Jordbrukaren nr 15, 2015, Värmland

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

En branschtidning i Länstidningen Värmlandsbygden

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Värm-landsbygden och sam -

tidigt är lantbrukare fårJord brukaren två gånger.

Nummer 15 • Årgång 89Oktober 2015

Vilken bil kör du?SIDAN 2

Älgstammen har minskat

rejältSIDAN 20

SKOG. Många står i begrepp attlägga ett stort belopp på att få ettskogsinnehav. För den som intehar någon skog tidigare eller någonerfarenhet av skog finns en del nyttatt tänka på före köpet. Per Skargren, ansvarig för Skog

och lantbruk på Swedbank ochsparbankerna, har sammanställtnågra viktiga punkter med saker atttänka på.

SIDAN 4

SKOG

Medskogen som arbetsplats

SIDAN 24

JAKT

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

JORDBRUK. Per-Holger Gustafsson driveruppfödning av kreatursrasen highland cattle imindre skala. Jordbruket drivs som bisyssla påbarndomshemmet i Speke. Han trivs utmärktmed detta men ett ordinarie jobb är dock ett

måste för att överleva som småbonde. Hans be-sättning består av totalt 16 djur.– Med inkomst enbart från jordbruket skullejag behöva ha så ofantligt många fler djur, för-klarar Per-Holger rakt på sak.

Utan EU-bidrag skulle det inte fungera heller,påpekar han vidare. Ett annat stort intresse ärviltvårdsjakten där det mest blir rådjursjakt förPer-Holger och bästa jaktkompisen, taxen Max.

SIDAN 23

Småbrukarnabjöd in till träffJORDBRUK. Föreningen Små-brukarna i Östergötland, med dessordförande Stefan Thorslund ispetsen, bjöd in till en träff påKärnhults gård. Deras syfte var atterbjuda småskaligt och närodlatsamt informera om sin verksamhet.En hel del utställare hade lite avvarje att erbjuda. Väderprognosmed risk för regn gjorde att besö-karna var lätt räknade till en början,men när dagen summerades hadegott och väl 300 personer kommit.Ett populärt inslag bland de

yngs ta besökarna var att få åka entur med traktor och vagn, som kör-des säkert av Anders Pettersson,hemmahörande på gården.

SIDAN 14

Förbättrad vattenkvalitet genom fiskeEn intressant metod för att förbättra vattenkvaliteten i Svin stadsjön har gett resultat. Genomatt fiska bort vitfisk som bidrar till att botten slammet rörs omkring och gynnar utbredningenav växt plankton har siktdjupet ökat och andra fiskar som gös har ökat. Svinstadsjöns vatten-vårdsförening bildades 2004 på initiativ av Åke Wasteson som även är dess ordförande. Det varhan som föreslog att man skulle försöka minska andelen vitfisk i sjön. SIDAN 12

Goda råd förnya skogsägare

Jordbruk som bisysslaPer-Holger föder upp highland cattle på barndomshemmet i Speke

Ordföranden för Småbrukarna iÖstergötland, Stefan Thorslund,tillsammans med hustrun Gud -run, i samspråk med en av besö-karna på Småbrukardagen.

VECKANS BORRING

Per-Holger Gustafsson driver uppfödning av kreatursrasen highland cattle i mindre skala. Rasen är förhållandevis lättskött och därför går detbra att kombinera uppfödning och annat jobb.

2 Nummer 15 • Oktober 2015

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Det är allmänt känt att bilen förmånga är mer än ett förflyttningsverktyg.För oändligt många är bilvalet ett lyckligt– eller olyckligt – utslag av slumpen utifrånett antal sammanvägda praktiska aspekter.Varken mer eller mindre. Men för mångaav oss sänder bilen signaler. Vilken kvaliteteller livsstil eller samhälle vi står för. Intebara valet av modell, utan även drivmedeloch inte minst fabrikat.

För många av oss som verkar inom dengröna sektorn är det självklart att man villgynna svensk matproduktion vid vårt valav mat. Vi förfasas och ondgör oss över desvenskar – och de är många – som tillåtersig ha åsikter om vikten av att världens dy-raste och mest ambitiösa djurvälfärd ochmiljöskydd ska upprätthållas, men samti-digt som matkonsumenter inte är bereddaatt betala för detta. Inte fullt ut i alla fall.Svenskens dubbelmoral.

Men hur är det med oss själva när vi ex-empelvis köper bil. Kan vi tillåta oss att kö-

pa vad som helst och hänvisa till slumpenutifrån sammanvägda faktorer som pris,vad som stod till buds vid köptillfället ochpraktiska aspekter som att den passar minabehov? Blir det trovärdigt? Jag tillåter migatt tro – utan att ha något vetenskapligt fogför detta – att svenska bönder genomsnitt-ligt har en överrepresentation i sin bilarse-nal i form av svensk- och tysktillverkadebilar. Då tycker jag att vi genom-snittligt faktiskt lever som vi lär.Jag har insett hur viktigt detta ärför mig som bondeledare. Jagkan inte stå på länsstyrelsen eller ien Rotaryförening och propageraför svensk mat och sedan åka hemi en bil som framställts på ett sättsom gör den väsentlig billi-gare än svenska.

Att leva som man lärinnebär nämligen inteatt man till varje prismåste åka runt medsvenska produkter.

När Volvo BM fanns i Sverige var det juingen som kunde hävda att de traktorernavar ett under av revolutionerande teknikoch komfort jämfört med vad konkurren-terna erbjöd. Så att alltid välja svensk ore-serverat kan ju vara direkt dumt mot ut-veckling och konsumentnytta.

Nej, att leva som man lär innebär för migatt man försöker att undvika produktersom producerats på ett sätt som mananser är direkt fel. En tysk bilarbetaretjänare inte mindre än en svensk di-to och en tysk biltillverkare har mar-ginellt lägre kostnader för sin till-

verkning än svenska. Framföralltråder inte samma tydliga

osunda konkurrens pågrund av olika pro-duktionsvillkor somdet exempelvis rå-der inom grisupp-födning. Såledesleder inte köp avprodukter somprismässigt ellerproduktions-mässigt intekon kurrerarmed svens kaprodukter tillosund konkur-

rens och utslagning av Svensk produktion.Snarare leder den typen av köp till sundkonkurrens som utvecklar svensk produk-tion. Sådan konkurrens varken får eller skasvenskt lantbruk vara rädd för.

Utan att värdera olika bilmärken eller mo-ralisera över andras bilval, kan man ändåkonstatera att det med mitt resonemangskulle vara väldigt svårt för mig att körarunt i en japansk, koreansk, kinesisk, ru-mänsk eller ens tjeckisk bil. För de fram-ställs under omständigheter som jag svår-ligen skulle acceptera här hemma. Det göratt min tillvaro blir lite bökigare. Jag är väl-digt sugen på det attraktiva leasingerbju-dande av en tjeckisk lyxkombi med 4 wdsom flöt förbi härförleden, men kan mananta det med hedern och moralen i behållom man är i min roll? Samma fenomenkan skönjas i val av billiga kläder, verktygoch byggvaror, men det är en annan krö-nika...

Må så gott i moralens utmanande Sverigeönskar BMW-körande Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Vilken bil kör du?

SMÖRJMEDELS-

KAMPANJKÖP ETT FAT (208 liter) VALFRITT TEXACO SMÖRJMEDEL OCH FÅ EN DUNK (20 liter) PÅ KÖPET AV SAMMA PRODUKT!

Hävstångspump Speedy för skruvpatron MLSHävstångspump med stark magnet för att fästa på maskin eller liknande för arbete med en hand. Vid behov av stor kraftöverföring används båda händerna. Främst för MLS patron men klarar även av 400g/500g patron.

Teknisk informationKapacitet ca 2,5cm³/slag. Dubbelt jämfört med traditionella fettsprutor! 800 bars mottryck. Vikt 1,6kg

Teknisk informationKapacitet ca 2,5cm³/slag. Dubbelt jämfört med traditionella fettsprutor! 800 bars mottryck. Vikt 1,6kgKampanjpris

695:-

Nyhet!

Alla

ang

ivna

pri

ser ä

r exk

l mom

s oc

h fr

akt.

Kam

panj

en g

älle

r fra

m ti

ll de

n 6

/11

2015

.

Miljötänk och stadsut-veckling går hand ihand när det gällerträdgårdsbranschen.Trenden var tydlig påårets Elmia garden iJönköping, bransch-mässan för trädgårds-detaljhandel. Allt flerinternationella aktörersatsar nu också påden skandinaviskamarknaden med sinaprodukter.

– Vi har väldigt positiva er-farenheter av mässan och viökar i antalet leverantörer vihar med oss för varje år. Viser goda förutsättningar attsamarbeta mellan våra länderdå vi upplever att vi har litesamma smak. Produkternapassar också bra för klimatet iSverige, säger Lieve VanKerckvoorde, VLAM, sam-ordnare för leverantörer frånFlandern i Belgien, som hade

med sig nio leverantörer tillårets Elmia garden, alla medsikte på Sverige och Skandi-navien.

– Vi gillar de tydliga tren-derna vi ser här i Sverige ochvi tror att vi kan ge och tamycket oss länder emellan.Vi är på Elmia garden bådeför att inspireras och för attvåra leverantörer ska få bramöten med potentiellakunder, säger Lieve VanKerckvoorde.Förutom de belgiska före-

tagen fanns bland annat fle-ra polska, nederländska ochdanska företag på plats medbåde växter och andra pro-dukter för trädgårdsinred-ning och trädgårdskötsel.– Vi ser ett tydligt ökat in-

tresse för den skandinaviskamarknaden från internatio-nellt håll, säger Henrik Lan-dén, mässansvarig för Elmiagarden.

Tre stora kommande tren-der inför 2016 presenteradespå mässan – Dark forest meddragning åt skog och mystik,Blomster couture med mildafärger och romantik, samtStadsodlarens trädgård, medfokus på ekologiskt och ätbart.Stadsutveckling och det ur-

bana livet var stora teman bå-de i montrar och på mässansseminarier. Återvinning, smar-ta materialval och miljövänligproduktion märktes i mångaav de nya produkter som vi-sades på mässan.

– Det här är frågor som dy-ker upp i alla diskussioner ibranschen. Det är tydligt attbranschen påverkas av hur deturbana livet utvecklas och attdet finns en sådan medveten-het i miljöfrågan, säger HenrikLandén.Elmia garden den 29-30

september samlade 3 029 be-sökare.

Starkt växande stads -trender på Elmia garden

Således leder inte köp av produkter som pris -mässigt eller produktionsmässigt inte kon -kurrerar med svenska produkter till osund konkurrens”

Nummer 15 • Oktober 2015 3

Norrköpings Kakelugns-makeri är specialiserade på antika kakelugnar och

eldstäder. I Sveriges största utställning av antika kakelugnar kan vi erbjuda er en stor variation av ugnar till försäljning.

Vi utför även renoveringar ochomsättningar av kakelugnar och skorstenar.

Eldabutiken MjölbyFinnstugatan 4 Tel: 0142-800 15 Tis-Tors 10-18 l Fre 10-17 l Lör 10-13Sön-Mån Stängt l lunchstängt 12.30-13.30 www.eldabutiken.se

Jøtul F 310.900 kr | 526 kr/mån

Ord pris 13.900 kr Gäller t o m 31 oktober

Jøtul F 310.900 kr | 526 kr/mån

Ord pris 13.900 kr

TermaTech TT20RS13.990 kr | 660 kr/mån

Ord pris 14.990 kr Gäller t o m 30 november

NYHET!TermaTech 22HS

19.990 kr 921 kr/mån

Ord pris 22.990 kr

Gäller t o m 30 november


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Viktigt inspektera och kolla skogen Nyttiga råd till blivande skogsägareSKOG (JB)I ett nyhetsbrev frånSwedbank ges mångagoda råd för den somstår inför sitt förstaskogsinnehav. Detfinns många saker attha koll på och det ärförnuftigt att ta sak-kunnig hjälp inför kö-pet.

