54
1 DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAP: VERKLIGHET, OBSERVATIONER, BEGREPP, MODELLER, TESTER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

Embed Size (px)

DESCRIPTION

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAP: VERKLIGHET, OBSERVATIONER, BEGREPP, MODELLER, TESTER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola. VÄRLDEN SOM INFORMATIONSNÄTVERK FÖR MÄNNISKAN. VÄRLDEN. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

1

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

VETENSKAP: VERKLIGHET, OBSERVATIONER, BEGREPP, MODELLER, TESTER

Gordana Dodig-CrnkovicAkademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

Page 2: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

2

GRÄNSSNITT

VÄRLDEN

MÄNNISKAN

VÄRLDEN SOM INFORMATIONSNÄTVERK FÖR MÄNNISKAN

Page 3: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

3

LÄR

AN

DE

OC

H K

UN

SK

AP

http://ww

w.alexeikurakin.org/

Hebbs teori: "celler som avfyras tillsammans, sammankopplas" (eng. "cells that fire toghether, wire togher").

Barnet föds med nervsystemet och hjärnan och förmågan att ta olika intryck från världen.

Page 4: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

4

MÄNNISKAN

ELEMENTÄRA PARTIKLAR

ATOMER

MOLEKYLER

CELLER

ORGANISMERSOCIALA GRUPPER

EKOLOGIER

PLANETSYSTEM

GALAXER

UNIVERSUM

Page 5: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

5

REKURSIVA STRUKTURER

Olika skalor bygger på varandra (elementära partiklar, atomer, molekyler, …universum)

Page 6: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

6http://mathworld.wolfram.com/Fractal.html

FRAKTALER

Page 7: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

7

Hur byggs upp kunskaper?VÄRLDEN SOM INFORMATION FÖR EN AGENT

Bilden från: http://www.alexeikurakin.org

Page 8: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

8

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=vJG698U2Mvo

VI KAN INTE OBSERVERA HELA VÄRLDEN SAMTIDIGT –

VI HAR SELEKTIV UPPMÄRKSAMHET

“An agent interprets all the flow of external information in the framework of the paradigm system that already pre-exists in the mind at the moment of perception/interaction. “

http://www.youtube.com/watch?v=qhF_baBVIOs

Page 9: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

9

KUNSKAPER SKAPAS AV INDIVIDER OCH FÖRS VIDARE AV SAMHÄLLET

Bilden från: http://www.alexeikurakin.org

Page 10: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

10

http://www.youtube.com/watch?v=F5t93VQmkpU

MÄNSKLIG KOGNITION ÄR ETT RESULTAT AV EVOLUTION.

DJUR HAR OCKSÅ KOGNITION

http://www.youtube.com/watch?v=ofjo26O0z_o

Page 11: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

11

http://www.youtube.com/watch?v=-euMlL9O1Kc

Apornas kultur: Japanska snöapor tvättar potatis

http://www.youtube.com/watch?v=SSVF4CuXYno Intelligenta apor

APOR HAR ÄVEN KULTUR

Page 12: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

12

Thomas Kuhn, The Structure of Scientific Revolutions, (De vetenskapliga revolutionernas struktur ), 1962beskriver paradigmskiften inom vetenskapen - byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder

Det gamla vetenskapliga paradigmet var mekanistisk – värden som en mekanism, som ett mekaniskt urverk.

Det nya paradigmet: världen som nätverk av nätverk, komplexa system, kaotiska system, icke-linjära fenomen, självorganisation (self-organization).

ETT PARADIGMSKIFTE PÅ GÅNG

Page 13: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

13

Fysik är naturvetenskapen som handlar om materia - dess strukturer och förändringar (dynamik) genom de fundamentala krafter som verkar mellan dess beståndsdelar.

Fysik studerar problem på alla storleksskalor, från de minsta beståndsdelarna på subatomär nivå (partikelfysik och kärnfysik) till universums struktur på den allra största skalan (kosmologi).

Däremellan finns en rad forskningsfält som atomfysik, molekylfysik och fasta tillståndets fysik, mekanik, strömningsmekanik, elektromagnetism, termodynamik och plasmafysik, till rymdfysik och astrofysik. Biofysik och geofysik är exempel på tvärvetenskapliga forskningsfält med koppling till fysik.

FYSIKENS VÄRLD OCH DEN FYSISKA VÄRLDEN

Page 14: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

14

Materia definieras som allting som ytterst består av några få mest

fundamentala enheterna som kallas för elementärpariklar och dess

växelverkan. Den materia vi är i kontakt med består av atomer (i

form av kemiska föreningar, blandningar eller rena grundämnen).

