Effekten av massagebehandling vid hypertoni529466/FULLTEXT01.pdf · 2012. 5. 30. · i SAMMANFATTNING Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av olika

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Effekten av massagebehandling vid

hypertoni

En litteraturstudie

Författare Handledare

Anna Johansson Harriet Marnell

Carolina Leopoldson

Examinator

Clara Aarts

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

VT 2012

i

SAMMANFATTNING

Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av olika massagebehandlingar

vid hypertoni.

Metod: Litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet massage och dess

effekter på blodtrycket. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med

sökorden ”massage therapy”, ”effects” och ”blood pressure”.

Resultat: Resultaten av studierna visade att massagebehandling hade en positiv effekt när det

gällde att sänka blodtryck. Detta kunde förklaras med att deltagarna som undersöktes slappnade

av i större utsträckning och hade en ökad aktivitet av parasympatikus samt minskad utsöndring

av stresshormon. Studierna är inte överens om vilken form av massagebehandling som är mest

effektiv för att sänka blodtrycket och det är inte heller säkerställt hur länge effekten kan kvarstå.

Slutsats: Massage ses vanligen som en terapeutisk gren utan vetenskaplig grund. Det finns

evidens som tyder på att massagebehandling är en effektiv behandling för att sänka blodtryck.

Studierna visar att olika massageformer påverkar blodtrycket på olika sätt. För att avgöra om

massagebehandling kan användas som ett komplement till läkemedelsbehandlingen vid

hypertoni och vilken form av massage som är mest effektiv behövs dock en större randomiserad

kontrollerad studie.

Nyckelord: Massage therapy, effects, blood pressure, hypertension

ABSTRACT

Aim: The aim is to create a review that examines different forms of massage therapy and their

effects on hypertension.

Method: Literature review of 10 scientific articles on the subject of massage and its effects on

blood pressure. The literature searches were made with PubMed and Cinahl using the keywords

"massage therapy", "effects" and "blood pressure".

Results: The articles showed that massage had a positive effect in lowering blood pressure. This

could be explained by greater extent of relaxation in the participants investigated and an

increased activity of parasympaticus and reduced secretion of stress hormones. The articles do

not agree on what form of massage therapy is most effective in lowering blood pressure and it is

uncertain for how long the effect can remain.

ii

Conclusion: Massage is usually seen as a treatment without scientific basis. There is evidence

that suggests that massage therapy is an effective treatment for lowering blood pressure. The

articles show that different forms of massage effect blood pressure in various ways. However, a

larger randomized controlled trial is needed to determine whether massage therapy can be used

as a complement to medical treatment for hypertension and what form of massage is the most

effective.

Keywords: Massage therapy, effects, blood pressure, hypertension

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ................................................................................................................................. 1

Blodtryckets fysiologi ........................................................................................................................ 1

Hypertoni ........................................................................................................................................... 1

Massage och dess fysiologi ................................................................................................................ 2

Problemformulering ........................................................................................................................... 3

Syfte .................................................................................................................................................. 4

Frågeställningar ................................................................................................................................. 4

METOD ................................................................................................................................................ 4

Design................................................................................................................................................ 4

Urval .................................................................................................................................................. 4

Datainsamlingsmetod ......................................................................................................................... 4

Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 4

Etiska överväganden .......................................................................................................................... 5

Bearbetning och analys ...................................................................................................................... 5

RESULTAT .......................................................................................................................................... 7

Djup vävnadsmassage ........................................................................................................................ 7

Massagebehandling och muskelavslappning ....................................................................................... 7

Myofacial triggerpunktsmassage ........................................................................................................ 8

Klassisk svensk massage och Thaimassage ........................................................................................ 9

Ryggmassage ..................................................................................................................................... 9

Sex olika massagebehandlingar ........................................................................................................ 10

Klassisk svensk massage .................................................................................................................. 11

Aromaterapi med massage ............................................................................................................... 12

Lätt ryggmassage ............................................................................................................................. 12

Ansiktsmassage och fotmassage ....................................................................................................... 13

DISKUSSION ..................................................................................................................................... 14

Sammanfattning av huvudresultatet .................................................................................................. 14

Kvalitetsbedömning av de tio artiklarna ........................................................................................... 15

Resultatdiskussion ............................................................................................................................ 20

Metoddiskussion .............................................................................................................................. 22

Kliniska ........................................................................................................................................... 23

Slutsats ............................................................................................................................................ 23

REFERENSER .................................................................................................................................... 24

Bilaga 1 ............................................................................................................................................... 28

1

INTRODUKTION

Blodtryck är den kraft blodet utövar mot artärernas väggar på väg från hjärtat ut i kroppen.

Blodtrycket kan förändras många gånger under dagen beroende på vilket stimuli

signalreceptorerna får (Ulbricht, 2010). Enligt Warren (2008) bestäms blodtrycket av hjärtats

kontraktionskraft och det motstånd som blodet möter i kärlen. Blodtrycket blir högre med åldern,

vilket är en normal åldersförändring då kärlen har blivit mindre elastiska och stelare på grund av

ateroskleros. När blodtrycket är för högt under en längre tid definieras tillståndet som hypertoni

(Friskvårdsgruppen, 2012). Om blodtrycket är för högt ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt,

stroke eller njursvikt (Warren, 2008; Ulbricht, 2010).

Blodtryckets fysiologi

Kroppens blodtryck regleras främst genom två system: renin- och angiotensinsystemet (RAS)

och det autonoma nervsystemet. RAS reglerar främst genom att kontrollera mängden vätska som

cirkulerar i blodbanan genom att öka eller minska utsöndringen av vätska genom njurarna (Sains,

2011). Det autonoma nervsystemet reglerar blodtrycket genom tryckkänsliga receptorer,

baroreceptorer, i aorta och de stora halsartärerna. Dessa receptorer reagerar på tänjning av

kärlväggen och signalerar till centrala nervsystemet att öka eller minska effekten av det

parasympatiska nervsystemet (parasympatikus) (Friskvårdsgruppen, 2012). Vid en minskad

aktivitet av parasympatikus ökar det sympatiska påslaget som gör att arteriolerna kontraheras

och det perifiera motståndet ökar. Detta leder till att hjärtfrekvensen och blodtrycket stiger. Vid

en ökad effekt av parasympatikus fokuserar kroppen på att vila, återhämta sig och på

återuppbyggnad. Detta minskar både hjärtfrekvensen och blodtrycket (Granath, 2006).

Parasympatikus dilaterar inte arteriolerna utan deras storlek ökar när effekten av sympatikus

avtar (Friskvårdsgruppen, 2012).

Hypertoni

Enligt Sains (2011) är hypertoni ett vanligt tillstånd där prevalensen ökar. Arvsanlag, ålder,

stress, övervikt, rökning, stor alkoholkonsumtion, stort intag av fett och salt i kosten samt brist

på motion är bidragande orsaker till hypertoni (Areklett, Knai & Hansen, 2002). Högt blodtryck

ger i sig inga symtom såvida det inte är onormalt högt för individen, men om det inte behandlas

kan det skapa svikt i andra organsystem. Det utgör även en stor risk att drabbas av andra

kardiovaskulära sjukdomar, framförallt i kombination med högt kolesterolvärde, rökning,

2

diabetes eller hög ålder. Hypertoni upptäcks främst vid regelbundna kontroller (Areklett, Knai &

Hansen, 2002; Sains, 2011; Ulbricht, 2010; Warren, 2008).

I Sverige uppgår förekomsten av hypertoni till 1,8 miljoner människor, eller 27 % av den vuxna

befolkningen (20 år och äldre) enligt en rapport från Statens Beredning för Medicinsk

Utvärdering (SBU, 2004). Hypertoni har då definierats som ett blodtryck överstigande 140/90

mmHg. Enligt Grefberg (2007) klassas hypertoni som en folksjukdom i Sverige och är den

vanligaste orsaken till långvarig medicinering. Detta medför höga kostnader för samhället. Av

alla diagnosticerade fall av hypertoni är det endast 50 % som erhåller behandling. Sains (2011)

menar att personer med hypertoni och högt blodtryck skulle gynnas av att ändra sin livsstil. En

hälsosam diet och regelbunden träning har visat sig minska blodtrycket vilket kan vara

avgörande för att slippa en lång farmakologisk behandling.

Enligt Gadde (2011) förknippas hypertoni med oro, stress och förhöjda halter av stresshormoner

som t.ex. kortisol, vilket ökar aktiviteten av det sympatiska nervsystemet. Studier har enligt

författaren visat att massage sänker halten av kortisol i blodet, vilket i sin tur kan sänka

blodtrycket. Vid beröring av huden aktiveras parasympatikus och frisättningen av

stressreducerande hormon stimuleras. Reaktionen blir att halter av stresshormon minskar och

hjärtfrekvens och blodtryck sjunker.

Massage och dess fysiologi

Massage är ett franskt ord som har sitt ursprung i både arabiskan (mass – att trycka) och

grekiskan (masso – jag knådar). Syftet med massage är att genom tryck på olika sätt bearbeta och

behandla kroppens mjuka vävnader, vanligtvis med händerna som arbetsredskap. Effekterna av

massage är bland annat ökat lymfflöde och blodcirkulation, motverkande av sammanväxningar

och knutor i muskulatur samt påverkad hormonutsöndring (Alternativmedicin, 2012).

Massage ses vanligen som en terapeutisk gren utan vetenskaplig grund. Massage påverkar det

autonoma och somatiska nervsystemet och har därigenom effekt på det arteriella- och det

venösa blodflödet. Blodkärlen dilateras och området som masseras får en ökad genomblödning.