Nyhetsbreven från olika hållkan vara värda att åtminstonetitta igenom. Ibland finnsverkligt matnyttig informationi dem. Ett sådant exempel ärSwedbanks nyhetsbrev där detunder rubriken "Ny somskogsägare?" ges några tips förden som är på väg att köpa sinförsta areal med skog.

Många står i begrepp att läg-ga ett stort belopp på att få ettskogsinnehav. För den som in-te har någon skog tidigare ellernågon erfarenhet av skog finnsen del nytt att tänka på innanköpet. Per Skargren, ansvarigför Skog och lantbruk påSwedbank och sparbankerna,har sammanställt några viktigapunkter med saker att tänkapå.

– En viktig sak är i vilkenform du köper skogen, skriverhan. Det är till exempel svårtför ett aktiebolag att få till-stånd att förvärva skog. Deflesta som köper och äger skoggör det i en enskild firma.

För den som vill köpa sko-gen i ett aktiebolag gäller attsäljaren måste vara ett annataktiebolag eller en juridisk per-son. Hit räknas kommun,landsting, staten, kyrkan medflera).

– När du köper en skogs-och lantbruksfastighet blir duautomatiskt näringsidkare ochska bokföra och dek larera dinnäring.

– Fördelen med att ha enenskild firma är att du harmöjlighet att ackumulera di-na underskott och kvitta demmot framtida intäkter. Mångamindre skogsägare slutavver-kar bara ett par gånger undersin livstid.

Man ska kort sagt inte be-höva betala skatt i onödan.

I nyhetsbrevet ger du rådtill nya skogsägare om hur deska göra. Har du några var-ningar för fällor man kantrampa i?

– Det är vanligt med enövertro på skogsbruksplanen.Det kan finnas avvikelser påplus minus femton procent.Skogsbruksplanen är bara un-gefärlig. Äldre planer kan detvara svårt med. Man kan mis-sa att något är anmält för slut-avverkning och redan sålt.Man kan tycka det är ett braköp, rent av ett klipp och se-dan upptäcka att skogen ärsåld.

– Inspektera skogen till-sammans med en skogskun-nig person.

– En annan del är avtal ochservitut. Ha koll! Det kan fin-nas både skriftliga avtal ochde som är av hävd. Här finnsäven att se upp med ofrigrund för det kan bli bådedyrt och svårt.

Han nämner också storafastigheter med halvdantskötta byggnader, arrendede-lar och torp utan skriftliga av-tal. Sådant kan bli svårt attklara upp efter ett köp.

– Använd då en kunnig ju-rist för att reda ut. Är sådantklart och utrett vid försälj-ningen så brukar det också gebättre betalt. Det bästa är om

det finns en pärm att lämnaöver med avtal och liknande.Man har ett stort ansvar somköpare.

I korthet är Per Skargrensbästa råd till nya skogsägareför det första att se till att haen uppdaterad skogsbruks-plan. Den underlättar för bå-de planering och skötsel avskogen. Ett ytterligare råd äratt besöka träffar och evene-mang samt att ha ordning påavtal, arrenden, nyttjande-rättsavtal, samfälligheter ochliknande som påverkar fastig-heten.

Vidare är det viktigt att bil-da sig en uppfattning omskicket på byggnader, vägar,

diken med mera. Hur stora ärunderhållsbehoven? Hur serdet framtid kassaflödet ut?Gör en plan för detta och seom pengarna räcker eller omfinansiering behöver sökas.

Det kanske bästa rådet harPer Skargren sparat till sist:

– Ut och njut i skogen!

Text: BO BÄCKMAN

När du köper en skogs- och lantbruksfastighet blir du automatiskt näringsidkare och skabokföra och dek larera din näring.

Per Skargren, ansvarig för Skog och lantbruk på Swed-bank och sparbankerna, har sammanställt några viktigapunkter i Swedbanks nyhetsbrev ”Ny som skogs -ägare?”.

Svenskt lantbruk stårinför en mängd utma-ningar. Samtidigt ärdet en innovationsdri-ven bransch undersnabb utveckling sompåverkar flera andradelar i samhället. El-mia Lantbruk 2016 iJönköping blir arenanför lantbrukets allafrågor och möjligheter.

– Utifrån lantbrukets ut-maningar inom många olikaområden ser vi att Elmia kan

hjälpa till genom att visa påbredden och möjligheterna.Nu måste branschen kraft-samla för att möta utmaning-arna, säger Maria Lindsäth,mässansvarig för Elmia Lant-bruk.

Beslutet om en större mäs-sa vartannat år har växt framsom en spegling av den pågå-ende strukturomvandlingeninom lantbruket. En omvand-ling som innebär att lantbru-ken blir större, näringsgre-narna fler och verksamheterna

mer komplexa. Det självklarasteget för Elmia är då att ut-veckla en mässa för hela lant-bruksbranschen.

– I dag är det många fakto-rer som påverkar lantbruket.Allt från svensk politik ochEU-beslut till hälsotrenderoch klimatförändringar. Fören lantbrukare ska det räckaatt komma till Elmia lantbrukför att förstå vad som är vik-tigt och sker i omvärlden, sä-ger Maria Lindsäth.

Kärnan för Elmia lantbrukär naturligtvis mässan med ut-

ställningar av både djur ochmaskiner, så alla kommer attkänna igen sig. Vad som ärnytt och får tydligare fokus ären hel konferensdag dageninnan mässan öppnar samtännu bättre möjligheter föralla intressenter i branschen– lantbrukare, politiker, me-dia och närliggande branscher– att mötas.

Elmia lantbruk har också ta-git initiativ till Jönköpingslantbruksarena – ett samarbetemed Grönt Kluster i Jönkö-

ping. I klustret ingår Jord-bruksverket, LRF, Hushåll-ningssällskapet, Högskolan iJönköping/Jönköping Univer-sity, Länsstyrelsen i Jönkö-pings län, Region Jönköpingslän och Jönköpings kommun.

Samarbetet bidrar både tillatt skapa arenan för bran-schens aktörer men också attgenom aktiviteter i och runt-om Jönköping ge allmänhe-ten en bild av hur svensktlantbruk bidrar till vårt sam-hälle och vår välfärd.

– På Elmia lantbruk 2016

ska de viktiga frågorna lyftasoch diskuteras. Det är hitbranschens aktörer kommerför att förstå, bedriva lobbyoch påverka framtiden försvenskt lantbruk. Vi erbjuderarenan, föreläsarna och möj-ligheterna, men vi är natur-ligtvis beroende av att besö-kare och utställare har viljanatt vara delaktiga. Men nu fo-kuserar vi först och främst påårets mässa Elmia lantbrukdjur och inomgård som öpp-nar portarna den 21 oktober,avslutar Maria Lindsäth.

Mässa blir arena för det svenska lantbrukets framtid


17 okt kl 11.00–14.00!

Öppet: Mån-tors 10-18 · Fre 10-16 · Lör 10-14Järngatan 21, Norrköping · 011-14 90 40

www.spiscenter.com

Öppet: Mån-tors 12-18 · Fre 12-16 · Lör 11-14Floragatan 4, Linköping · Tel 013-21 91 20

www.didriksons.se

Vi utför även andra skogliga uppdrag som Skoglig rådgivning, förvaltning, stämpling, avverkning och skogsvård.

Tel. 013-14 16 20 • www.skogstjanst.se

Skogsbränsle köpes Grot - Energived

Östergötland, Sörmland, Närke, Örebro och norra Småland

Vi lever på nöjda kunder!Tel. 013-10 60 00, 0141-22 22 22Vintergatan 8, Motalawww.mve.se

VärmepumpserviceUtbyten • Nyinstallation

Det är mysigt med enbraskamin. Förutombesväret med att tändaden samt röken somsprider sig i vardags-rummet när man tän-der eller lägger på merved.

Röken är inte bara irrite-rande, den kan också vara häl-sofarlig, speciellt om det finnsallergiker i familjen. Proble-met är vanligtvis inte kami-nen utan skorstenen, som of-ta inte har tillräckligt meddrag för att få bort röken.Som tur är kan detta problemnu lätt lösas, bland annat medfläkten Draftbooster.

Fläkten monteras på husetsskorsten och när den sätts påkommer omedelbart ett or-dentligt skorstensdrag igång.

I tillägg ger det en bättreförbränning och värmer där-igenom snabbare upp. Draft-booster kan köpas i så gottsom alla spisbutiker i Sverige.

Lätt tändningoch mindre rök

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sen säsong och hög nederbördSniglar ett problem för odlarnaSVERIGE (JB)Hushållningssällskapethar sammanställt lägeti fält från norr till sö-der. I mönstret syns,med vissa regionalaskillnader, att säsong-en är sen, höstrapsenojämn och skördarnaär stora, men protein-halterna tenderar attvara låga och angreppfrån bland annat sni-glar påverkar odlandet.

Det har i dagarna kommiten sammanställning frånHushållningssällskapets växt-odlingsrådgivare om hur detpå höstkanten ser ut i fält.Från norr till söder har rap-porterats vad sällskapen ser avskörd, skadedjur, väderpåver-kan och liknande. En del kanha ändrats sedan dess då i syn-nerhet vädret, som vanligt, in-te visat sig helt förutsägbart.

Ser man till just norr ochsöder så meddelar Sara By-ström, HushållningssällskapetNorrbotten-Västerbotten:

– I området har bara ensta-ka börjat tröska detta sena år.Några som krossensilerar hardock skördat för att ensileraspannmålen i korv. Skördarnaverkar låga, men det är för ti-digt att säga.

Ida Lindell, HIR Skåne,har inte oväntat en annan lä-gesrapport:

– Skörden är klar. Möjligenstår lite vårvete kvar någon-stans men i övrigt är allt fär-digtröskat och potatisupptag-ningen är påbörjad. Skör-darna är bra, men med låga

proteinhalter.I Östergötland och Värm-

land framträder en sen sä-song, ojämn höstraps, sniglar,stor nederbörd med mera somgemensamt mellan länen.

Isac Svärd på Hushåll-ningssällskapet Östergötland,kommenterar den mindreoch senare sådden av höstrapsmed att de sent etablerade be-stånden behöver mycket tidoch värme på sig.

– Det är ett ojämnt beståndav raps och vi har haft en sensäsong. Många fick ta den medlite för hög vattenhalt och liteför tidigt.

Det rapporteras från olikahåll om sniglar som äter raps.Hur ser det ut i Östergöt-land?

– Det är inte första åretmed sniglar. De har varit fleri säsong, tycker jag. På höstenhar det inte varit nämnvärtfler i år än andra år. När jagvarit ute har jag sett en delskador som ser ut att vara sni-gelskador.

Det finns många knep ochmedel mot sniglar i trädgår-dar, men hur gör man på enåker?

– I fält finns endast en pro-dukt, Sluxx, som jag tycker ärbra. Den är godkänd även förekologisk odling.

Alla medel, inklusive Sluxx,kostar så för åkrar med storareal bli det naturligtvis en ut-gift som märks.

Ett ojämnt väder har integjort läget i fält till det bästa.

– Runt den 20 augusti varvädret dels väldigt torrt på si-na ställen och därefter kom

kraftiga skyfall. En del fält hardärför fått fukt till ytan ochandra har torkat ur. Det gördet ojämnt vid sen bearbet-ning.

– Där man fått mycketvatten är det problem medkörningen. Ska man hitta enbra tidpunkt nu då får manvänta rätt länge.

– På grund av en sen skördhar det även varit svårt att fåtid att behandla kvickroten istubben.

Endast lite spannmål finnsnu kvar otröskad, för tillfällettröskas oljelin och enstakavårvete- och havrefält. Fram-över står åkerböna på tur. Endel åkerbönor i regionen trös-kas nu.

– Om man inte hunnittröska och bearbeta måsteman i och slira i leran. Det äringet guldläge i fråga omstruktur. Det kommer säkert

märkas skador inför nästa sä-song. Jämfört med förra sä-songen som var mycket bramed närmast 100 procent in-sått blir det nog en skillnad iår.

Du gissar alltså på en säm-re skörd nästa år?

– Det är troligt sämre2016. Det var mycket höst-sått 2014 och en bråkdel avsådd av höstvete hittills i år.En mycket stor del av såddenskedde senare tid förra året.

