Effektivare tillredning - lkab.com · problemen medan de är hanterliga, säger Stig Starlind, personalkonsulent i Kiruna. Annette Forslund, Stig Starlind, som även tidigare bland

Effektivare tillredning spar miljonerLKAB 370 går igenom alla processer Sid 4–5

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 8 # OKTOBER 2012

Säkerheten går alltid först!

Grete Solvang Stoltz,

sid 2

15 Rensning i reningen 09 Dammsäker- het i Nalo 16 Succé för nya centret

EXTRA BILAGA:Säkerheten först!Tävla & vinn!

02 VECKOBLADET # NR 8 2012 VECKOBLADET # NR 8 2012 03

SVARAR

Vad gör du för att öka säkerheten på ditt jobb?

Säkerheten ALLTID Först!Flera av olycksfallen med från-

varo under perioden inträffade vid utförande av arbetsmoment.

Brister i agerande, exempelvis rutiner, kommunikation och ordning & reda finns som bakomliggande faktorer i många av de inträffade olycksfallen. Rutiner, instruktioner och riskanaly-ser finns i många fall framtaget för de aktuella arbetena men dessa har i många fall inte använts som stöd inför att utföra arbetet. Detta påtalar vikten av att gå igenom riskanalyser, rutiner och instruktioner inför arbeten. Det är också viktigt att gå genom utbildning i hantering av verktyg samt ha dialog och genomgång av verktyg på arbets-platserna.

Att vi inte nått målet gör att vi fokuse-rar ännu mera på säkerhetsarbetet. Till detta nummer av LKAB Veckobladet finns en bilaga för Säkerheten först. Där kan du bland annat läsa om en arbetsplats, Skivservice, som lyckats mycket bra i detta arbete. Denna arbetsplats har kört sin verksamhet i två år utan olycksfall. Bra jobbat!

Hoppas detta goda exempel kan inspirera oss alla till att kavla upp ärmarna ytterligare och ta nya kraft-tag för att nå noll olycksfall i LKAB. Ingen skall behöva skadas på jobbet i LKAB. Det skall inte vara acceptabelt att tumma på säkerheten i LKAB. Det gäller

för oss på LKAB och i lika hög grad för våra entreprenörer och leverantörer. Säkerheten går ALLTID först! Vi som medarbetare skall alltid kunna säga ifrån om säkerheten eller hälsan inte är som den borde. LKAB står alltid bakom det i alla lägen.

I dessa tider jobbar nog många med sina verksamhetsplaner. När ni sitter där och planerar tillsammans glöm då inte att ta en diskussion om säkerhets-arbetet på din arbetsplats. Ta gemen-samt fram mål för säkerhetsarbetet på arbetsplatsen samt göra en aktivitets-plan för hur ni i din grupp skall ta er dit. Följ sedan upp hur det går på de arbetsplatsträffar som kommer under 2013. Når vi målet, måste vi vidta några korrigerade åtgärder etc. På så sätt blir vi alla delaktiga och därmed engage-rade och vi bedriver ett förbättringsar-bete.

På LKAB vill vi erbjuda de bästa för-utsättningar för våra medarbetare att utvecklas. Tillsammans med PTK-facken har vi sedan 2010 bedrivit ett förbätt-ringsarbete genom att implementera en process för prestationsutveckling på LKAB. I grunden tror vi på glädjen i att utvecklas och göra ett riktigt bra jobb. Detta kan du läsa mera om i detta num-mer av LKAB Veckobladet.

2011 blev ett rekord år när det gäller att minska antalet olycksfall med frånvaro. Vi minskade antalet olycksfall med hela 40 procent inom koncernen. Tyvärr har inte vi lyckats fortsätta denna minsk-ning under 2012 och vi har haft några månader under sommaren med många olycksfall. Företagshälsovården har därför analyserat alla olycksfall som inträffat under denna period.

”Säkerheten går ALLTID först i LKAB”GRETE SOLVANG STOLTZ, personaldirektör

CITATET

Mattias Henriksson, gruvoperatör, Kiruna:

– Jag håller ord-ning!

Erik Wylinder, öppningsborrare, Kiruna:

– Tänker efter innan jag gör ett arbets-moment, 30 sekun-ders riskanalys.

Karina Lundström, driftoperatör, Kiruna:

– Jag jobbar efter 30-sekundersregeln och säkerheten först.

LEDARE LKAB 370 NYHETER MILJÖ & HÄLSA SAMTALET SÄKERHET UTVECKLING

TummEn upp … för Skivservice i Kiruna som arbetar målmedvetet med säkerhet och varit olycksfria i två år hitills.

Porten, Komin eller Hemmaplan?Hjälp oss att döpa vårt nya intranät. LKAB:s nya intranät ska introduceras under 2013, men vi vill redan nu få namnförslag från dig! Namnet ska fungera i hela koncernen och gärna spegla de egenskaper som intranätet kommer att ha: koncerngemensamt, användarvänligt, socialt och dynamiskt.

Som inspiration kan berättas att Familjebo-städers intranät heter Porten, Komin är Malmö stads och kanske den fyndigaste av alla; Svenska spels intranät, som naturligtvis heter Hemmaplan.

Mejla ditt namnförslag till [email protected] senast den 2 november. tInA benson

Personalkonsulenter fångar problemen i tidKIRUNA. Hälsan har under året utökat staben med två personalkonsulenter.

– Vi ska jobba mer förebyggande och fånga problemen medan de är hanterliga, säger Stig Starlind, personalkonsulent i Kiruna.

Annette Forslund, Stig Starlind, som även tidigare bland annat arbetat med missbruks-frågor inom LKAB, samt Karin Winman Ah-lander, med bakgrund som socionom inom kommunal verksamhet, bildar ett lag.

– Vi hjälper till med utredning, kartlägg-ning och rådgivning. Därefter är det respek-tive chef som beslutar om åtgärd, förklarar Karin Winman Ahlander, personalkonsulent i Kiruna.

De är alla tre överens om att den psykoso-ciala arbetsmiljön är lika betydelsefull som den fysiska.

– Därför behöver vi tillsammans inom LKAB regelbundet lyfta de här frågorna både i vardagen och vid sammankomster som till exempel arbetsplatsträffar, säger Karin Winman Ahlander.

UlrIkA Westerberg

Ny organisation för materialförsörjningenLKAB. Materialförsörjningen (PIF) på verksam-hetsorterna, svappavaara, kiruna och Malmber-get flyttas från Mining till Inköp (eP) från den 15 oktober. totalt berörs cirka 70 personer av den nya organisationen.

– Vi har flera beröringspunkter mellan material-försörjningen och inköpsavdelningen, att sam-ordna skapar fördelar i kommersiella frågor och då är det naturligt att vi är i samma organisation, säger Tage Lundin, chef för inköpsavdelningen.

