan del är föreningshandboken.

I föreningshandboken finns riktlinjer för hur lokalföreningen ska sköta sin ekonomi. Under 2011 gjordes revideringar och förtydliganden i föreningshandbokens i ekonomikapitlet, bland annat om hur pengar ska hanteras.

Röda Korsets Ungdomsförbunds styrelse- och kassörsutbildning vänder sig till lokalföreningarnas styrel-ser. På dem går vi igenom ekonomiska riktlinjer och den lokala föreningsstyrelsens ansvar för förenings-ekonomin:

Förbundsstyrelsen tycker att det arbete som gjorts för att förbättra ekonomihanteringen på lokal nivå under de senaste åren ska få sätta sig i organisationen och att informationen ges till styrelseledamöterna på ett bra sätt idag.

Däremot ser även förbundsstyrelsen att vad som gäller om det personliga ansvaret och ansvarsfrihet kan och bör förtydligas både i föreningshandboken och i styrelseutbildningen, både i ekonomiska såväl som verksamhetsfrågor.


Att avslå motionen till förmån för:

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att delarna om styrelsens och enskilda ledamöters ansvar samt ansvarsfrihet utvecklas och förtydligas i föreningshandboken och styrelseutbildningen



Motion angående kryssruta

Röda Korsets Ungdomsförbund är en organisation som får sina inkomster från ungdomsförbundets med-lemsavgifter och via de fondansökningar som görs. För att RKUF ska kunna göra ett bra jobb och påverka sin omgivning till det bättre krävs det resurser, och för att kunna öka dessa resurser och därmed förbättra arbetet föreslås följande:

När de personer som vill gå med i Svenska Röda Korset fyller i anmälningsblanketten ska det även finnas möjlighet att för dem som vill att kryssa i en ruta som säger att 1 % av medlemsavgiften som de betalar in ska gå till Röda Korsets Ungdomsförbund. Därmed skulle dessa personer erbjudas en helt frivillig möjlighet till att stödja RKUF, vilket i praktiken skulle innebära stöttande och support till RKUF:s olika verksamheter.

Vi yrkar därför

Att en Röda Korsets Ungdomsförbund verkar för att Svenska Röda Korset inför en kryssruta i sina medlemsavgiftstalonger där medlemmarna kan välja att 1 % av deras bidrag går till ungdoms-förbundet istället för till Svenska Röda Korset

Alexanda Sjölin Falk och Anna Skalk

Motionen antagen avRKUF Stockholm Nordvästs styrelse

Motioner 5




Förbundsstyrelsens motionssvar om kryssrutaMotionären tycker att för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska kunna göra ett bra jobb och påverka vår omgivning behövs resurser. Därför föreslår motionären att vi ska påverka Svenska Röda Korset att införa möjligheten för sina medlemmar att ge 1 % av sin medlemsavgift till Ungdomsförbundet genom att de kryssar i en ruta på medlemstalongen.

I verksamhetsinriktningen för 2012-2014 som Riksårsmötet antog 2011 finns flertalet mål om att Röda Korsets Ungdomsförbund att ha en hållbar och långsiktig ekonomi. Det är alltså en mycket aktuell och viktig fråga som motionärerna lyfter: Hur skaffar Ungdomsförbundet resurser för att fortsätta göra sitt viktiga uppdrag?

Förbundsstyrelsen vet att det finns många engagerade medlemmar i Svenska Röda Korset som gärna bidrar till Ungdomsförbundets verksamhet, antingen via sin krets eller som enskilda rödakorsare. Om en kryssruta infördes skulle det innebära att varje person ger 2 kr av sin medlemsavgift på 200 kr. Det måste bli många personer för att det ska bli större summor. Dessutom har Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund principen att respektive organisation beslutar om sin egen medlemsavgift. För-bundsstyrelsen tror därför att det finns andra möjligheter att nå ut till dessa rödakorsare.

Förbundsstyrelsen har inlett arbetet med att nå målen i verksamhetsinriktningen. Bland annat har gene-ralsekreteraren fått i uppdrag att fortsätta och utveckla arbetet med externfinansiering av vår verksam-het. I januari 2012 gav förbundsstyrelsen dessutom ett ekonomiskt uppdrag till generalsekreteraren, där det ingår att se över möjligheter att betala sitt medlemskap och för privatpersoner och företag att ge gåvor både till våra lokalföreningar och till Ungdomsförbundet nationellt.

En annan viktig process som pågår just nu är att Svenska Röda Korsets beslutade om en ytterligare ned-skärning av verksamheten för att till slutet av år 2015 få en budget i balans. Beslutet innebär att cirka yt-terligare sjuttiotalet tjänster samt majoriteten av nationella kontor ute i landet läggs ned samt att ett antal verksamheter avvecklas. En del av Svenska Röda Korsets styrelses beslut är att Röda Korsets Ungdoms-förbunds årliga anslag, som hittills legat på 10 miljoner kronor per år, från och med år 2015 minskar till 8 miljoner kr årligen.

Även motionssvaret till förslaget om autogiro och rollfördelning mellan frivilliga och personal ger mer information om den här frågan.

I det läge som Svenska Röda Korset befinner sig i anser därför inte förbundsstyrelsen att det är rimligt att vi ska trycka på för att Svenska Röda Korsets medlemmar ska kunna ge delar av sin medlemsavgift till Ungdomsförbundet. Därför vill vi fortsätta det arbete som redan har påbörjats med att se över möjlighe-ter till externfinansiering.


Att avslå motionen


Färg på påverkanstorg: Röd

Motion om att Röda Korsets ungdomsförbund bör främja samhällets hållbara utveckling.Vi anser att Röda Korsets ungdomsförbund bör minska sin miljöpåverkan.

För att genomföra detta anser vi att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt undvika engångsför-packningar och servering av kött. Det är viktigt att kött beställs i förväg och vid servering av flera måltider bör det undersökas om någon måltid kan vara helt vegetarisk. Dock skall det vara tillåtet att servera kött om detta beställs i förväg men i övrigt skall detta inte vara ett alternativ. Vi anser även att tillbehör till mat som utgör en stor del av jordbruksutsläppen exempelvis ris i så stor utsträckning som möjligt skall undvikas. Det är mycket bättre att potatis serveras som tillbehör. Vi anser även att vatten på flaska inte skall vara något som i första hand beställs på möten inom ungdomsförbundet.

Därför yrkar vi på

Att Undvika engångsförpackningar, tillbehör till mat exempelvis ris och vatten på flaska.Att Servering av kött exempelvis smörgåsskinka endast får ske om detta beställs i förväg. Att Vid servering av flera måltider bör det undersökas om någon måltid kan vara helt vegetarisk.

Camilla Andersson BonnevierMedlem i Örebros lokalförening.

Styrelsen i Örebros lokalförening skrev under denna motion 2011-06-23

Motioner 6



Motion om policy för hållbar utveckling

Jag anser att RKUF i vissa sammanhang när det gäller att visa vad vi står för ihållbarhetsfrågor är otydliga. Först tänker jag koppla det resonemanget till SRK för att sedankomma över till tendenser jag iakttagit angående kost inom RKUF i allmänhet.

Angående SRK så kommer jag direkt in på det senaste årsmötet (2011) där RKUFshållbarutvecklingspolicy bara blev till snygga ord när vi rakt av accepterade SRKs kost därinte mycket var ekologiskt eller vegetariskt (se även vår, Örebros andra motion) Det är en riskatt RKUF inte tas på allvar när vi vacklar i våra ageranden, vi skriver/säger en sak i vår policymen agerar inte efter den. På senaste årsmötet hördes exempelvis många röster från RKUFaresom upplevde att de blivit överkörda eller motarbetade av SRK när det gäller tankar och idéerkringKupansutveckling.Villviblivälkomnade(omniminnsBengtWesterberghälsadeossinte ens välkomna i sitt öppningstal förra året) som en viktig självständig aktör hos SRK ochandra intressenter måste vi stå för vår egen policy, sätta ner foten och bryta trenden. Iframtiden ska det inte förekomma att RKUFare blir överkörda vare sig det gäller vad vi villäta eller tankar kring Kupans utveckling. Därför yrkar jag på att sats ett som ett steg i enriktning där vi tydligare och rakt av visar vad vi står för.

Nu över till kost i allmänhet inom RKUF. För bara ett par år sedan var det mycket mernoggrant vart vi åt (vegetariskt) under centrala styrelse/kassörs utbildningar med RKUF ochvi blev upplysta om att välja kost efter hållbar utveckling. Senaste året uppfattar jag det somatt vi har tagit steg tillbaka genom att (ofta) välja första bästa restaurang. Vi har åtminstoneinte blivit upplysta på samma sätt om vad vår policy säger kring kost och hållbar utvecklingnär vi varit ute och ätit på restauranger. Därför yrkas på att sats nummer två. Som enytterligare förklaring till varför att sats två behövs kan vi bara se på våra egna verksamheter iÖrebro där det finns verksamheter som ofta äter skinka vid sina träffar.


Att RKUF säger nej till SRKs kost om den inte lever upp till RKUFs policy.

Att riktlinjer tas fram hur vi ska agera för ökad spridning och medvetenhet kring RKUFs hållbarhets policy så att den genomsyrar hela RKUFs organisation och således även kan förmedlas till SRK och allmänheten.

Daniel Olsson Kassör ÖrebroStöds av styrelsen Örebro 7/2-2012.

Motioner 7



Motion angående återvinning

Hållbar utveckling är en del av Röda korsets ungdomsförbunds policy, och det är viktigt att ungdomsför-bundet följer sina grundprinciper genom att omsätta detta i praktiken. Ungdomsförbundet verkar redan för att matinköp ska vara rättvisemärkt och ekologiskt i största möjliga mån, men när det gäller avfall och källsortering finns det förbättringar som kan ske. En stor del av de matförpackningar som blir över slängs, istället för att återvinnas.

Ungdomsförbundet skulle istället kunna sträva efter att källsortera i så stor utsträckning som möjligt, i syfte att påverka miljön på ett positivt sätt. Det är av yttersta vikt att vi visar att vi står för våra åsikter genom att i praktiken följa dem, för att på så sätt visa vad vi i ungdomsförbundet står för.

Vi yrkar därför

Att det i Röda korsets ungdomsförbunds lokaler i så stor utsträckning som möjligt ska finnas till-gång till källsortering.

Att förbundsstyrelsen ska verka för att källsortering införs för återvinning även i Svenska Röda Korsets lokaler.

Alexanda Sjölin Falk och Anna Skalk

Motionen antagen av RKUF Stockholm Nordvästs styrelse

Motioner 8



Motionssvar på motion 6 - 8

Förbundsstyrelsens motionssvar till tre motio-ner om hållbar utveckling Tre motioner handlar om hållbar utveckling och förbundsstyrelsen har valt att besvara dessa gemensamt. Motion 6 anser att Röda Korsets Ungdomsförbund bör minska sin miljöpåverkan och betonar framförallt att vi bör undvika att använda engångsförpackningar och se över vilken mat vi väljer att äta vid våra träffar. Motion 7 fokuserar även den på kosten vid våra träffar och tycker att Ungdomsförbundet måste bli bättre på att visa var vi står i hållbarhetsfrågor, samt agera tydligare mot Svenska Röda Korset i dessa frågor. Motion 8 anser att Ungdomsförbundet ska sträva efter att källsortera i så stor utsträckning som möjligt.

Hållbar utveckling har länge varit viktigt i Röda Korsets Ungdomsförbunds arbete, både som ett verk-samhetsområde och som något som genomsyrar hur hela vår organisation agerar. Förbundsstyrelsen är därför glad att hela tre motioner berör detta viktiga område.

Röda Korsets Ungdomsförbund har en policy för hållbar utveckling som Riksårsmötet antar. Den berät-tar varför vi arbetar med hållbar utveckling, hur det grundar sig i rödakorsrörelsens fredsdefinition och hur vi konkret ska göra inom tre områden: att handla medvetet, att resa miljömedvetet och att påverka i världen.

I Ungdomsförbundet har vi många policyer. Att sprida information om dessa och att följa dem är vårt gemensamma ansvar, på lokal och gemensam nivå, av frivilliga och av personal. En policy kan aldrig reglera varje detalj av vårt agerande och förbundsstyrelsen anser inte att det är något som vi bör sträva efter, men det är vårt gemensamma ansvar att hålla våra policyer levande och uppdatera dem. Några av motionsförslagen vill förbundsstyrelsen därför föra in i policyn för hållbar utveckling. Några av de frågor och problem som motionärerna lyfter regleras redan i policyn. Förbundsstyrelsen föreslår också viss revidering av policyn, för att det ska bli tydligare vad vi anser viktigast när vi konsumerar i Ung-domsförbundet.

Frågor förbundsstyrelsen vill förtydliga och föra in i policyn för hållbar utveckling är:

• Engångsförpackningar – nämns inte i policyn idag. Förbundsstyrelsen håller med motionärer-na att engångsförpackningar inte är bra att använda sig av, men är också medveten om att det kan bli problematiskt i vissa lägen i vår verksamhet att inte använda oss av detta, till exempel på en picknick eller när vi beställer mat till möten och utbildningar. Därför föreslår vi en ändring i policy som säger att vi ska sträva efter att inte köpa och använda oss av engångsmaterial men att vi är medvetna om att det är svårt att helt undvika.

• Riktlinjer – vi har ett gemensamt ansvar för att följa de regler vi tillsammans beslutat om. För-bundsstyrelsen tror inte att fler dokument med riktlinjer kommer göra att vi tar ett större ansvar, utan att vi istället ska kommunicera tydligare gällande vår policy. Därför föreslår vi ett tillägg i policyn om att vi vid arrangemang på gemensam nivå ska upplysa om policyn i anmälningsför-farandet.


Frågor som redan är reglerade i policyn för hållbar utveckling:

• Tillbehör till mat exempelvis ris och vatten på flaska – i policyn står att ”mat och fika som vi köper (…) ska ta hänsyn till miljön samt att ”Vi ska välja varor som tillverkas eller odlas lokalt”. Förbundsstyrelsen anser inte att vi ska reglera vårt agerande mer än så. Vi har redan idag ibland svårt att hitta leverantörer som motsvarar våra krav på hållbar mat. Att undvika till exempel ris kan bli mycket svårt i praktiken. Det är också svårt att överblicka hur vi rent ekonomiskt påverkas.

• Källsortering – i policyn för hållbar utveckling står redan att vi ska källsortera avfall, som krav

på gemensam nivå och som något som ska eftersträvas på lokal nivå. Här måste vi ta ett gemen-samt ansvar och med vår policy i ryggen utveckla vår återvinning och påverka Svenska Röda Korset.

• Svenska Röda Korsets kost – i policyn för hållbar utveckling står att vi ska påverka Svenska Röda Korset att ta större ansvar för hållbar utveckling. Det står också i vår verksamhetsinriktning. Detta är något vi gjort och gör på flera sätt. Att vår moderorganisation överhuvudtaget har tagit fram en egen policy för hållbar utveckling kommer från en motion Ungdomsförbundet skrev till Riksstämman för flera år sedan. Förbundsstyrelsen tror att vi kommer längre med dialog än kon-frontation med vår moderorganisation och samverkan är mycket viktigt för Ungdomsförbundet. Därför vill vi inte säga nej till samarbete på grund av mat med Svenska Röda Korset. Istället ska vi, som det står i policyn, alltid ha den med oss i våra samarbeten. En av motionärerna tar upp Ungdomsförbundets agerande vid förra årets Riksmöte som vi hade tillsammans med Svenska Röda Korsets Riksstämman. Svenska Röda Korset har inte samma hårda policy som Ungdomsför-bundet, men frukten som serverades var ekologisk och stor del av maten var närproducerad.

Frågor där vi tycker att vår policy är tillräcklig som den är idag:

• Servering av kött – i policyn står idag: ”På möten och utbildningar på gemensam nivå ska vegetarisk mat serveras som huvudalternativ eftersom vegetarisk mat kräver betydligt mindre energi och resurser att producera än kött.” Detta är ett tydligt ställningstagande, som bryter mot den gängse normen i samhället, att vegetariskt är det avvikande. Genom att servera vegetarisk mat som huvudalternativ vänder vi på en av de dominerande normerna i vårt samhälle och får många att tänka till. Förbundsstyrelsen tycker att det tydligt visar var vår organisation står. Dock är det viktigt att Röda Korsets Ungdomsförbund är en öppen och tillgänglig organisation, där alla känner sig välkomna, köttätare som vegetarianer. Vi vill inte skrämma bort dem som inte gått med i Ungdomsförbundet utifrån dessa ställningstaganden. Förbundsstyrelsen vill hellre att vi ge-nom nyfikenhet och att vända upp och ner på saker kan diskutera hållbar utveckling tillsammans ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt att Ungdomsförbundet tar tydlig ställning för hållbar utveckling och att vi tar vårt ansvar. I vår policy står det att ”Vi ska alltid tänka på vad som är bäst för en hållbar utveckling och agera därefter”. Eftersom det inte går att täcka in alla tänkbara områden i en policy är den övergripande ansatsen det viktigaste och att policyn är känd bland våra medlemmar och frivilliga.



Att avslå motion 6

Att anse motion 8 om återvinning besvarad med hänvisning till ovanstående svar

Att anse att-sats ett i motion 7 besvarad med ovanstående svar

Att avslå att-sats två och tre i motion 7

Att anta förslag på uppdaterad policy för hållbar utveckling för Röda Korsets Ungdomsförbund

Förbundsstyrelsens förslag på reviderad policy för hållbar utveckling medföljer som bilaga nedan.


Bilaga - Motionssvar på motion 6 , 7 & 8

Hållbar utvecklingDetta är Röda Korsets Ungdomsförbunds policy för hållbar utveckling. Policyn finns för att medlemmar och anställda ska få hjälp att bedriva den dagliga verksamheten i enlighet med en social, ekonomisk och ekolo-giskt hållbar utveckling. I samband med anmälningar till våra arrangemang på gemensam nivå ska policyn göras tydlig för deltagarna.

Vi arbetar med hållbar utveckling på två sätt. Det ena sättet är genom att sprida information och påverka individer, i synnerhet ungdomar, men även andra aktörer i samhället om hur de kan bidra till fred och hållbar utveckling. Det andra sättet är genom vårt eget agerande i våra verksamheter och hur vi både lokalt och på gemensam nivå använder pengar och andra resurser. Policyn för hållbar utveckling beskriver hur vi både på den lokala och gemensamma nivån ska arbeta. Om vi alla arbetar utifrån vår policy för hållbar utveckling kan vi verkligen göra skillnad!

Varför arbetar vi med detta?

Lindra och förhindra mänskligt lidandeUppdraget att lindra och förhindra mänskligt lidande förenar världens alla rödakorsföreningar och står som ändamålsparagraf i samtliga rödakorsföreningars stadgar. Många konflikter i världen orsakas av en orättvis fördelning av makt och jordens resurser. Miljöförstöring och kränkningar av rättigheter runt om i världen or-sakar stort lidande för människor och får förödande konsekvenser som kan vara svåra att överblicka. Röda Korset ser samband mellan miljöförstöring, klimatförändringar och ökad fattigdom, ökad migration och stora hälsorisker samt ökade risker för krig och konflikter om knappa resurser.

I rödakorsrörelsen är frågan av stor betydelse såväl i Sverige som internationellt. Vid Röda Korsets gene-ralförsamling i Genève 2007 togs klimatförändringar för första gången upp i rödakorsrörelsen som en av de stora globala utmaningarna för mänskligheten. En resolution antogs under mötet som understryker att röda-korsrörelsen ska arbeta med klimatförändringarnas effekter i sitt katastrofarbete. Rörelsen ska också arbeta för att väcka medvetenhet om klimatförändringarnas förödande konsekvenser för mänskligheten samt deras orsaker.

Ett arbete för fredI vårt arbete med hållbar utveckling är Röda Korsets fredsdefinition som togs fram vid en världskonferens om fred 1977 i Bukarest en viktig plattform. I Röda Korsets fredsdefinition står: ”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan […] respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov”. Vidare stöder vi vårt arbete på den erfarenhet vi som internationell rörelse har av att möta män-niskor i utsatta situationer orsakade av miljöförstöring, klimatförändringar och omänskliga arbetsförhållanden.

Mänskliga rättigheter och social trygghetIdag sker mycket av världens produktion under kränkande, livsfarliga eller skadliga omständigheter, utan res-pekt för mänskliga rättigheter eller miljö. Ansvaret för att förändra detta ligger hos företagen, hos staterna och hos konsumenterna som köper varorna. Hotet mot miljön kommer dels från rika länder där man använder för mycket energi och naturresurser, men också från fattiga länder där man inte har råd eller möjlighet att ta hän-syn till miljön på lång sikt. Vår policy för hållbar utveckling är ett sätt att i vårt vardagliga föreningsliv främja en social trygghet världen över.

Unga för unga – världen överRöda Korsets Ungdomsförbund arbetar enligt principen av unga för unga. Vi är unga människor i Sverige som ser hur vårt agerande som organisation eller som unga konsumenter påverkar andra unga i världen. Vi vill att alla unga ska ha möjlighet till en trygg framtid, något som förnekas de som lever i extrem fattigdom på grund av miljöförstöring, konflikter eller naturkatastrofer. Det förnekas även de unga som arbetar istället för att gå i skolan, som har arbeten där de mänskliga rättigheterna inte respekteras eller efterlevs. Vi som unga i


Bilaga - Motionssvar på motion 6 , 7 & 8

Sverige vill genom vårt arbete för hållbar utveckling förbättra möjligheterna för unga i hela världen.

Så här ska vi arbetaDe val vi gör idag kan göra skillnad för vad som kommer att hända med världen i framtiden. Vi ska arbeta i var-dagen i Sverige för en hållbar utveckling i hela världen. Vi kan bland annat påverka genom hur vi reser, vilken mat vi äter och hur mycket energi vi använder. Vi kan välja varor och tjänster som är producerade med respekt för mänskliga rättigheter och som tar hänsyn till miljön.

Röda Korset är en stor organisation, där medlemmar och anställda i sitt engagemang till exempel skickar många brev och reser mycket. Om alla i organisationen tänker på konsekvenserna av sina val kan vi göra stor skillnad. För att öka effekterna ännu mer ska vi sprida policyn i nätverk där vi arbetar. Vi ska alltid tänka på vad som är bäst för en hållbar utveckling och agerar därefter.

Ett medvetet agerande kräver också att vi ändrar på vårt sätt att göra inköp. För att kunna få tag i ytterligare rättvist producerade varor kan det krävas att vi har god framförhållning och att vi ägnar mera tid åt att leta leve-rantörer. Då vi satsar på dyrare men mera försvarbara produkter kan det vara lämpligt att vi mera noga tänker igenom budskapet på t-shirtar och texten i broschyrer så att de kan vara gångbara i flera sammanhang.

Mål för arbetet med hållbar utvecklingRöda Korsets Ungdomsförbund har följande mål för sitt arbete med hållbar utveckling.

1. Att handla medvetet2. Att resa miljömedvetet3. Att påverka i världen

Att handla medvetetOmvärlden påverkas av vilka varor och tjänster vi köper och använder. Vi kan inte låta bli att påverka världen, men vi kan välja hur vi påverkar. Vi vill använda vår makt som medvetna konsumenter för att arbeta för en håll-bar utveckling i en fredlig värld. Vi tar vårt ansvar genom att köpa varor och tjänster som tar hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter. Men det stannar inte bara vid inköp utan hur vi använder varan och vad vi gör med den när den är förbrukad är också viktiga aspekter.

Idag finns det många svåra val att göra om man vill konsumera hållbart. Röda Korsets Ungdomsförbund är medlemmar i Föreningen Fairtrade, en märkning som garanterar att de mänskliga rättigheterna har efterlevts i produktionen. Detta är ett exempel på varor som bidrar till en hållbar utveckling. Att handla den mest miljövän-liga produkten kan också vara svårt att avgöra idag. Röda Korsets Ungdomsförbund uppmuntrar medlemmar och lokalföreningar att handla antingen produkter som har en trovärdig miljömärkning, exempelvis KRAV, eller att välja närproducerade produkter.

Vi ska alltid: • Köpa mat och fika som är fairtrademärkt eller har motsvarande likvärdig märkning på de produkter där

det finns. På lokal nivå kan det ibland vara svårare att hitta dessa märkningar. Om det inte finns på lokal nivå ska föreningen arbeta för att utöka utbudet.

• Köpa mat och fika som tar hänsyn till miljön. Det bör vara ekologiskt odlat eller närproducerat.• På möten och utbildningar på gemensam nivå ska vegetarisk mat serveras som huvudalternativ efter-

som vegetarisk mat kräver betydligt mindre energi och resurser att producera än kött. • Källsortera avfall. Detta ska vara ett krav på den gemensamma nivån och på lokal nivå så långt det är

möjligt.

Vi ska sträva efter:• Att välja varor som tillverkas eller odlas lokalt.• Köpa miljömärkta och socialt hållbara alternativ, till exempel rengöringsmedel, kontorsmaterial, PR-


och informationsmaterial, t-shirts. • Att inte köpa och använda oss av engångsmaterial, men är medvetna om att det är svårt att helt und-

vika. • Att gamla datorer och kontorsmöbler ska återvinnas eller återanvändas och därmed inte slängas.

Att resa miljömedvetetResande påverkar miljön, och medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund reser mycket till och från möten och arrangemang. Det är viktigt att resa på det sätt som är bäst för miljön, så länge inte priset blir orimligt eller resan tar orimligt lång tid. Vi väljer enbart porrfria hotell/vandrarhem, vi menar att exploatering och ob-jektifiering inte är förenligt med hållbar utveckling. I största möjliga utsträckning ska övernattningsstället vara miljöanpassat. Policyn för hållbar utveckling kompletteras av reseriktlinjer för frivilliga och förtroendevalda som förbundsstyrelsen beslutar om varje år.

Detta är några exempel:• Vi ska alltid välja att resa med tåg såvida kostnaden eller restiden inte blir orimlig• På korta resor ska vi cykla, åka med kollektivtrafik eller samåka när det går. Vi ska inte åka bil om det

inte är nödvändigt.• Vi ska välja att ha telefonkonferens i stället för fysiskt möte då det är lämpligt och möjligt.

Att påverka i världenUngdomsförbundet är en liten del av en stor organisation, men vi har goda möjligheter att påverka andra. Det är viktigt att vi utnyttjar dessa möjligheter. Vi kan påverka Svenska Röda Korset att ta större ansvar för hållbar utveckling, så att de till exempel också köper in produkter som tar hänsyn till miljö och mänskliga rät-tigheter. Vi kan också i olika sammanhang belysa hur individen kan bidra till en hållbar utveckling genom sitt handlande.

Detta är några exempel:• Vi ska ha med oss vår policy för hållbar utveckling i våra samarbeten, särskilt samarbeten med

Svenska Röda Korset.• När vi diskuterar hållbar utveckling i media och andra offentliga diskussioner eller har kontakt med

andra organisationer och myndigheter ska vi belysa hur t.ex. miljöproblem och en orättvis fördelning av resurserna hänger samman med fattigdom, handel, krig och brott mot mänskliga rättigheter.


Färg på påverkanstorg: Grön

Motion om det centrala utskicketAlla medlemmar i en lokalförening inom RKUF har rätt att få information om när och var föreningsårsmötet kommer att hållas. Det är en viktig del av föreningsdemokratin som innebär att alla medlemmar ska kunna påverka den verksamhet som RKUF bedriver. Många lokalföreningar upplever dock att brevutskicket av kallelse till föreningsårsmötet kostar mycket pengar i förhållande till vad det ger, dvs väldigt få av de som får utskicket kommer sedan på föreningsårsmötet. Brevutskicket står även i kontrast mot RKUF:s strävan att arbeta för hållbar utveckling, då mycket papper och kuvert går åt till dessa utskick.

Idag kan man skicka ett mejl med kallelse till föreningsårsmötet till de medlemmar som har uppgett sin e-postadress. Problemet är dock att väldigt få medlemmar har uppgivit sin e-postadress, vilket innebär att lokalföreningarna ändå måste skicka brev med kallelse till årsmötet till de allra flesta medlemmarna. Om vi kunde få medlemmarna att uppge sin e-postadress skulle det spara mycket tid och pengar och det skulle även spara på miljön.