– Det beror på vädret. Vihar fått tillräckligt med regn.Det är lite tråkigt med regnetdå mycket blir förstört. Mintanke är att vi får svårt med li-ka bra etablering av grödornasom förra året på grund av sensäsong och hög nederbörd.

Från Värmland berättar Ul-rica Broström att bara litehöstraps blev sådd och myck-et av den har blivit uppäten avsniglar.

– Mognaden var sen i åroch nu är skördevädret iställetbesvärligt, konstaterar hon.

– Det har inte blivit såmycket höstsått som planerat.Det som blev sått, fick häroch var 100 millimeter regnoch det är naturligtvis inteönskvärt.

– Vi har länge varit försko-nade från sniglar men så är detinte längre. I år har de kommitoch ätit av rapsen. Jag vet omlantbruk där man i två år be-handlat med snigelmedel, mendet hjälper inte.

I trädgårdarna syns snig -larna också nu och även hosUlrika som bor vid Säffle.

– De första sniglarna komtill trädgården i år.

Hur ser det ut med deandra grödorna?

– Utöver åkerböna finns endel vårvete, korn och havrekvar otröskat. Norröver är cir-ka hälften avtröskat och sö-deröver mer än hälften avkla-rat och en del helt klara. Skör-denivåerna är överlag höga.

– Det finns en hel del kvaratt skörda. När vädret var fintvar det inte riktigt moget. Enbra vecka väntas så mångahoppas på den.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Från Värmland berättar Ul-rica Broström att mogna-den varit sen i år och nu ärskördevädret istället be-svärligt.

Isac Svärd under ett gårdsbesök förra våren då höstrapsen var grön redan i februari.

Vädret är en nyckfull faktor påhöstkanten. Blir det för torrt ellerför vått eller lagom?


DIGITAL

SKOGSÄGARE

399:- i månaden

exkl. moms

EKONOMI & SKATT, JURIDIK, AFFÄRSRÅDGIVNING & FASTIGHETSFÖRMEDLING LRFKONSULT.SE

Kombinera nya digitala verktyg som ger dig ordning och reda i din skogsfastighets ekonomi på ett enkelt sätt. Du har alltid kunniga och aktiva rådgivare nära till hands.

På ett nytt sätt får du full kontroll på din skogsekonomi och kopplat till detta har du landets bästa skatterådgivning för skogsägare, något som är extra viktigt nu när skattereglerna kan komma att ändras.

Med Digital Skogsägare vet du alltid vad du betalar för genom ett fast pris per månad. Med andra ord ger vi dig alla förutsättningar för ettlönsamt skogsägande. Gå in på WWW.DIGITALSKOGSAGARE.SE så kan du prova gratis under 30 dagar.

BLI DIGITAL SKOGSÄGARE.

PROVA GRATIS UNDER 30 DAGAR.

DIGITAL SKOGSÄGARE

”Nu kan du bokföra direkt

i mobilen!”

BPD18 - 0,5 mm 45,90*KR/M2

BPD18 - 0,5 mm45,90*KR/M2

MÖT OSS PÅElmia, 21-24 okt.

A07:25

HÖSTKAMPANJ!BYGGPLÅT MED

SNABB LEVERANS

Stark pro�l med bra bärförmåga

i 0,5 mm. Valfri längd. Snabb produktion och leverans.

* Priser gäller endast svart kulör och är exkl. moms.

0511-34 77 11 | WWW.BORGA.SE

Se �er plåtpro�ler och övriga byggtillbehör på vår nya hemsida

Vadstenavägen 24A · 591 37 Motala · Tel 0141-51540 · www.connysskog.se

GÖR EN VINTERSERVICE!

TA HAND OM DINA HUSQVARNA-MASKINER.Nu är det dags att pyssla om dina Husqvarna-

maskiner efter en tuff säsong. Gör din Husqvarna

Automower®, Rider eller Traktor redo att möta

våren. Låt oss göra en riktig vinterservice så är de i

garanterad toppform när det är dags att börja klippa

och vårstäda i trädgården igen. Välkommen!

LINKÖPING (JB)På Karlebo storgårdutanför Linköping haren solanläggning in-stallerats. Den körs se-dan ett och ett halvt årmed bra utdelning. PärSunesson, som tillsam-mans med sin fru Soniadriver gården, är myck-et nöjd med investe-ringen.

Att använda solpaneler förelproduktion har blivit popu-lärt. Det syns anläggningar påallt fler tak vare sig det är pri-vatbostäder, urbana företagslo-kaler, lantbruk, offentliga el-ler andra byggnader. Länstid-ningen kunde i våras också be-rätta om Solenergidagarnasom genomfördes i 19 ländersamtidigt. Intresset för solel äronekligen stort.De stora tak som finns på

lantbrukens ekonomibyggna-der är gynnsamma och lämpli-ga platser för att installera sol-paneler på. Det har man ut-nyttjat på Karlebo storgård. Påladugårdstaket finns sedan för-ra våren 266 + 8 enheter sol-paneler placerade.

En invändning som hörtsmot solpaneler är de estetiskaaspekterna när något läggs påett tak. Landskaps- eller stads-bilden störs, menar kritikerna.Det där ska tas med en stor ny-pa salt för mycket har skettmed designen och det är ocksåen fråga om hur panelernamonteras. På Karlebo stor-gårds ladugårdstak ser det mestut som ett vanligt sådant.PPAM Solkraft som levereratpanelerna har det estetiskamed i medvetandet.– Vi började diskutera sol-

paneler på sommaren 2013,berättar Pär Sunesson. Sol-energi var något man inte vis-ste något om innan. För att göra en lång historia

kort så låg solpanelerna på la-dugårdstaket under våren2014. Det blev viss fördröj-ningar med mätare och annat,

men sedan dess produceras elpå gården och det går bra. An-läggningen är på cirka 80 kW.– 2014, som inte var ett helt

år sålde vi 50 procent och hit-tills är det 68 procent för2015. Vi har också kört hö-fläktar i år.

Försäljningen av solel är lik-som andra förnyelsebara ener-gikällor förknippad med en heldel olika villkor mellan elbo-lagen. Man bör vara väl pålästför att få de bästa villkoren. Pär Sunesson har valt Telge

som bara handlar med grön el.De gav också de bästa prisernaförra året.– Jag säljer såväl el och el-

certifikat som ursprungsgaran-

ti. Jag fick 1,30 kronor inklu-sive moms 2014. I år är det enkrona per kWh på grund avskattereduktionen.Som småproducent med en

leverans om högst 30 000kWh får Pär 60 öre i skatte-reduktion så nettot är ändåbra. En gissning är att gårdensproduktion når cirka 75 000kWh i år.Priset, både för installation

och betald elproduktion, ärannars en ständig fråga för so-lel. Det har blivit billigare attinstallera, men många fakto-rer har spelat och spelar in.För närvarande är elprisernalåga. Andreas Molin, vd på

PPAM Solkraft berättar:

– Marknaden har haft väl-digt mycket hicka på vägen.Stödet är ofta i vägen då få ärsugna på att bygga förränpengarna är klara. Rot är bra,det finns alltid.

– Nivåerna på stödet harsjunkit men samtidigt harman fått mer för pengarna.Nu ska man portionera utmassor med pengar men sän-ker andelen. Ställer man sig ikö nu så får man nog 25-30procent. – Jag sökte pengar på Läns-

styrelsen och fick 30 procentav investeringen för två må-nader sedan, berättar Pär Su-nesson som fått vänta en tidpå sina pengar.

Vädret spelar väl en stor rollför hur lönsamt det här är?– Ja, vädret spelar in, berät-

tar Andreas. En sådan här som-mar är inte bra. Hösten kan gedimma som dämpar. Snön påvintrarna påverkar inte så långtid som man tror. Det somman förlorar på snö är väldigtlite.Solen fungerar ändå förvå-

nansvärt bra på våra breddgra-der.– Solinstrålningen har gått

upp på senare år men orsakenfinns till stor del i en dåligrök gasrening förr som blivitbättre nu.

Hur ser priset ut framöver?Kommer det vara lönsamt attsatsa på solenergi?– Det är ytterst en politisk

fråga, säger Andreas, men pri-set bör gå upp på sikt. Spelreg-lerna ändras hela tiden.– Jag har 25 års effektgaran-

ti, berättar Pär, och jag är väl-digt nöjd med anläggningen.Det här med solel är något

som kommer att finnas somen självklar del i framtiden. Päroch Sonia tycker nog detsam-ma för de har beställt en elbil.



ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Andreas Molin, Pär Sunesson och Sonia Sunesson framför ladugården med solpanelerna. I det före detta mjölkrummet är det idag personalrum och där finns också apparaturen tillsolanläggningen.

Karlebo storgårds ladugårdstak har 266 + 8 enheter solpaneler. Ändå ser det på håll mestut som ett vanligt ladugårdstak.

PPAM Solkraft säljer och bygger solkraftsanläggningar ialla kundsegment – villor, lantbruk, offentliga fastigheter,indust ri etc. Man levererar allt från enstaka solpaneler tillnyckelfärdiga anläggningar.

Andreas Molin, företagets vd, har länge varit något av lä-nets herr Solenergi. Hans företag har bland annat 2012 till-delats Länsstyrelsen i Östergötlands Energi- och klimatprisför innovativ produktutveckling med en kombination avforskning och entreprenörskap. I år blev PPAM med blandHandelsbankens nomineringar till Årets Gröna företag införNäringslivsgalan som nyligen hölls i Linköping.

Solen står för elen på gårdenSunessons producerar el på ladugårdstaket och säljer över hälften

Energimyndigheten hargett 71 miljoner kronori bidrag till företagetRenfuel K2B AB för attutveckla och testa sinteknik i pilotskala föratt producera förnybarbensin och diesel frånskogsråvara.

– Renfuels pilotprojekt lig-ger i linje med Energimyn-dighetens strategiska priorite-ringar inom förnybara driv-medel och kompletterar deforskningsprogram vi nyligenstartat kring biodrivmedel, sä-ger Klara Helstad, enhetschefpå Energimyndigheten.

I pilotprojektet ska ligninfrån skogsråvara tas ut frånmassabruk och omvandlas tillen olja. Oljan ska sedan an-vändas i ett konventionellt raf-finaderi för att omvandlas tillförnybar bensin och diesel.– Vi ser Renfuel och vår

teknologi som länken mellanskogsindustri och raffinade-rier för en snabb omställningtill en fossilfri fordonsflotta.Vår ligninolja, Lignol, ger ettstort bidrag i denna omställ-ning, säger Sven Löchen, vdRenfuel AB.

Denna nya teknik ger massa-och pappersindustrin möjlig-het att både bredda och förnyasin produktportfölj, och sam-tidigt öka produktionskapa-citeten i nuvarande processer.Det är ett första steg in i ettteknikområde som på sikt kananvändas för fler produktersom till exempel kolfiber, anti-oxidationsmedel och binde-medel.Biodrivmedel är nödvän-

digt för att nå regeringens vi-

sion om en fossilfri fordons-flotta 2050. För att snabbtkunna komma vidare medomställningen behövs bio-drivmedel som kan användasi befintliga fordon. För att möta det här beho-

vet ser Energimyndighetenforskning om biodrivmedelav lignin som ett prioriteratområde, enligt ett pressmed-delande.


ENERGIJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla?Välj GEOENERGI!Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset!

FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vatten-borrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se

FBBFinspångs Brunnsborrning AB

RING0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

Toppmoderna flispannor• Varmluftständare• Säker bränslematning• Lamdastyrd förbränning• Askutmatning• Automatsotning• Lokal service/support

Alltid standard när du handlar av oss!

0383-188 90 · www.biovarmesystem.se

Biobränsle skavara bekvämt!

�

BiobränslepannorSatseldade- och flödesmatade pannor

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas BrunåkerLantmästare

076-846 22 [email protected]

[email protected]

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja?

När man kan använda flis, pelletseller spannmål som bränsle.

Sonnys Multistoker med varmlufts-panna. Effekter från 32kW-700kW.

