Movium Direkt nr 2, 2017 • 1

NYHETSBREV FRÅN TANKESMEDJAN MOVIUM • EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTERNA PÅ MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 2, 2017

Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium

DIREKTKära läsare!I detta nummer av Movium Direkt finns en fråga från en rådgivningsprenumerant som handlar om gummifallskydd på lekplatser och miljöegenskaper. En liknande fråga ställdes av en annan rådgivningsprenumerant i förra numret av Movium Direkt. Det framgår av svaren från våra rådgivare att det nog finns stora kunskapsluckor kring eventuell miljöpåverkan av platsgjuten gummi. Kan gifter läcka till omgivningen av gummi och kan barn som leker på lekplatser med gummibeläggning få i sig hälsofarliga ämnen? Frågan är ganska specifik men det finns anledning att se den i ett bredare perspektiv. Hur ska vi som verkar i ”utemil-jöbranschen” förhålla oss till inslag och verksamheter som föranleder att det från olika håll börjar klämtas i varningsklock-or? Hur ska vi förhålla oss till politiker och beslutsfattare som med skygglappar framför ögonen puffar för användning av kostnadseffektiva, ”konstgjorda” material i det som vi kanske hoppas ska betraktas som en jungfruelig, grönskande och hälsosam utemiljö? Gummibeläggning på lekplatser borde nog diskuteras mera! Ett annat högaktuellt exempel är konstgräs. En riktig miljöbov anser många, på grund av det gummigranulat som sprids ut

på fotbollsplanerna. Svenska miljöinstitutet IVL kartlade under 2016, på uppdrag av Naturvårdsverket, källor till och sprid-ningsvägar för mikroplaster i vatten. Kartläggningen visade att den största källan utgörs av däckslitage från trafiken. Men på andra plats kommer konstgräsplaner för fotboll. IVL beräknar att 4 800 ton mikroplast släpps ut i naturen från konstgräspla-ner årligen, och det försvinner cirka 3-5 ton gummigranulat från en vanlig konstgräsplan varje år. Nu sker det en utveckling när det gäller fotbollsplaner, Gam-la Ullevi i Göteborg blir under våren den första elitarenan i Sverige som får hybridgräs. Mattan kommer att bestå av cirka 95 procent naturgräs och cirka 5 procent konstgräs, och får en livslängd på åtta till tio år. Med rätt skötsel kan en hybridgräs-plan få dubbel, eller till och med tre gånger större, användning, jämfört med hur mycket man i normala fall kan utnyttja en na-turgräsplan. Så förhoppningsvis kan användningen av gamla återvunna bildäck fasas ut framöver på fotbollsplanerna. Men åter till lekplatserna: är det inte dags att dessa blir en fredad zon när det gäller användning av potentiella miljöfarliga och giftiga ämnen tills vi vet mera om eventuella risker?

Hälsningar Göran Nilsson

Gamla kyrkogården i Malmö, 16 mars 2017. Vårkänslor vid lökmatta! Foto: Göran Nilsson.

2 • Movium Direkt nr 2, 2017

Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivareKan humle fungera som klätter-växt?Fråga:Jag undrar om det är lämpligt att plantera humle i kruka/planteringskärl? Vilken jordvolym be-hövs per planta? Är det någonting speciellt man måste ta hänsyn till vad gäller plantering och skötsel? Humlen är tänkt att klättra längs en va-jer på fasad.

Svar:Humle kan vara mycket dekorativ, men det förutsätter att den trivs och inte angrips av skadegörare. Klättring på vajer är en bra modell. Det är en fördel för skötseln om den lätt kan tas ner för borttagning av årsskotten under vintern/våren. Dessa är örtartade och dör på senhösten. Rikligt med nya skott kommer sedan upp ifrån rotsystemet. För att lyckas är det viktigt att man bland an-nat använder bra kloner. Från och med i år finns några ”nya” kloner på marknaden. De är insam-lade i Nordiska Genbankens regi. Några av dessa har sedan valts ut tillsammans med Elitplant-stationen, som virustestat dem och sedan startat uppförökningen. Samtliga kloner kommer från den omfattande svenska humleodlingen, med rötter i medeltiden. Mer om denna verksamhet finns att läsa i boken Humle i den svenska na-tionella genbanken av Else-Marie K. Strese, som kan beställas från POM, Programmet för odlad mångfald, www.slu.se/pom De tre nya klonerna på marknaden säljs under beteckningen Grönt Kulturarv och heter 'Näs' och 'Hulla Norrgård' från Uppland respektive 'Korsta' från Sundsvall. Men den växtplats du tänker dig, klättring på vajer på en i princip nordvänd vägg med växten planterad i en kruka på ett bjälklag en våning upp, kommer dessvärre inte att fungera. Humle är en törstig växt, vilket är lätt att förstå när man vet att den årligen och mycket snabbt kan växa

upp 4-5 meter med många skott och rikligt med ganska stora blad. Ute vid gamla gårdar och där den förvildats växer den i näringsrika, friska till fuktiga mulljordar. Så det växtvalet vill jag avråda ifrån och detta också av skötselmässiga skäl, där man årligen måste ta bort de döda ovanjordiska delarna som tvinnats tätt runt vajern. Jag föreslår istället några arter som har långsiktigt bestående grenverk, tål att växa i norrlägen och är tillräckligt härdiga. Då tänker jag på koreansk pipranka, Aristolochia manshuriensis E, vingfröranka, Tripterygium regelii TIARA E, kameleontbuske, Actinidia kolomikta, och japansk träddödare, Celastrus orbiculatus. Och för att någon eller några av dessa skall fungera så krävs en tillräckligt bra marklösning som tillfredsställer dessa växters behov av vatten och näring.

Humlegården på kulturreservatet Linnés Råshult i Småland, som-maren 2016. Foto: Göran Nilsson.

Movium Direkt nr 2, 2017 • 3

Ett bra sätt är att förlita sig på är ett växt-vänligt bärlager på bjälklaget, på en yta utmed väggen, som sträcker sig 4-5 meter ut. Jorden ska vara pimpstensbaserad, vilket dels påtagligt sänker tyngden, dels medför bra växtförhållanden i och med att pimpsten både kan hålla syre, vatten och näring. Då kommer en viss mängd nederbörd att kunna komma ner genom marktäckningen av plattor, eller ännu bättre fribärande trägolv, till rotsystemet. Om klätterväxter kan du läsa vidare i Movium Direkt i svar jag gav 2015 och 2016. Lycka till!Tomas Lagerström

Växtval för lekmiljöerFråga:Jag projekterar en förskolegård för en tillfällig paviljongförskola i en stad i östra Svealand. Förskolan är tänkt att finnas på plats i minst fem år. Jag skulle vilja ha tips på växtlighet som är snabbväxande och tålig. Vegetationsytorna är tänkta att användas som leksnår med mindre stigar av grus och bark. En del av vegetations-ytorna ska också fungera som infiltrationsytor för ytvattnet. Platsen har en jord med hög lerhalt och det finns inte mycket befintlig vegetation vilket gör det viktigt att få till tåliga leksnår snabbt. Vi har föreslagit att vegetationsytorna ska dräneras. Svar:Det är svårt att få ett växtmaterial till att bli snabbväxande och tåligt från start, då allt växt-material måste etableras ordentligt, och det självklart kräver tid. Vidare så innebär jord med hög lerhalt att marken troligen är kall, vilket innebär att växtmaterialet troligen inte får den fart det skulle få på en varmare växtplats med en mer luftig och lucker struktur. Hög lerhalt innebär också att jorden har lättare att bli kompakterad, även om det är barnfötter som främst ska stampa runt växterna. Du nämner även att vissa av växterna ska stå i infiltrations-ytor, består denna också av den tunga lerjorden? I så fall finns stor risk att jorden blir vattensjuk. Vad gäller val av växtkvalitet finns här lite att ta ställning till. En större kvalitet innebär

