Jordbrukaren nr 13 2015, Värmland

Nummer 13 • Årgång 89September 2015

Framtiden bortom näst-nästa val

SIDAN 2

Utrusta dig rätt inför

jaktenSIDAN 16

SKOG. Hyggen brukar oftast se li-te stökiga ut och inte sällan sessorgliga djupa spår av maskiner.Det hygge Ulf Berg qvist visar är nå-got annat. Ett första intryck är attavverkningen skett med handred-skap. Timmer och ris ligger i pryd-liga högar. Visst syns det att någonhar kört på området, men det ärockså allt.

SIDAN 8

JORDBRUK

En bort-glömd kulturgård

tar formSIDAN 25

JAKT

Peter Olsson med dottern Ella på ryggen. Hans dröm om ett eget litet jordbruk har besannats, nu får gården växa i lagom takt.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

JORDBRUK. Peter Olsson som jobbar somchaufför har nått målet han haft sedan länge,att även driva ett jordbruk i liten skala. Med en-tusiasm fortsätter han att utveckla sitt intresse.– Jag började med två djur. Nu har jag tolv

stycken och snart kommer det två kalvar till.Peter och sambon Anna flyttade till nybyggdaÖsttomta 2009. Det är så här de vill bo, utanträngsel, nära djur och natur. Peter Olsson dri-ver sitt jordbruk i Bosebyn mitt emellan sjöarna

Racken och Gunnern. Hans djurbesättning be-står av highland cattlekor. Att bruka jorden äveni liten skala bidrar till att hålla landskapet öppet,anser han. Att dessutom bo nära djur och naturär berikande för alla i familjen. SIDAN 26

Nedåtgående trend för älgjaktenJAKT. Årets älgjakt inleds snart. I Värmland är den dock inte vad den varit. Älgstammen mins -kar, mest på grund av vargen. Med en minskande älgstam minskar också tilldelningen och kanskeär den för vissa områden ändå för generös för att upprätthålla en bra älgstam.– På vissa mindre områden blir det ingen skjutning alls i år, medan det på andra håll bara får skju-tas kalvar, berättar jaktvårdskonsulenten Johan Stedt på Svenska Jägareförbundet. SIDAN 24

Skogsföretagsatsar på skon-samt skogsbruk

Får växa i lagom taktChauffören Peter har nått sitt mål att även driva ett litet jordbruk

140 kossor levererar ekologiskmjölk på gården Rökslid öster-gård i Simonstorp.

VECKANS BORRING

Här ska mjölk-korna vara kvarJORDBRUK. Det blir allt kämpi-gare för mjölkproducenterna ochmånga väljer eller tvingas att lägganer sin mjölkproduktion. På Röks-lid östergård i Simonstorp, somdrivs av far och son Christer ochRobert Nilsson, finns dock ingaplaner på att avveckla mjölkkorna.– Vi har 140 mjölkande kor och tvåmjölkrobotar och det fungerar bra.Vi levererar mycket mjölk och harett stabilt inflöde på ekonomin.Eftersom vi producerar ekologiskmjölk har vi ett ekotillägg på 1.31vilket är ett bra tillskott till rådandemjölkpriserna som är 2.50, berättarRobert.

SIDAN 6

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

En branschtidning i Länstidningen Värmlandsbygden

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Värm-landsbygden och sam -

tidigt är lantbrukare fårJord brukaren två gånger.

2 Nummer 13 • September 2015

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Går och lägger mig en kväll. Huvu-det fullt av tankar. Har just sett dokumen-tären flykten från IS. Mätt i magen, kryperner i sängen bredvid mina tjejer. Den lillasnusar extra gott bland sina gosedjur. Lyck-ligt ovetande om vilken jävla värld vi lever i.

Man måste tro gott om människan, menjag undrar… Världssamfundet, FN, ellerNato för den delen. Var är de så kallade go-da krafterna när de verkligen skulle behövas.FN tycks för en lekman som mig återigenvara något av det uddlösaste som finns...Sverige brukar av tradition gömma sig bak-om FN. Inte minst Socialdemokraternasom av tradition slängt sig med godhjärtadefloskler om fred på jorden, samtidigt somman satt all tilltro till FNs arbete vilket förfreden varit rätt patetiskt. Nato städar uppoch FN skickar in sina fredsbevarande styr-kor när freden väl skapats.

I dokumentären intervjuas en opinionsbil-dande kvinna som tycker att det är för-skräckligt när en kvinna stenas till döds.Hon tycker inte det är islamiskt, eftersomvarken mannen eller vittnen till den på-stådda otroheten fanns på plats utan döds-straffet genomfördes ändå. Jag blir ledsen.Ska man 2015 över huvud taget behöva hö-ra att det varit ok med steningen om de pre-misserna varit uppfyllda? Jag jämför inte al-la muslimer med det uttalandet, men varfinns de internationella muslimska mot-krafterna som tydligt tar avstånd från denkvinnosyn som alltjämt ändå finns kvar i debredare lagren? Vidare funderar jag var värl-dens feminister är? Vi tar alla avstånd frånIS, men är det någonstans som det vore be-rättigat med en rejäl militär upprensningså är det där och det borde Gudrun Schy-man faktiskt kunna härja om och få stöd förfrån mig till och med.

Andra tankar är så klart att det verkligen ärviktigt att vi som går och lägger oss med nä-ra och kära, mätta och hyfsat belåtna, fak-tiskt måste vara generösa. Men hur kan viparallellt med den rörande kollektiva ochindividuella generositet som vi de senastedagarna visat när ondskan och hemskhe-

terna fått ett ansikte - fundera över hur viska lösa detta här hemma. Jag tror inte påatt stänga gränser, men däremot att andrai Europa så klart måste tvingas ta sitt ansvar,vilket vi gudskelov ser tecken på sakta kan-ske börjar ske. När jävelskaperna nu fått enansikte i form av en hjälplös liten pojke,får vi dock inte glömma diskussionen hur viska hantera vår generositet här hemma sådet blir på ett vettigt sätt. Om det är somHans Rosling påstår att vi idag hanterarkostnaderna för integration genom att draner på biståndsbudgeten, så ger han ju fak-tiskt Sverigedemokraterna lite – om än ba-ra lite - rätt. Att vara generös med ena han-den och dra ner biståndet till dem som be-finner sig i, eller närmare, eländet med denandra handen är inte speciellt storsint. Detdövar bara vår samvete.

Vi måste inse att detta är ingen tillfällig ka-tastrof där vi kan sätta in extraordinära in-satser för att sedan leva vidare förhållande-vis oberörda i folkhemmet. Jag tror dettaär det nya läget i framtiden som vi ser englimt av. På grund av instabila politiska lä-gen, kombinerat med mycket större varia-tion på bland annat matpriser samt klimat-effekter som försvårar matproduktion, bristpå vatten, med mera kommer vi framöverha ett betydligt större flöde av människorsom av olika skäl kommer fly eller frivilligtmigrera till platser på jorden som uppfat-tas som lugnare, tryggare och förhållandevisförskonade från naturkatastrofer, krig ochförtryck. Norra Europa med Skandinavienär ett sådant område vilket vi får lära ossatt gilla vare sig vi vill eller ej. Hur vi ska in-tegrera och skapa vettiga levnadsförutsätt-ningar för dessa framtida invånare saknarjag helt en diskussion om. Hela debattenpräglas av sifferexercis om antal, kostnaderoch intäkter med mera och förhållandevissmå skillnader i åtgärder oavsett politiskthemvist. Ingen tar ett strategiskt grepp omfrågan utifrån ett långsiktigt perspektiv.Hur hanterar vi framtida inflöde av män-niskor? Det är sämsta typen av ledarskapsom samtliga i ledande positioner visar uppjust nu. Skärp er!

Må för övrigt så gott i det förljugna folkhemmet önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Vill du få en bättre överblick av ditt företag?

ÖSTERGÖTLAND

Varför är det bra att göra en budget? • Ökar tryggheten• Skapar kontroll• Planera för framtiden

Vad kan budgeten användas till? • Företagsledning• Stöd i beslutsfattande• Underlag vid låneansökan

Intresserad? Kontakta oss:Elenore Wallin, Företags- och ekonomirådgivareTelefon: 070-373 36 22Louise Ekman, Ekonomirådgivare Telefon: 0708-29 08 26

Genom en budget hjälper vi dig att hitta pengarna och planera för hur de kan användas på ett bra sätt. Det ger dig tid att fokusera på det du tycker är viktigt.

Om du beställer innan den 15 december får du 1500:- i rabatt!

Förbrukning 6,6 l/100 km– 7,2 l/100 km. CO2 173 g/km– 189 g/km. Bilen på bild är extrautrustad. Priserna är av generalagent rek. ca-priser.

MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHI L200 DOUBLE CAB FRÅN 244 900 KR EXKL MOMS

MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHI L200 DOUBLE CAB FRÅN 244 900 KR EXKL MOMS

MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHIMOTORS.SE

ORS.SETBISHIMOMITSUBISHIMOTORS.SE

2

MITSUBISHI L200 DOUBLE C– 7,2 l/100 km. COFörbrukning 6,6 l/100 km

MITSUBISHIMOTORS.SE

189 g/km. Bilen på bild är extrautrustad. Priserna är av generalagent rek. ca-priser

AB FRÅN 244 900 KR EXKL MOMS – 173 g/km

OUBLE C

wwwar T,atrseH M:tepÖp

MITSUBISHIMOTORS.SE

.

00 KR EXKL MOMS 189 g/km. Bilen på bild är extrautrustad. Priserna är av generalagent rek. ca-priser

.selisbckabek.ewww.e-410 10 0140elTs ·nå

13- 10ö L,18- 8fr-å M

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri.

MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl a Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sveri-ge och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]

Prenumerationspris:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3

Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Framtiden bortomnäst-nästa val

Vi måste inse att detta är ingentillfällig katastrof där vi kan sät-ta in extraordinära insatser föratt sedan leva vidare förhållan-devis oberörda i folkhemmet.

Nummer 13 • September 2015 3

Bränsleförbrukning blandad körning 5,3–5,7 l/100 km. CO2 123–130 g/km. 3 års nybilsgaranti, 3 års vagnskadegaranti, 3 års assistans & 12 års rostskyddsgaranti. *Vinterdäck på original aluminiumfälg, gäller S-CROSS och Vitara i lager t.o.m. 31/10 2015. **Erbjudandet gäller vid köp av S-CROSS i lager t.o.m. 31/10 2015. Bilarna på bilden är extrautrustade.

MAXA GREPPET MED 4x4!VINTERHJUL PÅ KÖPET* VÄRDE 12.500:

JUST NU! KÖP TILL DRAGKROKMONTERAD & KLAR

** x

189.900:.

ACC med individuella zoner m.m.

154.900:

x

189.900:. ACC, Adaptive Cruise

Control, Backkamera, Hill

Brake Support m.m.

154.900:

ESKILSTUNA JÖNKÖPING KARLSTAD LINKÖPINGNORRKÖPING NYKÖPING STRÄNGNÄS TORSBY

VIMMERBY ÅRJÄNG ÖREBRO


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Nu växer Alvastra kungsgårdYdre-Grinden bygger nytt kostall för 160 djur

ALVASTRA (JB)Djuren är fortfarandepå betet på Ombergmen i oktober flyttarde in i ett helt nyttkostall i Alvastra, be-rättar Thomas Orre-nius. Han och hanshustru Åsa Wallén- Orrenius arrenderar avStatens fastighetsverkoch gården, som drivsekologiskt, ska öka sinköttproduktion. Ydre-Grinden är totalentre-prenör för det nyastallet.

Alvastra kungsgård bildadesår 1527 sedan klostrets ägortagits i beslag av Gustav Vasa.Den vackra huvudbyggnadenär tidstypiskt byggd i jugendoch nationalromantik medslätputsad fasad och brutettak med takkupor. Det äldre stallet och ladu-

gården uppfördes i slutet av

1800-talet och har detaljer avkalksten. Kostallet är det andra nya

huset sedan Thomas och Åsaövertog arrendet 2007. Detförsta, ett hönsstall för 18 000höns, kom 2011. Året efterbyggde de om den gamla la-dugården. Orden förändras.Det gamla är en ladugård, nubyggs ett stall. I båda bor kor.

När det nya kostallet skabyggas gäller det att få ävendet att smälta in i den äldremiljön. Jordbrukaren träffarThomas tillsammans medBojne Andersson, den säljarehos Ydre-Grinden, som harkontakterna med både Fastig-hetsverket och paret Orreniusnär det gäller bygget.Första spadtaget togs i au-

gusti 2014 på en plats, somhar ansetts vara bra långt förevåra dagar. Så bra att arkeo-logerna hittar för mycket där.I april 2015 sätts stommen till

det nya stallet. På en annanplats, och vänt. Det blir fak-tiskt bättre, konstaterar Tho-mas. Statens fastighetsverk står

för själva skalet, det vill sägahuset och Ydre-Grinden vin-ner den upphandlingen ochfår ansvaret för husets uppfö-rande. Thomas köper inred-ningen och även den stårYdre-Grinden för men gårdenhar monterat den själva. Nufinns ett förräntningsavtalmellan gård och Fastighets-verk, Thomas hyr det nyastallet.

Bojne har levt med lantbruki hela sitt liv och är i dag fri-tidsbonde. Han har arbetathos Ydre-Grinden i snart tioår. I det jobbet är det en klarfördel att ha jordbrukserfa-renhet och kunskap. Företa-get arbetar bara med lantbrukoch ligger i Rydsnäs i Ydrekommun.

– Det nya stallet i Alvastraär ett stort bygge för att varaför köttdjur, säger Bojne.Ydre-Grinden kan erbjuda

allt, företaget började med in-redning vid starten i mitten av1940-talet och har sedan ut-ökat med hus. Det nya stallethar plats för 100 kor och 60ungdjur.

– Det räcker ett tag, sägerThomas. I dag har gården 80kor. Nu kan vi samla alla djurtill Alvastra på vintern. I gamla ladugården håller

cirka 75 slaktdjur till. – Köttet är inte svårt att bli

av med, konstaterar Thomas. För kunden finns det att

köpa hos Ica i Ödeshög och iÖstenssons butiker. Dessut-om säljer gården kalvkött tillsin granne Ombergs Turist-hotell.– Namnet Alvastra drar.

