Embed Size (px)
Citation preview
Ett informationsmaterial om
kognitivt stöd för barn
StoCKK Stockholm Center för
Kommunikativt och Kognitivt stöd
Kappsäcken – ett informationsmaterial om kognitivt
stöd för barn
I Kappsäcken ges en kort teoretisk genomgång av vad som kan vara svårt för barn med kognitiva
funktionsnedsättningar och varför det är så. I Kappsäcken finns också en mängd exempel på
kognitivt stöd och korta beskrivningar av hur det kan användas. Som komplement till det skrivna
materialet finns en riktig kappsäck med konkreta föremål och anpassningar. Personal inom
Habilitering & Hälsa kan låna Kappsäcken från StoCKK, Stockholm Center för Kommunikativt och
Kognitivt stöd.
Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen i projektet Kognitivt stöd för barn, som bedrevs inom
Stockholms läns landsting under tiden januari 2007 till juni 2008. Projektet var ett samarbete mellan
Habilitering & Hälsa, Hjälpmedel Stockholm och Sodexho. I projektet samverkade arbetsterapeuter,
logoped, psykolog, specialpedagog samt hjälpmedelskonsulenter. Det visade sig att det behövs mer
kunskap om vad kognitivt stöd för barn kan vara. Barnen, deras föräldrar och personal på förskola
och skola behöver få veta mer om kognitivt stöd.
Vi hoppas att Kappsäcken kan vara ett redskap att sprida kunskap om kognitivt stöd till barn.
Stockholm den 20 november 2008
Marianne Bengtsson
Gabriele Dittmann
Ulla Ringström Otterstadh
Birgitta Wennberg
Carina Åhsberg
Anna - Carin Öjteg
Reviderad 2014, Åsa Wettborn & Carmen Strömblad, StoCKK
Kognitiva funktionsnedsättningar
Kognitiva funktionsnedsättningar påverkar abstrakt tänkande och minnesfunktioner. Det påverkar
också de exekutiva funktionerna, det vill säga förmågan att planera, styra och reglera sitt eget
beteende.
Kognitiva funktionsnedsättningar ingår i diagnoserna utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd
(AST) och ADHD men kan ibland även förekomma vid diagnoserna cerebral pares (CP) och
ryggmärgsbråck. Beroende på diagnos påverkas olika kognitiva funktioner. Även ålder och
individuella olikheter spelar stor roll.
Exempel på vad som kan vara svårt Kognitiva svårigheter påverkar det abstrakta tänkandet och minnet. Känslor och behov påverkas
inte.
Tid går varken att se eller ta på. Det krävs abstrakt tänkande för att förstå och planera
sin tid. Man måste veta vad som ska hända och när. Att förstå tid är så mycket mer
än att läsa av klockan. Vanliga frågor är: Hur lång tid är det kvar till en bestämd
tidpunkt? Hur mycket hinner jag göra på en viss tid? När måste jag sluta? Hur länge
ska jag vänta? Tid kan upplevas olika, t ex. om man har tråkigt kan det kännas som
att tiden går långsamt.
Det krävs abstrakt tänkande för att förbereda sig och planera vad man ska göra. Man
måste kunna föreställa sig i vilken ordning något ska göras. Ibland måste man också
veta hur lång tid aktiviteter tar att göra för att kunna planera. Att förstå konsekvenser
av de val man gör skiftar beroende på ålder, erfarenhet och utvecklingsnivå.
Det kan vara svårt att hålla mycket i minnet samtidigt. Ibland kommer man bara ihåg
det sista man hörde. Ibland minns man bara detaljer men inte helheten och då blir det
svårt att förstå.
För att kunna ta initiativ till och komma på olika aktiviteter behöver man aktivera
”inre bilder”, minnen av sådant man gjort förut. Att komma på, önska sig och utföra
något som man inte själv har upplevt kan vara svårt. Det räcker inte med att någon
berättar hur det kan se ut, personen måste själv få prova.
Om man ska välja mellan olika alternativ måste de hållas i huvudet samtidigt och
vägas mot varandra. Att förstå konsekvenser av de val man gör skiftar beroende på
ålder, erfarenhet och utvecklingsgrad. Vad innebär det att åka till Gröna Lund eller
åka till badhuset och bada?