Det ökar även hjärtminutvolymen och det venösa återflödet till hjärtat. Hur långvariga effekterna

är beror på vilken typ av massage som ges. Längst effekt har kraftfull massage som i större

utsträckning påverkar muskulaturen (Goats, 1994).

3

Svensk klassisk massage fokuserar på muskelavslappning och används ofta för att minska stress

eller efter fysisk aktivitet. Enligt författaren har det gjorts flera små studier för att undersöka de

terapeutiska effekterna av massage vid olika hälsotillstånd. De huvudsakliga effekterna av den

svenska massagen som dokumenterats är minskad koncentration av kortisol och kreatinkinaser,

ökat antal immunfaktorer såsom NK- celler och neutrofiler, stressreduktion, bättre sömnkvalitet,

sundare livsvanor och förbättrad livskvalitet (Patterson, Maurer, Adler & Avins, 2008).

Massagens effekter undersöktes i en studie av Ahles et al. (1999). Resultatet visade att

undersökningsgruppen efter behandlingarna hade ett reducerat diastoliskt blodtryck, illamående

samt psykiska symtom såsom oro, ångest, depression och nedsatt stämningsläge. Detta bekräftas

även av Post- White et al. (2009) som menar att massage kan ge lägre hjärt- och

andningsfrekvens, vilket gör att patienterna känner sig mer avslappnade och upplever att de har

ett förbättrat allmäntillstånd. De positiva effekterna av massage kunde enligt majoriteten av

deltagarna hålla i sig i flera timmar och i vissa fall hela dagar. Post- White et al. (2003) visade

även att både massagebehandlingar och beröring medför ett lugnare allmäntillstånd, bättre humör

samt reducerad smärta och cancerrelaterad fatigue. Man konstaterade också att blodtryck,

andnings- och hjärtfrekvens sjunkit efter massagebehandling.

Enligt Friskvårdsgruppen (2012) ökar aktiveringen av det parasympatiska nervsystemet och

sympatikusaktiviteten sänks vid massagebehandling. De menar även att studier har visat att

behandlingen ger en sänkning av vitalparametrarna, såsom hjärtfrekvens och blodtryck. Ökad

frisättning av hormonet oxytocin tros också kunna ge en sänkning av blodtrycket. Ulbricht

(2010) beskriver att det finns tidiga studier som visar på att massage kan minska blodtrycket hos

personer med hypertoni men skriver att det inte ska vara ett substitut till mer beprövade

behandlingar.

Problemformulering

Hypertoni är idag en folksjukdom i Sverige och kräver stora resurser från samhället på grund av

följdsjukdomar och behandling (Grefberg, 2007). Att undersöka om massage är en effektiv

behandling vid hypertoni kan leda till att främja patientens hälsa och välbefinnande. Även

kostnader för samhället och belastningen på vården reduceras. Inga litteraturöversikter finns

inom området hypertoni och massage i The Cochrane Library.

4

Syfte

Syftet är att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av olika massagebehandlingar på

blodtrycket och vid hypertoni.

Frågeställningar

Vilken effekt har massage på hypertoni?

Skiljer sig olika typer av massage i effekt på blodtrycket?

METOD

Design

Litteraturstudie.

Urval

Kriterier för de valda artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska samt vara utförda med

hänsyn till de etiska överväganden beskrivna under rubriken med samma namn. Dessa kriterier

valdes då majoriteten av vetenskapliga artiklar publiceras på det engelska språket, vilket även är

det enda vetenskapliga språk förutom svenska som författarna behärskar. De etiska

övervägandena ställde krav på artiklarna att de skulle uppfylla krav på informerat samtycke och

främja hälsa, vara av hög kvalitet med resultat som kan granskas kritiskt. Studierna utfördes på

människor och bör därför uppfylla detta för att respektera människovärdet och autonomin. I

litteraturstudien beräknades 10-15 stycken artiklar ingå. Randomiserade kontrollerade studier

(RCT) prioriterades i urvalet då dessa har högt bevisvärde.

Datainsamlingsmetod

En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Psychinfo och

Cinahl. Cinalhl och Pubmed var de enda databaserna med tillfredsställande sökresultat. PubMed

är en omfattande databas inom både medicin och omvårdnad. Cinahl innefattar förutom

omvårdnad även sjukgymnastik och arbetsterapi (Forsberg & Wengström, 2003).

Tillvägagångssätt

En litteratursökning gjordes i databasen PubMed med sökorden ”massage therapy”, ”effects” och

”blood pressure”. Sökresultatet begränsades till artiklar skrivna på engelska och Randomiserade

5

kontrollerade studier. Ingen begränsning gällande publiceringsår gjordes. Detta gav 33 träffar.

Titlar och abstract lästes igenom, varav fem artiklar relevanta för arbetet valdes ut. Ytterligare en

sökning gjordes i databasen PubMed med samma sökord utan limits, vilket gav 204 träffar. Titlar

och relevanta abstract lästes igenom och en artikel valdes ut.

En litteratursökning gjordes även i Cinahl med sökorden ”massage” och ”blood pressure”. Detta

resulterade i 135 träffar. För att begränsa sökningen lades sökordet ”effects” till vilket gav 72

träffar. Titlar och abstract lästes igenom och fyra relevanta artiklar utöver de som hittades i

PubMed valdes ut. Sammanlagt inkluderades 10 artilkar.

Artiklarna som inkluderas undersökte alla på något sätt massagens effekter på blodtrycket.

Bortfallet i sökningarna orsakades av att artiklar som verkade relevanta inte var tillgängliga i

fulltext eller att artiklarnas undersökningsgrupp var mycket liten.

Etiska överväganden

Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör etiska överväganden göras angående inkluderade

studiers urval och presentation av resultat vid systematiska litteraturstudier. Studierna som

inkluderas bör därför ha fått tillstånd från en etisk kommitté alternativt gjort noggranna etiska

överväganden. Syftet med den utförda forskningen ska vara att främja god omvårdnad och hälsa

(Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden, 2003). Det är även viktigt att deltagandet

har skett med informerat samtycke och att deltagarna fritt har kunna välja om de velat medverka

eller inte (CODEX, Centrum för forsknings- och bioetik, 2011).

Bearbetning och analys

För att bestämma värdet och kvaliteten på de inkluderade studierna bör man enligt Forsberg och

Wengström (2003) ta hänsyn till publiceringsår, syfte, frågeställningar, design, urval,

mätinstrument, analys och tolkning samt resultatet och dess giltighet. Detta ska göras genom att

ställa dessa frågor:

”Vilket är syftet med undersökningen?

Vilka resultat erhölls?

Är resultaten giltiga?” (Forsberg & Wengström, 2003, s 122)

6

Som komplement till den här värdes- och kvalitetsbedömningen görs en kritisk granskning av

studierna. Den interna validiteten, reliabiliteten och den externa validiteten kontrolleras genom

att identifiera systematiska felkällor och graden av generaliserbarhet samt redovisa metodfel.

Designen hos varje enskild artikel kommer att kvalitetsbedömas som hög (1), medel (2) eller låg

(3) kvalitet. Bedömningen sker efter dessa kriterier:

1) ”RCT

Större väl genomförd multicenterstudie med tydlig beskrivning av studieprotokoll,

material och metoder inklusive behandlingsteknik. Patientmaterialet är tillräckligt stort

för att besvara frågeställningen.

Kvasi-experimentell studie

Väldefinierad frågeställning, tillräckligt stort patientmaterial och adekvata statistiska

metoder. Reliabilitets och validitetstestade instrument.

Icke-experimentell studie

Stort konsekutivt patientmaterial som är väl beskrivet. Lång uppföljning.

2) RCT

RCT-studie med för få patienter och/ eller för många interventioner, vilket ger otillräcklig

statistisk styrka. Bristfällig materialbeskrivning, stort bortfall av patienter Kvasi-

experimentell studie

Litet patientmaterial, ej reliabilitets och validitetstestade instrument. Tveksamma

statistiska metoder.

Icke- experimentell studie

Begränsat patientmaterial. Otillräckligt beskrivet och analyserat med tveksamma

statistiska metoder.” (Forsberg & Wengström, 2003, s 124)

Studier som inte uppfyller kraven för hög eller medel kvalitet bedöms som låg kvalitet (3)

(Forsberg & Wengström, 2003).

Studierna presenteras i tabellform (se bilaga 1) med hänsyn till författare, publiceringsår, syfte,

design, deltagare, urval, metod, resultat och kvalitet (Forsberg & Wengström, 2003; Axelsson,

2008).

7

RESULTAT

Djup vävnadsmassage

Studien enligt Kaye et. al. (2008) syftar till att undersöka vilken effekt djup vävnadsmassage har

på det systoliska och diastoliska blodtrycket samt på medelartärtrycket. 263 personer med

upplevd muskelspasm eller stelhet anmälde sig frivilligt till studien. Personer med behandlad

hypertoni inkluderades i studien. Studien inleddes med en mätning av blodtrycket och

hjärtfrekvensen med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare. Mätningen följdes av 45-60 min

massagebehandling. Direkt efter behandlingen gjordes en ny mätning av blodtrycket och

hjärtfrekvensen. Resultatet som presenterades i studien visade en markant sänkning av

blodtrycket (skillnad systoliskt -10.4 mmHg, diastoliskt -5.3 mmHg), medelartärtrycket (-

7mmHg) och hjärtfrekvensen (-10.8 slag/min). Kaye et. al. menar att deras resultat visade att

djup vävnadsmassage har en signifikant effekt på blodtrycket, både systoliskt och diastoliskt,

medelartärtrycket samt hjärtfrekvensen men att långtidseffekten av massagebehandlingen inte är

utredd. Detta gör det svårt att uttrycka vilka tillstånd som skulle gynnas av behandlingen. Att

behandla hypertoni med djup vävnadsmassage kan ses som ett komplement till

läkemedelsbehandlingen vid detta tillstånd. Enligt Kaye et. al. (2008) behöver mer studier göras

för att kunna säkerställa de gynnsamma effekterna för olika patientgrupper.