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Störst i Östergötland på service av NIBE värmepumpar!

�� Tel 013-10 17 77www.steffeskyl.se

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

TRÄ & MILJÖ [email protected] - 27 34 88www.traochmiljo.se

Bygg solkraft 2015 – Nyttja rotavdraget

Välkommen tillGISTAD

SOLSTATION(fd Brandstationen)

Maila oss din adress så får du förslag på hur mycket ditt tak kan producera samt offert!

0141-588 44, 070-649 88 44, Bokmalsv. 8, 591 36 Motalawww.motalapelletsvarme.se

Totallösningar för pelletsvärme,brännare, pannor & förråd.

Pelletsvärme Pellets – 100% förnybart!

Pilotsatsning på bio-drivmedel från lignin

Vad är lignin?Lignin är det ämne somfungerar som bindemedeloch binder ihop cellulosa -fibrerna i ved. Det är en bi-produkt vid framställning avpappersmassa och kan an-vändas för att producerakomplexa aromatiska orga-niska föreningar.

Energimyndigheten har gett 71 miljoner kronor i bidrag föratt utveckla och testa en teknik för att producera förnybarbensin och diesel från skogsråvara.

BANKEKIND (JB)Ladugårdstaket ärtäckt med solpanelersom producerar elmed ett stort över-skott. I hagarna gårfår som ingår i detKravcertifierade lant-bruket. Svinstadsjönhar fått en bättrevattenkvalitet. På Kar-lebo storgård vilarman inte.

Karlebo storgård söder omBankekind är belägen påSvinstadsjöns västra sida.Landskapet är en svagt kupe-rad mellanbygd med skogoch mindre öppna marker.Det är en kulturbygd medsmå såväl som större gårdar,byar och områden med fri-tidshus.

Gården omfattar 200 hek-tar fördelade på 155 hektarskog, 70 åker och resten bete.Karlebo storgård brukas avPär och Sonia Sunesson. Deär fjärde generationen påsläktgården familjen haft i sinägo sedan 1911. Idag ser man leicesterfår

och köttdjur av rasen sim-mental i hagarna. Så har detinte alltid varit. Liksom deflesta gårdar har bruket för-ändrats över tiden.

– Till 2001 hade vi till ochmed mjölkkor, berättar Päroch Sonia. Vi arrenderade utlantbruket och jobbade medannat. 2001 tog vi tillbakagården, men inte all åker. Ar-rendatorn behöll 20 hektar.– Vi började ställa om till

ekologisk växtodling 1987och mjölken 1997. Arrenda-torn fortsatte med Krav-mjölk. Växt- och nötkreaturspro-

duktionen är Kravcertifierad.– Vi har 36 nötdjur, 50

tackor och en bagge berättarCarl Loord som är heltidsan-ställd på gården. Runt 50lamm slaktas i år.

Karlebo storgård har direkt-försäljning till kund. Det ärköttlådor med detaljstyckathelt eller halv lamm. Kundenbeställer på nätet och köttetkommer vakuumpackat.

I linje med ekologiskt ochhögsta djuromsorg sköter går-den själv transporten till slak-teriet. Djuren följs genom he-la produktionskedjan. Mananlitar Vikbolandsstruts slak-teri som är godkänt enligtKrav. Slakten sker därmed istressfri lugn miljö. Gården säljer även vita

lockiga lammskinn som kananvändas till det mesta från så

kallade babyskinn till deko-ration på möbler eller golv.Leicesterfår som är den rasgården föder upp har en spe-ciell egenskap genom att varade enda som har vitt päls-skinn för körsnärsändamål.Det är en unik produkt fråndet leicesterfåret eller det vitapälsfåret.

Rasen härstammar från1700-talets England där manville ha ”ett medeltungt kött-får med glansig, lång ochganska grov ull”. Fåret, lei-cester longwool-får, fick ing-en större utbredning men harrunt om i världen använts för

att ta fram nya raser. De förs-ta leicesterfåren kom hit medJonas Alströmer och även härhar de i första hand använtstill inkorsning.

En svår olycka 6 november2014 gör att Pär fortfarandeär helt sjukskriven. Han blirsakta bättre, men det tar långtid och riktigt som förut kan-ske det inte blir. Arbetet pågården måste han ännu hållasig från.– Vi har fått hjälp av gran-

nar och lejer in fler.Den ena av deras fem söner

hjälper till hemma på går denoch så även Carl Loord.

När man berättar om Karle -bo storgård vore det rent oar-tigt att inte nämna de andradjuren, bland andra några finahundar av rasen berber sen-nen, underbara katter, trevliga

myskankor och inte minst denduktiga och kelsjuka border-collien Zam.


...liksom gårdens nötdjur av rasen simmental som betar i en trevlig miljö.Karlebo storgårds leicesterfår har rejäla ytor till sitt förfogande...


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Carl Loord, heltidsanställd på gården, hämtar några får tillsammans med vallhunden Zam.

Full fart på Karlebo storgårdUppfödning av Kravmärkt lamm och nöt samt direktförsäljning till kund

Karlebo storgård brukas av Pär och Sonia Sunes-son. De är fjärde generationen på släktgården fa-miljen haft i sin ägo sedan 1911.


Jag köper din el

Vill du veta mer?

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

www.ostergyllen.se

NORRKÖPING Importgatan 38011-18 11 66

LINKÖPINGKolfallsgatan 9013-31 30 60

Kampanj på OKQ8och Mobils oljor Vid köp av ett helfat ..........................25 öre rabatt/literVid köp av två helfat .........................50 öre rabatt/literVid köp av tre helfat ..........................75 öre rabatt/liter

Alltid fraktfritt hem till gården(Vid köp av minst ett fat. Kampanjen gäller t o m 30 nov)

RABATT

15%

Hendersons Versa Frame portramar och 301-systemVi lämnar 15% rabatt på vårt listpris för Versa Frame

och följande artiklar till 301-systemet: Skenor, hängrullar, konsoler,styrningar, stopp och handtag.

Skenor

Häng-rullar

Konsoler

HandtagStoppStyrningar

Henderson höstkampanj!

Kampanjen gäller till och med 31 oktober 2015

Gullviks har Sveriges bästa glyfosat

LEIF PERSSON, Kumla tfn 019-57 31 94 [email protected]

DANIEL TEVELL, Skänninge tfn 0142-430 51 [email protected]

DANIEL WESSMAN, Nyköping tfn 0155-721 90 daniel [email protected]

MATS WIKLUND, Linköping tfn 013-31 13 81 mats [email protected]

www.gullviks.se

Roundup Flex är ditt val för bästa effekt mot kvickrot vid svåra väderförhållanden

Kvalitet Effektivitet Snabbhet

REGNFAST FRÅN EN TIMME

JORDBEARBETNING FRÅN 6 TIMMAR FÖR ÖRTOGRÄS

JORDBEARBETNING FRÅN 2 DAGAR FÖR KVICKROT

MINSKAD VIND-AVDRIFT MED 33 %

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats

på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

BANKEKIND (JB)En intressant metodför att förbättra vat-tenkvaliteten i Svin -stadsjön har gett resul-tat.

Genom att fiska bort vitfisksom bidrar till att botten -slammet rörs omkring ochgynnar utbredningen av växt -

plankton har siktdjupet ökatoch andra fiskar som gös harökat.

Svinstadsjöns vatten har un-der många år varit mycketövergödd. Syrebrist och fisk-död tillhör den bilden. Sedanär det den algblomning somförekommer under sommarenoch länge har varit ett välkäntproblem inte minst för badet.

Badplatsen har haft skyltarmed information till badgäs-terna angående algblomningenoch hur man rekommenderasatt göra som badgäst när vatt-net mest liknar spenatsoppa.

På ett forum för baden ikommunen skrevs bland an-nat: ”Går tyvärr ej bada i vatt-net. Fin badplats annars.” och

det är nog badproblemet i ettnötskal.

Vad som kan göras för vatt-net i sjön har diskuterats länge.Vattenkvaliteten fortsatte attsjunka. Ett redan dåligt sikt-djup blev därmed också ännusämre. Man såg även att dethär var väder- och årstidsbe-roende. Vattnet var bättre påvintern.

Det har funnits en rad för-slag och sjön har engageratmänniskorna runt den.Svinstadsjöns fiskevårdsföre-ning har haft ett öga på ut-vecklingen och enskilda likaså.

Svinstadsjöns vattenvårds-förening bildades 2004 på ini-tiativ av Åke Wastesons somäven är ordförande i den. Hanföreslog att man skulle försökaminska andelen vitfisk i sjön.

– Metoden i sig är intemin, berättar Åke Wasteson.Den har använts förr på and-ra platser.

I Åkerbobladet våren 2008,när arbetet pågått en tid, skrevÅke Wasteson i en lägesrap-port bland annat:

”På grund av att braxen påflera nivåer gynnar utbred-ningen av (växt) plankton kandet stora beståndet av braxenförsämra vattenkvaliteten.Mot den bakgrunden har fiskeefter braxen bedrivits med fas-ta redskap i ca 18 månader. Enliknande strategi har medframgång tilllämpats i Finja-sjön i Hässleholms kommun.”

Vitfisk och framförallt brax-en rör upp bottensedimentoch äter djurplankton som isin tur äter växtplankton. Äteringen växtplankton uppstårdet här problemet. Vid ned-brytningen av växtplanktonfrigörs fosfor i sin tur gynnartillväxt och algblomning.Mindre andel vitfisk ska enligtmetoden alltså bidra till bättrevatten.

– Vi har lämnat rapportertill Länsstyrelsen efter fem år.Vi har fått betydande resultatpå den tiden.

Anders Nilsson, yrkesfiska-ren i Roxen, har skött fisket avvitfisk i Svinstadsjön. Närma-re 25 ton vitfisk har tagits bortur sjön perioden 2006-2012.Det syns också en minskningav fångsten av arter som brax-en sedan fisket startade. Redanefter två år hade mängdensjunkit markant.

– Det har blivit en klar för-bättring av Svinstadsjön, be-rättar vattenvårdsföreningenskassör Pär Sunesson på Karle-bo storgård. Fiskaren läggertillbaka nyttofisken. Det är tillexempel bättre gösbestånd iSvinstadsjön än i Roxen.

– Folk säger att det blivitsynligt bättre vatten och sikt-djup.



MILJÖ Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Solcellsbyggarna Boxholm ABNya Timmeröv 3A · 590 13 Boxholm

Tel 070-696 49 22 · [email protected] · www.solcellsbyggarna.se

Vi hjälper er skörda solenergi • Mycket goda referenser

Vi har även solcellspaket för egen montering!

Prisexempel företag: 30 kw nyckelfärdig solcells-

anläggning med solcellsbidrag = 235 200 kr

Direktavkastning 10,69%

Avskrivet på 7 årKostnadsfri offert och kalkyl!

Nyckelfärdiga solcells-system med driftsättning

Badplatsen i Bankekind, förhoppningsvis blir vattenkvalite-ten här allt bättre.

Siktdjupet är betydligt bättre än för några år sedan, heltklart blir det dock inte i sjöar av den här typen.

En örn flyger spejande över Svinstadsjön, kanske gör densin del i att minska vitfisken i sjön.

Bättre vattenkvalitet genom fiskeVitfisken minskas i Svinstadsjön

Vy över Svinstadsjön från Lerboga i Bankekind utanför Linköping. Genom att minska vitfisken i sjön har man uppnått synligt bättre vattenkvalitet.

Kan erfarenheter fråndanska lantbrukare visavägen för svenskamjölkproducenter?– Det finns ekologiskamjölkgårdar som harhalverat personalbeho-vet, säger Claus Bring,nordisk försäljnings-chef på SAC.

Mer om detta ska SAC be-rätta på Elmia lantbruk 21-24oktober. Både i montern ochvid en föreläsning under and-ra mässdagen av Kjartan Poul-sen på temat rationell drift i ensvår tid. SAC utvecklar och till-verkar utrustning för mjölk-produktion.

SAC menar att lösningen äratt ta ett helhetsgrepp öververksamheten och fokusera påpersonalkostnader och mana-gement. Mjölkrobot kan varaen del av lösningen, men dethandlar först och främst om atttitta på flödet i produktionen.