Ofta måste man kunna sortera bort oviktig information och i huvudet hålla kvar och
tolka den information som är viktig. Ett exempel på det kan vara när radion står på,
mamma säger något viktigt och storasyster samtidigt kommer in i rummet. Då måste
man kunna sortera ut och tolka vad som är viktig information i allt man hör och ser
på en gång. Att hantera information innebär att kunna sätta ny information i relation
till vad man tidigare vet och utifrån detta dra slutsatser.
Hantera
tid
Planera
Komma
ihåg
Komma
på
Sortera och
hantera
information
Välja
Vissa barn kan ha svårt att komma igång. Det kan ofta feltolkas av omgivningen som
att barnet är lat eller ovillig. Man kan därför behöva hjälp av någon annan att starta
upp en aktivitet. När aktiviteten är igång kan barnet behöva stöd i att hålla fokus och
upprätthålla motivationen för att genomföra hela uppgiften. T.ex. vid lek eller
läxläsning. Det kan också vara svårt att bedöma när det är dags att avsluta en
aktivitet.
En del barn kan vara rastlösa och impulsiva. De kan ha svårt att styra och kontrollera
sitt beteende, reglera sina känslouttryck och stå ut med väntan och besvikelse.
Det kan vara svårt att reflektera över sitt beteende och andras handlande. En del barn
med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha en god förmåga att intuitivt förstå
andras känslor och vara en omtänksam person. Men det kan vara svårt för barnet att i
tankarna reflektera över relationer och sociala sammanhang samt att bearbeta det
man varit med om.
För att föra över kunskap från en situation till en annan eller mellan olika miljöer
krävs förmåga att generalisera. Ett exempel är att baka hemma eller i skolan. Sakerna
står på olika ställen och instruktionerna kan vara olika.
Att förstå och använda symboler för verkligheten kräver abstrakt tänkande. Symboler
kan till exempel vara skrivna ord, bildsymboler, foton, siffror, pengar eller
måttangivelser. För att förstå symboler krävs olika grad av abstraktionsförmåga. ett
öga på…”
Även det talade språket är abstrakt. Ofta säger vi inte det vi bokstavligt menar. Vi
använder oss av uttryck som t ex. ”gå på toaletten”, ”hoppa över maten” eller ”slänga
Kognitivt stöd – vad är det?
Kognitivt stöd är alla de åtgärder som kompenserar svårigheterna vid kognitiva
funktionsnedsättningar.
Kognitivt stöd är speciellt utvecklade hjälpmedel som kan förskrivas t.ex. Timstock. Det kan
också vara smarta produkter som går att köpa i vanliga butiker eller på Internet.
Kognitivt stöd är anpassningar till exempel bildschema, sociala berättelser/seriesamtal,
färgmarkeringar och auditivt stöd.
Kognitivt stöd är att personer i barnets omgivning, genom sitt förhållningssätt, kan
underlätta för barnet att förstå och tillgodogöra sig omvärlden. Språkligt kan det till exempel
handla om att använda konkreta ord istället för abstrakta och pedagogiskt genom att
förtydliga det man säger med bilder eller att ”ritprata”.
Reflektera
över sig själv
och andra
Komma igång
Hålla fokus
Avsluta
Kontrollera
sina impulser
Använda
symboler
Generalisera
Språket
betydelse
Varför använda kognitivt stöd?
Kognitivt stöd gör det möjligt att kunna förstå, kontrollera och hantera det som händer.
Med hjälp av kognitivt stöd kan barnet känna sig delaktig i situationer som annars kan vara svåra att
bemästra. Det gynnar självkänslan.
Med kognitivt stöd kan barnen komma runt sina kognitiva svårigheter i olika situationer.
Några exempel:
- Ett lekschema kan hjälpa att sätta igång leken när man själv inte kan tänka ut hur man ska
göra.
- Med hjälp av en Timstock kan barnet lära sig att passa tider själv. Barn som har svårt att
avsluta en aktivitet kan lära sig att självständigt avsluta en lek, om Timstocken ställs in på
en viss tid.
- Med hjälp av kognitivt stöd, t.ex MEMOdayplanner 2 och Timstock får barn möjlighet att
bygga upp en inre känsla för tid.
- En nyckelring med bilder på vad som ska packas i väskan kan fungera som komihågstöd så
att barnet kan packa väskan själv.
