Fiskevårdsverksamhet i några kustmynnande vattendrag

inom Gävle kommun 2010, och förslag till åtgärder i

samma vattendrag 2011.

Harnäsån 2010 Harnäsån avvattnar sjön Trösken och mynnar i havet inom nordligaste delen av

Skutskärsverkens industriområde. Gränsen mellan Gävle och Älvkarleby kommuner korsar

Harnäsån 450 meter uppströms mynningen i havet.

Syftet med insatserna i Harnäsån 2010 har varit att inhämta kunskap om fisklivet i ån från

havet upp till dammen som dämmer upp Trösken. Det är en sträcka på ungefär 500 meter.

Dammen utgör ett definitivt vandringshinder. Tidigare har det funnits mycket lite kunskap

om fisklivet i Harnäsån.

Flera besök har gjorts på plats under våren och hösten 2010. Översiktligt elfiske har utförts

vid flera tillfällen. Ett kvantitativt elfiske har genomförts.

Hela vägen från havet och upp till dammen består Harnäsån av till synes mycket lämplig

uppväxtmiljö för öring.

Ungefär halvägs mellan havet och dammen finns ett fall som troligtvis utgör ett hinder för

flera av de förekommande fiskarterna. Flodnejonöga, ål och öring bedöms dock passera

hindret utan problem.

Årets ansträngningar för att samla kunskap om fisklivet i Harnäsån visar att det är mycket

lite fisk i ån. Elfiske på våren resulterade i endast enstaka mörtar och abborrar. Vid det

kvantitativa elfisket i september fångades noll fiskar.

Öringungar förväntades fångas på åns fina uppväxtområden. Men icke. Inte en enda öring

fångades vid något av elfiskena.

Vattenföringen från Tröskeln regleras av Korsnäs. Rutinerna för hur vattnet har reglerats har

säkert inneburit negativa konsekvenser för livet i ån. Det har visat sig att ån periodvis

troligtvis varit mer eller mindre torrlagd.

Det finns ett avtal mellan Korsnäs och Stora Enso som beskriver hur regleringen ska ske.

Följs det som står i avtalet så tryggas förutsättningar för liv i ån. Kontakt i frågan har tagits

med Korsnäs. Driftpersonalen på Korsnäs är nu uppdaterad för vad som gäller, och kommer i

fortsättningen att reglera vattnet efter detta.

Harnäsån 2011 Diskussionen om att skapa möjlighet för fisk att ta sig upp i Trösken har funnits i många år.

Den ambitionen ska vi fortsätta att ha. Ett omlöp förbi dammen är ett lämpligt alternativ.

Sannolikt kommer de vårlekande fiskarterna inte ha någon glädje av omlöpet. Vi får räkna

med att de blir stoppade redan vid fallet halvägs ner till havet. Detta får naturligtvis följas upp

mera, och kanske går det att lösa så att alla arter kan ta sig förbi fallet i fråga.

Älgängsån och Kubbobäcken är två vattendrag som mynnar i Trösken. Enligt

Fiskevårdsplan Gävle kommun finns relativt goda reproduktionsmöjligheter för öring i båda

vattendragen. Framförallt i Älgängsån.

Ungefär de två nedersta två kilometrarna av Älgängsån och den nedersta kilometern av

Kubbobäcken kommer att ingå i det blivande naturreservatet Tröskens rikkärr.

Relevanta åtgärder:

Harnäsån från dammen till havet består av ungefär 1 000 kvadratmeter lämpligt

uppväxtområde för öring. Rimligtvis lekvandrar åtminstone några enstaka öringar upp

i Harnäsån varje år. För att bättra på utfallet av deras lek kan det vara en god idé att

anlägga ett par lekbottnar strax nedströms dammen.

Fortsätta arbetet med att anlägga ett omlöp förbi dammen.

Fortsätta uppföljningen med hjälp av elfiske. I första hand översiktligt på hela sträckan

och vid förekomst av öring även ett kvantitativt elfiske.

