Flerårsavtal Akutsjukvård Sjukhusspecifik del Danderyds sjukhus AB

HSN 1110-1338 ADA 9479

Danderyds sjukhus AB VG dnr xxxxx Sidan 1 (16)

Flerårsavtal Akutsjukvård

Sjukhusspecifik del

Danderyds sjukhus AB

HSN 1110-1338 ADA 9479


I dokumentet redovisas de för leverantören specifika villkoren

Kapitel

1. Avtal

2. Verksamhetsuppdrag

3. Ersättningar

4. CVR-rapportering

5. Lokalisation

HSN 1110-1338 ADA 9479


Mellan

1. Stockholms läns landsting (”SLL”)

organisationsnummer 232100-0016,

genom Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Norrtälje kommun TioHundranämnden (”Beställaren”) och

2. Danderyds sjukhus, organisationsnummer 556575-6169 (”Vårdgivaren”),

har slutits följande

Avtal §1 Avtalets omfattning, giltighet och giltighetstid Beställaren uppdrar i enlighet med detta Avtal åt Vårdgivaren, och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Avtalet, att tillhandahålla akut och elektiv somatisk sjukvård i öppenvård, dagkirurgi/dagvård och slutenvård för befolkningen inom SLL inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).

Avtalet är giltigt om Beställaren och en av Beställarens parter har undertecknat Avtalet.

Avtalet gäller perioden 2012-01-01—2015-12-31.

Årlig översyn sker av verksamhetsuppdraget, och därmed målvolym och totalersättning, i detta Avtal varvid Avtalets Sjukhusspecifika del kan omförhandlas av parterna under avtalstiden.

§2 Avtalsinnehåll Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta Avtal.

Avtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem skall dokumenten tolkas i följande ordning:

HSN 1110-1338 ADA 9479


Sjukhusspecifika delen

a. Avtal

b. Verksamhetsuppdrag

c. Ersättningar

d. CVR-rapportering

e. Lokalisation

Sjukhusgemensamma villkor:

f. Inledande bestämmelser

g. Principer och riktlinjer för ersättningar

h. Allmänna villkor

i. Krav på vårdtjänsterna

j. Uppföljning

k. Förändringar under avtalsperioden

Bilaga 1 Indikatorer

• Kvalitet och hälsofrämjande

• Miljö

Bilaga 2 Verksamhetsrapportering samt IT-relaterade frågor

§3 Kontaktpersoner Beställaren Vårdgivaren

Namn Piret Kaaman-Lepisk Karin Persson

Adress HSF Box 6909 102 39 Stockholm

Danderyds sjukhus 182 88 Stockholm

Telefon 08-123 13 260 08-655 66 34

e-post [email protected] [email protected]

HSN 1110-1338 ADA 9479


Avtalet har upprättats i tre likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den / 201.. Stockholm den / 201..

Stockholms läns landsting Danderyds sjukhus AB

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Catarina Andersson Forsman Stefan Jacobson

Hälso- och sjukvårdsdirektör VD

Norrtälje den / 201…

Norrtälje kommun

TioHundranämnden

_________________________

Karin Thalén

Förvaltningschef

HSN 1110-1338 ADA 9479


Verksamhetsuppdrag för Danderyds sjukhus AB

1 Verksamhetsuppdraget

Verksamhetsuppdraget regleras på en övergripande nivå av den fastlagda ägarpolicyn med generella ägardirektiv och det specifika ägardirektiv som gäller för Vårdgivaren samt av övriga beslutade styrdokument.

Vårdgivaren tillhör kategorin Utökat bassjukhus (Se SLL budget 2008, LS 0705-0451).

Vårdgivaren skall anpassa verksamheten under avtalstiden till politiskt fattade beslut som påverkar vårdtjänsternas omfattning och innehåll.

Vårdgivaren skall tillhandahålla vårdtjänster enligt detta Verksamhetsuppdrag.

1.1 Vårdtjänsternas innehåll och dess tillgänglighetsansvar

Vårdgivaren har tillgänglighetsansvar för den vårdtjänst som beskrivs under respektive specialitet under p. 3.1.1 – 3.1.11. Förändringar hos Vårdgivaren som kan påverka tillgängligheten, patientströmmar och/eller vårdtyngd måste godkännas av Beställaren och förankras hos vårdgrannar.

1.2 Undantag från Verksamhetsuppdraget

I det fall Vårdgivaren innehar auktorisation inom något vårdvalsområde gäller inte detta Avtal för motsvarande verksamhet.

2 Målgrupp

Målgrupp för detta verksamhetsuppdrag är folkbokförda personer inom Stockholms läns landsting inklusive Norrtälje kommun och som är i behov av Vårdgivarens kompetens och resurser. Vårdgivaren skall också beakta punkterna 4 och 5 i Allmänna villkor samt § 13 i Inledande bestämmelser.

3 Beskrivning av vårdtjänsterna

3.1 Sluten och öppen vård

Vårdgivarens uppdrag omfattar specialiserad vård där inte annat anges under p. 3.1.1 – 3.1.11.

Definitionerna av specialiserad och högspecialiserad vård finns beskrivna i beslut taget av landstingsfullmäktige (LF 20080311, LS 0705-0544).

HSN 1110-1338 ADA 9479


Definitionen av specialiserad vård: sådan vård som ställer krav på såväl tekniska resurser som tillgång till kompetens inom flera discipliner.

Definitionen av högspecialiserad vård: sådan vård (diagnostik och/eller behandling) som kräver särskild kompetens eller resurser och därför som regel måste koncentreras till universitetssjukhus. Detta kan gälla såväl sällan förekommande vård som utveckling av ny diagnostik och ny behandling av folksjukdomar.

Vårdgivaren skall inte utföra vård som av Rikssjukvårdsnämndens beslut skall utföras av annan vårdgivare.

Vårdgivaren skall under avtalstiden, i samråd med Beställaren, aktivt verka för att föra ut sjukvård som inte kräver sjukhusets resurser till den öppna specialistvården.

Vårdgivaren skall ha tillräcklig produktionskapacitet för att uppfylla uppdraget.

I de fall barn och ungdomar behandlas och vårdas på mottagningar och avdelningar för vuxna skall Vårdgivaren säkerställa att vården och omhändertagandet är anpassad till barns och ungdomars särskilda behov.

Vårdtjänsterna avser sluten och öppen vård inom följande specialiteter:

3.1.1 Kirurgi

Inklusive: Urologi

Plastikkirurgi

Till specialiserad vård räknas inte bland annat resektiv och avancerad rekonstruktiv kirurgi avseende i matstrupen, lever, gallgångar, bukspottskörteln samt avancerad tarmkirurgi särskilt kirurgisk behandling av lokalt avancerad tarmcancer utan denna vård är högspecialiserad, liksom behandling av sarkom i buk och retroperitoneum samt specialiserad endokrinkirurgi.

3.1.2 Ortopedi

Inklusive: Handkirurgi

3.1.3 Obstetrik och gynekologi

Vårdgivaren skall inte utföra gynekologisk kirurgi för malign sjukdom.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt skall i första hand omhändertas vid Södersjukhuset AB.

HSN 1110-1338 ADA 9479


3.1.4 Öron-, näs- och halssjukdomar

Inklusive: Röst- och talrubbningar

I Verksamhetsuppdraget ingår endast Logopedi som inte omfattas av vårdval.

3.1.5 Anestesi- och intensivvård

Inklusive: Smärtsjukvård

3.1.6 Internmedicin

Inklusive: Kardiologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Endokrinologi och diabetologi

Medicinska njursjukdomar inkl dialysverksamhet

Lungsjukdomar

Vårdgivaren skall inte tillhandahålla PCI- verksamhet under jourtid utan samarbeta med Karolinska Universitetssjukhuset eller Södersjukhuset AB.

Vårdgivaren skall ej utföra elektrofysiologiska ablationer.

Vårdgivaren skall ej utföra stamcellstransplantationer.

3.1.7 Hud- och könssjukdomar

Avser endast öppen vård

3.1.8 Neurologi

3.1.9 Reumatologi

3.1.10 Infektionsmedicin 3.1.11 Akut omhändertagande Vårdgivaren skall omhänderta akut sjuka och olycksfall årets alla dagar dygnet runt. Vårdgivaren skall bedriva en akutmottagning för vuxna. Omhändertagandet av svårt skadade patienter ansvarar Karolinska Universitetssjukhuset för som är landstingets specialiserade traumacenter.

Omhändertagandet av patienter som tillhör målgruppen för geriatrisk vård ansvarar Geriatriska vårdgivare för. Ansvaret för bedömning av vilka patienter

HSN 1110-1338 ADA 9479


som tillhör målgruppen för geriatrisk vård åvilar läkare vid geriatrisk vårdgivare men bedömningen skall göras i dialog med läkare vid Mottagning för akut sjuka och olycksfall.

3.2 Övriga uppdrag Villkoren för Vårdgivarens övriga uppdrag regleras i Tilläggsavtal, ADA nr 9602. De övriga uppdragen är: Högspecialiserad Rehabiliteringsmedicin Smittskydd, STD Sesam

HSN 1110-1338 ADA 9479


Ersättningar 2012 1.Ersättningar

Detta kapitel i Avtalet (ADA 9479) reglerar inte sådana ersättningar som omfattas av Tilläggsavtal (ADA 9602).

Punkterna 1.1 och 1.2 uppdateras inför varje nytt kalenderår inom avtalstiden och, i förekommande fall, vid omförhandling enligt §1 fjärde stycket i detta Avtal.

1.1 Målvolym,Totalersättning och DRG-pris Målvolymen för år 2012 XXX poäng. Detta fastställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar och enligt beräkningsunderlaget under punkt 1.2 nedan. Totalersättningen för åtagandena enligt detta Avtal, exklusive eventuell ersättning för ersättningsgrundande produktion över målvolymen, utgår med maximalt 1 870 630 tkr exklusive momskompensation, varav TioHundranämndens andel 72 955 tkr.

Ovanstående totalersättning ska reduceras med anledning av höjda patientavgifter 2012. Storleken på denna reducering överenskommes mellan parterna i särkskild ordning.

Alla belopp som här omnämns innehåller Norrtäljebornas konsumtion, om inte annat anges.

Totalersättningen (exklusive momskompensation) fördelas år 2012 enligt följande (minus x kr avseende höjda patientavgifter):

Totalt

Prestationsrelaterad ersättning 1 823 864 tkr

Om tillämpligt:

• Varav KY-ersättning akut slutenvård xxx tkr

• Varav KY-ersättning elektiv slutenvård xxx tkr

Kvalitetsrelaterad ersättning 37 413 tkr

Miljörelaterad ersättning 9 353 tkr

HSN 1110-1338 ADA 9479


Det gemensamma DRG-poängpriset är xxxx kronor och det vårdgivarindividuella DRG-poängprispåslaget är xxxx kronor. Det vårdgivarindividuella DRG-poängpriset är xxxx kronor.

DRG-priserna och KY-ersättning fasställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar.

1.2 Beräkningsunderlag Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym enligt Avsnitt A, punkt 3.2 och 3.3 i kapitlet Principer och riktlinjer för ersättning.

DRG-genomsnittsvikterna, KY och målvolym fasställs när 2012 års DRG-viktlista är klar.

Vård- KY Vård- DRG- DRG- kontakter kontakter genomsnitt- poäng excl KY vikt Antal Antal Antal Antal Elektiv öppenvård Internmedicin 33 739 33 739 0 Infektionsmedicin 249 249 0 Reumatologi 18 528 18 528 0 Njurmedicin 31 600 31 600 0 Hudsjukvård 19 412 19 412 0 Kardiologi 39 988 39 988 0 Kirurgi 20 150 20 150 0 Ortopedi 28 864 28 864 0 Urologi 7 630 7 630 0 Anestesi 7 744 7 744 0 Gynekologi 17 266 17 266 0 Obstetrik 1 375 1 375 0 Logopedi 4 241 4 241 0Summa elektiv öppenvård 230 786 230 786 0,0000 0Akut öppenvård Internmedicin 14 754 14 754 0 Reumatologi 46 46 0 Njurmedicin 270 270 0 Kardiologi 8 363 8 363 0 Kirurgi 12 380 12 380 0 Ortopedi 17 368 17 368 0 Urologi 2 350 2 350 0 Gynekologi 12 566 12 566 0 Obstetrik 842 842 0Summa akut öppenvård 68 939 68 939 0,0000 0Summa öppenvård 299 725 299 725

HSN 1110-1338 ADA 9479


Vård- KY Vård- DRG- DRG- kontakter kontakter genomsnitt- poäng excl KY vikt Antal Antal Antal Antal Elektiv slutenvård Internmedicin 280 280 0 Njurmedicin 150 150 0 Kardiologi 948 948 0 Kirurgi 2 100 2 100 0 Ortopedi 830 830 0 Urologi 680 680 0 Gynekologi 1 245 1 245 0Summa elektiva KY 0 Summa elektiv slutenvård 6 233 0 6 233 0,0000 0Akut slutenvård Internmedicin 8 539 8 539 0 Infektionsmedicin 929 929 0 Njurmedicin 1 100 1 100 0 Kardiologi 8 165 8 165 0 Kirurgi 5 850 5 850 0 Ortopedi 2 869 2 869 0 Urologi 1 050 1 050 0 Gynekologi 1 362 1 362 0Summa akuta KY 0 Summa akut slutenvård 29 864 0 29 864 0,0000 0Summa slutenvård 36 097 0 36 097

Målvolym 0

HSN 1110-1338 ADA 9479


CVR-rapportering Vårdgivaren skall rapportera väntetider i enlighet med Beställarens gällande instruktioner. Beställarens instruktioner baseras på nationella och regionala riktlinjer avseende rapportering av väntetider i vården.

Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort krav på vilka mätområden, besök, undersökningar och operationer/åtgärder som skall rapporteras samt hur dessa skall rapporteras under Vårdavtalets gilitighetstid. Vårdgivarens Kontaktperson kommer att meddelas om Beställaren ändrar eller lägger till krav på rapportering av väntetider med minst tre månaders framförhållning.

Nedan beskrivs de väntetider, uppdelade på nybesök, undersökningar och operationer/åtgärder som ska rapporters till centralt väntetidsregister (CVR). Rapporteringen skall ske senast fem arbetsdagar efter respektive månadsskifte.

Besök

Kirurgi Allmän kirurgi Gynekologi Handkirurgi Ortopedi Urologi Medicin Allergologi Allmän internmedicin Endokrinologi inkl diabetes Gastroenterologi Hudsjukdomar Kardiologi Lungmedicin Neurologi Njurmedicin Reumatologi Specialiserad smärtmottagning

Undersökningar

Gastroskopi Koloskopi Datortomografi – hjärna MR – hjärna MR – knäled

HSN 1110-1338 ADA 9479


MR - ländrygg

Operationer/åtgärder

Gynekologi Hysterektomi, benign indikation Operation av livmoderframfall (prolaps) Operation av urininkontinens hos kvinnor Övriga operationer/åtgärder inom gynekologi Kirurgi Operation av ljumskbråck Operation av navelbråck Operation av åderbråck, ej kosmetiska (varicer) Operation av ärrbråck Operation av anala sjukdomar Operation av fetma/obesitas Operation på gallblåsa eller gallgång vid gallsten Operation på sköldkörtel Övriga operationer/åtgärder inom kirurgi Ortopedi Artroskopier i knäled (exklusive artroskopisk korsbandsoperation), diagnostiska och/eller terapeutiska Operation av axel, skuldra eller överarm (subacromiella smärttillstånd) Operation av axelinstabilitet Operation av tår (Hallux valgus/rigidis, Hammartå) Operation på ligament i knäled (korsbandsoperation), artroskopisk eller öppen Primär ledprotesoperation i höftled Primär ledprotesoperation i knäled Sekundär ledprotesoperation i höftled Övriga operationer/åtgärder inom ortopedi Handkirurgi Operation av Dupuytrens kontraktur Operation av karpaltunnelsyndrom Operation av ledhinnor och senor (inflammation, ruptur eller andra tillstånd) Operation av tumbasartros (CMC-1-artros) Operation vid reumatoid artrit Övriga operationer/åtgärder inom handkirurgi Urologi Operation av icke nedstigen testikel (retentio testis) Operation av vattenbråck (hydrocele testis)

HSN 1110-1338 ADA 9479


Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation Övriga operationer/åtgärder inom urologi

HSN 1110-1338 ADA 9479


Lokalisation

Vårdgivarens lokalisation; Vårdgivare och underleverantörer vid avtalets tecknande Danderyds sjukhus, postadress 182 88 Stockholm - avser vårdvolymer producerade inom ramen för detta Avtal.


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 1 (12)

Parter:




2. Danderyds sjukhus AB organisationsnummer 556575-6169 (”Vårdgivaren”)

SLL och Vårdgivaren har för tiden 2012-01-01—2015-12-31 slutit avtal om elektiv och akut somatisk sjukvård (ADAnr 9479 och HSNnr 1110-1338), ”Huvudavtalet”. Parterna har denna dag kommit överens om följande

Tilläggsavtal

§1 Tillägggsavtalets omfattning och giltighetstid Beställaren uppdrar i enlighet med detta Tilläggsavtal åt Vårdgivaren och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Tilläggsavtalet, att tillhandahålla verksamhetsuppdrag av abonnemangskaraktär, övriga tjänster och vård av speciell karaktär för befolkningen inom Stockholms läns landsting inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).


§2 Huvudavtaletets villkor Utöver vad som avtalats i detta Tilläggsavtal gäller Huvudavtalets villkor. §3 Tilläggsavtalets villkor och innehåll Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta Tilläggsavtal.


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 2 (12)

Detta tilläggsavtal skall under avtalsperioden vara föremål för ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Parterna förbinder sig att delta i utvecklingsarbetet bland annat genom att delta i möten som rör utveckling av avtalet, samt genom att tillhandahålla nödvändiga underlag för analyser.

Om Beställaren får indikation på att någon av verksamheten ej utförs enligt verksamhetsuppdraget kan en fördjupad uppföljning leda till att Beställaren beslutar om eventuella förändringar av ersättningen.

Tilläggsavtalet kan komma att anpassas under avtalstiden till politiskt fattade beslut som påverkar avtalets omfattning och innehåll så som auktorisation, upphandling eller strukturförändringar.

CVR-rapportering skall ske i tillämpliga delar.

Tilläggsavtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem skall dokumenten tolkas i följande ordning:

Detta dokument


2. Ersättningar

3. Lokalisation

4. Huvudavtalet

§4 Kontaktpersoner

Beställaren Vårdgivaren

Namn Piret Kaaman-Lepisk Karin Persson

Adress HSN förvaltning Box 6909 102 39 Stockholm

Danderyds sjukhus AB 182 88 Stockholm

Telefon 08-123 13 260 08-655 66 34

e-post [email protected]

[email protected]

*****************


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 3 (12)


Stockholm 2011- - Stockholm 2011- -

Stockholms läns landsting Danderyds sjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämnden

Catarina Andersson Forsman Stefan Jacobson



DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 4 (12)


Högspecialiserad Rehabiliteringsmedicin 1 Uppdrag Verksamheten utgör landstingets högspecialiserade universitetsklinik inom rehabiliteringsmedicin. I uppdraget ingår

1. Hjärnskaderehabilitering efter sjukdom eller trauma

2. Särskild rehabilitering och stöd i övergången till vuxenlivet riktad till unga vuxna

3. Neuropsykologisk konsulttjänst riktad åt neuroteamen inom primärvården

4. Smärtrehabilitering

5. Spasticitetsbehandling

6. Handläggning av postpoliorelaterad ohälsa.

2 Målgrupper 1. Personer över 18 år med medelsvåra, svåra och mycket svåra

förvärvade hjärnskador på grund av trauma eller sjukdom med avancerad medicinsk och psykosocial problematik och omfattande omvårdnadsbehov.

2. Unga vuxna i åldern 18-25 år som drabbats av hjärnskador tidigare under uppväxten eller under detta åldersintervall.

3. Neuroteam inom primärvården som verkar i enlighet med landstingets uppdrag och patienter över 18 år inskrivna vid något av dessa neuroteam.

4. Personer över 18 år med långvarig icke malign smärta (muskuloskelettal eller neuropatisk), komplexa funktionshinder och med begränsningar i aktivitetsförmåga.

5. Personer över 18 år med spasticitetsproblematik på grund av cerebral pares eller hjärnskada efter trauma eller sjukdom.

6. Personer över 18 år med funktionshinder efter verifierad eller misstänkt polio.

Samtliga uppdrag är länsövergripande.


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 5 (12)

3 Vårdtjänst 1. Hjärnskaderehabilitering efter sjukdom eller trauma

- Sluten vård

Rehabilitering, medicinsk behandling och omvårdnad. Patienten ska vara medicinskt färdigutredd och medicinskt stabil med egen andning och stabilt intrakraniellt tryck samt ha rehabiliteringspotential.

- Öppen vård

Rehabilitering för patienter med medelsvåra till svåra och mycket omfattande funktionshinder efter förvärvad hjärnskada. Omfattar utredning och bedömning avseende skadans konsekvenser, individuell rehabiliteringsplanering, intensiv funktionsträning individuellt och i grupp, kognitiv träning individuellt och i grupp, kommunikationsträning individuellt och i grupp, stöd till närstående individuellt och i grupp, beteendemodifikation, hjälpmedelsinprovning samt arbetsförberedande rehabilitering.

2. Särskild rehabilitering och stöd i övergången till vuxenlivet riktad till unga vuxna Med stöd av ett särskilt team erbjuda ungdomar i åldern 18-25 år med förvärvade hjärnskador och särskilda behov stöd- och rehabiliteringsinsatser med inriktning på anpassning till vuxenlivet med målet mot ett självständigt liv enligt var och ens förutsättningar. Insatserna ska bestå i form av:

• intensiv tidsbegränsad aktiv rehabilitering individuellt och/eller i gruppform av sociala, exekutiva/verkställande och kognitiva funktioner samt vid behov beteendemodifikation

• stöd och råd samt enskilda åtgärder efter individuella behov avseende förutsättningar för yrkesval, studier, boende och sociala frågor

Teamet skall därtill fungera som ett kunskapscentrum för alla unga vuxna med förvärvade hjärnskador och vid behov erbjuda kunskap och information om vuxenlivet i form av bland annat social verksamhet med gruppmöten och föreläsningar.

3. Neuropsykologisk konsulttjänst riktad åt neuroteamen inom primärvården


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 6 (12)

På förfrågan av neuroteam vara konsult åt dessa i neuropsykiatriska frågeställningar. Detta kan gälla generella frågeställningar som patientspecifika frågeställningar

Utföra neuropsykologisk utredning av, och om behov föreligger, behandling av patient som remitteras av neuroteam eller av läkare avseende patient som är inskriven i neuroteam.

4. Smärtrehabilitering Teambaserad multiprofessionell funktionsbedömning, smärtanalys och rehabilitering av personer med långvarig smärta. Verksamheten skall bedrivas i öppenvård.

5. Spasticitetsbehandling Bedömning av muskelfunktion och fokal spasticitetsreducerande behandling med botulinumtoxin. Verksamheten skall bedrivas i öppenvård.

6. Postpolio Teambaserade bedömningar, medicinsk behandling och rehabiliteringsinsatser för personer som haft eller misstänks ha haft polio. Medicinska tillstånd som inte är en direkt konsekvens av postpolio ska hänvisas till annan vårdgivare. Verksamheten skall bedrivas i öppenvård.

4 Tillgänglighet Verksamhetens slutenvård skall bedrivas över hela året dygnet runt.

Verksamhetens öppenvård, inklusive konsultverksamheten riktad till neuroteamen, skall vara tillgänglig på vardagar året om.

För god tillgänglighet skall en neuropsykologtjänst vara placerad vid klinikens verksamhet vid Danderyds sjukhus och en tjänst vara placerad vid klinikens verksamhet vid Huddinge sjukhus.

Verksamheten riktad till unga vuxna skall i görligaste mån ske i vardagsnära miljö.

Övriga regler om tillgänglighet regleras i Huvudavtalet.

5 Samverkan Vårdgivaren skall dokumentera sina rutiner för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän. För detta uppdrag är samverkansrutiner med Neurokirurgiska kliniken och Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset samt neuroteamen inom primärvården av särskild vikt.


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 7 (12)

Vårdgivaren skall vid efterfrågan ge konsultinsatser inom professionen och till övriga länkar i vårdkedjan samt utbildningsinsatser till personal i enskilda patientärenden när så krävs.

Vårdgivaren skall vid efterfrågan ge utbildning och stöd till anhöriga/närstående.

6 Kunskapsbaserad vård Vårdgivaren skall rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande WebRehab, Riksstroke och Nationella registret för Smärtrehabilitering. Resultaten ur dessa register ska presenteras Beställaren årsvis, senast 31 januari avseende året före.

6 Registrering och statistik De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod, samt DRG-grupperas och överföras till GVR.

Grundsjukdomen registreas som huvuddiagnos och KVÅ-koden DV094 (rehabilitering enligt rehabiliteringsplan) som åtgärd när sådan upprättas.

Registrering får inte ske på ett sådant sätt att uppgifterna förs över till HEJ och där generar en ersättning.

Remisser till slutenvård skall internt registreras. De remisser som avböjts trots att patienten bedömts tillhöra målgruppen skall registreras avseende diagnos och orsak för avvisandet samt vart kliniken hänvisat patienten för rehabilitering.

Konsultinsatser riktade till neuroteam inom primärvården registreras internt.

7 Uppföljning Vårdproduktionen följs upp månatligen.

Sammanställning av remisstatistik ska delges beställaren tertialsvis.

I övrigt gäller Huvudavtalets villkor.

8 Vårdvolym Antalet vtf i sluten vård: 250

Antal besök öppen vård hjärnskaderehabilitering: 21 600

Antal besök öppen vård smärtrehabiliteirng: 12 700

Antal besök öppen vård spasticitetsbehandling: 550


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 8 (12)

Antal besök postpolio: 2 900

Vårdvolymerna är riktvärden för 2012 och kan revideras under avtalsperioden.

Vårdvolymer avseende uppdragen Särskild rehabilitering och stöd i övergången till vuxenlivet riktad till unga vuxna och Neuropsykologisk konsulttjänst riktad åt neuroteamen inom primärvården specificeras inte för 2012 utan detta kommer att göras inför 2013.


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 9 (12)

Sesam 1. Uppdrag Verksamheten syftar till samordning och utveckling av förebyggande åtgärder beträffande sexuellt överförda sjukdomar och aborter.

2. Vårdtjänst Verksamheten ska

- utbilda och handleda primärvårdens personal

- vara remissinstans för komplicerade STD-fall och komplicerad preventivmedelsrådgivning

- kontinuerligt förmedla kunskap till ungdomsmottagningar och annan relevant öppen vård

- Arbetet ska ske i nära samarbete med mödrahälsovården 3. Registrering och statistik De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod, samt DRG-grupperas och överföras till GVR.

Registrering får inte ske på ett sådant sätt att uppgifterna förs över till HEJ och där generar en ersättning.

Smittskydd / STD 1 Uppdrag Vårdgivaren ska i all dess verksamhet tillse att adekvat STD-verksamhet bedrivs.

2 Vårdtjänst Verksamheten ska bedriva sådan STD-verksamhet som landstinget är skyldig att tillhandahålla medborgare enligt Smittskyddslagen det vill säga klinisk verksamhet med diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder avseende sexuellt överförda sjukdomar

3. Registrering och statistik De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod, samt DRG-grupperas och överföras till GVR.

Registrering får inte ske på ett sådant sätt att uppgifterna förs över till HEJ och där generar en ersättning


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 10 (12)

2.Ersättningar 2.1 Fakturering

Ersättning faktureras och utbetalas månadsvis i efterskott med en tolftedel av den överenskomna ersättningen enligt nedan. I de fall där andra debiteringsrutiner är överenskomna är detta angivet under respektive verksamhetsuppdrag.

På fakturan skall varje enskilt verksamhetsuppdrag i detta Tilläggsavtal specificeras. För övrigt gäller faktureringsrutinerna beskrivna i Huvudavtalets kapitel Principer och riktlinjer för ersättning, avsnitt B, p. 6.

2.2 Årlig justering av ersättning

Ersättningen till respektive verksamhetsuppdrag i detta Tilläggsavtal räknas upp årligen under avtalsperioden enligt följande:

Alternativ A: Ersättningen räknas upp med Landstingsprisindex (LPI)

Alternativ B: Ersättningen räknas upp med viktad index (VI).

Alternativ C: Ersättningen räknas upp med demografisk tillväxt (DT).

Alernativ D: Ersättningen justeras ner med avtalad effektiviseringskrav 2 %. Indexen är beskrivna i Huvudavtalet, Principer och riktlinjer för ersättning,avsnitt A, p. 3.10.1.

2.3 Ersättning per verksamhetsuppdrag

Högspecialiserad Rehabiliteringsmedicin Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdraget Högspecialiserad Rehabiliteringsmedicin utgår för år 2012 med 202 495 tkr.

Ersättningen fördelas enligt följande:

Hjärnskaderehabilitering, sluten och öppen vård: tkr

Särskild rehabilitering unga vuxna: tkr

Neuropsykologisk konsulttjänst: tkr

Smärtrehabilitering: tkr


DS

HSN 1110-1338 ADA 9602

Sidan 11 (12)

Spasticitetsbehandling: tkr

Postpolio: tkr

Ersättningens fördelning mellan vårdtjänsterna överenskommes mellan Parterna i särskild ordning.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativen B+C minus D. (Se punkt 2.2)

Sesam Ersättning för utförda tjänster verksamhetsuppdraget Sesam utgår för år 2012 med 1 240 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ A. (Se punkt 2.2)

Smittskydd / STD Ersättning för utförda tjänster verksamhetsuppdraget Smittskydd /STD utgår för år 2012 med 4 686 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ A. (Se punkt 2.2)

HSN 1110-1338 ADA 9602

Danderyds sjukhus ABDS

Sidan 12 (12)

3. Lokalisation Högspecialiserd Rehabiliteringsmedicin – bedrivs vid Danderyds sjukhus, postadress 182 88 Stockholm samt vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, postadress 141 86 Huddinge. Sesam - bedrivs vid Danderyds sjukhus, postadress 182 88 Stockholm Smittskydd/STD - bedrivs vid Danderyds sjukhus, postadress 182 88 Stockholm

Stockholms läns landsting TILLÄGGSAVTAL Danderyds sjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 1110-1338 ADA 9616 MotVikt 1(1) ___________________________________________________________________

Definitioner Beställare: Stockholm läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden,

org.nr 232100-0016. Vårdgivare: Danderyds sjukhus AB, org.nr. 556575-6169. Tilläggsavtal: Detta dokument. Huvudavtal: Avtal mellan Beställaren och Vårdgivare (ADA 9479),

2012-01-01--2015-12-31,

§ 1 Avtalstid Detta Tilläggsavtal gäller 2012-01-01—2012-12-31. § 2 Bakgrund Danderyds sjukhus har sedan 2004 haft uppdrag att bedriva verksamhet för icke operativ behandling av övervikt, kallad MotVikt. Verksamheten har bedrivits i dagvårdsform enligt ett program omfattande två år. HSN fattade beslut 2011-06-21 p. 9 (HSN 1104-0312) om specialiserad obesitasbehandling. Beslutet innebar bland annat att MotVikts resurser ska överföras till Överviktsenheten vid Norrtull varvid MotVikts verksamhet vid Danderyds sjukhus kommer att upphöra från och med 2012. § 3 Vårdgivarens åtagande Patienter som inte avslutat dagvårdprogrammet 2012-01-01 ska av Vårdgivaren beredas möjlighet att avsluta denna enligt plan. § 4 Ersättning För vårdgivarens åtagande utgår ersättning med 258 756 kronor per månad avseende januari-juni 2012 och med 129 378 kronor per månad avseende juli-december 2012. Beloppen gäller före momskompensation. Vårdkontakterna ska registreras på för verksamheten unik uppdragskod. § 5 Övrigt I övrigt gäller Huvudavtalets villkor. **************************

Stockholms läns landsting TILLÄGGSAVTAL Danderyds sjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 1110-1338 ADA 9616 MotVikt 2(1) ___________________________________________________________________

Detta tillägg har upprättats i två likalydande exemplar var av parterna tagit var sitt. Stockholm 2011- - Stockholm 2011- - Stockholms läns landsting Danderyds sjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämnden _______________________________ __________________________ Catarina Andersson Forsman Stefan Jacobson Hälso- och sjukvårdsdirektör VD

HSN 1110-1341 ADA 9480

Capio S:t Görans sjukhus VG dnr xxxxx Sidan 1 (16)

Avtal 2012 Akutsjukvård

Sjukhusspecifik del

Capio S:t Görans sjukhus

HSN 1110-1341 ADA 9480



Kapitel

1. Avtal


3. Ersättningar

4. CVR-rapportering

5. Lokalisation

HSN 1110-1341 ADA 9480


Mellan




2. Capio S:t Görans sjukhus, organisationsnummer 556479-1456 (”Vårdgivaren”),


Avtal

§1 Avtalets omfattning och giltighetstid

a) Uppdrag

Beställaren uppdrar i enlighet med detta Avtal Akutsjukvård Sjukhusspecifik del - Capio S:t Görans sjukhus, med bilagda dokument vilka utgör en integrerad del därav, (allt i det följande ”Avtalet”) åt Vårdgivaren, och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Avtalet, att tillhandahålla akut och elektiv somatisk sjukvård i öppenvård, dagkirurgi/dagvård och slutenvård för befolkningen inom SLL inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).

b) Befintliga avtal

Mellan SLL genom Hälso- och sjukvårdsnämnden och Vårdgivaren gäller vid Avtalets ingående följande avtal:

• Vårdavtal, LSnr 0502-0249 och ADAnr 3633 med giltighetstid 2005-01-01 till 2012-12-31 (”Grundavtalet”), med tillhörande bilagor med giltighetstid 2005-01-01 till och med 2012-12-31, med undantag för bilagorna 4, 6 och 7 samt § 17 huvuddokumentet vilka upphört att gälla till följd av nedan angivna 2007 års avtal respektive Tilläggsavtal 2008.

• Delar av tilläggsavtal för tiden 2007-01-01 till 2007-12-31 (2012-12-31) LSnr 0502-0249 och ADAnr 5751 (”2007 års avtal”), nämligen bilagorna 2:3, 4, 6, och 7; samt

HSN 1110-1341 ADA 9480


• Tilläggsavtal 2008-10-07 LSnr 0502-0249 ADAnr 7036 (”Tilläggsavtal 2008”) §2. Detta avtal gäller även Norrtälje kommun genom TioHundranämnden.

c) Tillämpliga avtalsvillkor och förhållandet mellan gällande avtal

Detta Avtal har nu träffats under och i enlighet med Grundavtalet i syfte att reglera häri berörda frågor under nedan angiven avtalsperiod. Grundavtalet ska till följd därav fortsätta att gälla mellan parterna med de ändringar som följer av detta Avtal.

För innevarande avtalsperiod, 2012-01-01 – 2012-12-31 har parterna överenskommit att endast följande delar av de under punkten b) ovan nämnda gällande avtalen ska vara tillämpliga mellan parterna:

• Grundavtalet: §1, §6 sista stycket, §10 stycket 4 och 5 och punkterna 10.2, 10.4, §11 stycket 6, 7, 10 och 11, § 14 punkt 14.1 och 14.4, §16 andra stycket, §18 första stycket, §19, §22, §23, Bilagorna 5:1, 5:1.1och 11; och

• Tilläggsavtal 2008: §2; samt

att nämnda avtal således i övriga delar under innevarande avtalsperiod, 2012-01-01 – 2012-12-31, tillfälligt ska ersättas av de villkor och bilagda dokument som framgår av §2 nedan.

d) Giltighetstid

Detta Avtal gäller perioden 2012-01-01 - 2012-12-31.

e) Tillämpliga avtalsvillkor efter detta Avtals upphörande

Efter den ovan under d) angivna avtalsperiodens slut upphör samtliga avtal och delar av avtal som uppräknats ovan under b) att gälla.

f) Förhållandet mellan gällande avtal

Under detta Avtals giltighetstid ska, i händelse av motstridigheter i de enligt punkten c) ovan gällande delarna av Grundavtalet och Tilläggsavtalet samt detta Avtal, detta Avtal ha tolkningsföreträde framför de gällande delarna av Grundavtalet och Tilläggsavtal 2008 i följande ordning:

HSN 1110-1341 ADA 9480


2. Grundavtalet: §1, §6 sista stycket, §10 stycket 4 och 5 och punkterna 10.2, 10.4, §11 stycket 6, 7, 10 och 11, § 14 punkt 14.1 och 14.4, §16 andra stycket, §18 första stycket, §19, §22, §23, Bilagorna 5:1, 5:1.1och 11; och

1. Detta Avtal;

3. Tilläggsavtal 2008: §2.

§2 Avtalsinnehåll

Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta Avtal.

Detta Avtal består av nedan uppräknade dokument med nedan angivna avvikelser. Om det förekommer motstridiga villkor i dem ska dokumenten tolkas i följande ordning:


1. Dokumentet för detta Avtal Akutsjukvård Sjukhusspecifik del – Capio S:t Görans sjukhus


3. Ersättningar

Faktureringsrutiner regleras i Grundavtalets §6 stycke 11 enligt följande: Utbetalning av Vårdersättning, inklusive förskott, ska ske enligt 2004 års tillämpad rutin mellan SLL och StG.

4. CVR-rapportering

5. Lokalisation


6. Inledande bestämmelser

§18d, Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning, är ej tillämpligt i detta avtal.

7. Principer och riktlinjer för ersättningar

AVSNITT A, punkten 3.5.2.3, meningen avseende Vårdgivarens redovisning till Beställarenav av antalet KY och kostnaderna för dessa är ej tillämplig i detta avtal.

HSN 1110-1341 ADA 9480


AVSNITT A, punkten och 3.5.2.4 KY-ersättning, är ej tillämpligt i detta avtal.

8. Allmänna villkor

§27, 6:e stycket, Vårdgivaren ska ersätta Beställaren för samtliga de kostnader och förluster som Beställaren förorsakas som en följd av vårdgivarens fel eller försummelse, är ej tillämpligt i detta avtal.

9. Krav på vårdtjänsterna

10. Uppföljningsplan

11. Förändringar under avtalsperioden



• Miljö

Bilaga 2 Informationshantering och rapportering

§3 Kontaktpersoner


Namn Piret Kaaman-Lepisk PA Dahlberg

Adress Box 6909 102 39 Stockholm

Capio S.t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

Telefon 08-123 132 60 08-5870 2028


HSN 1110-1341 ADA 9480


Detta Avtal ska godkännas av hälso- och sjukvårdsnämnden, TioHundranämnden samt av Capio AB:s styrelse. För detta Avtals giltighet krävs sådant godkännande av Vårdgivaren och minst den ena av hälso- och sjukvårdsnämnden och TioHundranämnden senast 2012-06-01. Oavsett om samtliga godkänt Avtalet äger Avtalet giltighet mellan dem som godkänt detsamma. Om endast en part godkänt Avtalet äger denne rätt att utan krav på ersättning säga upp Avtalet med omedelbar verkan.


************************


Stockholms läns landsting Capio S:t Görans sjukhus AB


Catarina Andersson Forsman Britta Wallgren



TioHundranämnden

_________________________

Karin Thalén

Förvaltningschef

HSN 1110-1341 ADA 9480


Verksamhetsuppdrag för Capio S:t Görans sjukhus


Vårdgivaren tillhör kategorin Utökat bassjukhus. (Se SLL budget 2008, LS 0705-0451).







