• • • •

18 | Norrbottens-Kuriren Måndag 14 november 2011

Det hände | 1910–1939

I början av 1919 lockar Norrbottens-Kuriren prenumeranter med en annons förestäl-

lande en jordglob svävande i en stjärnbeströdd rymd och med löftet att varje dag bringa läsarna ”nyheter från när o. fjärran”.

Annonsen var ingen över-drift. Under flera år hade tid-ningen fyllts med artiklar från det världskrig som länge skulle omtalas i singularis och dagstidningen var tidens medium utan konkurrens.

Över huvud taget berättar annonser en hel del om den tid som tickar fram av den historiens sekundvisare som dagstidningen liknats vid. Dagen före hungerupproret på Seskarö annonseras till ex-empel om ”Dyrtidskurser i matlagning” ledda av Norr-bottens läns livsmedelskom-mission, någon vecka tidiga-re upplyser Kommunal-nämnden i Malmfälten om utlämning av nya bröd- och sockerkort medan arbetarna i Porjus låter meddela att de efter ”ett stort massmöte” be-slutat bojkotta byns handla-re. Att krig är ett ord i tiden utnyttjas också i kommersi-ella sammanhang. Bland an-nat annonserar Nissens äkta Bröstkarameller med förslag om hur ”Kriget mot förkyl-ningssjukdomarna” ska vin-nas.

När det första världskriget bröt ut var Sverige en bety-dande industrination och mellan åren 1890 och 1910 hade ekonomin växt snab-bare än i något annat europe-iskt land. Ändå halkade lö-

nerna efter och sommaren 1909 inleddes Storstrejken, som skulle komma att pågå under fyra månader.

PotatisransoneringKriget kom med höga för-svarsutgifter och hinder för den internationella handeln, vilket ledde till prishöjningar och inflation. 1916 steg livs-medelspriserna så mycket att höjningen av arbetarlönerna bara täckte 30 procent av för-dyringen samtidigt som im-portproblem gjorde att en del livsmedel ransonerades. Att 1917 var ett missväxtår gjorde inte saken bättre för männi-skorna. Hösten 1918 ransone-rades till och med potatisen.

Händelserna i Europa und-gick alltså inte Norrbotten. Dessutom var Haparanda Rysslands port mot väster, något som mycket påtagligt förde kriget närmare.

Även under detta krig in-tog Sverige en neutral stånd-punkt. Politiskt tillhörde storfurstendömet Finland Ryssland och i Torneå fanns ett gendarmeri med beridna kosacker. Nu stationerade man också mindre förband längs hela gränsälven, vilket ledde till att Sverige placera-de egna vakter i de svenska gränsälvsbyarna.

Karungi blomstradeInnan kriget bröt ut hade Sverige av militärpolitiska skäl bara vågat bygga stamba-nan fram till Karungi, 25 kilo-meter från Haparanda. På re-kordfart förvandlades det lil-la samhället till en sjudande kåkstad som utpost för den

vidare landsvägstransporten till Haparanda. Flykting-strömmarna var stora – en-bart under augusti 1914 pas-serade över 2.000 personer per dygn gränsen. Från Ryss-land kom flyktingar av skilda nationaliteter på flykt till si-na hemländer, från Europa passerade ryssar på motsva-rande resor hem – bland dem

både kungligheter och pro-minenta revolutionärer. Så reste till exempel Lenin ge-nom Norrbotten på sin väg hem för att göra revolution.

Oroligt på SeskarönLenin behövde dock inte fär-das de sista milen till Hapa-randa på landsvägen, den sis-ta bansträckan byggdes i en

hast och stod klar 1915. Nu förvandlades staden till en metropol som fylldes av alla nationaliteter och yrkesgrup-per. Trafiken över gränsen var intensiv. Under några år utväxlades 65.000 krigsinva-lider mellan de krigförande blocken – alla passerade de Haparanda på väg till eller från Trelleborg. Dessutom

var smugglingen och svarta-börshandeln omfattande och de så kallade gulaschbaro-nerna jagade snabba pengar i näringsgrenar som var otro-ligt lönsamma.

Den 31 maj 1917 berättar Norrbottens-Kuriren om ”Oroligheterna på Seskarön”. Hela våren hade arbetare över hela landet demonstre-

En värld i krig och uppror i Norrbotten

NÄR KRIGET KOM. Vid järnvägsstationen i Haparanda utväxlades många krigsfångar under första världskriget. Mia Green var på plats med sin kamera.� Foto:�Mia�Green

1910: Porjus kraftstation börjar byggas, den första kvinnliga stadsfullmäktigeledamoten i Norrbotten väljs i Luleå.

1913: Sandträsk sanatori­um invigs.

1914: Officersmässen flyttas från Notviken till Luleå (Folkets hus), Odeonbiografen i Luleå invigs.

1915: Porjus kraftsta­tion står klar.

1917: Seskarö­upproret, Her­melinsstatyn in­vigs i stadspar­ken i Luleå.

1918: NSD börjar ges ut i Boden.

1919: Boden blir stad, järnvägs­bron över Torne älv vid Haparan­da öppnas.

1921: Luleå firar 300 år, bland annat med jubileumsut­ställning.

1923: Kiru­na får landsvägs­förbindelse.

1926: Boden får sin första busslinje.

1928: Skuthamns sulfatfabrik utan­för Piteå startar.

1931: Norrskens­flammans tryckeri och Lalanders af­fär brinner.

1911: Kinas siste kejsare störtas.

1914: Första världskriget bry­ter ut, Panama­kanalen invigs, Bondetåget, Statens Arbets­löshetskommis­sion (AK) inrät­tas.

1917: Ryska revo­lutionen, Finland självständigt, So­cialdemokratiska partiet spricker.

1921: Allmän och lika rösträtt, dödsstraffet av­skaffas i Sverige.

1929: Den stora bör­skraschen.

1931: Skot­ten i Ådalen.

1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1911: Gar­nisonssjuk­huset i Bo­den tas i bruk.

1925: Abisko vinter­turiststation öpp­nas.

1925: Inleds om­flyttningen (dislo­kationen) av samer söderut som följd av stängda riks­gränser, Luleå Järn­verk i Karlsvik går i konkurs.

1937: HSB bildas i Luleå.

1936: Norrbottens muse­ums byggnad invigs av kronprins Gustav Adolf, bron över Pite älv vid Bergsviken är klar, en av landets längsta då.

1912: Notviks­verkstaden in­vigs, Saltoluok­ta fjällstation öppnas.

1912: Titanic sjunker, ABF bildas.

1936: Beslut om att öppna Laver koppar­gruva i Älvsbyn.

1936: Inbördeskrig i Spanien, koalitionsre­gering mellan Socialde­mokraterna och Bonde­förbundet.

1929: Arrangeras troligen länets för­sta spelmansstäm­ma i Boden, järn­verket i Karlsvik säljs och börjar skrotas.

1933: Social­demokratiska kvinnodistrik­tet i Norrbot­ten bildas, flottningskon­flikt i Pajala.