större planta, och om en uppvuxen karaktär fordras direkt så är det att föredra. Väljer du individer som inte bara är drivna i höjd utan även fått bredda sig lite grann får du mer stryktåliga plantor (i detta fall kan det vara bra med en dialog med plantskolan). Dock innebär större kvalitet självklart större insatser under etablering. Jag skulle i detta fall välja företablerade växter i Air-Pot eller liknande. Större kvaliteter innebär självklart ett dyrare pris, och om växterna endast ska stå på platsen en kort tid kanske inte detta är försvarbart? Väljer du däremot mindre kvaliteter kommer prislappen att bli betydligt mindre, det blir billigare att byta ut växter som ”lekts sönder” och ur etableringssynpunkt kommer växtmaterialet inte att behöva lika mycket vatten, men lika ofta. Dock kommer miljön under flera år vara något barnen leker runt istället för att leka i. Men, rent teoretiskt, om nu ovanstående ståndortsförutsättningar inte blir ett för stort problem och det finns tid att ordentligt etablera växterna innan leken börjar, vill jag föreslå följande: Acer saccharinum (med namnsorter), Salix purpurea 'Nana', Salix caprea (eventuellt namnsorten 'Mas'), Cornus sanguinea, Cornus cericea. Patrik Axelssons examensarbete Växter för miljöer där barn leker (2013), kan också vara värt att titta närmare på. Se följande länk: http://stud.epsilon.slu.se/5566/1/axelsson_p_130422.pdf Jag hoppas detta var till någon hjälp, återkom gärna om du vill diskutera projektet vidare! Patrick Bellan

Växtval för fördröjningsmagasin med makadamFråga:Vi undrar vad för typ av växter som kan plan-teras på växtbäddar på makadam-fördröjnings-magasin? I ett bostadsprojekt finns nya krav på att allt dagvatten inom kvartersmark ska renas innan det kan kopplas till ledningssystem. Allt takvatten leds därför ned i planteringsytor eller mot makadamfyllda magasin. Några växtbäddar ligger ovanpå makadam fraktion 16-32, vilket

4 • Movium Direkt nr 2, 2017

kommer att ge hög genomsläpplighet och vattnet silas direkt ner i marken. I bifogad principdetalj har vi arbetat in kommentarer från er på Movium gällande en växtbäddsuppbyggnad på 600 mm med B-jord (växtjord och mineraljord) med materialavskil-jande lager ovanför makadamdiket. Då grund-vattenkontakt ej är möjlig skulle man eventuellt kunna lägga dit en Grodan-skiva, men det har vi ej fått bekräftat från leverantör i nuläget. Vi tar gärna emot synpunkter på detta också.

Svar:Utifrån sektionen du skickat drar jag slutsatsen att växtbädden aldrig kommer att stå under en vattenyta eftersom överskottsvatten kommer att brädda över kantstödet, ut på nedanförliggande mark, så fort växtbädden blivit vattenmättad. Jorden kommer periodvis att vara mättad med fukt men direkt efter att regnet upphört att falla kommer växtbädden att börja torka ut. Troligen kommer bädden redan efter några få timmar att vara så dränerad att växterna har god tillgång på syre igen. Därför tycker jag inte att man måste välja växter som tål varaktig översvämning. Snarare blir utmaningen att hitta växter som tål långa perioder av torka, eftersom makadamen under växtbädden är starkt dränerande och dessutom bryter all kapillär upptransport av fukt från den underliggande terrassen. Jag tror egentligen att det är många arter som skulle fungera i den här situationen. Dock finns tyvärr i dagsläget mycket begränsad dokumenterad erfarenhet av vilka växter som tål både fukt/översvämning och torka. Här skulle verkligen behövas kontrollerade utprovningar! Jag är övertygad om att sådana försök skulle visa att ganska många av våra vanliga trädgårdsväxter och vilda arter skulle vara användbara, men tills vidare tar jag det säkra före det osäkra och listar några av de få växter som det finns mer eller mindre dokumenterad erfarenhet av att använda i rain gardens (och som alltså konstaterats tåla både viss väta/översvämning och torka). När det gäller gräs kan nämnas Panicum virgatum, jungfruhirs, och halvgräset Juncus

conglomeratus, knapptåg. Även flera starrarter skulle kunna vara lämpliga, till exempel Carex elata, bunkestarr. Bland de högre perennerna kan nämnas Heliopsis helianthoides 'Venus', dagöga, Echinacea pallida, blek solhatt, Liatris spicata, rosenstav, och Bistorta officinalis, stor blodormrot. Några tåliga, låga marktäckande perenner är Potentilla anserina, gåsört, Lysimachia nummularia, penningblad, och Armeria maritima, trift. Om du vill inkludera buskar i planteringen kan Aronia melanocarpa, Salix purpurea eller Eleagnus angustifolia rekommenderas. Du frågar även om Grodan-skivor skulle kunna användas i växtbädden. Sådana skivor skulle kunna hålla fukt som växterna kan få nytta av under torkperioder. Jag har dock aldrig sett skivor användas i regnbäddar, endast på gröna tak. Jag funderar på om det skulle kunna föreligga en risk att skivorna rent fysiskt skulle hindra att vatten snabbt infiltrerar i växtbädden, men är osäker. Jag tycker även att du skulle titta på möjlig-heten att blanda in pimpsten i växtbädden. Pimp-stenen kan hålla mycket vatten och är på så sätt användbar när man vill fördröja vatten och dessutom ha en buffert av vatten som växterna kan använda under torkperioder, men detta kan också påverka infiltrationshastigheten. När man utformar sitt växtbäddssubstrat behöver man alltså göra en avvägning mellan buffring och genomsläpplighet, beroende på vad som är det främsta syftet med regnbädden. Anders Folkesson

Svarttall som gatuträdFråga:Till ett projekt i en kommun i Stockholmsregi-onen har jag föreslagit svarttall som gatuträd. Nu behöver vi en bild på en representativ svarttall i gatumiljö, eller annan urban miljö, till gestalt-ningsprogrammet – för att övertyga kommunen om att trädet kommer att funka. Annars vill de byta träd. Har ni en bild på en svarttall jag skulle kunna få använda?

Movium Direkt nr 2, 2017 • 5

Svar:Även om svarttallen är väl representerad i urban miljö i Malmö saknar jag tyvärr bra bildbevis. Men om du använder dig av Google streetview och kollar längs Topplocksgatan eller Ventilgatan i Malmö kommer du att se svarttall planterad längs båda gatorna. Se även Per Albin Hanssons väg i Malmö eller Södra vägen i Göteborg via följande länkar: https://www.google.se/maps/@55.583503,13.0041955,3a,75y,180.39h,83.23t,2.4r/data=!3m6!1e1!3m4!1svMvYOCeWFcCF1LcLzjNeYw!2e0!7i13312!8i6656!6m1!1e1 https://www.google.se/maps/@57.6949413,11.988553,3a,75y,121.47h,87.87t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2iECsqc1Ml9B34ygtn6S3w!2e0!7i13312!8i6656!6m1!1e1 Patrick Bellan

Kakaoflis som marktäckningFråga:Jag funderar på att testa kakaoflis som marktäck-ning i en perennrabatt. Jag undrar vad det finns för erfarenheter av kakaoflis i offentlig miljö,

Svarttall, Pinus nigra ssp. nigra. Foto: Eric Wahlsteen (hämtat från Movium Plantarum).

positiva/negativa? Hur ska man tänka kring dess giftighet för hundar/katter?