2 Målgrupp






HSN 1110-1341 ADA 9480









4.1.1 Kirurgi

Inklusive: Urologi


4.1.2 Ortopedi




4.1.4 Internmedicin


HSN 1110-1341 ADA 9480




Hematologi


Vårdgivaren skall ej utföra elekrofysiologiska ablationer.


4.1.5 Neurologi

Inkluderas uppdraget 4.1.4 Internmedicin

4.1.6 Akut omhändertagande Vårdgivaren skall omhänderta akut sjuka och olycksfall årets alla dagar dygnet runt. Vårdgivaren skall bedriva en akutmottagning för vuxna. Omhändertagandet av svårt skadade patienter ansvarar Karolinska Universitetssjukhuset för som är landstingets specialiserade traumacenter.


Omhändertagandet av patienter som tillhör målgruppen för geriatrisk vård ansvarar Geriatriska vårdgivare för. Ansvaret för bedömning av vilka patienter som tillhör målgruppen för geriatrisk vård åvilar läkare vid geriatrisk vårdgivare men bedömningen skall göras i dialog med läkare vid Mottagning för akut sjuka och olycksfall.

HSN 1110-1341 ADA 9480


Ersättningar 2012 1.1 Målvolym,Totalersättning och DRG-pris Målvolymen för år 2012 XXX poäng. Detta kommer att fastställas när DRG-viktlistan för 2012 är klar och enligt vårdvolymerna i beräkningsunderlaget under punkt 1.2 nedan. Totalersättningen för åtagandena enligt detta Avtal, exklusive eventuell ersättning för ersättningsgrundande produktion över målvolymen, utgår med maximalt 1 324 981 tkr, exklusive momskompensation, varav TioHundranämndens andel 3 273 tkr.

Ovanstående totalersättning ska reduceras med anledning av höjda patientavgifter 2012. Storleken på denna reducering överenskommes mellan parterna i särskild ordning.


Totalersättningen (exklusive momskompensation) fördelas år 2012 enligt följande (minus x kr avseendehöjda patientavgifter):

Totalt





DRG-priserna fastställs när DRG-viktlistan 2012 är klar.

HSN 1110-1341 ADA 9480


1.2 Beräkningsunderlag

Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym enligt Avsnitt A, punkt 3.2 och 3.3 i kapitlet Principer och riktlinjer för ersättning.

DRG-genomsnittsvikterna och Målvolymen fastställs när 2012 års DRG-viktlista är klar.

Vård- DRG- DRG- kontakter genomsnitt- poäng vikt Antal Antal Elektiv öppenvård Internmedicin 36 160 0 Kirurgi 25 721 0 Ortopedi 39 641 0 Smärtklinik 5 493 0Summa elektiv öppenvård 107 015 0,0000 0Akut öppenvård Internmedicin 17 027 0 Kirurgi 13 481 0 Ortopedi 15 778 0Summa akut öppenvård 46 286 0,0000 0Summa öppenvård 153 301

Elektiv slutenvård Internmedicin 633 0 Kirurgi 1 668 0 Ortopedi 1 774 0Summa elektiv slutenvård 4 075 0,0000 0Akut slutenvård Internmedicin 15 520 0 Kirurgi 5 274 0 Ortopedi 2 162 0Summa akut slutenvård 22 956 0,0000 0Summa slutenvård 27 031

Målvolym 0

HSN 1110-1341 ADA 9480


CVR-rapportering Vårdgivaren skall rapportera väntetider i enlighet med Beställarens vid var tid gällande instruktioner. Beställarens instruktioner baseras på nationella och regionala riktlinjer avseende rapportering av väntetider i vården.

Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort krav på vilka mätområden, besök, undersökningar och operationer/åtgärder som skall rapporteras samt hur dessa skall rapporteras under Vårdavtalets gilitighetstid. Vårdgivarens Kontaktperson kommer att meddelas om Beställaren ändrar eller lägger till krav på rapportering av väntetider med minst tre månaders framförhållning.


Besök

Kirurgi Allmän kirurgi Handkirurgi Ortopedi Plastikkirurgi Urologi Medicin Allmän internmedicin Endokrinologi inkl diabetes Gastroenterologi Hematologi Kardiologi Specialiserad smärtmottagning

Undersökningar

Gastroskopi Koloskopi

HSN 1110-1341 ADA 9480



Kirurgi Operation av ljumskbråck Operation av navelbråck Operation av åderbråck, ej kosmetiska (varicer) Operation av ärrbråck Operation av anala sjukdomar Operation av fetma/obesitas Operation på gallblåsa eller gallgång vid gallsten Övriga operationer/åtgärder inom kirurgi Ortopedi Artroskopier i knäled (exklusive artroskopisk korsbandsoperation), diagnostiska och/eller terapeutiska Operation av axel, skuldra eller överarm (subacromiella smärttillstånd) Operation av axelinstabilitet Operation av tår (Hallux valgus/rigidis, Hammartå) Operation på ligament i knäled (korsbandsoperation), artroskopisk eller öppen Primär ledprotesoperation i höftled Primär ledprotesoperation i knäled Sekundär ledprotesoperation i höftled Övriga operationer/åtgärder inom ortopedi Ryggkirurgi Operation av diskbråck i ländrygg Operation av kotförskjutning (segmentell smärta) Operation av rotkanalförträngning i ländrygg Handkirurgi Operation av Dupuytrens kontraktur Operation av karpaltunnelsyndrom Operation av ledhinnor och senor (inflammation, ruptur eller andra tillstånd) Operation av tumbasartros (CMC-1-artros) Övriga operationer/åtgärder inom handkirurgi Urologi Operation av icke nedstigen testikel (retentio testis) Operation av vattenbråck (hydrocele testis) Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation Övriga operationer/åtgärder inom urologi Plastikkirurgi Rekonstruktion av bröst efter borttagande av tumör Övriga operationer/åtgärder inom plastikkirurgi

HSN 1110-1341 ADA 9480


Lokalisation Capio S:t Görans sjukhus - lokalisation;

Vårdgivare och underleverantörer vid avtalets tecknande

- avser vårdvolymer producerade inom ramen för detta Avtal.

Capio S:t Görans sjukhus: Sankt Göransplan 1, Stockholm

Underleverantör Vårdtjänst

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

Laboratorieundersökningar

Apoteket Farmaci Sjukhusapoteket, S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

Läkemedelsservice

Blodcentralen i Stockholms län Stockholms läns landsting

Blodverksamhet

Capio Artro Clinic AB Box 5605 114 86 Stockholm

Ortopedi

Dag Nelker Läkarpraktik AB Öron, näs- och halsmottagning S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

Öron, näsa, hals

Furuhöjdens Rehabiliteringshem Gribbylundsvägen 75 187 68 Täby

Ortopedi

GynStockholm Vårdvägen 1 112 51 Stockholm

Gynekologi

Karolinska Universitetssjukhuset 141 86 Stockholm (Huddinge) 171 76 Stockholm (Solna) Infektionsklinken Neurologiska kliniken Radiumhemmet Röntgenkliniken Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi Universitetslaboratoriet

Infektionssjukvård Neurologi Onkologi Radiologi Plastikkirurgi Klinisk mikrobiologi Laboratorieundersökningar

HSN 1110-1341 ADA 9480


Underleverantör Vårdtjänst

Norra Stockholms Psykiatri S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

Psykiatri

Smittskyddsinstitutet Nobels väg 18 171 82 Solna

Laboratorieundersökningar

Sollentuna Specialistklinik Nytorpsvägen 10 191 35 Sollentuna

Öppenvårdsbesök/vårdgaranti kirurgi

Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Avdelningen för smittskydd och vårdhygien S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

Sjukhushygien

Södersjukhuset AB 118 83 Stockholm

Blodverksamhet (scintigrafier) Radiologi Steriltjänster

Unilabs Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 STOCKHOLM Kemiska laboratoriet Röntgen Stockholm

Blodverksamhet Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Klinisk patologi Radiologi

UroClinic AB Mikael Lagerkvist S:t Görans sjukhus 112 83 Stockholm

Urologi

Sidan 1 (2)

HSN 1110-1341 ADA 9630

Mellan

1. Stockholms läns landsting (”SLL”), Hälso- och sjukhusnämndens förvaltning organisationsnummer 232100-0016, (”Beställaren”)

2. Capio S:t Görans Sjukhus AB, organisationsnummer 556479-1456, (”Vårdgivaren”)

Beställaren och Vårdgivaren har för tiden 2012-01-01 – 2012-12-31 slutit avtal om elektiv och akut somatisk sjukvård (ADAnr 9480 och HSN nr 1110-1341) ”Huvudavtalet”. Parterna har denna dag kommit överens om följande;

Tilläggsavtal 1 Bakgrund För att möjliggöra köfri vård inom SLL har följande tilläggsavtal slutits med Capio S:t Görans sjukhus.

2 Tilläggsbeställning Obesitasoperationer; 140 operationer DRG 288A (170 remisser för bedömning då 85-90 % av patienterna blir operationsfall) och tillhörande pre- och postoperativa besök. Antalet obesitasoperationer 2010 vid Capio S:t Görans sjukhus var inom huvudavtalet 80 stycken. Denna volym samt tilläggsbeställning om 140 operationer enligt detta Tilläggsavtal innebär en volym på 220 obesitasoperationer under år 2012.

Korrektion av hängbuk; 200 operationer DRG 288B och tillhörande pre- och postoperativa besök. Patienterna ska vara hänvisade från Karolinska Universitetssjukhuset.

3 Villkor för tilläggsbeställning Tilläggsbeställningen enligt punkt 1 gäller om producerade poäng uppnått hundra (100) procent av Huvudavtalets målvolym.

4 Ersättning Ersättning för detta Tilläggsavtal utgår enligt 2012 års DRG-viktlista och enligt poängpris som fasställs mellan parterna i särskild ordning.

Ersättningstaket för detta Tilläggsavtal är 22 miljoner kronor.

HSN 1110-1341 ADA 9630

Sidan 2 (2)

5 Registrering och uppföljning All öppenvård och slutenvård skall enligt instruktion från Beställaren registreras på ett sådant sätt att den kan särskiljas från annan vård. Regelbundna avstämningsmöten ska ske mellan Beställare och Vårdgivare, där Beställaren är sammankallande.

5 Avtalstid Detta Tilläggsavtal gäller under tiden 2012-01-01 — 2012-12-31

*******************************

Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm 2011- - Stockholm 2011- -

Stockholms läns landsting Capio S:t Görans sjukhus AB


Catarina Andersson Forsman Britta Wallgren


HSN 1110-1337 ADA 9605

Karolinska Universitetssjukhuset VG dnr xxxxx Sidan 1 (18)


Sjukhusspecifik del

Karolinska Universitetssjukhuset

HSN 1110-1337 ADA 9605



Kapitel

1. Avtal


3. Ersättningar

4. CVR-rapportering

5. Lokalisation

HSN 1110-1337 ADA 9605


Mellan




2. Karolinska Universitetssjukhuset, organisationsnummer 232100-0016 (”Vårdgivaren”),


Avtal §1 Avtalets omfattning, giltighet och giltighetstid

Beställaren uppdrar i enlighet med detta Avtal åt Vårdgivaren, och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Avtalet, att tillhandahålla akut och elektiv somatisk sjukvård i öppenvård, dagkirurgi/dagvård och slutenvård för befolkningen inom SLL inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).


Avtalet gäller perioden 2012-01-01 - 2015-12-31.


§2 Avtalsinnehåll

Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta Avtal.


HSN 1110-1337 ADA 9605



a. Avtal


c. Ersättningar

d. CVR-rapportering

e. Lokalisation

Sjukhusgemensamma villkor





j. Uppföljning




• Miljö


§3 Kontaktpersoner


Namn Anne Håkansson Kerstin Langner


Vårdavtal & Produktion Röntgenvägen3, 12 tr 141 52 Huddinge

Telefon 08-123 132 36 070-484 02 85

e-post [email protected]

[email protected]

HSN 1110-1337 ADA 9605




Stockholms läns landsting Karolinska Universitetssjukhuset


Catarina Andersson Forsman Birgir Jakobsson

Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukhusdirektör


Norrtälje kommun

TioHundranämnden

_________________________

Karin Thalén

Förvaltningschef

HSN 1110-1337 ADA 9605


Verksamhetsuppdrag för Karolinska

Universitetssjukhuset



Vårdgivaren tillhör kategorin universitetssjukhus (Se SLL budget 2008, LS 0705-0451).







2 Målgrupp


HSN 1110-1337 ADA 9605




Vårdgivarens uppdrag omfattar specialiserad- och högspecialiserad vård där inte annat anges under punkt 3.1.1 – 3.1.15.




Vårdgivaren skall inte utföra vård som av Rikssjukvårdsnämndens beslut ej skall utföras av Karolinska universitetssjukhuset.

Vårdgivaren skall under avtalstiden, i samråd med Beställaren, minska det specialiserade vårdutbudet och successivt anpassa sig till dess roll som allt mer högspecialiserat sjukhus.




3.1.1 Kirurgi

Inklusive: Urologi

Barn- och ungdomskirurgi inklusive barnortopedi

Rekonstruktiv plastikkirurgi

Kärlkirurgi

Transplantationskirurgi

HSN 1110-1337 ADA 9605


Till högspecialiserad vård räknas bland annat resektiv och avancerad rekonstruktiv kirurgi avseende i matstrupen, lever, gallgångar, bukspottskörteln samt avancerad tarmkirurgi särskilt kirurgisk behandling av lokalt avancerad tarmcancer. Till högspecialiserad vård räknas också behandling av sarkom i buk och retroperitoneum samt endokrinkirurgi.

Vårdgivaren skall endast i begränsad omfattning utföra bråckoperationer och primära obesitasoperationer.

3.1.2 Thoraxkirurgi

3.1.3 Neurokirurgi

3.1.4 Ortopedi


Högspecialiserad vård inom handkirurgi utförs av Södersjukhuset AB.


Vårdgivaren har ett länsövergripande ansvar för gynekologisk kirurgi av malign sjukdom. Vårdgivaren skall ansvara för övrig gynekologisk vård som är högspecialiserad eller kräver ett multidiciplinärt omhändertagande.

Högspecialiserade förlossningar, sluten antenental vård och tillhörande besök som inte ingår i vårdval, ingår i uppdraget. Vårdgivaren skall dock ej utföra förlossningar, sluten antenatal vård och tillhörande besök avseende patientgruppen känt alkohol- och/eller drogmissbruk där kvinnan är inskriven på Familjesociala enheten. Verksamheten kommer att följas upp på motsvarande sätt som för den förlossningsvård som ingår i vårdval.



Inklusive: Hörsel- och balansrubbningar

Röst- och talrubbningar


Inklusive: Barnanestesi och barnintensivvård Smärtsjukvård

HSN 1110-1337 ADA 9605


3.1.8 Internmedicin




Medicinska njursjukdomar inkl dialysverksamhet

Lungsjukdomar

Hematologi

Allergologi

Vårdgivaren har ett landstingsövergripande ansvar för landstingets PCI- verksamhet under jourtid.

Vårdgivaren har ett landstingsövergripande ansvar för elekrofysiologiska ablationer.

Vårdgivaren skall utföra stamcellstransplantationer.


3.1.10 Neurologi

3.1.11 Reumatologi

3.1.12 Barn- och ungdomsmedicin

Inklusive: Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Neonatologi

Barnonkologi

Barnkardiologi

Vårdgivaren skall tillhandahålla neonatalvård och -kompetens som erfordras för barn i behov av detta som fötts vid någon av länets förlossningskliniker eller på annan ort av mödrar som är skrivna i Stockholms län.

3.1.13 Onkologi

Inklusive: Gynekologisk onkologi

HSN 1110-1337 ADA 9605


Vårdgivaren har ett kostnads- och uppföljningsansvar för cancerläkemedel som ordineras av vårdgivaren till patient som bedöms behöva avancerad hemsjukvård samt specialiserad palliativ vård (ASIH). Ansvaret är länsövergripande.

3.1.14 Infektionsmedicin 3.1.15 Akut omhändertagande Vårdgivaren skall omhänderta akut sjuka och olycksfall årets alla dagar dygnet runt. Vårdgivaren skall bedriva akutmottagning för vuxna i Huddinge och i Solna. Vårdgivaren skall bedriva en barn- och ungdomsmedicinsk akutmottagning i Huddinge och i Solna samt en barn-ungdomskirurgisk akutverksamhet i Solna. Vårdgivaren har ett landstingsövergripande ansvar för omhändertagande av svårt skadade patienter och är landstingets specialiserade traumacenter.


4.2 Övriga uppdrag Villkoren för Vårdgivarens övriga uppdrag regleras i Tilläggsavtal, ADA nr 9606 De övriga uppdragen är: SABH (Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet) LIVA (Långintensivvårdsavdelning) ECMO (Extra Corporal membran Oxygenering) Hörselscreening Barnhabilitering Rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada Stöd till familjer med barn som har grava funktionshinder Cystisk fibros Råd- och stödverksamhet till personer med funktionshinder Cochlea Brännskadesjukvård inkl intensivvård Vårdkedja för ryggmärgsskadade Postoperativ vårdkedja hjärttransplantationer Organtillägg

HSN 1110-1337 ADA 9605


Donationssjuksköterska Käkkirurgi Medicinsk överviktsbehandling ALS-team (Amyotrofisk lateralskleros) Smittskydd, STD Epidemibevakning Sesam Register Enheten Alternativ Telefoni RH-immunisering Behandling av hyperhidros

HSN 1110-1337 ADA 9605





1.1 Målvolym,totalersättning och DRG-pris Målvolymen för år 2012 är XXX poäng. Detta fastställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar och enligt beräkningsunderlaget under punkt 1.2 nedan. Totalersättningen för åtagandena enligt detta Avtal, exklusive eventuell ersättning för ersättningsgrundande produktion över målvolymen, utgår med maximalt 9 551 000 tkr exklusive momskompensation, varav TioHundranämndens andel XX tkr.



Totalersättningen (exklusive momskompensation) fördelas år 2012 enligt följande (minus x kr avseende höjda patientavgifter):

Totalt


- Varav KY-ersättning akut slutenvård xxx tkr

- Varav KY-ersättning elektiv slutenvård xxx tkr



HSN 1110-1337 ADA 9605



DRG-priserna och KY-ersättning fastställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar.


Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym enligt Avsnitt A, punkt 3.2 och 3.3 i kapitlet Principer och riktlinjer för ersättning.

Totala antalet vårdtillfällen i sluten vård uppgår till 90 300 vårdtillfällen och totala antalet besök i öppen vård till 1 293 836. Antalet vårdkontakter per klinik i beräkningsunderlagets fastställs under januari månad 2012. Principen för denna beräkning utgår från prognos per augusti 2011 uppräknat med avtalad DT, 1,35 procent per klinik.

HSN 1110-1337 ADA 9605


CVR-rapportering Vårdgivaren skall rapportera väntetider i enlighet med Beställarens vid var tid gällande instruktioner. Beställarens instruktioner baseras på nationella och regionala riktlinjer avseende rapportering av väntetider i vården.

Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort krav på vilka mätområden, besök, undersökningar och operationer/åtgärder som skall rapporteras samt hur dessa skall rapporteras under Vårdavtalets giltighetstid. Vårdgivarens Kontaktperson kommer att meddelas om Beställaren ändrar eller lägger till krav på rapportering av väntetider med minst tre månaders framförhållning.

Nedan beskrivs de väntetider, uppdelade på nybesök, undersökningar och operationer/åtgärder som ska rapporters till centralt väntetidsregister (CVR). Rapporteringen skall ske dagligen.

Besök

Kirurgi Barnkirurgi Barnortopedi Allmän kirurgi Gynekologi Handkirurgi Kärlkirurgi Neurokirurgi Ortopedi Plastikkirurgi Urologi Öron- näsa- halssjukvård Medicin Barnallergologi Barnendokrinologi Barnkardiologi Barnreumatologi Övrig barn- och ungdomsmedicin vid ALB Neuropediatrik Allergologi Allmän internmedicin Endokrinologi inkl diabetes Gastroenterologi

HSN 1110-1337 ADA 9605


Hematologi Hudsjukdomar Kardiologi Lungmedicin Neurologi Njurmedicin Onkologi Reumatologi Specialiserad smärtmottagning

Undersökningar

Gastroskopi Koloskopi Datortomografi – hjärna MR – hjärna MR – knäled MR - ländrygg


Gynekologi Hysterektomi, benign indikation Operation av livmoderframfall (prolaps) Operation av urininkontinens hos kvinnor Övriga operationer/åtgärder inom gynekologi Kirurgi Operation av ljumskbråck Operation av navelbråck Operation av åderbråck, ej kosmetiska (varicer) Operation av ärrbråck Operation av anala sjukdomar Operation av fetma/obesitas Operation på gallblåsa eller gallgång vid gallsten Operation på sköldkörtel Operation av hjärtklaff eller aorta Operation av kranskärl Övriga operationer/åtgärder inom kirurgi Ortopedi Artroskopier i knäled (exklusive artroskopisk korsbandsoperation), diagnostiska och/eller terapeutiska Operation av axel, skuldra eller överarm (subacromiella smärttillstånd)

HSN 1110-1337 ADA 9605


Operation av axelinstabilitet Operation av tår (Hallux valgus/rigidis, Hammartå) Operation på ligament i knäled (korsbandsoperation), artroskopisk eller öppen Operation av diskbråck i halsrygg (degenerativ förändring) Operation av diskbråck i ländrygg Operation av kotförskjutning (segmentell smärta) Operation av rotkanalförträngning i ländrygg Primär ledprotesoperation i höftled Primär ledprotesoperation i knäled Sekundär ledprotesoperation i höftled Övriga operationer/åtgärder inom ortopedi Handkirurgi Operation av Dupuytrens kontraktur Operation av karpaltunnelsyndrom Operation av ledhinnor och senor (inflammation, ruptur eller andra tillstånd) Operation av tumbasartros (CMC-1-artros) Operation vid reumatoid artrit Övriga operationer/åtgärder inom handkirurgi Urologi Operation av icke nedstigen testikel (retentio testis) Operation av vattenbråck (hydrocele testis) Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation Övriga operationer/åtgärder inom urologi Plastikkirurgi Reduktion av bröst Reduktion av hängbuk eller hudöverskott på bål Rekonstruktion av bröst efter borttagande av tumör Övriga operationer/åtgärder inom plastikkirurgi Öron-, näs- och halskirurgi Hörselförbättrande operation Septumplastik Tonsillektomi Utprovning av hörapparat Övriga operationer/åtgärder inom öron-, näs- och halssjukvård

HSN 1110-1337 ADA 9605


Lokalisation

Vårdgivarens lokalisation; Vårdgivare och underleverantörer vid avtalets tecknande

- avser vårdvolymer producerade inom ramen för detta Avtal.

Karolinska universitetssjukhuset, Solna 171 76 Stockholm

Karolinska universitetssjukhuset Huddinge

141 86 Stockholm Hälsovägen, Huddinge samt

Danderyds sjukhus AB 182 88 Stockholm

Södersjukhuset AB

Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm

Löwenströmska sjukhuset

194 89 Upplands Väsby

Norrtälje sjukhus AB Box 905 761 29 Norrtälje

Jakobsbergs sjukhus

Birgittavägen 4 177 31 Järfälla Sophiahemmet Box 5605, Vallhallavägen 91 114 86 Stockholm Akademikliniken HJ AB Storängsvägen 10 115 42 Stockholm

Vårdcentralen Kronan Sturegatan 4 172 83 Sundbyberg

HSN 1110-1337 ADA 9605


Liljeholmens vårdcentral, Liljeholmstorget 7 117 63 Stockholm

Hantverkargatan 2 J 112 21 Stockholm

Tumba sjukhus 147 41 Tumba Melodivägen 6 142 40 Skogås

Hallunda Torg 145 68 Hallunda

Kommunalvägen 1-5

Huddinge

Storholmsgatan 27 127 48 Skärholmen

Rosenlund, Tideliusgatan 12 118 95 Stockholm Norrtulls sjukhus, Norrtullsgatan 14 113 45 Stockholm

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 1 (58)

Parter:




2. Karolinska Universitetssjukhuset organisationsnummer 232100-0016 (”Vårdgivaren”)

SLL och Vårdgivaren har för tiden 2012-01-01 – 2015-12-31 slutit avtal om elektiv och akut somatisk sjukvård (ADA nr 9605 och HSN nr 1110 - 1337), ”Huvudavtalet”. Parterna har denna dag kommit överens om följande

Tilläggsavtal

§1 Tilläggsavtalets omfattning och giltighetstid

Beställaren uppdrar i enlighet med detta Tilläggsavtal åt Vårdgivaren och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Tilläggsavtalet, att tillhandahålla verksamhetsuppdrag av abonnemangskaraktär, övriga tjänster och vård av speciell karaktär för befolkningen inom Stockholms läns landsting inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).

Avtalet gäller perioden 2012-01-01 – 2015-12-31 om inget annat anges under respektive uppdrag.

§2 Huvudavtalets villkor

Utöver vad som avtalats i detta Tilläggsavtal gäller Huvudavtalets villkor.

§3 Tilläggsavtalets villkor och innehåll

Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta Tilläggsavtal.

Detta tilläggsavtal ska under avtalsperioden vara föremål för ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Parterna förbinder sig att delta i utvecklingsarbetet genom

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 2 (58)

att delta i uppföljningsmöten som rör utveckling av avtalet, samt genom att tillhandahålla nödvändiga underlag för analyser.


Tilläggsavtalet kommer att anpassas under avtalstiden till politiskt fattade beslut som påverkar avtalets omfattning och innehåll så som strukturförändringar, auktorisation och upphandling.

CVR-rapportering ska ske i tillämpliga delar.

Tilläggsavtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem ska dokumenten tolkas i följande ordning:

Detta dokument


2. Ersättningar

3. Lokalisation

4. Huvudavtalet

§4 Kontaktpersoner


Namn Maria State Gabriel Bengtsson


171 76 Stockholm

Telefon 08-123 130 18 08-517 764 96


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 3 (58)

*****************


Stockholm den / 2011 Stockholm den / 2011



Catarina Andersson Forsman Birgir Jakobsson

Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukhusdirektör

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 4 (58)

1. Verksamhetsuppdrag Verksamhetsuppdrag Sida

SABH - Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet 5 LIVA - Långintensivvårdsavdelning 7 ECMO (Extra Corporal membran Oxygenering) 9 Hörselscreening 11 Barnhabilitering 12 Rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada 14 Stöd till familjer med barn som har grava funktionshinder 17 Cystisk fibros 19 Råd- och stödverksamhet (personer med funktionshinder) 21 Cochlea 23 Brännskadesjukvård inkl intensivvård 25 Vårdkedja för ryggmärgsskadade 28 Postoperativvård efter hjärttransplantationer 32 Länsövergripande ansvar för främjande av organdonationer 34 Oralkirurgi 36 Överviktscentrum 37 ALS-team (Amyotrofisk lateralskleros) 39 Smittskydd 41 Epidemibevakning 43 Sesam 45 Register 47 Behandling av hyperhidros 49 Enheten Alternativ Telefoni 51

2 Ersättningar Ersättningar per verksamhetsuppdrag 53-58

3 Lokalisation Lokalisering 58

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 5 (58)

SABH - Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet

1. Innehåll/omfattning 1. Barn i behov av palliativ vård

Den palliativa vården omfattar patienter med obotlig, symtomgivande sjukdom, oavsett diagnos och oftast med en förväntad kort överlevnad och där patientens vårdbehov annars endast kan tillgodoses inom sjukhusvård.

2. Barn i behov av kvalificerad medicinsk vård och omvårdnad på grund av ett sjukdomstillstånd som i allmänhet fordrar slutenvårdsinsatser

2.1 Patienter med instabilt sjukdomstillstånd eller tillfällig svår försämring av kronisk sjukdom oavsett diagnos med behov av kvalificerad medicinsk vård och omvårdnad där alternativet är sjukhusvård.

2.2 Patienter med ett stabilt sjukdomstillstånd oavsett diagnos men med behov av kvalificerad medicinsk vård och omvårdnad på grund av behandling där alternativet är sjukhusvård.

3. Barn i behov av neonatalvård i hemmet

Prematura barn, med eller utan komplikationer av andra sjukdomstillstånd som uppvisar fysiologisk stabilitet, men har kvarstående behov av specialistvårdinsatser.

För målgrupperna 1 och 2 är den medicinska specialistkompetensen, pediatrik med barnkirurgisk- och ortopedisk kunskap och erfarenhet som avgör val av vårdgivare för uppdraget.

Samverkan för den enskilde patienten kan ske med övriga utförare av avancerad hemsjukvård inom Stockholms län.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Avancerad hemsjukvård, innebär specialiserad sjukvård i det ordinära boendet med en möjlighet till insatser dygnet runt av ett multiprofessionellt team.

Omedelbar telefontillgänglighet samt tillgång till läkare krävs liksom kunskaper om avancerade behandlingsmetoder i hemmiljö. Avancerad hemsjukvård ersätter slutenvård, helt eller delvis. I de fall patienten önskar slutenvård skall detta kunna ske utan dröjsmål. Hemsjukvård skall kunna ges till alla patientgrupper där det är mest fördelaktigt.

Uppdraget är länsövergripande.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 6 (58)

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11001-207-711.Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där genererar en ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

4. Uppföljning

Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet.

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för utförda tjänster baseras på registrering.

Ersättning för decembermånad hålls inne tills årlig avstämning av utförda tjänster gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren. Ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 7 (58)

LIVA - Långintensivvårdsavdelning

1. Bakgrund LIVA är en långtidsintensivvårdsavdelning för svårt skadade barn som kräver behandling med avancerad teknisk apparatur, som till exempel respirator, men som ej längre är i behov av att vårdas på barnintesivvårdsavdelningen (BIVA).

Barnen remitteras till LIVA främst från BIVA och Neonatalavdelningar i Stockholm (Huddinge, Solna, Danderyd och Södersjukhuset).

2. Innehåll/omfattning Uppdraget omfattar fyra långtidsintensivvårdplatser och en extra ”akutplats” som kan användas vid tillfälliga överbeläggningar. Följande verksamheter ingår i uppdraget:

- Långtidsintensivvård

- Poliklinisk verksamhet

- Akut sluten vård

- Utbildning

- Medicintekniska hjälpmedel

Antalet vårdtillfällen uppskattas att ligga i intervallet 110-130 och antalet vårddagar beräknas till ca 1300.

LIVA ska ta emot barn i alla åldrar.

Förutom vård, bedrivs även utbildning av föräldrar, assistenter och kringpersonal för att barnet skall kunna vårdas i hemmet.

I verksamheten ingår även uppföljning med medicinska kontroller och konsultationer.

3. Beskrivning av vårdtjänsten 3.1 Slutenvård

Andningsunderstöd (tracheostomi, näsmaskventilation, syrgas, CPAP, BIPAP, respiratorvård, mm.) och medicintekniska hjälpmedel för barn. Vårdtiden mellan två till flera månader, i enstaka fall upp till ett år.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 8 (58)

3.2 Poliklinisk verksamhet

Omhandertagande av barn som kommer för olika regelbundna undersökningar och operationer, provtagningar, andningsregistrering, kontroll och justering av ventilatorinställningar, dekanyleringar samt bedömningar av specialister och paramedicinare.

3.3 Akut slutenvård

Akutverksamhet för barn som är knuta till LIVA. Dessa barn blir inskrivna främst på grund av kanylproblem, akuta infektioner och andra problem med andningsvägarna.

3.4 Utbildning

Utbildningsuppdraget gäller personal på Astrid Lindgren Barnsjukhus (ALB), föräldrar, anhöriga och personliga assistenter. I detta avtal ingår även utbildningsinsatser till andra instanser (till exempel förskola, skola, barnboende) när så är nödvändigt.

3.5 Medicintekniska hjälpmedel

Utprovning, tester och underhåll av medicinteknisk apparatur. LIVA är på detta område en kunskapsbank för andra instanser.

4. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11001-210-108, 11001-210-109 och 11001-210-111.

Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där genererar en ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

5. Uppföljning



Ersättning för december månad hålls inne tills årlig avstämning av utförda tjänster gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren. Ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 9 (58)

ECMO - Extra Corporal membranoxygenering

1. Bakgrund Extra Corporeal Membran Oxygenering (ECMO) innebär syresättning av blodet utanför kroppen med hjälp av en konstgjord lunga och en modifierad hjärtlungmaskin.Lungornas funktion övertas helt av den konstgjorda lungan så att patientens lungor får vila och läka.

Antal patienter har under de senaste åren ökat i antal.

2. Innehåll/omfattning ECMO-behandling och intensivvård utförd på ECMO Centrum före och efter ECMO-behandling och i enstaka fall även MARS-behandling.

Vårdtiden är några dygn eller veckor men i mycket speciella fall kan behandlingstiden bli 1 till 2 månader. Beställaren skall informeras separat vid varje sådant fall.

Vid eventuell anhopning av patienter som har behov av ECMO-behandling som innebär att vård ej kan ges hos Vårdgivaren kan annat ECMO-centra i Europa utnyttjas som underleverantör till Vårdgivaren. Vid sådan åtgärd skall för Beställarens kontaktperson omgående informeras. Vårdgivaren sköter all hantering av ärendet och har betalningsansvaret gentemot det ECMO-centrum till vilket patienten skickas.

3. Beskrivning av vårdtjänsten Intensivvårdsbehandling av patienter med livshotande cirkulations och/eller lungsvikt när maximal intensivvård inte räcker till. Behandlingen pågår dygnet runt och kan jämföras med en ständigt pågående thoraxoperation. De patienter som behandlas har 0-20% chans att överleva med maximal intensivvård medan överlevnaden ökar till 75-80% om ECMO-behandling ges. Vid flerorgansvikt ingår hemodialys och MARS behandling i uppdraget för att understödja njurar och levern.

4. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11001-210-141.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 10 (58)


5. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet.



HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 11 (58)

Hörselscreening

1. Innehåll/omfattning Hörsel- och Balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset åtar sig att ansvara för att alla föräldrar till nyfödda barn, vid förlossningenfolkbokförda inom Stockholms län, erbjuds hörseltest av deras barn efter förlossningen.

Vårdgivaren äger rätt att uppdra åt underleverantör att utföra hörseltesten. Vårdgivaren ansvarar för att den personal som utför hörseltestet får utbildning så att de har den kunskap och kompetens som behövs för åtgärden.

Minst 98 procent av alla nyfödda barn ska hörseltestas. Andelen omtestade barn ska vara högst 10 procent. Alla barn med patologiskt testresultat överförs till Vårdgivaren för vidare utredning.

2. Beskrivning av vårdtjänsten och omfattning 2.1 Hörseltestning, inklusive ett eventuellt omtest 2.2 Framtagande och uppdatering av informationsmaterial till

föräldrar 2.3 Utbildning av personal som utför hörseltesterna 2.4 Inköp, service och underhåll av mätutrustning inklusive

tillbehör och förbrukningsmaterial 2.5 Ansvar och förvaltningen av SLL gemensamn databas för

hörselscreening 2.6 Uppföljning av hörselscreeningsverksamheten 2.7 Mätmetodutveckling

3. Registering och fakturering Registering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generar ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

4. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet. Av redovisningen ska framgå det totala antal nyfödda barn i SLL, antal erbjudna tester, antal testade barn, antal barn som blivit omtestade och antal barn med patologiskt testresultat som övertagits av Vårdgivarens, Hörsel- och Balansklinik diagnostiska enhet.

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är verksamhetsberättelse.

Ersättning för december månad hålls inne tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren. Ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 12 (58)

Barnhabilitering

1. Innehåll/omfattning Det övergripande målet för verksamheten är att inom ramen för landstingets ansvar utreda och behandla neurologiska sjukdomar och att bidra till att varje barn med en neurologisk sjukdom/funktionsnedsättning ska kunna leva ett så fullvärdigt liv som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Verksamheten skall präglas av helhetssyn och kontinuitet där hänsyn tas till såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter.

Målgruppen inkluderar patienter, 0-18 år (i vissa fall upp till 19 år) med neurologisk sjukdom, utvecklingsavvikelse och/eller funktionshinder.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdgivaren ska inom ramen för detta uppdrag tillhandahålla följande:

2.1 Neuropediatrisk vård enligt denna överenskommelse omfattar klinikbunden habilitering för barn inklusive neurologisk utredning i multiprofessionell teamsamverkan.

Vårdgivaren ska tillhandahålla erforderlig kompetens i multiprofessionella specialistteam beroende på patientens sjukdom.

2.2 Läkarkonsultationer till lokala och länsgemensamma habiliteringscentra inom Habilitering & Hälsa

2.3 Läkarmedverkan i den kliniska verksamheten inom Habilitering & Hälsa

2.4 Information och konsultation till personer i patientens nätverk (föräldrar, personal i förskola/skola, socialtjänsten och barnläkarmottagningar )

2.5 Rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada som inte täcks inom uppdraget rehabiliteringsvårdkedja för barn med förvärvad hjärnskada

2.6 Högspecialiserad barnhabilitering

2.7 Lekotek

2.8 Utredningsuppdrag

2.8.1 Barnpsykologisk utvecklinsbedömning av förskolebarn med oklar utvecklingsförsening utan kontaktstörning

2.8.2 Neuropsykiatrisk utredning

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 13 (58)

2.8.2.1 Multiprofessionell utredning och diagnosticering av

barn under 4 år med misstänkt autism/autismspektrumstörning eller med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder.

2.8.2.2 Omutredning av tidigare utredda barn inför skolstart

2.8.2.3 Vidareremittering till lämpliga vårdgivare för forsatt omhändertagande inom primärvården

2.8.2.4 Forsatta insatser barnet behöver efter utredning som kräver sjukhusets resurser

2.8.3 Tillsammans med andra aktörer i primärvården aktivt medverka i samverkansforum (remissgrupp) för gemensam remissbedömning och konsultation kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod Karolinska Universitetssjukhuset meddelar Beställaren.


4. Vårdgaranti Patienter väntande till utredningar inom ramen för detta avtal omfattas av vårdgarantin.


Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för utförda tjänster baseras på registrering och skriftlig uppföljning.


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 14 (58)

Rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada

1. Bakgrund Verksamheten syftar till att förkorta vårdtiden på akutsjukhuset och erbjuda adekvata stegvisa och individanpassade rehabiliteringsinsatser till skolbarn som ådragit sig en förvärvad hjärnskada.

2. Innehåll Rehabilitering av skolbarn med förvärvade hjärnskador i återanpassningsfasen syftar till att hjälpa barnen återanpassas så optimalt som möjligt med sin nya identitet ute i vardag och samhälle och förebygga direkta konsekvenser som inlärningsstörningar, eller sekundära pålagringar vilka kan leda till psykisk ohälsa.


3. Målgrupp Målgruppen omfattar skolbarn- och ungdomar med svåra till medelsvåra förvärvade hjärnskador samt barn med lättare former av förvärvade hjärnskador med främst kognitiva funktionsnedsättningar som behöver olika typer av insatser under rehabiliteringsprocessen.

Målgruppen indelas i nedanstående grupper;

3.1 Skolbarn med traumatiskt förvärvade hjärnskador

Cirka 1 250 barn (7-18 år) och ungdomar söker Akutmottagningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus för trauma mot huvudet under ett år. Cirka 13 % av dessa 1 250 barn drabbas av någon form av funktionsnedsättning, vilket innebär 165 barn/år. Av dessa 165 barn bedöms att 40 barn/år har fått en traumatisk hjärnskada och är i behov av rehabilitering.

