Upload
tokala
View
114
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING KUNSKAPSSKAPANDE FORMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola. FÖRELÄSNINGAR. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING KRITISKT TÄNKANDE - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
1
CDT212 VETENSKAPSMETODIK
GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORIKOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING
KUNSKAPSSKAPANDE FORMER
Gordana Dodig-CrnkovicAkademin för innovation, design och teknik
Mälardalens högskola
2
1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
2. KRITISKT TÄNKANDE
3. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING;
KUNSKAPSSKAPANDE FORMER
4. PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR
FÖRELÄSNINGAR
3
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION
KUNSKAPSSKAPANDE FORMER
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER
EVOLUTION SOM KUNSKAPSSKAPANDE
PARADIGM
KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING, KUNSKAPSSKAPANDE
4
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION
Språk är inte identisk med kommunikation.
Vi kommunicerar på andra sätt också
Turordning Intonation Gester (kroppsspråk) Ögonkontakt Beröring Statussymboler och kulturella symboler
5
VAD ÄR KOMMUNIKATION?
Många definitioner, beroende på sammanhang.
Många av definitioner är problematiska, eftersom de använder begrepp som är lika svåra och komplexa som kommunikation.
Om man säger:
“Kommunikation är utbyte av symboler”
frågan är hur definieras symboler.
6
E.O WILSON’S DEFINITION
I sin bok 'Sociobiology' (1975) EdwardO. Wilson skriver:
"Communication occurs when the action or cue given by one organism is perceived by and thus alters the probability pattern of behavior in another organism in a fashion adaptive to either one or both of the participants." (p. 111)
Wilson’s grundläggande idé är påverkan som ett resultat av en organism's beteende på en annan organism.
Denna definition är kopplad till matematiska definitionen av information (Shannon and Weaver, 1949) som minskning av osäkerhet.
7
MARC D. HAUSER’S DEFINITION
Hauser föreslår att vi åtskiljer olika former av kommunikation:
Tecken/antydningar (cue) är alltid “on”
Signal kan bli on eller off (ett skrik)
http://www.edge.org/3rd_culture/bios/hauser.html
8
MEDFÖDDA OCH KULTURELLA TECKEN
Hauser betonar att inom biologin tecken typiskt motsvarar till fenotyp – utseende och beteende
Till exampel tecken (markeringar) som möjliggör för en hane att känna igen en hona, eller intensiva färger som varnar fienden om att ett djur är aggressivt eller farligt
Signaler kan vara medfödda eller kulturella
9
HUR VANLIG ÄR KOMMUNIKATION?
Alla djur har biologiskt-baserad semantik (mening) för signaler.
Fyra grund-F i biologisk semantik:
Feeding (Mat)
Fornication (Reproduktion)Fleeing (Flykt)
Fighting (Strid)
10
MÄNSKLIG KOMMUNIKATION
Vi har många tecken Vi definierar könsroller och sociala roller
med hjälp av tecken – kläder, smink, smycke, bilar
Vi kan använda signaler Detta möjliggör kommunikation med
småbarn och folk som inte pratar samma språk, eller inte kan prata alls
Ett litet barn låter olika när det har ont, eller vill fånga uppmärksamhet, eller är nöjd och glad
11
KOMMUNIKATION HOS DJUR
Alla djur kommunicerar, vissa på väldigt komplext sätt. Alla djur kan sägas förstå och använda någon slags språk
Inget annat djur kan komma i närhet till 2.5-år gammal människa i något språkligt avseende: ordförrådet, olika sätt att uttrycka sig, medellängden på yttranden, komplexiteten av syntax, logiska färdigheter, osv.
12
KOMMUNIKATION, SAMMANFATTNING
Kommunikation är överföring av information, interaktion genom tecken/meddelanden.
Information är meningen som människan tillskriver tecken genom att använde kända konventioner för deras representation.
Tecken är vilken som helst fysisk händelse använd i kommunikation.
Språket är ordförrådet och regler för dess användning.
13
SEMIOTIK
Semiotik är vetenskapen om tecken, som studerar hur människor söker och konstruerar mening.
