Eastern European Outlook 1310: Gradvis återhämtning i Östeuropa

7/27/2019 Eastern European Outlook 1310: Gradvis terhmtning i steuropa

1/24

Gradvis terhmtning de stora divergerar

Tema: Rysk demografi

Eastern European

OutlookEkonomisk Analys Oktober 2013


2/24

Eastern European Outlook Oktober 2013 | 3

Ekonomisk Analys

Eastern European Outlookutkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 9 oktober 2013.

Rapporten skrevs av Mikael Johansson (cheredaktr), Ruta Arume, Dainis Gaspuitis, Andreas Johnson och Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist Hkan FrisnCheekonom Che r Ekonomisk Analys+ 46 8 506 230 16 + 46 8 763 80 67

Daniel Bergvall Mattias BrurEkonom Ekonom+46 8 763 85 94 + 46 8 763 85 06

Ann Enshagen Lavebrink Mikael JohanssonRedaktionsassistent Ekonom, che steuropa-analys+ 46 8 763 80 77 + 46 8 763 80 93

Andreas JohnsonEkonom+46 8 763 80 32

Gunilla NystrmPrivatekonom+ 46 8 763 65 81

Susanne Eliasson Johanna WahlstenAnalytiker privatekonomi Analytiker+ 46 8 763 65 88 + 46 8 763 80 72

SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Ruta Arume Dainis GaspuitisEkonom, SEB i Tallinn Ekonom, SEB i [email protected] [email protected]+372 6655578 +371 67779994

Vilija TauraiteEkonom, SEB i [email protected]+370 5 2682521


3/24

Sammanattning

4 | Eastern European Outlook Oktober 2013

Nstan alla lnder i steuropa har i hst inlett en ekonomisk terhmtning eter att ha bottnat ur under andrakvartalet 2013, i linje med mnstret i Vsteuropa. terhmtningen under de nrmaste tv ren blir mttlig. Lettlandoch Litauen ortstter att vxa snabbast i regionen, och i EU. De tre strsta ekonomierna divergerar: undamentaltsett relativt starka Polen terr sin stjrnstatus eter en ovntat djup tillvxtsvacka, ett Ryssland i alltmer behov avreormer har vxlat ned till en lgre tillvxt n vad som gllde re den globala krisen, ett pressat Ukraina devalverar sigur en akut kris.

I de flesta steuropeiska lnder drivs konjunkturuppgngen initialt av rmst vxande privat konsumtion men venav kad export. Konsumtionen strks av god reallnetillvxt, mycket till ljd av ortsatt lg inflation. Arbetslshetenortstter gradvis ned i Baltikum, r relativt orndrad i Polen och Ukraina samt stiger svagt i Ryssland. Exporten rnring av gradvis kad extern eterrgan, srskilt rn Tyskland.

Investeringarna vnder uppt rst eter hand p grund av kvardrjande oskerhet om tillvxtutsikter internationellt

och i regionen i kombination med lngsamt upptinande kreditrhllanden. I rmst de centrala och sdra delarna avsteuropa har kreditvillkoren hittills varit onormalt strama p grund av krisen i eurozonen och det relativt stora utland-sgandet av banker.

Detta r BNP-prognoserna r de sex lnder som Eastern European Outlook(EEO) tcker:

Rysslands tillvxt varvar upp ngot rn 1,7 procent i r till 3,0 procent 2015. Prognoserna ligger under konsensus,i likhet med EEO i mars 2013. Ett sjunkande oljepris (till 100 USD/at om tv r) ger lgre tillvxtstd n tidigare.Ekonomin slr redan i resurstaket och den demografiska trenden r negativ. Omattande reormer krvs r attlyta tillvxtpotentialen till president Putins ml p 5-6 procent.

Polen repar sig nu tydligt rn en djup inhemsk svacka och gr mot en bredbaserad och god terhmtning. I rkar BNP med 1,5 procent och 2014-2015 med 3,1 respektive 3,5 procent; det senare r i niv med potentiell

tillvxt. Prognoserna r kvar ver konsensus. Centralbankens kratiga rntesnkningar bidrar till terhmtningen;lg inflation under mlet gr att en rntehjning kommer rst i slutet av 2014.

Ukraina r hrt pressat av stort bytesbalansunderskott, lg valutareserv och sviktande utlndskt rtroende.Valutan devalveras med minst 10 procent i brjan av 2014 samtidigt som ett nytt ndln rn IMF erhlls. BNP allermed 0,8 procent i r och trots devalveringen blir tillvxten beskedliga 2,0 respektive 3,4 procent 2014-2015.

Estlands tillvxt rasar till 1,3 procent i r i spren av allande offentliga investeringar samt sviktande export delvistill ljd av svag finsk utveckling. Fortsatt nedgng i EU-stdmedel ger svag investeringsprofil vilket bidrar till attBNP-tillvxten blir mttliga 2,6 respektive 2,9 procent de kommande ren.

Lettland ortstter att vxa snabbast av alla EU-lnder, med 4,0 procent i r och med 4,8 procent per r 2014-2015.I likhet med de vriga baltstaterna r ekonomin ter i god balans eter den djupa nedgngen 2008-2010, men svag

investeringsutveckling oroar. Litauens BNP kar med 3,8 procent i r, 3,5 procent 2014 och 4,5 procent 2015. Eter den senaste tidens skarpa

nedgng i inflationen vervger nu sannolikheten att Litauen som sista baltstat - konverterar till euron 2015,enligt regeringens plan.


4/24

Internationellt


Global tillvxt vxlar upp till trend USA lyfter

Finanspolitisk motvind mojnar

Segt upp i eurozonen, men hyfsad tysk fart

Vrldsekonomin bottnade troligen ur i vras. Indikato-rer har sedan dess vnt uppt. Exempelvis ligger industrinsinkpschesindex nu ngot ver expansionsgrnsen 50 i deflesta lnder. Samtidigt har finansmarknaden prglats av godriskaptit, ven om lngrntor stigit rejlt och emerging marketstagit stryk av rvntningar om Feds exitpolitik. Notabelt r hratt steuropa sttt emot relativt bttre n andra EM-omrden,sannolikt delvis beroende p mindre externa obalanser.

Nrmaste ret rbttras de underliggande rutsttningarnar en global BNP-acceleration. Den finanspolitiska motvin-den avtar samtidigt som fortsatt stark penningpolitiskmedvind stttar tillvxten. USA str infr ett ganska kraf-tigt tillvxtlyft 2014-2015, delvis grundat p att hushllensskuldanpassning nu nstan r avklarad och att bopriser ochbyggande ortstter ka. USA-tillvxten ger std till vrlden, bl

a via kad riskvilja och att eurozonen ges kad mjlighet attterskapa ekonomisk och politisk stabilitet. Fretagsektorn,som allmnt har starka balansrkningar, kommer i denna miljatt ka investeringar och jobb.

Olika delar av vrldsekonomin befinner sig dock i skilda aser,bl a beroende p att lkeprocesser eter krisen kommit olikalngt. De cykliska skillnaderna vntas best de nrmasteren. ven om den finanspolitiska tstramningen slpper ieurozonen som helhet 2014 blir terhmtningen trg ochrst 2015 ns trendtillvxt. I krislnderna hmmas inhemsketerrgan av hg arbetslshet, oskerhet i banksystem samtkvarhngande offentlig/privat skuldanpassning. Det blir i hg

grad Tyskland som strker konjunkturen i eurozonen. Eko-nomin har sm obalanser och politiken ortstter att inriktasp stabilitet eter rbundskansler Merkels tredje raka valtriumnyligen. Tyskland - som vger tungt i stra Centraleuropasexport- visar en hysad BNP-kning p 1,7 procent redan2014, och tillvxten kar till 2,0 procent 2015. I Japanmattaskonjunkturuppgngenav nr stimulanseffekter klingar avoch strukturproblem mste brja angripas. Tillvxten i BRICstabiliseras eter rets avmattning men blir p g a strukturellautmaningar ej s livlig som den var innan den globala krisen.

I steuropa gr de flesta lnder mot en trg terhmtningeter bottenmrken rsta halvret 2013. Exporten brjar str-

kas ngot i hst av ljusnande tyska utsikter. Uppgngen i USAspelar dock liten direkt roll i utrikeshandeln. Privat konsumtionr std av ortsatt relativt god reallnetillvxt, d inflationen

rblir lg, och lga rntor. nd tvekar mnga hushll medstrre inkp till nsta r d arbetsmarknader brjar stabiliseras.Kreditmarknader tinar sakta upp, delvis p g a onormalt stramabankvillkor eter eurozonens kris. Endast Ryssland r relativthg kredittillvxt. Investeringar r nedpressade p kort sikt ochrst 2014-2015 sker ett visst uppsving; i EU-lnder delvis medstd av nya medel rn EU:s lngtidsbudget.

Sammanvgt strks global tillvxt frn 3,2 procent 2013till 4,0 respektive 4,2 procent 2014-2015, marginellt ver

trend p knappt 4 procent. Detta ganska positiva scenarior vrldsekonomin bygger p att inflationen frblir lg/normaliseras lngsamt, vilket ger de stora centralbankernautrymme att drja med rntehjningar till 2015; ECB vntarlngre n s. Stora produktionsgap i USA och Europa samtavklingade tillvxt i Asien ger lugn lnetillvxt och dmpadervarupriser. Oljepriset (Brent) sjunker rn i snitt 108,0 USD/at i r till 102,5 respektive 100,0 de kommande ren, trots po-litiska spnningar i Mellanstern/Nordarika. Prisdmpningendrivs av att produktionskapaciteten, bl a via kat utbud i USA,vxer snabbare n eterrgan. Opec vntas tidvis agera mednedskrningar r att hlla priset vid 100 USD.

Globala nyckeltalBNP, rlig procentuell rndring

2012 2013 2014 2015USA 2,8 1,6 3,3 3,7Eurozonen -0,6 -0,5 0,8 1,7Vrlden 3,4 3,2 4,0 4,2Oljepris USD/at 111,7 108,0 102,5 100,0EUR/USD, dec 1,29 1,33 1,24 1,20Klla: SEB

EUR brjar senare i hst att depreciera mot USD. nnu enECB-rntesnkning i slutet av 2013 bidrar till lgre eurokurs.Euron r ocks ngot vervrderad undamentalt sett. Dollarnrepar sig samtidigt allmnt av USA:s relativa tillvxtrdelarsamt av att Fed r rst ut av de stora centralbankerna attminska p gasen i penningpolitiken; en nedtrappning av obliga-tionskpen vntas inledas i december 2013 medan den rstastyrrntehjningen drjer till slutet av 2015 (unger samtidigtsom Bank o England brjar minska sin stimulans gllandebde QE och rnta). EUR/USD str i 1,20 om drygt tv r.