3.2 Skolbarn med förvärvade hjärnskador efter behandling för hjärntumörer eller annan onkologisk sjukdom

Cirka 70 barn/år (7-18 år) diagnostiseras i Sverige med hjärntumör. Cirka 25 av dessa barn bor inom Stockholmsområdet och behandlas av neurokirurg/barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. De flesta av dessa barn behöver en fortsatt rehabilitering efter genomgången kirurgisk och onkologisk behandling, vilket innebär i många fall både operation, strålning och cytostatika.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 15 (58)

3.3 Skolbarn med förvärvade hjärnskador efter sjukdomar i centrala nervsystemet (CNS)

Det tillkommer cirka 10 barn (7-18 år) med CNS (centrala nervsystemet) konstaterad sjukdom, exempelvis hjärninflammation, spontana hjärnblödningar etc.

Av ovanstående beräkningar framkommer att cirka 75 barn/år är i behov av fortsatt rehabilitering inom vårdkedjan för Rehabilitering av skolbarn med förvärvade hjärnskador.

4. Beskrivning av vårdtjänsten 4.1 Rehabilitering i återanpassningsfasen

Vårdgivaren skall erbjuda skolbarn med svåra till medelsvåra förvärvade hjärnskador en fortsatt vård och behandling efter akut- och subakutfas i form av skolbaserad rehabilitering med stöd av ett externt team lokaliserat utanför akutsjukhuset i en mer vardagsnära miljö. Rehabiliteringsprocessen fortsätter med stöd och träning åt barnet för att kunna återanpassas till familjen, andra vuxna och jämnåriga. Patientens delaktighet och inflytande får efter hand ökat utrymme. I denna miljö erbjuder det externa teamet skolbaserad rehabilitering, individuellt och i grupp med specialpedagogiska inlärningsstrategier anpassade till varje barns specifika kognitiva profil. Arbete med kognitiv beteende terapi syftar till att lära barnen förstå och hantera sin nya identitet både kognitivt och socialt och därmed förebygga sekundära psykiska och psykiatriska pålagringar som kan leda till psykisk ohälsa. Vid behov av språklig träning finns möjlighet till träning med logoped. Fysisk träning ingår för bättre koordination, styrka, motorisk funktion och kondition. Under återanpassningsfasen slussas barnen stegvis vidare till sin familj och ordinarie skolmiljö.

4.2 Mobilt rehabiliteringsteam för skolbarn med lätta förvärvade hjärnskador med främst kognitiva funktionsnedsättningar.

I uppdraget ingår information och utredning av mobilt rehabiliteringsteam.Teamet skall vara knutet till akutsjukhuset men skall arbeta utåtriktat polikliniskt med insatser kring barnet i dess hem och skolmiljö.

Barn med lättare förvärvade hjärnskador kontaktas ett år efter skadetillfället. Vid kvarstående symtom erbjuds kontakt med det mobila rehabiliteringsteamet som gör en neuropsykologisk/neuropedagogisk utredning med betoning på rekommendationer kring åtgärder.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 16 (58)

5. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11001-204-407.





HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 17 (58)

Stöd till familjer med barn som har grava funktionshinder

1. Bakgrund År 1998 gjordes en kartläggning av föräldrars uppfattning om vardagslivets svårigheter och behov när barnet har en långvarig somatisk sjukdom. Föräldrarna var i behov av praktiskt och socialt stöd samt av information till barnens omgivning. Det har framkommit önskemål om hjälp att träffa andra familjer, möjlighet till föreläsningar och information om sjukdomen, samtalsgrupper för tonåringar.

2. Innehåll/omfattning Stöd för familjer med barn som har grava funktionshinder innefattar kurativa och sociala stödverksamheter till familjer där barn och ungdomar är patienter hos vårdgivaren på grund av någon form av kronisk sjukdom.

Verksamheten bedrivs av kuratorsverksamheten.

Syftet är att underlätta vardagslivets svårigheter och behov hos familjer med barn som har en långvarig sjukdom.

3. Beskrivning av vårdtjänsten 3.1 Individuell patientrelaterad verksamhet

Individuellt stöd till barn och familjer i samband med mottagningsbesök och uppföljande samtal.

3.2 Gruppbaserade stödinsatser

3.2.1 Gruppverksamhet för tonåringar med kronisk sjukdom

Ungdomar ska ges möjlighet att träffa anda ungdomar i liknande situation för att diskutera sina erfarenheter under former som sker på ungdomarnas egna villkor.

Lägerverksamhet för ungdomar med kronisk sjukdom där aktiviteterna bl a omfattar föreläsningar och gruppdiskussioner med fokus på ungdomarnas sjukdom.

Särskilda tonårsmottagningar där gruppsamtal erbjuds i skilda grupper för tonåringar och deras föräldrar.

3.2.2 Föräldragrupper

Föräldrar till barn med långvarig sjukdom ska ges möjlighet till att dela erfarenheter med varandra.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 18 (58)

3.3 Information och utbildningsverksamhet

3.3.1 Temakvällar med föreläsningar för föräldrar

Fokus bör läggas på upplysning om samhällets stöd till familjer med barn med kroniska sjukdomar, betydelsen av kost och motion vid en viss sjukdom, att vara förälder till ett kroniskt sjukt barn.

Föreläsningar för föräldrar och anhöriga om medicinska och sociala konsekvenser vid kronisk sjukdom.

3.4 Stöd till den kommunala verksamheten

Informationsträffar för personal inom förskola fritidshem och skola, med information om vad en kronisk sjukdom hos ett barn innebär och vilka krav det ställer på personalen.

4. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11001-950- LSS och 11002-950-LSS.



Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen och statistik över utförda insatser.

Ersättningen för decembermånad hålls inne tills årlig avstämning av utförda tjänster gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren. Ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 19 (58)

Cystisk fibros

1. Innehåll/omfattning På uppdrag av Beställaren åtar sig Vårdgivaren Stockholms CF-center att ha ett totalansvar för patienter med sjukdomen Cystisk Fibros i Stockholm läns landsting oavsett ålder. Vårdgivaren ansvarar för att slutgiltig diagnos fastställs i enlighet med internationella kriterier/internationell algoritm.

Uppdraget inkluderar

• patienter med Cystisk Fibros oavsett ålder vad gäller akut och elektiv vård i såväl öppen- som slutenvård. Vården ska bedrivas enligt de senaste internationella riktlinjer.

• Intravenös antibiotikabehandlingen i hemmet efter patientens individuella behov

• Verksamheten ska ha en organisation för regional bakjourslinje

• Kontroller av transplanterade patienter

Uppdraget exkluderar

• Lung- eller levertransplantationer

• In vitro fertilisering.

2. Beskrivning av vårdtjänsten 2.1 Utredning och diagnosticering av inremitterade patienter.

Patienterna remitteras från andra vårdgivare för att få ett utredningspaket för fastställandet av diagnosen CF som enligt vårdplaner och internationella riktlinjer endast får ställas av ett CF center.

2.2 Fortsatt omhändertagande med patienter med cystisk fibros

2.2.1 Initialt omhändertagande

I och med att diagnosen fastställts ingår patienterna i det vårdprogram som finns för cystisk fibros vilket är baserat på internationella riktlinjer. Kontakt med sjukgymnast, dietist, kurator eller psykolog ingår vid behov.

2.2.2 Årskontroll

Årligen görs en omfattande medicinsk och psykosocial genomgång som tar 2-3 dagar i anspråk och som ligger till grund för behandlingsrekommendationer för det kommande året. Genomgången innefattar lungrtg (vartannat år datortomografi lungor), lungfunktionsundersökning, arbetsprov med blodgaser före och efter arbete, ultraljud lever, bakteriologisk och serologisk provtagning, lever- och njurfunktionsprover, kontroll av blodstatus.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 20 (58)

Alla patienter träffar teamets samtliga personer för uppföljning/information/upplärning beroende på situation och ålder.

2.2.3 Intensvissjukgymnastvecka

Om patienten uppvisar en försämring vid årskontrollen erbjuds patienten en så kallad intensivsjukgymnastvecka för att vända situationen.

2.2.4 Akutvård i öppen- och slutenform

Stockholms CF Center ansvarar även för akut vård vid exacerbationer och komplikationer av sjukdomen.

2.2.4 Intravenösa antibiotikabehandling i hemmet.

Upplärning av patient och eller anhörig görs enlig specifikt program. Transplanterade patienter sköts i samråd med respektive transplantationscenter.

3 Registrering och fakturering

De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11002-205-501, 11002-205-503 och 11002-205-530.

Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där genererar en ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ

4 Uppföljning


Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för icke utförda tjänster baseras på registrering.


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 21 (58)

Råd och stödverksamhet till personer med funktionshinder

1. Innehåll/omfattning Råd och stödverksamheten fokuserar på personer med stora och specifika funktionshinder.

Syftet med den överenskomna verksamheten är att underlätta den dagliga tillvaron för svårt funktionshindrade personer och deras närstående.

2. Beskrivning av vårdtjänsten 2.1 Individuellt patientrelaterad verksamhet

2.1.1 Kartläggning och bedömning av behov relaterade till sjukdomen/skadan

2.1.2 Stödsamtal, kvalificerad rådgivning och hänvisning till annan och befintlig rådgivare

2.1.3 Specifika, kompletterande insatser i samarbete med personer i ordinarie vård och oftast förlagda till den funktionshindrades hemmiljö

Patientkontakterna initierats i huvudsak via remiss från specialistläkare, sjuksköterskor och/eller paramedicinare verksamma vid neurologiska kliniken och utmynnar i kontakter med de funktionshindrade och hembesök utförs. Insatserna är ett komplement till ordinarie vårdgivares insatser och utformats i samråd/samarbete med dessa.

2.2 Gruppbaserade insatser

2.2.1 Samtalsgrupp för anhöriga till funktionshindrade arrangeras. Ovan nämnda gruppträffar omfattar oftast 4 tillfällen om 1,5 timme vardera.

Olika patientgrupper omfattas av programmet: funktionshindrade med neuromuskulära sjukdomar, personer med MS, patienter med Parkinssons sjukdom

2.3 Utbildningsverksamhet och annan grupprelaterad stödverksamhet

Utbildningsverksamhet av vårdpersonal och biståndsbedömare/andra beslutsfattare inom kommunal hemtjänst och omsorgsverksamhet kring olika aspekter vid neurologisk sjukdom/skada.

Förutom egen personal medverkar specialistläkare, specialistsjuksköterskor och paramedicinare. Föreläsningarna har olika karaktär och består av dels halvdagsföreläsningar kring olika aspekter vid vanliga neurologiska sjukdomar/skador där både teoretiska och

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 22 (58)

praktiska delar berörs. Halvdagsföreläsningar arrangeras kring epilepsi, Parkinsons, postpolio, CP och MS,

”Skräddarsydda” program för enskilda patienters personliga assistenter till patienter med kronisk neurologisk sjukdom t ex MS ingår i uppdraget. Följande teman berörs: medicinsk information om sjukdomen, ergonomi, hjälpmedel/bostadsanpassning, bemötande/förhållningssätt.

2.4 Personalstöd Stöd till personliga assistenter till patienter med kronisk neurologisk sjukdom.

3. Registrering och fakturering

De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överförs till GVR. Registrering sker på kombikakod som meddelas Beställaren. Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överför till HEJ och där genererar ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJResultat/statistik redovisas årligen vid särskild uppföljning.




HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 23 (58)

Cochlea

1. Innehåll/omfattning Vårdgivaren åtar sig att för länets innevånare bedriva insatser avseende cochleaimplantat riktade mot följande patientgrupper: dövfödda, gravt barndomshörselskadade, helt dövblivna vuxna, vuxna med resthörsel

Åtagandets omfattning fördelas enligt följande;

Operationer barn, helår* (antal patienter) 16 Operationer vuxna, helår* (antal patienter) 21 Utredningar/avförda. Steg 1** 8 Utredningar/avförda. Steg 2 4 Kontroller/besök (antal patienter) 110 Bilaterala operationer barn, Helår* (antal patienter) högst 20 * helår = utredning, operation, processorsutprovning och kontroller under först året ** Steg 1 = avförd efter ett besök Steg 2 = avförd efter Steg 1 och ytterligare besök med bl a elstimulering

2. Beskrivning av vårdtjänsten I Vårdgivarens uppdrag ingår att

2.1 vara remissinstans för frågeställningar rörande cochleaimplantation till gravt hörselskadade/döva personer bosatta i Stockholms län.

2.2 klargöra om den remitterade patienten har tillräcklig grav hörselnedsättning för att vara aktuell för cochleimplantation

2.3 utföra operationen samt ställa in patientens implantat

postoperativt och följa upp patienten tekniskt och pedagogiskt under ett år inom ramen för Avtalet. Här ingår justeringar av inställning och utbyte av slitagedetaljer såsom sladdar och kopplingar

2.4 vara rådgivare till hörselvården i frågor som rör

cochleaimplantation inom Stockholm läns landsting

2.5 vara rådgivare till primärvården och andra specialistmottagningar.

Uppföljning av cochleaimplantatopererade patienter bosatta i Stockholms län sker regelbundet. Första året är kontrollerna täta. Efter processors anpassningen 2-3 gånger för vuxna, härefter årligen och vid behov. För barnen

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 24 (58)

är kontrollerna tätare och efter första året 1 gång/6 månader under de först 3 åren, härefter årligen.

Kontrollerna innefattar hörselkontroll och kontroll av ljudkvalitet. För barnen ingår även kontroll av talspråksutvecklingen. Dessutom kontroll av riktningshörsel och hörselförmåga i brus i de fall barnen har två implantat.

Statistik över resultat för allt det vi kontrollerar sammanställs regelbundet.

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 11002-522-M01, 11002-522-CBA och 11002-522-CVU.





HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 25 (58)

Brännskadevård inklusive intensivvård 1. Innehåll/omfattning

På uppdrag av beställaren har Vårdgivaren bedrivit högspecialiserad avancerad brännskadevård och intensivvård för länets vuxna invånare.

Vården av svåra brännskador har i Sverige hittills i huvudsak bedrivits av fyra landsting. Region Skåne, landstinget i Östergötland, Uppsala läns landsting och Stockholms läns landsting.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen beslutar Socialstyrelsen om vilken vård som ska gälla som rikssjukvård. Utifrån risksjukvårdsnämndens utredning avseende svåra brännskador har Socialstyrelsen beslutat att ge Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset och Landstinget i Östergötland genom universitetssjukhuset i Linköping tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård för perioden 2010-01-01—2014-12-31.

Svåra brännskador är definierade enligt följande;

• Delhudsbrännskada>10% • Brännskada ansikte, händer, fötter, genitala delar, perinium eller stora

leder • Fullhudsbrännskador alla åldersgrupper • Elektrisk skada inklusive skada orsakad av blixtnedslag • Kemisk hudskada • Brännskada i kombination med inhalatorskada • Brännskada med preexisterande medicinskt tillstånd som kan

komplicera handläggningen, förlänga återhämtning eller öka mortalitetsrisker (patient kan vårdas på annan enhet initialt)

• Brännskada på patient som kräver speciell social, emotionell eller långsiktig rehabilitering

Enligt rikssjukvårdsnämndens beslut skall patienter hemmahörande i Stockholms Län med ovanstående diagnoser överföras till Akademiska sjukhuset i eller Universitetssjukhuset i Linköping. Vårdgivaren ska i förekommande fall diagnosticera och flytta patienter med sjukdoms- tillstånd enligt ovan.

2. Beskrivning av vårdtjänsten

Karolinska Universitetssjukhuset ska behandla vuxna patienter med lindriga och medelsvåra brännskador på plastikkirurgisk avdelning, exklusive de diagnoser som är reglerat enligt rikssjukvårdsnämndens beslut. Med vuxna patienter avses personer över 15 år. I vissa fall kan patienter med svåra

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 26 (58)

brännskador medföra att överflyttning är lämplig efter något eller några dygns intensivvård.

Vårdgivaren ska följa internationella och europeiska riktlinjer antagna för brännskadevård. Vårdgivaren ska delta i lokalt kvalitetsregister BRÄNDA eller motsvarande kvalitetsregister. (Samtliga patienter som vårdats på Karolinska Universitetssjukhusets brännskadeavdelning sedan 1993 har registrerats i BRÄNDA . )

Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi samarbetar med Astrid Lindgrens Barnsjukhus kring omhändertagande av barn med brännskador. Läkare från kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi konsulteras av barnkirurg vid alla svårare brännskador och fungerar också som PAL (Patientansvarig läkare) för brännskadade barn med intensivvårdsbehov. Personal från brännskadeavdelningen utför vid behov förbandsbyten/sårbehandling på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

När det gäller svåra brännskador ska Vårdgivaren se till att ha de erforderliga kontakter som krävs med mottagande sjukhus för svåra brännskador. Mottagande sjukhus direktfakturerar Karolinska Universitetssjukhuset för utförda tjänster.

3. Registrering och fakturering Mellan åren 2005-2009 var volymen avseende svåra brännskador ca 20 vårdtillfällen per år med i genomsnitt 22 vårddagar per vårdtillfälle. Detta är utgångspunkten för den volym som förväntas uppstå vid mottagande sjukhus för svåra brännskador plus en demografisk uppräkning i enlighet med de förutsättningar som anges i Karolinska Universitetssjukhusets huvudavtal.

Den brännskadevård som utförs vid Karolinska sjukhuset ska registreras på kombikakod 11001-351-451. Vården av svåra brännskador utanför Karolinska sjukhuset ska inte registreras av Karolinska sjukhuset. Statistik på köpt vård avseende svåra brännskador redovisas kvartalsvis till beställaren. Uppgifter om vårdtillfälle och vårddagar samt vårddygnskostnad ska framgå av underlaget.

Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generar en ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.



HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 27 (58)


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 28 (58)

Vårdkedja för ryggmärgsskadade 1. Innehåll/omfattning

Med vårdkedja i denna överenskommelse avses den samlade vårdinsats som under två år krävs för en patient som nyinsjuknat med ryggmärgsskada. Vårdkedjans ekonomiska ansvar inleds när patienten intagits till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Neurologkliniken, avdelning R 18 med ansvar för specialiserad ryggmärgsskadevård.

Vårdkedjan omfattar patienter med sådan skada på ryggmärgen eller dess intraspinala rötter (cauda equina) som förorsakar förlamningssymptom i nedre- och/eller övre extremiteterna.

Vårdkedjan avser patienter över 14 år från hela Stockholms län. Patientgruppen indelas i fyra undergrupper:

1. Patient med tetrapares (övre gräns för skadan inom cervicalryggmärgen) orsakad av trauma (TTP)

2. Patient med parapares (övre gräns för skadan nedom cervikalryggmärgen) orsakad av trauma (TPP)

3. Patient med tetra- eller parapares med annan orsak än trauma (IP)

4. Patient med tetrapares med behov av ventilatorvård (TPV)

Traumatisk ryggmärgsskada (grupp 1, 2 och 4) drabbar ca 30 personer årligen i Stockholms län. Cirka 80% av patienterna är män och många är 20-30 år. Ryggmärgsskador förekommer dock i alla åldrar och medianåldern vid olycksfallet är omkring 45 år i Stockholmregionen. Hälften av skadorna drabbar halsryggmärgen och ger upphov till bortfall av kraft och känsel i armar, ben och bål (tetrapares). Hälften av skadorna drabbar bröstländryggmärgen med bl a bortfall av kraft och känsel i ben och nedre delen av bålen (parapares). Enligt den s k ASIA-skadeskalan klassificeras patientens skador i intervallet A-D.

Icke-traumatisk ryggmärgsskada (grupp 3) drabbar cirka 15 personer årligen i Stockholms län. Icke-traumatisk ryggmärgsskada beror framför allt på inflammatoriska och infektiösa sjukdomar, t ex bakteriella eller virusbetingande ryggmärgsinfektioner, vissa former av ryggmärgstumörer, ryggmärgsinfarkter och ryggmärgsblödningar samt mediala diskbråck. Enligt ASIA-skadeskalan klassificeras patientens skador i intervallet A-D.

Traumatiska och icke-traumatiska ryggmärgsskador tillhörande kategori ASIA D ingår i vårdkedjan endast i de fall rehabilitering i sluten vård erfordras under längre tid.

Tetrapares med behov av ventilatorvård (grupp 4) är patienter med mycket hög ryggmärgsskada och behov av mekanisk andningsassistans. Patienter med denna skadetyp avled tidigare på skadeplatsen, men kan nu i enstaka fall räddas till livet genom effektiviserad skadeplats- och ambulanssjukvård. Skadans lokalisation är i dessa fall halsryggmärgen och patientens skador klassificeras enligt ASIA-skadeskalan som A.

Totalt antal skadade patienter beräknas till 45 per år.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 29 (58)

All vård tillhörande vårdkedjan skall beställas av vårdgivaren. Upphandling av vård hos vårdgivare utanför Stockholms läns landsting skall genomföras av vårdgivaren i samråd med beställaren.

Vårdkedjan omfattar inte:

Vård p g a skada eller sjukdom i annat organ än ryggmärg eller intraspinala ryggmärgsrötter även om skadan eller sjukdomen uppstått vid samma tillfälle eller orsakats av samma grundsjukdom som ryggmärgsskadan.

• Vård p g a sjukdom eller skada som patienten hade innan ryggmärgsskadeinsjuknandet.

• Vård p g a sjukdom eller skada som debuterat under vårdkedjeperioden och där ett direkt orsakssamband med ryggmärgsskadan ej föreligger.

• Hjälpmedelsförsörjning utöver sådana hjälpmedel som specialtillverkats genom neurodivisionens försorg.

• Kurativa-psykoterapeutiska åtgärder som initierats på annat sätt än via remiss från neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset

• Sjukvårdsinsatser meddelade av privat vårdgivare och som inte initierats av Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset

• Sjukgymnastik eller arbetsterapi som inte initierats av Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset

• Rehabiliteringsvård annan än sådan som initierats av neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset

• Tandvård


Vårdkedjan inleds när patienten efter det akuta omhändertagandet flyttas till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Neurologkliniken, avdelning R 18.

Vårdkedjan består av följande delar: Akutsjukvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Neurologkliniken avdelning R 18, sluten och/eller öppen rehabiliteringsvård vid särskild rehabiliteringsklinik samt öppen vård på Spinaliskliniken.

Akutsjukvård/spinalrehabiliteringsvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Neurologkliniken, avdelning R 18 med ansvar för specialiserad ryggmärgsskadevård.

Patienter som drabbas av traumatisk ryggmärgsskada (grupp 1 och 2) genomgår nästan alltid initialt kirurgisk behandling vid neurokirurgiska kliniken eller en ortopedisk klinik följt av intensivvård till dess att tillståndet är allmänsomatiskt stabilt. När medicinsk stabilitet föreligger, vanligen efter 1-2 veckor, flyttas patienten till avd R18 för sluten specialistakutvård och akutrehabiliteringsvård. Patienten vårdas på avd R18 tills ryggen är stabil, blås- och tarmfunktion är reetablerad enlig skadans förutsättningar samt att primära infektioner och i förekommande fall liggsår, är under kontroll. På R18 sker också den primära mobiliseringen och den första anpassningen till en vardagstillvaro i rullstol inleds. Vårdtiden på R18 är i genomsnitt 50 dagar för patienter med tetrapares och ca 40 dagar för patienter med parapares.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 30 (58)

För patienter med icke traumatisk ryggmärgsskada är insjuknandet ofta subakut, d v s symptomen utvecklar sig under timmar eller dagar. Den akuta utredningen och behandlingen sker på neurologisk, neurokirurgisk, infektions- eller ortopedkirurgisk klinik. Patienten genomgår oftast inte kirurgisk behandling och intensivvården är ofta mindre resurskrävande. Vårdtiden vid R18 är i genomsnitt något kortare än för traumatiska skador eftersom stabliseringsproblematik ofta saknas.

Sluten och/eller öppen rehabiliteringsvård vid särskild rehabiliteringsklinik-/inrättning (sekundärrehabilitering)

Akutrehabilitering vid R18 följs av en slutenvårdsrehabilitering vid extern rehabiliteringsenhet i regel under 4-6 veckor. Övergången till detta rehabiliteringsskede innebär en viss förskjutning av insatsernas tyngdpunkt från medicinska till sociala och yrkesmässiga problemområden för att ytterligare stödja patienten i den nyorienteringsprocess som krävs för anpassningen till livet som ryggmärgsskadad. Sekundärrehabilitering sker för de flesta patienter vid två tillfällen först direkt efter vården vid R18, i fortsatt sluten vård och därefter i öppen vård, under det andra skadeåret.

Skaderelaterad uppföljning i öppen vård på Spinaliskliniken.

Den påbörjade rehabiliteringen fortsätter inom öppen vård vid Spinaliskliniken Personal från Spinaliskliniken skall redan under akutrehabiliteringen etablera kontakt med den skadade och informera om den fortsatta rehabiliteringen och uppföljningen. Inom fyra veckor efter utskrivningen från ryggmärgsskadeavdelningen kallas patienten till ett första besök. Härefter sker regelbundna och planerade kontroller. Vid sidan om fortsatt funktionsträning och återgång till en så normal livssituation som möjligt utgör en förebyggande och tidig behandling av sekundära komplikationer en viktig uppgift för den öppna vården. Resttillstånd efter ryggmärgsskada innebär utöver förlusten av kraft och känsel i extremiteter och bål också kronisk nervsmärta (neuropatisk smärta), samt störd urinblåse-, tarmtömnings- och sexualfunktion.


Vårdgivaren ska fortlöpande leverera data om produktionen till VAL-databasen. Registrering sker på kombikaod 11001-221-128 avseende sluten vård och på kombikakod 11001-551-M12 avseende öppen vård.

Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där genererar ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.



HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 31 (58)


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 32 (58)

Postoperativvård efter hjärttransplantationer

1. Bakgrund Socialstyrelsen har beslutat att hjärttransplantationer ska vara rikssjukvård och uppdraget koncentreras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Universitetssjukhuset i Lund. Antalet hjärttransplantationer i Stockholms Läns Landsting uppskattas till cirka tolv stycken per år. Hjärttransplantationen följs av en kritisk eftervårdsfas och en livslång uppföljning.

Målet med vårdkedjan är att erbjuda patienter från Stockholm Läns Landsting största möjliga del av vårdkedjan hjärttransplantation på hemorten.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdgivaren tillhandahåller vårdkedjan: Postoperativ vård efter hjärttransplantation. Med vårdkedja i detta avtal avses den samlade vårdinsats som under ett år krävs för en patient som har genomgått hjärttransplantation.

Vårdkedjan omfattar:

1. Postoperativ vård efter avslutad vård på Thorax-IVA vid opererande enhet

2. Uppföljning under ett år efter operationen, inklusive hjärtbiopsier.

Antalet patienter som är i behov av hjärttransplantation inom SLL uppskattas till 12 patienter per år.


Ersättningen faktureras vid två tillfällen; 50% efter 3 månader och 50% efter 12 månader. Avstämning görs vid årsbokslut.

De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget sak registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på särskild kombikakod som meddelas Beställaren.


4. Uppföljning

Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamheten.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 33 (58)

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen och statistik över utförda tjänster.

Ersättning för decembermånad hålls inne tills årlig avstämning av utförda tjänster gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 34 (58)

Länsövergripande ansvar för främjande av organdonationer

1. Bakgrund Av SKL framtaget handlingsplan för donationsfrämjande arbete framgår att vårdgivarnas organisation och arbetssätt inom donationsområdet behöver förbättras och stärkas. I gällande regelverk ställs krav på att främja donation av organ.

Inom SLL finns ett kontinuerligt stigande behov av ökad donationsfrekvens.

2. Innehåll/omfattning Syftet med uppdraget är att förbättra organförsörjningen för transplantation och ökat antal organdontationer från möjliga potentiella donationer.

2.1 Organtillägg

Vårdgivaren erhåller ett tillägg för varje utförd transplantation. Organtillägget omfattar transplantation utförda med organ från såväl avliden som levande givare.

2.2 Länsövergripande ansvar för organdonationsfrämjande verksamhet

Vårdgivaren åtar sig att ha en organisation för information och motivation om organdonation. Verksamheten ska vara inriktad mot Stockholmssjukhusen och ska utgöra en kunskapsbank för vårdpersonal, patienter och deras närstående.

Organisationen ska tillhandahålla och utbilda personal för en ständig beredskap vid organdonation.

3. Beskrivning av vårdtjänsten Verksamheten ska omfatta samtliga sjukhus i landstinget. Vid varje möjligt donatinstillfälle ska en specialistsjuksköterska medverka för att främja organdonation.

Inom organisationen ska följande nyckeltjänster finnas:

3.1 Donationsansvarig läkare

3.2 Regional donationsansvarig läkare

Tjänsten är direkt underställt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

3.3 Donationsansvarig sjuksköterska

På intensivvårdsavdelningarna på Södersjukhuset, Danderyd, St. Göran och Karolinska ska specialistsjuksköterskor i donation vara

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 35 (58)

stationerade. Sammanhållande ska vara donationssjuksköterskan på Karolinska Solna.

Specialistsjuksköterskan ska medverka under hela donationsprocessen och vara ett stöd för anhöriga och personal.

3.4 Reginal donationsansvarig sjuksköterksa

4. Registrering och fakturering Fakturering sker separat och ej via HEJ.

5. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet. Av redovisningen ska framgå det totala antal nyfödda barn i SLL, antal erbjudna tester, antal testade barn, antal barn som blivit omtestade och antal barn med patologiskt testresultat som övertagits av Vårdgivarens, Hörsel- och Balansklinik diagnostiska enhet.



HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 36 (58)

Oralkirurgi

1. Innehåll/omfattning

Karolinska Universitetssjukhuset skall för Beställarens räkning tillhandahålla oralkirurgisk vård, vilken kräver sjukhusets resurser, för vuxna från och med det år patienten fyller 20 år.

Uppdraget är länsövergripande.


Specialiteten oral kirurgi omfattar kunskaper och färdigheter beträffande diagnostik och behandlingar av sjukdomar, skador och defekter i käkar och munhåla samt omgivande vävnader.

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod som Karolinska Universitetssjukhuset meddelar till Beställaren.


4. Vårdgaranti

Väntetiden för undersökning och behandling skall följa generella vårdgarantin. Patienter väntande till besök och/eller behandling inom ramen för detta avtal omfattas av vårdgarantin.

5. Uppföljning




HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 37 (58)

Överviktscentrum

1. Innehåll/omfattning Vårdgivaren har genom Överviktscentrum ett övergripande ansvar för medicinsk överviktsbehandling och behandling av patienter med svår och extrem fetma med komplicerade sjukdomar i behov av Överviktscentrum specialistkompetens.

Målet för behandlingen är en bestående livsstilsförändring med bibehållen viktminskning. Patienter ska ges stöd och motivation till beteendeförändring. Tillsammans med och för varje enskild patient upprättas en individuell handlingsplan, som är anpassad efter patientens medicinska behov. De yngsta patienterna ska ges stöd för att identifiera och bearbeta eventuella psykosociala hinder för livsstilsförändring.

Efter avslutad behandling ska överlämning till andra vårdgivare ske för att säkerställa en bibehållen viktminskning.

Kompetenscentrum vid Överviktscentrum arbetar övergripande med metodutveckling där beteendeförändring, kost och fysisk aktivitet utgör grunden för verksamheten. Metoder ska utvecklas i samarbete med och göras användbara för primärvården och andra specialistmottagningar.

Överviktscentrum ska erbjuda konsultstöd för primärvården inklusive mödravårdscentraler och psykiatri inom SLL.

2. Beskrivning av vårdtjänsten 3.1 Tillhandahålla specialistsjukvård för vuxna personer med BMI>35

med komplicerande sjukdomar och som har behov av en annan kompetens än det som erbjuds inom primärvården. Uppdraget omfattar 145 nya patienter i behandling årligen

3.2 Tillhandahålla specialistsjukvård för unga vuxna personer 16-25 år med BMI>30, vilka inte har insulinberoende Diabetes Mellitus typ 2. Unga vuxna med insulinbehandlad Diabetes Mellitus typ 2 ska remitteras till Metabola Enheten. Uppdraget omfattar 120 nya patienter i behandling årligen

3.3 Ansvara för remittering av unga vuxna personer 16-25 år till obesitaskirurgi.

3.4 Bedriva utbildning och vara kompetenscentrum i länet vad det gäller medicinsk överviktsbehandling. Behandling utgår från samverkan mellan alla aktörer i vårdkedjan. Primärvården är första linjen och dess specifika kompetens tas tillvara. Metoder utvecklas i samarbete

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 38 (58)

med och göras användbara för primärvården och andra specialistmottagningar.

3.4.1 Stödja psykiatrin i SLL i prevention och behandling av fetma

3.4.2 Stödja MVC i prevention och behandling av fetma hos blivande och nyblivna mödrar

3.4.3 Utveckla ett fetmanätverk 3.4.4 Utveckla ett gemensamt fetmaregister för medicinsk

överviktsbehandling inom SLL så att uppföljning av medicinska resultat möjliggörs

2.4.5 Utveckla och implementera en enhetlig och strukturerad remiss för medicinsk överviktsbehandling inom SLL

4. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod 10503-161-SAT. Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där genererar ersättning.

5. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse inklusive produktionsstatistik till Beställaren gällande föregående års verksamhet.

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för utförda tjänster inom verksamhetsuppdraget behandling, baseras på registrering.


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 39 (58)

ALS-team (Amyotrofisk lateralskleros)

1. Bakgrund ALS-team bildades år 2001 i syfte att långsiktigt säkra en medicinsk handläggning och omvårdnad av hög kvalitet och med hög grad av kontinuitet och service.

2. Innehåll/omfattning Uppdraget omfattar multidisciplinärt vård och behandling, samt insattser med stödteam för patienter med följande diagnoser: amyotrofisk lateralskleros (ALS) av spinal- eller bulbär typ, progressiv spinal muskelatrofi (PMA), spinal och bulbär muskelatrofi (SBMA; Kennedy’s syndrom).

Teamverksamheten ansvarar för registerhållning avseende vårdförlopp och vårdkvalitet för aktuell patientgrupp.

3. Beskrivning av vårdtjänsten I uppdraget ingår följande:

3.1 Utbildning och rådgivning Teamverksamheten ansvarar för utbildning och kompetensutveckling och mentorskap inklusive rådgivning för medicinsk och paramedicinsk personal, samt omvårdnadspersonal inom primärvården och institutioner av rehabiliterings- och eftervårdskaraktär i anslutning till att man vårdar en patient med progressiv motorneuronsjukdom.

3.2 Information

Teamverksamheten tillhandahåller information till patienter och anhöriga med inriktning mot aktuell diagnosgrupp. Framtagande och uppdatering av informationsmaterial ingår i tjänsten.

3.3 Samordning

Teamverksamheten initierar och samordnar vårdinsatserna för patienter med progressiv motorneuronsjukdom som valt att anslutas till teamverksamheten.

3.4 Registerhållning

Teamverksamheten ansvarar för registerhållning avseende vårdförlopp och vårdkvalitet för aktuell patientgrupp.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 40 (58)

Vårdgivaren ansvarar för fortlöpande registrering av vårdinsatser (akut- och planerad specialistsjukvård, rehabiliteringsvård, avlastningsvård och institutionsbunden terminalvård) för patienter anslutna till teamverksamheten. Dessa uppgifter skall sammanställas och tillställas beställaren tillsammans med patientuppgifter inkl ålder, kön och diagnos.

Vårdgivarens insatser och åtgärder skall följa god klinisk praxis under tillämpning av riktlinjerna i gällande vårdprogram med hänsyn taget till patientens ålder, medicinska och andra förutsättningar.

4. Registrering och fakturering Registering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generar ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

5. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i marsmånad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet. Av redovisningen ska framgå det totala antal insater utförda inom teamverksamheten, sammanställning av registerdata. Redovisningen av patientuppgifter ska vara uppdelat i åldersgrupper, kön och diagnos.



HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 41 (58)

Smittskydd

1. Innehåll/omfattning Verksamheten ska arbeta för att förebygga och minska smittspridningen av smittsamma sjukdomar. Uppdraget är länsövergripande och sker genom epidemiologisk övervakning, smittspårning, information och utbildning. Verksamheten ska vara lokaliserad på Karolinska Huddinge och Karolinska Solna.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Uppdraget omfattar följande delar:

2.1 Smittskydd

2.1.1 Infektionskliniken ska tillhandahålla konsultverksamhet angående handläggning av patient och omgivningskontroller, inklusive anmälan och smittfriförklaring till Smittskyddsenheten, Smittskyddsinstitutet och om aktuellt till Miljö- och Hälsovårdsnämnden

2.1.2 Uppföljning av eventuella friska bärare inklusive alla relevanta undersökningar och information

2.1.3 Provtagning och handläggning av patient i akutskede inklusive uppföljningsprover enligt gällande anvisningar

2.1.4 Provtagning och handläggning av personer i patientens omgivning som kan ha smittats

2.1.5 Tillsyn att smittskyddslagen följs, inklusive avstängning av symtomfri bärare av smittsam sjukdom

2.2 Utbildningsuppdrag

Externa utbildnings- och informationssatsningar

2.3 Prevention av infektioner med multiresistenta bakterier

2.3.1 Teamverksamet som arbetar utåtriktad för att öka förutsättningar för intensivare och förbättrad hygienrådgivning, följer upp andra verksamheters följsamhet till givna vårdprogram, följer upp smittan med multiresistenta bakterier i hela vårdkedjan,

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 42 (58)

skapar fokus på infektioner med multiresistenta bakterier, förbättrar uppföljningen av epidemins utveckling

2.3.2 Undervisning och rådgivning i vårdhygieniska frågor med särskild tonvikt på åtgärder som förebygger spridningen av multiresistenta bakterier

2.3.3 Aktiv medverkan i smittspårning och utredning av anmälningspliktiga multiresistenta infektioner

2.4 Epidemiologisk övervakning av infektionssjukdomar

2.3.1 Kontinuerligt utvärdering och utveckling av nya diagnostiska metoder

2.3.2 Uppdatering av analyssortimentet






HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 43 (58)

Epidemibevakning

1. Innehåll/omfattning Vårdgivaren ska upprätthålla en högkvalitativ epidemiövervakning av kända och okända virus.

Uppdraget omfattas av mikrobiologisk bevakning av poliosmitta/enteroviroser, påssjukevirus, mässling och röda hund, eventuella möjliga utbrott av ebolaepidemi, influensaläget och karaktärisering av influensa och andra nytillkomna luftvägsagens. Verksamheten ska arbeta för att kontinuerligt förbättra HIV-diagnostik.

2. Beskrivning av uppdraget 2.1 Epidemibevakning

2.1.1 Övervaka förekomst, utbredning och förändring av idag befintliga virus liksom tillkomst av nya oidentifierade smittämnen

2.1.2 Påvisa virusetiologi i samband med misstänkta fall av mycket svåra infektioner

2.1.3 Kraftfull influensaövervakning

2.1.4 Deltagande i myndigheternas program för att utrota polio

2.1.5 Bevaka och utvärdera effekten av vaccinationsprogram mot mässling, påssjuka och röda hund

2.2 Utveckling av HIV-diagnostik

2.2.1 Förbättrad bedömning av resistensmönster

2.2.2 Utveckling av resistenstester mot högre känslighet och bättre funktionalitet

2.2.3 Förvaltning av utveckling av patientadministrativsystem InfCare

2.3 Implementering av InfCare för andra diagnoser

2.4 Beredskap för Ebola-utbrott

2.4.1 Materialbidrag för förbrukningsmaterial, personlig utrustning och rumsknuten utrustning

2.4.2 Bidrag till ökade kostnader (personalkostnader och produktionsförluster) i samband med övningar som ska hållas 2 gånger per år

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 44 (58)

2.4.3 Utbildningsuppdrag

Uppdraget är länsövergripande om omfattar både interna och externa utbildningar

3. Registrering och fakturering Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generar ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

4. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet. Av redovisningen ska framgå tydlig beskrivning av utförda insatser inklusive relevant statistik. Grunden för den ekonomiska uppföljningen är verksamhetsberättelse.