För att kunna uppmana medlemmarna att uppge sin e-postadress måste vi nå dem på något sätt. Varje år skickas det ut ett centralt utskick där tidigare medlemmar i RKUF uppmanas betala medlemsavgiften för året. Detta utskick skulle vara ett ypperligt tillfälle att även uppmana dessa medlemmar att uppge sin e-postadress.

Jag yrkar därför att:

Att RKUF i alla centrala utskick uppmanar RKUF:s medlemmar att uppge sin mejladress

Erika CharpentierOrdförande i Stockholm-Sydvästs lokalförening

Motionen antagen på RKUF Stockholm-Sydvästs styrelsemöte 120412 och RKUF Stockholm-Nordvästs styrelsemöte 120411

Motioner 9




Förbundsstyrelsens motionssvar om centrala utskickMotionären menar att brevutskick av kallelse och handlingar är dyra både ekonomiskt och i förhållande till Röda Korsets Ungdomsförbunds strävan att arbeta för en hållbar utveckling. Motionären vill därför att medlemmar i alla nationella utskick uppmanas att anmäla sin e-postadress.

Enligt våra stadgar ska alla medlemmar få kallelse till föreningsårsmötet vilket innebär att alla medlem-mar måste få ut informationen antingen via e-post eller per traditionell post. Det är precis som motionären påpekar en viktig del av vår föreningsdemokrati.

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att Röda Korsets Ungdomsförbund på alla möjliga sätt i sin kommunikation ska erbjuda och påminna medlemmar om att lämna in sin mejladress. Det finns många exempel på andra organisationer som regelbundet erbjuder och tipsar medlemmar om att uppge sin mejl-adress. Det finns inget skäl till att Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara sämre än dem.

Genom att vi använder e-post i större grad som kommunikationsverktyg sparar vi tillsammans både resur-ser och miljö. Dialogen blir enklare, tydligare och betydligt effektivare.


Att bifalla motionen



Motion om att införa nationell pott för kam-panjmaterial

Medlemsvärvning är en förutsättning för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska fortsätta kunna bedriva humanitärt arbete i Sverige. Ju fler medlemmar vi är desto fler behövande kan vi hjälpa. Lokalförening-arna rekryterar i dagsläget på bland annat skolor, mässor och festivaler. För att kunna bedriva fram-gångsrik medlemsrekrytering på utåtriktade evenemang är det viktigt att det finns aktuellt kampanjmate-rial att dela ut till intresserade ungdomar.

På många av de utåtriktade evenemangen som lokalföreningarna närvarar på finns det deltagare från hela landet. Ett sådant exempel är Sveriges Unga Muslimers Konferens som årligen hålls i Stockholm. Det är dyrt för lokalföreningarna att själva behöva trycka upp material och det blir extra kostsamt när man dessutom värvar medlemmar till andra lokalföreningar.

För att ingen lokalförening ska behöva säga nej till att delta vid evenemang där man kan värva medlem-mar till ungdomsförbundet anser vi att det behövs en nationell kampanj-pott under förbundsstyrelsen som lokalföreningarna kan söka pengar från till rekryteringsinsatser.

Vi yrkar därför

Att en nationell pengar-pott för rekryteringsinsatser införs under förbundsstyrelsen som lokalfören-ingarna kan söka medel från för att finansiera kampanjmaterial till rekryteringsinsatser

Sara Kukka-Salam Motionen antagen av RKUF Stockholm Nordvästs styrelse RKUF Stockholm Sydvästs styrelse

Motioner 10




Förbundsstyrelsens motionssvar om nationell pott för kampanjmaterialMotionären anser att det är viktigt att det finns aktuellt kampanjmaterial för att kunna bedriva fram-gångsrik medlemsrekrytering vid utåtriktade evenemang. Enligt motionären är det dyrt för lokalfören-ingen att trycka upp kampanjmaterial. För att lokalföreningen ska kunna delta vid evenemang och värva medlemmar efterlyser motionären en nationell kampanjpott som lokalföreningarna kan söka pengar från.

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att medlemsvärvning är viktigt då många medlemmar är en förutsättning för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska fortsätta kunna bedriva humanitärt arbete i Sverige för barn och unga. Att vi är många medlemmar ger oss en stark röst och resurser till vårt arbete.

Medlemsavgiften är ett tillskott i lokalföreningens ekonomi. Det är även bland våra medlemmar vi ofta finner nya frivilliga till våra verksamheter. Förbundsstyrelsen är mycket positiv till att lokalföreningar vill närvara på evenemang och förstår lokalföreningens behov av kampanj- och rekryteringsmaterial vid dessa medlemsvärvningsinsatser.

Lokalföreningarna kan redan idag söka pengar ur den nationella så kallade regionpotten. Ur denna nationella pott kan lokalföreningen söka pengar för kostnader som rör just materialkostnader, medlems-vård, medlemsvärvning och rekryteringskostnader. Lokalföreningen söker pengar på en enkel blankett och när pengarna är använda återredovisas föreningen vad pengarna har gått till på en återredovis-ningsblankett.

Målet är att det ska vara enkelt och gå snabbt att söka pengar till olika delar av verksamheten. Riktlin-jerna för regionpotten uppdaterades under 2011 och konsulenterna har spridit information om potten till alla lokalföreningar och verksamheter genom till exempel e-post och via deras facebooksidor.

Förbundsstyrelsen vill fortsätta ha en pott för lokalföreningarna eftersom vi tror att det gör det enklare att söka pengar och hitta rätt. Eftersom det redan går att söka pengar för marknadsföring och medlems-rekrytering ur regionpotten anser förbundsstyrelsen motionen besvarad. Däremot behövs fler insatser för att göra informationen tillgänglig för alla, till exempel att ha informationen på vår hemsida när den uppdateras.


Att anse motionen besvarad



Motion om nationell marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis

Jourhavande kompis är en verksamhet inom Röda Korsets Ungdomsförbund som engagerar ett 80-tal frivilliga på sju orter runtom i Sverige. Verksamheten går ut på att bemanna en telefonjour och en chatt-jour, och ta emot samtal från barn och ungdomar upp till 25 år gamla. Jourhavande kompis syfte är att vara ett stöd för barn och ungdomar som har det svårt, vara en första hjälp och ge hjälp till självhjälp.

Jourhavande kompis tog under 2011 emot 3313 seriösa samtal via telefon och chatt. Antalet ungdomar som vänder sig till Jourhavande kompis har minskat under det senaste året. Chatten låg tidigare på siten www.ungdomar.se, men har av bl.a. kostnadsskäl flyttats till RKUF:s hemsida. I och med flytten har anta-let chattare drastiskt minskat. Telefonjouren har också sett ett minskande antal användare, och mer och mer av verksamheten handlar om att hantera de s.k. jourmissbrukare som ringer in. Jourmissbrukare kan t.ex. vara äldre män som lockas av att det ofta är yngre tjejer som bemannar jouren.

De lokala jourerna lägger själva tid och budget på att marknadsföra Jourhavande kompis utåt, genom t.ex. mailutskick till kuratorer och affischering på skolor. Jourerna har dock begränsade resurser, vilket gör att det ofta blir lokala marknadsföringskampanjer. Detta gör att medvetenheten om att Jourhavande kompis finns riskerar att vara fortsatt låg bland ungdomar som bor på andra orter. Det är viktigt att alla ungdomar i Sverige vet om att Jourhavande kompis finns som ett alternativ när man behöver någon att prata med. Jourhavande kompis ska vara ett begrepp som finns i bakhuvudet hos alla Sveriges ungdo-mar, så att det blir ett naturligt ställe att vända sig till när en svår situation uppstår.

Att fler ungdomar hittar till Jourhavande kompis är viktigt av flera skäl. Dels går mycket engagemang och tid till spillo när frivilliga sitter sysslolösa. Det kan vara svårt att hålla engagemanget uppe när ett jourpass ibland kan innebära att inte ta emot ett enda samtal. Men framförallt är det en viktig verksam-het som fyller ett tomrum för många ungdomar som inte har någon annan att prata med. Det får vi ofta bekräftat av ungdomar som vänder sig till oss och är tacksamma för att kunna prata med någon utom-stående i sin egen ålder.

Vi vill få möjlighet att använda oss av vårt engagemang och kunna stödja ännu fler barn och ungdomar, för vi vet att det finns ett stort behov av oss.

För att uppnå att fler av Sveriges ungdomar känner till Jourhavande kompis behövs en långsiktig, na-tionell marknadsföringskampanj. Vi tror att internet kan vara ett bra sätt att nå ut till ungdomar. Idag är internet en naturlig del av många ungas vardag. Därför kan hemsidor som unga besöker vara bra platt-formar för att marknadsföra Jourhavande kompis mot sin målgrupp. Målgruppsanpassad marknadsfö-ring är viktigt eftersom det minskar risken för att marknadsföringskampanjen ökar antalet jourmissbru-kare. Därför bör kampanjen inriktas mot hemsidor som har ungdomar som sin huvudsakliga målgrupp. Eftersom en del av Jourhavande kompis är en chatt är det naturligt att marknadsföringen också sker på internet. Genom en internetkampanj skulle vägen mellan annons och att en person börjar använda sig av Jourhavande kompis vara kort, eftersom det kan räcka med att klicka på en banner för att komma

Motioner 11


direkt till chatten eller få information om telefonnumret till telefonjouren. Vi tror att det är viktigt att tänka långsiktigt med en marknadsföringskampanj, så att begreppet Jourhavande kompis får chans att sätta sig. Därför vill vi prioritera en långvarig kampanj, även om det skulle innebära att kampanjen måste koncentreras till ett fåtal ställen.

Vi yrkar därför

Att riksårsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att, i samråd med jourorterna, undersöka vilka plattformar som ungdomar använder sig av på internet och som kan vara aktuella för en na-tionell marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis. Fokus ska ligga på långsiktig synlig-het och målgruppsanpassning.

Att Röda korsets Ungdomsförbund genomför en nationell marknadsföringskampanj på internet för Jourhavande kompis utifrån förbundsstyrelsens kartläggning.

Jourhavande kompis, UmeåJourhavande kompis, LundJourhavande kompis, UppsalaJourhavande kompis, StockholmJourhavande kompis, ÖrebroJourhavande kompis, GöteborgJourhavande kompis, Östersundgenom Helena Kuhlefelt, medlem i Umeå lokalförening

Lokalföreningen i Umeå beslutade på styrelsemöte 2012-04-02 att ställa sig bakom motionen. Lokalföreningen i Örebro beslutade på styrelsemöte 2012-04-02 att ställa sig bakom motionen. Lokal-föreningen i Stockholm Sydväst beslutade på styrelsemöte 2012-04-12 att ställa sig bakom motionen.Lokalföreningen i Uppsala beslutade på styrelsemöte 2012-04-12 att ställa sig bakom motionen.




Förbundsstyrelsens motionssvar om mark-nadsföring av Jourhavande Kompis

Motionärerna vill att förbundsstyrelsen genomför en undersökning av vilka forum som är strategiska att marknadsföra Jourhavande kompis i. Fokus ska ligga på att långsiktigt nå målgruppen. Utöver detta vill motionärerna att gemensam nivå skjuter till ekonomiska medel för en nationell marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis.

Förbundsstyrelsen anser att motionärernas beskrivning av Jourhavande kompis som en omfattande och välfungerande verksamhet på ett korrekt sätt återspeglar verkligheten. Jourhavande Kompis är idag en verksamhet som engagerar många frivilliga. Under en längre tid har verksamheten etablerat sig som en av våra mest kända. Detta reflekteras också i den uppslutning av motionärer som motionen samlar.

Motionärerna lyfter fram att långsiktig marknadsföring är en förutsättning för att verksamheten Jourha-vande kompis ska kunna fortsätta vara det stöd för unga i Sverige som den är idag. Detta håller för-bundsstyrelsen med om. Marknadsföring behövs för att unga i Sverige ska veta om verksamheten och kan använda sig av den och är en förutsättning för att Jourhavande Kompis ska kunna nå sin potential.

Jourhavande Kompis ekonomiIdag finansieras den del av Jourhavande kompis som bedrivs via chatt av företaget Telenor. Detta upp-fattar förbundsstyrelsen som ett i stora drag väl fungerande sätt att bedriva denna verksamhet. I dags-läget är finansiering från Telenor säkrad fram till årsskiftet 2012-2013. Arbetet för att förlänga alternativt omskapa denna finansieringsform har tagit vid. Förbundsstyrelsen ser stor potential för att företagssam-arbete även i fortsättningen ska kunna vara en del av Jourhavande kompis finansiering.

Under våren 2011 beslutade förbundsstyrelsen baserat på förbundets ekonomiska förutsättningar att verksamheten Jourhavande kompis ska vara självfinansierad. Detta innebär inte att förbundsstyrelsen ta-git sin hand från verksamheten. Snarare innebär detta att verksamheten i likhet med övriga verksamheter delvis själv ansvarar för att söka pengar och budgetera för sin verksamhet.

Att verksamheten är självfinansierad ligger i linje med de ekonomiska mål som Riksårsmötet antog 2011. I Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning för 2012-2014 är till exempel ett av de ekono-miska målen att vi ska se över möjligheterna för att få en ökad andel av vår totala ekonomi finansierad genom företagssamarbeten. Att verksamheten är självfinansierad innebär alltså inte att externfinansiering utesluts, endast att tillförsel av ekonomiska resurser från gemensam nivå i Röda Korsets Ungdomsförbund inte används.

För att förverkliga de ekonomiska målen i verksamhetsinriktningen har förbundsstyrelsen i sitt ekono-miska uppdrag till generalsekreteraren lyft just frågan om fler företagssamarbeten som ett sätt att stärka Röda Korsets Ungdomsförbunds ekonomi på längre sikt. Detta innefattar liksom i dagsläget också Jour-havande kompis.


Utvärdering och framtidenUnder 2011 beslutade förbundsstyrelsen att en utvärdering skulle göras för att se hur självfinansieringen av Jourhavande kompis fungerar och genomföra en handlingsplan. Det ursprungliga slutdatumet för uppföljning av utvärderingen och handlingsplanen var årsskiftet 2011-2012 men förbundsstyrelsen in-väntar fortfarande resultaten från utvärderingen. Detta medför att förbundsstyrelsen idag inte med säker-het kan säga vilka faktorer som inverkar på Jourhavande kompis ekonomiska del av verksamheten.

I dagsläget har Jourhavande kompis ca 200 000 kr i sparade medel att disponera. Detta är pengar som söktes av Jourhavande kompis för ett par år sedan. Detta belopp beräknas täcka den löpande verksamheten för telefonjouren fram till årsskiftet 2013-2014. Därutöver behöver pengarna också räcka till chattjouren i fall samarbetet med Telenor av någon anledning måste avslutas.

De lokala jourerna kan gemensamt välja att disponera dessa pengar annorlunda. Till exempel kan man välja att använda en del till marknadsföring men då måste också pengar för den löpande driften säk-ras på annat sätt. Förbundsstyrelsen vill också belysa möjligheten att söka pengar från den så kallade regionpotten. Regionpotten är avsedd för att verksamheter och lokalföreningar ska kunna söka pengar för till exempel marknadsföring.


Att avslå motionen



Motion om nätverk för lokalföreningarPå regionträffen för Region Öst i fiol fick vi följande fråga: Varför finns min lokalförening?

Två svar framhävdes speciellt - Förverkliga Röda Korsets Ungdomsförbunds mål lokalt - Vara Röda Korsets Ungdomsförbunds ansikte utåt

Röda Korsets Ungdomsförbund är en organisation med förankrade lokalföreningar som skall bedriva arbetet lokalt. Detta innebär att lokalföreningarna ska anordna allt från medlemsaktiviteter till att bedriva verksamheter för olika behovsgrupper. Som förening vet man att detta blir en hel del arbete och för en styrelse ingår ofta mycket administrativt arbete som skulle kunna förenklas.

Det senaste året har lokalföreningen i Linköping arbetat hårt för att kunna förlägga mer tid och fokusera på behovet, istället för att förlägga alltför mycket fokus på administrativt arbete. Det har visat sig att detta varit mycket svårt och att det krävts stora insatser av framförallt styrelsen. Utifrån detta påbörjades diskus-sionerna om hur man skulle kunna förbättra situationen och minska den arbetsbelastning som styrelsen upplever och vi konstaterade nästan genast att detta problem är något som inte enbart drabbat Linköping, utan även andra lokalföreningar.

Det administrativa arbetet kan exempelvis bestå av att trycka upp eget marknadsföringsmaterial, kontakta externa personer för att få hjälp, göra egna mallar på protokoll och dagordningar, styra upp utbildningar för våra frivilliga, göra egna broschyrer och affischer och skriva samarbetsavtal. Ett arbete som kan vara väldigt roligt men även belastande då det blir för mycket administrativt arbete. Därför föreslår Linköpings styrelse att man skall upprätta ett verksamhetsnätverk likt en databas där varje lokalförening kan ladda upp material och hämta inspiration från varandras arbete och på så sätt avlastas arbetsmässigt. Vi tror att detta skulle leda till avlastning för samtliga parter!

Ett verksamhetsnätverk skulle kunna innebära att man lägger upp exempelvis handlingar till ett årsmöte eller marknadsföringsmaterial som resterande lokalföreningar skall kunna dra nytta av eller hämta inspira-tion från. Tanken med detta är att minimera det arbete som samtliga styrelser i Sverige gör parallellt och således öka möjligheten för att åstadkomma nya saker och fokusera på behovsgrupper i samhället. Detta nätverk skulle också kunna fungera som en utkörsport från både personal och förbundsstyrelsen där de exempelvis kan publicera material som föreningshandboken, utläggningsblanketter och handlingar till kommande RÅM. I och med detta tror vi att man lättare kan fokusera på att förverkliga Röda Korsets Ungdomsförbunds mål lokalt och tillika vara dess ansikte utåt.

Vi yrkar därför:

Att införa ett nätverk på nationell nivå för lokalföreningar där lokalförningarna skall kunna dela material och information internt.

Att senast årsskiftet 2012/2013 arbetat fram ett hållbart nätverk som kan användas av samtliga lokalföreningar i Sverige.

Motioner 12

Styrelsen för RKUF Linköping




Förbundsstyrelsens motionssvar om att införa ett nätverk för lokalföreningarnaMotionärerna vill införa ett nätverk för lokalföreningarna där de kan dela med sig av marknadsförings-material, samarbetsavtal och andra dokument som andra föreningar kan ha nytta av. Motionärerna vill minska tiden som idag går åt till administrativt arbete. De föreslår därför att upprätta ett verksamhetsnät-verk likt en databas där varje lokalförening kan ladda upp material och hämta inspiration från varandra och på så sätt avlastas arbetsmässigt.

Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det är viktigt att vi har en bra struktur för hur vi kan samla upp och sprida information som kan vara användbar för många olika föreningar. Det är otroligt viktigt att frivilliguppdraget ska kännas inspirerande och givande och att mycket kraft och energi ska kunna läggas på att utveckla sin förening. En viss administrativ insats kommer alltid att krävas men finns möjligheten att underlätta detta arbete är det viktigt att ta vara på den möjligheten.

Till viss del sker det redan genom hemsidan och föreningshandboken som ligger där men det behöver utvecklas ytterligare för att inkludera de delar motionärerna nämner, såsom marknadsföringsmaterial och förslag på avtal.

Det ska finnas bra verktyg för att de administrativa delarna av frivilligarbetet ska bli så lätta som möjligt att utföra och att viktig energi istället kan fokuseras på att starta upp verksamheter och på andra sätt möta de behov som finns i samhället.

Förbundsstyrelsen ser också en fördel i att informationen blir så samlad som möjligt så att det är tydligt för alla var man ska vända sig för att hitta den. Därför bör arbetet med att ta fram en sådan databas bli en del av hemsideutvecklingen som just nu pågår så att databasen blir en del av den nya hemsidan.

Strukturen för hur detta ska gå till behöver ses över i och med översynen av hemsidan, och vi behöver även undersöka vilka tekniska lösningar som finns. Till exempel kanske visst material måste kunna låsas för att bara ses av medlemmar och så vidare. Det är också viktigt att strukturen blir tydlig och enkel att använda så att informationen finns tillgänglig för alla som behöver den.


Att bifalla motionen med tillägget att framtagandet av nätverket blir en del av hemsidesutveck-lingen



Motioner 13

Motion om breddning av målgrupp för kommunikation

”Röda Korsets Ungdomsförbund jobbar för en värld där unga känner sig trygga och mår bra. Det kan du också göra. Du kanske vill ställa upp för jämlikhet, vänskap och självkänsla genom att bli ledare för någon av våra tjej- och killgrupper. Eller motverka utanförskap, mobbning och ensamhet genom att bli Jourhavande kompis. Eller gå med i någon av våra Kosmos kompisgrupper, där du kan ge din vänskap till någon som verkligen behöver den. Om du inte redan är medlem i Ungdoms-förbundet – bli det! Och ställ upp för det du tror på.” (RKUFs hemsida)

RKUF är ett ungdomsförbund där alla välkomnas och där ungdomar får chansen att utveckla sin förmåga att hjälpa till i olika aktiviteter eller starta något eget inom ramen för Röda Korsets grundprinciper om så önskas. Via hemsidan är det lätt att hitta sin egen stad och på så vis få kontakt med den aktivitet som just du önskar engagera dig inom. Via rekryteringstillfällen på skolor, mässor osv finns det ytterligare möjlig-heter till att få information om hur det går till att få kontakt med RKUF. Dock utgår all denna information, samt våra dokument, från att den som läser detta eller hör vår information söker sig till oss för att bli med-lem och/eller frivillig i våra verksamheter. Se exemplet ovan med citat från hemsidan.

Att rikta sig till denna målgrupp kan anses naturligt då RKUF som förening bygger på medlemmar och deras aktiva deltagande. RKUFs existens vilar dock på att det i samhället finns ett behov av våra aktiviteter och verksamheter, där vi vill fånga upp de som är i behov av våra verksamheter. Att majoriteten av vårt informationsmaterial samt hemsidan, som kanske är den mest naturliga vägen för att hitta var jag kan bli deltagare i en grupp, inte riktar sig till mig som nyanländ, osäker tonåring eller kontaktsökande utgör ett problem. Det finns t.ex ingen hänvisning till var jag kan gå för att få läxhjälp, bli aktiv i en tjej/killgrupp, lära mig att sy eller på annat vis vara delaktig i en grupp och gemenskap.

Det enda som går att finna på vår hemsida är anvisningar till jourhavande kompis och en ingång till chat-ten. Att även inkludera information om var och när jag kan få hjälp med mina läxor och om alla andra aktiviteter vi erbjuder borde vara en naturlig del i allt vårt externa material. Genom att bredda vår externa kommunikation kan RKUF på ett naturligt vis fånga upp de som letar efter att ta del av vårt utbud och på så vis välkomna fler in i organisationen.

Fortsättning på nästa sida.


Vi yrkar därför:

Att riksårsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka hur RKUF som organisation aktivt kan arbeta för att information om vad vi erbjuder ska vara tillgänglig för alla; både frivilliga och de som vill ta del av våra aktiviteter.

Att hemsidan ska ses som en naturlig väg in i organisationen för alla, oavsett syfte, genom

Att hemsidan byggs ut till att inkludera information om hur, var och när jag kan få hjälp och bli delatig i en grupp.

Lisa Pettersson, ordförande RKUF Uppsala.Lisa Gullbransson, medlem RKUF Uppsala.




Förbundsstyrelsens motionssvar om breddning av målgrupp för kommunikation Motionärerna vill öka tillgängligheten för de som vill delta i vår verksamhet. Motionärerna menar att Röda Korsets Ungdomsförbund ska välkomna barn och unga och ge dem möjlighet att utvecklas och kunna delta i våra verksamheter, men att vår hemsida idag inte riktar sig till de som vill delta i verksamhet, utan endast de som vill engagera sig som frivilliga. Motionärerna vill därför att Röda Korsets Ungdomsför-bund ska se över hur vi kan göra information om vad vi erbjuder för verksamhet mer tillgänglig för alla, att hemsidan ska vara en naturlig väg in i organisationen och att hemsidan också ska innehålla information om hur man kan delta i en verksamhet.

Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga. Det viktiga arbetet utför fantastiska personer med en härlig mångfald av olika bakgrunder, drömmar, kunskap, personlighe-ter och erfarenheter. Hur vi når ut med information till de som vill delta i vår verksamhet är en viktig fråga, både för att barn och unga själva ska kunna söka den informationen men också för att det handlar om att vår organisation ska rikta sig till såväl frivilliga som deltagare. Därför välkomnar förbundsstyrelsen motio-närernas förslag.

Frågan om att utveckla hemsidan återkommer ofta i vår organisation och under våren har ett stort utveck-lingsarbete genomförts för att rkuf.se ska tillgodose både medlemmars och verksamhetens behov. För-bundsstyrelsen håller med om att tillgängligheten på hemsidan är en förutsättning för att uppnå mångfald inom vår organisation och för att kunna nå ut till barn och unga som vill ha vår hjälp.

Förbundsstyrelsen tycker därför att det är perfekt tajming att också utveckla informationen som riktar sig till de som vill delta i verksamheten samtidigt som vi gör övrigt utvecklingsarbete för rkuf.se. Att använda hemsidan i stor utsträckning är också ett effektivt sätt att erbjuda information och nyheter så förbundssty-relsen delar motionärernas åsikt att hemsidan ska vara en naturlig väg in i organisationen.

Ur perspektivet att bredda ut vår kommunikation till en ännu större målgrupp, håller förbundsstyrelsen med motionärerna om att hemsidan bör ses över. Förbundsstyrelsen tycker också att det vore bra att på längre sikt också se över möjligheten att göra övrig information tillgänglig för fler.


Att bifalla motionen


Färg på påverkanstorg: Svart

Motion om ny ansvarsfördelning mellan frivil-lig och anställd

Det är roligt att vara frivillig i en lokalstyrelse inom Röda Korsets Ungdomsförbund. I en lokalstyrelse får man möjlighet att anordna insamlingar till behövande, starta nya verksamheter, anordna inspirations-kvällar och utbildningar. Bland det roligaste är att följa nya medlemmars utveckling från dagen de går med i lokalföreningen till att de går utbildningar, representerar lokalföreningen på RÅM och startar egna verksamheter. Vi som sitter i lokalföreningarnas styrelser brinner för just detta - att få lokalföreningen att växa genom att engagera nya medlemmar och få dem att trivas. Det är därför vi kandiderat till styrelsen. Tyvärr går idag en oproportionerligt stor del av styrelseledamöternas tid till administration. Istället för att spendera tid på att planera och genomföra engagerande aktiviteter och inspirerande utbildningar för sig själva och andra medlemmar tvingas styrelseaktiva använda sin tid till administration.

Inom andra förbund, exempelvis de politiska ungdomsförbunden, finns det en tydlig uppdelning mel-lan vad de frivilliga och de anställda ansvarar för. De anställda ansvarar för medlemsadministration i form av brev till nya medlemmar, välkomstsamtal, göra utskick till medlemmar i registret om aktuella utbildningar samt administrera utbildningsanmälningar och skicka kallelser till anmälda utbildningsdel-tagare. Utöver detta ansvarar de anställda också för att skicka kallelser till årsmöten. I många förbund inkluderas också medlemsvärvning i de anställdas ansvar. De frivilliga i sin tur ansvarar för att bedriva verksamhet och välkomna nya medlemmar till organisationen genom att anordna sociala tillställningar och föreläsa på utbildningar. Detta då man inser att de administrativa, och ofta lite tråkigare, sysslorna bör ligga på de personer som får lön medan de frivilliga ska ansvara för de inspirerande aktiviteterna. Genom denna uppdelning vill personer vara aktiva i lokalstyrelser längre perioder.

Denna tydliga uppdelning mellan frivilliga och anställda saknas i Röda Korsets Ungdomsförbund. I vårt förbund håller konsulenterna inspirerande föreläsningar medan lokalstyrelserna kämpar med att kon-takta medlemmar, administrera utbildningsanmälningar och göra inköp. Detta är inte hållbart.

Det är inte en slump att tiden som en frivillig i Röda Korsets Ungdomsförbund sitter i en lokalstyrelse är kortare än genomsnittstiden i de politiska ungdomsförbunden. Medlemmar kandiderar till styrelsen för att de brinner för lokalföreningens medlemmar – inte för att bli administratörer.