– Vi presenterar bland an-nat ett spenkoppsset som tarså liten plats att korna kanmjölkas bakifrån. Det spararmånga steg och en person kla-rar fler kor, säger Claus Bring.

För utomstående ser den på-gående svenska krisen ut attbero på att lantbruket investe-rat för mycket. Men enligtClaus Brinks är problemetlångsiktigt det motsatta.

– Mitt intryck är att svenskalantbrukare är försiktiga. Istäl-let för att investera löpande ieffektivare produktion, väntarman för länge och måste görahela investeringen på en gång,säger han.

Enligt honom finns positivaexempel från Danmark, somekologiska mjölkgårdar vilkalyckats sänka personalbehovet

till en anställd per hundra kor.I Sverige är det inte ovanligtmed en anställd per 50 kor.


Skogsaffärer på nya sätt.

Våra specialsortiment ger merpengar till dig som skogsägare.

Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · BastuAUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

FRAKT-FRITT på alla ordrar över 3000:-

Har du vinter-besiktat ditt tak?

Beställ

på vår

webbshop

heri.se

besikHar du vint

Snör

t ditbesikHar du vint

asskSnör

akt diter-Har du vintdyassk

?kk?er-dd

besik

t ditatbesik

akt tt dit

?kk?

tningar äs Inf

erialtakmattill alla

edan 1977.

tningar

erial så marknaden dd pyskasrervi har leV

edan 1977. saktnär de

Heri är ditå marknaden

t snö-aerer

t!erheäkst gäller din när de

al gga vt tryHeri är dit

FRAKT-FRITT på alla ordrar över 3000:-

bebebebebeH H H H

SnSn

t t t ditt ditt ditt ditt ditaattesikesikesikesikesikHar du vinHar du vinHar du vinHar du vinnörnörasskassk

???kkkkkt tt ter-er-er- t t t t

kk dd

??kkkkk?akk?kk???k?akkkk?kkkkakakakk?akk?k?k?akkk?k?ak?kk?k

y d

k?akkk?kkk?k?ak?k?k?k?k?akk?kk?k?ak?k?kk?akkk?kk?akk?k

gretnivitotgvSo

erer

tnin tnin till alla

takmat

Infäs

nadergninllätsebnidrög

rialrial

ngar ngar ererå marknaden å marknaden

edan 1977.edan 1977.

Vtill alla

i har levrasskydd p

s

erat snö-

!gadi

Heri är ditHeri är ditnär denär de

sstak

t trygga val t gäller din äkerhet!

naB·02151-0290

e.heri.swwwg,retnivitotgvSo

.wwwwwww·åeluL,9negävn

0920-151 20 eller ring

nadergninllätsebnidrög

es.ireh

0920-151 20!gadi

Siltbergs Smide��"�� !��"��$� �� ' � �� #��!�� #"��"� �� &�� "��) ��#��"��'�� &��) � �"��' �'��

��$� ��"��'��"��!$��!��$��"(��

�� "��"��$' ��'"� �) !&�� ) �� !��% �

��

��

��

Grepp i vinter!Skruvdubb till alla däck!

BestGrip punkterar inte däcket

Slipp snö-

kedjorna!

1500 1910Härdad 1911

Härdad

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89

E-post: [email protected]

www.best-grip.se

Hittills använda på maskiner över 105 ton!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Kan danska erfarenheter hjälpa mjölkproducenterna?

VALDEMARSVIK (JB)Föreningen Småbru-karna i Östergötland,med dess ordförandeStefan Thorslund ispetsen, bjöd in till enträff på Kärnhults gård.Deras syfte var att er-bjuda småskaligt ochnärodlat samt informe-ra om sin verksamhet.En hel del utställarehade lite av varje atterbjuda.

Väderprognos med risk förregn gjorde att besökarna varlätt räknade till en början, mennär dagen summerades hadegott och väl 300 personerkommit. Inga sura miner före-kom och det bildades till ochmed en spontankör, somhängde på när Sune Johanssonspelade på sitt dragspel.

– Det var fantastiskt roligtoch bra stämning, menadeStefan Thorslund.

Det fanns lite av varje atthandla för hugade spekulan-ter som gick runt bland stån-den som var placerade lite var-stans. Allt från utomhus förståsför de verkliga optimisterna,som inte behövde ångra sittval, till dem som fanns inne pålogen eller i traktorgaraget.

Förutom att det var loppis iett annat garage var det myck-et matnyttigt som fanns möj-lighet att köpa. Allt från kött-piroger på recept från Chile tillsylt och saft av olika slag. Röktfisk och hemystad ost fannsdet också.

Anna-Lisa Pettersson såldeskinn från de på gården De-gernäs uppfödda fåren ochhennes dotter Lovisa, boende iHannäs, försökte sig för förstagången på att sälja sina egnatavlor. Talesättet säger ju attdet inte är någon konst att gö-ra en tavla, men att sälja den,det är en konst.

Ett populärt inslag bland deyngsta besökarna var att få åkaen tur med traktor och vagn,som kördes säkert av AndersPettersson, hemmahörande pågården.

Självklart betade korna i enhage alldeles intill ladugårds-planen, som var centrum föraktiviteterna. Tillsammansmed korna gick även en ståt-lig och grann tjur. Här skerföryngringen bland korna pånaturlig väg och inte genominsemination.

Ordföranden rapporteradeockså att det vid det senasteårsmötet skett en rejäl föryng-ring när det gäller styrelsemed-lemmarna.

– Annars är det så att med-lemskåren blir allt äldre i taktmed att de mindre jordbrukenförsvinner.

Det senare är något sommedlemmarna i Småbrukarnaser på med oro, eftersom desmå enheterna bidrar till en le-vande landsbygd med öppnalandskap och biologisk mång-fald.

Text och bild:HANS ANDERSSON


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sune Johansson från Linköping bjöd påmusikunderhållning på dragspel och in-ne på logen pågår kommersen för fullt.Närmast är det Ulla Åhman som säljer li-te av varje som hon producerat hemmapå gården i Ringarum.

På plats fanns fiskaren Mats Pettersson från Uvmarö iSankt Anna och sålde av sina fiskprodukter.

Att åka traktor och vagn var populärt bland de yngre. Härär det Anders Karlsson som rattar traktorn.

Karin Andersson från Fröjerum sålde bland annat hemys-tad ost och så även ostkaka.

Det smakar bra med kaffe sedan man gått runt och settvad som erbjuds av närproducerat.

Ulf Karlsson i Kärnhult i samspråk med Kjell och Ann-MarieJohansson ifrån Långrådna.

Per-Eduward Andersson Aguilera från Gårdeby, tittar påAnna-Lena Petterssons fårskinn och Lovisa Pettersson säl-jer sina egentillverkade tavlor.

Ordföranden för Småbru-karna i Östergötland, StefanThorslund, tillsammans medhustrun Gudrun, i samspråkmed en av besökarna påSmåbrukardagen.

Småbrukarna bjöd in till KärnhultTrivsam träff med närproducerat och information


Bandfoderfördelare Grindar & ätfronter

Hållbart och närproduceratSlitstarka lösningar för dig och dina djur

Sture Jessica Anders

BojnePer

Vi ses på Elmiai monter D01:12!

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

TALLLTILLBEHTTALLS •GNINALLINREDTTALLINREDS

el. 0t

ELHANTERINSDGÖ •RÖTILLBEH

affa

y..y2 50 | www81 - 503el. 0

AGGNYYGGNB •GERHANTERINDOF •GELHANTERIN

enddengrineegrindryydrm//yock..cebooca

een.sdgrine-dr

NOTIVENTILAATI• NOTIAATI

enddengrineegrindr@yydr

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Svenskt

Carolus

www.agriconordic.com

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05www.stejdahlproduktion.se

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

TRÄHUS-GARAGEför alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

CE-märktaTRÄTAKSTOLARMASKINHALLER &STALLBYGGNADER

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!Bonden & Skogen ABGejrots väg 3, 692 75 Kumla Lars 070-794 37 51 eller Benny 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

BONDEN & SKOGEN ABgeneralagent för finska Nokka – från fabrik utan mellanhänder direkt till användare

DJURTRANSPORTBUR

LANTBRUKSKONSULT ABTel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Mått LxB 2,5 x 2,4 meterLevereras med stora BM-fästet

Vi tillverkar även djurtransportvagnar och spannmålsvagnar, se hemsidan!

Underlättar din djurhantering!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • IndustrilokalerBesök

gärna vår

webbutik!

Slitdelar till harvar, plogar,kultivatorer och såmaskiner

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Bra pris från kända leverantörer!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Hjälp barn att hitta hem. Varje dag splittras familjer pågrund av krig och katastrofer.Varje dag kämpar vi för att åter-förena dem. Bli månads givarepå www.redcross.se

Tack för ditt stöd!

www.redcross.se

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Nu när höstrusketkommer är det mångaav landets villa- och fri-tidshusägare som inserfördelarna med enbraskamin. I takt medatt konsumenterna blirallt mer medvetna ommiljön ökar också kra-ven på branschen attta fram miljömärktaprodukter.

Modern brasvärme ärskonsam mot miljön och mö-ter myndigheternas miljö-krav. Dagens moderna bras-kaminer är utrustade med enteknik som säkerställer enfullständig förbränning i allaeffektlägen, vilket ger en bätt-re värmeekonomi. Siffror fråndet statliga, norska testinsti-tutet Sintef visar att om maneldar i en modern kamin istället för en gammal, min-skar utsläppen med upp till90 procent samtidigt som ef-fektiviteten ökar med 40 pro-cent.Svenska brasvärmefören -

ingen, branschorganisationenför tillverkare av braskaminer,kakelugnar med mera märkernu en allt kraftigare efterfrå-gan på miljömärkta produk-ter. Inom branschen talarman om ett trendbrott:

– Vi ser en klart ökad efter-frågan på miljömärkta braska-miner. De flesta människor ärmycket miljömedvetna ochtänker på miljön även vid kö-pet av braskamin. Allt fler villbyta ut sina gamla kaminermot nya. De nya kaminerna ärmycket effektivare och omman eldar rätt så minskar ut-

släppen med 90 procent. Vi ärglada över att de nu byts ut, sä-ger Björn Valentin, f d ordfö-rande i Brasvärmeföreningen.

Brasvärmeföreningen harunder året varit i kontakt medett flertal kommuner. Kom-munerna har ansvar för luft-kvaliteten och arbetar för attbegränsa utsläppen.– Vi har märkt att både ex-

perterna i kommunerna ochinvånarna behöver mer kun-skap och information ombrasvärme. Modern brasvär-me blandas ofta ihop med an-nan typ av vedeldning, exem-pelvis i pannor. Vi vill att al-

la ska kunna ta del av brasvär-mens positiva effekter medtrivsel och gemenskap, menockså som en trygghet vidströmavbrott, säger Björn Va-lentin och fortsätter:

– Ingen som eldar med rättutrustning och på rätt sätt be-höver oroa sig för negativ mil-jöpåverkan. I branschen tar vivårt ansvar genom ständig ut-veckling av bättre förbrän-ningsteknik och genom att in-formera om hur man eldarrätt. Vi kommer att fortsättavårt informationsarbete ochkontakterna med kommu-nerna.


ENERGI Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

��

�� "��

��"��!�� #��"��"��#��#��"��

� ��!��#��"��"��!��"��

Brasvärmeföreningens tips på hur du kan elda på bästa sätt:• Elda i en modern braskamin.• Gör en bygganmälan innan installationen.• Beställ besiktning av sotaren efter installationen.• Elda endast med torr ved. Det går åt dubbelt så mycket

nyhuggen ved, som torr ved, för att få ut lika mycket vär-me.

• Kontrollera röken. Röken ska vara vit, helst genomskinlig.Svart rök tyder på olämplig eldstad, fel eldningsteknik ellerdåligt bränsle.

• Träaskan i eldstaden ska bli finfördelad och grå.• Sota och rengör ofta, det sparar både energi och miljö.

