EElleevveerrss lläässvvaannoorr EEnn uunnddeerrssöökknniinngg oomm sskkoollbbiibblliiootteekkeennss bbeettyyddeellssee fföörr

ggrruunnddsskkoolleeeelleevveerrss lläässvvaannoorr

AAnnssvvaarriigg iinnssttiittuuttiioonn:: Humaniora Madeleine Giertz HHaannddlleeddaarree:: Per Stille GGOOXX--kkoodd:: 114499 ÅÅrr oocchh tteerrmmiinn:: VVtt-- 22000066

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen

vårterminen 2006

SAMMANDRAG

________________________________________________________ Madeleine Giertz

Elevers läsvanor

En undersökning om skolbibliotekens betydelse för grundskoleelevers läsvanor

Engelsk titel

Students reading habits

___________________________________________________________________________

Sammandrag

Syftet med arbetet är att undersöka läsvanor hos elever i år 3 - 5 och vad som påverkar dessa

samt om närheten till ett skolbibliotek gör att de läser mer. Särskild vikt har lagts vid

skolbibliotekens roll. Undersökningen har skett genom en enkätundersökning där eleverna har

fått redogöra för sina läsvanor. Tre klasser i skolår 3, 4 och 5 fick 15 olika frågor omkring

deras läsvanor. Eleverna fick veta att de skulle läsa och svara på frågor omkring deras

läsvanor med hjälp av att använda datorn. Två skolbibliotekarier har intervjuats för att

komplettera bilden. Undersökningen visar att förekomsten av skolbibliotek har betydelse, men

att också andra faktorer spelar in.

___________________________________________________________________________

Sökord: skolbibliotek, skolbibliotekarie, läsvanor

___________________________________________________________________________

Postadress Gatuadress Telefon Växjö universitet Universitetsplatsen 0470-70 80 00 351 95 Växjö

Innehållsförteckning 1 Introduktion........................................................................................................... 1 2 Syfte..................................................................................................................... 2 3 Metod................................................................................................................... 2 3.1 Metodkritik..................................................................................................... 3 4 Bakgrund.............................................................................................................. 3 4.1 Läsningen och språkutveckling....................................................................... 3 4.2 Vad säger styrdokumenten?............................................................................. 5 4.3 Biblioteken som rum........................................................................................ 6 4.4 Skolbibliotekets pedagogiska roll.................................................................... 7 5 Resultat och analys............................................................................................... 9 5.1 Resultat från intervju med skolbibliotekarier.................................................. 9 5.2 Frågor med stapeldiagram och analys............................................................. 11 5.2.1 Jag är............................................................................................................ 11 5.2.2 Tycker du det är kul att läsa?....................................................................... 11 5.2.3 Vilka böcker tycker du om att läsa.............................................................. 12 5.2.4 Vem får du boktips från?............................................................................. 12 5.2.5 Hur ofta läser du själv?............................................................................... 13 5.2.6 Tycker du det är roligt när någon läser högt för dig?................................... 13 5.2.7 Hur ofta läser någon högt för dig?............................................................... 14 5.2.8 Var någonstans läser du mest?..................................................................... 14 5.2.9 Hur ofta har ni speciell lästid i skolan.......................................................... 15 5.2.10 Besöker ni tillsammans med läraren kommun/stadsbiblioteket?............... 15 5.2.11 Går du tillsammans med dina föräldrar till kommun/stadsbiblioteket för att låna böcker?.................................................................................... 15 5.2.12 Får du själv välja de böcker du läser i skolan?.......................................... 16

5.2.13 Vad gör du helst på din fritid?.................................................................... 16 5.2.14 Skriv namnet på tre böcker som du tycker särskilt mycket om................. 17 5.3 De fria frågorna.............................................................................................. 19 5.3.1 Varför är det viktigt att läsa böcker?.......................................................... 19 6 Slutdiskussion...................................................................................................... 21 Källförteckning....................................................................................................... 26 Bilaga 1.................................................................................................................. 27 Bilaga 2................................................................................................................... 29

1 Introduktion Den litteratur som finns trycker på hur viktigt det är att lära sig läsa och skriva för att lyckas

med de flesta ämnen i skolan. Det skall samtidigt i läroprocessen vara roligt, lustfyllt och

intressant. Hur stimulerar man på bästa sätt elevernas läsning med tillräckligt spännande

böcker, lagom svåra kontra lätta böcker osv? Rigmor Lindö (2002) skriver i sin bok, Det

gränslösa språkrummet, att ett klassrum ska fyllas till bredden med skönlitteratur av alla slag.

Hon anser att skönlitteraturen är den bästa utgångspunkten för att utveckla elevernas språk. I skönlitteraturen kan elever på alla stadier i grundskolan få lustfyllda upplevelser av

spänning, humor och skönhet. Med litteraturens hjälp kan de bygga upp förståelse för

människor och livsvillkor och överskrida tidens och rummets gränser och få inblickar i

människors liv och tankar i olika kulturkretsar tiderna igenom. Den kan innebära att de

bättre förstår sig själva och sitt eget liv. Därför skall skönlitteraturen dominera

undervisningen i svenska. (Lindö 2002:51).

Eleverna ska vänjas vid att läsa och tycka det är roligt. Saknaden av ett skolbibliotek kan

innebära att eleverna inte lär sig söka information och litteratur i ett bibliotek eller gå dit som

en del av undervisningen. Den här undersökningen ska försöka besvara om man kan

tillgodose och stimulera eleverna med det utbud som finns till hands på en skola utan

skolbibliotek. Läser elever mer och annorlunda böcker om man på skolan har ett rikare utbud

av skönlitteratur och en behörig skolbibliotekarie som kan lotsa dem i bibliotekets värld? Det

gäller att hitta rätt böcker så att dessa elever upplever läsningen som lustfylld.

1

2 Syfte Mitt syfte med denna undersökning har varit att reda på vilka faktorer som påverkar elevernas

läsvanor och om närheten till ett skolbibliotek gör att eleverna läser mer.

Jag vill jämföra tre olika grundskolor varav två är kommunala och en är privat.

Som bakgrund till att förstå skolbibliotekariernas roll ställde jag frågor omkring deras

yrkesroll.

Mina frågeformuleringar är följande:

• Påverkar ett bemannat skolbibliotek elevernas läsning positivt?

• Om det inte finns, vad påverkar då elevernas läsning?

• Läser eleverna mer, dvs oftare, böcker ju äldre de är?

• Vilka olika genrer av böcker läser eleverna?

Mina variabler har framförallt varit elevernas ålder och mängden litteratur.

3 Metod Undersökningen baseras på en enkät med frågor omkring barns läsvanor. Eleverna har

besvarat 15 stycken frågor som hade med deras läsvanor att göra för att ta reda på vilka

faktorer som påverkar deras läsvanor.Undersökningen omfattade en tredjeklass på en privat

skola utan skolbibliotek, en fjärde och en femteklass på två kommunala skolor med

skolbibliotek, i två mindre kommuner. Två av klasserna, trean och fyran, har ett klassantal på

15 respektive 16 elever. I femman var de 44 stycken uppdelade i två grupper. Där begränsades

antalet elever slumpmässigt till 16 stycken så att det skulle bli ungefär lika många elevsvar

från alla klasserna. Klasslärarna för respektive klasser kontaktades via telefon och det

bestämdes en dag då jag kunde komma ut och genomföra undersökningen med eleverna. Jag

introducerade enkätundersökningen och tillvägagångssättet för eleverna muntligt samma dag

den skulle genomföras. Jag fanns hela tiden i bakgrunden för att hjälpa dem om det skulle

uppstå oklarheter omkring frågorna. Eftersom enkätundersökningen genomfördes på skoltid

och var anonym så behövde jag inte fråga deras föräldrar om lov. Svaren redovisas i

resultatsammanfattningen i form av diagram där det dras slutsatser och jämförelser för att få

svar på syftet (se punkt 5.2.1). Två skolbibliotekarier på de skolor som var med i

undersökningen ställde upp och svarade på frågor omkring sin yrkesroll (se punkt 5.1). De

tillfrågades per telefon en vecka innan intervjutillfället om de hade lust att ställa upp.

