Feef 2 2015

Nummer 2/2015

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA:

Solenergi – värme och el

I nästa nummer om energilagring och skogen som energiresurs

2 förnybar energi 2/2015

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över470 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är noterat på NASDAQ Stockholm.

Vill du ha ett problemfritt ägande?- Låt Eolus sköta din anläggning!

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt behov.

THOMAS [email protected] 88 56

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Enkel montering

Korrosionsbeständiga

Utmärkta hydrauliskaegenskaper

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.amiantit.eu Ett företag i koncernen

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering

2/2015 förnybar energi 3

Göran Bryntse, Ordförande SERO:

Förnybar energi växer så det knakar”Det är mycket nu” – så säger jäktade medmänniskor till varandra. I energisvängen borde vi snarare säga att ”det är jättemycket nu!”. Prova att följa med i det här sifferbombardemanget:

LED

ARE

Globalt

Totalt i världen investerades i fjol över 2 000 miljarder svenska kronor i förnybar energi (källa: FN). Det är 17 % mer än året dessförinnan.

Relativt sett är det solelen som växer snabbast: den förväntas gå från 40 GW nya installationer i fjol till 60 GW i år (+ 50 %, alltså). Den installerade globala solelseffekten, 240 GW i slutet av 2015, är således 25 gånger så stor som den totala svenska kärnkraftseffekten, 9.5 GW.

Vindkraften slog också rekord i fjol genom sina nyinstallationer på 50 GW. 2014 kom den därigenom upp i totalt 370 GW, medan kärnkraftens globala kapacitet är 377 GW (källa: IAEA). Eller egentligen 340 GW för det är rimligen dags att räkna bort de 48 reaktorer i Japan som stått stilla sedan Fukushimakatastrofen för fyra år sedan. Hur man än räknar, kommer vindkraften i år att öka till över 400 GW och därigenom passera kärnkraften, se figur 1 på sidan 4.

USA

264 kolgruvor i USA stängdes mellan 2011 och 2013 och minst två dussin kolföretag har gått

i konkurs de senaste tre åren. I år bedöms re-kordmånga kolkraftverk stängas där vilket leder till att 23 GW, 7 % av USAs samlade kol-kraft försvinner. De ersätts av 10 GW solel och 10 GW vindkraft. Inget nytt kärnkraftverk har

tillkommit.

Europeiska exempel

Även tyskarna minskar sin fossilbaserade elproduktion, motsvarande 20 TWh elen-ergi från 2013 till 2014. Tyvärr förekom-

↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl Olov PerssonTel. 0221-146 81E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseChrister SöderbergOlof KarlssonSten MalmströmPeter DanielssonRoland Davidsson

ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2015Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD:Foto: Dreamstime

I DETTA NUMMER bl.a:

6-10 Om solenergi

13 Fossilfri fordonsflotta – en utmaning

14 Nytt i SERO styrelse

18 Hjälmaren – en resurs för många att dela på

26 NCC bygger miljövänliga Torsplan 2 i Hagastaden

28 Hantering utbränt kärnbränsle

30 Släpp loss potentialen i småskalig vattenkraft

34 SERO om skatt på energi

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


LED

ARE

mer motsatta påståenden i den svenska energidebatten. Och oron för att solför-mörkelsen i mars skulle betyda obalans i nätet på grund av de ca 40 GW solel som finns i Tyskland visade sig vara obefogad, inget hände.

I Frankrike antogs nyligen en lag som anger att taken på alla nya byggnader i den kommersiella zonen måste vara täckta av solceller och/eller växtlighet. Växterna fungerar som klimatregulatorer, kyler på sommaren och värmer på vintern.

Vad händer i Sverige?

Solelen i Sverige har fördubblats varje år de senaste fyra åren och var ifjol ca 80 MW.

Vindkraften ökar hela tiden och har nu passerat 13 TWh på årsbasis. Det är mer energi än vad de tre reaktorer som nu ska avvecklas, Oskarshamn 1, Ringhals 1 och Ringhals 2, producerade i fjol.

Utvecklingen är alltså positiv, men vi släpar anmärkningsvärt mycket efter om-världen. I Tyskland används det 200 gång-er mer solel per invånare än i Sverige, helt beroende på att de energipolitiska ambi-tionerna hos den konservativa regeringen i Tyskland är mycket högre än vad den var hos den tidigare svenska konservativa re-geringen.

Jag hade hoppats att den nya rödgröna regeringen skulle öka takten i utbyggna-den av förnybar energi – och absolut inte motverka den. Nyss lades det dock fram ett

förkastligt skatteförslag om att solel från anläggningar över 144 kW ska beskattas med ca 30 öre/kWh. Det kommer att drab-ba bland annat kooperativa anläggningar hårt. SERO anser att den skattebefriade gränsen borde sättas till 450 kW, att skat-tebefrielse bibehålls för ny vindkraft som man använder själv och att man slopar det märkliga kravet att eventuell skattebefriel-se kräver att man inte får sälja överskottsel.

Är det verkligen så att svenska ener-gipolitiker i motsats till de tyska sitter i storföretagens knän? Hur kan Miljöpar-tiet ställa sig bakom ovannämnda förslag som påtagligt kommer att bromsa upp satsningar på förnybar energi i Sverige. Därigenom överlåts solels-initiativen till Centerpartiet, som tydligt kritiserat re-geringens ovannämnda förslag.

Energieffektivisering i Sverige och EU

EU-kommissionen har skickat en varning till Sveriges regering för att Energieffekti-

viseringsdirektivet inte följs. I november publicerade Boverket en rapport som fö-reslår att Sverige ska strunta i att lagstifta om individuell energimätning, d.v.s. för-mena slutanvändarna den rätt till infor-mation som direktivet föreskriver så att de lättare kan påverka sin konsumtion. Även Regering och Boverk har tidigare även skämt ut sig genom att medverka till för-bud för kommunerna att kräva byggande av energisnåla bostäder (s.k. passivhus).

I motsats till vad EU-direktivet säger vill Sverige inte mäta energieffektiviseringen i sparade kWh. EU förordar att 20 % av pri-märenergiförbrukningen ska sparas, vilket främst drabbar de kraftverk som har lägst verkningsgrad, d.v.s. kärnkraften, som har 30-35 %. Om man som i Sverige i stället vill mäta den i procent av BNP, kan en fortsatt ökning av energianvändningen öka. Till förfång för klimatet.

Slutsats

En fantastisk utveckling är på gång, en sådan som få vågade drömma om bara för några år sedan och med en fantastisk framtidspotential. Men svenska politiker, oberoende av regeringskonstellation, verkar inte vilja sätta fart på omställ-ningen till förnybar energi. Hur länge ska det dröja innan också de tar intryck av den ekonomiskpolitiska utvecklingen på energiområdet i t ex USA, Danmark och Tyskland och ser hur man där upp-muntrar alternativen till fossil energi och kärnkraft? Vi är många – och blir allt fler – som vill trycka på för att Sverige ska bli ett föregångsland i den teknologiska ut-vecklingen, inte som nu ett eftersläpande bihang.

Göran Bryntse, ordf. i SEROStyrelseledamot i European Renewable Energies Federation

Figur 1. Installerad eleffekt i världen t.o.m. 2015.

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får du 4 nummer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betaldatum

Gå in på [email protected] och registrera dina uppgifter så sänder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefonnummer.


Vi på FOAB vill passa på att önska Trevlig sommar!


SOLE

NER

GI

Solenergi i olika formerAllt fler småhusägare får upp ögonen för den helt rena och förnybara solenergin. Med solfångare får man värme. Med solceller får man elektricitet. Vilken typ ska du då välja? Vilken solenergiform passar bäst hos dig?

SolfångareTiotusentals småhus har redan installe-rat solfångare och får energibehovet för varmvatten halverat och oftast även ett tillskott till husuppvärmningen. I solvär-mesystem ingår en vattentank eller acku-mulatortank. Vedeldare behöver också en sådan tank och därför är det extra fördelaktigt för vedeldare att installera solvärme. Även i andra värmesystem där man eldar t.ex. pellets eller flis är solvär-me mycket fördelaktigt då eldningen med låg verkningsgrad på sommaren kan und-vikas. 10 m² bra plan solfångare kan ge ca 5 000 kWh/år i sådana system.

Har du direktverkande elvärme, eventuellt kompletterad med en luft/luftvärmepump, och en elektrisk varm-vattenberedare kan du med fördel byta varmvattenberedare till en som är försedd med en solvärmeslinga i botten. Med en solfångare på ca 3 m² kan du sen halvera energibehovet för varmvattnet. En fördel med solfångaren är att du använder all sol-energin i det egna värmesystemet. Värdet på solenergin är lika med kostnaden för den energi du slipper köpa.

Solceller

Tekniken att göra elektricitet av solljuset har funnits länge men har varit mycket dyr. Men på några år har nu storskalig pro-duktion av solcellspaneler vuxit fram och priserna gått ned kraftigt. Det har ökat intresset för solel för småhus, bostadsrätt-föreningar, lantbrukare med flera. Dessut-om finns det statligt investeringsbidrag för solel som från början var 60 procent men nu gradvis trappats ner och i år är nere på 20 procent. Tyvärr har tilldelade medel inte tillnärmelsevis täckt behovet så bi-dragskön har varit och är fortfarande lång.

Solcellerna ger likström som leds i ka-blar till en växelriktare som omvandlar lik-strömmen till växelström med den vanliga nätspänningen 230 V (eller 400 V trefas). Denna typ av solelsystem lagrar ingen en-ergi utan det sker ett ständigt samspel med elnätet. Ena stunden ger solcellerna mer än huset behöver och överskottet överförs

då automatisk till elnätet. Nästa stund kanske solen går i moln och då ger nätet den ström som huset behöver. Du behö-ver inte någon batteribank i huset, vilket är tur för den är dyr! Nackdelen är att den el du tillför nätet måste köpas av ett elbo-lag för att bli värd något. Och hur mycket elbolagen är villiga att betala för solelen varierar stort! Vissa bolag erbjuder det s.k. spot-priset på den nordiska elbörsen med ett administrativt avdrag på kanske 4 öre/kWh. Spotpriset kan vara mycket lågt som-

martid och kanske bara 20 – 30 öre/kWh övriga årstider. Det senaste beslutet som trädde i kraft vid årsskiftet, är att du i alla fall får 60 öre/kWh i skatteavdrag i dekla-rationen för överskottselen som tillförs nätet. Därtill har du rätt att få miljöcertifi-kat och tilldelning av ursprungsgaranti för din producerade solel, i dagsläget runt 20 öre/kWh. Men det är inte allmänt känt och långt ifrån alla solelsägare som utnyttjar, det fordrar en ansökan hos Energimyndig-heten.

Ett villatak med 10 m2 solfångare (15 år gammal) på mitten som ger ca 4500 kWh värme/år och 10 m2 solceller i två grupper på båda sidor om solfångaren som ger ca 1400 kWh el/år.

En solfångare på 1,6 m2, till vänster, ger 3,6 gånger mer solenergi per år än en lika stor solcellspanel till höger. Artikelförfattaren (1,90 m) ger en uppfattning om panelernas storlek.


Till alla våra läsare, skribenter och annonsörer – tack och hopp om en Glad sommar

med bra badväder!!!

DEB

ATT

Lönsamhet?

Lönsamheten för en solelanläggning på ett privathus ligger alltså helt i händerna på elbolag och politiker. Därför är det omöj-ligt att göra en seriös lönsamhetskalkyl på en solelanläggning, man får chansa! Även en liten anläggning, t ex 1,5 kWp (ca 10 m²) som ger runt 1400 kWh/år, ger ofta betyd-ligt mer än vad en vanlig villa behöver en sommardag. På årsbasis får du räkna med att 50 till 70 procent av din solel går till el-nätet! Detta ska du vara medveten om när du funderar på en solelanläggning! Ovan sagda gäller inte för solelanläggningar på t ex affärer och industrier som ständigt har större effektbehov än vad solcellerna ger. Och även om du satsar på en stor sole-lanläggning är du ändå alltid beroende av köpt el när det är mörkt och vintertid.

Lönsamheten för en solfångaranläggning beror på priset på den energi solvärmen ersätter. Många vedeldare räknar också in miljövinsten att slippa elda sommartid. Mellan tummen och pekfingret brukar man ange en återbetalningstid på 10 – 15 år. En bra solfångare har en livslängd på mer än 30 år så kalkylen ser bra ut! Ekonomin för en solelanläggning är alltså osäkrare än för en solfångaranläggning. Men båda typerna lär betala sig själva flera gånger om till slut! En sak att tänka på är att solceller tar 3 – 4 gånger större plats på taket än motsvarande solfångare som ger lika mycket solenergi. 10 m² bra solfångare kan ge 5000 kWh sol-värme. Men det behövs hela 33 m² solceller med 15 procent verkningsgrad, den typ som säljs mest idag, för att få 5000 kWh solel.

Slutsats

Om det är värme du vill ha, installera sol-fångare! Med en riktigt dimensionerad anläggning har du nytta av all solvärme den ger. Om du vill ersätta el och bidra till landets elförsörjning, satsa på solceller! De tar mycket större plats på taket men det är kanske inget problem. Förhandla med ett elhandelsbolag om bra ersättning för såld el. Kostnaderna för de olika syste-men är jämförbara liksom förväntad livs-längd. Lönsamheten beror i hög grad på framtida energipriser.

Branschorganisationen Svensk Solen-ergi har en hemsida www.svensksolenergi.se/ där du kan lära dig mer och även fylla i en Intresseanmälan under rubriken Att in-stallera solenergi.

Nils [email protected]

Importen av utländska sopor är en skam för sverigeDe negativa konsekvenserna av förbränningen av importerade sopor vid värmekraftverken blir allt tydligare. I luften utsläpps dioxiner och furaner som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassa och för foster.

Flygaskan är så giftig att den måste trans-porteras bort till särskilda deponier bla i Norge. Bottenaskan är i princip lika gif-tig och riskerar att bli utlagd på ställen där vatten och mark förgiftas för evig tid. Kontrollen av vad de importerade soporna innehåller fungerar dåligt enligt riksrevi-sionen. En stor miljökatastrof hotar Sve-rige. Soporna orsakar problem som gör att hamnarbetare riskerar att bli sjuka. Det senaste är att soporna kan innehålla radioaktiva ämnen och man frågar sig om detta kontrolleras vid varje transport av sopor till Sverige. Utöver detta orsakar soporna stank i Västerås som gjorde förra sommaren olidligt för många. Sålunda so-pimporten innebär både hälsorisker och miljöfaror. Den internationella handeln av sopor är också förknippad med grov or-ganiserad kriminalitet.

Att Sverige gör Europa en miljötjänst genom att minska på deponierna är ett fel-tänk. Hela Europa måste lära sig återvinna avfall till den nivå som Sverige och Tysk-

land gör. Det innebär att 95 % av avfallet kan återvinnas och en sådan ordning skul-le definitiv bidra till ett snabbt infriande av EUs klimat och miljömål. Det sparar avse-värt mer energi än att bränna avfall.

Sverige måste hitta andra bränslen än avfall. Lösningen för de svenska kommu-nerna är inhemskt biobränsle, solvärme och berg/värme/sjövärme och energief-fektivisering. 80 % av den energi som våra bostäder använder idag kan sparas genom rätt ombyggnader kompletterat med sol och bergvärme. Avsevärd mängder bioen-ergi finns genom skogsavfall, energigrö-dor/tex hampa) och energiskog. Hushållar man klokt med energin behövs ingen im-port av bränslen till Sverigek

Om Sverige vill framstå som ett före-döme för förnyelsebar energi och klimat-ansvar bör sopförbränningen omedelbart avbrytas

Karl-Erik Andersson Västerås [email protected]

Och vi tackar alla som medverkat med artiklar och annonser !

Redaktionen


SOLE

NER

GI

Bengt Strid:

Om värde av solel vid egenanvändning och försäljning

En fråga som många undrar över är vad värdet är av egenproducerad solel. Ämnet är långt ifrån trivialt om man tänker på vilka förändringar som kan komma att ske under livslängden på 30 år för en solcellsanläggning. Här kommer några exempel hur det såg ut i april 2015, som får ses som en ögonblicksbild i nuet. Tänk också på att priserna kan variera mellan olika elbolag.

Egenanvänd el

När det gäller den solel som man använ-der själv ersätter den köpt el och värdet på den elen blir därför lika med den rörliga andelen av priset för köpt el. Det rörliga andelen varierar med elanvändningen och består av elhandelspris, elcertifikat-avgift (redovisas numera sällan separat utan ingår vanligen i elhandelspriset), energiskatt, elöverföring och moms på alla dessa poster. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet, eftersom de fasta abon-nemangsavgifterna normalt sett inte för-ändras vid egen solelproduktion.