Massagebehandling och muskelavslappning

Hernandez- Reif et. al. (1999) undersökte och jämförde hur massagebehandling och

muskelavslappningsövningar påverkade vuxna människor med diagnosen hypertoni. I studien

inkluderades trettio personer som haft diagnosen i mer än sex månader. Deltagarna hade god

följsamhet till sina blodtrycksmediciner och deras höga blodtryck var tack vare läkemedel

reducerat. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: den ena fick helkropps

massagebehandling och den andra utförde muskelavslappningsövningar. Alla deltagare fortsatte

med sin läkemedelsbehandling under studiens gång. Både massagebehandlingarna och

avslappningsövningarna utfördes under trettio minuter två gånger i veckan under en

femveckorsperiod. Deltagarna träffade olika terapeuter vid varje tillfälle. Blodtrycket mättes med

hjälp av en automatisk blodtrycksmanschett fem minuter innan varje behandlings början och fem

minuter efter behandlingen i både sittande och liggande position. Vid varje mättillfälle utfördes

blodtrycksmätningen tre gånger för att motverka bias med blodtrycksskillnader. I studien

undersökte man även hur de olika behandlingarna påverkade deltagarnas upplevda oro och

8

koncentrationen av stresshormonet kortisol i saliven. Resultatet från studien visade ingen

signifikant skillnad på det systoliska blodtrycket i någon av grupperna. Dock kunde man se en

minskning av det systoliska och diastoliska trycket i sittande ställning hos gruppen som erhöll

massagebehandling. Det diastoliska blodtrycket hos massagegruppen var även reducerat i

liggande ställning. I gruppen som erhöll massage var även det diastoliska trycket lägre vid sista

dagens mätning jämfört med första dagens mätningar i både sittande och liggande ställning.

Båda undersökningsgrupperna rapporterade minde oro och depression under studiens gång. Dock

kunde man enbart se en sänkning av kortisol i saliven hos massagebehandlingsgruppen. Enligt

Hernandez- Reif et. al. (1999) kan framtida studier inom ämnet avgöra hur massagebehandling

påverkar hypertoni, koncentration av stresshormoner samt stressymtom, för att undersöka

massagens roll i den komplementära behandlingen av hypertoni. Författarna menar att studier

utförda under en längre tidsperiod kan utreda om effekterna av massage är lång- eller kortvariga

samt hur de påverkar stressymtom associerade med hypertoni.

Myofacial triggerpunktsmassage

Enligt Delaney, Leong, Watkins & Brodie (2001) är myofacial triggerpunktsmassage en

avancerad neuromuskulär teknik som vanligen används inom idrottsmedicin för att öka

muskelavslappning och reducera smärta. I deras studie undersöktes effekten av myofacial

triggerpunktsmassage på hjärtats arbete och aktivitet samt utvärderade den fysiologiska påverkan

av behandlingen. Trettio personer inkluderades i studien. Dessa var friska sedan tidigare och

delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick massagebehandling under tjugo

minuter och den andra blev kontrollgrupp där deltagarna fick sitta och slappna av i tjugo

minuter. Deltagarna fick vila i sittande ställning i tio minuter innan den första datainsamlingen

gjordes. Hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt under fem minuter både innan och efter

behandlingen. En mätning av det systoliska och det diastoliska blodtrycket gjordes med hjälp av

en automatisk blodtrycksmanschett både innan och efter behandlingen. Mätningarna av

blodtrycket utfördes två gånger vid varje tillfälle och i höger arm. Vid den första mätningen var

det inga signifikanta skillnader i uppmätta variabler mellan undersöknings- och kontrollgruppen.

Efter behandlingen visade undersökningsgruppen en signifikant skillnad i sänkt hjärtfrekvens

mot kontrollgruppen. Enligt författarna visar resultatet att myofacial triggerpunktsmassage har

goda effekter på att öka det parasympatiska systemet och på så vis minska hjärtfrekvensen.

Massagebehandlingen visade sig även vara effektivt i ett blodtryckssänkande perspektiv då det

gav ett signifikant lägre blodtryck, både systoliskt och diastoliskt, i undersökningsgruppen.

Författarna menar dock att det begränsade antalet blodtrycksmätningar gör att slutsatsen om dess

9

effekt begränsas. Studier med mer frekventa blodtrycksmätningar bör göras för att stärka

sambandet. Delaney et al. (2001) menar dock att patienter med hypertoni skulle kunna gynnas

av effekterna från denna typ av massage. Myofacial triggerpunktsmassage kan användas som ett

komplement till läkemedelsbehandlingen genom dess gynnsamma effekter på hjärtats

arbetsfunktion, men författarna lyfter fram att mer studier inom ämnet bör göras för att bekräfta

detta.

Klassisk svensk massage och Thaimassage

I en studie av Cowen et. al. (2005) undersöktes och jämfördes skillnaden mellan två typer av

massage, klassisk svensk massage och thaimassage, på fysiologiska och psykologiska

parametrar. 53 personer deltog frivilligt i studien. Deltagarna delades slumpmässigt in i två

grupper: den ena gruppen erhöll svensk massage och den andra gruppen erhöll thaimassage. Alla

massagebehandlingar utfördes under 90 minuter vid ett tillfälle. Ingen person utöver

massageterapeuten visste vilken grupp de olika deltagarna tillhörde. Innan varje behandling och

direkt efter behandlingen utfördes de fysiologiska mätningarna som inkluderade

blodtrycksmätning, vilopuls samt hur deltagarnas vighet och rörelseförmåga påverkades.

Mätningarna gjordes av en utomstående person. Alla behandlingar utfördes i samma rum för att

motverka miljöns inverkan på resultatet. De psykologiska faktorerna som mättes var graden av

oro över tid. Resultatet efter behandlingarna visade signifikanta förbättringar i både vilopuls och

rörelseförmåga oavsett erhållen massagebehandling. Graden av oro minskade signifikant hos

deltagarna och ingen skillnad mellan massagegrupperna uppvisades. Enligt Cowen et. al. tyder

resultatet på att det finns både fysiologiska och psykologiska fördelar med massagebehandling.

Mellan de olika massageformerna kunde ingen skillnad uppmätas i resultatet. Påverkan på

hjärtfrekvensen tyder författarna som att massagebehandling påverkar det parasympatiska

nervsystemet. Ingen signifikant skillnad i uppmätt blodtryck kunde påvisas mellan de olika

massagebehandlingarna. Framtida forskning inom området bör göras för att fortsätta utvärdera

massagebehandlingars effekt på blodtryck, både vid engångsbehandling och vid

långtidsbehandling.

Ryggmassage och avslappningsprogram

Olney (2005) gjorde en preliminär studie för att undersöka långtidseffekterna på blodtrycket

efter regelbundet applicerad ryggmassage hos personer med diagnosen hypertoni. Blodtryck,

hjärtfrekvens och upplevd oro undersöktes och mättes hos deltagarna. Studien utfördes på

femton deltagare som slumpmässigt delades in i en undersökningsgrupp, som erhöll massage och

10

en kontrollgrupp, som utförde ett eget utformat avslappningsprogram. Tre gånger i veckan fick

undersökningsgruppen ryggmassage under tio minuter. Totalt fick varje deltagare i gruppen tio

massagebehandlingar under studien. Innan varje behandlingstillfälle fick deltagarna komma in i

rummet tio minuter innan massagen påbörjades för att vänja sig vid miljön i rummet. Efter de tio

minuterarna mättes både blodtrycket med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare och

hjärtfrekvensen genom en pulsmätare på fingret. Direkt efter massagebehandlingen gjordes

samma mätningar igen. Även kontrollgruppen utförde sina avslappningsövningar tre gånger i

veckan i samma miljö som massagedeltagarna och mätningarna utfördes på samma sätt.

Kontrollgruppen skulle utföra tio behandlingar. Fjorton deltagare fullföljde undersökningen. 48

timmar efter den sista behandlingen utfördes mätningarna av blodtryck, hjärtfrekvens samt

självskattad oro hos samtliga deltagare. Resultatet från studien visade ingen signifikant skillnad i

reducerad hjärtfrekvens eller oro mellan grupperna. Det fanns en signifikant skillnad i både

systoliskt och diastoliskt blodtryck mellan den första och sista mätningen i

undersökningsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Hos kontrollgruppen fanns det ingen

betydande skillnad i uppmätt blodtryck mellan tillfällena. Både det systoliska och diastoliska

blodtrycket reducerades i massagegruppen, men inga statistiskt signifikanta skillnader kan uttalas

mellan de olika grupperna. Olney (2005) menar att den preliminära studien måste expanderas till

en större population som är mer representativ för befolkningen med hypertoni. Då kan fler

variabler mätas som kan inverka på resultatet. Enligt Olney (2005) behövs fler studier göras för

att undersöka under hur lång tid massagebehandlingen ska ges för bästa resultat, regelbundenhet

för att massageterapi ska vara en säker och effektiv behandling av hypertoni.

Sex olika massagebehandlingar

Cambron, Dexheimer och Coe (2006) valde att undersöka hur olika typer av

massagebehandlingar påverkar blodtrycket och om det hade något samband med demografiska

fakta så som ålder, längd och vikt. Massagebehandlingarna utfördes av 25 blivande

massageterapeuter, vilka uppmanades till att välja behandling främst efter klientens behov.