Atomer består i sin tur av mindre partiklar, elementarpartiklar.

HUR MYCKET VET VI OM UNIVERSUM?

http://www.youtube.com/watch?v=bhofN1xX6u0

http://www.youtube.com/watch?v=xmdIbp87KLg

http://www.youtube.com/watch?v=ae9Kwfzh4T8 A Measure of Everything (From Space to Atoms)

Page 15: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

15

Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.

Till elementarpartiklarna räknar man också de partiklar som är

bärare av de fyra fundamentala krafterna i naturen.

Elementarpartiklar studeras inom partikelfysiken, där de

partiklar man för närvarande känner till beskrivs av den så

kallade Standardmodellen.

HUR MYCKET VET VI OM UNIVERSUM?

Page 17: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

17

ELEMENTÄRA PARTIKLAR OCH FUNDAMENTAL VÄXELVERKAN

http://en.wikipedia.org/wiki/Fundamental_interaction

Page 18: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

18

Materia har massa. Albert Einstein visade att massa och energi är

ekvivalenta genom sin berömda formel E=mc², där E står för energi,

m för massa, och c² för ljusets hastighet i kvadrat. Massa har en

inbyggd attraherande fundamental kraft, gravitationen.

HUR MYCKET VET VI OM UNIVERSUM?

Page 20: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

20

STRÄNGTEORI

Strängteori är en modell inom fysiken som beskriver materiens allra minsta byggstenar.

De fundamentala byggstenarna inom strängteorin är endimensionella vibrerande strängar, vilket innebär att de har en rumslig utsträckning till skillnad från tidigare fysikaliska modeller som baserades på punktlika (noll-dimensionella) partiklar.

Genom att använda denna modell kan fysiker undvika vissa problem som annars uppkommer.

Strängteori har ännu inte fått experimentell bekräftelse – inga förutsägelser som direkt kan testas experimentellt har kunnat göras hittills.

http://www.pbs.org/wgbh/nova/elegant/scale.html A SENSE OF SCALE

http://www.youtube.com/watch?v=_B0Kaf7xYMk&feature=player_embedded

Page 21: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

21

PROBLEM MED STRÄNGTEORI

Lee Smolin: The Trouble with Physics: The Rise of String Theory, the Fall of a Science and What Comes Next

Se också: String Theory and General MethodologyLars-Göran Johansson & Keizo Matsubara

http://arxiv.org/PS_cache/arxiv/pdf/0912/0912.3160v1.pdf

Page 22: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

22

Universums sammansättning enligt en analys av data från WMAP

VAD BESTÅR UNIVERSUM AV?

http://public.web.cern.ch/public/en/Science/Dark-en.html

Page 23: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

23

Garrett Lisi: A beautiful new theory of everything

HUR MÅNGA ELEMENTÄRPARTIKLAR?

An Exceptionally Simple Theory of Everything is a preprint proposing a basis for a unified field theory, which attempts to describe all known fundamental interactions in physics, and to stand as a possible theory of everything. The preprint was posted to the physics arXiv by Antony Garrett Lisi in 2007, and was not submitted to a peer-reviewed scientific journal.´The title is a pun on the algebra used, the Lie algebra

of the largest "simple," "exceptional" Lie group, E8.

http://www.youtube.com/watch?v=y-Gk_Ddhr0M&feature=related

Page 24: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

24

OLÖSTA PROBLEM INOM FYSIK

Fysikens teoretiska modeller av verkligheten har avlöst varandra genom tiderna. I dag pågår sökandet av en modell som kan sammanfatta alla fenomen i universum - "teorin om allt".

Som en del av detta sökande kommer man vid Large Hadron Collider (LHC) som är världens största partikelaccelerator, söka efter Higgspartikeln, för att visa att Higgsmekanismen är det sätt genom vilket olika elementarpartiklar får olika massa.

(wiki)

http://en.wikipedia.org/wiki/Unsolved_problems_in_physics

Page 25: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

25

De teoretiska försök som pågått i över ett halvt århundrade i syfte att förena kvantmekanik och generell relativitetsteori har ännu inte lyckats. De befintliga förslagen är M-teori, supersträngteori och loop-kvantgravitation.

Många astronomiska och kosmologiska fenomen är ännu oförklarade, som till exempel det faktum att universum består av mycket mer materia än antimateria samt att den består till övervägande del av okänd mörk energi och mörk materia.