Intervjuerna spelades in på band så att jag helt kunde koncentrera mig på vad de hade att

2

berätta om sin yrkesroll. Jag valde att ha intervjuer med två skolbibliotekarier för att få mer

personliga åsikter om hur de uppfattar sin pedagogiska roll som skolbibliotekarie och för att

få lite mer bakgrundsmaterial om skolbibliotekariens roll än vad som står att finna i

litteraturen.

3.1 Metodkritik Underlaget för undersökningen har varit en enkät med från början 19 frågor omkring

elevernas läsvanor med 16 stycken elever vardera från en tredjeklass, en fjärdeklass och en

femteklass. Målet har varit att med en enkät mäta om det är stor skillnad på elevers läsvanor

om man har ett skolbibliotek på skolan eller inte.

Valet av metod grundas på att det är lättare med enkäter än intervjuer med så många elever

inblandade. Antalet frågor var fler när eleverna utförde enkäterna än de var när jag avslutade

min mätning. Tre frågor handlade mer om arbetsmetoder än om läsvanor så därför ströks dem

vid sammanställandet av resultatredovisningen. Från början var tanken att mäta dels

skillnaden mellan årskurserna, dels pojkar och flickor för sig i varje årskurs, istället valde jag

att fokusera på skillnaden mellan olika årskurser. Undersökningen blev då mer lätthanterlig.

På så vis blir det mer lättförståeligt för eventuella läsare. Eftersom ett vitt papper med frågor

liknar den vanliga undervisningen för mycket valde jag att lägga ut enkäten på nätet istället

för att göra det lite mer intressant för eleverna.. Detta för att eleverna lägger ner mer tid och

energi på något som är annorlunda.

4 Bakgrund Hur har man sett på skolbiblioteken och deras pedagogiska roll i förhållande till elevernas

läsning och språkutveckling? Nedan presenteras olika forskares och skolverkets syn på dessa

frågor.

4.1 Läsningen och språkutveckling Skolverket (2000) understryker språkets betydelse i skolarbetet. Det är när vi använder

språket som vi kan kommunicera och samarbeta med andra människor. Det är bl.a. på detta

sätt elever skaffar sig kunskaper och erfarenheter som de kan förmedla sig med hjälp av

språket. Genom elevers språkutveckling vidgas deras begreppsvärld, därför är det oerhört

3

viktigt att lärare är uppmärksamma på varje enskild elevs språkutveckling. Det är vår uppgift

att ge eleverna bra redskap så att de kan uttrycka sig och använda språket tydligt både

muntligt och skriftligt. En annan viktig del i lärandeprocessen som Skolverket (2000) tar upp

är att lärare måste ge eleverna förståelse, upplevelser och få dem att ta till sig den litteratur

som presenteras för dem. I Grunskolans kursplaner kan man läsa : "Arbetet med språket och

litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevers behov att uttrycka vad de känner och

tänker. Det ger gemensamma upplevelser att reflektera över och tala om".( Skolverket

2000:98). För att befästa det man lärt sig krävs att man tränar medvetet. Det samma gäller

för språket och dess utveckling. Lindö skriver i sin bok (2002) om hur viktigt och

betydelsefullt det är att utveckla språket. Det bästa sätt man kan utveckla språket på är i

samspel med andra människor. För att eleverna ska kunna gå vidare i sin språkutveckling

måste de få upptäcka sina egna kunskaper och använda sina egna erfarenheter och

tillsammans med dem lära om språkets uppbyggnad och system.

Alla som jobbar med elever i skolans värld vet att de genom lust, intresse och glädje lär sig

lättare. Får de känna sig som aktivt skrivande och läsande människor så blir arbetet plötsligt

spännande och lustfyllt.

I boken LUS- en bok om läsutveckling från 1983:85 står att läsa att "[...] läsning är inte,

som man hittills har trott, en speciell avgränsad förmåga utan ingår som en del i hela det

språkliga kommunikativa sammanhanget. Att lära sig läsa är således en naturlig fortsättning i

utvecklingen av den språkliga förmågan".

Nya Lusboken- en bok om läsutveckling (2001:53) har påverkats av forskning om hur elever

drar slutsatser som leder till att de blir läskunniga. Det är svårt att bevisa hur de gör, menar

författarna, men man kan se tecken på utveckling genom det barnet gör. Hos de flesta elever

kommer de tecknen i bestämd följd naturligt och tillsammans med andra.Den första lusboken

påverkades mer av skolmetodik medan den senare fokuserar mer på barnets utvecklingsgång

vare sig den sker i skolan eller hemma före skolstart.

Läsa mycket varvat med att tala med en vuxen om vad man har läst behövs för en positiv

språkutveckling menar Bodil af Petersens i sin artikel Portfolio och språkutveckling (2002)

Vidare menar hon att högläsning ger barnen en grogrund för språkutveckling och genom att

ha en dialog med varje elev lär eleverna att uttrycka sig. Läraren får på så sätt en bra

uppdatering om var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Framgången beror till stor del på

elevernas egen insats och förmåga. Något som både elever och föräldrar måste vara medvetna

om.

4

Samtliga forskare är eniga om att språkutvecklingen gynnas mest om läsning av skönlitteratur,

dels högläsning och dels enskild läsning, följs upp med dels samtal och dels att eleverna

skriver om vad de läst.

4.2 Vad säger styrdokumenten? I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidhemmet -

Lpo94 står det bl a att skolans uppgifter är att lära eleverna att utveckla sitt språk och lära dem

att vara noggrannare med hur de använder språket. Det är viktigt att eleverna tror på sin egen

förmåga i skolarbetet. Om eleverna upplever lust och nyfikenhet underlättas inlärningen och

detta bör eftersträvas. Eleverna skall lära sig att arbeta både självständigt och i grupp för att

kunna fungera i samhället fortsättningsvis. Ett väl fungerande språk gör att eleverna kan

uttrycka tankar och idéer i både tal och skrift och detta är ett viktigt mål att uppnå.

Redan efter femte skolåret skall eleverna kunna läsa både högt och tyst med flyt och kunna

samtala om vad de läst samt reflektera över detta. De skall kunna berätta och redogöra för

innehållet i något de läst på ett begripligt sätt. Eleverna skall även kunna använda sig av en

ordlista vid behov.