Deltagarna erhöll på så sätt en eller flera av sex möjliga former av massagebehandlingar

(klassisk svensk massage, idrottsmassage, triggerpunktsmassage, djup vävnadsmassage,

myofacial massage och kraniosakral massage), som varade mellan 30 och 90 minuter. Innan

varje behandling mättes blodtrycket och deltagarna fick svara på frågor som rörde bland annat

ålder, längd och vikt. Efter varje behandling gjordes en andra mätning av blodtrycket och typen

av massage, behandlingens längd och vilket område som masserats dokumenterades. Urvalet

bestod av klienter som besökte ett hälsocenter för en bokad massagebehandling som blev

11

tillfrågade om de ville delta i studien. Kriterier för att få delta var att de skulle vara över 18 år,

talade engelska flytande och att det inte var första gången de erhöll massagebehandling. Deras

blodtryck skulle också vara lägre än 150/95 mmHg innan deltagandet. 150 personer matchade

dessa kriterier. Efter genomförda behandlingar visade det sig att för alla deltagare tillsammans,

hade det systoliska blodtrycket sjunkit med 1,8 mmHg och det diastoliska blodtrycket ökade med

0,1 mmHg. Deltagare som var längre och hade en lägre ålder hade en större sänkning av sitt

systoliska blodtryck än andra. Klassisk svensk massage hade störst effekt när det kom till att

sänka blodtrycket medan triggerpunktsbehandling och idrottsmassage gav en ökning av

blodtrycket. När en valfri form av massagebehandling kombinerades med

triggerpunktsbehandling eller idrottsmassage ökade blodtrycket också. Författarna menar att

detta beror på att dessa två typer av massage är mer smärtsamma än andra. Inget samband kunde

påvisas mellan förändringar i blodtryck och masserad kroppsdel, massagens längd och det tryck

som massagen utförde på muskeln. Resultatet av studien visar att olika typer av

massagebehandlingar påverkar blodtrycket på olika sätt dock var inget av resultaten statistiskt

signifikant.

Klassisk svensk massage

I en studie av Aourell, Skoog och Carleson (2005) undersöktes om klassisk svensk massage kan

påverka blodtrycket. Studien pågick i tolv veckor och massagebehandlingarna utfördes under två

fyra-veckorsperioder med en fyra veckors vila däremellan. Massagebehandlingarna var 30

minuter långa och utfördes på rygg-, nack- och bröstmuskulatur eller ben-, arm- och

ansiktsmuskulatur. Deltagarna randomiserades till en av dessa två grupper under första

fyraveckorsperioden, för att sedan byta grupp till den andra perioden. Före och omedelbart efter

varje behandling mättes blodtrycket med en automatisk blodtrycksmätare. Deltagarna var 16

friska män i åldern 20-40 år, varav en inte fullföljde hela studien. Varje enskild

massagebehandling resulterade i ett omedelbart sänkt systoliskt blodtryck i båda grupperna. Efter

första fyraveckorsperioden hade gruppen som fick massage på rygg-, nack- och bröstmuskulatur

även ett lägre diastoliskt blodtryck jämfört med första mätningen. Det diastoliska blodtrycket

som uppmättes innan varje behandling hade sjunkit med 11 % och direkt efter

massagebehandling hade det sjunkit med 22 %. Denna sänkning var enligt författarna statistiskt

signifikant, men de hävdar att den största skillnaden i diastoliskt blodtryck kom först efter sex

veckors kontinuerlig massagebehandling. Efter den andra fyraveckorsperioden hade rygg-, nack-

och bröstmassagegruppen, som tidigare fick ben-, arm- och ansiktsmassage, sänkt det diastoliska

blodtrycket med 15 % innan behandling och 6 % direkt efter massagebehandling. Skillnaden i

12

blodtrycket direkt efter behandlingen var det enda som enligt författarna var statistiskt

signifikant. Författarna menar att hämning av sympatikus vid massage på rygg-, nack- och

bröstmuskulatur var orsaken till blodtryckssänkningen som uppmättes. Massagebehandlingar

föreslås därför kunna användas som komplement för att sänka förhöjt blodtryck relaterat till

stress.

Aromaterapi med massage

Myung-Haeng et. al., (2007) gjorde en studie för att ta reda på om massage med aromaterapi

kunde påverka blodfetter och blodtryck hos kvinnor i klimakteriet. 60 kvinnor anmälde sig

frivilligt att delta i studien. De var alla mellan 45 och 54 år och samtyckte till behandlingen med

aromaterapi. Två deltagare exkluderas senare och studien baserades därför på 58 deltagare.

Deltagarna delades in efter ålder i två grupper; 30 i undersökningsgruppen och 28 i

kontrollgruppen. Undersökningsgruppen erhöll massagebehandlingar med aromaterapi där

massagen fokuserade på rygg-, arm- och magmuskulatur. Varje massagebehandling var 30

minuter lång och utfördes en gång i veckan under två åttaveckorsperioder. I aromaterapin som

gavs i samband med massagen använde man sig av olika blom- och nötessenser. Blodtrycket

mättes auskultatoriskt innan studiens början och efter interventionen. Kontrollgruppen erhöll

ingen behandling under de första åtta veckorna utan de bytte plats med undersökningsgruppen

innan den andra åttaveckorsperioden. Jämfört med innan studien och med kontrollgruppen hade

det systoliska blodtrycket hos deltagarna i undersökningsgruppen sjunkit. Genomsnittet innan

studien var för undersökningsgruppen 115 mmHg och efter studien 110 mmHg. Författarna

menar därför att aromaterapi och massage skulle kunna vara en bra behandling för högt

blodtryck. Det är dock osäkert om det var aromaterapin, massagen eller kombinationen av de

båda som resulterade i ett sänkt blodtryck och författarna poängterar vikten av att fler studier

behövs för att klargöra fenomenet.

Lätt ryggmassage

Mok och Pang Woo (2004) valde att undersöka vad en lättare typ av ryggmassage har för

effekter hos äldre strokepatienter. Studien utfördes på en rehabiliteringsavdelning på ett sjukhus

och nivån av oro, smärta, blodtryck och puls mättes före, omedelbart efter och tre dagar efter

massagebehandlingarna. Varje behandling bestod av tio minuters lätt ryggmassage i sju på

varandra följande kvällar. För att inkluderas i studien var patienterna tvungna att ha någon form

av smärtproblematik i området för skulderbladet, vara över 65 år och kunna förstå muntliga

instruktioner. Patienter som hade bradykardisymtom, hypotoni, någon form av hudåkomma eller

13

stod på regelbunden smärtlindring som kunde påverka studieresultatet exkluderades. Av 118

inkluderade fullföljde 102 deltagare, som slumpmässigt delades in i två grupper; en

undersökningsgrupp och en kontrollgrupp. Resultatet visade att massagebehandlingarna hade en

positiv effekt på både subjektiva upplevelser som oro och smärta, och mätbara parametrar så som

blodtryck och puls. Deltagarna i undersökningsgruppen hade signifikant lägre blodtryck jämfört

med kontrollgruppen efter massagebehandlingarna. Författarna menar att sänkningen av

blodtrycket och pulsen var ett tecken på avslappning hos patienterna, som i vissa fall varade till

det tredje mättillfället. De såg även resultatet av studien som en utmaning och möjlighet för

sjuksköterskor då de i framtiden skulle kunna ge en mer individanpassad vård med hjälp av

massagebehandling. Enligt Mok och Pang Woo (2004) behövs fler studier göras för att utvärdera

massagebehandlingarnas långvariga effekt på parametrarna, då denna studie upphörde med sin

kontroll tre dagar efter given behandling.

Ansiktsmassage och fotmassage

Ejindu (2007) utförde en studie för att undersöka vilka effekter ansikts- och fotmassage har på

sömn och vitala parametrar, som puls och blodtryck. 18 till synes friska studenter och lärare på

ett universitet anmälde sig frivilligt till studien. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara

18-65 år, inte vara under läkemedelsbehandling eller gravida samt villiga att fylla i en hälsoenkät

innan deltagandet i studien. Sju kvinnor i åldern 40-58 år uppfyllde dessa kriterier, varav en

hoppade av under tiden för studien. Studien utfördes i tre steg, varav deltagarna först

slumpmässigt delades in i två grupper. Första steget innebar ansiktsmassage för en grupp och

fotmassage för den andra gruppen. Uppdelningen skedde genom att den deltagare som skulle

erhålla första behandlingen blev tilldelad en av dessa behandlingar genom lottning. Av de som

följde fick varannan ansiktsmassage och varannan fotmassage. Steg två var en veckas uppehåll

från behandling och i steg tre bytte de två grupperna plats, det vill säga att de som först fick

ansiktsmassage fick nu fotmassage och tvärt om. Behandlingarna bestod av tjugo minuter

fotmassage eller tjugo minuter ansiktsmassage. Blodtryck mättes innan och omedelbart efter

båda typerna av massagebehandling. Resultatet blev att ansiktsmassage sänkte det systoliska

blodtrycket med 8,5 mmHg och fotmassagen resulterade i en sänkning av det systoliska

blodtrycket med 1 mmHg. Ejindu menar (2007) att massage på ansikte och fötter är

behandlingstyper som till och med kan utföras på mycket sjuka och intensivvårdsövervakade

patienter. Massagebehandlingar kan även möjliggöra en mer individanpassad och holistisk vård

och vara ett komplement till medicinsk blodtrycksbehandling. Dock menar Ejindu (2007) att det

14

behövs större studier för att kunna fastställa de positiva effekterna massage kan ha på vitala

parametrar.