Jätteroligt att folk vill ha vårtkött. Många vill veta var ma-

ten kommer ifrån och att dju-ren har haft det bra och villdärför ha lokalproduceratKravkött, säger Thomas.I det nya stallet finns en vis-

ningsläktare. Alvastra fårmånga studiebesök och då ärdet bra om besökarna kan sedjuren utan att behöva gåibland dem. Dessutom kanThomas kolla läget på kväl-len, se om någon kalvar. Detär kyrkkänsla här inne. Huset har självdrag, vilket

betyder tyst ventilation. Stal-lets tak är av fibercement vil-ket gör att regn inte smattraroch att det inte blir kondenspå taket.

Det ligger svarta mattorgjorda av återvunna bildäck pågolvet för korna i stället förhalm. De håller länge och ärdessutom mjukare att ligga påför djuren och bättre när manska ta hand om gödseln, somanvänds i kretsloppet. Det

finns en gödselbassäng på bak-sidan.De nya kalvarna får halm

att ligga på. I de åtta kalv-gömmorna kan de vara i lugnoch ro. Ingången är för litenför korna att ta sig in. – Kalvarna går dit av ren

instinkt, säger Bojne och visaren bild i sin telefon från enkalvgömma hemma på hansgård i Aneby. Reglerna säger att varje kalv

ska ha minst 0,9 kvadratmetergolv. Det är gott om plats iAlvastras gömmor.Thomas och Bojne konsta-

terar att i den aktuella diskus-sionen om svenska mjölkbön-der talar man inte om att ner-läggningen även drabbar kött-produktionen. Med färremjölkkor blir det färre kalvartill köttdjur.

Text och bild: KATARINA

LJUNGHOLM

Bojne Andersson och Thomas Orrenius utanför det nya kostallet i Alvastra.Det nya kostallet som ska rymma 160 djur.

Den gamla ladugården i Alvastra.

Bojne Andersson vid en av de åtta kalvgömmorna i det nyakostallet.

Mattorna i båsen är gjorda av återvunna bildäck. Mjukt förkorna och gör det lätt att ta hand om gödseln.

Det nya kostallet sett från visningsläktaren.


#�� "��!� !��!��)�"��"��

�"� ��"��"� ��"�� !�� #��"� ��%�#�� $��!�� '�#�� $�� !!�� !�� "��"!��*��'��!��!!��!!��(��#��(��"�� !!� �� ! �*��'��$�� !�� &��%�#��!��!��%��!��-��

�� !��'�� '(*$��$

�� %��'��%$��)� � ��(��& � �� !��#�� "

��!�� "

�� '��$

��!�!!��#�� ) !��!��!��!��!��!�� +��!��35.��"�'��,��/4/*2146045

� ��!� �� #��!��!��'

�� %��#��"��!��!'

��"��!' �

Fem mjölkbönder lägger ner varje vecka

SKRIV PÅ#FÖRMJÖLKEN

WWW.LRF.SE/FORMJOLKEN



Ekologisk ko på ekologiskt bete.

Ladugården byggdes 2003 för konventionell mjölkproduktion men sedan 2009 är det eko. 140 kossor levererar ekologisk mjölk på gården Rökslid östergård.

Här ska mjölkkorna vara kvarMjölkproducenterna på Rökslid östergård tycker Arla fått oförtjänt dåligt rykteSIMONSTORP (JB)Det blir allt kämpigareför mjölkproducenternaoch många väljer ellertvingas att lägga nersin mjölkproduktion. PåRökslid östergård i Si-monstorp, som drivs avfar och son Christeroch Robert Nilsson,finns dock inga planerpå att avveckla sinamjölkkor.

– Vi har 140 mjölkande koroch två mjölkrobotar och detfungerar bra. Vi levererarmycket mjölk och har ett sta-bilt inflöde på ekonomin.Eftersom vi producerar ekolo-gisk mjölk har vi ett ekotilläggpå 1.31 vilket är ett bra till-skott till rådande mjölkpri-serna som är 2.50, berättar Ro-bert.

År 2009 beslutade sig Nils-son att ställa om produktionentill ekologiskt och började medarealen innan mjölken släpptesmed året därpå.

– Reglerna hade då ändratsså vi behövde endast ha ett årsomställning på korna sommåste äta ekologiskt foderinnan det går att produceraekologisk mjölk. Ekotilläggetvar då 1.37 och då började vileta arrendemarker vilket vi be-

hövde annars hade det varitomöjligt att börja med ekolo-giskt, menar Christer.

Hos Arla är det brist på eko-logiska mjölkvaror och be-höver i framtiden få in flermjölkproducenter. Arla villdärför skriva nya ekokontrakti Sverige, Danmark och Cen-traleuropa.

För att frakta mjölken på ettkostnadseffektivt sätt hämtasden ekologiska mjölken samti-digt från gårdar vilka ligger inärheten av mejerierna. Då be-höver inga halvfulla mjölkbil-stankar köra långa sträckor vil-ket även gynnar miljön.

– Konsumenterna har blivitduktiga på att köpa och efter-fråga ekologiskt och statistikenvisar att den trenden ökar sta-digt hela tiden. Från att ha gåttspikrakt nedåt under några århar det istället gått rakt uppvilket känns betryggande. Pro-blemen som finns är att pro-duktionen inte hunnit med såvi hoppas att allt fler väljer attlägga om sina mjölkgårdar tillekologiskt, säger Robert.

En fara han ser är att detläggs fokus på just ekologisktvilket kan vara en fälla då im-porten av ekologiskt har ökatkraftigt. Konsumenterna kan-ske ser på prislappen och väljerekologiskt före svenskproduce-

rat. Speciellt kommuner ochlandsting, som har ett krav påen viss del ekologisk mat, kö-per billiga importerade varorför att klara av att fylla denprocenten som krävs.

– Det har lagts så stort fokuspå ekologiskt att det glömsbort att det även ska varasvenskt som uppfyller de storakrav som ställs på producen-terna, anser Robert.

Rökslid östergård levererarall sin mjölk till Arla i Linkö-ping till skillnad från de riktigtstora mjölkgårdarna som leve-rerar hälften till Skånemejeri-er.

– Arla har gått med över-produktion på ekomjölk etttag och marknaden har kom-mit igång bra med försäljning-en. Då kommer Skånemejeri-er och plockar mjölk eftersomäven de säljer bra vilket bety-der att det blir en splitleverans.Konkurrensverket säger att Ar-la måste släppa halva mjölk -leveransen om någon annanvill ta in den. Det är ett stortproblem eftersom Arla be-höver få in ekologisk mjölkfrån nya leverantörer. Det ärdärför som ekotillägget hargått upp så pass mycket, sägerRobert.

– Många stora gårdar harvalt att bara leverera till Skåne-

mejerier så Arla kommer att fåproblem med brist av ekolo-gisk mjölk framöver, menarChrister.

Robert tycker att det är trå-kigt att det blivit så här efter-som den ekologiska mjölkenkan generera bra pengar motatt det tidigare varit överpro-duktion.

– Nu skulle vi klara av atttjäna pengar på att sälja mjöl-ken i Sverige men nu har vi

ingen mjölk i Arla istället ävenom det finns mjölk hos Skåne-mejeri.

Både Christer och Robertanser att Arla fått ett oförtjäntdåligt rykte genom pressen.Arla har satsat på stora och ef-fektiva mejerier som är lön-samma mot producenter ochmiljön. Dessutom stöder degårdarna som vill lägga om tillekologiskt med ett ekotilläggför producenternas mjölk desista sex månaderna under om-

ställningsperioden då kornaäter ekologist foder.

– Den röda kossan på Arlasförpackningar garanterar attdet är svenskproducerat. Nuska även en logga föreställandeen mjölkkanna sättas dit somytterligare förstärker äkthetenom en helsvensk produkt, sä-ger Robert.

Text och bild: CARINA LARSSON

Krisen för mjölkbönderna är stor och regeringen måste agera om mjölkproduktionen skaöverleva, anser Robert och Christer som dock har ett gott ekonomisk inflöde genom attproducera ekologisk mjölk.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

��

��#$%$ &')##�!�� "�� #)%& +*$)+(�!�� "��

��

��

Välkomna till vår Jaktbutik!

Jaktvapen både nyttoch begagnatKom ihåg att öva

ditt skytte!

Jaktlyckan börjar hos CJ:s!

Vi har ammunition

till både övning och jakt!

Jaktradio finns på hyllan!

Vammar Köpcenter • Valdemarsvik • Tel 0123-126 40 Öppettider vard 7-18 • Lörd 9-14

www.cjsjarn.se • [email protected]

24

Skyllbergsbommen är framtagen för dig som är markägare ochvill värna om dina skogar, jaktmarker, grustag, vägar m.m. Det är envägbom som är ovanligt robust och svår att forcera.

Fakta om vägbommen• Bommen är tillverkad av kraftiga fyrkantsrör för att uppnå högsta styrka.• Den är varmförzinkad för att klara av våra fyra årstider på bästa sätt.• Teleskopisk inom 4,5 – 6,0 meter.• Stabilt förankrad 1,5 meter ner i marken (stensättning eller gjutning).• Vägbommen är utrustad med reflexer.• Lätt att öppna och stänga.• Låsbar i öppet läge.• Konstruerad för att fungera i decennier.

Vägbommarna levereras i önskat antal, buntade på EUR-pall, montageanvisning medföljer. Special konstruktioner offereras på begäran.

Kontakta oss för mer information!Tel 0583-403 00 eller [email protected]

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren!Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig!

www.jordbrukaren.se

De satsar på skonsamt skogsbrukHär får kundens önskemål styra verksamhetenPÅLSBODA (JB)Med lyhördhet för kun-dens, markägarens,önskemål och ettskonsamt bruk harfullserviceföretagetGlottra Skog sin givnanisch. Företaget taräven hand om virke avmindre dimension änvad som är vanligt. Pådet viset utnyttjas rå-varan bättre.

Glottra Skog är ett skogs-företag som har fullservice.Man utför skogsbruksplaner,rådgivning, avverkning, dik-ning, plantering och övrigarelaterade uppgifter.

Företaget bildades 2001 avTorgny Gunnarsson och Ulf

Berg qvist som fortfarande dri-ver det. Glottra är verksamt iNärke, Sörmland och Öster-götland.

– En fördel med oss är attkunden har en enda personatt prata med. De stora bola-gen kan ha det lite mer upp-delat. Med vårt upplägg blirdet lättare och färre fel.

– Vi har ett tight samarbetemed våra entreprenörer.Glottra äger ingen egen ma-skin, få skogsbolag gör det.

De entreprenörer som job-bar åt Glottra känner arbets-sättet och uppskattar det.

Korta kontaktvägar mellanalla är en förutsättning ochgör allt enklare. Det är lätt attkomma i kontakt med Ulf

Berg qvist av uppenbara skäl. – Det måste vara en dialog

mellan mig och markägarenoch mellan mig och åkare ochentreprenörer. Vårt sätt attjobba uppskattas av mark-ägare. Ring mig istället för attchansa. Ja, vår nisch är per-sonlig.

– Vi försöker ha ett skon-samt bruk. Vi kör till exem-pel undan skotare om detskulle bli för vått och arbetarmed sådant som röjning istäl-let.

Ulf Bergqvist berättar attman på Glottra alltid lyssnarpå och tar hänsyn till mark-ägarens önskemål. Vill den-ne spara alla ekar oavsett hursmå de är så blir det så. Det

kan också finnas andra per-sonliga värden i skogen somsvampställen, ridvägar medmera.

– Man måste var ödmjukinför marken. Det är inte vårskog.

Hyggen brukar oftast se li-te stökiga ut och inte sällanses sorgliga djupa spår av ma-skiner. Det hygge Ulf Berg -qvist visar är något annat. Ettförsta intryck är att avverk-ningen skett med handred-skap. Timmer och ris ligger iprydliga högar. Visst syns detatt någon har kört på områ-det, men det är också allt.

– Om maskinisten märkeratt det blir något hål så fyllerhan omedelbart i med ris.

Det ska inte bli några storakörskador.

Apropå skador. Nyligenpublicerades i Jordbrukarenen text om medlet Trico,som är baserat på fårfett ochsom motverkar viltbetning.Glottra tillhör kunderna somanvänder detta och kan berät-ta att det fungerar.

Det pratas mycket om attråvarupriset gått upp. Vad serdu av det?

– Vi har kanonpris på tim-mer på grund av byggandet.Sverigemarknaden går bra.Det finns däremot bara ett få-tal köpare av massaved och dehar satt ett pris för alla.

– Utmärkande för Glottra äratt vi gör så lite massaved som

möjligt. Sågverken vi har av-tal med tar även virke med li-te röta och använder virketrunt omkring skadan. Detminskar slöseri. Att råvaran tasom hand känns bra.

– Glottra har inga egna så-gar och sådant. Vi förmedlarvirket vidare och levererar tillHjortkvarn, småländska såg-verk och till Österbymo.

Även här har det personligamer småskaliga en poäng.

– Två stora bolag som harallt gynnar ingen.

Glottras personliga engage-mang bidrar till valfrihet förskogsägarna och det uppskat-tas.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Ulf Bergqvist, en av grundarna och ägarna av Glottra, visar ett prydligt hygge.


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Ett första intryck är att avverkningen skett med handred-skap. Timmer och ris ligger i prydliga högar.

Även stockar med sådana här rötskador kan utnyttjas. Trä-et runt om går utmärkt att ta om hand.

– Vårt sätt att jobba uppskattas av markägare, säger UlfBergqvist.


Tel: 0533-32180Övre Kohlsäter Fax: 0533-32190661 96 Långserud www.BSagro.nu

Vi hjälper er med rådgivning, ritningar, inredning och montering. Funktionella och starka inredningar till ligg- och ströbäddsstallar, för

alla typer av djur. Störst på behandling- och hanteringsutrustning.

För mer information kontakta oss eller någon av våra säljare.

Foderhäckar, krubbor och kalvgömmor i många olika modeller för utfodring på

bete.

Behandlingsboxar och klövverkningsboxar i många olika utföranden. Finns som

varmgalvaniserade eller målade.

Säkra lösningar för dig och dina djur.Kvalitet, kunskap och service.

ERBJUDANDE:

KÖP 300 LITER SMÖRJMEDEL och få en kartong smörjfett (STARPLEX EP 2 PREMIUM eller NOVATEX HEAVY EP 2) på köpet!En kartong innehåller 12 x 0,4 kg. Värde ca 450 kronor.

SN

ABBHETSPREMIE!

RING OSS FÖR MER INFO

!

Beställer du 300 liter smörjmedelinom en vecka får du dessutom

en fi cklampa* som tack.Först til kvarn...

*Gäller så långt lagret räcker.