På sikt innebär kognitivt stöd ett redskap för att bättre förstå sig själv och de svårigheter och
möjligheter man har. Användandet av kognitivt stöd blir lättare en självklarhet när hjälpmedel
introduceras tidigt. Tidig insats av kognitivt stöd kan också bidra till att föräldrarna lättare kan se
barnens möjligheter.
Hur får barn tillgång till kognitivt stöd?
Arbetsterapeut, logoped och specialpedagog på Habiliteringscenter kan utreda och bedöma vilken
typ av kognitivt stöd barnet behöver.
Arbetsterapeut och logoped har så kallad förskrivningsrätt. Det innebär att de bedömer om barnet
har rätt att få låna hjälpmedel kostnadsfritt av landstinget. För arbetsterapeuten eller logopeden
medför det även ansvar i att introducera, anpassa och följa upp.
HANTERA TID
Timglas finns i olika storlekar och för olika tidsintervall. Timglas kan t.ex.
användas när man borstar tänderna eller för andra aktiviteter som varar kort
tid.
Timglas
HANTERA TID
Genom att använda en timer eller äggklocka kan man tydliggöra hur länge
en aktivitet ska pågå eller när den ska avlutas. Det kan t.ex. vara när ett TV-
program ska börja eller för att veta hur lång tid det är kvar tills mamma eller
pappa hämtar på fritids. Då kan barnet leka i lugn och ro innan det är dags
att avbryta leken.
På de timers som man vrider upp kan man sätta en färgmarkering vid olika
tidsintervaller, till exempel blå färg fem minuter, grön färg 10 minuter och
så vidare. Då blir det lättare för barnet att vrida till rätt tid.
Timers
HANTERA TID
20-minutersstocken fungerar som en äggklocka. Den visar hur länge en
aktivitet ska pågå eller när den ska avlutas.
Tidens gång synliggörs med hjälp av lampor som slocknar. När den valda
tiden har gått blinkar alla lampor och en signal ljuder.
På 20-minutersstocken finns fyra färgpunkter med ett bestämt antal minuter
inprogrammerade: blå -5 min, grön - 10min, gul - 15 min och röd - 20 min.
Det finns olika varianter av Timstock som totalt visar:
8 minuter
20 minuter
60 minuter (två varianter)
80 minuter
Timstockarna går inte att manipulera, till skillnad mot en vanlig äggklocka
som går att vrida tillbaka.
Timer – Timstock, 20 minuter
HANTERA TID
Timetimer visar med ett färgat fält hur lång tid som är kvar.
Timetimer finns olika storlekar. Det går att välja om man vill ha en signal
när tiden är slut, eller inte.
Timer - Timetimer
HANTERA TID
Kvarturet är en klocka. Till Kvarturet använder man olika bildkort. Varje
bildkort programmeras till ett visst klockslag t.ex. klockan 18 för TV-
programmet Bolibompa. Bildkortet sätts in i Kvarturet. Då visas hur lång tid
det är kvar till den valda tiden. Tiden som är kvar visas med punkter. Varje
punkt är en kvart. När det är dags ringer klockan.
Barn som kan läsa av den vanliga klockan, kan ändå ha svårt att förstå
innebörden. Kvarturet är användbart när de vill passa bestämda tider och
veta hur lång tid det är kvar till något de ska göra.
Tidshjälpmedel - Kvartur
HANTERA TID
Dygnstavlan är en klocka som ger överblick över hela dygnet. Tavlan har en
dagdel med röda lampor och en nattdel med blå lampor. Varje lampa är en
kvart. På morgonen är alla lampor tända på dagdelen, sedan slocknar en
lampa i taget. När natten börjar tänds alla lamporna på nattdelen. På
dygnstavlan kan man skriva med whiteboardpenna eller sätta upp bilder.
Man kan ställa in flera larm på olika aktiviteter t.ex. när barnet ska gå till
skolan eller när fritidsaktiviteter börjar. Aktiviteten kan tydliggöras med en
bild.
Tidshjälpmedel – MEMOdayplanner2
PLANERA
Den här bildfickan innehåller bilder på de aktiviteter som ska hända, en bild
för varje aktivitet. Det kan användas som schema över dagen men även visa
olika moment i en aktivitet eller lek. Bildfickorna finns med 6, 8 eller 10
bildfack. Här har man använt Nilbilder.
Schema - Bildficka
PLANERA
Här är en planering för vad som ska hända den här veckan. Det här är ett
inplastat veckoschema, som man kan skriva på med whiteboard-penna.