DISKUSSION

Sammanfattning av huvudresultatet

Studien av Kaye et. al. (2008) syftade till att undersöka effekten av djup vävnadsmassage på

både blodtrycket och medelartärtrycket. Resultatet av studien visar en signifikant reduktion av

blodtrycket, medelartärtrycket och hjärtfrekvensen efter massagebehandlingen. Långtidseffekten

av massagebehandlingen var dock inte utredd.

Hernandez- Reif et. al. (1999) undersökte och jämförde effekterna av massagebehandling och

muskelavslappningsövningar på personer med diagnosen hypertoni. Resultatet visade en

reduktion av blodtrycket hos massagegruppen men ingen signifikant skillnad kunde påvisas.

Ingen skillnad i blodtryck uppmättes i muskelavslappningsgruppen.

Delaney et. al. (2001) utredde effekten av myofacial triggerpunktsmassage på hjärtats arbete.

Studiens resultat visade en signifikant sänkning av det systoliska och diastoliska blodtrycket

samt sänkt hjärtfrekvens hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Syftet med studien av Cowen et. al. (2005) var att undersöka och jämföra skillnaden mellan två

typer av massage, klassisk svensk massage och thaimassage. Resultatet visade signifikanta

förbättringar i både vilopuls och rörelseförmåga oavsett erhållen massagebehandling. Mellan

behandlingarna kunde inga signifikanta skillnader i effekt på blodtrycket påvisas.

Olney (2005) undersökte långtidseffekterna på blodtrycket efter regelbundet applicerad

ryggmassage hos personer med diagnosen hypertoni. Resultatet visade att det fanns en

signifikant skillnad i blodtrycket mellan den första och sista mätningen i undersökningsgruppen

jämfört med kontrollgruppen vilket även kvarstod 48 timmar efter avslutad behandling.

Cambron, Dexheimer och Coe (2006) undersökte hur olika typer av massagebehandlingar

påverkar blodtrycke. Resultatet visade att vissa massageformer kan sänka blodtrycket och andra

15

kan höja det. Svensk massage hade störst effekt när det gällde att sänka blodtrycket medan

triggerpunktsbehandling och idrottsmassage resulterade i en blodtryckshöjning.

Aourell, Skoog och Carleson (2005) utvärderade om svensk massage hade någon effekt på

blodtrycket. Resultatet visade att varje massagebehandling omedelbart sänkte det systoliska

blodtrycket. Efter sex veckors kontinuerlig massagebehandling sågs även en statistisk signifikant

sänkning av det diastoliska blodtrycket. Massage på rygg-, nacke- och bröstmuskulatur var enligt

författarna mest effektiv för att sänka blodtrycket.

Myung-Haeng et. al. (2007) gjorde en studie för att ta reda på om aromaterapi och massage

kunde påverka blodfetter och blodtrycket hos kvinnor i klimakteriet. Jämfört med innan studien

och jämfört med en kontrollgrupp hade det systoliska blodtrycket hos deltagarna i

undersökningsgruppen sjunkit.

Mok och Pang Woo (2004) syfte var att undersöka vad en lättare typ av ryggmassage hade för

effekter hos äldre strokepatienter. Resultatet visade en sänkning av både blodtrycket och pulsen

som kvarstod tre dagar senare.

Ejindu (2007) undersökte vilka effekter ansikts- och fotmassage har på sömn och vitala

parametrar. Resultatet visade att båda massageformerna sänkte blodtrycket men att

ansiktsmassage var mest effektiv.

Kvalitetsbedömning av de tio artiklarna

Kaye et. al., (2008) använde sig av en kvasi- experimentell design där deltagarna rekryterades

genom ett bekvämlighetsurval på ett SPA. Inga interventions- eller kontrollgrupper skapades

utan alla deltagare erhöll massagebehandling. Studiens syfte kunde dock uppfyllas utan detta, då

de ämnade undersöka massagens inverkan på vitala parametrar och inte undersöka skillnader

mellan behandlingar. Personer med hypertoni inkluderades även till studien. Antalet deltagare

var stort (263 st.) och bortfallet litet (2 st.) vilket stärker resultatets trovärdighet. Att inkludera

personer med hypertoni ses som styrka i studien då författarna hade som mål att undersöka

effekten av massage på blodtryck. Alla behandlingar utfördes i samma miljö vilket minskar

risken för systematiska fel som kan inverka på resultatet. Författarna har använt sig av

automatiska blodtrycksmätare av märket OMRON vilket stärker studiens validitet då

instrumentet är avsett för att mäta de parametrar som studien syftar till att undersöka.

16

Instrumentet kräver dock att man utför mätningen på rätt sätt vilket författarna inte har beskrivit

och det kan därför påverka mätningens resultat. Ingen signifikansanalys var relevant då inga

hypoteser presenterades. Resultaten analyserades med adekvata statistiska analyser. För att

kunna generalisera resultatet skulle en randomiserad studie behöva göras där en kontrollgrupp

används för att undersöka sambandet mellan djup vävnadsmassage och reducerat blodtryck och

hjärtfrekvens. Studien av Kaye et. al. (2008) bedömdes vara av hög kvalitet (1) eftersom den

hade en tydlig frågeställning, tillräckligt stor undersökningsgrupp och adekvata statistiska

analyser med validitets och reliabilitetstestade mätinstrument (Forsberg & Wengström, 2003).

Hernandez- Reif et. al., (1999) redovisade inte hur deltagarna hade kommit i kontakt med

studien. Deltagarantalet var inte stort, endast trettio deltagare varav enbart 25 personer slutförde

studien. Gruppindelningen genomfördes med randomisering vilket gjorde att alla har samma

möjlighet att placeras i respektive grupp och confounders fördelades jämt i de båda grupperna.

Detta gjorde att resultatet blev mer tillförlitligt. Efter bortfallet var det 13 i massagegruppen och

12 i kontrollgruppen, vilket gjorde grupperna likvärdiga. Resultatet insamlades med

väletablerade enkäter och med hjälp av en automatisk blodtrycksmanschett. För att undvika

systematiska mätfel och för att kontrollera variationerna i blodtrycket och motverka fel orsakade

av slumpen gjordes tre mätningar vid varje blodtryckskontroll. Vid en tredjedel av alla mätningar

närvarade en oberoende part för att kontrollera att mätningarna utfördes på rätt sätt. Mätningarna

utfördes dessutom i samma miljö som massagebehandlingarna och avslappningsövningarna för

att motverka miljöns påverkan på mätvärdena. Alla dessa åtgärder gjorde att studien fick en god

validitet. Resultatet analyserades med adekvata statistiska analysmetoder och en

signifikansanalys gjordes med p-värde

17

Delaney et. al., (2001) utförde sin studie med en experimentell design och frivilligt deltagande

där interventionsgruppen och kontrollgruppen slumpmässigt skapades efter matchning av kön

och ålder för att undvika bias och confounders. Urvalet begränsades till 30 friska personer och

studien genomfördes utan bortfall. De båda grupperna var lika stora och parametrarna

insamlades genom automatisk blodtrycksmätning samt VAS. Resultatet från mätningarna

analyserades med en rad olika och välkända statistiska test för att undersöka skillnader mellan

grupperna och signifikanta värden. Studiens reliabilitet och validitet anses god då de använde sig

av tillförlitliga instrument för att mäta det som avsetts och tar hänsyn till bias och confounders.

Alla blodtrycksmätningar utfördes två gånger för att minska slumpens inverkan. Resultatet

signifikanstestades och nollhypotesen förkastades. Dock diskuterades typ 2 fel hos

kontrollgruppen. Resultatet från studien kan inte generaliseras till en större population då urvalet

är begränsat till 30 deltagare. Inga personer med hjärtsjukdomar inkluderades vilket gör att

resultatet inte kan appliceras och behandlingen kan inte rekommenderas till denna patientgrupp.

Delaney et al. (2001) menar dock att patienter med hypertoni skulle kunna gynnas av effekterna

från denna typ av massage men att fler studier inom ämnet måste göras. Studiens kvalitet

bedömdes till hög (1) då deltagarantalet är tillräckligt stort för att undersöka frågeställningen.

Författarna har använt sig av adekvata statistiska analyser samt reliabilitets- och validitetstestade

mätinstrument. Deras försök att matcha de båda grupperna stärker också studiens trovärdighet


Cowen et. al., (2005) rekryterade deltagarna till sin studie genom reklam. Av de som anmälde sig

matchade 60 personer inklusionskriterierna och 51 deltagare fullföljde studien. Indelningen i de

olika grupperna skedde genom dubbelblind randomisering. Ingen kontrollgrupp användes utan

deltagarna fick antingen klassisk svensk massage eller thaimassage. Datainsamlingen skedde av

en oberoende part och alla behandlingar utfördes i samma rum för att motverka systematiska fel

och confounders. Studien använde sig av STAI och POMS enkäter och alla mätningar

insamlades på samma sätt. Även massagebehandlingarna utfördes på samma sätt efter ett

förbestämt massageprogram. Resultatet analyserades med adekvata statistiska analyser. Att

samma person utförde alla mätningar, att behandlingarna utfördes i samma rum, dubbelblind

indelning samt att adekvata mätinstrument användes stärker studiens reliabilitet och validitet.

Syftet med studien var inte att kunna generalisera resultatet utan att skapa intresse för framtida

studier inom ämnet. För att denna studie skulle kunna vara generaliserbar bör en kontrollgrupp

användas som inte erhåller någon massagebehandling och urval ske på ett annat sätt. Kvaliteten

av denna studie bedömdes enligt Forsberg & Wengström (2003) till hög (1) då de använde

18

adekvata statistiska analyser, hade ett tillräckligt stort deltagande för att kunna jämföra

behandlingarna samt tagit hänsyn till faktorer som kan inverka på resultatet.