I samarbete med Mining ska Inköp arbeta för att materialförsörjningen är den självklara leve-rantören till alla verksamheter.

– Inköpen ”på stan” och direkt av leverantörer ska minska. Här ser jag en stor ekonomisk poten-tial, menar Tage Lundin.

Försörjningen av oljor, bentonit och cement berörs inte av omorganisationen.

MArItHA Mossberg

Såhär ser det nya intra-nätet ut i demoversion.

Karin Winman Ahlander och Stig Starlind. Foto: ULRIKA

WESTERBERG

På LKAB vill vi erbjuda de bästa förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas

GRETE SOLVANG STOLTZ , PERSONALDIREKTÖR

ANSVAR

Omslagsbild: Roland Paulsson, driftservice vid pelletsverken i Malmberget – en i trion som belönades för sitt förslag. Foto: Runar Gudmundsson


Adam Johansson, borrare på tillredningen i KUJ, är nöjd med det nya arbetssättet som hjälpt till att kapa hindertiderna. Foto: FREDRIc ALM

KIRUNA. genom att optimera processen har tillredningen i kUJ, kiruna under-jordsgruva, ökat den egna produktio-nen med 12 procent. – vi räknar med en besparing på 25-50 miljoner kronor per år. Allt i linje med lkAb 370, säger lennart stålnacke, sektionschef på tillred-ningen.

Tillredningen har under en längre tid dragits med halvdåliga produktions-siffror. Analyser visar att störningar i salvcykeln varit den största bidragande orsaken till att hela kedjan tappat pro-duktionsfart. I maj 2011 inleddes därför arbetet med att optimera processen och se över de nio olika momenten i tillredningens salvcykel.

– Vi började med en brainstorming och en handlingsplan. Därefter har vi intervjuat medarbetarna och varit med dem i deras vardag för att få se var flaskhalsarna sitter, berättar Lennart Stålnacke.

– Det har varit ett ypperligt sätt att arbeta på, att kunna gå till operatören och faktiskt fråga vad som behövs för att jobbet ska kunna utföras optimalt.

Med hjälp av stöttning från proces-soptimeringsprojektet i KUJ där också skyddsombud och fackliga represen-tanter ingår har arbetet fortskridit.

– Det har handlat om att kapa hin-dertiderna för att få mindre ståtid både vad gäller medarbetare och maskiner, säger Roger Jatko, samordnare på tillredningen.

Just samordningsbiten har kommit att bli en viktigt kugge i hjulet för tillredningen. Fyra samordnare har tillsatts för de 190 medarbetarna och som är indelade i fyra arbetslag. Varje morgon inleds med att arbetslaget, med borrare, bultare, skrotare et cetera träffas i respektive kur för att få en genomgång av arbetsupplägget för dagen som finns väl synligt på en whiteboard i kuren.

– Alla blir medvetna om vilka jobb som ska utföras under arbetsdagen för att nå ett så optimalt resultat som möjligt, säger Roger Jatko.

– Jag tycker det känns jättebra. Det har blivit mer av ett lagarbete och det märks att vi arbetar mer effektivt, säger Adam Johansson, borrare på tillredningen.

tack vare processomptimeringen har tillredningen hittills i år lyckats driva 2 000 fler ortmeter i egen regi jämfört med samma period förra året. Samtidigt som målet i år varit 16 000 ortmeter vågar Lennart Stålnacke tro på 18 000 ortmeter under 2013.

– Vi har redan gjort en rejäl resa men ännu är vi inte framme. Hit-tills har vi plockat de lågt hängande frukterna, nu ska vi jobba vidare med människorna och med teambuilding.

UlrIkA Westerberg

LKAB 370:

Tillredningen spar miljoner

Effektivare tillredning sparar upp till 50 miljoner kronor per år.

Salvcykel: Tillredning består av ett antal moment som bildar en salvcykel. Salvcy-keln innefattar borrning, laddning, lastning, maskin- och kontrollskrotning, rensning, sprutning, bultning och gavelrensning. Varje genomförd salvcykel ger en färdig ortsalva.

KIRUNA. I över 20 år har den gamla konsuln legat och gottat till sig. nu får den höghaltiga järnmal-men i den gamla fyndigheten se dagsljuset.

– Det här är mumma för verken och ger ett rejält tillskott i kassan, säger Stefan Fagerkull, projektle-dare för Konsuln.

Produktionen i Konsuln strax söder om Kiru-nagruvan är i full gång. Konsuln startades under 1970-talet. I samband med stålkrisen på 70- och 80-talen lades gruvan i träda men startade åter 1989 för ett års produktion. Den vattenfylldes 1990.

När marknaden svängde och efterfrågan på järn-malm tog fart under 2000-talet var det självklart att ta fram den gamla dokumentationen av gruvan och för ett år sedan inleddes tömningen av närmare 600 miljoner liter vatten.

I gruvan byggs ny elmatning, nya tilluftfläktar för ventilation och ny värmeanläggning för den inkom-mande friskluften. Det gamla skipschaktet används som frånluftsschakt, berättar Stefan Fagerkull.

Ungefär 1 miljon ton 64-procentig järnmalm finns i gruvan. Men det kan vara mer än så. För att få reda på hur stor malmkroppen är och i vilken riktning den lutar utförs kärnborrning på 345-metersnivån.

Konsuln sysselsätter idag 25 personer. Produktio-nen flyter tämligen störningsfritt och har inte något nämnvärt bergtryck eftersom malmen nästan ligger i dagen. Samtidigt är nyfikenheten kring den gamla malmskatten stor och många vill besöka den nygamla gruvan.

– Eftersom ortarna är mindre än i KUJ och mal-men fraktas med lastbil blir det lätt trångt. Därför vill vi att obehöriga ska ansöka om tillstånd inför ett besök på arbetsplatsen – för säkerhetens skull, säger Stefan Fagerkull.UlrIkA Westerberg

”Mumma för verken”– Gamla Konsulngruvan åter i drift

Roger Niemi, skyddsombud, Stefan Fagerkull, projektledare för Konsuln, Sune Önnerlöv, Bergteamet, produktionschef samt Ingemar Strand, byggledare för Konsuln. Foto: FREDRIc ALM



