TJÄNSTEUTLÅTANDE

Ekonomiavdelningen Dnr KS/2019:54-042 2019-09-27

1/3

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Karolina Blomqvist 0152-29331

Delårsrapport 2 2019 för Strängnäs kommun

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. godkänna delårsrapport 2 2019, daterad 27 september 2019.

Beskrivning av ärendet Delårsrapport 2 är den andra avrapporteringen till kommunfullmäktige och omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till augusti 2019 med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut. Kommunfullmäktige har fem övergripande mål i fyra perspektiv för att uppnå god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen bygger på nämndernas delårsrapporter och arbete för att nå målen. En samlad bedömning har skett utifrån tillgängliga nyckeltal och verksamheternas genomförda, pågående och planerade aktiviteter för året. Perspektiv Mål Bedömning Invånare I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter.

Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.

Delvis uppfyllt

Invånare Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande

Delvis uppfyllt

Samhälle Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet.

Uppfyllt

Medarbetare Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten.

Delvis uppfyllt

Ekonomi Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder.

Uppfyllt

2/3 Resultatet för perioden, enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning (KS/2019:355), är 109,2 miljoner kronor avräknat kostnader som täcks av tidigare års överskott (medel avsatt i det egna kapitalet). Uttagen men ännu ej intjänad semester om 30,6 miljoner kronor har en positiv påverkan på resultatet för perioden. Helårsprognosen är ett överskott med 57,6 miljoner kronor vilket motsvarar 2,8 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. Kommunens investeringsbudget 2019 uppgår till 62,4 miljoner kronor. Till och med augusti har investeringar genomförts till motsvarande 30,2 miljoner kronor. Prognosen för 2019 visar ett utfall på 63,8 miljoner kronor, vilket är inom ramen för årets budget samt av kommunfullmäktige godkänd överförd budget från 2018 som motsvarade 15,6 miljoner kronor. Investeringar, där medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet används, beräknas uppgå till 3,0 miljoner kronor vid året slut. Självfinansieringsgraden prognostiseras till 100 %.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag Rapport, Delår 2 2019 Verksamhetsrapport för Strängnäs kommun 2019-09-27

3/3

Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Teknik- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Per Malmquist Fredrik Lindell Ekonomichef Verksamhetscontroller

Delår 2 2019 Strängnäs kommun

Strängnäs kommun 2019-09-27 Diarienr: KS/2019:54

1

Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 2

Omvärldsanalys ur ett nationellt perspektiv .............................................................................. 3

Strängnäs kommuns utveckling ................................................................................................. 5

God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat ............................................................... 7

Måluppfyllelse ............................................................................................................................ 8

Verksamhet i kommunala bolag - kommunkoncern ................................................................ 15

Väsentliga personalförhållanden ............................................................................................. 18

Ekonomisk analys .....................................................................................................................21

Nyckeltalsbilaga ....................................................................................................................... 42

2

Inledning

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapport 1 per 30 april, delårsrapport 2 per 31 augusti och årsredovisning. Ekonomisk rapportering lämnas därutöver löpande till kommunstyrelse och nämnder. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska.

Materialet och mer information om kommunens verksamheter finns tillgängligt på kommunens hemsida www.strangnas.se (http://www.strangnas.se)

Strängnäs kommuns organisation

Vision Visionen är vår gemensamma ledstjärna och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Den ska inspirera och utmana oss både i det dagliga arbetet och när vi planerar för framtiden. Strängnäs kommuns vision lyder:

I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksamheter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i.

Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invånarnas olika behov och önskemål.

Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en hållbar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kul-

3

turupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus.

Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt.

Våra fyra huvudorter och den till stora delar mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet - en möjligheternas kommun.

Styrning

Den långsiktiga färdriktningen skapas genom kommunens vision, översiktsplan och andra framåtsyftande styrande dokument. Flerårsplanen är kommunfullmäktiges och kommun-styrelsens heltäckande plan för att styra hela den kommunala verksamheten, inklusive bolagen. Flerårsplanen är navet i styrmodellen och allt det som är styrande för de kommande tre åren synliggörs där.

Omvärldsanalys ur ett nationellt perspektiv

Agenda 2030 Enligt Sustainable Development Report 2019, som är den årliga rapport som följer hur Agenda 2030-arbetet i världens länder och regioner, ligger Sverige på ett globalt plan bra till: andra plats av 162. Men om man ser till de 17 målen har Sverige fortfarande mycket kvar att göra för att ligga i fas med målsättningen.

Nationellt har ett flertal rapporter, utredningar och vägledningar presenterats under perioden:

• Agenda 2030-delegationen överlämnade under perioden sitt slutbetänkande till regeringen. För den kommunala nivån lyfts särskilt behovet av kunskapshöjande åtgärder samt regional samverkan fram. Ett annat är att för att genomföra agendan behöver många beteendemönster och levnadsvanor förändras rörande exempelvis transporter, livsmedel och annan konsumtion. Delegationen betonar vikten av alla samhällsaktörers delaktighet och att genomförandet av Agenda 2030 är ett gemensamt ansvar.

4

• RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) har tagit fram Agenda 2030 nyckeltal för kommuner och regioner för att Agenda 2030 ska förverkligas i hela Sverige. Nyckeltalen är tänkta som stöd för kommuner och regioner vid analys och uppföljning av organisationens bidrag till de globala målen samt för jämförelse av utvecklingen över tid. Nyckeltalen för Strängnäs kommun finns presenterade i Kolada.se (nyckeltal i Kommun- och landstingsdatabasen).

• Klimatpolitiska rådet presenterade under perioden sin första årliga rapport. I rapporten framgår dels att utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera och dels att varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.

Befolkningsutveckling Vid halvårsskiftet 2019 var Sveriges folkmängd 10 281 189 personer. Det är 51 004 personer fler än vid årsskiftet. Invandringen var den största förklaringen till folkökningen, trots att den var den lägst uppmätta sedan 2013. Det vanligaste födelselandet hos invandrarna var Sverige. SCB gör bedömningen att rikets befolkning kan väntas öka med drygt 0,9 procent-enheter vid årsslut 2019. Den utvecklingsnivån väntas hålla i sig under de kommande tre åren, för att sedan sjunka till lägre nivåer på omkring 0,5 procents tillväxt vid slutet av 20-talet. Avgörande för Strängnäs befolkningsutveckling blir om bostadsmarknaden kan producera lokalt, även under en nationell lågkonjunktur. Se också avsnittet om Bostadsmarknad.

Bostadsmarknad Bedömningen är att bostadsinvesteringar nådde sin topp under 2017-18, för att vika under 2018-19. En jämförelse har visat att byggkonjunkturen i Strängnäs följer rikets utveckling i stort med viss tidsmässig eftersläpning.

Under första halvåret påbörjades byggandet av 24 650 lägenheter enligt preliminär statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är en minskning med tolv procent jämfört med samma period året före. Byggandet av nya lägenheter fortsätter att minska, men nivån är fortfarande klart högre än under större delen av 2000-talet, med undantag för åren 2015–2017.

Av de påbörjade lägenheterna finns ungefär 4 850 i småhus, vilket är 21 procent färre än under samma period 2018. I flerbostadshus påbörjades ungefär 19 800 lägenheter, vilket är 9 procent färre än första halvåret 2018. Av lägenheterna i flerbostadshus är preliminärt 61 procent upplåtna som hyresrätter.

Det finns en fortsatt pris- och produktionsstabilitet för småhus, vilket kan göra att marknaden svänger från bostadsrätter till förmån för småhus.

Diagram 1 Påbörjade lägenheter under första halvåret 1999–2019

Källa: SCB

Konjunkturmässigt kommer vi ner från rekordhöga nivåer. Volymerna är fortfarande höga. Utifrån de långsiktiga bedömningar som finns tillgängliga, är ett fortsatt produktionsfall att

5

vänta under 2020. Det finns heller inga tydliga signaler om och när utvecklingen kan väntas brytas.

Ekonomisk utveckling och arbetsmarknad Alltsedan Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skatteprognos i maj 2019, har både statistiska utfall och indikatorer överlag pekat på en försvagad svensk konjunktur. I år och nästa år förväntas en låg BNP-tillväxt.

Arbetsmarknaden är ännu stark, men antalet sysselsatta föll något i både första och andra kvartalet 2019. Tillväxten i antal sysselsatta och arbetade timmar har sammantaget sjunkit rätt snabbt under det första halvåret, i både privat och offentlig sektor. Samtidigt låg den relativa arbetslösheten (enligt Arbetskraftsundersökningarna, AKU) under det andra kvartalet kvar på låga 6,4 procent men månadsutfallet för juli visar den högsta siffran på tre år för en enskild månad (7,1 procent). Sysselsättningen har mattats av de första två kvartalen under året och Konjunkturinstitutet beräknar att en nedåtgående konjunktur kommer visa sig i inledningen av 2020. Sveriges kommuner och Landsting ser i sina årliga undersökningar att kommunerna tar större ansvar för arbetsmarknadsinsatserna även om det är ett statligt ansvar och den riktningen beräknas fortsätta de närmaste åren.

Under månaderna april till juli har Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) i genomsnitt legat på 1,8 procent.

Kompetensförsörjning Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade 2018 en rekryteringsrapport som synliggjorde framtidens enorma kompetensförsörjningsutmaning. Välfärden i Sverige kommer att behöva anställa ytterligare närmare 200 000 personer fram till år 2026 för att möta behovet, om inga förändringar sker. Därtill förväntas cirka 300 000 medarbetare gå i pension under perioden. Behovet varierar stort mellan olika verksamhetsområden. Mest uttalad väntas ökningen vara inom vård och omsorg tätt följd av skola och förskola.

Näringslivsutveckling Framtidens utmaningar är redan här med färre som ska försörja fler samtidigt som ”rätt” kompetens för vissa branscher är svårt att hitta vilket då bromsar upp möjlig tillväxt. Givet detta läge är en generellt ökad medvetenhet om att ett starkt och välmående näringsliv av största vikt för alla landets kommuner. Företag som växer och anställer fler bidrar till välmående kommuner och invånare samt en positiv tillväxt- och utvecklingsspiral. Den förståelsen tillsammans med viss konkurrens mellan kommuner av både invånare och företagsetableringar gör att samtliga kommuner i landet arbetar fokuserat för att förbättra sitt näringslivsklimat.

Goda relationer och bra dialog med näringslivet, riktade aktiveter samt förbättringar framför allt inom myndighetsutövning och service är högt prioriterade förbättringsområden för landets kommuner.

Strängnäs kommuns utveckling

Agenda 2030 i Strängnäs För att möjliggöra kommunens intentioner, att arbetet i Strängnäs kommun ska utföras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen, har stort fokus under perioden legat på att höja medvetenheten om de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030. Utbildningen genomfördes inom ramen för ett kommunikationsprojekt ”Glokala Sverige” i vilket Strängnäs kommun deltar i under 2019. Utbildningarna riktades till förtroendevalda och tjänstepersoner inom förvaltningen och de kommunala bolagen samt till medborgarna i kommunen.

6

Det särskilda uppdrag där Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden under året ska ta fram en plan för att möjliggöra att kommunen har fossilfria transporter 2030 och nått klimat-neutralitet 2040 har påbörjats. Arbetet ska genomföras med bred förankring i organisationen och en arbetsgrupp har satts ihop för stöd i det arbetet. Arbetet har under perioden inletts med en nulägesbeskrivning som ska sätta ramarna för den fortsatta planeringen.

Arbetsmarknad Arbetslösheten i Strängnäs kommun har följt utvecklingen i riket i stort men legat cirka en procent under riksgenomsnittet. Under första halvåret 2019 ser vi en förändring där avståndet minskar och Strängnäs arbetslöshet närmar sig riksgenomsnittet, 6,5 procent i juli (av den registerbaserade befolkningen 16-64 år, källa Arbetsförmedlingen). De grupper som ökar är utrikesfödda och ungdomar.

Under året har stödet till invånarna i Strängnäs förändrats. Det förändrade stödet beror bland annat på att Arbetsförmedlingen omorganiserats och kommer att stänga sitt lokala kontor i Strängnäs. Det har även genomförts stora förändringar på Jobbtorg i och med införandet av FAS (Förändrat ArbetsSätt)-ekonomiskt bistånd. FAS-ekonomiskt bistånd innebär ett förändrat arbetssätt och digitalisering av försörjningsstödsansökan. Det ger nya möjligheter för handläggare att arbeta med att få individer till sysselsättning. Positiva resultat från förändringen beräknas påvisas under 2020. Omorganisationen i kommunen har genomförts för att motverka konsekvenserna av begynnande lågkonjunktur.

Befolkningsutveckling Kommunens höga tillväxt ger en hög men svårbedömd påverkan på befolkningssamman-sättningen. Med tanke på att några större byggnationsprojekt finns kvar för färdigställande under senare delen av 2019, kan en tillväxt på 1,7 - 1,9 procent för helåret vara möjlig. Tillväxten kan bli lägre om byggprojekt försenas och medföra att inflyttning sker först under år 2020. Befolkningsprognosen för 2019 skrevs avsiktligen ner från 1,8 - 1,9 procent till 1,5 procent för att inte ge en alltför hög planeringsnivå att utgå ifrån i början av året.

Enligt kommuninvånarregistret (KIR) hade kommunen 36 345 invånare i mitten av augusti. Det visar en mycket stark ökning på 584 personer sedan årsskiftet. Den relativa tillväxten är 1,6 procentenheter hittills i år, vilket är en hög tillväxtsiffra för kommunen. Utvecklingen ligger i fas med utvecklingen år 2018, vilken resulterade i en tillväxt om 2,0 procent. Även år 2019 ser därför ut att bli ett år med mycket stark tillväxt.

Bostadsmarknad Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer och närheten till Stockholm har relativt lätt att attrahera invånare och dubbelspårsutbyggnaden av järnvägen kommer att göra kommunen än mer attraktiv som bostadsort. En förutsättning för att människor ska vilja bo och verka i kommunen är att vi kan erbjuda bra möjligheter till bostäder.

Antalet påbörjade bostäder har ökat på årsbasis. Hittills i år har 174 bostäder färdigställts eller fått slutbesked besiktigade enligt bygglovsenhetens bedömning. I och med detta ser målet ut, om minst 200 färdigställda bostäder på årsbasis, att kunna uppnås. Utvecklingen pekar mot ett färdigställandetal på runt 250 enheter.

Digitalisering och IT Digitalisering, verksamhetsutveckling med stöd av IT, är ett av våra viktigaste verktyg för att hantera effektiviseringsutmaningen inom välfärden.

Kommunens digitaliseringsorganisation verkar för att kommunens verksamheter ska kunna utvecklas och nå sina mål. Utvecklings- och förvaltningsmodellen ska ge kommunens verksamheter ett tydligt stöd för att säkra användning och utveckling av de system vi använder idag. Samarbetet mellan kommunikationsavdelningen, kontaktcenter och IT- och digitaliseringsavdelningen stärks successivt för att gemensamt kunna utveckla den digitala

7

servicen utifrån invånarnas behov. Inom ramen för 4M (samarbetet 4 Mälarstäder) pågår ett samarbete kring upphandling av e-tjänstplattform. Målet är att få en plattform som kan ge bättre möjligheter till samverkan kring e-tjänster och digitalisering.