5/24

Estland


Nedgng i EU-std hmmar tillvxt Ekonomin behver kommande export-

terhmtning

Privat konsumtion vntas tappa fart

Inflation ned trots hg lnetillvxt

Estlands ekonomiska tillvxt upphrde under det rstahalvret 2013. Ekonomin gled in i en mild recession, med enkvartalsvis rndring p -0,1 procent under det rsta kvartaletoch -0,2 procent under det andra. Vi rknar med att ekonominstabiliserades under det tredje kvartalet, r att dreter kangot under det frde kvartalet. Den rliga tillvxten ham-nar i genomsnitt p 1,3 procent 2013 och 2,6 respektive2,9 procent 2014-2015. terhmtningen under nsta r drivsav rbttrad extern eterrgan nr huvudmotorn under 2013,privat konsumtion, svalnar ngot.

Krisen i eurozonen hller nnu tillbaka tillvxten. Underdet rsta halvret 2013 ortsatte Estlands exportmarknaderatt krympa; dessa inkluderar Finland som uppvisade en ma-ger kvartalsmssig BNP-tillvxt r det andra kvartalet eter

en nedgng under det rsta. Den ryska ekonomin har ocksrsvagats i betydande grad. Trots detta har exportens konkur-renskrat medrt att Estland sttt emot nedgngen relativt vl.Exportens tillvxt mtt i rstakt har rblivit relativt stabil runt 5procent. Exportmarknaderna ndde antagligen sin lgsta punktunder det rsta kvartalet 2013. Den externa eterrgan vntasrbttras gradvis mot slutet av ret och in i 2014. nd vntasterhmtningen bli modest.

Vid sidan av slaknande utlndsk eterrgan har det varit ytter-ligare en negativ kraft mot tillvxten under 2013: fallandeinvesteringar. Denna nedgng har i hg grad varit koppladtillminskat inflde av EU-strukturfonder samt inkomsterrn rsljning av utslppsrtter; de senare var stora 2012 och

gick rmst till inrastrukturinvesteringar. Offentliga investe-ringar ll med 19 procent i rstakt under det rsta halvret2013. En ytterligare nedgng i inkommande EU-onder vntas2014-2015, vilket kommer att reducera statliga investeringaroch drmed BNP-tillvxt. Estlands ekonomiska tillvxt har varitstarkt beroende av dessa onder som under de senaste renuppgtt till totalt 7-8 procent av BNP per r.

Tillvxten har varit ojmnt rdelad och volatil. Bakom ned-gngen ligger inte enbart svagt byggande. Transithandel och

andra sektorer aller ocks. Konsumentrtroende och de flestanringslivsbarometrar har rblivit relativt hga och stabila.Byggnringen r den enda sektor som visar en nedgng i ram-tidstro. Samtidigt har den vergripande ekonomiska tillvx-ten fortsatt att vara vlbalanserad. En mttlig exporttillvxthar matchats av mttlig konsumtionstillvxt. Bytesbalansun-derskottet krympte till bara 0,5 procent av BNP under andrakvartalet. I tillgg till den rbttrade handelsbalansen har envg av transaktioner under 2013 ocks rbttrat inkomstfldetp en mer permanent basis.

Under det andra kvartalet 2013 var den centrala tillvxtmotornnnu inhemsk privat konsumtion, pdriven av real lnetillvxtoch viss rbttring av sysselsttningen. Framver blir konsum-tionstillvxten mer avhngig reallneutvecklingen. Orsaken ratt arbetslsheten kommit ned till en niv dr ytterligare ned-gng innebr kad svrighet att tag i kvalificerad arbetskrat.Den svaga BNP-tillvxten vntas heller inte alstra ngon mrk-bar sysselsttningstillvxt 2014. Slunda kommer arbetsmark-nadslget att frbli relativt stabilt, mjligen blir det en vissrbttring. Den genomsnittliga arbetslsheten blir orndradp 8,8 procent 2013 och 2014.

Uppttrycket p lner har inte avklingat. Lnekningarnauppgick till 7-8 procent i rstakt under rsta halvret 2013.Ett lnetryck ligger kvar ven 2014, ven om ekonomiska till-vxten r svag. Det skapar incitament r innovation och ven


6/24


Estland

rbttrad effektivitet. Under det andra kvartalet 2013 skitaderdelningen av rdlingsvrdet ver till rmn r arbetsta-garna, till skillnad mot r ett r sedan. Samtidigt ll retagensvinster. Vissa korrigeringar r troliga under 2014, inkluderandelngsammare lnetillvxt och ngot hgre ekonomisk tillvxt.Accelererande lnetillvxt i kombination med rsvagad infla-

tion har p sistone strkt reallnerna. Denna trend vntasortstta under den andra halvan av ret.

Inflationen sjunker trendmssigt trots lnetryck, ven omsvag produktivitetstillvxt utgr en viss inflationsrisk. En elpris-hjning lyte inflationen med unger en procentenhet under2013, vilket resulterar i en motsvarande nedgng i 2014 rsinflation. En annan prisdmpande aktor r den kande konkur-rensen i detaljhandeln; under andra halvret 2013 och in i 2014blir det en betydande uppgng i handelns rsljningsyta. Vrinflationsprognos fr 2013 r 3,2 procent och fr de kom-mande tv ren 2,7 respektive 2,6 procent.

Som en konsekvens av minskande inflation, ngot lgre lne-tillvxt och stabil sysselsttning blir tillvxtpotentialen i pri-vat konsumtion lgre under 2014 n 2013. Svaga offentligainvesteringar gr att de totala investeringarna fortstter attsjunka under 2014-2015. Privata investeringar gr ned 2013,stabiliseras 2014 och kar med 2 procent 2015.

Den ekonomiska tillvxten r inte s mycket std rn kredit-tillvxt under det kommande ret. ven om monetra rhl-landen rblir gynnsamma s r efterfrgan p krediter be-grnsad av de nnu oskra ekonomiska utsikterna och relativtrsiktiga hushll och retag. Fretagens balansrkningarr starka och eterrgan p ln minskar. Nya bostadsln tillprivatpersoner vxer dock med 20 procent i rstakt. Tillvxteni bostadsln r tillrckligt liten r att inte ha verskridit dentotala amorteringen p ln under motsvarande tid. Privatperso-ners bolnestock har drr varit stabil sedan det rsta kvar-talet. Hushllens totala skulder r nnu 1 procent under niveri fol, men bolnen har ntt upp till folrets niv och skuldav-vecklingsprocessen p boln r nu ver.

Fastighetspriserna kar med 8 procent i rstakt. Eterrgan sti-

ger gradvis, och utbudet av nya bostder r nnu litet och karej. Priskningen p astigheter r brnsle av lgrntemiljn nrinvesterare sker bttre avkastning. Hlten av alla bostadsa-

rer sker utan ln. Risken finns att astighetspriserna stagnerareller sakta in nr rntor nu brjar stiga.

Den offentliga sektorns underskott har frblivit litet trotssmre n rvntad BNP-tillvxt. Skatteinkomsterna kade med7 procent under rets sju rsta mnader. P grund av lgretransereringar rn utlandet var den totala inkomstkningen4 procent. Betydelsen av std rn EU ska inte underskattas dessa har utgjort ca 19 procent av statens inkomster undersenare r. En minskning av dessa std kommer att reflekterasi ett offentligt budgetunderskott. Regeringen planerar att kautgiterna med 5 procent 2014, trots en nedgng med 8 pro-cent i det utlndska stdet.

Regeringen planerar att rse inhemsk eterrgan med baraliten stimulans genom att hja offentliga lner och pensionermen ocks genom att ngot hja investeringarna i astigheter.Under krisren vxte sociala spnningar och ett uppttryckp lner. Som en respons p detta ligger okus i 2014 rs bud-

get p sociala utgiter, precis som under 2013. Pensionernaska ka med 5,8 procent och offentliga lner med 5,1 procent.Utallet av 2014 rs offentliga budget kommer sannolikt att visasig bli ett strre underskott n vad regeringen har antagit (-0,4procent av BNP). Regeringen kalkylerar med en BNP-tillvxt p3,6 procent, vilket r alltr optimistiskt. Det finns ocks rplik-telser som regeringen mste ulllja 2014 och som kar utgi-terna; dessa inkluderar terstllande av pensionsutbetalningarsom blev rysta under krisren.

Etersom offentliga finanser r i gott skick och ackumuleradereserver ger utrymme r tilllliga underskott s vntas ovannmnda utgiter inte innebra ngra problem r Estland. Att

nyttja reserver r att mildra effekterna av det temporra bort-allet i EU-onder br kunna rttrdigas.

Den 20 oktober 2013 hlls lokalval. Kampanjerna r relativtmttulla och inga stora frndringar i maktfrdelningvntas. En stor rga r spnningarna mellan de nationellakoalitionspartierna och oppositionspartiet som styrt huvudsta-den Tallinn under lng period. Dessa har blockerat en del beslutsom gllt bde nationell och lokal politik. I Tallinn r huvudr-gan i valkampanjen korruption i stadens ledning. Kommuneni Tallinn, som styrs av det populistiska Centerpartiet, erbjudergratis kning i allmnna transporter r att skerstlla enortsatt majoritet. Utallet i lokalvalen vntas inte ngonstrre inverkan p utallet i parlamentsvalet 2015 etersomsammansttningen av vljarna i lokala respektive nationella valser olika ut. Det kan dock bli en indikator p att den regerandekoalitionen hller p att tappa popularitet. Delvis som en ljdav sociala spnningar har Socialdemokraterna och Center-partiet gtt framt i opinionen under 2013, medan det strstaregeringspartiet Reormpartiet har sett sin position undermine-ras av flera skandaler. Socialdemokraterna r vl positionerader att strre std i nsta parlamentsval. Detta har motiveratregeringen att ka sociala utgiter rra ret och i r. Mngavljare vntar p att ett nytt hgerparti ska bildas re nstaallmnna val, s att de kan lgga sina rster p detta som en

protest mot den sittande regeringen. Det r ter god jordmnr nya partier.