Semiotik: verkligheten är ett system av tecken!
14
SEMIOTIK – nivåer: syntax, semantik, pragmatik
syntactics
semantics
pragmatics
Three Levels of Semiotics (Theory of Signs)
15
SEMIOTIK
Verkligheten är en konstruktion
Information eller mening är inte innehållet i den fysiska världen som “överförs” till oss – vi aktivt skapar verkligheten genom en komplex växelverkan med världen
Genom att studera tecken, studerar Semiotiken
konstruktionen och underhållet av verkligheten.
16
SEMIOTIK
Ett tecken... är något som står istället för någon eller något annat i något hänseende.
Tecken kan vara ord, symboler, bilder, ljud, gester, objekt…
Kort sagt, vad som helst kan vara ett tecken förutsatt att
det finns någon som kan tolka den.
17
Ett tecken består av:• signifier (pekare) och• signified (det som pekare pekar på)
KATT
(signifier) (signified)
TECKEN
18
Detta är inte en pipa . . . Rene Magritte. . . . Surrealism
19
SPRÅK
Språket delar in verkligheten i olika kategorier på ett konventionellt/godtyckligt/överenskommet sätt.
Världen konceptualiseras på olika sätt i olika kulturer.
Den fullständiga meningen av ett tecken syns först när det sätts i ett sammanhang. Kontexten (sammanhanget) spelar avgörande roll för tolkningen av språket.
20
SPRÅK OCH TANKE
Två uppfattningar om relationen mellan olika språk:
Översättning är möjlig (lingvistisk realism).
Översättning är omöjlig (lingvistisk determinism och linguistisk relativism) - Sapir-Whorf hypothes.
21
VERKLIGHET OCH KOMMUNIKATION
Om ett träd (i en djungel) faller ner och ingen (någonsin) ser det, har det verkligen fallit?
22
SPRÅKETS HIERARKISKA STRUKTUR
Objektspråk Metaspråk
I en VETENSKAPLIG ORDBOK (science dictionary) finns ingen definition av vetenskap!
Ordbok och lexikon är "en ordnad förteckning över en väsentlig del av språks ord …". (Nationalencyklopedin,1994 band 14, s 471).
En definition av VETENSKAP finns i en FILOSOFISK ordbok.
23
DET VETENSKAPLIGA SPRÅKET
SINNESINTRYCK
EMPIRI
TEORI KORRESPONDENS-REGLER
SEMANTISKAREGLER
24
meaning (mening, uppfattning betydelse, innebörd; tanke, avsikt)
mening (view, idea, intention, purpose, object, aim, sense, context, sentence)
uppfattning (opinion, convictions) betydelse (meaning, signification, import, sense,
significance, importance) innebörd (meaning, signification, import, content, purport) tanke (thought, idea, opinion) avsikt (intention, purpose, aim, object, end, motive, intent)
SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET - Ord
25
SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET- Utsagår
”Mjuk och kul glass”
"Regeringen gör ingenting. Snarare tvärtom". Men... då gör de väl ALLT?
"Självmord tvingar ministrar att avgå" (Självmord medför väl naturlig avgång?)
Läs mer på Avigsidan http://www.avigsidan.com/
SPRÅK OCH KUNSKAP
Vad är egentligen kunskap?
Kunskap är enligt den klassiska kunskapsanalysen sanna trosföreställningar som man har goda skäl för att tro på. Kunskap kan även syfta på vissa färdigheter, som inte låter sig fångas i den klassiska kunskapsanalysen, eftersom den endast behandlar propositionell kunskap.
Vilken betydelse har språket när vi skapar kunskap? Procedural och deklarativ kunskap (Handlingskunskap och vetande)
26
Språk och Kunskap, Israel, Joachim
VETENSKAPSBEGREPPET
Det är långtifrån all kunskap som brukar betecknas som vetenskaplig. Diskussionen kompliceras av betydelseskillnader mellan å ena sidan det svenska ordet ”vetenskap” och dess motsvarighet på tyska och nordiska språk, å andra sidan engelskans ”science” med dess motsvarigheter på romanska språk, däribland franska.