I studien av Olney (2005) kontaktades deltagarna via reklam på radio och på vårdcentraler.

Kriterier för att ingå i undersökningen var att deltagarna skulle ha haft diagnosen hypertoni i mer

än ett år. Detta resulterade i att 15 personer inkluderades i studien och bortfallet begränsades till

1 person. Deltagarna delades via randomisering in i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp.

Både massagen och avslappningsövningarna utfördes i samma rum för att motverka systematiska

fel och störande variabler. Blodtrycksmätningen utfördes med en automatisk blodtryckmanschett

av märket OMRON, vilket är ett reliabilitetstestat mätinstrument. Tre mätningar gjordes vid

samma tillfälle för att motverka mätfel och slumpens inverkan, vilket stärker studiens reliabilitet

och validitet. Även STAI- enkäter användes vilket ökar resultatets reliabilitet. För att analysera

datan användes adekvata statistiska analyser. Studiens kvalitet bedömdes dock till medel (2) då

deltagarantalet var för litet (Forsberg & Wengström, 2003). För att kunna generalisera studiens

resultat och undersöka massagens effekt på hypertoni behövs större studier göras. Detta

beskriver även författaren i sin studie (Olney, 2005).

I studien av Cambron, Dexheimer & Coe (2006) var ingen av blodtrycksförändringarna

statistiskt signifikanta och antalet deltagare för varje typ av massage varierade från 15 till 149

deltagare då flera olika typer av massage kunde ges parallellt. Undersökningsgruppen på 150

personer var inte heller representativ när interventionerna var så många. Sex olika typer av

massage inkluderades i studien och dessa kunde kombineras efter deltagarens behov.

Mätinstrumenten som användes i studien var inte validitets- eller reliabilitetstestade utan

författarna var mer intresserade av att undersöka förändringar i blodtrycket snarare än exakta

värden. Resultatet har analyserats med adekvata statistiska analyser. Författarna menar att i

framtida studier bör behandlingarna begränsas till en typ av massage, ett visst tryck eller en

speciell kroppsdel för ett tillförlitligare resultat. De påpekar även att manuell blodtrycksmätning

bör användas i framtida studier för att undvika att mätningar från deras icke validitets- och

reliabilitetstestade automatiska blodtrycksmätare ifrågasätts. Eftersom resultatet inte är

tillförlitligt är det inte heller generaliserbart. Studiens kvalitet bedöms till medel (2) på grund av

de många interventionerna och att mätinstrumentet inte har reliabilitets- och validitetstestats


19

Resultatens giltighet i studien av Aourell, Skoog & Carleson (2005) kan diskuteras. Författarna

hade i tabeller presenterat vad som är statistiskt signifikant av resultaten, men reflekterade inte

över mätinstrumentets tillförlitlighet. För att mäta blodtrycket använde man sig av en elektrisk

tryckmätare och risken för systematiska mätfel reducerades genom att man utförde mätningarna

på samma sätt för alla deltagare. Detta redovisas också i studien. Mätningarnas reliabilitet ökade

genom att man med test-retest-metoden mätte blodtrycket på samma sätt tre gånger före och efter

varje behandling. Medelvärdet av de tre mätningarna var det som dokumenterades. Antalet

deltagare som fullföljde studien bestod av 15 personer. Det gör att generaliserbarheten är låg för

studien då undersökningsgruppen inte kan representera en hel population. En signifikansanalys

gjordes i studien men vilka metoder som användes för att analysera resultatet redovisades inte.

Studiens kvalitet bedömdes till medel (2) för att generaliserbarheten är låg och antalet deltagare

för få (Forsberg & Wengström, 2003).

Myung-Haeng et. al., (2007) menar att deras studie har flera begränsningar och att resultaten inte

är generaliserbara. De menar bland annat att tillförlitligheten sjunker när studiens design inte är

randomiserad. I detta fall rekryterades 60 frivilliga via information om studien på anslagstavlor.

De 58 deltagarna som fullföljde var indelade i en undersökningsgrupp och en kontrollgrupp som

matchats efter ålder. Mätningarna av blodtrycket utfördes av oberoende assistenter med en

auskultatorisk metod. För att uppnå högre reliabilitet gjordes mätningarna två gånger och

medelvärdet dokumenterades. Detta gjordes på likvärdigt sätt hos alla deltagare innan varje

massage- och aromaterapibehandling efter tio minuters vila. Författarna menar dock att

resultaten efter mätningarna hade fått en högre tillförlitlighet om deltagarna redan från början

hade delats in i undersöknings- och kontrollgrupp slumpmässigt. På så sätt hade man kunnat

fördela confounders lika i både grupperna, minskat risken för att systematiska fel skulle uppstå

och studieresultatet hade därför haft en högre validitet. För att analysera värdena från

mätningarna och skillnaderna mellan grupperna användes adekvata statistiska analysmetoder.

Resultaten betraktades som statistiskt signifikanta då p < 0,05. Studiens kvalitet bedömdes som

hög (1) då den hade en väldefinierad frågeställning, mätinstrument med hög reliabilitet och

validitet samt relevanta statistiska analysmetoder (Forsberg & Wengström, 2003).

Resultatet från studien av Mok & Pang Woo (2004) har inte så hög generaliserbarhet då

datainsamlingen skett på sjukhus med endast en typ av patienter. Då 102 av 118 möjliga

deltagare fullföljde studien går det att dra vissa slutsatser från resultatet eftersom urvalet var stort

och bortfallet litet. Dock är resultaten enbart representativa för denna typ av patienter.

20

Författarna såg vissa begränsningar i att den sista mätningen gjordes tre dagar efter

behandlingarna och att det därför inte är känt om de positiva effekterna kunnat kvarstå längre än

tre dagar. Mätmetoderna som användes var lika för alla deltagare. Blodtryck och puls mättes av

en oberoende assistent och massagebehandlingarna utfördes i 22 graders värme i tio minuter, i

sju på varandra följande kvällar. Uppföljning skedde sedan i tre dagar, då man mätte både

subjektiva upplevelser och vitalparametrar. För att jämföra variabler och analysera resultaten

använde de sig av adekvata statistiska metoder och ett p-värde < 0,05 ansågs som statistiskt

signifikant. Uppdelningen i grupperna skedde randomiserat, men författarna menade att de helst

sett att båda grupperna hade bestått av minst 55 patienter, baserat på en föregående pilotstudie.

Detta för att få en ökad validitet i studien. Studiens kvalitet bedömdes till hög (1) då studien hade

en väldefinierad och besvarad frågeställning, stort och relevant urval samt använt sig av adekvata

statistiska analyser trots att resultatet inte kan generaliseras (Forsberg & Wengström, 2003).

Enligt Ejindu (2007) är ett resultat från en pilotstudie endast indikativt och inte generaliserbart.

Undersökningsgruppen var mycket liten och bestod av studenter och personal från ett och samma

universitet. Av 18 personer som anmälde sig frivilligt inkluderades sju, varav sex personer

fullföljde hela studien. Randomisering skedde för att avgöra vilka deltagare som skulle erhålla

vilken behandling under första perioden. Under andra behandlingsperioden skedde ingen

randomisering, då grupperna endast bytte behandling med varandra. Blodtrycksmätningarna

innan behandling skedde då deltagarna låg ned och hade vilat minst fem minuter. En andra

mätning gjordes direkt efter massagebehandlingen och man använde sig av en automatisk

blodtrycksmätare. Studien beskrev tydligt vilken typ av instrument som användes och hur man

gick till väga. Författarna menar dock att resultatet hade varit mer tillförlitligt om deltagarna

varit monitorerade under hela behandlingen. Detta för att slippa momentet då man satte på

blodtrycksmanschetten igen och tvingade deltagaren att röra sig själv och sin arm. Studien

beskrev mätningarna och effekterna mycket noggrant och redovisade väsentliga uppgifter. En

signifikansanalys gjordes för att avgöra vilka resultat som var statistiskt signifikanta. Vilka

metoder som användes för att analysera resultaten redovisades inte. Studiens generaliserbarhet är

låg på grund av den lilla undersökningsgruppen vilket även författarna själva tar upp. Studiens

kvalitet bedömdes därför till medel (2) (Forsberg & Wengström, 2003).

Resultatdiskussion

Resultatet från studien av Kaye et. al. (2008) visade att djup vävnadsmassage hade en signifikant

reducerande effekt på blodtrycket, hjärtfrekvens och medelartärtryck. Liknande resultat visar

21

även Delaney et. al. (2001) i sin studie där myofacial triggerpunktsmassage uppvisade markanta

sänkningar av både det systoliska och diastoliska blodtrycket. Ingen av dessa studier undersökte

dock den långvariga effekten massagebehandlingen har på blodtrycket. Däremot undersökte man

i Olneys studie (2005) massagens påverkan på blodtrycket även 48 timmar efter avslutad

behandling. Det visade sig att den signifikanta sänkningen av det systoliska och diastoliska

blodtrycket hos massagegruppen kvarstod vid mätningen. Artiklarnas resultat stödjer det som

presenteras i introduktionen från Post- White et. al. (2009) där de positiva effekterna av

massagebehandlingen kunde kvarstå i flera dagar hos majoriteten av deltagarna. Ahles et al.

(1999) studie visade att massagebehandling kan ge ett reducerat blodtryck, smärta och oro. Detta

visas även i studien av Mok och Pang Woo (2004) där man fann att massagebehandlingarna hade

en positiv effekt på subjektiva parametrar och reducerande effekt på vitala parametrar som

kvarstod upp till tre dagar efter behandlingen.