Björsjöbäcken 2010 En damm inne på Korsnäs industriområde, 300 meter upp i vattensystemet, hindrar alla

fiskarter att ta sig längre upp. Vi har konstaterat att mycket fisk av vårlekande arter tar sig

från havet och upp till dammen respektive svalltornet. Svalltornet finns på ledningen med

processvatten in till fabriken. 200-300 liter/sek lämnar alltid svalltornet.

Det finns ingen konkurrens om vattnet i Björsjöbäcken. Ett omlöp kan anläggas intill

dammluckorna som reglerar vattenföringen från dammen.

Planerna med att skapa någon form av fiskväg upp till Vammen började ta form

försommaren 2008. Ursprungsalternativet var att leda vattnet från svalltornet till Vammen.

Vattnet från svalltornet och tillrinningen från Kastsjön skulle då gemensamt lämna Vammen

via ett omlöp. Detta alternativ utreddes av Korsnäs. Det visade sig tyvärr bli orealistiskt dyrt.

Under 2010 har ett annat alternativ börjat utredas. Det innebär också att skapa ett omlöp upp

till Vammen, men bara med Björsjöbäckens ”egna” vatten.

En del av den fisk som söker sig upp i Björsjöbäcken kommer att ta sig upp i omlöpet.

Vattnet från svalltornet kommer dock alltjämt locka till sig majoriteten av den fisken som

kommer från havet. Det får vi leva med. En större eller mindre andel av den fisk som först

söker sig till svalltornet kommer sannolikt att så småningom söka andra vägar, och då finna

omlöpet.

Björsjöbäcken 2011 I samverkan med Korsnäs kommer arbetet med ett omlöp upp till Vammen att fortsätta.

Korsnäs har skapat och äger problemet med vandringshindret i Björsjöbäcken. Företaget har

klart deklarerat att de vill hjälpa fisken ta sig upp i Björsjöbäcken.

Vägen till att få problemet löst blir kortare om Korsnäs känner, och får stöd, för att

genomföra åtgärden. Det är bra att presentera möjliga medfinansieringsalternativ för Korsnäs.

För att fisken ska kunna fortsätta från Vammen upp till Kastsjön måste även dammen som

reglerar vattennivån i Kastsjön passeras. Troligtvis kan fisken ta sig förbi denna damm vid

höga flöden, som i regel också råder under de aktuella arternas lekvandring på våren. Hur

fisken tar sig förbi denna damm får vi utvärdera och vidta de åtgärder som behövs när

fiskvägen upp till Vammen är klar.

Relevanta åtgärder:

Fortsätta bearbeta Korsnäs. Vi träffades Korsnäs i september. Efter träffen

sammanfattade jag i text till Korsnäs vad vi kom fram till. De har bollen, men har

inte hört av sig ännu. En ny kontakt behöver kanske tas. (Vi träffar Korsnäs även i

vattenrådet.)

Ta reda på hur vi kan nyttja Fiskeområde Södra Bottenhavet till denna åtgärd.

Järvstabäcken 2010 En trumma direkt uppströms järnvägsspåret ut till Korsnäs hindrar fisk att ta sig längre upp i

Järvstabäcken. Alla förekommande fiskarter kommer upp till denna trumma.

Trummans syfte är att styra Järvstabäckens vatten in i trumman under järnvägen.

Banverket har förklarat att det är nödvändigt att styra vatten på detta vis för att vattnet inte

ska rinna genom banvallen, istället för genom trumman.

Banvallen är i stort behov renovering. När detta ska ske är det läge att skapa en passage för

bäcken som fisken kan passera. Det är orimligt att ställa krav på åtgärder för fisken före denna

renovering av banvallen.

Järvstabäcken 2011 Vårlekande fiskarter på kusten nyttjar Järvstabäcken vid lek. En rensning av bäckens

vägtrummor gjordes 2009. Stora mängder bråte i trummorna kan innebära vandringshinder.