5

4.3 Biblioteken som rum Det har varierat mellan olika tidsperioder vad som menas med ett skolbibliotek. I boken

Skolbibliotekets pedagogiska roll- en kunskapsöversikt Skolverket (2003) definieras skol-

bibliotek som dels ett rum som bara tar fasta på antal böcker och själva rummet. Limberg,

definierar i boken (2003:13) fem olika aspekter hos skolbibliotek: rummet, medierna,

informationssystemet, verksamhetens innehåll och ändamål samt personalen:

Skolbibliotek är ett rum för böcker och andra medier, ett system för registrering och

möjligheter att finna en bestämd bok, kunnig personal som ansvarar för och driver

verksamheten och till sist ett program, där biblioteket bidrar till att höja kvaliteten på

undervisning och lärande. Limberg (2003:13)

Statens kulturråd föreslår i boken följande definition av skolbibliotek:

• ”Skolbibliotek är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns

resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera

information och läsupplevelser av alla slag.”

• ”Skolbibliotekets uppgift är att svara för biblioteksservice i första hand för utbildningens

behov inom den egna organisationen och att i samverkan med landets biblioteksväsende i

övrigt ge biblioteksservice.” (Skolbiblioteketes pedagogiska roll - en kunskapsöversikt

2003, citerat efter Statens kulturråd 2003)

Den svenska regeringen utarbetade en utvecklingsplan där det starkt poängterades att den

pedagogiska miljön från förskolan och framåt är avgörande för elevernas språkutveckling.

Som ett resultat av detta föreslog den en ”[ ...]ökad satsning på skolbibliotek som pedagogisk

resurs och kompetensutveckling för lärare i syfte att åstadkomma flerstämmiga läs- och

skrivmiljöer (Skolverket 2003:9). Alexandersson och Limberg tar i sin artikel Skolbibliotek-

katedral eller basar eller...?(Alexandersson 2001) upp hur deras syn på skolbibliotek ser ut.

De ser biblioteken som fysiska rum där det erbjuds mer än bara läsupplevelser och

informations-sökning också kommunikation med andra människor. De pratar om två

metaforiska rum, dvs. liknelser, där ett är katedralen, den medeltida byggnaden. Tornen är

höga och sträcker sig mot skyn. Innanför murarna råder stillhet och tystnad, man får en slags

högtidskänsla. I motsats till och stark kontrast finns basaren som är ett öppet rum utan väggar

och ett myller av stånd, som ett café men utan servering dit man går för att ses och se och föra

6

dialoger på ett helt annat sätt än i klassrummet. Här pågår det enligt författarna försäljning av

högsta nivå där säljarna bjuder ut sina varor. Gemensamt för dessa två menar de är att de

försöker beröra besökarna och "[...]få dem att agera i förhållande till de upplevelser som

erbjuds i och av rummet"(Alexandersson 2001).

Många forskare har undersökt skolbiblioteken och dess rum. I boken Viljan att lära av Titti

Hasselrot och Ulla Sundin Beck (2002) nämner de forskare som Limberg och Alexandersson

som också är nämnda i föregående stycke. De samtycker till viss del med Alexandersson och

Limberg men menar vidare att skolbibliotek är globala rum som öppnar mot fler möjligheter

långt utanför den egna skolan när det gäller informationsvärldar och kommunikationsmöjlig-

heter.

4.4 Skolbibliotekets pedagogiska roll Det har forskats en hel del omkring vad skolbibliotekets pedagogiska roll egentligen är.

Alexandersson och Limberg skriver i sin artikel Skolbibliotek - katedral eller basar

eller...?(Alexandersson 2001) "Ett skolbiblioteks huvudsakliga uppgifter är att visa och göra

informationsmängder tillgängliga för eleverna på skolan". De trycker på hur viktigt det är att

visa elever hur man lär med hjälp av det som finns och erbjuds. Detta studeras inom ett

forskningsprojekt som heter LÄSK(lärande via skolbibliotek). Det är skolverkets stora

satsning och utvecklingsprojekt Helvetesgapet som främst riktar in sig på rektorer, lärare och

bibliotekarier. De ledande forskarna som driver detta projekt är just Limberg och

Alexandersson. Tillsammans med dessa tre yrkesgrupper ska de utveckla skolbibliotek som

bra fungerande redskap för undervisning och lärande. Den stora grundidén är att

skolbiblioteken ska utvecklas så pass mycket att de kan åstadkomma bättre

lärandeförutsättningar för eleverna. Som Limberg uttrycker sig: "Helhet och sammanhang

istället för fragment av kunskapsstoff" (Alexandersson 2001). De anser vidare att

skolbibliotek erbjuder möjligheter till inte bara läsupplevelser och informationsmöjligheter

utan även till kommunikation med andra människor i och utanför skolan.

Limberg (2001) skriver vidare att det på 80-talet gjordes en uppföljning av utvecklingen

och då konstaterades ett avstannande pga att skolledare och lärare inte visste hur man skulle

dra nytta av ett fungerande bibliotek. Nyckeln till ett mer innehållsrikt och kvalitativt arbete i

biblioteks-verksamheten ansågs då vara ett utökat utvecklingsarbete mellan lärare och

bibliotekarier.Vidare skriver hon om att det under senare delen av 90-talet genomfördes

ytterligare en kartläggning och då konstaterade man att det fortfarande fanns brister i

7

bibliotekens integration. Samarbetet var fortfarande på noll mellan lärare och bibliotekarier.

Det saknades plats för andra undervisningskällor och lärande i form av information. Hasselrot

och Sundin Beck (2002), skriver vidare hur viktigt det är för elever att vilja och kunna läsa

men för att det överhuvudtaget ska fungera så krävs en god läsundervisning och goda

förebilder. Men det ska även finnas "Tillgång till intressant läsning på rätt nivå, inspiration,

stöd och utmaningar"(Hasselrot 2002:75). Alla som jobbar med elevers läsutveckling vet att

de lär sig baskunskaperna i läsning så småningom. När de väl sitter där så är det användandet

som behöver stimuleras av lärarna i skolan och tillsammans med skolbiblioteket samt av

samhället. De skriver också om olika lärare och att de inte ser skolbibliotekarien som en

resurs. I stället ser de skolbibliotekarien som en förmedlare av material. En undersökning

gjord i England bland 150 lärare visar att lärarna främst uppskattar skolbibliotekariens hjälp,

handledning och det rika utbudet av litteratur. Hasselrot (2002) Man kan snabbt dra slutsatsen

av den engelska undersökningen att de här lärarna i studien inte ser skolbibliotekarien som en

pedagog. Enligt många forskare är det bibliotekarien som formar biblioteksmiljön så att alla

elever kan känna sig trygga och hemmastadda. Gemensamt för samtliga författare som är

nämnda här när det gäller bibliotekarierollen är att en bibliotekarie utvecklar och besitter

expertkunnande om litteratur och informationssökning. Detta behövs synliggöras för alla

lärare att det faktiskt finns betydligt mer i en bibliotekaries arbetsuppgifter än böcker och

materialförsörjning. En skolbibliotekarie måste bli lite mer självkritisk när det gäller sin

pedagogiska roll på sin egen skola. För att sammanfatta alla författare i ovan text, så menar de

att det finns en fara för yrket skolbibliotekarie, om de inte aktivt deltar i noggrann planerad

verksamhet och utvärdering. Då kommer yrkesrollen snabbt att försvinna menar de. Det

viktigaste inom alla yrkesroller är ju att använda sig av sin specialkunskap och det gäller ju

även här. I en artikel skriven av kulturrådet som heter, Grundskoleelever har dålig tillgång till

skolbibliotek (2002), kan man läsa att grundskoleelever har sämre tillgång till skolbibliotek

jämfört med elever på gymnasiet. Det läggs betydligt mer pengar på skolbibliotek i

gymnasieskolorna än på grundskolorna och utbildad personal därtill. Enligt artikeln så har var

fjärde grundskola ett skolbibliotek men saknar ofta resurser att sköta dem. De skolor som

drabbas allra hårdast är friskolorna. Sammanfattningsvis kan man säga att ca 53% av

grundskoleeleverna har tillfredställande tillgång till ett skolbibliotek medan 80% av

gymnasieeleverna har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat med behörig personal.