Ett sätt att för att förlänga frivilligas tid i lokalstyrelserna är genom att förtydliga ansvarsuppdelningen mellan anställda och frivilliga.

Motioner 14


Därför yrkar vi följande:

Att konsulenterna ska ansvara för administrationAtt konsulenterna ska ansvara för medlemsregistrets hantering samt för utskick av välkomstmail

eller brev till nya medlemmarAtt konsulenterna ska ansvara för att skicka ut kallelser till föreningsårsmötet Att ansvarsfördelningen inom RKUF mellan konsulent och frivillig förtydligas i enighet med motio-

nens andemening

Sara Kukka-Salam Motionen antagen av RKUF Stockholm Nordvästs styrelse RKUF Stockholm Sydvästs styrelse



Motion angående rollfördelning inom föreningenInom Röda Korset är frivillighet en av grundprinciperna. Tanken är att vårt arbete skall bygga på frivil-liga insatser. För att detta skall vara möjligt krävs dock att vi har en tjänstemannaorganisation som stöttar de frivilliga i det viktiga arbete som utförs.

Tjänstemännen är till stor hjälp för oss i vårt arbete men vi känner dock att en tydlig rollfördelning mel-lan styrelsen, verksamheterna, verksamhetsledarna och konsulenterna saknas. Ibland upplevs det som att tjänstemännen tvingas lägga för mycket tid och kraft på uppgifter som lokalföreningarna kan och bör ansvara för. Det är även svårt att som representant inom en lokalförening veta vad man kan kräva från tjänstemännen och vilka uppgifter som inte ligger inom deras ansvarsområde.

Vi tror att ett förtydligande av respektive aktörs roll hade underlättat för såväl lokalföreningarna som för tjänstemännen. Det är viktigt att alla är medvetna om vilka arbetsuppgifter de bär ansvaret för samt vilka arbetsuppgifter som skall utföras av någon annan. En tydlig rollfördelning medför också att tjänstemän-nen kan lägga sin tid där det verkligen behövs, vilket medför ett mer effektivt resursutnyttjande inom organisationen.

Vi yrkar därför:

Att Riksårsmötet ger i uppdrag till Förbundsstyrelsen att se över rollfördelningen mellan lokalfören-ingarna och tjänstemännen.

Att Riksårsmötet ger i uppdrag till Förbundsstyrelsen att ombesörja att denna rollfördelning kom-municeras ut till alla berörda inom organisationen.

Styrelsen i Röda Korsets Ungdomsförbund GöteborgGöteborg den 11 april 2012

Motioner 15



Motionssvar på motion 14 & 15

Förbundsstyrelsens motionssvar om rollfördel-ning mellan frivilliga och personalObservera att förbundsstyrelsen har valt att svara på motion 14 och 15 i ett motionssvar eftersom de båda handlar om rollfördelning mellan frivilliga och personal.

De tre Stockholmsföreningarna har lämnat in motion 14. De tycker att idag går för mycket av föreningssty-relsernas tid till administration. De vill därför att konsulenterna ska ansvara för till exempel medlemsregist-rering och att skicka kallelser till föreningsårsmötena, så att frivilliga kan ägna tiden åt mer inspirerande aktiviteter som att hålla utbildningar. Motionärerna yrkar därför på att förbundsstyrelsen ska få i uppdrag att göra en förtydligad rollfördelning i enlighet med motionens andemening.

Göteborgsföreningen har lämnat in motion 15. De tycker att det saknas en tydlig rollfördelning mellan föreningsstyrelserna, verksamheterna, verksamhetsledarna och konsulenterna. De upplever att tjänstemän-nen lägger tid på saker som föreningarna borde ansvara för, och att det kan vara svårt att veta vad man kan be om av sin konsulent som lokalförening. Motionärerna yrkar därför på att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över rollfördelningen mellan frivilliga och personalen och att därefter kommunicera ut vad som gäller.

Rollfördelningen mellan frivilliga och tjänstemän såväl som lokal och nationell nivå är en av de svåraste frågorna att hantera i en idéburen organisation som Röda Korsets Ungdomsförbund. Anledningen till det är att det här den ideella sidan och den professionella sidan, som får betalt för sitt arbete, möts. Motionä-rerna har satt fingret på en fråga som är av stor vikt för att vi tillsammans hanterar våra resurser på bästa sätt och ser till att rätt person gör rätt saker utifrån sin roll i organisationen.

Att vara aktiv i föreningsarbete är inte bara en möjlighet att som ung göra skillnad. Det är också en skola i demokrati och att ta ansvar. Allt föreningsarbete är inte roligt, men förbundsstyrelsen vill att så mycket som möjligt ska vara roligt. Som föreningsaktiv kommer du också att få göra en del tråkiga uppgifter. Ansva-ret för att utföra vissa stadgefästa uppgifter ligger alltid kvar på föreningsstyrelsen i en ideell förening, till exempel att skicka kallelse till föreningsårsmötena. Det är en grundläggande princip för föreningar.

Däremot kan förbundsgemensam nivå alltid verka för att underlätta det arbetet för föreningarna och där-med de frivilliga. Anställd personal kan inte ersätta ideella krafter lokalt utan ska framförallt vara ett stöd för att göra arbetet effektivt och lättare.

I Röda Korsets Ungdomsförbund idag ser rollfördelningen lite olika ut beroende på vilken region och vilka föreningar vi pratar om. De båda motionerna pekar också till viss del på att det bara mellan Stockholm och Göteborg kan finnas skillnader.

Stockholmsföreningarna nämner att personal håller inspirerande utbildningar. Det är till viss del sant men beror också på vilken utbildning man pratar om. Ideologiutbildningarna ska till exempel uteslutande hål-las av frivilliga sedan ett par år tillbaka. Även kompisgruppsutbildningar har hållits av både frivilliga och personal. Förbundsstyrelsen har också aktivt arbetat för att öka frivilligas engagemang i att genomföra


Riksårsmötet, bland annat genom att lokalföreningen som är värd tar större ansvar och genom att rekry-tera frivilliga som bloggar och fotar på plats.

Vårt rollspel På Flykt är ett annat sånt exempel där både frivilliga och personal behövs. På Flykt är kopp-lat till ett av våra ekonomiska mål och skolan är en arena som är prioriterad i vår verksamhetsinriktning. Eftersom skolornas verksamhet bedrivs under dagtid är det nödvändigt att frivilligas insatser kompletteras med insatser från personal så att vi kan möta efterfrågan.

Motionärerna nämner medlemsvärvning. Förbundsstyrelsen tror att det finns en högre trovärdighet i att ideella rekryterar andra ideella i så stor utsträckning det är möjligt.

Till Riksårsmötet 2010 inkom en motion om att genomföra en undersökning om samverkan och rollfördel-ningen mellan frivilliga och personal. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att genomföra undersökningen och redovisa resultaten på Riksårsmötet 2011 vilket också gjordes i form av en workshop. Tyvärr fick förbundsstyrelsen inte svar på alla de frågor som hade beslutats i de direktiv som gick till utredarna när rapporten var klar. Förbundsstyrelsen har försökt att få in kompletterande underlag men har inte lyckats. Därför är dessa motioner särskilt välkomna.

På sitt styrelsemöte i slutet av april beslutade Svenska Röda Korsets styrelse om en ytterligare nedskär-ning av verksamheten för att till slutet av år 2015 få en budget i balans. Beslutet innebär att cirka ytter-ligare sjuttiotalet tjänster samt majoriteten av nationella kontor ute i landet läggs ned samt att ett antal verksamheter avvecklas. Den nya organisationen träder i kraft den 1 september 2012.

Svenska Röda Korset är i dagsläget Ungdomsförbundets största finansiär. En del av deras styrelses beslut är att Röda Korsets Ungdomsförbunds årliga anslag, som hittills legat på 10 miljoner kronor per år, från och med år 2015 minskar till 8 miljoner kr årligen. En sänkning på 20 % av vårt årliga anslag påverkar drastiskt Ungdomsförbundets ekonomi på förbundsgemensam nivå och därmed också lokalförening-arna. Det som är positivt är att vi har nästan två och ett halvt år på oss att förbereda oss och arbeta för att öka våra resurser och ställa om organisationen.

I verksamhetsinriktningen för 2012-2014 som Riksårsmötet antog 2011 finns flertalet mål kring att ha en hållbar och långsiktig ekonomi i Röda Korsets Ungdomsförbund. Förbundsstyrelsen har genom ett ekonomiskt uppdrag givit generalsekreteraren i uppdrag att arbeta i enlighet med de ekonomiska målen. Förbundsstyrelsen menar att det finns ett stort behov av att undersöka hur vi ska organisera arbetet och vem som ska göra vad utifrån flera olika ekonomiska scenarier. Kommer vi att ha pengar betala lön till personal som ska frankera och posta kallelser till föreningsårsmötena om vårt bidrag från Svenska Röda Korset minskar med 20%?

Mot den bakgrunden tycker förbundsstyrelsen att tajmingen på dessa motioner inte kunde ha varit bättre. Förbundsstyrelsen tror att det är viktigt att vi verkligen utnyttjar tillfället att göra en bra förutsätt-ningslös undersökning av hur olika typer av rollfördelningar mellan frivilliga och personal kan se ut. Då kan vi hitta nya lösningar och jobba fram en personalorganisation som passar både frivilligas behov och vår plånbok.


Att då även titta på möjligheter att underlätta administrationen och vem som ska göra vad tycker för-bundsstyrelsen blir en naturlig del av arbetet. Däremot är förbundsstyrelsen tveksam till att på Riksårsmötet 2012 fatta beslut om att föra över administration till kansliet av två skäl.

Det första skälet är att förbundsstyrelsen vill veta hur helheten av uppgifter som ska göras ser ut i förhål-lande till hur mycket pengar vi kommer att ha. Det andra skälet är att vi anser att det finns vissa uppgifter som ingår i en lokalföreningsstyrelses uppdrag att ansvara för. Förbundsstyrelsen vill däremot se till att undersöka hur vi kan underlätta lokalföreningarnas administration.


Att b ifalla motion 15

Att avslå motion 14 till förmån för:

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att inkludera administration som ett av områdena för en under-sökning av rollfördelningen mellan frivilliga och personal


Färg på påverkanstorg: Vit

Motion om att Röda Korsets ungdomsförbund skall vara anpassat till personer med funktions-hinderVi anser att Röda Korsets ungdomsförbund skall vara anpassat till personer med funktionshinder.

För att genomföra detta anser vi att det är viktigt att möjliggöra för personer med funktionshinder att delta på olika utbildningar och möten inom ungdomsförbundet. Därför skall vi komma ihåg personer med funk-tionshinder i våra marknadsföringskampanjer. Det är även viktigt att undersöka de lokaler som styrelsemö-ten och riksårsmöten anordnas i exempelvis om det finns ramper, hörselslingor och tolk. Dessutom anser vi att för att öka mångfalden inom ungdomsförbundet även måste anpassa hemsidan efter detta exempelvis med hjälp av ljudupptagningar. Dessutom anser vi att det ska finnas material inriktat mot personer med funktionshinder för att underlätta för lokalföreningar som vill starta upp sådana verksamheter.


Att Komma ihåg personer med funktionshinder i våra marknadsföringskampanjer.

Att Undersöka de lokaler som styrelsemöten och riksårsmöten anordnas i.

Att Anpassa hemsidan och material för att underlätta för våra medlemmar med funktionshinder.

Motionär: Camilla Andersson BonnevierMedlem i Örebros lokalförening.

Styrelsen i Örebros lokalförening skrev under denna motion 2011-06-23

Motioner 16




Förbundsstyrelsens motionssvar om att Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara tillgängligt för personer med funktionshinderMotionären menar att det är viktigt att möjliggöra för personer med funktionshinder att delta på olika utbildningar och möten inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Motionären föreslår därför att vi ska undersöka de lokaler som styrelsemöten och riksårsmöten anordnas i, så att dessa är anpassade för funktionshinder. Dessutom föreslås att hemsida och material anpassas för att underlätta för våra med-lemmar med funktionshinder. Ungdomsförbundet ska också komma ihåg personer med funktionshinder i våra reklamkampanjer.

Frågan om tillgänglighet för alla medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund är oerhört viktig. I organi-sationens policy för mångfald och tillgänglighet står det att Ungdomsförbundet vill vara en välkomnande och medmänsklig organisation där alla människor, utan åtskillnad, kan få stöd och kan bidra med sitt engagemang.

För att göra Röda Korsets Ungdomsförbund tillgängligt för alla medlemmar har vi nyligen påbörjat ett omfattande nationellt likabehandlingsarbete. Arbetet kommer bland annat att handla om hur vår organi-sation ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder, men det kommer inte enbart att fokusera på detta. Vi vill ta ett brett grepp på alla former av uteslutande strukturer.

En frivillig arbetsgrupp är rekryterad och har fått i uppgift att göra en kartläggning över de uteslutande strukturer som idag kan finnas inom organisationen. Kartläggningen ska resultera i en likabehandlings-plan, alltså en åtgärdsplan som ger förslag på hur organisationen kan arbeta aktivt och kontinuerligt för att avskaffa uteslutande strukturer. Likabehandlingsplanen ska innehålla en tidsplan för genomförande. Dokumentet ska uppdateras var tredje år.

Inom ramen för det nationella likabehandlingsarbetet finns också frågan om att göra marknadsföring, material och hemsida tillgängliga. En allmän översyn av hemsidan har påbörjats av kommunikatörer och frivilliga. Här vill förbundsstyrelsen att vi som motionären föreslår ska se över vilka möjligheter som finns att anpassa hemsidan för personer med olika funktionsnedsättningar.

När Röda Korsets Ungdomsförbund bokar lokaler för Riksårsmötet strävar vi alltid efter att lokalerna är anpassade för personer med funktionsnedsättningar. I anmälan frågar vi alltid deltagarna om de är i behov av något stöd eller hjälpmedel. Vi ordnar då fram det som efterfrågas så att Riksårsmötet är tillgängligt för alla. När vi håller utbildningar på regional nivå är inte alltid lokalerna anpassade, men vi gör även detta utifrån behov. Att göra material och marknadsföring mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar kan komma att ingå som en del av det likabehandlingsarbetet men förbundssty-relsen anser att vi behöver kunskap om vad som behövs innan vi beslutar kring detta.


När det kommer till lokal nivå kan lokalföreningarna redan idag, i enlighet med mångfalds- och tillgäng-lighetspolicyn, se till att deras lokaler är tillgängliga vid utbildningar, styrelsemöten eller föreningsårsmö-ten vilket förbundsstyrelsen också uppmuntrar. Framtida åtgärder i likabehandlingsplanen kommer också att genomföras på lokal nivå.


Att anse motionens första och andra att-sats besvarad med hänvisning till ovanstående svar

Att avslå motionens tredje att-sats till förmån för

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att inom ramen för hemsidesutvecklingsarbetet undersöka vilka möjligheter vi har att anpassa hemsidan för personer med funktionsnedsättningar



Motion om öppenhet i valprocessen. (Bered-ning och valförfarande)

BakgrundSom medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund värnar vi om organisationens interndemokrati. Under Riksårsmötet 2011 och MOVE-helgen 2011 hördes röster om ett visst missnöje med hur vår moderorga-nisation Röda Korsets interndemokrati såg ut. Detta grundade sig i att ett ombud vid Riksstämman hade uttalat att ”Man röstar inte emot valberedningens förslag”. Detta uttalande har fått oss att se över och reflektera kring Röda Korsets Ungdomsförbunds eget valförfarande. Som stöd har vi haft Röda Kor-sets Ungdomsförbunds stadgar och Policy för valberedning och valförfarande samt handlingarna från Riksårsmötet 2011.

Röda Korsets Ungdomsförbunds handlingar till Riksårsmötet 2011 saknade helt andra kandidater än valberedningens förslag. Under arbetet med denna motion har det kommit fram att fler nominerade har funnits, men har avböjt att finnas med som alternativa kandidater till Valberedningens förslag. Tyvärr framgick det inte tydligt i handlingarna att dessa nominerade hade funnits och hur många det var. Det medför att vetskapen om att det har funnits övriga kandidater som har ställt upp till val faller bort. Självklart har de nominerade rätt att avstå från kandidatur och att skydda sin integritet men en större transparens i Valberedningens arbete är att eftersträva. Därför föreslår jag/vi att det ska framgå tydligt i handlingarna hur stort urval som funnits, exempelvis: ”Av 20 nominerade har Valberedningen valt 9 till sitt förslag. 7 av de övriga kandidaterna har blivit tillfrågade men avböjt att stå med som alternativ till Valberedningens förslag.”

Traditionen av att inte ställa upp som alternativ till valberedningens förslag är osunt för en frivilligorgani-sation då det hämmar den demokratiska processen. Att stå med som valberedningens förslag till För-bundsstyrelsen är en ära men får inte likställas med en plats i Förbundsstyrelsen.

Under arbetet med denna motion har det framkommit från flera håll att det förknippas med skam/omöj-lighet att inte bli en del av Valberedningens förslag och att man därför hellre väljer att avstå helt. Röda Korsets Ungdomsförbund är en frivillighetsorganisation och en kandidatur till Förbundsstyrelsen är ett tecken på engagemang och vilja från kandidaten att göra saker bättre. Därför måste det förknippas med heder att kunna tänka sig att ta på sig ett sådant uppdrag vare sig man är valberedningens förslag eller ej.

Texterna om kandidaterna i Valberedningens förslag är och måste vara utformade på ett positivt sätt. Detta gör dock att det i en valsituation blir svårare att föredra en kandidat framför en annan för ombud som inte har ett brett kontaktnät inom RKUF. Därför hade fler fakta om nomineringen utan att bryta sekre-tessen varit positivt. Antalet nomineringar en kandidat har fått kan vara en vägvisare vid val mellan två nominerade.

Vi vill med denna motion öka öppenheten och valmöjligheten vid val inom RKUF.

Motioner 17



Att Det framgår i handlingarna hur många som har kandiderat till Förbundsstyrelsen från början.

Att Antalet nomineringar en kandidat har fått framgår i handlingarna till Riksårsmötet.

Att Förbundsstyrelsen till nästa Riksårsmöte ser över hur man kan göra det lättare för ombuden att få information om alla kandidater.

Att Förbundsstyrelsen till nästa Riksårsmöte ser över möjligheterna till en öppnare och mer trans-parent valprocess.

Att Förbundsstyrelsen till nästa Riksårsmöte ser över hur man kan göra det mer uppskattat och väl-kommet att ställa upp som alternativ kandidat till Valberedningens förslag till Förbundsstyrelse.

All heder och välvilja till sittande Förbundsstyrelse och Valberedning

RKUF Malmö




Förbundsstyrelsens motionssvar om öppenhet i valprocessen, beredning och valförfarandeMotionären vill verka för att öka öppenheten i Röda Korsets Ungdomsförbund och för att öka valmöjlig-heterna bland de kandidater som ställer upp till val. Motionären föreslår ett antal konkreta åtgärder som till exempel att det i handlingarna ska framgå hur många som har kandiderat till förbundsstyrelsen, att ombuden lättare ska kunna få information om alla kandidater och att möjligheterna till en öppnare och mer transparent valprocess ska ses över.

Demokrati i en organisation handlar inte bara om hur processen för att fatta beslut i olika sakfrågor ser ut, utan också om hur vi fattar beslut om vem som ska leda organisationen mellan årsmöten. För Röda Korsets Ungdomsförbund, som bygger på frivillighet och engagemang, är det viktigt att medlemmar vill och vågar kandidera till förtroendeposter. Det är också viktigt att det finns en bra dialog om valfrågor i organisatio-nen. Motionären har därför lyft en viktig fråga till Riksårsmötet.

Efter Riksårsmötet 2008 inledde Röda Korsets Ungdomsförbund en process för att förbättra vårt interna arbete kring valberedningens arbete och valförfarande. Dåvarande valberedning i samråd med förbunds-styrelsen tog fram den policy för valberedning och valförfarande som antogs på Riksårsmötet 2009. Alla valberedningar sedan dess har därmed varit tvungna att följa och förhålla sig till policyn. Sedan i år finns också rutiner för vad som gäller för till exempel plats för övriga kandidater i handlingarna.

Policyn för valberedning och valförfarande sätter upp ramar för valberedningens övergripande uppdrag, hur valberedningen ska organisera sitt arbete och vilka faktorer som ska ligga till grund för valbered-ningens förslag på förbundsstyrelse såväl som andra förtroendeuppdrag. Exempel på arbetsformer som regleras är vad som gäller för tystnadsplikt, hur nomineringar ska hanteras och hur kommunikation med medlemmarna ska ske. Även vem som ansvarar för vad på Riksårsmötet regleras.

Även om vi sedan 2009 har haft en policy för hur valberedningen ska arbeta har synpunkter på valbe-redningens kommit fram under åren som gått. De punkter som motionären lyfter är några av dem. För-bundsstyrelsen tycker det är viktigt att vi hela tiden utvecklar vårt arbete för en levande demokrati. Därför vill förbundsstyrelsen tillgodose i princip alla motionärens förslag med två förslag till ändringar.

För det första vill vi att förslagen ska gälla för alla förtroendeuppdrag på nationell nivå. Oftast är det störst fokus på uppdragen som förbundsordförande och förbundsstyrelse, men posterna som valberedning, verksamhetsrevisor och mötespresidium är minst lika viktiga för att Ungdomsförbundet ska bli en stark och framgångsrik organisation.

För det andra vill vi inte att antalet nomineringar som en person har fått ska framgå i handlingarna. För-bundsstyrelsen förstår motionärens tanke men tror att det snarare kan motverka alternativa kandidaters möjligheter att kandidera och snedvrida fokus från en persons lämplighet för uppdraget till antalet nomi-neringar.


Till Riksårsmötet i år har förbundsstyrelsen lagt ett förslag på stadgeproposition där vi har valt att föreslå ändringar också i stadgarna som gäller för valberedningen. Förbundsstyrelsen har också ansvar för att ta fram ett nytt förslag på policyhög till Riksårsmötet 2013. Det skulle därför passa bra att göra en översyn av policyhögen där ändringar från både stadgarna och den inkomna motionen kan arbetas in. I den omarbetningen kan diskussionerna och förslagen på Riksårsmötet inarbetas. Ett sånt arbete skulle till exempel kunna göras genom att tillsätta en arbetsgrupp med representanter både från styrelsen, frivillig-organisationen och valberedningen.

Förbundsstyrelsen har på tidigare valberedningar också förstått att det vore bra med en tydligare intro-duktion och utbildning till valberedningsuppdraget. Därför tycker förbundsstyrelsen att det vore bra om det fanns bra rutiner för valberedningens arbete och bra utbildning så att vår valberedning med all sin kraft och engagemang kan fokusera på sitt uppdrag – att ta fram förslag på bra personer som ska leda Röda Korsets Ungdomsförbund.


Att bifalla första, tredje och fjärde att-satsen

Att avslå andra att-satsen

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i samråd med valberedningen utarbeta ett förslag på po-licy för valberedning och valförfarande till Riksårsmötet 2013

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i samråd med valberedningen utarbeta rutiner och intro-duktion till valberedningsuppdraget


Valberedningen har ordet!

Hej alla fantastiska och engagerade medlemmar! Innan vi presenterar våra kandidater skulle vi vilja berätta lite om vårt valberedningsarbete under året. Vi som har arbetat i valberedningen i år är Maria Fernandes, Sara Persson, Svante Martinsson och Tina Dobricic. Vi fick på Riksårsmötet i Norrköping 2011 den stora äran att hitta nya kandidater till de olika förtroendeuppdragen på förbundsgemensam nivå och vi har tagit förbundets förtroende på största allvar.

För att hitta de mest lämpade kandidaterna till de olika posterna började vi under hösten att kontakta lo-kalföreningarna, tjänstemän samt förbundsstyrelsen för att ta reda på vilka egenskaper som eftersöktes. Utifrån dessa svar tog vi fram en mall med de kompetenser och egenskaper förbundet söker, dessa har vi utgått från i vårt arbete. För att visa att vi finns och för att så många som möjligt ska våga nominera sig själva samt nominera andra har vi lagt upp annonser på Röda Korsets Ungdomsförbunds hemsida, gjort en intervju med Martina som publicerades i hennes blogg, lagt upp annonser på Volontärbyrån samt fått in en beskrivning på de poster som eftersöktes på LSUs nyhetsbrev som når flera tusen varje vecka.

Dessutom deltog valberedningen under årets MOVE helg då vi fick tillfälle att diskutera med medlem-marna om hur de tyckte att valprocessen skulle gå till, vilket var mycket givande i vårt fortsatta arbete. Totalt har vi fått in 19 nomineringar till förbundsstyrelsen samt 8 till förbundsordförandeposten. Av dessa har vi kallat 10 respektive 4 till intervjuer.

Vi har, förutom en rad skypemöten och mail, haft fyra helgmöten då vi arbetat oss fram till det förslag som finns här i handlingarna, ett förslag som vi är mycket nöjda med, ett förslag som vi tror är bra för organisationen. Vi vill alla tacka för förtroendet vi fått under året. Vi har haft ett otroligt givande år med många nominerade, många intressanta diskussioner och spännande möten med er medlemmar. Tack!

Valberedningens förslag


Val av förbundsstyrelse

Det är valberedningens uppdrag att föreslå för Riksårsmötet hur många ledamöter som ska sitta i för-bundsstyrelsen. Valberedningen vill rekommendera Riksårsmötet att fastställa antalet ledamöter till 9 personer. Mandatperioden för tre av ledamöterna i sittande förbundsstyrelse, Dilem Guler, Jim Bengtsson och Joakim Henriksson, sträcker sig fram till Riksårsmötet 2013. Detta innebär i praktiken att om Riksårs-mötet väljer att fastställa antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 9 kommer Riksårsmötet 2012 enbart att välja in 5 ytterligare ledamöter samt en ordförande i styrelsen, eftersom tre av platserna i styrelsen redan är tillsatta.

Valberedningen föreslår Riksårsmötet:Att fastställa antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 9 medräknat förbundsordföranden.

Val av valberedningDet är valberedningens uppdrag att föreslå för Riksårsmötet hur många ledamöter som ska sitta i valbe-redningen. Valberedningen vill rekommendera Riksårsmötet att fastställa antalet ledamöter till 5 stycken.

Valberedningen föreslår Riksårsmötet:Att fastställa antalet ledamöter i valberedningen till 5 medräknat sammankallande förvalberedningen.

PersonvalHenrik Atteryd har under året meddelat att han kommer att lämna sin plats i förbundsstyrelsen ett år för tidigt. Valberedningen har tagit hänsyn till detta i sitt arbete och föreslagit en kandidat för fyllnadsval för hans plats.

Vi är stolta över att presentera våra nominerade:

Förslag till ordinarie ordförande på Riksårsmötet 2012:Hanna Hallin

Förslag till vice ordförande på Riksårsmötet 2012:EvelinaWahlqvist

Förslag till förbundsordförande:Hala Mohammed (nyval på 2 år)


Förslag till förbundsstyrelseledamöter:Jesper Sandlund (nyval på 2 år)Nadine Ghawi (nyval på 2 år)Thorgny Arwidson (nyval på 2 år)Lisa Magnusson (nyval på 2 år)Evelina D’Arrò (fyllnadsval på 1 år)

Förslag till verksamhetsrevisor:Joakim Skoog (nyval på 2 år)

Förslag till vice verksamhetsrevisor:MariaEneqvist(nyvalpå2år)

Förslag till sammankallande för valberedningen:Hanna Svantesson (nyval på 1 år)

Förslag till valberedningsledamöter:Camilla Andersson Bonnevier (nyval på 1 år)Ragnar Hedenskog (nyval på 1 år)Rojin Shamlou (nyval på 1 år)Adrian Iredahl (nyval på 1 år)


Valberedningens förslag till mötesordförande och vice mötesordförande på Riksårsmötet 2012

Hanna Hallin och Evelina Wahlqvist

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet bör välja Hanna och EvelinaHanna och Evelina ledde Riksårsmötet 2011 med bravur och vi vill därför ge detta radarpar förtroendet även i år. Båda har en lång erfarenhet inom organisationen, Evelina gör sitt tionde raka Riksårsmöte i år och Hanna var även ordförande på Riksårsmötet 2008. Med deras humor, värme och pedagogiska förhållningssätt är vi övertygade om att de tillsammans ska klara av att leda oss genom alla svåra ord, snåriga beslutsordningar och annan krångligt som hör ett Riksårsmöte till. De kommer dessutom göra det med en massa energi och RÅM-entusiasm.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta:Att välja Hanna Hallin till riksårsmötesordförandeAtt välja Evelina Wahlqvist till vice riksårsmötesordförande


Valberedningens förslag till förbundsordförande

Om Hala Mohammed

Hala är 25 år och har sedan sin flytt till Malmö 2006 varit aktiv i Malmöföreningen. Hala började sitt engagemang i verksamheten Mosippan där hon var verksamhetsledare fram till 2009 då hon gick vidare och blev ordförande för lokalföreningen. Ordförandeskapet stod hon för i tre år innan hon avgick i februari 2012. Hon har även hunnit med att vara med i ett antal olika nationella arbetsgrupper inom Röda Korsets Ungdomsförbund och hjälpte till med aktiviteter inför Riksårsmötet 2009.