S-O Hansson, Konsten att vara vetenskaplig
27
VETENSKAPSBEGREPPET
Det svenska ordet ”vetenskap” har liksom tyskans ”Wissenschaft” ett liknande betydelseursprung som ”science”. Även detta ord betydde från början ”kunskap”. I sin akademiska användning har det från början haft en vidare innebörd än ”science”. Det innefattar alla de akademiska specialiteterna, inklusive humaniora.
S-O Hansson, Konsten att vara vetenskaplig
28
”REN” OCH ”TILLÄMPAD” VETENSKAP
Vetenskapsfilosofin har i regel fokuserat på episteme, den ”rena” forskningen, som syftar till vetande.
En stor del av all forskning som bedrivs är emellertid handlingsinriktad, och syftar till techne. Med andra ord bedrivs den för att vi bättre ska kunna uppnå uppsatta praktiska mål. Två av de största forskningsområdena, medicin och teknikvetenskap, är till sin grundkaraktär handlingsinriktade. Detsamma gäller stora delar av samhällsvetenskapen.
Konsten att vara vetenskaplig(Kompendium SO Hansson)
29
PRAKTIKERKUNSKAP (HANDLINGSKUNSKAP) S.D.N. Cook och J.S. Brown förordar att mycket av det
nuvarande arbetet om organisatorisk kunskap, intellektuellt kapital, kunskapsskapande organisationer, kunskapsarbetare och liknande baseras på en enkel traditionell förståelse av hur kunskap naturligt uppstår. I denna "kunskap som man besitter", behandlas kunskap som något som människor besitter, har tillgång till. Ännu kan inte denna vision redogöra för kunnandet som kan finnas hos individer och i gruppers handlingar, känd som "kunskap i handling.”
Cook, S.D.N., & Brown, J.S. (1999). Bridging epistemologies: The generative dance between organizational knowledge and knowing. Organizational Science, 10(4), 381–400.
30
VETANDE vs. HANDLINGSKUNSKAP(Knowledge vs. Skill)
Traditionella kunskapsteorin ger förmån för uttalad- före underförstådd- kunskap. Den har också en benägenhet för att ge förmån till individuell kunskap före gruppers kunskap. Man åtskiljer:
handlingskunskap (knowing, skill)
vetande (knowledge)
Organisationer (informationsnätverk) förstås bättre om uttalad-, tyst-, individ- och gruppkunskap tas hänsyn till som fyra olika former av kunskap.
31
Kollaborativt kunskapsbyggande
Salmons femstegsmodell för lärande på webbenSalmon, G. (2000). E-moderating: the key to teaching and learning on line. London, Kogan Paul. :
1. Individuell tillgång till datorförmedlad kommunikation;
2. Socialisering på nätet och formulering av nätidentitet
3. Informationsutbyte bland de lärande;
4. Kunskapskonstruktion genom kollaborativ diskussion och interagerande;
5. Utvecklande av metatänkande och tillämpning av vetande och handlingskunskap.
32
33
METODSKOLOR INOM VETENSKAPEN
Vetenskap syftar till att åstadkomma pålitlig kunskap Vad är en vetenskaplig metod? - meningarna går isär... Det har funnits olika åsikter under olika tider (och
fortfarande...)
34
TRADITIONELLA VETENSKAPSIDEAL
Sanning Universalitet Intersubjektivitet Reproducerbarhet Öppenhet Internationalitet Enkelhet Falsifierbarhet
Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik
35
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER: ANTIKEN
Platon Oföränderliga, eviga idealbilder - den perfekta sanningen
existerar i en abstrakt tankevärld Vad vi ser är ofullständiga reflektioner, avbildningar Aristoteles Vetenskaplig forskning blir framförallt logiska resonemang
och tankeexperiment
36
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER: MEDELTIDEN
Det klassiska resonerande angreppssättet levde kvar. Premisserna som man resonerade från, eller de absoluta
sanningar man sökte, var givna av Gud. Dogmatisk teologi. St Thomas Aquino (1200-talet).
37
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONEREMPIRISTERNA
Francis Bacon 1500-talet vetenskaplig metod, en av de första som aktivt jobbade med vetenskapsteori.