Tranås 0140-31 11 08Jönköping 036- 404 59Västervik 0490-428 00

Butik: Bäckagatan 1 i Tranås ochFolkparksvägen 60 i Västervik

Vi ingår i Preems samarbetsavtal med ME Inköp och LRF Samköp.

Gullviks har Sveriges bästa glyfosat

LEIF PERSSON, Kumla tfn 019-57 31 94 [email protected]

DANIEL TEVELL, Skänninge tfn 0142-430 51 [email protected]

DANIEL WESSMAN, Nyköping tfn 0155-721 90 [email protected]

MATS WIKLUND, Linköping tfn 013-31 13 81 [email protected]

www.gullviks.se

Roundup Flex är ditt val för bästa effekt mot kvickrot vid behandling före höstsådd och krävande förhållanden

Kvalitet Effektivitet Snabbhet

REGNFAST FRÅN EN TIMME

JORDBEARBETNING FRÅN 6 TIMMAR FÖR ÖRTOGRÄS

JORDBEARBETNING FRÅN 2 DAGAR FÖR KVICKROT

MINSKAD VIND-AVDRIFT MED 33 %

Politikermöte på Kolstorps gårdDeltagarna blev ”lite klokare och ganska skakade” över hur mjölkbönderna har detBORENSBERG (JB)Vi har väl alla hört omhur svårt Sverigesmjölkbönder har detmed lönsamheten. Detär braskande rubriker ilantbrukspressen omatt si och så mångamjölkgårdar läggs nervarje dag. Så här kandet inte fortsätta. Vadgörs från politikerhåll?Vet de styrande om huren helt vanlig lantbru-kare och mjölkprodu-cent har det? LRF i Ös-tergötland bjöd in öst-götarna från ”riksdags-bänken” till familjenPetersson på Kolstorpsgård inte långt från Bo-rensberg.

Örjan och Leif Petterssonmed Leifs söner Arvid ochDavid tog emot samt PeterBorring och Erik Erjeby, re-gionordförande respektive re-gionchef i LRF Östergötland.De som hörsammat inbjudanvar Andreas Norlén (M), Jo-han Andersson (S), BettyMalmberg (M), Staffan Dani-elsson (C) och MagnusOscarsson (KD). Inbjudnavar bland andra även Kristi-na Zetterström, länsråd, Ma-ria Leclercq, länsveterinär,och Jonas Carlgren, mjölk-producent men även sittandei Arlas styrelse.Man samlades i den stora,

ljusa och luftiga ladugårdenbyggd 2009 där djuren varmycket lugna och trygga. Peter visade på diagram och

informerade lugnt och sakligtom mjölkböndernas situa-tion. Ibland inflikade Davideller någon av de andra Pe-terssons om hur just de upp-lever sin situation. På ettmycket överskådligt och lätt-fattligt sätt, visades på hurmånga arbetstillfällen som enmjölkbonde genererar.

– Varje mjölkgård sysselsät-ter fem personer utanför går-den. Försvinner gården för-svinner inte bara arbeten utanockså skatteintäkter. Lands-bygden avfolkas och då blirdet färre barn i skolan mednedläggning som följd. Detena föder det andra, sa PeterBorring.Mjölkproducenterna stöt-

tar även transportsektorn försvenska åkare, då man trans-porterar till exempel mjölk,foder och kanske skogspro-dukter.Så visade han på hur tokigt

dieselskatten slår för densvenske bonden gentemotden danske respektive finskabonden. – Kör den svenske bonden

100 hektar kan den finske kö-ra 129 hektar och den danske142 hektar på samma diesel-kostnad. Det finns förslag om både

höjd skatt och höjd återbetal-

ning på dieselskatten men än-då så hamnar den svenskebonden bakom sina nordiskavänner. Dansken kan då köra134 hektar, finnen 120 hektaroch svensken 100 hektar.–Vi förbrukar cirka 35 ku-

bikmeter diesel på Kolstorp.och på det betalar vi cirka138 000 kronor mer i skatt änden danske, berättade Leif.Kolstorp gård brukar 300

hektar åker/beten och 200hektar skog. De har cirka 170mjölkande kor på tre robotar.Dessa kor levererar cirka 5000liter mjölk per dag. De föder även upp alla si-

na tjurar och kvigor. Dettasker på en annan gård som deockså brukar. På Kolstorp an-vänds bara svenskt foder och ifoderstaten finns också pro-teinrik åkerböna som manodlar själv.

En annan mycket pedago-gisk övning var att sätta småsprutor i olika ostar. Ostarnakom från Sverige, Danmark,Tyskland och Italien. Heltvanliga ostar som vi konsu-menter köper. Sprutorna representerade

den mängd antibiotika somrespektive land använder föratt framställa dessa ostar. I densvenska osten satt till slut enspruta, i den danska tre, i dentyska 16, medan i den italien-ska hela 30 sprutor. Länsvete-rinär Maria Leclercq fick sva-ra på många frågor om anti-biotikaanvändning i Sverige.

– Visst ska sjuka djur fåmedicin, men vid en juverin-flammation till exempel tas enodling först innan medicine-ring. I vissa andra länder gesantibiotika i förebyggandesyfte, även om de inte har fåttnågon sjukdom.Någon gav exempel på

Brasilien där man både gerantibiotika men även hormo-ner i förebyggande syfte. Senkallas det naturbeteskött föratt djuren betar ute. Ekolo-giskt?

Många kommuner verkarbara se ekologiskt och intetänka på var produkterna tillskolor och andra institutionerär producerade. Men det harblivit en mer positiv vilja detsenaste året av kommunernasinköpare, att handla på hem-maplan. Magnus Oscarsson (KD)

från Ödeshög berättade att iÖdeshögs kommun har manställt som krav, att elevernamåste få se platsen där derasmat produceras. Det har ock-så givit ett positiv eko tilllantbrukarna i bygden.Ursprungsmärkningen var

också något man tog uppunder den sopplunch manbjöd på. Vem hade en aningom att det finns mjölkpulveri sill eller maränger? Och varkommer det mjölkpulvretifrån? Sverige eller något an-nat land? Att det finns mjölk-pulver i till exempel mjölk-choklad är mer naturligt och

Peter Borring kunde lugnaåhörarna med att Cloetta tarsitt mjölkpulver från Vim-merby.– Vi är det enda landet

bland EU:s 27 medlemslän-der som klassar jordbruketsom miljöfarlig verksamhet.Ändra på den attityden, upp-manade Peter.

– Vi har tillgång till ett avvärldens finaste vatten, braklimat och mycket beten,men vi kan inte spela i mat-divisionen med ena handenbakbunden. Se också till attdelutbetala stöden nu!

På det kunde inte KristinaZetterström, länsråd i Öster-götland lova något, men manska prioritera de östgötskamjölkproducenterna i vårt län.Som förklaring gav hon attman inte har personal tillräck-ligt att sköta den saken. Alltsåsamma sak som senaste de 10-15 åren. Tydligen delas pengar ut till

länen/regionerna efter hurmånga personer som bor där,inte hur landskapet med till-hörande produktion ser ut. Ettlandskap med många naturbe-tesmarker behöver mer pengarän en storstadsregion med säll-

skapsdjur. Det kallas fördel-ningsnyckel.– Vi vill tacka för att vi fick

komma, sa Andreas Norlén(M) till slut och talade för deriksdagspersoner som kommit. – Vi är lite klokare och gan-

ska skakade av hur ni har det.Vi har också fått flera reflek-tioner och nya tankar och detär vi mycket tacksamma för.Den 21 september kommer

det att ske en manifestation iStockholm om lantbrukarnassituation i Sverige. Väl mött!

Text och bild: EVA CARLSSON

Från vänster: Betty Malmberg (M), Andreas Norlén (M), Johan Andersson (S), Staffan Dani-elsson (C), Kristina Zetterström, länsråd, och Leif Petersson, Kolstorp, diskuterar.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En övning som visar hur mycket antibiotika som används av olika länder för att producera ost. Det blev en spruta för den svenska, hela 16 för den tyskaoch skrämmande 30 sprutor för den italienska.


En trygg start på livetUtvalda kvalitetsprodukter för dig och dina kalvar

Kalvfront

Kalvtaxi

NYHET!

Vi ses på Elmia!

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

NYHET!

gt diet smivtaxi alv

vtaxialvK

dår KVVår K

tnovfroalvK

en.gm g soän

e are td i lirö

en ven ä ävjul a h hjul rot. St

e till ett tällån ar frval

tt t ael

x. i ha

rk d

na sta k

h enk

tå svd i tdvikcbar naStällhinkpptill, där naamt am frrr köt f fönoulär låsbar frpoP

tnovfroalvK

TALLLTILLBEHTTALLS •GNINALLINREDTTALLINREDS

g. etta. äser inf fästtarna sihink

h sänkbar j ocööj oc. Harvalr k

V

el. 0t

ELHANTERINSDGÖ •RÖTILLBEH

affa

på Elmia!s ees i sVVi

y..y2 50 | www81 - 503el. 0

AGGNYYGGNB •GERHANTERINDOF •GELHANTERIN

enddengrineegrindryydrm//yock..cebooca

een.sdgrine-dr

NOTIVENTILAATI• NOTIAATI

enddengrineegrindr@yydr

Skogsaffärer på nya sätt.

Våra specialsortiment ger merpengar till dig som skogsägare.

Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

Hisun 500 UTV

89 900 krinkl moms

Traktorregistrerad

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

Tel 070-589 51 15www.marimi.se

Motorsvetsopeiska komponenter Eur

3 års garanti - fraktfritt

och tillverkning

.marimi.se

elverktraktorA samt2-1300 kV VA samt

Vi säljer även elverk

wwwel 070-589 51 15TTel 070-589 51 15

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Besök

gärna vår

webbutik!

Slitdelar till harvar, plogar,kultivatorer och såmaskiner

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Bra pris från kända leverantörer!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRARAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnyksnyasnya ra e reservdrvddedelar titilloslagbgbagbaraaraa pra r priiiiser!

KNKNK YNYN TYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVSKIVAVASKASKASK KAREAKARE * SÅL* SÅL* SÅ LLLL * WOBOBBELBOLBOL X

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

Skriv på för mjölken!Gå in på www.lrf.se/formjolken

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

VALDEMARSVIK (JB)Det finns mycket la-gar, bestämmelser ochförordningar när detgäller vapen och desshantering. Både närdet gäller dem somska använda vapen isamband med jakt ochså även för den somhandlar med vapen.Ett företag som säljervapen är CJ:s Järn iValdemarsvik.

– Företaget har sålt vapenunder lång tid. Jag har varitmed i 44 år och det såldes va-pen långt före min tid i före-taget, berättare Iréne Lin-dqvist.

Hon redogör för de rigorö-sa säkerhetsföreskrifter somgäller beträffande vapenhand-lare, både vad det gäller larmoch annat som har med sä-kerheten att göra och att allapapper måste vara i ordning.Annars kan polisen dra in till-ståndet med omedelbar ver-kan.

Men också vad som gällerför den som tänker sig skaffaett vapen och att sedan an-vända det.

– För det första måste manha jägarexamen för att få köpaett vapen idag.

Hon ger rådet till en ny jä-gare att först skaffa sig ett be-gagnat vapen, för att liksomkänna sig för. Beträffande nyadito är prisspannet stort bå-de beträffande vapnet i sigoch ett eventuellt kikarsikte.Där är det upp till köparenatt först bestämma vad plån-boken tillåter och sedanutifrån tjockleken på dennavälja.

– Idag säljs nästan uteslu-tande kikarsikten med belys-ning.

Ett viktigt skäl till detta ärsäkert vildsvinens etablering iden svenska faunan. Eftersomdessa djur är nattaktiva ochdet oftast är åteljakt som gäl-ler, då handlar det om att haen ljusstark kikare på sitt va-pen och då gärna med en ly-sande röd prick i mitten.Detta gör det betydligt lätta-re att avlossa ett välriktatskott under dessa förhållan-den.

Med tanke på just vildsvi-nen var det tidigare populärtatt skaffa sig grovkalibriga va-pen var denna typ av jakt.

– Detta har gått tillbaka.Vid jakten handlar det ändåom att sätta skottet rätt ochframförallt inte förivra sig.

Det är ju under alla om-ständigheter så att rekylenfrån ett grovkalibrigare vapenär betydligt kraftigare. Vidsamtal med skjutledare hardet framkommit att riktigtduktiga skyttar, som kommertill skjutbanan med sitt nya

grovkalibriga vapen, inte säl-lan skjuter mycket sämre. Jarent utav uselt.

Man är helt enkelt rädd förrekylen, vilket skapar osäker-het. Nyttan med det grovka-libriga valet är alltså helt borta.

Vid köp av vapen är det juockså viktigt att det känns rättför den som ska använda det.Att det liksom ligger rätt. Endel av detta går att justera i ef-terhand, men ännu bättre ärju förstås att det stämmer re-dan från början.

Hemma måste jägaren havapnet i ett godkänt vapen-

skåp. Det ska vara märktSS3592 för att vara godkäntoch väger det mindre än 120kilo måste det även vara fast-bultat.

För att få inhandla ammu-nition måsta köparen ha medsig originallicensen till det va-pen som denne ämnar in-handla ammunition till.

– Även om jag känner till attpersonen i fråga har vapen,kan det ju vara så att polisenvarit där och hämtat dem.Därför finns denna regel.

Både på ytterdörren till bu-

tiken sitter ett anslag om detta,samt på dörren till vapenav-delningen. Där sitter även Iré-nes bevis om att hon har jäga-rexamen uppsatt.

Hos handlaren är säkerhe-ten på topp med en hel radlarmsystem.

– Hela rummet där vi harvapnen är byggt som en bun-

ker med tjocka betongväggar.När det gäller larmen, så har

ju till att börja med butiken ettlarm. Sedan kommer ett skal -skydd framför själva dörren intill rummet, som är larmad.Dörren i sig är som för ett sä-kerhetsskåp. Själva vapnen ärsedan i ytterligare ett larmat sä-kerhetsskåp och till detta kom-

mer ett antal detektorer inne isjälva rummet. Det är alltsåpraktiskt taget omöjligt att tasig in och stjäla ett vapen utanatt bli upptäckt.

Sen är det väl ändå så attden som har tänkt sig att ha ettvapen för att utföra ett rån,knappast stjäl en älgstudsare.För detta ändamål används enhäftigare arsenal, som det intelär vara några större problematt införskaffa via den illegalamarknaden.