Elever i friskolor har inte samma tillgång till ett skolbibliotek. Ca 46 % av eleverna går i

grundskolor där det finns tillgång till ett skolbibliotek som är helt obemannade eller saknar

skolbibliotek helt och hållet. Behörig personal, i detta fall skolbibliotekarier, står bara för 36%

8

av personaltimmarna. Pedagoger och lärare står för 24 % och resterande 40 % utförs av annan

personal. Men trots att gymnasieelever har bäst tillgång till ett skolbibliotek så är det faktiskt

så att grundskoleelever står för ett större antal utlånade böcker per elev enligt denna

undersökning.

5. Resultat Nedan redovisas de två skolbibliotekariers egna syn på sin pedagogiska yrkesroll.

5.1 Resultat från intervju av skolbibliotekarier Synen på bibliotekariernas pedagogiska roll skilde sig mellan de två intervjuade personerna.

Den första skolbibliotekarien på en av de berörda skolorna har jobbat i ca 10 år som

bibliotekarie och har varit med från det att biblioteket byggdes. Hon menar att

skolbibliotekariens arbete absolut är ett pedagogiskt arbete. Hon anser att alla människor lär

på olika sätt och att olika medier bidrar därav på olika sätt att ge eleverna förståelse och

förtrogenhet med ett ämne eller ett kunskapsområde. Här är det viktigt att skolan hjälper

eleverna att skapa mening och sammanhang när skolan speglar den mångfald av åskådningar,

ideologier och föreställningar som finns idag. Hon anser att "För att få eleverna att komma till

ett skolbibliotek så ska det vara attraktivt, väcka läslust och inspirera till läsning. Boken får

inte drunkna i allt mediabrus. Barn ska ges möjlighet att utvecklas till lustläsare, inte

pliktläsare". Hon fortsätter beskriva sina arbetsuppgifter med stor iver. Hon berättar att hon

föreslår källor, lokaliserar och tillhandahåller eftersökt material och rekommenderar olika

sökstrategier i läsprocessen. Hon betonar att detta sker i samarbete med läraren." Här finns

inget som är mitt eller ditt utan allt material är tillgängligt för alla". Hon tycker att en viktig

del är att skolbiblioteket integreras i den övriga verksamheten på skolan i tex teman och

ämnesövergripande studier. Detta är i enlighet med hur forskarna anser att ett skolbibliotek

ska fungera för bästa pedagogiska resultat. Hon fortsätter berätta att hon kan köpa in den

litteratur som behövs för att stödja olika studier, läsa in litteraturen och boktipsa för klasserna.

Sedan kan man göra utställningar utifrån dessa teman eller ämnesstudier. Innan hon

rekommenderar en bok till lärare eller elever så läser hon den alltid först. Hon skulle aldrig

drömma om att ge en bok till någon utan att ha läst den själv först. För att kunna köpa in

böcker till biblioteket så har hon en budget på ca 55 000 kronor/år. Men innan hon bestämmer

vilka böcker hon ska köpa in så lyssnar hon till elever och lärares önskemål och går givetvis

9

efter bibliotekskatalogen. Sin egen roll som skolbibliotekarie har hon själv skapat genom

egna initiativ. Hon går in i klasserna ibland och berättar om en bok eller så kommer eleverna

till henne under en 4 veckors period. "Så här måste det fungera, att man gör sitt eget upplägg

eftersom det är ett personligt arbete. Därav blir valen personliga". Hon anser att eleverna

faktiskt ägnar mer tid åt att läsa idag men att det givetvis är beroende på vad de själva

prioriterar. Ju äldre de blir desto mer tid blir det framför datorn. "Faktasökning är de inte så

bra på, där har jag skämt bort dem", säger hon skrattande. På frågan om själva bibliotekarien

får möjlighet till kompetensutveckling så svarar hon att hon är lärare i botten och då får hon

det naturligt genom växtkraft som är ett eu-projekt. Samarbetet tillsammans med läraren är ju

en viktig del som forskarna skriver mycket om, där undrar jag om de tipsar svensklärarna om

nyutkomna böcker. Hon svarar att lärarna alltid sitter med på presentationerna i klassrummet

och har därmed tillgång till presentationerna av de nya böckerna. Avslutningsvis anser hon att

"Det är viktigt att stimulera eleverna att läsa mycket för den egna personen och dess

välmående. För att kunna handskas med framtiden så måste man ha ordet för det egna

självförtroendets skull".

Den andra skolbibliotekarien har jobbat som skolbibliotekarie i 4 år. Han berättar att

skolbiblioteket är öppet tisdagar - fredagar i stort sett från morgonen till det att barnen går

hem på eftermiddagen. Han berättar att han i motsats till den första skolbibliotekarien inte har

fasta tider med eleverna. I stället har han samarbete med svensklärarna när det är något

projekt på gång. Han anser att hans arbetsuppgifter är att se till så att barnen har något att läsa

och då köper han in böcker från bokjuryn. När de har läst ut böckerna sätter de betyg på dem

till sina kamrater. Han bjuder ibland in ungdomsbibliotekarien från folkbiblioteket. I motsats

till den första skolbibliotekarien läser han inte alla böcker han rekommenderar till barnen.

Han menar att "För att kunna fånga barnen och berätta om en bok så måste hela själen ligga i

det och den tiden har jag inte" . Han har en budget på ca 40 000 kronor/år och sedan

tillkommer det böcker från kulturrådet. Eftersom han inte har varit skolbibliotekarie i mer än

4 år så kan han inte svara på om eleverna läser mer idag än för tio år sedan. Han menar som

den första skolbibliotekarien att man själv styr sina arbetsuppgifter. När eleverna kommer för

att söka efter fakta så söker de i referensbiblioteket, i böcker och har själva tillgång till ett eget

datarum. Han berättar" Jag tipsar fläckvis lärarna om nyutkomna böcker och försöker hålla en

hylla uppdaterad i biblioteket. Kommer lärarna in och undrar över något så tipsar jag dem om

nya böcker". Men han har ofta känt att han ger mer dåligt samvete till lärarna än tips eftersom

de har så mycket att göra. Avslutningsvis säger han "Det är viktigt att stimulera barnens

läsning för det är bra för alltihop, det är fundamentet till alltihop

10

5. 2 Frågor med stapeldiagram Nedan presenteras svaren på de första frågorna 1 - 13 med stapeldiagram. För de fria frågorna

14 - 15 återges samtliga svar.

5.2.1 Jag är

010203040506070

flicka pojke

åk 3-5åk 3åk 4åk5

Flickor Pojkar Åk 3-5 47 % 53 % Åk 3 53 % 47 % Åk 4 38 % 63 % Åk 5 50 % 50 %

I årskurs 4 är det betydligt fler pojkar än i de övriga klasserna.