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 45 (58)

Sesam

1. Innehåll/omfattning Verksamheten syftar till samordning och utveckling av förebyggande åtgärder beträffande sexuellt överförda sjukdomar, oönskade graviditeter och aborter. Målgruppen är vuxna patienter, folkbokförda eller hemmavarnade i Stockholms Läns Landsting.

2. Beskrivning av vårdtjänsten 2.1 STI

2.1.1 Uppdraget omfattar undersökning, provtagning, behandling och smittspårning för sexuellt överförda infektioner (STI) av sexuellt aktiva individer i Stockholm.

2.1.2 Omhändertagande av patienter med positiva provsvar på klamydiatest gjorda genom e-tjänster

2.1.3 Smittspårning inklusive rådgivande och motiverande samtal

2.1.4 Remissinstans för ungdomsmottagningar och primärvården gällande komplicerade STI fall

Till verksamheten ska läkare med specialistkompetens inom kvinnosjukvård och dermatologi/venerologi vara knutna.

2.2 Förebyggande av oönskade graviditeter

2.2.1 Rådgivning beträffande familjeplanering, inklusive preventivmedelsrådgivning och förskrivning

2.2.2 Invasiva ingrepp beträffande preventivmedelsinsättning

2.3 Utåtriktad verksamhet

2.3.1 Utbildning och handledning av primärvårdens personal

Utbildningar omfattar partneruppföljning, kontaktspårning

2.3.2 Utbildning och handledning av personal på ungdomsmottagningar minst 2 gånger per termin

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 46 (58)

2.3.3 Öppna seminarier på husläkarmottagningar

minst 2 gånger per termin

2.3.4 Undervisning för AT- och ST-läkare i Allmänmedicin

2.3.5 Sesambladet

2.3.6 Uppdatering av Sesampärmen på husläkarmottagningar

Arbetet ska ske i nära samarbete med mödrahälsovården.






HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 47 (58)

Register

1. Innehåll/omfattning 1.1 Regionalt uremiregister över patienter med aktivt

uremivård inom SLL

Registret omfattar samtliga patienter inom SLL som behandlats med aktiv uremivård sedan 1980. Totalt ingår över 5000 individer i registret som omfattar alla åldrar. Inom ramen för registret samlas dialysutfall från samtliga levande dialyspatienter och vidarebefordras till svensk dialysdatabas (SDDB). Vidare rapporteras årligen varje individuell förändring rörande den aktiva dialysvården till svenska registret för aktiv uremivård (SRAU).

1.2 Porfyriregister

Porfyricentrum är en avdelning inom Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS),

En kärna i verksamheten är det svenska Porfyriregistret som har byggts upp och underhållits i flera decennier. I detta finns journaluppgifter om i stort sett alla i Sverige som har anlag för porfyri och riskerar att få porfyriattacker. Behandlande läkare kan snabbt få information om patienten och råd för handläggning när en patient inkommer med misstänkt porfyriattack. Majoriteten av sjukdomarna är dominant ärftliga med variabel penetrans, vilket innebär att flertalet patienter normalt inte har symptom men kan få det av vissa utlösande faktorer bl a intag av en rad vanliga läkemedel. Ett register över läkemedel som är farliga vid porfyri upprätthålls och uppdateras av Porfyricentrum.

1.3 Polyposregister

Svenska polyposregistret vid kliniken för gastroenterologi och hepatologi, Karolinska universitetssjukhuset är ett nationellt register för alla i Sverige med ärftliga polypossyndrom. Dessa släkter har extremt hög risk för cancerutveckling framför allt i mag-tarmkanalen, speciellt vid FAP.

Totalt omfattar registret ca 600 personer med någon av dessa sjukdomar och ca 1500 släktingar med risk för att

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 48 (58)

vara anlagsbärare. I registret finns släktträd, uppgifter om sjukdomsyttringar, förlopp och behandling (endoskopi/kirurgi). Registrets viktigaste funktion är att verka cancerpreventivt och tillhandahålla genetisk rådgivning och information avseende dessa sjukdomar till såväl sjukvården, patienter och anhöriga över hela landet.

2. Beskrivning av uppdraget Förvaltnings- och underhållsbidrag


HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 49 (58)

Behandling av hyperhidros

1. Avtalsperiod Detta uppdrag är tidsbegränsad och gäller under perioden

2012-01-01 - 2013-12-31.

2. Bakgrund

Hyperhidros innebär ökade svettningar över hela kroppen, dock mestadels inom områden som armhålor, fotsulor samt handflator. Svettningarna är resultat av de eckrina körtlarnas utökade utsöndring. Hyperhidros behandlas i första hand lokalt med aluminiumklorid eller liknande aluminiumsalter.

3. Beskrivning av vårdtjänsten Behandling av mycket svår hyperhidros i handflatorna med botulinumtoxin. Vårdgivaren ska följa dokumentet ”Riktlinjer för landstingsfinansierad hyperhyidrosbehandling i Stockholms läns landsting”.

Uppdraget omfattar både bedömning och behandling av patienter som uppfyller kriterier för botulinumtoxinbehandling, för maximalt 300 nya patienter per år och maximalt 1 200 behandlingar.

De patienter som har fått behandling med botullinumtoxin under hösten 2011 måste under en ”wash out” period avstå från behandling för att graden av svettning ska kunna bedömas.

Vid mycket ömmande fall av svår hyperhidros från andra ställen än handflatorna bedömmer Hudkliniken om eventuell behandling kan ges.

Dessa behandlingar ersätts separat enligt de faktiska kostnaderna.


De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos och åtgärdskod, samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod som Karolinska Universitetssjukhuset meddelar Beställaren.

Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generera ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

5. Vårdgaranti Hyperhidrospatienterna omfattas inte av Hudklinikens vårdgaranti.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 50 (58)

6. Uppföljning Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för utförda tjänster baseras på registrering, ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 51 (58)

Enheten Alternativ telefoni

1. Innehåll/omfattning Hörsel- och Balanskliniken åtar sig att förskriva hjälpmedel för kommunikation som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät till personer som endast med betydande svårighet kan kommunicera utan speciell utrustning. I målgruppen ingår: barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva, gravt hörselskadade, tal- röst- och språkskadade, hörande personer med språkstörning som är beroende av teckenspråk, närstående till ovannämnda patientgrupper.

Personerna måste vara folkbokförda i Stockholms län. Ingen åldersbegränsning gäller. Åtagandets omfattning skall anpassas till brukarnas efterfrågan och givna resurser.

2. Beskrivning av vårdtjänsten I vårdgivarens åtagande ingår att:

2.1 förskriva tekniska hjälpmedel för alternativ telekommunikation, framför allt texttelefoner, bildtelefoner och telefaxutrustningar. Förskrivningen ska enligt SLL:s riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning samt förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation SFS 2001: 6 38.

För de brukare som önskar bildtelefon ska prioritering ske när resurserna inte motsvarar behoven. Följande brukare ska då prioriteras: personer med flerfunktionshinder, ungdomar samt vuxna personer som inte kan kommunicera på skrivet språk/med QWERTY-tangentbord, barn som behöver fjärrkommunikation

2.2 ansvara för att förskrivarna har goda kunskaper i förskrivning av hjälpmedel för alternativ telefoni, kan svenskt teckenspråk och kan kommunicera med patienter som ingår i målgruppen. Förskrivaren ska vid behov anlita tolkförmedlingar som vårdgivaren har avtal med. Beställaren ansvarar för kostnaden av tolk.

2.3 säkerställa att alla tjänster som tillhandahålls sker med största möjliga kvalitet för brukaren

2.4 samverka med alla relevanta aktörer för att tillgodose brukarens hjälpmedelsbehov

2.5 vara remissinstans för frågeställningar rörande alternativ telekommunikation i SLL

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 52 (58)

3. Registrering och fakturering Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generar ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

4. Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet. Av redovisningen ska framgå det totala antal insater utförda inom enheten med relevant statistik.



HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 53 (58)

2. Ersättningar Ersättning utbetalas månadsvis i efterskott med en tolftedel av den överenskomna ersättningen enligt nedan. I de fall där andra debiteringsrutiner är överenskomna är detta angivet under respektive verksamhetsuppdrag.

Den totala ersättningen för 2012 är 377 801 tkr.



- Ersättningen räknas upp med Landstingsprisindex (LPI)

- Ersättningen räknas upp med demografisk tillväxt (DT)

- Ersättningen justeras ned med avtalat effektiviseringskrav 2 %

Indexen är beskrivna i Huvudavtalet, Sjukhusgemensamma Villkor.


SABH - Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med maximalt 22 470 tkr.

Ersättningen baseras på pris per vårddygn (4 305 kronor/vårddygn).

LIVA - Långintensivvårdsavdelning Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 24 317 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (2 026 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

ECMO (Extra Corporal membran oxygenering) Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdra utgår med 14 031 tkr.

ECMO-behandling

95 301 kronor per påbörjat behandlingsdygn exkl. följande läkemedel som debiteras till faktisk kostnad: NO-Gas, koagulationsläkemedel, svampmedel och immunoglobiner

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 54 (58)

Intensivvård vid ECMO centrum

68 643 kronor per dygn och gäller vuxna patienter som remitteras för ECMO behandling men som ECMO centrum behandlar med traditionell intensivvård i syfte att undvika kostsam ECMO behandling. Intensivvården avser också några stabiliseringsdygn efter avslutad ECMO behandling.

MARS system

33 923 kronor per enhet (materialkostnad) i kombination med ECMO eller intensivvård för att understödja leverfunktionen. En enhet beräknas räcka ett dygn.

Underleverantör

Ersättning utgår enligt ovan. Den faktiska transportkostnaden tillkommer. Vid sådan åtgärd skall kontaktpersonen för Beställarna omgående informeras.

Prisjustering

Parterna är överens om att vid årets slut omförhandla priserna om en volymökning eller volymminskning av vårddygn skett under året som överstiger eller understiger antalet budgeterade vårddygn.

Hörselscreening Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med maximalt 10 900 tkr. Ersättning utgår med 422 kr per barn.

Barnhabilitering Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 52 866 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel ( 4 405 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 7 953 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (663 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Stöd till familjer med barn som har grava funktionshinder Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 1 660 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (139 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 55 (58)

Cystisk fibros Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 24 714 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel ( 2 060 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Råd och stödverksamhet till personer med funktionshinder Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 6 208 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (517 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Cochlea Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 23 820 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (1 985 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Brännskadesjukvård inklusive intensivvård Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 32 621 kr. Denna ersättning inkluderar kostnad för svåra brännskador. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel ( 2 718 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Om antalet vårdtillfällen avseende svåra brännskador som vårdas utanför Karolinska Universitetssjukhuset väsentligen överstiger det förväntade antalet äger parterna rätt att begära omförhandling.

Vårdkedja för ryggmärgsskadade Ersättningen för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med maximalt 40 341 tkr.

Ersättning utgår efter faktiskt förbrukning per patient/vårdkedja för kom-mande tvåårsperiod enligt nedanstående.

Patientkategori Ersättning år 1 Ersättning år 2

1. Patient med tetrapares orsakad av trauma (TTP). 752 492 kr 502 152 kr 2. Patient med parapares orsakad av trauma (TPP). 581 483 kr 387 965 kr

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 56 (58)

3. Patient med tetra- eller parapares med annan orsak än trauma (IP). 332 820 kr 222 133 kr 4. Patient med tetrapares med behov av ventilatorvård (TPV). 811 961 kr 541 837 kr + särskild debitering eller enligt KPP Ersättning för en TPV-patient utgörs av fast andel samt sjukhusets verkliga kostnader därutöver som är hänförbara till patientens andningsvårdsbehov. Dessa kostnader faktureras beställaren separat, specificeras och externa kostnader ska strykas med verifikationer. Beställarens kontaktperson ska informeras när en TPV-patient är aktuell.

Om vårdgivaren uppnått ersättningstaket enligt första stycket ovan och antalet vårdtillfällen överskrider överenskommen volym ska förhandlingar inledas om ersättning för den volym som överskrider den avtalade volymen.

Postoperativvård efter hjärttransplantationer

Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med maximalt 6 117 tkr.

Ersättning utgår efter att patienten har tagits över för vård på Karolinska Universitetssjukhuset per patient/vårdkedja för efterföljande ettårsperiod och utgår med 510 tkr per patient. Transportkostnader mellan Karolinska Universitetssjukhuset och det transplanterande sjukhuset ingår inte och ersätts separat. Fakturan för transportkostnader skickas till Avdelningen Somatisk Specialistvård.

Om Vårdgivare uppnått ersättningstaket enligt första stycket och antalet patienter överskrider överenskommet antal ska förhandlingar inledas om ersättning för överskjutande volym.

För extremt dyra patienter delas kostnader>750 000 per patient lika mellan parterna.

Länsövergripande ansvar för främjande av organdonationer Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår maximalt med 4 879 tkr.

Ersättning per utförd transplantation utgår ett organtillägg med 17 304 kronor.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 57 (58)

Käkkirurgi Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 22 602 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (1 8 83 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Överviktscentrum Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdraget utgår med maximalt 11 800 tkr.

Ersättningen utbetalas månadsvis i efterskott med en tolftedel (983 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

ALS-team (Amyotrofisk lateralskleros) Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 1 432 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (119 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Smittskydd Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 15 603 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (1 300 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Epidemibevakning Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 10 041 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (837 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Sesam Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 24 492 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (2 041 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

Register Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 4 529 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (377 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

HSN 1110 – 1337

ADA 9606

Vårdgivare

Dnr K

Sidan 58 (58)

Behandling av hyperhidros Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 10 408 tkr. Ersättning utbetalas enligt nedanstående ersättningsplan.

Ersättningsplan:

• 1 000 tkr som en engångsersättning för omställningskostnader debiteras 31 januari 2012

• för faktiskt genomförda och registrerade besök o 1,8 tkr per bedömningsbesök (500 bes/år) o 6,6 tkr per behandlingsbesök (1 200 bes/år)

Debiteras månadsvis i efterskott.

• Uppföljning och administration debiteras månadsvis i efterskott med 49 tkr/mån

Enheten alternativ telefoni Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 2 434 tkr. Ersättning erlägges månadsvis i efterskott med en tolftedel (203 tkr) av den överenskomna totalersättningen.

3. Lokalisation Enligt förteckning i den sjukhuspecifika delen.

Delges: HSN Reg exp (original, 1 kopia) LSF Ekonomi [Text]

Exp. datum:

Exp. av:

1 (30HSN

HSN 1110-1139 ADA 9581


Sjukhusspecifik del

S:t Eriks Ögonsjukhus AB

2 (30)


Kapitel

1. Avtal


3. Ersättningar

5. CVR-rapportering

6. Lokalisation

Bilaga 1

Kvalitets- och hälsofrämjande indikatorer

3 (30)

Mellan




2. S:t Eriks Ögonsjukhus AB, organisationsnummer

556574-3589 (”Vårdgivaren”),


Avtal

§1 Avtalets omfattning, giltighet och giltighetstid Beställaren uppdrar i enlighet med detta Avtal åt Vårdgivaren, och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Avtalet, att tillhandahålla akut och elektiv somatisk sjukvård i öppenvård, dagkirurgi och slutenvård för befolkningen inom SLL inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).





4 (30)



a. Avtal


c. Ersättningar

d. CVR-rapportering

e. Lokalisation

Bilaga 1, kvalitets- och hälsofrämjande indikator



Principer och riktlinjer för ersättningar, utgår 3.5.2.3 och 3.5.2.4 Införandet av KY-ersättning, KY-ersättning.

3.5.3 kvalitetsrelaterad ersättning anpassas i bilaga 1, Sjukhusspecifik del. Gäller 2012

g. Allmänna villkor

h. Krav på vårdtjänsterna

i. Uppföljning

j. Förändringar under avtalsperioden

Bilaga 1 Indikatorer (Kvalitets- och hälsofrämjande utgår, utgör egen bilaga 1, i sjukhusspecifika delen)

• Kvalitet (utgår)

• Hälsofrämjande (utgår)

5 (30)

• Miljö


§3 Kontaktpersoner


Namn Lena Geidenstam HSF Somatisk specialistvård

Madeleine Grant S:t Eriks Ögonsjukhus AB


Polhemsgatan 50 112 82 Stockholm

Telefon 08-12313242 08-6723222


6 (30)



Stockholms läns landsting S:t Eriks Ögonsjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämnden Catarina Andersson Forsman Anders Boman Hälso- och sjukvårdsdirektör Verkställande Direktör

Norrtälje den / 201… Norrtälje kommun ________________________ Karin Thalén Förvaltningschef

7 (30)



Vårdgivaren tillhör kategorin Universitetssjukhus.




Vårdgivaren har tillgänglighetsansvar för de vårdtjänster som beskrivs under p. 2.4.2 – 2.4.4. Förändringar hos Vårdgivaren som kan påverka tillgängligheten, patientströmmar och/eller vårdtyngd måste godkännas av Beställaren och förankras hos vårdgrannar.



2.3 Målgrupp


2.4 Beskrivning av vårdtjänsterna

2.4.1 Sluten och öppen vård

Vårdgivarens uppdrag omfattar specialiserad och högspecialiserad vård. Definitionerna av specialiserad vård finns beskrivna i beslut taget av landstingsfullmäktige (LF 20080311, LS 0705-0544)

8 (30)

Definition av specialiserad vård: sådan vård som ställer krav på såväl tekniska resurser som tillgång till kompetens inom flera subspecialiteter inom ögon.

Definition av högspecialiserad vård: sådan vård (diagnostik/behandling)som kräver särskild kompetens eller resurser och därför som regel måste koncentreras till universitetssjukhus. Detta kan gälla såväl sällan förekommande vård som utveckling av ny diagnostik och ny behandling av folksjukdomar.

2.4.2 Ögonsjukdomar

Vårdgivaren ansvarar för specialiserad och högspecialiserad vård inom ögonsjukdomar samt den ögonsjukvård som faller inom Rikssjukvårdsnämndens beslut.

2.4.3 Akut omhändertagande Vårdgivaren skall omhänderta akut sjuka årets alla dagar. Vårdgivaren skall bedriva en akutmottagning för barn och vuxna. 2.4.4 Övriga uppdrag Villkoren för Vårdgivarens övriga uppdrag regleras i Tilläggsavtal De övriga uppdragen är: Intravitreala läkemedel, ADA 9582 Ögonbottenfotografering med tillhörande behandling, ADA 9583

Ersättningar 2012 3.1 Ersättningar

Detta kapitel i Avtalet (ADA 9581) reglerar inte sådana ersättningar som omfattas av Tilläggsavtal (ADA 9582 och ADA 9583).

Punkt 3.2 uppdateras inför varje nytt kalenderår inom avtalstiden och, i förekommande fall, vid omförhandling enligt §1 fjärde stycket i detta Avtal.

9 (30)

3.2 Målvolym, Totalersättning och DRG-pris Målvolymen för år 2012 XXX poäng. Detta fastställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar enligt beräkningsunderlaget. Totalersättningen för åtagandena enligt detta Avtal, exklusive eventuell ersättning för ersättningsgrundande produktion över målvolymen, utgår med maximalt 252 825 tkr exklusive momskompensation, varav TioHundranämndens andel är 6 187 tkr.

Ovanstående totalersättning ska reduceras med anledning av höjda patientavgifter 2012. Storleken på denna reducering sker i överenskommelse mellan parterna i särskild ordning.


Totalersättningen (exklusive momskompensation) fördelas år 2012 enligt följande:

Totalt tkr

Prestationsrelaterad ersättning 246 504

Kvalitetsrelaterad ersättning 5 057

Miljörelaterad ersättning 1 264


3.3 Beräkningsunderlag Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym enligt Avsnitt A, punkt 3.2 och 3.3 i kapitlet Principer och riktlinjer för ersättning. Nedanstående tabell är en mall som anpassas till respektive sjukhus.

10 (30)

Vård- DRG- DRG- ÖGONSJUKVÅRD kontakter genomsnitt poäng vikt Antal Poäng Antal

Öppen vård Elektiv öppenvård 116 840 Akut öppenvård 30 506

Summa öppenvård 147 346

Sluten vård

Elektiv slutenvård 507 Akut slutenvård 872 Summa slutenvård 1 379

Målvolym




11 (30)

Besök

Ögonsjukvård Operationer/åtgärder

Ögonsjukvård Operation av skelning Operation av gråstarr Övriga operationer/åtgärder inom ögonsjukvård

5. Lokalisation S:t Eriks Ögonsjukhus AB, Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm Mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Danderyds sjukhus AB

) 12(30)

HSN 1110-1139

Bilaga 1

Indikatorer; Kvalitet och hälsofrämjande indikatorer anpassade för S:t Eriks Ögonsjukhus AB

1. Inledning

Denna bilaga beskriver Indikatorerna som Vårdgivaren skall redovisa samt de krav på redovisning som Vårdgivaren skall uppfylla.

Indikatorerna skall utgöra ett stöd för Verksamhetens systematiska kvalitets- och förbättringsarbete samt att möjliggöra publika jämförelser mellan vårdgivare. Vårdgivarens redovisning av Indikatorerna ligger även till grund för Beställarens uppföljning i enlighet med vad som anges i kapitel Uppföljning.

Indikatorerna delas upp på kvalitets-, hälsofrämjande och miljöindikatorer. Miljöindikatorerna regleras i sjukhusgemensamma delen.

Beställaren fastställer varje kalenderårs kvalitets- respektive hälsofrämjande indikatorer huvudsakligen i enlighet med den nationella utvecklingen på området. Beställaren utformar samt fastställer krav och nivåer för de kvalitets- respektive hälsofrämjande indikatorerna efter samråd med Specialitetsråden och Kvalitetsnätverket och vid behov externt sakkunniga.

Kvalitetsindikatorer

Allmänt

De kvalitetsindikatorer som anges under punkterna nedan är uppdelade enligt kvalitetsområdena för God Vård. För en översikt över dessa kvalitetsindikatorer, se punkt nedan.

Det finns två typer av kvalitetsindikatorer:

• Med nya indikatorer avses kvalitetsindikatorer under införande eller utveckling.

• Med resultatindikatorer avses kvalitetsindikatorer vars resultat relateras till en miniminivå och en målnivå. Målnivån fastställs utifrån det bästa resultatet för indikatorn i en jämförelse mellan Akutsjukhusen alternativt utifrån nationella krav/målnivåer.

Vårdgivaren skall skriftligen redovisa samtliga av Beställaren begärda uppgifter avseende kvalitetsindikatorerna för ett kalenderår till Beställarens Kontaktperson senast sista februari året efter kalenderåret. Beställaren kommer att tillhandahålla Vårdgivaren en mall för redovisning av kvalitetsindikatorer som Vårdgivaren skall använda för redovisningen. Av mallen framgår samtliga de uppgifter som Vårdgivaren skall redovisa. Täckningsgraden har avgörande betydelse för att beställaren ska kunna bedöma och jämföra resultatet. Täckningsgraden har också betydelse för Vårdgivarens kvalitetsrelaterade ersättning. Vårdgivaren erhåller ingen kvalitetsrelaterad ersättning om inte täckningsgraden är uppnådd oberoende av resultat för denna indikator.

) 13(30) HSN 1110-1139

Kvalitetsindikatorer för ögonsjukvård 2012 Nya indikatorer är kvalitetsindikatorer under införande eller utveckling och där minimikravet är införande och/eller rapportering och redovisning av resultat. Resultatindikatorer är kvalitetsindikatorer vars resultat är kopplade till minimikrav, förbättringskrav och målnivå. För att uppnå full ersättning på kvalitetsindikatorerna ska samtliga variabler uppnå lägst minikrav och förbättringskrav. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Resultat indikatorer: - Registrering i barnkataraktregistret 1/15 - Registrering i hornhinnetransplantationregistret/kornearegistret 1/15 - Registrering i ROP-registret 1/15 - Registrering i makularegistret 1/15 - Registrering i registret för ögontumörer och brachyterapi 1/15 Säker hälso- och sjukvård Nya indikatorer:

- Dokumentation av Händelseanalys vid Lex Maria i NITHA 1/15 - MRSA-odlingar bland riskpatienter 1/15 - Vårdrelaterade infektioner 1/15 - Förekomst av trycksår 1/15 - Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 1/15 - Patientsäkerhetskultur 1/15 - Fallskador 1/15 - Nutritionsbedömning 1/15

Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård 1/15 Nya indikatorer: - a) Dokumentation av rökstatus hos patienter som opereras i anestesi (elektiv öppen och sluten vård) 0,33 - b) Information om rökavvänjning. Dokumenteras i journal 0,33 - c) Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter med

åldersrelaterad makuladegeneration 0,33 Patientfokuserad hälso- och sjukvård: - Patientenkäter (utgör ingen andel i kvalitetsersättning)

Vård i rimlig tid Resultatindikatorer: - Handläggningstid vid akutmottagning 1/15 Σ=1

) 14(30) HSN 1110-1139

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Indikator Beskrivning

Mätmetod/ Datakälla

Redovisning Minimikrav Förbätt-ringskrav

Målnivå Andel/

vikt

Samtliga resultatvariabler i barnkatarakts-registret ska rapporteras till registrer

Registrering

Täckningsgrad per variabel

Barnkatarakt-registret

Årligen

Rapportera täckningsgrad

2012

Täckningsgrad

90 %

Redovis-ning av

resultat från 2012

2012:

1/15

) 15(30) HSN 1110-1139




Redovisning 1)Minimi-krav

2)Förbätt-ringskrav

Målnivå Andel/

vikt

1) Samtliga resultatvariabler i hornhinne-transplantation/kornearegistret ska rapporteras till registret vid ursprungsbesöket

2)Redovisning av resultat från två-årskontroll

Täckningsgrad

Hornhinne/ kornea reg.

Årligen Rapportera

täckningsgrad

2012:

95 %

2012:

Redovisning av andel med synskärpa

> 0,5

av transplan-tation för kerato-

konus

och transplan-tation för

endotecellssvikt

2012:

1/15

) 16(30) HSN 1110-1139





Målnivå Andel/

vikt

Samtliga resultatvariabler i ROP-registret ska rapporteras till registret

Registrering

Täckningsgradper variabel

ROP-reg. Årligen


2012

90 %

Redovisa

resultat

2012

1/15

) 17(30) HSN 1110-1139





Målnivå Andel/

Vikt

Registrering av relevanta resultatvariabler i makularegistret ska rapporteras till registret vid ursprungsbesöket.

Registrering

Täckningsgrad

Makulareg Årligen

Rapportera

täckningsgrad

2012:

90 %

2012: 1/15

) 18(30) HSN 1110-1139





Målnivå Andel/

vikt

Samtliga resultatvariabler i registret för ögontumörer och brachyterapi ska rapporteras till registret

Täckningsgrad per variabel

Reg för Ögontumör och brachyterapi

Årligen


2012:

95 %

Redovisning

av enukleer. efter 1 år

efter brac.terapi

och enukleer. efter 5 år

efter brac.terapi

2011:

< 10 % enukleer. efter 1 år

efter brac.terapi och < 20 % enukleer. efter 5 år

efter brac.terapi

2012: 1/15

) 19(30) HSN 1110-1139

Säker vård

Indikator Beskrivning Mätmetod/ Datakälla

Felkälla/ Tolknings-svårigheter

Redovisning Minimi-krav

Målnivå Vikt

10. Anslutning till NITHA, nationell databas för Händelse-analyser

Påbörjat införandet av att händelseanalys vid lex Maria ska dokumenteras i NITHA- Nationellt IT-stöd för händelseanalys

.

1/15

Kommentar/relevans Förekomsten av negativa händelser måste nedbringas för att minska patienters lidande till följd av allvarliga skador. Även personalen drabbas negativt så skador uppkommer och sjukvårdssystemet belastas med onödiga kostnader. Att öka lärandet av allvarliga händelser är nödvändigt i vården. NITHA är ett verktyg som underlättar dokumentationen och administration av händelseanalyser efter allvarliga vårdskador. Verktyget underlättar regionalt och nationellt lärande. Allvarliga händelser dokumenterade i avvikelsehanteringssystem bör överföras till NITHA. Vi eventuell utveckling av Socialstyrelsens nationella initiativ KLARA är NITHA förberett för att kunna överföra information.

) 20(30) HSN 1110-1139

Säker vård



Felkälla/Tolknings-svårigheter


Målnivå Vikt

Andelen inneliggande patienter med ökad risk för MRSA där komplett MRSA-odling är tagen vid intagningen enligt gällande vårdprogram

Täljare: Antalet inneliggande patienter med ökad risk för MRSA där komplett MRSA-odling är tagen vid intagning enligt gällande vårdprogram.

En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har minst en riskfaktor enligt ovan och antal patienter som odlats från alla sina riskfaktorer.

Nämnare: Totala antalet patienter med ökad risk för MRSA en eller flera riskfaktorer

Punkt prevalens-studie en gång/kvartal

Patientjournal

Uppgifter i journaler saknas om riskfaktorer eller odlingar saknas

Årligen könsuppdelat per kvartal och per verksamhetsområde

90% 95% 1/15

Kommentar/relevans: För att förhindra spridning av MRSA är det av stor vikt att rekommenderade rutiner följs för patienter med ökad risk för MRSA. Om följsamheten är låg riskeras smittspridning.

) 21(30) HSN 1110-1139

Säker vård




Målnivå Vikt

Vårdrelaterade infektioner, punktprevalens-mätning av VRI enligt nationell modell

Redovisa resultat av mätningen

Täljare: Antal verksamheter som registrerar VRI med 100 % täckningsgrad Nämnare: Totala antalet verksamheter som kan mäta VRI

Täljare: Antalet patienter med VRI Nämnare: Totala antalet patienter i mätningen

Lokala punktprevalens-studier 2 ggr årligen enligt den metod som utarbetats av SKL. Rapport från SKL databas

Variation i registrerings- kvaliteten

Årligen Redovisa resultat och

analys

Ej aktuellt

1/15

Kommentar/relevans: Att registrera infektioner är en förutsättning för att kunna mäta utfallet av insatta förbättringsåtgärder. Samtliga enheter som ingår i ett verksamhetschefsområde ska delta för att kravet på 100% täckningsgrad ska vara uppfyllt

) 22(30) HSN 1110-1139

Säker vård



Redo-visning

Minimikrav Målnivå Vikt

Förekomst av trycksår Delta i mätningar av förekomst av trycksår enligt SKL:s anvisningar

Redovisa resultat av mätningarna

Täljare: Antal verksamheter som mäter förekomst av trycksår med 100 % täckningsgrad Nämnare: Totala antalet verksamheter som kan mäta trycksår

Täljare: Antalet patienter med förvärvade trycksår 2-4 Nämnare: Totala antalet patienter i mätningen

Punktprevalens-studier två gånger årligen enligt den metod som utarbetats av SKL. Rapport från SKL databas


Årligen Redovisning av resultat och vilka

förbättrings-åtgärder

vidtagits med anledning av

resultatet

Ej aktuellt

1/15

Kommentar/relevans Trycksår är en förebyggbar vårdskada som kan vålla stort lidande och sjukvårdskostnader. Ett trycksår kan utvecklas mycket snabbt och det förebyggande arbetet är därför mycket viktigt.

) 23(30) HSN 1110-1139

Säker vård



Redo-visning


Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Delta i mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler enligt SKL:s anvisningar


Enligt SKL:s definition

Punktprevalens-studier två gånger årligen enligt den metod som utarbetats av SKL. Rapport från SKL databas

Variation i registrerings- kvaliteten . Olika definitioner




resultatet

Ej aktuellt

1/15

Kommentar/relevans Många infektioner kan förebyggas genom god hygien, rationell antibiotikabehandling samt evidensbaserade åtgärdspaket. För patienterna kan infektioner leda till smärta, obehag, handikapp eller död. Därför är följsamhet till basala hygien- och klädregler i samband med vård är ett viktigt mått på säkerheten.

) 24(30) HSN 1110-1139

Säker vård



Redo-visning


Uppfylla nationella krav avseende mätning av patientsäkerhets-kultur



Rapport från SKL databas

Årligen Redovisning

av resultat och vilka



resultatet

Ej aktuellt

1/15

Kommentar/relevans Ett gott patientsäkerhetsklimat är korrelerat till lägre personalomsättning och färre vårdskador. Att mäta införandet av enkätanvändning ökar förutsättningarna för verksamheter att utveckla patientsäkerhetskulturen som en grund för utveckling av säker vård.

) 25(30) HSN 1110-1139

Säker vård



Redo-visning

Minimikrav Målnivå

Vikt

17. Riskbedömning avseende fall

En ny indikator ska utvecklas avseende riskbedömning avseende fall

Deltagande i utvecklingsarbetet

Ej

aktuellt

1/15

Kommentar/relevans Fall är ett allvarligt undvikbart tillstånd för den enskilde patienten och uppkomna skador kostar samhället stora resurser. Fall är en betydande riskfaktor för vårdskador och fall i sig leder till för lägre livskvalitet och för den drabbade individen

) 26(30) HSN 1110-1139



Felkälla/Tolknings-svårigheter

Redovisning Minimikrav Målnivå Vikt

19.

Nutritions-bedömning Andel av totala antalet vuxna patienter som varit inskrivna 24 timmar eller längre och som efter inskrivning till första vårdavdelning blivit nutritions-bedömda enligt vårdprogram.

Täljare: Antal patienter som nutritionsbedömts inom 24 tim efter inskrivning till första vårdavdelning på sjukhuset.

Nämnare: Totala antalet patienter som varit inskrivna i 24 timmar eller längre

Punkt-prevalens-mätning

Patientjournal

Beroende på olika verksamheter

Årligen Redovisa resultat

Ej aktuellt

1/15

) 27(30) HSN 1110-1139

Hälsofrämjande indikatorer




Målnivå Vikt

Summa vikt=1/15

a) Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter som opereras i anestesi samband med elektiv operation i öppen och sluten vård.

Täljare: Antalet patienter

över 18 år som genomgått

elektiv operation där

patientens rökstatus är

dokumenterad i journalen

Nämnare: Antalet patienter

över 18 år totalt på

sjukhuset som genomgått

elektiv operation

Redovisa resultat

Ej aktuellt

Vikt 0,33

b) Information om rökavvänjning i journal i samband med elektiv operation i öppen/sluten vård som opereras i anestesi

Täljare: Antalet rökande

patienter som genomgått

elektiv operation där uppgift

om förekomst av

rökavvänjning är redovisat i

journalen

Nämnare: Antalet patienter totalt på sjukhuset som genomgått elektiv operation

Redovisa resultat

Ej aktuellt

Vikt 0,33

) 28(30) HSN 1110-1139



Felkälla/

Tolknings-svårigheter


Målnivå

c) Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter med åldersrelaterad makuladegeneration

Täljare: Antal patienter med diagnos i diagnosdjup I 21 där rökstatus är redovisat i journalen under begreppet Tobak

Nämnare: Samtliga patienter med diagnos i diagnosdjup I21

Redovisa resultat

Ej aktuellt

Vikt 0,33

) 29(30) HSN 1110-1139

Patientfokuserad vård




Förbätt-ringskrav

Målnivå Andel/vikt

1. Vårdgivaren samverkar enligt avtal med beställaren om patientenkäter (Indikator)

Patientenkät

Patientenkät

Patientenkät

Årligen

Årligen i kvalitetsbokslut

Årligen i kvalitetsbokslut

2012

Redovisning av resultat

och åtgärder som

vidtagits

2012:

Ingen andel

) 30(30) HSN 1110-1139

Effektiv hälso- och sjukvård Vård i rimlig tid



Redovisning

Minimikrav Förbätt-ringskrav

Målnivå Vikt

Handläggningstid vid akutmottagning

Andelen patienter som inkommit till akutmottagningen där door-to-door-tiden är högst 4 timmar.

Täljare: Antalet patienter med door-to-door är högst 4 tim

Nämnare: Antalet patienter som sökt akutmottagning.

Registrering i akutliggare/ datasystem

Akutliggaren/

Journalgransk-ning/AkuSys

Årligen

Redovisas per kvartal

83 % 85 % 2012:

90 %

2012

1/15


Exp. datum:

Exp. av:

1 (4)

HSN 1110-1139 ADA 9583

1. Tilläggsavtal

Ögonbottenfotografering av diabetiker och behandling av diabetesretinopati


Vårdtjänsten ska erbjudas patienter med typ 1 eller typ 2 diabetes som är folkbokförda i Stockholms län eller kvarskrivna enligt §16 folkbokföringslagen (1991:481) och ges enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus.

Målet för ögonbottenundersökningar är att minimera risken för försämrad syn föranledd av diabetessjukdom.


Fotografering och analys av ögonbottnarna med digital kamera med hög upplösning för att upptäcka även små förändringar.

Bilderna ska lagras digitalt och vara tillgängliga för andra utövare i samråd med berörd patient.

Undersökning och klinisk uppföljning av de patienter som inte går att fotografera.

Behandling av diabetesretinopati. I de fall annan ögonsjukdom än diabetesretinopati upptäcks vid ögonbottenfotografering ska vårdgivaren remittera till aktuell ögonspecialist.

Ansvara för att patient som behöver täta kontroller kallas vid tidpunkter som bedömts lämplig med hänsyn till aktuell ögonstatus.

3. Registrering/statistik

De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR.

2 (4)

Registrering får inte ske på ett sådant sätt att uppgifterna förs över till HEJ och där genererar en ersättning.

Vårdkontakter inom detta verksamhetsuppdrag ska registreras på särskild kombika för att kunna särskiljas från annan vård som Vårdgivaren utför. Gällande kombika för detta verksamhetsuppdrag ska för varje kalenderår rapporteras till Beställarens kontaktperson som underlag för uppföljning i VAL, senast den 31 januari.

2. Ersättningar och volymer Beräkningen av volymerna baseras på 2011 års prognos.

2.1 Ersättning och volymer 2012 Pris Antal

• Ögonbottenfotografering 510 kr 19 800

• Bedömningsbesök 510 kr 680

• Laserbehandling 1 357 kr 1 550

Om den beräknade volymen för ögonbottenfotografering understiger den avtalade volymen(19 800) äger Vårdgivaren rätt att fakturera Beställaren ett merkostnadsbelopp á 432 kr per ej utförd undersökning.

Vid en produktion på lägre än 11 000 ögonbottenscreeningar omförhandlas avtalet.

Regelbundna avstämningsmöten ska ske mellan Beställare och Vårdgivare, där Beställaren är sammankallande.

3. Avtalets giltighet Detta tilläggsavtal gäller under tiden 2012-01-01—2012-12-31

3 (4)

3. Kontaktpersoner


Namn Lena Geidenstam HSF Somatisk specialistvård

Madeleine Grant S:t Eriks Ögonsjukhus AB



Telefon 08-12313242 08-6723222


4 (4)



Stockholms läns landsting St Eriks Ögonsjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämnden

Catarina Andersson Forsman Anders Boman Hälso- och sjukvårdsdirektör VD

Norrtälje den / 2011

Norrtälje kommun TioHundranämnden _________________________ Karin Thalén Förvaltningschef


Exp. datum:

Exp. av:

1 (6)

HSN 1110-1139 ADA 9582

Parter:




2. St Eriks Ögonsjukhus AB organisationsnummer 556574-3589 (”Vårdgivaren”),

SLL och Vårdgivaren har för tiden 2012-01-01 – 2015-12-31 slutit avtal om elektiv och akut somatisk sjukvård (ADA 9581 och HSN 1110-1139), ”Huvudavtalet”. Parterna har denna dag kommit överens om följande

Tilläggsavtal


Beställaren uppdrar i enlighet med detta Tilläggsavtal åt Vårdgivaren och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Tilläggsavtalet, att tillhandahålla verksamhetsuppdrag av abonnemangskaraktär, övriga tjänster och vård av speciell karaktär för befolkningen inom Stockholms läns landsting inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”). Avtalet gäller perioden 2012-01-01—2015-12-31



2 (6)



Detta Tilläggsavtal ska under avtalsperioden vara föremål för ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Parterna förbinder sig att delta i utvecklingsarbetet bland annat genom att delta i möten som rör utveckling av avtalet, samt genom att tillhandahålla nödvändiga underlag för analyser.