Hala har studerat vid Malmö högskola och läste där pro-grammet Språk, migration och globalisering med inriktning mot kommunikativ svenska. Hennes huvudämne var IMER som står för ”Internationell Migration och Etniska Relatio-

ner” och har förutom programmet läst interkulturell kommunikation, statsvetenskap och antropologi. Idag arbetar Hala på stadskontorets avdelning för trygghet och säkerhet med bland annat brottsförebyggande dialogmetoder mellan polis och unga. I sitt arbete jobbar hon långsiktigt och strategiskt, vilket gett henne insikt i hur långsiktigt påverkansarbete kan bedrivas. Tidigare har hon arbetat för Malmö högskola med diverse kommunikativa uppdrag samt arbetat på den ideella föreningen MINE som står för ”Etnisk Mång-fald i Näringslivet”. Inom Malmö stad arbetade hon tidigare även som ungdomssamordnare på stadskon-torets avdelning för samhällsplanering. I hennes arbeten har hon jobbat med frågor gällande inflytande, demokrati, mångfald, inkludering och kommunikation, det gör att hon inte endast har teoretiskt kunskap om frågorna utan även praktisk erfarenhet. Den lilla fritid som Hala har ägnar hon åt att läsa, spela i ett band, släktforska, träffa vänner och familj, resa, musik och dj:a. Hon samlar även på LP-skivor och då ska det helst vara gammal soul, mycket Motown.

Hala har även en gedigen internationell bakgrund. I oktober 2011 hade hon, genom LSU, uppdraget att planera och genomföra ett seminarium i Beirut, Libanon där hon och en processledare från Libanon höll en fem dagar lång workshop för deltagare från Sverige, Libanon, Vitryssland, Palestina och södra Afrika. Workshopenhandladeompåverkansarbeteochungdomspolicy.VidarehöllHalasammaårienwork-shop om svensk ungdomspolitik för LSU genom ett utbyte i Istanbul, Turkiet.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja HalaUnder sin tid som föreningsordförande och även i sina arbeten har Hala fått erfarenhet av att vara i en


ledande position, av långsiktigt planerande och projekt vilket kommer att komma till stor nytta i rollen som förbundsordförande. Även hennes praktiska erfarenhet av att jobba med inflytande, demokrati, mångfald, inkludering och kommunikation ser valberedningen som en stor tillgång. Hala vill bland annat att Ungdomsförbundet skall synas mer i samhället för att därmed kunna göra en större skillnad. En del i detta arbete, tänker Hala, är att öka vår närvaro i skolan.

Under de senaste åren har förbundsstyrelsen arbetat med att förbättra Ungdomsförbundets strukturer för att göra arbetet mer effektivt och mer lättöverskådligt. Det är nu dags att använda denna organisation till att göra ännu mer skillnad i samhället, det genom att arbeta för att uppnå målen i vår verksamhets-inriktning. En stor del i arbetet är att synas mer, då krävs en ordförande som inte rädd för att ta plats och säga vad organisationen tycker. Hala har under sin tid i Ungdomsförbundet visat prov på dessa egenskaper. Vi i valberedningen är övertygade om att hon i rollen som förbundsordförande kommer att utveckla dessa egenskaper ytterligare och att hon kommer att vara en viktig röst för humaniteten i samhället.

Under året har det inkommit ett stort antal nomineringar av Hala som tyder på att hon har ett stort stöd inom förbundet. Valberedningen ser Hala som den person som kan leda organisationen till nya nivåer och tillsammans med den föreslagna förbundsstyrelsen leda arbetet med att genomföra verksamhetsin-riktningen. Hala har ett stort hjärta som dunkar för organisationen och efter flera års funderande känner hon sig nu redo att ta steget för att bli förbundsordförande och det tror även vi i valberedningen att hon är.

Halas egna tankar om förbundsordförandepostenMin allra första kontakt med organisationen var 1991 när jag och min familj kom till Sverige. Under tiden på flyktingförläggningen i Norrland där vi var bosatta kom Svenska Röda Korset en gång i veckan och hade kvällsaktiviteter med oss barn. Under det året så var just de tisdagskvällar de få tillfällen då vi barn fick lov att vara just barn. 15 år senare flyttade jag till Malmö och var ivrigare än någonsin ett att enga-gera mig. Röda Korsets Ungdomsförbund var det självklara valet. Innan mitt engagemang i Röda Korsets Ungdomsförbund så hade jag tidigare aldrig engagerat mig i en organisation och det var på ett sätt väldigt främmande. Jag fick utbildningar, en samhörighet och möjligheten att vara del av en organisa-tion som delade mina värderingar.

Under de 6 år som jag har varit aktiv anser jag att organisationen har utvecklats snabbt i en positiv riktning. Vi är en strukturerad organisation som har tydliga inriktningar kring organisationens priorite-rade frågor. Skulle jag få förtroendet att bli invald som förbundsordförande skulle jag vilja fokusera på mina hjärtefrågor som alla ryms i den verksamhetsinriktning och i det humanitärpolitiska programmet för 2012-2014. För att uppnå vissa av dessa mål så krävs en organisation som aktivt arbetar med dessa frågor ur ett större perspektiv tillsammans med de fantastiska verksamheter som vi bedriver. Vi behöver synas, men inte bara för syns skull, utan vi behöver arbeta mer aktivt med just påverkan.


Jag ser på vår organisation som en otrolig påverkansaktör som dagligen i våra verksamheter gör en skillnad för barn och unga. Får jag förtroendet att leda vår organisation hoppas jag att vi kan arbeta mer strategiskt för att försöka förändra vissa samhällsstrukturer som ibland försvårar det för barn och unga.

Slutligen inser jag att det inte finns utrymme i textform för mig att förklara hur jag ser på många andra viktiga frågor i vår organisation så som Svenska Röda Korset, ekonomi, interndemokrati, personal och medlemma. Därför vill jag uppmana och uppmuntra er att kontakta mig om ni har några frågor eller funderingar kring hur jag ser på Röda Korsets Ungdomsförbund både innan Riksårsmötet ([email protected]) men även under.

Röda Korsets Ungdomsförbund skulle inte vara något utan medlemmarna och jag skulle se det som en stor ära att få förtroendet att leda organisationen tillsammans med er.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Hala Mohammed till förbundsordförande med mandattid på två år.


Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamot

Om Jesper SandlundJesper Sandlund är 25 år och bor idag i Stockholm men kommer ursprungligen från Piteå. Han arbetar som managementkonsult efter att ha tagit en trippelexamen och är därmed utbildad civilekonom, civilin-genjör samt systemvetare. Under sin studietid var Jesper med och star-tade det ideella ”Mattecentrum” i Luleå där erfarna matematiker, så som han själv, hjälpte gymnasieungdomar med sina matematikstudier. Efter studierna vid Luleå tekniska universitet pluggade och jobbade han i Mexiko i nio månader. På fritiden gillar Jesper att resa då han får möjlighet att lära sig om nya kulturer och träffa människor.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja JesperJesper har inte tidigare varit aktiv inom Röda Korsets Ungdomsförbund vilket vi i valberedningen ser som en stor tillgång då han med sitt utifrånperspektiv kan komma med nya tankar kring arbetet i organisa-tionen. Jesper är med i tre olika talangnätverk vilket gör att han har ett stort kontaktnät inom närings-livet som kan vara till fördel för organisationen. Dessutom är han en driven person och är van att göra utredningar i sitt arbete och att hålla ett högt tempo. Jesper är en analytisk person och hans intresse för ekonomi kommer göra att han är en stor tillgång då det kommer till att lägga budgeten och fatta beslut om andra ekonomiska frågor.

Jespers egna tankar om ledamotsposten i förbundsstyrelsenMina erfarenheter inom ideella organisationer är främst som grundare och ordförande för Matte centrum Luleå och som revisor för I-sektionen vid Luleå tekniska universitet. Jag tycker om relationsskapande och är medlem i Sveriges tre största talangnätverk för akademiker. Jag är väldigt intresserad av globalt engagemang, humanitär migration och jag har själv global erfarenhet då jag har bott, studerat och arbetat i Mexiko, vunnit en politisk tävling i USA samt rest runt i större delen av världen. Det jag kan tillföra är mitt starka driv och mina erfarenheter av att jobba med högt uppsatta personer i företag som verkar i internationella miljöer.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Jesper Sandlund som förbundsledamot med mandattid på två år.



Om Nadine GhawiNadine är 22 år, läser politices kandidatprogrammet och är bosatt i Lund. I samband med att hon flyttade till Lund 2009 engagerade hon sig i läxhjälpsgruppen och där började också hennes engagemang inom Ungdomsförbundet. I anslutning till detta blev hon även invald som ordförande i Röda Korsets Ungdomsförbunds lokala styrelse i Lund. Trots att Nadine avgick i år efter två år vid ordförandeposten avslutades inte hennes engagemang och under vårterminen startade hon och fören-ingen upp nya tjejgrupper i en skola i samma stad. Under 2011 var hon Ungdomsförbundets representant i LSUs Mångfaldsnätverk, vilket hon fortsätter vara även i år. Nadine är en väldigt engagerad person och brinner för det hon gör, hon är en lojal person och en lagspelare. Till hösten planerar Nadine att praktisera i Stockholm där hon även ser sig

stanna för att läsa vidare på en masterutbildning.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja NadineValberedningen anser att Nadine skulle passa bra som ledamot i förbundsstyrelsen då hon har många idéer om påverkansarbete, om hur Ungdomsförbundet kan utgöra en viktig röst i samhällsdebatten och hur förbundet ska bli välförankrat så att alla vet vad vi gör. Hon vet vad hon vill samtidigt som hon är ef-tertänksam och kreativ och vill se ett stärkande av vår ideologi. Valberedningen anser även att Nadine är en tillgång till förbundsstyrelsen då hon har erfarenheter från lokala verksamheter, föreningsstyrelsen och nationellt samarbete med andra ungdomsorganisationer.

Nadines egna tankar om ledamotsposten i förbundsstyrelsenUngdomsförbundet är en förening som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag har varit aktiv på lokal nivå, både som frivillig och föreningsordförande, och där sett många saker som kan förbättras i vår orga-nisation. Min hjärtefråga är att Ungdomsförbundet tydligt ska ta ställning i de frågor som vi brinner för, t.ex. humanitär migration, och på så sätt utgöra en röst i samhällsdebatten. I förbundsstyrelsen kommer jag att bidra med ett stort engagemang, många idéer och en vilja att driva föreningen framåt.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Nadine Ghawi som förbundsledamot med mandattid på två år.



Om Thorgny ArwidsonThorgny är 19 år, går sista året på gymnasiet i Stockholm och tar studenten i samband med årets Riksårsmöte. Thorgny har varit enga-gerad i Röda Korset i snart fem år och har hunnit vara aktiv i många olika verksamheter. Han började med att vara frivillig på Mötesplats Kupan och fortsatte sedan att engagera sig i en förstahjälpengrupp där han sedan över 2,5 år tillbaka sitter med i ledningsgruppen. Vidare har Thorgny även erfarenhet av styrelsearbete från såväl Södermalms-kretsen (krets) som Stockholm Sydöst (lokalförening) och har även varit projektledare för Svenska Röda Korsets medverkan på Pridefestivalen. Idag sitter han också med i Ungdomsförbundets nationella likabehand-lingsgrupp som har i uppgift att ta fram en ny likabehandlingsplan. Thorgny brinner för ungas delaktighet och demokratifrågor och anser

att Ugdomsförbundet har en viktig roll att fylla, att skapa forum för unga att tidigt lära sig demokratiska former och skapa möjlighet till förändring. På fritiden tycker Thorgny om att fotografera samt att resa.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja ThorgnyValberedningen ser Thorgny som en mycket god kandidat till förbundsstyrelsen. Med sitt brinnande en-gagemang för rödakorsrörelsen och sin erfarenhet från olika delar av rörelsen har han mycket att tillföra i förbundsstyrelsen. Även hans stora vilja och erfarenhet av att engagera sig inom Svenska Röda Korset ser vi som en stor tillgång för den kommande förbundsstyrelsen. Thorgny stora hjärtefråga är ungas del-aktighet, vilket han ser behöver arbetas mer med på lokalnivå. Dessutom har Thorgny många tankar om hur han skulle vilja arbeta mer strategiskt och med påverkansarbete inom Ungdomsförbundet.

Thorgnys egna tankar om ledamotsposten i förbundsstyrelsen Efter att ha varit frivillig och aktiv föreningsstyrelser i både Röda Korsets Ungdomsförbund och Svenska Röda Korset vill jag nu utveckla förbundet att bli en stark aktör inom våra verksamhetsområden, göra det enklare att engagera sig i våra frågor samt nå ut till fler. Jag vill på ett personligt plan få större utmaningar och utveckla min roll som förtroendevald.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Thorgny Arwidson som förbundsledamot med mandattid på två år.



Om Lisa MagnussonLisa är en 25 årig Uppsalabo som läser mastersprogrammet i politik och internationella studier vid Uppsala universitet. Under våren har Lisa haft en utbytestermin då hon läst internationella relationer och italienska i Rom, Italien. Lisa har alltid varit engagerad och velat ”rädda världen”. Sitt engagemang för Röda Korset började redan på gymnasiet. Hon var då med i Svenska Röda Korsets verksamhet Gräsmattan. En gång i veckan besökte hon ett ålderdomshem och gick på promenad med de boende. Efter det började hon engagera sig i Ungdomsförbundets inaktiva Rättvis Handelsgrupp i Uppsala och gav verksamheten liv med diverse aktiviteter. Förutom sitt engagemang i Ungdomsförbundet har hon även praktiserat på Röda Korset i Tanzania vilket för henne var en viktig upplevelse. Där fick hon möta de frivilliga som även de gör vad de

kan för att göra världen lite bättre. Lisa är en social och glad tjej som på fritiden tycker om att sjunga i kör!

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja LisaValberedningen skulle vilja se Lisa Magnusson som ledamot i förbundsstyrelsen då hon har erfarenheter från sin lokalförening, från Svenska Röda Korset samt har internationella erfarenheter från Tanzania vilket ger henne ett helhetsperspektiv till förbundsstyrelsen. Lisas tidigare arbete inom hållbar utveckling finner valberedningen av stort värde då hon kan tillföra kraft för den nya verksamhetsinriktningen. Valberedning-en anser även att Lisas tidigare erfarenhet av påverkansarbete kan tillföra kreativitet i förbundsstyrelsen. Att hon dessutom är ambitiös och väldigt driven anser vi endast kan påverka förbundsstyrelsen i positiva bemärkelser.

Lisas egna tankar om ledamotsposten i förbundsstyrelsenJag har ett starkt bultande rödakorshjärta. Efter erfarenheter som frivillig lokalt både inom Svenska Röda Korset, Ungdomsförbundet samt Röda Korset i Tanzania hoppas jag nu få utforska nya rödakorsdomäner. I Förbundsstyrelsen vill jag fortsätta jobba för att ytterligare stärka samarbetet med Svenska Röda Korset då jag tror att de har mycket att lära oss, samtidigt som vi i Ungdomsförbundet kan komma med nya frä-scha perspektiv på viktiga samhälleliga frågor. För mig är det också viktigt att se till att de lokala verksam-heterna får det stöd och de redskap de behöver, och jag tycker att Ungdomsförbundet ska fortsätta höras och synas i migrations- och flyktingfrågor!

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Lisa Magnusson som förbundsledamot med mandattid på två år.



Om Evelina D’ArròEvelina är 26 år, bor i Göteborg och gillar att ha mycket att göra. Hon har sedan tidigare en master i statsvetenskap men just nu studerar hon juridik. Hon har varit aktiv inom Röda Korsets Ungdomsförbund de senaste sex åren, bland annat som ordförande i Växjö/Kronoberg, den nationella valberedningen och i en läxhjälpsgrupp. Dessutom har Evelina under en period varit aktiv i en besöksgrupp inom Svenska Röda Korset. Utanför rödakorsrörelsen är hon även aktiv inom Amnesty International och Liberala Ungdomsförbundet. På sin fritid tycker hon om att måla, träna yoga och läsa böcker.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja EvelinaValberedningen ser det som positivt att Evelina har erfarenhet av organisationen på olika nivåer, inom olika verksamheter och inom Svenska Röda Korset. Det gör att hon har en förståelse för de olika de-larna, vilket tillsammans med att hon har ett intresse av att vilja föra lokalföreningar och styrelsen när-mare varandra samt viljan av att arbeta med samarbetet mellan Svenska Röda Korset och Ungdomsför-bundet är betydelsefullt för förbundsstyrelsens arbete. Hennes engagemang inom andra organisationer har även bidragit till att hon kan arbete som rör kampanjer, marknadsföring, opinionsbildning, samt att skriva debattartiklar, vilket är kompetenser som hon kan tillföra den nya styrelsen. Inom andra organisa-tioner har hon jobbat med flyktingfrågor, som är en av hennes hjärtefrågor men en annan hjärtefråga är även hållbar utveckling vilket ger en bredd till den nya styrelsen.

Evelinas egna tankar om ledamotsposten i förbundsstyrelsenHösten 2006 gick jag med i Röda Korsets Ungdomsförbund, det var ett av de bästa beslut jag fattat och jag har inte ångrat mig en sekund. Jag har lång och bred Ungdomsförbundet erfarenhet samt ett brin-nande intresse för förbundet. Då jag har varit aktiv i samt praktiserat för Amnesty International har jag erhållit kunskaper i påverkansarbete och marknadsföring som jag kommer kunna dra nytta av i eventu-ellt framtida styrelsearbete. Mitt stora samhällsengagemang har lett till omvärldskunskaper som även det kan komma till nytta som möjlig styrelseledamot.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Evelina D´arrò som förbundsledamot på fyllnadsval ett år


Valberedningens förslag till verksamhetsrevi-sor 2013-2014

Om Joakim SkoogJoakim är 26 år gammal, bor i Uppsala och har en politices kandidat-examen. Just nu jobbar Joakim som forskningsassistent inom ekonomi på ett institut i Stockholm men i början av 2013 ska han återgå till studierna för att avsluta sin masterutbildning. Tidigare har han jobbat på Statistiska Centralbyrån samt med stöd till funktionshindrade. Inom Röda Korsets Ungdomsförbund har Joakim varit kassör i Uppsalas lokalförening.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmö-tet ska välja JoakimValberedningen skulle vilja se Joakim som verksamhetsrevisor eftersom han är bra på att resonera och hålla sig logisk. Att han inte varit aktiv särskilt länge inom Ungdomsförbundet ser valberedningen inte som ett

problem eftersom han har en stor vilja att sätta sig in i föreningen, dessutom kan det vara en fördel då han kan granska arbetet med ”nya ögon”. Att han har klarat av rollen som kassör i Uppsala tyder också på att han kommer att klara uppdraget som verksamhetsrevisor.

Joakims egna tankar om att bli verksamhetsrevisorJag tror att jag skulle göra bra ifrån mig som verksamhetsrevisor av flera anledningar. Jag tycker att jag har analytisk förmåga att se om förbundsstyrelsen följer den verksamhetsplan man lagt ut och följer stadgar och verkställer motioner som RÅM har röstat igenom. Jag tycker även att jag är tillräckligt nog-grann för att se till detaljer och nyanser i hur arbetet kan och bör genomföras givet de förutsättningar som förbundet ger styrelsen, samt för att jag själv ska sätta mig in i stadgar och arbetsordning. Detta är i mina ögon en god kombination av några av de egenskaper en verksamhetsrevisor bör ha för att hjälpa till att utveckla förbundet.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Joakim Skoog till verksamhetsrevisor för mandatperioden 1 jan 2013 – 31 dec 2014


Valberedningens förslag till ersättare för verksamhetsrevisorn 2013-2014

Om Maria Eneqvist Maria är 32 år gammal och bosatt i Malmö. Maria har en interna-tionell master i utvecklingsstudier och management och har tidigare arbetat som projektanställd för Rädda Barnen. Sitt engagemang i Röda Korsets Ungdomsförbund började 2006 genom att hon blev ledare i verksamheten ”Växthuset Nydala”. Efter det valdes hon in i den lo-kala styrelsen där hon haft poster som både ledamot och som kassör. Om det inte var så att Maria passerat 30 års gränsen så skulle hennes engagemang i Ungdomsförbundet ha fortlöpt, dock är hon vald till ekonomisk revisor för Malmöföreningen vilket hon är mycket glad över att kunna vara.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja MariaMarias erfarenheter från lokalföreningen anser vi i valberedningen kommer vara till stor gagn för hen-nes förtroendeuppdrag som ersättare till verksamhetsrevisorn. Hon har god erfarenhet av Röda Korsets Ungdomsförbund på lokal nivå och har under flera år även deltagit på flera Riksårsmöten och anser sig ha en god inblick i Ungdomsförbundets nationella arbete.

Marias egna tankar om posten som ersättare till verksamhetsrevisornJag är nyfiken och engagerad, jag tycker om att göra en bra insats. Tackar jag ja till något är det väldigt viktigt för mig att leva upp till det ansvar jag har tagit på mig. Jag arbetar systematiskt, gillar att fördjupa mig i saker, att så att säga ”granska” och har en bra överblick. Dessa egenskaper tror jag bidrar till att göra mig till en bra verksamhetsrevisor. Och att jag gillar att skratta och har en ironisk dansk humor, brukar göra allting lite lättare.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Maria Eneqvist till ersättare för verksamhetsrevisorn för mandatperioden 1 jan 2013 – 31

dec 2014


Valberedningens förslag till sammankallande för valberedningen

Om Hanna Svantesson Hanna är 24 år gammal, bor i Göteborg och har sedan sin examen som nationalekonom jobbat på bank. På fritiden umgås hon gärna med sina vänner, hon gillar att laga mat och gå på konserter. Självklart har Röda Korsets Ungdomsförbund en viktig plats i Hannas liv då hon under en längre tid varit engagerad i verksamheten Jourhavande Kompis, både på lokal nivå men även nationellt. Då Hanna tillbringade en tid i Austra-lien år 2010 fick hon också möjlighet att delta på ett flertal möten som hölls av Youth Red Cross vilket ökade hennes intresse för rörelsen ytterli-gare.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja HannaValberedningen skulle vilja se Hanna som sammankallande för valberedningen då hon är initiativrik, strukturerad och har vana av att leda en grupp. Hon ser valberedningsarbetet som utmanande, men också mycket spännande. Dessutom har hon erfarenhet av att arbeta i projektform samt har erfarenhet av rekrytering genom hennes engagemang i Uppsalaekonomerna under hennes studietid. Hannas vistelse i Australien ger henne ytterligare ett perspektiv på hur arbetet kan bedrivas inom organisationen vilket vi i valberedningen ser som en stor tillgång.

Hannas egna tankar om valberedningsarbetetAtt rätt människor hamnar på rätt plats i föreningen är en förutsättning för att Ungdomsförbundet ska fortsätta vara en förening som utvecklas, varför valberedningens arbete är oerhört viktigt. Jag ser mig själv i valberedningen då jag är engagerad och lyhörd. Jag har erfarenhet ifrån lokalföreningarna i Uppsala och Göteborg och jag ser fram emot att genom arbetet i valberedningen få lära känna fler lokalfören-ingar. Jag är beredd att lägga mycket tid på arbetet då Ungdomsförbundet och arbetet som vi utför och frågorna vi driver ligger mig oerhört varmt om hjärtat.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Hanna Svantesson som sammankallande till valberedningen med mandattid på ett år.


Valberedningens förslag till valberedningen

Om Ragnar HedenskogRagnar är en 25 årig matematikstudent som bor i Göteborg. Inom Röda Korsets Ungdomsförbund är Ragnar aktiv inom verksamheten Jourhavande Kompis. Hans engagemang i verksamheten har följt med honom då han bott på olika platser i Sverige. När han flyttade tillbaka till Göteborg blev han även verksamhetsledare. Förutom sitt Ungdoms-förbundet engagemang så har Ragnar även utvecklat programmet A Nice Chat som finns på internet och som är till för att föra samman människor från hela världen i syfte att skapa empati.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja RagnarValberedningen skulle vilja se Ragnar i valberedningen 2012-2013 på grund av hans stora intresse för människor. Hans engagemang och entusiasm kommer att driva gruppen framåt och hans intresse för psykologi och hur människor fungerar i grupper kommer att skapa en bra förutsättning för valberedning-ens framtida arbete. Ragnar har tidigare rekryterat volontärer till Jourhavande Kompis vilket har gjort att han är van att intervjua samt följa upp rekryteringen. Han är även lugn och eftertänksam vilket kommer utgöra ett gott komplement till de övriga i valberedningen.

Ragnars egna tankar om valberedningenJag har lätt för att fungera i grupp med andra, har inte varit med om en enda konflikt genom åren på Ungdomsförbundet, men har trots det kunnat lägga fram mina egna tankar på en konstruktiv väg. Jag är som verksamhetsledare van vid att svara på mail; känner mig responsiv och även bekväm vid att ut-trycka mig klart och tydligt. Jag är en ödmjuk och eftertänksam person (åtminstone vad jag hört) och tror det är viktigt i bemötande av andra människor samt när det kommer till beslutsfattande gällande förtro-endeuppdrag

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Ragnar Hedenskog till valberedningen med mandattid på ett år.



Om Camilla Andersson BonnevierCamilla är 23 år gammal och studerar till att bli socionom vid Örebro universitet. Hon påbörjade sitt engagemang inom Röda Korsets Ung-domsförbund med att vara aktiv inom läxhjälpen och är nuvarande vice kassör i Ungdomsförbundet Örebro. Camilla gjorde sin verksamhetsför-lagda utbildning i Sydamerika och fick då under en period praktisera på Röda Korset i Peru. En av Camillas starka sidor är att hon ser utmaningar som något gott då de får henne att växa.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmö-tet ska välja Camilla

Valberedningen skulle vilja se Camilla i valberedningen för att hon har ett stort engagemang i Ungdomsförbundet och att hon med sin kämparglöd och organisationsförmåga kan tillföra mycket i valberedningsgruppen 2012-2013. Att Camilla undviker att fastna vid problem och snara-re är en ”problemlösare” är viktigt för att föra arbetet framåt. Att hon dessutom har erfarenhet av ekonomi kan även vara givande i det kommande valberedningsarbetet.

Camillas egna tankar om valberedningsarbetetJag tror att jag skulle passa som valberedare för att jag är driven, tycker om struktur och att jag har en förhoppning om att årets valberedning kommer att bli fantastisk.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Camilla Andersson Bonnevier till valberedningen med mandattid på ett år.



Om Adrian Iredahl Adrian är 19 år, studerar vid Handelshögskolan i Stockholm och är ordförande för sin lokalförening Stockholm Sydväst. Inom Röda Korsets Ungdomsförbund har Adrian hunnit göra mycket förutom att vara ord-förande, till exempel så har han ansvarat för en mängd utbildningar, hjälpt till vid uppstart av verksamheter och rekryterat medlemmar på olika mässor.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmö-tet ska välja AdrianAdrian har under sin studietid, kompletterat med sina erfarenheter från

Ungdomsförbundet, fått en förståelse för vad organisationer mår bra av och vad de behöver för att utvecklas vilket vi ser som en stor tillgång för valberedningens arbete. Adrian lägger dessutom stor betoning på vikten av att jobba strategiskt när det gäller det ideella arbetet. I sin lokalförening har han skrivit en vision om vilka mål han anser att föreningen ska nå och vilka delmål som krävs för att föreningen ska ta sig dit. Denna långsiktiga strategi anser vi kan vara gynnsam för valbered-ningens arbete.