Svar:Jag har kollat med tre rådgivare och vi har hört oss för med deras kontakter men ingen vet något om de långsiktiga effekterna. Det låter som en restprodukt som någon vill tjäna pengar på och vi har ju inhemska produkter som fungerar och som vi vet mycket mer om. Men om du själv vill luska vidare i frågan så vet jag att Östra Kyr-kogården i Roskilde har testat det. Ett långskott men ändå! Fredrik Jergmo

Rengöring och sanering av odlingskrukorFråga:Vi vill veta mer om hur vi ska behandla våra odlingskrukor för att inte sprida smitta. Vi odlar både sällsynt och inköpt växtmaterial i plast- och lerkrukor. Det vore bra att veta vad som händer i olika alternativ. Förvaring utomhus på vintern utan diskning – om det räcker i vissa fall? – hur kallt ska det ha varit? Diskning – hur varmt vatten – diskmedel eller ej? Är det olika för plast- respektive lerkru-kor? Vad händer med ohyra respektive virus i de olika alternativen? Svar:Vilka rengöringsåtgärder som bör sättas in har att göra med vad krukorna ska användas till och om man misstänker någon smitta från tidigare användning. Krukor för frö- och sticklingsförökning: Här krävs högsta hygien. Groende frön, öppna snitt-ytor och små plantor är mycket mottagliga för angrepp av olika organismer, främst svampar, så kallade förökningssvampar. Vid frö- och sticklingsförökning krävs hög temperatur och hög luftfuktighet, vilket också innebär mycket gynnsamma betingelser för svampar. Använd nya krukor och ny jord, som inte har varit i kontakt med använd jord. Om man vill återanvända krukor ska de tvättas ordentligt rena med varmt såpspritvatten (0,5 dl

6 • Movium Direkt nr 2, 2017

såpa + 1 msk T-Röd per liter vatten). Såpa och T-Röd är effektiva desinfektionsmedel och då räcker det att temperaturen på vattnet är behaglig att jobba med. Använder man bara vatten bör temperaturen vara som lägst 70 °C. Krukor för välrotade plantor: Vet man med sig att det säsongen innan har varit plantor i krukorna som har vissnat av svamp- eller insektsangrepp eller visat virussymptom ska jord och växter destrueras och inte läggas på komposten. I de flesta fall rör det sig om organismer som övervintrar med hjälp av vilorgan, i ägg- eller puppastadium, och därmed tål de våra vintrar. Vissa virus, till exempel tobaksmosaikvirus och Tobacco rattle tobravirus, tål mycket höga temperaturer. De har i försök överlevt vid 75°C i 6 veckor. Krukorna ska behandlas på samma sätt som beskrivits ovan. Organismer som är etablerade i vårt land tål kyla, även till exempel spansk skogssnigel. Insekter, till exempel sköldlöss och ullsköldlöss, som kommer in i landet med exotiska växter, är däremot oftast mycket känsliga för låga temperaturer, +/- 0°C – -1/-2°C, men då gäller det att även växten klarar dessa temperaturer en kortare tid. Det kan handla om angrepp på till exempel lager och oliv. Plantor med ett ordentligt rotsystem klarar sig bra även om det finns mindre aggressiva svampar i jorden. Stora krukor för samplantering: Om de ingående plantorna föregående år har varit friska och inte någon planta har visat några vissnesymptom, eller att det inte har funnits minsta misstanke om larver i jorden, till exempel öronvivellarver, kan man mycket väl våga återanvända jorden. Innan nyplantering luckras jorden, förbättras vid behov och gödslas. Om man ska behandla plast- respektive lerkrukor på olika sätt vad gäller rengöring är svårt att svara på. Jag har aldrig sett någon jämförande undersökning vad gäller detta. Min egen erfarenhet är att det är lättare att rengöra plastkrukor. Maj-Lis Pettersson/Fredrik Jergmo

Skada av ekorre på granFråga:På kyrkogården i en församling i Skåne har vi en serbgran, Picea omorika, som har tappat alla sina fjolårsskott. Skotten ligger runt granen på gräsmattan, de ”har gått av” på ställen där det är som mest knoppar (räknat från skottspetsen). Barren och skotten ser friska och frodiga ut.En snabbsökning på internet gav en hint om att det kunde vara frågan om ekorrar. Men för att vara på säkra sidan ställer vi frågan till er i alla fall: Varför har serbgranen tappat sina skott? Jag bifogar bilder på skotten.

Svar:Alldeles riktigt, det är ekorrar som beter sig på det här sättet. Synd om serbgranen kan man tycka. Man kan ju undra varför de gör så här? Jo, ekorrarna är ute efter hanblommorna. För att komma åt dessa biter de av skotten precis under den krans av hanblommor som sitter vid skottens bas. De äter därefter ur knopparnas innehåll och låter de avbitna skotten falla till marken. Vid riklig blomknoppsättning kan det under en stor gran ligga en matta av avbitna skott. Källa: Sten Lavsund, SLU; Skogsskada. Maj-Lis Pettersson

Skadade skott på gran.

Movium Direkt nr 2, 2017 • 7

Avtal för anläggningsverksamhetFråga:Vartefter verksamheten vuxit har jag drabbats av att våra avtal inte hunnit med att stärkas. Finns det några färdiga allmänna avtal som man kan hänvisa till inom vår bransch? Svar:För anläggningsverksamhet är det tre olika standardavtal som kan vara aktuella: AB 04 (Allmänna bestämmelser för utförandeentre-prenader), ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader), ABS 09 (Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader). För rena skötselentreprenader finns ABFF 15 (All-männa bestämmelser för entreprenader inom fastighetsförvaltning och service). AB 04, ABT 06 och ABFF används främst när parterna är företag av olika slag. ABS 09 kan användas när privatperson är beställare och är en påbyggnad på konsumenttjänstlagen. Det räcker att man i sin beställning eller i sitt anbud talar om att AB 04, ABT 06, ABS 09 eller ABFF 15 ska gälla. Konsumenttjänstlagen gäller alltid när en entreprenör utför arbeten åt en privatperson, oavsett om man i sin beställning eller i sitt anbud sagt något om det eller ej. För avtal mellan generalentreprenören och underentreprenören, där AB 04 respektive ABT 06 används i avtal mellan byggherren/beställaren och generalentreprenören, finns standardavtalen AB-U 07 respektive ABT-U 07. För avtal mellan en entreprenör och en varuleverantör finns ABM 07 (Allmänna bestämmelser för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet). AB, ABT, ABS och ABFF kan köpas på till exempel Svensk Byggtjänst eller Byggförlaget. De övriga kan hämtas gratis på nätet, till exempel via Sveriges Byggindustrier: https://www.sverigesbyggindustrier.se/.Ove Samuelsson

Egenskaper hos gummifallskyddFråga:Under 2015 besiktigade vi gummifallskyddet på våra lekplatser. Besiktningen väckte en del frågor. Bland annat fick vi i vissa fall felaktiga