7/24


8/24


9/24

Litauen


Goda tillvxtutsikter med std av inhemsk efterfrgan Till sist har investeringar brjat vxa

Sm ekonomiska obalanser

Euroanslutning 2015 alltmer trolig

Litauens ekonomi upprtthll ganska starkt momentum un-der det rsta halvret 2013. BNP kade d med 4,2 procenti rstakt. Dessutom var den ekonomiska utvecklingen vlba-lanserad d inhemsk eterrgan brjade bidra till tillvxten.Exporten, som ortarande kade i robust takt, var inte lngreensam drivkrat. Det mesta av externa och interna obalanser iekonomin har raderats ut. Vi rutspr en stabil och diversi-fierad BNP-tillvxt p medelfristig sikt: 3,8 procent 2013,3,5 procent 2014 och 4,5 procent 2015.

Under det andra kvartalet 2013 intrffade en vndpunkt vadgller drivkrater r ekonomisk tillvxt: en inbromsning i ex-port kompenserades i hg grad av starkare hemmamarknad.Mtt i rstakt kade privat konsumtion d med 4,4 procentoch investeringar med 8,6 procent. terhmtningen i inhemsketerrgan baserades bde p undamentala aktorer och

ljusare rvntningar.

Potentialen fr en varaktig uppgng i privat konsumtionhar strkts. I brjan av 2013 kade reallnerna r rstagngen eter att ha krympt yra r i ljd och arbetslshetenortsatte nedt. Konsumentrtroendet klttrade till en emrs-hgsta notering och detta var uppenbarligen en stark stdjan-de aktor r konsumtionen. Under det kommande ret rknarvi med en nedgng i arbetslsheten till 10 procent, att nominelllnetillvxt hamnar p 5 procent och att bostadsmarknaden

lngsamt vnder uppt. Allt detta bddar r att privat konsum-tion kar med 4,5 procent 2014 och 6,5 procent 2015.

Eter att mer eller mindre sttt stilla i ver ett r brjade f-retagens investeringar vxa mer tydligt under det andrakvartalet 2013. Tv mycket viktiga rlsande aktorer varrbttrad ramtidstro i nringslivet som ljd av Litauens gynn-samma makroekonomiska situation samt mer positiva nyheterrn eurozonen. Frvrv av byggnader och mark skt art pett spektakulrt stt men ven investeringar i maskiner ochutrustning kade ptagligt. Investeringarna r dock ortarandeen tredje del lgre n de var 2008. Samtidigt ndde tillverk-ningsindustrins kapacitetsutnyttjande nyligen sin toppniv re

krisen p 75 procent. Investeringar i lager r ortsatt lga. Somen konsekvens av detta br retagens investeringar ka ytter-ligare, rutsatt att inte kommer negativa nyheter rn de inter-nationella marknader vilket skulle snka cheernas ramtidstro.

Byggaktiviteten kade rsiktigt under det andra kvartalet2013, till 7,1 procent i rstakt, tack vare kade hgre aktivitetutanr bostadssektorn. Inrastrukturinvesteringarna var docklga och bostadsbyggandet sjnk. Priserna p lgenheter liggernnu kvar vid bottenniver men antalet affrer p astighets-marknaden har brjat vxa snabbt. Under januari-augusti 2013kade egna hem-rsljningen med 19 procent jmrt med

motsvarande period 2012. Som en effekt av extremt lga inl-ningsrntor har privatpersoner brjat se sig om eter alternativainvesteringar, inklusive astigheter. Kombinationen av stabilapriser och kande rsljning r en indikator p en tidig ter-hmtning i bostadsmarknaden. Priserna vntas dock brjastiga rst nr eterrgan p bostder verskrider utbudet,ngot som r osannolikt i en nra ramtid. Hushllens inkomst-tillvxt r ortarande brcklig och minnena rn den senastebostadskraschen sitter djupt.

Exporten gick ortsatt bra under det rsta halvret 2013, meden rlig kning p 15,4 procent. I en milj med svag eterrgani vsteuropeiska lnder kade exporten snabbast till Ryssland,


10/24


Litauen

Estland och Polen, medan exporten till Tyskland stagnerade.Exporttillvxten fick en extra skjuts i vras av positiva baseffek-ter eter stngningen av landets exporttunga oljeraffinaderi ettr tidigare. Under sommaren har det kommit tecken p en in-bromsning av exporten och tillvxttakten ll till ensiffriga tal,men detta ter sig samtidigt naturligt eter tre r med extraordi-

nr tillvxt. Jmrt med toppnivn re krisen ligger nu expor-ten nstan 40 procent hgre. Eter rra rets rekordskrd avsd och ljaktligen stor rsljning av jordbruksvaror s vntasinnevarande rs skrd en negativ effekt p tillvxttalen.Samtidigt r externa eterrgan ortarande skr och erbjuderingen stark grund r expansion. Dessutom finns riskaktorerrelaterade till Ryssland, Litauens exportmarknad nummer ett. Iseptember 2013 intensifierade Ryssland restriktionerna r li-tauiska varor utan en verklig rklaring. Sklen kan vara politiskptryckning eller ett rsk att skydda rysk tillverkningsindustri.Samtidigt r Litauens konkurrenskrat i exporten ortsatt godd inflationen nrmar sig noll procent. Under det rsta halv-ret 2013 deprecierade litas reala effektiva vxelkurs med 1,1procent jmrt med motsvarande period 2012.

I linje med den solida exporttrenden har betalningsbalansenlegat kvar i skert territorium. Under rsta halvret 2013 varverskottet i bytesbalansen 1,4 procent av BNP. Den externabruttoskulden krympte till 68,4 procent av BNP, den lgstanivn p ver em r. Bde offentlig skuld och privat sektorsutlandsskuld ll. Med antaganden om starkare inhemsk eter-rgan och ngot lngsammare export rknar vi med en vissrsmring av bytesbalansen till underskott p 2 procent avBNP i r och 3 respektive 4 procent av BNP 2014 och 2015.

Drivet av lgre globala rvarupriser sjnk den rliga inflations-takten till bara 0,5 procent i augusti 2013. Samtidigt var deteterrgedrivna trycket i stort sett helt rnvarande. Underresten av 2013 vntas inflationstakten knappt verstiga nollprocent. Centrala uppvrmningskostnader, som utgr en bety-dande del i hushllens budgetar under den kalla ssongen, blirunger en tiondel lgre denna hst jmrt med ett r tidigare.Regeringen har hittills inte reslagit ngra kningar i indirektaskatter rn 2014. Vi spr en rlig inflation p 1,5 procent2013, 2,8 procent 2014 och 3,5 procent 2015.

Sammantaget ser det ut som att sannolikheten kar fr attMaastrichts inflationskriterium ska uppfyllas vren 2014,

r att kunna kvala in i eurozonen 2015. I den senaste konver-gensrapporten, som analyserar hur vl Maastrichtkriteriernauppylls, togs Grekland bort rn statistiken p g a att det varett extremall i inflation (uppvisade deflation). Som en ljd avdetta hjdes reerensvrdet; inflationen r vid utvrderingenvara max 1,5 procentenheter ver rsgenomsnittet r de treEU-lnder med lgst inflation. Litauen har klarat inflations-kravet sedan september 2012. Eter att Litauens inflation harallit snabbt under senare mnader s har skerhetsmarginalentill grnsvrdet vidgats och kommer hgst troligen att ortsttaatt ka i nrtid. I augusti 2013 lg Maastrichts inflationskriteri-um p 2,3 procent, medan det litauiska rsgenomsnittet d var2,0 procent. Det r rsts inte skert att ngot land uteslutssom ett extremall i 2014 rs konvergensrapport. Den assy-metriska inverkan rn energipriser, dr Litauen r mer knsligt

n utvecklade lnder p g a sin hgre vikt i konsumentprisindex-korgen, utgr ocks ortarande en viss rhjd risk.

Det offentliga budgetunderskottet, som r en annan kritisk

indikator r eurointroduktion, har ocks rrt sig i rtt rikt-ning. Under det rsta halvret 2013 var det 3,8 procent avBNP. Inkomster rn direkta skatter var ocks hgre n planerat.Samtidigt var inkomster rn moms och punktskatter lgre. Vivntar oss att underskottet hamnar p 2,8 procent av BNP 2013(slunda under Maastrichtkriteriets 3,0 procent), 2,5 procent2014 och 1,5 procent 2015. Etersom underskottet krymper brden offentliga skulden brja avta rn nuvarande niv straxver 40 procent av BNP.

Sammanattningsvis r det ganska troligt att Litauen grmed i eurozonen 2015, rutsatt att myndigheterna behllersitt tagande om euroanslutning och attar vlbetnkta beslut,

srskilt vad gller antagandet av 2014 rs budget. Allmnhe-tens std r euroanslutning r ortarande ganska svag ochortstter att minska. Den senaste opinionsmtningen i april2013 visade att 55 procent av litauerna var emot euroanslut-ning medan 41 procent var r en anslutning. Motsvarandesiffror i april 2012 var 51 respektive 44 procent.

Vissa politiska spnningar har uppsttt p sistone. Regeringenhar rblivit passiv nr det gller att atta vissa kontroversiellaoch utmanande beslut, dribland en skatteorm och krnkrat-verksprojekt. Den positiva ekonomiska utvecklingen strkerocks regeringskoalitionen. Som en ljd av detta behller rege-rande Socialdemokratiska partiet sin stora ledning (stds av 27procent av de svarande) ver oppositionen Homeland Union-Lithuanian Christian Democrats (9,8 procent) som i tidigareregeringsstllning genomdrev svngremspolitiken under krisen.Under 2013 har Labour Party, en liten koalitionspartner i reger-ingen, uppvisat den strsta tillbakagngen i opinionsundersk-ningarna; det har tappat rn 21,1 procent till bara 9,1 procenti spren av en bokringsskandal. Eter att partiet i brjan avoktober 2013 utsg en ny talman i parlamentet har det gnisslati regeringskoalitionen.

Vren 2014 hller Litauen presidentval. Socialdemokraterna,Labour och Order and Justice kommer troligen att resl sina

egna kandidater. Samtidigt kommer Homeland Union mest tro-ligen att stdja den nuvarande presidenten, Dalia Grybauskaite,som r kvar i ttpositionen i opinionsmtningar och som drrganska troligen vinner r att tilltrda en andra mandatperiod.