Text och bild:HANS ANDERSSON

Stark säkerhet kring vapenhandelRigoröst regelverk både för handlare och köpare

Iréne Lindqvist med en av de nya studsare som finns inne i det säkra vapenförrådet.

För att få köpa ammunition måste man ha med sig vapenlicensen i original. Säkerhetsskåpet är klassat som Grade III.


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

– Hela rummet där vi har vapnen ärbyggt som en bunker med tjocka be-tongväggar.”



SSAB Merox AB Tel. 0155-25 60 00 www.merlandet.seMaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

Vi har en fyrhjuling för alla behov!

Populära Avant kompakt-lastare, 18 modeller från

18 till 57 hk. Med över 130olika redskap tar de lätt

över uppgifter från fler ochdyrare maskiner.

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Drömmen om alpackor blev sannIntelligenta och läraktiga djur – och väldigt sötaVÅNGA (JB)Det börjar bli dags atthänga undan sommar-garderoben och tafram lite mer vär-mande höstplagg. Vadvore då lämpligare änen tröja mjuk somcashmere, slätare änsiden och varmare ängåsdun? Hemma hosAnn-Jeanette och Stig-Björn Nordberg på går-den Nybäck i Vångaproduceras det hem-stickade tröjor somuppfyller dessa kriteri-er tack vare familjensalpackor som går ochbetar i hagarna runtom mangårdsbyggna-den.

– Att vi beslutat oss för attskaffa alpackor är en lång his-toria som började långt innanvi flyttade hit till Nybäck förnio år sedan. Vi har närt endröm att få börja jobba meddessa fantastiska djur meneftersom vi tidigare inte hadenågon stans att ha dem så blevdet inte tillfälle förrän vi till-trädde gården. Då köpte vi deförsta alpackorna som var tvåhingstar från Hälsinglandmest för att testa hur det skul-le fungera, berättar Ann-Jean-ette och ler åt minnet.

– Mitt i natten for vi iväg tillmötesplatsen där vi skullehämta djuren. Vi hade be-stämt plats på Ikeas parkeringvid Kungens kurva i Stock-holm. När vi höll på att lastain alpackorna i djurtranspor-ten kom en mycket överför-friskad herre cyklande ochhan var nog osäker på om hansåg i syne eller inte, skrattarStig-Björn.Innan Nordberg skaffade

sina första alpackor hade deläst på om djuret och dessskötsel. De fick leta sig framvia internet för det fanns inteså många alpackor i Sverigepå den tiden.

– När vi startade fanns detbara omkring ett hundratalalpackor. Sedan började im-porten och nu finns det gottom alpackor där många ägareär medlemmar i Svenska Al-packaföreningen. Det är ettstöd där vi kan ge varandraråd utifrån egna erfarenheterom skötsel och avel, menarAnn-Jeanette.

Alpackan är otroligt sötmed sitt lilla ansikte, storaögon och lätt mumlande lä-te. Både Ann-Jeanette ochStig-Björn anser dock att trotsdet näpna utseendet ska al-packan behandlas som ett

djur och inte som en liten be-bis. – De ska leva som djur gör

och vi måsta vara vaksammapå hur de trivs med varandra iflock och i vilka miljöer de själ-va väljer att vara i. Då mår debäst och håller sig friska ochstarka. De är utegångsdjur ochklarar sig fint ute även på vin-tern bara de kan söka sig läunder ett tak. Det som är såroligt med alpackan är att denär så intelligent och är lätta attträna. Det går inte att seminera ett

sto utan betäckningen sker påhelt naturlig väg. När det ärdags för stoet att föla sköter

hon det själv och komplikatio-ner är sällsynta. Förlossning-arna sker på dagen vilket är ettnedärvt beteende från An-derna därifrån alpackornakommer. Då är det varmt pådagen och fölet hinner torkainnan nattkylan kommer. In-om tio minuter är fölet föttoch är uppe på benen inomkort och följer med raska stegefter sin mamma.

– Vi har ett dräktigt sto justnu och genom att hon spottarkan vi vara säkra på att hon bärpå ett föl. Ett sto har ingen rik-tig brunst utan vi måste släppain en hingst till henne, lägger

hon sig ner så kan vi vara säkrapå att hon inte redan är dräk-tig. Hingsten börjar då skrapamed frambenen och göra liteljud från sig och då släpper sto-et äggen och hingsten kan be-täcka henne. När hon sedan ärdräktig spottar hon åt hing-sten, förklarar Ann-Jeannette.

En gång om året klipperStig-Björn alpackorna vilkaproducerar två till fyra kilo ullper år. Ullen skickas sedan vi-dare till ett spinneri och kom-mer tillbaka som mjuka nystanmed prima och starkt garn.– Ullen är mjuk och kliar

inte mot huden. Den är inte

allergiframkallande eftersomden saknar lanolin. Jag harstickat många tröjor av egetull, som är i färgerna brunt,beige och svart. Vi har integjort någon business på vår ullutan håller på med våra al-packor för vi tycker det är såroligt. Vi har valt den här livs-stilen även om det betyder attvi aldrig kan åka på långa se-mesterresor som vi gjordeinnan de här underbara djurenkom in i våra liv, säger Ann- Jeanette och Stig-Björn nick-ar medhållande.

Text och bilder: CARINA LARSSON

Länge fanns drömmen om att skaffa alpackor. När gården Nybäck blev till salu blev drömmen sann för Ann-Jeanette och Stig-Björn Nordberg.

Det känns mjukt och skönt att bära en tröja stickad av ull från en alpacka. En bonus är attalpackans ull inte är allergiframkallande eftersom den saknar lanolin.

Alpackor är söta att se på men de är även mycket intelligenta och läraktiga djur. Trots detnäpna utseendet ska alpackan behandlas som ett djur och inte som en liten bebis.




AKTUELLTVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

Smågrisproduktionen på Nya Skottorp respektive slaktsvins produktionen på Värestorp i Laholms kommun utbjudes till försäljning.

Nya Skottorp omfattar ca 100 ha åkermark, herrgård i parkmiljö, produktionsanlägg-ning med 986 modersuggor, vindkraftverk, biogasanläggning. Värestorp utgörs avbyggnader med ca 7 000 slaktsvinsplatser, årsleverans ca 23 000 slaktsvin.

Förvärv kan ske i respektive delar med eller utan åkerareal.

Per-Erik Johansson skogsmästare, reg fastighetsmäklareTel 0370-702 [email protected] • www.bovision.se

Nya Skottorps egendom

Skogsfastighet

MJÖLBY HÄLLA 1:11

Skogsfastighet utan byggnader, 53 ha. Bra

arrondering och med ett centralt vägnät.

Tillväxtfastighet.

Roland Hultman, fastighetsmäklare,

LRF Konsult Linköping, tel 013-37 70 48

Lantgård

BOXHOLM GRÖNLUND 6:6, DEL AV

Lantgård i vacker miljö söder om Mjölby. Totalareal

ca 6 ha med sedvanligt byggnadsbestånd.

Roland Hultman, fastighetsmäklare,

LRF Konsult Linköping, tel 013-37 70 48

Sveriges största mäklare av skog-

och jordbruksfastigheter

lrfkonsult.se

Kärrholmen – SäffleTillfälle att förvärva stor gård med areal ca 171 ha ochskogsförråd ca 19 962 m3sk. Fin gårdsbild med sjöutsiktöver Harefjorden.Visning: Lör 19 sept kl 12. Förhandsanmälan, Välkomna!Förväntad prisbild: 8 700 000 kr eller högstbjudande.Bud oss tillhanda senast 30 sept. Fri prövningsrätt.

För ytterligare information kontakta Roland Johannesson0533-104 10.

Funderar du på attsälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

Överlåta gården?

Välkommen till Areal

Vi hjälper dig med försäljning,

generationsskifte, upplösning

av samägande eller värdering.

Välkommen att höra av dig.

Linköping | 013-24 20 00Vadstena | 0143-134 50

FASTIGHETSMARKNAD

FASTIGHETSMARKNAD

www.farmarauktioner.se��

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15Ombud för Östergötland, Småland och Öland:

Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

BOKADE AUKTIONER 201519/9 Blåsås, Kymbo, Falköping. Maskiner o Redskap samt Innebo

3/10 Oxhagen, Kjeckestad, Mariestad. Maskiner o Redskap samt Innebo

BOKADE AUKTIONER 20164/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap.

9/3 Salgutsred Storegård, Kinnahult. Maskiner o Redskap11/3 Vidökna, Näshulta. Maskiner o Redskap.

Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

Auktioner

10 % Installningsrabatt. gäller t.o.m 30 sept.

1

Enköping070 - 645 41 11

1

www.lrs.se0914-52 00 40

1 10 10 %

AUKTIONER

Vill du också ha svenska mejeriprodukter, öppna landskap, jobbtillfällen i hela landet och en hållbar svensk matproduktion med friska djur? Gå in på www.lrf.se/formjolken

MJÖLBY (JB)Jakten har följt män-niskan genom årtusen-dena. Den har gått frånatt ha varit livsnödvän-dig till att bli naturvårdoch ett medel för attåterställa eller bevarabalansen i naturen. Förmånga har det blivit ettintresse som varar livetut.

Jakt är något som kräverförberedelser; därför är plane-ring viktig. Jägarnas Riksför-bund rekommenderar förstteori i en studiecirkel före trä-ningen inför jägarexamen.Detta är ett kvitto på att mansjälvständigt får träna på attbli en bättre jägare, och exa-men avläggs med en auktori-serad provledare som är god-känd av polisen.

Man blir aldrig fullärd ochbäst är att träna tillsammansmed erfarna jägare. För attjakten ska bli ett nöje finns enlång kravlista med vad manbör tänka på. Det främsta ärdå säkerheten.

– Ha alltid något med sig-nalfärg på dig, och se alltid tillatt kommunikationerna meddina kamrater fungerar, beto-nar Ulf Kallin, riksviltvårds-konsulent i Jägarnas Riksför-bund.

Ronald Lillevars som harett stort naturintresse , ochdessutom ett brinnande in-tresse för jakt, har åtskilligtatt säga om vad som är viktigtatt tänka på inför jakten.

– Du ska klä dig ändamål-senligt beroende på väderlekenoch tänka på vilken miljö dujagar i. Fötterna måste varatorra och varma eftersom du iförväg inte vet var du kommeratt behöva gå. Det kan ju of-ta vara i träsk och andra våt-marker, och det är inte behag-ligt med våta kalla fötter. Vi-dare avtar omdömet och kon-

centrationen om man är hung-rig och trött. Därför är en rejälmatsäck viktigt liksom att hål-la sig i form under jaktperio-den, betonar Ronald.

Det finns utrustningar imånga prisklasser, och innandu satsar tusentals kronor ärdet nog viktigt att funderaöver om du kommer att jagai många år.

Innan man provat vet maninte om det blir ett intresseför livet. Förr styrde tren-derna mer och det fanns åsik-ter om att klä sig på ett visst

sätt. Numera är inte det likapåfallande, men visst är klädermed kvalité en fördel.

Hos Sharpmans i Hogstadhittas det mesta som kan tän-kas för en jägare som letar ut-rustning. Där finns även jack-or och byxor med orange in-slag och den orange färgen gårigen i mycket. Det finns ävenförslag om att den starka fär-gen ska bli obligatorisk på nå-gon del av utrustningen.

– Kommunikationen meddet övriga jaktlaget är nöd-

vändig och det är av stor be-tydelsen att du har en brakommunikationsradio ochhörselkåpor. Du ska kunnahöra konversationen i jaktla-get, men när du skjuter skakåporna stänga till så att dinhörsel skyddas, framhållerRonald.

Skjutvapnet ska vårdas ochminst lika viktigt är ett bra ki-karsikte för det är nödvändigtatt kunna se skillnaden på deolika djuren.

Liksom det är viktigt för enny jägare att vara tillsammans

med någon med lång erfaren-het, lika bra är det att ta mednågon med erfarenhet när duhandlar utrustningen. HosSharpman hittas som sagt detmesta men fattas något kanaffären skicka efter det du be-höver.

En ryggsäck med stol är braatt ha och i den ska finnas ettombyte torra kläder och somsagt en rejäl matsäck.

Olyckor ska naturligtvishelst inte inträffa. Därför ärdet viktigt att lyda jaktledaren

och inte under pågående jaktlämna den plats som man bli-vit anvisad. En kula har enenorm kapacitet och därför ärdet nödvändigt att vara upp-märksam på vart kulan tar vä-gen efter skottet så jägarenmåste tänka på vilket kulfångsom finns. Är man uppmärk-sam och lärt sig av andras er-farenhet så kan hemskaolyckor undvikas.

Text och bild:BIRGITTA WIDÉN

HANS BLOMBERG

Satsa gärna på rejäla kängor som räcker i flera år, påpekar Ronald Lillevars.

Vikten av rätt utrustning bör inte underskattas Är du ny inom jakt kan det vara bra att hamed sig en erfaren jägare när du handlar.


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En jägare på pass måste kunna sitta länge och vara alert – Det gäller därför att planera vadsom ska vara med.

Utrusta dig rätt inför jakten För nybörjaren rekommenderas att ha med en erfaren jägare till butiken



Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Rinkeby Slakteri i Jönåkerär ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Vi slaktar och styckar: Nöt, lamm,gris och vilt. Proffs på köttlådor. Återtag.Paketerar och märker efter Era önskemål. Vi kan ombesörja trans porttill rökeri/korv-/charktillverkare. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras.Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: [email protected]/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800

Djurtransport ordnas

SLAKTDJURHög avräkningsnotering och lastningstillägg

Välkommen att prova det småländska alternativet.Information och notering läs mer www.ello.se

Anmäl gärna i god tid.

N O T T E B Ä C K S

Djurtransporter & Lantbruk ABNottebäck • Tel 0474-411 57 • Mobil 070-202 40 40

Inköp och transporter av slakt djur utföres åt

• Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler• Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05www.stejdahlproduktion.se

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

TRÄHUS-GARAGEför alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

CE-märktaTRÄTAKSTOLARMASKINHALLER &STALLBYGGNADER

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

LINKÖPING

Owe Thornell0705-43 23 23

MOTALA

Ulf Andersson0709-49 01 77

EGEN TILLVERKNINGI FALKENBERGSEDAN 1980

NORRKÖPING

Per Hanqvist0705-54 54 42

Hör med oss, det lönar sig!

www.norddesign.se

BOKAKOSTNADS-

FRITT HEMBESÖK

MONTERAT & KLART

MÅTTANPASSADE LUCKOR & HELKÖK!SE VÅR UTSTÄLLNING I LINKÖPING, BJÄLBOGATAN 2 (VALLA), 013-13 89 89

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats

på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Mer grot skonar skogsvägarnaHolmen Skog trivs bra på Vreta KlusterVRETA KLOSTER (JB)Marknaden för skogs-flis krymper i takt meden ökad avfallsimport.Istället använder Hol-men mer grot för skon-sammare skogsvägar.Arbetet med skogenhar också gått bra av-seende viltskador ochtallplantor får åter växamer ifred.