Maritha Mossberg: Magiska ögonblick

Varje dag har en kort stund av för-trollning

Att en stor industri och utsik-ten över ett industriområde kan skänka ett magiskt ögon-

blick det trodde jag inte. En morgon när höstdimman lättade för några veckor sedan körde jag in mot Kiruna och LKAB. Dimman steg upp som vit ånga från Sjömalmsgropen vid foten av Kiirunavaara. I det vindstilla höst-diset syntes vit rök ur skorstenarna på industriområdet. På bangården stod ett tågsätt med malmvagnarna lastade med nybakade pelletskulor. Från varje malmvagn steg små vita rökpelare mot skyn från pelletsen som fortfarande var varm. Något så-dant har jag aldrig sett förut, för mig blev det ett magiskt ögonblick. När dimman stiger från bergen i Jämtland säger ortsbefolkningen att jättarna kokar messmör. I Värmland sägs att det är älvorna som dansar. På Island har inte jag hört talas om jättar eller älvor men däremot småfolk. Island brukar beskrivas som sagornas ö och där finns känslan av saga och mystik, där vattnet i varma källor tämjs och transporteras i långa pipelines till städerna för att ge värme i elementen och varmt vatten i kranarna. Men aldrig har jag frusit så mycket som när jag besökte de varma källornas land. Det var i juni och ishavsvinden blåste genom märg och ben. Inte någon förtrollande känsla, men det är något jag aldrig glömmer. Ett magiskt eller trolskt ögonblick hittar vi oftast i vardagen när vi tar oss tid att känna efter och att stanna upp. Kanske inte så sagolikt men åtminstone för mig minnesvärt var när jag fick se guldvagnen passera utanför fönstret första gången. Varje dag har en kort stund av förtrollning det handlar bara om att vi ger oss själva tiden att känna igen den. Lite som i arbetet med säkerheten först, tänka efter före då hinner vi uppfatta det sagolika liksom farorna.

MALMBERGET. nu har en närbutik öppnats på lkAb:s industriområde i vitåfors. det handlar om varor som kabelskor, rörmuffar, och liknande smådelar för akuta lösningar – totalt 1 700 artiklar. butiken kommer att vara öppen dygnet runt alla dagar under året.

– Det här blir bra och underlättar vårt arbete och planering att prylar finns lättillgängliga, säger Glenn Lund un-derhållsansvarig.

Syftet är att öka tillgängligheten av viktiga artiklar för underhållet ovan jord, i första hand VVS- och elavdel-ningen. Närbutiken ska ge service när akuta behov uppstår, som när mjölken tar slut hemma.

Butiken ägs av leverantörerna och är obemannad. Personer med behörig-heten använder en handscanner för att ”handla”. Projektet räknar med en besparing på 10 till 20 procent på kostnaderna för akuta varor. Här binds inget kapital, när varan hämtas skickas en faktura från leverantören.

Shopen är inrymd i de blå modul-barackerna en bit från centralförrådet i Vitåfors. Sedan tidigare finns en liknande närbutik i Svappavara.

– Närbutiken är ett komplement till centralförrådet som även i fort-sättningen ska vara experterna och ha merparten av alla artiklar och reservdelar, förklarar Terttu Kult, på inköpsavdelningen.

MArItHA Mossberg

Närbutik öppen dygnet runt

– Det här kommer att underlätta vårt arbete med lättillgängliga prylar, säger Glenn Lund. Foto: MARIThA MOSSBERG

HUDDINGE. lkAb:s vd och koncernchef lars-eric Aaro tillsammans med lkAb:s koncernledning och lkAb Wassaras personal invigde de nya pro-duktionslokalerna den 11 oktober.

Totalt kom 120 personer för att vara med om den historiska händelsen. LKAB Wassaras vd Peter Schmid började med att hälsa alla välkomna och berätta hur stolt han är över att få inviga de nya lokalerna.

– nu har vi ändamålsenliga lokaler och nya maskiner så att vi kan säkerställa kapacitet, kvalitet och en resurssnål produktion. Vi har även en rad andra positiva förändringar i företaget. Det inkluderar sju nya distributörer runt-om i världen och en ny grafisk profil för produktvarumärket Wassara som syns i det nya marknadsföringsmate-rialet vi nu tar framsade Peter Schmid.

– Vi tror starkt på Wassaras unika vattendrivna borrteknik, sa Lars-Eric Aaro i sitt tal. Wassara-hammaren har borrat över 17 miljoner meter spräng-hål i Kiruna och Malmberget och sänkt LKAB:s produktionskostnader drama-tiskt, något som var direkt avgörande för företagets överlevnad på 90-talet. Vi kommer även att öppna ett Borr-tekniskt Center i Malmberget för att kunna driva forskning och utveckling, tillsammans med LKAB, i ett högre tempo än idag.

Leif Boström, ekonomidirektör i LKAB och LKAB Wassaras styrelseord-förande är nöjd med invigningen.

– det är väldigt roligt att få förverkliga en del i LKAB Wassaras strategiplan för en resurssnål och säker produktion. Det här är en mycket viktig del av vår långsiktiga strategi för tillväxt, säger han. kent boströM

LKAB Wassara har invigt nya produktionslokaler i Huddinge

Lars-Eric Aaro och Peter Schmid invigningstalade på LKAB Wassars invigning i Flemingsberg. Foto: PEPPE ERIcSSON

Det här är en mycket viktig del av vår långsik-tiga strategi för tillväxt

9,0 är gränsvärdet för tillåtna högsta svängningshastigheten vid sprängningar i Malmberget vid uppsatta mätpunkter. Riktvärdet är 5,0 mm per sekund, som inte får överskridas i mer än 10 procent av fallen. Nu är mätresultaten för tredje kvartalet 2012 klara. Vid ett tillfälle upp- mättes 3,0 mm i Hermelinsbacken den 10 juli. För seismiska händelser uppmättes vibrationer på 3,8 vid Hertiggatan den 8 juli och den 18 augusti. För övriga mätstationer låg uppmätta vibrationsvärden under 1,0 i mer än 90 procent av fallen. LKAB klarade med andra ord både gränsvärden och riktvärden utan anmärkningar.


NYTÄNKANDE

08 VECKOBLADET # NR 8 2012

Sandmagasinet på Nalo högre och säkrare

MAlMberget. Sandmagasinet på Nalo-området i Malmberget har tagits i drift efter ännu en dammhöjning på tre meter. Säkerheten

har höjts med ny dammteknik, och ett nytt utskov har byggts. Det renade vattnet leds till klarningsdammen via en lång rörledning.Verksamhetsplan

för 2013 tar form

Mikael Eriksson, Tony Ärlebrand, Siw Tottie, Conny Isaksson, Mikael Löv-dahl, Tomas Jönsson, Anders Jansson, Benny Sjödin och Jan Holmlund. Foto: KAJSA LINDMARK

Målet med verksamhetsplane-ring är att säkerställa att alla verksamheter har rätt fokus och att det dagliga arbetet strävar mot att uppnå LKAB:s övergripande mål, både för 2013 och på längre sikt.

GÄLLIVARE. I den lilla konfe-renslokalen på grand hotell i gällivare sitter en grupp från laddning och sprängämnesför-råd och diskuterar.