Informationssäkerheten behöver stärkas och tydliggöras. Störningar på IT-struktur och informationsstrukturen kan medföra allvarliga konsekvenser för kommunens verksamheter.

Näringslivsutveckling Förbättringsarbetet inom myndighetsservice görs inom de olika områdena kontinuerligt och i samarbete med medarbetare vid de berörda enheterna. Utbildningsinsatser har genomförts under perioden och ska även göras under hösten. Våra olika företagsklimatmätningar visar på klara förbättringar och i september 2019 presenteras Svenskt näringslivs företagsklimat-ranking och efter nyåret 2020 presenteras nöjd kundindex, NKI, för 2019. Prognoserna är bibehållna goda resultat som kan bekräftas andra halvan av 2019 samt efter årsskiftet.

Kommunen har genomfört samtal med, och frågor har ställts till, företagare om bland annat deras synpunkter på företagsklimatet i kommunen, vad som är bra och vad som kan göras bättre. Kontinuerliga verksamhetsbesök genomförs under hösten med tjänstepersoner och politiker.

Strängnäs kommun kommer att fortsätta att fokusera på destinationsutveckling.

God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat

Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Det ekonomiska målet väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. En mycket aktiv ekonomistyrning är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen.

I kommunfullmäktiges mål finns en årlig ambition men också en långsiktig strävan mot det framtida tillstånd som kommunens vision beskriver. Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms två mål, Samhälle samt Ekonomi, bli helt uppfyllda. Invånarmålen samt Medarbetaremålet prognostiseras bli delvis uppfyllda.

Kommunens resultat beräknas överstiga målet om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vid årets slut. Låneskulden per invånare beräknas fortsätta att minska. Under en femårsperiod kommer skulden då ha minskat med drygt 8 tusen kronor per invånare varav 5 tusen kronor härrör från den skattefinansierade verksamheten. Soliditeten för kommun-koncernen beräknas uppgå till 11,4 procent vid årets slut, att jämföras med budgeterad soliditet på 10,8 procent.

Utifrån en helhetsbedömning av verksamhetsresultat, finansiella nyckeltal samt en fortsatt målmedveten styrning av verksamhet och ekonomi bedöms Strängnäs kommun sammantaget uppnå god ekonomisk hushållning för helåret 2019.

Bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska vara större än kostnaderna under ett verksamhetsår, således att resultatet ska vara positivt. Om resultatet blir negativt måste det enligt kommunallagen beslutas om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. Resultatet efter balanskravet är prognostiserat till 46,5 miljoner kronor, vilket betyder att kommunen bedöms uppfylla balanskravet.

8

Måluppfyllelse

Perspektiv - Invånare Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun.

Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och välfärdstjänster som i vårt myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång.

Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål.

Kommunens mål Bedömning I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.

Delvis uppfyllt

Beskrivning av målet

Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följa upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Strängnäs kommun har ett starkt och bra samarbete mellan Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden.

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

• Det treåriga program som genomförts i samarbete med Malmö högskola för att utveckla undervisningen i förskolan (Undif) har avslutats. Syftet med programmet var att utveckla förskollärarens roll.

• Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) avslutades i april. Projektet syftade till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens.

• Inom ramen för Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har insatser för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i grundskolan fortsatt.

• Den statliga och kommunala styrningen är nu sammanflätade i samma planerings- och uppföljningssystem, vilket innebär att de läroplansuppföljningar som genomförs också används i uppföljningen av de kommunala målen.

• I syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten genomförs även insatser för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet.

• En ny lärplattform har införts i grundskolan och har förbättrat möjligheten att systematiskt följa upp elevers frånvaro, vilket är en del i det trygghetsskapande arbetet.

• Barn- och ungdomsstrategin var under våren på remiss i barn- och utbildningsnämnden. Syftet med barn- och ungdomsstrategin är att lägga fast inriktningen för kommunens utvecklingsarbete gällande barn och unga.

• Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samverkar även kring det skolteam, bestående av tre socialpedagoger, som börjat sitt arbete i augusti.

• En barnkarta, där barnen har samlat sina bästa tips på badplatser, lekplatser, utegym, pulkabackar och skogsområden, har tagits fram.

9

Resultat och analys

Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen varierar stort mellan skolorna, likaså det genomsnittliga betygsvärdet. En orsak kan vara att många insatser är långsiktigt och förväntas ge resultat på sikt. Andra orsaker kan vara att insatser som görs inte föregåtts av tillräcklig analys av problematiken och dess orsaker. Andelen elever i årskurs 6 med lägst betyget E i engelska, matematik och svenska har sjunkit jämfört med föregående läsår. Även här är variansen mellan skolor stor.

I förskolan har en framgångsfaktor har varit tillsättandet av försteförskollärare, vilket ökat attraktiviteten vid rekryteringar i förskolan. Svårigheten att rekrytera legitimerade förskollärare kvarstår dock i ytterområdena.

Resultaten för gymnasiet där andelen elever som nått gymnasieexamen varierar mellan de olika programmen. Genomsnittligt betygspoäng ligger på ungefär samma nivå som tidigare år.

Generellt sett sker ett gott trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter, men att studieron och dialogen om diskriminering och kränkande behandling behöver förbättras.

Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samverkar kring det skolteam som började sitt arbete i augusti. Skolteamet ska, på uppdrag av rektor, arbeta med elevens skolsociala situation tillsammans med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare. Även om det är för tidigt att kunna utvärdera teamets effekt så är det en framgång med denna horisontella samarbetsstruktur.

Utredningen kring att förhindra sexuella övergrepp mot barn färdigställdes under perioden. Utredningens förslag till förstärkt förebyggande arbete handlar framförallt om att höja kunskaperna om sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp mot barn samt att systematisera arbetet så att frågan ständigt hålls aktuell. Utredningen förslår även att förstärka resurserna på Ungdomsmottagningen så att de motsvarar målgruppens storlek och behov.

Strängnäs kommun har ett fortsatt aktivt ungdomsråd som träffas regelbundet. Tillsammans med kommunens företrädare bidrar de till beslut, utveckling och arrangemang i kommunen.

Målbedömning

Skolans resultat är en viktig faktor vid bedömning av utbildningsmålet. Så länge elevers skolresultat inte når högre än vad det gör idag kan inte den sammanlagda bedömningen av målet bli mer än delvis uppfyllt. Genomsnittseleven i den kommunala grundskolan har sämre resultat än genomsnittseleven i landet. Många bra aktiviteter i form av samverkan, stöd, service med mera genomförs omkring och för skolan. Utbildningskontoret genomför både kortsiktiga och långsiktiga insatser för att förbättra elevers resultat och hälsa.

För att få trenden att vända behövs positiva resultat i grundskolan. Annars riskerar kommunen att målet inte nås.

Kommunens mål Bedömning Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande

Delvis uppfyllt

Beskrivning av målet

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänstens samverkan med skola och hälso- och sjukvård är av stor vikt för att barnets behov ska tillgodoses. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda

10

uppväxtvillkor förbättras. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning.

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

• Inom socialkontorets verksamheter är brukarinflytande en viktig faktor för utveckling. Kontoret testar och utvecklar metoder för brukarmedverkan.

• Teknik används inom vård och omsorg för att förbättra brukares välbefinnande och självbestämmande. Välfärdsteknologi som är i funktion är tillsynskameror i hemmen, elektronisk ansökan med inloggning via e-legitimation och robotiserad handläggning av försörjningsstöd. I augusti utgjorde andelen elektroniska ansökningar till ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) 85 procent.

• Under våren har arbetet med projektet FAS (Förändrat arbetssätt) hos Socialkontoret fortsatt med att införa en robot som automatiserar hanteringen vid ansökan av ekonomiskt bistånd som tidigare varit manuell. Arbetet har gått enligt plan, en ny e-tjänst lanserats för att möjliggöra en robotisering av ansökningarna.

• Jobbtorg och daglig verksamhet har fortsatt att slussa ut personer till arbetslivet, praktikplatser och anställningar.

Resultat och analys

Trygghet hos brukare inom vård och omsorg är en viktig fråga. Vid delåret finns en viss oro för vad socialstyrelsens brukarundersökningar inom äldreomsorg och funktionshinder-omsorg kommer att visa. Tidigare år har resultatet varierat och legat under den nivå kommunen önskar. Senaste mätningen (2018) kring tryggheten inom äldreomsorgen visar att brukaren inom hemtjänsten upplever sin trygghet i nivå med riket i övrigt. Inom särskilt boende är resultatet lägre och under snittet för riket. Uppmätt trygghet inom gruppbostad och servicebostad ligger något högre än riket medan resultatet inom daglig verksamhet är något lägre.

När rätt metoder för brukarinflytande används känns det meningsfullt för brukarna att engagera sig, och de förändringar som då görs i verksamheterna leder till ökad brukarnytta.

För utveckling av välfärdsteknologi krävs högre kompetens i verksamheterna, på alla nivåer. Medarbetarna ska känna sig delaktiga och motiverade. Därutöver behöver organisation, ansvar och processer för införande och förvaltning av IT-system fastställas. En sådan översyn pågår. Utveckling av välfärdsteknologi tar också lång tid.

Målbedömning

Osäkerhet om upplevd trygghet hos brukare inom äldreomsorg och funktionshinder medför en tveksamhet om målet kommer att uppfyllas på helåret eller ej. Socialnämndens mål rör nämndens bidrag till upplevd trygghet hos brukare. Mätningen genomförs senare under året. Trygghetsinsatser utförs men frågan är om dessa är tillräckliga för en ökad trygghet jämfört med dagsläget. Det som väger till bedömningens fördel är socialnämndens framgångar att etablera personer på arbetsmarknaden samt att de tillsammans med brukare utvecklar sina verksamheter. Målet har möjlighet att bli helt uppfyllt vid helåret om brukarenkäterna inom äldreomsorgen visar bättre resultat än idag.

Perspektiv - Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen.

Kommunens mål Bedömning Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet.

Uppfyllt

11

Beskrivning av målet

Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Det geografiska läget med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och andra större orter i Mälardalen gör Strängnäs kommun till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. Kommunen förbättrar ständigt företagsklimatet och utvecklar mötet mellan näringslivet och kommunen vilket resulterar i att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen.

Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver fortsätta att utvecklas. Strängnäs kommun har en säker och trygg miljö för invånare, företag och besökare. Tillsammans med näringsliv och föreningar utvecklar kommunen centrum (Strängnäs och Mariefred) och centrumstråken (Åkers styckebruk och Stallarholmen). Strängnäs kommunen arbetar för fossilfria transporter år 2030 samt för klimatneutralitet 2040.

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

• Insatser har genomförts för att höja medvetenheten om de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030.

• Informationsträffar runt trygghet har hållits i kommundelarna samt på Näringslivsdagen och seniordagen. Flera nystartade grannsamverkansområden, totalt finns 94 områden i kommunen.

• Risk- och sårbarhetsanalysen är färdig enligt plan. • Under första delåret har en ny inköpspolicy tagit fram och godkänts av

kommunfullmäktige. I den tydliggörs att Strängnäs kommun i upphandlingar ska fokusera på aspekter kring Agenda 2030 och speciellt tänka mer på resurseffektivitet i form av cirkulära lösningar.

• Miljökrav är en viktig del då upphandling av trafik görs. Strängnäs kommun är delaktig i kravställningen avseende upphandling av färdtjänst, riksfärdtjänst och busstrafik, även om det är Region Sörmland som formellt äger dessa avtal.

• Arbete pågår aktivt med 24 detaljplaner fördelade över samtliga kommundelar. Fördelning enligt följande: 14 detaljplaner under framtagande i Strängnäs, 3 detaljplaner under framtagande i Mariefred, 2 detaljplaner under framtagande i Åkers Styckebruk, 2 detaljplaner under framtagande i Stallarholmen och 3 detaljplaner under framtagande i övriga kommundelar.

• Kommunen har via Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden deltagit i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram vilket syftar till att förbättra arbetet med kommunens näringsliv.

• Genom Leader Södermanland har ett antal projekt från lokala aktörer i Strängnäs kommun beviljats bidrag och arbete pågår kontinuerligt med att främja projektidéer och engagemang.

• Dialog pågår med aktörer för att samordna etablering av tankstationer för fossilfritt bränsle. Arbete pågår för att möjliggöra en etablering av storskalig solelsproduktions-anläggning.

Resultat och analys

Sett till andelen uppfyllda mål inom nämnderna och styrelse så talar det för att det händer mycket positivt inom samhällsutvecklingen.

Aktuell Hållbarhet skickar varje år sedan 2009 ut en enkät angående miljöarbetet i landets kommuner. I år landar Strängnäs kommun på plats 14 av totalt 290, vilket är kommunens bästa resultat sedan mätningarna startade.

På flera viktiga områden ligger Strängnäs kommun långt fram. Endast en fjärdedel av landets kommuner har t e x börjat arbeta med en strategi kring Agenda 2030, och Strängnäs är en av dem. Andra viktiga frågor som kommunen aktivt arbetar med är avfallsminimering, ett politiskt antaget miljöprogram och vi deltar också i Svenskt Vattens hållbarhetsindex.

12

Kommundelarna Länna och Åker närmar sig tidpunkten då det inte finns några återstående planerade byggbara tomter kvar. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har under året fortsatt arbetet med detaljplanen för Merlänna äng i Länna och detaljplanen för Brobyholm i Åker. Nämnden har innan sommaren föreslagit kommunstyrelsen att anta detaljplanen för Länna äng som omfattar ca 40 enbostadshus. Under året har 201 bostäder färdigställts samt 288 startbesked och 261 bygglov för bostäder har beviljats.

Strängnäs kommun är en trygg och säker plats men vissa platser har utmärkt sig under andra perioden; Åkers Styckebruk och Präntaren. I Åkers styckebruk har man haft stora problem vid skolan i form av skadegörelse och krossade fönster, vilket har eskalerat under sommaren. Den upplevda tryggheten har blivit sämre de senaste åren men samtidigt har antalet anmälda brott minskat. Trygghetsskapande arbete är något som berör både flera aktörer i samhället samt flera verksamheter inom förvaltningen och samverkan är här av stor vikt. Förebyggande och tidiga insatser är framgångsfaktorer där förvaltningen arbetar på bred front med allt från uppsökande verksamhet till trygghetsvandringar och grannsamverkan.

Målbedömning

Inflyttningen till Strängnäs kommun är positiv. Allt fler människor vill bo och leva i kommunen. Kommunens arbete inom hållbarhetsfrågor generellt är framgångsrikt. Det som påverkar målbedömningen negativt är den upplevda tryggheten. Trots det prognostiseras att målet blir helt uppfyllt vid helåret.

Perspektiv - Medarbetare Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommun-koncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen.

Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare.

Kommunens mål Bedömning Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten.

Delvis uppfyllt

Beskrivning av målet

Strängnäs kommun kraftsamlar för att vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är viktiga faktorer som påverkar medarbetar-engagemanget och kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Arbetet med det kommunövergripande kompetensförsörjningsarbetet knyts samman med den långsiktiga ekonomiska planeringen. Jämställdhet och jämlikhet är självklara faktorer i det fortsatta arbetet. En god hälsa i arbetslivet främjas genom före-byggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador och arbets-sjukdomar.

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

• Medarbetarundersökningen genomfördes under våren 2019. En hög svarsfrekvens visar på högt engagemang för att bidra till att säga sin mening och bidra till förbättring.

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett av förvaltningsledningens prioriterade områden. Att arbeta för att sänka sjukfrånvaron är ett långsiktigt och viktig del i arbetsmiljöarbetet, vilket nu också börjar ge resultat.

• Arbete med att ta fram en kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategi pågår.

13

• Handlingsplanen - kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och förbud mot repressalier har reviderats. Arbetet med aktiva åtgärder i enlighet med diskrimineringslagen pågår utifrån framtagen plan.

• Arbetet med att genomföra Heltid som norm fortsätter enligt plan. Kommunstyrelsen fattade i augusti beslut om att, senast 2021-05-31, ska heltid erbjudas alla tillsvidareanställda, och rekrytering av tillsvidaretjänster ska ske på heltid.

Resultat och analys

Sjukfrånvaron fortsätter att minska i kommunen. Snittet för sjukfrånvaron januari - juli 2019 uppgår totalt för samtliga kommunens medarbetare till 8,7 procent, varav 49,4 procent är långtidssjukfrånvaro. Motsvarande period 2018 låg sjukfrånvaron på 9,8 procent, varav 57,4 procent var långtidssjukfrånvaro. För de senaste 12 månaderna är nivån 8,9 procent varav långtidssjukfrånvaron uppgår till 51,1 procent av den totala sjukfrånvaron. Se även Väsentliga personalförhållanden i bilaga 1.

Gällande engagemang och motivation ligger resultatet av HME i nivå med tidigare år med endast marginella skillnader. 93 procent uppger, att det stämmer ganska bra eller mycket bra, att deras arbete känns meningsfullt. 83 procent anser att de lär nytt och utvecklas i sitt arbete. Drygt 76 procent tycker att det stämmer ganska bra eller mycket att de ser fram emot att gå till jobbet. Jämfört med övriga kommuner som mäter HME-resultat har Strängnäs kommun något högre motivationsindex än medel med en positiv trend sedan 2015.

Diagram 2. Motivationsindex

En positiv trend är att kommunens medarbetare upplever allt bättre ledarskap. Totalindex för ledarskap har ökat från 76 till 78 jämfört med förra året och samtliga resultat för delfrågor (min chef visar uppskattning, min chef visar förtroende, min chef ger mig förutsättningar) har förbättrats. Uppfattningen kring styrning ligger i nivå med tidigare år.

Målbedömning

Den positiva trenden till trots när det gäller sjukfrånvaro och högt medarbetarengagemang där medarbetare allt mer uppskattar ledarskapet så är sjukfrånvaron fortfarande hög. Det medför att vi inte kan vara nöjda med resultatet ännu. Det krävs fortsatt hårt arbete och minskad sjukfrånvaro.

Perspektiv - Ekonomi God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag.

86

75 7478

87

77 7680

88

78 7781

88

7976

81

60

70

80

90

100

Mitt arbete kännsmeningsfullt

Jag lär nytt och utvecklasi mitt dagliga arbete

Jag ser fram emot att gåtill arbetet

Motivation totalt

Motivation samtliga

Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019

14

Kommunens mål Bedömning Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder.

Uppfyllt

Beskrivning av målet

God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Strängnäs kommun använder skatteintäkter ansvarsfullt med god ekonomisk hushållning. Kommunen har tydliga långsiktiga mål för att minska kommunkoncernens skuldsättning. Soliditeten i kommunkoncernen ska långsiktigt ligga på minst snittet för jämförbara kommuner i Sverige. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden per invånare samt som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. För att uppnå ett resultat på minst 2 procent behövs en årlig effektivisering på åtminstone 0,9 procent.

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

• Beslut om reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning är tagna av Kommunfullmäktige. Dessa inkluderar bland annat ett långsiktigt mål för koncernens soliditet på 25 procent 2030.

• Beslut har tagits i kommunstyrelsen om koncernbildning och ny bolagspolicy. • Lokalstyrningsprocessen har reviderats. Arbete pågår med implementeringen. • Arbetet med att välja väg för mer kostnadseffektiva lokaler fortsätter. Avseende

kommunens verksamhet i det så kallade Thomaskomplexet har bland annat en utredning kring konkurrensutsatt byggande av ett nytt särskilt boende för äldre genomförts. Gällande kommunens verksamhet på Campus, bland annat gymnasium, vuxengymnasium och måltidsservice, så är ett inriktningsbeslutsunderlag under framtagande. Beslut i Kommunstyrelsen väntas 2/10-2019.

• Undersökning av DIS (dynamiskt inköpssystem) samt e-auktion pågår. • Budget- och prognosarbetet hanteras i ledningsinformationssystemet (LIS) av

kommunens chefer. Behovet av stöd och hjälp är relativt omfattande och fortsatt stöd i form av workshops kommer att fortsätta att behövas under resten av året.

Resultat och analys

Flera viktiga aktiviteter har genomförts under perioden och fortsätter under årets sista månader. Dessa aktiviteter ger goda förutsättningar att på ett bra sätt hantera de kommande årens ekonomiska utmaningar utifrån krokodilgapet.

De ekonomiska prognoserna talar för att budgeten håller för helåret. Se även ekonomisk analys nedan.

Målbedömning

Kommunens resultat beräknas överstiga målet om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vid årets slut. Låneskulden per invånare beräknas fortsätta att minska. Under en femårsperiod kommer skulden då ha minskat med drygt 8 tusen kronor per invånare varav 5 tusen kronor härrör från den skattefinansierade verksamheten. Soliditeten för kommun-koncernen beräknas uppgå till 11,4 procent vid årets slut, att jämföras med budgeterad soliditet på 10,8 procent.

Utifrån de strategiskt viktiga aktiviteterna som genomförs under året samt att de ekonomiska nyckeltalen är positiva så prognostiseras målet att bli uppfyllt för helåret.

15

Verksamhet i kommunala bolag - kommunkoncern

Strängnäs kommunkoncern inklusive intresseföretag består av två koncerner SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) och Strängnäs Fastighetsbolag AB (SFAB).

Kommunkoncernens resultat Kommunkoncernens resultat per 31 augusti uppgår till 155 miljoner kronor, en ökning med 37 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på förbättrat resultat för kommunen och SFAB. Kommunkoncernens omsättning har ökat med 52 miljoner kronor till 1 923 miljoner kronor. Kommunens skatteintäkter, generella stats-bidrag och utjämning har ökat med 60 miljoner kronor och övriga intäkter minskat med 12 miljoner kronor. Dotterbolagens intäkter har ökat något jämfört med föregående år. Resultatprognosen för koncernen beräknas uppgå till 109 miljoner kronor att jämföra med utfall 2018 som var 104 miljoner kronor.

Soliditeten, ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme, uppgår till 13 procent för perioden per 31 augusti vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det är viktigt att bolagen har en god soliditet för att undvika att kommunen som ägare får skjuta till medel om bolagen får finansiella svårigheter.

Kommunkoncernens investeringar uppgår till 168 miljoner kronor. Investeringsvolymen är högre än föregående år. Merparten av koncernens investeringar, 88 miljoner kronor har genomförts av SEVAB. Prognosen för kommunkoncernens investeringar uppgår till 330 miljoner kronor.

Tabell 1. Kommunkoncernens resultat

Aug 2018 2018 Aug 2019 Aug 2018 2018 Aug 2019 Aug 2018 2018 Aug 2019 Aug 2018 2018 Aug 2019

Omsättning1), mkr 1 871 2 840 1 923 266 407 269 218 329 222 1 565 2 373 237Resultat före skatt, mkr 118 104 155 24 31 21 19 10 25 77 65 109

Soliditet, % 4) 10 9 13 12 12 13 15 15 17 4 4 7Balansomslutning, mkr 4 822 4 838 4 822 1 743 1 791 1 797 1 711 1 596 1 602 3 977 3 905 3 906Eget Kapital, mkr 1 017 988 1 144 201 209 230 253 244 270 704 677 786Långfristiga skulder, mkr 2 808 2 765 2 653 1 236 1 221 1 145 1 362 1 277 1 247 2 465 2 534 2 425

Materiella investeringar, mkr 3) 149 277 168 71 123 88 42 38 50 35 116 301) Omsättning inkl kommunens verksamhetsintäkter och skatteintäkter2) Inkluderar elimineringsposter3) Bruttoinvesteringar4) Soliditet inkl pensionsåtaganden

Koncernen 2) SEVAB SFAB Kommun

16

SEVAB Strängnäs AB SEVAB Strängnäs energi AB producerar och distribuerar el, värme, stadsnät, vatten och renhållning. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB ett samägt driftsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, ESEM och ett samägt elförsäljnings-bolag, Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB. All personal återfinns i det gemensamt ägda driftsbolaget ESEM.

Tabell 2. Ekonomiska direktiv SEVAB

SEVAB förväntas uppfylla både självfinansieringskravet på 100 procent och målet på minst 10 procent soliditet enligt de ekonomiska direktiven. Bolagets soliditet förväntas dock försämras jämfört med årsbokslutet 2018. Orsaken är ökad låneskuld till följd av omfattande investeringar.

Ekonomiskt periodutfall och helårsprognos

Koncernen redovisar per 31 augusti 2019 ett resultat något över budget. Även helårs-prognosen ligger i nivå med budgeterat resultat om 42,2 miljoner kronor. Detta trots ett tufft år för både värmerörelsen och elnätsbolaget. Värmerörelsen påverkas av de mycket höga priserna på bränsle. Elnäts resultat påverkas främst av lägre nätintäkter till följd av lägre förbrukning på grund av bra väder och att större kunder inte förbrukat så mycket som de aviserat.

Helårsprognosen för investeringar 2019 indikerar ett betalningsutfall för koncernen på cirka 191 miljoner kronor jämfört med budgeterat 226 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att investeringsprojekt försenats i samband med upphandlingar. De största investeringarna finns inom VA och närmare hälften avser investeringar inom distributionsnätet.

Förväntad utveckling - möjligheter och risker

De höga bränslepriserna för värmerörelsen påverkar resultatet negativt. Priserna väntas vara fortsatt höga framöver och värmerörelsen väntas på grund av detta generera negativa resultat under de kommande åren.

Osäkerheten kring de kommande direktiven för prissättningen inom elnätsområdet påverkar möjligheten till ökad lönsamhet för SEVAB Nät. SEVAB Nät har idag jämförelsevis låga elnätspriser och här finns en möjlighet att öka bolagets lönsamhet.

Beslut kommer inom kort att fattas kring framtiden för Stadsnätsverksamheten i Strängnäs. Konkurrens råder på marknaden och under året har antalet möjliga nyanslutningar minskat.

Ekonomiska direktiv 2018-05-28 Resultat Resultat Mål Prognos

Indikator 2017 2018 2019 2019

SEVAB ska långs iktigt arbeta för att konsol idera bolaget för att minimera kommunens ri sktagande. För att s tärka SEVAB långs iktiga beta lnings förmåga ska SEVAB ha en sol idi tet på minst 10 % per 31 december 2018.

10,2 11,8 14,2 12,6

SEVAB ska ha en s jä lvfinans ieringsgrad på 100 % för investeringar (kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapita l/investeringar), exklus ive VA-verksamheten. Undantag vid s törre s trategiska investeringar kan göras efter bes lut i kommunful lmäktige.

Uppfyl l t Uppfyl l t Uppfyl l t Uppfyl l t

SEVAB ska bedriva verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks av taxor och avgi fter. Därutöver ska konkurrensmäss iga pris - och taxenivåer efters trävas med beaktande av gä l lande lagsti ftning inom respektive verksamhet.

17

Inom VA-verksamheten väntar ett antal större utmaningar under de kommande åren. Nya krav ställs på verksamheten i och med att befolkningen i kommunen ökar och att nya bostadsområden tillkommer.

Deponin vid Kvitten förväntas vara sluttäckt inom en femårsperiod. Om bolaget fortsättningsvis ska ta emot lönsamma schaktmassor krävs beslut om lokalisering av ny deponi.

Strängnäs Fastighets AB Strängnäs Fastighets AB (SFAB) ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB (SBAB), främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder.

Tabell 3. Ekonomiska direktiv SFAB

Bolagen förväntas i sina prognoser uppfylla fyra av fem ekonomiska direktiv för 2019. Rörelseresultat exklusive avskrivningar i förhållande till omsättning förväntas bli 22,5 procent jämfört med målet på 27 procent. Ökad skadegörelse samt ökad värme- och elförbrukning är orsaker till att målet inte förväntas uppnås.

Ekonomiskt periodutfall och helårsprognos SFAB

Periodens resultat om 15,5 miljoner kronor är 2,9 miljoner kronor bättre än periodens budget. Helårsprognosen pekar på ett utfall om 17,6 miljoner kronor vilket är 0,4 miljoner kronor sämre än budget. Avvikelsen beror till stora delar av ökade kostnader för värme och el samt ökade kostnader till följd av skadegörelse.

Periodens investeringar uppgår till 35,5 miljoner kronor och avser främst det nya gruppboendet i kv. Svalan samt ombyggnad av förskolan i Stallarholmen. Helårsprognosen beräknas till 47,5 miljoner kronor.

SBAB

Periodens resultat om 9,8 miljoner kronor är 5,3 miljoner bättre än periodens budget. Helårsprognosen om 7,3 miljoner kronor är 0,7 miljoner kronor sämre än budget och kan

Ekonomiska direktiv 2018-05-28 Resultat Resultat Mål Prognos

Indikator 2017 2018 2019 2019

SFAB ska uppnå en s jä lvfinans ieringsgrad på minst 60 % för investeringar (kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapita l/investeringar).

100% 100% 85% 91%

För att s tärka SFAB:s beta lnings förmåga ska SFAB ha en sol idi tet på minst 17 % år 2018 för att nå en sol idi tet på 18 % ti l l år 2020.

16% 16,4% 17,8% 18,40%

SFAB ska ha ett rörelseresul tat exklus ive avskrivningar i förhål lande ti l l omsättning om minst 27 %.

29% 24,2% 27% 22,50%

SFAB ska vid nybyggnation av offentl iga verksamhets loka ler avsätta 1 % av entreprenadpriset för konstnärl ig utsmyckning. De avsatta medlen ska ti l l s tä l las kul tur- och fri tidsnämnden för nämndens dispos i tion och medlen öronmärks för aktuel l t projekt.