Adrians egna tankar om valberedningsarbetetEfter att ha varit aktiv i Röda Korsets Ungdomsförbund på lokal nivå i två och ett halvt år har jag fått en bra bild av vilka vi är och vilka vi vill vara. Jag har också fått värdefull kunskap om vilka styrkor och svagheter som vi jobbar med i vår organisation och tror att det kan vara en stor tillgång när det kommer till att utse 2013-2014 års förbundsstyrelse. Jag kommer att arbeta för att se till att de kandidater som valberedningen föreslår representerar hela organisationens vilja och har potential att uppnå så många av våra mål som möjligt

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Adrian Iredahl till valberedningen med mandattid på ett år.



Om Rojin ShamlouRojin är en 26 årig student som läser vid Försvarshögskolan. Under vår-terminen skrev hon sin D-uppsats och var även med och hjälpte till under nyöppningen av Röda Korsets nya secondhandbutiker på Hornsgatan och Skärholmen. Inom Attendo jobbar hon på en flyktingmottagning för ensamkommande barn. I framtiden vill Rojin arbeta med barns- och kvin-nors lika rättigheter samt inom utveckling- och konflikthantering.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmö-tet ska välja RojinValberedningen skulle vilja se Rojin i valberedningen 2012-2013 då hen-nes tidigare erfarenhet från projektledning och arbete inom mänskliga rättigheter i andra länder (Kambodja) kommer tillföra valberedningen

dynamik och perspektiv. Även de olika arbetsmetoderna såsom work-shops anser vi kan bidra till ett kreativt valberedningsarbete. Rojin är välbekant med hur ideella organisa-tioner arbetar och med sitt förebyggande arbetssätt anser vi att Rojin skulle passa i valberedningen.

Rojins egna tankar om valberedningsarbetetAtt skapa förutsättningar för att förnya och utveckla organisationens strukturer och arbetssätt ställer höga krav på att vi skapar en stabil grund som nästa generations styrelse kan utgå ifrån. För att vara ett gott föredöme och fortsätta inspirera flertalet aktörer, både på lokal och internationell nivå, så är det viktigt att man stärker de lokala föreningarna i deras arbete för ett hållbart och mer jämlikt samhälle. Min utbildning och erfarenheter i kombination med mitt driv för mänskliga rättigheter och jämlikhet har gett mig en bred utgångspunkt för att jag på ett positivt sätt ska kunna utföra mina uppgifter som valberedare.

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Rojin Shamlou till valberedningen med mandattid på ett år.


Papy Singbo

PresentationHej jag heter Papy Singbo och är 28 år. Jag är student på Göteborgs universitet och tar min exam i år på globala utvecklingsstudier.Jag har suttit som ledamot i år och vill gärna få ert förtroende för att få ett nytt mandat att kunna sitta kvar.

Komma in i rollenAtt sitta som ledamot kan ta sin tid för att komma in i rollen och känna sig varm i kläderna. För mig har det tagit ännu längre tid än tänkt på grund av tuffa händelser som hade hänts mig i privat. Trots dessa tuffa händel-ser har mitt engagemang inte försvunnit. Och nu mer än tidigare känner jag mig mera rutinerad, redo och peppad att fullgöra ett nytt uppdrag som ledamot.

Fortsätta på postenDet är därför Jag vill få en andra chans och förtroende att få sitta kvar i förbundsstyrelsen. Jag har fortfa-rande så mycket att ge som ledamot. Rutiner och erfarenheter som jag har fått efter ett års mandat är de viktiga faktorerna som kan göra mig till en bättre ledamot.

Ställer upp utanför valberedningens nominering


Viktor Marklund

PresentationMitt namn är Viktor Marklund. Jag studerar till Beteendevetare inom socialpedagogik samt jobbar som informatör för akademikerförbundet SSR vid Örebro Universitet. Jag har aldrig tidigare varit delaktig i Röda Korset ungdomsförbund, men har alltid velat, och har nu i dagarna anmält mig till ungdomsförbundet i Örebro. Tidigare så har jag jobbat ideellt för olika organisationer såsom Nya teatern där jag varit styrelsel-edamot, Örebrospexet där jag både varit producent och regissör, samt ordförande för Örebro studentkårs valnämnd. Alla dessa projekt har betytt en sak för mig - möjligheten till att utvecklas. De har gjort att jag har fått ta större ansvar och därmed även vuxit med uppgifterna.

Jag tillför till UngdomsförbundetDe egenskaper som jag tror kommer kunna tillföra något är min vilja till att hjälpa människor och min envishet för att rättvisa ska finnas i alla hörn. Genom de resor som jag gjort och den utbildning som jag läser, finns intresset att förbättra och förändra de normer som existerar i samhället. Detta för mig till min hjärtefråga inom RKUF att höja ungdomarnas självförtroende och att det ständigt behövs bedrivas en likabehandlingsplan genom skolor och samhälle. De roller som jag brukar få i en grupp är det kreativa bollplanket och problemlösare vilket passar mig väldigt bra.

Naturligtvis finns viljan att få hjälpa till med ett annat förtroendeuppdrag om den önskan finns från för-bundets sida.

Ställer upp utanför valberedningens nominering


På Riksårsmötet 2011 fattade mötet ett antal beslut som sedan ska genomföras i organisationen. Mellan Riksårsmötena är förbundsstyrelsen ytterst ansvarig för att de beslut som fattas av Riksårsmötet genomförs. Nedan kommer förbundsstyrelsen att redogöra för hur de beslut som fattades under Riksårsmötet 2011 har följts upp och i vilken mån de har genomförts. Detta görs så att alla medlemmar ska kunna känna sig trygga i att de beslut som har fattats under Riksårsmötet också genomförs.

Alla som är medlemmar i Ungdomsförbundet kan föreslå något till Riksårsmötet i en motion. Förbunds-styrelsen skriver sedan ett motionssvar med en rekommendation till Riksårsmötet. Om förbundsstyrelsen vill skriva förslag till medlemmarna i organisationen kallas det för propositioner. Efter diskussion på Riksårs-mötet fattar ombuden beslut, förbundsstyrelsen kommer sedan att vara ansvarig för att besluten genom-förs.

I beslutsuppföljningen nedan kommer vi att redogöra för:

• Vad förslaget handlade om– En kort sammanfattning.• Vad beslutet blev – En kort sammanfattning av beslutets innehåll.• Hur har beslutet genomförts – En redogörelse för vad som har gjorts under året och om beslutet

har blivit genomfört eller inte.

OBS! Motioner som fick avslag på Riksårsmötet 2011 finns inte med i beslutsuppföljningen eftersom de inte ledde till några åtgärder.

Motion 1

Borttagande av sluttid för kvällsaktivitet i alkoholpolicyn

Motionen handlade om:Motionären menar att delen i Alkoholpolicyn som bestämmer att kvällsaktiviteten måste ta slut 22:30 är onödig och ska tas bort eftersom lokalföreningen själv kan ta ställning till detta.

Beslutet blev:Att meningen ”Dock får ej kvällsaktiviteten sträcka sig längre än till 22:30” togs bort från alkoholpolicyn. Stycket:

”Om Röda Korsets Ungdomsförbund deltar på arrangemang som arrangeras av andra eller samar-rangeras med andra organisationer gäller alkoholpolicyn för de som representerar Röda Korsets Ungdomsförbund. Dock kan dessa arrangemang äga rum på platser och i sammanhang där alko-hol kan förekomma, men Röda Korsets Ungdomsförbund ska i största möjliga mån sträva efter att även samarrangemang ska vara alkoholfria.”

lades till i gällande alkoholpolicy efter andra stycket.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Policyhögen är uppdaterad och finns på hemsidan.

Beslutsuppföljning från RÅM 2011


Motion 3

Översyn av Röda Korsets medlemssystem Orion

Motionen handlade om:Motionären vill att vårt medlemshanteringssystem, Orion, ses över eftersom det enligt motionären inte är tillräckligt anpassat för att frivilliga ska kunna använda det.

Beslutet blev:Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att jobba för ett mer frivilliganpassat medlemssystem och att göra en utredning av vad lokalföreningarna önskar av ett medlemssystem.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under 2011 gjordes en mindre översyn av Orion som visade att ett av problemen är hur handboken är utformad. Därför uppdaterades den för att bli mer pedagogisk och anpassad efter de behov som finns i föreningarna. För att ta reda på dessa behov genomfördes samtal med orionansvariga i lokalförening-arna.

Under 2012 kommer en större utredning att genomföras. Denna kommer att fokusera på lokalföreningars önskemål av ett medlemsystem. Detta med anledningen av att Svenska Röda Korset har lagt fram som förslag att avveckla mediesystemet Orion inom en tvåårsperiod.

Motion 4

Införa ett ordförandenätverkMotionen handlade om:Motionären vill införa ett nationellt ordförandenätverk. Nätverket ska hjälpa ordförandena i lokalfören-ingarna att utbyta idéer och utvecklas i sina roller för att kunna göra ett ännu bättre arbete.

Beslutet blev:

Att inrätta ett nationellt nätverk för lokalföreningarnas ordförande som främst ska sammanfalla med befintliga mötestillfällen såsom styrelseutbildning, MOVE och RÅM.

Att Röda Korsets Ungdomsförbund ger lokalföreningarnas ordförande möjlighet att i samband med den vanliga styrelseutbildningen ha en specifik ordförandeutbildning

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under hösten 2011 och under 2012 utreds befintliga mötesplatser. Under hösten 2011 avsattes tid och plats på MOVE för att lokalföreningarnas ordförande skulle få möjlighet att träffas. Denna möjlighet kommer även att finnas på RÅM 2012. Styrelseutbildningen ska under år 2012 utvecklas med ett pass om och för ordföranderollen.


Motion 5

Uppdatering av material till ideologiutbildning

Motionen handlade om:Motionären påpekar att våra riktlinjer kring kommunikationen på förbundsgemensam nivå har förändrats och förtydligats de senaste åren. Då är det också enligt motionären dags att vi ser över vår egen ideologi-utbildning.

Beslutet blev:Att Riksårsmötet gav förbundsstyrelsen i uppdrag att se till att materialet till ideologiutbildningen uppdate-ras.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Generalsekreterare tillsatte en arbetsgrupp bestående av tjänstemän som fick som uppdrag att inte bara uppdatera materialet till ideologiutbildningen utan samtidigt se över innehåll och upplägg. Arbetsgruppen jobbar tillsammans med en frivillig referensgrupp med detta. En strategi för utbildningen presenteras på Riksårsmötet 2012. Under hösten kommer ett förslag på utbildning att testas för att lanseras helt 2013.

Motion 6

Införa kriterier för beviljande av interna bidrag

Motionen handlade om:Motionären ville sätta upp nya riktlinjer för hur det ska gå till när lokalföreningarna söker pengar från re-gionpotten och rörelsemedlemskapspotten. Riktlinjerna ska enligt motionären koppla utbetalningarna från potterna till lokalföreningens verksamheter och ekonomi.

Beslutet blev:

Att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att formulera nya riktlinjer för beviljande av interna bidrag till lokalför-eningarna. Årsmötet beslutade också att det ska tas fram lättillgängligt informationsmaterial om potterna och kriterierna för att söka riktat mot lokalföreningar och frivilliga.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Riktlinjerna förenklades, beslutades av förbundsstyrelsen och kommunicerades ut till lokalföreningarna under våren 2012.


Motion 7

Förändra tjejgruppens struktur

Motionen handlade om:Motionären menar att kill- och tjejgrupperna ska kunna ledas av både tjejer och killar. Det här eftersom det ska vara rättvist mellan killar och tjejer men också för att det är praktiskt bra om både tjejer och killar kan hålla i både tjej- och killgrupper.

Beslutet blev:Att valet av ledare inte bör utgå ifrån en separatistisk grund. Valet av ledare för ”tjej-” och ”killgrupper” utgår ifrån syftet med gruppen samt den aktuella gruppens önskemål och behov. Till exempel så ska en kille kunna leda en tjejgrupp och en tjej kunna leda en killgrupp. Det ska även vara möjligt för två ledare av olika kön att leda gruppen.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:I och med den förändring som röstades igenom på Riksårsmötet 2011 gällande tjej- och killgruppers struktur ansåg förbundsstyrelsen att det behövdes det ta ett större grepp kring verksamhetens framtid.

Förbundsstyrelsen har gett generalsekreteraren i uppdrag göra en översyn och undersöka om Ungdoms-förbundet ska fortsätta bedriva tjej- och killgruppsverksamhet. Arbetet med översynen startade på våren 2012 och beräknas vara klart för presentation för förbundsstyrelsen i början av 2013.

Motion 8

Nordiskt utbyte

Motionen handlade om:Motionären vill att det ska utredas om det är möjligt att bjuda in till ett nordiskt deltagande på MOVE-helgen för att öka utbytet mellan de nordiska ländernas rödakorsföreningar på ungdomsförbundsnivå.

Beslutet blev:

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna till utökat nordiskt utbyte på lokal nivå inom ramen för förslaget till verksamhetsinriktning 2012-2014.

Beslutet röstades igenom med tillägget att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett forum på internet där de nordiska föreningarna kan utbyta erfarenheter.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:I samband med verksamhetsplaneringsprocessen för förbundsstyrelsen och personalen under hösten togs beslutet från denna motion med. Under 2013 kommer beslutet lyftas till ett eget mål att undersöka förutsättningarna för utbyte.


Motion 10

Riktlinjer för medlemsvård

Motionen handlade om:Motionären lyfter upp vikten av frivilligheten inom vår organisation. För att få medlemmarna att stanna är det viktigt att vi tar hand om våra medlemmar menar motionären. För att säkerställa detta vill motionären att riktlinjerna för medlemsvården förtydligas inom Ungdomsförbundet och se till att de görs tillgängliga.

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla och förtydliga rekommendationerna för medlemsvård i föreningshandboken.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:En stor revideringen av föreningshandboken genomförs i samband med att vi tar fram en medlemshand-bok. Arbetet pågår under hela 2012.

Motion 11

Införskaffande av sms-betalningstjänst

Motionen handlade om:Motionären lyfter upp att det blir problem med en alltför lång betalningsprocess när vi medlemsrekryterar. Ett sätt att lösa detta enligt motionären är att vi inför SMS som betalningsalternativ för medlemsavgiften i Ungdomsförbundet.

Beslutet blev:Att Röda Korsets Ungdomsförbund utökar sitt betalningsalternativ med en SMS-tjänst för medlemsregistre-ring.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under hösten 2012 och våren 2013 har en arbetsgrupp bestående av tjänstemän jobbat med att se över hur andra organisationer, framförallt ungdomsorganisationer har jobbat med att införa betalning av med-lemsavgift via SMS.

I detta samarbetar vi med Svenska Röda Korset då vi kommer att använda oss av samma SMS-leverantör som de använder sig av. Dessutom behöver det ses över hur administrationen av medlemmar i Orion ska samordnas.

Arbetsgruppen uppdaterar förbundsstyrelsen löpande om hur långt arbetet kommit och vilka kostnader det kommer att innebär att införa SMS-betalning som alternativ i medlemssystemet Orion.


Motion 13

Profilera Ungdomsförbundet

Motionen handlade om:Motionären tycker att vi som organisation syns för lite i våra frågor. För att lösa detta vill motionären att vi ska profilera oss tydligare i våra frågor och synas mer i samhällsdebatten både på lokal- och nationell nivå.

Beslutet blev:Att förbundsstyrelsen ska ta fram riktlinjer för hur lokalföreningarna kan bedriva påverkansarbete och opinionsbildning på lokal nivå. Förbundsstyrelsen ska också utse och leda en grupp frivilliga vars upp-drag blir att arbeta med en aktiv profilering av Ungdomsförbundet utifrån det humanitärpolitiska pro-grammet.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Förbundsstyrelsen arbetade under hösten 2011 fram riktlinjer för påverkansarbete i Röda Korsets ung-domsförbund. Resultatet blev en ideologisk grund för påverkansarbete som kommer att bli en del av den Humanitetslåda som presenteras på Riksårsmötet 2012. Humanitetslådan kommer även att erbjuda faktakunskap och argument i våra prioriterade frågor, vad man ska tänka på när man arrangerar en aktivitet inom påverkan och allmänna verktyg.

På Riksårsmötet kommer också möjligheten finnas att söka till frivilliggruppen som arbetar med en aktiv profilering av Röda Korsets Ungdomsförbund. Ambitionen är att arbetet ska komma igång under tidig höst 2012.

Proposition 1

Verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program

Propositionen handlade om:Att anta ett nytt förslag på verksamhetsinriktning och humanitärpolitisk program för Röda Korsets Ung-domsförbund. I verksamhetsinriktningen presenterades bland annat de mål Ungdomsförbundet kommer att jobba mot fram till 2014 och i det humanitärpolitiska programmet gavs det förslag på nya namn till våra verksamhetsområden, varför vi ska jobba med dessa olika områden, vilka som bör vara våra vikti-gaste frågor att driva framöver med mera.

Beslutet blev:Att anta verksamhetsinriktningen med några tillägg. Under ”Globalt engagemang” lades en punkt till: ”Att undersöka behov, resurser och ekonomiska förutsättningar för att utveckla och implementera ett internationellt samarbete/utbyte inom Röda Korsets Ungdomsförbund”.

Förbundsstyrelsen fick också i uppdrag att utveckla ett fördjupat material för lokalt påverkansarbete och att arbeta genomgående med hållbar utveckling internt inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Detta för


att öka kunskapen om medvetenhet om hållbar utveckling bland organisationens medlemmar. Det humanitärpolitiska programmet antogs i sin helhet, men också med några ändringar i formuleringar-na. Under ”Våra viktigaste frågor” byttes meningen ”främlingsfientlighet och rasism måste minska i Sve-rige och unga kan vara drivande i det arbetet” till ”främlingsfientlighet och rasism motverkas aktivt genom kunskapsspridning. Unga människor är en stark resurs i detta arbete.”

Första punkten under ”våra viktiga frågor” ändrades till: ”Hela Sverige måste ta ansvar och därför tycker vi att alla kommuner ska ta emot ensamkommande barn och unga. Alla barn och unga i Sverige ska garanteras mänskliga rättigheter, såsom trygg sjukvård och skolgång, oavsett om de har legal rätt att up-pehålla sig i Sverige eller inte. ”

Även den tredje punkten skrevs om något, resultatet blev: ”Barnkonventionen ska göras till svensk lag och alla barn och unga ska få undervisning om barnkonventionen.”

Slutligen skrevs även punkten om att kommuner ska ta emot ensamkommande om något och landade i att Ungdomsförbundet ska kräva att kommuner tar emot så många barn som möjligt med hänsyn till kommu-nens maximala tillgängliga resurser. Kravet ska inte endast vara riktat mot dem som inte tar emot barn alls idag.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under hösten 2011 arbetade förbundsstyrelsen tillsammans med personalen fram en treårig verksamhets-plan för hur vi ska uppnå målen i verksamhetsinriktningen 2012-2014. Verksamhetsplanens underliggande mål gäller ett år i taget och följs upp genom regelbundna uppföljningar. Följande beslut/åtgärder ska vidtas efter beslut av förbundsstyrelsen efter genomförd verksamhetsplane-ringsprocess:

• Vi har i samband med verksamhetsplanen 2012 planerat in att se över organisationens utbild-ningsstrategi. Revidering sker utifrån behov under perioden 2012-2014

• Förbundsstyrelsen valde 2012 att inte längre samarbeta med föreningen Gemensam framtid som arrangerar URIX. I årsredovisningen kan man som medlem läsa i vilka nätverk och föreningar, förbundet ingår. Vi har alltså gjort en översyn av vilka medlemskap i andra organisationer vi ska ha under 2012

• Under 2012 gör vi en översyn av nationella mötesplatser detta utifrån beslut om att inte längre har representantskapet. (se beslut om representantskapet)


Proposition 2

Medlemsavgiften

Propositionen handlade om:Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsstyrelse ansåg att medlemsavgiften ska spegla den målgrupp organisationen vänder sig till – unga människor. Därför ville de att medlemsavgiften även under 2012 skulle vara 50 kronor.

Beslutet blev:Att medlemsavgiften för år 2012 fastställs till 50 kr.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Medlemsavgiften är 50 kr.

Proposition 3

Kompletterande medlemskapsform

Propositionen handlade om:

Tillsammans med Svenska Röda Korset lades förslaget fram på en ny form av medlemskap - medlem-skap utan lokalföreningstillhörighet. Detta för personer som är intresserade av vår organisation och vill stötta oss men samtidigt inte vara aktiva eller knutna till en lokalförening.

Beslutet blev:

Att bifalla propositionen. Medlemsavgiften för medlemmar utan lokalföreningstillhörighet ska avsättas för lokal verksamhetsutveckling i en nationell pott.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:En arbetsgrupp bestående av tjänstemän samarbetade under hösten 2011 med tjänstemän från Svenska Röda Korset för att införa medlemskap utan lokal föreningstillhörighet. Medlemskap utan föreningstillhörighet infördes första januari 2012.


Proposition 4

Representantskapet

Propositionen handlade om:Att avskaffa representantskapet och istället ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över syfte, innehåll och tidpunkt för nationella mötesplatser. Det övergripande målet ska vara att våra gemensamma resurser prio-riteras för att främja den lokala verksamheten.

Beslutet blev:Att bifalla propositionen med tillägget att varje lokalförening får en kontaktperson som sitter i förbundssty-relsen.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Stadgarna har uppdaterats och de pengar som var avsatta för det tidigare representantskapet har omför-delats. Förbundsstyrelsen fattade även beslut om kontaktpersoner, så att alla föreningar nu har en direkt-kontakt i styrelsen.

I verksamhetsplanen 2012-2014 finns målet att vi ska se över våra mötesplatser. En utredning görs under 2012. Vi har också infört t ex ordförandenätverk (under MOVE 2011) för att ge föreningarna möjlighet att utbyta erfarenheter.

GÖTEBORGSKURIRENEXTRA! EXTRA! EXTRA! EXTRA! EXTRA!

FRÄMLINGS-FIENTLIGHETEN- FÖRSVUNNEN INATT!

NAZIST BERÄTTAR:

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND

“JAG VILL HA MER KÄRLEK I SAMHÄLLET!”


InnehållsförteckningKärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt?

Verksamhetsberättelse Detta är Röda Korsets Ungdomsförbund sid 139Verksamhetsberättelse och årsredovisning – så funkar det! sid 140Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 2011 sid 141Hylla den som fyllas bör! Årets hissalista sid 144Fokusområde Folkrätt & Flykting sid 149Verksamheter och medlemskap sid 154Lokalföreningar sid 155Nationell administration sid 158

Årsredovisning Förvaltningsberättelse sid 161Resultaträkning 2011 sid 171Balansräkning 2011 sid 173Tilläggsupplysningar sid 175Noter till resultat- och balansräkning 2011 sid 177

Nyckeltal sid 187


När vi blickar tillbaka på 2011 är svaret tydligt: Det är inte svårt om du frågar våra fantastiska frivilliga och lokalföreningar.

Humanitet är för Röda Korsets Ungdomsförbund en självklarhet som aldrig får tas för självklar. Att vi hittat vägen till kärlek och respekt är kanske inte så konstigt eftersom vi 2011 hade praktiserat mottot ”kärlek och respekt” i femton år som självständigt ungdomsförbund.

Att fylla moppe firade vi med buller och bång! Självklart gjordes det också tillsammans med vår moderor-ganisation, Svenska Röda Korset och det när våra respektive årsmöten hölls i Norrköping i juni förra året. Med födelsedagstårta, glädje, engagemang och en manifestation som fick hela Norrköping att förstå

Röda Korsets ungdomsförbunds ord-förande Martina Anlér och general-sekreterare Anna Nubäck.Foto: Marita Rodriguez.

varför det är viktigt att jobba mot användandet av barnsoldater visade Ungdomsförbundets deltagare att det unga engagemanget är viktigt i rödakorsrörelsen.

Förutom att fira femton år antogs på Riksårsmötet 2011 vår nya treåriga verksamhetsinriktning och huma-nitärpolitiska program. Medlemmarna röstade med ett rungande ”ja” också igenom att kunna betala sitt medlemskap per SMS.

Framgångshistorien med vårt rollspel På Flykt fortsätter. Under 2011 fick 2725 elever chansen att genom-föra rollspelet, en ökning med 500 elever jämfört med 2010. De tankar och känslor som väcks är bevis på att vi gör skillnad och att rollspelet verkligen behövs.

I år hittar du en ny grej i verksamhetsberättelsen – årets hissalista! I hissalistan får du läsa konkreta exem-pel på de stordåd som våra lokalföreningar och frivilliga utför varje år för barn och unga. På Riksårsmö-tet kommer du att ha möjlighet att träffa dem och kanske kan din förening göra samma sak hos er, och berätta för andra om idéer ni genomfört.

Kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt?


Nytt för i år, är också att verksamhetsberättelsen bygger på våra övergripande mål i verksamhetsplanen för 2011. Förbundsstyrelsen hoppas att du som läsare på det sättet får en tydligare bild av vilka mål som styr det vi gör på förbundsgemensam nivå.

2011 har bjudit på imponerande insatser och bedrifter. Varje år känns det som att Röda Korsets Ungdoms-förbunds föreningar och frivilliga inte kan överträffa sig själv på nytt, men som tur är överbevisas vi alltid.

Med en rejäl dos kärlek och respekt kommer Röda Korsets Ungdomsförbund långt, och ännu längre när vi gör det tillsammans.

Tack för i år!

Martina Anlér, Förbundsordförande Anna Nubäck, Generalsekreterare


Detta är Röda Korsets Ungdomsförbund

Röda Korsets Ungdomsförbund är till för dig som vill ställa upp för humanitet och mänskliga rättigheter. Organisationen är politiskt och religiöst obunden och är en del av rödakors- och rödahalvmåne-rörelsen, som finns i 187 länder över hela världen (2011 tillkom en nationell förening – välkomna Maldiverna!).

Ungdomsförbundet arbetar för ungas rättigheter. Vi hjälper alla oberoende av bakgrund eller grupptill-hörighet. Vi ställer upp för mänskliga rättigheter och humanitet, mot diskriminering, intolerans och rasism. Vi vill bidra till ett samhälle som är lika tillgängligt för alla, ett samhälle där människovärdet sätts i främsta rummet och där olikheter är en tillgång.

Röda Korsets Ungdomsförbund har 23 lokalföreningar runt om i landet. Vi har drygt 124 verksamheter med runt1200 engagerade frivilliga som verkar enligt mottot unga för unga.

Hela den samlade rödakorsrörelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper:

Humanitet Röda Korset skapades ur viljan att hjälpa dem som sårats på slagfältet oavsett vilken av de stridande sidorna de tillhörde. Organisationen arbetar internationellt och nationellt för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Målet är att skydda liv och hälsa och att värna respekten för människovärdet. Röda Korset främjar ömsesidig förståelse och vänskap, samarbete och varaktig fred mellan alla folk.

Opartiskhet Röda Korset gör ingen åtskillnad mellan nationalitet, etnisk tillhörighet, religion, samhälls-ställning eller politisk åsikt. Organisationen arbetar uteslutande för att lindra människors lidande och att i första hand hjälpa de mest nödställda.

Neutralitet Röda Korset tar inte ställning i fråga om politik, etnisk tillhörighet, religion eller ideologi. Röda Korset är neutralt för att bevara människors förtroende.

Självständighet Röda Korset är självständigt. De nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna hjälper statsmakterna på det humanitära området och alla föreningar är underställda respektive lands lagar. Men de ska behålla ett oberoende som gör att de alltid kan handla i enlighet med Röda Korsets principer.

Frivillighet Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Frivillighet gäller både att ge och att ta emot hjälp. Den frivilliga hjälpen får inte innebära att kvaliteten på hjälpen är sämre. Med osjälvisk hjälp menas att Röda Korset inte har några egna intressen att tillgodose.