Uppgiften för dagen är att bryta ner LKAB:s strategiska mål till arbetsplatsnivå.

Verksamhetsplaneringen på-går för fullt i LKAB. Innan året är slut kommer uppskattnings-vis 250 grupper att ha analyse-rat sina arbetsplatser.

– Den röda tråden är viktig för att skapa ett framgångsrikt företag, säger Jan Holmlund, chef för laddning och förråd i Malmberget.

Före lunch tittade laddar-gänget på nuläget och innan det är dags för eftermiddagsfika redovisar de sina tankar om hur drömläget för 2015 ser ut. Detta mål ska förverkligas genom en aktivitetslista som gruppen tar fram tillsammans.

– Det är bra att vi får fram-föra våra åsikter, säger Mikael Lövdahl, laddare.

– Får vi genomföra förbätt-ringarna är det bra, säger Benny Sjödin, förrådsman.

kAJsA lIndMArk

Prestationsutveckling – det goda samtaletKIRUNA. nu har steg två i utbild-ningen för prestationsutveck-lingen dragit igång. – det tar lång tid att genom-föra ett sådant förändringsar-bete. Men vi har fått en mycket bra start, konstaterar tina Hedlund, avtalschef HrC och ansvarig för prestationsut-veckling.

Prestationsutveckling är verk-tyget som ska ge stöd i samtalet mellan chef och medarbetare. En dialog om den individuella utvecklingen av prestationen. I nivå två av prestationsutveck-lingsutbildningen är mycket inriktat på själva samtalet, utvärdering av prestation, feed-back och att varje medarbetare ska bli sedd och respekterad. En fördjupad träning i att sätta bra mål och för att nå dit gäller träning.

Tina Hedlund konstaterar att cirka 95 procent av alla tjänstemän har haft sitt samtal och då är inte tjänstlediga, föräldralediga och sjukskrivna borträknade.

– Det är oerhört bra, säger hon.

Prestationsutvecklingen handlar om att få med alla anställda gällande LKAB:s mål och värderingar, så att alla drar åt samma håll. Ett mål ska vara: Specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. När alla dessa kriterier är uppfyllda är målet – SMART. Målen ska också vara utmanande och en-gagerande för medarbetarna.

– LKAB vill ha anställda som trivs och är engagerade. Vi ska jobba mot tydliga mål utifrån företagets värderingar, säger Tina Hedlund.

Göran Olofsson, avdelnings-chef samhällsomvandlingen, Kiruna, konstaterar att grunden är att alla gör lika bedömning av målen med det verktyg som ges.

– Företagets grundvärde-ringar ska ner i organisationen, säger han efter avslutad utbild-ning.

Alla ska ha fokus på mål och värderingar med ett större fokus än tidigare på just värderingar.

– Genom det goda samtalet ska vi uppnå vår prestation, säger Tina Hedlund.

MArItHA Mossberg

Göran Olovsson, Roger Klemo, Johan Enback, Hans-Peter Arnberg, Bosse Rytting, Jonny Hoffman, Jim Kostet och Tina Hedlund. Foto: MARIThA MOSSBERG


VECKOBLADET # NR 8 2012 09

Agneta Nilsson och Nils-Arne Lindblom öppnar för nya dammtekniken i Nalo.

Foto: MAURITZ MAGNUSSON


SÅ FUNGERAR SANDMAGASINET:Sandmagasinet är en förut- sättning för gruvdriften. I anrik-ningsverken används stora mängder vatten när gråberget skiljs från järnmalmen. LKAB renar råmalmen från omkring 50 procents järnhalt till över 71,6 procent som högst i Malmberget. Mellanskillnaden är gråberg i form av sand. Efter separationen tas slurryn av anrikningssand och vatten om-hand och förs till sandmagasi-net i Nalo. Efter sedimentering i Nalo och i klarningsdammen återtas vattnet igen och recir-kulerar till anrikningsprocessen. Till klarningsbassängen leds också det renade gruvvattnet

som pumpas upp från Malm-bergsgruvan. – Recirkulation tillsammans med gruvvatten gör att vi är nästan självförsörjande på vatten för anrikningen. Endast vissa tider på året krävs mindre tillskott av färskvatten från Linaälven, inte för volymens skull utan mer för att höja kvaliteten på processvattnet. Enstaka gånger under året har vi överskott av vatten. Då rin-ner renat vatten från klarnings-dammen genom bräddning till Linaälvens system. Det vatten vi har tillstånd att släppa ut är mycket rent, säger Nils-Arne Lindblom.

Tilloppsledningen till sandmagasinet är fem kilometer lång. Stränderna är till för att öka dammsäkerheten. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

relse så att all anrikningssand hinner sjunka till botten innan utskovet, sä-ger Nils-Arne Lindblom, mediaingenjör vid dammsystemen.

rörledningen slutar i klarningsdam-men efter sandmagasinet. Därifrån återtas vattnet till LKAB:s processer i anrikningsverket.

– Systemet bygger helt på recirkula-tion, säger Nils-Arne Lindblom.

– Jag är mycket nöjd med hur projek-tet genomförts. Nu har vi fått en bra, modern och säker anläggning som fyl-ler miljökraven, säger Agneta Nilsson.

MAUrItz MAgnUsson

Dammlängd, omkrets: 6,3 kilometerAreal: 1 800 hektar (1,8 kvadratkilometer)Dammhöjd max: 43 meterVattenvolym: 600 000 kubikmeterSandvolym: 29 miljoner kubikmeterÅrlig tillväxt: 1,5 miljoner kubikmeter anrikningssandTilloppsledning: 5 kilometerUtskovskanal: 142 meterRörledning utskov: 1,7 kilometerFlöde: 26 miljoner kubikmeter processvat-ten/år (3 000 kbm/tim)Gruvvatten: 5 miljoner kubikmeter/år (570 kbm/tim) till klarningsdammIntag från Lina älv: 3 000 kubikmeter/år till klarningsdammÖverskott till Lina älv: 3,5 miljoner kubik-meter från klarningsdamm /årsgenomsnitt 2009-2011

Nalomagasinet i ny design med senaste höjningen. Foto: FREDRIc ALM

– Dammhöjningar är regelbundet åter-kommande vid våra gruvor. Eftersom sandnivån vid Nalo höjs med omkring en meter per år, höjer vi dammen vart tredje år. Den här gången har vi infört ny dammteknik som höjer säkerheten och följer miljömyndigheternas senas-te krav och har förberett magasinet för nästa höjning, säger Agneta Nilsson, projektledare för dammhöjningen.

ett inslag av senaste teknik är så kall-lad spigottering, en metod som inne-bär att långa stränder bildas av sanden längs dammkroppen medan vattnet rinner av in mot mitten av dammen på sin väg mot utskovet. Eftersom

det inte blir något vattentryck mot dammen ökar säkerheten. Utsläpps-punkterna till sandmagasinet flyttas hela tiden så att man behåller en jämn strand med lutning från dammvallen och inåt. Den nya dammen är också tät och hårdpackad.