En stor andel av värdet är att man slip-per betala energiskatt och moms på den. För de flesta privatpersoner är energiskat-ten 36,75 öre/kWh, inklusive moms. Bo-ende i en del nordliga kommuner betalar 24,25 öre/kWh. Bedriver man yrkesmäs-sigt lant-, skogs- eller vattenbruk får man dock energiskatten återbetald så när som på 0,5 öre/kWh. Enligt ett nytt förslag från Finansdepartementet i mars 2015 ska man från och med 1 juli 2016 dessutom betala energiskatt på egenanvänd solel om sol-cellsanläggningen är större 144 kW.

De allra flesta privatpersoner får ingen ersättning för elcertifikat för egenvänd el eftersom det är för krångligt och kostar för mycket att installera elmätare och betala ett årligt abonnemang för elcertifikatmät-ning för mindre solcellsanläggningar. För lantbruk har antagits att solcellsanlägg-ningen är så stor att man ordnat med elcer-tifikatmätning även för egenanvänd el.

När man ersätter köpt el med egenan-vänd el slipper man betala den rörliga andelen av priset för elöverföring till nät-

bolaget. I exemplen nedan har Vattenfall söder använts med ett pris på 20 öre/kWh. Några nätbolag har börjat med en effekt-tariff där man betalar en avgift som beror på den högsta effekten under ett antal tim-mar under en månad. Har man en privat solcellsanläggning kommer man inte att påverka de högsta effekttimmarna efter-som man inte har någon solelproduktion under dessa timmar. Om effekttarifferna slår igenom kommer det att påverka eko-nomin negativt för småhusägare som har solcellsanläggningar. När det gäller elhan-delspriset finns variationer mellan elbo-lagen och vilket avtal man har. I exemplet har använts Kundkrafts påslag på 5,79 öre i april 2015 för rörligt pris och medelvärde för Nord Pool spotpris på 28,8 öre/kWh under 2014 i område 3. I Kundkrafts pris finns för övrigt inget fast abonnemangs-pris.

Såld el

Den enda lagstadgade ersättning som man sedan tidigare fått för överskottsel som matas in till nätet är den energiersätt-ning man får från sitt nätbolag. Energier-sättning är Vattenfalls benämning, andra nätbolag har andra termer. Ersättningen varierar mellan nätbolagen. Vattenfall be-talar 5,6 öre/kWh, exklusive moms.

Från och med 1 januari 2015 har en skat-tereduktion på 60 öre/kWh, som regleras på inkomstdeklarationen, tillkommit för överskottsel som matas in till nätet. Man kan få skattereduktion för upp till 30 000 kWh per kalenderår eller som mest för lika mycket el som man köper. Säkringen i an-slutningspunkten får vara högst 100 A.

Man måste avtala om försäljning av överskottselen med ett elbolag, annars matar man in elen gratis till nätet. När det gäller elhandelspris har flera bolag under fjolåret betalat generösa ersättningar för solel. Efter skattereduktionens införande är trenden att dessa ersättningar minskats. Som ett exempel kan nämnas Vattenfall som i april skrev på sin hemsida att er-sättningen under första året är Nord Pools timspotpris plus 40 öre per kWh, exklusive moms. Därefter övergår Vattenfalls ersätt-ning till Nord Pools timspotpris. Långsik-tigt och i takt med att antalet solcellsan-läggningar ökar bör elhandelspriset för solel gå mot Nordpool timspotpris.

Bengt Strid. Foto: Jörgen Ek


För att få tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier måste man göra en ansökan om godkännande hos Energi-myndigheten och därefter avtala om för-säljning av dem med en köpare. Elcerti-fikat kan man få under 15 år, det vill säga halva livslängden för en solcellsanlägg-ning. Priserna har under senare år sjunkit på grund av att det funnits ett överskott av elcertifikat. I april 2015 hade medelpriset för elcertifikat varit 18,3 öre/kWh under senaste året. Det finns ett förslag om att höja kvotplikten från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen. Men det är svårt att förutse prisut-vecklingen för elcertifikat 15 år framåt i tiden.

När det gäller ursprungsgarantier finns ingen fungerande marknad i Sverige eller Europa och därför har inget värde satts på dem.

Slutsatser

I och med den skattreduktion som inför-des från och med i år får såld överskottsel i praktiken i runda slängar ungefär samma värde som egenanvänd solel när elhan-delspriset för såld el går mot Nord Pool spotpris, se tabellen/figuren. Den ekono-miska effekten blir därmed ungefär som för nettodebitering, fast för gemene man på ett mera svårbegripligt sätt. Eftersom vissa elbolag idag betalar ett högre pris än Nord Pool spotpris för solel som matas in till nätet och då de flesta inte får berättiga-de elcertifikat för egenanvänd solel, kan det idag till och med vara lönsammare att mata in elen till nätet än att använda den själv.

Men man tar en viss risk om man ba-serar en långsiktig kalkyl över 30 år på att skattereduktionen ska finnas kvar i oförändrad form under så lång tid. Att ha en hög egenanvändning av egenpro-ducerad solel är sannolikt lönsammast på sikt. Men elcertifikatsystemet behö-ver anpassas till småskalig elproduktion, så att även den egenanvända elen kan få elcertifikat på ett enkelt och billigt sätt. Eftersom elcertifikatsystemet är vårt hu-vudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi är det viktigt att även få med alla de små elproducenterna i detta system. Genomförande av effekttariffer finns som ett mörkt moln i horisonten för småhusä-

gare som investerat i solceller, då detta skulle märkbart sänka lönsamheten för egenanvänd solel.

Hög egenanvändning är lättare sagt än gjort för en småhusägare, där överskottet som matas in till nätet kan vara 50% eller högre. Vi kan förväntas oss att vi i fram-tiden kommer att se lösningar som ökar egenanvändningen om skattereduktion i framtiden reduceras eller försvinner.

Bengt Strid, Mälardalens högskola, Akademin för Ekonomi, Samhälle och Tek-nik (EST), Gästforskare från [email protected]

Tabell 1 Värde av egenanvänd och såld el. Fet stil för summan markerar normalfallet. Alla priser i öre/kWh.

Egenanvänd privat

Egenanvänd privat effekt-

tariff

Egenanvänd jordbruk

Såld med skatte-

reduktion

Såld utan skatte-

reduktion

Elpris Kundkraft 1-årsavtal SE3

34,6 34,6 34,6 - -

Elöverföring Vattenfall söder

20,0 0 20,0 - -

Energiskatt 29,4 29,4 0,5 - -Elcertifikatavgift 3,0 3,0 3,0 - -Moms 21,7 16,7 0 - -Energiersättning Vattenfall söder

- - - 5,6 5,6

Nordpool spot SE3 2014 - - - 28,779 28,779Elcertifikat 0 0 18,342 18,342 18,342Ursprungsgaranti - - - 0,5 0,5Skattereduktion - - - 60 0Outnyttjat elcertifikat 18,342 18,342 0 0 0SUMMA med elcertifikat 127,1 102,1 76,4 113,2 53,2SUMMA utan elcertifikat 108,7 83,7 58,1 94,4 34,4

Figur 1Värde av egenanvänd och såld el.

SOLE

NER

GI


Solel och - värmelagring i plusenergihusHans-Olof Nilsson har valt att satsa på olika energilösningar i sitt plusenergihus och han är stolt över att sedan mitten mars i år kunna köra off grid. Fastigheten har förutom bergvärme och avloppsvärmeväxlare även solceller och solfångare på 220 m2. Värmen och elen som inte används, tas hand om i ett energilagringssystem bestående av batterier och vattentankar i källaren.

Huset producerar ca 35 000 kWh per år och den egna förbrukningen ligger på ca 8000 kWh. Energilagret räcker till att för-sörja huset en månad. Ytterligare en typ av energilagring – ett bränslecellsystem med vätgastankar och elektrolysör från PowerCell tillkommer i höst. Dagtid ska

solcellerna generera tillräckligt med el för såväl att producera vätgas från vatten med hjälp av en elektrolysör som att driva huset och ladda batterierna. Under kväl-lar, nätter och vinter används el från bat-terierna och från bränslecellen, som då körs på vätgas. Bränslecellen producerar

överskottsel och jämn värme som går in i husets varmvattenberedare och används för uppvärmning och varmvatten. Vätga-sen i tankarna planeras på sikt även att användas för egen fordonsdrift.

Text o foto: Charlotta Niklasson

SOLE

NER

GI

Hans-Olov Nilssons ekohus med infällda solpaneler, batterier och varmvattenberedare för energilagring www.hoenterprise.se

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

Intresserad av grön och lönsam energi? Investera i vindkraft!

Henric Karlsson 010-199 88 72 [email protected]

Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark Påboda.

Vi säljer sextondelar i vindparken som ligger i Torsås kommun

i Småland. Parken togs i drift under oktober 2014.

För mer information kontakta oss!

Katarina Tideman 010-199 88 25 [email protected]


VIN

DKR

AFT


- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar


Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

Vindkraft kan ersätta kärnkraft i söderNågra uttrycker oro över att stängningen av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1, Ring-hals 1 och 2, på tillsammans ca 2200 MW , skulle drabba södra Sveriges elförsörjning. Det finns dock redan alternativa lösningar på gång, vilket framgår av en artikel i Syd-svenska Dagbladet 29 April. Planerna på ny vindkraft i södra Östersjön skulle nämligen producera betydligt mer el än vad dessa tre ålderstigna reaktorer gör numera.

Planerade nerläggningar kärnkraft kom-penseras av planerad vindkraft (bilden kan begränsas i så fall tas bara de två stap-larna till höger med, som läggs bredvid varandra, källa tas givetvis med.)

Uppenbarligen finns det förnyelsebara alternativ, främst i form av havsbaserad vindkraft, till reaktorerna som planeras att avvecklas under de närmaste 5 åren.

Göran Bryntse


VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

SMART • STARK • TRYGG • TYST

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT!Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om.

SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat.

STARK – Imponerande effektiv och energisnål.

TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor.

TYST – Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal

ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta.

Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

BÄSTAVALET

enligtEnergimyndighetens

test

0706 - 36 66 47


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Skogen resursbank vid satsningarna på en fossilfri fordonsflotta till år 2030I dag förbrukar vi i Sverige 5 500 000 000 liter diesel och 3 500 000 000 liter bensin.Regeringens mycket höga vision är en fossilbränslefri fordonsflotta till år 2030. För att nå det målet krävs nytän-kande inom alla områden. Nu ställer vi frågan, kan den svenska skogen vara lösningen?

Tekniken att tillverka drivmedel av syn-tesgas (kolmonoxid och vätgas), inte bara ur skogsråvara, finns redan så det behövs ingen ytterligare forskning. Redan år 1902 utvecklades tekniken i Tyskland. Det re-volutionerade kemiindustrin och gav Carl Bosch ett Nobelpris tjugo år senare.

Redan år 1923, vid Kaiser Wilhelm In-stitutet, utvecklade Franz Fischer, Hans Tropsch och Helmut Pichler en metod där en katalysator av järn eller kobolt fick vät-gas och kolmonoxid att reagera till bensin och diesel och när Tyskland invaderade Polen i september 1939 hade man redan 14 anläggningar för syntetiska drivmedel i drift och 6 under byggnad. Produktionen täckte 95 procent av Luftwaffes drivme-delsbehov.

1943 tillverkade Tyskland 124 000 BBD syntetiska drivmedel (20 miljoner liter per dygn) motsvarande 57 procent av krigs-maktens totala drivmedelsbehov varav 92 procent av flygbränslebehovet.

Idag är tekniken väletablerad - på södra halvklotet med start av Sasol i Sydafrika 1978 följt av Nya Zeeland, Malaysia, Kina m.fl. 2011 tog SHELL sin nya GTL anlägg-ning PEARL Quatar i drift. Anläggningen i Quatar producerar 120 000 Fat GTL (Gas To Liquide) per dygn.

Sverige skulle utan svårighet kunna täcka behovet av i första hand diesel base-rat på biomassa.

Baserat på en planerad anläggning i Red Rock under US Defence Budget kan man från 150 000 ton skogsråvara producera ca 1100 fat jetbränsle per dygn (175 000 liter). Produktionskostnaden är beräknad till ca 3,50 US$ per Gallon.

Att täcka Sveriges behov av diesel med BTL (Biomass To Liquide) skulle kräva ca

20 miljoner ton biomassa per år motsva-rande ca 100 TWh om en liter biodiesel (9 kWh) kräver ca tre kg biomassa med ener-giinnehåll ca 4,5 kWh per kg.

En väl fungerande anläggning av typ Mi-cro Channel Reactor (VELOCYS) kan om-vandla upp till 70 procent av insatsråvaran till vätska. Resterande överskottsenergi används till torkning av insatsråvara samt elproduktion och fjärrvärme – se bifogad kalkyl!

Vi bör i första hand satsa på diesel och det gör vi genom att komplettera/ersätta våra nuvarande fjärrvärmeverk med BTL-reaktorer. Fördelen med en bioenergi-anläggning som producerar drivmedel, värme och el är att anläggningens gångtid kan ökas kraftigt utan att öka förlusterna i form av spillvärme.

För att täcka Sveriges dieselbehov skulle vi behöva bygga ca 200 anläggningar i stor-lek som ett normalstort kraftvärmeverk med kapacitet 100 000 ton biomassa per år motsvarande 30 000 000 liter BTL per år. Vi skulle behöva bygga ett kraftverk per månad för att täcka behovet av diesel 2030. Elproduktionen skulle kunna uppgå till 10 TWh synkron el som stöd till ökad vindkraftsproduktion.

Investeringskostnaden för en Micro Channel Reaktor uppskattas till ca en mil-jon kr per fat och dygn, vilket ger en bygg-kostnad av ca 500 000 000 kr motsvarande tio vindkraftverk. Energiomvandlingen i vindkraftverken kan uppskattas till ca 80 GWh el per år medan reaktorns totala en-ergiomvandling kan uppgå till ca 350 GWh energiekvivalenter (drivmedel, värme, el) per år.

Den totala byggkostnaden kan uppskat-tas till ca 100 miljarder kr. Bemanningen vid reaktorn bör kunna understiga 18 års-anställda. Genom den minskade fossil-bränsleimporten behövs inga statliga sub-ventioner.

En satsning på biodiesel skulle vara ett miljömässigt lyft och en bra affär. Om Rot-terdamspriset på dieseln som importeras sätts till 5 kronor per liter skulle kostna-derna för import minska med 25 miljarder. Dessutom skulle satsningen bidra till Mi-kael Dambergs vision att Sverige skall ha lägst arbetslöshet i Europa år 2020.

Roland Davidsson

Förhoppningsvis mer om skogen som energiresurs i nästa nummer.


SERO

Ann-Kristine Johansson från Kil ny vice ordförande i SEROPå SERO årsmöte i Nässjö valdes Ann-Kristine Johansson från Kil i Värmland till ny vice ordförande. Ann-Kristine har 20 år i riksdagen i bagaget. Hon har varit ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet och Näringsutskottet där hon ansvarat för skogs- jordbruks- och energipolitik.

Ann-Kristine är numera egenföretagare inom konsultbranschen, AKJ rådgivning AB, och har ett antal styrelseuppdrag bl.a. ordförande i styrelsen för Konsum Värmland och i Kooperativa förbundets styrelse.

Ann-Kristine efterträder Christer Söder-berg, som var med och startade SERO för 35 år sedan och fortfarande är en resurs att räkna med bl.a. som skribent i Förnybar Energi och Energieffektivisering.

Mats Weinesson är ny som ersättare i SERO styrelseMats Weinesson driver sen år 1990 jord- och skogsbruk på Götala Gård i Motala. Han är 6:e generationen på gården. Mats har mån-ga järn i elden. Under åren som gått har Mats b.l.a arbetat på BT-produkts (numera Toyota) som operatör, instruktör och kon-trollant över en avdelning med datastyrda processmaskiner,hunnit med att praktisera i jordbruk i ytterligare två världsdelar, ett par år i USA och 9 månader i Australien.

På Götala driver han både konventionell och ekologisk odling, förutom spannmål, oljeväxter och ekologisk potatis tidigare även ekomorötter.

Mats är delägare i en vindkraftpark med 4 Vestas V 90. Två av verken står på Mats mark. Han har 58 % av arrendet på samtli-ga verk. Verken har 44 delägare varav mot-svarande ett verk ägs av Mats med familj.