Om Beställaren får indikation på att någon del av verksamheten ej utförs enligt verksamhetsuppdraget kan en fördjupad uppföljning leda till att Beställaren beslutar om eventuella förändringar av ersättningen.





Detta dokument


2. Ersättningar

3 (6)

§4 Kontaktpersoner


Namn Lena Geidenstam Madeleine Grant



Telefon 08-123 132 42 08-672 32 22


*****************

4 (6)



Stockholms läns landsting St Eriks Ögonsjukhus AB Hälso- och sjukvårdsnämnden

Catarina Andersson Forsman Anders Boman Hälso- och sjukvårdsdirektör Verkställande Direktör Norrtälje den / 2011

Norrtälje kommun

TioHundranämnden

_________________________ Karin Thalén

Förvaltningschef

5 (6)

. Verksamhetsuppdrag Behandling av vissa ögonsjukdomar med intravitreala läkemedel 1. Innehåll/omfattning Behandling av patienter med diagnosticerad våt makuladegeneration, makulaödem vid diabetes, trombos och uveit. Beräkning av volymer 2012; Injektioner med Kontrollbesök behandlingsbesök Våt makuladegeneration 3 500 7 000 Makulaödem vid diabetes 500 1 000 Trombos 200 400 Trombos och uveit 100 200 (annat läkemedel) Summa 4 300 8 600 2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdtjänsten består i en behandlingsserie med ett antal injektionsbesök med intravitreala läkemedel och relevanta kontrolläkarbesök.

3. Registrering/statistik

De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR.

Registrering får inte ske på ett sådant sätt att uppgifterna faktureras i HEJ och där genererar en ersättning.

4. Uppföljning

Vårdkontakter inom detta verksamhetsuppdrag ska registreras på särskild kombika för att kunna särskiljas från annan vård som Vårdgivaren utför. Gällande kombika för detta verksamhetsuppdrag ska för varje kalenderår

6 (6)

rapporteras till Beställarens kontaktperson som underlag för uppföljning i VAL, senast den 31 januari.

2. Ersättningar 2.1 Justering av ersättning

Ersättningen i detta verksamhetsuppdrag räknas upp årligen enligt nedan:

Landstingsprisindex (LPIK)

Ersättningen justeras (EFK)

effektiviseringskrav två procent.

Indexen är beskrivna i Sjukhusgemensamma villkor, Principer och riktlinjer för ersättning, p. 3.10.1.

Ersättningen erläggs månadsvis i efterskott efter redovisade volymer (besöksstatistik samt faktisk kostnad för injektioner).

Beräknad kostnad för 2012 cirka 60 mkr.

2.4 Fakturering Fakturering avseende detta Tilläggsavtal ska ske enligt faktureringsrutiner beskrivna i Huvudavtalet. På fakturan ska varje enskilt verksamhetsuppdrag i detta Tilläggsavtal specificeras.

3. Lokalisation St Eriks Ögonsjukhus AB – Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm

Filialer på: Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, och Danderyds sjukhus.

HSN 1110-1336

ADA 9603

Södersjukhuset AB VG dnr _____ Sidan 1 (18)


Sjukhusspecifik del

Södersjukhuset AB

HSN 1110-1336

ADA 9603



Kapitel

1. Avtal


3. Ersättningar

4. CVR-rapportering

5. Lokalisation

HSN 1110-1336

ADA 9603


Mellan




2. Södersjukhuset AB, organisationsnummer 556595-7403 (”Vårdgivaren”),


Avtal §1 Avtalets omfattning, giltighet och giltighetstid Beställaren uppdrar i enlighet med detta Avtal åt Vårdgivaren, och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Avtalet, att tillhandahålla akut och elektiv somatisk sjukvård i öppenvård, dagkirurgi/dagvård och slutenvård för befolkningen inom Stockholms läns landsting inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).


Avtalet gäller perioden 2012-01-01–2015-12-31.




HSN 1110-1336

ADA 9603



a. Avtal


c. Ersättningar

d. CVR-rapportering

e. Lokalisation






j. Uppföljning




• Miljö


§3 Kontaktpersoner Beställaren Vårdgivaren

Namn Maria State Richard Lowén


Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm

Telefon 08 – 123 130 18 08 – 616 14 03


HSN 1110-1336

ADA 9603




Stockholms läns landsting Södersjukhuset AB


Catarina Andersson Forsman Christina Söderholm



Norrtälje kommun

TioHundranämnden

_________________________

Karin Thalén

Förvaltningschef

HSN 1110-1336

ADA 9603


Verksamhetsuppdrag för Södersjukhuset AB


Verksamhetsuppdraget regleras på en övergripande nivå av den fastlagda ägarpolicyn med generella ägardirektiv och det specifika ägardirektiv som gäller för Vårdgivaren samt av övriga beslutade styrdokument. Vårdgivaren tillhör kategorin utökat bassjukhus. (Se SLL budget 2008, LS 0705-0451).




Vårdgivaren har tillgänglighetsansvar för den vårdtjänst som beskrivs under respektive specialitet under punkt 3.1.1 – 3.1.11. Förändringar hos Vårdgivaren som kan påverka tillgängligheten, patientströmmar och/eller vårdtyngd måste godkännas av Beställaren och förankras hos vårdgrannar.



2 Målgrupp


HSN 1110-1336

ADA 9603


3 Beskrivning av vårdtjänsterna 3.1 Sluten- och öppenvård










3.1.1 Kirurgi

Inklusive: Urologi

Plastikkirurgi

Kärlkirurgi

Vårdgivaren ska handha högspecialiserad kärlkirurgi.

Till specialiserad vård räknas inte bland annat resektiv och avancerad rekonstruktiv kirurgi avseende i matstrupen, lever, gallgångar, bukspottskörteln

HSN 1110-1336

ADA 9603


samt avancerad tarmkirurgi särskilt kirurgisk behandling av lokalt avancerad tarmcancer utan denna vård är högspecialiserad, liksom behandling av sarkom i buk och retroperitoneum samt specialiserad endokrinkirurgi.

3.1.2 Ortopedi


Vårdgivaren skall tillhandahålla högspecialiserad handkirurgi.


Förlossningar, sluten antenatal vård och tillhörande besök avseende patientgruppen känt alkohol- och/eller drogmissbruk där kvinnan är inskriven på Familjesociala enheten på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, och som inte ingår i vårdval, ingår i uppdraget. Verksamheten kommer att följas upp på motsvarande sätt som för den förlossningsvård som ingår i vårdval.

Gynekologisk kirurgi för malign sjukdom sker i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset.

Vårdgivaren skall bedriva akutmottagning för vård av våldtagna kvinnor.

Vårdgivaren skall bedriva mottagning för homosexuella kvinnor. Uppdraget är länsövergripande.

3.1.4 Ögonsjukdomar



3.1.6 Internmedicin




Lungsjukdomar

Hematologi

Allergologi

HSN 1110-1336

ADA 9603


Vårdgivaren ansvarar för landstingets PCI-jourer måndag kl 07 till lördag kl 07 och övriga dagar i den utsträckning som överenskommes med Karolinska Universitetssjukhuset.

Vårdgivaren äger rätt att i samråd med Karolinska Universitetssjukhuset genomföra inlägg av Impella-pumpar.




Avser endast öppen vård

3.1.8 Neurologi

3.1.9 Barn- och ungdomsmedicin

Inklusive: Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Neonatologi

Barnkardiologi

Vårdgivaren skall tillhandahålla neonatalvård- och kompetens som erfordras för barn i behov av detta som fötts vid någon av länets förlossningskliniker eller på annan ort av mödrar som är folkbokförda inom Stockholms läns landsting.

3.1.10 Infektionsmedicin Vårdgivaren skall bedriva hiv/STI-behandling och prevention inom Venhälsans uppdrag. Uppdraget är länsövergripande. 3.1.11 Akut omhändertagande Vårdgivaren skall omhänderta akut sjuka och olycksfall årets alla dagar dygnet runt. Vårdgivaren skall bedriva en akutmottagning för vuxna. Vårdgivaren skall också bedriva en barn- och ungdomsmedicinsk akutmottagning. Omhändertagande av svårt skadade patienter ansvarar Karolinska Universitetssjukhuset för som är landstingets specialiserade traumacenter. Enligt

HSN 1110-1336

ADA 9603


överenskommelse med Karolinska Universitetssjukhuset skall Vårdgivaren vid överbelastning vara traumacentrets backup och i övrigt vara SLL:s traumasjukhus nivå 2.


3.3 Övriga uppdrag Villkoren för Vårdgivarens övriga uppdrag regleras i Tilläggsavtal, HSN 1110-1336 De övriga uppdragen är: Länsövergripande hantering av modersmjölk Akut psykiatrisk kris- och interventionsteam Barnmedicinskt specialistteam SöSAM Beredskapssjukhus, hyresbidrag bergrum Smittskydd, STD Akutmottagning för våldtagna kvinnor Slutenvård för småbarn med funktionshinder (Kristallen) Barnhabilitering Behandling av våt makuladegeneration Administrativ hantering av elektroniska klamydiatjänster

HSN 1110-1336

ADA 9603




Punkterna 1.1 och 1.2 uppdateras inför varje nytt kalenderår inom avtalstiden och, i förekommande fall, vid omförhandling enligt § 1 fjärde stycket i detta Avtal.

1.1 Målvolym,Totalersättning och DRG-pris Målvolymen för år 2012 XXX poäng. Detta fastställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar och enligt beräkningsunderlaget enligt punkt 1.2 nedan. Totalersättningen för åtagandena enligt detta Avtal, exklusive eventuell ersättning för ersättningsgrundande produktion över målvolymen, utgår med maximalt 2 480 256 tkr exklusive momskompensation, varav TioHundranämndens andel 11062 tkr.



Totalersättningen (exklusive momskompensation) fördelas år 2012 enligt följande: (minus X tkr avseende höjda patientavgifter).

Totalt


- Varav KY-ersättning akut slutenvård tkr

- Varav KY-ersättning elektiv slutenvård tkr



HSN 1110-1336

ADA 9603



DRG-priserna och KY-ersättning fastställs när DRG-viktlistan 2012 är klar.

1.2 Beräkningsunderlag Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym enligt Avsnitt A, punkt 3.2 och 3.3 i kapitlet Principer och riktlinjer för ersättning.

DRG-genomsnittsvikterna, KY och målvolym fastställs när 2012 års DRG-viktlista är klar.

HSN 1110-1336

ADA 9603


HSN 1110-1336

ADA 9603


HSN 1110-1336

ADA 9603





Besök

Kirurgi Allmän kirurgi Gynekologi Handkirurgi Kärlkirurgi Ortopedi Urologi Ögonsjukvård Medicin Barn- och ungdomsmedicin Barnallergologi Barnendokrinologi Barnkardiologi Barnreumatologi Neuropediatrik Allergologi Allmän internmedicin Endokrinologi inkl diabetes Gastroenterologi Hematologi Hudsjukdomar Kardiologi Lungmedicin

HSN 1110-1336

ADA 9603


Neurologi Specialiserad smärtmottagning

Undersökningar

Gastroskopi Koloskopi Datortomografi – hjärna MR – hjärna MR – knäled MR - ländrygg


Gynekologi Hysterektomi, benign indikation Operation av livmoderframfall (prolaps) Operation av urininkontinens hos kvinnor Övriga operationer/åtgärder inom gynekologi Kirurgi Operation av ljumskbråck Operation av navelbråck Operation av åderbråck, ej kosmetiska (varicer) Operation av ärrbråck Operation av anala sjukdomar Operation av fetma/obesitas Operation på gallblåsa eller gallgång vid gallsten Övriga operationer/åtgärder inom kirurgi Ortopedi Artroskopier i knäled (exklusive artroskopisk korsbandsoperation), diagnostiska och/eller terapeutiska Operation av axel, skuldra eller överarm (subacromiella smärttillstånd) Operation av axelinstabilitet Operation av tår (Hallux valgus/rigidis, Hammartå) Operation på ligament i knäled (korsbandsoperation), artroskopisk eller öppen Primär ledprotesoperation i höftled Primär ledprotesoperation i knäled Sekundär ledprotesoperation i höftled Övriga operationer/åtgärder inom ortopedi

HSN 1110-1336

ADA 9603


Ryggkirurgi Operation av diskbråck i ländrygg Operation av kotförskjutning (segmentell smärta) Operation av rotkanalförträngning i ländrygg Övriga operationer/åtgärder inom ryggkirurgi Handkirurgi Operation av Dupuytrens kontraktur Operation av karpaltunnelsyndrom Operation av ledhinnor och senor (inflammation, ruptur eller andra tillstånd) Operation av tumbasartros (CMC-1-artros) Operation vid reumatoid artrit Övriga operationer/åtgärder inom handkirurgi Urologi Operation av vattenbråck (hydrocele testis) Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation Övriga operationer/åtgärder inom urologi Plastikkirurgi Reduktion av bröst Övriga operationer/åtgärder inom plastikkirurgi Ögonsjukvård Övriga operationer/åtgärder inom ögonsjukvård

HSN 1110-1336

ADA 9603


Lokalisation

Vårdgivarens lokalisation; Södersjukhuset AB – Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Vårdgivare och underleverantörer vid avtalets tecknande Inga underleverantörer föreligger vid ingången av detta avtal. – avser vårdvolymer producerade inom ramen för detta Avtal.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 1 (22)

Parter:




2. Södersjukhuset AB organisationsnummer 556595 - 7403 (”Vårdgivaren”)

SLL och Vårdgivaren har för tiden 2012-01-01 – 2015-12-31 slutit avtal om elektiv och akut somatisk sjukvård (ADAnr 9603 och HSN nr 1110 - 1336), ”Huvudavtalet”. Parterna har denna dag kommit överens om följande

Tilläggsavtal


Beställaren uppdrar i enlighet med detta Tilläggsavtal åt Vårdgivaren och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Tilläggsavtalet, att tillhandahålla verksamhetsuppdrag av abonnemangskaraktär, övriga tjänster och vård av speciell karaktär för befolkningen inom Stockholms läns landsting inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).

Avtalet gäller perioden 2012-01-01 – 2015-12-31 om inget annat anges under respektive uppdrag.





Detta tilläggsavtal ska under avtalsperioden vara föremål för ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Parterna förbinder sig att delta i utvecklingsarbetet genom

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 2 (22)

att delta i uppföljningsmöten som rör utveckling av avtalet, samt genom att tillhandahålla nödvändiga underlag för analyser.


Tilläggsavtalet kommer att anpassas under avtalstiden till politiskt fattade beslut som påverkar avtalets omfattning och innehåll så som strukturförändringar, auktorisation och upphandling.



Detta dokument


2. Ersättningar

3. Lokalisation

4. Huvudavtalet

§4 Kontaktpersoner


Namn Maria State Richard Lowén


Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm

Telefon 08-123 130 18 08-616 14 03


HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 3 (22)

*****************





Catarina Andersson Forsman Christina Söderholm


HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 4 (22)

1. Verksamhetsuppdrag Verksamhetsuppdrag Sida

Länsövergripande hantering av modersmjölk 5 Akutpsykiatrisk kris- och interventionsteam 6 Barnmedicinskt specialistteam 7 Barnhabilitering 8 Beredskapssjukhus 10 Akutmottagning för våldtagna kvinnor (AVK) 11 Kristallen – slutenvård för småbarn med funktionshinder 13 SöSAM 15 Administrativ hantering av elektroniska klamydiatjänster 17 Behandling av våt makuladegeneration med 19 intravitreala läkemedel

2 Ersättningar Ersättningar per verksamhetsuppdrag 20

3 Lokalisation Lokalisering 22

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 5 (22)

Länsövergripande hantering av modersmjölk

1. Innehåll/omfattning Vårdgivaren ansvarar för hantering av modersmjölk som donerats till Stockholms Läns Landsting.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Kvinnor i länet ska beredas möjlighet att avlämna bröstmjölk som efter kontroll ska vidaredistribueras till neonatalenheter i länet.

Alla möjliga donatorer ska innan godkännande testas för HIV och Hepatit C.

Vårdgivaren kan driva verksamheten i egenregi alternativt genom underleverantör.


4. Uppföljning




HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 6 (22)

Akutpsykiatriskt kris- och interventionsteam

1. Innehåll/omfattning Tillse att inkomna patienter vid Vårdgivarens akutmottagning och att patienter inlagda inom slutenvården med misstänkt eller fastställd psykiatrisk åkomma, får adekvat behandling för denna.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Ett team bemannat av läkare med specialistkometens inom psykiatri ska finnas att tillgå på sjukhuset för att i samverkan med akutsomatisk personal tillse att patienter med misstänkt eller känd psykiatrisk diagnos kan beredas den vård som kräver akutsjukhusets resurser.

Verksamheten ska bedrivas dygnet runt, årets alla dagar med jour helger och nätter.

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod som Södersjukhuset meddelar Beställaren.


4. Uppföljning

Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet. Av verksamhetsberättelsen ska framgå statistik över antal patientkontakter och antal kollegiala konsultationer som teamet genomför per månad.

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för utförda tjänster baseras på verksamhetsberättelse.

Ersättning för december månad hålls inne tills årlig avstämning av utförd uppdrag gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren. Ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster och för tjänster som inte ingår i detta uppdrag.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 7 (22)

Barnmedicinskt specialistteam

1. Innehåll/omfattning Efter förfrågan medverka vid bedömning och behandling av patienter med somatisk vårdbehov under vårdtiden vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdgivaren ska tillse att läkare med specialistkompetens inom pediatrik finns att tillgå för regelbundna konsultationer på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.

Konsultationer ska ske regelbundet, minst två gånger i veckan. Möjligheten till telefonkonsultation ska finnas övriga tider.

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod Södersjukhuset meddelar Beställaren.





HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 8 (22)

Barnhabilitering

1. Innehåll/omfattning Det övergripande målet för verksamheten är att inom ramen för landstingets ansvar utreda och behandla neurologiska sjukdomar och att bidra till att varje barn med en neurologisk sjukdom/funktionsnedsättning ska kunna leva ett så fullvärdigt liv som möjligt utifrån sina förutsättningar.


Målgruppen inkluderar patienter, 0-18 år (i vissa fall upp till 19 år) med neurologisk sjukdom, utvecklingsavvikelse och/eller funktionshinder.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdgivaren ska inom ramen för detta uppdrag tillhandahålla följande:

2.1 Neuropediatrisk vård enligt denna överenskommelse omfattar klinikbunden habilitering för barn inklusive neurologisk utredning i multiprofessionell teamsamverkan.

Vårdgivaren ska tillhandahålla erforderlig kompetens i multiprofessionella specialistteam beroende på patientens sjukdom.

Inom ramen för detta uppdrag ska Vårdgivaren utföra minst 1 600 läkarbesök, 2 000 telefonkonsultationer och minst 100 teaminsatser.

2.2 Läkarkonsultationer till lokala och länsgemensamma habiliteringscentra inom Habilitering & Hälsa

2.3 Läkarmedverkan i den kliniska verksamheten inom Habilitering & Hälsa

2.4 Information och konsultation till personer i patientens nätverk (föräldrar, personal i förskola/skola, socialtjänsten och barnläkarmottagningar )

2.5 Utredningsuppdrag

2.5.1 Barnpsykologisk utvecklingsbedömning av förskolebarn med oklar utvecklingsförsening utan kontaktstörning

Uppdraget omfattar minst 25 utvecklingsbedömningar.

2.5.2 Neuropsykiatrisk utredning

Uppdraget omfattar minst 117 NU-teams utredningar per år inom teamverksamheten.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 9 (22)

2.5.2.1 Multiprofessionell utredning och diagnosticering av

barn under 4 år med misstänkt autism/autismspektrumstörning eller med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder.

2.5.2.2 Omutredning av tidigare utredda barn inför skolstart

2.5.2.3 Vidareremittering till lämpliga vårdgivare för forsatt omhändertagande inom primärvården

2.5.2.4 Forsatta insatser barnet behöver efter utredning som kräver sjukhusets resurser

2.5.3 Tillsammans med andra aktörer i primärvården aktivt medverka i samverkansforum (remissgrupp) för gemensam remissbedömning och konsultation kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod Södersjukhuset meddelar Beställaren.


4. Vårdgaranti Patienter väntande till utredningar inom ramen för detta avtal omfattas av vårdgarantin. Södersjukhuset har tillgänglighetsansvar för 117 stycken NU-teamsutredningar och 25 stycken utvecklingsbedömningar av förskolebarn.


Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen och skriftlig uppföljning. Ersättning för utförda tjänster baseras på registrering.


HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 10 (22)

Beredskapsjukhus

1. Bakgrund Beredskapssjukhuset i bergrummet under Södersjukhuset ska ses som en landstingsresurs.

2. Innehåll/omfattning Vid de övningar och utbildningar som sker i beredskapssjukhuset inom Stockholms Prehospitala Centrum (SPC) regi i akut- och katastrofmedicin, är hyran en frinyttighet för de enheter som beställer utbildningen.

3. Beskrivning av vårdtjänsten Hyresbidrag för lokaler i bergsrummet.


HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 11 (22)

Akutmottagning för våldtagna kvinnor (AVK)

1. Bakgrund Syfte med verksamheten är att skapa ett centrum i länet med särskild kompetens för omhändertagande av den våldtagna kvinnan.

Syftet med akutmottagningen för våldtagna kvinnor är att ge bästa bemötande, vård och uppföljning. Kvinnorna erbjuds hjälp att bearbeta våldtäkten genom stödsamtal med kurator eller psykolog. På mottagningen utförs också rättsmedicinska utredningar för att säkra bevis till stöd för efterföljande rättsprocess.

2. Innehåll/omfattning Våldtagna kvinnor som söker vård ska beredas vård och behandling vid sjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor (AVK). Kvinnorna erbjuds hjälp att bearbeta våldtäkten genom stödsamtal med kurator eller psykolog.

I uppdraget ingår rättsmedicinska utredningar för att säkra bevis till stöd för efterföljande rättsprocess. Vårdgivaren ska följa handlingsplan och riktlinjer fastställda av Nationell Centrum för kvinnofrid (NKC).

3. Beskrivning av vårdtjänsten 3.1 Akutvård för våldtagna kvinnor ska erbjudas dygnet runt, årets

alla dagar. Det medicinska omhändertagandet ska ges av en läkare med specialistkompetens inom kvinnosjukvård.

Vården är avgiftsfri för patienten och enbart till för kvinnor som inom en månad efter våldtäkten kontaktar AVK.

Efterbehandling av den våldtagna kvinnan som kräver akutsjukhusets resurser.

3.2 Kunskapscentrum i länet för det sammanhållna omhändertagande av den våldtagna kvinnan

3.3 Rättsmedicinska utredningar av den våldtagna kvinnan

4. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 12 (22)

överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod Södersjukhuset meddelar Beställaren.





HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 13 (22)

Kristallen – Slutenvård för småbarn med funktionshinder

1. Innehåll/omfattning Slutenvård för småbarn och deras föräldrar som har en sjukdom eller skada vilken ger upphov till ett eller flera funktionshinder. Barnen ska vara medicinskt färdigbehandlade vid remitterande enhet.

Målgruppen är småbarn, 0-6 år. Uppdraget är länsövergripande.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdgivaren ska erbjuda slutenvård i upp till tre månader för patienter som ingår i målgruppen tillsammans med dess föräldrar.

Barnen ska erbjudas vård- och omsorgsinsatser med kohortvård.

Föräldrarna ska erbjudas handledning för att efter hemgång efter självständigt klara av att ge barnet den vård och omsorg som behövs. Detta inkluderar även nyttjandet av hjälpmedel.

Vårdgivaren förbinder sig att bereda slutenvårdsplats inom 10 vardagar efter att förfrågan inkommit. Under vårdtiden ska patientansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare samverka med det lokala habiliteringscentrum och kommunens handikappsektion kring fortsatta vård och omsorgs insatser efter hemgång.

Uppdraget omfattar 550 vårddygn per kalenderår. Vårdgivaren kan maximalt erbjuda 2 barn med familjer vård vid samma tidpunkt.

2 Registrering och fakturering

De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod som Södersjukhuset meddelar Beställaren.


3 Uppföljning


HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 14 (22)

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är verksamhetsberättelse. Ersättning för decembermånad hålls inne tills årlig avstämning av utförda tjänster gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 15 (22)

SöSAM

1. Innehåll/omfattning Verksamheten syftar till samordning och utveckling av förebyggande åtgärder beträffande sexuellt överförda sjukdomar, oönskade graviditeter och aborter. Målgruppen är vuxna patienter, folkbokförda eller hemmavarnade i Stockholms Läns Landsting.

2. Beskrivning av vårdtjänsten 2.1 Smittskydd, STI

2.1.1 Uppdraget omfattar undersökning, provtagning, behandling och smittspårning för sexuellt överförda infektioner (STI) av sexuellt aktiva individer i Stockholm.

2.1.2 Omhändertagande av patienter med positiva provsvar på klamydiatest gjorda genom e-tjänster

2.1.3 Smittspårning inklusive rådgivande och motiverande samtal

2.1.4 Remissinstans för ungdomsmottagningar och primärvården gällande komplicerade STI fall

Till verksamheten ska läkare med specialistkompetens inom kvinnosjukvård och dermatologi/venerologi vara knutna.

2.2 Förebyggande av oönskade graviditeter

2.2.1 Rådgivning beträffande familjeplanering, inklusive preventivmedelsrådgivning och förskrivning

2.2.2 Invasiva ingrepp beträffande preventivmedelsinsättning

2.3 Utåtriktad verksamhet

2.3.1 Utbildning och handledning av primärvårdens personal

Utbildningar omfattar partneruppföljning, kontaktspårning

2.3.2 Utbildning och handledning av personal på ungdomsmottagningar minst 2 gånger per termin

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 16 (22)

2.3.3 Öppna seminarier på husläkarmottagningar

minst 2 gånger per termin

2.3.4 Undervisning för AT- och ST-läkare i Allmänmedicin

2.3.5 Sesambladet

2.3.6 Uppdatering av Sesampärmen på husläkarmottagningar

Arbetet ska ske i nära samarbete med mödrahälsovården.

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos- och åtgärdskod samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod som Södersjukhuset meddelar till Beställaren.





HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 17 (22)

Administrativ hantering av elektroniska klamydiatjänster

1. Bakgrund Klamydia är den vanligast rapporterade sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige. Invånarna i Stockholms läns landsting har möjlighet att sedan 2010 beställa klamydiatest via nätet. Tjänsten är en del av Mina vårdkontakter. Alla över 15 år som är folkbokförda i Stockholm läns landsting kan använda tjänsten. Den nya tjänsten ökar tillgängligheten och möjliggör en effektivare smittspårning och behandling av de smittade.

2. Innehåll/omfattning Vårdgivaren har ett administrativt medicinsk ansvar för tjänsten. Uppdraget är länsövergripande.

3. Beskrivning av vårdtjänsten 3.1 Medicinskt ansvar

Verksamheten ansvarar för att bevaka och följa upp de positiva ärendena så att erforderlig behandling sätts in och smittspårning utförs.

Ansvaret för ett enskilt ärende upphör när det avslutas i Mina Vårdkontakter.

Om ingen rapport om behandling registreras i Mina Vårdkontakter ansvarar Södersjukhuset för att ärendet följs upp, inklusive anmälan till Smittskyddsenheten.

3.2 Uppföljning av prover som inte kan analyseras

Svar skickas till patienten om att analysen inte kunde utföras och en uppmaning om beställning av nytt prov. Därefter avslutas ärendet.

3.3 Informationsuppdrag

Framtagning och uppdatering av informationstexter och mallar till svarsbrev.

4 Registrering och fakturering Fakturering sker separat och ej via HEJ.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 18 (22)

5 Uppföljning Vårdgivaren ska senast i mars månad skriftligen avlämna en verksamhetsberättelse gällande föregående års verksamhet.

Grunden för den ekonomiska uppföljningen är verksamhetsberättelse inklusive könsuppdelat statistik. Ersättning för decembermånad hålls inne tills årlig avstämning av utförda tjänster gjorts och tills skriftlig uppföljning lämnas till Beställaren.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 19 (22)

Behandling av våt makuladegeneration med intravitreala läkemedel


Behandling av patienter med diagnosticerad våt makuladegeneration.

2. Beskrivning av vårdtjänsten Vårdtjänsten består i en behandlingsserie med ett antal injektionsbesök med intraviterala läkemedel och relevanta kontrolläkarbesök.

3. Registrering och fakturering De vårdkontakter som genereras inom verksamhetsuppdraget ska registreras på sedvanligt sätt, inklusive diagnos och åtgärdskod, samt DRG-grupperas och överföras till GVR. Registrering sker på kombikakod som Södersjukhuset meddelar Beställaren.

Registrering får inte ske på sådant sätt att uppgifterna överförs till HEJ och där generera ersättning. Fakturering sker separat och ej via HEJ.

4. Uppföljning Grunden för den ekonomiska uppföljningen är registrering i VAL databasen. Ersättning för utförda tjänster baseras på registrering, ingen ersättning lämnas för icke utförda tjänster.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 20 (22)

2. Ersättningar Ersättning utbetalas månadsvis i efterskott med en tolftedel av den överenskomna ersättningen enligt nedan. I de fall där andra debiteringsrutiner är överenskomna är detta angivet under respektive verksamhetsuppdrag.

Den totala ersättningen för 2012 är XXX XXX tkr.



Alternativ A: Ersättningen räknas upp med Landstingsprisindex (LPI)

Alternativ B: Ersättningen räknas upp med viktad index (VI)

Alternativ C: Ersättningen räknas upp med demografisk tillväxt (DT)

Alternativ D: Ersättningen justeras ned med avtalat effektiviseringskrav 2 %


Länsövergripande hantering av modersmjölk Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 2 158 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ B+C-D

Akutpsykiatrisk kris- och interventionsteam Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 5 708 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ A.

Barnmedicinskt specialistteam Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdra utgår med 1 742 tkr.


HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 21 (22)

Barnhabilitering Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 16 983 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ B+C-D

Beredskapssjukhus Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 3 422 tkr.


Akutmottagning för våldtagna kvinnor (AVK) Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 15 042 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ B+C-D.

Kristallen – Slutenvård för småbarn med funktionshinder Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 3 588 tkr.


SöSAM Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 14 485 tkr.

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ A+C-D.

Administrativ hantering av elektroniska klamydiatjänster Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med 426 tkr. Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ A.

Behandling av våt makuladegeneration med intravitreala läkemedel Ersättning för utförda tjänster enligt verksamhetsuppdrag utgår med maximalt 21 288 tkr för faktiskt produktion. Injektions- och kontrollbesök ersätts med 2 000 kr per besök och faktureras Beställaren tillsammans med kostnaden för läkemedel som administreras vi injektionsbesöket.

HSN 1110 – 1336

ADA 9604

Vårdgivare

Dnr SöS

Sidan 22 (22)

Verksamhetens ersättning justeras årligen enligt alternativ B+C-D.

3. Lokalisation Södersjukhuset AB – Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm.

Södersjukhuset har som underleverantör anlitat Apoteket AB med lokalisation på Södersjukhuset för uppdraget ”Länsövergripande hantering av modersmjölk”.

HSN 0812-1439 ADA 9607

Södertälje sjukhus ABSTS 2011-179 Sidan 1 (15)


Sjukhusspecifik del

Södertälje Sjukhus AB

HSN 0812-1439 ADA 9607



Kapitel

1. Avtal


3. Ersättningar

4. CVR-rapportering

5. Lokalisation

HSN 0812-1439 ADA 9607


Mellan




2. Södertälje sjukhus AB, organisationsnummer 232100-0016, (”Vårdgivaren”),


Avtal §1 Avtalets omfattning, giltighet och giltighetstid Beställaren uppdrar i enlighet med detta Avtal åt Vårdgivaren, och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Avtalet, att tillhandahålla akut och elektiv somatisk sjukvård i öppenvård, dagkirurgi/dagvård och slutenvård för befolkningen inom SLL inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).






HSN 0812-1439 ADA 9607


Vårdgivaren


a. Avtal


c. Ersättningar

d. CVR-rapportering

e. Lokalisation






j. Uppföljning




• Miljö


§3 Kontaktpersoner Beställaren

Namn Maria Asmundsson Anna-Lena Jornerud Wikström


152 86 Södertälje

Telefon 08-123 132 00 08-550 240 44


HSN 0812-1439 ADA 9607




Stockholms läns landsting Södertälje sjukhus AB


Catarina Andersson Forsman Mikael Runsiö



Norrtälje kommun

TioHundranämnden

_________________________

Karin Thalén

Förvaltningschef

HSN 0812-1439 ADA 9607


Verksamhetsuppdrag för Södertälje sjukhus AB



Vårdgivaren tillhör kategorin Bassjukhus. (Se SLL budget 2008, LS 0705-0451).




Vårdgivaren har tillgänglighetsansvar för den vårdtjänst som beskrivs under respektive specialitet under punkt 3.1.1 – 3.1.7. Förändringar hos Vårdgivaren som kan påverka tillgängligheten, patientströmmar och/eller vårdtyngd måste godkännas av Beställaren och förankras hos vårdgrannar.



2 Målgrupp


HSN 0812-1439 ADA 9607


3 Beskrivning av vårdtjänsterna 3.1 Sluten och öppen vård










3.1.1 Kirurgi

Inklusive: Urologi


HSN 0812-1439 ADA 9607


3.1.2 Ortopedi


3.1.3 Gynekologi

Vårdgivaren skall inte utföra gynekologisk kirurgi för malign sjukdom.



Inklusive: Hörsel- och balansrubbningar



3.1.6 Internmedicin




3.1.7 Akut omhändertagande Vårdgivaren skall omhänderta akut sjuka och olycksfall årets alla dagar dygnet runt. Vårdgivaren skall bedriva en akutmottagning för vuxna. Omhändertagandet av svårt skadade patienter ansvarar Karolinska Universitetssjukhuset för som är landstingets specialiserade traumacenter.


HSN 0812-1439 ADA 9607


3.3 Övriga uppdrag Villkoren för Vårdgivarens övriga uppdrag regleras i Tilläggsavtal, ADA nr 9608 De övriga uppdragen är: Tilläggsavtal Obstetrik

HSN 0812-1439 ADA 9607





1.1 Målvolym,Totalersättning och DRG-pris Målvolymen för år 2012 XXX poäng. Målvolymen kommer att fastställas när DRG-viktlistan för 2012 är fastställd och enligt vårdvolymerna i beräkningsunderlaget under punkt 1.2 nedan. Totalersättningen för åtagandena enligt detta Avtal, exklusive eventuell ersättning för ersättningsgrundande produktion över målvolymen, utgår med maximalt 503 000 tkr, exklusive momskompensation, varav TioHundranämndens andel 339 tkr.



Totalersättningen (exklusive momskompensation) fördelas år 2012 enligt följande (minus x kronor avseende höjda patientavgifter):

Totalt

Prestationsrelaterad ersättning 490 425 tkr

Om tillämpligt:

- Varav KY-ersättning akut slutenvård xxx tkr

- Varav KY-ersättning elektiv slutenvård xxx tkr

HSN 0812-1439 ADA 9607





DRG-priserna och KY-ersättning fastställs när DRG-viktlistan för 2012 är klar.

HSN 0812-1439 ADA 9607


1.2 Beräkningsunderlag Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym enligt Avsnitt A, punkt 3.2 och 3.3 i kapitlet Principer och riktlinjer för ersättning. Nedanstående tabell är en mall som anpassas till respektive sjukhus.

DRG-genomsnittsvikterna, KY och målvolymen fastställs när 2012 års DRG-viktlista är klar.

Vård- KY Vård- DRG- DRG-kontakter kontakter genomsnitt- poäng

excl KY viktAntal Antal Antal Antal

Elektiv öppenvårdInternmedicin 13 915Kirurgi 8 980Ortopedi 11 100Urologi 6 806Anestesi 1 620Gynekologi 14 046Förlossning 118Öron-näsa-hals 9 315

Summa elektiv öppenvård 65 900Akut öppenvård

Internmedicin 8 190Kirurgi 11 845Ortopedi 125Gynekologi 2 535Förlossning 275Öron-näsa-hals 100

Summa akut öppenvård 23 070Summa öppenvård 88 970

Elektiv slutenvårdInternmedicin 137Kirurgi 705Ortopedi 395Urologi 223Gynekologi 405

Summa elektiva KYSumma elektiv slutenvård 1 865Akut slutenvård

Internmedicin 4 730Kirurgi 1 410Ortopedi 780Urologi 173Gynekologi 322

Summa akuta KYSumma akut slutenvård 7 415Summa slutenvård 9 280

Målvolym 0

HSN 0812-1439 ADA 9607





Besök

Kirurgi Allmän kirurgi Gynekologi Ortopedi Urologi Öron- näsa- halssjukvård Medicin Allmän internmedicin Specialiserad smärtmottagning

Undersökningar

Gastroskopi Koloskopi


Gynekologi Hysterektomi, benign indikation Operation av livmoderframfall (prolaps) Operation av urininkontinens hos kvinnor Övriga operationer/åtgärder inom gynekologi

HSN 0812-1439 ADA 9607


Kirurgi Operation av ljumskbråck Operation av navelbråck Operation av åderbråck, ej kosmetiska (varicer) Operation av ärrbråck Operation av anala sjukdomar Operation av fetma/obesitas Operation på gallblåsa eller gallgång vid gallsten Övriga operationer/åtgärder inom kirurgi Ortopedi Artroskopier i knäled (exklusive artroskopisk korsbandsoperation), diagnostiska och/eller terapeutiska Operation av axel, skuldra eller överarm (subacromiella smärttillstånd) Operation av axelinstabilitet Operation av tår (Hallux valgus/rigidis, Hammartå) Operation på ligament i knäled (korsbandsoperation), artroskopisk eller öppen Primär ledprotesoperation i höftled Primär ledprotesoperation i knäled Sekundär ledprotesoperation i höftled Övriga operationer/åtgärder inom ortopedi Handkirurgi Operation av Dupuytrens kontraktur Operation av karpaltunnelsyndrom Operation av tumbasartros (CMC-1-artros) Övriga operationer/åtgärder inom handkirurgi Urologi Operation av vattenbråck (hydrocele testis) Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation Övriga operationer/åtgärder inom urologi Öron-, näs- och halskirurgi Tonsillektomi Övriga operationer/åtgärder inom öron-, näs- och halssjukvård

HSN 0812-1439 ADA 9607


Lokalisation

Vårdgivarens lokalisation; Vårdgivare och underleverantörer vid avtalets tecknande Södertälje sjukhus AB, postadress Rosenborgsgatan 6-10, Södertälje samt Idunvägen 1, Nynäshamn - avser vårdvolymer producerade inom ramen för detta Avtal.