Trummorna behöver kontrolleras, och rensas vid behov.

Järvstabäckens och Hemlingbybäckens gemensamma nedersta del är kraftigt kanaliserad.

Mynningsområdet är klart intressant att titta närmare på för att utreda möjligheten att

återställa ett mera naturlikt mynningsområde. Syftet med det är att skapa ett lämpligare

lekområde för framförallt gädda.

De nedersta 500 metrarna av Järvstabäcken/Hemlingbybäcken kommer att ingå i det

blivande T-uddens naturreservat. Åtgärden att skapa ett bättre lekområde i mynningsområdet

finns med i planerna för reservatet. (Åtgärden har inte utretts i detalj. Det finns naturligtvis ett

skäl till varför bäckens nedersta del en gång rensats och rätats. Det är inte säkert att det är

möjligt att göra något bättre lekområde.)

Hemlingbybäcken 2010 Elfiske i Hemlingbybäcken vid järnvägsmuseet genomfördes 2010 för tredje året i följd.

Resultatet visar att tätheten av öring är betydligt lägre i år jämfört med föregående år. 2008

och 2009 fångades enbart öring. 2010 fångades även några små gäddor.

5 november observerades öringlek i Hemlingbybäcken. Rörelser i vattnet upptäcktes av

intresserad personal på järnvägsmuseet. Storleken på de lekande fiskarna var som de största

öringarna som fångas vid elfiske, d.v.s. omkring 25 centimeter. Hade det istället varit riktigt

stora öringar som deltagit i leken kunde vi anta att det var öringar som vandrat upp från havet.

Utterspillning observerades vid elfisket.

Elfiske i Hemlingbybäcken 2010-09-20

Antal/100 m2 Öring 0+ 5 Öring >0+ 20,8 Gädda 13,3

Öring 0+ 100 (2009) Öring >0+ 146 (2009)

Hemlingbybäcken 2011

Relevanta åtgärder:

Elfiske på lokalen vid järnvägsmuseet.

Kontrollera, och vid behov rensa, bäckens trummor. (15 trummor mellan havet och

Hemstarondellen).

De nedersta 500 metrarna av Järvstabäcken/Hemlingbybäcken kommer att ingå i det

blivande T-uddens naturreservat.

Gavleån 2010 Elfiske genomfördes under Fiskets dag. Resultatet visar på riktigt dåligt resultat när det

gäller öring. Inte en enda årsunge av öring. Laxungar har aldrig fångats i denna serie av

elfiske på samma lokal, årligen sedan 2006.

Elfiske i Gavleån 2010-09-12

Antal/100 m2 Öring >0+ 0,8 Stensimpa 101,9 Abborre 0,8 Mört 0,8

Öring 0+ 8,6 (2009) Öring >0 11,2 (2009) Stensimpa 166 (2009) Abborre 2,7 (2009) Mört 0,7 (2009) Id 0,7 (2009)

Även en lokal vid Ön i Mackmyra har elfiskats i år. Se sammanställningen av elfiske inom

Gävle kommun 2010.

Lekreden av granris för gös placerades ut i utloppskanalen vid Strömsborgs kraftverk och i

Nedre Säljet i Forsbacka. Några av lekredena kontrollerades under lekperioden. Någon rom

av gös påträffades inte på redena som följdes. Däremot kunde vi konstatera att redena

nyttjades av abborre.

Gösens lek i nedre Gavleån startade omkring 10 juni. Det kunde konstateras på de gösar som

då fångades på sportfiske.

Planer fanns inför 2010 att göra ett märkningsförsök på gös i Gavleån, i princip som

märkningsförsöket ”Pikreg” i Stockholms skärgård.

Försöket genomfördes aldrig. Erfarenheterna från förberedelserna inför försöket gav dock

nyttiga erfarenheter som vi tar med oss inför framtida möjliga märkningsförsök.