Ja Ja Ja Ja

SBAB ska uppnå en s jä lvfinans iering på 100 % för investeringar exklus ive nyproduktion el ler motsvarande s törre s trategiska investeringar.

100% 100% 100% 100%

SFAB ska bedriva verksamheten på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks av hyres intäkter.

18

bland annat förklaras av ökade skattekostnader och överföring av kostnader för interna entreprenörer till moderbolaget.

Periodens investeringar uppgår till 14,3 miljoner kronor och avser främst ombyggnad och renovering av kv. Moberg i Åkers styckebruk. Helårsprognosen beräknas till 24,3 miljoner kronor.

Förväntad utveckling - möjligheter och risker

Bolaget upplever idag ingen större konkurrens från privata eller andra aktörer på den lokala marknaden. Alla större investeringar sker i konkurrens och de lägsta priserna är avgörande om de generella kvalitetskraven uppfylls. Lokalkostnad per yta är konkurrenskraftig enligt de löpande jämförelser som genomförts.

I båda bolagen har underhållsnivån under åren arbetats upp till en rimlig nivå, även om visst eftersatt underhåll fortfarande behöver hanteras.

Nya regler om komponenthantering har påverkat underhållet genom att vissa åtgärder som tidigare bokfördes som underhåll numera hanteras som investeringar genom komponent-utbyten. Bibehållen underhållsvolym, kombinerat med dessa komponentutbyten, kommer att påverka kassaflödet och upplåningsbehoven negativt framöver.

De nya ränteavdragsbegränsningarna ger initialt ingen påverkan på bolagens ekonomi, men i ett framtida läge där räntenivåerna stiger riskerar bolagen att inte att få fullt avdrag i skatte-deklarationen när avdragstaket överskrids. Detta kommer då att öka skattebelastningen i bolagen.

Väsentliga personalförhållanden

Sjukfrånvaro och åtgärder för att främja god arbetsmiljö Sjukfrånvaron fortsätter att minska i kommunen. Snittet för sjukfrånvaron januari - juli 2019 uppgår totalt för samtliga kommunens medarbetare till 8,7 procent, varav 49,4 procent är långtidssjukfrånvaro. Motsvarande period 2018 låg sjukfrånvaron på 9,8 procent, varav 57,4 procent var långtidssjukfrånvaro. För de senaste 12 månaderna är nivån 8,9 procent varav långtidssjukfrånvaron uppgår till 51,1 procent av den totala sjukfrånvaron.

Diagram 3. Sjukfrånvaro Strängnäs kommun

02468

101214

jan-

18

feb-

18

mar

-18

apr-

18

maj

-18

jun-

18

jul-1

8

aug-

18

sep-

18

okt-

18

nov-

18

dec-

18

jan-

19

feb-

19

mar

-19

apr-

19

maj

-19

jun-

19

jul-1

9

Proc

ent

Månad

Utfall per månad Snitt senaste 12 mån Ack under 2019

19

Tabell 4. Sjukfrånvaro Strängnäs kommun

Sjukfrånvaro januari - juli 2015 2016 2017 2018 2019

Sjukfrånvaro totalt anställda, (%) 9,3 9,6 9,6 9,8 8,7

- kvinnor 10,7 9,1

- män 6,3 7,0

Långtidsfrånvarons andel av total sjukfrånvaro (%) 55,4 58,6 59,8 57,4 49,4

Sjukfrånvaro för anställda <29 år, (%) 6,8 6,7

Sjukfrånvaro för anställda 30-49 år, (%) 9,5 7,5

Sjukfrånvaro för anställda >50- år, (%) 10,9 10,5

Kommunens samtliga medarbetare är nyckeln till framgång för att lyckas bli en än mer attraktiv arbetsplats. Två avgörande delar är att lyckas med att personalomsättningen och att sjukfrånvaron minskar. Personalomsättningen på övergripande nivå, samt på flertalet kontor, exklusive intern rörlighet, har minskat något, januari till juni 2019, jämfört med motsvarande period föregående år.

Diagram 4. Personalomsättning

Diagram 5. Personalrörlighet

Att sänka sjukfrånvaron är ett långsiktigt arbete, och arbetet fortsätter intensivt på såväl kommunövergripande nivå som i kommunens verksamheter. Det systematiska arbetsmiljö-arbetet är ett av förvaltningsledningens prioriterade områden. Kommunens chefer har över-lag behov av stöd kring systematiskt miljöarbete (SAM).

0,0%2,0%4,0%6,0%8,0%

10,0%12,0%14,0%16,0%

Personal-omsättning jan-juni 2018 Personal-omsättning jan-juni 2019

0,0%5,0%

10,0%15,0%20,0%25,0%

Personal- rörlighet jan-juni 2017 Personal- rörlighet jan-juni 2018

Personal- rörlighet jan-juni 2019

20

Medarbetarundersökningen bland chefer visar att i lägre utsträckning än tidigare anser de att deras arbetsplatser arbetar med arbetsmiljöfrågor. Medarbetarna ger även de relativt lågt omdöme. Därför blir detta ett viktigt område att arbeta med framöver. Arbetsmiljöutbildning har genomförts för chefer och arbetsmiljöombud under april. En utökning av arbetsmiljö-utbildningen planeras inför hösten.

HR-specialist, med riktat uppdrag att stötta chefer i framförallt rehabiliteringsfrågorna, är tillsatt och uppdraget riktas till utbildningskontoret och socialkontoret.

Uppföljning av arbetsmiljömålen Kommunens arbetsmiljöpolicy innefattar nedanstående mål:

Mål Resultat Att arbetsmiljön i vår verksamhet ska vara sådan att alla medarbetare ska ha en fysiskt och psykiskt frisk sund och utvecklande arbetsplats, där risker för arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa förebyggs.

Upplevelsen sjunker dessvärre för chefer och medarbetare, sedan föregående år. Arbetet med att systematisera arbetsmiljöfrågorna fortsätter oavbrutet.

Strängnäs kommun ska verka för att arbetsmiljön leder till ett hållbart arbetsliv med arbetsförhållanden som främjar god hälsa och utveckling fram till pensionen.

Upplevelsen av bra balans mellan arbete och fritid har även sjunkit. För ett hållbart arbetsliv, behöver kommunens chefer och medarbetare ha en god balans, vilket är viktigt att arbeta vidare med.

Strängnäs kommun ska verka för att arbetsmiljön leder till att alla medarbetare känner arbetsglädje genom att bli respektfullt bemötta och delaktiga i verksamhetens- och i sin personliga utveckling.

Glädjande är att såväl chefer som medarbetare upplever att man ger varandra hjälp och stöd, som är en viktig del för bl.a. trivsel.

Övriga personalförhållanden Det kan konstateras att lönebilden för alla anställda, oavsett anställningsform, för närvar-ande visar att kvinnors medellön motsvarar 98,7 procent av männens medellön. Analysen av medianlön visar att kvinnor och män i det närmaste har lika lön, kvinnor 27 049 och män 27 000.

Arbetet med att genomföra Heltid som norm fortsätter enligt plan. Kommunstyrelsen fattade i augusti beslut om att, senast 2021-05-31, ska heltid erbjudas alla tillsvidareanställda, och rekrytering av tillsvidaretjänster ska ske på heltid.

Kompetensförsörjning Arbete med att ta fram en kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategi pågår, och beräknas vara fastställd i slutet av 2019. Kompetensförsörjningsstrategin är en del av flerårsplanen, och uttrycker den strategiska riktningen för hur Strängnäs kommun ska arbeta för att säkerställa kompetensförsörjningen.

Strängnäs kommun har gett PwC uppdrag att analysera det framtida personal- och rekryteringsbehovet i 24 av kommunens yrkesgrupper. Framskrivningen baseras på befolkningsprognos och nuvarande personal- och åldersstruktur, samt nuvarande inskrivningsgrader och servicenivåer.

Strängnäs kommun har även gett PwC uppdraget att göra en sammanläggning av LFA (långsiktig finansiell analys) och personalframskrivningen. Detta för att åskådliggöra hur effektiviseringar och personalbehov relaterar till varandra. Arbetet fortgår under hösten.

21

Ekonomisk analys

Sveriges kommuner är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år. Hittills har utmaningarna i ekonomi hanterats genom intäktsökningar från främst skatter som gynnats av högkonjunkturen. Den ekonomiskt starka perioden går mot sitt slut och det ställer krav på en årlig effektivisering på åtminstone 0,9 procent och en mycket aktiv ekonomistyrning.

Under de senaste åren har Strängnäs kommun redovisat resultat på över 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Även för 2019 bedöms resultatet överträffa 2-procentsmålet samtidigt som soliditeten i kommunkoncernen förbättras. Det är en förutsättning för att få ekonomiskt handlingsutrymme och kunna hantera framtida utmaningar.

Resultat och prognos

Resultatet för perioden, enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning (KS/2019:355), är 109,2 miljoner kronor avräknat kostnader som täcks av tidigare års överskott (medel avsatt i det egna kapitalet). Uttagen men ännu ej intjänad semester om 30,6 miljoner kronor har en positiv påverkan på resultatet för perioden. Budget för semester-lönekostnader är oftast periodiserad i tolftedelar. Av den anledningen uppstår avvikelser mot respektive månads utfall. Budget för semesterlönekostnader är oftast periodiserad i tolfte-delar. Av den anledningen uppstår avvikelser mot respektive månads utfall.

Helårsprognosen är på ett överskott med 57,6 miljoner kronor vilket motsvarar 2,8 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent.

Diagram 6. Resultatutveckling 2014-2018, prognos 2019

22

Tabellen nedan visar en sammanfattning av ekonomiskt utfall för uppföljningsperioden samt helårsprognos för 2019. För mer detaljer, se driftredovisning under rubriken Finansiella rapporter.

Tabell 5. Resultat och prognos

Nämnderna redovisar ett överskott för perioden på totalt 60,4 miljoner kronor, inklusive kostnadsbokförd intjänad och uttagen semester. Nuvarande överskott kan främst förklaras av en semesterfordran om 30,6 miljoner kronor och att vissa kostnader kommer senare under året. Helårsprognosen för nämnderna är ett förväntat överskott med 4,9 miljoner kronor vilket är en förbättrad årsprognos jämfört med rapporten per sista maj. Överskottet beror på lägre kostnader än budgeterat för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden samt teknik- och fritidsnämnden. Övriga tre nämnder prognostiserar med en budget i balans.

Övriga kommungemensamma kostnader/intäkter redovisas ett överskott för perioden med totalt 7,9 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på ett förväntat underskott med 4,1 miljoner kronor och beror på att 8,4 miljoner kronor förväntas tas i anspråk av de medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet. Därtill bedöms inte exploateringsvinsterna komma upp i budgeterad nivå, bland annat till följd av att projekt avslutats i förtid då det visat sig att det krävs större åtgärder för infrastrukturen än vad som tidigare framkommit. Exploaterings-verksamhetens prognostiserade resultat på plus 2,2 miljoner blir därmed 2,8 miljoner kronor lägre än budget vid årets slut. Under 2019 täcks ovannämnda underskott till viss del av överskott inom andra områden. På grund av förskjutningar i tidplaner beräknas lokal-kostnader vid ny-, till- och ombyggnation bli 5,0 miljoner kronor lägre än budgeterat. Likaså bedöms inte budgeterade medel för löneprioriteringar användas fullt ut utan redovisa ett överskott med 1,9 miljoner kronor vid årets slut.

Skattenetto visar ett positivt resultat på 3,4 miljoner kronor för perioden. Enligt den senaste skatteprognosen som presenterades i augusti bedöms årets skatteintäkter bli 4,3 miljoner kronor högre än den skatteprognos som låg till grund för flerårsplan 2019-2021.

För finansnetto prognostiseras ett överskott med totalt 2,3 miljoner kronor. Överskottet beror på större överskottsutdelning från Kommuninvest än budgeterat samt återbetalning av kapital efter likvidation av kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (SKTM).

Resultat, miljontals kronorUtfall jan - aug 2019

Avvikelse mot budget aug 2019

Prognos utfall 2019

Årsbudget 2019

Avvikels mot budget 2019

Nämnderna -1 230,6 60,4 -1 935,3 -1 940,2 4,9Övriga kommungemensamma kostnader/intäkter 0,8 7,9 -17,7 -13,6 -4,1

Avskrivningar -44,8 0,0 -69,5 -69,5 0,0

Skattenetto 1 375,6 3,4 2 062,5 2 058,2 4,3

Finansnetto 7,5 2,5 8,6 6,3 2,3

Resultat 108,5 74,3 48,6 41,2 7,4Återföring medel från eget kapital, inkl balansenheter (nämnder) 1) 0,7 0,7 9,0 0,0 9,0

Resultat enligt god ekonomisk hushållning 1) 109,2 74,9 57,6 41,2 16,4

1) God ekonomisk hushållning enligt KS/2019:355. Enligt riktlinjerna justeras årets resultat med de kostnader som nyttjats av tidigare års avsättningar.

23

Tabell 6. Prognosförändring under året

Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling

Med nuvarande helårsprognos beräknas kommunens nettokostnader öka med 97,4 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det innebär en nettokostnadsökning med 5,1 procent, att jämföras med en prognostiserad skatteintäktsökning med 79,9 miljoner kronor motsvarande 4,0 procent.

Den skatteprognos som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i augusti innebar en något förbättrad prognos för 2019 vilket också medfört en något förbättrad skatteintäktutveckling. Nettokostnadsutvecklingen har dämpats något under året men det är ändå en relativt stor ökning i förhållande till flerårsplan 2019-2021. Orsaken till ökningen är att kostnaden för 2018 blev lägre än vad som budgeterades och prognostiserades. Enligt helårprognosen för 2019 beräknas kostnaderna i stort sett uppgå till budgeterad nivå, vilket innebär att kostnaderna förväntas öka mer i jämförelse med 2018 än vad som förutsattes i flerårsplanen för 2019-2021. Med hänsyn till nuvarande skatteprognos för de kommande åren behöver nettokostnadsutvecklingen dämpas ytterligare för att hantera framtida ekonomiska utmaningar.

Mar Apr Maj Aug

Kommunful lmäktige 0,0 0,0 0,1 0,1

Kommunstyrelsen 0,0 0,0 0,3 0,6

Mi l jö- o samhäl lsbyggn.nämnden 1,8 2,2 2,4 3,4

Teknik- och fri tidsnämnden 0,1 0,0 0,0 0,8

Kulturnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0

Socia lnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0

Barn- och utbi ldningsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa nämnderna 1,9 2,2 2,8 4,9

Övriga kommungemensamma kostnader/intäkter -14,6 -12,4 -11,9 -4,1

Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0

Skattenetto -2,3 -0,7 -0,7 4,3

Finansnetto 1,6 1,6 1,6 2,3

Resultat -13,4 -9,2 -8,2 7,4

Återföring medel från eget kapi ta l , inkl ba lansenheter (nä 13,4 11,4 11,0 9,0

Resultat enligt god ekonomisk hushållning 0,0 2,2 2,8 16,4

Prognosavvikelse, miljontals kronor

Avvikelse mot helårsbudget

24

Diagram 7. Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling

Nämndernas helårsprognos

Nämnderna prognostiserar tillsammans ett överskott med 4,9 miljoner kronor för 2019. Det är en förbättrad prognos jämfört med månadsrapporten per sista maj då prognosen var ett överskott med 2,8 miljoner kronor. Samtliga nämnder förväntas redovisa ett överskott eller en budget i balans vid årets slut.