Utskovskanalen tar emot det sedi-menterade och klarnade vattnet.

– Utskovet är en mycket viktig anläggning. Det består av en kanal och ett bräddavlopp mot en utskovs-ledning. Bräddningen ser till att det bara är klarnat vatten som rinner ut. Sanden har avsatts och sedimenterats i magasinet innan det når hit. Det är viktigt att vi har en långsam vattenrö-

Jag är myck-et nöjd med hur projektet genomförts

LKAB:s SANDMAGASIN I NALO:

Utskovet.



FoRsknInG mEd TäVLInGsGLöd

GÄLLIVARE. kent tar cykeln till jobbet varje morgon året om, i ur och skur, snö eller sommarsol. På vintern byter han till mountainbike med dubbdäck. På fritiden tävlar han gärna i motionslopp på 10 mil, tävlingscyklist som han var i ungdomen, motionstävlare idag. – Jag cyklar för att jag mår bra av det, säger han..

VECKOBLADET # NR 8 2012 13

4 Hur många forskare finns i lkAb? Har vi några fördelar av dem?

– Inom forskningen är vi 115 personer på tre orter. Vi måste vara

effektiva och spara på kostnader som alla andra i företaget. Men det

är inte smart att spara på lös-ningar av våra framtidsfrå-gor. Vi måste också forska på plats, där malmen och våra processer finns. LKAB har skapat ett kompetenscentrum för gruvdrift och malmför-

ädling. Olivinpellets och storskalig skivrasbrytning är

två exempel på egen utveck-ling som givit LKAB stora fördelar

på marknaden.

5 vilka krav ställer du på en bra chef?

– En bra chef har stort engagemang och är lyhörd. Bra chefer levererar det de lovat att de skall göra. En bra chef visar uppskattning till alla medarbe-tare.

6 vad är enA för dig?– Nytänkande är naturligt för oss

forskare. Engagemang är en viktig för-utsättning för att lösa svåra problem. Ansvar är att leva upp till kundernas förväntningar.

MAUrItz MAgnUsson

Engagemang är en viktig

förutsättning för att lösa svåra

problem

1 varför behövs ditt jobb?– Vårt uppdrag är att säkra pro-

dukternas konkurrenskraft och proces-sernas effektivitet. Vi driver aktiviteter för att klara det. Vi jobbar dessutom med recepten som gör att LKAB kan leva upp till löftet, ”Per-formance in Ironmaking”.

2 Finns det något mål med forskningen, el-

ler blir man aldrig klar?– Vi lovar att kunderna

skall få effektivare pro-cesser och lägre driftkost-nader med LKAB:s produk-ter. Eftersom världen hela tiden förändras måste vi utvecklas så att vi kan hålla det försprång vi lovat. Vi måste också jobba med fram-tidens processkrav och miljökrav.

3 vad händer om vi inte forskar? du-ger inte våra produkter som de är?

– Vi skulle klara oss mycket bra på kort sikt, eftersom vi skaffat oss ett försprång. Men omvärlden förändras. Kunderna ställer hela tiden nya krav. Vi måste också bryta malm på allt större djup. Redan nästa år startas en idéstudie om nästa huvudnivå i Malmberget efter den nyligen invigda M 1250. Vi skall klara både bergsäker-het, storskalighet, effektivitet och kostnader när vi går mer än femton-hundra meter under jord. Det blir en utmaning.

Kent tano jobbar med tävlingsglöd i forsKarblicKen. lKab:s heta processer är hans vardag. det är ocKså tävlingscyKeln.

Namn: Kent Tano

Ålder: 57 år

Yrke: Forsk-ningschef

Anställd: I LKAB 1984, civilingenjör inom teknisk fysik, jobbade tidigare med sjukvård och teknik

Bor: Villa i Gäl-livare, född och uppvuxen här

Familj: hustru, tre barn i vuxen ålder som bor i Umeå, Stockholm och Barcelona

Fritid: Gillar sport, är en tävlingsmän-niska, deltar i motionslopp 2 – 5 gånger per säsong, har cyklat Laponia- loppet, i norra Italien och i Py-renéerna från Medelhavet till Atlanten.

Bäst med Gällivare: Nära till allt, korta avstånd, bra kom-munikationer, underbar natur, tydliga årstider, vårvintern är fantastisk.

Övriga meriter: håller koll på medtävlare och tram-par extra om någon kommer upp jämsides. har åkt Dundret runt på skidor 28 gånger – siktar på 30 gånger. Doktorerade i mineralteknik.Tävlingscykel till jobbet är vardag

för Kent Tano. Foto: MAURITZ MAGNUSSON



Ingen dimma med ridåvärme?Hans Nilsson och Robert Hansson, operatör vid primärvärmen, hoppas på en dimmfri vinter vid Giman. LKAB har investerat i nya varmluftsfläktar och ridåvärme vid infarten för att lösa problemen. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

MALMBERGET. temperaturen sjunker nu stadigt varje dag, och höstvintern är här. ett vinterproblem har tidigare varit stark kyla som skapat dimma i giman, gruvinfart Malmberget.

I år hoppas personalen vid medi-acentralen på en dimmfri vinter och säkrare nedfart i gruvan.

Under två år har värme och ventila-tion förstärkts vid gruvinfarten. Det senaste är ridåvärme, som installerats i höst. Tidigare har värmepaket och fler kraftiga fläktar byggts ovanpå Giman.

– Vi såg redan i fjol att problemen med dimma i Giman lättade, säger Robert Hansson, utvecklingsingenjör vid media.

Med en värmeridå stängs kylan ute och flyttar kondensationspunk-ten längre från infarten. Problemen uppstod tidigare när kall utomhusluft mötte varm och fuktig luft från gruvan i tunneln vid infarten.

– Det bästa är att vi med nya kulver-tar kunnat ansluta överskottsvärme från kompressorerna som annars skulle ha kylts bort i kyldammen. Den

MALMBERGET. – det är trevligt att vi fått belöning för vårt förslag till bättre arbetsmiljö. Men den största belö-ningen är säkerheten på jobbet!

Det säger Stig Henningsen, Roland Paulsson och Patrik Eriksson vid drift-service i pelletsverken i Malmberget.

De hade ett besvärligt problem att lösa – rensningen av reaktortornet till reningen av rökgaser vid MK 3, som är LKAB:s nyaste pelletsverk i Malmberget.

