-- -- .- ..... _~-------

NGER ROOMKontrollerat tuppjuck

UDS BARNA tt lämna sinabarn i sekten

KINKY FRIEDMAN • EDDIE IZZARD • EMMA KNYCKARE

Anna har inte träffat sina barn på flera år. De tror att hon är besatt och farlig. Kristinetvingas ständigt lova sin son att pappa har fel, att Gud inte ska döda mamma. Faktum harträffat frånskilda föräldrar vars barn tvingas växa upp med ena foten i manipulativa sekter.TEXT: LIV LANDELL MAJOR BILD: KAJSA BERGSTRÖM

Att barn som växer upp i strikta trosrörelser riskeraratt fara illa är väl dokumenterat. Vad som händer medfamiljebanden när mamma tappar tron är mindre känt.

Faktum har talat med frånskilda föräldrar, vars barn hamnati existentiell korseld. Det kan handla om att pappa blivitfrälst men inte mamma, eller om att mamma hoppat avenförsamling som pappa fortfarande tillhör. Utöver föräldrarnaskonflikt som exmakar belastas barnet av att rörelsens doktrinkrockar med det sekulära samhällets regler.

Pappan till Kristines lille son har genomgått en förändring.på ett par år har hans sekulära livsstil bytts mot en extremvariant av judendomen i en bokstavstroende sluten försam-ling, med bas utomlands.

- Det kom som en fullständig överraskning, säger Kristine.Under vår relation brydde sigmitt ex aldrig om religion. Hanhöll på ett par enkla, kristnatraditioner, inget annat. Mentydligen blev han frälst efterseparationen. Han konverteradetill judendomen och radikalise-rades i det tysta.Hur upptäckte du det?

- Jag anade något när vår lille son plötsligt kom hemoch pratade om Jesus Kristus och Gud. Men jag kunde inteföreställa mig vidden av hans pappas sökande. Jag kände migmest orolig över pojkens ångest.Hur yttrade den sig?

- Han kunde komma hem från sin pappa och gråta föratt jag var ond och skulle straffas av Gud. Varje gång han

hade varit där fick jag och min nuvarande man börja om frånbörjan och försäkra honom om att vi inte skulle dö. Manmärker pojkens oro av att han triggar på ord som "älska" och"bestämma". På dagis reagerade de också. Min son hade slagiti näsan en gång, men i stället för att gråta ställde han sig fram-för spegeln och tittade på blodet. Sedan konstaterade han att"det är Gud som vill att jag ska blöda".

Tvivel vid blodtransfusionBarns rädsla för straff och död återkommer som den störstasorgen och svårigheten, också för de föräldrar som själva varitreligiösa. Anna är uppvuxen inom Jehovas vittnen, men bör-jade tvivla när hennes nyfödda dotter fick en blodtransfusion.

- Jag kände mig hemligt tacksam när läkarna hävde vårdna-den tillfälligt, Det går att göra såtillfälligt om barn behöver blod.

Det skulle dröja många år innanAnna till slut lämnade kyrkan.Beslutet sammanföll med skils-mässa efter ett långt, destruktivtäktenskap med en av de "äldste"i församlingen. I dag lever Annahelt isolerad från sina barn.

- Ja, mina barn är ju kvar i församlingen, säger Anna. Ochde är rädda för mig. De betraktar mig som smittsam. Någonhar sagt till dem att jag kan ses som obotligt sjuk i cancer,att jag är förlorad och farlig för dem. Pappan skräms medreligionskortet och med att de inte ska få träffa mormor heller.Hur känns det?

- Det känns så klart väldigt sorgligt, men jag hade kunnat

"Han kunde komma hemfrån sin pappa och gråtaför att jag var ond ochskulle straffas av Gud"

Faktum #1272013 17

"Man låter barnet taställning i frågor barnborde slippa bry sig om"

Barn i Jehovas vittnen kan ha roligt tillsammans med mamma och pappa i såkallade familjestudieprojekt. Bland annat kan de med bildpysslet "streck tillstreck" lära sig om hur Lots hustru blir en saltstod. Faksimil från Www.jw.org

leva med det omjag hade vetat att mina barn verkligen avskyd-de mig. I mitt hjärta vet jag att de lider av att tvingas frysa utmig. Innan jag blev utesluten stod vi extremt nära varandra.