Braskamin för värme och trivselModerna kaminer minskar utsläppen med 90 procent


JORDBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

SYSTEM

SYSTEMTakplåt 0,5 mm svart övervalsad 45:-/m2

Väggplåt 0,4 mm mörkröd 40:-/m2

Kampanj!MERASYSTEMMERA T PLÅÅT ABSYSTEM T ABMERA

moms och gäller vid beställning av 100 ml. Priser är exk

tillverkar välbeprSYSTEMMERA

äggplå VVä 0,5 mm svarakplåt TTa

SYSTEMMERA

moms och gäller vid beställning av 100 m

odukter till lant övade pr rodukter till lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt och priseffektivt. lbepr rövade pr

0,4 mm mörkräggplåt 0,5 mm svar

T PLÅÅT ABSYSTEM

akplåt MTP 21 eller väggplåt MVP 21.t av T Takplåt MTP 21 eller väggplåt MVP 21./sor2moms och gäller vid beställning av 100 m

odukter till lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt och priseffektivt.

öd 40:-/m0,4 mm mörkrvalsad övert 0,5 mm svarT AB

tel 0410-205 30 [email protected] akplåt MTP 21 eller väggplåt MVP 21.

odukter till lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt och priseffektivt.

40:-/45:-/valsad

fax 0410-211 66|tel 0410-205 30 .m www w.|[email protected]

fax 0410-211 66.merasystem.se

Överlåta gården?

Välkommen till Areal

Vi hjälper dig med försäljning,

generationsskifte, upplösning

av samägande eller värdering.

Välkommen att höra av dig.

Linköping | 013-24 20 00Vadstena | 0143-134 50

Funderar du på attsälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

�'��%�"#�!�#� !��$�#��"��!��!$��%�!�%�(��!��#!��"#'��!��"��#"%�� #"�!��"��

��'��#�!��#��&��!� �� !�"��!��!��)�"#��$��

�!�" ��#��!�(��"��$��*��)��) ��

�'('� "!&"$��'!��"! "!&"$��+! +#�!��

)))�% �!��$��$�%�

��*�� *��

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

Vi har en fyrhjuling för alla behov!

Populära Avant kompakt-lastare, 18 modeller från

18 till 57 hk. Med över 130olika redskap tar de lätt

över uppgifter från fler ochdyrare maskiner.

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRARAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnyksnyasnya ra e reservdrvdddedelar titilloslagbgbgbaraaraa pra r priiiiser!

KNKNK YNYN TYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVSKIVAVASKASKASK KAREAKARE * SÅL* SÅL* SÅ LLLL * WOB WOBBELBOLBOL X

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

Hisun 500 UTV

89 900 krinkl moms

Traktorregistrerad

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

10 % Installningsrabatt. gäller t.o.m 30 sept.

1

Enköping070 - 645 41 11

1

www.lrs.se0914-52 00 40

1 10 10 %

Åker- och skogsmark

MJÖLBY BÖTTESTADTORP 1:1

Fastigheten som saknar byggnader omfattar ca 55

ha varav 40 ha prima åkermark och 13 ha skog. Allt i

ett välarronderat skifte. Anbud senast 23 oktober.

Snorre Svahnström, fastighetsmäklare,

LRF Konsult Linköping, tel 013-37 70 10

lrfkonsult.se

FASTIGHETSMARKNAD

FASTIGHETSMARKNAD

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Olika sätt att värma upp bostadenLars i Finspång och Jonatan i Skärblacka trivs med fjärrvärme respektive pelletsFINSPÅNG (JB)För att värma upp hus ivårt nordiska klimatgår det åt mycketenergi och villaupp-värmning är ofta enstor utgiftspost. Dockfinns det många lös-ningar för att spara påkostnader. Nya erbju-danden som kan varavärda att se över dykerupp hela tiden.

Lars och Birgitta Hillbombor i Finspång och har sedan1975 då de tillträdde villanhaft tre olika sorters uppvärm-ning.– Vårt hus är på 160 kvad-

ratmeter bostadsyta och ärbyggt 1939. När vi flyttade invar det oljeeldning men innandess var det kokseldning, be-rättar Lars som är född ochuppvuxen i huset och harminnen från den tiden dåkoksbilen kom med leveransoch allt arbete med att fåvarmt i huset.– På murstocken står det att

huset byggdes 30 september

1939, inflikar Birgitta.1982 drog Lars och Birgitta

in jordvärme vilket de aldrigvar riktigt nöjda med.

– Det blev gropar i trädgår-den som förstörde gräsmat-torna trots att jag fyllde påmed jord och sådde nytt gräs.Då var jordvärme nytt och jagkan likna det vid ett experi-ment. Vår granne var bygg-nadsingenjör och eftersom devalde jordvärme trodde vi attdet skulle vara väldigt bra.Värmen räckte inte heller tillutan vi var tvungen att kom-plettera med olja. Dessutomkördes det freongas i ledning-arna och det är inte bra för nå-gon. Vi var så missnöjda att vikopplade bort jordvärmen ochenbart nyttjade oljan vilketblev väldigt dyrt i längden. 2005 fick paret ett erbju-

dande om att ansluta sig tillfjärrvärme och det har de ald-rig ångrat att de nappade på. – Installationen kostade

50 000 kronor vilket jag intetycker är så dyrt. Det funge-rar väldigt bra, vi har aldrig

några bekymmer med varm-vatten eller uppvärmning avhuset. Vi betalar efter för-brukning och vi har mindremånadsräkningar än tidigare,speciellt sommartid. Avläs-ningen sker automatiskt så vibehöver aldrig tänka på det,säger Lars.Pannrummet där oljebrän-

naren var placerad är omgjorttill ett hemtrevlig mysrum dären liten kamin förhöjer mys-faktorn. Paret Hillbom valdeatt köpa en kamin eftersommurstocken finns kvar och ärhelt utan anmärkningar.

För några år sedan slog pel-letsbrännaren igenom ochmånga valde då att köpa enkamin eller anpassa den somredan fanns.I Skärblacka bor Jonatan

Olofsson med sin familj. Devärmer upp sitt hus med denbefintliga pelletsbrännarensom fanns i källarens pann-rum då de köpte huset för treår sedan.– Vårt hus är på 130 kvad-

ratmeter boyta och vi är än så

länge nöjda med vår upp-värmning. Jag beställer sexpallar pellets per år vilket ärfemtiotvå säckar med sextonkilo i varje. Kostnaden förvarje pall är 2 250 kronor ochjag räknar med att vi har enelförbrukning på omkring500 kronor i månaden. Pelletsen köper Jonatan

från Orga kvarn i Skärblacka

och i priset ingår hemleveran-sen.

– Det blir visserligen dyrtvarmvatten eftersom anlägg-ningen är överdimensioneradför enbart varmvattenbereda-ren och verkningsgradensjunker ju mindre värme vitar ut. Därför har jag planerpå att sätta in en elektrisk

varmvattenberedare ochstänga av pelletspannan som-martid, säger Jonatan.

Några andra planer gäl-lande uppvärmningsmöjlig-heter har inte Jonatan utanämnar använda sig av pellets-uppvärmning så länge pan-nan håller.– Den är från 1971 så den

börjar närma sig dubbla livs-längden. Det jag skulle önskaär ett bulkmagasin för attslippa bära säckarna från yt-tertrappan och ner i källaren.Jag askar ur pannan och fyllerpå behållaren med pellets engång i veckan och det funge-rar bra. Eventuellt skulle jagvilja installera solvärme somkomplettering men det ulti-mata vore ett passivhus. Dåbehövs inga alternativ efter-som all uppvärmning sker avhushållsmaskiner. Men det ärinte något att tänka på efter-som vårt hus inte är byggtoch anpassat som passivhus.

Text och bild: CARINA LARSSON

Pannrummet är numera enliten myshörna som paretHillbom nyttjar när andanfaller på.

Sex pallar pellets om åretgår det åt när familjenOlofsson-Larsson ska vär-ma upp sitt hus.

Drömmen vore ett passivhus men att elda med pellets går bra, är miljövänligt och inte allt förkostsamt anser Jonatan Olofsson. Pelletspannan är från 1971 men fungerar alldeles utmärkt.

Lars Hilbom har aldrig ångrat att de anslöt sig till fjärrvärme. Skulle något tillfälligt gå sön-der finns en liten vedeldad kamin som ersättning för stunden.


ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Nummer 15 • Oktober 2015s 19

AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LINKÖPING

Owe Thornell0705-43 23 23

MOTALA

Ulf Andersson0709-49 01 77

EGEN TILLVERKNINGI FALKENBERGSEDAN 1980

NORRKÖPING

Per Hanqvist0705-54 54 42

Hör med oss, det lönar sig!

www.norddesign.se

BOKAKOSTNADS-

FRITT HEMBESÖK

MONTERAT & KLART

MÅTTANPASSADE LUCKOR & HELKÖK!SE VÅR UTSTÄLLNING I LINKÖPING, BJÄLBOGATAN 2 (VALLA), 013-13 89 89

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

Vi har LED belysning för gård och stallLED

[email protected] • GST Trade AB 026-124109, 070-7702178

NORDLED

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Möbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker & m

edia

Sport & fritid • K

läder, skor & accessoarer

Elek tronik • H

usgeråd och mycket mera

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80

• Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler• Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon

��+��

��

��)�� ,#"&$$ %�(!##��'!%�� '!(!��Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

��)��*�� )��+��

��

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Fri frakt

inom 25 mil

VÄGSLADD12.000:- +moms

0761-30 92 82gruvdalens däck & allservice

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

Ring 0141-560 03när du vill annonsera

i Jordbrukaren!

Från den 1 oktober fårdrivande hund använ-das under jakten.

– Det går inte att ta miste påjaktlusten hos våra jakt -hundsraser när de äntligen fårsläppas i samband med jakt iskog och mark, säger DanielLigné, riksjaktvårdskonsulentpå Svenska Jägareförbundet.– Våra traditionella svenska

jakthundsraser; stövare, jämt-hundar och norrbottensspetslever dessutom längre och be-söker veterinären mindre än

andra hundar. Med tanke påatt jägarna släpper sina200 000 jakthundar tre miljo-ner gånger under ett år, är detglädjande, tillägger han.Det finns nog inget land där

jakthunden har så central platsi jakten som i Sverige. Det ärav avgörande betydelse för vilt-förvaltningen att vi har dukti-ga jakthundar som kan hjälpatill i jakten.Inför årets jaktsäsong kom-

mer fler vildsvin och hjortarfällas än i fjol eftersom stam-marna har ökat. Det innebärmer viltkött i butikerna. På Svenska Jägareförbundets

sajt, viltmat.nu finns viltreceptoch tips till både jägare ochkonsumenter.Källa: Svenska Jägareför-bundets hemsida.

Drivandehund underjakten

Älgen är den som får skulden för de uppmätta viltskadorna som gjorts men det är inte hela sanningen eftersom dov- ochkronhjort äter samma föda som älgen, säger Stefan Åman, Finspång Södra älgskötselområde.


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Älgstammen i Finspång södra älgskötselområde har skju-tits ner till tre älgar på en yta som tidigare rymde tio-tolv.

Det som gäller nu i Holmens viltkötselområdet är att hittaen bra balans och avskjutning på dovhjorten.

I Götaland är skadornamycket allvarliga, inte minst iBlekinge och de centrala de-larna av Småland.

Förutom att en hög andeltallar skadats i år, så visar ensammanvägning med 2014års resultat att mer än hälftenav ungtallarna nu är skadadeav vilt. På kort sikt behöverviltstammarna anpassas så att

skadenivåerna minskar. Sam-tidigt behövs ett långsiktigtarbete för att motverka attgranen tar över landskapet,då detta försämrar fodersitua-tionen för viltet.

– Däremot är skadenivå-erna i flera områden längsnorrlandskusten för andraåret i rad på låga nivåer. Inågra områden verkar det justnu vara balans mellan ande-

len klövvilt och mängden fo-der, vilket är positivt. Ävenom milda vintrar bidragit tilldagens gynnsamma läge ochdet fortfarande är svåra ska-dor i andra delar av Norr-land, så har markägare, jägareoch andra aktörer tagit sittansvar på ett positivt sätt, sä-ger Christer Kalén, viltspecia-list, Skogsstyrelsen.