5.2.2 Tycker du att det är kul att läsa?

0

10

20

30

40

50

60

inte alls kul lite kul ganska kul jättekul

åk 3-5åk 3åk 4åk 5

Inte alls kul

Lite kul

Ganska kul

Jätte-kul

Åk 3-5 2 % 13 % 40 % 45 % Åk 3 6 % 27 % 20 % 47 % Åk 4 0 % 0 % 56 % 44 % Åk 5 0 12 % 44 % 44 %

Här framgår det att 85 % av alla elever tycker det är ganska kul eller jättekul att läsa. En av de

tre skolorna, tredjeklassen, har så mycket som 33% elever som inte tycker det är kul eller lite

kul. Detta är en hög siffra jämfört med fjärde och femteklassen.

11

5.2.3 Vilka böcker tycker du bäst om att läsa?

020406080

100

lättlästa lagomsvåra

riktigtsvåra

åk 3-5åk 3åk 4åk 5

Lätt-läst

Lagom svåra

Riktigt svåra

Åk 3-5 2 % 81 % 17 % Åk 3 0 % 73 % 27 % Åk 4 6 % 88 % 6 % Åk 5 0 % 81 % 19 %

Eleverna tycks till stor del kunna välja böcker med lagom svårighetsgrad. Anmärkningsvärt är

att enligt egen utsaga är det fler elever i år tre som väljer riktigt svåra böcker och att inga i år

tre har valt lättlästa böcker.

5.2.4 Vem får du boktips från?

020406080

100

Läraren Skolbibl. Föräldrar Kompisar Tv &tidningar

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Läraren Skol-

bibliotekarien Föräldrar Kompisar Tv &

tidningar Åk 3-5 19 % 55% 36 % 45 % 23 % Åk 3 40 % 7 % 80 % 27 % 20 % Åk 4 19 % 94 % 19 % 44 % 13 % Åk 5 0 % 63 % 13 % 63 % 38 %

Eleverna i år fyra får de flesta boktipsen från skolbibliotekarien på skolan. År fem får lika

många boktips från kompisar som från skolbibliotekarien. Femmorna lyssnar aldrig på några

boktips från läraren. För år tre, som inte har tillgång till ett eget skolbibliotek,spelar

föräldrarna en större roll när det gäller bokval än vad läraren gör. Alltså kan man se att ett

bemannat skolbibliotek har ett betydande inflytande på elevernas bokval.

12

5.2.5 Hur ofta läser du själv?

0

10

20

30

4050

Aldrig Ibland Ofta Alltid

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Aldrig Ibland Ofta Alltid Åk 3-5 0 % 34 % 38 % 28 % Åk 3 0 % 46 % 27 % 27 % Åk 4 0 % 25 % 50 % 25 % Åk 5 0 % 31 % 38 % 31 %

De elever som läser ofta och alltid går i år fyra. Femmorna kommer på andra plats men det är

fler elever i femman som alltid har en bok på gång. Sist kommer treorna som läser minst.

5.2.6 Tycker du det är roligt att lyssna när någon läser högt för dig?

010203040506070

Inte alls Ibland Ofta Alltid

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Inte alls

Ibland Ofta Alltid

Åk 3-5 4 % 62 % 23 % 11 %

Åk 3 7 % 59 % 7 % 27 %

Åk 4 6 % 69 % 19 % 6 %

Åk 5 0 % 56 % 44 % 0 %

Alla elever tycker om när någon läser högt för dem. Det som är intressant här är att alla elever

i år fem lyssnar till högläsning och tycker om det jämfört med en del elever i trean och fyran

som inte gillar det alls.

13

5.2.7 Hur ofta läser någon högt för dig?

020406080

100

Aldrig Ibland 1 ggr/v fleraggr/v

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Aldrig Ibland 1 ggr/v Flera ggr/v

Åk 3-5 23 % 60 % 4 % 13 % Åk 3 20 % 40 % 0 % 40 % Åk 4 19 % 81 % 0 % 0 % Åk 5 31 % 56 % 13 % 0 %

Treorna lyssnar naturligt nog oftare än andra klasser men så många som 20 % av treorna säger

sig aldrig höra någon läsa högt.

5.2.8 Var någonstans läser du mest?

0

20

40

60

80

Hemma Skolan

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Hemma Skolan

Åk 3-5 53 % 47 % Åk 3 47 % 53 % Åk 4 75 % 25 % Åk 5 38 % 63 %

Det är här stor skillnad mellan år fyra och fem. Fyrorna läser 3 gånger så mycket hemma än i

skolan medan femmorna läser betydligt mer i skolan. Treorna läser ungefär lika mycket

hemma som i skolan.

14

5.2.9 Hur ofta har ni en speciell lästid i skolan?

020406080

100

Aldrig 1 ggr/v Flera ggr/v

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Aldrig 1ggr/v Flera ggr/v

Åk 3-5 0 % 13 % 87 %

Åk 3 0 % 7 % 93 %

Åk 4 0 % 31 % 69 %

Åk 5 0 % 0 % 100 %

87 % av eleverna har speciell lästid i skolan flera gånger i veckan vare sig de går på en privat

skola eller en kommunal. En rolig reflektion är dock att 31 % av eleverna i år fyra svarade 1

gång i veckan medan 69 % sa flera gånger. Hur går det här ihop?

5.2.10 Besöker ni tillsammans med läraren kommun/stadsbiblioteket?

0

20

40

60

80

100

Aldrig Ibland Ganskaofta

Ofta

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Aldrig Ibland Ganska ofta

Ofta

Åk 3-5

53 % 39 % 6 % 2 %

Åk 3 53 % 47 % 0 % 0 % Åk 4 13 % 62 % 19 % 6 % Åk 5 94 % 6 % 0 % 0 %

Det händer att år 3 går till stadsbiblioteket med sin lärare ibland. Det är betydligt högre

procent i år 4 som besöker kommunbiblioteket än i år 5.

5.2.11 Går du tillsammans med dina föräldrar till kommun/stadsbiblioteket för

att låna böcker?

010203040506070

Aldrig Ibland Ganskaofta

Ofta

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Åter igen är det fyrorna som toppar med 68 % ibland

Aldrig Ibland Ganska ofta

Ofta

Åk 3-5 30 % 53 % 13 % 4 % Åk 3 40 % 40 % 13 % 7 % Åk 4 19 % 68 % 13 % 0 %

Åk 5 31 % 50 % 13 % 6 %

15

5.2.12 Får du själv välja de böcker du läser i skolan?

Aldrig Ibland Ofta Alltid Åk 3-5 0 % 15 % 21 % 64 % Åk 3 0 % 33 % 13 % 53 % Åk 4 0 % 13 % 31% 56% Åk 5 0 % 0 % 19 % 81 %

0102030405060708090

Aldrig Ibland Ofta Alltid

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Ju äldre eleverna är desto mer får de göra sina egna bokval men redan i år tre väljer hälften av

eleverna själva

5.2.13 Vad gör du helst på din fritid?

0

20

40

60

80

Sitter framfördatorn

Sitter framför tv:n Läser en bok

Åk 3-5Åk 3Åk 4Åk 5

Sitter framför datorn Sitter framför tv:n Läser en bok Åk 3-5 58 % 21 % 21 % Åk 3 60 % 13 % 27 % Åk 4 44 % 31 % 25 % Åk 5 68 % 19 % 13 %

Föga överraskande var att de flesta elever väljer datorn på sin fritid. I år fem är det tyvärr

endast 13 % som väljer att läsa en bok.