I introduktionen presenterades de huvudsakliga effekterna av klassisk svensk massage som

minskad koncentration av kortisol och kreatinkinaser, ökat antal immunfaktorer så som NK-

celler och neutrofiler, stressreduktion, förbättrad livskvalitet samt bättre sömnkvalitet och

sundare levnadsvanor (Patterson et al., 2008). I Cambron, Dexheimer och Coe studie (2006)

visade det sig även att klassisk svensk massage var den effektivaste formen av massage för att

sänka blodtrycket jämfört med fem andra massageformer. Enligt Gadde (2011) förknippas

hypertoni med oro, stress och förhöjda halter av stresshormoner som t.ex. kortisol. I studien av

Hernandez-Reif et. al. (1999) minskade koncentrationen av kortisol i saliven hos deltagarna som

erhöll massage. Denna grupp uppvisade även en sänkning av det systoliska och diastoliska

blodtrycket i sittande ställning. Det diastoliska blodtrycket hos massagegruppen var även

reducerat i liggande ställning. Aourell, Skoog och Carleson (2005) undersökte den klassiksa

svenska massagens effekter på blodtrycket vilket resulterade i en omedelbar sänkning av det

systoliska blodtrycket. Den statistiskt signifikanta skillnaden i diastoliskt blodtryck uppenbarade

sig först efter sex veckors massagebehandling.

Ejindu (2007) visade att ansiktsmassage kunde ge en markant sänkning av det systoliska

blodtrycket och att fotmassage inte hade en lika stor påverkan på blodtrycket. Den

blodtryckssänkande effekten kan förklaras av Post- White et al. (2003) som visade att både

massagebehandlingar och beröring medför bland annat ett lugnare allmäntillstånd, bättre humör

samt reducerad smärta. Man konstaterade också att blodtryck, andnings- och hjärtfrekvens

sjunkit efter massagebehandling.

22

Cowen et. al. (2005) menar att svensk massage och thai massage påverkar både blodtrycket och

hjärtfrekvensen och tolkar detta som ett tecken på ökad aktivitet av parasympatikus. Enligt

Gadde (2011) styrs detta av att huden stimuleras av beröring vilket ger en ökad frisättning av

stressreducerande hormon. Detta kan även ses i Myung- Haeng et. al. (2007) där massage med

aromaterapi minskade det systoliska blodtrycket hos de deltagare som erhöll massage

Delaney et.al. (2001); Ejindu (2007); Kaye et. al. (2008) och Olney (2005) menar att massage

kan ses som ett komplement till medicinsk behandling av hypertoni. Författarna lyfter fram

vikten av fler studier för att utvärdera massagebehandlingens långvariga effekt på blodtrycket.

Det faktum att dessa studier undersöker olika typer av massage är ännu ett argument för att fler

studier inom ämnet behövs.

Aourell, Skoog och Carleson (2005); Cowen et. al. (2005); Ejindu (2007); Hernandez-Reif et. al.

(1999); Mok Myung-Haeng et al (2007); och Pang Woo (2004); Olney (2005) menar alla att

framtida forskning med större studier är nödvändiga innan massage kan föreslås som en

komplementär behandling av hypertoni.

Metoddiskussion

Att undersöka vilken effekt massage har på hypertoni genom en litteraturstudie visade sig vara

mer komplicerat än förväntat. Inom området finns det mycket begränsad forskning med små

studier av tveksam kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka massagens effekt på

hypertoni och de studier som har använts för detta har i första hand undersökt hur

massagebehandlingar påverkar blodtrycket. Studierna har alla haft en bra metod men urvalet och

deltagarantalet har begränsat dess kvalitet och generaliserbarhet. I en annan studie av Olney

(2007) beskriver hon att studier som har massagebehandling och blodtryck som intervention inte

alltid behöver ha stora undersökningsgrupper för att kunna få statistiskt signifikanta resultat.

Detta motiveras av att massagebehandlingar tenderar att vara så effektiva i sin påverkan på

parametrarna att större undersökningsgrupper inte är nödvändiga för att kunna dra statistiskt

giltiga slutsatser från resultaten. Studierna som inkluderats i denna litteraturstudie har därför inte

värderats till låg kvalitet trots dess ringa deltagarantal.

23

Kliniska implikationer

I Sverige har 27 % av den vuxna befolkningen diagnosen hypertoni och betraktas därför som en

folksjukdom (Grefberg, 2007). Den kräver stora resurser från samhället på grund av

följdsjukdomar och behandling. Läkemedelsbehandlingen kräver ekonomiska resurser och

hypertonins följdsjukdomar innebär en stor belastning på sjukvården. Resultatet från studierna i

litteraturstudien visar att massagebehandling är effektivt för att sänka blodtrycket. En större

randomiserad kontrollerad studie kan säkerställa effekterna av behandlingen innan massage kan

föreslås som ett komplement till läkemedelsbehandlingen vid hypertoni. En sådan behandling

främjar patientens hälsa och välbefinnande och kan reducera kostnader för samhället och

belastningen på sjukvården.

Slutsats

Massage ses vanligen som en terapeutisk gren utan vetenskaplig grund. Det finns viss evidens

som tyder på att massagebehandling är en effektiv behandling för att sänka blodtryck. Studierna

visar att olika massageformer påverkar blodtrycket på olika sätt. För att avgöra om

massagebehandling kan användas som ett komplement till läkemedelsbehandlingen vid

hypertoni och vilken form av massage som är mest effektiv behövs dock större randomiserade

kontrollerade studier.

24

REFERENSER

Ahles, T.A., Tope, D.M., Pinkson, B., Walch, S., Hann, D., Whedon, M., Dain, B., Weiss, J.E., Mills,

L. & Silberfarb, P.M. (1999). Massage therapy for patients undergoing autologous bone marrow

transplantation. Journal of Pain and Symptom Management, 18(3), 157-163.

Alternativmedicin. (2012). Behandlingsformer: Klassisk massage. Stockholm: Alternativmedicin.

Hämtad 27 februari, 2012, från: http://www.alternativmedicin.se/sok/Beh-073.html

Aourell, M., Skoog, M. & Carleson, J. (2005) Effects of Swedish massage on blood pressure.

Complementary Therapies in Clinical Practice, 11, 242–246. doi:10.1016/j.ctcp.2005.02.008

Areklett, E., Knai, H K. & Hansen, I. (2002). Omvårdnad vid cirkulationssvikt. H.Almås. (Red).

Klinisk omvårdnad del 1.(ss 446- 468). Stockholm: Liber.

Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. (Red). Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (ss. 173-188). Lund: Studentlitteratur.

Cambron, J.A., Dexheimer, J. & Coe, P. (2006) Changes in blood pressure after various forms of

therapeutic massage: A preliminary study. The Journal of alternative and complementary

medicine, 12(1), 65–70.

CODEX, Centrum för forsknings- och bioetik. (2011). Informerat samtycke. Uppsala: CODEX.

Hämtad 28 september 2011, från: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml

Cowen, V.S., Burkett, L., Bredimus, J., Evans, D.R., Lamey, S., Neuhauser, T. & Shojaee, L.

(2005). A comparative study of Thai massage and Swedish massage relative to physiological and

psychological measures. Journal of bodywork and movement therapies, 10: 266–275.

doi:10.1016/j.jbmt.2005.08.006

Delaney, J.P.A., Leong, K.S., Watkins, A. & Brodie, D. (2001). The short-term effects of myofascial

trigger point massage therapy on cardiac autonomic tone in healthy subjects. Journal of advanced

Nursing, 37(4): 364-371.

http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml

25

Ejindu, A. (2007) The effects of foot and facial massage on sleep induction, blood pressure,

pulse and respiratory rate: Crossover pilot study. Complementary therapies in clinical practice,

13. 266–275 doi:10.1016/j.ctcp.2007.03.008

Friskvårdsgruppen.(2012). Fysiologi, Ett översiktskompendium. Hämtat den 27/2 2012 från:

http://www.friskvardsgruppen.se/dokument/Fysiologikompendium%20hemsida.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur

och Kultur.

Gadde, H. (2011). Klassisk svensk massage med triggerpunkter (1:a uppl.). Friskvårdsgruppen.

Granath, E. (2006). Fysiologiska effekter av massage. A.Wigforss- Percy. Massage och hälsa.

(ss. 25-54). Lund: Studentlitteratur.

Grefberg, N. (2007). Hypertoni. N. Grefberg & L-G Johansson. (Red). Medicinboken.(ss.143-

152). Stockholm: Liber.

Goats, G. C. (1994). Massage - the scientific basis of an ancient art: part 2. Physiological and

therapeutic effects. British journal of sports medicine, 28:153-156. doi: 10.1136/bjsm.28.3.153

Hernandez-Reif, M., Field, T., Krasnegor, J., Theakston, H., Hossain, Z. & Burman, I. (1999). High

blood pressure and associated symptoms were reduced by massage therapy. Journal of bodywork and

movement therapies, 4(1): 31- 38.

Kaye, A.D., Kaye, A.J., Swinford, J., Baluch, A., Bawcom, B.A., Lambert, T.J. & Hoover, J.M. (2008).