Bland Vreta Klusters hyres-gäster finns sedan ett år Hol-men Skog AB med tolv med-arbetare varav nio har kontori huset. Holmen som flyttadesitt distriktskontor hit för ett årsedan är den enda rent skogli-ga aktören på Vreta Kluster.

Märker ni någon skillnadför verksamheten sedan nikommit till Vreta Kluster?

– Jag tycker det har blivitett lyft för verksamheten. Detrör sig mer folk här och manfår en del spontana besök avskogsägare och leverantörersom är här i andra ärenden,berättar Torbjörn Elofson, dis-triktschef.

– Det är ett trevligt ställe attbjuda in skogsägare till. Här

finns en hög servicenivå ochdet är ett attraktivt ställe.

– Lokal samverkan, detfinns olika idéer om vad det är.Holmens avdelning här är enoperativ enhet som inte har el-ler deltar i så mycket projekt.

– Jag träffar mer människorfår ökad insikt även i andrabranscher. Det har gett mig ettstörre nätverk och bättre per-sonliga kontakter. Samtidigthar jag känslan att organisatio-ner som LRF och Hushåll-ningssällskapet ofta hamnar isamma projekt.

– Holmen är enda skogligaaktören här och som hyresgästtrivs jag väldigt bra.

En i miljösammanhang ak-tuell produkt är skogsbränslesom på sistone fått stå tillbakapå grund av en ökad import avsopor som eldas i svenska fjärr-värmeanläggningar. Hur serdet egentligen ut på den mark-naden för er?

– Det är en divergerandebild på Sverigekartan, berättarPeter Roland som är biobräns-leansvarig.

Han tillhör regionstaben iNorrköping och besöker klus-tret över dagen.

– Det har blivit en högreimport av avfall. Sulfatbrukensom vi levererat skogsflis tillenergieffektiviserar vilket geren minskad förbrukning. De-ras sodapannor drar enormtmed energi så redan en minsk-ning betyder en del för oss.

– Produktionen av grot somär det spill som uppstår efteren avverkning, har i principupphört norr om Sundsvall.Det är förstås en prisfråga ock-så. Skogsflis kommer ganskalångt ner på listan. Spån ochbark från sågvek eldas en heldel liksom returträ.

– I södra Sverige ökar skog-bränsle något men även avfallökar och det tränger bort för-brukningen av skogsbränsle.Biprodukter från sågverk kom-mer öka. Jag ser även att fjärr-transporter av skogsflis på järn-väg nästan är borta.

– Vi kan inte utnyttja denpotential som finns så vi fårgöra ett selektivt uttag av grot.

Grot går dock att användaredan på plats, fast till andraändamål än bränsle.

– Vi driver tekniska frågorsom körskador, berättar Tor-björn Elofson. Holmen har

jobbat intensivt för att mins-ka körskadorna och använderriset att åka på. Man bygger enhuvudväg och risar den rejält.

30 till 40 procent av brut-tovolymen kan försvinnaunder blöta höstar och köldfriavintrar.

– Alla i branschen användermer ris att åka på, men vägaroch att förebygga vattenskadorjobbar vi mycket med. Det ärbra saker, vi vill göra det.

– Det är förtroendefrågorför branschen, säger Peter.

Kostar det extra för Hol-men att satsa på vägar och att

förebygga problem medvatten eller tjänar ni in det påsikt?

– Vi vill se det som en in-vestering inför framtiden menför stunden är det förståsökade kostnader för Holmen.

– Riset har ju ett värde somskulle kunna gett en intäkt, in-flikar Peter. Sedan kan det häribland ge längre transportvä-gar.

Torbjörn Elofson tar uppett par aktuella saker:

– Vi börjar såga tall i Bravi-kens sågverk under september,det är en förändring som vigör. Braviken var tänkt som ett

rent gransågverk. Nu blir detbåde gran och furu fast tyng-den är fortsatt på gran.

Efterfrågan på furu är braoch Sverige har valutafördel idagsläget jämfört med till ex-empel Finland.

– Under våren har det sketten gemensam betesskadein-ventering av Skogsstyrelsen ihela Götaland. Det är förstagången det finns en samladbild av det. På Holmen skoghar vi försökt minska klövvilt-stammen och det har gett re-sultat. Även om vi fått nedskadorna så är de fortfarandepå en för hög nivå, vi är inte imål än. Viltbetningen är enstor fråga för skogsbruket iGötaland.

– För vår egen skog och påvår egen mark är det viktigt föratt kunna bedriva ståndortsan-passning som att tall ska kun-na växa på tallmark.

Nu växer det faktiskt återgott om tallplantor i skogarnaoch förhoppningen är att deflesta ska slippa ingå i älgarnasmeny.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Torbjörn Elofson, distriktschef Holmen Skog, och Peter Ro-land, biobränsleansvarig.


SKOG Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

Skövde Slakteri är det största svenskägda slakteriet och är en del av familjeägda Ögrengruppen, med välkända varumärket Gudruns. Vi har valt att arbeta med svenskt kött i vår toppmoderna anläggning i Skövde.

VI BEHÖVER KÖTTRASKALVAR,

LIVKALVAR, SLAKTGRISAR OCH SMÅGRISAR!

VÄLKOMMEN MED DIN ANMÄLAN!Anders Kälvelid, 0727–23 61 04Tel vx: 0500 – 44 62 80

SKÖVDE SLAKTERI ÄR

DET STÖRSTA SVENSKÄGDA SLAKTERIET!

BPD18 - 0,5 mm 45,90*KR/M2

BPD18 - 0,5 mm45,90*KR/M2

HÖSTKAMPANJ!BYGGPLÅT MED

SNABB LEVERANS

Stark pro�l med bra bärförmåga

i 0,5 mm. Valfri längd. Snabb produktion och leverans.

* Priser gäller endast svart kulör och är exkl. moms.

0511-34 77 11 | WWW.BORGA.SE

EN 1090-1 Se �er plåtpro�ler på vår nya hemsida

Regeringen och ban-kerna har inte lyckatsnå en överenskom-melse om hur lånega-rantier för krisdrab-bade mjölkbönder iSverige ska genomfö-ras. Ett misslyckandeför regeringen, anserLantbrukarnas Riks-förbund, LRF, enligtett pressmeddelande.

– Att bankerna säger nejtill lånegarantier är ett miss-lyckande för regeringen, somsäger sig vilja hitta lösningarför att mildra det akuta lägetför Sveriges mjölkbönder.Nu krävs det att regeringenomedelbart återkommer medett alternativt förslag, som gerdirekt effekt för våra mjölk-bönder som idag går på knä-na, säger Helena Jonsson,förbundsordförande i LRF.

– Jag är mycket besvikenöver att staten och bankernainte lyckats nå en överens-kommelse om hur lånegaran-tierna för krisdrabbademjölkbönder i Sverige skagenomföras. Jag förväntarmig att regeringen snabbt tarfram en konkret plan på lik-viditetsstärkande åtgärder in-om de ekonomiska ramarsom sattes av för lånegaran-tierna. Exempel från andraEU-länder visar att man nuutnyttjar de så kallade DeMinimis-reg lerna för att vid-ta åtgärder. En motsvarandeåtgärd är absolut nödvändig iSverige, säger Palle Borg-ström, ordförande i LRFsMjölkdelegation.

– Vi behöver även se betyd-ligt fler åtgärder från rege-ringens sida när det gäller attförbättra de grundläggandevillkoren för svenskt jordbruki förhållande till omvärlden, ilinje med Konkurrenskrafts-

utredningens förslag, sägerHelena Jonsson.

– Vi är i behov av en lands-bygdsminister som agerarsnabbt eftersom vi har ett av-görande halvår framför oss.Risken är uppenbar att Sveri-ge annars kommer att tappaen väsentlig del av sin mjölk-produktion, säger Palle Borg-ström.


AKTUELLTJordbrukaren utkom för första gången redan 1926.

©2015 Bombardier Recreational Products Inc (BRP). Med ensamrätt. ™, ® och BRP-logotypen är registrerade varumärken tillhörande BRP eller dess dotterbolag. På grund av våra högt ställda mål avseende produktkvalitet och innovation, förbehåller vi oss rätten att när som helst ändra specifikationer, priser, utformning, funktioner, modeller eller utrustning utan några ytterligare förpliktelser från vår sida. Kör ansvarsfullt! BRP rekommenderar starkt att alla ATV-förare genomgår en förarkurs. För information om säkerhet och utbildning, kontakta din återförsäljare. Körning av ATV-fordon kan vara förknippad med faror. För din egen säkerhet, se till att förare och passagerare bär hjälm, skyddsglasögon och lämpliga skyddskläder. Kom ihåg att körning och alkohol eller andra droger aldrig hör ihop. Använd aldrig fordonet för stuntkörning. Undvik överdrivet höga hastigheter och var särskilt försiktig i svår terräng. ATV-modeller med större motor än 90 cc bör endast användas av förare från 16 år och uppåt. Ta aldrig med passagerare om inte den aktuella ATV-modellen är avsedd för detta.

SVERIGES MEST SÅLDA MÄRKE*

Provkör en Can-Am 2016 hos oss!

Outlander 6x6 1000 XT T3 med Side Wall Package145 020:- exkl. moms

(181 275:- inkl.)

Varje Can-Am® terränghjuling är en perfekt kombination av branschledande prestanda, precisionsmanövrering

och förarfokuserad design. Varje modell levererar mer än du förväntar dig beträffande förmågan att frakta, bogsera, vinscha med mera. Vi säger inte att

den kommer att göra jobbet enkelt, bara enklare.

The Ride Says It All.

FÖRDELCAN-AM®

*Källa: Försäljningsstatistik från SCB bland ALF:s medlemmar (ATV-leverantör-ernas förening) 31/8 2015

Outlander MAX 650 PRO T3100 900:- exkl. moms (126 125:- inkl.)

Outlander 650 X mr93 900:- exkl. moms (117 375:- inkl.)

Outlander™ L 570 DPS65 900:- exkl. moms (82 375:- inkl.)

VÄLKOMMEN IN!CHARLOTTENBERG: Eda Järn AB 0571-380 00 • FRÖVI: Hans Eriksson i Frövi 0581-310 95 AB • HÄLLEFORS: Mickes Skog & Trädgård AB 0591-100 29 • LINKÖPING: Beviks Gruppen AB 013-36 25 00 • SÖDERKÖPING: ATV & Fritid 0121-420 66

SPORTSMANXP 1000 FOREST

RANGER325 ETX

SPORTSMAN570 SP

SPORTSMAN325 ETX

SPORTSMAN570 UTE

SPORTSMANACE 570 SP

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

MASSOR AV

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

I SIKTE

I SIK

TEI SIK

TE

2015

501220

Fyrhjulsspecialisten

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66Öppet: Mån-fre 9-17Lör 10-14

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

TRÄ & MILJÖ [email protected] - 27 34 88www.traochmiljo.se

Bygg solkraft 2015 – Nyttja rotavdraget

Välkommen tillGISTAD

SOLSTATION(fd Brandstationen)

Maila oss din adress så får du förslag på hur mycket ditt tak kan producera samt offert!

Uteblivna lånegarantier Misslyckande när mjölkbönder nekas

Palle Borgström, ordfö-rande i LRFs Mjölkdele-gation, hoppas attlandsbygdsministernska agera snabbt.

De är alltså nöjda med dennya pannan och tycker det ärskönt att slippa oljan. 25-30kubikmeter olja har ersatts av300-400 kubikmeter flis.

– Vi tar det mesta från våregen skog. Först avverkar vioch lövträd är bäst. Ris ochstockar torkas ett år för att se-dan flisas. Vi har en entrepre-nör som har en flistugg så vislipper långa transporter. Fli-sen lagras i en planbottentorkdär det finns fläktar som dri-ver in kalluft i kanaler. På det-ta sätt fortsätter så torkning-en, berättar Lennart ochPontus.Det fanns tre anledningar

till att de övergick till flis;ekonomin, miljön och attnärheten till flisen. – Den stora pannan torkar

80 ton per dygn och vi ärmycket nöjda. Visst är det li-te pass, men allt styrs med da-torer. Några större drift -störningar har vi inte haft,kommenterar de.

Gården Laggarp har spann-målsodling med traditionellväxtföljd; förutom vete odlashavre, lin, raps, bönor ochvall. På ägorna finns hagarsom betas av 160 ungdjursom består av kvigor. Dessaköps från livdjursförmedling-en Scan och går till slakt efterungefär 1,5 år. – Djuren utför en utmärkt

naturvård, påpekar LennartOlsson.Gården ligger i den vackra

dalsänkan omkring Åsboda-len där kullar och backar runtåkrarna ger naturen en speci-ell karaktär. Förutom Lag-garp brukar Lennart och Pon-tus en arrendegård som ligger

i Borensberg, och allt som alltbrukar de 370 hektar. Spann-målen från Borensberg trans-porteras med egen lastbil tillLaggarp och torkas i den fli-seldade varmluftstorken.Spannmålslagret har en kapa-citet på 2 500 kubikmeterspannmål. Varmluftstorkenkostade en miljon men EUbidrog med 30 procent.

80 procent av gårdens pro-duktion av säd levereras tillAgroetanol i Norrköping.Etanol är ett biodrivmedel

och svårigheter har funnits föratt få avsättning i Sverige. ITyskland är efterfrågan emel-lertid stor när det gäller för-nybara drivmedel av god kva-lité och för Agroetanols pro-dukter i Tyskland går mark-naden väldigt bra.

– Det har gått trögt i Sverigeför etanol så därför är detglädjande att det lyckats så brai Tyskland, kommenterarPontus. Arbetet pågår på gården,

tröskan kör ut och bärgar sä-

den och den fliseldade varm-luftspannan dundrar. Lennartoch Pontus hade i dag tid förett besök därför att regnetstoppat upp skördandet etttag. – Jag har jobbat hela mitt

liv och som bonde blir manaldrig pensionär. Dessutomhar jag världens roligaste jobb,blir Lennart Olssons avslut-ningsord till oss.