Hume och andra, 1600-talets England Galileo, vetenskaplig praktik och teori Newton (praktiska resultat) Ny ("modern") världsbild Den materiella världen intressant i sig själv Observationer, experiment, induktion
38
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER: KONTINENTALSKOLAN
Rationalism: 1600- och 1700-talen: filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz
Empirism: endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt. Francis Bacon på 1600-talet John Locke, George Berkeley fortsätter med David Hume under upplysningen.
Under Upplysningen fick Newtons teorier också filosofiska konsekvenser. Immanuel Kant (1724-1804)
Så småningom dialektiker Hegel, Marx
39
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONERNUTIDEN...
Positivism* Hermeneutik Kritisk rationalism
*(Inklusive Behaviorism som är samhällsvetenskapernas positivism).
För vidare läsning se Vetenskapens idéhistoria(Kompendium J Molander)
40
Kunskapsteoretisk utveckling
Kant
Hume
Russell, Carnap, Wittgenstein Popper
Platon, Aristoteles
Descartes
St Thomas av Aquino
Hegel
Hermeneutik Positivism Kritisk rationalism
41
TVÅ HUVUDSAKLIGA VETENSKAPLIGA SYNSÄTT
POSITIVISM. Det naturvetenskapliga synsättet.
HERMENEUTIK. Det samhällsvetenskapliga synsätt.
Forskningen är ett sökande efter mening och sammanhang.
Tolkningar tar hänsyn till sammanhanget. Tolkningar är
tids-, kultur- och personbundna.
42
TVÅ OLIKA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Nomotetiskt (kopplad till positivismen):Verkligheten är objektiv.Sökande efter sann kunskap.
Ideografiskt (kopplad till hermeneutiken):Verkligheten är subjektiv, upplevd.Sökande efter upplevd kunskap.
43
TVÅ TYPER AV DATA OCH ANALYS
Kvantitativ (mätningar, strukturerad analys, enkät):Bestämmer mängd; hur mycket.Fastställer relationer.
Kvalitativ (intervju, litteraturstudie, iakttagelser):Beskriva och förstå fenomen.Beskriva sammanhang.Bestämma art (sortering).
44
POSITIVISM
"Wiencirkeln" 1920-talet (Carnap & Co ) Genom empiriska observationer ställa upp och verifiera
teorier Naturvetenskapligt inriktad Idealteorin skulle vara en matematisk, exakt och empiriskt
verifierad modell Karakteriseras av kvantitativa metoder
45
POSITIVISTERNAS DEFINITION AV VETENSKAPLIG KUNSKAP
All verklig och vetenskaplig kunskap framgår ur empiriska
observationer och bör vara så objektiv som möjligt
Metafysisk spekulation (typ Platon) är inte vetenskap
46
POSITIVISTERNAS DEFINITION AV VETENSKAPLIG KUNSKAP
Teorier bör kunna verifieras empiriskt
Ren deduktion är tautologisk. Deduktiva resonemang som
säger sig ge kunskap om verkligheten är meningslösa.
Vetenskaplig kunskap är i sista hand induktiv.
47
HERMENEUTIK
Hegel, Heidegger Att försöka uppnå högre grad av (med nödvändighet)
subjektiv förståelse Tolkning av verkligheten Samhällsvetenskapligt inriktad Exempel: att tolka en dikt, bok, tavla, ett historiskt
händelseförlopp Nästan aldrig kvantitativa metoder
48
HERMENEUTIKERNAS DEFINITION AV VETENSKAPLIG KUNSKAP
Kunskap måste bidra till att öka inre förståelse. Alternativ ståndpunkt: kunskap som inte uttrycks i
handling är inte kunskap, vetenskapen skall frigöra de förtryckta - Frankfurt-skolan
Siffror är tråkiga och varför skall doktorsavhandlingar tryckas - publicera den som ett rollspel …
49
POSITIVISM KONTRA HERMENEUTIK
Objektiv, verifierad sanning kontra subjektiv förståelse Matematiska modeller kontra nya språk (karikerat) Naturvetenskap kontra samhällsvetenskap
(hermeneutiker håller sig till samhällsvetenskap) Induktiv (och deduktiv) logik kontra dialektik.