16

5.2.14 Skriv namnet på tre böcker som du tycker särskilt mycket om! Tio i topp böckerna Boktitel: 3-5 3 4 5 Arvtagaren 2 1 1 Dalslands deckarna 2 2 Deltoras bälte 2 2 Eragon 2 2 Fem böckerna 6 2 3 1 Harry Potter 12 9 1 2 Häxorna 2 2 Kalle Anka 4 2 2 Kalle och Chokladfabriken 4 4 Kitty böckerna 3 1 2 Kort kjol 4 4 Molly moon böckerna 2 1 1 Narnia 7 7 Petrinideckarna 2 1 1 Sanning och konsekvens 2 2 Vargbröder 2 2

I årskurs 3-5 kan man se att de tre mest populära skönlitterära böckerna är Harry Potter,

Narnia och Fem-böckerna.

År 3. I årskurs tre leder Harry Potter före Narnia.

År 4. I årskurs fyra kommer Kalle och chokladfabriken följt av Fem-böckerna.

År 5. I årskurs fem leder boken Kort kjol tätt följd av en rad böcker som Sanning och

konsekvens, Vargbröder, Dalslandsdeckarna, Deltoras bälte, Eragon och Harry Potter. De

böcker som valts av enbart en elev finns redovisade i tabellen.

17

Övriga böcker där endast en bok är vald per elev Boktitel: Åk 3-5 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Anne Franks dagbok 1 1 Ashley och Mary-Kate : Sweet 16 1 1 Babar 1 1 Bara min! 1 1 Bert böckerna 1 1 Björnes magasin 1 1 Bröderna Lejonhjärta 1 1 De sju torparnas rike 1 1 De tre bockarna Bruse 1 1 Den bästa sommaren 1 1 Den fantastiska räven 1 1 Den fula ankungen 1 1 Den sista bonden på temisboda 1 1 Den äldste 1 1 Edis Hus 1 1 En halv tusenlapp 1 1 En hemsk plan 1 1 Expert på att rodna 1 1 Fotbollsstjärnor 2006 1 1 Geronimo Stilton 1 1 Gömstället 1 1 Heartland 1 1 Herr och fru Slusk 1 1 Hitta Nemo 1 1 Hästböcker 1 1 I huvudet på Zlatan 1 1 Jorden runt på 80 dagar 1 1 Kalle och den stora glashissen 1 1 Kapten Kalsipp 1 1 Karl Gran , ensam hemma 1 1 Klara 1 1 Klara serien 1 1 Klubben och den mystiske signalen 1 1 Klump i halsen och pirr i magen 1 1 Livet enligt Rosa 1 1 Långben och hans vänner 1 1 Mahognyögat 1 1 Mickey Mouse 1 1 Monster Maniors häxkonster 1 1 Mål 1 1 Proffsdrömmar 1 1 Puman, Lejonpojken, Celine och Drottningen 1 1 Puss och kram 1 1 Racka stallet 1 1

18

Övriga böcker där endast en bok är vald per elev Boktitel: Åk 3-5 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Rapunsel 1 1 Rasmus på luffen 1 1 Robinson Cruse 1 1 Rough Diamonds 1 1 Rånarna i ödetorpet 1 1 Rött hjärta och blå fjäril 1 1 Sagan om drakens återkomst 1 1 Santos 1 1 Sixten 1 1 Skattkammarön 1 1 Skurken i datorn 1 1 Spöket i tunnelbanan 1 1 Spökskeppet 1 1 Stjärnskott 1 1 Stora vänliga jätten 1 1 Sune böckerna 1 1 Svarta kläder och svart mask 1 1 Sverige – Finland 1 1 Tjejer 1 1 Tvättbjörnarna på taket 1 1 Zafir 1 1

5.3 De fria frågorna Nedan redovisas elevernas egen syn på varför det är viktigt att läsa böcker

5.3.1 Varför är det viktigt att läsa böcker? Så här svarar år 3

för att man lär sig stava

r vet inte

För att träna på att lära sig läsa

för man blir smartare

Det är bra att läsa böcker för att man lär sig att stava ord lättare.

man lär sig mycket när man läser

vet inte .

ma måst rera sej för at kuna lesa andra böcker

1)Det ökar ordförrådet,man lär sig ganska mycket saker och det är kul =).

vet inte

19

för man lär sig mycket sen lär man sig att skriva man bler intligent. sen när man går i hög stadiet måste man ku

na läsa och skriva anas måste man gå om

För då lär man sig ord och man kan lära sig att stava bätre.

Man lär sig ord.

om man inte läser då kan man inte förstå nåt vad fröken säger eller nån annan. om man läser då blir man bätre

på att skriva ord några vet inte vad nåt ord dem inte har hört då om man läser då förstår man vad anndrar

mennar

För jag tcker att det är roligt att läsa.

Så här svarar år 4

För man lär sig att prata och kunna sproket man bor i.

för man ska ha en bra fattansi och man måste kuna läsa för att få en bra utbildning!!!! +

det är roligt!

för det är bra för ögonen

För att man ska lära sig nya språk och kunna prata.

man kan lära sig mycket

för att lära sig någånting .

Jag tyker att det är veldigt viktigt att läsa för man lär sig veldigt myke och man blir veldigt bra på att läsa

Jag tycker att det är viktigt att läsa böcker för att det är både spännande, roligt och man lär sig mycket på saker

och ting!!!

för att lära sig hur olika saker stavas

Man lär sig nya ord, vad författarna heter och så kan man lära siga många saker.

Man kan kanske bli bättre på vissa saker

För att lära sig fler ord.

Genom böcker kan vi få bra information och fakta,men även en stund att vara i en annan värld,och att vara på

ett annat ställe.

det är viktigt att läsa för att läsa skyltar och texter som finns överallt runt om krig oss

För att man lär sig olika saker som läsa, skriva och svenska språket.

man lär sej mycket

Så här svarar år 5

För att man tränar ju

det e inte viktigt men det e kul!

För att man övar upp läshastigheten.

20

Vet inte riktigt.Kanskeför att öva sin lässkunighetoch öva hjärnan.

Så att man kan läsa tidningen m.m.

För att man ska kunna lära sig att läsa och få jobb när man blir stor.

ööööööööö.....för det är så kul och det är nytigt.

min mamma och pappa brukar säga att en bok kan vara ens bästa vän.

om ingen kan va med en så kan man ju ta en bok dom kan altid vara med en.

böker äger specielt DEN ÄLSTE.ERAGON GILLAR MAN FANTASY SÅ ÄR DET ETT

MÅSTE ATT LÄSA DOM JAP JAP JAP.

man lär sig ord att läsa är viktigt

för att man lär sig stavning och att det är bra att kunna läsa tex.Tidningen,Nyheter och sånt.

jag tycker man blir bättre på vårt språk och om man läser fantasi kommer man in i en värld som man tycker är

spännande. jag tycker att man lär sig ord på ett annat sät.

För då lär man sig att läsa bättre.

Man lär sig bland annat att läsa om man inte kan.Man kan lära sig nya ord.

Jag tyvcker att det at det viktigt för man lär sig läsa flytande och det är kul

Man lär sig att skava bättre.

Och det är kul!

Man lär sig prata/stava betre.

Det är kul! Och man lär sig en del.E.X.Jag gillar fantasy!Då är det kul och jag lär mig en del ord!!!

Av ovanstående svar kan man se att de allra flesta elever har insett att läsningen medför att de lär sig att både stava och läsa bättre och att de utökar sitt ordförråd. Allt detta har de nytta av i alla skolans ämnen. Många tycker dessutom att det är kul.