Från och med i vår körs maskinerna på gården med RME 100 % plus att en pickup och en del maskiner drivs med HVO 100 %, alltså fossilfri drift förutom smörjoljor och fetter.

Sedan 70-talet sker all uppvärmning med flis. Just nu planeras en ny spannmål-stork med förnybar drift, bl.a. solenergi.

Utöver ett aktivt lantbrukarliv har Mats ta-git på sig flera uppdrag, bl.a. som styrelsele-damot i Svensk Vindkraftförening, ledamot i Svensk Vindenergis styrelse (t.o.m. stämman 2015), ledamot i Borens IK styrelse, ledamot i Aska hushållsgilles styrelse, suppleant i kyr-korådet, ordförande i älgjaktslagets styrelse.

LRF i Östergötland är ett kapitel för sig, där han tidigare som ledamot i regionstyrelsen fått ta på sig många ansvarsfulla uppdrag.

Han har tidigare varit aktiv som politi-ker med många olika uppdrag och även kandiderat en gång till EU-valet.

Från maj i år har Mats ytterligare ett uppdrag, han är ersättare i SERO styrelse.

Mats [email protected]

Martin Nylander, ny ersättare i SERO styrelseMartin Nylander, ny ersättare i SERO styrelse, jobbar på Energikontoret Mälardalen i Eskilstuna. Han är projektledare, samordnare och ansvarar för utbildning av alla kom-munala energi- och klimatrådgivare i Uppland, Västmanland, Södermanland och Got-land. Huvudinriktning – energi i byggnader och solenergi. Martin bor i Stockholm. Han är snart pensionär, fyller 65 i år, och tror sig få tid och möjlighet att engagera sig genom SERO.

”Jag är i botten systemerare och datakille sä-ger Martin, arbetade tidigare i många år på Sparbankernas Bank dels som systemerare och på slutet som clearingchef och ansvarig för den administrativa utvecklingen där. Sedan gick jag till Bankgirocentralen som avdelningschef med ansvar för entreprenörs-sidan. Efter det var jag kanslichef på Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) under ett antal år. Därifrån gick resan till det tyska fö-retaget Viessmann där jag var säljare av alla värmeprodukter som fann i sortimentet och

den första mars 2012 började jag så mitt ar-bete på Energikontoret i Mälardalen”.

Martin är född i Uppsala 1950, fyra-barnsfar och numera farfar/morfar till sju glada barnbarn. Hängiven golfare och trädgårdsentusiast med en liten gård utan-för Valdemarsvik som han delar med hus-trun Gunilla Nylander. Stolt Djurgårdare och kavallerist (K4).

Martin Nylander, Kista e-post [email protected]

Ann-Kristine Johansson ny v. ordf. på SERO årsmöte. Foto: Jörgen Ek


Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Göran Sarner valdes till ersättare i SERO styrelse vid årets årsmöteOrdförande i EPL, Energipolitik på landet i Skåne, Göran Sarner valdes till ersättare i SERO styrelse vid årets årsmöte. Göran Sarner är speciallärare i Malmö. Mats Ohlsson som lämnar uppdraget i SERO sty-relse säger om Göran att han är en mycket idérik och kompetent person som kan ta på sig olika uppdrag i SERO.

Vår lokala förening, EPL, Energi På Lant-gård, består av ett antal engagerade per-soner främst i Skåne. Vi har alla ett stort intresse för alternativa, miljöriktiga ener-gilösningar säger Göran Sarner.

Tidvis är föreningens verksamhet blyg-sam men vi känner ändå att det är viktigt att upprätthålla de kontakter som byggs upp genom åren. Vi träffas några gånger om året och kombinerar gärna träffarna med intressanta studiebesök eller förelä-sare.

När Mats Olsson frågade om jag vill ta över kontakten med SERO beslutade vi att

det är viktigt att ge våra medlemmar inblick i de aktuella frågor som behandlas. Jag har kanske inte tid att engagera mig i alla skri-velser m.m. men vidarebefordrar gärna ma-terial till våra övriga medlemmar.

Det är väldigt fint att vi genom tidningen Förnybar Energi & Energieffektivisering och våra goda kontakter med eldsjälarna i SERO kan hålla oss informerade när det gäller viktiga energifrågor och nyheter.

Jag själv bor sedan1989 med famil-jen på en äldre gård i Ask nära Röstånga i Svalövs kommun i Skåne och arbetar som lärare och coach inom utbildnings-

förvaltningen i Malmö kommun. Om man är praktiskt lagd och har energilösningar som hobby är det fantastiskt trevligt att bo på landet. Här kan jag själv testa roliga system och idéer även om de inte alltid är så ekonomiska. Det är en intressant ut-maning att försöka kombinera växthus, golvvärme och bassäng med energi från, ved, pellets, frityrolja, vindkraftsprojekt, solfångare och nu senast en markvärme-pump...

Göran [email protected]

Göran Sarner.

SERO


B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

HÖGFORS Ø 1000 mm


Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

Jag köper din el

Med målet att ställa om till ett hållbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som köper in mest närproducerad el från sol, vind och vatten. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller e-posta [email protected]. Du kan också läsa mer om oss på bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får du 4 nummer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betaldatum

Gå in på [email protected] och registrera dina uppgifter så sänder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefon-nummer.


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

SERO träffade Vattenfalls ledningDen 13 maj besökte SERO och SVIF Vattenfall på deras nya huvudkontor i Solna och träffade VD Magnus Hall och vice VD Andreas Regnell. Det är inte vanligt att få träffa högsta ledningen för ett så stort företag, men det blev möjligt genom att vår ordförande Göran Bryntse har gamla relationer med Magnus Hall sedan tiden i pappersindustrin.

SERO representerades av Göran Bryntse och Christer Söderberg, SVIF av Akko Karlsson. Man kan naturligtvis fråga sig om storskaliga Vattenfall och småskaliga SERO kan ha något gemensamt. Mötet vi-sade att det finns gemensamma nämnare, främst synen på det framtida energisys-temet som ska vara baserat på förnybara och hållbara energikällor. I Vattenfalls nya strategi är detta tydligt.

Vi redogjorde för SERO:s mål för förny-bar energi, både stor- och småskalig, som det beräknats i Keep on Track - projektet. Vattenfall höll med om att det kan vara rimligt. Remarkabelt var att kärnkraften i framtiden nästan inte alls fanns på agen-dan.

Den småskaliga vattenkraftens problem blev ordentligt presenterad och Vattenfall hade full förståelse för den rättsosäkerhet som råder, även om man hittills inte fått några äldre tillstånd ifrågasatta.

SERO föreslog samarbete inom vatten-juridik och miljökunskap, där Vattenfall har stora resurser.

Akko Karlsson redogjorde för vindkraf-tens villkor och utveckling, något som är välkänt för Vattenfall, som bygger ut myck-et vindkraft, numera mest havsbaserad runt de brittiska öarna, där ersättningen är väsentligt högre än i Sverige.

Det har tidigare inte funnits särskilda motiv för samarbete mellan SERO och Vattenfall, snarare motsatsförhållanden

där olika uppfattningar om betydelsen av småskalig elproduktion och storleken på ersättningen för nätnytta varit vanliga. Om vi ska nå 100 % förnybart i vårt energisys-tem måste alla energiaktörer medverka och Vattenfall tycks nu vara inne på den linjen.

I ett samarbete kan SERO dra nytta av expertis hos Vattenfall inom bland annat miljö och juridik samt Vattenfall att nå ut till ”gräsrötterna” med budskapet att vi be-höver en omställning av energisystemet till förnybart.

Vi hoppas på ett nytt och gott samarbete med Vattenfall.

Christer Sö[email protected]

Fr v. Magnus Hall VD Vattenfall, Göran Bryntse Ordf. SERO, Christer Söderberg tidigare Ordf. SERO och Andreas Regnell vice VD Vattenfall. Foto: Akko Karlsson SVIF som också deltog i mötet.

”Mötet visade att det finns gemensamma nämnare, främst synen på det framtida energisystemet som ska vara baserat på förnybara och hållbara energikällor. I Vattenfalls nya strategi är detta tydligt”.


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Hjälmaren – en resurs för många att dela på Hjälmaren, Sveriges fjärde största sjö, 480 km2, fungerar som en rejäl damm, där vatten från större delen av Närke och delar av Södermanland samlas upp. Avrinningen från sjön sker i huvudsak genom Eskilstunaån men även genom Hjälmare kanal. Förnybar Energi och Energieffektivisering fick förmånen att samtala med Lauri Sankari i Eskilstuna som sedan många år ansvarar för regleringen av vattennivån i Hjälmaren.

Fem kraftverk i Eskilstunaån - Skogs-torps, Tunafors, Gevärsfaktori, Holmen-dammen och Nybybruks kraftverk delar fallrätten med Hjälmare Kanal. Hjälmare kanal får i enlighet med Kungabrev från 1600-talet släppa igenom 2 m3/s. Det får ske året runt och av vattnet som passerar kanalen går omkring 1.5 m3/s genom tre kraftverk, som drivs av Sätterbo Kraft. Resten, i genomsnitt 25 m3/s flödar genom Eskilstunaån.

Fallhöjd regleras på nivåerna 22,2 - 21,6 meter räknat från Hjälmarens till Mälarens normalvattennivåer.

Tidigare åstadkom de oregelbundna och ofta mycket höga vattennivåerna på Hjäl-maren stora problem för lantbruket runt

sjön. Dämningstvister, som finns belagda, har pågått från år 1422.

Efter århundraden med tvister beslu-tade riksdagen den 2 februari 1877 att sjöns medelvattennivå skulle sänkas ca 1,3 m och högvattenytan med 1,8 m. Avsik-ten vara att lantbruk och skogsbruk runt Hjälmaren och Kvismaren skulle få större möjligheter att utvecklas. Sjösänkningen pågick under åren 1877 – 1888 och vinsten blev i runda tal ytterligare 18 000 ha åker- och ängsmark. Ett sjösänkningsbolag hade bildats. Tjugo större markägare blev delä-gare i bolaget och fick tillsammans 10 % av röststyrkan i styrelsen.

Eftersom regleringsgränserna ofta över- respektive underskreds ändrades vatten-

domen 1988. Enligt de nuvarande reglerna får under vissa förutsättningar vattenstån-det vara utanför de bestämda gränserna.

Att få regleringen att stämma överens med allas intressen är ett svårlagt pussel

Fem huvudintressen delar på ansvaret för Hjälmaren frånflöden - färskvatten, jordbruksmark, yrkesfiske, fritidsfiske och energiomvandling. Till detta kommer hänsynstagande till fågelliv och andra miljöintressen.

Det är en grannlaga uppgift att jämka ihop kraven från de olika intressena. På våren höjer vårfloden vattennivån och för att markägarna kunna börja bruka åkrar-na så tidigt som möjligt krävs att relativt

Hjälmaren, bild tagen vid Hjälmare Sund. Foto: Carl Olov Persson


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

stora mängder vatten tappas. Sedan när sommarvärmen, kanske kombinerad med torka, gör att vattennivån sjunker kraftigt, i juli omkring 1 cm per dag, kan det uppstå problem för sjöfart och fiske. Ett år, när det var som värst, kunde inte färjorna till Vi-nön ta sig fram vilket gjorde att de måste ersättas med helikoptrar. - Då tvingades vi tappa absolut minimum via Eskilstunaån och dessutom måste vi ersätta kraftverks-ägarna i Hjälmare Kanal för att tillfälligt häva deras rätt att nyttja de 1,5 m3/s vat-ten de ägde rätt till. Stenarna stack upp i den grunda sjön och båttrafik och fiske fick problem. - I en sån situation längtar man efter höstregnen, säger Lauri.

Näringslivet

Utefter de svenska vattendragen åter-finner vi grunderna till utvecklingen av svensk industri och svenskt välstånd. Utmed Eskilstunaån från Hyndevad till Torshälla, där vattnet rinner ut i Mälaren, har det funnits mängder med smedjor, kvarnar och dammar. Vi kan fortfarande se Alfa-Lavals företagsskyltar, som i dag är spridda över världen. Vi återfinner Järn-bolaget vars bestick återfinns i butiker över stora delar av världen under namnet ”Gense”. Vi påminns om BM/Volvo, Nyby bruk, Sveaverken o.s.v. företag som star-tat här, tack vare vattenkraften, och som nu utvecklats till världsledande företag. Det började med att kvarnar, sågverk och smedjor som drevs med remdrift och fort-satta med att vattenkraften omvandlades till el.

Fisket - Hjälmaren miljöcertifierades

Hjälmargösen är känd som en delikatess. Historiskt sett observerades från 1960-ta-let en kontinuerlig minskning av gös fång-ad i Hjälmaren. Fångsterna under 1990-ta-let låg ner på 50 – 60 ton och nådde år 1997 rekordlåga 37 ton.

Då kom man till insikt om att något mås-te göras för att skydda gösen från ett allt för hårt fiske och yrkesfiskarna beslutade sig för att tillskriva dåvarande Fiskeriver-ket och be om en höjning av minimåttet på fångad gös från 40 till 45 cm och att maskvidden på näten skulle höjs från 100 till 120 mm (diagonal maska). Regleringen syftade främst till att minska fångsten av icke könsmogen gös. Gösen är en art som blir könsmogen relativt sent och har stor tillväxtpotential. Nu gavs den möjlighet att reproducera sig vid minst ett tillfälle innan den fångades i fisket.

Regleringen gav snabbt märkbar effekt. Under perioden 2001-2007 ökade fångster-na i medeltal till 153 ton.

Regleringen låg också delvis till grund för att gösfisket i Hjälmaren, som det för-sta sötvattensfisket, år 2006 blev certifierat enligt den globala miljömärkningen MSC (Marine Stewardship Council). Märkning-en ställer bland annat krav på att fisket inte hotar fiskens återväxt, inte skadar andra arter samt att den totala miljöpåverkan är så liten som möjligt. (Fakta delvis inhämtat från fiskare Björn Eriksson Valen och Jens Persson på Havs- och Vattenmyndigheten)

Fram till början av 1900-talet var kräft-fisket en mycket viktig inkomstkälla. Fiskevattenägarna runt sjön reste med Stockholmsbåten till Stockholm och sålde kräftor. Så kom kräftpesten och slog ut hela näringen. På slutet av 1900-talet sat-tes signalkräftor ut och nu är kräftfiske på nytt en viktig del av Hjälmarenfisket.

Fram till tidigt 90-tal satte yrkesfiskarna varje år ut några ton ålyngel men när ålfis-ket förbjöds upphörde utplanteringen. När det gäller ålen finns det, oberoende av pla-ner på nya fisktrappor, små förutsättning-ar för att ålen skall börja vandra upp till Hjälmaren. Knappast några ålyngel tar sig längre in i Östersjön. Fransmännen fiskar upp ålynglen i Biscayabukten som ynglen måste passera på vägen från Sargassoha-vet.

Fågellivet

Fågellivet är också en viktig del av Hjäl-marmiljön. Ulf Eriksson från Arboga, känd under namnet ”FågelUlf”, berättar om de stora rovfåglarna. Havsörnen som försvann i slutet av 1800-talet har kommit tillbaks. I dag häckar ett 15-tal havsörnspar på öar och stränder vid Hjälmaren. Havs-örnen mår bra på Hjälmaren. På vintrarna samsas den med yrkesfiskarna och äter brax som fångats och som kastas på isen. En av fiskarna berättar att han kunnat räkna till 32 örnar som följt honom på en gång. Sjön är så gott som giftfri och vatt-net har tack vare kalkberg som mynnar ut i sjön ett högt PH-värd.

Skarven är en ny fågelart på Hjälmaren. Tyvärr, på öar där fågeln häckar utrotar den all växtlighet. Skarven ger sig också på och skadar gösen. Fågeln fångar inte så mycket gös men på den gös som fångas finns ofta spår av angrepp från skarven. Där är havsörnen en viktig predator som tar sig till skarvarnas häckningsplatser och fångar skarvungar.

Hägern, som etablerat sig på sjön mo-tas också av havsörnen. Havsörnen lägger ibland beslag på hägrarnas boplatser.

Fiskgjusen, en fjärde rovfågel, som häckar runt sjön måste även den samsas med havs-örnen. Det verkar fungera relativt bra. ”Få-gelUlf” har observerat ett par fiskgjusar som häckat bara 400 meter från ett havsörnsbo och det har gått bra. Havsörnen jagar fisk-gjusar som fångat fisk och själ fångsten men verkar inte ge sig på fiskgjusarnas bon.

Kanske egen Hjälmarmyndighet?