50
KRITISK RATIONALISM
Popper, Karl Vi kan aldrig verifiera en teori, endast falsifiera (förkasta den) ”Försök och misstag” (trial and error) Jämför två eller flera teorier empiriskt och välj den bästa
teorin = den som vi inte kunde förkasta Hur verifierar vi hypotesen att teorin är förkastad?
51
POPPERS AVGRÄNSNING AV VETENSKAP- DEMARCATION
En teori som inte i princip kan förkastas genom empiriska observationer är inte vetenskaplig
Teorier som alltid förklarar och stämmer med allting är inte vetenskapliga - de är religion eller metafysik
Ju otroligare teori desto bättre - s k djärva hypoteser - om det visar sig att den inte går att förkasta
52
KRITISK RATIONALISM KONTRA POSITIVISM
Falsifikation kontra verifikation Ersätta teorier som har visat sig stämma dåligt med
observationer med sådana som tills vidare förefaller att stämma bättre kontra att empiriskt verifiera teorier.
53
POPPERS KRITISKA RATIONALISM
Vi kan inte verifiera induktivt framtagna hypoteser/teorier, endast falsifiera dem.
En misslyckad falsifiering leder till en provisorisk sanning. Alla teorier/hypoteser ska kunna falsifieras.
54
KUHN: VETENSKAPLIGA PARADIGMER
Ett vetenskaplig paradigm är en uppsättning
grundantaganden - "världsbild" - som en viss grupp
forskare utgår från och inom vars ramar de arbetar.
Man kan inte tvivla på allt om man skall få något gjort.
Paradigmer innefattar t ex begrepps apparaturen
(terminologin) samt ett gemensamt metodsynsätt.
55
PARADIGMSKIFTEN
Inom paradigmet bedrives normalvetenskap. Det finns alltid anomalier = fakta som inte passar in.
Förr eller senare får man fram sådana resultat som inte är förenliga
med de grundantaganden man arbetar utgående ifrån.
Då måste man börja ifrågasätta grundantagandena - ändra
paradigmet.
Thomas Kuhn: The Structure of Scientific Revolutions.
56
Naturvetenskaper(Fysik, Kemi,
Biologi, …)2
Samhälsvetenskaper(Ekonomi, Sociologi,
Antropologi, …)3
Humaniora(Filosofi, Historia,
Linguistik …)4
Logik
&
Matematik
1
Kultur(Religion, Konst, …)
5
KLASSISKA VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT
com
putin
g
57
POSITIVISM (1)
Enhetsvetenskapsidealet Idealet om den vetenskapliga kunskapens logiska karaktär Enbart empirisk och definitionsmässig sanning Den logiska empirismen och den logiska positivismen
58
POSITIVISM (2)
Värden hör ej till vetenskapen Teoretiska termer reducerbara till empiriska Demarkationskriterium: verifierbarhet Den logiska empirismen och den logiska positivismen ”covering law*” förklaringar symmetri mellan förklaring och prediktion
59
“COVERING-LAW“ FÖRKLARINGAR
Enligt "covering-law"-synen på förklaringar, förklarar man ett fenomen om man logiskt kan visa att fenomenet ifråga faller under en naturlag.
Då blir en förklaring ett logiskt argument, där premisserna utgörs av lagsatser och initialvillkor, och där slutsatsen är en beskrivning av fenomenet ifråga.
60
HERMENEUTIK
Kritik av "covering law"-modellens tillämpbarhet i samhällsvetenskap
Singulära teorier meningsfulla Förståelse det centrala begreppet (betydelse, mening) Engagemang viktigt Historisk perspektiv viktig Deltagande observation Kvalitativa data
61
BEHAVIORISM
Samhällsvetenskapernas positivism Konstanta sociala samband Observationer oproblematiska Rationalitets-antagande Objektivitet Statistisk analys
62
FUNKTIONALISM
System, självreglering Rationalism-antagande (bland människor) Analytiska modeller
63
Paradigm: An overall framework, pattern or premises to which subsequent evidence is made to conform.