Från intaget till Strömsborgs kraftverk och ner till där utloppet från samma kraftverk, en

sträcka på ungefär 350 meter, blev Gavleån torrlagd under två dygn i juli. Orsaken var

felaktig körnig i Strömsborgs kraftverk. Samma torrläggning har skett vid ett flertal tillfällen

sedan kraftverket startades år 2000. Länsstyrelsen har polisanmält det inträffade.

Förekomsten av ålyngel i Gavleån undersöktes 2010. Okulärt och med hjälp av en

nejonögsfälla vid Strömdalen kraftverk. Att det söker sig ålyngel till Gavleån kunde genast

konstateras.

Gävle Energi har en skyldighet att fånga och frakta upp ålyngel i Gavleån. Denna

verksamhet upphörde på 1980-talet. Orsaken uppges vara att det inte längre fångades några

ålyngel i fällan.

Gavleån 2011 Ytterligare marknadsföring av ett märkningsförsök i Gavleån, inklusive vilka intressanta

frågeställningar som ett försök kan ge kunskap om, kan vi göra under 2011. Vid

gösseminariet i Stockholm i november framkom att det finns stora kunskapsluckor om bl.a.

gösens homingbeteende.

Målsättningen är att få med kompetens och resurser till ett märkningsförsök. Vår roll i

försöket kan då i första hand bli att fånga och märka gös. Insamling av data och utvärdering

kan skötas av Fiskeriverket och/eller andra med intresse för få kunskap om gösens beteende.

Elfiske av minst en lokal i Gavleån även 2011.

Trösklarna i Gavleån vid konserthuset utgör vandringshinder för många fiskarter. En

temporär lösning för ål kommer Tekniska kontoret att montera dit till sommaren i år. Är det

intressant med en långsiktig lösning för övriga fiskarter som hindras av trösklarna?

Gävle Energi har uttryckt att de kommer att återuppta uppsamlingen av ålyngel vid

Strömdalens kraftverk.

Vi vet att det kommer ålyngel till Gavleån. Mängden ålyngel har generellt minskat kraftigt

övarallt. För att fånga ålynglen så effektivt som möjligt behöver vi samla kunskap om

moderna fälltyper, placering och drift. Vi ställer naturligtvis gärna upp och hjälper Gävle

Energi så att ålyngelhanteringen ska bli så effektiv som möjligt.

Under 2011 kan vi även fortsätta med att bygga ytterligare lekreden för gös och abborre.

Havsöringen i Gavleån.

Det finns en gåta i att det tycks fångas fler vuxna vilda havsöringar i Gavleån än vad antalet

utvandrande vilda havsöringssmolt är. Elfiskeresultaten visar på en mycket låg

smoltproduktion. Dessutom har ungefär hälften av Gavleåns kvarvarande uppväxtområden

periodvis varit torrlagda på grund av att Strömsborgs kraftverk körts då det egentligen skulle

varit stoppat.

Vad är svaret på gåtan? Är det vilda öringar från något annat vattendrag som vandrar upp i

Gavleån? Är det öringar som är födda i Gavleån, men som inte varit i ån de två år som vi

anser är normalt på vår breddgrad? Öringarna kanske har lämnat ån redan första sommaren?

Vid utvandringsförsök i Emån som jag var med på 2007 och 2008 fångades till allas förvåning

stora mängder nykläckta yngel i smoltfällan. Kan det vara så att det sker en sådan drift av

yngel även ut från Gavleån? Vad händer med dessa yngel i havet? Har de någon prägling på

sitt hemvatten? Hur får vi kunskap om detta?

Testeboån 2010

Testeboån 2011

Arbetet med Testeboån planeras och leds av

koordineringsgruppen för Salmon Action Plan i Testeboån.

Se Årsberättelse för Testeboån 2010 och Planering för

Testeboån 2011.