Barnet kan själv titta på schemat och behöver inte fråga vad som ska hända
under veckan.
Underlaget är inplastat med fält i olika färger. Det finns också
schemaunderlag i mjukt kardborretyg och som metalltavla.
Varje veckodag har sin egen färg: måndag -grön, tisdag –blå, onsdag –vit
osv. Det är ett färdigt system, som används i hela Norden.
På den här tavlan har man använt bilder från symbolsystemen PCS och
Pictogram. Man kan även använda egna foton.
Veckoschema med bilder
PLANERA
En almanacka är ett stöd för att se vad man ska göra under dagen.
För en person som har svårt att hålla ordning på dagarna och inte kan läsa
och skriva, kan en almanacka se ut så här.
Att använda färger på dagarna gör att det blir lättare att komma ihåg och
hålla isär vad som händer de olika dagarna.
Det är viktigt att ta reda på hur barnet förstår tid. Kan barnet överblicka en
hel vecka eller bör det vara en dag i taget. I filofaxen går det att själv välja
hur många blad som ska sättas in.
Den som har svårt att läsa och skriva kan använda symboler eller foton
istället för text eller som komplement till texten.
Filofax med veckodagarnas färger
PLANERA
I-dagboken är en kombinerad kontakt- och berättelsebok. Den består av en
pärm med lösa blad med ett uppslag för varje dag, där dagarna är
färgmarkerade. På den ena sidan görs en planering för dagen och på den
andra sidan av uppslaget kan man sätta in foton eller rita det som barnet
varit med om under dagen. Det finns också en speciell plats att skriva
information mellan hem och förskola/skola.
Att ha en filofax eller dagbok av något slag gör det lättare för barnet att vara
förberedd på vad som ska hända. Boken ger barnet stöd att minnas det som
hänt under dagen eller för en längre tid sedan. Det ger möjlighet för barnet
att ta initiativ till en dialog.
Filofax (I)dag bok
PLANERA I AKTIVITET
För att bygga ett pussel behöver man se både delar och helhet. Man behöver
ha en inre bild av hur det färdiga resultatet ska se ut eller vara bra på att se
hur de olika pusselbitarnas form kan passa ihop.
För att förenkla kan mallar vara ett stöd. De hjälper till att visa hur det
färdiga pusslet ska se ut och vilka bitar som ska vara på vilken plats.
I exemplet ovan har man fotograferat den färdiga pusselbilden och även ritat
in pusselbitarnas former i askens botten.
Pussel
PLANERA I AKTIVITET
En mall kan hjälpa barnet att mer självständigt bygga ihop delarna i en
tågbana.
Här är mallen ritad med tuschpenna på en vaxduk. Man kan också använda
sig av en bit heltäckningsmatta.
Bygga tågbana
PLANERA I AKTIVITET
Man kan göra en mall genom att fotografera en LEGO-figur vartefter den
byggs ihop och sedan sätta ihop fotona till en instruktion.
Bilderna ovan visar delar av en sådan instruktion.
Bygga med LEGO
KOMMA IHÅG
Packlista i bild
Att komma ihåg vad som ska med i gympapåsen är inte alltid så lätt. Det är
inte heller lätt att lägga tillbaka rätt saker i påsen när man haft gymnastik.
Bilder på det som ska vara med sitter på en nyckelring, som alltid sitter på
gympapåsen. Det gör att barnet får ett stöd att komma ihåg vad som ska
packas.
KOMMA IHÅG
Detta är en liten bandspelare. På den kan man enkelt spela in det barnet
behöver komma ihåg, som till exempel en portkod eller ett bussnummer.
Den är lätt att ha med sig. Man kan fästa den i en väska, byxhälla eller på
nyckelknippan.
Inspelat kom-ihåg – Key Chain Talker
KOMMA IHÅG
Albumet kan användas för att komma ihåg t ex en resa eller en utflykt.
Till varje bild kan man ha ett kort inspelat meddelande. Det får plats upp till
24 bilder och det är sammanlagt 4 minuters inspelningstid.
Talande fotoalbum
KOMMA PÅ
På den här bandspelaren kan man spela in ett meddelande på upp till 20
sekunder.