11/24

Polen


Bred terhmtning p vg, med fortsatt lg inflation Inhemsk efterfrgan vaknar gradvis

Styrrntan brjar hjas i slutet av 2014

Pressad regering sitter kvar till valet 2015

Polens ekonomi brjar gradvis vnda uppt i hst eter detsenaste rets djupa tillvxtsvacka. Tillvxten drivs initialt avnettoexport (hysad export - svag import) med draghjlp rnstrkt global eterrgan, rmst rn Tyskland. ver tidenhakar vxande inhemsk eterrgan i uppgngen. Frbttradereallner, lga rntor och EU-strukturmedel (Polen r en avvinnarna i EU:s lngtidsbudget 2014-2020) ger nring t kon-sumtion och investeringar. En temporr uppmjukning i r avbudgetkonsolideringen ger ocks visst std. Sammanvgt grPolen mot en bredbaserad och god terhmtning. I r karBNP med 1,5 procent och 2014-2015 med 3,1 respektive 3,5procent; det senare r i niv med potentiell tillvxt.

Det har varit en hftig inbromsning i polsk tillvxt rn enrstakt p nra 5 procent rsta kvartalet 2012 till 0,8 procentandra kvartalet i r. Orsakerna har rmst varit sviktande pri-vat konsumtion (till ljd av negativ reallnetillvxt under stordel av 2012 d inflationen var hg) och rekyler efter bygg-och investeringsruschen inr otbolls-EM-vrdskapet medUkraina rra sommaren. ven eurozonens recession har tyngt.Samtidigt kan man konstatera att Polen n en gng underomvrldskris i konstrast mot mnga andra europeiska nationerkunnat undg just recession, precis s som skedde under denUSA-ledda globala krisen 2009 d Polen var enda EU-land medpositiv tillvxt. Att Polen visat bttre motstndskraftn

andra beror p att undamenta och banksektor varit och r irobust skick och att regeringen under krislgena ltit automa-tiska stabilisatorer verka i budgeten.

Sedan i vras har det kommit alltfler tecken p att BNP-till-vxten bottnade under andra kvartalet. Exporten har mtti rstakt ortsatt att vxa i mttlig art samtidigt som importenter svagt brjat vxa eter att ha allit kontinuerligt sedanslutet av 2012. Detaljhandelns omsttning har ocks brjatka ngot i rstakt eter att ha sjunkit i flera mnader. Fallet iinvesteringar accelererade dock under andra kvartalet och detr svrt att se en snar vndning dr. Nr det gller ramtblick-ande indikatorer s har konsumentrtroendet ortsatt att stigasedan bottenlgen i slutet av 2012 ven om det nnu ligger

under trend. Tillverkningsindustrins inkpschesindex har kltt-rat em mnader i rad och legat ver tillvxtgrnsen 50 de tresenaste (53,1 i september). Frbttringen av order i detta indexgller rmst utlndska bestllningar. Fretagens ramtidstrohar ocks strkts ngot inom t ex detaljhandel och byggsektor.

Polsk ekonomi har betydande std av att Tyskland tuffarp i bttre takt. Under 1990-talet var ekonomin relativt sluten.Men exportens andel av BNP har p senare r stigit, rn 35

till ca 40 procent. Detta r nnu lngt lgre n i flera asiatiskautvecklingsekonomier samt i t ex Tjeckien och Ungern somnoterar 80 procent ven om dessa r extremer. En frdedel avexporten gr till Tyskland. Tyskland ger bde direkta och indi-rekta spridningseffekter p polsk ekonomi via den s k produk-tionskedjan (dr tyska retag av kostnadsskl valt att lggaproduktion i Polen). IMF:s skattningar visar att 6,1 procent avpolsk export r tyska insatsvaror och 5,6 procent av tysk exportr polska insatsvaror.

Frutsttningarna fr en terhmtning i privat konsum-tion har ocks frbttrats p senare tid. Hushllen har sedani vintras tertt reallnekningar eter inflationsallet och

kopplingen mellan reallner och konsumtion r relativt stark.Centralbankens rntesnkningar rn 4,75 procent i november2012 till rekordlga 2,50 procent i somras bester lgrnte-


12/24


Polen

miljn som ger std t balansrkningar och ramver ven ten svag uppgng i kredittillvxten som nrmast gtt i st. Brar konsumtionspotentialen r ocks att hushllens sparkvotkommit upp rn rekordlga 1 procent i brjan av 2012 till ver4 procent i brjan av 2013; rvisso nnu under trend men ejlngre extremt lg niv.

Arbetslsheten har stigit rn rekordlga 6,5 procent i slutetav 2008 till 10,8 procent andra kvartalet i r. ven om detfinns tidiga tecken p att industrin ter brjat anstlla rstauppgngen p ett r i PMI-enkten i augusti s r tillvxteni hela ekonomin alltr svag r att redan nu rbttra arbets-marknadslget. Arbetslsheten kar till i snitt 11,1 procent2014, ljt av en utplaning 2015. Drmed r arbetslshetenkvar ver strukturell niv, som OECD berknar till 10 procent.Andra resursmtt tyder ocks p ledig kapacitet i ekonomin.Industrins kapacitetsutnyttjande, som r moderata 75 procent,vntas gradvis ka men ej n tidigare anstrngda niver p ca80 procent ssom skedde 2008.

Kvarvarande lediga resurser, svagt rhjd lnetillvxt ochdmpade globala rvarupriser gr att den lga inflationen(1,1 procent i augusti) stiger sakta det nrmaste ret. KPI-inflationen nr centralbankens ml 2,5 procent (+/- 1procentenhet) frst 2015. Centralbanken vntar till slutetav 2014 innan den brjar hja styrrntan; ett halvr senare nmarknadens prissttning. Fr detta talar inte bara ett svagtpristryck utan ven att ECB inom kort, i december 2013, vntas

snka sin rnta nnu en gng. Zlotyn riskerar bli alltr stark(bromsar export) om Polen vljer att hja rntan r tidigt. Vrprognos r att zlotyn strks frn 4,21 mot EUR i dag till 3,952015; denna baseras p kad global riskvilja och relativt settgoda tillvxtutsikter. Lngrntor r nnu historiskt lga eterupptrekylen p Fed-exit-oron. Femriga statsobligations-rntan har stigit rn rekordbotten 2,75 procent i maj till 3,75 iseptember, att jmra med mer normalt rekommande niverp 5-6 procent de senaste tio ren. Lnga rntor stiger mttligtnrmaste ren. Polen har sttt emot senaste EM-krisen pmarknaden bttre n mnga andra EM-lnder. Sklet r attekonomin r i bra undamentalt skick. Tidigare var ett stortbytesbalansunderskott en riskylld plump i protokollet. Menunderskottet i bytesbalans har under de senaste ren dmpatsavsevrt till 1,5 procent av BNP i r och gr 2014-2015 mot ca 3procent; en lngsiktigt hllbar niv.

Offentliga finanser r ter under kontroll eter de senasterens budgetkonsolidering som bl a inneattat en pensionsre-

orm med hjd pensionslder och slopade rmner r vissagrupper samt rysta offentliga lner. Budgetunderskottet somandel av BNP har minskat rn 7,9 procent 2010 till 3,9 procenti fol. I r vntas underskottet n 4 procent p g a lgre inkom-ster och ovntat lg inflation. Regeringen valde ocks i somrasav konjunkturskl att driva en mer neutral finanspolitik 2013.Dessrinnan hade EU-kommissionen gett Polen tv r respit,till 2014, att reglera underskottet till under 3 procent. Reger-ingen har drtill senarelagt rn 2015 till 2016 sitt medelristigaml om ett strukturellt budgetunderskott p 1 procent. San-nolikt krvs viss rnyad tstramning de nrmaste ren r attn detta ml. Den offentliga skuldkningen har bromsat uppngot under 55 procent av BNP och enligt polska regler utlsesautomatiskt en hrdare tstramning om denna niv verskrids.Regeringen har beslutat att tilllligt sidostta denna regel r2013/2014. Nyligen beslutade regeringen ocks att verra enstor del av privata pensionsonders tillgngar till staten, vilketsnker offentliga skulden.

Center-hger-regeringen, under ledning av Medborgar-plattormen och statsminister Tusk, har tappat i popularitetsedan den omvaldes 2011. I vras gick det konservativa op-positionspartiet Lag och Rttvisa om Medborgarplattormen iopinionsmtningarna r rsta gngen sedan 2007. Detta rtroligen en konsekvens av sparpolitiken men ocks av folrets

omtvistade pensionsreorm samt Medborgarplattormensinterna spnningar i sakrgor som bl a partnerskap r homo-sexuella. Lag och Rttvisa har p senare tid bl a kritiserat detstora utlandsgandet av polska banker. Trots att regeringensstllning r rsvagad s sitter den troligen kvar vid makten tillnsta val hsten 2015. Sommarens schackdrag att luckra upptstramningspolitiken samt ljusnande tillvxtutsikter br vertiden minska den pressande situationen.

Regeringen siktar p en ramtida euro-anslutning r Polenmen har inget mldatum. Vr bedmning r att Polen gr med ieurozonen tidigast 2017.


13/24

Ryssland


Botten passerad men fortsatt svag tillvxt Stark arbetsmarknad och reallner stttar

nr oljepriset sjunker

Investeringar tillvxttnyckeln, stortreformbehov

kade politiska spnningar

Den ekonomiska utvecklingen var mycket svag under rsta

halvret 2013; eter en BNP-kning p 1,6 procent i rstaktrsta kvartalet bromsade tillvxten in till 1,2 procent andrakvartalet. Aktiviteten i ekonomin har drmed dmpats sex kvar-tal i rad. Inbromsningen r bredbaserad men en huvuddrivkratr ortsatt lga investeringar. Vr bedmning r att oljepriset(Brent) mtt som rsgenomsnitt sjunker frn 108 dollar perfat 2013 till 102,5 respektive 100 dollar de kommande tvren. Tillvxtstdet rn export- och skatteinkomster kommerdrr att rsvagas. Den starka arbetsmarknaden utgr docken motvikt; reallnerna har brjat skjuta art igen och detalj-handeln har stabiliserats. Ett stimulanspaket motsvarande 0,6procent av BNP ger ocks visst std men sprids ver flera r

och ndrar inte grundrutsttningarna. rets goda skrd ochhg aktivitet i jordbrukssektorn bidrar till bilden att tillvxtenbedms ha bottnat ur andra kvartalet och en viss terhmtningvntas under andra halvret. 2014 accelererar tillvxten och rstd rn en ortsatt rbttring av den globala konjunkturen.BNP vntas ka med 1,7 procent 2013 och med 2,4 procent2014. 2015 kar BNP med 3,0 procent. I likhet med reg-ende Eastern European Outlookrn mars 2013 ligger BNP-prognosen under konsensus.