HSN 0812-1439 ADA 9608

Södertälje sjukhus STS 2011-185

Sidan 1 (6)

Parter:




2. Södertälje sjukhus AB, 556775-9922, (”Vårdgivaren”)

SLL och Vårdgivaren har för tiden 2012-01-01—2015-12-31 slutit avtal om elektiv och akut somatisk sjukvård (ADA 9608 och HSN 0812-1439), ”Huvudavtalet”. Parterna har denna dag kommit överens om följande

Tilläggsavtal

§1 Tilläggsavtalets omfattning och giltighetstid Beställaren uppdrar i enlighet med detta Tilläggsavtal åt Vårdgivaren och Vårdgivaren åtar sig i enlighet med Tilläggsavtalet, att tillhandahålla verksamhetsuppdrag av abonnemangskaraktär, övriga tjänster och vård av speciell karaktär för befolkningen inom Stockholms läns landsting inklusive befolkningen i Norrtälje kommun (”Verksamheten”).


§2 Huvudavtalets villkor Utöver vad som avtalats i detta Tilläggsavtal gäller Huvudavtalets villkor. §3 Tilläggsavtalets villkor och innehåll Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta Tilläggsavtal.

Detta tilläggsavtal ska under avtalsperioden vara föremål för ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Parterna förbinder sig att delta i

HSN 0812-1439 ADA 9608


Sidan 2 (6)

utvecklingsarbetet bland annat genom att delta i möten som rör utveckling av avtalet, samt genom att tillhandahålla nödvändiga underlag för analyser.





Detta dokument


2. Ersättningar

3. Lokalisation

4. Huvudavtalet

§4 Kontaktpersoner


Namn Maria Asmundsson Anna-Lena Jornerud Wikström


152 86 Södertälje

Telefon 08-123 132 00 08-550 240 44


*****************

HSN 0812-1439 ADA 9608


Sidan 3 (6)



Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdsnämnden Södertälje Sjukhus AB

Catarina Andersson Forsman Mikael Runsiö


Kai Hammerich

Styrelseordförande


Norrtälje kommun

TioHundranämnden

_________________________

Karin Thalén

Förvaltningschef

HSN 0812-1439 ADA 9608


Sidan 4 (6)


Obstetrik

1 Innehåll/omfattning

Uppdraget omfattar förvård, förlossningsvård och eftervård med omhändertagande i både öppen och slutenvård, så väl elektiv som akut dygnet runt årets alla dagar.

Verksamheten riktar sig till gravida kvinnor, nyförlösta kvinnor samt till det nyfödda barnet. Uppdraget omfattar också hänsyn till närståendes delaktighet.

Verksamheten skall omfatta minst 1000 förlossning under en 12-månadersperiod.

2 Beskrivning av vårdtjänsten

Uppdraget innebär att vårdgivaren skall bedriva en medicinsk säker och trygg förlossningsvård.

Vårdtjänsten omfattar:

• öppen och sluten antenatalvård, förlossningsvård

• eftervård av nyförlösta kvinna och hennes barn till och med sju dagar efter förlossningen

• hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för kvinna och barn

3 Regelboken

Vårdgivaren åtar sig att till alla delar följa regelboken för förlossning (www.uppdragsguiden.sll.se), inklusive uppdragsbeskrivningen, för den verksamhet som skall bedrivas.

Exklusive: Vårdgivaren skall ha: verksamheten lokaliserad till lokaler där det i direkt anslutning finns neonatalvård i slutenvård dygnet runt årets alla dagar.

HSN 0812-1439 ADA 9608


Sidan 5 (6)

4 Registrering/statistik

Verksamheten skall registrera vårdtillfällen och besök enligt regelboken för förlossning (www.uppdragsguiden.sll.se)

2. Ersättningar


Ersättningen för verksamhetsuppdraget utgår enligt gällande regelbok för förlossningenheter för respektive verksamhetsår under avtalsperioden.

Utöver ersättning enligt regelboken utgår ersättning för förstärkt neonataljour. Ersättningen utgår mot kostnadsredovisning och om verksamheten haft minst 1000 förlossningar under en 12-månaders period. Maximal ersättning för förstärkt neonataljour är 7 miljoner kronor per kalenderår.

2.2 Fakturering

Fakturering avseende detta Tilläggsavtal ska ske i enlighet med gällande regelbok för förlossningsenheter.

HSN 0812-1439 ADA 9608


Sidan 6 (6)

3. Lokalisation Södertälje sjukhus, Rosenborgsgatan 6-10, Södertälje Lokalisation; Vårdgivare och underleverantörer vid avtalets tecknande.

Sidan 1 (95)



2012-2015

Sidan 2 (95)

I dokumentet redovisas de för leverantörer av akutsjukvård gemensamma villkoren.

I kapitlet Allmänna villkor beskrivs de generella och allmänna villkoren

som reglerar majoriteten av vårdavtal mellan Vårdgivare och Beställare i

SLL. Ett antal villkor är dock inte tillämplig i avtal med akutsjukhusen. I

kapitlet Inledande bestämmelser beskrivs de stycken som ersätter eller

kompletterar Allmänna villkor

Kapitel

Inledande bestämmelser

Principer och riktlinjer för ersättning

Allmänna villkor

Krav på vårdtjänsterna

Uppföljning

Förändringar under avtalsperioden


Kvalitet och hälsofrämjande

Miljö


Sidan 3 (95)

Inledande bestämmelser

§ 1 Kontaktpersoner

Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part

byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas

den andra parten.

§ 2 Meddelanden

Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts

kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet anses ha kommit

till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats.

§ 3 Överlåtelse av Avtalet mm

Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon

rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga

samtycke.

§ 4 Tillämplig lag och tvister

Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

I de fall Vårdgivaren inte är landstingsägd, skall tvist i anledning av Avtalet

avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans.

För verksamhet som drivs av SLL skall SLL:s interna regler gälla.

§ 5 Personal

Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av

sjukhusdirektör eller verkställande direktör. Vad som stadgas om

information vid byte av verksamhetschef i kapitel Allmänna villkor punkt 16

äger dock inte tillämplighet i detta Avtal.

§ 6 Lokaler

Utöver vad som anges i kapitel Allmänna villkor punkt 9 gäller följande.

Vårdgivaren skall genom skyltning beskriva vilken verksamhet som drivs.

Vid förändring av lokalisation (Vårdgivare alt underleverantör) skall

Beställaren godkänna denna.

§ 7 Tillgänglighet

Vad som stadgas i kapitel Allmänna villkor punkt 9, om Beställarens

medgivande vid reducerade öppettider mm äger inte tillämplighet i detta

Avtal. Dock skall den verksamheten bedrivas, både gällande öppen och

Sidan 4 (95)

sluten vård, i sådan omfattning dygnet runt årets alla dagar att god

tillgänglighet upprätthålls.

§ 8 Ansvars- och företagsförsäkringar

Kapitel Allmänna villkor punkt 27 gällande skyldighet att teckna ansvars-

och företagsförsäkringar gäller inte SLL:s egna verksamheter.

§ 9 Medicinteknisk utrustning

Medicinteknisk utrustning skall löpande underhållas och kontrolleras så att

godkänd standard och säkerhet upprätthålls. Lokala instruktioner och

kvalitetssystem skall finnas för användning av medicinteknisk utrustning.

Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för den utrustning som behövs

för uppdragets utförande.

§ 10 Kris och katastrofberedskap samt

driftsäkerhet

Vårdgivaren skall i samråd med fastighetsägare/-förvaltare och

driftsentreprenörer vidta åtgärder för att säkerställa driften i olika

försörjningssystem för att stärka sjukhusens robusthet. I skriften ”Det

robusta sjukhuset” redovisas Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap (MSB) rekommendationer inom området. Vårdgivaren skall

vidta dessa åtgärder i enlighet med MSB:s vid var tid gällande

rekommendationer.

Vårdgivaren skall svara för akut omhändertagande av skadade, sjuka och

drabbade vid stora olyckor, katastrofer, hot, extraordinära händelser och

under höjd beredskap enligt med var tid gällande Krishanteringsplan och

Regional Katastrofmedicinsk plan för SLL. Se Uppdrgasguiden.

Vårdgivaren skall i situationer där ett förhöjt epidemiläge medför hög

belastning på den slutna akutsjukvården följa riktlinjerna i var tid gällande

Regional katastrofmedicinsk plan och vid varje tid gällande

Epidemiberedskapsplan för SLL, se

Utöver vad som regleras i avtalet mellan Beställaren och Vårdgivaren skall

separata avtal för kris- och katastrofberedskap upprättas mellan

Vårdgivaren och SLL.

§ 11 Alf-avtal

Vårdgivaren omfattas av det så kallade ALF-avtalet mellan SLL och staten

avseende FoUU.

§ 12 Patienter hemmahörande utanför Stockholms

läns landsting

Sidan 5 (95)

Vad som stadgas i kapitel Allmänna villkor punkt 4, om fakturering

avseende målgruppen äger inte giltighet i detta Avtal utan Vårdgivaren

fakturerar själva direkt den part som enligt förordningar och Riksavtal är

betalningsskyldig.

Elektiv vård av patienter tillhörande målgrupp utanför Stockholms län,

enligt punkt 4 i Allmänna villkor, får endast ske i en utsträckning så att

Vårdgivarens åtagande enligt detta Avtal uppfylls.

§ 13 Sidoverksamhet

Vårdgivarens verksamhet utanför detta Avtal får inte inkräkta på uppdraget

enligt detta Avtal. Om resursbrist uppstår skall Vårdgivaren alltid prioritera

uppdraget enligt detta Avtal.

§ 14 Hantering av patientuppgifter

Vårdgivaren får inte skicka eller uppmana andra att skicka patientuppgifter

över öppna nät, exempelvis som e-post, om inte överföring sker på ett sätt

som säkerställer att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Åtkomst till

uppgifterna skall föregås av stark autentisering. Med patientuppgifter avses

alla personuppgifter som rör en patient, exempelvis namn, personnummer,

folkbokföringsadress, telefonnummer, besöksorsak och diagnoser.

§ 15 Nationella mätningar- och patientenkäter

Vårdgivaren skall delta i mätning med nationell patientenkät och i andra

mätningar som initieras nationellt. Resultaten skall i samverkan med

genomföraren av patientenkät/annan mätning redovisas nationellt.

Redovisat resultat och grunddata på landstingsnivå skall överföras från

genomföraren av patientenkät/annan mätning till Beställaren. Syftet är att

publicera resultaten på Vårdguiden och möjliggöra aggregerade analyser

och publika presentationer av resultat på landstingsnivå. Kostnader för

resultatuttag belastas Beställaren.

§ 16 Ändrade ägarförhållanden

Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller

hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen

anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna

ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens

framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva

om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt

§ 19 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt

beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

Sidan 6 (95)

§ 17 Omförhandlingsklausul

Förhandling om Avtalets uppdrag, ersättning eller målvolym kan skriftligen

begäras av part vid väsentliga förändringar av omständigheter som ligger

till grund för detta Avtal.

Omförhandling skall inledas inom 30 dagar efter framställan därom.

Påkallande av omförhandling befriar inte part från skyldighet att fullgöra

sina förpliktelser enligt detta Avtal intill dess nytt Avtal har slutits.

§ 18 Förtida upphörande

Var och en av parterna har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart

upphörande om:

a. den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter

enligt Avtalet; eller

b. den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte

inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första

parten.

Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande

om:

c. Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett

ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd före-

ligger;

d. Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet

som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i

yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning.

e. Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden

avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse

inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller

f. Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag

väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av

Beställaren enligt § 17 ovan.

Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot

Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet

med allmänna avtalsrättsliga principer.

Sidan 7 (95)

Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det

att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för

den uppsägande parten. § 19 Force majeure

Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse

enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout,

brand, naturkatastrof, knapphet på transporter eller energi, myndighets

åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet

som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten

förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen (”Befrielsegrund”).

Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål

skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga

ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund.

Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller

försenats så snart det praktiskt kan ske.

För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra

parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid

sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra

parten.

§ 20 Information om förändringar

Vårdgivare och Beställare har ett ömsesidigt ansvar att informera varandra

om kommande förändringar i sina respektive verksamheter som är

relevanta för motparten. I de fall Beställaren gör förändringar som påverkar

patientflöden skall förändringarna ske i samråd med Vårdgivaren.

§ 21 Tillägg och ändringar

Tillägg och ändringar i detta Avtal skall för att gälla vara skriftliga och

undertecknade av behöriga företrädare för båda parter.

Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig aktör

och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av

Avtalet.

Att part inte vid ett eller flera tillfällen gjort gällande rättighet enligt Avtalet

eller påtalat förhållande som är hänförligt till Avtalet, förtar inte denna

parts möjlighet att göra gällande rättighet eller påtala förhållande vid ett

senare tillfälle. Denna möjlighet är inte tillämplig beträffande Vårdgivarens

möjligheter att fakturera, som är begränsade i tiden och framgår av kapitel

Principer och riktlinjer för ersättning.

Sidan 8 (95)

Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att

Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt

påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av

Avtalet.

§ 22 Avtalets giltighet

För detta Avtals giltighet krävs godkännande av Hälso- och

sjukvårdsnämnden samt av Vårdgivarens styrelse/ägare. Sådant god-

kännande skall ske senast mars 2012. Om godkännande inte skett vid

denna tidpunkt äger andra parten rätt att utan krav på ersättning säga upp

Avtalet med omedelbar verkan.

§ 23 Uppföljning

Uppföljning av sjukhusets uppdrag och verksamhet beskrivs närmare i

kapitel Uppföljning

§ 24 Rapportering av verksamhetsinformation

Utöver det som stipuleras i Allmänna villkor framgår krav i bilaga 2

Informationshantering och rapportering.

Sidan 9 (95)

Principer och riktlinjer

för ersättning

Detta kapitel reglerar ersättning till Vårdgivaren. Kapitlet består av två avsnitt. Under avsnitt A beskrivs ersättningssystemet och under avsnitt B beskrivs övrig ersättning, kostnadsansvar och fakturering. AVSNITT A ERSÄTTNINGSSYSTEMET

1 Allmänt

Ersättningssystemet består av två delar, se nedanstående tabell. Den första delen avser beskrivningen av patienternas kontakter med hälso- och sjukvården och de kostnader som kontakterna är förenade med (”Beskrivningssystemet”). Den andra delen utgörs av ersättningsmodellen. Ersättningsmodellen omfattar enbart ersättning av vård till patienter som är

folkbokförda i Stockholms län och vars vårdkontakt omfattas av Vårdavtalet

och inte av andra vårdavtal, till exempel vårdval.

Ersättningssystemet

1. Beskrivningssystemet 2. Ersättningsmodellen

Verksamhetsdata: Kostnadsdata:

Termer

Definition av

vårdkontakt

Primär klassificering

(diagnoser och

åtgärder)

Sekundär

klassificering

(DRG)

Regelverk för

verksamhetsdata

Kostnad per

patient (KPP)

Genomsnittlig

kostnad per DRG

DRG-viktlista

Anvisningar för

rapportering av

kostnadsdata

Totalersättning

- Prestationsrelaterad ersättning

baserad på DRG

- Kvalitets- och miljörelaterad

ersättning

Ersättning för produktion över

Målvolymen

Incitamentsbaserad ersättning

Sanktioner och viten

Sidan 10 (95)

2 Beskrivningssystemet

2.1 Allmänt

Beskrivningssystemet baseras på det nationella beskrivningssystemet som utvecklas av Socialstyrelsen med vissa avsteg och kompletteringar inom Akutsjukvården. Vårdgivaren skall beskriva all vård enligt Beskrivningssystemet. För ytterligare information om Beskrivningssystemet, se Uppdragsguiden.

2.2 Verksamhetsdata

2.2.1 Termer

För information om termer och begrepp hänvisas till Uppdragsguiden. Frågor rörande termer och begrepp som uppkommer under Vårdavtalets giltighetstid skickas till SLL:s funktionsbrevlåda på adressen [email protected].

2.2.2 Definition av vårdkontakt

Vårdkontakt är en direkt eller indirekt kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Exempel på vårdkontakt är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök, telefonkontakt och teamkonferens om patienten.

2.2.3 Primär klassificering

Utförd hälso- och sjukvård beskrivs med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser gäller Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – systematisk förteckning (ICD-10-SE) och för åtgärder gäller Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder finns på Uppdragsguiden.

2.2.4 Sekundär klassificering

Med sekundärt patientklassificeringssystem avses här ett system där vårdkontakter grupperas i större grupper utifrån medicinskt innehåll och resursåtgång. Primärklassificerade vårdkontakter sekundärklassificeras till diagnosrelaterade grupper (”DRG”) enligt algoritmen i den så kallade NordDRG-grupperaren. För mer information om NordDRG, se Uppdragsguiden. DRG används för att beskriva vård som utförs och som underlag för ersättning. Genom DRG beskrivs patientsammansättningen (case mix) på ett övergripande sätt.

2.2.5 Regelverk för verksamhetsdata

Vårdgivaren skall registrera patienternas vårdkontakter i enlighet med de regelverk som återfinns på Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar i de

av SLL tillämpade regelverken avseende verksamhetsdata.

Sidan 11 (95)

2.3 Kostnadsdata

2.3.1 KPP

Vårdgivarens vårdkostnader fördelas per patient och vårdkontakt enligt nationella principer för kostnad per patient (”KPP”). SKL ansvarar för de nationella KPP-principerna, se Uppdragsguiden. Data avseende KPP (”KPP-data”) innehåller uppgift om kostnad för varje enskild patient och vårdkontakt samt uppgifter om bland annat diagnoser och åtgärder. Beställaren och de akutsjukhus som levererar KPP-data analyserar gemensamt kvaliteten på inlämnad KPP-data för att identifiera behov av rättelser. Respektive vårdgivare ansvarar för att genomföra eventuella rättelser. Med akutsjukhusen avses akutsjukhusen inom Stockholms län som har vårdavtal med SLL (”Akutsjukhusen”). KPP-data används som underlag för att upprätta DRG-viktlistan, se punkt 2.3.3 nedan.

2.3.2 Genomsnittlig kostnad per DRG

För beräkning av genomsnittlig kostnad per DRG grupperas föregående kalenderårs rapporterade vårdkontakters medicinska innehåll med den för det kommande kalenderårets gällande algoritm i NordDRG-grupperaren. Därefter matchas den uppkomna DRG-grupperingen med kostnadsdata i KPP. Efter att de mest resurskrävande vårdkontakterna inom slutenvård inom varje DRG och dess kostnader exkluderats erhålls total kostnad per DRG. Genom att dividera den totala kostnaden per respektive DRG med antalet vårdkontakter inom respektive DRG (exklusive de mest resurskrävande vårdkontakterna inom slutenvård) erhålls den genomsnittliga kostnaden per DRG.

2.3.3 DRG-viktlista

Genomsnittlig kostnad per DRG används som underlag för att upprätta en DRG-viktlista för SLL. Varje enskilt DRG tilldelas en DRG-vikt och en kostnadsgräns för de mest resurskrävande vårdkontakterna inom respektive DRG. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga vårdtillfällen, exklusive de mest resurskrävande, definierar den kostnad som ger DRG-vikt 1,0. DRG-viktlistan beräknas därefter genom att den genomsnittliga kostnaden för respektive DRG divideras med kostnaden för vikten 1,0. De enskilda vårdkontakter vars kostnader är lika med eller överskrider kostnadsgränsen benämns kostnadsytterfall (”KY”).

Information om och aktuell DRG-viktlista för Akutsjukvård återfinns på Uppdragsguiden. Beställaren kan undantagsvis besluta om avsteg från DRG-viktlistan genom att använda så kallade prioriteringsvikter. Prioriteringsvikter används när Beställaren vill prioritera någon eller några DRG genom att höja eller sänka DRG-vikten, vilket innebär att berörda DRG får en annan vikt än vad som redovisas i viktlistan.

Sidan 12 (95)

2.3.4 Anvisningar för rapportering av kostnadsdata

Vid rapportering av KPP-data eller annan kostnadsdata skall Vårdgivaren följa de vid var tid gällande anvisningarna som återfinns på Uppdragsguiden.

3 Ersättningsmodellen

3.1 Inledning

Villkoren för ersättningen av vårdkontakter redovisas i denna punkt 3.

Mall rörande Beräkningsunderlag, Målvolym och Totalersättning finns i

Sjukhusspecifik del, kapitel Ersättningar 2012.


Antal vårdkontakter per verksamhetsområde (klinik) i öppenvård och i slutenvård fördelade på akut och elektiv vård fastställs årligen i särskilt beräkningsunderlag (”Beräkningsunderlag”), se Sjukhusspecifik del, kapitel Ersättningar 2012. Även DRG-genomsnittsvikter och förväntat antal KY fastställs i Beräkningsunderlaget.

Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym (såsom definierad i punkt 3.3).

3.3 Målvolym

Målvolymen (”Målvolymen”) är beräknad produktion av vård för respektive

kalenderår, uttryckt i DRG-poäng. Målvolymen fastställs för respektive

kalenderår.

Målvolymen för ett kommande kalenderår fastställs när det kalenderårets

DRG-grupperare och DRG-viktlista är beslutade samt DRG-poängpris och

förväntad KY-ersättning beräknats och fastställts.

Målvolymen för 2012 fastsälls i förhandling mellan Parterna.

För Vårdavtalets kalenderår två och framåt beräknas Målvolymen i enlighet

med vad som redovisas under punkt 3.10.2.1.

3.4 Ersättningsgrundande produktion

3.4.1 Allmänt

Med ersättningsgrundande produktion (”Ersättningsgrundande

Produktion”) avses produktion av vård, uttryckt i DRG-poäng, med de

restriktioner som gäller för förändrad DRG-genomsnittsvikt, se punkt 3.4.2.

Ny- och återbesök hos läkare skall för att vara Ersättningsgrundande Produktion ha diagnoskod registrerad.

Sidan 13 (95)

Ersättning utgår endast för Ersättningsgrundande Produktion. Ersättning

utgår dock inte för all Ersättningsgrundande Produktion, se punkt 3.6

nedan.

3.4.2 Förändrad DRG-genomsnittsvikt

Förändring av DRG-genomsnittsvikter beräknas för total sluten respektive total öppenvård var för sig.

För ökad vårdtyngd upp till 0,5 procent av den årligen fastställda DRG-genomsnittsvikten utgår ersättning utan särskild redovisningsskyldighet för Vårdgivaren. Vårdtyngdsökning över 0,5 procent kan ersättas efter Vårdgivarens orsaksredogörelse och Beställarens godkännande av denna. Ersättningen skall dock hållas inom summan av den prestationsrelaterade delen av Totalersättningen och maximal ersättning för produktion över Målvolymen. En godkänd vårdtyngdsökning medför att vårdkontakterna i Beräkningsunderlaget för nästkommande kalenderår minskas enligt punkt 3.10.2.1.

En ökad DRG-genomsnittsvikt som inte beror på ökad vårdtyngd utan har

tekniska orsaker (till exempel ändrat registreringsbeteende eller ej

förutsedda logikförändringar i NordDRG-grupperarens algoritm), så kallad

DRG-glidning, ersätts inte.

3.5 Totalersättningen

3.5.1 Allmänt

Totalersättningen (”Totalersättningen”) utgör ersättning för 100 procent av

Målvolymen och består av (i) prestationsrelaterad ersättning, (ii)

kvalitetsrelaterad ersättning och (iii) miljörelaterad ersättning.

Totalersättningen är ett inför varje kalenderår fastställt belopp.

Av Totalersättningen utgör den prestationsrelaterade ersättningen 97,5

procent, den kvalitetsrelaterade ersättningen 2,0 procent och den

miljörelaterade ersättningen 0,5 procent. Andelarna kan komma att ändras

under Vårdavtalets giltighetstid.

3.5.2 Prestationsrelaterad ersättning

3.5.2.1 Allmänt

Prestationsrelaterad ersättning per vårdkontakt utgår antingen med

vårdgivarindividuellt DRG-poängpris multiplicerat med vårdkontaktens

DRG-vikt eller, om tillämpligt, med KY-ersättning.

Prestationsrelaterad ersättning utgår för Ersättningsgrundande Produktion

upp till fastställd Målvolym.

Sidan 14 (95)

3.5.2.2 Beräkning av DRG-poängpris

Med DRG-poängpris avses ett pris i kronor för varje DRG-poäng. Det

vårdgivarindividuella DRG-poängpriset fastställs årligen och består av ett

gemensamt DRG-poängpris för alla Akutsjukhusen och ett

vårdgivarindividuellt DRG-poängprispåslag. Det gemensamma DRG-

poängpriset fastställs årligen och motsvarar det lägsta DRG-poängpriset

som något av Akutsjukhusen innehar för det kalenderåret. DRG-

poängprisberäkningen beskrivs i tabellen nedan.

I tabellen nedan beräknas Vårdgivarens vårdgivarindividuella DRG-

poängpris och Vårdgivarens vårdgivarindividuella DRG-poängprispåslag.

Det vårdgivarindividuella DRG-poängpriset i kolumn I utgör grund för

Vårdgivarens prestationsrelaterade ersättning.

Beräkning av

Vårdgivarens

vårdgivarindividuella

DRG-poängpris och

vårdgivarindividuella

DRG-poängprispåslag

1 Totalersättningen (kronor) A1

2 Kvalitets- och miljörelaterad ersättning (kronor) - C1

3 Förväntad KY-ersättning (kronor) - D1

4 Summa för DRG-poängprisberäkning (kronor) = E1

5 Antal DRG-poäng exklusive DRG-poäng för

förväntade KY-vårdtillfällen

./. F

6 Vårdgivarindividuellt DRG-poängpris (kronor) = G1

7 Gemensamt DRG-poängpris = det akutsjukhus med

det lägsta vårdgivarindividuella DRG-poängpriset

(kronor)

- H

8 Vårdgivarindividuellt DRG-poängprispåslag (kronor) = I

Totalersättningen (A1) reduceras med kvalitets- och miljörelaterad ersättning (C1) samt förväntad KY-ersättning (D1) vilket resulterar i summan för DRG-poängprisberäkning (E1). Vårdgivarindividuellt DRG-poängpris (G1) beräknas genom att dividera summan för DRG-poängprisberäkning (E1) med antal DRG-poäng exklusive DRG-poäng för förväntade KY-vårdtillfällen (F).

Lägst framräknat vårdgivarindividuellt DRG-poängpris för samtliga Akutsjukhus blir gemensamt DRG-poängpris (H). Vårdgivarindividuellt

Sidan 15 (95)

DRG-poängprispåslag (I) består av skillnaden mellan vårdgivarindividuellt DRG-poängpris (G1) och gemensamt DRG-poängpris (H).

3.5.2.3 Införande av KY-ersättning

I det fall Vårdgivaren inte tillämpar KY utgår ersättning med vårdgivarindividuellt DRG-poängpris som inkluderar ersättning för KY. Vårdgivaren skall dock löpande redovisa antalet KY och kostnaderna för dessa till Beställaren.

3.5.2.4 KY-ersättning

I respektive års DRG-viktlista anges för varje DRG en kostnadsgräns för KY. De vårdtillfällen vars kostnader är lika med eller överskrider den angivna kostnadsgränsen ersätts med Vårdgivarens faktiska kostnad enligt Vårdgivarens redovisade KPP-data.

Förväntad KY-ersättning fastställs för respektive kalenderår baserat på Vårdgivarens KPP-data och aktuellt kalenderårs KY-gränser.

Vårdgivaren ansvarar för att analysera KY för att identifiera eventuella

kvalitetsbristkostnader. Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran,

tillhandahålla Beställaren underlag inklusive KPP-data och Vårdgivarens

analys av orsaker till KY.

Med anledning av eftersläpningar i Vårdgivarens KPP-data och därmed

eftersläpningar i Vårdgivarens KY-fakturering utbetalas 80 procent av den

årligen förväntade KY-ersättningen med 1/12-del månadsvis. Från och med

senast den sjätte månaden efter vårdtillfället skall justering ha skett mot

faktiskt utfall och mot faktisk KY-kostnad. KY-avräkning skall dock vara

fullt genomförd och ingå i total årlig avtalsavstämning senast vid

fakturering för mars månads produktion året efter aktuellt kalenderår. Den

faktiska KY-ersättningen skall hållas inom den fastställda Totalersättningen

alternativt, om tillämpligt, inom ersättningen för produktion över

Målvolymen.

3.5.3 Kvalitetsrelaterad ersättning

Kvalitetsrelaterad ersättning baseras på kvalitetsindikatorer som delas in i

nya indikatorer och resultatindikatorer, se Bilaga 1 Indikatorer.

Den kvalitetsrelaterade ersättningen för en kvalitetsindikator beräknas

genom att multiplicera den vikt Beställaren fastställt för den indikatorn

med den totala kvalitetsrelaterade ersättningen. Respektive

kvalitetsindikators vikt framgår av Bilaga 1 Indikatorer.

Kvalitetsrelaterad ersättning för respektive kvalitetsindikator utgår i

enlighet med tabellen nedan.

Sidan 16 (95)

Ersättning för nya indikatorer:

Resultat redovisat Full ersättning utgår för indikatorn

Resultat ej redovisat Ingen ersättning utgår för indikatorn

Ersättning för resultatindikatorer med miniminivå och målnivå:

Redovisat resultat uppfyller

eller överstiger målnivå

Full ersättning utgår för indikatorn

Redovisat resultat över

miniminivå upp till målnivå

Ersättning utgår enligt procentuell

uppfyllelse av indikatorn. Andel av full

ersättning beräknas enligt följande formel:

(Resultat – miniminivå) / (målnivå –

miniminivå)

Redovisat resultat upp till och

med miniminivå

Ingen ersättning utgår för indikatorn

Ersättning för resultatindikatorer med enbart miniminivå:

Redovisat resultat över

miniminivå

Full ersättning utgår för indikatorn

Redovisat resultat upp till och

med miniminivå

Ingen ersättning utgår för indikatorn

Vårdgivaren erhåller ingen kvalitetsrelaterad ersättning för en

kvalitetsindikator, oberoende av resultatet för denna, om täckningsgraden

är lägre än den vid var tid gällande täckningsgrad som Beställaren har

fastställt för respektive indikator, se Bilaga 1 Indikatorer.

Beställaren kontrollerar årligen Vårdgivarens redovisning av

kvalitetsindikatorer och vid behov efterfrågas kompletterande uppgifter.

Beställaren anger därefter i enlighet med tabellen ovan vilken preliminär

kvalitetsrelaterad ersättning som skall utgå för ett kalenderår. Preliminär

ersättningsnivå presenteras i mars månad året efter det kalenderåret.

Vårdgivarens redovisade resultat skall i förekommande fall överensstämma

med resultaten som redovisas i SKL:s Öppna jämförelser eller i nationella

kvalitetsregister. Vid avvikelser gäller resultaten från SKL eller aktuellt

kvalitetsregister. Skillnader i resultat och täckningsgrad stäms av och slutlig

ersättningsnivå fastställs därefter av Beställaren.

Sidan 17 (95)

Den kvalitetsrelaterade ersättningen för ett kalenderår utbetalas löpande

under kalenderåret med 1/12 del, månadsvis i efterskott, enligt

specifikation. Ersättningen för december månad betalas ut efter den

preliminära ersättningsnivån har fastställts i mars månad året efter det

kalenderåret. Visar avstämningen i mars att Vårdgivaren har erhållit en för

hög ersättning under kalenderåret skall den överskjutande delen

återbetalas till Beställaren. Slutlig reglering görs i samband med att den

slutliga ersättningsnivån fastställs.

3.5.4 Miljörelaterad ersättning

Miljörelaterad ersättning baseras på miljöindikatorer, se Bilaga 1

Indikatorer.

Den miljörelaterade ersättningen för en miljöindikator beräknas genom att

multiplicera den vikt Beställaren fastställt för den indikatorn med den

totala miljörelaterade ersättningen. Respektive miljöindikators vikt framgår

av Bilaga 1 Indikatorer.

Miljörelaterad ersättning för respektive miljöindikator utgår om kravet för

denna miljöindikator är uppfyllt. Kravet för respektive miljöindikator

framgår av punkt 4 i Bilaga 1 Indikatorer.

Beställaren kontrollerar årligen Vårdgivarens redovisning av

miljöindikatorer och vid behov efterfrågas kompletterande uppgifter.

Beställaren anger därefter, i enlighet med gällande krav för miljörelaterad

ersättning, vilken miljörelaterad ersättning som skall utgå för ett

kalenderår. Ersättningen fastställs senast i mars månad året efter det

kalenderåret.

Den miljörelaterade ersättningen för ett kalenderår utbetalas löpande

under kalenderåret med 1/12 del, månadsvis i efterskott, enligt

specifikation. Ersättningen för december månad betalas ut efter att

ersättningen har fastställts. Visar avstämningen i mars att Vårdgivaren har

erhållit en för hög ersättning under kalenderåret skall den överskjutande

delen återbetalas till Beställaren.

3.6 Ersättning för produktion över Målvolymen

För Ersättningsgrundande Produktion mellan 100 procent och 104 procent

av Målvolymen utgår ersättning per vårdkontakt med 40 procent av

vårdgivarindividuellt DRG-poängpris multiplicerat med vårdkontaktens

DRG-vikt alternativt, om tillämpligt, 40 procent av KY-ersättning. För

produktion utöver 104 procent av Målvolymen utgår ingen ersättning.

3.7 Incitamentsbaserad ersättning

Utöver Totalersättningen kan Beställaren under Vårdavtalets giltighetstid

besluta om incitamentsbaserad ersättning. Precisering av krav för att

Sidan 18 (95)

erhålla sådan ersättning och dess storlek meddelas i förekommande fall av

Beställaren. Storleken på incitamentsbaserad ersättning kommer maximalt

att uppgå till en procent av Totalersättningen för aktuellt kalenderår.

3.8 Momskompensation

Vårdtjänster är enligt nuvarande regler undantagna från mervärdeskatt.

Vårdgivare som är landstingsägt aktiebolag erhåller ersättning för var tid

gällande statsbidrag frö momskompensation.

3.9 Sanktioner och viten

3.9.1 Bristande tillgänglighet

För bristande tillgänglighet utgår viten enligt följande:

o För varje patient som varit köställd utöver Vårdgarantins

gränser, se Uppdragsguiden, utfaller vite om 500 kronor

per patient och 30-dagarsperiod för väntande till nybesök

och 1 000 kronor per patient och 30-dagarsperiod för

väntande till behandling (åtgärder/operationer). För

undvikande av missförstånd utfaller dessa viten för varje

30-dagarsperiod.

o Vite utfaller inte för patienter där väntetiden kan

definieras som medicinsk och/eller patientvald väntan.

För definition av medicinsk respektive patientvald väntan,

se Uppdragsguiden. Om andelen patientvald väntan

överstiger fem procent av samtliga patienter utöver

Vårdgarantins gränser skall Vårdgivaren kunna uppvisa

dokumentation som visar att patienterna blivit

informerade och aktivt avstått erbjudande om vård inom

Vårdgarantins gränser.

o Om patienten vänder sig till Beställarens

Vårdgarantikansli och erhåller vård enligt dess försorg

påförs Vårdgivaren vite motsvarande Beställarens faktiska

kostnad för dessa patienter.

o Ovan nämnda viten kan sammantaget uppgå till maximalt

en procent av Totalersättningen.

3.9.2 Bristande rapportering till väntetidsregister

Om Vårdgivaren inte rapporterar väntande patienter enligt Beställarens

anvisningar, se Sjukhusspecifik del, kapitel CVR-rapportering, äger

Beställaren rätt att innehålla del av ersättning enligt följande.

Om Vårdgivaren inte rapporterar väntande patienter till nybesök,

undersökningar och behandlingar (åtgärder/operationer) på minst 90

Sidan 19 (95)

procent av de av Beställaren angivna mottagningarna och på minst 90

procent av de av Beställaren angivna undersökningarna och

behandlingarna till gällande väntetidsregister, äger Beställaren rätt att

innehålla två procent av hela det fakturerade månadsbeloppet för den

månad rapportering enligt Vårdavtalet uteblivit. Beställaren återbetalar 80

procent av det innehållna beloppet då rapportering återigen sker i enlighet

med Vårdavtalet.

Sanktionen och/eller förutsättningarna för att sanktionen kan komma att

ändras under Vårdavtalets giltighetstid.

3.10 Justeringar

3.10.1 Index, uppräkningsfaktor för medicinteknisk utveckling och effektiviseringskrav

För årlig justering av Målvolymen och Totalersättningen används följande:

Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK)

exklusive läkemedel: Det prognostiserade LPIK för innevarande år

som SKL presenterar under andra kvartalet används för uppräkning

för nästkommande kalenderår. Det faktiska LPIK presenteras under

första kvartalet året efter prognosen. Eventuell differens mellan

prognostiserad LPIK som används för uppräkning och faktisk LPIK

läggs till alternativt dras ifrån uppräkningen avseende det kalenderår

som kommer efter det kalenderår som uppräkningen avser.

Justeringen görs med en begränsningsregel om maximalt + en

procentenhet.

Läkemedelsindex (LÄK): Beställarens prognos avseende

Akutsjukhusens rekvisitionsläkemedel. LÄK

för innevarande år

används för nästkommande kalenderår.

Viktat index (VI): 95 procent LPIK exklusive läkemedel med

justering för föregående års eventuella differens mellan

prognostiserat och fastställt LPIK och fem procent LÄK.

Demografisk tillväxt (DT): Beställarens prognos avseende

vårdkontakter för respektive kalenderår baserad på förändrad

folkmängd och vårdkonsumtion per åldersgrupp i SLL.

Medicinteknisk utveckling (MTU): en procent av Akutsjukhusens

summerade avtalade totalersättning per år, varav 75 procent tillfaller

Karolinska Universitetssjukhuset och 25 procent fördelas mellan de

övriga Akutsjukhusen i förhållande till respektive akutsjukhus

avtalade totalersättning.

Effektiviseringskrav (EFK): två procent.

Sidan 20 (95)

Index, uppräkningsfaktor för medicinteknisk utveckling och

effektiviseringskrav kan komma att ändras under Vårdavtalets giltighetstid.

3.10.2 Årlig justering

Vid varje kalenderårsskifte görs de justeringar som anges i punkt 3.10.2.1

och 3.10.2.2 nedan.

3.10.2.1 Justering av Målvolymen

Antal vårdkontakter i Beräkningsunderlaget justeras med (i) eventuell

accepterad vårdtyngdsökning i procent som ägt rum året före aktuellt

kalenderår och (ii) DT.

DRG-genomsnittsvikten i Beräkningsunderlaget justeras med anledning av

förändringar i DRG-grupperaren, DRG-viktlista och kommande känd

påverkan av vårdvolymförändringar.

Det justerade Beräkningsunderlaget används för fastställande av

kommande kalenderårs Målvolym. Justering av Målvolymen till

Vårdgivaren sammanfattas i tabellerna nedan.

I det fall Vårdgivaren ersätts med endast DRG-poängpris:

Målvolym Vårdavtalets kalenderår två =

Antal vårdkontakter i fastställt Beräkningsunderlag kalenderår ett * (1 - godkänd

vårdtyngdsökning kalenderår ett) * DT * DRG-genomsnittsvikter för kalenderår två

I det fall Vårdgivaren ersätts med DRG-poängpris och KY:

Målvolym Vårdavtalets kalenderår två =

(Antal vårdkontakter i fastställt Beräkningsunderlag kalenderår ett * (1 - godkänd

vårdtyngdsökning kalenderår ett) * DT - förväntade KY kalenderår två) * DRG-

genomsnittsvikter för kalenderår två där KY exkluderats + (KY-ersättning

kalenderår två/vårdgivarindividuellt DRG-poängpris för kalenderår två)

Målvolym för Vårdavtalets kalenderår tre och framåt beräknas enligt

kalenderår två med ett års framskjutning av angivna kalenderår.