I Svealand är skadornamycket höga i Söderman-lands och Stockholms länsamt högre än förväntat i Da-larna och Värmland. Där-emot har Uppsala län relativtlåga nivåer som, om trenden

fortsätter, kan ge en accep-tabel balans mellan skog ochklövvilt.

I stora delar av Götalandplanteras gran på mark somär mest lämpad för tall. Det-ta sker delvis eftersom granenär mindre begärlig som födaför viltet och därmed und-kommer skador.

I Blekinge och Halland kantallen försvinna helt på grundav att nästan bara gran sätts.Även i Svealand sätts förmycket gran, men där harmarkägare och jägare tillsam-mans möjlighet att vända ut-vecklingen innan den blir likaallvarlig som i södra Sverige.

– Vi behöver mer tall.Genom att sätta gran minskasvisserligen risken för betesska-dor, men istället uppstår andraproblem. Ett skogslandskapsom domineras av gran hyseren mindre mängd foder för detvilda och en lägre biologiskmångfald. Dessutom är dessaskogar betydligt mer känsligaför skogsskadegörare som rot-röta och granbarkborrar, sägerChrister Kalén.

Inom projektet Mera Tallhar man under flera år arbetatmed att vända utvecklingen.Lärdomar härifrån kan, i sam-band med att projektet avslu-tas under hösten, ge en god

vägledning för hur man kanarbeta på bred front i hela söd-ra Sverige.

Nytt i årets inventering är ivilken utsträckning viltet betarpå tall under sommaren. Klartär att sommarbetet är störst ide östra delarna av Götalandoch upp till Stockholm. Ble-kinge skiljer ut sig med myck-et höga skadenivåer, som kanbero på att gran dominerar ilänet. Några säkra orsaker tillatt sommarbete drabbar vissaområden mer än andra kanännu inte fastställas.

Källa: Skogsstyrelsen

Mer tall behövs – Svåra älgbetesskador i Götaland

Älgstammen har minskat rejältSvårt hitta bra balans med älg, dov- och kronhjort i skogenFINSPANG (JB)Finspång södra älg-skötselområde ingår iHolmens viltskötsel-område och består av24 315 hektar markdär cirka 90 jaktlagunder hösten skaskjuta 31 vuxna älgaroch 36 kalvar.

Älgjakten i Östergötlandbörjar alltid andra månaden ioktober. Målet med älgjaktenär att skapa balans i älgstam-men för att minsta de skadorsom älgarna orsakar.

Älgvården inriktar sig ävenpå att bevara en älgstam som

är livskraftig och håller högkvalitet. En produktionsan-passad jakt bör tillämpas därälgstammens storlek ochsammansättning anpassar jak-ten efter betestillgång, areellnäring och trafiksäkerhet.

– Vi har under tre år skjutitner älgstammen och problemetär att balansera stammen närdet finns så mycket dovhjortmen också en växande kron-hjortstam på gång. Älgen ärden som får skulden för deuppmätta viltskadorna somgjorts men det är inte hela san-ningen eftersom dov- ochkronhjort äter samma föda

som älgen, säger Stefan Åman,Finspång Södra älgskötselom-råde.

– För trettio år sedan fannsdet inte hjort i våra skogarutan de var endast koppladetill stora gods och gårdar. Nuär hjortdjuren etab lerade ochutspridda i hela vårt områdevilket innebär att älgen fårskulden för betskadorna ochdet är ett dilemma.

Att skjuta ner en älgstam ärinte svårt, anser Stefan, utanden svåra uppgiften är att hit-ta en balans mellan klövvilt-stammar.

– Lantbrukarna får sinasådda åkrar förstörda medan

skogsägarna får sin skog upp-äten. Det är många paramet-rar att ta hänsyn till.

Några problem med vild-svin i skogsbruket ser inte Ste-fan, däremot är vildsvinen ettstort problem för lantbruket.

– Visst bökar vildsvinenrunt i skogen men problemenär inte jämförbara med klöv-viltet. Vildsvinens bökande iskogen har medfört att de se-naste tjugo åren har bredbla-diga grästyper och olika örtersom fått stå tillbaka tagit överi terrängen. Så något positivthar vildsvinen fört med sig.Däremot kan det bli negativa

effekter på diken där vildsvinbökat runt och vägbankar kangå sönder vid allt för ihärdigtbökande.

Det som gäller nu i älgsköt-selområdet är att hitta en brabalans och avskjutning pådovhjorten. Stefan uppskattaratt älgstammen skjutits nerfrån tio till tolv älgar på 1 000hektar till bara tre älgar påsamma yta.

– Vi har minskat älgstam-men rejält men det som krävsnu är avskjutning av dovhjor-ten. Vissa jägare vill dock hadovhjort medan vissa mark-ägare anser att den måste

minskas på grund av skador. Förra året sköts inte alla äl-

gar som området blivit tillde-lat. Det är resultatet av att älg-stammen inte längre är såstor.

– Nu gäller det att hitta ennivå för rätt tilldelning vilketkan vara svårt. Vi brukar haett boghaltmöte under jaktendär vi i styrelsen läser av vadsom rapporterats in underjakten. Vi lyssnar också av vadjägarna har att berätta ochdiskuterar om vi kommer attuppnå målen eller inte.

Text och bild: CARINA LARSSON

Mer än hälften av ungtallarna i Götaland har be-tesskador från älg och andra hjortdjur. I mellers-ta och norra Sverige varierar skadorna betydligtmer. Det visar Skogsstyrelsens analys av 2015års älgbetesinventeringar där mer än två tredje-delar av Sveriges yta har inventerats.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

”Räcker snart inte ens åt vargen”Älgstammen i Värmland är akut hotadVÄRMLAND (JB)Värmlands älgstam be-finner sig i ett oro-väckande allvarligt lä-ge. Redan nu går detpå en del håll knapptatt jaga längre. Trotslägre avskjutning fort-sätter minskningenoch det här drabbar påbred front.

Läget är kritiskt för älg-stammen i Värmland. Jägare-förbundet Värmlands klöv-viltsgrupp bjöd med anled-ning av detta in till en pres-sträff för att informera om lä-get. I ett pressmeddelande sä-ger, Anders Olsson, ansvarigför länsföreningens klövvilts-grupp:– Avskjutningsmålen för

årets älgjakt har satts med ut-gångspunkt från de invente-ringar som gjordes förra vin-tern. Trenden visar att älg-stammen fortsätter att minskaoroväckande snabbt trots attdet skjuts allt färre älgar iVärmland.

Det är dramatiska siffrorman presenterar. Från topp -året 1982 då det sköts 16 675älgar i Värmland är avskjut-ningsmålet för den här sä-songen 4 200. Ändå betraktasdet som ett för högt antal.Man jämför nu dagens nivå-er med de som var i slutet av1950-talet. Då fälldes cirka2 800 älgar i Värmland. Situ-

ationen betraktas som akut.– Det är allvarligt. Fortsät-

ter vi såhär så har vi inga älgarkvar, säger Anders Olsson. Jä-garna har minskat avskjut-ningen varje år. Länsstyrelsenmåste ta ett ansvar. Jägarför-bundet är bara rådgivande.– Man måste också ha en

fungerande rovdjursförvalt-ning. Vi vill inte prata omvargjakt, vi är rädda om älgen.

Hur har det blivit såhär il-la?– En kombination av varg

och jakt har lett oss hit.Värmland har en för hög kon-centration av varg på liten yta.

Enligt siffror som presente-ras har Värmland ungefär hal-va Sveriges vargstam på en ytasom är 4,3 procent av landetsareal. Inom ett enda vargre-vir tas ungefär 120 älgar perår av vargarna. 80 procent avdessa älgar är kalvar. Omräk-nat för hela Värmland somvid senaste inventeringen be-rördes av 27 vargrevir betyderdet en total predation på 3000 älgar i länet.

Ni nämner i materialet ettuttag på 2 700 som en merrimlig nivå för årets älgjaktän 4 200. Kan du kommen-tera de här siffrorna?– 2 700 är för balans. För

en ökning av stammen är siff-rorna andra. Siffrorna är ock-så osäkra för spillningsinven-teringens resultat har ett årgamla siffror, samma sak för

vargen. Mycket kan ha häntsedan dess.

Ett försiktigare uttag genomjakten är en del i att stärkaälgstammen. – Om vi skulle råka skjuta

för lite ett år kan man korri-gera nästa. Tvärtom, med ettför stort uttag något år, kan

det ta 10-15 år för att få brastam igen.– Vi kommer inte kunna

ha några uttag framöver omutvecklingen fortsätter. Detfinns 15 000 jaktkortslösare iVärmland och det som före-nar dem är älg och älgjakt. – Älgjakten är en del av all-

mogekulturen. Vi har skolor

och arbetsplatser som anpas-sat sig efter älgjakten. Utländ-ska jägare, utomlänsjägareoch återvändare har nästanhelt försvunnit.En ytterligare konsekvens

av nedgången är att landsbyg-den och näringar drabbas.Ingen vinner på en försvin-nande älgstam. Varken älgen

själv, jägarna, gemenskapen,traditionen, de som sökerandra naturupplevelser änjakt, näringarna eller lansbyg-den.– Älgarna kommer snart in-

te ens att räcka till vargen omnågra år.

Text: BO BÄCKMAN

www.farmarauktioner.se

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15Ombud för Östergötland, Småland och Öland:

Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146��

BOKADE AUKTIONER 2016

4/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap9/3 Salgutsred Storegård, Kinnahult. Maskiner o Redskap

11/3 Vidökna, Näshulta. Maskiner o Redskap.12/3 Brännebrona, Götene. Samlingsauktion.

15/3 Flistad Lyckgården, Skövde. Maskiner o Redskap.19/3 Granngården, Sala. Samlingsauktion.9/4 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion

23/4 Örsta, Kumla. Samlingsauktion.7/5 Flakeberg, Grästorp. Samlingsauktion.

Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

AuktionerI vackra Uknadalen

Åtvidaberg, 319 ha

Skogsskifte på 283 ha, 36 haövrig mark, mycket bra jaktoch äldre byggnation.

Reg FastighetsmäklarePer Wahl

Linköping | 013-24 20 02

AUKTIONER FASTIGHETSMARKNAD

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera här!

Trenden visar att älgstammen fortsätter att minska oroväckande snabbt trots att det skjuts allt färre älgar i Värmland.


GÅRD TILL SALU Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Stor areal i Uknadalen

Storgården, UknadalenGården har flera bostadshusoch många ekonomibyggnader.Totalt hör 319 hektar mark tillfastigheten. Här finns blandannat ett skogsskifte på 283hektar med mycket bra jakt.Välkommen till Storgården somär veckans gård till salu.

Den långsträckta Uknadalen erbjuderett flera mil långt geografiskt och natur-mässigt scenario av vackraste slag. Om-växlande, men ändå sammanhållen, gerden resenären upplevelser som kan av-njutas även från bilfönstret. Dalen räk-nas från Forsaström till Edsbruk ochkusten vid Helgenäs. Flera sjöar ingår eller berörs och Stor-

ån som följer vägen, tillsammans med debitvis mycket branta omgivande bergenuppvisar miljöer med stora naturvärden.Kulturlandskapet samsas harmonisktmed naturlandskapets artrika djur- ochväxtliv. I Uknadalen möts också Små-land och Östergötland, Västerviks- ochÅtvidabergs kommun avlöser varandra.