Tabell 7. Nämndernas prognos

Kommunfullmäktige prognostiserar ett överskott med 0,1 miljoner kronor för året. Det prognostiserade överskottet beror till stora delar på lägre kostnader än förväntat för annonsering, tryck och utbildning.

Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott med totalt 0,6 miljoner kronor. Högre intäkter för markförsäljning och lägre kostnader till följd av föräldraledigheter, sjuk-skrivningar samt tillfälliga vakanser är huvudorsaker till det förväntade överskottet.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott med 3,4 miljoner kronor för året. Vakanta tjänster samt högre intäkter än budgeterat är de främsta orsakerna till det förväntade överskottet.

Teknik- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott med 0,8 miljoner kronor. Helårsprognosen för nämndens skattefinansierade verksamheter är ett överskott med 1,4 miljoner kronor. Överskottet beror till stora delar på tillfälligt vakanta tjänster samt att en buffertpost inte beräknas användas. Helårsprognosen för nämndens balansenheter är ett underskott med totalt 0,6 miljoner kronor. Inom fordonsverksamheten beror underskottet

Utfall och prognos, miljontals kronorUtfall jan - aug 2019

Avvikelse mot budget aug 2019

Prognos utfall 2019

Årsbudget 2019

Avvikels mot budget 2019

Kommunful lmäktige -4,1 0,2 -5,7 -5,8 0,1

Kommunstyrelsen -81,2 5,7 -129,6 -130,2 0,6

Mi l jö- o samhäl lsbyggn.nämnden -11,6 6,1 -23,3 -26,7 3,4

Teknik- och fri tidsnämnden -91,4 5,3 -140,4 -141,2 0,8

Kulturnämnden -28,3 0,9 -43,8 -43,8 0,0

Socia lnämnden -463,0 15,6 -717,8 -717,8 0,0

Barn- och utbi ldningsnämnden -551,2 26,6 -874,7 -874,7 0,0

Summa nämnderna -1 230,6 60,4 -1 935,3 -1 940,2 4,9

25

framför allt på höga service- och reparationskostnader. Vinterväghållningens underskott förklaras av högre kostnader för upptagning av sand samt snöröjning och bortforsling av snö i början av året. Dessa balansenheter har rätt att balansera sina resultat över åren enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS/2019:355.

Socialnämnden prognostiserar med en budget i balans. Högre kostnader än budgeterat förväntas för hemtjänsten och ekonomiskt bistånd. För att minska kostnaderna har olika åtgärder vidtagits. Bland annat ska överkapacitet av personal inom hemtjänsten hanteras genom förändrad personalplanering. Kostnaden för ekonomiskt bistånd förväntas minska genom förändrat arbetssätt i och med införandet av projekt FAS Ekonomiskt bistånd. Års-effekt av dessa åtgärder förväntas först kommande år. Under 2019 täcks befarat underskott av överskott inom andra områden samt av budgeterade reserver för volymökningar som inte nyttjas.

Barn- och utbildningsnämndens helårsprognos är en budget i balans. Det finns dock avvikelser på verksamhetsnivå. De kommunala grundskolorna prognostiserar ett större underskott vilket bland annat beror på att det fortfarande är eftersläpning i omställnings-kostnader för den nya skolorganisationen där vissa beslutade åtgärder inte bedöms kunna verkställas under innevarande verksamhetsår. Samtidigt är verksamheten svårplanerad vad gäller elevtal och antal elever med stora behov av stöd. På särskolan medför ökade elevtal ökade skolskjutskostnader. Thomasgymnasiet har färre elever än budgeterat på de teoretiska programmen. Befarade underskott inom grundskola, särskola och gymnasieverksamhet täcks av överskott inom andra områden.

Kulturnämnden prognostiserar ingen avvikelse mot budget för året. Nämnden redovisar per sista augusti ett underskott som beror på lägre intäkter och högre personalkostnader än budgeterat. Åtgärder har vidtagits och fått viss effekt men ytterligare åtgärder behöver genomföras för att klara årsprognosen.

Investeringar

Kommunens investeringsbudget 2019 uppgår till 62,4 miljoner kronor. Till och med augusti har investeringar genomförts till motsvarande 30,2 miljoner kronor.

Tabell 8. Investeringsredovisning med helårsprognos

Investeringsprognosen för 2019 visar ett utfall på 63,8 miljoner kronor, vilket är inom ramen för årets budget samt av kommunfullmäktige godkänd överförd budget från 2018 motsvar-ande 15,6 miljoner kronor. Investeringar, där medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet används, beräknas uppgå till 3,0 miljoner kronor vid året slut. Det handlar om IT- och digitaliseringsinvesteringar som exempelvis investeringar i WIFI i kommunhuset,

Investeringar, miljontals kronorHelår

BudgetJan-aug

Utfall

Helår Prognos

UtfallTotal

Budget

Total Prognos

Utfall

Total Prognos

Avvikelse

Kommunful lmäktige 0,0 -0,1 -0,1 -0,2 -0,1 0,1

Kommunstyrelse -17,5 -4,5 -10,5 -117,8 -107,7 10,1

Barn- och utbi ldningsnämnd -10,0 -2,1 -10,9 -11,5 -11,5 0,0

Socia lnämnd -3,0 -0,8 -3,3 -4,3 -4,0 0,3

Kulturnämnd -2,5 -0,7 -2,8 -4,5 -4,5 0,0

Mi l jö- och samhäl lsbyggnadsnämnd -1,3 0,0 -1,6 -2,4 -2,4 0,0

Teknik- och fri tidsnämnd -28,1 -20,6 -34,5 -58,6 -54,9 3,7

Summa investeringar exkl öronmärkta medel -62,4 -28,8 -63,8 -199,3 -185,1 14,2

Nyttjat från öronmärkta medel i eget kapi ta l 0,0 -1,4 -3,0 0,0 -5,7 -5,7

Summa investeringar -62,4 -30,2 -66,8 -199,3 -190,7 8,6

1) Utfall till om med rapportmånad/Prognos till och med 2019

Årets investeringar 2019 Sedan projektens start1)

26

digitala nämndmöten, implementering av robotisering och utveckling av ledningsinformationssystemet LIS.

Självfinansieringsgraden prognostiseras till 100 %. De största investeringarna beräknas ske inom teknik- och fritidsnämnden med 35 miljoner kronor, varav cirka 16 miljoner kronor i anläggningar. Investeringsredovisning med utfall och prognos redovisas under rubriken Finansiella rapporter.

Diagram 8. Självfinansieringsgrad av kommunens investeringar

Exploateringar

Under 2019 har exploateringsverksamheten genererat inkomster om 49,2 miljoner kronor och utgifter om 35,0 miljoner kronor.

Inkomster under året kommer från försäljningar av bostadsmark och exploateringsbidrag inom exploateringsprojekten Bresshammar 1:1 (11,4 miljoner kronor), Norra Finninge (14,4 miljoner kronor) och Gorsinge 1:1 Gorsingeskogen (23,3 miljoner kronor).

Utgifter för utbyggnad av allmänna anläggningar har under perioden till störst del belastat projekten; Bresshammar 1:1 (9,1 miljoner kronor) och Gorsinge 1:1 (18,6 miljoner kronor). Inom projektet Resecentrum har kommunen köpt ytterligare en bostadsfastighet (4,3 miljoner kronor) och kommunen äger nu 9 fastigheter i anslutning till resecentrum.

Tabell 9. Exploateringar

Prognosen för både inkomster och utgifter under året är något lägre än vad som har budgeterats. Det är svårt att förutse när i tiden både inkomster och utgifter faller ut i större pågående exploateringsprojekt. Resultatprognosen för exploateringsvinsterna 2019 beräknas till 2,2 miljoner kronor men är osäker då lagändringar gällande intäkter för exploaterings-verksamheten kan komma att påverka resultatet för året. En översyn av varje enskilt projekt och eventuella konsekvenser har påbörjats.

63%

100% 100% 100% 100% 100%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

0

20

40

60

80

100

120

Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos2019

Milj

oner

kro

nor

Självfinansieringsgrad kommunens investeringar

Kommunens nettoinvestering

Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar*, %

Exploateringar, miljontals kronorUtfall 2018

Utfall jan-aug

Budget2019

Prognos 2019

Inkomster 37,7 49,2 60,4 57,0Utgi fter -63,2 -35,0 -51,9 -48,0Netto -25,4 14,2 8,5 9,0

Resultat 0,1 0,0 5,0 2,2

27

Exploateringsvinsterna bedöms inte komma upp i budgeterad nivå om 5 miljoner kronor, bland annat till följd av att ett projekt, Vannesta 1:21, troligtvis kommer att avslutas i förtid med förlust. Anledningen är större infrastrukturkostnader än vad som tidigare framkommit. Även för projektet Sidöparken blir det förändrade intäkter, då försäljningen av villatomter skjutits på framtiden.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Det visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive lån. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period utvecklas i positiv riktning. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuld-sättningsgrad och därigenom ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden.

Diagram 9. Soliditet

Strängnäs kommunkoncerns soliditet inklusive pensionsåtagande beräknas uppgå till 11,4 procent vid årets slut vilket är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med årsbokslutet 2018. Soliditeten är dock fortsatt låg i jämförelse med likvärdiga kommunkoncerner (30 000-49 999 invånare) vilket 2018 låg på 23,9 procent.

Ränte- och finansieringsrisk

Kommunens riktlinjer för finansförvaltning anger hur finansiella risker ska begränsas och hanteras. Med ränterisk avses risken att en förändring av marknadsräntorna påverkar ränte-nettot negativt. Enligt kommunstyrelsens riktlinjer för finansförvaltning ska den genom-snittliga räntebindningstiden ligga inom intervallet 2 - 6 år och maximalt 50 procent av skuldportföljen ska ligga till förfall inom ett år. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 3,79 år vilket är en ökning med 0,23 år jämfört med föregående år (2018: 3,56 år). Andelen förfall inom ett år är 33 procent. Snitträntan har ökat något och är nu 1,66 procent (2018: 1,58 procent). På kort sikt innebär en procents ökning av marknadsräntorna att koncernens räntekostnader ökar med cirka 6,5 miljoner kronor.

Med finansieringsrisk menas risken för att inte kunna refinansiera lån eller ta upp ny finansiering när behov uppstår. Enligt riktlinjerna får maximalt 50 procent av lånestocken förfalla inom ett år och kapitalbindningen får inte understiga 2 år. Andel kapitalförfall inom 1 år är 35 procent och den genomsnittliga kapitalbindningstiden uppgår till 1,76 år (2018:1,92 år). Förlängningar av lån är planerat till oktober för att uppfylla policy.

28

Låneskuld

Kommunens och de kommunala bolagens lånebehov tillgodoses till största delen av upp-låning via kommunens internbank. Koncernens samlade låneskuld uppgår till 2,5 miljarder kronor varav 2,3 miljarder kronor upplånas genom internbanken. Kommunen har vidare-utlånat allt till bolagen. Koncernens lån hos banker och kreditinstitut beräknas under 2019 öka med 19 miljoner kronor.

SFAB:s låneskuld avser lån för kommunens verksamhetsfastigheter och har effekt på kommunens hyreskostnader, det vill säga de finansieras indirekt av skattemedel. SFAB har amorterat 30 miljoner kronor under året. För SBAB beräknas låneskulden bli oförändrad i år. Prognosen för SEVAB är att låneskulden ökar med 49 miljoner kronor till följd av invester-ingar.

Låneskulden per invånare beräknas fortsätta minska under 2019. Under en femårsperiod kommer skulden då ha minskat med drygt 8 tusen kronor per invånare varav 5 tusen kronor härrör från den skattefinansierade verksamheten.

Tabell 10. Låneskuld, kronor per invånare

Låneskuld per invånare, krUtfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Prognos 2019

Anta l invånare 31 december 34 102 34 609 35 045 35 761 36 300Skattefinansierad verksamhet 28 503 26 640 25 453 24 384 23 196Kommunkoncernen tota l t 78 019 76 772 74 533 70 272 69 752

29

Finansiella rapporter

RESULTATRÄKNING (tkr) Not Koncern Koncern Kommun KommunJan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018

Verksamhetens intäkter 1 547 549 555 098 236 674 249 010Verksamhetens kostnader 2 -1 620 341 -1 601 530 -1 466 496 -1 457 803Avskrivningar 3 -127 107 -119 500 -44 761 -39 924Verksamhetens nettokostnader -1 199 899 -1 165 933 -1 274 582 -1 248 717

Skatteintäkter 4 1 191 574 1 156 790 1 191 574 1 156 790Generel la s tatsbidrag och utjämning 5 183 985 158 781 183 985 158 781Delsumma skatteintäkter 1 375 559 1 315 571 1 375 559 1 315 571

Verksamhetens resultat 175 659 149 638 100 977 66 855

Finans iel la intäkter 6 9 831 10 246 38 897 52 044Finans iel la kostnader 7 -30 887 -41 403 -31 348 -41 707Delsumma finansnetto -21 056 -31 157 7 549 10 337

Resultat efter finansiella poster 154 604 118 481 108 526 77 192

Extraordinära poster 8 0 0 0 0Skatt 9 0 0 0 0Årets resultat 10 154 604 118 481 108 526 77 192

KASSAFLÖDESANALYS (tkr) Koncern Koncern Kommun KommunJan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018

Den löpande verksamhetenÅrets resul tat 154 604 118 481 108 526 77 192Justering för ej l i kvidi tetspåverkande poster 11 148 824 132 016 65 316 52 439Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 303 428 250 497 173 842 129 631Ökning (-)/minskning (+) av kortfri s tiga fordringar 17 8 088 40 845 17 315 17 949Ökning (+)/minskning (-) av kortfri s tiga skulder 23 -81 242 -74 061 -74 163 -80 533Ökning (-)/minskning (+) av exploateringsti l lgångar 16 14 227 -11 333 14 227 -11 333Ökning (-)/minskning (+) av förråd - 586 -596 - -Medel från den löpande verksamheten 245 087 205 352 131 221 55 713

InvesteringsverksamhetenInvesteringar i anläggningsti l lgångar 12-14 -167 937 -148 685 -31 836 -34 845Avyttrade och utrangerade anläggningsti l lgångar 12-14 14 754 1 683 1 682 1 683Investering i finans iel la anläggningsti l lgångar 15 0 -176 0 0Avyttrade finans iel la ti l lgångar 15 1 744 0 1 744 0Utbeta lning av bidrag ti l l s tatl ig infrastruktur 15 0 0 0 0Omklass i fi cering av exploateringsti l lgångar 16 0 0 0 0Medel från investeringsverksamheten -151 439 -147 178 -28 410 -33 162