Hjälmaren delas mellan tre län, Örebro län, Södermanlands län och Västmanlands län. Länsstyrelsen i Örebro har fått ta över huvudansvaret för hela sjön. Kanske skulle frågor som berör Hjälmaren med närlig-gande områden må bra av att få en egen samlad myndighet som får ta ansvar för frågor som rör området, ett önskemål som framförs av ”FågelUlf”. Lauri, 71 år, är valberedare i SERO. Han var med och startade Södermanlands Ener-giförening och är fortfarande aktiv där. Ef-ter 40 år i tjänsten skulle han egentligen slu-tat med pension men fortsätter att jämka ihop de många intressena för bevarandet av ett vackert och nyttigt avrinningssystem.

Carl Olov Persson

Lauri Sankari. Foto: Birgit Ek

”I en så’n situation längtar man efter höstregnen.”


I vimlet vid årsmöte och energiseminarium syns bland många fler Göran Bryntse, Bodil Jönsson, Ann-Kristine Johansson, Landshövdingen i Jönköpings län, Minoo Akhtarzand, Sven-Erik och Kicki Vänneå, , Isadora Wronski, Christer Söderberg, Lars Andrén, Marita Johansson, Christer Malmberg, Su-Ping Burman, Lena Lindahl, Mats Olsson, Tord Dahlén, Lennart Wetterstad, Jakob Hirsmark, årets SERO-pristagare Mikael Wik, Gunilla Davidsson, Carl Olov Persson, Anton Steen , Roland Davidsson, Peter Danielsson, Jan-Åke Jakobson och Sven Bernesson. FOTO: Jörgen Ek

I vimlet vid årsmöte och energiseminarium syns bland många fler Göran Bryntse, Bodil Jönsson, Ann-Kristine Johansson, Landshövdingen i Jönköpings län, Minoo Akhtarzand, Sven-Erik och Kicki Vänneå, , Isadora Wronski, Christer Söderberg, Lars Andrén, Marita Johansson, Christer Malmberg, Su-Ping Burman, Lena Lindahl, Mats Olsson, Tord Dahlén, Lennart Wetterstad, Jakob Hirsmark, årets SERO-pristagare Mikael Wik, Gunilla Davidsson, Carl Olov Persson, Anton Steen, Roland Davidsson, Peter Danielsson, Jan-Åke Jakobson och Sven Bernesson. FOTO: Jörgen Ek

SERO


I vimlet vid årsmöte och energiseminarium syns bland många fler Göran Bryntse, Bodil Jönsson, Ann-Kristine Johansson, Landshövdingen i Jönköpings län, Minoo Akhtarzand, Sven-Erik och Kicki Vänneå, , Isadora Wronski, Christer Söderberg, Lars Andrén, Marita Johansson, Christer Malmberg, Su-Ping Burman, Lena Lindahl, Mats Olsson, Tord Dahlén, Lennart Wetterstad, Jakob Hirsmark, årets SERO-pristagare Mikael Wik, Gunilla Davidsson, Carl Olov Persson, Anton Steen , Roland Davidsson, Peter Danielsson, Jan-Åke Jakobson och Sven Bernesson. FOTO: Jörgen Ek

SERO


Tiden, tiden, alltid denna tiden – några nedslag i 7 punkterVid förra årsmötet talade jag på temat ”Vad hjälper det om jag inte tror dig?”, då om att det krävs något utöver sifferexercisen för att väcka människors medvetande om att 100% förnybart nu börjar komma inom räckhåll. Denna gång vågar jag gå ännu lite längre och gör här sju nedslag på energiområdet utifrån skilda tidsperspektiv.

1. Tid handlar inte bara om vad klockan är

Det var en fantastisk bedrift av våra för-fäder att uppfinna ett begrepp, ”tid”, som svarar på så vitt skilda frågor som

Vad är klockan?Hur länge ska detta hålla på?Hur ofta kommer det att ske?Vad är före och vad är efter?Man märker det direkt på enheterna

för effekt respektive energi – en effekt på 10 kW under 2 timmar motsvarar energin 2x10 kWh = 20 kWh. Just den multiplika-tionen är självklart banal för alla er ener-giintressenter och är inte heller särskilt märkvärdig för allmänheten. Men när ni börjar bolla med sifferangivelser för ener-gianvändningen per år och tror att också andra ska ha en känsla för storleksord-ningen på denna effekt har ni tappar taget om vad de flesta har en känsla för, både vad gäller storleksordningar och samspe-let energi-effekt.

2. Före och efter

Någon, exempelvis SERO, måste gå före på energiområdet. Ja, så är det alltid. Det be-hövs ett lok på varje tåg. Ni är ofta frustre-rade över att politiken släpar efter, men så är det inte i allt. Att vi i dag har högertrafik beror på ett politiskt beslut där politiken låg före människorna. Att vi i dag inte får röka på restauranger är också ett politiskt beslut som låg före människorna – minns ni vilket ramaskri det blev på både restaurangägare och kroggäster? Nu kan vi knappast längre fatta att rökning var tillåten mitt i ätandet. Historien upprepar sig när nu Gabriel Wik-ström har föreslagit att det ska råda rökför-bud också på exempelvis uteserveringar, lekplatser och allmänna platser. Protester-na skallar, men snart kommer även det att vara beslutat och genomfört. Och vi kom-mer inte längre att förstå hur det någonsin kunde vara annorlunda.

Tänk om det blir så att sådana politiska beslut till fördel för det förnybara kommer snart. Kommer ni då att sakna er pådrivar-roll? Är det kanske rentav så att ni tycker det är roligt att ligga just så mycket före i tanken som ni gör?

3. Skulle allt bli bra om vi hade fri tillgång till flödande billig energi utan bieffekter?

Jag tror inte det. Jag tror faktiskt inte det. För mig är det snarare en trygghet så länge som energin utgör en begränsande faktor för vad människan kan göra i sin ständigt ökade ambition att flytta mate-ria, omvandla den, värma och kyla den och också använda energi för det elektro-magnetiska, främst att överföra informa-tion.

Alla ni ivrare för en förnybar energi: den är givetvis alltid mycket bättre än den icke förnybara. Men vill ni ha ens den i en större omfattning än världens energianvändning i dag? Tror ni verk-ligen på att det vore bra för det lång-siktigt hållbara om vi hade så gott som obegränsad tillgång till den förnybara energin?

4. Tempot

Vi lever i ett svindlande tempo – vi gör mycket och vi gör det snabbt och vi gör det dygnet om. Åtminstone är det så om man ser till processerna. Men om man räk-nar efter och fokuserar på resultaten, blir det annorlunda. Det kostar så mycket att skaffa och underhålla och använda verk-tyg för att vara så effektiv, att effekten av det utförda inte alls blir så stor som man tror. Dessutom gör vi så många misstag om vi har alltför bråttom att man ofta får an-vända större delen av tisdagen för att rätta till det man gjorde fel på måndagen. Så vil-ken är den egentliga effekten, bortom alla skymmande utanverk?

5. Ett stressvykort

Ni som var med på SERO-seminariet fick ett litet vykort ”Du vet att du är stressad när …” på vars framsida det fanns teck-ningar av Robert Nyberg på de mest obe-hagliga stressyttringarna. Vad dessa egent-ligen visar oss är att vi med vårt tempo stör inte bara vår omvärld utan också oss själva som de organismer vi är. Hoppas kortet väcker eftertanke. På dess baksida står det ”Tiden, tiden, alltid denna tiden!”, dvs just rubriken för denna föreläsning.

6. 70 – ett mått på människans utväx-ling???

Som biologiska system är vi människor på cirka 100 W (du kan själv kontrollera ge-nom att dividera ditt matintag under ett dygn uttryck i kcal med 24 timmar och så omvandla enheten kcal/h till enheten W). Men ser man till den effekt som vi drar från naturen för allt det vi håller på med i Sve-rige, så drar vi 7 kW, dvs 70 gånger mer. Är detta överhuvudtaget rimligt? Vi behö-ver förstås inte leva som grönlänningarna gjorde förr när ingen klarade vintern med mindre än att han kunde dra nytta av de andras kroppsvärme – det var den energi

Bodil Jönsson, professor emerita och tidstänkare

KRÖ

NIK

A


SOLE

NER

GI

som fanns att tillgå och därtill en och an-nan säl som mat. Det var ingen eftersträ-vansvärd energinivå. Men att lägga beslag på 70 gånger mer än den egna effekten?! Hur mycket tror ni att en energieffektivi-sering kan få den att sjunka?

7. Så – nu har jag skakat på min tamburin!

Före mig här i talarstolen stod Bengt-Erik Lövgren och beskrev hur man inte bara behöver piska och morot – man behöver också en tamburin för att få fart på mil-jöarbetet (i hans fall var det pelletsan-vändningen det handlade om). Hans tam-burin handlade om att höja statusen på pelletsanvändningen. Ja, jag håller med: status är viktig i allt miljöarbete. Men med min föreläsning var det ytterligare något annat jag ville: utnyttja mitt ivriga ska-kande på tamburinen till att väcka både er tankeglädje och er eftertänksamhet i allt det viktiga ni håller på med.

Det är ju så att för att människor ska vilja vara med på skutan måste de själva upp-täcka att det är kul att tänka. Min tamburin är alltså till för tankeglädjen. Och jag säger som Antoine de Saint-Exupéry: "Om du vill bygga ett skepp, så kalla inte bara samman människor för att forsla virke eller tillverka redskap. Börja inte heller med att delegera uppgifter eller fördela arbetet. Nej, börja med att väcka deras längtan efter det stora öppna havet."

Bodil Jönsson, professor emerita Lunds Universitet,www.bodiljonsson.se

Nordens största solcellsfasad - Totalt ska 2500 kvadratmeter solceller sättas upp på BAE Systems Hägglunds fabrik i Örnsköldsvik, där man tillverkar bandvagnar och stridsfordon i Örnskölds-vik.

- Vi skulle renovera fasaden och såg en möjlighet att göra den här satsningen. Det blir dyrare än en vanlig fasad, men vi räk-nar hem mellanskillnaden på fem år, säger Peter Sedin, produktionschef på företaget.

- Tanken är att vi ska mata ut elen på el-nätet och sälja den, säger Peter Sedin.

Kostnaden för projektet är cirka 8,4 mil-joner kronor, varav 1,2 miljoner är bidrag från Länsstyrelsen.

PPAM Solkraft, med säte i Ljungsbro i Östergötland, inleder ett samar-bete med Kalifornienbaserade Sunpreme kring deras dubbelsidiga och halvtransparenta solcellsmoduler. – I och med detta får vi in ytterligare en högeffektiv och estetisk tilltalande produkt i vårt sortiment säger PPAMs tekniska chef och grundare, Andreas Molin.

Sunpremes tvåsidiga solcellsmodul tar tillvara solljuset och producera el på båda sidor om panelen vilket gör den till en av de mest kraftfulla solcellspanelerna på marknaden.

Solcellsmodulen är halvtransparent, vilket gör att den släpper igenom en del av solljuset genom panelen. Tekniken är ba-serad på monokristallint kisel – en väleta-blerad solcellsteknik som borgar för hög verkningsgrad och lång livslängd. I Skan-dinavien går den under namnet ”Transpa-rium”.

Att Transparium är tvåsidig innebär att verkningsgraden kan bli upp till 20 % hö-gre än en vanlig monokristallin solcellsmo-dul. För att på bästa sätt ta tillvara ljus från två håll bör modulen monteras fristående. Den kan till exempel ersätta annat material som solavskärmning över fönster och dör-rar eller horisontellt som glasade räcken t.ex. på balkonger. Det vanligaste använd-ningsområdet blir dock troligen fristående

installationer på tak eller i större solkrafts-parker. Tekniken bygger på att det även är möjligt att utvinna el ur reflekterat ljus.

– Vi tror att det finns en stor marknad för den här typen av solcellsmoduler i Sve-rige, men även i andra delar av Skandina-vien och runt om i världen, säger Andreas Molin. Vårt företag är i stark tillväxt och vi hoppas och tror att Transparium och sam-arbetet med Sunpreme blir en viktig resurs i våra fortsatta satsningar både i Sverige och på exportmarknaden.

Dr Ashok Sinha, Sunpreme’s ordfö-rande, VD och grundare PPAM’s säger att tidigare framgångar med att designa och installera högeffektiva solcellssystem gör att vi är mycket nöjda med att få PPAM som strategisk partner i vår fortsatta interna-tionella tillväxt”.

För ytterligare information:Andreas Molin, tel: +46 76 1762040, [email protected].

Dubbelsidiga supereffektiva solcellsmoduler – nu till Sverige


SEROs miljöpris 2015 gick till Mikael Wik, Adelöv Gård i Tranås kommun På SERO:s årsmöte i Nässjö delade SERO för sjunde året ut sitt miljöpris. I år gick det till bonden Mikael Wik på Adelöv gård i Tranås kommun.

Han har under lång tid arbetat med att förvandla föräldragården till ett ekolo-giskt föredöme baserad på förnybar ener-gi. Han köpte ett begagnat vindkraftverk på Blocket och med hjälp av gårdens stora värmepanna får både kyrkan och dagis i Adelöv värme.

– Det var roligt att få dela ut priset till

Mikael, säger Göran Bryntse, ordförande för SERO, han är verkligen ett föredöme ur miljösynpunkt och han lever som han lär.

– Det känns kul att det går att utveckla småskalig energiproduktion. Jag är ju lite av en energinörd och det är jätteroligt att bli uppmärksammad, säger Mikael Wik själv.

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Mikael Wik tilldelas årets miljöpris. Foto: Jörgen Ek

Nya inmatningstariffer för mer vindkraft i Danmark och PolenI Danmark och Polen vidtas politiska åtgärder för att stimulera utbyggna-den av småskalig vindkraft, enligt PM från World Summit for Small Wind WSSW2015.

Tillväxten i Europa rent allmänt sett går trögt, jämfört med Asien och Nordameri-ka. I Danmark planeras en inmatningsta-riff (FIT) för småskalig vindkraft med en ersättning på 0,33 € (3,02 kr)per kilowat-timme (kWh) för verk upp till 10 kilowatt (kW) samt 0,20 € (1,83 kr)/kWh för verk upp till 25 kW.

Polen lagstadgar också om inmatnings-

tariffer för små vindkraftverk. Där blir FIT 0,17 € (1,56 kr)per kWh för verk upp till 3 kW samt 0,15 € (1,37 kr)/ kWh för verk upp till 10 kW. Med den nya lagstiftningen för-väntas den småskaliga vindkraftsektorn i de båda länderna öka kraftigt liksom även exportmarknaden.

Charlotta Niklasson

Nytt miljötänk i Nyköping

I Nyköping har kommunen tagit tillbaka 4 vattenkraftverk från Vat-tenfall. De har genererat el i mer än hundra år.

En slimmad organisation skall garantera ett lågt elpris. Överskottet skall användas till att förbättra miljön i och kring Nykö-pingsån.

Vidare information se: http://nyvk.se/

Insänt av Gustaf Bergmark, mb: 073-2008089

Kostnad klimatgaserIEA, International Energy Agency, uppskat-tar att för varje dollar man undviker att sat-sa på förnyelsebar energi före 2020 kommer man att drabbas av en kostnad på 4,30 dol-lar efter 2020 för att hantera kostnaderna av de ökade utsläppen av klimatgaser.

Göran Bryntse

Havsströmnings-kraftverk

Havsströmturbinen Sabella D10 placeras på havsbotten utanför Bretagne och kopplas i sommar in på elnätet.

Den 17 meter höga och 450 ton tunga anläggningen invigdes i slutet av april i Brest. Den placeras i ett sund utanför Bre-tagnes kust och kommer från i sommar att generera el med effekten 1,1 MW. Turbi-nen blir en av de största havsströmnings-turbinerna i världen och ingår i ett franskt pilotprojekt för att testa en annorlunda metod att producera förnybar energi. Med havsströmningskraftverk kan man få en betydligt jämnare elproduktion än från vindkraft eller solenergianläggningar.

Studier visar att det finns tusentals plat-ser i Europa där havsströmningskraftverk skulle kunna användas.

Håkan Abrahamson Ny Teknik


ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TORBJÖRN ANDERSSONKontrollanläggningar, Växjö[email protected] 51 27

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se

ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TORBJÖRN ANDERSSONKontrollanläggningar, Växjö[email protected] 51 27

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se

Olof Karlsson tilldelades Södermanlands Energiförenings pris år 2015 Södermanlands Energiförening instiftade vid föreningens 30-års jubileum ett miljöpris som skall gå till en person som har en betydande insats för att främja förnybar energi och verkat i föreningens anda. Priset delades ut första gången år 2010.