Håmansbäcken 2010 Gäddor söker sig på vårarna från havet upp i Håmansmaren för att leka.

Vattnet från Håmansmaren rinner i två trummor under Utnoravägen. Gäddor kan bevisligen

passera igenom trummorna under vägen, men de är onödigt besvärligt för dem. Och kanske är

det fler gäddor som skulle vilja ta sig upp, men som inte kan passera de trummor som finns

där idag.

Håmansbäcken 2011 De gäddor som tar sig upp i denna vattenförekomst för att leka gör det i den nordligaste av

de två fårorna.

Trumman gäddorna ska passera är endast 30 centimeter i diameter. En större

trumma/halvtrumma skulle göra passagen under vägen betydligt lättare.

Relevant åtgärd:

Byta trumma. Stora Enso är väghållare och äger problemet. Kan det förväntas av dem att

byta trumman? Kan vi påvisa tillräckligt starka skäl för det? Det är ju PPP-principen som ska

råda. Eller ska vi erbjuda ett bidrag till ny trumma. Vi skulle kunna följa bäcken under årets

lekperiod, och vid rätt läge ta dit ägaren och försöka få bolaget att inse problemet och vidta

åtgärd.

Verkmyrån 2010 Möjligheterna att skapa en fast tröskel som reglerar nivån på Hillesjön har diskuterats under

året.

Verkmyrån 2011 Ny tröskel ska enligt uppgift finnas på plats. En första utvärdering sker lämpligen april-maj

2011.

Björkeån 2010 Under 2010 har fiskförekomsten i Björkeån kontrollerats både vår och höst.

Elfisken visar att det är ett tämligen rikt fiskliv nedströms Storfjärden. Uppströms

Storfjärden däremot påträffades inte en enda fisk. Detta trots att elfisket genomfördes på

områden som till synes är mycket lämpliga för öring.

Elfiske i Björkeån 2010-09-29

Björkeån, Björkesågen (Uppströms Storfjärden)

0 fiskar

Björkeån, Hillevik Abborre 2,7 Gers 1,3 Lake 3,8 Öring >0+ 23,8

Abborre 0,8 (2007) Bergsimpa 7 (2007) Flodkräfta 0,9 (2007) Lake 0,4 (2007) Mört 0,4 (2007) Öring 0+ 26,8 (2007) Öring >0+ 4,8 (2007)

De vårlekande arterna som söker sig till bäcken kommer inte längre än ungefär halvvägs upp

till omlöpet förbi dammen vid Hillevik.

Björkeån 2011 Fortsätta elfiska en eller två lokaler i Björkeån.

Problemet med att alla fiskarter inte kan ta sig upp till Storfjärden, och därmed vidare upp i

Björkeån, behöver utredas vidare.

Under våren kallas förslagsvis den lokala kompetensen runt fiskvandring som finns och

fiskerättsägare vid Hillevik för att finna lösningar som gör det möjligt för alla fiskarter att nå

vidare upp i vattendraget.

Frågeställning: Kan vi göra så fisken kommer upp den ordinarie vägen via omlöpet, eller ska

vi öppna upp Bondbäcken?

Trödjeån 2010 Elfiske har genomförts på fina uppväxtområden för öring i Trödjeån 2009 och 2010. Inte en

enda fisk har fångats vid dessa elfisken!

Trödjeån har en hel del fina uppväxtområden för öring.

Trödjeån 2011 Fortsätta med elfisken.

Yngelutsättning. Ett bestånd av öring i Trödjeån får i princip byggas upp från noll.

Tillgången på yngel är begränsad, åtminstone 2011. Vi är hänvisade att ta yngel från

fiskodlingen i Ljusne.

En provutsättning av några tusen öringyngel på något lämpligt uppväxtområde i Trödjeån

skulle vara mycket intressant. Gärna med några yngel som får stanna i en sump, för att

konstrollera överlevnaden. Hur fungera yngelutsättning i Trödjeån? Vi höstens elfiske kan vi

få svar.