Enhet I varje land får det endast finnas en rödakorsförening. Den ska vara öppen för alla och den huma-nitära verksamheten ska omfatta hela landet.

Universalitet Röda Korset är en världsomfattande organisation inom vilken alla nationella rödakorsfören-ingar har samma skyldigheter och rättigheter att bistå varandra.

Verksamhetsberättelse


Verksamhetsberättelse och årsredovisning – så funkar det!

Verksamhetsberättelsen och årsredovisningen hänger på många sätt ihop. Den här verksamhetsberättel-sen handlar om vad Röda Korsets Ungdomsförbund har gjort under år 2011 kopplat till vårt ideologiska syfte. Det är en sammanfattning av alla aktiviteter och verksamheter som genomförts både lokalt och förbundsgemensamt kopplat till de mål förbundsstyrelsen satt upp. Årsredovisningen är istället en redo-visning av pengarna som har använts för att finansiera det som vi gjort under året. En slags ekonomisk redovisning av verksamhetsberättelsen alltså.

Förbundsstyrelsen i all sin härlighet! Foto: Anna Nubäck.

Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ är Riksårsmötet som äger rum i juni varje år. Däremellan är det förbundsstyrelsen som leds av ordföranden som tar beslut. Ungdomsförbundet har också anställda, vilka leds av generalsekreteraren.

På lokal nivå jobbar konsulenterna. De är indelade i fyra olika team som arbetar i regionerna Nord, Väst, Öst och Syd. Konsulenterna jobbar med att utbilda, inspirera och stötta frivilliga och förtroendevalda, så att verksamheter, föreningar och punktinsatser startas och får stöd till att utvecklas. Utgångspunkten är alltid att tillgodose de behov som finns för att frivilligsidan ska kunna göra sitt arbete på bästa sätt, och att göra arbetet i enlighet med våra styrdokument.

För att arbetet mot Ungdomsförbundets ideologiska mål ska underlättas på lokal nivå, sker också arbete på förbundsgemensam nivå, allt för att uppnå vår vision om ett samhälle som tar vara på barn och unga som en resurs och ger dem möjligheter till ett värdigt liv. Arbetet på förbundsgemensam nivå kan bland annat handla om att hitta sätt för oss att bli fler medlemmar, att förbättra utbildningar eller att berätta vad


vi gör för varandra inom organisationen. Det är våra medlemmars, frivilligas och verksamhetsdeltagares behov som ligger till grund för arbetet på förbundsgemensam nivå.

Det finns också flera dokument som styr arbetet på Röda Korsets Ungdomsförbund.Vi har stadgar, en verksamhetsinriktning, ett humanitärpolitisk progam och en verksamhetsplan.

Verksamhetsberättelsens upplägg baseras på målområdena i 2011 års verksamhetsplan som beslutats av förbundsstyrelsen.

Årsredovisningen som består av förvaltningsberättelsen, tilläggsupplysningar, balans- och resultaträkning handlar om var våra pengar kommer ifrån och hur vi har använt dem. Där får du också en översikt av vår ekonomi i dagsläget.

Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 2011

Om styrelsens uppdrag och sammansättningFörbundsstyrelsen väljs på Riksårsmötet varje år och är mellan riksårsmötena Röda Korsets Ungdomsför-bunds högsta beslutande organ. Förbundsstyrelsen ska intressera och engagera unga i vår organisation och skapa förutsättningar för att frivilliga kan bedriva bra verksamhet som fyller behov i samhället.

Under 2011 har två styrelsekonstellationer bestående av totalt tolv personer varav fem personer suttit över Riksårsmöte varit aktiva. Styrelsen har haft totalt 11 protokollförda styrelsemöten.

Styrelsen bestod under våren 2011 av åtta ledamöter inklusive ordförande varav hälften var män och hälften kvinnor. Styrelsen leddes under hela 2011 av en kvinnlig ordförande. De två vice ordförande, en politisk och en organisatorisk, var båda kvinnor under våren.

Den styrelse som valdes på Riksårsmötet 2011 består av fem män och fyra kvinnor varav en är ordföran-de. I sin konstituering valde styrelsen två vice ordförande, en politisk och en organisatorisk, varav en är man och en är kvinna.

Under hösten rekryterade styrelsen en ny generalsekreterare, Anna Nubäck, som tillträdde den 1 decem-ber.

Dialog med lokalföreningarnaStyrelsen arbetar för en bra dialog med lokalföreningarna och har därför fortsatt med regelbundna rap-porter från styrelsens arbete och också startat Ledamotsbloggen. Ordförande har utvecklat dialogen på facebook och Humanitetsbloggen samt finns nu också på Twitter för de som är intresserade av att följa Röda Korsets Ungdomsförbund.

Styrelsen prioriterar att vara representerad på de lokala föreningsårsmötena. 2011 deltog förbundssty-relsen på 17 av 24 möten. Styrelsen var också representerad på regionträffarna i september. På Ung-domsförbundets utbildningshelg MOVE i november var hela styrelsen på plats. Styrelsen deltog också på


Svenska Röda Korsets Dialogdagar och Regionalt Forum.

För varje region i Ungdomsförbundet har styrelsen utsett kontaktpersoner som är ansvariga för att löpan-de hålla koll på och peppa lokalföreningarna i den regionen i sitt arbete. Styrelsen har också en kontakt-person till Jourhavande kompis, en av våra nationella verksamheter.

Visste du att…?

•RödaKorsetsungdomsförbundfyllde15år 2011 och att vi firade genom att ta fram en fin jubileumsskrift!•Vi2011nådderekordmångaelevermedvåra insatser på skolor. Hela 6069 elever har fått ta del av våra metoder och infor-mation. 2725 av dessa har mötts med vårt textbaserade rollspel På Flykt.•DetunderWayOutWesttogsframen”miniversion” av På Flykt som går utmärkt att använda på mässor och liknande. För att förstärka känslan i tältet på festivalen togs det också fram ett gäng löpsedlar i samarbete med Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet. En av dem är framsidan på den här verksam-hetsberättelsen. •Viharbörjatsneglapådethärmedpå-verkansarbete. Framför allt baserat på vad vi ser i våra verksamheter. •Allaungdomspartiersledare(utomLibe-rala ungdomsförbundet) testade på att köra På Flykt genom ett samarbete vi hade med Utbildningsradion.•2011varettkunskapsår!Detsatsadesännu mer på utbildningar, framför allt för kompisgrupper.•VisamarbetademedRiksteaternförattsprida vårt textbaserade rollspel På Flykt.•2000underskriftersamladesintillvård-uppropet!•Vitogställningförkärnvapenförbud!•Vitogställningförattjobbasåattbarn-konventionen blir lag!

Styrelsens arbetsgrupperI början av 2011 tillsatte styrelsen en arbetsgrupp som har arbetat fram den stadgeproposition som ligger som förslag till Riksårsmötet 2012. Uppdraget var att förenkla, förtydliga och fräscha upp stadgarna. Det innebar bland annat att lägga förslag på saker som visat sig krångliga, göra om dispositionen och se över språket.

Styrelsen arbetade under året också med att se över roller och ansvarsfördelning på förbundsgemensam nivå och tog fram uppdragsbeskrivning för både förbundsordförande och ledamöter. Förbundsstyrel-sen har också tagit fram en befattningsbeskrivning för generalsekreteraren. Styrelsen arbetade också om arbets- och delegationsordningen från grunden, det dokument som reglerar hur styrelsen arbetar och vem som gör vad på förbundsgemensam nivå.

Styrelsen har också arbetat fram den proposition om arvoderingspolicy som Riksårsmötet 2012 ska ta ställ-ning till. Policyn är ett förslag om ramar för förbunds-ordförandens arvodering och togs fram i dialog med medlemmar, Svenska Röda Korset och med inspiration av andra organisationer.

På Riksårsmötet 2011 antogs en ny verksamhetsinrikt-ning och humanitärpolitiskt program som gäller för 2012-2014. Styrelsen har under hösten 2011 påbörjat arbetet med att lägga en grund för organisationens påverkansarbete. Styrelsen fick i uppdrag av Riksår-smötet att ta fram en ideologisk grund för påverkans-arbetet med vad man ska tänka på som lokalförening när man vill påverka. Denna lanseras i samband med Riksårsmötet 2012.

Tillsammans med generalsekreterare och personal har förbundsstyrelsen brutit ner verksamhetsinriktningens olika mål och antagit en övergripande verksamhets-plan för 2012-2014.


Extern representationRöda Korsets Ungdomsförbund har varit representerade genom styrelsen i Nätverket för barnkonven-tionen, Nätverket Rena Kläder, Föreningen Fairtrade och Nätverket för rätt till vård. Styrelsen var under våren också representerad i Föreningen Gemensam Framtid som anordnar Urix Åsiktsfestival men beslu-tade på sitt augustimöte att begära utträde ur samarbetsföreningen. Ordförande och vice ordförande har också ingått i LSU:s ordförandenätverk.

Ordförande Martina Anlér har gjort en del större externa framträdanden. Vid 50-öresgalan i Luleå höll Martina tal för 400 skolbarn som samlat in nästan 80 000 kr i femtioöringar till lokal barn- och ungdoms-verksamhet inom Röda Korset. På Almedalsveckan i Visby på Gotland i juli var ordförande moderator för ett samtal om ensamkommande barn i anslutning till föreställningen ”Vem sover i natt?”.

Ordförande var också moderator på MR-dagarna på ett migrationspolitiskt seminarium som Kyrkornas Globala Vecka anordnade på temat ”I Europas väntrum – hur den arabiska våren påverkar EU:s migra-tions- och flyktingpolitik”.

Samverkan med Svenska Röda KorsetStyrelsen har varit representerad i Svenska Röda Korsets styrelse genom ordförande och en ytterligare adjungerad ledamot. Styrelsen är också representerad i styrelsen för Röda Korsets folkhögskola och fon-den för verksamhetsutveckling.

På Riksstämman 2011, Svenska Röda Korsets högsta beslutande organ, som anordnas vart fjärde år, del-tog Röda Korsets Ungdomsförbund med tio ombud. Ordförande och vice ordförande Kajsa Olsson ledde förberedelsearbetet. Fyra av de fem motioner som Ungdomsförbundets lade in antogs. Ordförande höll ett uppskattat tal till hela Riksstämman som fick stående ovationer.

På Riksstämman lanserades också jubileumsskriften ”15 år av kärlek och respekt”, en skrift som lyfter fram vad ungt frivilligt engagemang betyder för individen och för Röda Korsets Ungdomsförbund under våra första femton år som självständigt ungdomsförbund. En arbetsgrupp av frivilliga som leddes av förbunds-ordförande tog fram skriften. Svenska Röda Korset bjöd på födelsedagstårta och grattade femtonåringen.

InternationelltStyrelsen var representerad med politisk vice ordförande på det europeiska rödakorsnätverket EURCYN:s möte i Dublin i februari. EURCYN består av unga representanter och arbetar med påverkansarbete gentemot EU. Delar av styrelsen deltog också på det nordiska styrelsemötet som arrangerades av norska ungdomsförbundet, Røde Kors Ungdom, i mars.

Ordförande var en av medlemmarna i den officiella delegationen som deltog på de internationella stadgeenliga mötena i Genève under november; generalförsamlingen, delegatrådet och internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen. Ett historiskt beslut om ett gemensamt ställningstagande mot ett förbud för kärnvapen togs. Bilder och berättelser finns på rkuf.se/humanitetsbloggen.


Röda Korsets ungdomsförbunds jubileumsskrift “15 år av kärlek och respekt”. Foto: Arkivbild, Röda Kor-sets Ungdomsförbund.

Hylla den som hyllas bör - årets hissalista!Innan vi går in på en sammanfattning av vad som hänt på lokal och förbundsgemensam nivå ska vi lyfta de verkliga hjältarna. Alla fantastiska lokalföreningar som jobbar på i medgång och motgång, i sol och i regn och till och med på julafton! Det händer ju så mycket mer ute i landet än vad som får plats i en verksamhetsberättelse. Därför lyfter vi några exempel på allt fantastiskt som skett ute i föreningarna under 2011.

Det här är bara några få exempel – vi vet ju att det görs så otroligt mycket mer därute i landet. Låt er inspireras av varandra och vara stolta över allt bra som vi gör tillsammans! Vilken blev egentligen årets förening? Vilka hjälpte till att få sin stad fair trade-certifierade och vilka kämpade för detsamma i sin stad men lyckades trots sina ansträngningar inte ända fram? Här kommer årets lista!

Vi tackar och bockar för 2011 och tror att 2012 kommer att bli ett ännu bättre år i Röda Korsets Ungdomsförbund!

Årets replik: En ledamot från föreningen i Karlstad reagerade starkt mot en artikel i Aftonbladet där det stod att unga är lata och inte bryr sig. Hon låg inte på latsidan utan hörde av sig direkt och fick en egen intervju om sitt engagemang i Röda Korsets Ung-domsförbund.

Årets medlemsmagnet: Uppsalaföreningen som vann medlemsrekryte-ringstävlingen.

Årets rekryteringsorakel: Örebro, som nog lyckats finnas med på varenda mässa som anordnats i stan.

Årets vägvisare: Ungdomsförbundet i Piteå som visar vägen för hur man får deltagare i verksamhet att bli aktiva både som verksamhetsledare och i styrelsen.

Årets duracellkaniner: Växjöföreningen som lyckats med grymt många aktiviteter under året. Allt från utbildningar av alla de slag till att starta verksamheter och söka och få pengar.

Årets lobbyarbete: Rättvishandelsgruppen i Uppsala som lobbat för fullt för att Uppsala ska bli en Fair Trade City. Trots nej från de styrande har de jobbat på och gett sig in i debatten.


Årets uppstickare: Skövde som startats upp igen och direkt lade i högsta växeln för att få till bra rutiner och dra igång verksamhet.

Årets flört: Malmöföreningen som under frivilligveckan infor-merade om Röda Korsets Ungdomsförbund på ett annorlunda sätt – genom att dejta! Intresserade fick då dejta aktiva i verksamheterna och förhopp-ningsvis bli sugna på att själva engagera sig.

Årets insamling: Ungdomsförbundet i Umeå som i samband med FashionWeekarrangeradeenvintageloungeoch sålde kläder för 15 800 kr (!) som oavkortat kommer att gå till globalgruppens projekt för att förhindra svält i Etiopien.

Årets skolboksexempel på uppstart av verksamhet: Lund som startade upp en kompisgrupp i Lomma. En verksamhet som fungerat superbra sedan dag ett och nu till och med håller egna kompisgrupps-utbildningar.

Årets överlevare: Kalmarföreningen. Trots en tung höst med avhopp i styrelsen och föreningen var osäker på om de skulle överleva så ser de nu ljuset i tunneln. Vid års-skiftet lyckades de också få igång en cool ”vinta-ge-hörna” på Kupan i Kalmar.

Årets mångsysslare: Rättvis Handelsgruppen i Jönköping som sysslat med det mesta under året för att sprida information om rättvis handel.

Årets man-har-roligare-tillsammans: Alla Stockholmsföreningar anordnade ett gemen-samt sommarkollo där deltagare från flera boen-den för ensamkommande fick uppleva allt från segway och sumobrottning till gemensamt midsom-marfirande.

Vem va’re som sa’re?

Har du koll på vem som sagt vad under året? Testa dig själv! Rätt svar finns på nästa sida.

1. ”Det var fan äkta!”2. ”Vad vi upplever som barn och unga sät-ter spår i oss och påverkar oss livet ut. Vi lär oss av de erfarenheterna. Både de jobbiga och de glada.”3. ”Ha det bra och fortsätt kämpa för en hjälpsam värld så barn och ungdomar har någon de kan rådfråga när de är osäkra!”4. ”Detta har jag med mig hem:- En stor dos med ännu mer pepp!- En hel massa kunskap och hopp om mänskligheten!”

Årets badkruka: Inte Ungdomsförbundet i Borås i alla fall! Genom sin verksamhet Badis har de med lek och skratt gett nyanlända barn och unga möjligheten att lära sig simma.

Årets kärleksförklaring: Karlstadföreningen som på Alla hjärtans dag kär-leksinvaderade ett äldreboende.

Årets korvgrillare: Ungdomsförbundet på Gotland som bedriver mycket uppskattad lägerverksamhet.

Årets ekonomiexperter: Malmöföreningen som under de senaste två åren skapat grymma ekonomiska rutiner i föreningen.

Årets festfixare: Ungdomsförbundet i Karlstad som genom verk-samheten EFFA (Ett Firande För Alla) anordnade en mångfaldsfestival som hade över 3000 besö-kare.


Årets fredagsmys: Piteå som med sin Valborgsbio erbjöd Piteåung-domar ett alternativ till att hänga ute på stan på Valborgskvällen. En hel bio hyrdes och 9 filmer visades i 3 olika salonger med 3 olika starttider under kvällen och natten. Det blev en succé med 202 besökare.

Årets pionjärer: Norrköping, som var de första inom ungdomsför-bundet att starta upp verksamhet för gömda barn.

Årets stöd till verksamhetsledare: Göteborgsföreningen som utarbetat ett omfattande dokument som stöd till verksamhetsledare med information om allt från vilka lokaler som finns att tillgå, till riktlinjer för utlägg, vilka samarbetspart-ners som finns, hur föreningen syns i sociala medier och mycket mer.

Årets back to basics: Stockholm Nordväst som under en eftermiddag skramlade med bössor och samlade in 4662 kr till svältdrabbade i Somalia.

Årets färgklick: Stockholm Sydöst som har konstgruppen ”Färg-stark”. Färgstark erbjuder regelbundna träffar till unga, som av olika anledningar bor på Hotell Jouren. Syftet med gruppen är att erbjuda en krea-tiv miljö för unga som varken har möjlighet eller motivation att delta i en gruppaktivitet.

Årets internkommunikationsfenomen: Stockholm Sydväst som har satsat mycket på internkommunikation under året. Bland annat skrev man ihop en informationsbroschyr till föreningsak-tiva med information om vem i styrelsen man kan vända sig om man har några frågor.

Årets styrelsefenomen: Linköpingsföreningen som lagt ner mycket tid på styrelserutiner under året.

Årets föryngrare: Stockholm Sydöst som satsat på, och lyckats nå, en yngre målgrupp mycket tack vare Henrys vän-ner på Kungsholmens gymnasium.

Vem va’re som sa’re?

Här kommer svaren på vem som sagt vad från föregående sida!1. Elevcitat från På Flykt, Mikael Elias teore-tiska gymnasium.2. Från förbundsordförandens Martina Anlérs tal på Svenska Röda Korsets Riks-stämma.3. Brev från en pappa vars dotter fått hjälp av Jourhavande Kompis. Ett samtal som gav henne mod att berätta för sina föräldrar om att hon blivit mobbad i skolan.4. Utcheck från MOVE.

Årets verklighetsflykt: Göteborgsföreningen som tog fram Dilemmaspe-let-PåFlykttillWayOutWest.En”kortversion”avPå Flykt där deltagarna ställs inför samma svåra val då de tvingas lämna Sverige.

Årets handbok: Skövdeföreningen som tog fram en handbok för de frivilliga inom läxhjälpen. Handboken består av tips och riktlinjer för verksamheten och förhopp-ningen är att de frivilliga ska känna sig mer trygga i sin roll som läxhjälpare.

Årets förening: Ja, det är faktiskt en utmärkelse som Ungdomsför-bundet i Örebro fick av Örebros föreningsråd!

Årets verksamhetsberättelse: Föreningen i Piteå som visar att det går att göra en riktigt informativ, snygg och peppande historia över vad som hänt under året.

Årets samarbete med Svenska Röda Kor-set: Uppsalaföreningen som tillsammans med kretsen både har arrangerat föreläsningar och har en FörSköna-verksamhet tillsammans.


Årets kompetensutvecklare: Östersunds Jourhavande kompis som varit på besök hos ungdomsmottagningen för att lära sig mer om hur man kan prata kring sexualitet med ungdomar.

Årets skolinsats: Ungdomsförbundet i Sollefteå som tillsammans med andra organisationer i Sollefteå anordnade en internationell dag på gymnasieskolan Gudlav Bilderskolan under rubriken ”Krig och fred”. Bland annat samlades 210 handavtryck in till kampanjen mot barnsoldater.

Årets certifiering: Luleåföreningen som genom sin medverkan hjälpt till att göra Luleå till en Fair Trade city.

Årets häng: Luleå som haft uppskattade ungdomskvällar på Hertsön där de har sysslat med allt från bakning till filmkvällar.

Årets verklighetsmöte: Stockholm Sydväst vars kompisgrupp i Farstad åkte till riksdagen och träffade politiker.

Årets samarbete: Sundsvallsföreningen samarbete med globalgrup-pen i Sundsvall som började under 2011 och ska resultera i en Global Gala 2012.

Ungdomsförbundets tält under Way Out West-festivalen. Foto: Linnéa Johansson


Årets engagerande av alla (även djur): Ungdomsförbundet i Umeå. Förutom 300 handav-tryck lyckades de även samla in ett tassavtryck(!) då de genomförde en manifestation mot barnsol-dater.

Årets nätverkare: Eskilstuna, som förutom ett samarbete med Mat-tecentrum i sin läxhjälpsverksamhet även träffat kommunen för att prata om volontärers arbete i kommunen samt eventuella framtida samarbeten.

Årets kuska-runt-i-landet-för-att-lära-sig-mer: Mölndal som varit med på en stor mängd utbild-ningar och träffar under året. Allt från Riksårsmöte och MOVE till ledarskapsutbildning i Stockholm och regionträff.

Årets grogrund: Boråsföreningen som satsat på att synas mycket på en gymnasieskola i stan och bli ett självklart alternativ att engagera sig i för skoleleverna.

Årets piggaste hundraåring: Uppsalakretsen och ungdomsverksamheten i stan som fyllde 100 år 2011.

Årets ca-shing: Lund som sökte och fick pengar från flera håll till jourhavande kompis. ”Det var kul och mycket lättare än vi trodde”, svarar de på frågan om hur de gjort.

Årets sponsring: Göteborg som fixade en stor mängd sponsring till sin sommaraktivitetsgrupp för ensamkommande. Bland annat fick de möjlighet att äta, åka båt och gå på fotbollsmatcher.


Fokusområde Folkrätt & Flykting“Min berättelse börjar 1988 när jag och min mor flyr undan inbördeskriget som då bröt ut i Somalia. I flykten skildes jag från min mamma och jag kom ensam till Sverige. Då var jag åtta år och placerades så småningom på ett barnhem i Oskarshamn. Mitt namn är Ubah Musse och det här är min berättelse, mitt liv.” (från ”Vem sover inatt?”)

Mål inom området 2011Under 2011 har Röda Korsets Ungdomsförbund fokuserat på verksamheter som bidrar till ett bättre mottagande av unga migranter. Vi har också jobbat med att öka vår egen kunskap om unga mig-ranters situation, både hos våra frivilliga och som organisation.

Ungdomsförbundet har haft som mål att vara en tydlig röst i samhällsdebatten mot främlingsfient-lighet, för migranters rättigheter och för att förändra ungas attityder. Vi har också tagit de första stegen för att utveckla vårt påverkansarbete.

2011 var året Ungdomsförbundet satsade mycket på utbildning, framför allt inom fokusområdet. Det hölls mer än dubbelt så många kompisutbildningar som 2010 med dubbelt så många deltagare. I samband med detta passade personalen även på att se över utbildningen så att den skulle bli ännu mer tillgänglig. Tillsammans med frivilliga gjorde personalen också om våra egna utbildningskoncept i och med att vi såg nya behov, till exempel utbildning anpassad till grupper som jobbar med papperslösa barn.

Ungdomsförbundet ökade sin egen kunskap genom fokus på våra gemensamma träffar. Under Riksårs-mötet fick deltagarna möjlighet att lära sig mer om unga migranters situation i eget boende. Pjäsen ”Vem sover i natt?” visades också. En pjäs som handlar om Ubah Musses flykt från Somalia som barn, ankom-sten till Sverige och så småningom återföreningen med hennes familj.

Under MOVE gavs möjlighet till kompetensutveckling bland annat genom en workshop om rätt till vård samt genusperspektiv i asylprocessen.

Ungdomsförbundet har jobbat kontinuerligt både förbundsgemensamt och lokalt med att erbjuda våra egna och andra aktörers utbildningar och föreläsningar i relevanta ämnen men vi har också velat sprida goda exempel. Under året publicerade kommunikatörerna nyheter inom området och berättelser från våra verksamheter inom fokusområdet i våra digitala kommunikationskanaler.

Vi har haft som mål under året att förändra ungas attityder, men hur kan man egentligen mäta om at-tityder har förändrats? Det är svårt, men utvärderingarna som görs i samband med att vi kört På Flykt ute i skolorna ger en fingervisning av hur deltagarna upplever vårt besök och vad de tar med sig. Många beskriver en aha-känsla, att sådant de tog som en sanning inte längre är lika självklart.


På Flykt har uppdaterats med en ny debriefing. Förutom att prata igenom deltagarnas känslor och upple-velser efter spelet utgår spelledarna från en tio-i-topp-lista med länder som människor flyr ifrån och en tio-i-topp-lista med länder som människor flyr till. När deltagarna får gissa de olika länderna är det många som blir förvånade över hur verkligheten ser ut.

Teckning på temat ”vad skulle du ta med dig om du tvingades fly?” Foto: Arkivbild, Röda Korsets Ungdomsförbund.

Personalen har haft en genomgång av spelet tillsammans med Göteborgsregionen Upplevelse-baserat Lärande (GRUL) som har tittat på På Flykt som metod. GRULs inriktning är att utveckla nya pedagogiska verktyg och metoder för en modern skola i interaktionssamhället. Vi fick mycket positiv feedback på metod och upplägg och efter den genomgången kan vi med säkerhet säga att vår metod håller och verkligen kan bidra till att öka kunskap och förändra attityder hos unga männis-kor.Efter att en ny spelledarverksamhet tagits fram finns det nya grupper med frivilliga spelledare över hela landet som själva är ute och kör På Flykt och det behövs verkligen! Suget efter vårt spel är stort ute i skolorna. Personalen har inte behövt lägga ner mycket jobb på att sprida metoden då skolor istället har kontaktat oss för att boka in besök. Det är både skolor vi varit hos tidigare som vill ha fler besök och skolor som hört om oss ryktesvägen. Där ser vi att våra besök är populära, eftersom skolor både rekommenderar oss och bokar in oss för fler besök!En tydlig marknadsföringsinsats skedde ändå genom vårt projekt med Riksteaterns och deras värdegrundskonferens, där vi höll en workshop. Vi

Citat från På Flykt”Jag tyckte att detta var en hemsk upplevelse. Tänk hur mycket man får gå igenom när man ska fly till ett land””Det var väldigt överraskande för jag visste inte att man går igenom så mycket när man flyr. Tack för den här upplevelsen””Känslan var mest Shit! Människor är alltså tvungna att gå igenom det här nästan utan pengar och pass. De vet liksom inte om de kommer att överleva eller om deras familj kommer kunna hålla ihop. De är antagligen tvungna att göra stora uppoffringar.””Man var rädd och ville alltid vara steget före så att man visste vad som skulle hända””Att människor har det såhär är helt sjukt, och jag visste att det var väldigt jobbigt, men såhär…?””När man flyr så är det inte bara att hoppa på en båt. Har alltid trott att invandringen varit stor i Sverige”


fick då möjlighet att sprida kunskap om På Flykt och vårt specifika samarbete med en skola i Göteborg. Dels höll vi en workshop gemensamt med vår samarbetsskola, dels spreds en text om vår metod och sam-arbete till alla medverkande under konferensen.

Under Riksårsmötet 2010 röstades en motion igenom om att se över gammalt kampanjmaterial som vi an-vänt när vi jobbat mot främlingsfientlighet. Översynen skedde under året och äldre kampanjmaterial har sorterats i olika kategorier efter vad som fortfarande kan fungera och vad som inte längre är aktuellt.

Ungdomsförbundet har börjat snegla på hur vi ska utveckla vårt påverkansarbete och arbetet med detta var någonting som framför allt startade upp under årets MOVE. Där stod det humanitärpolitiska program-met i fokus, tillsammans med påverkansarbete. Mycket fokus hamnade på ensamkommande, barnkon-ventionen och främlingsfientlighet samt hur lokalföreningarna kan jobba med dessa frågor i ett påver-kansperspektiv. På plats fanns representanter från två riksdagspartier, Maria Ferm (Mp) och Hanif Bali (M). MOVE-deltagarna lyfte sina frågeställningar till Maria och Hanif som coachade med tips på hur vi som organisation bäst kan påverka politiker.