HIC-värden trots materialtjocklek enligt till-verkarens föreskrifter. Vilka är era intryck? Är gummi ett bra materi-al och värt sitt pris eller har ni fått indikationer om att andra material, exempelvis sand eller träflis, faktiskt ger bättre testvärden över tid? Har ni kunnat dra någon slutsats om det finns en ålder på anläggningar då gummit i väldigt få fall funkar tillfredsställande längre? Tillverkare och gummiläggare föreskriver visserligen skötsel-metoder och -intervall, men trots många goda intentioner tror jag inte att man alltid kan räkna med att det fungerar fullt ut alla veckor om året. Kan man hantera detta på något vis, går det exempelvis att kompensera för missar i skötsel genom att anlägga ett tjockare lager gummi? Har ni fått tydlig indikation på att inbland-ning av sand eller löv har stor påverkan på fallskyddets funktion? Finns det annat som verkar kunna försämra funktionen? Har ni kanske sett tecken på att gummit kan sjunka ihop och därmed bli mer kompakt? Eller vet ni om solutsatta ytor möjligen kan misstänkas bli härdade av värme och UV-ljus? Vi tycker oss se att våra äldre ytor med fallskyddsplattor i vissa fall blivit styva, de är väl drygt 10 år gamla nu. Jag undrar också om ni har någon intressant vinkling på detta med HIC-tester. Rätt anlag-da ytor med fallskyddsgummi har ju bra stöt-dämpande förmåga, vilket är bra. Däremot så tas inte hänsyn till att fall ofta sker med en riktning åt sidan. Där har ju gummi stor friktion, vilket jag tycker borde kunna medföra risk för benskada men också för huvudskada. Själv skulle jag gissa att nacken riskerar mer skada vid fall på gummi än om fallet sker i en eftergivlig yta med exempelvis sand. Slutligen undrar jag vad ni vet om miljö-påverkan. Finns det leverantörer av ”mindre miljöpåverkande” gummifallskydd? Själva fallskyddslagret består ju ofta av bildäcksgummi som har mjukgörare, typ PAH, i sig vilket man (väl) inte vill ska läcka ut. Det behövs ju också lim för att gummit ska sitta ihop, vad har det för effekt på jorden? Läcker det ut? Slutligen vet vi att när de valsar gummit för att få en slät yta häller man på diesel för att gummit inte ska

8 • Movium Direkt nr 2, 2017

fästa vid valsen. Från tidigare arbete med väg-MKB:er minns jag att man sa att en liter diesel är tillräckligt för att förorena en hel vattentäkt. Ni förstår att vi är fundersamma till hur vi ska fortsätta använda detta material. Kan ni upplysa oss vidare vore vi tacksamma. Svar:Via ett telefonsamtal vi haft förstår jag att det rör sig om ett flertal ytor med lite olika ålder. Man kan ju ställa sig frågan varför vissa av ytorna inte uppfyller kraven på stötdämpande förmåga trots att materialtjockleken är den föreskrivna? I många fall är det inte enbart materialtjockleken som kan påverka ytans prestanda, utan leverantören ställer krav på entreprenörens arbetsresultat genom hela processen. Exempel på sådana krav kan vara schaktdjup, överbyggnad, leveranskontroll av gummigranulat, härdare och dylikt, blandning av gummimaterial och installation av gummit, såsom lagertjocklek och lufttemperaturer vid utläggning. I vissa fall rekommenderar även leverantören en slut-kontroll genom att en HIC-test på plats utförs när ytan är installerad. I det här sammanhanget vill jag rekommen-dera att man som beställare ställer krav på att entreprenören ska ta fram en kontrollplan som korresponderar med leverantörens an-visningar för att på så sätt kvalitetssäkra hela processen ”från ax till limpa”. Ett bra stöd för beskrivningsförfattaren i detta avseende finns i AMA Anläggning 13 inklusive RA under kod och rubrik YBC KONTROLL AV ANLÄGGNING. Den egenkontroll och de dokument som föreskrivs (se krav i AB 04 och ABT 06, kap 2 § 2), och som entreprenören redovisar vid slutbesiktning, ska normalt föranleda att besiktningsinsatsen reduceras i berört avseende, med stöd av kommentaren till kap 7 § 12 AB 04 och ABT 06. Ett fel som innebär en avvikelse i förhållande till uppgifterna i ett sådant dokument ska betraktas som ett dolt fel. Om platsgjuten gummi är värt sitt pris med avseende på prestanda över tid, jämfört med sand, träspån eller dylikt, kan jag inte uttala mig

om. Man kan ju dock konstatera att platsgjuten gummi omfattar andra egenskaper jämfört med löst partikelformigt material. Dylikt material medger tillgänglighet samt variationer i färg och form, vilket utgör mervärden utöver funktionen som stötdämpande material. Hur det platsgjutna gummit upprätthåller sin funktion över tid på grund av inblandning av sand eller löv, UV-ljus eller dylikt, saknar jag uppgifter om, men att reducera av leverantören föreskriven skötsel vill jag avråda från och då särskilt med tanke på att det skulle kunna öka risken för olycka (se krav på skötsel i Plan- och bygglagen). Att på eget bevåg kompensera utebliven skötsel med större materialtjocklek anser jag mycket osäkert ur säkerhetssynpunkt och något man i så fall ska ta upp med aktuell leverantör. Här kan det ju finnas anledning att titta på olika leverantörers drift- och underhållsanvisningar för att även kunna jämföra förvaltningskostnaden. En budgetering och planering i detta avseende vill jag också rekommendera så att man inte hamnar i en underhållsskuld ett antal år efter att lekplatsen tagits i drift. Avseende HIC-test är det precis som du säger att denna endast tar hänsyn till islagsytans stötdämpande förmåga vid fall rakt uppifrån. Det platsgjutna gummit är ju nivåstabilt och beter sig inte på samma sätt som till exempel sand, vilken skjuts undan vid ett fall eller när man hoppar av ett rörligt lekredskap i rörelse. Om denna skillnad i egenskaper påverkar antalet och typen av skador vid fall eller när barn hoppar av lekredskap känner jag dock inte till. På Konsumentverkets hemsida presenteras viss statistik beträffande olyckor på lekplatser, men om denna omfattar eventuella skillnader på islagsytans material är jag osäker på. Jag rekommenderar att du kontaktar Kon-sumentverket för besked i denna del. Frågan om negativ miljöpåverkan är natur-ligtvis viktig, men tyvärr inget jag kan uttala mig om. Se även fråga besvarad av Moviums rådgivare Petter Åkerblom i Movium Direkt nr 1-2017.Jan-Olof Gullberg

Movium Direkt nr 2, 2017 • 9

Vad kostar en översvämning och vad tjänar vi på naturen?Av Marika Karras och Kari Ella Read, Sweco

I ett examensarbete har vi visat att en hållbar dagvattenhantering i städer kan vara lönsamt för samhället på sikt. Det gjordes genom att inkludera en ekonomisk värdering av natu-rens nyttor, så kallade ekosystemtjänster, i en kostnads-nyttoanalys. Vi arbetar nu vidare med dessa frågor på Sweco.

Städer är idag utformade med stora impermeabla ytor som regn- och smältvatten inte kan tränga igenom. Regnet som faller i staden leds direkt till reningsverken eller sjöar via rör under mar-ken. Det leder till problem med översvämning vid kraftiga regnfall då rörens kapacitet över-skrids och vattnet istället svämmar upp genom brunnar och i källare. Att vi dessutom bygger mer och mer på min-dre ytor och att fler flyttar till städerna gör att

det befintliga ledningsnätet påfrestas ytterligare. De senaste åren har bland annat Malmö utsatts för flera översvämningar med stora ekonomiska konsekvenser. Samtidigt förväntas frekvensen och intensiteten av regn att öka i framtiden till följd av pågående klimatförändringar. Dessa utmaningar gör att frågor knutna till dagvatten-hantering är mycket aktuella i samhällsdebatten. Hållbar dagvattenhantering är en klimatan-passningsåtgärd som går ut på att efterlikna och integrera naturens egna lösningar, med huvudsyftet att skapa ett bättre översvämnings-skydd och innebär åtgärder som öppna diken, regnbäddar och inslag av gröna ytor i staden. I bostadsområden där man har infört hållbar dag-vattenhantering har det visat sig kunna bromsa regnet så effektivt att risken för översvämning reducerats avsevärt.