The effect of deep-tissue massage therapy on blood pressure and heart rate. The journal of alternative

and complementary medicine,14(2): 125-128. doi: 10.1089/acm.2007.0665

Mok,E. & Pang Woo, C. (2004) The effects of slow-stroke back massage on anxiety and

shoulder pain in elderly stroke patients. Complementary therapies in nursing & midwifery (10),

209–216. doi:10.1016/j.ctnm.2004.05.006

http://www.friskvardsgruppen.se/dokument/Fysiologikompendium%20hemsida.pdf

26

Myung-Haeng, H., Heeyoung, O., Myeong, S.L., Chan, K., Ae-na, C. & Gil-Ran, S. (2007)

Effects of aromatherapy massage on blood pressure and lipid profile in korean climacteric

women. International journal of neuroscience, 117. 1281–1287. doi:

10.1080/00207450600936650

Olney, C.M. (2005). The effect of therapeutic back massage in hypertensive persons: A

preliminary study. Biological research for nursing, 7(2): 98- 105. DOI:

10.1177/1099800405280827

Olney, C.M. (2007). Back massage: Long term effects and dosage determination for persons with pre-hypertension and hypertension. Theses and dissertations. Paper 2307.

Patterson, M., Maurer, S., Adler, S.R. & Avins, A.L. (2008). A novel clinical-trial design for the study

of massage therapy. Complementary therapies in medicine, 16(3): 169–176. doi:

10.1016/j.ctim.2007.08.001.

Post-White, J., Fitzgerald, M., Savik, K., Hooke, M.C., Hannahan, A.B. & Sencer, S.F. (2009). Massage

therapy for children with cancer. Journal of pediatric oncology nursing, 26(1), 16-28. doi:

10.1177/1043454208323295

Post- White, J., Kinney, M.E., Savik, K., Berntsen Gau, J., Wilcox, C. & Lerner, I. (2003).

Therapeutic massage and healing touch improve symptoms in cancer. Integrative cancer

therapies, 2(4): 332-344. doi: 10.1177/1534735403259064

Sains, K. (2011). Prescribing for hypertension part 1. Practice nurse, 41(15): 32- 36

SBU.(2004). Måttligt förhöjt blodtryck, volym 1. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm:

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 170/1. ISBN 91-

87890-97-6.

Ulbricht, C. (2010). High blood pressure: An integrative approach. Alternative and

complementary therapies,16(3). Doi: 10.1089/act.2010.16304

27

Vårdförbundet. (2003) Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Stockholm:

Vårdförbundet. Hämtad den 3 januari 2012 från:

http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinjer.pdf

Warren, E.(2008). An introduction to hypertension. Practice nurse, 36( 7):ss 14-17

http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinjer.pdf

28

Bilaga 1

Författare,

publiceringså

r

Syfte Design Deltagare och

bortfall

Urval Metod Resultat Kvalitet

Kaye et al (2008) Att undersöka

effekten av djup

vävnadsmassage på blodtryck och

medelartärtryck.

Kvasi-

experimentell

studie.

263 deltagare med

muskelsmärtor

och -spänningar. (medelålder 48,5

år),

Hypertonibehandl

ade personer

inkluderades.

2 exkluderades.

Bekvämlighetsurval

med frivilligt

deltagande.

45-60 min

massagebehandling

med blodtrycksmätning

före och efter

behandling.

Efter behandling med

djup vävnadsmassage

sänktes både blodtryck och puls signifikant.

1

Hernandez-Reif

et. al. (1999).

Att jämföra och

undersöka

effekterna av

massage och

muskelavslappnings - övningar på

hypertoni

Experimentell

design.

30 personer med

diagnos hypertoni

sedan 6 månader.

5 st. exkluderades

efter dålig följsamhet.

Randomiserad

indelning i

interventions- och

kontrollgrupp.

10 st. 30 minuters

behandlingar

Automatisk

blodtrycksmätning

före och efter behandling, saliv och

urinprov samt

enkäter.

Blodtrycket minskades

i massagegruppen.

Muskelavslappnings -

övningar var inte lika

effektiva.

2

Delaney, Leong,

Watkins &

Brodie (2001)

Att undersöka hur

triggerpunktsmassa

ge på huvud, nacke

och axlar påverkar

delar av det

autonomiska

nervsystemet som

hjärtfrekvens och blodtryck.

Experimentell

design. 30 friska och frivilliga

personer. Inget

bortfall.

Randomiserad

indelning i

interventions och

kontrollgruppen som

matchades efter kön

och ålder.

Vila i tio minuter

innan interventionen.

20 min.

Massagebehandling,

Automatisk

blodtrycksmätning

och hjärtövervakning

före och omedelbart efter behandling.

Både systoliskt och

diastoliskt blodtryck

hade sjunkit i

massagegruppen.

1

29

Cowen et. al.

(2005)

Att undersöka

skillnaderna mellan

Svensk respektive

Thai massage samt

dess fysiologiska

och psykologiska

effekter.

Experimentell

design. 60 frivilliga (18-65

år), Gravida,

hypertensiva,

nyopererade och

personer med

hudåkommor och

smärtproblematik

exkluderas. 9

personer fullföljde

inte behandlingen.

Frivilligt

deltagande.

Dubbelblindad

Randomiserad

indelning i de två

massagegrupperna.

90 minuters

massage. Mätning

av BT, vilopuls and

motorik före och

omedelbart efter

behandling.

En viss sänkning kunde

ses av blodtrycket hos

de båda grupperna.

Vilopuls var signifikant

lägre än innan

behandlingen.

1

Olney (2005)

Att undersöka

effekterna av

ryggmassage på

blodtryck, puls och

oro på patienter

med diagnosen hypertoni.

Experimentell

design.

15 frivilliga

deltagare med

diagnosen

hypertoni.

1 fullföljde inte

studien.

Frivilligt deltagande

efter

inklusionskriterier.

Randomiserad

indelning i

interventions och kontrollgruppen.

Intervention: 10

min. ryggmassage

tre gånger i veckan.

Kontroll:

avslappning 10 min

tre gånger i veckan. Automatisk

mätning av

blodtryck och puls

innan och efter

behandling.

Ingen signifikant

skillnad i hjärtfrekvens

och oro mellan

grupperna. Signifikant

skillnad i blodtrycket

uppmättes hos interventionsgruppen.

2

Cambron,

Dexheimer &

Coe (2006)

Att undersöka hur

olika typer av

massage påverkar

blodtrycket, med

hänsyn till ålder,

längd och vikt.

Kvasi-

experimentell

design.

153 personer

deltog, varav tre

exkluderades.

Deltagarna var

över 18 år, hade ett

BT < 150/95 och

behärskade det

engelska språket.

Bekvämlighetsurval

där 6 olika

interventions-

grupper skapades

efter deltagarnas

behov.

30-90 min

behandling med

massage.

Automatisk

blodtrycksmätning

innan och efter

behandling.

Hos alla deltagare

sänktes det systoliska

blodtrycket och det

diastoliska trycket hade

en minimal ökning.

2

30

Aourell, Skoog

& Carleson

(2005)

Att undersöka hur

Svensk massage på

olika delar av

kroppen kan påverka

blodtrycket.

Experimentell

design.

16 friska män (20-

40 år). 1 deltagare

fullföljde inte

studien.

Urval ej redovisat.

Randomiserad

indelning i

massagegrupperna

med crossover

teknik.

30 min

massagebehandling

två gånger i

veckan. Automatisk

blodtrycksmätning

före och omedelbart efter

varje behandling.

Signifikant sänkning

av blodtrycket kunde

ses i båda grupperna.

2

Myung-Haeng

et al (2006)

Att undersöka om

aromaterapi och

massage kan

reducera blodtryck

och blodfetter hos

kvinnor i

klimakteriet.

Kvasi-

experimentell

design.

60 kvinnor i

klimakteriet (45-54

år), varav 2

exkluderades.

Frivilligt

deltagande. Kontakt

via reklam. En

interventions- och

en kontrollgrupp

skapades via

matchning. Cross

over teknik

användes.

Intervention: 30

min massage en

gång i veckan

under 8 v. samt

daglig självutförd

massage. Blodtryck

kontrollerades

auskultatoriskt före

behandling.

Blodtrycket var lägre

i undersöknings-

gruppen jämfört med

kontrollgruppen. Det

var ingen skillnad i

blodfettsprofil.

1

Mok & Woo

(2004)

Att undersöka hur

lätt ryggmassage

påverkar oro, smärta, blodtryck och

hjärtfrekvens hos

patienter med stroke.

Experimentell

design.

118 deltog i

studien mellan 65-

85 år med diagnosen stroke.

16 personer

exkluderades från

studien.

Bekvämlighetsurval

med randomiserad

indelning i interventions- och

kontrollgrupp.

Intervention: tio

min. ryggmassage

under 7 kvällar i följd. Smärta, puls

och blodtryck

mättes av en

oberoende part

före, efter och tre

dagar efter

behandlingarna.

Interventionsgruppen

hade signifikant lägre

blodtryck, puls, oro och smärta jmf. med

kontrollgruppen både

direkt efter

behandling och tre

dagar senare.

1

Ejindu, (2007)

Att jämföra

effekterna av ansikts-

och fotmassage på

vitala parametrar och sömn.

Kvasi-

experimentell

design.

7 friska frivilliga

personer klarade

inklusions-

kriterierna. 1 deltagare fullföljde

inte studien.

Frivilligt

deltagande.

Randomiserad

indelning i fot eller ansiktsmassage-

grupp. Cross- over

teknik användes.

20 min massage

erhölls i båda

grupperna.

Blodtryck mättes innan och efter

behandling.

Fotmassagen gav en

liten reduktion av

blodtrycket.

Ansiktsmassagen gav större sänkning av

blodtrycket än

fotmassagen.

2

Documents

Effekten av massagebehandling vid hypertoni529466/FULLTEXT01.pdf · 2012. 5. 30. · i SAMMANFATTNING Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av olika