Sidan 21 (95)

3.10.2.2 Justering av Totalersättningen

Totalersättningen justeras enligt tabellen nedan med DT, VI och MTU och

reduceras med EFK.

Totalersättning för nästkommande kalenderår: ((Totalersättning innevarande kalenderår * DT * VI) + MTU) * (1 – EFK)

3.10.3 Övrig justering

3.10.3.1 Justering av Totalersättningen på grund av förändrade patientavgifter

Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter för besök och vårdtillfällen

skall Totalersättningen justeras på sådant sätt att summan av

Totalersättningen och de patientavgifter Vårdgivaren skall debitera

patienter, se Avsnitt B punkt 4.2, inte förändras till följd av förändringen av

patientavgifterna. Justeringen sker enbart mot de patientavgifter som avser

patienter folkbokförda i Stockholms län och vars vårdkontakter omfattas av

Vårdavtalet.

AVSNITT B ÖVRIG ERSÄTTNING, KOSTNADSANSVAR OCH

FAKTURERING

1 Ersättning för vård till patienter som inte är folkbokförda i Stockholms län

1.1 Ersättning för vård till utomlänspatienter

Ersättning för vård till utomlänspatienter utgår i enlighet med gällande

riksavtal för utomlänsvård, se Uppdragsguiden.

1.2 Ersättning för vård till utomlandspatienter

Ersättning för vård till utomlandspatienter, det vill säga patienter som inte

är folkbokförda i Sverige, skall utgå enligt särskilda regler, se

Uppdragsguiden.

1.3 Ersättning för vård till asylsökande med flera

Vård till asylsökande med flera ersätts enligt särskilda regler, se

Uppdragsguiden.

För asylsjukvård utgår ersättning per vårdkontakt med vårdgivarindividuellt DRG-poängpris multiplicerat med vårdkontaktens DRG-vikt alternativt, om tillämpligt, KY-ersättning.

Vårdgivaren skall vara Beställaren behjälplig i frågor som rör ersättning enligt Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera (se framför allt §34 – 38).

Sidan 22 (95)

1.4 Ersättning för vård till utomlandspatienter som saknar betalningsförmåga

Beställaren skall ersätta Vårdgivaren för vårdkostnad avseende

utomlandspatienter i behov av omedelbar vård och som själva skall betala

vårdkostnaden men som helt eller delvis saknar betalningsförmåga under

följande förutsättningar. Vårdgivaren skall registrera sådan vårdkontakt

enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. Beställaren ersätter

Vårdgivaren endast om Vårdgivaren gjort en betalningsutredning avseende

patientens betalningsförmåga och bilägger denna dokumentation till

faktureringen. Fakturering skall ske senast 18 månader efter

vårdkontakten.

2 Forskning, utveckling och utbildning

Vårdgivarens ersättning för dess FoUU-åtagande regleras i särskilt avtal.

3 Kris- och katastrofberedskap samt driftsäkerhet

Vårdgivarens ersättning för dess åtaganden avseende kris- och

katastrofberedskap samt driftsäkerhet regleras i särskilt avtal.

4 Patientavgifter

4.1 Betalning av patientavgifter

Vårdgivaren skall tillse att patientavgifter kan betalas kontant, med

betalkort eller mot faktura.

4.2 Patientavgifter för vårdkontakter

Vårdgivaren skall debitera patienter för vårdkontakter i öppenvård och

slutenvård med de patientavgifter som anges på Uppdragsguiden.

Patientavgifter tillfaller Vårdgivaren med undantag för vad som anges i

punkt 4.3 och 4.4 nedan. Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna

patientavgifter.

4.3 Patientavgifter för besök inom medicinsk service

Vårdgivaren skall debitera patienter för besök inom medicinsk service

enligt SLL:s fastställda avgifter, se Uppdragsguiden. De patientavgifter som

patienterna erlägger för besök inom medicinsk service tillfaller Beställaren.

4.4 Patientavgifter för hjälpmedel

Vårdgivaren skall debitera patienter för hjälpmedel enligt SLL:s fastställda

avgifter, se Uppdragsguiden. De patientavgifter som patienterna erlägger

för hjälpmedel tillfaller Beställaren.

Sidan 23 (95)

5 Kostnadsansvar 5.1 Vårdgivarens kostnadsansvar

Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med

Åtagandet, med de undantag som anges i punkt 5.2 till 5.4 nedan. För

undvikande av missförstånd ansvarar Vårdgivaren för kostnader avseende

bland annat IT, tolkservice, fortbildning av Vårdgivarens personal,

medicinteknisk utrustning och medicinsk service som Vårdgivaren beställt

inom och utanför sjukhuset.

5.2 Kostnadsansvar för hjälpmedel

Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukare enligt SLL:s

anvisningar och regler som återfinns på Uppdragsguiden.

5.3 Kostnadsansvar för sjukresor

Sjukresor bekostas av Beställaren endast om entreprenör som SLL har avtal

med anlitas i enlighet med sådant avtal mellan SLL och entreprenören, se

Uppdragsguiden.

5.4 Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel

Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel regleras i vid var tid

gällande avtal avseende kostnadsansvar öppenvårdsläkemedel (”KÖL-

avtal”) mellan Parterna. Om KÖL-avtal inte träffats mellan Parterna har

Beställaren kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel.

6 Fakturering

6.1 Allmänt

Fakturor som skall ställas till Beställaren enligt Vårdavtalet skall ställas till

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Box 120 81, 102 23 Stockholm, Referens

1500625. För asylsjukvård skall i stället Referens 15002509 användas.

Av fakturan skall följande administrativa uppgifter framgå:

Rubrik: Faktura/kreditfaktura;

Fakturanummer;

ADA-nummer (Beställarens avtalsnummer);

Faktura- och förfallodatum;

Vilken månad/period fakturan avser;

Vårdgivarens namn och adress;

Vårdgivarens Kontaktperson (inklusive telefonnummer och adress);

http://www.hjalpmedelsguiden.sll.se/

Sidan 24 (95)

Beställarens namn och adress;

Beställarens Kontaktperson (inklusive telefonnummer och adress);

Betalningsmottagarens kontonummer; och

Momsregistreringsnummer.

Av fakturan skall även framgå vilken ersättning som avses specificerat per

kalenderår enligt följande uppdelning:

Ersättning avseende öppen- respektive slutenvård var för sig;

DRG-ersättning enligt vårdgivarindividuellt DRG-poängpris;

KY-ersättning;

Kvalitetsrelaterad ersättning; och

Miljörelaterad ersättning

Momskompensation (i förekommande fall)

Fakturan får endast avse ersättning inom ramen för Vårdavtalet. Fakturan

får inte avse oavslutade vårdtjänster. All fakturering under Vårdavtalet sker

månadsvis i efterskott med undantag för vad som särskilt anges i denna

bilaga.

Fakturerat pris för vårdtjänsterna skall följa Vårdgivarens prislista i

Beställarens system för fakturaunderlag och valideras mot detta system.

Inga förskott medges.

Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering. Om så sker kommer

faktureringen att ske utifrån Vårdgivarens rapportering av Verksamheten

till Beställaren. Beställaren sammanställer ett utbetalningsunderlag utifrån

denna rapportering.

Uppgifter till grund för fakturaspecifikation avseende vårdtjänster

översänds elektroniskt till SLL enligt Beställarens anvisningar.

Vid fakturering av extraordinärt slag (exempelvis vid fakturering av

prisjustering under innevarande år) där inget elektroniskt fakturaunderlag

översänds till SLL, skall en specifikation av fakturerat belopp åtfölja

fakturan.

Sidan 25 (95)

6.2 Betalningsvillkor

Betalning sker mot faktura 30 kalenderdagar efter fakturadatum. Om

fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter

fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning

motsvarande antal dagar.

Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller

pristillägg som inte framgår av Vårdavtalet.

6.3 Invändningar mot faktura

Invändningar mot en faktura skall ske senast tre månader efter

mottagandet för att beaktas. Denna tidsbegränsning gäller dock ej vid

invändningar som har sin grund i Beställarrevision. Vid befogad

invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar

från det datum som Beställaren och Vårdgivaren enats om att det finns ett

fel som skall korrigeras.

6.4 Korrigering

Om Vårdgivaren upptäcker felaktigheter i registreringen av redan

fakturerad vård och detta medför behov av rättelse skall förutom

korrigering av fakturering även verksamhetsdata korrigeras.

6.5 Dröjsmål

Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut

dröjsmålsränta enligt räntelagen.

6.6 Faktureringsspärr

Vårdgivaren kan fakturera för vårdtjänster avseende ett kalenderår fram till

och med fakturering av mars månads produktion efterföljande år.

KY får inte faktureras senare än sex månader efter den månad vårdtillfället

avslutats om inte särskilda skäl föreligger. KY avseende vårdtillfällen som

avslutats i oktober, november och december får dock inte faktureras senare

än i samband med fakturering av mars månads produktion efterföljande år.

6.7 Fakturering av asylsjukvård

Asylsjukvård faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren kan fakturera för asylsjukvård avseende ett kalenderår fram till

och med fakturering av mars månads produktion efterföljande år.

KY får inte faktureras senare än sex månader efter den månad vårdtillfället

avseende asylsjukvård avslutats om inte särskilda skäl föreligger. KY-

vårdtillfällen avseende asylsjukvård som avslutats i oktober, november och

december får dock inte faktureras senare än i samband med fakturering av

mars månads produktion efterföljande år.

Sidan 26 (95)

För att Vårdgivaren skall erhålla ersättning för asylsjukvård skall till faktura

alltid bifogas:

Patientens LMA-nr, namn, födelsedata, reservnummer samt datum

för vårdkontakt.

Vid begäran skall även bifogas:

Intyg från läkare att vården är av sådan art att ersättning skall utgå

och/eller epikris/anamnes och slutnotering/motsvarande.

6.8 Fakturering av vård till utomlänspatienter

Vård till utomlänspatienter enligt gällande riksavtal för utomlänsvård

faktureras i enlighet med gällande riksavtal för utomlänsvård, se

Uppdragsguiden.

6.9 Fakturering av vård till utomlandspatienter

Vård till utomlandspatienter faktureras i särskild ordning, se

Uppdragsguiden.

Sidan 27 (95)

Allmänna villkor

1 Allmänna utgångspunkter

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för

hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar

del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få

den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med

vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall bedriva ett aktivt

riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador.

Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den

enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso-

och sjukvård skall ges företräde till vården. Verksamheten skall präglas av

hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren skall tillhandahålla en vård på lika

villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller

religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med respekt och

lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och

dessa skall vägas in i de kliniska besluten.

Landstingsfullmäktige har fastställt policydokumenten "Vård i Dialog",

"Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting" samt

Stockholms läns landstings program 2011 – 2015 för delaktighet för

personer med funktionsnedsättning, ”Mer än bara trösklar”, se

Uppdragsguiden (www.uppdragsguiden.sll.se). Dessa dokument skall

säkerställa att vården utmärks av hög kvalitet och helhetssyn, där patienten

och dennes närstående ges ett värdigt omhändertagande och gott

bemötande samt visas omtanke och respekt.

Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att den kommer så

många behövande som möjligt till nytta. LEON-principen, som innebär att

vård ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå, skall tillämpas.

Behandling och remittering av patient skall ske efter vad som är medicinskt

motiverat och inte efter fördelning av kostnadsansvar mellan olika

vårdgivare för behandlingen.

Vården i Stockholms läns landsting (SLL) är indelad i följande nivåer:

Vårdguiden på telefon och Internet (www.vardguiden.se)

med information och rådgivning samt råd och stöd för

egenvård. Vårdguiden kan också lotsa patienten till rätt

vårdnivå.

Primärvården utgör första linjens hälso- och sjukvård för

barn och vuxna – både för somatiska och psykiska

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/Vård%20i%20dialog%202004%20A4%20tryck.pdf

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/Vardegrund_dok.pdf

Sidan 28 (95)

sjukdomar, inklusive beroendevård. Inom primärvården

finns också jourverksamhet kvällar, nätter och helger.

Specialiserad vård innefattar öppen och sluten geriatrisk

vård, öppen och sluten psykiatrisk vård inklusive barn- och

ungdomspsykiatri och beroendevård, somatisk öppen och

sluten vård utanför sjukhusen, öppen och sluten vård på

sjukhusen, specialiserad palliativ vård samt avancerad

hemsjukvård och habilitering.

Högspecialiserad vård som framför allt ges vid

universitetssjukhus.

2 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys

Vårdgivaren skall följa vid var tid gällande konventioner, lagar,

förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se

Uppdragsguiden, som på något sätt berör Avtalet och dess uppdrag.

Beställaren ansvarar för att på Uppdragsguiden tillhandahålla och

kontinuerligt uppdatera SLL:s riktlinjer och policys som hänvisas till i

Avtalet.

3 Vårdgaranti

Vårdgivaren skall tillämpa SLL:s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och

vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti

samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt

gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de

patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall,

vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan

vårdgivare.

4 Målgrupp utanför Stockholms län

Förutom patienter från Stockholms län omfattar uppdraget även patienter:

som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som

följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004

om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om

tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om

samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för

EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i

Stockholms län.

från andra landsting och regioner ingår i uppdraget enligt villkor i

Riksavtalet för utomlänsvård, se Uppdragsguiden.

Sidan 29 (95)

som omfattas av konventioner eller överenskommelser om

sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se

Uppdragsguiden.

Kostnaderna för sjukvård enligt punkterna ovan faktureras Beställaren i

särskild ordning, se Uppdragsguiden.

5 Sjukvård för asylsökande med flera

Med asylsökande avses i detta avsnitt personer som omfattas av lagen

(2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.

Asylsökande skall erbjudas vård som inte kan anstå.

Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år skall

erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är

bosatta inom Stockholms län.

Kostnaderna för sjukvård för asylsökande med flera enligt ovan faktureras

Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

6 Patientnämnden

Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och

sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan

kostnad, ge nämnden den information och de svar som begärs. Vårdgivaren

skall se till att patienterna får information om Patientnämndens

verksamhet.

7 Remisser

Vårdgivaren skall följa de krav och regler SLL har för utfärdande av

remisser, se Uppdragsguiden.

8 Samverkan

Vårdgivaren skall känna till och följa de beslut om och riktlinjer i

samverkansöverenskommelser samt samverkanspolicys som finns mellan

SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se

Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall delta i arbetet med att anpassa och

utveckla dessa till lokal nivå.

Vårdgivaren skall aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av

vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän. Vårdgivaren skall

säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och närståendeperspektivet, är så

sammanhängande som möjligt.

Vårdgivaren skall aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i

samverkan med andra vård- och omsorgsgivare.

Sidan 30 (95)

Vårdgivaren skall ha dokumenterade rutiner för samverkan med andra

vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Avtalets

utförande.

9 Tillgänglighet

Vårdgivaren skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig

information om öppettider och tidsbeställning.

Vårdgivaren skall kunna nås per telefon under sina öppettider.

Telefonsvarare skall finnas. Den som lämnar meddelande till Vårdgivaren

på telefonsvarare skall bli uppringd så snart som möjligt.

Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge

information om mottagningens öppettider samt vid behov hänvisa till

Vårdguiden på telefon och Internet.

Vårdgivaren skall göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för

personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva

funktionsnedsättningar.

Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga

och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den

utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och

tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar.

Vårdgivaren skall följa, Handisams (Myndigheten för handikappolitisk

samordning) riktlinjer för Tillgängliga lokaler, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens medgivande reducera

avtalad tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid

andra tidpunkter.

Det skall vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och

samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev,

telefax och e-post.

10 Tolk

Vårdgivaren skall, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur

användning av tolk sker. Det gäller såväl språktolk som tolk för döva,

dövblinda och hörselskadade.

Vårdgivaren skall ha rutiner för att använda text- och bildtelefon

exempelvis via förmedlingstjänst.

Vårdgivare som utnyttjar tolk Beställaren betalar för skall använda

tolkförmedling som SLL har avtal med, se Uppdragsguiden.

Minderåriga får inte användas som alternativ till språktolk.

Sidan 31 (95)

11 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Vårdgivaren skall ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i

enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9).

12 Kunskapsbaserad vård

Vårdgivaren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-

rekommendationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram

inklusive dem som finns i VISS, www.viss.nu. För aktuella vård- och

handlingsprogram, se Uppdragsguiden.

13 Forskning, utveckling och utbildning

Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara

tillgängliga för forskning. Uppgifter om enskilda prov som sparas skall vara

registrerade i Svenska Biobanksregistret. Om detta är förknippat med

väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom

överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär

ut uppgifterna.

Vårdgivare skall medverka i kliniska prövningar. Detta åtagande regleras

genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den

som genomför den kliniska prövningen.

Vårdgivaren skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och

medicinstuderande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare.

Vårdgivaren skall i första hand ta emot studerande från gymnasie-,

universitets- och högskoleutbildningar i Stockholms län. Vårdgivaren skall

ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och

inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning.

14 Vårdhygien och smittskydd

Vårdgivaren skall följa och tillämpa lagar, förordningar samt nationella och

regionala riktlinjer avseende smittskydd och vårdhygien som avser den

verksamhet som bedrivs enligt Avtalet, se www.smittskyddstockholm.se

och www.vardhygien.nu.

15 Patientjournaler

Vårdgivaren skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt

gällande lagar och förordningar samt för SLL fastställda riktlinjer och

regler, se Uppdragsguiden.

Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient skall Vårdgivaren

följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän

handling, se Uppdragsguiden.

Sidan 32 (95)

Vårdgivaren skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av

patientjournal till annan vårdgivare som lämnar vård till patienten. Vård-

givaren äger inte rätt till någon ersättning för detta.

Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser, åtgärder och

vårdkontakter enligt av SLL fastställd terminologi, se Uppdragsguiden.

Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på.

När en samordnad patientjournal blir aktuell skall Vårdgivaren följa

kommande anvisningar från SLL avseende detta. Vårdgivare som

rapporterar i system för sammanhållen journalföring skall verka för att ett

avtal om sammanhållen journalföring upprättas med systemägaren för

systemet för den sammanhållna journalen. Om SLL är systemägare för

systemet för den sammanhållna journalen skall Vårdgivaren underteckna

och följa det avtal SLL tillhandahåller.

16 Personal

Vårdgivaren skall som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och

ha sådana rutiner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga

lagstiftningen.

Vårdgivaren skall ha personal i den omfattning som krävs för att utföra

uppdraget i enlighet med Avtalet.

Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning

och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras.

Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av

verksamhetschef.

Vårdgivaren ansvarar för att personalen (inklusive vikarier, ersättare och

underleverantör) inte uppbär ersättning från nationella taxan under samma

kalendermånad de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt

Avtalet.

Personal med patientkontakt skall tala och förstå samt kunna läsa och

skriva svenska.

17 Tystnadsplikt

Vårdgivare skall tillse att även annan personal än hälso- och

sjukvårdspersonal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårds-

personal. Detta gäller även personal anställd hos andra leverantörer som

arbetar på uppdrag av Vårdgivaren.

18 Meddelarfrihet

Meddelarfrihet för anställda i SLL:s förvaltningar och bolag regleras i

svensk lag.

Sidan 33 (95)

Det är väsentligt för Beställaren att anställda hos externa vårdgivare – vid

bedrivande av verksamhet enligt Avtalet – omfattas av en liknande

meddelarfrihet.

Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan

anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till

författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift

eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte

sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen

(1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av

tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet

omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av

meddelarfrihet för offentligt anställda enligt offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).

Beställaren har rätt att säga upp Avtalet i förtid om Vårdgivaren i väsentligt

avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot ovan angiven förbindelse.

19 Information och marknadsföring

Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare,

patienter, samverkansparter och andra intressenter.

Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i SLL:s Elektroniska

Katalog (EK) är korrekta, se Informationshantering och rapportering samt

Uppdragsguiden. Information från EK publiceras på Vårdguiden.

Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och

följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Uppdragsguiden.

20 Underleverantör

Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt

Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom

för sitt eget. Med underleverantör avses annan vårdgivare som utför hela

eller delar av det uppdrag Vårdgivaren har enligt detta Avtal.

Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, lämna information om vilka

underleverantörer som anlitas.

21 Medicinsk service

Med medicinsk service menas tjänster inom laboratoriemedicin, radiologi,

klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi,

spermaprover, transfusionsmedicin och nuklearmedicin samt

biobankshantering och vävnadsinrättning.

För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren inte har hela

kostnadsansvaret skall Vårdgivaren anlita leverantör av medicinsk service

som SLL har avtal med.

Sidan 34 (95)

För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela

kostnadsansvaret, skall Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL

eller är ackrediterad av SWEDAC.

Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium skall ha ackrediterat detta

hos SWEDAC.

Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser för egna patienter

skall kvalitetssäkra analyserna genom avtal med laboratorium ackrediterat

av SWEDAC. För definition av patientnära analyser, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren är skyldig att följa anvisningar på Uppdragsguiden för

kvalitetssäkring av de patientnära analyserna.

Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service skall på remissen

anges Kombikakod för den egna verksamheten som drivs enligt detta Avtal.

Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i

verksamhet som omfattas av detta Avtal. Kombikakod för någon annan

verksamhet får inte användas, se Uppdragsguiden.

22 Läkemedel

Läkemedelsbehandling skall ske på ett rationellt, säkert och

kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och

samhällets bästa beaktas. Valet av distributionsform skall ske utifrån den

enskilda patientens medicinska situation. Kvaliteten vid

läkemedelsbehandling av äldre skall särskilt beaktas.

När patient behandlas med läkemedel och under behandlingen befinner sig

på mottagning, inom dagvård eller i slutenvård, skall läkemedel rekvireras

från leverantör som har avtal med SLL om läkemedelsförsörjning.

Vårdgivaren svarar för kostnaderna för dessa läkemedel.

Då patient överförs till annan vårdgivare skall patienten alltid förses med

läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske.

Mottagande vårdgivare och patient skall förses med fullständig information

om aktuell läkemedelsbehandling och införda samt planerade förändringar

i medicineringen.

Bedömer förskrivaren att patienten själv kan administrera sina läkemedel

utan övervakning eller hjälp av sjukvårdspersonal, får läkemedlet förskrivas

på recept.

Vårdgivarens förskrivning skall ske i enlighet med de rekommendationer

som utfärdas av eller förmedlas av såväl SLL: s

läkemedelskommittésorganisation inklusive Kloka listan © och Kloka råd.

Vårdgivaren skall ta del av producentoberoende läkemedelsinformation, se

Uppdragsguiden.

Recept skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som

innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod skall

Sidan 35 (95)

kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal. Vårdgivaren skall tillse

att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se

Uppdragsguiden.

Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter skall användas om

det inte finns medicinska skäl däremot.

Vårdgivaren skall införa förskrivarstöd så snart sådant finns tillgängligt i

journalsystemet, se Uppdragsguiden.

Vårdgivarens kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt

sätt.

Alla kontakter och all samverkan Vårdgivaren har med läkemedelsföretag

och medicinsktekniska företag skall följa de avtal och överenskommelser

som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se

Uppdragsguiden.

Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie skall senast i

samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla

detta till SLL:s läkemedelskommittéorganisation samt ta kontakt med

Stockholms Regionala Biobankscenter eller vederbörande biobanksansvarig

för biobankshantering av insamlade prover. Vårdgivaren skall försäkra sig

om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att

studien upphört.

Mer information finns under Läkemedel på Uppdragsguiden.

23 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

Vårdgivare som i sitt uppdrag har att efter behovsbedömning eller

vårdplanering förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller

näringsprodukter skall följa SLL:s anvisningar, regler och

beställningsrutiner, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall vara väl

förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, ”kloka hjälpmedelslistan” och

tillhandahålla utrymme för utlämning till och återtagning av bashjälpmedel

från brukaren.

Hjälpmedelskort vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi, för att

tillföra läkemedel eller för egenkontroll av medicinering skall vara försedda

med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod

och arbetsplatskod. Vårdgivaren skall se till att arbetsplatskoder kopplas till

Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal och används på ett korrekt sätt, se

Uppdragsguiden.

Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för

hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Uppdragsguiden. Avgiften skall tillfalla

Beställaren.

Sidan 36 (95)

24 Uppföljning

24.1 Uppföljningens syfte

Beställaren äger rätt att följa upp verksamhet och prestationer samt

försäkra sig om att Vårdgivaren uppfyller sina åtaganden enligt Avtalet.

Uppföljning syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av

vården och Vårdgivarens uppdrag genom exempelvis benchmarking.

Uppföljningen skall även ge underlag för patienterna att göra

kunskapsbaserade val av vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas

rätt till insyn.

Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning

och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet,

produktivitet och effektivitet. Beställaren ansvarar för utformningen av

uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför.

Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten

och andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte

och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning. I detta

ingår rätt att ge andra vårdgivare tillgång till aggregerad läkemedelsstatistik

över Vårdgivarens totala förskrivning.

En del av uppföljningen kommer att ske enligt SLL:s

leverantörsuppföljningsmodell, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren kommer

att kunna jämföra sig med andra Vårdgivare med samma uppdrag genom

Beställarens webbaserade Leverantörsuppföljningsdatabas. Uppföljning

kan även ske genom stickprovsvisa kontroller av rapportering, fakturering

etc.

24.2 Uppföljningsmöten

Vårdgivaren skall delta på de uppföljningsmöten Beställaren kallar till.

Beställaren skall inför uppföljningsmötet skriftligen till Vårdgivaren

översända frågor och underlag.

24.3 Patientenkäter och annan uppföljning

Beställaren kan även genomföra uppföljning på andra sätt exempelvis

genom patientenkäter, väntetidsmätningar och

telefontillgänglighetsmätningar.

Patientenkäter samt mätningar av väntetider och telefontillgänglighet

utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de

intervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna

bestämmer. När Beställaren genomför patientenkäter skall Vårdgivaren -

Sidan 37 (95)

efter Beställarens anvisningar - medverka i framtagandet av

patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens förfogande.

Beställaren äger resultaten av patientenkäten och annan uppföljning samt

rätten att publicera dessa.

Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens nyttjande av medicinsk

service.

24.4 Revisioner

Beställaren äger rätt att genomföra revisioner av Vårdgivarens verksamhet.

Revisioner kan utföras med olika syften:

säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt

Avtalet och att patienterna får bästa möjliga vård,

göra jämförande studier med andra vårdgivare med

motsvarande eller liknande uppdrag,

studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer,

göra de kontroller som behövs för att bedöma om

Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt,

följa upp Vårdgivarens miljöarbete eller

av andra skäl.

En revision kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskrivningar

samt patientjournaler och övriga dokument samt intervjuer som

revisorerna eller Beställaren anser angelägna för granskningens

genomförande. Därtill får revisorerna vidtaga sådana åtgärder som de

bedömer nödvändiga för att fullgöra granskningen.

Vårdgivaren skall medverka vid revisioner och kostnadsfritt samt utan

dröjsmål ställa allt material och all dokumentation som revisorerna

efterfrågar till deras förfogande. Vid granskning av journalhandlingar skall

detta ske enligt gällande sekretessregler. Samtliga deltagare i revisionerna

skall beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt.

Beställaren äger revisionsrapporten.

25 Informationsförsörjning

25.1 Vårdgivarens IT stöd

Vårdgivaren skall ha ett IT-stöd som ger effektivt stöd för vårdprocessen

och en effektiv informationssamverkan med andra vårdgivare. För att

möjliggöra en sammanhållen vårdinformation om patienten skall

Vårdgivaren utforma IT-stödet utifrån SLL:s IT-ramverk uttryckt i regler,

Sidan 38 (95)

riktlinjer och rekommendationer med tillhörande beskrivande anvisningar

som är styrande och normerande, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall använda de IT-tjänster och i övrigt följa de krav som

anges i Avtalet.

25.2 Informationssäkerhet

Vårdgivaren skall skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och

förstörelse i enlighet med vid var tid gällande lagar, förordningar,

föreskrifter och SLL:s anvisningar, se Uppdragsguiden. Hur skyddet

genomförs skall dokumenteras. Vårdgivaren skall på begäran kunna

uppvisa denna dokumentation för Beställaren.

Vårdgivaren skall följa SLL:s vid var tid gällande riktlinjer för

informationssäkerhet, se Uppdragsguiden.

25.3 Verksamhetsrapportering

Verksamhetsrapporteringen syftar till att ge underlag för utbetalning av

ersättning till Vårdgivaren, för medicinsk uppföljning samt för uppföljning

av volymer och produktivitet.

Vårdgivaren skall rapportera verksamhets- och prestationsinformation

samt diagnoser, åtgärder och kontaktorsak per

besök/vårdkontakt/vårdtillfälle till SLL:s system enligt Beställarens

anvisningar om innehåll, terminologi, frekvens, tidpunkt, med mera, se

Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för att all rapportering innehåller

en verksamhetsidentifiering (kombika eller annan kod Beställaren anger)

som på ett korrekt sätt kopplar informationen till rätt uppdrag.

Vårdgivaren skall ta del av loggar och information om avvisade poster för

att kunna säkerställa att den information som tas emot av SLL:s system är

fullständig och korrekt.

Förutom rapportering till SLL:s centrala system skall Vårdgivaren svara på

frågor och lämna information till Beställaren enligt Beställarens

anvisningar.

26 Tillstånd

Vårdgivaren skall under hela Avtalstiden ha de tillstånd och

bemyndiganden samt fullgöra sådan anmälningsskyldighet som vid var tid

är gällande för utförande av uppdraget.

För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-

skattesedel skall Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta.

Sidan 39 (95)

27 Försäkringar, ansvar och åligganden

Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas

av SLL för de patienter som vårdas enligt detta avtal.

Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla de

utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning

av patientskadefall.

Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Avtalet och för all skada

och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet.

Vårdgivaren skall hålla Beställaren skadeslös om krav väcks mot

Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att

handla. Ansvaret gäller under detta Avtals giltighetstid och därefter under

en period av tre år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret

gäller till dess preskription inträder.

Beställaren skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot

Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren skall inte utan

Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende

sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet.

Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa

sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av

Vårdgivarens ersättningsskyldighet.

Vårdgivaren skall ersätta Beställaren för samtliga de kostnader och

förluster som Beställaren förorsakas som en följd av Vårdgivarens fel eller

försummelse.

Vårdgivaren skall teckna och vidmakthålla ansvars- och

företagsförsäkringar enligt vedertagna normer, som håller Beställaren

skadelös vid eventuell skada. Vårdgivarens ansvar är inte begränsat till de

belopp som omfattas av de försäkringar som Vårdgivaren tecknat.

Vårdgivaren skall fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av

socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter.

28 Miljö

Vårdgivaren skall i sin verksamhet enligt detta Avtal verka för att minska

sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid

varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande

miljöprogram och miljömål se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i miljöfrågor och, då

Beställaren så begär, redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla

SLL:s miljömål.

Sidan 40 (95)

Vårdgivaren skall för sin verksamhet enligt detta Avtal följa Beställarens

anvisningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som

finns angivna för verksamheten, se Uppdragsguiden.

29 Katastrofsituation och höjd beredskap

Vårdgivaren är skyldig att delta i planering för katastrofer, kriser och krig

för att verksamheten skall kunna fungera under rådande förhållanden.

Vårdgivaren skall vid katastrof-, kris- och krigsläge samt epidemiläge 3

(influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av

SLL och fortsätta sin verksamhet under landstingsstyrelsens ledning.

Vårdgivaren skall medverka vid av SLL organiserade övningar i sådan

omfattning att Vårdgivaren kan bedriva en fortsatt verksamhet även i

kritiska lägen. Vårdgivaren skall lämna SLL de upplysningar som kan

behövas för krisplaneringen.

30 Brandsäkerhet

Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga

brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand

(systematiskt brandskyddsarbete).

31 Efter Avtalets upphörande

Beställaren och Vårdgivaren skall vid Avtalets upphörande samråda kring

hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och

personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången

till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i

verksamheten. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare

som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar.

När Vårdgivaren upphör att driva verksamhet enligt Avtalet skall

patientjournalerna överföras till annan av SLL anvisad hälso- och

sjukvårdspersonal som framöver skall svara för patientens vård och

behandling. Om journalen finns hos SLL skall istället en kopia av journalen

överföras. Patientens medgivande till överföring skall finnas. Vårdgivaren

skall hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin

verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och

Landstingets riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av

verksamheten skall Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i

samband med överlämnandet av handlingar.

Vårdgivaren skall svara för att dokumentation upprättas vid överföring av

patientjournal så att journal kan följas.

För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga

delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

Sidan 41 (95)

Krav på vårdtjänsten

1 Kvalitetskrav på tjänsterna

Vårdgivarens kvalitetsarbete skall utgöra en grundpelare i ett ständigt

pågående förbättringsarbete av all hälso- och sjukvård. Vägledande i detta

arbete skall vara begreppet God vård.

Vårdgivaren skall ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i

enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9).

Vårdgivaren ska rapportera samtliga patienter till för verksamheten

relevanta nationella kvalitetsregister.

Vårdgivaren skall följa de vid var tid gällande krav och anvisningar på

redovisning av kvalitetsindikatorer enligt bestämmelserna i Bilaga 1

Indikatorer.

2 Skyldigheter avseende vårdgarantin

Den elektiva verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att kravet på

tillgänglighet enligt Vårdgarantin uppfylls samtidigt som tillgängligheten

till imperativ vård och uppföljning av kroniska sjukdomar är så god att

medicinsk kvalitet och säkerhet upprätthålls.

Om Vårdgivaren inte kan erbjuda vård inom Vårdgarantins gränser skall

patienten upplysas om detta och erbjudas besök eller behandling inom

Vårdgarantin hos alternativ vårdgivare eller genom Beställarens

Vårdgarantikansli, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall erbjuda patienten vård enligt följande.

a. Om patienten kan erbjudas vård inom Vårdgarantins gränser hos

Vårdgivaren skall Vårdgivaren skicka en kallelse till patienten.

b. Om patienten kan erbjudas vård inom Vårdgarantins gränser genom

samarbetemed annan vårdgivare skall Vårdgivaren skicka kallelse eller

remissbekräftelse tillsammans med erbjudande till patienten om

vård hos alternativ vårdgivare. Av erbjudandet skall tydligt framgå när

den alternativa vårdgivaren kan ta emot patienten och vem den

alternativa vårdgivaren är, samt hur denne vårdgivare kontaktas.

Sidan 42 (95)

Vårdgivaren ansvarar för alla kostnader, inklusive till exempel

sjukresa, hotell, ledsagare som är förknippade med denna vård.

c. Om patienten inte kan erbjudas vård inom Vårdgarantins gränser skall

Vårdgivaren skicka remissbekräftelse tillsammans med erbjudande till

patienten att nyttja rätten till Vårdgarantin genom Beställarens

Vårdgarantikansli. Det skall tydligt framgå av erbjudandet när

Vårdgivaren beräknar kunna ta emot patienten. Av erbjudandet skall

tydligt framgå hur patienten får kontakt med Beställarens

Vårdgarantikansli.

3 Remisser

Vårdgivaren är skyldig att ta emot alla advekata remisser och akutpatienter

inom uppdraget som det beskrivs i Avtalet. Skulle tvist mellan Vårdgivare

uppstå i fall där det inte är helt klart vilken Vårdgivares uppdrag som

omfattar en viss patient, faller ansvaret på den Vårdgivare som först tog

emot remissen.

Vidare regler avseende remisser framgår i Allmänna villkor punkt 7.

4 Hälsofrämjande insatser

Vårdgivarens skall följa SLL:s gällande riktlinjer och policys som på något

sätt berör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom

verksamheten.

Vårdgivaren skall följa de vid var tid gällande krav och anvisningar på

redovisning av hälsofrämjande indikatorer enligt bestämmelserna i Bilaga 1

Indikatorer.

5 Krav på miljöinsatser

Vårdgivaren skall i verksamheten verka för att minska sin skadliga

miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid varje

tidpunkt gällande miljömålen uppnås.

Vårdgivaren ska följa de vid var tid gällande krav och anvisningar på

redovisning av miljöindikatorer enligt bestämmelserna i Bilaga 1

Indikatorer.

Sidan 43 (95)

Uppföljning

Utöver den uppföljning som framgår i Allmänna villkor punkt 24 sker

uppföljning av verksamhetsuppdraget samt till det kopplade krav.

Uppföljning kan också ske med utgångspunkt i av Hälso- och

sjukvårdsnämnden fattade beslut eller på annan förekommen anledning

när Beställaren identifierat ett behov av fördjupade analyser inom något

område.

All statistik skall i möjligaste mån vara könsuppdelad.

Struktur för uppföljning

Uppföljning kommer att ske genom

1. Löpande månadsavstämning av vårdproduktion och ersättning

2. Löpande avstämningar av krav på tillgänglighet

3. Fördjupad uppföljning/revision

4. Protokollförda möten

5. Redovisning av kvalitets-, hälsofrämjande- och miljöinidkatorer

Uppgifter till uppföljning hämtas från Vårdgivarens årliga kvalitetsbokslut,

från befintliga register eller i enlighet med skriftlig anvisning från

Beställaren. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade

uppgifterna.

1 Löpande månadsavstämning

Data i form av vårdvolymer och genomsnittsvikter stäms av för att få en

gemensam bas för beräkningar och analyser av vårdvolymer, ersättningar

och poäng. Analyserna omfattar bl a Vårdgivarens följsamhet till Avtalet

och eventuella förändringar mellan åren avseende vårdvolymer och

ersättning.

2 Tillgänglighet

Väntetider till nybesök och behandlingar enligt Vårdgarantins regelverk

kontrolleras varje månad i CVR av Beställaren. Även annan tillgänglighet

Sidan 44 (95)

kommer att följas upp. Särskild uppföljning om Vårdgivaren följer

informationskraven till patienten avseende vårdgarantibestämmelser kan

komma att genomföras under avtalsperioden.

Vårdgivaren skall, vid Beställarens efterfrågan, genomföra

telefontillgänglighetsstudier samt vidta eventuella åtgärder utifrån

resultaten av dessa studier.

3 Fördjupad uppföljning

Fördjupad uppföljning kommer att genomföras löpande under avtalstiden

och kan avse en specialitet, ett verksamhetsområde, en patientgrupp eller

ett fokusområde. Sådan uppföljning skall ske systematiskt och utan

oskäliga kostnader för Vårdgivaren. Beställaren meddelar vad som kommer

att följas upp under aktuellt år och aviserar sådan uppföljning senast 4

veckor i förväg. Uppföljningen kommer att fokuseras på vårdresultat och

utgå från begreppet God Vård.

4 Protokollförda möten

Protokollförda möten mellan Beställaren och Vårdgivaren hålls minst två

gånger per år. Vid mötena sker en övergripande avstämning avseende såväl

vårduppdraget, tillgängligheten och Avtalets effekter avseende

patientflöden och medicinska prioriteringar.

Kompletterande möten kan initieras av Avtalets kontaktpersoner.

5 Uppföljning av redovisade indikatorer

5.1 Kvalitetsindikatorer

Utvärdering och bedömning av Vårdgivarens resultat av inrapporterade

kvalitetsindikatorer görs av Beställaren och utfallet presenteras under mars

månad. Beställaren fastställer den ersättning som de inrapporterade

indikatorerna genererar, i enlighet med Avsnitt A, punkt 3.5.3 i kapitel

Principer och riktlinjer för ersättning i detta Avtal. Vid behov genomförs ett

uppföljningsmöte där representanter för Vårdgivarens ledning och

Beställarens ledning deltar.