Årets pris tilldelades Olof Karlsson, Kö-ping, som var med och bildade Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, och som sedan början av 1980-talet varit en förgrundsperson inom förnybar energi och flitig debattör och författare av re-missvar på olika regeringsförslag inom energiområdet.

Priset delades ut den 5 juni i Eskilstuna i samband med kommunens firande av Världsmiljödagen på Fristadstorget. Tord Dahlen på uppdrag av Styrelsen för Söder-manlands Energiförening

Olof Karlsson. Foto: Nils Larsson


ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

NCC bygger miljövänliga Torsplan 2 i HagastadenMitt i den nya stadsdelen Hagastaden pågår för fullt uppförandet av kontorshuset Torsplan 2. Med framtida tun-nelbanestation i källaren, omedelbar närhet till restauranger och butiker samt kort gångavstånd till Hagaparkens vackra natur och vattendrag har NCC hittat ett mycket attraktivt läge att bygga kontor på, mitt där omdaningen av Stockholms stadsrum pågår som intensivast.

Den tidigare gigantiska grusgropen mel-lan Vasastaden i Stockholm och Solna, med ett virrvarr av bullriga gator och trafikleder, håller i hög fart på att fyllas och förvandlas till en ny attraktiv stads-del. Färdigbyggt om 10-15 år ska den nya stadsdelen Hagastaden rymma cirka 6000 bostäder och 180000 kvm kontor och lokaler för högspecialiserad forsk-ning, sjukvård och hälsoföretag. Det ab-solut största huset inom området är Nya Karolinska Sjukhuset, som ska kunna ta emot sina första patienter i slutet av 2016. Under försommaren 2015 påbörjas de för-sta bostäderna inom området och senare i år är byggstarten för de högsta husen

inom området planerad, Norra tornen vid Torsplan.

BREEAM Outstanding

För ungefär 1 år sedan färdigställde NCC grannfastigheten Torsplan 1, en modern och yteffektiv byggnad och miljömärkt enligt Green Building och BREEAM och omfattar cirka 30 000 kvm kontor och handel. Nu är NCC i full gång med grannfastigheten Tors-plan 2, som ska ha ännu högre miljövärden än Torsplan 1 och vara färdigställd i slutet av 2016. Klart ska huset omfatta cirka 35 000 kvm kontor, handel och övrig lokalarea.

Som ett av norra Europas ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag är miljö

och hållbarhet ledord i hela verksamhe-ten på NCC. Väl medvetna om den stora potential att minska totala samhälleliga miljöpåverkan och energianvändningen med effektiva och miljöriktiga byggnader vill man leda utvecklingen för att medve-tandegöra hur vi, ofta mycket enkelt och med beprövad befintlig teknik, ska bygga hus som miljöbelastar vår värld så lite som möjligt. Ambitionen är att förnya bygg- och fastighetsbranschen och erbjuda de bästa hållbara lösningarna. Att ha mycket höga krav på sitt hållbarhetsarbete är då naturligt och att bygga med olika miljöcer-tifieringar är ett sätt att snabba på arbetet, mot bland annat mer hållbara städer.

NCC:s nya kontorshus Torsplan 2 i Hagastaden Stockholm.


ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

Som första byggnad i Sverige har Tors-plan 2 i planeringsstadiet uppnått mil-jöcertifieringen BREEAM:s högsta nivå Outstanding. Hittills har endast 12 kontor i världen slutcertifierats på den nivån.

BREEAM (BRE Environmental Assess-ment Method) är ett internationellt mil-jöcertifieringsorgan baserat på europeisk byggnorm. Systemet tar inte bara hänsyn till energibehovet för byggnaden utan an-vänds för att systematiskt säkerställa att hela inomhusmiljön främjar gott arbets-klimat, välmående och hälsa. Systemet underhålls av det oberoende forskningsin-stitutet BRE, Building Research Establish-ment. Sedan certifieringen infördes 1990 har drygt 400 000 byggnader certifierats.

Så här uppnås Outstanding på Torsplan 2

BREEAM bedömer byggnadens hållbar-hetsstandard men också hela processen för att utveckla fastigheten och dess rela-tion till omgivningen. Systemet för miljö-certifiering innehåller cirka 70 kriterier att bedöma, som samlats i följande 9 kate-gorier:• Transport• Material• Vatten• Avfall• Ledning och styrning• Föroreningar• Markanvändning och ekologi• Energi• Hälsa och välbefinnande

Närhet till kollektivtrafik och service minskar behovet av biltransporter, rikligt med cykelparkeringar inomhus och möj-lighet till omklädnad och dusch och stort fokus på säker tillgänglighet i entréer till byggnaden både för gående och för cyklis-ter, gör att kriteriet transporter är gynn-sam för Torsplan 2.

Material har valts med omsorg och före-trädesvis produkter där tillverkningsme-toderna avger låga emissioner, liksom att produkterna lämpas för återbruk vid om-byggnationer ska finnas i Torsplan 2.

Ett biotoptak ska kunna bidra till lokalt omhändertagande av dagvatten och mins-ka risken för översvämningar vid kraftiga skyfall. Automatisk avstängning av vatten till wc-grupperna och styrning via rörelse-detektorer ska minimera risken av läckage och felaktiga vattensystem. För avfall tas bland annat hänsyn genom att välja upp-byggnad av våningsplanen med flexibla kontorslösningar och på så sätt maximera

byggnadens livslängd. Byggavfall återbrukas och återvinns, alla an-vända fyllnadsmassor inom fast-igheten är återvunna.

Ett effektivt system för ledning och styrning, och minskning av byggnadens totala miljöbelast-ning, erhålls bland annat genom att utbilda hyresgästerna om de tekniska systemen och hur de reglas och sköts för att bara använda energi när och där det behövs. I planeringsskedet görs livscykelanalyser för teknisk utrustning, företrädesvis väljs de system som över tid använder minst en-ergi. Etablering med energieffektiva bygg-bodar med miljömärkt el, bränslesnåla fordon och maskiner samt uppföljning av el- och vattenanvändning under byggske-det är annat man väger in för att minska totala miljöbelastningen inom kategorin ledning och styrning.

För att hålla nere spridning av förore-ningar väljer man köldmedier med omsorg, mäter och försöker hålla nere störande bul-ler liksom säkerställer att inget bensinspill från garaget kommer ut i dagvattnet.

Ett biotoptak bidrar till ekologisk mång-fald, marken som byggnaden uppförs på har redan varit exploaterad och återan-vänds vid uppförandet av Torsplan 2. Mar-ken har först sanerats mot bakgrund av tidigare verksamheter.

Energikategorin anses viktigast (19 %) i den totala miljöbedömningen av fastig-heten. Framförallt handlar detta om att reducera energianvändningen men också att använda förnybar energi.

För Torsplan 2 har man byggt upp en-ergisystemen kring fjärrvärme och fjärr-kyla som värmer och kyler luften i ventila-tionsaggregaten. Varje hyresgäst har egna ventilationsaggregat för att möjliggöra anpassad energianvändning och öka flexi-bilitet vid lokalförändringar. Belysningen är utformad med LED-ljuskällor respektive lysrörsarmaturer med högfrekvensdon och styrs efter behov av ljus och personnärvaro.

Den tunga betongstommen har god värme- och kyllagrande förmåga, som bland annat möjliggör energibesparande drift där t ex kall nattluft kan lagras ned i stommen och användas dagtid. Individuell mätning och debitering av värme, kyla och verksamhetsel ger ett tydligt incitament för varje hyresgäst att spara energi och själv påverka sin miljöbelastning. Visualisering av den aktuella energianvändningen i var-je kontorslokal skapar medvetande hos de

som verkar i lokalerna. Enligt preliminära energiberäkningar kommer energibehovet inom Torsplan 2 vara 50 % lägre än kraven i BBR (Boverkets Byggregler).

En god inomhusmiljö med bra ljusin-släpp, ljudmiljö och luftkvalitet ska skapa grund för hälsa och välbefinnande inom byggnaden. Det ska också finnas en tillta-lande utsikt från samtliga arbetsplatser och individuell möjlighet till styrning av ljusin-släpp, belysning och inomhustemperat. En termisk zonindelning möjliggör olika tem-peraturer i olika delar av byggnaden.

En bra affär för alla

Ungefär 40 % av energin och 55 % av elen använder vi i våra bostäder, hus och loka-ler. Energin används främst för att belysa, ventilera, pumpa, kyla och värma. Och för alla vitvaror, datorer, kopieringsmaskiner etc. som drivs med el. Många oberoende studier visar att åtminstone 50 % av ener-gin enkelt kan effektiviseras bort med känd beprövad teknik och med relativt korta återbetalningstider (0-5 år), framförallt el-förbrukningen brukar vara lätt att minska.

Ett sätt att effektivisera energianvänd-ningen i våra bostäder, hus och lokaler är att arbeta med något miljöcertifierings-system. Energianvändningen är den en-skilt mest belastande miljöparametern i den byggda miljön och ofta ganska lätt att komma till rätta med. Att välja miljöcerti-fierade byggnader enligt BREEAM ger låga driftkostnader liksom flexibla lokaler och sunda inomhusklimat. Att verka i en miljö-certifierad byggnad ger trovärdighet både internt och externt. Genomtänkta och mil-jöcertifierade lokaler ger friskare medar-betare som presterar bättre. Samtidigt bi-drar ”affären” till ett hållbarare samhälle, för alla. Med Torsplan 2 och BREEAM vill NCC dra sitt strå till stacken för en miljö-vänligare värld. Man hoppas att också hy-resgästerna ska bli, Outstanding!

Anders [email protected]

En trivsam takterrass höjer trivselfaktorn.


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Saxat ur SERO remissvar på

”Hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige”Roland Davidsson, Olof Karlsson och Leif Göransson har på uppdrag av SERO skrivit ett remissvar, som det går att fördjupa sig i på SERO hemsida. Här några utdrag ur remissvaret;

EU ställer krav på nationella program som innehåller en förteckning över allt använt kärnbränsle och radioaktivt avfall och uppskattningar av framtida kvantiteter, inklusive från avveckling; i förteckningen ska tydligt anges placeringen och mäng-den av radioaktivt avfall och använt kärn-bränsle i enlighet med lämplig klassifice-ring av det radioaktiva avfallet.

Av det radioaktiva avfallet har ingen utförlig redovisning gjorts för det pluto-nium som idag lagras i England utan en-dast tänkbara alternativ. SERO frågar Hur kommer plutoniummaterialet att han-teras vid ett slutförvar?

SERO frågar vidare; Räknas Vattenfalls kärnavfall i Tyskland in under det svenska ansvaret? SERO utgår från att avfall från Vattenfalls kärnkraftverk i Tyskland tas om hand i Tyskland.

SERO konstaterar att samtliga bolag som äger och driver de svenska kärnkraft-verken är ganska fattiga bolag och när/om det inträffar lite större olyckor, hamnar man rätt snabbt ovanför ”ansvarstaket” och då blir det med automatik statens an-svar. SERO menat att en lag om ansvars-genombrott bör fattas snarast. Det skul-le innebära att de rika moderbolagen, Vattenfall, E.ON och Fortum övertar be-talningsansvaret.

SERO anser att: Kärnavfallsfonden bör ha en uppbyggnad som tryggar en even-tuell förtida avveckling och menar att den borde höjas till c:a 10 öre/kWh för att sä-kert generera det kapital som krävs för att fylla de åtaganden som fonden är ålagd. Ett av bekymren är att ”staten” (riksdag/

regering) inte riktigt vill inse vilka belopp som krävs. Ett skäl till detta förefaller vara är att de belopp som krävs ställer kärnkraf-ten i en ofördelaktig dager.

SERO anser att mellanlagringen av utbränt kärnbränsle bör utökas till min 100 år efter uttag av bränsle ur re-aktorn. Vi anser också att det använda kärnbränslet inte skall få lagras i kärn-reaktorerna för avsvalning – de bör föras till särskilda avsvalningslager minst 30 km från reaktorerna. Erfa-renheterna från Fukushima har ju visat att det använda bränslet orsakade stora problem utöver själva tsunamin och bl.a. kraftbortfallen.

SKB bör åläggas att visa på alternativa platser och metoder. Forsmark har dessut-om den mest ogenomtänkta utformningen av de svenska kärnkraftverken med en-dast 1 en kylvattenkanal till alla tre reak-torerna. Vid en störning av något slag som stryper kylvattentillförseln är risken stor för 3-dubbla härdsmältor om det inträffar med alla 3 reaktorerna i drift.

Mellanlagring av högaktivt avfall i CLAB bedömer SERO vara den svagaste länken i avfallskedjan. Orsakerna är flera. Dels gäller det metoden att stoppa in stora volymer på ett ställe så att det blir prak-tiskt nästan ogörligt att evakuera lagret om det skulle behövas. En olycka i en när-belägen reaktor med stora utsläpp skulle kunna vara ett skäl till behov av snabb eva-kuering.

CLAB (mellanlagring av utbränt bränsle i avvaktan på slutförvaring) i sin nuvaran-de utformning är en mycket dålig lösning.

Genom sin placering några hundra meter ”bakom” OKG´s tre reaktorer är risken för kraftbortfall mycket stor vid en större stör-ning vid OKG. CLAB har för närvarande ingen reserv varken för kylvattenpum-parna eller kraft. CLAB bedömer att man har 10 – 11 dagar som karens vid en stor störning och tror sig kunna anskaffa både pumpar och reservkraft på marknaden innan CLAB skulle drabbas av överhett-ning. Skulle en överhettning äga rum kan man drabbas av utsläpp minst lika stora som i Fukushima. SERO anser att CLAB bör hänföras till hotkategori ett i den nationella säkerhetsplanen.

SKB behöver bygga ut kapaciteten för att lagra använt bränsle och annat kärnavfall från nuvarande kapacitet 8 000 ton till 11 000 ton. SERO föreslår att utbyggnaden görs genom att bygga stora betongtorn, kasuner, där det an-vända bränslet lagras. Kasunerna kyls genom att luft passerar och kyler bräns-let genom ”skorstensverkan”. Inga fläk-tar behövs. Denna metod används nu i flera länder upp till 200 år som passivt mellanlager. Under den tiden minskar strålningen från bränslet med 99 %, vil-ket underlättar slutförvaringen.

SERO anser att generationsgränserna kommer att mångfaldigas innan slutför-varsprocessen avslutas. Vi har redan pas-serat en generationsgräns sedan start av första reaktorn. Det är bättre med en lång och trygg process än en forcerad tidsplan. En utsträckt slutförvarsprocess ger en na-turlig minskning av strålnings- och tempe-raturnivåer.


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Centerpartiet tar ledningen, nu gäller det för övriga partier att hänga på!Stryp inte den småskaliga vattenkraften

Vårt mål är ett helt förnybart energisys-tem. Det är därför med sorg vi ser hur en passiv regering tillåter myndigheter att skrämma små näringsidkare som driver vattenkraftverk i liten skala, trots att de inte gjort något fel, skriver en grupp centerpartistiska riksdagsledamöter från Västra Götaland med Rickard Nordin riksdagsledamot Göteborg och centerns energipolitiska talesman som första namn.

En kartläggning gjord av riksdagens utredningstjänst visar att situationen är särskilt allvarlig i Västra Götaland. Center-partiet får många brev från småföretagare i Västsverige som vädjar om hjälp efter att länsstyrelsen uppmanat dem att söka nya tillstånd. Om det inte verkställs väntar dryga böter.

Ett tillstånd med miljöprövning är om-fattande och dyrt. Det medför kostnader som inte står i proportion till intäkterna. Dessa krav riktas till kraftverk som varit i bruk i flera generationer, som haft tillstånd i decennier.

De äldre anläggningarna behöver mo-derniseras, vilket kan ge både mer el och mindre miljöpåverkan. Det finns flera goda exempel på detta. Dock har inte lagstift-ningen hunnit med. Beslut i miljödomsto-larna har gett länsstyrelserna rätt att kräva stora, dyra nyprövningar som ska bekostas av ägarna, med hot om vite.

Alla berörda är eniga om att det behövs en ny lagstiftning. För att se över situatio-nen tillsatte Alliansregeringen Vattenverk-samhetutredningen. Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har utredningens för-slag legat på miljöminister Åsa Romsons (MP) bord. Men det enda som hörs från ministern är den passiva byråkratins makt-

språk: Beredning pågår. Samtidigt tvingas småföretagare ned på knäna.