Översvämning på Norra Gulsparvsgatan i Söderkulla, Malmö. Foto: Erik Mårtensson, DHI.

10 • Movium Direkt nr 2, 2017

Ekosystemtjänster försummasHållbar dagvattenhantering generar även nytta då det inte regnar i form av till exempel rekreations-värden och rening av vatten. Dessa nyttor kallas ekosystemtjänster, vilket är tjänster som naturen förser oss med helt gratis, och som vårt välbefin-nande är mer eller mindre beroende av. Trots den nära kopplingen mellan samhällets välfärd och ekosystemtjänster har dessa värden ofta försum-mats i utvecklingen av våra städer, och alternativ med direkta ekonomiska värden har prioriterats. Bilden på urbana ekosystemtjänster här intill visar de tjänster som boende i staden är speciellt beroende av. Med dagens ökande miljöpåverkan och medföljande klimatförändringar kan en konse-kvent underskattning av ekosystemtjänster göra att riskerna i samhället ökar, vilket i sin tur kan leda till ökade kostnader för civilsamhället. I examensarbetet inkluderades monetär värdering av ekosystemtjänster i en kostnads-nyttoanalys (CBA) av hållbar dagvattenhantering. Kostnads-nyttoanalysen är ett beslutsverktyg som gör det möjligt att väga för och nackdelar med ett sam-hällsprojekt mot varandra, för att undersöka den långsiktiga lönsamheten av projektet. Kostnads-nyttoanalysen applicerades på införande av hållbar dagvattenhantering i det översvämningsdrabbade bostadsområdet Söder-kulla i Malmö. I arbetet togs investerings- och underhållskostnader fram för ett antal åtgärds-förslag baserade på mängden dagvatten som ska omhändertas i området för att hantera översväm-ningsrisken.

Metoder för värderingI det följande presenteras en beskrivning av de ekosystemtjänster som värderades i analysen och hur detta gjordes. En del värden, såsom habitat och biologisk mångfald, värderades inte då det skulle innebära en dubbelräkning. Det kan liknas vid att lägga till kostnaden av däck till värdet av en komplett bil, de är ju redan medräknade i bilen.

ÖversvämningsskyddDet föreslagna, hållbara dagvattensystemet har som främsta uppgift att ta emot regn och mot-

verka översvämning. Vattenflödena bromsas upp i meandrande svackdiken och samlas upp i regn-bäddar och, vid skyfall, i öppna fördröjningsma-gasin. På så vis minskas flödet till rörledningarna och därmed minskas även risken för översväm-ning. Eftersom åtgärderna antas förhindra att en översvämning sker, kan ekosystemtjänsten över-svämningsskydd beräknas med hjälp av metoden utebliven skadekostnad. För att hitta värdet av denna tjänst beräknades den så kallade riskkost-naden, vilket är en sammanvägning av kostnaden för översvämningar och sannolikheten att de sker. Kostnaden för översvämning i Söderkulla togs fram via information från försäkringsbolag och Swecos modell för ändamålet.

VattenreningVatten i naturliga miljöer, såsom i vattendrag och bäckar, reglerar mängden föroreningar bland an-nat genom utspädning, infångning och filtrering. Föroreningar i dagvattnet tas upp av växter, bryts ned eller samlas i sedimentet. Dessa funktioner bidrar till att minska till exempel effekter av övergödning genom att fosfor och kväve tas upp. För att skatta den ekonomiska nyttan av ekosystemtjänsten vattenrening, beräknades mängden vatten som renas i området varje år utifrån ett monetärt schablonvärde för kostnaden

Figur som illustrerar de olika urbana ekosystemtjänsterna som kan ha värde för stadens invånare.

Movium Direkt nr 2, 2017 • 11

av vattenrening i reningsverk. Den ekonomiska värderingsmetoden som används är således ersättningskostnad.

LuftkvalitetFöroreningar i stadens luft kan leda till negativa hälsoeffekter i form av livshotande sjukdomar, allergier och andningsbesvär, något som har störst påverkan på barn. I Sverige beräknas årligen mer än 1 000 personer dö i förtid på grund av långtidsexponering av luftföroreningar. I tätbebyggda städer beror ofta luftföroreningar på avgaser från trafiken med bland annat giftiga kväveföreningar (NOx) och slitage på vägar och däck som ger upphov till små partiklar, så kall-lade PM10, vilka är skadliga att andas in. Luften i staden kan renas med hjälp av grön-ytor. Partiklarna samlas upp på bladens ytor och föroreningar tas upp genom klyvöppningarna. Vegetation kan även fungera utspädande av för-oreningarna i luften genom att koncentrationen av dem sänks när turbulens skapas runt bladen. Baserat på andelen införda växter och grönom-

Bostadsområdet Augustenborg i Malmö framhålls ofta som ett lyckat exempel på hur man kan arbeta med hållbar öppen dagvattenhante-ring. Foto: Johanna Sörensson, LTH.

råde för det föreslagna, hållbara dagvattensyste-met beräknades mängden föroreningar som tas upp av bladen, och utifrån detta vilka kostnader som uteblir för samhället till följd av reducerade hälsokostnader (utebliven skadekostnad). Värdet av denna hälsoeffekt är baserad på bland annat Trafikverkets ASEK-värden för föroreningar i städer, samt ytterligare två studier gjorda av forskare. Resultatet används för att uppskatta det monetära värdet av ekosystemtjänsten luftkvali-tet.

BullerregleringGrönytor i stadsmiljön har god förmåga att mins-ka buller. Gröna markytor, tak och väggar gör att ljudet inte studsar på samma sätt som på släta ytor och därmed förhindras ljudet att spridas och skapa olägenheter för de boende i staden. Gröna ridåer mellan vägar och bostadsområden kan minska störningen från vägen. ASEK (6.0, kap 10) har tagit fram kostnader för buller. De är dels baserade på studier om hedonisk prissättning, där bullernivåer påver-

12 • Movium Direkt nr 2, 2017

kar fastighetspriser, och dels på bullers effekt på människors hälsa. Buller kan bland annat öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar genom omedvetna sömnstörningar. För att beräkna vär-det av minskat buller, baserat på ASEKs värden, utgår man från skillnaden mellan bullernivån innan och efter en åtgärd och avläser motsvaran-de kostnad per person och år. Genom att sedan uppskatta hur många personer som påverkas av åtgärden kan ett totalt värde på ekosystemtjäns-ten bullerreglering beräknas.

KlimatanpassningEkosystemtjänsten klimatanpassning handlar till exempel om träd och buskars lokala klimatreg-lering i form av reglering av luftfuktighet och luftströmmar, isolerande effekt från gröna tak, samt vegetationens upptag av koldioxid. Det senare påverkar positivt atmosfären i förhållande till den pågående globala uppvärmningen. För att få en indikation på värdet av klima-tanpassning i Söderkulla valdes den isolerande effekten som gröna tak ger upphov till, där be-räkningarna baserades på hur mycket energi som sparas. Metoden som används är således ersätt-ningskostnad. I verktyget som beräkningarna ba-seras på är det möjligt att välja dels både klimat-zon och typ av byggnad. Om det är den exakta energibesparingen man är ute efter, snarare än ett värde som indikerar vad en ekosystemtjänst är värd, rekommenderas att söka sig till platsspeci-fika studier då byggnadernas isoleringsstandard påverkar resultatet. Översvämningsskyddet som beskrevs ovan är en stor del av klimatanpassningsåtgärderna som genomförs i Sverige men då det definierades som en egen ekosystemtjänst värderades det inte under denna punkt.