Text och bild:BIRGITTA WIDÉN

HANS BLOMBERG

Lennart och Pontus Olsson har ersatt 25-30 kubikmeter olja med 300-400 kubikmeter flis.Bra för både miljön och den egna ekonomin.


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

GÅRDSAUKTION Lördagen den 3 oktober kl 10.00

Fängebo, Hagen, 61041 Ringarum säljer Daniel och Frida Karlsson p g a ändrad inriktning på lantbruket större delen av maskinparken. Auktionsplats: Arrendegården Forsum. Vägbeskrivning: E22 mellan Kalmar - Ringarum, skyltat väg

Fängebo. Tel till gården Daniel: 0708-28 52 52.

Tröska: Volvo BM 950 2 skärbord 12 fot och 14 fot.Traktorer: JD 6630 135 hk -12 - 1900 tim framvagnsfjädringfrontlyft Zuidberg. hjul 520-70-38 480-70-24. Valtra 6250 High-tech - 06 - 5300 tim, lastare Quick 65, 3 och 4:e funktion, hjul520-70-38. 420-70-28, 6 hydraluttag + bromsuttag vändbar stol.JD 2850 - 91, 9300 tim, Trima 1690, redskapslåsning, hjul 18.4-38, 500-60-26,5.Jord: Växelplog Kverneland 4 skär, modell E 160 huvud. Väder-stadsladd 3-axlad 5 m. Väderstad Kultivator SK10, 2,40 efter-redskap. Väderstadharv NZ 5,80. 4-axlad. Väderstadvält HV6,20. Såmaskin Överum kombi CD 1830, 3 m.Vall: Rundbalspress Deutz Fahr MP130 14 knivar. InplastareMchale LC 991 fjärrstyrd, -99. Hårdpress Deutz Fahr bana. Slåt-teraggregat Tive. Reservmaskin Deutz Fahr vändare.Vagnar: Djurvagn 5,20x2,40, broms, lastar 6 vuxna djur. Gödsel-spridare Bergman 8000, 4 stående valsar -06. Spannmålskärralastbil, 12 ton boogie, broms, hydral och broms bak. Spannmåls-kärra Weckman, 7 ton, enkelaxlad. Enaxlad skogsvagn.Övrigt: Vikplog Store Fjärrås 3,20,för fronlyft. Sandspridare Kell-fri 1,80 - 800 l. Gruskopa sms. Balklämma Kellfi sms. Dubbel-montage 600-65-38, 16,9-34. Dubbelmontage 480-65-24(Case5150). Dux halmhack för småbal. Corman traktordriven halm-hack för småbal. Hundbur till Volvo V70 . Diverse snickerimaski-ner, verktyg m.m.

Övriga inlämnare:Krister 0120-420 52: Spmkärra Weckman boggie 10 t. Dubbel-montage 18,4 - 34.Anders 070-328 71 36: Lastbil L 82 B Scania Myrslok krokväx-lare, 5000 mil. fd militärbil ,hiabkrok ca 14 ton, 6 hjulsdriven tar4.5 och 6 met flak. Bs 10 motor, ett flak följer. SkördaraggregatArbro Strok 300 stegmatare. väger 300 kg,längd,diam,för hugg-arvagn-kran,gått ca 50 tim. Ventilpkt Voac 150. Div kolvar mmför skogsmaskin. BM Volvo 430 5500 tim. Kuhn Växelplog Mas-ter 100, 4 skär 16 tum. Väderstadharv Parralellik 5.20. Väder-stadsladd 3 met 3 axlad. Nordsten såmaskin 2.50. Gödnsp Bog-balle 600 kg. Hardispruta 12 met. Dubbelmontage.Karl Erik 0121-300 24: Dubbelmontage 18.4-38. Kompletta hjul18.4-34 industridäck.Ove 073-075 62 11: Spmkärra Trava 12 ton 14.5 kubik. Kultiva-tor Kongskilde 13 pinn. Djupkultivator JD 6 pinn. Traktor Valmet305 2 wd - 87 - 5000 tim.

Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare.Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidanunder kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig

betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på fak-tura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor, inga kre-

diter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning.

Hela auktionen på www.sajab.se.

Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

AUKTIONER

Med egen lastbil transporteras säden från gården. Flispannan fungerar mycket bra, säger Lennart Olsson. Allt kan man reglera med dagens moderna teknik.

LAGGARP (JB) När skörden är bärgad gäller det attkunna torka den och olika metoder finns. LennartOlsson och hans son Pontus har investerat i enfliseldad varmlufts panna, och för dem är det enutmärkt lösning.

Flispannan torkar 80 ton per dygn Miljötänk på Laggarps säteri

Jordbruket har mekani-serats och automatise-rats och är därför käns-ligt för störningar itransporter och elför-sörjning.

I tre nya rapporter diskuterasmöjliga konsekvenser av enöversvämning för den svenskalivsmedelsproduktionen. Ut-gångspunkten är att i framti-den kommer de extrema na-

turhändelserna att bli mer om-fattande och frekventa. Vi be-höver öka vår förmåga att be-döma konsekvenser av extremaväderhändelser och hur de skahanteras, skriver Jordbruksver-ket i ett pressmeddelande. Enslutsats är att direkt påverkanfrån en översvämning, genomatt anläggningen skadas avvatten, är ovanlig. Men om detsker blir det en mycket stor på-verkan på företaget.

Bättre beredskap i livs-medelsproduktionen



SOFABSanering & färg AB

Vi utför tvättning och sanering av djurstallaroch ekonomibyggnader samt målning

Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20www.sofabskanninge.se

Kontakta oss!Kent 073-071 36 13Mats 070-310 64 50

Vassklippning, grävning och muddring

med Truxor – tar sig fram skonsamt även i ömtåliga områden!

Södra Hjälmarstrandens Sjörensning AB

�� Ett familjeföretag med traditioner.

Vår specialité:

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

��

www.defenda.com · Tel 0321-511 78

Vedpannor från 15.900:-Enduro MC från 36.900:-

Fyrhjulingar från 6.995:-

Se vår hemsida för mer info!

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Vi har LED belysning för gård och stallLED

[email protected] • GST Trade AB 026-124109, 070-7702178

NORDLED

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Bonden & Skogen ABGejrots väg 3, 692 75 Kumla Lars 070-794 37 51 eller Benny 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

BONDEN & SKOGEN ABgeneralagent för finska Nokka – från fabrik utan mellanhänder direkt till användare

Fördelaktiga priserFinansiering & transport ordnas

0495-202 80, 070-606 12 230456-500 05, 0708-99 27 93

www.anders-bilmaskinab.nu

��!+20!��1*.'1(622��+!12!0%��!+20!��1*.'1(622��+!12!0%��!+20!��+!12!0%��!+20!��+!12!0%� ��!+20!��+!12!0% ��!+20!�� +!12!0% ��!+,%2��+!12!0%��!+,%2��$3""%+�*.,,!-$.� ��!+,%2��+!12!0%��!+,%2��+!12!0%�� !+,%2��1*.'1*0!-�� !+,%2� ��1*.'(622�+!12!0%�� !+,%2�� !+,%2�� .(-��%%0%�� +!12!0%��.(-��%%0%��+!12!0%�� .(-��%%0%��+!12!0%�� .(-��%%0%��+!12!0%��.0$�� .0$�� 0131�� %2.0�� !,".0'()-)��+!12!0% ��

��3$$)'�� 6,!1�0�� ,��

��)0,!-��.2.02)+2 ��!-,!0��

��!2"0.�� 2%+%1*./+!12 ��

��)0,!-��"!-$��0.2.2)+2 ��!-,!0��"!-$��

�� .5)�.#(��!0,!�2)++�,6#*%2�&70$%+!*2)'!�/0)1%0��1-!""!�+%4%0!-1%0�

��+��

��

��)�� ,#"&$$ %�(!##��'!%�� '!(!��Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

��)��*�� )��+��

��

Fri frakt

inom 25 mil

VÄGSLADD12.000:- +moms

0761-30 92 82gruvdalens däck & allservice

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

070-696 19 44

Från missväxt till tillväxt!

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Två nya projekt inomforskningsprogrammetVindval ska öka kun-skapen om hur männis-kor upplever ljud frånvindkraftverk.

Totalt omfattar Energi-myndighetens satsning när-mare sex miljoner kronor. Re-sultaten från de nya studiernakommer att ge säkrare model-ler för att beräkna ljudets ut-bredning kopplat till kunskapom hur ljudet upplevs avmänniskor.

– Det blir ett viktigt verktygför dem som planerar och pro-jekterar ny vindkraft. På så sättkan också störningar minime-ras, säger Lars Andersson, en-hetschef på Energimyndig -heten.

Det ena projektet leds avmeteorolog Conny Larssonvid Uppsala universitet. Hanhar tidigare lett en stor ochinternationellt uppmärksam-mad studie av ljudutbredningfrån vindkraft.

– Tidigare forskning harhandlat om lägre verk främst ijordbruksmark. Därför är detangeläget att undersöka män-niskors upplevelser av ljud iannan typ av terräng där hög-re verk har uppförts de senas-te åren, säger Anette Anders-son, sektionschef på Natur-vårdsverket.

Det andra projektet leds avPenny Bergman, forskare vidSP, Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut. Målet här är attkartlägga och vikta olika fak-torer som kan påverka gradenav störning. De båda projektenkommer att samarbeta, ochslutrapporterar i juni 2017.

Stor satsningökar kunska-pen om vind-kraftsljud


VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

RUDSKOGA (VB)Lars Pehrson på Gam-melgården är nöjdmed livet och valet avyrke. Gården hanövertog från sin far ärfrån början en arren-degård under kyrkansgamla domäner. Idaghar han 75 mjölkkor,125 kvigor och stutar.– Vi verkar under eninternationell mark-nad, så att kräva boj-kott slår bara tillbakapå oss själva, sägerLars.

När EU slopade kvoternaförsta april så blev det snabbtett överskott i produktionen.Europas bojkott mot Putinsagerande i Ukraina har ocksåbidragit. Den europeiska ex-port som Ryssland slukadehar upphört, något som na-turligtvis även det har påver-kat marknaden.

– Vi tillhör Arla som harmonopolsituation över mind - re mejerier. Organisationenhar samtidigt mottagnings-plikt, som de mindre mejeri-erna slipper, säger Lars.Nyligen sänkte Gävleor-

tens mejeri priset på mjölk iproduktionsledet med 75 öre.Allt detta är något som oroaralltfler mjölkbönder. Sverigesskatter på diesel gör också attkostnaderna är högre här iSverige. – Regeringen har lovat att

återbetala tre kronor per literdiesel, men dessa pengar fårman först året efter. Den åtgärden påverkar mi-

nimalt för de bönder somdras med likviditetsproblem. – Det gör ett öre per liter

mjölk, så det är en minimaleffekt att räkna med, menarLars.

Andra länder i Europa säl-jer sina mejeriprodukter tillunderpris, främst gäller detost. Hur ska man då kunnaklara sig och få ha kvar singård även i framtiden? FörLars del har det varit lättare

att hantera krisen. Han haren del i gården som hanterarmjölkproduktion, men hanhar även köttproduktion. Etttredje ben i verksamheten ärskogen. Detta gör att han harlättare att hantera likviditeteni sitt företag. Fattas pengarkan han avverka eller se tillatt sälja kött.– Vår ladugård brann den

29 augusti 2012, en kalv gickåt. Turligt nog var de flestadjuren utomhus på bete dennatten.

Lars fick lov att ordna till-fällig ladugårdsplats för dju-ren fram till att den nya ladu-gården kunde byggas klar påGammelgården. Den 22 aprilåret efter var den på plats ochinvigdes.

– Den nya ladugården harförsetts med en robot sommjölkar korna, säger Lars ochvisar gärna runt. Det handlarom den senaste tekniken, därapparaten känner av om konhar mjölkats tidigare och hurlångt tid som har gått sedansenaste gången.

Korna är fria att gå in ochut i ladugården. Det finnsmat inne och när de harmjölkats av roboten öppnasen grind ut till beteshagen. – Korna ger tusen kilo mer

per ko och år, med hjälp avroboten, det gör i runda talcirka tvåhundra tusen kronormer i inkomst, säger Lars.Lars Pehrson är den sorts

bonde som gärna pratar sigvarm för lösdrift. Hans kor

ska absolut vara ute på bete.Dels blir det öppna landskapoch framförallt handlar detom djurens livskvalité.– Korna mår bra av att va-

ra ute, det är ljusare och defår sol, säger Lars.Men det får inte vara för

varmt. Då ser han till att ta indem och sätter på sprutanoch duschar dem.

I en marknadsekonomi därdet blivit överproduktion såleder detta till att fler företagslås ut. Det drabbar dem somhar en ensidig produktionoch kanske en större ladugårdför 500 eller fler djur? – Ska man ha anställda så

kostar det, då måste det själv-klart in mer intäkter. Att pri-set på mjölk inte har höjts på

många år är förstås ett stortproblem för mjölkbönderna.Att näringen verkar på en

internationell marknad göratt kooperationen köper inmjölk via olika länder, därmjölken i vissa fall är ännubilligare i inköp. Han kanförstå mekanismerna bakomsom lett till krisen. – De mjölkbönder som be-

höver nya lån där banken in-te vill ta risken, har möjlighetatt att få statlig lånegaranti.Frågan är om läget ändrar sig,annars binder man bara uppsig till större kostnader iframtiden? Det är inga lättafrågor detta.Gammelgården drivs av

Lars, ett dygnet runt jobb,som han trivs med. Sonen ifamiljen har satsat på ett an-

nat yrke och och hjälper sinfar på gården, om han vill taöver får framtiden utvisa.

På Gammelgården finnsmjölkkor, kvigor och stutar.Nyligen har det fötts nya kal-var. Här finns höns som gerägg till husbehov. Berith Johansson och hen-

nes sambo Karl-Eric Hen-ningsson har kommit till går-den för att köpa femton litermjölk. Berith fyller sjuttio ården 16 september och ska dåbaka en hel mängd ostkakorpå lantmjölk. – Mjölken är färsk och

grädden är kvar, det blir godaostkakor, försäkrar hon.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Lars Pehrson tar ut stiliga kon Charmaine 491. Hon tvekar först, vill nog inte vara med på bild. Sen får Lars truga henne tillbaka till ladugården.

Lantbruk

Roboten Lely astronaut från Holland gör ett bra jobb. Tu-sen kilo mer mjölk om året per ko, säger Lars.