Nya regler behöver tas fram i samarbete med berörda branscher, kommuner och or-ganisationer, så att miljö, energi och ägan-derätt samspelar på ett rättssäkert sätt. Centerpartiet kräver därför att tills dess att de nya reglerna är på plats måste regering-en se till att det införs ett omedelbart stopp på länsstyrelsernas nyprövningar.

Människor ska inte behöva se sina livs-verk försvinna och besparingar gå upp i rök för att Åsa Romson inte anser sig ha tid att rädda den småskaliga vattenkraften i Sverige.

GP – 2015-05-18

Framgång för SERO – äntligen någon som lyssnar!

SERO har som första och enda organi-sation drivit ett antal energifrågor. En av frågorna är begäran om moratorium mot rivning av små vattenkraftverk och att regelverket behöver göras om. Centerpartiet har enligt tidningsarti-keln tagit till sig våra synpunkter och tänker driva dem. Efter moratoriet får de gärna fortsätta driva frågan om överföring av miljöprövning av små vattenkraftverk upp till 250 kW till kommunerna.

HälsningarOlof Karlsson

IKEA utökar sin satsning på förnybar energi med bränslecellerIKEA, världens ledande möbelvaruhus, of-fentliggjorde den 9 april sina planer på att installera bränslecellssystem från Bloom Energy i anslutning till ett av de två varu-husen i San Fransisco-området.

Projektet blir det första i IKEAs strävan att konvertera biogas till elenergi globalt med hjälp av en ren elektrokemisk process. Bränslecellssystemet beräknas vara instal-lerat och driftklart redan sommaren 2015.

Systemet med en effekt på 300 kW kom-mer att drivas med biogas och kommer att producera c:a 2500 MWh per år. Energisys-temet blir obetydligt större än en kommer-siell backup-generator.

I kombination med de befintliga solcel-lerna på taket kommer huvuddelen av el-behovet att tillgodoses med egen lokal en-ergiproduktion. Investeringen återspeglar IKEAs mål att bli globalt självförsörjande på energi före år 2020.

Gustaf Bergmark, Nykö[email protected]

Keep on Track seminarier och möten våren 2015Inom Keep on Track, som drivs av Eufo-res och SERO följer man hur väl länderna i EU lyckas nå uppsatta mål för förnybar energi, reduktion av växthusgaser och en-ergieffektivisering. Under våran har flera seminarier och möten hållits. Den som vill veta mer kan läsa om dessa på SERO:s hemsida www.sero.se och på Keep on Track –projektets hemsida www.keepon-track.eu. Utvecklingen kommer att följas upp i kommande nummer av Förnybar En-ergi och EnergiEffektivisering.

Sven Bernesson


VATT

ENKR

AFT

Jan-Åke Jacobsson på SERO:s årsmöte

Släpp loss potentialen i Sveriges småskaliga vattenkraft!2014 var ett förfärligt år för den småskaliga vattenkraften. Det mesta verkade emot den miljövänliga förnybara vattenkraften, Länsstyrelsernas förelägganden att tvinga historiska anläggningar att söka nya tillstånd går ige-nom och inga prövningstillstånd beviljas.

Det enda positiva Svensk Vattenkraftför-eningen (SVAF) kunnat se är att allt fler ute i landet uppmärksammar den småska-liga vattenkraftens situation och upprörs lika mycket som vi själva över myndig-heternas agerande. Till sist kunde vi läsa att vissa länsstyrelser tyckte det gått för långt. Länsstyrelsen i Västra Götaland

skrev - ”En tillståndsprövning enligt nu-varande regler kan vara betungande för många verksamhetsutövare och Länssty-relsen bedömer, utifrån erfarenheter från tillsynen, att enklare prövningsregler bör övervägas för vissa vattenverksamheter.”

Det finns en onyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Sverige och hela

Europa. Tusentals historiska kvarnar, vat-tenhjul, vattenkraftverk som tagits ur drift, dammar och andra konstruktioner i vat-tendrag. I Sverige är 1766 anläggningar identifierade.

”RESTOR Hydro” är ett projekt som identifierar och kartlägger de anläggning-ar som är mest lämpade för renovering och


VATT

ENKR

AFT

stimulerar investeringar genom en utveck-lad marknadsbaserad modell för regionala kooperativ. Restorations Project genom-förs i åtta länder: Belgien, Frankrike, Grek-land, Italien Lithauen, Polen, Slovenien och Sverige

Lokala kooperativ

RESTOR Hydro har tagit fram en modell för kooperativt andelsägd småskalig vat-tenkraft.

Ett kooperativ ökar möjligheten till fi-nansiering av restaureringsprojekt. En el-ler flera anläggningar inom samma region kan läggas samman under en gemensam organisation som både bedömer de eko-nomiska förutsättningarna för projekten och som har ekonomiska förutsättningar att förverkliga ett eller flera av dem. Koo-perativt drivna småskaliga vattenkraftverk bidrar till en ny dynamik i lokalsamhäl-let. Gemensamt arbete i decentraliserade energiprojekt skapar ekonomiska utveck-lingsmöjligheter, ökar försörjningstrygg-heten för el och förbättrar miljön.

Återstart av vattenkraftverk som tagits ur drift ger el som kan användas lokalt och som kan bidra till det europeiska el-nätet. Samtidigt som man får ökad elpro-duktion från förnybar och inhemsk energi ökar även elnätets stabilitet. Investeringar i småskalig vattenkraft ger intäkter till lo-kala samhällen. Den ökar utbudet av in-hemsk energi, samtidigt som den värnar om vårt historiska arv och vår miljö

Hindren som måste överbryggas är;

• Centrala intresseorganisationer Exem-pelvis Älvräddarnas samorganisation

• Centrala myndigheter Exempelvis Kam-markollegiet

• Domstolsprocesser – juridiska tvister is-tället för konkreta åtgärder

• Vissa Länsstyrelsers framfart

Dialog

Länsstyrelsen i Jönköpings län har till-sammans med Svensk Vattenkraftfören-ing gjort en sammanställning av i länet be-fintliga dammar och deras energipotential samt förekommande natur- och kulturvär-den i vattendragen/sjöarna som berörs av dessa dammar. Sammanställningen kan användas av dem som vill ansöka om till-stånd till ett vattenkraftverk, i arbetet med landsbygdsutveckling, klimatstrategins förverkligande, Länsstyrelsens ärende-handläggning och miljömålsarbetet.

Småskalig vatten-krafts målbild

Att miljörätt bidra till den förnybara energimixen. Små-skalig vattenkraft-verk bidrar med en elproduktion på 4 – 5 TWh/år i ge-nomsnitt, d.v.s. ca 3 % av den totala el-försörjningen, eller ca 7 % av den el som kommer från vat-tenkraften Detta motsvarar mer än två gånger Malmös elbehov. Betydelse-löst?

De småskaliga vattenkraftverken kan genom effektivisering fördubbla sin el-produktion utan att ”bygga ut” eller öka vattenuttaget Ex-jobb Marcus Ström KTH 2012 Ca 2000 nedlagda kraftverk kan åter-startas Historiska miljöer ges liv och ”her-relösa” dammar tas om hand vilket ger yt-terligare en fördubbling av elproduktionen i småskaliga vattenkraftverk, enligt EU-projektet RESTOR

Målkonflikt eller möjlighet att nå flera mål?

Sverige har som mål att hälften av vår energianvändning ska vara förnybar år 2020. Samtidigt har vi mål om att skydda vattendrag, biologisk mångfald och ho-tade arter. Är det möjligt att uppnå båda målen? Ja, om vi får jobba med åtgärder i stället för juridik

Vi har oftast goda relationer med lokala företrädare för SNF, fiskevårdsområden, vattenråd etc. Hur ser konflikterna ut? Centrala intressegrupperingar och centra-la myndigheter

”I många fall görs det praktiska jobbet i kommunerna, där tjänstemän och poli-tiker har den lokala kännedomen om hur våra vatten mår. Det nära samarbetet på lokal och regional nivå är en garant för att insatser görs utifrån ekosystemansatsen. På nationell nivå kan vi bistå med sam-lad expertkunskap och sammanhållande insatser över länsgränserna. Men utan samarbete blir det inga hållbara resultat”. Björn Risinger i Hav & Vatten # 1

Miljöbalkens portalparagraf

1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande ge-

nerationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Miljöbalken skall tillämpas så att

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller an-nan påverkan,

2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,

3. den biologiska mångfalden bevaras4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt

används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk syn-punkt långsiktigt god hushållning tryg-gas, och

5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råva-ror och energi främjas så att ett krets-lopp uppnås.

Miljöbalken är inget hinder för den små-skaliga vattenkraften, den försöker vi leva upp till men oförstånd hos vissa myndig-heter rår vi inte på avslutar Jan-Åke Ja-cobsson.

Jan-Åke [email protected]


SERO

Brev insänt till Ibrahim Baylan, Per Bolund samt till Riksdagspartierna m.fl.

Små -och storskalig energiomvandling grundar sig på samma fysiska förutsättningar men ekonomiskt är skillna-den avsevärd, storskaligt har skalfördelar. En omställning till ett hållbart energisystem kräver att förnybar energi av alla slag och alla storleksklasser ingår. En mångfald i ägande och produktion torde vara en förutsättning för energiomställningen och då behöver villkoren anpassas för detta. Finansdepartementet har nyligen lagt fram förslag som försvårar för småskalig elproduktion.

Våra synpunkter på följderna för olika elproducenter om finansdepartementets skatteförslag genomförs och våra förslag till beslut.

Vindkraft

Finansdepartementets förslag: Möjlig-heten att bli befriad från elskatt om man använder hela produktionen själv upp hör för nya verk, byggda efter den 1 juli 2016.Verk på högst 80 kW kan få befrielse från elskatt . För kraftverk tagna i drift före den 1 juli 2016 fortsätter nuvarande regler för skattebefrielse att gälla.

Vårt förslag: Gränsen för möjlig elskat-tebefrielse höjs från föreslagna 80 kW till 250 kW. Vattenkraft

Finansdepartementets förslag: Gränsen 100 kW sänks till 32 kW för skattebefrielse för egenproducerad el. Ingen el får då säljas eller föras ut på nätet. Vill man sälja över-skottsel blir man elskatteskyldig på hela pro-duktionen, även den man använder själv.

Statens skatteintäkter väntas öka med 47 miljoner redan andra halvåret 2016 för att bli 94 miljoner fr.o.m. 2017 på grund av änd-ringar av elskattebefrielsen. Ägare av små vattenkraftverk kan drabbas extra hårt.

Vårt förslag: All egenproducerad och egenanvänd el blir elskattebefriad upp till 100 kW.

SolelFinansdepartementets förslag: Hittills har det inte funnits någon effektgräns för elskattebefrielse för solel. Nu föreslås en effektgräns på 144 kW.

Genom kravet att ingen el får flyttas över nätet för att få elskattebefrielse, stoppas/hindras andelsägda solparker.

Vårt förslag: Effektgränsen för even-tuell elskattebefrielse höjs till 450 kW och förbudet att transitera el över nätet vid elskattebefrielse tas bort. Bör gälla även vindkraft. En andelsägare skulle då kunna ta hem elskattebefriad el.

SERO är allvarligt oroat av de negativa konsekvenser som förslaget innebär för förnybar energi och föreslår i stället: • Att effektgränsen för vattenkraft får

vara kvar på 100 kW med ändringen att all egenproducerad och egenanvänd el blir elskattebefriad.

• Att effektgränsen för vindkraft sätts till 250 kW efter den 1 juli 2016. Samtidigt bör förslaget om att kraftverk tagna i drift före den 1 juli 2016 och som uppfyl-ler kriterierna för att nu åtnjuta elskat-tebefrielse, får ha den kvar även efter 1 juli 2016.

• Att effektgränsen för solceller sätts vid 450 kW.

• Vidare bör kravet för eventuell elskatte-

befrielse att el inte får överföras via nä-tet tas bort för att underlätta andelsägd elproduktion.

• Att förslaget om att mikroproducenter av el inte ska behöva momsregistrera sig genomförs.

• Att kvoterna i elcertifikatsystemet re-dan från 2016 höjs så kraftigt, att pro-ducentpriset för certifikaten stiger till minst 30 öre/kWh samt att ett statligt garanterat bottenpris införs.

• Att fastighetsskatten för småskalig vat-tenkraft upp till 10 MW sänks från nuva-rande 2,8 % till vindkraftens nivå 0,2 %.

• Att regeringen beslutar införa ett tioår-igt moratorium mot rivning av småska-liga vattenkraftverk och dammar för att hindra förhastad rivning av omistliga kulturarv. Samtidigt kan beslut fattas om att frågan om nya miljötillstånd för kraftverk upp till 250 kW överföras till respektive kommun.

• Ovanstående effektgränser ska även gälla delägd och arrenderad elproduk-tion.

2015- 04-07 Styrelsen för Sveriges Energiföreningars Riksorganisation – SERO

SEROs krav till regeringen


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Pressmeddelande från Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken;

Från Vårträffen med ”Kärnkraftsfritt Bottenviken” i Umeå maj 2015– Det är med sorg i hjärtat vi konstaterar att Finland inte är en rättsstat. Det finska kärnkraftföretaget Fennovoima beordrar och verkställer kalhuggning av 100 hektar skog mitt under sjöfåglarnas häcknings-säsong och dessutom en vecka innan de lämnar in ansökan att få avverka. Myn-digheterna godkänner lydigt skövlingen retroaktivt, säger Per Holmqvist från Kärnkraftsfritt Bottenviken Piteå. Han är ledsen och konstaterar att finsk industri ger sig själva tillstånd att använda sig av “den brända jordens taktik” för att få sin vilja igenom. Och Finlands myndigheter tiger och ger tillstånden i efterskott.

– Nu vill de börja muddra för en plane-rad hamn utanför Hanhikiviudden. Ett ingrepp som Fennovoima inte har vare sig bygglov eller vattendom att få påbörja.

Den 30 juni, om en och en halv månad lämnar de in ansökan om bygglov men re-dan har massakern startat och i slutet av maj stängslas området in. De som har fri-tidsstugor på udden kastas ut när området lämnas över till den av Putin närstående kärnvapenkoncernen Rosatom.

Det är upprörande att Sveriges försvars-minister godkänner att världens största flygövning kan starta över Norrbotten om någon vecka, men att han tiger som muren vad gäller Putins kärnkraftsetablering vid Bottenvikens strand – 15 mil från svenska kusten. Planerar de ett storkrig över Norr-botten och Bottenviken? undrar Per Holm-qvist.

Lena Lagerstam som också var med på Vårträffen i Umeå funderar varför det är så tyst från både fiskare och fågelvänner. – Förstår de inte vad som håller på att hända. Kommer Kalix löjrom att finnas kvar? Hur påverkas vattenmiljön i vårt grunda sköra Bottenviken när muddringarna startar? Men de är väl lika chockade och tagna på sängen som vi är över finska myndigheters hänsynslöshet. Men nu är det verklighet och vi måste mobilisera och reagera.

För mer information om nätverket Kärn-kraftsfritt Bottenviken se www.karnkrafts-fritt.se

Livlig diskussion om hur vårt sköra innanhav ska skyddas för kommande generationer och bevaras kärnkraftsfritt. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken i Umeå. Foto Per Holmqvist.

Kommentar:Egentligen är det obegripligt att man planerar ett nytt kärnkraftverk när man redan har en skandal med Olkiluoto 3, som verkar bli 10 år försenad.Likaså att man vill blanda in ryska intressen.Tror man kanske att Olkiluoto 3 aldrig kommer igång?

Christer Söderberg

Nedan kan du läsa en artikel om hur Finland och Ryssland tillsammans avser att bygga ett kärnkraftverk vid stranden till Bottniska Viken. I artikeln presenteras oron över den finsk-ryska satsningen, många medlemmar i SERO delar oron, därmed inte sagt att tidningen tar ställning. Men jag är övertygad om att många SERO-medlemmar är emot projektet. Jag hoppas att vi kan föra en öppen och sansad debatt där olika uppfattningar får utrymme och att Förnybar Energi och Energieffekti-visering får vara ett andningshål där det går att föra samtal och kanske ha olika uppfattningar om hur vårt gemensamma mål, ett energisystem baserat på förnybara energikällor, skall nås. Vi behöver hjälpas åt om vi skall nå framgång i arbete.

Carl Olov PerssonRedaktör


SERO:s svar till Finansdepartementet på PM om vissa PunktskattefrågorI besluten om den framtida energipolitiken måste avvägningar göras mellan olika intressen. Ett är att vidmakt-hålla och ev. utöka nuvarande produktion av förnybar energi, särskilt el. Ett annat är det fiskala – staten vill ha in så mycket skatt som möjligt.