FinansieringsverksamhetenNyupptagna lån 22 0 0 0 0Amortering 22 -106 000 0 -6 000 0Utlåning ti l l koncernbolag 22 - - -24 000 -20 000Amortering från koncernbolag 22 - - 30 000 0Kostnadsersättning och investeringsbidrag 22 -5 699 -4 268 -5 699 -4 268Förändring koncernkonto 22 0 0 -114 893 53 048Ökning (-)/minskning (+) av långfri s tiga fordringar 15 1 775 -849 1 110 1 110Återbeta ld utlåning 15 0 0 0 0Medel från finansieringsverksamheten -109 923 -5 117 -119 481 29 890

Årets kassaflöde -16 277 53 057 -16 670 52 441Likvida medel vid årets början 286 854 336 383 286 829 334 759Likvida medel vid årets s lut 270 578 389 440 270 159 387 200

30

BALANSRÄKNING (tkr) Not Koncern Koncern Kommun Kommun2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31

Tillgångar

AnläggningstillgångarImmateriel la anläggningsti l lgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 3 708 2 928 594 0Materiel la anläggningsti l lgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 13 3 962 176 3 870 880 796 415 751 827 Maskiner och inventarier 14 107 892 111 382 77 329 79 175Finans iel la anläggningsti l lgångar Finansiella anläggningstillgångar 15 65 008 84 420 2 455 528 2 464 954Summa anläggningstillgångar 4 138 784 4 069 610 3 329 866 3 295 956

Bidrag till infrastruktur 16 30 538 32 203 30 538 32 203

OmsättningstillgångarExploateringsti l lgångar 17 115 712 110 146 115 712 110 146Förråd, mm - 10 366 9 239 - -Fordringar 18 255 761 211 530 160 167 152 242Kassa och bank 19 270 578 389 440 270 159 387 200Summa omsättningstillgångar 652 417 720 355 546 038 649 589

Summa tillgångar 4 821 739 4 822 168 3 906 442 3 977 748

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 20Årets resul tat 154 604 118 481 108 526 77 192Övrigt eget kapi ta l 989 304 898 931 677 382 626 563Summa eget kapital 1 143 908 1 017 412 785 908 703 755

AvsättningarAvsatt ti l l pens ioner 21 269 870 247 844 269 403 247 334Andra avsättningar 22 103 849 101 042 0 0Summa avsättningar 373 719 348 886 269 403 247 334

SkulderLångfri s tiga skulder 23 2 652 843 2 807 660 2 480 176 2 642 573Kortfri s tiga skulder 24 651 269 648 210 370 955 384 087Summa skulder 3 304 112 3 455 870 2 851 131 3 026 660

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 821 739 4 822 168 3 906 442 3 977 748

Ansvarsförbindelser (tkr)Pens ionsförpl iktelser 25 529 155 542 819 529 155 542 819Borgensåtaganden 26 3 934 4 244 238 958 361 074Operationel la leas ingavta l 27 12 505 7 680 4 936 7 680Hyresavta l för verksamhets fastigheter 28 336 054 396 400 552 396 608 437Summa ansvarsförbindelser 881 648 951 143 1 325 445 1 520 010

31

NOTERResultaträkning (tkr)

Koncern Koncern Kommun Kommun1. Verksamhetens intäkter Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Avgi fter 52 691 48 498 52 586 48 771VA och avfa l l savgi fter 98 442 103 578 0 0Hyror och arrenden 101 053 97 560 29 634 30 151Elnät och energi försä l jning 132 525 130 578 0 0Statl iga bidrag och övriga bidrag 122 466 130 733 122 466 130 733Exploaterings intäkter 0 0 0 0Övriga intäkter 40 371 44 150 31 989 39 356 därav jämförelsestörande poster 0 0 0 0Summa verksamhetens intäkter 547 549 555 098 236 674 249 010

2. Verksamhetens kostnader Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Personalkostnader -830 284 -827 118 -798 310 -795 456 därav jämförelsestörande poster 0 0 0 0Köp av huvudverksamhet -307 598 -306 529 -307 598 -306 529Lämnade bidrag -72 464 -68 238 -72 464 -68 238Lokalkostnader -66 548 -64 820 -174 170 -173 526Materia l , tjänster o övr kostnader -343 447 -334 826 -113 954 -114 055Summa verksamhetens kostnader -1 620 341 -1 601 530 -1 466 496 -1 457 803

3. Avskrivningar och nedskrivningar Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Avskrivning immateriel la anläggningsti l lgångar -175 -1 391 -175 0Avskrivning maskiner och inventarier -18 214 -16 134 -16 182 -14 003Avskrivning byggnader och anläggningar -108 717 -101 975 -28 403 -25 921Summa avskrivningar och nedskrivningar -127 107 -119 500 -44 761 -39 924

4. Skatteintäkter Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Prel iminär kommunalskatt 1 201 981 1 161 256 1 201 981 1 161 256Prel iminär s lutavräkning innevarande år -11 945 23 -11 945 23Slutavräkningsdi fferens föregående år 1 537 -4 489 1 537 -4 489Summa skatteintäkter 1 191 574 1 156 790 1 191 574 1 156 790

5. Generella statsbidrag och utjämning Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Inkomstutjämning 149 604 129 872 149 604 129 872Kostnadsutjämning -14 723 -6 615 -14 723 -6 615Stukturbidrag 0 0 0 0LSS utjämning -21 662 -22 335 -21 662 -22 335Regleringsavgi ft/bidrag 16 675 3 664 16 675 3 664Kommunal fas tighetsavgi ft 48 825 47 021 48 825 47 021Generel la bidrag från s taten 5 265 7 173 5 265 7 173Summa generella statsbidrag och utjämning 183 985 158 781 183 985 158 781

6. Finansiella intäkter Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Utdelning på aktier och andelar 6 490 6 603 4 270 6 599Andel i intresseföretags resul tat 1 576 2 480 - -Ränteintäkter 725 238 28 568 39 743Övriga finans iel la intäkter 1 040 925 6 059 5 702Summa finansiella intäkter 9 831 10 246 38 897 52 044

7. Finansiella kostnader Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Räntekostnader -27 919 -36 752 -28 009 -39 250Ränta på pens ionsavsättningar -3 135 -2 194 -3 135 -2 194Övriga finans iel la kostnader 167 -2 457 -204 -263Summa finansiella kostnader -30 887 -41 403 -31 348 -41 707

32

NOTERResultaträkning (tkr)

Koncern Koncern Kommun Kommun8. Extraordinära intäkter och kostnader Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Extraordinära intäkter 0 0 0 0Extraordinära kostnader 0 0 0 0Summa extraordinär intäkter och kostnader 0 0 0 0

9. Skatt Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Strängnäs Kommun 0 0 - -SEVAB Strängnäs Energi AB 0 0 - -Strängnäs Fastighets AB 0 0 - -Summa skatt 0 0 - -

10. Årets resultat Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Strängnäs Kommun 108 526 77 192 108 526 77 192SEVAB Strängnäs Energi AB 20 827 23 599 - -Strängnäs Fastighets AB 25 252 19 082 - -El imineringar koncerninterna poster 0 -1 391 - -Summa årets resultat 154 604 118 482 108 526 77 192

Utredning av balanskravetÅrets resultat 1) 154 604 118 481 108 526 77 192Procent av skattenetto 7,9% 5,9%

Real i sationsvinster - - -2 100 -7 312Justering rea l i s tationsvinster - - 0 7 312Årets resultat efter balanskravsjustering - - 106 426 77 192Resul tatutjämningsreserv - - 0 0Balanskravsresultat - - 106 426 77 192Procent av skattenetto - - 7,7% 5,9%

Kassaflödesanalys

11. Justering för ej likvidpåverkande poster Jan-aug 2019 Jan-aug 2018 Jan-aug 2019 Jan-aug 2018Årets av- och nedskrivningar 127 107 119 500 44 761 39 924Förändring pens ionsavsättning 20 555 12 516 20 555 12 515Förändring övriga avsättningar 1 0 0 0Uppskrivnings fond 1 161Summa 148 824 132 016 65 316 52 439

Balansräkning (tkr)

12. Immateriella anläggningstillgångar 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående anskaffningsvärde 24 742 23 526 2 146 1 355Årets nyanskaffningar 816 360 0 0Försä l jning/utrangering -462 0 0 0Summa utgående anskaffningsvärde 25 096 23 886 2 146 1 355

Ingående ackumulerade avskrivningar -21 675 -19 566 -1 377 -1 355Försä l jning/utrangeringar 462 0 0 0Årets avskrivningar -175 -1 391 -175 0Summa utgående ackumulerade avskrivningar -21 388 -20 957 -1 552 -1 355Summa immateriella anläggningstillgångar 3 708 2 928 594 0

33

NOTERBalansräkning (tkr)

Koncern Koncern Kommun Kommun13. Mark, byggnader och tekniska anläggningar inkl pågeånde arbeten 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående anskaffningsvärde 5 567 817 5 345 269 1 139 662 1 067 315Årets nyanskaffningar 95 404 9 154 0 0Försä l jning/utrangering -12 851 -8 055 0 -2 981Summa utgående anskaffningsvärde 5 650 370 5 346 368 1 139 662 1 064 334

Ingående ackumulerade avskrivningar -1 771 456 -1 615 657 -352 158 -312 953Försä l jning/utrangeringar 0 6 372 0 1 298Årets avskrivningar -108 717 -101 975 -28 403 -25 921Summa utgående ackumulerade avskrivningar -1 880 173 -1 711 260 -380 561 -337 576Pågående anläggningar 191 980 235 772 37 315 25 069Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 962 176 3 870 880 796 415 751 827Specifikation per bolagSträngnäs Kommun 796 415 751 827 796 415 751 827SEVAB Strängnäs Energi AB 138 430 1 612 989 - -Strängnäs Fastighets AB 1 498 181 1 509 014 - -Koncernel iminering -114 377 -2 950Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 318 649 3 870 880 796 415 751 827

14. Maskiner och inventarier 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående anskaffningsvärde 388 633 359 075 305 717 277 817Årets nyanskaffningar 2 389 1 061 0 0Försä l jning/utrangering -10 163 0 -50 0Summa utgående maskiner och inventarier 380 859 360 136 305 667 277 817

Ingående ackumulerade avskrivningar -265 326 -246 220 -214 519 -198 238Försä l jning/utrangeringar 8 260 0 50Årets avskrivningar -18 214 -16 134 -16 182 -14 003Summa utgående ackumulerade avskrivningar -275 280 -262 354 -230 651 -212 241Pågående maskiner och inventarier 2 313 13 600 2 313 13 599Summa maskiner och inventarier 107 892 111 382 77 329 79 175

15. Finansiella anläggningstillgångar 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Aktier och andelar:SEVAB Strängnäs Energi AB - - 39 001 39 001Strängnäs Fastighets AB - - 100 000 100 000Eski l s tuna Strängnäs Energi och Mi l jö 2) 4 401 4 969Eski l s tuna El försä l jning AB 2) 4 557 4 123Inera AB 43 43 43 43Sörmlands kol lektivtrafikmyndighet 0 1 744 0 1 744SKL Kommentus AB 2 2 2 2Sörmlands turismutveckl ing AB 6 6 6 6Energikontoret i Mälardalen AB 30 30 30 30Kommuninvest ekonomiska förening 3) 16 174 30 490 16 174 30 490Bostadsrätter 760 760 760 760HBV 80 80Fibra 341 341Summa aktier och andelar 26 394 42 588 156 016 172 076Utlåning via internbankenSEVAB Strängnäs Energi AB - - 917 000 893 000Strängnäs Bostads AB - - 405 000 490 000Strängnäs Fastighets AB - - 842 000 872 000Koncernkonto SEVAB - - 98 583 0Koncernkonto SBAB - - 0 0Summa utlåning via internbanken - - 2 262 583 2 255 000

34

NOTERBalansräkning (tkr)

Koncern Koncern Kommun KommunLångfristiga fordringar 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Riksbyggen BRF Sidensvansen 31 029 31 979 31 029 31 979Förlags lån Kommuninvest 5 900 5 900 5 900 5 900Övriga långfri s tiga fodringar 1 686 3 954 0 0Summa långfristiga fordringar 38 614 41 832 36 929 37 878

Summa finansiella anläggningstillgångar 65 008 84 420 2 455 528 2 464 954

16. Bidrag till infrastuktur 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Medfinans iering Ci tybanan 30 538 32 203 30 538 32 203Summabidrag till infrastruktur 30 538 32 203 30 538 32 203

17. Exploateringar 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående värde 129 939 98 813 129 939 98 813Årets inkomster -49 192 -23 592 -49 192 -23 592Årets utgi fter 34 965 34 925 34 965 34 925Aktiveringar 0 0 0 0Skuldförd gatukostnadsersättning 0 0 0 0Vinster 0 0 0 0Förluster 0 0 0 0Summa exploateringar 115 712 110 146 115 712 110 146

18. Fordringar 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Kundfordringar 63 147 35 150 23 111 6 463Fordringar hos s taten 83 516 75 208 75 262 69 913Uppl intäkter, förutbet kostnader 101 233 96 663 61 263 75 502Övriga fordringar 7 865 4 509 532 363Summa fordringar 255 761 211 530 160 167 152 242

19. Kassa och bank 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Koncernkonto 3) 269 287 387 006 269 287 387 006Övriga l ikvidkonton 1 291 2 434 872 194Summa kassa och bank 270 578 389 440 270 159 387 200

20. Eget kapital 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående eget kapi ta l 988 143 898 930 677 382 626 563Uppskrivnings fond 1 161 - 0 0Årets resul tat 154 604 118 481 108 526 77 192Summa eget kapital 1 143 908 1 017 411 785 908 703 755

Strängnäs kommun 785 908 703 754 785 908 703 755SEVAB Strängnäs Energi AB 229 714 201 499 - -Strängnäs Fastighet AB 270 240 253 415 - -El iminering koncerninterna poster -141 954 -141 255 - -Summa eget kapital 1 143 908 1 017 412 785 908 703 755varav resultatutjämningsreserv 0 0Soliditet (Inkl pensionsåtaganden) 12,7% 9,8% 6,6% 4,0%

2) Förändringen redovisas som finansiell intäkt i koncernen, se not 6.3) Andelskapitalet avser from 2018 ursprungligt insatskapital och särskild insats.