I tornet används kalk som blandas med vatten till en kalkmjölk. Kalk-mjölken sprayas i en dimma genom gasen och reagerar med olika förore-ningar som då klumpar ihop sig och faller ned till botten av tornet.

Under reningsprocessen kletar emellertid en del kalk fast invändigt i tornets övre del. För att få loss belägg-ningen användes tidigare järnspett och tryckluft vid rensning under stopp för underhållsarbeten.

– Det var ett besvärligt jobb som medförde arbetsmiljörisker. Vi spet-tade genom tre olika luckor runt tornet, men det fanns hela tiden risk att tunga sjok av kalk skulle falla ned medan vi höll på.

Rengöring med vatten för säkerhetens skull

Rensning med vatten kom som en ljus idé från ovan, säger Patrik Eriksson. Foto: RUNAR GUDMUNDSSON

– Arbetsmiljön var inte bra. Olycks-fall har inträffat, säger Stig Henningsen.

Lösningen på problemet fanns inom arbetsgruppen:

– Vi började resonera om hur vi kan göra det här arbetet bättre och säkrare. Någon av oss kläckte idén om att vattenbegjuta kalkavlagringarna. Vi diskuterade fram lösningen i gruppen, säger Patrik Eriksson.

de testade metoden på sin arbetsplats vid nästa avställning. Det visade sig att kalken blöttes upp av vattnet, blev allt tyngre för att till slut falla ned av sin egen tyngd. Lösningen var både enkel, säker och rationell. Gruppen skisse-rade ett förslag som även innehöll tek-niska lösningar med vattenförsörjning och trycksättning liksom hantering av rensmassorna.

I förslagskommittén blev gensvaret positivt, och gruppens förslag belöna-des för både enkelhet och arbetsmiljö.

– Vi fick en liten slant att dela på. Men viktigast är att vi fick en säkrare arbetsmiljö och att vårt förslag upp-märksammades, säger Roland, Stig och Patrik.

MAUrItz MAgnUsson

Vi fick en säkrare arbetsmiljö

uppvärmda luften vid Giman kostar ingen ny energi, ett miljövänligt sam-spel, säger Robert Hansson.

För två år sedan började ett utveck-lingsprojekt för att minska problemen. Den första vintern användes proviso-risk uppvärmning av luften i tunnel-öppningen.

till förra årets vinter grävdes fjärrvär-merör från kompressorkylningen till Giman och en värmeväxlare installera-des. Stora fläktar och värmepaket såg till att ge infarten uppvärmd luft.

Ridåfläktarna ser till att blåsa en ridå av uppvärmd luft precis vid kanten till tunnelöppningen. Därmed flyttas kondensationspunkten utåt och uppåt, eftersom varm luft stiger.

– Vi har gjort simuleringar i da-tormodeller. Om de stämmer med verkligheten kan problemen minska betydligt. Målet är att klara -22 grader utan dimma och trafikstörningar. Kalla dagar har vi ju kvar trafikljus, bommar och andra åtgärder för att höja trafik-säkerheten, säger Robert Hansson.

MAUrItz MAgnUsson

Målet är att klara -22 grader utan dimma och trafikstör-ningar


ANSVAR

Patrik Eriksson.

Stig Henningsen.


MALMBERGET. lkAb:s nya Forsknings-center och besökscenter har impone-rat på gäster sedan invigningen den 14 juni. Här har kungligheter, minist-rar, kunder, forskare, allmänhet och lkAb-anställda mötts. Personalen har hunnit flytta in, och alla vIP- besök styrs numera till besökscenter.

Forskningscentret har dockats ihop med laboratoriet för agglomerering som invigdes i fjol. Totalt är tre byggnader sammandockade, medan tidigare forskningsstation för anrik-ning och mineraler ligger intill. Inom gångavstånd ligger också LKAB:s gamla kulforskningsstation, CK-lab. I mitten av alla dessa forskningsinstitutioner finns Besökscenter. Underförstått skall LKAB:s kunskap och vetenskap göra ett första intryck på besökare.

– Vårt mål är att skapa en forsk-ningsmiljö som attraherar de bästa förmågorna inom vårt område, säger Pierre Eriksson, verksamhetskoordina-tor vid FoU.

En arbetsgrupp har arbetat med att skaffa bästa teknik för instrument och utrustning till husets nya laboratorier, en viktig del av investeringen.

besökscenter är en egen flygel i byggnaden. Hjärtat utgörs av entré och reception med ett showroom i dubbel våningshöjd. Här kan gäster och an-ställda samlas för olika aktiviteter från fem till 100 personer.

I showroom möter den 24 kvadratme-ter stora mediaväggen besökare redan på långt håll. Rummets fond utgörs av

Centret imponerar på kungligheter och ministrarTotalyta: 3 300 kvmAntal arbetsrum: 44 kontor, bibliotek, laboratorierFunktioner: Laboratorier, forskning, besök, information, It, konferens, mötenKonferens: Showroom 100 perso-ner, mediavägg 24 kvm, ljud o ljusKonferensrum: Styrelserum, videokonferens, utbildningssal, smartboardkonferens Labutrustning: Bl a svepelek-tronmikroskop, pilothall, ugnsrum, spektrometer, mikroskophall, thermoanalys m flPersonal: Omklädning 60 perso-ner, lunchrum 60 personerBesöksgrupper: omklädning för gruv- produktionsbesökReception: Backoffice, informa-tion, mottagning Energi: Fjärrvärme Energiprestanda: 100 kWh/kvm/år av tillåtna 140 kWh/kvm/ enligt energinorm BBR 16 klimatzon 1

KIRUNA. lkAb får fantastiska resultat i de internationella provningsjämförelser där labo-ratoriernas analysverksamhet kontrolleras.– När vår vd säger att vi har världens bästa pellets ska han också veta att vi har världens bästa analysverksamhet som

Världens bästa laboratoriumbekräftar det, säger Peter Jo-hansson, laboratorieingenjör.

Sex gånger per år jämförs prover från järnmalmsfyndig-heter i hela världen. Från LKAB deltar drift- och våtkemiska la-boratoriet. LKAB har historiskt sett alltid legat bra till i dessa internationella jämförelser och

sommaren 2012 är inget undan-tag. 280 laboratorier tar emot anonyma prover för analys.

– Resultaten visar om/ hur mycket våra resultat avviker mot medelvärdet för samtliga laboratorier som deltar, förkla-rar Peter, vilket ger ett kvitto på våra analysmetoder.

Det kemiska laboratoriet i Kiruna är indelat i tre enheter:

Driftslaboratoriet analyserar prover från råmalm till färdig produkt.

Våtkemiska laboratoriet ana-lyserar främst totalinnehållet av järn i färdiga produkter.