Anna är isolerad även i detsekulära samhället efter att halevt ett typiskt kvinnoliv med"barn bröllop och vuxendop" inomJehovas vittnen. Hon valde bortgymnasiet, gifte sig vid 18och varhemma med barnen i 15år. Nubefinner hon sig i ett socialtvakuum, utan utbildning, arbetslivs-erfarenhet och kontakter.

- Det är svårt för mig att få grepp om hur allt fungerar föratt kunna etablera mig. Men det värsta är att jag inte vet hurmina barn mår.

Aldrig kalasMadeleine har en liknande bakgrund, men har kommit längremed sitt nya liv. Hon är "vittne" sedan födseln, döpte sig vid14och gifte sig vid 18- med en kille hon knappt kände. Defick en dotter, men äktenskapet var dödfött och Madeleinehade under graviditeten börjat ifrågasätta sin tro.

- Jag hade starka tvivel och ville inte pådyvla mitt barnden verklighet jag hade fått stå ut med som barn: att tvingastacka nej till att vara Lucia, vägra nationalsången, aldrig gå påkalas och knacka dörr hos avvisande människor. För barn ärsådant påfrestande, hur mycket beröm man än får i försam-lingen för att man är så ståndaktig i "världsliga" sammanhang.Vad tänker du om skolans förståelse för barn frånsträngt religiösa familjer?

- Jag upplever att det finns stora kunskapsluckor och attskolan aldrig vågar gripa in i det man uppfattar som en privat

18 Faktum #1272013~----------------------------------------------------

sfär. Men vad man gör genom sin passivitet är att man låterbarnet representera församlingen och ta ställning i frågor sombarn borde slippa bry sig om. När jag var liten upplevde jagtill och med att skolan tyckte illa om mig för att jag var vittne.Min lärare slängde bokstavligen igen dörren i ansiktet på migen gång. Som Jehovas förväntas du värva nya medlemmarockså om du är ung, och jag hade råkat knacka på hemma hosmin lärare. Det var fruktansvärt. Hon bara tittade på mig,utan att säga något. Och så stängde hon dörren.Hur kändes det?

- Jag var jätteledsen. I efterhand är jag arg, både över attjag tvingades representera församlingen som barn och på attskolan inte visade någon förståelse för min situation.

Madeleine tog ut skilsmässa efter bara några år och blevsom väntat snabbt en paria. Hon lyckades ändå starta ett själv-ständigt liv med sin dotter, vars pappa först var ointresseradav kontakt. Han hade bildat ny familj.

- Jag har upplevt hur det är att bli mentalt utplånad avfamilj och vänner, men jag har hela tiden haft min dotter näraoch kämpat för hennes frihet. Ironiskt nog har det bidragit tillatt hon nu är aktiv inom Jehovas vittnen.

Madeleine berättar hur exmaken tog upp kontakten meddottern i förskoleåldern, och började planera in viktiga ak-tiviteter med kyrkan, just på födelsedagar och jul. Han villehindra henne från ett "världsligt" liv.

- Så uppfattade jag det i alla fall, säger Madeleine. Mindotter var jätteledsen och förvirrad många gånger som liten.Jag upplever att min exman agerade systematiskt, men jag

ville inte göra samma sak, så jaglät alltid flickan välja. Vid tolvårs ålder kom hon fram till atthon ville bo hos pappa varannanvecka. Jag anade att det hademed kyrkan att göra och mycketriktigt identifierar sig min ton-

årsdotter i dag som vittne - trots att hon inte är döpt. Det läg-ger jag in mitt veto emot så länge hon inte är myndig. Är maninte döpt så har man större frihet som individ.

Hoppas på tatuerad pojkvänMadeleine beskriver sin dotter som en kopia av sig själv: duk-tig och driven i skolan och församlingen.

- Hon är så exemplarisk och skötsam, både hos mig och sinpappa. Skillnaden mellan oss är väl att hon får sympatier för att

hon har en "dålig" mamma, vilket kanske motiverar henne att bliännu lydigare. Jag skulle önska att hon kom hem med en tatueradpojkvän, gjorde lite uppror! Då skulle det kännas att hon kom litenärmare mig. Nu glider hon bort. Det gör ont i mig ibland när jaghör henne säga präktiga "sanningar" som premieras i kyrkan.

Madeleine återkommer till att barn måste ges möjlighet atttänka och välja fritt.

- Förmodligen gjorde mina akademiska ambitioner att jagbörjade tänka och till sist ifrågasatte. Jag måste lita på att mindotter har samma kapacitet. Många tycker nog att jag är dum,men hon är stor nog att välja och skulle jag gå emot skulle detfå motsatt effekt.Är du rädd för att hon ska ta avstånd från dig helt?