6. Slutdiskussion En av skolans allra viktigaste uppgifter är att stimulera och utveckla elevernas språk-

utveckling. Goda kunskaper i det egna modersmålet är en förutsättning för att klara de flesta

ämnen i skolan. Samtliga forskare som studerat språkutveckling menar att läsning av

skönlitteratur innebär att elevernas språk utvecklas och deras begreppvärld utvidgas.

Samarbetet mellan skolan och hemmet ger de allra bästa resultaten poängterar samtliga

forskare inom ämnet och jag kan bara hålla med. Det vilar ett stort ansvar på lärarna och

eventuell behörig skolbibliotekarie att stimulera till lustfylld läsning. Valet av böcker visade

sig också vara mycket intressant i min undersökning. Angelica Risberg Stameus tar i artikeln

Rekordmånga barnböcker gavs ut (11/3-06) i Svenska Dagbladet upp könsfördelningen av

huvudpersonerna i barn- och ungdomsböcker. Hon skriver att det fanns betydligt fler pojkar i

21

huvudrollen förr än vad som finns idag. Forum för svenska, som är en tidning för färdiga

lärare, vill att lärare ska få mer kunskap om olika metoder för att få elever att läsa mer. Helst

ska alla elever ha träffat minst en författare under sin skoltid. Här kan man inte nog poängtera

hur viktigt samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie verkligen är. Samarbetet måste

komma igång mycket mer, skriver de författare som är nämnda i texterna, för det är nyckeln

till framgång i arbetet med elevernas läsutveckling.

Genom min undersökning har jag insett vikten av att eleven har tillgång till ett brett utbud

av böcker för att ha möjlighet att välja den bok som passar just den eleven. " Om det finns ett

brett utbud kommer fler elever att vilja läsa mer" säger Anders Almgren i Forum för svenska.

Förutom samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien så behöver lärarna kunskap om olika

läsprojekt och metoder att stimulera läsning.

Resultatet av min undersökning visar att så många som 85 % av eleverna tycker det är kul

att läsa. Anmärkningsvärt är att den privata skolan har förhållandevis många elever som inte

alls tycker om att läsa. Här kan man fråga sig om det beror på dåligt självförtroende och/eller

bristande stimulans från läraren och föräldrar eller bristande förmåga.

Undersökningen visar också att det är olika personer som påverkar bokvalet beroende på om

skolan har ett skolbibliotek eller inte. På den skola där det inte finns ett skolbibliotek spelar

föräldrarna och läraren en stor roll. Den skillnad som framgår av de skolor som har ett

skolbibliotek tror jag har att göra med skolbibliotekariens egen syn på sin pedagogiska roll.

Det faktum att den första av de två skolbibliotekarier som jag intervjuade faktiskt läser alla

böcker hon tipsar om, tror jag kan göra, att eleverna blir mer intresserade av att läsa mer och

fler böcker. Detta stämmer med vad författarna i föregående texter skriver om

skolbibliotekariens yrkesroll. Skolans mål uppfylls till viss del av den andra

skolbibliotekarien jag intervjuade, på den skola han jobbar på. Men jämfört med den första

skolbibliotekarien som har utvecklat sin egen bibliotekarieroll som aktiv och brinnande för

barnen och deras läsning så är han mer osynlig och i bakgrunden och lite försiktig med att

visa vem han är och göra reklam för sin pedagogiska yrkesroll. Han är faktiskt motsatsen till

samtliga nämnda författares syn på hur en skolbibliotekarie ska fungera medan den första

uppfyller deras syn på hur en skolbibliotekarie helst ska vara. De ska synas, höras och

samarbeta med lärarna för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga på bästa sätt.

Samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien förekommer i högre grad på den ena av två

skolor som har tillgång till ett skolbibliotek. Återigen trycker författarna mycket på hur viktigt

det är att få igång ett bra samarbete eftersom en bibliotekarie sitter inne med expertkunnande

om litteratur. Enbart fjärdeklassen går ganska ofta eller ofta till skolbiblioteket med sin lärare

22

eftersom det här finns ett välfungerande samarbete. Det faktum att eleverna i årskurs fyra

läser mer hemma än övriga klasser kan tyda på att de stimuleras mer och upplever läsningen

som just lustfylld. Av alla elever i min undersökning uppmuntras samtliga till egna bokval

och detta medför att elevernas läsning upplevs som mer lustfylld. Årskurs tre som inte har

någon tillgång till ett skolbibliotek får välja sina böcker bland de böcker läraren själv lånat på

stadsbiblioteket, men de upplever ändå att de kan välja böcker på sin egen nivå som passar

dem. Läraren har med andra ord ett större inflytande på elevernas bokval här, liksom

föräldrarna som man inte får glömma, som i det här fallet besöker stadsbiblioteket med sina

barn i något större grad än de övriga. Deras engagemang är minst lika viktigt som lärarens när

det gäller elevernas språkutveckling i de lägre årskurserna. Om eleverna själva väljer för svåra

böcker, eller inte hittar böcker som riktigt stämmer med den egna förmågan, så tror jag att det

kan resultera i att de tappar intresset och upplever att det är tråkigt att läsa. Det skulle kunna

vara en förklaring till resultatet i trean där det var så många som tyckte det var tråkigt att läsa.

Kompisar spelar en allt större roll när det gäller bokvalen ju äldre de är. I femman lyssnar

eleverna lika mycket på kompisar som skolbibliotekarien och faktiskt aldrig på läraren. Min

slutsats av detta blir att läraren har överlåtit bokvalen helt och hållet på andra. Men

efterarbetet med böckerna måste ju ske på lektionstid muntligt och skriftligt tillsammans med

klassläraren, enligt mig. I år tre och fyra finns det några elever som inte alls tycker om att

lyssna på högläsning men betydligt fler i samma årskurser får aldrig den möjligheten, fast de

skulle vilja det. Man kan också i min undersökning se att eleverna inte nödvändigtvis läser

mer med stigande ålder och detta stämmer med vad en av skolbibliotekarierna berättade för

mig. Det finns så mycket annat som spelar in runt omkring som t. ex dataspel och tv-spel mm.

På fråga 13 som lyder: Vad gör du helst på din fritid?, blev jag inte överraskad av resultatet,

dvs. de höga siffrorna, 85 %, för att sitta vid datorn på fritiden. Siffrorna är nog dock inte helt

tillförlitliga i år fem där eleverna hade önskat sig ytterligare alternativ som t. ex. sport. Det

faktum att fjärdeklassarna läser mer hemma än övriga klasser kan tolkas som att de stimuleras

mer av skolbibliotekarien och att de föredrar läsningen även hemma framför andra aktiviteter.

Samtliga skolor prioriterar speciell lästid flera gånger i veckan i skolan, något som är positivt

för elevernas språkutveckling. I år tre går man endast ibland till stadsbiblioteket med sin

lärare. Detta är förståeligt eftersom det ligger långt från skolan, eleverna bara är 9 år och det

endast finns en lärare på 15 barn. Fyrorna däremot går ofta, och det kan bero på att biblioteket

ligger i anslutning till skolan och att det finns ett välfungerande samarbete mellan lärare och

skolbibliotekarie. Fyrorna går också i högre grad än de andra eleverna med sina föräldrar till

biblioteket. Detta eftersom skolbiblioteket även är ett fungerande folkbibliotek. Så få som

23

28% av eleverna har alltid en bok på gång och jag hade hoppats att den siffran skulle vara

högre.