Miljölaboratoriet analyserar främst vatten- och stoftprover.

Miljölaboratoriet gör lik-nande jämförelse fyra gånger per år. Laboratoriet är godkänt

enligt ISO 17025 och använder i dag 25 nationellt godkända analysmetoder. Antalet miljö-analyser växer i takt med att kraven på LKAB ökar gällande miljöfrågor.

– Det är väldigt viktigt att miljölaboratoriets analyser är korrekta eftersom resultatet påverkar LKAB:s miljötillstånd, säger Linda Dahlström, produk-tionschef.

YlvA sIevertsson

LKAB:s analyser står sig gott i fors-karvärlden. Verksamheten räknas till världens bästa. Foto: YLVA SIEVERTSSON

en vägg bestående av 192 sammankopp-lade monitorer för film- och mediaäven-tyr. Stämningen kan anpassas med ljus-sättningen. Ljudanläggning och akustik har ägnats stor omsorg.

Materialen i byggnaden representerar miljön. LKAB:s svarta guld, magnetit, hämtas ur gruvan till golv med ”drag-ningskraft” i besöksdelen. Det svarta kontrasteras av ”fjällbjörksfanér” i väggarna. Exteriören är utförd i svart-

färgade 25 cm grova träpaneler. Taket täcks av zinkplåt.

– Arkitekturen är ett sätt att öppna bolaget för alla kategorier av besökare, säger Lennart Sjögren, arkitekt hos White i Umeå, som ritat byggnaden.

– Projektet omfattar inte bara forsk-ningscentret och besökscentret. Även Frejakontoret i Vitåfors ingår. Totalt har vi byggt 115 nya arbetsplatser för 140 miljoner kronor inklusive utrust-ningen, säger Mikael Alldén, projektchef.

– Det har varit mycket arbete med att få allt på plats och trimma in systemen. En del återstår, säger Pierre Eriksson.

– Forskningscenter med Besökscen-ter blir en byggnad vi kan känna oss stolta över. Vi märker att besökare blir imponerade, säger Frank Hojem, chef för samhällskontakter i LKAB.

– Vi har fått en ny nivå på våra VIP-besök, säger Alf Kungstedt, guide.

MAUrItz MAgnUsson

Vi har fått en ny nivå på våra VIP-besök

Det har varit mycket arbete med att få allt på plats


Foto: FREDRIc ALM

Tack!Ett stort tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 50-årsdag.Peter Tartu

Tack till mina arbetskamrater, Gruv 12:an, Arbetsledning, chefer för pre-senter vid min pensionering,efter 47 år i LKAB.Roger Sundgren

Tack till arbetskamrater och ledning i Malmberget för all uppvaktning och presenter vid min gruvpensionering.Jan Erik Sedig

Stort tack till mina arbetskamrater på skiftlag 1 i Kulis och anrikningsverk i Svappavaara för avslutningsfesten i samband med min pensionsavgång.Per-Erik Backe

Ett stort tack till LKAB-Fritid gänget för den fantastiska festen ni ordnade. Det var jätteskoj!Manu med Nicolina och Fabbe

Tack till LKAB och arbetskamraterna för hågkomsten vid Roger Strands bortgång. Mamma och syskonen Det Händer i LKAB29/10 LKAB Akademis skolkonferens! 31/10: Nordan Malmberget, teater ”Imitera”.7-14/11: Kiruna, Arctic Light film festival.17/11: Gällivare ”Tomtarnas Vinterspel 2012”.21/11 LKAB Wassara inviger borrtek-niskt centrum i Malmberget.23/11: Kiruna kyrka, konsert ”Magnus carlsson – Änglarnas tid”.

24–25/11: Gällivare ”FIS cross coun-try World cup”.27/11: Gällivare Museum “Konstklub-ben Utställning”.

På nytt jobbAnn Töyrä produktionschef vid rasborrningen, Kiruna

Stina Johansson produktionschef för öppnings- och specialborrningen, Kiruna

helena Axheim sektionschef för underhållet vid sovring-anrikning i Kiruna.

Lediga jobbProduktionschef, Malmberget Sektionschef, Kiruna/Malmberget Mekaniker, Kiruna Maskinförare, Malmberget Mekaniker, Malmberget Reparatör, Malmberget Middle office medarbetare, Luleå handlare - Front office, Luleå

LKAB från InsidanMÅNADERNA SOM GIcK:22/10 Mark- och miljödomstolen gjorde syn i Mertainen. 15/10 Kung XVI Gustaf och Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien besö-ker LKAB i Kiruna.11/10 LKAB Wassara inviger nya lokaler i huddinge.2/10 hälsokickoff i Malmberget, Kiruna och Svappavaara.1/10 Wassara byter namn till LKAB Wassara.25/9 Tömningen av dagbrottet Leveäniemi i Svappavaara startar.

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, cI, 983 81 Malmberget.Alexander Hjärtström,

mekaniker KK2/KK3, Kiruna:– För att kolla upp min hälsa.

Varför är du här i dag?Adam Dresh-Sandström, mekaniker KK2/KK3, Kiruna:

– Jag vill hitta en balans mellan trä-ning och jobb. LKAB har fina möjligheter till friskvård.

Pia Eliasson-Lax, tullan-svarig på Centralförrådet,

Kiruna:– Jag bryr mig om min hälsa.


LKAB-klassikern Nu kan du genomföra en LKAB- klassiker oavsett var du bor!

5 av 8 av nedanstående aktiviteter ska genomföras:

• Löpning eller promenadlopp på minst 5 km. Obligatorisk.

• Skidor eller skidlopp minst 5 km. Obligatoriskt.

• Trimorientering-Naturpass sommar eller vinter. Kravet är att ta minst 25 av 50 kontroller under som- marorienteringen eller 15 av 25 under vinterorienteringen.

• Simning 1000m (40 längder) under en dag. Eller simkurs 10 ggr.

• Vandring minst 8 km under en dag.

• cykling 25 km under en dag. 3 tim- mars spinning får tillgodoräknas.

• Gruppträning. 10 tillfällen av grupp- träning hos någon av våra samar- betspartners (se nedan) eller LKAB Fritid.

• Styrketräning 10 tillfällen på något av LKAB:s gym i Kiruna, Svappa- vaara, Malmberget, Narvik.

När du genomfört detta får du en gåva från LKAB. Skicka ditt protokoll senast den 30/9 2013 till LKAB hälsan, Jana Bjuhr. Protokollet finns på Insidan.

Sikta på världscupen!World cup 23-24 november.

hellnerstadion, Dundret, Gällivare. Fri entré för LKAB-anställda med familjer. Passerkortet gäller som entré. Se kommande information på Insidan.