I Falerum, som egentligen tillhörSmåland, men sedan 1971 ingår i Ös-tergötlands län har man under århun-draden utnyttjat vattenkraften. Här harman med vattnets hjälp bedrivit en om-fattande och bred småskalig industri-verksamhet. På orten har det funnitspappersbruk, såg, färgeri, tegelbruk,smedja, bryggeri och mycket annat. Denstarka företagsandan lever kvar, menmed ett annat utbud anpassat till nutid.Falerum ligger längs väg 35 söder om

Åtvidaberg. Fortsätter man genom ortenoch under järnvägen finns en väg tillHannäs åt vänster. Svänger man däråterstår 300 meter till veckans gård,Storgården. Här är vyn över Uknadalen

i söder och den brant stigande terrängeni öster betagande. Med all byggnationframstår gården som en trevlig mindreby.Huvudbyggnaden är i två plan och av

äldre stil. Den har varken renoverats el-ler moderniserat på länge. Ändå finnsgoda förutsättningar att göra huset tillden krona på gården som det en gångvarit. Bara balkongen på övervåningensom har en utsikt över dalen gör en re-novering värd att överväga. I källarenfinns garage, pannrum, förråd med me-ra. Gården har kommunalt vatten ochavlopp.

Intill huvudbyggnaden finns en bygg-minnesförklarad flygel. Huset i två planär omodernt, men äger en stor charmoch tillför gårdsbilden en mysig atmo-sfär. Nära flygeln finner man "en äldre och omodern Törnrosa-

slottsinbäddad torpstuga". Ytterligare tvåbostadshus finns, varav det ena är uthyrt.På Storgården finns flera ekonomi-

byggnader, en ladugård och tiotalet and-

ra. De befinner sig i varierande skick.Ekonomibyggnaderna samt återståendeinventarier överlämnas vid försäljningeni befintligt skick och innehåll.

Totalt hör enligt skogsbruksplanen322 hektar mark till fastigheten. Pro-duktiv skogsmark utgör 180 av dessa.Här finns ett virkesförråd om 26 310skogskubik och boniteten beräknas till5,6. Det är mest tall, 70 procent, ochgran 13 procent. Utöver den arealen harett område på 77 hektar lösts in som na-turreservat, men fastigheten har dockjakträtten kvar där. Gården har även 32hektar inägomark och 1,3 hektar vatten. Storgården är belägen inte bara i ett av

de unika och natursköna områdena iÖstergötland utan även med en vackerutsikt över det. Natur- och kulturland-skap har sammansmält genom seklernaoch de höga naturvärdena är i sig någotav ett tecken på att man lyckats. Vem villinte bo och verka i den här miljön?

Text: BO BÄCKMAN

Huvudbyggnad: Två hela plan ochkällare. Renoverings- och modernise-ringsbehov. Kommunalt vatten ochavlopp. Flygel: Äldre byggminnesförklaradstuga i två plan. Torp: Äldre och omodern torpstuga.Bostadshus: På andra sidan landsvä-gen. 2 st. Det ena uthyrt.Ekonomibyggnader: Ladugård ochca tio andra ekonomibyggnader. Vari-erande skick. Arrendatorn nyttjar enloge med torkanläggning. Ekonomi-byggnaderna med kvarvarande inven-tarier överlämnas i befintligt skick ochinnehåll.

Areal: Totalt enligt skogsbruksplan:322,1 ha. Produktiv skogsmark 180,2ha. Virkesförråd om 26 310 skogsku-bik. Bonitet 5,6. 76,9 ha inlöst somnaturreservat. Jakträtten i detta områ-de ligger kvar. Inägomark 32,3 ha.Vatten 1,3 ha. Jakt: God arrondering och omväx-lande natur ger bra jaktmark. Jaktenär f n upplåten t o m den 30 juni 2018.Fiske: Del i byns oskiftade vatten i Öj-sjön och Åkervristen. Gott om fisksom gädda, abborre och gös.Pris: Prisidé 17 miljoner kronor.Ansvarig mäklare: Per Wahl, Areal,013-24 20 02 alt 070-620 91 32

KORTA FAKTA STORGÅRDEN

ARVIKA (JB)Per-Holger Gustafssondriver uppfödning avkreatursrasen highlandcattle i mindre skala.Jordbruket drivs sombisyssla på barndoms-hemmet i Speke. Ettordinarie jobb är dockett måste för att över-leva som småbonde.– Med inkomst enbartfrån jordbruket skullejag behöva ha så ofant-ligt många fler djur,förklarar Per-Holgerrakt på sak.

Utan EU-bidrag skulle detinte fungera heller, påpekarhan vidare. Hans besättning består av

totalt 16 djur.Noga räknat är det åtta kos-

sor, en tjur och sju kalvar somför närvarande går på betes-markerna vid Där Väste. Per-Holger äger fastigheten menboningshuset och marken förövrigt disponeras av sonen Mi-kael med familj. – Jag och min fru Yvonne

bor i fastigheten intill som he-ter Lappen, säger Per-Holger.

Han jobbar som fastighets-tekniker på sjukhuset i Arvikaoch Yvonne är inom vården.Per-Holger har bott i Spekehela sitt 60-åriga liv. – De första skolåren gick jag

i Högvalta, grannbyn någrakilometer härifrån. Underhögstadiet och för fortsattastudier blev det Arvika.Mellan Speke och Arvika är

det bara knappt en mil ochPer-Holger valde att bo kvaroch bilda familj i sin hemby.– Idag är våra tre barn vux-

na och vi har fått sex barnbarn.

Även sonen Marcus harstannat kvar i Speke vilket jagär glad över, säger Per-Holger. – Jag har länge funderat på

att återigen starta upp jord-bruk på ägorna. Det är en ro-fylld syssla och nu kommer jagatt fortsätta med djurhållningså länge det är möjligt. High-land cattle är förhållandevislättskötta och därför går detbra att kombinera uppfödningoch annat jobb.Per-Holger tycker om att

sälja djuren levande, särskiltroligt är det att sälja till ungabönder som vill etablera sig in-om jordbruket. Peter Olsson i Bosebyn är

exempel på ung bonde somköpt djur från Per-Holger. Förövrigt har han sålt sina djur iVästvärmland.

– Jag tar en runda blandmin djurbesättning minst engång om dagen. I regel är dettillräckligt. Allt förlöper van-ligtvis normalt, även kalvning-arna. Morötterna jag bär medmig tycker djuren om, hela be-sättningen strömmar till så fortjag visar mig.Rejäla vindskydd är uppsat-

ta på Där Västes öppna mar-ker. Den vackra vyn sträckersig ända ner mot Speketjärn. Ett annat intresse är vilt-

vårdsjakten. – Mest blir det rådjursjakt

för mig och taxen, kommente-rar Per-Holger. I älgjakten del-tar jag utan hund. Mikael hål-ler sig däremot med flera typerav jakthundar. Det negativa i jakttillvaron

är riksväg 61 som går genomSpeke, framkommer det. – Flera av våra hundar har

blivit påkörda och hastighetenverkar bara öka. Det leder till

problem, eftersom hundarnabehövs i jaktvårdsarbetet.Dessutom är själva händelsenen förfärlig upplevelse. I viltvårdsområdet ingår cir-

ka 20 personer, samtliga mark-ägare varav några är hund-ägare.

– I vårt lilla Speke samarbe-tar vi bra, uppger Per-Holger,och allt skulle vara frid ochfröjd om inte vägproblemetfunnes.

– Viltstängsel längs Speke-sträckan kunde vara på sinplats som en av åtgärderna.Realistiskt sett skulle det ävenminska de traumatiska jakt-hundskadorna.

Text och bild:LIZZIE GERD JANSON


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Far och son, Per-Holger och Mikael resonerar om livet pågården Där Västes veranda.

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi för värmländska jord- och skogsbrukare

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland

Per-Holger Gustafsson dri-ver uppfödning av kreaturs-

rasen highland cattle imindre skala. Rasen är för-

hållandevis lättskött ochdärför går det bra att kom-

binera uppfödning och annat jobb.

Highland cattle från Lappen i SpekePer-Holger driver jordbruk som bisyssla på barndomshemmet i Speke

Viktiga jaktkamraten Max.Bild: P-H GUSTAFSSON

Per-Holger upplever jord-bruket som en rofylld syss-la och kommer att fortsätta

så länge det är möjligt.

Jordbruk

ARVIKA (JB)Arvikakillen Jan Lind -qvist driver enmansfö-retaget Lindqvistsskogsvård. På uppdragombesörjer han gall-ringar av skogsskiftenmed sin skördare. Av-verkningsmängden rörsig om mellan 40-70kubikmeter virke dagli-gen.– Jag skördar på ac-kord, uppger Jan. Föratt samla upp efteråtanlitar jag en virkeskö-rare.

Den dagliga virkesskördenfår inte lov att understiga denekonomiska smärtgränsen.Jan har redan ett kubikmeter-tal framräknat vid arbetsda-gens början och ibland krävsdet extra arbetstimmar för attnå målet.

– Flera saker kan störa dags-flytet under avverkningen.Vad det än är så ger det för-dröjning i arbetet.

Arbetet som Jan utför ärhögst imponerande och ar-betsområdet är för tillfället ettskogsskifte i Glava, uppdrags-givare är skogsägarnas Mel-lanskog.

Idén till egen firma fick han2008 och året därpå skaffadehan skogsmaskin.

– Tidigare var jag anställdoch utförde manuellt skogsar-bete. Jag kände för ett friaresätt att arbeta på och satsade påeget företag.

Han bad erfarna förare omvissa råd när det gällde att kö-ra maskinen, men allra mestlärde han sig genom att tränasjälv. I botten har han singrundutbildning från SödraViken.

Är det inte otryggt att arbe-ta helt ensam?

Frågan känns nödvändig attställa. En skördare är ändå ettväldigt högt och tungt fordon.

– Att jag fallit och slagit miglite grand har hänt, som att jagbrutit något revben till exem-pel. Det ordnar alltid upp sig,menar Jan.

Dessutom har han mobilenmed sig. Oftast går den att an-vända där jag jobbar.

Familjen därhemma vet ock-så var han befinner sig, åt-minstone på ett ungefär.

– All form av stress är för-kastlig, påpekar Jan.

Sakligt betonar han att sä-kerhetsrutinerna är A och Ooch verkligen till för att följas.

– För att ta ett skogs -vårdsupp drag krävs certifie-ring, framhåller Jan vidare.

Arbetsdagen under höstpe-rioden kan uppgå till tio tim-mar.

– Visst är jobbet tufftmånga gånger, men frihetenoch arbetsmiljön uppvägerden biten.

Intresset för skog upptäckteJan redan i tioårsåldern.

– Jag hade fina upplevelseruppe på Glava glasbruk, vidmina föräldrars sommarstuga.Den tiden har bidragit till in-tresset, tror Jan. Senare, närjag fyllt arton, tog jag jägarexa-men.

– Trädsorter ska bedömas.Sjuka och dåliga träd gallras urförst. Dessutom ska det avgö-ras vilka träd som når optimalvärdeutveckling, säger Jan.

– Ser jag tjugo år framåt harjag nog bara ändrat fokus endel, ler han. Jag kan tänka migatt jaga och fiska mera och hamer tid för rekreation.

I nuläget blir det inga långasemestrar. Mesta tiden hand-lar om skogsskötsel.

– Så måste det vara, maski-nen måste betala sig, säger Jan.

Höstdagen uppe på skogs-skiftet är klar. Luften är renmen lite kylig där vi sitter i na-turens eget möblemang. Stock-ar och stenar har varit våra sto-lar och bord under pratstun-den.

– Vi får inte glömma bortskogen, den är vår unika re-surs, motiverar Jan enkelt.

Skogen är det bästa han vetoch den fascinerar honomprecis som när han var barn.

– Som liten kunde jag ståvid en avverkningsplats och

betrakta arbetet på håll underlånga stunder. Som ung fickjag häftiga sommarjobb, be-rättar han, jag planteradenämligen ny skog och det är

ännu en nyttig erfarenhet.– Jag kan varmt rekom-

mendera alla skogsintresseradeatt börja från början inomskogsvård. Manuella jobb av

olika slag blir värdefull kun-skap på lite sikt, lovar han.

Text och bild:LIZZIE GERD JANSON

Med skogen som arbetsplatsEnmansföretagaren gallrar på ackord

Jan Lindqvist, med enmansföretaget Lindqvists skogsvård, arbetar ibland långa dagar med sin skördare.

NUMMER 15Oktober 2015

Årgång 89

VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Välkommen till Areal i KarlstadFastighetsförmedling, skogsekonomi,skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Skog

Documents

Jordbrukaren nr 15, 2015, Värmland