OLÖSTA PROBLEM INOM FYSIK

Page 26: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

26

A strongly recommended book:

Order out of chaos: Man's new dialogue with nature Ilja Prigogine & Isabelle Stengers

OLÖSTA PROBLEM INOM FYSIK

Även inom den klassiska fysiken kvarstår teoretiska problem med fenomen som turbulens och kaos och andra icke-linjära fenomen.Biologiska strukturer och processer är fortfarande en utmaning (nätverkstrukturer och icke-linjära processer är typiska där).

Page 27: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

27

http://www.physics.ohio-state.edu/~jay/880/moreisdifferent.pdf

P. W. Anderson, More Is DifferentScience, New Series, Vol. 177, No. 4047 (Aug. 4, 1972), pp. 393-396

BYGGSTENAR, PROCESSER & COMPLEXITET: MORE IS DIFFERENT!

Page 28: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

28

http://www.youtube.com/watch?v=hoLvOvGW3Tk&feature=related Black Holes, Neutron Stars, White Dwars, Space and Time

Black Hole Montage - NASA Galaxy Big Bang - PHJ

Welcome to the Hubble Universe: Nebula & Galaxies: A Cosmic Journey

http://www.youtube.com/watch?v=SMgi2j9Ks9k&feature=related Quarks: Inside the Atom

FYSIKENS VÄRLD SOM VI SER DEN IDAG

http://www.snotr.com/video/3393 LHC LARGE HADRON COLLIDER

http://www.youtube.com/watch?v=Zr7wNQw12l8&feature=related Journey to the Edge of the Universe

Page 29: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

29

http://www.youtube.com/watch?v=7ImvlS8PLIo&feature=SeriesPlayList&p=D62809AD452EDB98 'A Universe From Nothing' by Lawrence Krauss, AAI 2009

Rekommenderas!

FYSIKENS VÄRLD SOM VI SER DEN IDAG

Page 30: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

30

MÄNNISKAN I CENTRUM

”Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det icke varande, att det icke är.” (Protagoras)

Page 31: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

31

http://www.wimp.com/journeymind/ Vilayanur Ramachandran: A journey to the center of your mind, TED

MÄNNISKAN I CENTRUM

Vetenskapens gränser är nära relaterade till människans gränser – våra fysiska begränsningar som vi kringgår med hjälp av instrument (mikroskop, teleskop, accelleratorer och liknande) och våra kognitiva begränsningar som vi först måste inse och förstå (forskningen pågår just nu inom kognitiv vetenskap, neurovetenskap osv.) och sedan få fram datorer och programvara, robotar och liknande intelligenta system som kommer att hjälpa oss vidga och fördjupa vår förståelse av världen.

Page 32: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

32

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSMETODIK

Vetenskapsmetodologi – idéen om hur ideal vetenskap bör bedrivas.

Page 33: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

33

KUNSKAP OCH OKUNSKAP1. Vissa saker vi vet inte och vi förstår att vi inte vet.

2. En del saker vi tror at vi vet, fast det vi “vet” är fel.

3. Och en del saker vi anar inte ens att vi inte vet för att de är helt utanför vår världsbild.(Exempelvis visste inte gamla Grekerna att de inte visste att det fanns antimateria.)

Svåraste okunskaper är de under (2), för de kräver en aktivt och medveten process av revidering av existerande uppfattningar (“unlearning”) vilket är svårt!

Page 34: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

34

TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP

Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre.

Page 35: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

35

Forskningens teoretiska resultat ger:

generell och ofta formell förståelse av fenomen deskriptiv / prediktiv förståelse och modeller problemspecifik information målsättningar, (normativa) värderingar

TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP

Page 36: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

36

TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAPPraktiska forskningsresultat

Forskningens praktiska resultat kan ger:

nya processer och metoder för produktframtagning nya processer och material för produkttillverkning nya produkter (läkemedel, instrument, material, osv.)

Page 37: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

37

Kan ge svar på frågan om hur ofta och hur mycket. Nomotetisk (många observationer) - Objektivitet Syfte: Generalisera, testa teorier Metod: Standardiserad strukturerad intervju,

enkätformulär, frekvensmätning.

KVANTITATIVA METODER

Page 38: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

38

Resultat: Beskrivande frekvenstabeller, hypoteser och/eller förklaringar av statistiska samband.

Bedömning:Validitet – Har man undersökt rätt sak?

Reliabilitet – Har man gjort undersökningen (mätningen) på rätt sätt? Kan den göras om av någon annan?

KVANTITATIVA METODER

Page 39: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

39

ANVÄNDNING AV KVANTITATIVA METODER

Man söker kunskap som gäller för hela populationen, och

populationen är för stor för att kunna observeras i sin helhet. Man vill kunna ställa upp en modell för beräkningar.