Hamrångeån 2010 Fisk tar sig utan problem från havet upp till Hamrångefjärden. Det var ingen överraskning,

men i år har vi med hjälp av en fiskfälla vid Norrsundet konstaterat att flera arter söker sig

upp till Hamrångefjärden. Id har varit den vanligaste fisken i fällan. Abborre, braxen, gädda

och mört har också fångats i fällan. Däremot inte en enda öring.

Sik vandrar upp i Hamrångeån för att leka på hösten. Men ingen sik fångades i fällan.

Hamrånge fvof har förtjänstfullt skött kontrollen av fiskfällan.

Fisk kan även ta sig från havet till Hamrångeån via Sörsundet. Där sker ingen kontroll av

vandringen.

Elfisken i Hamrångeån och i biflödet Lillån visar att det finns lite öring i vattensystemet.

Elfiske i Hamrångeån 2010-09-27

Hamrångeån, Gamla E4:an Stensimpa 98 Öring >0+ 1,8

Stensimpa 50 (2009) Öring 0+ 5,5 (2009) Öring >0+ 1,6 (2009)

Hamrångeån, Bergby Stensimpa 43,1

Harr 2,2 (2009) Stensimpa 49,9 (2009)

Hamrångeån, Lillån Öring 0+ 3,1 Öring >0+ 6,8

Öring 0+ 3,1 (2009) Öring >0+ 9,6 (2009)

Hamrångeån 2011 Verksamheten kommer att öka i Hamrångeån. Det är hög tid att träffa fiskevårdsområdet för

att diskutera målsättning och åtgärder. Initiativ till möte tas under vårvintern.

Uppvandringskontrollen föreslås fortsätta i Hamrångeån. Fvof vill att fällan flyttas upp till

utloppskanalen från kraftverket i Bergby. Främsta skälet till förflyttningen är att slippa fånga

stora mängder id och braxen i fällan.

Eftersom Hamrångeåns lämpliga uppväxtområden visat sig vara i det närmaste tomma på

öring ligger en utsättning av öringyngel nära till hands. S.k. matningsfärdigt yngel har

beställts från fiskodlingen i Ljusne. Utsättning beräknas ske i slutet av maj.

Elfiske på de tre lokaler som nu fiskats i två år ska fortsätta. Genomför vi en yngelutsättning

blir det extra intressant att elfiska 2011.

Nästa steg i arbetet med Hamrångeån är att se över möjligheterna för öringen att ta sig

längre upp i vattensystemet.

Kraftverket i Bergby är för närvarande det första vandringshindret fisken stöter på. En

fisktrappa finns. Hur trappan fungera är oklart. För öring, (och ev. lax), kanske det inte är

omöjligt att ta sig upp i trappan. Övriga arter har definitivt ingen möjlighet att ta sig förbi

kraftverket. Trappans funktion behöver utredas vidare. Dessutom behöver smoltens vandring

nedströms säkras från att inte gå via kraftverkets turbiner.

Vifors kraftverk är nästa hinder. Där finns ingen fiskväg. Ännu nästa hinder är kraftverken

vid Viksjö. Där finns fiskväg. Med andra ord blir det naturligt att se över om det går att skapa

fiskväg även förbi Vifors kraftverk. Första frågan blir då: Utgör Vifors ett naturligt definitivt

vandringshinder?

Hur regleras vattenföringen i Hamrångeån? Vad gäller?

Det är inte helt ovanligt att kraftbolag arbetar efter rutiner som i första hand passar den egna

verksamheten, men som kanske inte överensstämmer med det som formellt gäller och det som

är bra för livet i vattnet. Exempelvis att sänka vattenföringen mycket och hastigt kan innebära

stor skada. Hur ser det ut i Hamrångeån? Finns det några problem med hur vattenföringen

regleras? Dessa frågor behöver vi samla kunskap om.

Bernt Moberg

070-511 87 90