I detta PM har det fiskala intresset helt fått dominera till stor skada för övriga in-tressen som då fått dämpas eller överges. Genomförs förslagen finns stor risk att skattebasen minskar genom avveckling av äldre vindkraftverk och att planerade investeringar i vind och sol läggs på is el-ler avbryts. För närvarande rivs äldre vindkraftverk upp till 800 kW i takten 1 kraftverk per dag på grund av bris-tande lönsamhet i dagsläget och obe-fintligt hopp om bättring längre fram, snarare tvärt om ifall förslagen i PM:et förverkligas.

Genom Vattenfalls beslut att avveckla två kärnreaktorer under perioden 2018-2020 och att motsvarande beslut väntas från E.ON, befinner sig energipolitiken i ett helt nytt läge med krav på en kraftfull politisk styrning av hur elförsörjningen skall ske de närmaste åren efter nedlägg-ningen. Det bästa vore om förnybar energi redan då fått växa så att den mjukt kan ta över. Men för det krävs styrning. För att marknadens krafter skall börja investera ställs krav på långsiktig lönsamhet vilket saknas i dag. Det osäkra elcertifikatsyste-met ger inga garantier för framtida priser. Därför duger det inte för att säkra nödvän-diga investeringar. Det krävs ett långsiktigt säkrare system. Det kravet kan uppfyllas genom införandet av ett fastprissystem för nyinvesteringar att gälla från 1 juli 2016. De fasta priserna bör då läggas på en nivå som kan accepteras av potentiella privata inves-terare. Deras medverkan är nödvändig för att nå de uppsatta produktionsmålen och en fortsatt trygg elförsörjning. En annan viktig fråga är också att trygga ekonomin och förhindra nedläggning av nuvarande

produktion. På vattenkraftsidan har SERO föreslagit ett tioårigt moratorium mot ned-läggning i väntan på ny tolkning av EU:s Vattendirektiv med politiskt inflytande i beslutsprocessen.

Det är viktigt att befintlig förnybar el-produktion vidmakthålls. Tyvärr, det eko-nomiska läget för företag som gjort sena investeringar är bekymmersamt. Därför behövs olika stödåtgärder för att hålla uppe produktionen. Kraftverk som tidi-gare fått elcertifikat men där tilldelningen upphört, skulle kunna få en ny tilldelning av ”nödcertifikat” under förslagsvis fem år. Tilldelningen skulle ske efter ansökan med redovisning av behovet. För att balansera den ökade tilldelningen av certifikat bör det införas en lägsta pris-garanti med er-bjudande om statlig inlösning.

De förslag till skatteskärpningar som fö-reslås i PM:et skulle kraftigt motverka in-vesteringsvilja och påskynda avvecklingen av förnybar elproduktion. SERO anser där-för att förslagen bör avvisas och ersättas av de förslag som redovisas ovan.

Promemorian föreslår minskade möj-ligheter till elskattebefrielse, vilket skulle innebära ett ökat skatteuttag med 94 mil-joner kr på helårsbasis. Bland annat skulle möjligheten till hel skattebefrielse för stor-skalig vindkraft byggd efter den 1 juli 2016 helt tas bort liksom att nya eller försämra-de effektgränser införs.

SERO föreslår tvärt om, att de regler för skattebefrielse som nu råder för storskalig vindkraft utvidgas till att gälla alla förny-bara energiformer med undantag för vat-ten- och biokraft över 1500 kW.

Genom att införa en total elskattebe-frielse för förnybar el kombinerat med slo-

pat förbud att överföra el på nät som krävt koncession, skulle man kunna öppna för andelsföreningar att skattefritt överföra el till delägarna.

Slopad elskatt på förnybar el föränd-rar den ekonomiska kalkylen för många planerade investeringar i förnybar energi från olönsamt till lönsamt. Minskade skat-teintäkter kommer med råge att uppvägas av de investeringar som ändringen skapar. Avveckling av kärnkraftverk kan då mötas av redan utbyggd förnybar el. Det elöver-skott som uppstår fram till nedläggningar kan exporteras till grannländer för att er-sätta fossilbaserad elproduktion.

Som ytterligare ett sätt att minska vind-kraftens lönsamhet föreslår Skatteverket en höjning av fastighetsskatten från nuva-rande 0,2 till 0,5 %. Den höjningen bör av-visas. Samtidigt kräver SERO att den orim-ligt höga fastighetsskatten på vattenkraft sänks från nuvarande 2,8 % till 0,2 %. Med ett elpris på 22 öre/kWh är det orimligt att betala 7-9 öre i fastighetsskatt för små vat-tenkraftverk.

Övrigt

Om elskattebefrielse begränsas föreslår SERO att effektgränserna sätts för vatten-kraft till 100 kW, för vindkraft till 250 kW och för solceller till 450 kW.

Vidare föreslår SERO att elskatebefriel-se beräknas per fastighet och inte på orga-nisationsnummer.

På uppdrag från SEROOlof [email protected]

FÖR

NYB

AR

ENER

GI


Jan-Åke Jacobson i NepalEn pigg grupp skandinaver i åldern 25 – 71 företog en Himalayavandring i Nepal oktober 2014. Byarna uppe i bergen lever i huvudsak på självhushåll, saknar el, telefon och andra saker vi i västvärlden finner självklara. Vand-ringen var tuff på höjder över 5000 m men bjöd på upplevelser och minnen som gjorden den värd varje andhämt-ning och varje steg.

Tack vare utvecklingen av solcellstekni-ken, småskaliga vind- och vattenkraftverk är en förändring i bergsbyarna på gång. Mobilmaster drivna av lokala kraftkällor börjar etableras och andra kommunika-tioner än dagsvandringar längs 1000-åri-ga handelsstigar mellan Tibet och Indien tar fart. Småskalig energiomvandling ger också el till LED-lampor, läsplattor och annan energisnål teknik.

Den här skolan med Nyima, längst till vänster, lärde vi känna under vår vand-ring. Byn Koma nådde vi efter att ha vandrat över ett pass på 4500 m. Ovädret, som släkte många liv öster om vår vand-ringsled, överraskade både oss och våra lokala guider (klimatförändring?). Byn har svårt att få ihop pengar till lärarlöner. Några av medlemmarna i vandringsgäng-et tog initiativ till att bilda den ideella föreningen The Tripod of Koma, org.nr: 802492-6738, som nu stöttar skolan med de pengar vi får in på bankgiro 654-3516. Med ca 2000 kr/månad kan vi betala en lärarlön. Barnen i bergsbyarna längtar ef-ter utbildning.

Jordbävningarna i Nepal har lett till ett annat hjälpbehov än det gruppen plane-rade för. Nyima vistas just nu i Kathmandu med 13 elever för utbildning som inte kan erbjudas i Koma. De har överlevt kata-stroferna men har brist på vatten och mat samt övernattar under bar himmel med

en presenning som skydd för annalkande monsunregn. The Tripod of Koma har om-fördelat en del av sitt stöd. Vill du hjälpa till använd kontona ovan. Alla pengar går oavkortat till Nyima.

Jan-Åke Jacobson www.vebro.se

UTVECKLING FÖRNYBARTMed en ambitiös satsning skulle det kunna se ut så här; (Räknat i TWh)

2010 2015 2020 2030Vattenkraft 68 68 69 70Bio-el 12 15 20 30Vind 5 15 30 70Våg - och strömkraft 0 0 1 5Solel 0 1 4 10Summa förnybar el 85 99 124 185Bioenergi 125 125 130 135Biodrivmedel 5 15 25 40Solvärme 1 1 4 10Summa förnybart värme/bänsle 130 141 159 185Totalt förnybart 215 240 283 370Energianvändning 425 400 375 340Andel förnybart 51% 60% 75% 109%(Räknat i TWh)

Målsättningar förnybart; Förnybarhetsrådet Minst 75 % år 2030Centern, Mp och V 100 % till år 2040SERO 90 % till2030 och 100 % till 2040

Härlig bild via Kristina Jonäng.

FÖR

NYB

AR

ENER

GI


Sannolikt ingen ljusning förrän framåt hösten

Elpriset

Elpriserna har fallit kraftigt på kort sikt på grund av att det fortsatt nederbördsrika vädret har gett ett stort plus i den hydrolo-giska balansen (summan av fyllnadsgra-den i de nordiska vattenmagasinen och prognostiserad nederbörd) som nu har gått över 15 TWh. Vi får backa till 2012 för att hitta högre nivåer. Fortsätter neder-börden finns risk för något som närmast skulle kunna kallas priskollaps för kvartal 3. Skillnaden mellan avtal för kvartal 3 och kvartal 4 är just nu cirka 10 öre/kWh (100 SEK/MWh).

På längre sikt (ett år och framåt) har priserna planat ut. Utsläppsrätter och kolpriser ligger still. Det finns dock ett antal faktorer som skulle kunna påverka priserna uppåt på längre sikt. Diskus-sionerna om höjda mål för att begränsa koldioxidutsläppen får allt högre digni-tet, bland annat på det nu avslutade G7-mötet. Förväntningarna stiger därför på vad klimatförhandlingarna i Paris i de-cember 2015 kan leda till. När det gäller den svenska kärnkraften börjar det fin-nas uppgifter om att även två av Oskars-hamnsreaktorerna kommer att tas ur drift tidigare än planerat. Tillsammans med de redan aviserade reaktorerna Ringhals 1&2 skulle det kunna innebära att fyra reakto-rer stängs före 2020. Läget i Ukraina ser ut att förvärras med ökande spänningar i området. Det har dock inte givit någon avgörande påverkan på energipriserna ännu.

Elcertifikat

Det verkar som att elcertifikatmarkna-den har dragit en lättnadens suck efter att Statkraft meddelat att de inte kommer att gå vidare med planerna att bygga parker-na Fosen och Snillfjord på totalt 1000 MW. Det skulle sannolikt ha fått en avgörande

betydelse på hela systemet med det till-skott av ca 3,25 miljoner elcertifikat som parkerna skulle givit. Efter många turer förskjuts propositionen ”Ambitionshöj-ning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015” till hösten. Man hamnade i en besvärlig situation när man i propositionen även lagt med för-slaget om borttagande av möjligheten till energiskattebefrielse på egenproducerad vindkraftsel. Denna del har lyfts ut ur propositionen och kommer att hanteras separat. Den modifierade propositionen om ambitionshöjning/kontrollstation är planerad att behandlas i Riksdagen först den 21 oktober. Därmed kommer det för-modligen inte bli några större prisrörelser förrän framåt hösten då vi sannolikt bör-jar se mer stabila uppgångar. Däremot är det svårt att sia om hur stora dessa blir. Systemet har fortfarande ett stort över-skott som spätts på under den blåsiga och

milda våren. Överskottet ligger just nu på närmare 14 miljoner elcertifikat. Den ökade kvotplikten slår igenom först under 2016, vilket inte ger större annulleringar förrän i mars 2017.

Rekommendation

Vi ser tyvärr ut att gå mot den situation som vi flaggade för i senaste marknads-analysen, dvs att det då fanns anledning att låsa priset under kvartal 3 för att skyd-da sig mot allt för låga elpriser. Nu är vi så nära kvartal 3, att det inte finns mycket kvar att hämta med en bindning. Efter-som det är sannolikt att vi framåt hös-ten kan få uppgångar i priset på både el och elcertifikat finns det just nu ingen anledning att binda pris på varken kort eller lång sikt.

Observera: Analysen är skriven den 9 juni och är baserad på då tillgänglig fakta

Jakob Vive Munk och Sten Lillenau, Neas Energy.

MA

RKN

AD

SAN

ALY

S EL


Lars Andrén på SERO årsmöte

– Hans nya företag Free Energy Sverige AB lanserar HYSS-systemet – Hybrid Solar SystemHYSS bygger på kända och beprövade komponenter där modern solvärmeteknik integreras med den senaste värme-pumpstekniken. Genom att dimensionera solvärmen för att skapa så hög täckningsgrad som möjligt och utnyttja en högeffektiv inverterstyd värmepump maximeras inte bara utnyttjandet av solvärmen utan värmepumpen får också en mycket hög årsvärmefaktor – upp till 6-8. Det innebär att för varje tillförd kWh el erhålls 6-8 delar värme.

Solen som DrivKraft

En solfångare har cirka 4 gånger så hög verkningsgrad som solceller. Det innebär att solvärmen är betydligt mer yteffek-tiv än solceller och har därmed mycket större möjligheter att minska energitill-förseln till bostäder och andra byggnader. I HYSS-systemet används solvärmen i ett bredare temperaturområde än i konven-tionella system. Genom en smart styr-ning används solvärmen där den ger mest nytta. Under 4 – 6 månader ger solvärmen tillräckligt hög temperatur för att värma lagringstanken utan tillskott från värme-pumpen. När temperaturen är lägre från solfångarna används denna till förvärm-ning av brinen. På så vis ökar drifttim-marna för solkvärmekretsen samtidigt som verkningsgraden ökar. Den förhöjda brinetemperaturen effektiviserar dessut-om värmepumpen.

Webbaserad mjukvara

HYSS-systemet levereras med en inbyggd mätutrustning där användaren kontinu-erligt, via en medföljande iPad eller sin smartphone, kan övervaka systemets verkningsgrad (COP) och även över läng-re tidsperioder, eller senaste året (SCOP). På det här sättet kan användaren kontrol-lera att systemet levererar den prestanda som fastlagts vid dimensionering och upphandling. Systemet är anslutet till en webbserver vilket underlättar felsökning och åtgärd, om så behövs. Användaren kan också vara trygg i att alltid ha den se-naste och bästa programvaran eftersom uppgradering sker automatiskt via inter-net.

Kabinettet

HYSS-systemet inryms i ett kabinett med golvarean 60 x 60 cm. I högmodellen (220 cm) finns all utrustning för syste-met förmonterat, såväl lagringstank som kompressor, alla cirkulationspumpar, ex-pansionskärl och styrningar och även vär-melagret, vilket underlättar monterings- och installationsarbetet.

Värmepumpen är utvecklad i Skandi-navien och testad på Teknologiskt Institut i Danmark. Värmepumpen har uppnått högsta prestanda och klarat A+++, enligt EUs Ekodesigndirektiv (EN 14825), som träder i kraft hösten 2015.

För mer information om HYSS besök: www.free-energy.com

Fakta om HYSS – Hybrid Solar Systemet

7 kW inverterstyrd värmepump speciellt byggd för att nyttja solenergin maximalt, 1 fas 16 A

400 m markslinga dim. 40 mm, 10m² termiska solfångare, Integrerat styrsystem

som nyttjar solenergin optimalt genom året.

Totalt köpt el under perioden 19 feb 2014 till den 18 feb 2015 = 3 792 kWh = 22,3 kWh/m² BOA för värme och varmvat-ten. För total area är förbrukningen 19,1 kWh/m².

Husägaren är elektriker och har satt en egen strömmätare i elcentralen för kon-troll. Denna visar samma förbrukning som den integrerade mätaren i HYSS – Hybrid Solar System.

Totalt levererad energi = 3 792 x 7,6 = 28 819 kWh. Detta är högt för ett nybyggt hus, men hänger samman med att det är mycket vatten i platta och väggar som skall torkas ut, samt hög inomhustemperatur. Likaså stor varmvattenförbrukning och ingen återvinning av frånluften. Kunden bryr sig dock inte om återvinning då SCOP är så hög, samt att de önskade frisklufts-ventiler istället för ventilationskanaler som skall underhållas.

Lars Andrén

Första kundinstallationen i SverigeFakta om huset i södra Sverige (Löddeköpinge som tillhör Kävlinge kommun) och där syste-met startades upp den 19 februari 2014 och som under sitt första driftår uppnått SCOP 7,6:

• Nybyggt hus 2014 på 170 m² BOA + 28 m² på ovanvåningen med lägre takhöjd• 1,5 plans med 45° takvinkel• Väggar av H+H 365 mm massiv siporexsten (utan isolering)• Platta på mark med golvvärme och 300 mm cellplastisolering• 300 mm lösull isolering i snedtaket och 500 mm i övrigt tak• Friskluftsventiler och mekanisk frånluft (ingen återvinning av värme)• 23-24°C inomhustemperatur• Förbrukar ca 400 liter varmvatten per dygn, 2 vuxna + 1 spädbarn

SOLE

NER

GI


Studieresa: Framtidens energi i OstasienFölj med på en resa till Japan och Kina för att få en inblick i hur man i dessa länder tänker kring framtidens energiförsörjning. Kina satsar stort på förnyelsebar energi men vad händer i Japan efter kärnkraftsolyckan i Fu-kushima?