Kalvarna har egna små bås så de kan gå in och gömma signär de vill vara ifred.

Lars hjälper Berith Johansson och hennes sambo Karl-EricHenningsson. Berit behöver färsk mjölk till ostkakor.

Gammelgården reder sig braFlera ben att stå på underlättar i mjölkkrisens tider


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

RÅDOM (VB)Bönderna Anna Ringoch Per-Åke Nykvisthar drivit lantbruk ifem år. Nu ska paretbygga till ett litet mej-eri vid ladugården. Ettbygge där man satsarcirka en halv miljon.De tänker bygga självaav eget virke ur sko-gen, men måste tahjälp med vissa delar.Per-Åke Nykvist tyckeratt det är rätt tid attsatsa nu när mjölkbön-derna har det svårtoch många lägger nerproduktionen.

Målet är att ungefär 200 li-ter mjölk, av två till två och etthalvt ton dagligen, ska säljasdirekt till Ica Toria i Torsby.Som det är idag har mjölk frånRådom cirka 70 mils resvägför att nå butikerna i Torsby,mot att resvägen vid årsskiftet,då mejeriet i Rådom beräknasvara klart, endast är sju kilo-meter.

– Mjölken kommer att ha enfetthalt på en och en halv tilltvå procent och den kommer

att pastöriseras men intehomogeniseras. Då blir det engräddhinna på mjölken, be-rättar Per-Åke.

Att pastörisera betyder attmjölken hettas upp så atteventuella bakterier som cam-pylobakter, listeria och ehecdör, fortsätter han.

– Vi ska sälja grädde också,säger Anna. Vi har blivit god-kända av kommunen att drivamejeriverksamhet. Avlopp ärredan nedgrävt och till veckansätter vi igång på allvar, fort-sätter Anna.

På gården finns många sor-ters djur, 98 mjölkkor, tvåhästar, två får, 24 kalvar, sexkaniner, två hundar, två kat-ter, fem höns och en tupp.

Det finns också en liten kil-le, Hugo, som just nu sitter påmamma Annas arm och är li-te trött. Hugo är på dagis-kvällis i Torsby. Tiderna sommjölkbonde är inte som an-dras, man mjölkar sista gång-en för dagen till klockan 20cirka, så då får Hugo vara entimme på kvällis.

Det finns sex mjölkbönder iTorsby kommun och någonär på väg att lägga ner. Att va-

ra bonde är ett arbete som ald -rig tar slut och det är inte lön-samt när man får så lite förmjölken.

– Vi har fått fina skördar iår. Just nu håller vi på och bär-gar den tredje med ensilage.Vi har 110 hektar jord sombrukas och arrenderar liteöverallt omkring. Vi odlarkorn och ärtor, berättar Per-Åke.

Sommartid finns en heltids-anställd på gården och ytter-ligare en anställd på timmar.

– Det ser ut som om intres-set för jordbruk ökar hos deyngre i samhället, de är väldigtmedvetna om vad de äter ochvad som är bra, säger Anna.Jag har gått hästlinjen på Lil-lerud och jag älskar djur. Jagskulle inte kunna tänka migatt jaga.

– Nej, inte jag heller, sägerPer-Åke.

– Vi har SRB, SLB och enJersey ko. Vargen har inte be-svärat oss alls så de hittar välmat i skogen, fortsätter han.

Per-Åke började som bondeför cirka 15 år sedan och dettaär Per-Åkes mammas föräldra-hem där släkten regerat i

många, många år. Gården lig-ger så otroligt vackert längs vä-gen till Östmark. Vägen ärslingrig och smal med vattenpå båda sidor.

– Vi har en facebooksidasom heter Bondfolks lantbrukoch där finns nu 400 med-lemmar. Det är vårt sätt att nåut till folk, berättar Per-Åke.Vi har en maskinstation där vi

har alla maskiner. Varje bon-de kan omöjligt äga varsinuppsättning maskiner utanhär kan man låna.

Anna är den som sköter in-semineringen på gården ochhon har en speciell förkärlektill de små kalvar som honordnat att de blivit till. Detsitter ett gediget Kom ihåg på

en tavla i seminrummet förhär är det ordning och reda.

En uppmaning till Toriaskunder framåt julen, leta ef-ter vita plastflaskor med mjölki kyldisken så får du det allrabästa i mjölkväg!

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Per-Åke Nykvist och Anna Ring med treårige Hugo, på platsen där mejeriet ska byggas.Den stora ladugården i Rådom hyser 98 mjölkkor.

I den gamla ladugården finns kalvar och får.

Detta är Anna Rings hästar. Gårdens hönor går lite som de behagar. Så här bra ska kalvar ha det.

Två unga bönder som vågar satsaParet Ring-Nykvist satsar friskt och bygger ett eget mejeri

Här i ladugården går korna fritt omkring.

Lantbruk

På de senaste åren har antalet skjutna älgar i Värmland minskat dramatiskt. Vargen utgör den största orsaken till älgstammens nedgång.

På de senaste åren har anta-let skjutna älgar i Värmland

minskat dramatiskt. Den sto-ra vargstammen utgör den

största orsaken till älgstam-mens nedgång. Konsekvenser-na som en dålig älgjakt med-för drabbar även landsbygdensom sådan.

– Problemet är att vi minskattilldelningen men inte tillräck-

ligt. Det har bara minskatminskningen. På vissa mindreområden blir det ingen skjut-ning i år, medan det på andrabara skjuts kalvar. Att skjutakalvar påverkar mindre än attskjuta stora djur. Kalvar är rän-tan och stora djur kapitalet, be-

rättar jaktvårdskonsulenten Jo-han Stedt på Svenska Jägare-förbundet.

– Så långt som möjligt för-söker man att inte ställa in älg-jakten då detta för med sig såmycket negativt. Alla älgar somobserveras under jakten räknas.Ställs jakten in finns inte dettaunderlag.

– På vissa håll skjuter manen kalv innan en stor älg skjuts.Det är en ganska bra väg att gåom man ska vara försiktig.Man ska inte skjuta bort deviktiga individerna, de storadjuren. Jägare bör skaffa sigkunskap om det här.

Det finns visserligen flera or-saker till älgstammens ned-gång, men det är egentligen ensom är direkt avgörande.

– Vargen är det största hotet.Den är svårberäknad och harstor påverkan. Trafikdöden harinte förvärrats. Älgar är väldigttåliga för snö och kyla så vin-trarna påverkar inte mycket.Skogsbruket har bara en vissindirekt påverkan på grund avatt det planteras så mycketgran. Älgarna behöver tall attbeta.

– Vi ska inte skylla allt påvargen, men den tar ungefär li-ka många älgar som älgjakten.

Vargen tar 120 älgar per re-vir eller vargpar. Av de 3 till4000 älgar som vargen tar är80-90 procent kalvar. I Värm-land är kronhjorten på upp-gång och kan därmed eventu-ellt bli ett alternativt byte förvargen.

– Ska vargarna ha sitt såfinns ingen älg kvar till jakt. Viär för sena att anpassa oss efter-som inventeringen av revir förvarg ligger ett år tillbaka. Sedandess kan till exempel ett nyttvargrevir ha tillkommit och detgör det svårt att beräkna.

Älgjakten betyder mer änsjälva jakten. Den är en in-komstkälla för bygden. Tillres-ta jägare behöver handla, booch äta.

– En försämrad jakt drabbargästande jägare. Man vill ha ut-delning av jakten och ingen tarsemester en vecka för att jagapå dåliga villkor.

Johan Stedt nämner en di-rekt avläsbar påverkan för enIca-butik på en ort. Den har enjämförbar, om inte större, om-sättning under älgjakten än tilljul. Det är bara ett exempel påvad älgjakten betyder för lands-bygden. Hur mycket kött mis-sar man inte totalt om upp till4 000 färre älgar fälls? Det ärmycket pengar det handlar om.

– Enligt förvaltningsplanenska antalet vargar minskas iVärmland. Länet ska inte bäraupp så stor del av vargstam-men. Vi har nästan hälften avSveriges vargar.

Med tanke på alla turerkring licensjakten på varg vetingen ännu hur det blir.

– Det ska bli spännande attse hur det blir i höst. Förra årettog vargjakten inte ens tillväx-ten av varg.

Text: BO BÄCKMAN



ARRANGÖR: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET MED EKONOMISKT STÖD AV LÄNSSTYRELSEN, REGION VÄRMLAND OCH KOMMUNERNA KARLSTAD, TORSBY, KIL, SÄFFLE, ÅRJÄNG OCH FORSHAGA.ARRANGÖR: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET MED EKONOMISKT STÖD AV LÄNSSTYRELSEN,REGION VÄRMLAND, KARLSTAD-, ARVIKA- , FORSHAGA-, HAMMARÖ-, & TORSBY KOMMUN

Nedåtgående trend för älgjaktenHela landsbygden drabbas när jaktunderlaget minskarVÄRMLAND (JB) Årets älgjakt inleds snart. I Värm-land är den dock inte vad den varit. Älgstammenminskar. Med den minskar också tilldelningenoch kanske är den för vissa områden ändå förgenerös för att upprätthålla en bra älgstam.

Vargtätt i VärmlandVärmlands län har under de se-naste åren haft vargrevir i allaskogsdominerade områden somfinns inom länet. Det finns idagvargrevir eller regelbunden varg-förekomst i hela länet. Värmlandberörs av en stor andel av helaSveriges vargstam.

Värmland berördes av 30 var-grevir vintern 2014/2015. Utifråninventeringsresultatet kan länetsvargpopulation under senaste-vintern uppskattas till cirka 180vargar. Enligt Naturvårdsverketberäknas totala antalet vargarunder samma tid i Sverige till cir-ka 415 vargar.

Källa: Länsstyrelsen

Jakt



KIL (JB)Sofia och Jacob boddei ryggsäck i två års tid.Friluftsaktiviteter varen gemensam näm-nare och de träffadespå en kurs. När de förnio år sen fann dengamla gården, som na-turen höll på att slukatänkte båda sammatanke: ”Det är här viska satsa och byggaupp ett liv”. De är nupå god väg att bådefrämja och befolkalandsbygden.

Paret Sofia och Jacob Mar-tinell-Funch har arbetat medgården, lugnt och metodiskt.Jacob tar olika uppdrag för attförsörja familjen, men ävenarbetet på själva gården är enegen näringsgren. Här finnsdjur som får, getter, ankor,höns som ger mat och parettar också vara på skinnet frånfår och getterna. Jacob kanbyggnadsvård och erbjuder si-na tjänster både när och fjär-ran.

– Vi har själva renoverat ochisolerat det hus vi numera bori, säger Jacob.

Huvudbyggnaden från slu-tet av 1800-talet är nästa re-noveringsobjekt. Allt behövergås igenom från grunden ochsen byts de delar som är i fördåligt skick.

De håller på att återta vild-marken som fanns här när deflyttade hit, sakta men säkertöppnar de upp landskapet. Ja-cob renoverar de gamla husenenligt alla konstens alla regler.

– Det ska vara i samklangmed naturens material, sägerJacob, som har sett gårdensom en försöksgård för sin ochSofias livsfilosofi. Ett ställe attförverkliga en livsdröm.

Från början var detta områ-de en regelrätt sätervall för or-tens djur att beta sommartid.Mellan åren 1882 och fram tillslutet av 1950 var det en lant-gård och de efterföljande tju-go åren, innan allt började för-falla, användes huset som som-marhus.

– Flera av byggnaderna påtomten var gemensammalänge, bland annat finns hären gammal bastu som förr an-vändes för att ta hand om lin-net, många som kommer hitblir nostalgiska och minns hurdet var förr, säger Jacob.

Att börja bruka upp marksom naturen håller på att taigen är en tung och mödosamuppgift, det ställer krav på tå-lamod och annat sorts mod.

– Vi har tagit uppgifternapå allvar, men det har fått gåi vår egen takt, säger Sofia. Attfamiljen under tiden har utö-kats med fem barn har ocksåtagit sin rundliga tid.

Livet på gården är av det

enklare slaget. Det finnsvatten på gården ur egenbrunn och det finns el indra-get, men man försöker leva såsparsamt det är möjligt.

– Vi försöker leva på ett an-norlunda sätt, ett sätt som germindre negativa ekologiskafotavtryck, säger Sofia.

Att sänka sina utgifter är ettbra sätt anser hon och förtyd-ligar:

– En av de vägar vi nyttjari vår strävan efter så låg mil-jöpåverkan som möjligt är attdelvis vara självförsörjande påmat, då kan vi leva lite på si-dan av konsumtionssamhälletoch ända ha ett fullgott liv.

De unnar sig ekologisk matoch sparar inte på de utgiftersom blir när de även tvingasköpa utifrån. Ett sätt att sparaär att köpa kvalitativ mat ochstörre förpackningar somräcker längre. Vissa år har deäven odlat en hel del grönsa-ker, men just i år har Sofia va-rit upptagen med yngsta so-nen och fått mindre tid till ut-omhussysslorna. Lillen är åt-ta månader och äldsta barnethar hunnit fylla sju år.

Jacob har bidragit till attspara genom att familjen harflyttat in till lillstugan, därfanns en sprucken skorstensom fick muras om för spisoch kamin. Den gamla spisenär numera omvandlad till enmurad ugn. som gör att fa-

miljen kan hålla värmenunder kalla vintrar.

Förutom byggnadsvårdenerbjuder Jacob flera andratjänster. Han klipper får ochkan ta hand om träd och bus-kar som behöver beskäras ellertas ner helt.

De har båda kunskaper kringgamla beprövade metoder ochtekniker när man renoverar,det handlar om såväl bygg-nadsvård, men även miljö och

kretsloppstänkande. De tillhörett nätverk som kallas Grönarena. Det är lantbrukare ochgårdsbrukare som erbjuder oli-ka tjänster inom social omsorg,skola eller inom hälsa och re-kreation. Kontakt med djuroch natur kan förändra livetför många.

Sommartid har de öppet pågården, varje lördag från junitill augusti.

Många passar på att hälsa påoch de fungerar också som en

sorts inspirationskälla. En tillfamilj har flyttat in nästgårds.

Paret Martinell-Funch harinstallerat nymodigheter somunderlättar livet som familjmed flera barn, här finns nu-mera tvättmaskin och de harockså kopplat in sig på fiber-nätet. Ett stort växthus står påönskelistan. Fjällsäter kultur-gård är här för att stanna!

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Jacob ser till att ge foder till baggarna. De blir mat för familjen och en del säljs vidare.