SOVRAT

SVARAR

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB communications, Box 952, 971 28 Luleå. citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 23 november. Manusstopp 15 november

UlrikaWesterberg

0980 – 713 59070 – 342 13 59

Mauritz Magnusson

0970 – 765 22076 – 844 57 92

KajsaLindmark

0970 – 767 78070 – 363 55 70

JohannaFogman

0980 – 714 75070 – 342 14 75

Maritha Mossberg

0970 – 766 44073 – 074 36 45

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk

AndersLindberg

0980 – 783 55072 – 717 83 55

Tina Benson

0980 – 710 85070 – 342 10 85

MAlMberget. Från den för-sta oktober har Ann-Chatri-ne Åman anställts som före-tagssköterska i Malmberget. Hon kommer närmast från akut- och ambulanssjukvår-den, Gällivare sjukhus.

– Jag vill vara lyhörd för vilka förväntningar som finns på mig från verksam-heten. Det är viktigt för mig

att besöka så många arbets-platser som möjligt inom LKAB så jag kan få kunskap om de olika arbetsmiljöerna, säger Ann-Chatrine Åman.

Eftersom hon har arbetat inom ambulanssjukvården vill hon gärna skapa en nära kontakt med LKAB:s egen räddningstjänst.

MArItHA Mossberg

Ny sköterska i Malmberget

Hälsosam kick-offMALMBERGET. lkAb Hälsan har gjort avspark inför hösten. det blev kö till kontrollplatsen för blodtryck och blodsocker utanför matsalen på 500- metersnivån i Malmberget när företagshälsovården kom dit.

– Vi är här för att tala om att vi finns, säger Mervi Söyrinki, sjukvårdsbiträde hos LKAB:s företagshälsovård.

Hälsans kick-off tillsammans med LKAB Fritid har skett på produktionsorterna, Svappavaa-ra, Malmberget och Kiruna. Där presenterades företagets hälso-vård och några av friskvårds-aktörerna som erbjuder LKAB:s anställda olika former av trä-ning. Stundtals var det kö för att mäta blodtryck, blodsocker och göra kroppsscanning, som förutom vikten mäter fettpro-cent och muskelmassa.

– Jag tog tillfället i akt att kontrollera blodsocker och blod-

tryck, säger Mikael Landström, som satte sig i stolen för att genomgå en liten hälsokontroll.

Hans Johansson lät göra en kroppsscanning för att kontrolle-ra fettprocent och muskelmassa.

– Jag har inte tränat på ett halvår och ville kolla hur jag ligger till. Bra att företagshälso-vården kommer ut i verksam-heten, säger han.

Namn: Ann-chatrine ÅmanBor: Gällivare.Familj: Sambo, två vuxna barn och hund.Intressen: Träning och friluftsliv i alla former både vinter och sommar, och så har hon kört folkrace.

Ann-Chatrine Åman. Foto:

MARIThA MOSSBERG

Carola Olsson, hälsoutveck-lare i Malmberget, Svappavaara och Luleå, konstaterar att de har nått ut till många människor.

– Det har varit mycket upp-skattat. Jag är väldigt nöjd, säger hon.

Förutom hälsoinformation demonstrerades nyheter av olika skyddsutrustningar.

MArItHA Mossberg

Mikael Landström får blodsockret testat av Ann-Chatrine Åman företags- sköterska. Foto: MARIThA MOSSBERG


Ylva Sievertsson

0980 – 710 73070 – 342 10 73


GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat t o m augusti

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2012: 27 037 kr 2011: 36 586 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 14 okt

KIRUNA

Pelletsverk KK2 2 956 2 446



Anrikningsverk special 650 699

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 2 450 2 992

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 667 2 396

Pelletsverk MK3 2 738 2 521

Anrikningsverk till fines ANR 1 258 1 908

Totalt förädlade produkter 17 958 17 741

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 18 397 17 665

Fines (inkl. KMR) 1 908 2 607Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 30 sept

2012 2011

2012 2011Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 14 okt

2012

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2011

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

K-värde oktober 2012:96,0 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 30 september

2012 2011

Totalt 2011:49 st

KOMMENTARERPeriod: 1 okt - 14 okt

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 39,9

Pelletsverk KK2 - 5,1

Pelletsverk KK3 + 9,6

Pelletsverk KK4 -58,2

Svappavaara - 30,5

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm -28,3

Fines (MAF + MAC) - 0,3

MPBO BUV - 43,7

MPBO MK3 - 28,6

12 77

312

455

20 9

68

20 70

1

¹) Lokproblem, högspännings bortfall, skut/häng problem.²) Slurrybrist pga. stopp i KA1.³) Försenad uppstart efter fu-stopp samt problem med pallets i kylaren.4) Stopp pga. reparation nya utfrakten, rågodsficka samt grizzly galler.5) Lastplatsbrist, lastmaskinbrist.

¹

²

³4

5

6

8

7

13 8

33

6 15

1

13 4

16

6 78

0

19 9

84

2019

7

32

48

6) Råmaterialbrist7, 8) Sligbrist

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat t o m augusti

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2012: 27 037 kr 2011: 36 586 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 14 okt

KIRUNA




Anrikningsverk special 650 699

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 2 450 2 992

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 667 2 396

Pelletsverk MK3 2 738 2 521

Anrikningsverk till fines ANR 1 258 1 908

Totalt förädlade produkter 17 958 17 741

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 18 397 17 665

Fines (inkl. KMR) 1 908 2 607Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 30 sept

2012 2011

2012 2011Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 14 okt

2012

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2011

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

K-värde oktober 2012:

96,0 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 30 september

2012 2011

Totalt 2011:49 st

KOMMENTARERPeriod: 1 okt - 14 okt

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 39,9

Pelletsverk KK2 - 5,1

Pelletsverk KK3 + 9,6

Pelletsverk KK4 -58,2

Svappavaara - 30,5

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm -28,3

Fines (MAF + MAC) - 0,3

MPBO BUV - 43,7

MPBO MK3 - 28,6

12 77

312

455

20 9

68

20 70

1

¹) Lokproblem, högspännings bortfall, skut/häng problem.²) Slurrybrist pga. stopp i KA1.³) Försenad uppstart efter fu-stopp samt problem med pallets i kylaren.4) Stopp pga. reparation nya utfrakten, rågodsficka samt grizzly galler.5) Lastplatsbrist, lastmaskinbrist.

¹

²

³4

5

6

8

7

13 8

33

6 15

1

13 4

16

6 78

0

19 9

84

2019

7

32

48

6) Råmaterialbrist7, 8) Sligbrist

Documents

Effektivare tillredning - lkab.com · problemen medan de är hanterliga, säger Stig Starlind, personalkonsulent i Kiruna. Annette Forslund, Stig Starlind, som även tidigare bland