Många barn har svårt att komma på vad de ska göra eller vad de ska plocka
fram inför en aktivitet. Mamma eller pappa kan då spela in t.ex. vad som ska
plockas fram till mellanmålet när barnet är ensam hemma en stund. Barnet
behöver bara trycka på knappen för att lyssna på meddelandet.
.
BigMac
KOMMA PÅ
För att välja måste man veta vad som finns att välja på. Det kan vara svårt
att komma på och hålla kvar alternativen i huvudet.
Val av aktiviteter eller lek kan göras med hjälp av bilder eller symboler för
de olika valmöjligheterna. På sätt kommer barnet också lättare i gång med
leken.
Antalet bilder anpassas till barnets förmåga.
Här är ett exempel där flera val av lek/aktiviteter finns på samma ark.
KOMMA PÅ
En del barn behöver förslag för att komma på hur de ska leka. När barnet
valt att leka med dockan så kan bilder på vad barnet kan göra med dockan
underlätta.
Vad ska dockan göra?
VÄLJA
För många barn är det alltför mycket att välja på i affären. En bok med
foton på olika sorters godis som barnet tycker om kan vara ett bra redskap
för att förbereda valet hemma i lugn och ro. Godisköpet blir då lättare både
för barnet och för den vuxne.
På samma sätt kan andra val göras tydligare med hjälp av foton. Man kan ha
en bok med bilder på olika utflyktsmål som barnet känner till. Det hjälper
barnet att få en inre bild av vad de olika alternativen innebär. Det blir då
lättare att göra egna val och barnets delaktighet ökar.
Välja godis
SORTERA OCH HANTERA INFORMATION
Om var sak har sin egen plats blir det lättare för barnet att hitta sina saker
och att lägga tillbaka dem på rätt plats. Om leksakerna finns överblickbara
stimulerar det barnet att komma igång med leken till skillnad från om
sakerna ligger osorterade. Man kan ha lego i en back, bilar i en osv.
För att det ska bli tydligt för barnet var sakerna ska förvaras kan man märka
upp backar och lådor med bilder och/eller text.
På bilden är leksaksbackarna och tidskriftssamlarna uppmärkta med bilder
och text.
Uppmärkning av lekförvaring
SORTERA OCH HANTERA INFORMATION
Uppmärkning med bild eller text, på och i garderoben, underlättar för barnet
att sortera och hitta sina kläder.
Sortering och uppmärkning av garderob
SORTERA OCH HANTERA INFORMATION
Att sortera ut vad som är viktigt eller var man ska börja kan vara svårt.
Ett exempel är Lego-instruktioner.
Man kan klippa itu instruktionen och dela upp de olika momenten på olika
sidor i en bok. Barnet kan då se ett moment i taget, vilket gör det lättare.
Anpassning av en instruktion
SORTERA OCH HANTERA INFORMATION
Genom att beskriva steg för steg vad som ska hända t.ex. vid ett
tandläkarbesök kan barnet vara mer förberett. Det kan också vara aktuellt
vid besök på biblioteket eller simhallen, vid biobesök, när man ska handla
eller gå på barnkalas.
Beroende på barnets ålder och utvecklingsnivå kan man använda text eller
bilder av olika slag.
Information med bild och text
KOMMA IGÅNG - HÅLLA FOKUS - AVSLUTA
Ett schema med bilder på det som barnet ska göra under en del av dagen gör
det lättare att komma igång med aktiviteten. Bilderna hjälper till med att
veta var man är i sekvensen och gör det lättare att gå över till nästa moment.
En bild på det som avslutar sekvensen är ett stöd för att veta att man är
färdig.
Scheman kan användas för många olika situationer t ex rutiner på morgon
och kväll och en arbetsuppgift i skolan.
Här visas en del av morgonrutinen för ett barn. Bilderna är PCS-bilder. De
är fastsatta med kardborre och kan tas bort en och en vartefter momenten
utförts.
Schema för morgonrutin
KOMMA IGÅNG - HÅLLA FOKUS - AVSLUTA
Det här kan vara ett hjälpmedel vid påklädning. Barnet får stöd i komma
igång och att veta i vilken ordning kläderna ska tas på. Med stöd av bilder
visas ett plagg i taget, vilket hjälper barnet att hålla fokus.
Bilderna i exemplet är från symbolsystemet Rebus. När man har bläddrat
igenom alla sidor och följt instruktionerna är aktiviten avslutad.