- Det värsta jag kan tänka mig är att vår relation raderas utoch förmodligen skulle den risken öka om jag satte hårt mothårt. Hennes identitet som vittne är så djup. En gång råkade jag

hitta ett blodkort. alltså ett kort där man vägrar blodtransfusionpå sjukhus. Jag blev så klart jätteupprörd. och min dotter varhelt förstörd över att jag tänkte konfrontera pappan. Det gjordeväldigt ont att behöva ställa hennes dubbla tillvaro på sin spetsså där, men min gräns går när man äventyrar hennes hälsa.

r Sverige kan sjukvården tillfälligt häva vårdnaden för attge barn blod. r praktiken ska ingen behöva riskera livet förföräldrarnas tro. Generellt upplev"frånskilda föräldrar medbarn i strikta trossamfund att det saknas kunskap om derasproblematik inom sjukvården såväl som andra sektorer.

"Jehova var arg" -Kring millennieskiftet var Dan gift med en kvinna, som efteratt ha blivit utesluten i tonåren återvände till Jehovas vittnen.Förhållandet höll inte för det tryck som uppstod när hennesnygamla trosuppfattning krockade med Dans skeptiska syn

Faktum #127 2013 19

"Min dotter bröt heltmed mig så fort mittavhopp blev officiellt"

::.::.L +aron, Jet blev skilsmässa, och deras lille son fick bo~e m hos mamma och pappa. Dan märkte till en början intemycket av de religiösa inslagen i exfruns barnuppfostran, menså småningom blev konflikten uppenbar. Sonen var rädd föratt pappa skulle dö. Det visade sig att mamma läste "godnatt-sagor" där man i ord och bild beskriver hur "världsliga" män-niskor går under.

- När han var liten mådde minson riktigt dåligt i perioder. Han varlivrädd för att jag och andra släk-tingar skulle dö, för att Jehova vararg på oss.

Dan valde att konfrontera sitt exmed sagoböckerna på neutral mark:hos familjerätten.

- Handläggaren där konstaterade att det var rent skadlig läs-ning för ett litet barn, men min exfru gick i taket över att alls hablivit ifrågasatt. Hon var arg för att jag hade hittat böckerna ochverkade inte se problemet med innehållet.

I dag är sonen tonåring och har en ganska cool inställningtill sina föräldrars motsatta världsbilder:

- Han skämtar om att han bara tror på Gud hos mamma.Men egentligen är det komplicerat, menar Dan.

Problemet med konflikter och vårdnadstvister i skugganav strikta trossamfund tycks inte särskilt känt i samhället.Kristine och Dan hade båda önskat att det funnits mer specifikkompetens på socialtjänsten.

- Socialtjänstemännen som jag pratat med har snarare tycktatt det är bra att min son fått se två olika världar. Det tyckerjag är anmärkningsvärt med tanke på hur rädd han blev förden ena världen när han var liten, säger Dan.

- I vårt fall har familjerätten varit väldigt försiktig, konsta-terar Kristine.

- Också när min ex man kommit med dramatiska besked som

SEKTEREn sekt utmärks av att den är sluten och avviker stort från samhäl-lets religiösa huvudlinjer. Sekter är inte sällan destruktiva och kandå sammanfattas som toppstyrda, kontrollerande, kostsamma ochrepressiva särskilt mot de medlemmar som hoppar av.Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormoner).Kristen. Cirka 9 000 medlemmar i Sverige. Känd för unga missionäreri vita skjortor.Framgångsteologin.Kristen. Hävdar i en extrem form att sjukdom är Guds straff. SvenskaLivets ord avvisar numera koppling till den.

Krishnarörelsen. .0'

Hinduiska rötter. Från USA. Ett lOD-tal medlemmar i Sverige, temp~' iLund och Göteborg.Scientologikyrkan.Nyandlig rörelse. Människan är en odödlig andlig varelse. DriverNarconon, omtvistad drogbehandling.

Källa: Nationalencyklopedin och Anhörigföreningen Hjälpkällan(www.hjalpkallan.seJ

20 Faktum #1272013

påverkar vår son. Vid ett tillfälle föreslog han att pojken sku.l;åka med på ett två veckor långt, religiöst läger, utomlands.Samtidigt avslöjade han att han konverterat. Jag blev jätteorc~så klart, och förbluffad över vår medlares lama attityd då. De:råkade vara ett avslutade tillfälle i en serie samtal, och hon E::-

helt inställd på att avsluta. Hade hon haft lite mer förståelseför problematiken så tror jag att hon försökt se hela bilden oC::

varit mer ifrågasättande. Jag gie;:hur som helst hem och tog reda :-fakta om lägret, som inte var de:minsta barnvänligt.Kan det inte ha handlat omenskild tjänsteman?