När man sedan tittar på vilka böcker eleverna helst läser hade jag förväntat mig att vissa

böcker skulle förekomma i flera årskurser i högre grad än vad som var fallet. Detta eftersom

läsutvecklingen är individuell och alls inte följer några årskurser. De enda böcker av de 81

som valts av elever i samtliga årskurser är Harry Potter och Fem-böckerna. Bland de böcker

som eleverna omnämt finns det flera böcker som publicerades för många år sedan t.ex Narnia,

Kalle och chokladfabriken, Kittyböckerna och Femböckerna, böcker som föräldrarna och

lärarna säkert själva läste i samma ålder. Bland pojkarnas bokval finns det nyare böcker i

Fantacy genren. Det är förvånande att flickor i femman läser och tycker om Kort kjol, som

handlar om övergrepp. Det jag märkte tydligt när jag var ute i klasserna var att pojkarna i de

högre årskurserna hade mycket svårare att skriva ner tre böcker de tycker bäst om att läsa än

flickorna. De böcker de valde har typiska huvudroller som drakar, monster, superhjältar och

fotbollsidoler, medan flickorna valde hästböcker, Kitty-böcker och Molly Moon-böcker. Det

märktes att det finns ett större läsmotstånd hos pojkarna än hos flickorna. Svenska

Barnboksinstitutet är medvetet om den här klyftan mellan pojkar och flickor och deras val av

böcker, och menar att den grafiska boken, där text och bild är lika viktigt spelar en alltmer

betydande roll för eleverna. Om man ger ut fler böcker av den typen tror jag att det skulle

minska läsmotståndet hos pojkarna som tycker om att få möta huvudrollerna i sin egen värld

med just drakar och hjältar i huvudrollerna. Låt oss hoppas att förlagen satsar mer på böcker

av den typen för pojkar. Tills vidare vilar ett stort ansvar på läraren och skolbibliotekarien att

lotsa eleverna rätt.

Mitt syfte var att undersöka om närheten till ett skolbibliotek gör att eleverna läser mer samt

deras läsvanor och vad som påverkar dessa Genom undersökningen har jag fått svar på vad

som gäller på de tre närbelägna grundskolor som var med i min undersökning. Det visade sig

att skolbibliotekarierna har stort inflytande på elevernas läsvanor. Men jag kom också fram

till en viktig faktor som spelar in och det är föräldrar och kompisar som har stort inflytande på

bokvalen. Om det inte finns en skolbibliotekarie är läraren en viktig person med stort ansvar

för elevernas läsutveckling. Avslutningsvis vill jag poängtera att många lärare behöver

kompetensutveckling för att bättre kunna stimulera eleverna på bästa sätt. Ett utökat

samarbete mellan bibliotek och skola är också önskvärt.

Mitt förslag till fortsatt forskning inom ämnet skulle vara att gå vidare med genus-

undersökning omkring elevers läsvanor. Jag har bara snuddat lite vid ämnet men skulle tycka

det hade varit jätteroligt och intressant att gå in och bena lite i de olika årskurserna och mäta

24

skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller samma frågor. Det tror jag skulle vara

lärorikt för alla som är involverade med dessa tre klasser och deras läsutveckling. Hur kan

man fånga pojkarna med vissa böcker respektive flickorna? Men det får jag spara till nästa

forskningstillfälle.

25

7 Källförteckning Allard, Birgitta, Rudqvist, Margareta & Sundblad, Bo (2001) Nya Lusboken Stockholm.

Bonnier utbildning AB

Almgren, Anders (2003) Läslusten sjunker ju äldre eleven är. Skolvärlden Nr 3

Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur

Hasselrot, Titti & Sundin, Beck, Ulla (2002) Viljan att lära Lund: Bibliotekstjänst

Kulturrådet (11.3.2003) Grundskoleelever har dålig tillgång till skolbibliotek

Svenska Dagbladet

Louise Limberg & Alexandersson Mikael (2001) Katedral eller basar eller...?

Barn och kultur ( 47/4 - 5 ) s. 96 - 98

Lindö, Rigmor (2002) Det gränslösa språkrummet - om barns tal - och skriftspråk i didaktiskt

perspektiv 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur

Af Petersen, Bodil Portfolio och språkutveckling. (2002) Aktionslärande

Risberg Stameus, Angelica (2006) Rekordmånga barnböcker gavs ut. Svenska

Dagbladet

Skolverket (2000) Grundskolans kursplaner och betygskriterier Västerås

Skolverket (2003). Skolbibliotekets pedagogiska roll- en kunskapsöversikt

Skolverket : Andra upplagan

Skolverket. (1998) Lpo94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes AB

Sundblad, Bo, Dominkovic Kerstin & Allard, Birgitta (1983) Lus. En bok om läsutveckling

Stockholm. Liber utbildningsförlaget

26

Bilaga 1.

BARNS LÄSVANOR 1. Jag är 1. flicka 2. pojke 2. Tycker du det är kul att läsa? ____ Inte alls kul ____ Lite kul ____ Ganska kul ____ Jättekul 3. Vilka böcker tycker du bäst om att läsa? 1. Lättlästa 2. Lagom svåra 3. Riktigt svåra (vuxenböcker) 4. Vem får du boktips från? 1. Läraren 2. Skolbibliotekarien 3. Föräldrar 4. Kompisar 5. TV, tidningar 5. Hur ofta läser du själv? 1. Aldrig 2. Ibland 3. Ofta 4. Alltid 6. Tycker du det är roligt att lyssna när någon läser högt för dig? ____ Inte alls ____ Ibland ____ Ofta ____ Alltid 7. Hur ofta läser någon högt för dig? 1. Aldrig 2. Ibland 3. 1 gång/vecka 4. Flera gånger i veckan 8. Var någonstans läser du mest? 1. Hemma 2. I skolan 9. Hur ofta har ni en speciell lästid i skolan? 1. Aldrig

27

2. 1 gång/vecka 3. Flera gånger/vecka 10. Besöker ni tillsammans med läraren kommun/stadsbiblioteket? ____ Aldrig ____ Ibland ____ Ganska ofta ____ Ofta 11. Går du tillsammans med dina föräldrar till kommun/stadsbiblioteket för att låna böcker? ____ Aldrig ____ Ibland ____ Ganska ofta ____ Ofta 12. Får du själv välja de böcker du läser i skolan? ____ Aldrig ____ Ibland ____ Ofta ____ Alltid 13. Vad gör du helst på din fritid? 1. Sitter framför datorn 2. Sitter framför TV:n 3. Läser en bok 14. Skriv namnet på tre böcker som du tycker särskilt mycket om. __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ 15. Varför är det viktigt att läsa böcker? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Tack för din medverkan!

28

Bilaga 2. Intervjufrågor 1. När är skolbiblioteket öppet för eleverna? 2. Har olika klasser olika tider? 3. Hur förmedlar du boktips till eleverna? 4. Har du läst alla böcker du förmedlar? 5. Vem bestämmer vilka böcker som ska köpas in? 6. Vilken budget har du för inköp av böcker till skolan? 7. Har du märkt skillnad i hur mycket tid eleverna ägnar åt läsning idag jämfört med för tio år sedan? 8. Vilka nya uppgifter har tillkommit för en skolbibliotekarie idag? 9. När elever söker fakta, var letar de då? 10. Vilka möjligheter har du till kompetensutveckling? 11. Varför är det viktigt att stimulera eleverna att läsa mycket? 12. Tipsar du lärarna om nyutkomna böcker?

29