Ta på kläder
KOMMA IGÅNG - HÅLLA FOKUS - AVSLUTA
På den här bandspelaren kan man spela in flera meddelanden i en följd.
Totala inspelningstiden är 75 sekunder.
Varje gång barnet trycker på knappen spelas det upp ett meddelande, vilket
gör det lättare för barnet att komma igång och hålla fokus på det barnet ska
göra.
Det kan användas vid lek och aktivitet t.ex. steg för steg hur barnet ska duka
Barnet kan också få hjälp att läsa in en dagbok eller kort berättelse för att
mer självständigt lyssna på det eller kunna berätta för andra.
Step by step
KOMMA IGÅNG - HÅLLA FOKUS – AVSLUTA
Efter leken kan barnet behöva hjälp med att veta vad som ska plockas undan
och vem som gör vad. Med stöd av bilderna blir detta tydligt. Det är också
bra att visa med en bild vad som ska hända sedan man har städat klart, t.ex.
att läsa en saga.
Med ett sådant schema blir det lättare att komma igång, hålla fokus och
avsluta.
Plocka undan
KOMMA IGÅNG - HÅLLA FOKUS - AVSLUTA
Belöningssystem är ett pedagogiskt hjälpmedel som kan vara ett stöd för
barn som har svårt att mobilisera motivation och att avsluta en aktivitet.
I ett belöningssystem samlar barnet poäng för att sedan lösa in de för någon
förmån. Det kan vara en rolig aktivitet eller en sak som barnet önskar sig.
Det handlar inte om att muta utan att kompensera för exekutiva svårigheter.
Genom att använda belöningssystemet ger man en kraftigare förstärkning av
önskvärt beteende än uppmuntran och beröm.
Ett belöningssystem ska synliggöras visuellt.
Ett tydligt mål ska definieras t.ex. ”jag har genomfört min matteläxa” eller
”jag satt kvar vid matbordet tills jag hade ätit färdigt”. Det gäller att målet
eller stegen till målet är enkla så att barnet kan lyckas med det. Målet och
belöningen ska avbildas. Man kan välja om belöningen ska ske omedelbart
eller om barnet samlar ihop till belöningen under längre tid.
I bilden ovan ser man ett exempel där belöningen består av att tjäna ihop till
speltid på X-Box. Bilden på X-box är uppdelad i fyra bitar. Varje gång
barnet har nått sitt mål så får en bit sättas upp. Barnet får lösa in speltiden
när bilden är komplett.
Den andra bilden visar ett exempel där man tjänar ihop för en påse godis i
sju steg.
Belöningssystem
KONTROLLERA SINA IMPULSER
Vid övergångar mellan olika aktiviteter kan man underlätta väntandet för
barnet på olika sätt.
En vänta-sits kan hjälpa till att tydliggöra att här ska jag sitta och vänta. Man
kan komplettera med en Timstock för att veta hur länge man ska vänta.
För många kan det vara bra med en vänt-plocklåda för att sysselsätta sig
under väntetiden. En vänt-plocklåda kan innehålla olika saker beroende på
barnets utvecklingsnivå och situationen. Det ska vara aktiviteter som är
lämpliga när man sitter och väntar och lätt kunna avbrytas.
Vänta-sits och vänt-plocklåda
REFLEKTERA ÖVER SIG SJÄLV OCH ANDRA
Genom att leka ”låtsaslekar” kan barnet förbereda sig på händelser t.ex. ett
läkarbesök. Grunden till leken kan vara en berättelse i en bok eller en film.
Barnet kan också efter läkarbesöket återuppleva det och låta dockan vara
patient. Det gör det lättare att fundera över det man varit med om och att
bearbeta upplevelserna.
Bearbeta genom låtsaslek
REFLEKTERA ÖVER SIG SJÄLV OCH ANDRA
Sociala berättelser och seriesamtal är ett pedagogiskt arbetssätt där man med
hjälp av bilder och/eller text kan tydliggöra och konkretisera sociala
situationer. Man kan på detta sätt hjälpa barnet att se sitt eget agerande och
vad det leder till samt visa på andra sätt att agera.
En social berättelse/seriesamtal kan skrivas/bildsättas på många olika sätt
beroende på till vem den skrivs/ritas och i vilken situation den gäller. Det
viktigaste är att det blir en individuell ”bruksanvisning” som upplevs som
positiv och att den blir en hjälp att förstå och hantera svårtolkade situationer.