Maria och Hanif skrev även på uppropet för vård till papperslösa som lanserades under MOVE. Det var många föreningar som hakade på uppropet efter workshophelgen och många beslutade att driva frågan lokalt. Totalt samlade Ungdomsförbundet in cirka 2000 av de 12 000 underskrifterna som överlämnades till Socialdepartementet i början av 2012.

Hanif Bali (M) i full färd med att skriva under vårduppropet under årets MOVE. Foto: Camilla Linde


Vi hade ett samarbete med Utbildningsradion i samband med deras satsning på serien om ensamkom-mande flyktingbarn. Samarbetet resulterade i att vi körde På Flykt för alla politiska ungdomspartier (utom Liberala ungdomsförbundet) och på så sätt medvetandegjorde unga politiker om hur det kan vara att fly och om rätten till asyl.

Ungdomsförbundet fick också uppmärksamhet i media på olika sätt, framför allt inom fokusområdet men även inom andra områden. Tillsammans med Svenska Röda Korset och Riksteatern hade vi en debattarti-kel om ensamkommande barns rättigheter i flera tidningar i samband med att pjäsen ”Vem sover i natt?” turnerade runt i Sverige. Det skrevs lokala artiklar om kärleksinvasioner på äldreboende och julfirande för alla i Karlstad och runtom i landet har våra besök med På Flykt uppmärksammats i lokalmedia. I radion uppmärksammades bland annat Norrköpingföreningens verksamhet för ensamkommande barn och Mal-mös ordförande pratade engagemang i radioprogrammet ”Din gata”.

Runtom i landet har föreningar hakat på att göra manifestationer mot barnsoldater, ett initiativ som påbör-jades under Riksårsmötet. Många lakan fylldes med röda handavtryck och togs med till den internatio-nella rödakorskonferensen i Geneve. Manifestationerna fick även uppmärksamhet lokalt, t.ex. nappade P4 på RKUF Umeås pressmeddelande om manifestationen som de anordnade i staden och gjorde en intervju.

Men vi får inte glömma att påverkansarbete handlar om så mycket mer än att synas i media. Röda Korsets Ungdomsförbund syns och finns där det räknas som mest, i barn och ungas vardag. Och det är något vi gör varje dag!

Vad är vårduppropet vi pratat om?Idag har tiotusentals människor som vistas i Sverige inte tillgång till den vård de har behov av på grund av att de är papperslösa och asylsökande. I maj 2011 blev en utredning klar med underlag som regeringen sagt sig behöva för att fatta beslut i frågan gällande rätt till vård för denna grupp. Helt i enlighet med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa föreslår utre-daren att papperslösa och asylsökande ska få samma rätt till sjukvård som personer folkbokförda i Sverige.

Men trots att utredningen låg klar på bordet hände ingenting. Därför lanserades Vårduppropet som genom att samla in namnunderskrifter ville visa för regeringen att det var viktigt att något hände i frågan.Uppropet lanserades på MOVE genom att de två politikerna på plats, Hanif Bali (M) och Maria Ferm (Mp), blev de första som skrev på. Därefter fortsatte namnunderskrifter att samlas in under hela året. Dags att gå från ord till handling!


Många röda handavtryck har samlats in under året för att protestera mot användandet av barnsoldater. Foto: Martina Anlér.

Varför har det samlats in röda handavtryck under året?Det var under Riksårsmötet det började. Överallt penslades det röd färg på människors händer som de fick föreviga på vita lakan. Men varför gjordes detta? Jo, vi hjälpte vår systerorganisation i Norge att samla in handavtryck för ett förbud mot användandet av och rekrytering av barnsolda-ter till väpnade trupper.

Vad ska göras med handavtrycken (och ett tassavtryck!) som samlats in? De har lämnats in till politiker för att sätta upp frågan på agendan och är ett bevis och en påminnelse om att unga både i Norge och Sverige vill sätta barnsoldater och barns rätt att vara barn högre på den politiska agendan.

Røde Kors Ungdom i Norge skickar också sina tack till alla som hjälpt till att samla in handavtryck!


Verksamheter och medlemskapDet är våra verksamheter som är kärnan i Röda Korsets Ungdomsförbund. Det är genom dem som vi ver-kar för att uppnå social trygghet för unga i Sverige.

Röda Korsets Ungdomsförbund är en organisation där engagemanget ofta tar sig konkret uttryck och en stor andel av medlemmarna är aktiva i våra verksamheter. Vi är otroligt stolta över alla våra verksamheter – som jobbar med allt från att göra väntan meningsfull för ensamkommande asylsökande till att få konsu-menter att öppna ögonen för rättvis handel, från att hjälpa skolelever med läxorna till att anordna simsko-lor för barn.

Mål inom området 2011Under 2011 hade Ungdomsförbundet som mål att öka i verksamhetsgrupper och se till att grup-perna har det stöd och de resurser som de behöver för att vara stabila, kunna jobba med kontinui-tet och möta deltagarnas behov. Vi ville också nå ut ännu mer i skolorna för att medvetandegöra elever om våra värderingar. För att kunna bedriva ännu fler viktiga verksamheter och få en ännu starkare röst i samhällsdebatten ville vi även öka antalet medlemmar.

2011 har lokalföreningarna drivit 124 olika verksamhetsgrupper runtom i landet. Tyvärr har antalet grup-per minskat jämfört med 2010 då vi hade 137 grupper igång. Vi har alltså minskat med 13 verksamhets-grupper.Varför har antalet verksamhetsgrupper minskat? Det finns nog många svar på den frågan. Dels kan det bero på att mycket resurser satsats på att vara ute i skolorna och bygga upp nya spelledarverk-samheter. Att genomföra skolbesök och att rekrytera, skola in och coacha nya spelledare tar tid. Dels kan det bero på att det under året varit stora personalomsättningar i alla team runtom i landet. Det har också funnits många helt nya styrelser i lokalföreningarna där fokus hamnat på att bygga upp sitt arbete som styrelse snarare än att starta verksamheter. För att kunna starta upp nya verksamheter krävs det oftast att styrelsen har koll på det löpande arbetet och sedan kan fokusera på att antingen starta upp grupper själva eller rekrytera andra som brinner för att starta upp något.

Mycket fokus har som sagt lagts på skolbesök och det har gett resultat. Totalt mötte frivilliga och personal 6069 elever under år 2011! 2725 av dem fick genomföra På Flykt. 3344 elever har mötts av andra ak-tiviteter som inneburit allt från allmän Röda Kors-information, workshops om barnkonventionen, informa-tion om rättvis handel och globalprojekt till att eleverna har fått information om barnsoldater och engage-rats i manifestationer för att stoppa användandet av dem.

Lokalföreningarna och personalen har jobbat hårt för att våra verksamheter ska vara stabila. Under 2011 har det hållits fler utbildningar än 2010 och antalet utbildade personer har också varit högre. Den ökade efterfrågan på utbildning är någonting som upplevs bero på att verksamheterna blir mer stabila och ser långsiktigt på sin verksamhet. Utbildningar har även gjorts om och testats, t.ex. verksamhetsledar- och kompisutbildningen.

Ungdomsförbundet har börjat se över hur man enklare skulle kunna ta ställning och bli medlem i organi-sationen. På Riksårsmötet röstades en motion om betalning av medlemskap via SMS igenom och just nu


håller personalen på och ser över hur vi på bästa sätt kan se till att motionen blir verklighet.

Ungdomsförbundet har också fått en ny form av medlemskap som även den röstades igenom under det senaste Riksårsmötet. Tillsammans med Svenska Röda Korset beslutade vi att det nu ska finnas någonting som heter medlemskap utan lokalföreningstillhörighet. Det ska göra det enklare för intresserade unga att ställa upp och bli medlemmar utan att man skall känna att det finns ett krav att vara aktiv i en förening.

Målet att öka i medlemmar har tyvärr inte kunnat uppfyllas. Under året minskade vi med 284 medlemmar. Redan under våren 2011 såg personalen att det fanns en minskning i antalet medlemmar. Antalet som betalade medlemsaviseringen var inte lika stor som tidigare år. Det tillsattes då en medlemsgrupp för att förändra detta. En utvärdering av tidigare års strategier för medlemsvärvning gjordes och ett nytt koncept för medlemsvärvning togs fram. Konceptet skulle bygga på lokalföreningarnas kapacitet och möjligheter.

En frivilliggrupp tillsattes för att ta fram en medlemsvärvartävling som sedan lanserades på Riksårsmötet. Under sommaren var det dock svårt att få igång medlemsvärvaraktiviteter eftersom många var lediga och efter sommaren hade många av föreningarna fullt upp med att rekrytera frivilliga till verksamheterna.

En tydlig slutsats är att det behövs mer tid för att förbereda dessa typer av händelser. Föreningarna börjar planera sin verksamhet under hösten året innan och redan då vore det bra om de visste om när medlems-värvarperioden kommer vara. Alla kunskaper från årets medlemsvärvning har samlats in och kommer att användas för medlemsvärvararbetet 2012.

LokalföreningarRöda Korsets Ungdomsförbunds lokalföreningar är egna juridiska personer som har egna budgetar, verk-samhetsplaner och skriver egna verksamhetsberättelser om vad de gjort under året.

2011 startades det upp en ny förening – välkomna RKUF Skövde! Det lades inte ner någon förening un-der året vilket innebär att vi haft 23 föreningar spridda över landet.

Genomgående har mycket fokus 2011 legat på att bygga upp starka föreningsstyrelser. Det har skett på olika sätt, bland annat genom att styrelseutbildningar har hållits i de olika regionerna. Deltagarantalet var högt och i stort sett alla föreningar har funnits representerade.

Mål inom området 2011Under 2011 har Ungdomsförbundets anställda jobbat på olika sätt för att stötta lokalföreningarna och ge dem möjlighet att växa efter sina förutsättningar. För att kunna arbeta efter nationella och lokala stadgar och riktlinjer har föreningarna fått stöd från personal, utbildningar och andra verk-tyg.

Vi har också haft som mål att föreningarna ska kunna samverka på egna initiativ. Under året skulle vi förbereda, genomföra och följa upp Riksårsmötet. Enligt ett Riksårsmötesbeslut från 2010 skulle samverkan mellan personal och frivilliga utredas.


Under året har konsulenterna haft löpande kontakt via mail och telefon med föreningarna och även genomfört besök. Detta för att se till att styrelserna och verksamheterna känner sig trygga i sina uppdrag och har den kunskap de behöver för att genomföra dem.

Föreningarna har varit väldigt bra på att samverka på eget initiativ. Bland annat genom att bjuda in

Regionträffar har också genomförts på olika sätt. Dels stora träffar där alla eller större delen av regionens föreningar närvarat, dels träffar där konsulenterna åkt runt till de olika föreningarna för att verksamhets-planera.

Vid de regelbundna uppföljningarna konsulenterna haft med föreningarna om deras ekonomi märktes ett behov av ytterligare stöd inom ekonomi. Därför arrangerades ekonomiutbildningar riktade till alla ledamöter i styrelserna. Utbildningen hölls av Ungdomsförbundets ekonom och gav fördjupad kunskap och stöd i hur föreningarna bäst sköter sin ekonomi.

varandra till planerade aktiviteter. På flera håll genomfördes också gemensamma aktiviteter. Mer sam-verkan efterfrågas och lokala initiativ har kommit upp. Till exempel förslag på en utbytesdag som fören-ingarna själva ansvarar för.Någonting som behöver stärkas är stödet till lokalföreningarnas valberedningar. Arbetet med valbered-ningar har sett lite olika ut i de olika delarna av landet. Vissa föreningar har haft en valberedning medan andra inte har det. Vissa av valberedningarna som har funnits har fungerat bra medan andra inte har det.

Generellt verkar det vara ett svårt uppdrag att rekrytera folk till. Styrelserna får ofta själva gå in och agera valberedning, även i vissa fall där det har funnits en.

På grund av personal- och tidsbrist har det varit svårt för personalen att aktivt jobba med valbered-ningarna vilket har gjort att de i vissa fall inte fått tillräckligt mycket stöd. Stödet till valberedningarna är någonting som behöver utvecklas och utökas i framtiden.

Dags för quiz! Vad vet du egentligen om våra verksamheter? (rätt svar på nästa sida)

1. Vad är det för typ av verksamheter som vi har startat upp med Kellogg’s som sponsor?2. Vilken typ av ny verksamhet är det som RKUF Norrköping har startat upp och som nu börjar sprida sig över landet? 3. Kärt barn har många namn – Amigos, Kusin etc. är alla namn på vilken typ av verksamhets-grupper?4. Vad kallas syverksamheten där man gör om gamla plagg till nya som börjat poppa upp runt om i Sverige? Ofta i samarbete med Svenska Röda Korset. 5. Vilken häftig titel kan man slänga sig med då man är ute och kör På Flykt på skolorna?6. Om man vill engagera sig internationellt inom RKUF. Vad kan man då göra?


Årets Riksårsmöte anordnades i Norrköping, parallellt med Svenska Röda Korsets riksstämma. Ung-domsförbundet hade som ambition att många som deltog under Riksårsmötet skulle känna sig delaktiga i beslutsprocessen, alltså att de känt sig väl förberedda, hängt med i diskussionerna på påverkanstorget, fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och förstått hur beslu-ten tagits i plenum. Helt enkelt att alla ska haft möjlig-het att delta och föra fram sina tankar innan beslut tagits och förstått processen.

Deltagarutvärderingen visar på att 84 % kände sig delaktiga i beslutsprocessen, vilket kan anses vara en relativt hög siffra. Dock så kände sig 91 % av deltagar-na delaktiga förra året, så i år har vi ett något sämre resultat. Orsakerna till ett något sämre resultat i år var troligtvis flera. Dels fanns det praktiska hinder, såsom att de som satt längst bak i plenum såg dåligt eftersom

Kärlek och respekt när Stockholmsföreningarna anordnade sommarkolloaktiviteterna. Foto: Adina Schildt

Svar på quiz! Vad vet du egentligen om våra verksamheter? (från förra sidan)

1. Frukostklubben som serverar frukost på skolor i Malmö. 2. Barnverksamhet för gömda3. Kompisgrupper4. Försköna5. Spelledare6. Globalprojekten tillsammans med Svens-ka Röda Korset


hög och utredningen fokuserade på faktorer som inte borde ha varit i fokus.

Trots kritiken mot rapporten kom den att ligga till grund för en workshop under Riksårsmötet 2011 men den kommer att behöva utvecklas under 2012 då en handlingsplan också ska tas fram.

Nationell administrationNationell administration innehåller många olika delar. Det handlar mycket om att ha bra rutiner, till exem-pel för hur Ungdomsförbundet skriver och ingår avtal men även om att ta fram en bra verksamhetsplan för organisationen. En stor del handlar också om vilket stöd som ska finnas för personalen.

Förbundsstyrelsen har fått det stöd de behöver under året. Bland annat genom att personalen har läm-nat in beslutsunderlag och informationsunderlag. Dessa underlag kan handla om väldigt olika saker, till exempel Jourhavande Kompis, digital kommunikation och utveckling av hemsidan.

Liksom på lokalföreningsnivå finns det en verksamhetsplan för hela förbundet. Här finns de olika målen Ungdomsförbundet jobbar utifrån, som har bestämts av förbundsstyrelsen. Det har under årets aktivt jobbats med verksamhetsplanen och den var ett dokument som låg till grund för alla de aktiviteter som pågått. Varje hel- och halvår görs också större uppföljningar där det undersöks hur vi ligger till i våra mål. Det sammanställs också hur många verksamheter vi har, hur många frivilliga, hur många utbildningar som genomförts osv. Två mindre kvartalsuppföljningar görs däremellan.

Mål inom området 2011Under året har Ungdomsförbundet haft som mål att från personalorganisationen ge förbundssty-relsen det stöd de behöver för att ta beslut. I vårt arbete har ambitionen varit att vi ska utgå från transparens och tydlighet. När det gäller ekonomin ska arbetet vara kvalitetssäkrat och vi ska ha bra rutiner. Vi ska också ha en strategi för det löpande administrativa arbetet och ett kvalitetssäkrat HR-arbete som bland annat innebär att personalen har det stöd de behöver och en bra arbetsmiljö att jobba i.

ordförandena och skärmen var för långt ner. Sen pekade fler även på att det inte kändes rimligt att ta beslut på lördagseftermiddagen, då de kände att de inte hade tillräckligt med tid att sätta sig in i besluten.

Inför kommande år har personalen kommit fram till en ny strategi för att arbeta med Riksårsmötet och hop-pas att det ska leda till ett ännu mer inkluderande och lättförståeligt möte.

Under Riksårsmötet i Örebro 2010 röstades det igenom en motion om att en undersökning om samverkan mellan frivilliga och personal skulle göras. Under året skickades därför ett frågeformulär ut till lokalfören-ingarnas styrelser, dåvarande representantskapet, förbundsstyrelsen och personal. Svaren sammanställ-des sedan av externa utredare som utifrån svaren skrev en rapport. Dock var svarsfrekvensen inte särskilt


Under året har personalen också förbättrat de ekonomiska rutinerna. På lokalnivå genomförde konsu-lenterna avstämningar med lokalföreningarna och på förbundsgemensam nivå genomfördes fyra bud-getuppföljningar under året. Detta för att vi ska kunna upptäcka om någonting skulle vara fel och hinna åtgärda det i tid. Eller se om det finns pengar som kan fördelas om.

Ungdomsförbundets interna riktlinjer för upphandling och avtal kommer att uppdaterats i början av 2012 men förbättringsåtgärder har redan genomförts under 2011. Vi har nu en mer kontinuerlig översyn av våra avtal som ses över när avtalstiden börjar lida mot sitt slut. Avtalen är mer samlade nu än det varit tidigare och därför mer tillgängliga och lättare att se över.

När det gäller HR-arbetet har mycket handlat om att fortsätta med de rutiner som påbörjades redan 2010. Under 2011 kan vi se att mycket mer har hänt! Bland annat har en lönekartläggning av persona-len gjorts som inkluderat faktorerna kön, ålder och anställningsår, samt en en branschjämförelse. Det har tagits fram rollprofiler till alla tjänster och en omfattande utredning av hur kompetensutvecklingen för personalen ser ut har gjorts. Utredningen låg till grund för en plan med fokus på organisationens kompe-tensutveckling samt kompetensutvecklingsplaner på individnivå för alla medarbetare.

Påverkanstorg under Riksårsmötet i Norrköping. Foto: Arkivbild, Röda Korsets Ungdomsförbund.


Utcheck från MOVE 2011. Foto: Camilla Linde


Årsredovisning 2011

Förvaltningsberättelse Verksamhetens syfte”Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga männis-kor och skapa respekt för människovärdet, öka människors tolerans samt förhindra och lindra mänskligt lidande.” (§1.1 Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar, reviderade på Riksårsmötet 2005).

Rörelsens grundprinciperHela den samlade rödakorsrörelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper: • Humanitet• Opartiskhet• Neutralitet• Självständighet• Frivillighet• Enhet• Universalitet

Förbundets inriktningRöda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening som finns till för alla unga som vill vara med och förändra samhället till det bättre. Organisationen arbetar på nationell basis, med en struktur som bygger på förbundsnivå och med lokal förankring genom självständiga föreningar. Organisationen är politiskt och religiöst obunden och är en del av rödakors- och rödahalvmånerörelsen, som arbetar gränsöverskridande och som finns i 187 länder över hela världen.

Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar mot intolerans, rasism och diskriminering. För barn och ungas trygghet och självförtroende, för internationell förståelse och för en hållbar utveckling. För att förbättra flyktingars situation i Sverige och i världen. Röda Korsets Ungdomsförbund vill bidra till ett samhälle som är lika tillgängligt för alla, ett samhälle där människovärdet sätts i främsta rummet och där olikheter är en tillgång.

Röda Korsets Ungdomsförbund har enligt verksamhetsuppföljning 2011, 124 pågående verksamheter runt om i Sverige där våra frivilliga jobbar enligt principen ”unga för unga”. Detta är en minskning jämfört med år 2010 då vi hade 137 pågående verksamheter. (Verksamhetsuppföljning, 2011)

För att kunna leva upp till verksamhetens syfte har vi på Röda Korsets Ungdomsförbund valt att arbeta med en verksamhetsinriktning som antogs på vårt Riksårsmöte 2009 och som gäller för åren 2010-2011. Verksamhetsinriktningen 2010-2011 bygger på övergripande mål och förklaringar till målen dessa be-skrivs under fyra verksamhetsområden:


FöreningsutvecklingFöreningsformen ska gå att anpassa till olika former av engagemang och lokala förutsättningar. Fören-ingen ska enkelt kunna arbeta med olika samarbetspartners. Föreningar ska vara enkla att starta upp och lägga ned vid behov.

Genom att utreda och anpassa vår organisationsform får vi större möjligheter att anpassa oss efter frivil-ligas förutsättningar. Vi förbättrar och förenklar våra rutiner och verktyg så att dessa passar såväl stora som små föreningar. Vi arbetar med att effektivisera vår föreningsadministration.

Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara ett enkelt sätt att ta ställning, engagera sig och stödja organisationen. Medlemskapet ska kunna anpassas till förändrade förutsättningar i samhället och i vår organisation.

Genom att utreda hur vårt medlemskap fungerar, t ex genoms nya tekniska lösningar1 och förbättrad medlemskommunikation kan vi få ett mer dynamiskt medlemskap. Vi undersöker möjligheten att införa aktivitetsmedlemskap2 och utvärderar och utvecklar samarbetet med Svenska Röda Korset angående rörelsemedlemskapet3.

Medlemmar ska stanna kvar i organisationen längre.

Genom att synliggöra våra verksamheter och vår ideologi gentemot våra medlemmar skapar vi en vilja för medlemmar att stanna längre i organisationen.

För stödmedlemmarna handlar det om att bättre kommunicera vad vi som organisation gör. För de aktivt frivilliga handlar det om att tydliggöra personliga möjligheter inom organisationen, samt att skapa säk-rare rutiner för hur nya aktiva medlemmar slussas in i organisationen genom utbildningar och verksam-het.

VerksamhetsutvecklingVi föryngrar organisationen och genomsnittsåldern på våra verksamhetsaktiva. Vår verksamhet återfinns på fler geografiska platser.

Genom att utöka vårt arbete på gymnasie- och högstadieskolor väcker vi intresse för våra verksamheter och för vår organisation. Genom skolföreningar, kan gymnasieelever och högstadieelever enkelt starta verksamhet på sin skola. Vi arbetar projektinriktat för att lägga extra mycket energi på att starta igång nya verksamheter på nya platser. Vi arbetar med att förenkla vårt språk i alla kommunikationskanaler.Vår idé och verksamhet presenteras på ett tydligt sätt, med ett särskilt fokus på gymnasie- och högsta-dieskolor.

1 Som till exempel sms-medlemskap.

2 Medlemskap för deltagare i verksamhet som inte behöver innebära en medlemsavgift.

3 Medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund blir från januari 2009 också medlemmar i Svenska Röda Korset och medlemmar i Svenska Röda Korset som är upp till 30 år blir även medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund.


Vi använder oss av upplevelsebaserade metoder4 för att inspirera till frivilligt engagemang och för att arbeta med attitydpåverkan i skolan kring flyktingars situation, diskriminering, hållbar utveckling och inter-nationell förståelse.

Vi erbjuder våra frivilliga förutsättningar och kompetens att bedriva bra verksamhet.

Våra verksamheter bygger på behov i samhället och kan ha olika målgrupper och syften. Våra frivilliga är unga som arbetar för andra unga. Vi är alltid tydliga med vad de olika frivilliguppdragen innebär.Frivilliga i Röda Korsets Ungdomsförbund erbjuds ideologisk utbildning, ledarskapsutbildningar och metodutbildningar. Verksamheter som startar lever vidare utan att vara bundna till person eftersom vi har fungerande överlämningsrutiner och rekryteringsmetoder.

KommunikationRöda Korsets Ungdomsförbund ska bli en självklar aktör inom flyktingområdet med utgångspunkt från organisationens kärnvärden5. Vi ska vara de man kontaktar när det gäller information och/eller debatt i ämnet.

Vi använder oss av våra verksamheter och de erfarenheter som finns på lokal nivå för att lyfta fram flyk-tingfrågor i samhällsdebatten. Vi följer med i samhället för att kunna vara aktuella i vår kommunikation. Vi arbetar tillsammans med Svenska Röda Korset och andra Röda Kors föreningar internationellt för att stärka våra påverkansmöjligheter.

Vi lockar nya medlemmar till vår organisation, enligt verksamhetsinriktningen 2010-2011.

Vi syns och hörs genom vassa kampanjer baserade på våra kärnvärden. Utifrån detta bygger vi vårt varumärke och värvar nya medlemmar. Genom våra befintliga medlemmar värvar vi nya kompisar6. Vi använder ett tillgängligt, modernt och ungt tilltal.

Vi underlättar för föreningarnas interna och externa kommunikation genom utvecklade kommunikations-verktyg.

Vi utvecklar vårt kommunikationsverktyg, Humanet 7 och kopplar tydligare ihop sidan med vår externa hemsida. Vi ser över och utvecklar rutiner kring all medlemskommunikation. Föreningarna får hjälp med att synas lokalt genom metoder och material. Vi skapar fora för aktiva i organisationen att utbyta erfaren-heter med varandra. Vi underlättar för erfarenhetsutbyten mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund.

4 Interaktiva övningar som grundar sig i deltagarnas egna reflektioner och erfarenheter.

5 Vi utgår från barn och ungas perspektiv och från Röda Korsets grundprinciper

6 I januari 2009 drog vi gång kampanjen ”Värva en Kompis” som var tänkt att löpa under 3 år.

7 Röda Korsets Ungdomsförbunds Community, www.humanet.se.


Nationell administration -BudgetinriktningVi hittar nya sätt att externfinansiera vår verksamhet

Vi samarbetar med Svenska Röda Korset kring insamlingar och utvecklar metoder för företagssamarbe-ten. Vi utökar våra intäkter från fonder, myndigheter och institutioner.

Vi investerar våra ekonomiska resurser i enlighet med verksamhetsinriktningen.

Förbundsstyrelsen tar årligen fram en detaljerad budget för kommande år som bygger på verksam-hetsinriktningens prioriteringar. Vi investerar våra medel i verksamhet. Våra kostnader motsvarar våra intäkter. Vi har en buffert som täcker fasta kostnader för 6 månader.

Vi hittar nya sätt att presentera resultaträkningen på sådant sätt att den är mera lättförståelig.

Förhoppningen är att det tydligt skall framkomma vilka medel som skall satsas på lokal, nationell och internationell nivå.

Verksamhetsplanen 2011

För att säkerställa att vi följer vår verksamhetsinriktning har vi valt att bryta ner inriktningen till mer konkreta mål. Dessa har vi lagt in i en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen är ettårig och bygger på tre verksamhetsområden i vilka verksamhetsinrikt-ningen är vår grundpelare. Dessa områden följer vi upp två gånger per år.

Fokusområde Vårt fokusområde, under 2011 var folkrätt och flykting.

Röda Korsets Ungdomsförbund ska arbeta med de mest utsatta i samhället. Mottagandet av unga migranter i Sverige sker dels i samhället, dels av det offentliga. I det vardagliga mötet mellan människor ser Ungdomsförbundet ett behov av att verka för att förändra attityder och syn på mångfald i samhället till det bättre. Vi ser även ett behov att påverka beslutsfattare till ett mer humanitärt mottagande av unga migranter. Vi tror på alla människors unika värde och vill uppnå ett samhälle där alla unga migranters mänskliga rättigheter respekteras; ett samhälle där vi tillsammans tar tillvara på alla unga människors förmågor och styrkor.

Arbetet med att förändra sker i huvudsak genom frivilliga i våra verksamheter och genom att vara en självklar aktör i samhällsdebatten.