ETT EXEMPEL PÅ RÅDANDE PARADIGM:
EVOLUTION
EVOLUTION AS A PARADIGM OF A PROCESS INCREASING COMPLEXITY
Complexity as a new global paradigm is shared by a large part of the scientific community. Complexity clearly fulfills one of the basic premises of a paradigm in the sense of Kuhn by constituting a new way to pose and solve a set of problems in a certain scientific area. It represents a radical shift of perspective with respect to previously prevailing ideas by placing emphasis on probabilistic views, predictability, information processing, evolution, and adaptation.
Evolution in Physics - development of the universe from the Big Bang until now, Chemistry – increasing complexity of chemical compounds, Biology, History, …
64
65
EVOLUTION IN BIOLOGY
"This year was not marked by any of those striking discoveries which at once revolutionise… science”
(Thomas Bell, president of the Linnean Society of London, summarizing the year 1858, the year in which Darwin had presented his theory of evolution to the Society)
66
A BRIEF HISTORY OF BIOLOGY
1859: CHARLES DARWIN EVOLUTION = VARIATION+SELECTION
1865: GREGOR MENDEL UNITS OF TRANSMISSION OF TRAITS
1920S: POPULATION GENETICS (PROBABILITIES) 1940S: MODERN SYNTHESIS(VARIATION=MUTATION) 1944: DNA 1953: GENETIC CODE 1960S: TRANSLATION OF FOUR-LETTER GENETIC CODE INTO
TWENTY-LETTER LANGUAGE OF PROTEINS 2000s: HUMAN GENOME - completion of the human genetic
sequence
67
DESIGN WITHOUT A DESIGNER
THE EVOLUTIONARY PARADIGM: SELECTION AND VARIATION
(I.E. ENVIRONMENT AND RANDOMNESS)
DESIGN EMERGES SPONTANEOUSLY VIA AN ALGORITHMIC PROCESS
68
THE MANY FACES OFEVOLUTION
Evolution: change over time. Biological Evolution: the change in the frequency of
genetic variations (alleles) in a population of organisms over time.
The Evolutionary Paradigm: the origin and nature of the universe are products of natural forces.
69
WHY USE EVOLUTION AS A MODEL FOR SOLVING COMPUTATIONAL PROBLEMS?
70
THE NATURE OF COMPUTATIONAL PROBLEMS
Require algorithm to be adaptive or to construct original solution (e.g. interfaces that must adapt)
Require search through many possibilities to find a solution (e.g. search through sets of rules for one set that best predicts the ups and downs of the financial markets) Search space too big - search won’t return within our
lifetimes These types of problems are better solved using a parallel
approach
71
Why Evolution Proves to be a Good Model for Solving Some Classes of Problems (1)
Evolution is in effect a method of searching for the best (optimal) solution from a great number of possibilities
Possibilities - all individuals Best solution - the most “fit” or well-adapted individual
Evolution is a parallel process Testing and changing of numerous species and individuals
occur at the same time (or, in parallel)
72
Why Evolution Proves to be a Good Model for Solving Some Classes of Problems (2)
Evolution can be seen as a method that designs new (original) solutions to a changing environment
73
When to Use Evolutionary Computing Strategies?
When space to be searched is large When the “best” solution is not necessarily required Approach to solving a problem not well-understood Problems with many parameters that need to be
simultaneously optimized Problems that are difficult to describe mathematically
Evolutionary Robotics and ALife
Evolutionary Robotics (ER) is a methodology that uses evolutionary computation to develop controllers for autonomous robots. Algorithms in ER frequently operate on populations of candidate controllers, initially selected from some distribution. This population is then repeatedly modified according to a fitness function. In the case of genetic algorithms (or "GAs"), a common method in evolutionary computation, the population of candidate controllers is repeatedly grown according to crossover, mutation and other GA operators and then culled according to the fitness function.
Artificial life (commonly Alife or alife) is a field of study and an associated art form which examine systems related to life, its processes, and its evolution through simulations using computer models, robotics, and biochemistry.
Wikipedia74