Man vill kunna avgöra om eventuella samband man

observerar bara är slumpmässiga.

Page 40: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

40

FÖRDELAR MED KVANTITATIVA METODER

Välutvecklad arsenal av metoder finns att tillgå (t.ex. statistik).

Generaliserbarheten lättare att avgöra.

Man kan kvantifiera, räkna, förutsäga/predicera, testa och

förkasta.

Man kan säga något om i vilken mån man kan lita på

resultaten, så länge som man håller sig inom samma

population.

Page 41: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

41

NACKDELAR MED KVANTITATIVA METODER

Alla variabler kan inte kvantifieras Grundantaganden kan vara ganska restriktiva. Kan vara kostsamma, i möda och pengar - man behöver

ibland ett mycket stort antal observationer.

Page 42: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

42

KVALITATIVA METODER

Kan ge svar på frågan om hur och varför.

Ideografiska (många aspekter) – Subjektiva. Syfte: förstå/tolka, förklara det enskilda fallet.

Metod: observation, intervju, tolkande textanalys, fallstudier.

Resultat: Identifikation av teman, strukturer och dold mening. Bedömning: Öppenhet beträffande värderingar och

utgångspunkter.

Page 43: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

43

ANVÄNDNING AV KVALITATIVA METODER

Man är ute efter att generera hypoteser snarare än för att testa dem.

Man är ute efter att observera svårkvantifierbara fenomen och följaktligen inte att bygga numeriska modeller.

Page 44: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

44

FÖRDELAR MED KVALITATIVA METODER

Man får annan typ information än med kvantitativa, och kan tackla andra slags frågor.

Ger möjlighet till "subjektiv förståelse”. Kan, ibland, vara mindre resurskrävande. Man behöver inte låta sig styras av de grundantaganden

som måste göras för att statistisk generalisering skall vara giltig.

Page 45: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

45

NACKDELAR MED KVALITATIVA METODER

Alltid problematiskt i vilken mån resultaten från t ex en fallstudie kan generaliseras.

Objektiviteten kan lättare bli ifrågasatt. Man är, metodologiskt, på "svagare is”. Kan vara resurskrävande på sitt sätt.

Page 46: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

46

VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (1)

Vetenskap är ett resultat av en mängd aktiviteter som pågår inom olika forskarsamhällen.

Vetenskap förutsätter ett specifikt (”vetenskapligt”) förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad metodologi.

Innefattar ett sökande efter mönster och samband.

Page 47: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

47

VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (2)

Vetenskapliga/forskningsresultat måste kunna reproduceras/repeteras.

Vetenskapliga resultat är temporära och måste kunna omprövas. Motsatsen är dogmatism (orubblig tro).

Page 48: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

48

PROBLEMFORMULERING

Avgränsning Hypotesformulering

Frågehypoteser Nollhypoteser Riktningshypoteser

Datainhämtning/Databildning

Page 49: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

49

DATATYPER - KÄLLOR

Experimentella data Egna iakttagelser Sekundära iakttagelser Forskningsresultat Officiell statistik Allmän litteratur Intervjuer Simuleringar

Page 50: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

50

BEDÖMNING AV BASFAKTA

Vilken är källan? Vad är fakta och vad är värderingar? Vilka fakta är

underbyggda? Hur? Granska alla påståenden! Vad har utelämnats? Vilka är de tänkbara orsakerna till

utelämnandet?

Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas!

Page 51: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

51

VANLIGA MISSTAG

Oklar problemformulering Bristfällig planering Svaga, ensidiga data Fel metod Otillgänglig forskningsrapport Ostrukturerade resonemang Ologisk klassificering Rapporten full med onödiga detaljer (signalen

drunknar i bruset)

Page 52: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

52

EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: OCKHAMS RAKKNIV [LESS IS MORE!]

Skär bort allt onödigt. Av två teorier som förklarar samma fenomen så är den

enklare att föredra. En karta i skala 1:1 ?!

Page 53: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

53

ORDLISTA (1)

Ontologi – studerar hur verkligheten är beskaffad - allt som finns och kan finnas

Epistemologi – kunskapsteori

Determinism/Voluntarism – påverkas/påverkar

Rationalitet – Ändamålstänkande/handlande mht ett visst syfte eller givet mål

Page 54: DVA215   INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

54

ORDLISTA (2)

Deskriptiv – beskriver hur det är eller blir.

Normativ – säger hur det borde vara.

Paradigm – en uppsättning teoretiska grundantaganden som man håller för riktiga och inte ifrågasätter hela tiden (Kuhn).