- De flesta jag träffat i den }-:-situationen beskriver samma omedvetenhet inom socialtjäLs-skola och förskola. Min nuvarande man som är läkare harsamma intryck från vården. Man har inte klart för sig vad ~;innebär att vara skilsmässobarn med föräldrar som hamnarkonflikt på det här sättet.

Att vara tillåtande och öppen tycks vara återkommandestrategi hos sekulära föräldrar barn i strikta trossamfund.Karoline vinnlägger sig om att inte avfärda sin son när hazberättar om vad pappa säger om en straffande Gud.

- Jag och min nuvarande man är oerhört noga med att re-sonera och ställa frågor när pojken är rädd. Jag vill inte c-litet barn färdiga lösningar, utan få honom att lita på sitt c~=

omdöme.Är det inte svårt?

- Visst kan man ha lust att bara slå näven i bordet, mcvill inte utsätta mitt barn för attacker från två håll.Är du inte rädd för att han väljer fel? Det händer ju -barn väljer bort icke troende föräldrar?

- Jag fokuserar inte på mig utan på mitt barn och önsczbara att jag kan ge honom så mycket trygghet och förnufthan får må bra. Det jag önskar är att sjukvård, skola och:skola blir bättre på att stötta barn i min sons situation.

Tappat sin troPernilla var etablerad i samhället när hon och hennes m;-

gick med i Jehovas vittnen på 80-talet. Under lång tid ;-hon sig enbart berikad av att vara medlem. Hon beskriversom en auktoritet inom sin församling - en som gav råd :hade hög status i egenskap av hustru till en äldste.

- Att vara vittne innebar bara positiva saker för mig. :..::.......lång tid, konstaterar Pernilla. Men jag är en principfast r=--niska som inte tål hyckleri. För att göra en lång historia -.-så började jag bli skeptisk när det gick ut nya direktiv 0=

vi skulle tro och predika. Det gjordes förändringar som -fl>förväntades följa okritiskt. Sånt har jag svårt för, men de:fick mig att bryta var när det visade sig att de äldste rå '-';kvinnlig församlingsmedlem att inte polisanmäla sin maz _att han misshandlat och våldtagit henne på ett extremt ::mjukande sätt. Min man var en av dem som tyckte att locskulle på. Med tiden inträffade andra saker och till slu: ,-det omöjligt att vara gift med en person som prioriterar -framför innehåll. Jag hade tappat min tro på flera sätt.

Pernilla beskriver sitt avhopp som en chockartad t:::-:-

se. Trots att hon var beredd på att bli isolerad hade hon räknatmed fortsatt kontakt med sina barn.

- Ja, två av dem är vuxna och vi har stått varandra nära.Min son och jag har en okej relation, men hans fru vill inteveta av mig så det blir ändå svårtatt träffa honom och barnbarnen.Min dotter bröt helt med mig såfort mitt avhopp blev officiellt.Sedan dess har jag knappt hörtav henne. Det är min stora, storasorg. Jag kan knappt andas när jagtänker på det.

Pernilla framhåller att hennes problem med dottern inte gåratt jämföra med att ha en litet barn som tillbringar halva sittliv i en sekt.

- Min dotter har ju ett liv och fungerar trots allt i sitt sam-

manhang. Det måste vara mycket värre att ha sin femåringi en sekt varannan vecka. Vadgör man för att få barnet attkänna marken, liksom?

- Jag vet inte, säger Kristine. Kanske handlar det om de-taljer. Jag har kommit överens om attmin lille kille ska ha vissa saker sombara hap bestämmer över, för att ge .honom känslan av att han äger sitt liv.Så han haWtt bestämma om sitt hår.Han vill hl!det långt. Tyvärr villehans pappa inte låta honom ha kvar

det privilegiet. Riktiga män har kort hår, så han tog pojken tillfrisören ändå.Vad tänker du om det?

- Att det egentligen handlade om att markera mot mig. Mendet blev pojken som straffades. _

"Pojken skulle åkamed på ett två veckorlångt, religiöst läger"

Faktum #1272013 21