Rekreation samt mental och fysisk hälsaKopplingen mellan hälsa och grönytor har länge varit känd, då naturen har en positiv påverkan på både vårt mentala och fysiska välmående. Engelska studier har visat att de som bor nära ett område med mycket grönska lever längre, obe-roende av inkomst- och utbildningsnivå. De po-sitiva hälsoeffekterna har ett tydligt ekonomisk

värde i minskade sjukvårdskostnader. Genom att studera bostadspriser i närheten av grönom-råden kan man studera hur mycket människor är villiga att betala mer för att bo nära en park eller naturområde. Varför det är så råder det osäker-heter om, men en förklaring är just att vi mår bra av att vistas i en grön omgivning. Oavsett om denna effekt är medveten eller omedveten, kan den genom bostadspriserna bli ett mått på värdet av rekreation kopplad till grönområden. Det ekonomiska värdet av ekosystemtjäns-ten rekreation har i detta fall använts genom metoden hedonisk prissättning och är i studien kopplat till de bostäder i området som förväntas påverkas av åtgärdsförslagen.

NaturpedagogikAtt vistas i naturen bygger upp en förståelse för djur och växter samt samspelet mellan dem och oss människor. Detta är särskilt viktigt för barn och därför ska barnen få möjlighet att utforska miljön runt omkring dem och låta fantasin och upptäckarglädjen släppas fri i leken. Att belysa värdet av att barn vistas i och lär sig om naturens samband, lägger grunden för kommande genera-tioner och hur de kommer värdera ekosystemen omkring dem. Tyvärr har det inte varit möjligt att finna några studier gjorda på det ekonomiska värdet av naturpedagogik, trots att en specialist inom naturpedagogik kontaktats. Ekosystemtjänsten behandlas ofta tillsammans med rekreation och de kan således anses vara kopplade till varan-dra. En inkludering av värdena från båda skulle kunna innebära en dubbelräkning.

Vilken lösning ska vi välja?Resultatet av kostnad-nyttoanalysen visade att en ekonomisk värdering av ekosystemtjäns-ter var avgörande för att visa på lönsamheten av införandet av hållbar dagvattenhantering i Söderkulla. Att värdera ekosystemtjänster i ekonomiska enheter kan med andra ord påverka vilket alternativ som väljs. Som ses i diagrammet på sidan 13 blev resultatet utan ekosystemtjäns-ternas värde, endast med översvämningsskyddet inkluderat (den blå stapeln), väldigt negativt och

Movium Direkt nr 2, 2017 • 13

man kan föreställa sig svårigheten i att argumen-tera för en sådan åtgärd. Inkluderar man även de övriga ekosystem-tjänsternas värde ser man att hållbar dagvatten-hantering i Söderkulla i själva verket för-modligen skulle vara lönsamt för samhället. Ekosystemtjänsternas totala värde beräknades till nästan 2 miljoner per år, vilket diskonterades över projektets livslängd (tabell 1). Värdet av bullerregleringen stod för nästan hälften av ekosystemtjänsternas totala värde. Det skulle kunna bero på att buller ofta värderas i samhällsekonomiska analyser och har ett etable-rat värde. Om det fanns lika mycket studier på resterande ekosystemtjänster kan man misstänka att även de skulle värderas högre. Frågan kvarstår vem som är ansvarig för att investera i dessa åtgärder – när det är något som gynnar samhällets välfärd i stort. Fortsätter vi att undervärdera ekosystemtjänster och naturens nyttor riskerar vi dock att behöva ta i tu med betydligt större konsekvenser och kostnader i framtiden. Det finns med andra ord en angelä-genhet i att kommunicera värdet av ekosystem-tjänster på ett språk som alla kan relatera till, nämligen pengar.

LitteraturförteckningTrafikverket. 2016. Analysmetod och samhällsekono-miska kalkylvärden för transportsektorn, ASEK. www.trafikverket.seC/O City. 2014b. Ekosystemtjänster i stadsplanering - en vägledning. Stockholm: VINNOVA.Delshammar, T. & Fors, H. (u.d.) Gröna och blå struktu-rer för en hållbar stadsutveckling. Sveriges lantbruksuni-versitet (SLU). Rapport 2010:16.HOSANNA. 2013. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Hämtat från http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/downloads/nyheter/default/HOSANNA_SUMMARY_BROCHURE_JANUARY_2013HQ.pdfJohansson, E. 2014. Utvärdering för ramverk av tät-ortsnära ekosystemtjänster. Miljö- och Energisystem, Instutitionen för Teknik och Samhälle, LTH.Karras, M. & Read, K. 2016. Kostnads-nyttoanalys av införandet av hållbar dagvattenhantering som riskre-ducerande åtgärd mot översvämning – med fokus på monetär värdering av ekosystemtjänster. Riskhantering och samhällssäkerhet, LTH. Naturvårdsverket. 2012. Sammanställd information om ekosystemtjänster. Naturvårdsverket. 2015. Guide för värdering av ekosys-temtjänster. Stockholm: Rapport 6690.Nowak, D., Hirabayashi, S., Bodine, A. & Greenfield, E. 2014. Tree and forest effects on air quality and human health in the United States. Environmental Pollution, 193, ss. 119-129.

Figur 1. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen av hållbar dagvattenhantering, med och utan ekosystemtjänsternas värde.

Tabell 1. Värdering av ekosystemtjänster, hållbar dag-vattenhantering, kronor per år Översvämningsskydd 170 539 Vattenrening 22 235 Luftkvalitet 9 235 Bullerreglering 1 006 230 Klimatanpassning 46 768 Rekreation 601 361 Naturpedagogik -

TOTALT 1 856 368

Foto

: Gör

an N

ilsso

n.

Marika Karras och Kari Ella Read skrev under 2016 examensarbete inom civilingenjörsutbildningen Riskhantering på Lunds tekniska högskola, där de båda läste sina tre första år inom ekosystemteknik. Nu arbetar Marika på Sweco i Malmö och Kari Ella på Sweco i Göteborg, där de gemensamt arbe-tar med satsningar på projekt där ekosystemtjänster inkluderas. I november 2016 mottog de Peter Stahres stipendium, som årligen delas ut av VA SYD, för ”förtjänstfulla insatser som främjar samverkan och nytänkande inom VA-teknik i kombination med vegetationsteknik”.

14 • Movium Direkt nr 2, 2017

NyheterOla Melin ny länsöverdirektör i Skåne

Foto

: Jen

ny L

eym

an.

Regeringen har utsett Ola Melin till ny läns-överdirektör på Länsstyrelsen Skåne. Ola Melin kommer närmast från en tjänst som planeringschef och stadsträdgårdsmästare i Malmö stad. Ola Melin har tidigare arbetat som odlingschef och fakultetsdirektör på SLU i Alnarp. Han har också varit avdelningschef på Sofiero och Fredriksdal i Helsingborg, innan han tillträdde som avdelningschef och stadsträdgårdsmästare i Malmö stad 2011. – Ola Melin har en dokumenterad ledarer-farenhet och vana att leda stora organisationer, något som blir värdefullt för Länsstyrelsen Skåne. Dessutom är han skåning och en person med stort engagemang som det ska bli roligt att jobba tillsammans med, säger landshövding Anneli Hulthén. Ola Melin tillträder som länsöverdirektör den 18 april. Källa: www.lansstyrelsen.se/skane 9 mars.