Exemplet ovan visar på hur man logiskt bygger upp en berättelse för att
förstå situationen. Texten hjälper barnet att sätta sig in i andras perspektiv.
På det viset kan barnet bearbeta och reflektera så att nya beteenden eller
tillvägagångssätt kan förstås, prövas och läras in.
Sociala berättelser/seriesamtal Att hålla lagom avstånd till andra människor Jag heter David och är 8 år. Varje dag träffar jag mina kompisar. Jag går ofta väldigt nära dem. Mina kompisar tycker inte om när jag kommer för nära. De blir arga och jag får inte vara med dem. Jag vill hålla lagom avstånd till mina kompisar. Lagom avstånd är en arms längd. När jag går nära mina kompisar kan jag tänka på min arm. Mina kompisar blir glada och jag får vara med dem.
REFLEKTERA ÖVER SIG SJÄLV OCH ANDRA
Exemplet ovan är resultatet av ett seriesamtal där man försökte reda ut en
besvärlig händelse som inträffat på rasten. Det har med pennans hjälp hittats
en lösning på vad man kan göra nästa gång en liknande situation dyker upp.
Förslaget på lösning klipps ut och sparas. Bilden tas fram vid behov.
Sociala berättelser/seriesamtal
GENERALISERA
Att använda samma bilder för samma begrepp både hemma och i
förskolan/skolan hjälper till att förstå att det handlar om samma sak.
Om barnet får samma slags stöd t.ex. när det gäller att duscha, gå på
toaletten och klä på sig i de olika miljöerna blir det lättare för barnet att
utveckla sin förmåga att generalisera.
Klä på sig - schema
GENERALISERA
Att föra över kunskap från en situation till en annan eller mellan olika
miljöer kräver förmåga att generalisera. Det är inte samma sak att baka
hemma som i köket i skolan. Sakerna står på olika ställen och
instruktionerna kan vara olika. Det kan underlätta att ha samma recept i
skolan och hemma.
Recept
ANVÄNDA SYMBOLER
Symboler kan vara på olika abstraktionsnivåer. Samma begrepp kan visas
med olika typer av färdiga symbolsystem men också med foton. Ovan visas
exempel på några sådana symbolsystem.
Det är viktigt att ta reda på barnets funktionsnivå vad det gäller
bildtolkning/abstraktionsförmåga när man använder symboler.
Från konkret till abstrakt
Ordbild - samma ord kan ha olika utformning
Bliss - symbolen avbildar inte verkligheten, ger associationer.
Pictogram - stiliserad svartvit bild, möjlig att generalisera.
PCS (Picture Communication Symbols) - stiliserad färgbild.
Nilbild - Realistisk tecknad bild, färg.
Svartvitt fotografi
Färgfotografi
taxi
Taxi
ANVÄNDA SYMBOLER
Många barn tycker om att läsa böcker tillsammans med en vuxen. De
konkreta föremålen som symboliserar personer och föremål i boken hjälper
barnet att håla kvar fokus under läsningen. Föremålen kan användas för att
öka förståelsen för innehållet i boken.
Föremålen kan sedan inspirera till lek utifrån händelserna i boken.
Bok matchad med föremål
ANVÄNDA SYMBOLER
Med ett Pengalexikon får barnet information om vad pengarna räcker till.
Här visas bilder på olika sorters godis och vilka mynt som behövs för att
handla det. Barnet behöver inte förstå pengarnas värde men kan vara säker
på att ha med sig tillräckligt mycket pengar till affären.
Ett pengalexikon kan man göra själv. Man kan bestämma tillsammans med
barnet vilka bilder som ska finnas med.
Pengalexikon
ANVÄNDA SYMBOLER
För att hjälpa barnet att nå till ett sparmål kan man visa hur mycket som ska
sparas och hur långt barnet har kommit i sitt sparande. Om sparmålet visas
konkret blir det lättare för barnet att minnas vad han sparar till och
motivationen att spara kan underlättas. Summan barnet sparar varje vecka
eller månad symboliseras med en kopierad sedel som sätts in i en plastficka.
Antalet plastfickor är lika många som antalet sedlar som behövs för
sparmålet.
I exemplet ovan sparar barnet till filmen Madagaskar som kostrar 180 :-..
Barnet har sparat tre tjugolappar hittills och sex återstår.
Spara till ett mål