De flesta indikatorer har ortsatt utvecklas svagt under 2013.Sammanvgda inkpschesindex (PMI) har legat under50-strecket de senaste tre mnaderna. PMI r tjnstesektornligger dock betydligt hgre n r tillverkningsindustrin. De

senaste mnaderna finns dock vissa ljuspunkter; tjnste-PMIsteg i augusti. Konsumentrtroendet har rbttrats ngot desenaste tv kvartalen och ven ledande indikatorer har vntuppt.

ven de flesta hrddata har varit dmpade under 2013. k-ningstakten r industriproduktionen har mtt i rstakt legatnra noll de senaste mnaderna och produktionen r nu lgren innan den finansiella krisen 2008-2009. Investeringarna harortsatt utvecklas svagt under 2013 och ll med strax under4 procent i rstakt i augusti. P lngre sikt r det frmstinvesteringarna som mste komma igng fr att f upptillvxten. I grunden finns stora investeringsbehov. Med eninvesteringskvot som stagnerat strax under 25 procent av BNPligger Ryssland klart under bde Kina och Indien samt mngaandra utvecklingslnder.

De nrmaste ren skapas eterrgan p inrastruktur genomvinter-OS i Sochi 2014 samt fotbolls-VM 2018. Dessutomfinns ett uttalat ml rn regeringshll att utveckla den stra


14/24


Ryssland

delen av Ryssland vilket skapar investeringsbehov p lngresikt. ven inom olje- och gasindustrin finns ett omattandebehov av investeringar r att motverka den stagnerande en-ergiproduktionen. Investeringsbehovet motverkas dock av ettdligt retagsklimat vilket hller tillbaka retagens investe-ringar, inte minst rn utlndska retag.

Eter en mycket svag utveckling sedan slutet av rra ret visarexporten gryende tecken p terhmtning under de senastetv mnaderna. Sannolikt drivs detta av en uppgng r ol-jepriset. ven detaljhandeln har strkts ngot. Eter en tydliginbromsning jmrt med rsta halvan av 2012 har detalj-handeln stabiliserats. kningen har legat kring 3-4 procent irstakt de senaste mnaderna och det finns rutsttningarr en hysad utveckling ramver tack vare den ortsatt starkaarbetsmarknaden.

Trots den kratiga inbromsningen r ekonomin finns ingatydliga tecken p en frsmring av arbetsmarknaden. venom sysselsttningen rsvagats ngot r arbetsmarknaden somhelhet stark. Arbetslsheten ligger klart under jmvikt och llngot i augusti till 5,2 procent. Bestende god utveckling r denominella lnerna kombinerat med en dmpning av inflationengr att reallnekningarna skjutit art igen de senaste mna-derna.

Reformbehovet allt mer akutDen starka arbetsmarknaden kombinerat med ett hgt ka-pacitetsutnyttjande innebr att tillvxtbromsningen i rsta

hand r strukturell och kan rklaras av ett flertal svagheter iekonomin ssom oljeberoendet, det omattande statliga infly-tandet, svaga institutioner och en rsmring av demografin(se temaartikel). Som vi argumenterat i tidigare rapporter finnsett stort behov av att tidigare reformer, exempelvis WTO-medlemskap, inrandet av inflationsml samt privatiseringar,

fljs upp med fortsatt reformarbete. I nulget finns dock tecken p att reormer kommer att genomras i den omatt-ning som behvs och vrt huvudscenario p lngre sikt ratt BNP-tillvxten ligger kvar kring 3 procent.

Huvudproblemet r den ryska ekonomins stora oljeberoende;olja str r omkring 60 procent av den totala exporten och rmer n hlten av budgetintkterna. Fr att balansera stats-budgeten behvs i nulget ett oljepris kring 110 till 115 dollarper at, en rejl kning rn omkring 30 dollar per at 2005.Vr bedmning r att budgetunderskottet hamnar p 0,5procent av BNP 2013. 2014 och 2015 stiger underskottettill 1,1 respektive 1,4 procent. P lng sikt r det svrt att se

ngon potential r markant hgre oljepriser. Frutsttningarnar energimarknaden har ndrats i grunden d den globalaproduktionskapaciteten nu kar drivet av teknologiska landvin-ningar som skapat mjligheter r olje- och gasutvinning urskiffersten. Priseffekterna r svrbedmda men det r rimligtatt anta att utvecklingen kommer att leda till nedttryck p en-ergipriserna ramver vilket kommer att sl bde mot de ryskabudgetintkterna samt mot bytesbalansen. De senaste tio renhar verskottet i bytesbalansen minskat betydligt och vrbedmning r att trenden kommer att ortstta. Bortom vrprognoshorisont, 2016 eller 2017, vntas bytesbalansen hamnai underskott drivet av stagnerande budgetintkter rn ener-

gisektorn kombinerat med stigande sociala utgiter. Rysslandhar dock egna omattande tillgngar av skifferolja- och gasvilket skapar en potential r kad produktion i energisektornom man kan komma till rtta med problemen med bristen pinvesteringar och hg beskattning.

Det brjar bli brttom med reormer innan en rsvagning avenergipriserna brjar tynga den ekonomiska utvecklingen ochde n s lnge starka statsfinanserna vilket avsevrt kommeratt rsvra reormarbetet. Redan under prognosperiodenvntas en rsvagning av budgetbalansen ven om underskot-ten blir sm. Reormarbetet rsvras ven av den politiskasituationen d strukturella reormer kommer i andra hand eter


15/24


Ryssland

att upprtthlla stdet bland viktiga vljargrupper och srin-tressen.

Inflationen dmpasFrn vren 2012 och unger ett r ramt steg inflationen rejltdrivet av en kombination av livsmedelsinflation samt tariff-

hjningar. De senaste mnaderna har dock inflationen allittillbaka och var nere p 6,1 procent i september. ven krninfla-tionen har bromsat in ngot de senaste mnaderna.

KPI-inflationen vntas fortstta dmpas, i rsta hand dri-vet av en inbromsning r livsmedelsinflationen tack vare retsgoda skrd. Hg livsmedelsinflation under rra hsten gr attbaseffekterna blir omattande. I mitten av september aviseraderegeringen en rysning av de reglerade priserna p bl a elektri-citet och gas (10 procent av KPI-korgen) vilket bidrar ytterligaretill att dmpa priskningarna under hsten. Frutsttningarr drr goda att inflationsmlet p 5-6 procent vid slutet av2013 kommer att kunna ns men utallet vntas hamna nraden versta delen av intervallet. Inflationsmlet p 4-5 procentvid slutet av 2014 kommer att bli svrare att n och kommer attkrva koordinering mellan centralbanken och regeringen. Mttsom rsgenomsnitt hamnar inflationen p 6,7 procent2013 och 5,4 procent 2014. 2015 vntas inflationen hamnap 5,0 procent.

Sedan rsskitet har rubeln tappat omkring 7 procent i vrdemot USD/EUR-korgen (55 procent USD och 45 procent EUR).Nedgngen tilltog rn slutet av maj i sviterna av oron kring

Feds kommande exitpolitik. Trots rsvagningen har rubelnklarat sig bttre n mnga andra EM-valutor, sannolikt genomstigande oljepris samt Rysslands starka statsfinanser (se rutanedan). Rubeln r i nrtid std av verskottet i bytesbalansenoch ett hgt oljepris medan den svaga tillvxten tillsammansmed en rvntad uppmjukning av penningpolitiken mot slutet

av 2013 och brjan av 2014 motverkar en appreciering. En vissrsvagning av rubeln skulle ge std till en terhmtning rtillvxten och det finns indikationer p att regeringen vlkom-nar en rsvagning. P ngra rs sikt pekar det mesta mot endepreciering av rubeln d verskottet i bytesbalansen kommeratt ortstta minska. Vr bedmning r att rubeln str i 37,5mot korgen vid slutet av 2013 och strks till 37,0 vid slutetav 2014. Vid slutet av 2015 str rubeln i 37,8.

Rysk motstndskraft mot finansiell turbulensOron kring Feds nedtrappning av obligationskpen har slagithrt mot finansiella marknader i utvecklingslnder. Lnder

med stora underskott i bytesbalansen, ssom Indien ochIndonesien, har drabbats speciellt hrt med kratiga rsvag-ningar av brs och valuta som ljd. ven om Ryssland ocksdrabbats av oron har motstndskraten varit bttre och denegativa effekterna p valuta och brs har varit mer dm-pade. Sedan slutet av maj har rubeln rsvagats med omkring3 procent gentemot USD medan brsen tappat marginellt ivrde. Samtidigt har CDS-prissttningen som speglar riskenr en betalningsinstllelse stigit ngot men betydligt mindren i lnder som Ukraina och Indonesien.

En rklaring till den ryska motstndskraten r valutan ochbrsens koppling till oljepriset. Sedan i slutet av maj har ol-

jepriset (Brent) stigit med runt 5 procent vilket motverkat enrsvagning av valuta och brs. En annan viktig rklaring ratt Ryssland till skillnad rn de ekonomier som drabbats avoron har starka statsfinanser samt verskott i bytesbalansen.

Penningpolitikens omsvngning motinflationsml fortstterErsttningen av Sergei Ignatiev med Elvira Nabiullina p pos-ten som centralbanksche har i praktiken inte resulterat i ngonkursndring r penningpolitiken. Nabiullina ortstter p sinretrdares inslagna vg dr penningpolitiken ska riktas omrn ett system med vxelkursen som huvudml till ett system

baserat p ett tydligt inflationsml.

Spekulationer om mjukare penningpolitik under brjan avhsten inriades inte; refirntan har legat orndrad p 8,25procent sedan hjningen i september 2012. Inflationsdmp-ning kombinerat med betydligt svagare tillvxt n vntat rstahalvret innebr dock att en rntesnkning ryckt nrmare.Ngra mer omattande rntesnkningar r det dock inte tal om;bedmningen r att refirrntan snks med 25 punkter innanrsskiftet och ligger p 8,00 procent vid slutet av 2013. Underfrsta kvartalet 2014 vntas ytterligare en snkning med25 punkter.