LokalföreningarRöda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet utgår ifrån dess lokalföreningar. I lokalföreningen får unga människor ta ansvar och utvecklas genom sitt arbete. Vi gör skillnad genom att verkar lokalt och därför är starka lokalföreningar en viktig förutsättning för vårt arbete. Lokalföreningen är en mötesplats där gräsrotsdemokrati bedrivs och utvecklas, och där föreningen bedriver verksamhet, utifrån de lokala behov de ser. Lokalföreningen är också en social mötesplats.


För att lokalföreningarna ska kunna genomföra sitt arbete behöver de samverka med Ungdomsförbundets personal och få det stöd de behöver. För att ta reda på hur den samverkan bäst ska fungera, kommer en utredning genomföras under året. Detta i linje med ett beslut från Riksårsmötet.

Verksamheter och medlemskapDet är våra verksamheter som är kärnan i Röda Korsets Ungdomsförbund. Det är genom verksamheterna vi utför vårt uppdrag; att engagera unga människor, samt att verka för att barn och unga i Sverige är trygga och mår bra. Vi vill ta tillvara unga människors kompetens och drivkraft för att skapa engagemang.

Skolan är en stor del av unga människors vardag och genom att finnas i skolan når och kanaliserar vi ungas engagemang.

Ett medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund innebär ett ställningstagande för humanitet och för alla människors lika värde. Genom våra medlemmar sprider vi Röda Korset Ungdomsförbunds värderingar bland unga människor

Information om verksamhetenFör att säkerställa långsiktiga åtagande och stabilisera Röda Korsets Ungdomsförbunds ekonomi har förbundsstyrelsen och generalsekreteraren under 2011 fortsatt arbetet med att effektiviserat organisationen och verksamheterna. I detta arbete har vi till exempel sett över vårt resande och lagt tydligare riktlinjer för resandet, resultatet är att kostnaden för våra resor har minskat. Vi har också börjat arbeta med helt före-tagssponsrade verksamheter och har i slutet av 2011, två (2) verksamheter som är helt externfinansierade. Frukostklubben är helt sponsrad av Kelloggs och Jourhavande Kompis sponsras till stor del av Telenor. Detta är helt i linje med den översyn som en arbetsgrupp genomförde i slutet av år 2010, gällande före-tagssponsring av en jourhavandekompischat.


Under år 2009 såg förbundet, på gemensam nivå över hur mycket pengar vi bör ha som buffert. I enlig-het med allmänna ekonomiska riktlinjer och i enlighet med att vi på gemensam nivå vill ha en långsiktig hållbar ekonomisk situation har vi kommit fram till att förbundets buffert ska täcka våra kostnader under sex månader. Bufferten bygger härmed på att förbundet på gemensam nivå, har icke av givaren ända-målsbestämda medel som täcker våra totala verksamhetskostnader under sex månader. Detta framgår av verksamhetsinriktningen 2010-2011 som antogs på Riksårsmötet år 2009. År 2011 överstiger buffer-ten sex månaders verksamhetskostnader då bufferten utgör mer än hälften av de totala verksamhetskost-naderna för hela året.


Väsentliga händelser 2012 som hänger samman med 2011

15 år av självständighetDet barnprojekt som organisationen drev under 2009-2010 resulterade 2011 i rapporten ”Höj blicken, höj ambitionerna” som fokuserade på samverkan mellan Ungdomsförbundet och Svenska Röda Korset. Rapporten utvärderade barnprojektet och kopplade samman projektet med Ungdomsförbundets historia och utveckling. Resultatet och de rekommendationer som återfinns i rapporten tar sin utgångspunkt i att Ungdomsförbundet och moderorganisationen, efter 15 år av självständighet, behöver stärka sin samver-kan.

Ett möte initierades med Svenska Röda Korset, mötet fokuserade på samverkan och leddes av Katarina Bivald som också var författare till rapporten ovan. Mötet resulterade i några konkreta åtgärder och ett önskemål från såväl Ungdomsförbundet som Svenska Röda Korset, att fortsätta utveckla och jobba med samverkan.

Ny verksamhetsinriktning 2012-2014Vi fick en ny verksamhetsinriktning som skall gälla 2012-2014. Verksamhetsinriktningen lades fram och antogs på Riksårsmötet 2011. En planeringsgrupp bestående av tjänstemän fick i uppgift att ta fram en verksamhetsplan baserad på verksamhetsinriktningen 2012-2014. Verksamhetsplanen antogs av för-bundsstyrelsen i januari 2012.

NollrasismUnder hösten 2011 gick vi, tillsammans med Svenska Röda Korset in i ett samarbete med TV4, samarbetet har som mål att medverka till att skapa debatt och synliggöra fördomar hos åttondeklassare i Sverige.

Webb och social mediaUnder år 2011 blev det tydligt för oss i Ungdomsförbundet att vi måste arbeta mer med vår digitala kom-munikation. Ett utredningsarbete för att utveckla vår hemsida och hur denna förhåller sig till annan social media kommer att genomföras under våren 2012.

PåverkanVi började arbetet med att skapa en plattform för hur vi ska arbeta med påverkan på de olika nivåerna i organisationen. Detta arbete kommer att pågå fram till hösten 2012.

Resultat och ställningÅrets ekonomiska resultat före fördelning uppvisar ett överskott om 697 (621) tkr.

Av under året inkomna medel som ej är ändamålsbestämda har 100 tkr reserverats av förbundsstyrelsen för användning till Riksårsmötet år 2015.188 tkr har reserverats för att användas till Frukostklubben under kommande år.

Under året har 239 tkr använts av under tidigare år reserverade ändamålsmärkta.Kvarvarande överskott 648 tkr förs till eget kapital.


Resultatet av årets verksamhet och föreningens ställning framgår av förvaltningsberättelsen samt efterföl-jande resultat- och balansräkningar jämte noter och redovisningsprinciper. Medlemmar och lokal verksamhet

MedlemsavgiftenPå Riksårsmötet 2008 i Uppsala beslutades att förbundet skulle sänka medlemsavgiften till 50 kr, den nya medlemsavgiften började gälla årsskiftet 2008/2009. Hela medlemsavgiften (50 kr) för 2011 gick härmed direkt ut till våra lokalföreningar.

RörelsemedlemskapetUnder år 2009 infördes det så kallade rörelsemedlemskapet som innebär att alla som är under 31 år numera är medlemmar i både Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund.

Rörelsemedlemskapet bygger på att blivande medlemmar och medlemmarna väljer till vilken organisa-tion de vill betala in sin medlemsavgift, detta innebär att medlemskapet är ett aktivt val. Medlemmarna som aktivt valt att tillhöra Röda Korsets Ungdomsförbund och rörelse-medlemmarna kan särredovisas detta sker genom att medlemmar som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Röda Korsets Ung-domsförbund benämnes ingångsmedlemmar. Endast ingångsmedlemmarna är bidragsgrundande för förbundet.

Den centrala administrationen gällande Röda Korsets Ungdomsförbunds ingångsmedlemmar och rörel-semedlemmar sker i medlemssystemet Orion och sköts av Svenska Röda Korsets medlemsadministration. Den årliga medlemsaviseringen (betalning av medlemsavgift) skickades ut i början av 2011. Aviserings-brevet hade Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamheter i fokus.


Antalet rörelsemedlemmar i relation till totala antalet medlemmar i förbundet, minskade dramatiskt under 2010, samtidigt ökade antalet ingångsmedlemmar. Under 2011 minskade antalet rörelsemedlemmar med ytterligare 3 individer, under samma tid minskade det totala antalet medlemmar med hela 282 individer (se medlemsstatistiken).

Medlemsstatistik 2011

Rörelsemedlemskapet infördes i statistiken under år 2009 vilket har påverkat medlemssifforna sedan 2008. Av totalt 8096 betalande medlemmar under år 2009 var 5417 rörelsemedlemmar vilket innebär att andelen rörelsemedlemmar i förbundet då var 67 %.

Av totalt 5924 betalande medlemmar under år 2011 var 3215 rörelsemedlemmar vilket innebär att an-delen rörelsemedlemmar under 2011 var 54%. Antalet ingångsmedlemmar som betalar direkt till Röda Korsets Ungdomsförbund har minskat från 2993, år 2010 till 2709, år 2011.

Egna föreningar och verksamheterPå balansdagen hade vi totalt 23 (24)8 lokalföreningar med sammanlagt 124 (137) verksamhetsgrupper. Av våra 2709 medlemmar har 155 (159) varit aktiva som styrelseledamöter, valberedning, revisorer, vi har dessutom haft 1194 frivilliga som har engagerat sig i våra verksamheter och vi har mött totalt 6069 skolelever av dessa har vi mött 2725 skolelever med vårt textbaserade rollspel.

Under året har 1 (3) lokalförening lagts ner. Inga nya lokalföreningar har startats upp under 2011.

8 Lokalföreningen i Skellefteå lades ner på förbundsstyrelsemötet 28 -29 januari 2011. Gotland ingår inte i redovisad statistik lokalföreningar.


Förbundets engagemang i andra föreningar och nätverkNär förbundsstyrelsen tar beslut om vilka föreningar och nätverk Röda Korsets Ungdomsförbund ska ingå i ses nyttan med att ingå i föreningen eller nätverket alltid över. Under år 2011 valde förbundssty-relsen att begära utträde ur Föreningen Gemensam Framtid som arrangerar Urix åsiktsfestival. Följande organisationer är förbundet medlem i och betalar medlemsavgift till:

Förvaltning Röda Korsets Ungdomsförbund styrs av medlemmarna via Riksårsmötet som hålls i början av juni varje år. Riksårsmötet väljer förbundsstyrelsen som leder organisationen mellan Riksårsmötena. Medlemmarna beviljar förbundsstyrelsen ansvarsfrihet på Riksårsmötet som sedan bekräftas av Svenska Röda Korsets styrelse.

Under förbundsstyrelsen finns dels lokalföreningar (lokal nivå) och dels generalsekreteraren med opera-tivt ansvar för ett kansli (gemensam nivå).

Förbundsstyrelsen har det strategiska ansvaret för att driva Röda Korsets Ungdomsförbund i den riktning som medlemmarna har bestämt.

Generalsekreteraren och tjänstemannaorganisationen har det operativa ansvaret att genomföra de upp-drag som ges av förbundsstyrelsen.


Kontakt med förbundetRöda Korsets Ungdomsförbund finns i fyra olika städer i Sverige:Två konsulenter finns i Malmö på Drottninggatan 2 c.Två konsulenter finns i Göteborg på Andra Långgatan 19.Två konsulenter finns i Umeå på Rådhusesplanaden 10.Två konsulenter och resten av tjänstemännen på kansliet finns i Stockholm på Hornsgatan 54.Vi har en hemsida: www.rkuf.se

Resultaträkning 2011Att Röda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening, utan vinstsyfte och utan externa ägare gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i till exempel aktiebolag.

Eget kapital definieras som ”de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syfte och som på balansdagen inte har utbetalats och där det inte föreligger sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning”. Inom det egna kapitalet sker ett planerat uttag från och avsättning till olika poster inom det egna kapitalet. Planerad disposition av det egna kapitalet framgår av den budget som varje verksamhetsår antas av förbundet.

Årets resultat, i enlighet med resultaträkningen, utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året.

Not 2011 2010INTÄKTER

Anslag från Svenska Röda Korset

1 10 188 tkr 10 000 tkr

Bidrag från SRK:s kretsar och interna bidrag

28 tkr 88 tkr

Insamling, gåvor från allmän-heten

2 242 tkr 3 tkr

Medlemsavgifter 3 0 tkr 15 tkr

Bidrag från offentliga organi-sationer

4 1028 tkr 1 249 tkr

Bidrag från fonder, stiftelse och andra organisationer

5 13 tkr 0 tkr

Övriga intäkter 6 51 tkr 104 tkr

S:a INTÄKTER 11 550 tkr 11 459 tkr


KOSTNADER Not 2011 2010

Föreningsutveckling 7 -4 922 tkr -5 033 tkr

Verksamhetsutveckling 8 -1 153 tkr - 960 tkr

Kommunikation 9 -1 017 tkr -1 411 tkr

Ekonomi och administration 10 -3 563 tkr -3 462 tkr

S:a KOSTNADER 11 -10 655 tkr -10 866 tkrVERKSAMHETSRESUL-TAT

895 tkr 593 tkr

FINANSIELLA POSTER

Ränteintäkter 12 41 tkr 51 tkr

Räntekostnader 0 tkr -23 tkr

Förvaltningskostnad en-gångskaraktär

13 -239 tkr

RESULTAT EFTER FINAN-SIELLA POSTER

697 tkr 621 tkr

ÅRETS RESULTAT 697 tkr 621 tkrFÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT

Årets resultat 697 tkr 621 tkr

Utnyttjande av ändamålsbe-stämda medel

239 tkr 64 tkr

Reservering av ändamålsbe-stämda medel

-288 tkr 0 tkr

ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING

648 tkr 685 tkr


Balansräkning 2011

Not 2011-12-31 2010-12-31TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Finansiella anlägg-ningstillgångar

Långsiktigt värdepappersin-nehav

14 940 tkr 1 179 tkr

S:a anläggningstill-gångar

940 tkr 1 179 tkr

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 15 9 tkr 32 tkr

Övriga fordringar 16 2 525 tkr 16 tkr

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

409 tkr 334 tkr

S:a kortfristiga ford-ringar

2 943 tkr 382 tkr

Kassa och bank 4 453 tkr 6 121 tkr

S:a omsättningstill-gångar

7 396 tkr 6 503 tkr

S:A TILLGÅNGAR 8 337 tkr* 7 682 tkr

*Avrundningsdifferens


EGET KAPITALNot 2011-12-31 2010-12-31

Grundkapital 2 738 tkr 2 738 tkr

Reserverade av givaren ända-målsbestämda medel

17 390 tkr 202 tkr

Reserverade av styrelsen ända-målsbestämda medel och fria medel

18 2236 tkr 2375 tkr

Balanserat resultat 1527 tkr 878 tkr

S:a eget kapital 19 6891 tkr* 6 193 tkr

Skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 259 tkr 768 tkr

Övriga skulder 20 307 tkr 29 tkr

Löneskatt och personalskatt 147 tkr 128 tkr

Upplupna kostnader och förut-betalda intäkter

21 733 tkr* 564 tkr

S:a kortfristiga skulder 1 446 tkr 1 489 tkr

S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER

8 337 tkr 7 682 tkr

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

*Avrundningsdifferens


Tilläggsupplysningar

Redovisnings- och värderingsprinciperRöda Korsets Ungdomsförbunds redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisnings lagen (ÅRL), samt bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar.

IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insam-lade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. Även bidrag från företag och organisationer redovisas normalt i den period då bidraget erhålles. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

KostnadsredovisningKostnader är det utflöde av ekonomiska fördelar som är hänförligt till räkenskapsperioden och som har gjorts för förbundets egen räkning.

Bidrag från Sida och liknande myndigheterSamtliga bidrag från Sida och liknande myndigheter redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, det vill säga de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kom-mer att återkrävas, det vill säga att organisationen haft utgifter för ändamålet.

Redovisning av förpliktelser En utgift bokförs i resultaträkningen när organisationen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa utgifter till kostnader.

Donerade tillgångarTillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Röda Korsets Ung-domsförbund värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt och som anläggningstillgång om avsikten är att behålla tillgången i minst ett år. Intäkten redovisas i posten Insamlingar/gåvor från allmänheten. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Insamlingar/gåvor från allmänheten om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär redovisas realisationsresultatet som en finansiell post om organisationen väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris. Ett realisationsresultat vid avyttring av en annan tillgång som funnits i organisationen en längre tid redovisas i den funktion där tillgången använts.

FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.


Årets resultat och eget kapitalAtt Röda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening – utan vinstsyfte och externa ägare – gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i till exempel aktiebolag. Eget kapital definieras som: de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syften och som på balans-dagen inte utbetalats och där det inte föreligger en sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning.

Årets resultat, enligt resultaträkningen, utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året. Som framgår av definitionen av eget kapital sker också ett planerat uttag från, och avsättning till, olika poster inom det egna kapitalet och i den budget som fastställs för varje verksamhetsår ingår en planerad disposition av det egna kapitalet.


Noter till resultats- och balansräkning för 2011

Not 1Driftsanslaget från Svenska Röda Korset är 10 000 tkr och bygger på ett avtal som blev klart i slutet av 2009 mellan Röda Korsets Ungdomsförbund och Svenska Röda Korset. Avtalet började gälla 2010-01-01 upphör gälla 2011-12-31 och berättigar Röda Korsets Ungdomsförbund ett årligt anslag baserat på huruvida förbundet har nått upp till i avtalet ställda krav.

Från och med 2012-01-01 gäller ett nytt avtal mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdoms-förbund. I avtalet berättigas ungdomsförbundet ett fast anslag, 10 000 tkr per år t om år 2014.

Not 2Gåvokälla Ändamål 2011 2010

Privatperson Folkrätt och flykting 2 tkr 2 tkr

Östra Gymnasiet Konsert

Lokalt Stöd 3 tkr 0 tkr

Insamling frivilliga Lokalt Stöd 3 tkr 0 tkr

Samarbetet med företag

Kommunikation 1 tkr 1 tkr

Samarbetet med företag

Social trygghet 233 tkr 0 tkr

Summa 242 tkr 3 tkr

Not 3År 2009 var första året då den nya medlemsavgiften om 50 kr gick direkt ut till lokalföreningarna. I enlig-het med beslut på RÅM 2008 skall medlemsavgiften vara 50 kr och hela medlemsavgiften skall tillfalla den lokalförening till vilken den betalande medlemmen hör. Anledning till att Röda Korsets Ungdomsför-bund fick in medlemsavgift på gemensam nivå 2010 är att det låg kvar medlemsavgifter i det centrala medlemssystemet som var inbetalade innan år 2008 och som baserades på de regler som gällde då.

Medlemsavgifter 2011 2010

Medlemsavgifter gällande tidigare år

0 tkr 15 tkr

Summa 0 tkr 15 tkr


Not 4Bidrags-givande or-ganisation

Mottagande RKUF-verksamheter 2011

2011 2010

Svenska spel RÅM och FS 39%(52%)

677 tkr 860 tkr

Valberedning/FS/VerksamhetsrevisorerFörbundsstyrelse

3%(2%)

Internationellt ungdomsarbete 1,5%(3%)

Nya verksamheter/Regionpott/Regionträffar

9%(6%)

Styrelse- och andra utbildningar 0,5% (0,5%)

MOVE/LSU 16%(11%)

Kommunikation/Press/ Personal/fackligt arbete

31%(8%)

UBM-och barnprojekt 0%(17,5%)

Ungdoms-styrelsen

RÅM, Rep.skap, FS 39%(18%)

336 tkr 374 tkr

Nya verksamheter/Regionpott/Regionträffar

13,5% (21%)

Styrelse- och ideologiutbildningar 15%(19%)

Samverkan med SRK, Urix 6,5%(2%)

Kill-/Tjejgruppsledarutbildning/Move

4,5% (0%)

Barnprojekt, verksamhetsplanering 9% (4%)

Utbildningspott lokal verksamhet 5%(5%)

Kommunikation 7,5%(26%)

Ekonomi/administration och medlem-shantering

0%(7%)

Sida Hållbar utveckling 100% (100%)

14 tkr 15 tkr

Summa


Not 5Bidragsgivande stiftelse/fond

2011 2010

Gustav V:s minnesfond Folkrätt och flykting 13 tkr 0 tkr

Summa 13 tkr 0 tkr

Not 6Intäktskälla 2011 2010

Egen försäljning, kurs- och prenu-merationsintäkter

41 tkr 96 kr

Övriga externa intäkter 10 tkr 8 tkr

Summa 51 tkr 104 tkr

Not 7Föreningsutveckling utgörs av personalens kostnader (8 föreningskonsulenter på fyra olika kontor i lan-det, en nationell konsulent och en operativt ansvarig för Frukostklubben), kostnader för Riksårsmötet 2011, valberedningen, 2 verksamhetsrevisorer, representantskap som består av 1 representant från varje lokal-förening, förbundsstyrelsen (se separat redovisning), arbetsgrupper i anslutning till förbundsstyrelsen och dess arbete. Ordförandens kostnader, lokalt stöd till föreningar och verksamheter och utbildning ingår i denna verksamhet.

Not 8Verksamhetsutveckling utgörs av personalkostnader (1 organisationsutvecklare och 1 operativt ansvarig för Frukostklubben), nationella insatser inom fyra påverkansområden (Internationell förståelse, Hållbar utveckling, Folkrätt och Flykting samt Diskriminering) samt kärnområdet (Social trygghet). Under verksam-hetsutveckling hamnar alla kostnader i samband med nationella projekt. Kostnaderna avser också nät-verksträffar, metodutveckling, informationsinsatser, verksamhetsutbyten och nationella omkostnader för att förvalta och utveckla Jourhavande Kompis-verksamheten. Kostnadsökningen beror till stor del på uppstar-tandet av den nya verksamheten Frukostklubben.

Not 9Kommunikation utgörs av personalkostnader (2 kommunikatörer), marknadskommunikation, distribution och kostnader för profilmaterial. Kostnadsdifferensen mellan 2010 och 2011 beror till stor del på arbetet med hemsidan under 2010.


Not 10Ekonomi och administration utgörs av personalkostnader (1 generalsekreterare, 1 administratör och 1 förbundsekonom), lokalhyror (huvudkontor och tre regionkontor), kontorsomkostnader, medlemshante-ring och central administration.

Not 11

Anställda och arvoderadeVid årets slut hade vi totalt 15 anställda tjänstemän (varav 11 heltid och 4 deltid)

11 tjänstemän arbetade parallellt under 2011 aktivt med medlemmar, verksamheter och lokala fören-ingar. Två anställda arbetade med kommunikation (kampanjer, kontakt med media, kontakt med reklam-byråer, profilmaterial etc.). Två anställda arbetar med administration.

På gemensam nivå finns en generalsekreterare som arbetar med att verkställa förbundsstyrelsens beslut och en arvoderad förbundsordförande.

Styrelseordföranden är den enda i förbundsstyrelsen som är arvoderad, detta enligt avtal om 6,5 pris-basbelopp per kalenderår (2011 var ett prisbasbelopp 42 800 kr).


Löner och andra er-sättningar

2011 2010

Styrelse och generalsekre-terare

814 tkr 558 tkr

Övriga anställda 3545 tkr 3 661 tkr

Summa 4359 tkr 4 219 tkr

Sociala kostnader 1 573 tkr 1 498 tkr

(varav pensionskostnader) 252 tkr 243 tkr


Not 12 Ränteintäkt 2011 2010

Ränta bankkonto 41 tkr 2 tkr

Kapitalförvaltning 0 tkr 49 tkr

Summa 41 tkr 51 tkr

Not 13En nedskrivning om 239 tkr av innehavet i Svenska Röda Korsets penningförvaltning har skett för att anpassa portföljen till det totala marknadsvärdet.

Not 14Långsiktigt värdepap-persinnehav

2011 2010

Kristianstad C4:SRK:s penningförvaltning 74 438 andelar (mark-nadsvärde 2003-04-30) införda 2008 i balansräk-ningen

555 tkr* 793 tkr

Viljan Mälardalen:SRK:s aktieförvaltning 60 andelar (marknadsvärde 2009-12-31) införda 2009 i balansräkningen

386 tkr 386 tkr


SRK:s penningförvaltning värde per 31/12-2011 (Kristianstad C4): 555 tkr * En nedskrivning om 239 tkr har skett för att anpassa portföljen till totalamarknadsvärdet.

SRK:s aktieförvaltning värde per 31/12-2011 (Viljan Mälardalen): 383 tkrTotalt värde per 31/12-2011 SRK:s penning-/ och aktieförvaltning:938 tkr


Not 15Kundfordringarna uppgår till 9 tkr och består dels utav fakturor som gäller sen avanmälan till Riksårsmötet 2011 och skickades ut 20/6 2011 följt av två påminnelser och dels fakturor som gäller deltagande vid Move 2011 som skickades ut 30/11 2011.

Not 16Övriga fordringar består av Svenska Röda Korsets 4:e anslag för 2011 (2 500 tkr) som betalas ut retroak-tivt i januari 2012, för högt inbetalade arbetsgivaravgifter (9 tkr), bidrag från Sida (14 tkr) som betalas ut retroaktivt 2012 men som gäller bidragsåret 2011 och en fordran på Teliasonera (2 tkr) för felaktig fakture-ring av bredbandskostnader.

Not 17Reserverade av giva-ren ändamålsbestämda medel

2011 2010

Våga mötas! 36 tkr 36 tkr

Hugo Stenbecks minnesfond 156 tkr 156 tkr

Kronprinsessan Margaretas fond

10 tkr 10 tkr

Vårsolfonden Svenska Röda Korset

188 tkr 0 tkr

Summa 390 tkr 202 tkr

Not 18Medel reserverade av förbundsstyrelsen

2011 2010

Upplevelsebaserad metod 137 tkr 137 tkr

Riksårsmöte 189 Tkr 89 tkr

Verksamhetsutvecklings-fond

857 tkr 857 tkr

Kill- respektive tjejgrupps-fond

112 tkr 112 tkr

Gemensam verksamhetsad-ministration och förvaltning

555 tkr* 794 tkr

Mälardalsfond 386 tkr 386 tkr


*Lägre värde på grund av nedskrivet värde se not 14.


Not 19Eget kapital – ingående balans

Ändamålsbestämda medel

Balanserat kapital

Totalt eget kapital

Ingående balans 2577 tkr 3617 tkr 6193 tkr

Reservering 288 tkr -288 tkr 0 tkr

Utnyttjande -239 tkr 239 tkr 0 tkr

Årets resultat före fördelning

0 tkr 697 tkr 697 tkr

Utgående balans

2626 tkr 4265 tkr 6890 tkr*

*Avrundningsdifferens se S:a Eget kapital Balansräkning.


Not 20


Not 21Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2011 2010

Kvar övertidsskuld 86 tkr 122 tkr

Semesterlöneskuld 299 tkr 289 tkr

Arbetsgivaravgifter 93 tkr 93 tkr

Revision 60 tkr 60 tkr

Skuld för kostnader i samband med regionträff 2011

11 tkr 0 tkr

Redovisning- och Administra-tionsservice 2011

170 tkr 0 tkr

Återbetalning av Positive Image-bidrag

15 tkr 0 tkr

Summa 734 tkr* 564 tkr

*Avrundningsdifferens se Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Balansräkning.


NyckeltalNyckeltal används för att ge indikation på hur Röda Korsets Ungdomsförbund utvecklas i förhållande till de mål verksamheten har satt upp.

Medlemsavgift 2011 (går direkt till lokalföreningarna): 135 tkr Nedan belyses medlemsavgiften i förhållande till förbundets totala intäkter vilket ger en indikation på hur det påverkar de totala intäkterna att hela medlemsavgiften går till lokal verksamhet.Medlemmarnas avgift i förhållande till totala intäkter 2011: 1,2 % (1,3%)Förändring i medlemsantal 2011 (egna ingångsmedlemmar): -9,5% (11,7%)

Betalningsberedskap (eget kapital i förhållande till totala verksamhetskostnader): 64,7% (56,9%)Andel ändamålsbestämda medel (alla inkluderade): 38,1% (41,6%)Långsiktig betalningsförmåga: 82,7% (80,6 %)


Styrelsens och revisorers underskrifterRöda Korsets Ungdomsförbunds styrelse och revisorer har tagit del av och godkänt denna verksamhets-berättelse och årsredovisning.

Datum för godkännande: 2012-04-15

Förbundsstyrelsen 2011:

Martina Anlér Henrik Atteryd Kajsa Olsson Förbundsordförande

Joakim Henriksson Therese Leijon Johan Radix

Dilem Güler Papy Singbo Jim Bengtsson Ngbongotute

Verksamhetsrevisorer 2011:

Bojana Mandic Jessica Stewart Petter Forkstam

Röda Korsets Ungdomsförbunds externa revisor har tagit del av och godkänt denna årsredovisning. Datum för godkännande: 2012-04-18

Extern revisor 2011:

Jonas Grahn (Öhrlings PricewaterhouseCoopers)Auktoriserad revisor

Min revisionsberättelse har avgivits 2012, datum:Jonas Grahn (Öhrlings PricewaterhouseCoopers)Auktoriserad revisor

Documents

Handlingar Riksårsmötet 2012 Röda Korsets Ungdomsförbund