Offerdalsskiffer Årets stenSveriges Stenindustriförbund har utsett Offer-dalsskiffer till Årets sten 2017. Den allt popu-lärare skiffern bryts i nordvästra Jämtland och exporteras till hela världen. Motiveringen: ”Offerdalskiffern är en av naturens egna byggplattor: glimrande vacker och stark ända in i evigheten, samtidigt en av få stenar som kan brytas med bara händerna.

Dessutom är den ett mycket bra miljöval, visar studier av olika byggmaterial.” Designhotellet Copperhill Mountain Lodge i Åre är det största enskilda svenska arkitekt-projektet med Offerdalskiffer. Runt 2 500 ton sten levererades till murar, väggar och golv. Andra kända Offerdalsprojekt är Östersunds Torg, Vallentuna Bibliotek och Zlatans jaktvilla i Åre. Går man utanför Sveriges gränser hittar man Offerdalsskiffer i bland annat fasaden på spektakulära Van Abbe-museum i Eindhoven och Nordeas nybyggda huvudkontor i Köpenhamn. En skifferfasad blev nyligen bästa miljövalet av åtta alternativ i en jämförande studie, genom-förd som ett examensarbete vid LTH.Källa: Pressmeddelande 16 februari från Sverige Stenindustriförbund.

Ny bok om askskottsjukanAskskottsjukan är en invasiv sjukdom som har resulterat i massdöd av askar i hela Europa. En ny bok har getts ut med riktlinjer om hur ask-skottsjukan ska hanteras. Boken heter Dieback of European Ash (Fraxinus spp.) – Conse-quences and Guidelines for Sustainable Ma-nagement och är redigerad av Rimvys Vasaitis från institutionen för skoglig mykologi och växt-patologi, SLU, och Rasmus Enderle från FVA, Forest Research Institute Baden-Wuerttemberg, i Tyskland. Projektet FRAXBACK är ett initiativ av COST, ett europeiskt ramverk som stödjer samarbete mellan länderna mellan forskare och ingenjörer. Målet med projektet är att dela och syntetisera tillgänglig kunskap, påbörja samarbeten på europeisk nivå, få fram en heltäckande bild av askskottsjukan och utarbeta praktiska riktlinjer för att hantera askar på ett hållbart sätt i Europa. Den nyutgivna boken är en del av resultaten från det här samarbetsprojektet, framförallt med avseende på effekter och hantering av askskottsjukan. Ännu en bok, som kommer handla om askskottsjukans biologi och ekologi, är på väg.Källa: www.slu.se 7 februari.

Movium Direkt nr 2, 2017 • 15

TAN

KESMEDJAN MOVIUM

TAN

KE

SMEDJAN MOVIUM•

•

UTBILDNING AV UPPHANDLARE FÖR UTEMILJÖ– med fokus på anläggningstjänster

Välkommen till en utbildning i hur du upphandlar anläggningstjänster! Målgrupp för kursen, som behandlar upphandlingsfrågor på en relativt grundläggande nivå, är framförallt beställare men även andra aktörer i en entreprenadupp-handling kan ha intresse av diskussionerna. Kursen behandlar upphandlingsformer, juridiken, tekniska bestämmelser och förfrågningsunderlag i upphandlingsförfarandet. Du får lära dig hur man strukturerar en upphandling, tar fram un-derlag, använder standarddokumenten samt hur man undviker de vanligaste fallgroparna. Under dagen kommer deltagarna att arbeta med ett par enkla exempel med olika komplexitet. Du får också möjlighet att diskutera egna exempel med de medverkande experterna.Kursen anordnas i samarbete med Trädgårdsan-läggarna i Sverige (STAF) och SLU Alnarp.

MedverkandeGöran Andersson, konsult med eget företag (Trädgårdsmiljö i Kristianstad AB), av SP/BEUM certifierad besiktningsman för utemiljö samt förbundssekreterare för Trädgårdsanläggarna i Sverige (STAF).Bengt Persson, landskapsarkitekt, samverkanslektor på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvalt-ning, SLU Alnarp.Moderator: Anders Rasmusson, landskapsarkitekt, ansvarig för Movium Partnerskap vid Tankesmedjan Movium, SLU.

Mera information och anmälan: www.movium.slu.se

26 april 2017 kurs i Uppsala

Foto

: Gör

an N

ilsso

n.

Program09.30 Registrering och kaffe10.00 Välkommen! Introduktion – Vad vill vi? Presentation av de två projekt kursdeltagarna ska jobba med under dagen och deras förutsätt- ningar. Presentation av tekniska bestämmelser. Diskussion utifrån våra två praktikfall: Vad är viktigt?11.00 Hur gör vi? Presentation av upphandlings- och ersättningsfor- mer. Diskussion utifrån våra två praktikfall: Vad behöver köpas? I vilken form?12.30 Lunch13.30 Hur styr vi genomförandet? Presentation av förfrågningsunderlag/bygghand- lingar. Diskussion utifrån våra två praktikfall: Underlag och handlingar.

Presentation av AF, AMA, AB, ABT, LOU. Diskussion utifrån våra två praktikfall: Vad är viktigt att trycka på? Fallgropar? Riskbedömning? Former för kostnadsreglering?15.00 Eftermiddagskaffe med diskussion Därefter: Konsultera experterna! 10-15 minuter inför publik – ta med ett aktuellt praktiskt exempel så diskuterar vi det! Avslutning när diskussionerna sinar, dock senast kl.17.00. För dem som så önskar finns möjlighet att fortsätta upphandlingsdiskussionerna över en gemensam middag kl. 19.00 på restaurang i Uppsala (till själv- kostnadspris).

16 • Movium Direkt nr 2, 2017

TAN

KESMEDJAN MOVIUM

TAN

KE

SMEDJAN MOVIUM

••

BIOKOL FRÅN PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL– för klimatsmart nytta i växtbäddar 3 maj 2017 seminarium i Stockholm

Välkommen till ett seminarium med växtbäddar och biokol i fokus! Via vinst i den prestigefyllda tävlingen Mayors Challenge etablerades Stockholm Biochar Project 2015. Inom projektets ram har en pilotanläggning byggts som omvandlar park- och trädgårdsavfall till biokol. Det blir besök på den nyli-gen invigda anläggningen i Högdalen samt även på några platser i Stockholm där biokol tillförts växt-bäddar vid bland annat trädplantering. Stockholms stad har nu använt biokol under ett antal år – vilka är erfarenheterna hittills?Under seminariet blir det även en bredare diskus-sion kring växtbäddar, som av många ses som en besvärlig del av markprojekteringen. Författaren till den under förra året utgivna Jordkokboken, Anders Folkesson, ger råd och inspiration kring miljömäs-sigt och ekonomiskt hållbara växtbäddslösningar.

Foto

: Bjö

rn E

mbr

én.

Mera information och anmälan: www.movium.slu.se

Program09.00 Registrering och kaffe09.30 Välkommen! Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium09.40 Stockholm Biochar Project – vad har gjorts hittills och vilka är framtidsplanerna? Mattias Gustafsson, projektledare, Stockholm Vatten10.20 Paus10.30 Hur använder vi biokol i Stockholm stad och vilka är erfarenheterna? Björn Embrén, trädspecialist vid Trafikkontoret, Stockholms stad11.20 Paus11.30 Växtbäddar på recept! Att beskriva växtbäddar för växter med speciella krav på växtbädden. Anders Folkesson, landskapsarkitekt, universitetslektor vid SLU Alnarp samt Movium-rådgivare12.20 Diskussion12.30 Lunch

13.30 Studietur med buss. Guider: Mattias Gustafsson & Björn Embrén Besök på pilotanläggning för produktion av biokol i Högdalen. Trädgårdsavfall mals ned, matas in i en ugn och upphettas till 800 grader. Ungefär hälften av kolet i trädgårdsavfallet blir till biokol, den andra hälften blir pyrolysgas som bränns, överskottsvärme används till att värma vatten till fjärrvärmenätet. Kapaciteten är att 1 300 ton avfall kan bli 300 ton biokol per år. Besök på några platser i Stockholm med diskussioner kring växtbäddar och använd- ning av bland annat biokol: - Svartvikstorget - Valhallavägen - Pilgatan - Råckstarondellen16.30 Bussen är åter på Ersta, kör därefter vidare till Slussen.