Refirntan fr dock en allt mer symbolisk roll. Endagars-repor har i praktiken mycket strre betydelse d dessa be-stmmer den rnteniv som anvnds nr centralbanken tillrlikviditet. Denna rnteniv rr sig mellan 5,5 procent och 6


16/24


Ryssland

procent. En enveckas repornta kommer att erstta refirntansom styrrnta men ndringen r i praktiken liten betydelsed reporntan ligger nra genomsnittet r den rnteniv somredan anvnds. I somras inrttade centralbanken ytterligare enutlningsfacilitet i orm av tolv-mnaders ln. Faciliteten r ilinje med centralbankens strvan att erbjuda bankerna lngsik-

tig finansiering men r begrnsad betydelse d huvuddelen avlikviditetstillrseln sker genom endagars och enveckors repor.Bedmningar att aciliteten r en orm av QE r verdriven dden inte vntas ka den monetra basen.

Centralbanken vntas minska sina valutainterveneringar medmlet att rubeln ska flyta fritt vid slutet av 2014. Det finnsdock anledning att vara skeptisk mot att valutan skulle tilltasflyta helt ritt. Valutakursen har stort genomslag p ekonomingenom statens, retagens och hushllens omattande till-gngar i utlndsk valuta. Oljeberoendet ger dessutom upphovtill stora valutaflden vid oljeprissvngningar. Tanken r attgenomra en vergng rn ett system med centralbanksin-

terventioner till en ritt flytande rubel som ska stabiliseras avregeringsledda interventioner med hjlp av medel rn Reserv-onden. Vr bedmning r dock att centralbanken tidvis kom-mer att intervenera ven i ramtiden r att motverka strresvngningar i vxelkursen. Rubel-korridoren bedms drmed ipraktiken finnas kvar ven ramver men i vidare och svagareorm.

D rubeln ska rra sig mer ritt ska penningpolitiken i stlletokusera p rntesttning r att n inflationsmlen. I nulgetr inflationsmlen 5-6 procent vid slutet av 2013 och 4-5 pro-cent vid slutet av 2014 och 2015. Det finns dock rslag p attg ver till inflationsml i orm av punktestimat, 4,5 procent2014 och 2015 respektive 4 procent 2016.

Nabiullina har ven uttryck oro ver stigande risker koppladetill finansiell stabilitet och kredittillvxt och har lovat att bromsain kningen av konsumentkrediterna till 10-15 procent per rrn nuvarande kningstakt p omkring 40 procent. Privatkonsumtion har legat bakom runt tv tredjedelar av tillvxtende senaste ren och har till stor del drivits av en snabb kningav utlningen till hushllen. Den totala utlningen har dock re-dan brjat bromsa in och hushllens skulder motsvarar endastomkring 12 procent av BNP jmrt med 30 procent r andraekonomier i regionen.

kande lngsiktig politisk riskven om det i nrtid inte finns ngra strre risker mot denrdande politiska ordningen har bilden av att det p lngre siktfinns rutsttningar r omattande rndringar strkts. Dejuridiska turerna kring aktivisten Aleksej Navalny som r enihrdig kritiker av president Putin har avsljat att motstndetmot Putin kan vara mer omattande n tidigare bedmningar.Navalny dmdes i juli till ngelse r rskingring men gavsnd ovntat mjlighet att delta i borgmstarvalet i Moskvai september innan det slutgilitiga juridiska beskedet om hansramtid presenteras. Valet r en viktig temperaturmtare pden politiska stmningen. Putins kandidat tog som vntathem segern men Navalny fick 27 procent av rsterna vilket varbetydligt mer n vntat. Valutgngen rndrar inte i sak detinrikespolitiska lget men visar det att det finns en grogrund

fr vxande politiskt missnje. Missnjet bland beolkning-en vntas ka i linje med att levnadsstandarden stagnerar tillljd av lgre ekonomisk tillvxt. Navalnys popularitet speglaren nskan bland delar av beolkningen, ramrallt den vx-ande medelklassen, eter ett rttvist, meritokratiskt politisktsystem och stdet r Putin vntas gradvis erodera.

En central rga r vem som ska etertrda Putin; det r nnuinte klart om Putin kommer att delta i presidentvalet 2018 ratt rska sitta kvar ytterligare en period. Det finns n s lngeingen tydlig kandidat till etertrdare vilket kan leda till enmaktkamp som riskerar att destabilisera det politiska systemet.

Tvivelaktigheterna i den juridiska processen kring Navalny rocks ett tydligt exempel p det dliga affrsklimatet i Ryss-land. Nr domen blev knd orsakade den en tydligt negativreaktion p brsen. Domen r kopplad till Navalnys inbland-ning i nringslivsverksamhet och rstrker bilden av att ryskaretagare och investerare har ett mycket dligt juridiskt skydd.

Processen har drr skadat investerarsentimentet ytterligare.

Spnda utrikesrelationerRysslands rhllande med USA har rsmrats ytterligaresedan i vras. En redan spnd relation orsakad bl a av Magnit-sky-lagen samt Rysslands beviljande av uppehllstillstnd tvisselblsaren Edward Snowden rvrrades av USA:s hot ommilitra insatser mot den syriska regimen. verenskommelsenom att rstra Syriens kemiska vapen har dock rbttratrelationen mellan Ryssland och USA ngot och har ven katRysslands inflytande och anseende p den globala politiskaarenan, tminstone temporrt.

ven relationerna med flera grannlnder r spnda. Frhllan-det till Ukraina frsvras av landets strvan att integrerasmed EU. Ryssland vill i stllet dra in Ukraina i sin egen intres-sesr genom att erbjuda medlemskap i den tullunion som ns lnge omattar Ryssland, Kazakstan och Vitryssland. Somett resultat r ett handelskrig mellan Ryssland och Ukrainanu under uppsegling; Ryssland har inrt handelsrestriktionermot importvaror rn Ukraina inom flera varugrupper. Ukrainavntas underteckna ett samarbetsavtal med EU p toppmteti Vilnius 28-29 november 2013. Om detta sker har Rysslandhotat med att utlsa ett handelskrig som skulle kunna orsakaen betalningsbalanskris i Ukraina och tvinga ram en devalve-

ring av hryvnian. Konflikten med Ukraina har skadat Rysslandskontakter med EU. Samtidigt krvar relationen med Vitryss-land p grund av en konflikt kring retagssamarbete somslagit hrt mot ett enskilt retag som ensamt str r omkring20 procent av Vitrysslands budgetintkter. Konflikten r intelst och i likhet med hanterandet av Ukraina har Ryssland sattpress p Vitryssland genom handelshinder.


17/24



Sm mjligheter vnda negativ demografisk trend Fortsatt befolkningsminskning vntas

Ogynnsam demografi slr mot tillvxten

kad invandring skulle mildra effekterna

Ryssland str i likhet med ett flertal andra lnder ssom KinaJapan och Tyskland inr en omfattande demografisk utma-ning. Fr Rysslands del har dock en demografisk rsmring

pgtt under en lng period; beolkningen har krympt allt se-dan Sovjetunionens upplsning 1991. Frn 1992 till och med2012 bedms antalet invnare ha minskat frn omkring149 miljoner till 143 miljoner.

Drivkraterna har i rsta hand varit sjunkande ertilitet kom-binerat med kortare rvntad livslngd. Frsmringen avertilitet samt rvntad livslngd orsakades av de omattandesamhllsrndringarna i samband med Sovjetunionens upp-lsning och den svra vergngen rn planekonomi mot mark-nadsekonomi. Mortaliteten kade rejlt under rsta halvan av1990-talet som en ljd av ekonomisk och social instabilitet,hg konsumtion av alkohol och tobak samt en rsmring av

hlso- och sjukvrdssystemet. Samtidigt minskade ven antaletdslar drivet av den ekonomiska oskerheten. Beolknings-minskningen hade varit nnu strre om det inte varit r relativtomattande invandring rn tidigare Sovjet-republiker samtrepatriering av ryssar rn andra lnder.

Ogynnsam ldersstruktur ger fortsattkrympande befolkningUnder 2012 kade beolkningen ngot och det mesta tyder patt beolkningen kommer att ka marginellt ven under 2013.Detta har vckt en hel del uppmrksamhet; regeringen ochpresident Putin har anvnt kningen som ett tecken p att den

demografiska utvecklingen nu vnt och att tidigare policyinsat-ser r att ka beolkningen brjat bra rukt. De flesta analy-tiker hvdar dock att kningen r tillllig och kan rklaras avegenheter i beolkningens ldersstruktur. Generellt r lders-strukturen mycket ogynnsam. Antalet kvinnor i ertil ldervntas minska snabbt ramver nr den lilla generation somddes under 1990-talet kommer in i reproduktiv lder. Dess-utom kommer andelen ldre i beolkningen att ka betydligt.

Total ertilitet r medelvrdet av antal barn som varje kvinnader under sin livstid. Fr att ett lands beolkning inte skaminska krvs att den totala ertiliteten ligger p omkring 2,1r utvecklade lnder och 2,3 r utvecklingslnder. I Rysslandligger r nrvarande delsetalen i likhet med bl a Kina, Japanoch Tyskland lngt under de tal som krvs r att beolkningeninte ska minska. Ett lands beolkning kan dock stabiliseras eller

kas om invandringen r tillrckligt omattande. Ett exempel rUSA dr beolkningen tack vare invandring stiger trots att dentotala ertiliteten ligger under 2.

Total fertilitet i utvalda lnderrsgenomsnitt 2010-2015 2030-2035 2050-2055

Ryssland 1,53 1,74 1,83Brasilien 1,82 1,68 1,72

Kina 1,66 1,76 1,82Indien 2,50 2,08 1,88Japan 1,41 1,63 1,74Tyskland 1,42 1,57 1,66USA 1,97 1,98 1,99Klla: FN (World Population Prospects, 2012 revision)

Enligt FN:s bedmningar kommer ertiliteten i Ryssland atthlla sig under 2 under verskdlig tid och prognoserna indi-kerar att beolkningen kommer att ortstta minska. Frn 144miljoner r 2010 bedms befolkningen minska till omkring134 miljoner 2030 och till 121 miljoner 2050. Fr antalet per-soner i arbetsr lder bedms minskningen bli n mer omat-

tande som en ljd av den stigande andelen ldre i den totalabeolkningen. Enligt inhemska analyser vntas arbetskratenminska med omkring 8 miljoner under perioden 2012 till 2022.