35

NOTERBalansräkning (tkr)

Koncern Koncern Kommun Kommunvarav öronmärkt eget kapital: 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Balansenhet - Måltidsverksamheten - - -1 862 -3 139Balansenhet - Säkerhets fond - - 665 478Balansenhet - Fordonsverksamheten - - 1 725 1 436Balansenhet - Vinterväghål lnings fond - - 966 1 024Strängäs utveckl ingsarena - - 938 938Översiktsplan - - 1 145 1 145Arbetsmarknadsfond - - 0 0Projektmedel - - 360 360Utveckl ings fond - - 6 355 6 355Digi ta l i sering - - 8 082 13 202Atraktiv arbetsgivare - - 2 495 4 303Tidiga insatser barn och elever - - 940 1 493Långs iktig ekonomisk planering - - 818 1 624Skols truktur för en inkluderande lärmi l jö, SUFIL - - 510 1 102Ökat bostadsbygggande, byggbonus - - 16 195 8 492Ti l l fä l l igt kommunbidrag 2018, ensamkommande - - 259 0Ti l l fä l l igt kommunbidrag 2018, extratjänster - - 1 249 0Nya öronmärkningar, enl bes lut - - 0 0Summa - - 40 840 38 813% av innevarande års skattenetto 3,0% 3,0%

21. Avsatt till pensioner 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående avsättning 172 815 158 829 172 348 158 319Pens ionsutbeta lningar -3 983 -3 786 -3 983 -3 786Nyintjänad pens ion 15 273 10 626 15 273 10 626Ränte- och basbeloppsuppräkningar 3 965 1 116 3 965 1 116Förändring löneskatt 4 013 2 443 4 013 2 443Övrigt 1 287 2 116 1 287 2 116Delsumma 193 370 171 344 192 903 170 834Pens ionsfond (inkl . löneskatt) 76 500 76 500 76 500 76 500Summa avsatt till pensioner 269 870 247 844 269 403 247 334Anta l vi ss tids förordnanden 3 4Aktual i seringsgrad, % 97,0 97,0

22. Andra avsättningar 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Avsättning Ci tybanan 0 0 0 0Latent skatt 79 652 76 845 0 0Övriga avsättningar 24 197 24 197 0 0Summa 103 849 101 042 0 0

23. Långfristiga skulder 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Koncernkonto 5) 0 0Skulder ti l l banker/kredi tinsti tut 2 188 890 2 255 000 2 164 000 2 255 000

2 188 890 2 255 000 2 164 000 2 255 000Koncernkto SEVAB Strängnäs Energi - - 0 17 224Koncernkto Strängnäs Bostads AB - - 36 457 23 251Koncernkto Strängnäs Fastighet AB - - 19 066 137 451Summa koncernkonto 2 188 890 2 255 000 2 219 523 2 432 926

36

NOTERBalansräkning (tkr)

Koncern Koncern Kommun KommunDärav förmedlade lån ti l l kommunens bolag 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31SEVAB Strängnäs Energi AB - - -917 000 -893 000Strängnäs Bostads AB - - -405 000 -490 000Strängnäs Fastighets AB - - -842 000 -872 000Summa - - -2 164 000 -2 255 000Kommunens andel långfr. skulder - - 0 0

3) KoncernkontofördelningSträngnäs Kommun - - -312 347 -209 080SEVAB Strängnäs Energi AB - - 98 583 -17 224Strängnäs Fastighets AB - - -19 066 -137 451Strängnäs Bostads AB - - -36 457 -23 251Summa koncernkonto - - -269 287 -387 006

Förutbetalda intäkter som regleras över flera årKostnadsersättningar och investeringsbidrag 260 653 209 647 260 653 209 647Övriga långfristiga skulderFinans iel l leas ing 203 300 343 013 0 0Summa långfristiga skulder 2 652 843 2 807 660 2 480 176 2 642 573

24. Kortfristiga skulder 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Kortfri s tiga skulder ti l l banker och kredi tinsti tut 5 062 4 853 0 0Leverantörsskulder 85 971 67 464 58 498 43 070Personalens skatter och avgi fter 42 894 44 349 41 312 42 877Skulder ti l l s taten 41 163 40 752 41 163 40 752Upplupna pens ionskostnader 43 780 44 815 43 780 44 815Upplupna personalkostnader 64 165 72 288 62 088 70 031Uppl kostnader, förutbet intäkter 319 045 326 849 123 973 142 388Övriga kortfri s tiga skulder 49 189 46 839 142 154Summa kortfristiga skulder 651 269 648 210 370 955 384 087

Ansvarsförbindelser (tkr)Koncern Koncern Kommun Kommun

25. Pensionsförpliktelser 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Ingående pens ionsförpl iktelse 608 100 613 927 608 100 613 927varav avsättning 76 500 76 500 76 500 76 500Pens ionsutbeta lningar -18 697 -18 586 -18 697 -18 586Nyintjänad pens ion 198 10 085 198 10 085Ränte- och basbeloppsuppräkningar 14 174 1 894 14 174 1 894Förändring löneskatt -477 1 053 -477 1 053Övrigt 2 357 10 946 2 357 10 946Utgående pensionsförpliktelse 605 655 619 319 605 655 619 319varav avsättning 76 500 76 500 76 500 76 500Summa pensionsförpliktelser 529 155 542 819 529 155 542 819Antal visstidsförordnanden 5 6 5 6

37

NOTERAnsvarsförbindelser (tkr)

Koncern Koncern Kommun Kommun26. Borgensåtaganden 4) 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31Kraftvärmeverk/SEVAB 0 0 235 651 357 411Föreningar 2 700 2 900 2 700 2 900Egnahemsägare och bostadsrätts innehavare av bostadsfinans ierin 140 253 140 253Fastigo 627 581Pens ionsåtagande/SEVAB 467 510 467 510Summa 3 934 4 244 238 958 361 074

27. Operationella leasingavtal 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31förfa l ler inom ett år, 3 959 4 827 2 445 4 827senare än ett år men inom fem år, 8 546 2 853 2 491 2 853senare än fem år 0 0 0 0Summa 12 505 7 680 4 936 7 680Betalda leasingavgifter (uppgift saknas för jämförelseå koncern) 12 290 - 2 530 2 305

28. Hyresavtal för verksamhetsfastigheter 2019-08-31 2018-08-31 2019-08-31 2018-08-31förfa l ler inom ett år, 86 136 85 773 230 764 223 331senare än ett år men inom fem år, 249 918 259 627 321 632 334 106senare än fem år 0 51 000 0 51 000Summa 336 054 396 400 552 396 608 437

4) Strängnäs kommun har 2007-02-26, KF paragraf 39 , ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB’s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner som per 2019-06-30 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mel lan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande ti ll s torleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Strängnäs Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noterasatt per 2019-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige ABs totala förpliktelser till 457.518.224.647 kr och tota la tillgångar till 455.142.673.043 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2.494.945.954 kr och andelen av de totala ti l lgångarna uppgick till 2.488.334.976 kr.

38

Driftredovisning (tkr)Utfall 2018

jan-augUtfall jan - aug 2019

Budget jan - aug 2019

Avvikelse jan - aug

2019 Utfall 2018Prognos

2019Budget

2019

Prognos- avvikelse

helår 2019

Kommunfullmäktige -2 632 -4 065 -4 240 174 -5 028 -5 740 -5 840 100Kommunstyrelsen -80 870 -81 162 -86 836 5 675 -132 090 -129 591 -130 191 600Miljö- o samhällsbyggn.nämnden -9 638 -11 621 -17 769 6 147 -17 313 -23 283 -26 683 3 400Teknik- och fritidsnämnden -90 424 -91 380 -96 692 5 312 -134 176 -140 403 -141 203 800Kulturnämnden -29 586 -28 262 -29 154 892 -44 247 -43 814 -43 814 0

Socialnämnden -465 600 -462 962 -478 585 15 623 -704 634 -717 836 -717 836 0

Barn- och utbildningsnämnden -537 245 -551 180 -577 778 26 597 -841 191 -874 655 -874 655 0

Summa nämnderna -1 215 993 -1 230 633 -1 291 054 60 421 -1 878 679 -1 935 322 -1 940 222 4 900

Interna räntor och avskrivningar 39 617 43 581 43 580 1 62 101 64 449 64 759 -310

Pensioner, arbetsgivaravgifter -38 727 -44 415 -35 635 -8 779 -54 341 -53 500 -53 500 0

Exploateringar vinst/förlust 6 187 0 1 -1 6 276 2 200 5 000 -2 800

Hyresbudget ny- till o ombyggnad 0 0 0 0 0 -2 600 -7 600 5 000Övr. kommungemensamma kostnader 2 823 1 553 963 589 4 483 1 767 1 457 310Resurs- och reservmedel 0 -172 -19 001 18 829 0 -26 334 -28 234 1 900Ianspråktagna medel från eget kapital -4 895 -2 863 -2 863 -9 300 -8 416 0 -8 416Internt återförda intäkter/kostnader 2 194 3 128 3 000 128 3 281 4 715 4 500 215

Summa övriga kommungemensamma kostnader 7 200 812 -7 092 7 905 12 500 -17 719 -13 618 -4 101

Summa verksamheternas intäkter/kostnader -1 208 793 -1 229 821 -1 298 146 68 325 -1 866 178 -1 953 041 -1 953 840 799Avskrivningar -39 924 -44 761 -44 759 -2 -63 242 -69 460 -69 460 0Skattenetto 1 315 571 1 375 559 1 372 134 3 425 1 982 609 2 062 484 2 058 200 4 284Finansnetto 10 337 7 549 5 033 2 516 11 947 8 585 6 300 2 285

Resultat 77 191 108 525 34 261 74 264 65 136 48 568 41 200 7 368Återföring medel från eget kapital, inkl balansenheter (nämnder) 1) 6 958 684 0 684 9 995 9 016 0 9 016

Resultat enligt god ekonomisk hushållning 1) 84 150 109 209 34 261 74 948 75 131 57 584 41 200 16 3841) God ekonomisk hushållning enligt KS/2019:355. Enligt riktlinjerna justeras årets resultat med de kostnader som nyttjats av tidigare års avsättningar.

Verksamhetens intäkter 249 010 236 675 251 333 -14 659 390 461 355 012 377 000 -21 988

Verksamhetens kostnader -1 457 803 -1 466 496 -1 549 480 82 985 -2 256 638 -2 308 053 -2 330 840 22 787

Avskrivningar -39 924 -44 761 -44 759 -2 -63 242 -69 460 -69 460 0

Verksamhetens nettokostnader -1 248 717 -1 274 582 -1 342 906 68 324 -1 929 419 -2 022 501 -2 023 300 799

Skatteintäkter 1 156 793 1 191 574 1 189 140 2 433 1 734 679 1 786 592 1 783 711 2 881

Generella statsbidrag och utjämning 158 778 183 985 182 993 993 247 930 275 892 274 489 1 403

Finansiella intäkter 52 044 38 896 40 509 -1 613 68 978 55 671 59 513 -3 842

Finansiella kostnader -41 707 -31 348 -35 475 4 127 -57 031 -47 086 -53 213 6 127

Delsumma skatteintäkter och finansnetto 1 325 908 1 383 108 1 377 167 5 941 1 994 556 2 071 069 2 064 500 6 569

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0

Skatt 0 0 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 77 191 108 525 34 261 74 264 65 137 48 568 41 200 7 368

Resultaträkning (tkr)Utfall jan - aug 2019

Budget jan - aug 2019

Avvikelse jan - aug

2019 Utfall 2018Prognos

2019Budget

2019

Prognos- avvikelse

helår 2019Utfall 2018

jan-aug

39

HelårBudget

Jan-aug Utfall

Jan-augAvvikelse

Helår Prognos

Utfall

Helår Prognos

AvvikelseTotal

Budget TotaltUtfall

Total Avvikelse

Total Prognos

Utfall

Total Prognos

Avvikelse

Kommunful lmäktige 0 -91 -91 -91 -91 -150 -91 59 -91 59

Kommunstyrelse -17 500 -4 479 13 021 -10 511 6 989 -117 806 -101 651 16 155 -107 682 10 123

Barn- och utbi ldningsnämnd -10 000 -2 098 7 902 -10 891 -891 -11 523 -2 729 8 793 -11 522 0

Socia lnämnd -3 000 -835 2 165 -3 348 -348 -4 340 -1 487 2 853 -4 000 340Kulturnämnd -2 500 -673 1 827 -2 793 -293 -4 500 -2 380 2 120 -4 500 0

Mi l jö- och samhäl lsbyggnadsnämnd -1 300 0 1 300 -1 600 -300 -2 395 -795 1 600 -2 395 0

Teknik- och fri tidsnämnd -28 100 -20 594 7 506 -34 534 -6 434 -58 601 -40 962 17 639 -54 901 3 700

Summa investeringar exkl öronmärkta medel -62 400 -28 770 33 630 -63 768 -1 368 -199 314 -150 094 49 219 -185 091 14 222

Nyttjat från öronmärkta medel i eget kapi ta l 0 -1 384 -1 384 -3 014 -3 014 0 -4 025 -4 025 -5 655 -5 655

Summa investeringar -62 400 -30 154 32 246 -66 782 -4 382 -199 314 -154 120 45 194 -190 747 8 5671) Utfall till om med rapportmånad/Prognos till och med 2019

Årets investeringar 2019 Sedan projektens start1)

Investeringar (tkr)

Ingåendebalans

2019-01-01Inkomster 1)

2019Utgifter 2)

2019

Utgåendebalans

2019-08-31

Prognos 3)

2019Vinst (+)/Förlust (-)

Strängnäs och TosteröE02210 Gors inge 1:1, Gors ingeskogen 28 245 -23 273 18 605 23 576 6 000E03205 Strängnäs 2:3, Sidöparken 50 0 0 50 0E06203 Strängnäs 2:1, 3:1, Norra Finninge 4 164 -14 390 87 -10 139 0E07201 Eldsund 7:1, Norra övningsfä l tet 29 371 -121 766 30 015 0E07203 Västertul l 1 455 0 0 455 0E13201 Strängnäs 2:1, Resecentrum 36 146 0 4 277 40 423 0E13202 Eldsund 6:6, 6.16, Etapp 1, Kasernområdet 4 271 0 38 4 309 -6 300E15201 Strängnäs 2:1 Stationsområdet 11 0 -11 0 0E15202 Strängnäs 3:1 mfl Östra Stadssskogen 804 0 385 1 189 0E15203 Strängnäs 2:1 Södra s tadsskogen 2 781 0 757 3 537 0E16201 Strängnäs 2:1, Hemvärnsgården 622 0 51 673 0E16202 Eldsund 6:16, Eldsundsviken 59 0 16 75 0E16203 Strängnäs 3:1, kv. Järpen 5 080 0 231 5 310 0E04220 Bresshammar 1:1, Stavlund 13 387 -11 408 9 101 11 080 2 500E17201 Eldsund 7:1, Kornetten 16 0 -16 0 0E18201 Strängnäs 3:1 , Kv Spoven 0 0 6 6 0E18202 Strängnäs 3:1 Storängens industriområde 6 0 0 6 0E18203 Härads Kyrkby 6:7, Härads Indusstriområde 0 0 23 23 0E19201 Strängnäs 2:1, del av Västerport 0 0 370 370 0E19202 Gors inge 1:1 Biskopskvarn 0 0 69 69 0E19203 Påls torp 4:1, Malmby flygfä l t 0 0 24 24 0Totalt Strängnäs och Tosterö 125 467 -49 192 34 778 111 054 2 200StallarholmenE17231 Vannesta 1:21 mfl 0 0 0 0 0E08230 Vannesta 3:18 1 0 -1 0 0Totalt Stallarholmen 1 0 -1 0 0Mariefred och ÅkerE01247 Marielund 1:3, Läggesta Stationsområde 2 614 0 0 2 614 0E07247 Mariefred 2:33, Gamla vattenverket 1 813 0 187 2 001 0E17240 Gripsholm 4:5, Ekhov 15 0 0 15 0E17260 Åkers Styckebruk 1:452, Skämby 29 0 0 29 0Totalt Mariefred och Åker 4 471 0 187 4 658 0Totalt 129 939 -49 192 34 965 115 712 2 2001) Aktuellt års inkomster - tex markförsäljning och exploateringsbidrag, påverkar likviditeten. 2) Aktuellt års utgifter - tex utbyggnad av gator och väger och andra kostnader i projektet, påverkar likviditeten.3) Årets del av totala vinsten, dvs vinst vid ex markförsäljningar, som enligt RKRs rekommendation ska redovisasi resultaträkningen då ägandet övergått till annan part. Vinsten har en påverkan på kommunens resultaträkning.