Boningshuset, trångt men funktionellt. Lite av compact li-ving, loftet innehåller en jättebädd för hela familjen.

Lantbruk

Den gamla bastun, här bearbetades förr linet i bygden.

Även kaniner finns på den gamla kulturgården. Nytt för i år. En egen ankdamm till de tama djuren på går-den.

Jacob och Sofia Martinell-Funch har hittat sitt drömobjekt att låta växa i lugn takt. På Fjäll-säter kulturgård håller paret på att återta det naturen gömde.

En bortglömd kulturgård tar formNybyggaranda för paret Martinell-Funch



ARVIKA (JB)Peter Olsson driverjordbruk i Bosebyn mittemellan sjöarna Rack-en och Gunnern. Hansdjurbesättning bestårav drygt tiotalet high-land cattle dikor. Attbruka jorden även i li-ten skala bidrar till atthålla landskapet öppet,anser Peter. Att dess-utom bo nära djur ochnatur är berikande föralla i familjen.

– Min mest rofyllda stundär under en arbetspaus sittan-des på en stubbe i hagen medkorna nära inpå, beskriver han.

Det är fredagseftermiddagpå Östtomta. TrettiotvåårigePeter har precis hämtat barnenfrån dagis i Gunnarskog. Joelär fem år och Ella ett år.

– Jag jobbar som chaufförpå ett företag i närheten, för-klarar Peter.

Sambon och barnens mam-ma Anna Bryntesson arbetar iCharlottenberg på dagarna.

Peter har nått målet hanhaft sedan länge, att även drivaett jordbruk i liten skala. Medentusiasm fortsätter han att ut-veckla sitt intresse.

– Jag började med två djur.Nu har jag tolv stycken ochsnart kommer två kalvar till.

Peter och Anna flyttade tillnybyggda Östtomta 2009.

– Det är så här vi vill bo,utan trängsel, nära djur ochnatur.

Trångt är det absolut inte imarkerna runt Östtomta. Detfinns gott om öppen mark,nästan så långt ögat når.

Varför valde ni att byggahuset i Bosebyn?

– Jag har koppling till byg-den och till Nytomta. Gårdenhar funnits lång tid i släkten påmin pappas sida, förklarar Pe-ter.

Numera bor hans äldre brorJan på gamla stället.

– Våra föräldrar bor i Otte-bol och där i närheten gick jagi småskolan när jag växte upp,berättar Peter. Fiskeviks ochSkönbacka skolor följdes av

Kyrkebyskolan i Arvika. Efterhögstadiet valde jag en maski-ninriktad utbildning på SödraViken. Allt som låter som mo-torljud intresserar mig!

– Samtidigt har jag alltidhaft ett stort djurintresse, till-lägger han

Hur ser din jordbruksverk-samhet ut ekonomiskt?

– Det hela går runt, svararPeter.

Han arrenderar mark av sinbror och några andra grannar,men jordbruket har också kos-tat honom en hel del erkännerhan. Han strävar förstås efterbättre avkastning.

– Flera faktorer spelar roll,

förtydligar han. Valet av enlätthanterlig och härdig djur-besättning bidrar exempelvispositivt .

En period under sommarennär precis allt ska göras måstehan å andra sidan ta hjälp medslåttern.

– Pappa har hjälpt mig, sä-ger han tacksamt. Föräldraroch syskon har förresten hjälptoss mycket ända sedan bygg-starten.

Här avbryter barnen vårtsamtal och visar upp familjenskatt. Samtidigt berättar Joelom hunden som inte längrefinns.

– Framöver blir det nog en

labrador i familjen igen, trorPeter.

Vilka fler intressen har ni ifamiljen?

– Anna orienterar och jagspelar innebandy.

Dessutom är Peter på gångatt skaffa sig ett eget skogsskif-te.

– Vi eldar med ved, så det ärlämpligt.

Bo på landet ger god livs-kvalitet, framhåller Peter ofta.

– Jag får även positiv re-spons från mina grannar, sägerhan. Man gillar att se mina kori Bosebyn. Med tanke på na-turen är våra egna jordbruks-produkter miljövänliga alter-nativ. De svenska reglerna är

hårda när det gäller produk-tionen och det är bra, tyckerhan, men konstigt nog så till-låts ändå import som avvikerfrån dem. Det är synd, menarPeter, att inte jordbruket gyn-nas bättre i vårt land.

Peter väljer att ha jordbru-ket kvar i sina planer. På någotsätt tänker han driva vidare,antyder han.

Ser du några nackdelar medatt bo på landet?

– Inga som helst, lovar Pe-ter. De fria ytorna är bra attväxa upp på för barnen. Dess-utom ligger dagis och skolorförhållandevis nära. På så vis ärvi prioriterade.

I den stunden propsar Joelpå en åktur i traktorn.

– Okej, kom då, säger pap-pa Peter till slut. Det är fak-tiskt dags att se till kossorna.

Han ropar på lilla Ella, med-an barnstolarna installeras itraktorhytten. Strax bär detiväg mot arrendehagarna förde tre. Väl framme sedan, medElla upplyft på ryggen och Jo-el någonstans bredvid sig,hämtar de extra foder åt kos-sorna.

– Jordbruksarbete ska börjasi tid, ler Peter nöjd.

Text och bild:LIZZIE GERD JANSON

Hönsen på Östtomta tillhör Annas skötselområde.

Lantbruk

Öppet landskap. Vy från Östtomta i Bosebyn. Lilla Ella, ett år, och Joel, fem år, älskar att få åka med itraktorn med pappa Peter.

Gården får växa i lagom taktBarnen finns med på jordbruket i Bosebyn

Peter med Ella på ryggen. Extra foder på gång till kossorna av rasen highland cattle.



Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Välkommen till Areal i KarlstadFastighetsförmedling, skogsekonomi,skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Europaväg 45 mellan Sunne och Torsbytel. 0565-911 75 www.bjalverud.se

Nya Yamaha Grizzly 700Yamahas Grizzlymodeller har ett mycket gott rykte om sigatt vara världens tuffaste ATV. Genom att göra tunga jobbbetydligt lättare gör en Yamaha Grizzly att du sparar bådetid och kraft.

Nu tar vi den här klassledandemodellen till en helt nynivå med en splitterny 708 cc motorsom ger dig merkraft ochvridmoment ochgör jobbet effektivt.Den har en helt nydesign och är bland annat utrustadmed LED-lampor och har dessutomen halogenarbetslampa för ännu bättre belysning. Nya 26-tumsdäck ger högre dragkraft och bättre komfort

Varmt välkomna till Yamaha Bjälverud!

Öppettider: Mån-Fre 09.00 -17.00 · Tors kvällsöppet till 20.00Lör 10.00 -14.00

Kom och provkör i

vår terräng-bana!

SVERIGE (JB)Det är säsong för jakt-butikerna nu, Jakto AB,har både butik och nät-handel. Kunderna kom-mer från flera länderän Sverige.

Att näthandeln har vuxit ärknappast någon nyhet. Mankan köpa snart sagt vad somhelst på nätet utan att behö-va ta sig till avlägsna butiker.Det är samtidigt en tanke attvissa saker vill kunden helstkänna på i verkligheten innanman bestämmer sig.

Jakto presenterar sig som

en av Sveriges ledande jakt-,fiske- och outdoorbutiker pånätet. Med den 500 kvadrat-meter stora lagerbutiken iLindesberg täcks även möjlig-heten att besöka dem. Natur-ligtvis säljs inga jaktvapen pånätet, men övrigt som hör tilljakt finns där. Förutom jaktär de inriktade på fiske samtsport och friluftsliv.

Det låter som om det manvill ha till jakt är saker kundenvill känna på först.

Hur fungerar det då mednäthandel? Kommer kun-derna till butiken först?

– De som jagar mycket harkompisar som köpt olika sa-ker, berättar Thomas Bromanpå Jakto. De har sett dem påriktigt, hört omdömen frånnågon som använder dem ochde vet vad de vill ha.

Nya siffror som berättarom den ökande näthandelnkommer ganska ofta.

Ökar den för er också?– Många handlar mycket

mer på nätet nu, men det ärnog snarare så att det blir alltfler som säljer på nätet, flernätbutiker. För oss är det justingen ökning av näthandeln.

Den har varit stabil undernågra år.

Jagar ni som arbetar i buti-ken själva?

– Alla i affären är jägare, lo-var Thomas Broman.

Vad säljer ni mest till jakt?– Det är jakttillbehör som

jaktradio, kikarsikten, klädermed mera.

Ni har säte i Lindesberg.Har ni kunder från hela lan-det?

– Javisst. Vi har kunder ävenfrån Finland, Danmark och

Tyskland. Det händer ocksåatt vi får besök av tyska ochdanska jägare i älgjakts tider.

Märker ni av en rush nunär jaktsäsongen startar?

– Inte direkt, men försälj-ningen ökar ju. Vår och som-mar är det mycket fiske. Jakt-säsongen för oss pågår från ju-li till januari.

Även om försäljningen ökarutan någon jätterush på höst-kanten så finns det annat somhåller tempot högt i butiken.

– Kunderna tycks ha mind-re och mindre koll på grejorna.Man kanske så sent som kväl-

len innan jakten börjar kon-trollerar att alla saker finns ochfungerar. Vid beställning ärdet då förstås panik, alltidbråttom.

Sådant går självklart attundvika och slippa den stres-sen. Jakt är ju trots allt rekrea-tion, något som ska skänka li-te trivsel och välmående. Tho-mas Broman skickar därförmed ett enkelt råd till sinakunder för att de ska få en såbra jakt som möjligt:

– Se över jaktgrejorna i tid.

Text: BO BÄCKMAN

Vapen måste man fortfarande ta sig till en fysisk butik för att få köpa.

Kolla över din jaktutrustning i tidNäthandeln ökar men jaktkunderna vill ofta känna på grejerna

Aktuellt

Näthandeln ökar men kunderna vill trots allt ofta känna på grejerna innan köp.

Skriv på för mjölken!Gå in på www.lrf.se/formjolken

NUMMER 13September 2015

Årgång 89


Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

KRISTINEHAMN (JB)En ko levererar varjedag, även denna sön-dag då Jordbrukarenbesöker Västanås gårdstrax öster om Kristi-nehamn. Förutommjölk, sistlidna nattäven en liten kalv sompå darrande ben letarefter mammans juver.

Oftast fixar dom det själva,menar Fredrik Hedberg, en avde sex familjedelägarna i går-den. De föder ofta på nattenoch nästan alltid bara en kalv. – Denna krabat blir en stut

så småningom när vi kastrerathonom. Det blir lugnast så ikohagen. Vi har bara en tjursom går med kvigorna menhan sköter sitt jobb så bra, be-römmer Fredrik och tittar påkalven. Fast vi får även skötaviss inseminering då tjuren Ra-dar inte hinner med.

Det finns uppenbarligenmånga arbetsuppgifter på enmjölkgård och ska mjölkendessutom vara Kravcertifieradfinns det alltid att göra. Restenav delägarna jobbar i spann-

målsskörden denna dag mellanregnskurarna. När skörden ärklar ryms den i de höga silossom pryder sin plats nära la-dugården.– Vi har 650 hektar så vi är i

stort sett självförsörjande medårets foder till den stora besätt-ningen om cirka 500 djur. 180av dessa levererar mjölk ochhåller sig mest inne i den rym-liga ladugården, byggd 1978,som andas ett fridfullt lugn.Endast några brunstiga kor ki-vas och det är lite gruffande ikön till mjölkrobotarna.

Fredrik kan tack vare myck-et automation sköta produk-tionen helt själv. Tre mjölkrobotar håller koll

på varje enskild ko och geräven en extra dusör gott foderefter varje insats. Det erbjudsautomatisk ryggmassage somkorna verkar älska, en gräsk-lipparliknande robot som ra-kar dynga till den automatis-ka utforslaren, i taket spår-bundna containrar med fodersom levererar rätt mängd tillrätt plats i rätt tid.– För att behålla lönsamhe-

ten måste allt detta fungera

och att vi ser till att korna trivs.Det är bara musiken som fat-tas, säger Fredrik med ettskratt. Dom mjölkar så bra än-då, i snitt 30 liter om dagen,och då det är ekologiskt får vicirka 50 procent bättre betaltav Arla. I besättningen ingår holste-

in och rödbrokig som är vanli-gast i Sverige.

Här säljs numera även går-dens ekologiska rapsolja samtåttondels djur om 25 kilo, fär-digpaketerat från Kils slakteri.Köttproduktion på en mjöl-

kgård är egentligen ganskasjälvklar, hälften av kalvarna ärju av hankön och köttet frånen mjölkko är faktiskt lika braenligt honom. Det blir inte li-ka segt då kon inte växer likafort som en tjur och har därförbättre marmorerat kött.Att både kött, mjölk och

foder är ekologiskt framställtbetyder att hela kedjan ska va-ra kontrollerad. Kraven följsnoggrant och verksamhetenrevideras årligen av Kiwa. Mendet betyder inte mindre arbet-sinsats. Utan maskiner av allade slag och flera ben att stå på

skulle det inte räcka med desex delägarnas och de fyra an-ställdas insatser. Gården säljeräven viss entreprenad.

– I dagarna har utlovats die-selrabatt vilket vi tackar för.Även om skatten innan harökat så blir det samma prissom förra året ändå, konstate-

rar Fredrik. Just nu har vi in-ga planer på att utvidga. Vi harfunnits länge och är störst ikommunen. Det är värre förde nyetablerade med stora lånoch kravet att vara stor för attöverleva.– En av orsakerna till dagens

låga pris på mjölken är billigost från andra länder. Ett kilo

ost kräver 10 kilo mjölk, då sä-ger det sig själv att den ostenegentligen är för billig. Menmarknaden styr ju.Kanske en god ost blir näs-

ta ekologiska produkt på Väst -anås gård?

Text och bild:BERNT MAGNUSSON

Fredrik frestar med den välkomponerade foderblandningen.Bordercollien Phee är suverän när boskapen ska hämtas in.

Foderskörden räcker hela året tack vare flera stora silos jämte ladugården.

Här jobbar en av gårdens tre robotar dygnet runt utan knot.Korna köar för att låta sig mjölkas.

Inte all dokumentation finns på data. Detta uppdateradehjul visar tillståndet för alla kor på gården.

Kalvning sker året om så det är alltid fullt i de olika båsenpå ekologiska Västanås gård.

Ekogård med både mjölk och köttPå Västanås gård vill man se mer svensk mjölk i osten

Documents

Jordbrukaren nr 13 2015, Värmland