Demografin slr mot tillvxtenDet finns tv huvudsakliga kanaler mellan demografi och ettlands ekonomiska tillvxt. Den rsta kanalen gr genom ar-betskraten som kar ekonomins totala produktionsrmga.kande arbetskrat gr drmed att totala BNP stiger. En kning

av arbetskratens andel i rhllande till den totala beolk-ningen leder till en positiv effekt p BNP-tillvxten per capita.Det finns ven indirekta effekter. Enligt livscykel-hypotesenpverkas en ekonomis totala sparande av beolkningens


18/24



ldersstruktur, individer i arbetsr lder tenderar att spara mern yngre och ldre individer. En stor andel individer i arbetsrlder kar drr sparandet och drmed ven de resurser somfinns tillgngliga r investeringar.

Skattningar av demografirsmringens genomslag p tillvx-ten r oskra. En siffra som nmnts r Ryssland av privataanalyshus r att den vntade minskningen av den ryskaarbetskraten kommer att reducera den genomsnittligaBNP-tillvxten per r med 0,7 till 1,5 procentenheterunder perioden 2013 till 2018. Oavsett exakt hur stora denegativa effekterna p tillvxten blir r demografin en av ettflertal faktorer som tynger rysk potentiell tillvxt. Frutomdemografin hlls tillvxten ned av det omattande oljebero-endet, stort statligt inflytande ver ekonomin samt ett dligtretagsklimat. Vr bedmning r att potentiell BNP-tillvxtfr nrvarande ligger kring 3 procent, betydligt lgre nuppskattnings vis 5-6 procent innan den finansiella krisenvilket ven r regeringens lngsiktiga ml. Om inte omattande

reormer genomrs r att motverka de negativa aktorernakommer den potentiella tillvxten att sjunka till under 3 procentkommande rtionden.

Ett praktiskt exempel p hur demografin slr mot utvecklings-mjligheterna r ekonomin kan hmtas rn den stligastedelen av Ryssland. Frn regeringshll finns ett uttalat ml attutveckla Fjrran stern-regionen. Regionen r rik p natur-resurser och exportpotentialen till Asien r stor. Fr att utnyttja

denna potential krvs dock omattande inrastrukturinveste-ringar men nyckelproblemet r i rsta hand den stora bristenp arbetskrat. Beolkningsttheten i regionen r mycket lgoch invandring rn angrnsande kinesiska regioner med storbeolkning r inget alternativ p g a motstnd bland den ryskabeolkningen.

Invandringsmotstnd frsvrarmjligheterna att vnda trendenMjligheterna att vnda Rysslands demografiska utvecklingoch beolkningen att stabiliseras eller brja ka r mycketbegrnsade. ldersstrukturen gr att det i praktiken enda

sttet att motverka en fortsatt befolkningsminskning pkort och medellng sikt r genom kad invandring. Blandden ryska beolkningen finns dock ett starkt motstnd mot

invandring och kande nationalistiska strmningar riskerar attrvrra situationen. Underskningar har visat att beolkningentydligt verskattat invandringens omattning och ven missbe-dmt immigranternas etniska sammansttning. Motstndet rsrskilt stort mot invandring rn avlgsna lnder. Detta rvr-rar problemet ytterligare d potentialen att ta emot invandrare

rn orna Sovjet-republiker samt ryska medborgare som leverutomlands till stor del redan uttmts genom tidigare invand-ring. Under perioden 2008 till 2012 var nettoinvandringen tillRyssland per r omkring 220 000 i genomsnitt per r vilket rlngtirn tillrckligt r att stabilisera beolkningen.

ven om det politiskt inte verkar finnas ngot strre intresse ratt ka invandringen borde nringslivet i grunden ha en positivinstllning till invandring och immigrationsrgor kommer san-nolikt att segla upp som en viktig samhllsrga ramver.


19/24

Ukraina


Recession och finansiell oro tvingar fram devalvering Mycket svag BNP-utveckling

Svagt frtroende i marknaden

Nrmande till EU riskerar handelskrig medRyssland

Den svaga utvecklingen andra halvret 2012 har ortsatt under2013; BNP ll med 1,1 procent i rstakt rsta kvartalet ochmed 1,3 procent andra kvartalet och har drmed minskat yrakvartal i rad. Inhemsk eterrgan r dmpad. Investeringar harutvecklats mycket svagt de senaste kvartalen som en ljd avden oskra utvecklingen. Detaljhandeln som tidigare utgjorten ljuspunkt dmpas nu. Extern eterrgan erbjuder inte hellerngot strre tillvxtstd. Den viktiga stlsektorn har det ortsattkmpigt med svag eterrgan och nedpressade priser. Denvervrderade valutan hmmar exporten och i Ryssland, denviktigaste exportdestinationen, har tillvxten bromsat in rejltsamtidigt som handelsrestriktioner inrts gentemot Ukraina.rets goda skrd vntas dock ge std t ekonomin under andrahalvret 2013. En vntad devalvering under brjan av 2014 gerskjuts t exporten och rbttringen av den globala konjunktu-

ren ger ocks tillvxtstd. 2013 vntas BNP minska med 0,8procent. Under 2014 hamnar tillvxten p 2,0 procent och2015 accelererar tillvxten till 3,4 procent.

Huvudproblemet i ekonomin r alltjmt det stora underskot-tet i bytesbalansen som 2012 versteg 8 procent av BNP ochsom drivs av ett omattande underskott i handelsbalansen.Den svaga bytesbalansen kombineras med ett stigande bud-getunderskott vilket stter press p valutan. Under brjan av2013 har underskottet i bytesbalansen visserligen minskat men

rbttringen rklaras till stor del av ssongsaktorer. Framvervntas drr bytesbalansen rsmras igen vilket rstrksav stigande importpris p gas inr vintern samt ett hotandehandelskrig med Ryssland. Den vervrderade valutan gr

dessutom att importen som helhet hlls uppe. Ukraina har ns lnge valt att inte rska anvnda de motmedel som finnstillgngliga; en devalvering av hryvnian samt ett nytt ndlnrn IMF. En devalvering skulle visserligen rdyra hanteringenav utlandsskulden men ramrallt minska centralbankensbehov att intervenera r att upprtthlla en stabil vxelkurs.Som en ljd av externbetalningar har valutareserven eter enviss stabilisering under brjan av 2013 ter minskat de senastemnaderna. Reserverna var i augusti nere p den lgsta nivnsedan 2006 och rcker nu endast till att tcka knappt tre m-

naders import; lgre n normalt kritiska grnsvrden. Fortsattminskning av valutareserven kar risken r en okontrolleraddevalvering. Situationen rsvras av att den ukrainska statenhar ett stort externt finansieringsbehov p kort sikt ven omstatsskulden r lg.

Frhandlingarna med IMF om ett ndln som skulle underlttafinansieringen av underskotten och skapa stabilitet har integett ngot konkret resultat. Ukraina har i stllet ortsatt att

skta finansieringsbehovet p egen hand genom interna-tionella lnemarknader. Upplningen har dock rsvrats somen ljd av oron kring Feds exitpolitik och rsmringen i ri-skaptiten. Ukraina har i likhet med andra ekonomier med storabytesbalansunderskott (Indonesien, Indien) drabbats extrahrt. Rntorna p statsobligationer har stigit rejlt sedan slutetav maj och ven CDS-prissttningen som speglar risken r enbetalningsinstllelse har skjutit i hjden och l igger kvar p hgniv. Ukraina har dock trots den finansiella turbulensen n slnge lyckats hantera den ndvndiga upplningen.

Ett stand by-avtal frn IMF skulle vara det bsta alterna-tivet fr Ukraina, regeringen motstter sig dock kravet rn

IMF p att minska subventionerna av gaspriserna till hushlloch retag. Pressen mot ekonomin mste sannolikt ka yt-terligare innan regeringen accepterar de krav som IMF stller;


20/24


Ukraina

vr bedmning r att Ukraina ansker om ett stdln underfrsta kvartalet 2014. Ukraina vntas ven ortsttningsvisrska undvika en devalvering men huvudscenariot r atteroderingen av valutareserven kommer att fortstta vilkettvingar ram en devalvering under frsta kvartalet 2014. De-valveringen vntas hamna p minst 10 procent och bedms

tillsammans med en rbttring av den globala konjunkturenkunna vnda det vntade BNP-allet 2013 till en kning av denekonomiska aktiviteten under 2014. En svagare valuta ger extraskjuts t exporten dr stl och jordbruksvaror vger tungt.Dessutom pverkas investeringarna positivt d oskerhetenkring ekonomin minskar, inte minst r utlndska retag. Endevalvering medr dock ven negativa effekter, exempelvisgenom tillgngen och kostnaden p ln. Ln i utlndsk valutavar populra innan krisen och drr r bde hushll och re-tag exponerade mot en rsvagning av hryvnian. Hushllen harmer n en tredjedel av sin upplning i utlndsk valuta.

Inhemsk eterrgan ger inget strre tillvxtstd. Industripro-duktionen ortstter alla; till stor del drivet av svrigheternar stlsektorn dr produktionen har minskat med omkring enfrdedel jmrt med toppniverna 2008. Detaljhandeln somtidigare utgjort en av huvudkraterna r tillvxten har brjatdmpas. Den rliga kningstakten var visserligen strax ver5 procent i augusti, en rbttring jmrt med regendemnad, men jmrt med 2011-2012 har tillvxten grovt rknathalverats.

I vras beslutade regeringen om ett stimulansprogram mot-svarande hela 30 procent av BNP (58 mdr dollar). Programmetomattar inrastrukturinvesteringar och ska lpa ver 2013 och2014. Detaljerna r mycket knapphndiga och det r hgstoklart hur finansieringen ska hanteras. Det rdessutom svrtatt se hur Ukraina skulle kunna ka investeringarna givet detstora bytesbalansunderskottet.