Exploateringsredovisning (tkr)

40

Redovisningsprinciper Lagar och normgivning

Delårsrapporten är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning, RKR. Undantag redovisas under Avvikelser från redovisningsprinciper. Redovisningen för kommunens bolag upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen. Koncernföretagens redovisningsprinciper är justerade till de kommunala regelverket före konsolidering.

Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen omfattar de bolag som Strängnäs kommun har ett betydande inflytande över och vars omfattning påverkar totalbilden av koncernens ställning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens anskaffningskostnader för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagets eget kapital. Proportionell konsolideringsmetod innebär att endast ägda andelar av kostnader, intäkter, skulder och fordringar medtas vid redovisning av koncernens ekonomiska ställning. Alla interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har också eliminerats proportionellt.

Intäkter

Skatteintäkter: Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter redovisas i enlighet med RKR R2. Det innebär att skatteintäkterna redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skatteskyldige. Periodisering görs baserat på SKL:s augustiprognos.

Kostnader

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs med linjär avskrivning utifrån beräknad nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärdet. Tillgångar i form av mark, konst och pågående arbete skrivs inte av.

Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på ett behov, till exempel vid verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar.

Avskrivningar görs månadsvis från och med månaden efter tillgången tas i bruk. Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning på anläggningar som har aktiverats under räkenskapsåret. För tillgångar anskaffade tidigare än 2014 har bedömningen gjorts att inga justeringar för avskrivningstider på ingående komponenter behöver göras.

Materiell anläggningstillgång: mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier, fordon. Följande kriterier ska vara uppfyllda: 1. Avsedda för stadigvarande bruk. 2. Nyttjandeperiod/ekonomisk livslängd på mer än tre år. 3. Värdet av tillgången ska uppgå till ett prisbasbelopp.

Immateriell tillgång: olika typer av rättigheter. Följande kriterier ska vara uppfyllda: 1. Identifierbar. 2. Icke monetär utan fysisk form. 3. En resurs över vilken kommunen har en kontroll och som förväntas ge kommunen ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden, i form av framtida intäkter eller kostnadsminskningar eller vara av betydande värde för verksamheten under kommande år, det vill säga värdeskapande. 4. Gälla kostnader som är av betydande storlek i förhållande till kommunens totala kostnader, har ett varaktigt värde.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster särredovisas i förekommande fall i not till resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och som uppgår till ett väsentligt belopp. Posterna är inte extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder.

41

Avsättningar

Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. I Strängnäs kommun bokförs posterna avsättning till pensioner.

Pensioner: Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som avsättning och pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse. Samtliga pensioner redovisas inklusive löneskatt med 24,26 procent, i enlighet med Rådet för kommunal redovisning. Tillämpad beräkningsmodell är RIPS17.

Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.

Den avgiftsbestämda delen redovisas under kortfristiga skulder.

Poster inom linje

Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill.

Ansvarsförbindelser: Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtaganden, den del av pensionsåtaganden som är äldre än 1998 samt framtida leasing och hyresavgifter.

Avvikelser från redovisningsprinciper

Kommunen avviker från lagen om kommunal bokföring och redovisning gällande rekommendation om redovisning av pensionsförpliktelser (RKR R10). Undantag har gjorts (år 2004-2008) för extra avsättning om totalt 76,5 miljoner kronor. De framtida pensionsutbetalningarna kommer att stiga under några år, och med beaktande av god ekonomisk hushållning är detta ett sätt att säkerställa dessa utbetalningar. Strängnäs kommun redovisar, med undantag för den extra avsättning, sina pensionsåtaganden för anställda enligt blandmodellen.

Kommunen följer tillsvidare RKR 18.1 avseende intäkter. Enligt rekommendation ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningstillgångarnas respektive nyttjandeperiod. Sedan 2012 har gatukostnadsersättning/investeringsbidrag inom exploateringsverksamheten bokförts som långfristig skuld. Omräkning av tidigare års bidrag har inte skett.

42

Nyckeltalsbilaga

Bilaga 1 Väsentliga personalförhållanden

Personalstatistik

Antal medarbetare

Medarbetare 2016 2017 2018 delår 2019

Tillsvidareanställda månadsavlönade 2016*

- kvinnor 1660

- män 356

Visstidsanställda månadsavlönade 294

- kvinnor 219

- män 75

Totalt månadsavlönade 2304 2350 2394 2310**

- kvinnor 1884 1929 1961 1879

- män 420 421 433 431

Visstidsanställda timavlönade (inkl BEA och PAN) 879

- kvinnor 688

- män 191

Årsarbetare inkl timavlönade, antal 2 352 2 449 2 340

* Tidigare redovisning avsåg enbart totalen månadsavlönade. Tack vare nya HR-systemet, kan särredovisning göras från 2019. **Differens, dvs. färre månadsavlönade mot tidigare år, beror på att nuvarande HR-system hanterar ledighet för annan anställning i kommunen som ”ej aktuell”, vilket varit en brist i tidigare system, då medarbetares anställning dubblerades.

Hel och deltidsarbete

Hel och deltidsarbete delår 2019

Heltidsanställda månadsavlönade 1602

- kvinnor 1264

- män 338

Deltidsanställda (75-99 %) månadsavlönade 470

- kvinnor 418

- män 52

Deltidsanställda (1-74 %) månadsavlönade 237

- kvinnor 196

- män 41

43

Åldersfördelning månadsavlönade

Åldersfördelning månadsavlönade 2016 2017 2018 2019

Anställda -34 år, kommun, andel (%) 20 22 19 20

Anställda 35-54 år, kommun, andel (%) 50 51 52 52

Anställda 55+ år, kommun, andel (%) 30 27 29 28

Pensionsprognos

Pensionsprognos, tillsvidareanställda 2020 2021 2022 2023 2024

Totalt antal 34 50 44 66 60

- kvinnor 16 44 37 54 47

- män 4 6 7 12 13

Pensionsprognos efter personalkategorier 2020 2021 2022 2023 2024

Förskollärare 3 3 1 2 2

Barnskötare 0 3 1 3 7

Lärare 2 11 7 7 6

Undersköterskor 6 8 9 6 9

Vårdbiträden 0 0 3 0 1

Övriga 23 25 23 48 35

Sjukfrånvarotillfällen under 6 månader

Fler än 3 sjukfrånvarotillfällen på 6 månader Januari-

juni

Totalt 240

- kvinnor 206

- män 34

0-3 sjukfrånvarodagar på 6 månader Januari-

juni

Totalt 1595

- kvinnor 1252

- män 343

44

Medarbetarenkät 2019

Svarsfrekvens

Totalindex för samtliga samt uppdelat chefer och medarbetare

Motivation samtliga

76

81

7678

85

7779

84

7879

83

78

60

65

70

75

80

85

90

HME totalt HME totalt chefer HME totalt medarbetare

Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019

86

75 74

78

87

7776

80

88

78 77

81

88

79

76

81

60

65

70

75

80

85

90

Mitt arbete kännsmeningsfullt

Jag lär nytt och utvecklasi mitt dagliga arbete

Jag ser fram emot att gåtill arbetet

Motivation totalt

Motivation

Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019

45

Ledarskap samtliga

Styrning samtliga

70

7776

7472

7976 76

73

80

77 7675

8078 78

60

65

70

75

80

85

90

Min närmaste chef visaruppskattning för mina

arbetsinsatser

Min närmaste chef visarförtroende för mig som

medarbetare

Min närmaste chef germig förutsättningar attta ansvar i mitt arbete

Ledarskap totalt

Ledarskap

Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019

80

64

83

75

81

67

83

77

81

68

84

78

81

67

84

77

60

65

70

75

80

85

90

Jag är insatt i min arbetsplats målMin arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sättJag vet vad som förväntas av mig i mitt arbeteStyrning totalt

Styrning

Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019

46

Arbetsmiljö samtliga

3,8

0

3,4

4,4 4,23,9

0

3,5

4,4 4,23,6 3,5 3,4

4,4 4,3

0,00,51,01,52,02,53,03,54,04,55,0

15.1: Jag upplever enbra balans mellanarbete och fritid

15.2: På minarbetsplats har vi

uppsatta mål för attstödja en god

organisatorisk ochsocial arbetsmiljö?

15.3: På minarbetsplats arbetar vi

aktivt medarbetsmiljöfrågor

15.4: Jag hartillräcklig kompetens

för att klara avförväntningarna som

ställs på mig

15.5: Jag upplever attvi ger varandra hjälp

och stöd på minarbetsplats

2017 2018 2019

47

Bilaga 2 Måluppfyllnad nämnder

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

KS Invånare skola I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.

Delvis uppfyllt

TFN Invånare skola Invånarna ska få en god service från Teknik- och fritidsnämndens alla verksamheter.

Uppfyllt

SBN Invånare skola Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre lärmiljö

Uppfyllt

SBN Invånare skola Barn och unga ska beredas möjlighet till insyn och inflytande i nämndens arbete

Uppfyllt

BUN Invånare skola Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet

Inte uppfyllt

BUN Invånare skola Alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer

Delvis uppfyllt

KN Invånare skola Strängnäs kommun erbjuder invånarna och besökare ett attraktivt och tillgängligt kulturutbud. I våra kommundelar finns mötesplatser för aktiviteter och samvaro.

Uppfyllt

SN Invånare skola Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning.

Delvis uppfyllt

SN Invånare skola Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete.

Delvis uppfyllt

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

KS Invånare vård och omsorg

Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande

Delvis uppfyllt

SBN Invånare vård och omsorg

Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre boendemiljö och matkvalitet för boende inom vård och omsorg

Uppfyllt

SN Invånare vård och omsorg

Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna.

Uppfyllt

SN Invånare vård och omsorg

Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna.

Delvis uppfyllt

SN Invånare vård och omsorg

Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad.

Uppfyllt

SN Invånare vård och omsorg

Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet.

Delvis uppfyllt

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

KS Samhälle I upphandlingar ska miljökrav tillgodoses i enlighet med miljöstrategin.

Uppfyllt

KS Samhälle Kommunen är en trygg och säker plats att bo, verka och vistas i.

Delvis uppfyllt

TFN Samhälle Bidra till användning av stads-, idrotts- och friluftsmiljöer genom tillgänglighet och trygghet.

Uppfyllt

TFN Samhälle Bidra till att cykel- och gångtrafik för pendling och fritid ökar med fokus på barn och funktionsnedsatta.

Delvis uppfyllt

TFN Samhälle I utformning av nya stads- och utemiljöer ges invånarna information och möjligheter att samverka i processen.

Delvis uppfyllt

TFN Samhälle Bidra till den hållbara cirkulära måltiden. Delvis uppfyllt

48

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

TFN Samhälle Bidra till kommunens identitet som landsbygdsidyll och Mälarkommun.

Uppfyllt

SBN Samhälle Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för ett ökat bostadsbyggande, fördelat mellan kommundelarna enligt riktlinjerna och översiktsplanens utvecklingsstrategi

Uppfyllt

SBN Samhälle Nämnden ska verka för goda förutsättningar för verksamheter, service, handel och infrastruktur.

Uppfyllt

SBN Samhälle Nämnden ska verka för innovativa lösningar och ny teknik som möjliggör minskat fossilberoende

Uppfyllt

SBN Samhälle En hållbar miljö uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden leder det strategiska arbetet inom Agenda 2030 och bedriver målinriktad miljötillsyn.

Uppfyllt

SBN Samhälle Ett socialt hållbart samhälle uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden biträder kommunstyrelsen att leda det strategiska arbetet med folkhälsa, tillgänglighet och jämställdhet.

Delvis uppfyllt

SBN Samhälle Nämnden ska verka för att lämna service, tjänster och information med hög kvalitet och god tillgänglighet.

Uppfyllt

SBN Samhälle Nämnden ska tillsammans med andra aktörer driva näringslivs- och destinationsutvecklingsfrågor för att öka kommunens attraktionskraft som företagarkommun för både tätort och landsbygd.

Uppfyllt

BUN Samhälle Alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer

Delvis uppfyllt

KN Samhälle Kulturnämnden utvecklar lokaldemokratin och medborgardialogen.

Uppfyllt

SN Samhälle Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa.

Uppfyllt

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

KS Medarbetare Medarbetarnas engagemang tillvaratas genom allas delaktighet i verksamhetsutvecklingen.

Uppfyllt

KS Medarbetare Medarbetarnas frisknärvaro ska öka. Delvis uppfyllt

TFN Medarbetare Ledningsförmågan för kontorets verksamheter ska stärkas och bli robustare.

Uppfyllt

TFN Medarbetare Frisknärvaron ska öka. Delvis uppfyllt

SBN Medarbetare Nämnden ska verka för engagerade medarbetare och sjukfrånvaron ska minska

Delvis uppfyllt

BUN Medarbetare Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö

Delvis uppfyllt

KN Medarbetare Kulturkontoret är en lärande organisation med engagerade medarbetare

Uppfyllt

KN Medarbetare Kulturkontorets frisknärvaro ska öka Delvis uppfyllt

SN Medarbetare Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade.

Delvis uppfyllt

49

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

SN Medarbetare Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter.

Delvis uppfyllt

Nämnd Perspektiv Nämndmål Bedömning

KS Ekonomi Kommunen har en god ekonomisk hushållning genom väl fungerande styrning och uppföljning.

Uppfyllt

KS Ekonomi Kommunen har genom digitaliseringens möjligheter en tillgänglig och effektiv förvaltning.

Delvis uppfyllt

TFN Ekonomi Nämnden ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning.

Uppfyllt

SBN Ekonomi Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt Uppfyllt

BUN Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter

Inte uppfyllt

KN Ekonomi Kulturnämnden har en god ekonomisk hushållning genom en väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning.

Uppfyllt

SN Ekonomi Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt.

Delvis uppfyllt