Dessa två länder är kulturellt både lika och olika. I Japan drar starka krafter åt olika håll. Regeringen försöker återstar-ta kärnkraftsreaktorerna, men har fyra år efter kärnkraftsolyckan i Fukushima ännu inte lyckats. Befolkningen stretar emot med protester. Under tiden frodas solelen och jordskalven fortsätter som en påminnelse om naturens krafter. Tokyo-olympiaden 2020 skymtar på horisonten som ett tillfälle för Japan att visa upp sig för omvärlden med ny glans.

Kina satsar stort på vindkraft. Annars är miljöföroreningarna är ett dyrt pris som Kina betalar för sin ekonomiska utveck-ling. Något som företag från andra länder kan vara med om att åtgärda. Kina är ett land med många problem som behöver lösningar och därför finns där stora möjlig-heter.

Våra ciceroner under resan är Lena Lindahl som bott halva livet i Japan och Su-Ping Burman som är “100 % made in China men vidareutvecklad i Sverige”. Tillsammans kommer de att dela med sig av sina erfarenheter av kulturskillnader, samhällsliv och politik med anknytning till energifrågan. Under resans gång kommer vi att träffa experter och göra studiebesök. Programmet kan anpassas efter SERO-medlemmarnas önskemål.

Lämpliga tider att resa med tanke på kli-matet är hösten från mitten av september till början av november, eller på våren i april eller maj.

Kontakta Lena Lindahl för preliminär intres-seanmälan och förslag på en lämplig vecka: [email protected], 070-277 37 79

Su-Ping och Lena på SERO årsmöte blir reseledare i Kina och Japan. Foto: Jörgen Ek

FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Hård kritik mot Åsa Romson i riksdags-debatt den 5 juniAnnika Qarlsson (c) och Pernilla Günther (kd) hade interpellerat miljöminister Åsa Romson om den småskaliga vattenkraftens pro-blem. Med hänvisning till ny tolk-ning av vattendirektivet och väntad lagstiftning går landets länsstyrel-ser nu ut och förelägger kraftverks-ägare att söka nya miljötillstånd för sina kraftverk och dammar.

Eftersom i stort sett alla kraftverk redan haft tillstånd borde det räcka med ompröv-ning där man i en dialog med kraftverksä-garen kommer överens om vilka åtgärder till rimlig kostnad, som kan genomföras vid fortsatt drift.

Men i stället för det juridiskt korrekta kräver länsstyrelser en nyprövning som är mycket krävande och dyrbar med krav på miljökonsekvensbeskrivning och hårda villkor. Länsstyrelserna är givetvis väl med-vetna om att krav på nyprövning innebär en dödsdom för kraftverket där påtvingad nedläggning via vitesföreläggande dels be-rövar kraftverksägarna deras utkomst och dels deras förmögenhet genom att kraft-verket blir värdelöst. I debatten var Åsa Romson omedgörlig. SERO har krävt ett moratorium med förbud för länsstyrelser att utfärda nya förelägganden samt att låta redan utfärdade bli vilande medan lag-stiftningen ses över. Detta vägrade Rom-son gå med på. SERO har dessutom begärt att miljöprövning av kraftverk upp till 250 kW skall miljöprövas av kommunerna.

Regeringens, dvs Mp:s hantering av små-skalig vattenkraft är orimlig. Mitt råd till den som drabbas är att Du skriver ett brev till Åsa Romson, där Du redogör för läget med ko-pia till media som inbjuds att göra reportage och närboende riksdagsmän. (Glöm inte att kräva ändring i ev. föreläggande från ny-prövning till omprövning utan MKB).

Olof Karlsson

Den som vill se exakt vad som sas i debat-ten kan gogla på: Riksdagen snabbproto-koll 5 juni.


Nu genomför vi sex turbinprojekt med nya löphjul och omlindade/nya generatorer, kontrollutrustning m.m. – 315 till 1400 kW. Projekt som berättigar till nya elcertifikat.

Kompletta lösningar för uppgraderingar i vattenkraftverk

Vi genomför: Kalkyler, konsulttjänster, turbin- och generatorrenoveringar, nya turbiner, kontrollutrustningar, service och underhåll, GRP-tuber, nya galler etc.

Hittills har över 50 kraftverks-ägare använt sig av våra tjänster - allt från kalkyler och utredningar till färdiga projekt med ny tilldelningsperiod. De flesta med avsevärd verkningsgradsökning. För mer information: www.pwrh.se eller 0321-531946

Ett nytt läge – en värld i förändringVi utmanar oljenormen på global nivå. Shell, oljeindu-strin och resten av dinosaurierna i fossilparadigmet är medvetna om det. De är rädda för oss, de är beroende av oss, och de vet att vi har makten. Vi är folket - en väx-ande global rörelse som inte kommer att acceptera att deras ohållbara affärsmodeller eller girighet förstör eko-systemen och alla de saker i världen som vi är beroende av för vår överlevnad.

Den globala klimatforskningen sä-ger att vi inte kan ta upp oljan i Ark-tis om vi vill lyckas hålla den globala medeltemperatursökningen under två grader. Vi har lyssnat på den var-ningen och det bör också Shell göra.

Det är därför vi följde Shells oljerigg Polar Pioneer över hela Stilla havet un-der våren. Vi vill exponera deras Ark-tiska planer för världen och visa att vi är miljontals människor som motsät-ter oss den här utvecklingen.

Vi vet att en annan värld är möjlig och att vi kan ställa om till ett smart, hållbart helt förnybart energi-system. Vi vet att vi inte behöver dem och deras affärsmodeller inte håller för framtiden. Först skrattade de åt oss, sedan ignorerade de oss, nu de kämpar de mot oss men snart kommer vi att vinna.

Internet har gett oss möjlighet att enas som en global rörelse, dela kunskap, strategier och framgångar. Nu måste vi åter fokusera på systemperspektivet och hur saker och ting hänger ihop, samarbeta med varandra, använda ny smart teknik och hitta ett hållbart sätt att förhålla oss till jordens resurser. Vi är på väg in i en ny ekonomi som bygger på nya principer och sociala värden.

De globala utsläppen ökade inte 2014! Det var första gången på 40 år som det skedde utan att ekonomin avmattats. När klimatfrå-gan var som mest på tapeten för några år sedan sa alla att det var omöjligt, men nu händer det. Klimatrörelsen tappade luften efter det misslyckade toppmötet i Köpenhamn 2009 men växer nu igen så det knakar, den breddas och är starkare än någonsin.

Vi ser systemskifte i horisonten, utvecklingen i balans med de glo-bala ekosystemen. Vi ser slutet på oljeeran och den fossilbaserade ekonomin komma allt närmare och vi ser en förnybar framtid!

Isadora Wronski, phone, tfn 0046 703012534,skype: isadorawronski, twitter: Isadora_Wronski

“Be the change that you wish to see in the world.”Mahatma Gandhi

Isadora ny ersättare i SERO styrelse


2015 06 02

Till företag som säljer solceller och de som installerat eller tänker installera

Den som monterar solceller på sitt tak och levererar överskottet till nätet har dels rätt till skattereduktion med 60 öre/kWh samt rätt till elcertifikat med 1 certifikat per MWh. Volymen el som matas in på nätet mäts gratis av nätbolaget som varje dygn lämnar rapport om produktionen till Energimyndigheten och efter årsskiftet till Skatte-myndigheten som underlag för skattereduktion. Har man en större anläggning kan man montera in en elmätare direkt efter växelriktarna som mäter totala produktionen från cellerna inklusive den egna elanvändningen som också är certifikatberättigad. För att läsa av och rapportera mätvärdena dagligen till Energimyndighetens nya da-tabas Eugen, behöver man anlita ett mätföretag som kostar ca 1500 kr per år. Hur stora solcellanläggningar som behövs för att det skall löna sig med en extra mätare är omtvistat men 10 kW har nämnts.

När det gäller mindre anläggningar, upp till exempelvis 5 kW har det uppstått problem med att få köpare till små volymer – de är för dyra att administrera, så att när man tagit betalt för den skulle det inte bli något nämnvärt över till säljaren. Därför avstår man helt att köpa små poster elcertifikat. SERO:s medlemmar har uppmärksam-mat detta och bett SERO ordna en certifikatpool, dit man kan lämna in sina certifikat för gemensam försäljning. Certifikatpoolen är nu inrättad av SERO Service AB, vårt helägda dotterbolag. Preliminärt avtal med en köpare är överenskommet. Dagsnoteringen hos Svensk Kraftmäkling, SKM, är nu ca 145 kr/certifikat. SERO erbjuder tills vidare minst 100 kr per cert som överförs till vår pool. 100 kr skall uppges som pris vid överföring till poolen. Det priset rapporteras till Skattemyndigheten efter årets slut av Energimyndigheten.

Ansökan om att få elcertifikat sker på en blankett som Energimyndigheten tillhandahåller. Första delen med per-sondata är lätt att fylla i på datorn men med den senare delen krävs hjälp av det nätbolag som äger ledningsnätet på orten. Elcertifikat kan tilldelas från den dag Energimyndigheten beviljar ansökan men aldrig retroaktivt. När Energimyndigheten godkänner ansökan inrättar man samtidigt ett konto i Eugen dit tilldelade certifikat förs in. Därifrån kan producenten sälja sina certifikat när man vill.

För att få sälja elcertifikat via SERO:s elcertifikatpool krävs medlemskap i SERO, vilket kostar 175 kr för andra halvåret 2015 (helår 350 kr). Vidare krävs att man fyller i en anmälningsblankett till poolen och blir godkänd som leverantör. Poolen kommer att tömmas i slutet av varje kvartal och utbetalning ske i slutet av månaden därefter. SERO kommer att meddela producenten vilket pris man skall uppge vid överföring från eget konto till poolen. För att få utbetalning krävs att minst 3 certifikat överförts till poolen.

Till den som säljer solceller: Underrätta Dina kunder att de nu kan få betalt för sina certifikat.Mer info på SERO:s hemsida www.sero.se och från

Olof Karlsson 0221-197 65 070 285 19 88 [email protected] Danielsson 0550- 137 61 [email protected]

Viktig information omnyinstiftad Elcertifikatpool

SEROSveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7 B Telefon: 0550-137 61 [email protected] 52 KRISTINEHAMN Telefax: 0550-164 83 www.sero.se


Jörgen Wide satsade på solen!Detta schabrak sitter sedan 19 år på vårt tak. Det ger oss både värme och varmvatten under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret sparar det pellets genom att låta solen förvärma det som ska bli varmvatten innan det går in i pannan.

Huset är byggt 1940, är dåligt isolerat och har två lägenheter. Taket på huvudbygg-naden lutar mot öster och väster så det passade inte att sätta solfångare på. Men den låga utbyggnaden från 60-talet är vänd rätt - mot norr och söder. Där fick sol-fångaren sitta, vänd nästan exakt mot sö-der! En extra fördel med placeringen var att det inte blev så högt att lyfta. Vi byggde de två delarna på gräsmattan. En i taget fick de så vandra/vägas upp med hjälp av två stegar som stod ganska nära varandra.

Solytan är på hela 18 m2 Det kan nog an-ses som mycket för två familjer. Fint rätt mot söder sitter den ju. Men ändå är sollä-get inte det bästa för alldeles framför står våra fruktträd och längre bort en rad tallar. Dessutom skymmer den höga huvudbygg-naden på morgnarna.

Beskrivningen är förenklad på några punkter. Egentligen har vi två ackumula-tortankar (på 650 liter var). Den utelämna-de är en ren slavtank som bara är inkopplad på sommaren då den hjälper oss att klara längre perioder utan sol. Returledningar från radiatorkretsen, blandnings- och sä-kerhetsventiler, expansionskärl mm är inte utsatta. "Sommar" motsvarar ungefär fem månader av året, "vinter" sju månader.

Som syns på bilden är lutningen mycket brant. Avsikten är att fånga in den låga solen på vår och höst, ja till och med på vintern. Ett år var solfångaren igång 22 de-cember, alltså årets kortaste dag med den lägsta solen! – Det är ingen idé att maxi-mera lutningen för sommaren, då har man ändå ett överskott av värme!

Att vi kan utnyttja vinterhalvårets svaga sol beror ändå mest på hur vi valt att koppla ihop solfångare, ackumulatortank och pel-letspanna. Vi har valt att inte låta pannan ladda tanken. Ackumulatortanken används för att ta mot solvärmen, ge varmvatten sommartid, och vintertid förvärma det som i pannan ska bli varmvatten. På sommaren, när pannan är avstängd, kan ackumulator-tanken vid behov också värma radiatorerna.

Ackumulatortanken står alltså för vär-me och varmvatten under den varma de-

len av året. Pannan står då kall. Det enda vi behöver göra för att växla mellan sommar och vinter är att vrida om några kranar vår och höst. Under vintern tar pannan över, dock stöttad av att solen, via ackumulator-tanken förvärmer varmvattnet innan det går in i pannan för att toppvärmas.

På vintern hålls alltså ackumulatortan-ken sval och beredd att ta emot minsta sol-värme! Man kunde tro att vintersolen ger så obetydligt att den inte kan göra någon nytta. Men när det kalla vattnet som kom-mer till huset värms upp från 10° till kan-ske 30° innan det går in i pannan, ja då är nästan halva uppvärmningskostnaden för varmvattnet avklarad.

Vi diskuterade aldrig alternativet att sät-ta upp solpaneler för elproduktion. Det be-rodde nog på att priset på solpanelerna på den tiden var oöverstigligt högt. Men även nu, när solpanelerna blivit så billiga, skulle vi nog valt solvärme. Det känns på något sätt mänskligare, varmare än elektriciteten.

Vår slutsats efter dessa nitton år är att

solfångaren har sparat mycket pellets och därmed pengar. Livslängden på anlägg-ningen verkar vara i stort sett obegränsad. Underhållet har varit nästen försumbart - en gång har vi fått byta regulatorn. Och pelletsaggregatets livslängd har ökat ge-nom att det bara används halva året.

Visst spar oss solfångaren en del pengar. Men den stora glädjen – och anledningen till att vi en gång började med projektet – är att de minskar våra koldioxidutsläpp. Första åren sparade den olja, alltså mycket koldioxid. Sen bytte vi till pellets. Mycket bättre än oljan, men dock inte helt utan koldioxidutsläpp – t ex för pressning och för transporter. Det är bara solen som kom-mer till oss utan koldioxidförorening! (Är man noga så inser man att tillverkning av solpanelerna generar en del koldioxid. Dock, utslaget på kanske 50 år är det kan-ske försumbart)

Jörgen Wide, Södertä[email protected]

”Vår slutsats efter dessa nitton år är att solfångaren har sparat mycket pellets och därmed pengar. Livslängden på anläggningen verkar vara i stort sett obegränsad”.

SOLE

NER

GI


SKRÄDDARSYDD SOLKRAFT- Stort utbud av paneldimensioner.- Egenutvecklade mono- och polykristallina solcellspaneler: PPAM Onyxium och PPAM Paladium- Unika dubbelsidiga högeffektiva solcellspaneler: PPAM Transparium

Vi levererar nyckelfärdiga solkraftverk i alla storlekar och i hela landet. Väldesignade solkraftssystem med hög totalverkningsgrad och lång livslängd.Svenskutvecklade solpaneler.25-årig effektgaranti och efterförsäkring.

Kontakta oss för offert! [email protected]


























ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNTel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 24794 DalbyTel. 0221-824 22 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Smålands Energiförening: Sten MalmströmTel. 0390-405 03 • E-post: [email protected]: 250 kr • BG 577-7263

Södermanlands Energiförening: Roland GustafssonTel: 016 211 40; 070-564 51 [email protected] 200 kr BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Owe LundgrenTel. 021-600 34 • E-post: [email protected]: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Energi på lantgård i Sverige Box 153243 23 HöörMedlemsavgift 300 kr BG 5618-7875(inkl. medlemskap i SERO + tidning)

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias GustafssonE-post: [email protected]

AD

RESS

ER

Svensk VattenkraftföreningKvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 400 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningSven-Erik Vänneå Trälshult 23 310 20 Knäredtel: 0430 52074 / 0701 441213 E-post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ReturadressSERORomelevägen 7b,681 52 KRISTINEHAMN

Höj ditt rörliga elpris

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat

erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected]

NEASENERGY.COM

Svensk Vattenkraftförening tillsammansmed Neas Energy erbjuder möjligheter atthöja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, såberättar vi mer.

Documents

Feef 2 2015