Arbetslsheten ligger kvar p betydligt hgre niv n innanden finansiella krisen och sysselsttningen utvecklas svagt. Denominella lnekningarna har bromsat in rejlt; jmrt medbrjan av 2012 har kningstakten halverats. Drmed bromsarreallnekningarna in trots att inflationstrycket r ortsatt

lgt. KPI-inflationen och krninflationen har rrt sig nra noll-strecket sedan mitten av 2012 och producentpriserna aller irstakt. Det lga inflationstrycket rklaras av dmpningen avden ekonomiska aktiviteten och sjunkande livsmedelsinflation

(livsmedel utgr ca hlten av KPI-korgen). Den goda skrdenvntas ortstta hlla tillbaka livsmedelspriserna och de nr-maste mnaderna ortstter den lga inflationstakten. 2014skjuter dock inflationen art drivet av devalveringen. Mtt somrsgenomsnitt hamnar inflationen p 0,5 procent 2013 och5,6 procent 2014. 2015 d aktiviteten i ekonomin karaccele-

rerarinflationen till 6,1 procent.

I inrikespolitiken ortstter president Janukovitj och Regio-nernas parti att styra utvecklingen. Effekterna av den knappamarginalen vid segern i parlamentsvalet i oktober i fol har dockblivit tydligare. Regeringen har tvingats bli mer tillmtesgendegentemot vriga partier i parlamentet som genom samarbetekan rdrja eller stoppa ny lagstitning. Nr nsta presidentval2015 rycker nrmare minskar sannolikt viljan att rska drivaigenom IMF:s krav p att minska subventionerna av gasprisetoch andra impopulra reormer.

Ukraina har i utrikespolitiken den senaste tiden tydligt brjatnrma sig EU snarare n Ryssland. Ambitionen r att slutaett handels- och integrationsavtal med EU. Processen hartidigare gtt trgt, till stor del p grund av EU:s oro r demo-kratiutvecklingen i Ukraina; ramrallt behandlingen av dentidigare premirministern Julia Tymosjenko. Ukraina har dockgjort vissa etergiter och instllningen rn EU har dessutomblivit mer positiv. Vr bedmning r att ett avtal sluts vid detstliga partnerskapets tredje toppmte i Vilnius 28-29 novem-ber 2013.

Ryssland ogillar Ukrainas strvan att nrma sig EU och harreagerat med en blandning av bde piskor och mortter. Undersommaren har handelshinder inrts r att stta press pUkraina. Unger en frdedel av Ukrainas export gr till Ryss-land. Ryssland hotar med att starta ett ullskaligt handelskrigom Ukraina undertecknar avtalet med EU. Detta riskerar att ut-lsa en betalningsbalanskris och en devalvering av hryvnian. andra sidan r Ryssland berett att ge Ukraina observatrsstatusi den Rysslands-ledda s k CIS-tullunionen. Statusen r i rstahand symbolisk men riskerar nd att rsvra nrmandet tillEU. Ryssland har ven mjlighet att utnyttja Ukrainas import-beroende av rysk naturgas som ptryckningsmedel.


21/24

Nyckeltal


ESTLAND 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % -4,2 -14,1 2,6 9,6 3,9 1,3 2,6 2,9Inflation, rsgenomsnitt, % 10,4 -0,1 3,0 5,0 3,9 3,2 2,7 2,6Arbetslshet, % 5,5 13,8 16,9 12,5 10,2 8,8 8,8 8,5Bytesbalans, % av BNP -9,3 2,7 2,7 1,6 -1,8 -0,3 0,7 0,7Fin sparande, off sektor, % av BNP -2,9 -2,0 0,2 1,2 -0,2 -0,2 -0,7 -1,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 4,5 7,1 6,7 6,1 9,9 10,1 10,0 10,43-mnaders rnta, rets slut 7,8 3,3 1,1 1,4 0,2 0,2 0,4 0,6

LETTLAND2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)

BNP, % -3,3 -17,7 -0,9 5,5 5,5 4,0 4,8 4,8Inflation, rsgenomsnitt, % 15,3 3,3 -1,2 4,2 2,3 0,2 2,8 3,3Arbetslshet, % 7,5 16,9 18,7 16,2 15,0 11,4 9,6 8,9Bytesbalans, % av BNP -13,1 8,6 2,9 -2,2 -2,5 -1,3 -2,3 -2,8Fin sparande, off sektor % av BNP -4,2 -9,7 -8,1 -3,6 -1,2 -1,2 -0,8 -0,4Skuld, offentlig sektor, % av BNP 19,8 36,7 44,4 41,9 40,7 43,0 40,5 38,5

EUR/LVL, rets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 - -Styrrnta, rets slut 6,0 4,0 3,5 3,5 2,5 0,3 0,3 0,3

LITAUEN

2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014 (p) 2015 (p)BNP, % 2,8 -14,8 1,5 6,0 3,6 3,8 3,5 4,5Inflation, rsgenomsnitt, % 11,1 4,2 1,2 4,1 3,2 1,5 2,8 3,5Arbetslshet, % 5,8 13,7 17,8 15,3 13,2 11,5 10,0 8,5Bytesbalans, % av BNP -12,9 3,7 0,1 -3,7 -0,2 -2,0 -3,0 -4,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -3,3 -9,4 -7,2 -5,5 -3,2 -2,8 -2,5 -1,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 15,5 29,3 37,9 38,5 40,7 41,0 41,0 40,0EUR/LTL, rets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3-mnaders rnta, rets slut 9,89 3,90 1,50 1,66 0,68 0,40 0,45 0,555-rs rnta, rets slut 13,10 6,60 4,60 5,40 2,40 2,50 2,60 2,70

(p) = prognos


22/24


Nyckeltal

POLEN 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % 5,1 1,6 3,9 4,5 1,9 1,5 3,1 3,5Inflation, rsgenomsnitt, % 4,2 4,0 2,7 3,9 3,7 1,0 2,2 2,5Arbetslshet, % 7,1 8,1 9,6 9,6 10,1 10,9 11,1 11,1Bytesbalans, % av BNP -6,5 -4,0 -5,1 -4,9 -3,5 -1,0 -2,8 -3,2Fin sparande, off sektor, % av BNP -3,7 -7,4 -7,9 -5,0 -3,9 -4,1 -3,0 -2,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 47,1 50,9 54,8 56,4 55,6 54,9 54,0 53,0EUR/PLN, rets slut 4,1 4,1 4,0 4,5 4,1 4,2 4,1 4,0Styrrnta, rets slut 4,00 3,50 3,75 4,50 4,25 2,50 2,75 3,255-rs rnta, rets slut 5,34 5,91 5,52 5,34 3,21 3,75 4,30 4,80

RYSSLAND 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % 5,2 -7,8 4,5 4,3 3,4 1,7 2,4 3,0Inflation, rsgenomsnitt, % 14,1 11,7 6,9 8,4 5,1 6,7 5,4 5,0Arbetslshet, % 6,2 8,4 7,5 6,6 5,7 5,5 5,6 5,8Bytesbalans, % av BNP 6,2 4,1 4,6 5,2 4,0 2,2 1,4 0,6

Fin sparande, off sektor, % av BNP 4,9 -6,3 -3,5 1,6 0,8 -0,5 -1,1 -1,4Skuld, offentlig sektor, % av BNP 7,9 11,0 11,0 11,7 10,9 10,5 12,1 12,9USD/RUB, rets slut 29,57 30,10 30,50 32,08 30,36 32,70 33,40 34,70Rubeln mot eurodollarkorg 34,8 36,0 35,2 36,4 34,7 37,5 37,0 37,8

UKRAINA 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)

BNP, % 2,3 -14,8 4,1 5,2 0,2 -0,8 2,0 3,4Inflation, rsgenomsnitt, % 25,2 15,9 9,4 8,0 0,6 0,5 5,6 6,1Arbetslshet, % 6,4 9,0 8,4 8,2 7,8 8,3 8,5 8,2Bytesbalans, % av BNP -7,1 -1,5 -2,2 -6,3 -8,2 -7,5 -5,5 -4,5Fin sparande, off sektor, % av BNP -3,2 -6,3 -5,8 -2,8 -4,6 -4,4 -4,0 -3,4Skuld, offentlig sektor, % av BNP 20,5 35,4 40,5 36,8 37,4 40,9 42,8 42,5USD/UAH, rets slut 7,80 8,00 7,97 8,00 8,05 8,20 9,30 9,70

(p) = prognos


23/24


Innehllet i denna rapport r baserat p uppgiter rn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti r ullstndigheten

eller riktigheten i dessa uppgiter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p underskningar de sjlva bedmer vara nd-

vndiga.

Ekonomisk Analys tillgnglig p InternetEastern European Outlookfinns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter.

Fr att tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer r Merchant Bankings kunder g in p www.seb.se/research.Hr krvs ett lsenord som r exklusivt r dessa kunder.

Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga r att lsenordet.


24/24

SEB r en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder

SEB i Sverige och de baltiska lnderna rdgivning och ett brett utbud av

finansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten

en stark inriktning p fretagsaffren och investment banking utifrn ett

fullservicekoncept till fretagskunder och institutioner. Verksamhetensinternationella prgel terspeglas i att SEB finns representerad i ett

20-tal lnder runt om i vrlden. Den 30 juni 2013 uppgick koncernens

balansomslutning till 2 596 miljarder kronor och frvaltat kapital till 1 387

miljarder kronor. Koncernen har cirka 16 000 anstllda. Ls mer om SEB p

www.sebgroup.com.

Med kapital, kunskap och erfarenhet skapar vi vrden t vra kunder ett

arbete dr vi har stor nytta av vr analysverksamhet.

De makroekonomiska bedmningarna grs av enheten Ekonomisk Analys.Utifrn konjunkturlget, ekonomisk politik och finansmarknadens lngsiktiga

utveckling ger banken sin syn p det ekonomiska lget lokalt, regionalt och

globalt.

En av de centrala publikationerna r kvartalsskriften Nordic Outlook. Dr

redovisas analyser som tcker in den ekonomiska situationen i vrlden samt

Europa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen,

Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gng i halvret.

www.seb.seB

01142013

.10

Beijing

Shanghai

New York

So Paulo

Singapore

Moskva

St: Petersburg

Geneve

London

Luxemburg

Warszawa

Kiev

New Delhi

Tyskland

Estland

Ryssland

Litauen

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Polen

Ukraina

Moskva

St. Petersburg

Lettland

Dublin

Hong Kong

Documents

Eastern European Outlook 1310: Gradvis återhämtning i Östeuropa