Movium Direkt nr 2, 2017 • 17

BIOKOL FRÅN PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL– för klimatsmart nytta i växtbäddar PÅ TUR I NIPPON

– DEN UPPÅTGÅENDE SOLENS LANDStudieresa till Japan 9-19 november 2017

2016 års succéresa i ny tappning – följ med på en unik studieresa till Japan med trädgårdar, parker och grön stadsförnyelse i fokus! Resan arrangeras av Tankesmedjan Movium vid SLU i samarbete med Per och Hiromi Blomberg samt resebyrån JTB Sweden.Japan är ett mycket spännande land att besöka och att lära och inspireras av. Här finns en fantastisk kulturhisto-ria med utsökt trädgårdskonst och arkitektur. Man vårdar traditioner kring konsthantverk, matlagning, musik, teater, med mera. Samtidigt har under de senaste decennierna ett mycket modernt samhälle vuxit fram med enorma stadsbild-ningar, höghus, höghastighetståg och tunnelbanor. Ett rikt utbud av affärscentra och restauranger har utvecklats. I den nya stadsbyggnaden har gröna miljöer infogats på olika innovativa sätt. Fickparker, grönskande takterrasser och andra gröna inslag kompletterar äldre parkmiljöer och blir viktiga både i ett miljömässigt och socialt per-spektiv. På den här resan ingår besök på en rad platser, som speglar kontrasten mellan det gamla och det nya, i Tokyo, Kyoto och Osaka.Resan är förlagd tilI mitten av november då höstfärgerna är som allra mest intensiva och temperaturen ligger runt 15 grader dagtid. Reseguider är Per och Hiromi Blomberg. Per är arkitekt, verksam i svensk kommunal förvaltning, och har under ett antal års vistelse i Japan fått stor kun-skap om japanska trädgårdar och stadsförnyelse. Hiromi är född och uppväxt i Japan, och är numera verksam som konsult i Sverige. Under resan kommer möten att arrangeras med en rad japanska experter – projekterande arkitekter och förvaltare av trädgårdsanläggningar, en enastående möjlighet att på ett professionellt plan utbyta erfarenheter och inspirera varandra.

Mon

terin

g av

snö

skyd

d på

träd

i H

ama-

Rik

yupa

rken

i To

kyo.

Fot

o: P

er B

lom

berg

.Si

lver

pavi

ljong

en i

Kyot

o. F

oto:

Per

Blo

mbe

rg.

För inbjudan och kortversion av programmet: www.movium.slu.seSamarbetspartner och anmälan:Resan sker i samarbete med resebyrån JTB Sweden/Japanspecialisten.Fullständigt program och anmälan via JTB (lösenord: movium):http://www.japanspecialisten.nu/produkt/movium2017/

18 • Movium Direkt nr 2, 2017

Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • goran.k.nilsson@slu.se • www.movium.slu.se

Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på 040-41 52 11, parvin.mazandarani@slu.se.

KalenderMars 201723-24 Nordisk kongress om hållbar utveckling och innovation i trädgårdsanläggningsbranschen, i Stockholm anordnad av Trädgårdsanläggarna i Sverige, www.tradgardsanlaggarna.se23-24 Miljöbalksdagarna 2017 i Stockholm, arrangerade av Naturvårdsverket och Aktuell Hållbarhet, www.naturvardsverket.se28-29 Coastal Conference: Tools for Sustainable Coastal Planning and Management, konferens i Malmö anordnad av Föreningen Vatten och Region Skåne, www.foreningenvatten.se29 SSPPG nätverksträff i Katrinetorp, Malmö, arrang- erad av bl.a. SSPPG och Movium29 Vägen till giftfritt byggande, konferens i Stockholm anordnad av IVL Svenska Miljöinstitutet, www.ivl.se29-30 Rörnät och klimat 2017, konferens i Malmö anord- nad av Svenskt Vatten, www.svensktvatten.se 30 Publika parker och trädgårdar 2017 – We love plants!, konferens i Malmö arrangerad av bl.a. Malmö stad, Helsingborgs stad och Movium

April 20171 Hellas i Haga – Om antiken, Gustav III och Haga- parken, sex kungliga akademier i samverkan, se hela vårens program: www.ksla.se 5-6 Natur för barn och unga – Tankesmedja för frilufts- liv 2017, i Sundsvall anordnad av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. Movium, www.naturvardsverket.se6-7 Seminarier i anslutning till Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i Älvsjö arrangerade av Fritidsodlingens Riksorganisation m.fl., www.for.se21 Landskapsarkitekturdagen 2017: Exploring Equal Landscapes, i Alnarp anordnad av Landskaps- arkitekturprogrammet, SLU Alnarp, www.landskapsarkitekturdagen.se26 Utbildning av upphandlare för utemiljö, Movium- kurs i Uppsala26 Gestaltning av ekosystemtjänster, webbinarium anordnat av Ekologigruppen, www.ekologigruppen.se

Maj 20173 Skolgården – en pedagogisk resurs, Movium-kurs i Lomma3 Biokol från park- och trädgårdsavfall – för klimat- smart nytta i växtbäddar, Movium-seminarium i Stockholm3 Översiktsplanedag i Stockholm, arrangerad av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se

3-4 Forum för klimat och kulturarv, konferens i Göte- borg anordnad av bl.a. Riksantikvarieämbetet, www.raa.se3-4 Landskapsforum, seminarium i Stockholm anordnat av bl.a. KSLA och Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se5 Hållbar regional utveckling – Flöden och dynamik ur ett regionalt perspektiv, konferens i Stockholm anordnad av bl.a. Sveriges Kommuner och Lands- ting och Tillväxtverket, www.skl.se9 Cykelkonferensen 2017 i Jönköping anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikver- ket, www.skl.se 15-16 Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds Riks- konferens i Örebro, www.skkf.se16-18 Svenska Stadskärnors Årskonferens i Varberg, www.svenskastadskarnor.se30 Släppmingel STAD nr 17 i Malmö, www.movium.slu.se30-31 Miljömålsdagarna 2017 i Östersund, arrangerade av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län m.fl., www.naturvardsverket.se

Juni 201712 Klimatanpassning i kommunen, seminarium i Stockholm anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se12-14 Embrace the Water – a Cities of the Future Confe- rence i Göteborg anordnad av Göteborgs Stad, RISE, IWA m.fl., www.embracethewater2017.com14-15 Sverige i världen 2030 – vägval för en socialt håll- bar framtid, konferens i Umeå anordnad av bl.a. Mötesplats för social hållbarhet, www.skl.se 19-21 Landscape Futures, internationell konferens i Köpenhamn arrangerad av bl.a. Köpenhamns universitet, www.iflaeurope.eu

Juli 20172-9 Almedalsveckan 2017 i Visby, www.almedalsveckan.info

Augusti 201723-25 Sveriges Stadsträdgårdsmästarkongress 2017 i Visby, arrangerad av FSS och Region Gotland, www.stadstradgardsmastare.org30-31 Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Gävle, anordnad av BEUM i samarbete med Movium, www.movium.slu.se31 Boksläpp! ArkDes och Moviums antologi om bostadssituationen släpps i Stockholm, www.arkdes.se