För resultatindikatorer där miniminivåer inte uppfylls kan Beställaren

komma att utföra en revision och begära att Vårdgivaren upprättar ett

förslag på skriftlig åtgärdsplan med tidsatta åtgärder. Åtgärdsplanen skall

därefter godkännas av Beställaren. Om Vårdgivaren inte lämnar in en enligt

Beställarens skäliga bedömning godtagbar åtgärdsplan per det datum som

Beställaren har anvisat alternativt inte följer den godkända åtgärdsplanen

kan Beställaren komma att besluta om eventuella ändringar i Åtagandet

Sidan 45 (95)

rörande vårdtjänsterna som omfattas av revisionen och eventuella

ändringar av Målvolymen.

5.2 Hälsofrämjande indikatorer

Utvärdering och bedömning av Vårdgivarens resultat av inrapporterade

hälsofrämjande indikatorer görs av Beställaren och utfallet presenteras

under mars månad. Resultatet diskuteras med Vårdgivarens representant i

syfte att identifiera förbättringsåtgärder för kommande år. Vid behov

genomförs ett uppföljningsmöte där representanter för Vårdgivarens

ledning och Beställarens ledning deltar.

5.3 Miljöindikatorer

Utvärdering och bedömning av Vårdgivarens redovisade resultat av

inrapporterade miljöindikatorer görs årligen av Beställaren och utfallet

presenteras under mars månad. Beställaren fastställer den ersättning som

de inrapporterade indikatorerna genererar, i enlighet med Avsnitt A punkt

3.5.4 i kapitel Principer och riktlinjer för ersättning i detta Avtal. Vid behov

genomförs ett uppföljningsmöte där representanter för Vårdgivarens

ledning och Beställarens ledning deltar.

Se bilaga 1 Indikatorer

Sidan 46 (95)

Förändringar under

avtalsperiod

I detta kapitel beskrivs de redan kända förändringar som kan komma att

påverka sjukhusens uppdrag eller målvolymer under avtalsperioden.

Flerårsmodellens syfte

Beställarens roll i avtalsmodellen är att fokusera på att ställa tydliga krav på vårdgivarna i avtalet, till exempel tillgänglighet, och följa upp. Istället för detaljstyrning styr Beställaren således genom att definiera utbudskartan och vårdgivarnas uppdrag, samt att prioritera ekonomiska ramar mellan vårdgivare för att uppnå bästa möjliga systemeffektivitet.

Sjukhuset ges i flerårsavtalet stor frihet att prioritera inom de ramar som avtalet innebär. Avtalet medger en ökad flexibilitet avseende produktionens sammansättning och genomförande på operationell nivå för att skapa förutsättningar till att effektivisera verksamheten. Resurser kan prioriteras mellan specialiteter utefter patienternas behov och vårdgivarspecifik produktionsstrategi. Sjukhusen är fria att förändra verksamheten inom uppdraget, med följande undantag som framgår av den sjukhusspecifika delen.

Styrkort

För att kunna belysa skillnader i DRG-poängprispåslag mellan sjukhusen kommer uppföljning att göras med hjälp av ett styrkort bestående av olika nyckeltal. De områden som kommer att följas upp i styrkortet kommer bland annat att vara:

Casemix

Infrastruktur

Forskning och utveckling

Produktivitet

Syftet med styrkortet är att kunna förklara skillnader i uppdrag och ersättning mellan sjukhusen. Eventuella kostnader som beror på ineffektivitet och/eller kvalitetsbrister ska analyseras. Förslag på nyckeltal till styrkortet tas fram i samverkan mellan beställare och vårdgivare. Beställaren kommer att sammanställa styrkortet minst en gång per år och utifrån detta också göra jämförelser mellan sjukhusen.

Sidan 47 (95)

Förändringar av framtida vårdutbud

År 2016 startar driften av Nya Karolinska Solna (NKS) med ett verksamhetsinnehåll som innebär en ytterligare koncentration av den högspecialiserade vården i länet. Kapaciteten vid NKS bedöms bli mindre än vid nuvarande Karolinska Solna vilket kan innebära att övriga akutsjukhus kan få ökade uppdrag.

Med anledning av befolkningstillväxten samt de förändringar som följs av NKS pågår en analys av de kommande vårdbehoven och nödvändiga strukturförändringarna. Dessa kommer att konkretiseras i planeringen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län utifrån behov och finansiella resurser. Denna utflyttningsprocess behöver planeras och eventuellt påbörjas under avtalsperioden. Utflyttningsprocessens effekter på länets akutsjukhus avseende uppdragens innehåll, vårdvolym och ersättning kan komma att förhandlas inför år 2014 och år 2015 under avtalsperioden.

Övergripande principer för arbetet är att bygga på existerande strukturer för hälso- och sjukvården inom SLL. Användningen av befintlig infrastruktur måste optimeras. LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) måste även fortsättningsvis vara en utgångspunkt för att klara det framtida behovet inom hälso- och sjukvården.

Vård som inte behöver akutsjukhusens resurser kan flyttas ut från akutsjukhus till öppen- och slutenvård utanför sjukhus för att ge utrymme för den demografiska utvecklingen samt effekterna av öppnandet av Nya Karolinska i Solna. Akutsjukhusens verksamhet bör koncentreras till de åtgärder och patienter som kräver akutsjukhusens resurser, medan övrig vård bör ges i inom primärvården eller vid behov inom specialistsjukvården utanför sjukhus.

Vårdval

De vårdval inom flera specialiteter som planeras utgör ett av styrinstrumenten i arbetet med att renodla akutsjukhusens verksamhet mot den vård som kräver akutsjukhusets resurser. Landstingsfullmäktige har därför beslutat att huvudprincipen ska vara att akutsjukhusen inte deltar i vårdvalen. Istället ska akutsjukhusen, inom ramen för flerårsavtalen, fortsätta att utföra sådan vård inom dessa specialiteter som är nödvändig för att bibehålla akutsjukhusets kompetens inom specialiteten samt att hantera de tillstånd inom specialiteten som kräver akutsjukhusets resurser. Detta innebär att akutsjukhusens volymer inom specialiteten kommer att begränsas vilket ska tydliggöras i avtalen med akutsjukhusen. Vilka volymer som ska finnas på akutsjukhusen och utflyttningstakten regleras i avtal.

Investeringar i infrastruktur

Vårdgivare, Beställare samt Locum AB ska tillsammans utveckla hantering av ersättning för infrastruktursatsningar.

Sidan 48 (95)


1. Inledning

Denna bilaga beskriver Indikatorerna som Vårdgivaren skall redovisa samt

de krav på redovisning som Vårdgivaren skall uppfylla.

Indikatorerna skall utgöra ett stöd för Verksamhetens systematiska

kvalitets- och förbättringsarbete samt att möjliggöra publika jämförelser

mellan vårdgivare. Vårdgivarens redovisning av Indikatorerna ligger även

till grund för Beställarens uppföljning i enlighet med vad som anges i

kapitel Uppföljning.

Indikatorerna delas upp på kvalitets-, hälsofrämjande- och

miljöindikatorer. Dessa indikatorer utgör underlag för den kvalitets-

respektive miljörelaterade ersättningen i enlighet med Avsnitt A punkt 3.5.3

– 3.5.4 i kapitel Principer och riktlinjer för ersättning.

Beställaren fastställer vardera kalenderårs kvalitets- respektive

hälsofrämjande indikatorer huvudsakligen i enlighet med den nationella

utvecklingen på området. Beställaren utformar samt fastställer krav och

nivåer för de kvalitets- respektive hälsofrämjande indikatorerna efter

samråd med Specialitetsråden och Kvalitetsnätverket och vid behov externt

sakkunniga. Under punkt 2 nedan beskrivs de kvalitets- respektive

hälsofrämjande indikatorer som gäller 2012. Vårdgivarens Kontaktperson

kommer att meddelas om ett kalenderårs kvalitets- respektive

hälsofrämjande indikatorer senast 1 september innan aktuellt kalenderår.

Under punkt 3 nedan beskrivs de miljöindikatorer som kommer att gälla för

Akutsjukhusen från och med 2012 till och med 2015. Miljöindikatorerna

fastställs av Beställaren. Beställaren kan komma att ändra de i punkt 3

nedan angivna miljöindikatorerna till följd av beslut av

landstingsfullmäktige i SLL om ändrade miljökrav.

Sidan 49 (95)

2. Kvalitets- och hälsofrämjande indikatorer

2.1 Allmänt

De kvalitetsindikatorer som anges nedan är uppdelade enligt

kvalitetsområdena för God Vård. För en översikt över dessa

kvalitetsindikatorer, se punkt 2.2 nedan.

Det finns två typer av kvalitetsindikatorer:

Med nya indikatorer avses kvalitetsindikatorer under införande eller

utveckling.

Med resultatindikatorer avses kvalitetsindikatorer vars resultat

relateras till en miniminivå och en målnivå. Miniminivån utgörs av

det näst sämsta resultatet för indikatorn i en jämförelse mellan

Akutsjukhusen. Målnivån fastställs utifrån det bästa resultatet för

indikatorn i en jämförelse mellan Akutsjukhusen alternativt utifrån

nationella krav/målnivåer.

Vårdgivaren skall skriftligen redovisa samtliga av Beställaren begärda

uppgifter avseende kvalitetsindikatorerna för ett kalenderår till Beställarens

Kontaktperson senast sista februari året efter kalenderåret. Beställaren

kommer att tillhandahålla Vårdgivaren en mall för redovisning av

kvalitetsindikatorer som Vårdgivaren skall använda för redovisningen. Av

mallen framgår samtliga de uppgifter som Vårdgivaren skall redovisa.

En kvalitetsindikators täckningsgrad är en av de uppgifter som Beställaren

för vissa kvalitetsindikatorer kräver att Vårdgivaren skall redovisa.

Täckningsgraden har avgörande betydelse för att Beställaren skall kunna

bedöma och jämföra Akutsjukhusens redovisade resultat. Täckningsgraden

har även betydelse för Vårdgivarens kvalitetsrelaterad ersättning.

Vårdgivaren erhåller ingen kvalitetsrelaterad ersättning för en

kvalitetsindikator, oberoende av resultatet för denna, om täckningsgraden

är lägre än den vid var tid gällande täckningsgrad som Beställaren har

fastställt för den indikatorn.

50

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Krav 2012 1. Andel patienter som vårdats på strokeenhet Miniminivå 83% Målnivå 90%, Täckningsgrad ≥ 90% 2. a) Förekomst av trombolysbehandling vid stroke Målnivå 10%, Täckningsgrad ≥ 90% b) Door to needle-tid vid trombolysbehandling Redovisa resultat c) ADL 3 månader efter stroke (patientfokuserad vård) a) Redovisa resultat b) Redovisa bortfall i rapportering 3. a) Hjärtsjukvård, hjärtinfarkt, rapportering till RIKS-HIA/SWEDEHEART Målnivå 90% avs pat yngre än 80 år och huvuddiagnos Redovisa resultat avs pat 80 år och äldre och huvuddiagnos b) Hjärtsjukvård, tid från reperfusionsgrundande EKG till nål vid STEMI Redovisa resultat 4. Cancersjukvård, täckningsgrad i cancerregister Målnivå 95% 5. a) Ortopedisk sjukvård, höftplastik rapportering Svenska höftprotesreg Målnivå 97% b) Ortopedisk sjukvård, knäplastik, rapportering till Svenska knäprotesreg Målnivå 97% 6. Höfttfraktur a) andelen protesopererade 65 år och äldre cervikal höftfraktur Miniminivå 51% Målnivå 63%, Täckningsgrad ≥ 90% b) andelen som opereras inom 24 timmar Miniminivå 57% Målnivå 71%, Täckningsgrad ≥ 90% 7. Kärlkirurgi. Tid till operation vid förträngning av halspulsåder Miniminivå 67% Målnivå 73%, Täckningsgrad ≥ 90% 8. Kirurgisk vård a) Täckningsgrad i rapportering till SOReg (obesitas) Målnivå 95% b) Andelen kirurgiska op i sluten vård där WHO:s checklista för säker kirurgi använts Redovisa resultat c) Andel patienter med postop komplikationer inom 30 dgr elektiv galloperation Redovisa resultat

Säker hälso- och sjukvård Krav 2012 9. Strukturerad journalgranskning. Fortsatt utveckling. Redovisa resultat

10. Dokumentation av Händelseanalys vid Lex Maria i NITHA Påbörja införandet 11. Införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse, medicinska avd Dubbelt så många avd som var kravet 2011

12. MRSA-odlingar bland riskpatienter Miniminivå 76% Målnivå 87% 13. Vårdrelaterade infektioner Redovisa resultat och analys 14. Förekomst av trycksår Delta i nationella mätningar, redovisa förbättringsåtgärder 15. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Delta i nationella mätningar 16. Patientsäkerhetskultur Delta i nationella mätningar minst var 3:e år 17. Fallskador Delta i utveckling av en indikator avseende fall 18. IVA a) Registrering av SAPS3 i SIR Målnivå 90 % b) Riskjusterad mortalitet efter vård på IVA Redovisa resultat c) Oplanerad återinskrivning på intensivvårdsavdelning inom 72 tim Redovisa resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Krav 2012 19. Nutritionsbedömning inom 24 timmar Redovisa resultat Strokepatienter ADL-oberoende tre månader efter akutfasen Se indikator nr 2

51

Effektiv hälso- och sjukvård Krav 2012 Höftfraktur – andelen som opereras inom 24 timmar Se indikator nr 6 20. Satellitpatienter/Överbeläggning Delta i utveckling/Redovisa resultat 21. Återinläggning inom 30 dagar avs specificerade diagnoser Delta i utveckling/Redovisa resultat Vård i rimlig tid Krav 2012 22. Vistelsetid vid akutmottagning Miniminivå 71% Målnivå 79%, Täckningsgrad ≥90% Ledtider 23. a) Koloncancer. Tid från remissankomst till operation Redovisa resultat b) Bröstcancer. Tid från cytogologisvar till operation Redovisa resultat c) ÖNH-tumör. Tid från remissankomst till behandlingsstart Redovisa resultat d) Lungcancer. Tid från remissankomst till behandlingsstart Redovisa resultat Hälsofrämjade hälso- och sjukvård Krav 2012 24. a) Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter i samband med elektiv operation i sluten vård. Redovisa resultat b) Dokumentation av rökavvänjning i journalen hos patienter i i samband med elektiv operation i sluten vård Redovisa resultat c) Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter med akut hjärtinfarkt Redovisa resultat d) Alkoholprevention Delta i utveckling/framtagande av en indikator avseende

alkoholprevention.

52


Indikator Beskrivning Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/Tolknings-

svårigheter


1.

Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet enligt Nationella riktlinjer för strokesjukvård

För Karolinska och SÖS:

Strokepatienter som vårdas på NIVA/övervak-ningsplats på neurokirurgi eller överförs från MIVA direkt till NIVA, får exkluderas från beräkningen

Täljare:

Antal strokepatienter med diagnoskod I61, I63 och I64 som vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier i Nationella riktlinjer för sådan enhet

Nämnare:

Antalet strokepatienter totalt på sjukhuset med diagnoskod I61, I63 och I64.

Registrering i

Riks-Stroke

enligt

anvisningar

från registret

Alla patienter som insjuknar i akut stroke skall registreras i Riks-Stroke.

Enhet som inte uppfyller kriterierna uppges felaktigt vara strokeenhet. Alla patienter som kommer till sjukhuset rapporteras inte till Riks-Stroke

Eftersläpning i Riks-Stroke

Årligen

83%

90%

1/24

(K och SÖS)

---

1/23

(CStG, DS, STS, NTS)

Krav för inklusion av resultat

Täckningsgrad ≥ 90 %

Kommentar/relevans Det finns ett oomtvistligt vetenskapligt underlag för att välfungerande strokeenheter minskar dödlighet, beroende och behov av institutionsberoende. De positiva effekterna gäller samtliga patienter med stroke med undantag för multisjuka patienter i annan vårdform med strokeinsjuknande och kort förväntad återstående livstid. Vård av patienter med stroke på annan avdelning (utlokaliserade patienter eller satellitpatienter) med mobila stroketeam har inte visat fördelaktiga resultat. Detsamma gäller extremt korta vårdtider på akutvårdsklinik utan efterföljande rehabiliteringsinsatser

53



Mätmetod/

Datakälla


svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

2.

a) Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolys-behandling enligt kriterierna för sådan behandling.

Målgrupp:

patienter med strokediagnos I63 (ischemisk stroke), ålder 18-80 år och som var ADL-oberoende vid insjuknandet

Kriterier för trombolysbehandling beskrivs i FASS-texten under Actilyse

Täljare: Antal insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolys-behandling i överensstämmelse med kriterierna

Nämnare: Samtliga insjuknade i hjärninfarkt som ingick i målgruppen för denna behandling

Registrering i

Riks-Stroke

Kriterierna följs inte. Årligen - 10%

Hela indikator 2 (a, b och c):

1/24

(K och SÖS)

---

1/23




Kommentar/relevans Intravenös trombolysbehandling enligt gällande kriterier har en mycket gynnsam effekt på utfallet för en del av patienterna som får behandlingen. Risken för död eller funktionsnedsättning minskar. Minimal tidsfördröjning av utomordentligt värde för förväntat slutresultat. Trombolysbehandling har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke.

54



Datakälla

Felkälla/Tolk-

ningssvårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

2.

b) Door to needle-tid vid trombolys-behandling enligt kriterierna för sådan behandling. Andel för vilka trombolysbe-handling påbörjats inom 30 minuter.

Målgrupp:

patienter med strokediagnos I63 (ischemisk stroke), ålder 18-80 år och som var ADL-oberoende vid insjuknandet

Kriterier för trombolysbehandling beskrivs i FASS-texten under Actilyse

Täljare: Antal insjuknade i hjärninfarkt för vilka trombolysbehandling påbörjats inom 30 minuter

Nämnare: Samtliga insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling

Registrering i

Riks-Stroke

Kriterierna följs inte.


Ej aktuellt 2012

Se ovan



Kommentar/relevans Intravenös trombolysbehandling enligt gällande kriterier har en mycket gynnsam effekt på utfallet för en del av patienterna som får behandlingen. Risken för död eller funktionsnedsättning minskar. Minimal tidsfördröjning av utomordentligt värde för förväntat slutresultat. Trombolysbehandling har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke.

55



Datakälla

Felkälla/ Tolknings-

svårigheter

Redo-

visning

Minimi-

krav

Målnivå Vikt

2 C

a) Andel stroke-patienter som var ADL -oberoende tre månader efter akutfasen.

Täljare:

Antal strokepatienter som

var ADL-oberoende tre

månader efter akutfasen.

Nämnare:

Samtliga strokepatienter

registrerade i Riks-Stroke

år som överlevde och som

före insjuknandet var

ADL-oberoende.

Inrapportering

till Riks-Stroke

Bortfall i deltagandet i registret, ytterligare bortfall avseende 3-månadersuppföljningen och därtill ytterligare bortfall i besvarandet av enskilda frågor vid uppföljningen.

Det finns även oklarheter i hur beroende/oberoende i de 3 olika ADL-delarna tolkas.


Ej aktuellt

Se ovan

2 C

b) Bortfall i rapportering

Redovisa resultat och åtgärder som genomföts för att minska bortfallet i tremånaders-uppföljningen

Täljare:

Antalet strokepatienter vars ADL-funktion rapporterats Nämnare:

Antalet strokepatienter totalt på sjukhuset

Inrapportering

till Riks-Stroke


Ej aktuellt

Kommentar/relevans SKL-indikator. ADL-beroende innebär att patienten är beroende av andra för förflyttning, toalettbesök samt av- och påklädning.

Indikatorn speglar sjukvårdsinsatserna i akutfasen och i den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning från akutsjukhuset.

56



Mätmetod/

Datakälla


svårigheter

Redo-

visning


3 a)

Rapportering till RIKS-HIA/SWEDE-HEART

Täckningsgrad i RIKS-

HIA avseende patienter

med hjärtinfarkt som

huvuddiagnos (I21-I23)

avs patienter som är

yngre än 80 år.

RIKS-HIA/

SWEDE-

HEART

Problem att få fram pålitligt utfall ur administrativa system när en patient vårdas på flera vårdenheter under sammanhängande period

Årligen

90% 1/24

(K och SÖS)

---

1/23


80 år och äldre Redovisa resultat

3 b)

Mediantid från reperfusions-grundande EKG till nål ST-höjnings-infarkt (STEMI)

Mediantid från

reperfusionsgrundande

EKG till nål. Pat yngre än

80 år.

Redovisas:

- totalt

- dagtid 08.00-16.00

mån-fre

- jourtid mån-fre

- jourtid helg

RIKS-HIA/

SWEDE-

HEART

Årligen

Redovisa resultat

Kommentar/relevans Det är viktigt att alla hjärtinfarktpatienter rapporteras till RIKS-HIA/SWEDEHEART. Registret omfattade tidigare endast hjärtintensivavdelningar. Professionen och registerhållaren har beslutat att alla hjärtinfarktpatienter, inte bara de som vårdats på hjärtintensiven, skall rapporteras till registret.

57



Mätmetod/

Datakälla


svårigheter

Redovis

ning


4.

Täcknings-

grad i

cancerregister

Nationella prostata-cancerregistret Nationellt kvalitetsregister för blåscancer Nationellt kvalitetsregister för njurcancer Cancer coli-rectiregistret Nationella bröstcancerregistret Nationellt lungcancerregister.

Regionalt

cancercentrum

RCC

Eftersläpning i

rapporteringen

Inkorrekt avläsning

Utebliven registrering i

nationella canceregister

Årligen 95%

1/24

(K och SÖS)

---

1/23

(CStG, DS, STS,

NTS)

Nationellt kvalitetsregister

för maligna hudmelanom

Redovisa täckningsgrad

Kommentar/relevans

Resultat avseende respektive relevant register utgör lika stor andel av indikatorns värde.

58



Datakälla


svårigheter


5 a)

Samtliga resultatvariabler i Svenska höftprotesregistret ska rapporteras till registret.

Täckningsgrad i

Svenska

höftprotes-

registret (SHR)

SHR Årligen 97% 1/24

(K och SÖS)

---

1/23


5 b)

Samtliga

resultatvariabler i

Svenska

knäprotesregistret

ska rapporteras till

registret.

Täckningsgrad i

Svenska

knäprotes-

registret (SKR)

SKR

Årligen

97%

Kommentar/relevans

59



Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter


6 a)

Andelen protesopererade höftfraktur-patienter 65 år och äldre med cervikal höftfraktur

Förstagångsfall av cervikal höftfraktur där frakturen var huvuddiagnos och patienten var 65 år eller äldre ingår i beräkningarna. Bland dessa ingår i analysen de som opererats med halv- eller total höftprotes eller behandlats med traditionell osteosyntes. Täljare: Förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller äldre som åtgärdades med ledprotes. Nämnare: Samtliga förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldrarna 65 år eller över som åtgärdades med ledprotes eller osteosyntes.

Journal Akutliggaren Operations-planering Diagnoskod - ICD 10 S720 (Icd9:820A, 820B, 820W, 820X) Operationer Åtgärdskod Primära ledprotesoperationer: NFB,Osteosyntes

eller annan

operation vid

fraktur på femur:

NFJ39–NFJ99

Täckningsgrad

Vissa patienter behöver optimeras, osäkerhet hur stor denna andel är och andra orsaker som t ex Waran-behandling

Viktigt att tidsangivelse om ankomstid och tid för operationsstart finns registrerade i vårdgivarens aktuella system.

Årligen

51% 63%

1/24

(K och SÖS)

---

1/23




Kommentar/relevans Olika studier har visat att insättning av höftprotes vid höftfraktur ger ett betydligt bättre resultat och enligt SKL bör 65-70% av patienterna med cervikal höftfraktur operers med höftprotes.

60


Mätmetod/

Datakälla


svårigheter


6 b)

Väntetid till operation vid höftfraktur

Andelen av totala antalet patienter som inkommer till sjukhuset på grund av höftfraktur som opereras inom 24 timmar efter ankomst

Täljare: Antalet patienter som inkommer till sjukhuset på grund av höftfraktur som opereras inom 24 timmar efter ankomst. Nämnare: Samtliga patienter som inkommer till sjukhuset på grund av höftfraktur och opereras.

Journal Akutliggaren Operations-planering

Täckningsgrad

Vissa patienter behöver optimeras, osäkerhet hur stor denna andel är och andra orsaker som t ex Waran-behandling

Viktigt att tidsangivelse om ankomstid och tid för operationsstart finns registrerade i vårdgivarens aktuella system.

Årligen

57% 71%

Se ovan


Täckningsgrad ≥90 %

Kommentar/relevans Tiden mellan ankomst till sjukhuset och när operation inleds är en viktig kvalitetsindikator eftersom fördröjning kan leda till att rehabilitering försenas och risken för komplikationer som trycksår, infektion och blodpropp ökar. Tid mellan ankomst till sjukhus och start för operation är därför ett internationellt sett vanligt förekommande kvalitetsmått.

61



Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter


7.

Andel opererade inom 14 dagar vid symptomgivande förträngning av halspulsådern

Tid mellan symptom och operation för symptomgivande karotisstenos (alt. symptomgivande förträngning av halspulsådern)

Täljare

Antal patienter som opererats för symptomgivande halspulsåderförträngning inom 14 dagar efter symptomdebut

Nämnare

Alla patienter som opererats för symptomgivande halspulsåderförträngning

Tidpunkt för symptom (som regel TIA) och för operation registreras löpande i kvalitetsregistret, Swedvasc.

Årligen

67% 73% 1/24

(K och SÖS)



Kommentar/relevans

Indikatorn är ett processmått för främst strokeförebyggande sjukvård inom kärlkirurgi och visar hur stor andel av patienterna med

symptomgivande förträngning av halspulsådern som opereras inom 14 dagar från symptomdebut. Vid förträngning av halspulsådern är det viktigt

att operation sker snarast efter symtomdebut och diagnos. Den gynnsamma effekten av operationen minskar snabbt, ju längre tid det går.

62



Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter

Redo-

visning


8. Kirurgisk vård

a) Täckningsgrad i

rapportering till

SOReg

Redovisa täckningsgrad i rapportering till nationellt kvalitetsregister för obesitasopererade

SOReg

Årligen

95% 1/24

(K och SÖS)

---

b) Andel av kirurgiska *)

operationer i sluten vård där WHO:s checklista för säker kirurgi använts

Täljare: Antalet kirurgiska operationer i sluten vård där WHO:s checklista för säker kirurgi använts

Nämnare: Samtliga kirurgiska operationer i sluten vård

Operations-journal, journal eller punktpreva-lensmätning

Redovisa resultat

Ej aktuellt

1/23


c ) Andel patienter med postoperativa komplikationer inom 30 dagar vid elektiv galloperation, kolecystectomi

Täljare: Antalet patienter som fick en eller flera kirurgiska komplikationer inom 30 dagar efter operationen Nämnare: Samtliga patienter som genomgått elektiv galloperation, kolecystectomi

GallRiks

Täcknings-grad

Redovisa resultat

Ej aktuellt

Kommentar/relevans Ett antal patienter (cirka 4,6% i SLL) drabbas av någon kirurgisk komplikation efter borttagande av gallblåsa, såsom t ex blödning, infektion eller galläckage. Det finns ingen ”acceptabel” nivå för andelen som drabbas av komplikationer. Målet måste vara noll.

*) Karolinska: GastroCentrum kirurgi och Bröst- och endokrinkirurgi

63

Säker vård


Datakälla


Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

9.

Strukturerad journal-granskning

Fortsatt utveckling av strukturerad journalgranskning

Inom alla opererande specialiteter i sluten vård redovisa vilka förbättringsområden som prioriterats och vilka åtgärder som initierats/planeras. Vid protokollfört möte muntligt redovisa antal skador och undvikbara skador.

Ej aktuellt Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Indikatorn lämpar sig för att följa och vägleda patientsäkerhetsarbete över tid på sjukhus. Den speglar patientsäkerheten på övergripande nivå. IHI uppger att det aktuella genomsnittet för studerade sjukhus (främst i USA) är 100 vårdskador per 1000 slutenvårdsdagar, och att bästa kända nivå är 40 vårdskador per 1000 vårddagar.

64


Datakälla


Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

10.

Anslutning till NITHA, nationell databas för Händelse-analyser

Påbörjat införandet av att händelseanalys vid lex Maria ska dokumenteras i NITHA- Nationellt IT-stöd för händelseanalys

.

Ej aktuellt Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Förekomsten av negativa händelser måste nedbringas för att minska patienters lidande till följd av allvarliga skador. Även personalen drabbas negativt då skador uppkommer och sjukvårdssystemet belastas med onödiga kostnader. Att öka lärandet av allvarliga händelser är nödvändigt i vården. NITHA är ett verktyg som underlättar dokumentationen och administration av

händelseanalyser efter allvarliga vårdskador. Verktyget underlättar regionalt och nationellt lärande. Allvarliga händelser

dokumenterade i avvikelsehanteringssystem bör överföras till NITHA. Vi eventuell utveckling av Socialstyrelsens nationella

initiativ KLARA är NITHA förberett för att kunna överföra information.

65

Säker vård


Datakälla


Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

11.

Införande av läkemedels-avstämning och läkemedels-berättelse

Fortsatt införande av läkemedels-avstämning och -berättelse enligt SKL:s metod. Dubbelt så många medicinavdelningar som var kravet år 2011 ska vara klara med införandet under 2012.

Andel patienter för vilka korrekt läkemedels-avstämning utförts.

Täljare:

Antal granskade journaler för patienter som lagts in på en medicinavdelning och för vilka läkemedels-avstämning och läkemedelsberättelse utförts

Nämnare:

Alla granskade journaler på medicinavdelning.

Journalgranskning enligt SKL:s

metod. 10 slumpvis utvalda

journaler per månad per

avdelning eller datauttag ur

journalssystem

Beskrivning Ej aktuellt

Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans

Flera studier visar på brister rörande läkemedelsanvändningen fel i informationsöverföringen i samband med vårdens

övergångar. Läkemedelsavstämnining och läkemedelsberättelser en av flera åtgärder som kan höja kvaliteten i äldres

läkemedelsanvändning samt ett sätt att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar.

66

Säker vård


Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/Tolkning

s-svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

12.

Andelen inneliggande patienter med ökad risk för MRSA där komplett MRSA-odling är tagen vid intagningen enligt gällande vårdprogram

Täljare: Antalet inneliggande patienter med ökad risk för MRSA där komplett MRSA-odling är tagen vid intagning enligt gällande vårdprogram.

En och samma patient kan ha flera riskfaktorer. Ange antal patienter som har minst en riskfaktor enligt ovan och antal patienter som odlats från alla sina riskfaktorer.

Nämnare: Totala antalet patienter med ökad risk för MRSA en eller flera riskfaktorer

Punkt prevalens-studie en gång/kvartal

Patientjournal

Uppgifter i journaler saknas om riskfaktorer eller odlingar saknas

Årligen könsuppdelat per kvartal och per verksamhetsområde

76%

87% 1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans: För att förhindra spridning av MRSA är det av stor vikt att rekommenderade rutiner följs för patienter med ökad risk för MRSA. Om följsamheten är låg riskeras smittspridning.

67

Säker vård


Datakälla


Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

13. Vårdrelaterade infektioner, punktprevalens-mätning av VRI enligt nationell modell

Redovisa resultat av mätningen.

Redovisa analys och åtgärder med anledning av resultatet

Täljare:

Antal verksamheter som registrerar VRI med 100 % täckningsgrad

Nämnare:

Totala antalet verksamheter som kan mäta VRI

Täljare:

Antalet patienter med VRI

Nämnare:

Totala antalet patienter i mätningen

Lokala punktprevalens-studier 2 ggr årligen enligt den metod som utarbetats av SKL.



Årligen Redovisa resultat och

analys

Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans: Att registrera infektioner är en förutsättning för att kunna mäta utfallet av insatta förbättringsåtgärder. Samtliga enheter som ingår i ett verksamhetschefsområde ska delta för att kravet på 100% täckningsgrad ska vara uppfyllt

68

Säker vård


Datakälla


Redo-

visning


14.

Förekomst av trycksår

Delta i mätningar av förekomst av trycksår enligt SKL:s anvisningar


Täljare:

Antal verksamheter som mäter förekomst av trycksår med 100 % täckningsgrad

Nämnare:

Totala antalet verksamheter som kan mäta trycksår

Täljare:

Antalet patienter med förvärvade trycksår grad 2-4

Nämnare:

Totala antalet patienter i mätningen

Punktprevalens-studier två gånger årligen enligt den metod som utarbetats av SKL.



Årligen Redovisning av resultat och

vilka förbättringsåtgärder vidtagits med anledning

av resultatet

Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Trycksår är en förebyggbar vårdskada som kan vålla stort lidande och sjukvårdskostnader. Ett trycksår kan utvecklas mycket

snabbt och det förebyggande arbetet är därför mycket viktigt.

69

Säker vård


Datakälla


Redo-

visning


15.

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler

Delta i mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler enligt SKL:s anvisningar



Punktprevalens-studier två gånger årligen enligt den metod som utarbetats av SKL.


Variation i registrerings- kvaliteten . Olika definitioner


förbättrings-åtgärder vidtagits

med anledning av resultatet

Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Många infektioner kan förebyggas genom god hygien, rationell antibiotikabehandling samt evidensbaserade åtgärdspaket. För patienterna kan infektioner leda till smärta, obehag, handikapp eller död. Därför är följsamhet till basala hygien- och klädregler i samband med vård är ett viktigt mått på säkerheten.

70


Datakälla


Redo-

visning


16.

Uppfylla nationella krav avseende mätning av patientesäkerhets-kultur


Indikator

Årligen Redovisning av

resultat och vilka förbättringsåtgärder vidtagits med

anledning av resultatet

Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Ett gott patientsäkerhetsklimat är korrelerat till lägre personalomsättning och färre vårdskador. Att mäta införandet av enkätanvändning ökar förutsättningarna för verksamheter att utveckla patientsäkerhetskulturen som en grund för utveckling av säker vård.

71


Datakälla


Redo-

visning


17.

Riskbedömning avseende fall

En ny indikator ska utvecklas avseende riskbedömning avseende fall


Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Fall är ett allvarligt undvikbart tillstånd för den enskilde patienten och uppkomna skador kostar samhället stora resurser. Fall är en betydande riskfaktor för vårdskador och fall i sig leder till för lägre livskvalitet och för den drabbade individen

72


Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

18 a) Registrering av SAPS3 i SIR (Svenska Intensivvårds-registret)

Redovisa täckningsgrad i

rapportering av SAPS3 i SIR

Enligt riktlinjer och

specifikation på SIR:s

hemsida

Datafångst sker från

respektive IVA-enhets

egen databas och skickas

till SIR

90%

1/25

(K och SÖS)

-----

1/24


18 b) Riksjusterad mortalitet efter vård på IVA

Riskjusterad mortalitet

enligt riktlinjer och

specifikation på SIR:s

hemsida




till SIR.

Redovisa resultat

Ej aktuellt

18 c ) Oplanerad återinskrivning på IVA

Oplanerad återinskrivning

på intensivvårdsavdelning

inom 72 timmar




till SIR

Redovisa resultat

Ej aktuellt

(SIR:s mål:

lägre än 2,6%)

Kommentar/relevans Patienter som vårdas på IVA har en hög dödlighet. Riskjusterad mortalitet är ett sammansatt mått som speglar de första 30 dagarna i vårdkedjan från intensivvårdens start. Riskjusterad dödlighet beskriver den förväntade dödligheten med hänsyn tagen till sjukdomens typ och svårighetsgrad samt patientens ålder och tidigare sjukdomar. Kvoten mellan förväntad och observerad dödlighet benäms standardiserad mortalitetsratio, SMR. SMR=1 när den observerade dödligheten är identisk med den förväntade dödligheten. Patienter som oplanerat återkommer till samma IVA efter utskrivning löper en ökad risk att dö. Andelen återinläggninar kan påverkas av tillgången till IVA-platser samt hur väl strukturerat omhändertagandet av patienten är efter IVA-vården.

73



Mätmetod/

Datakälla


svårigheter


19.

Nutritions-bedömning

Andel av totala antalet vuxna patienter som varit inskrivna 24 timmar eller längre och som efter inskrivning till första vårdavdelning blivit nutritions-bedömda enligt vårdprogram.

Täljare:

Antal patienter som

nutritionsbedömts

inom 24 tim efter

inskrivning till första

vårdavdelning på

sjukhuset.

Nämnare:

Totala antalet

patienter som varit

inskrivna i 24 timmar

eller längre

Punkt-

prevalens-

mätning

Patientjournal

Beroende på olika verksamheter


Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Kommentar/relevans Måttet avser att mäta/identifiera patienter med undernäring. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI, viktförändring och ätsvårigheter. I de fall patienten inte själv kan tillfrågas kan anhörig tillfrågas (detta kan vara en osäker källa).

74

Effektiv hälso- och sjukvård / Säker hälso och sjukvård


Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter


20.

Andelen satellitpatienter/överbelägg-ningar

En ny indikator utvecklas avseende satellitpatienter/överbeläggningar


1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Täckningsgrad, krav

Kommentar/relevans Socialstyrelsen har vid en rad granskningar konstaterat att det är vanligt med överbeläggningar och så kallade utlokaliserade patienter på sjukhus. Patienter utsätts för ökade risker som smittspridning, förväxlingar, fördröjda ordinationer, förlängda vårdtider och ett sämre omhändertagande i allmänhet.

75

Effektiv hälso- och sjukvård


Mätmetod/

Datakälla


svårigheter


21.

Oplanerad återinläggning inom 30 dagar

En ny indikator utvecklas avseende oplanerad återinläggning inom 30 dagar

Vissa specificerade diagnoser

Deltagande i utvecklings-arbetet

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


Täckningsgrad, krav

Orsaker till återinläggning kan vara för tidig utskrivning, bristande läkemedelbehandling eller för dålig information till patienterna om

sjukdomen. Oplanerad återinläggning kan vara en kvalitetsbrist som både medför ökat lidande för patienten och ökade kostnader för

sjukvården.

76

Vård i rimlig tid


Datakälla


svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

22.

Vistelsetid vid akutmottagning

Andelen patienter som inkommit till akutmottagningen där door-to-door-tiden är högst 4 timmar.

(Sachsska, ALB, barnmedicin Huddinge) redovisas för sig men är ett utvecklings-mått och ej kopplat till målrelaterad ersättning )

Äldre patienter (≥ 80 år) utgör en särskilt utsatt grupp och ska särredovisas.

Täljare: Antalet

patienter med door-to-

door är högst 4 tim

Nämnare: Antalet

patienter som sökt

akutmottagning.

Täljare: Antalet

patienter ≥ 80 år med

door-to-door är högst 4

tim

Nämnare: Antal

patienter ≥ 80 år som

sökt akutmottagning

Registrering i

akutliggare/

datasystem

Akutliggaren/

Journalgranskning/

AkuSys

Noggrann definition

av mätpunkterna

Årligen

Redovisas per

kvartal

71% 79% 1/24

(K och SÖS)

---

1/23




Kommentar/relevans

77

Vård i rimlig tid, ledtider


Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/Tolknings

-svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

23.

a) Ledtid vid koloncancer

Tid från remissankomst

till operation där beslut

om operation fattats.

Antal dagar i medeltal

maximi- och minimitid

INCA Noggrann definition av mätpunkterna

Bristande tillförlitlighet i registrering och datasammanställning

Årligen

Ej aktuellt

Ej aktuellt

1/24 (K och SÖS )

1/23


23

b) Ledtid vid Bröstcancer

Tid från cytologisvar till

operation där beslut om

operation fattats.



INCA . Årligen

Ej aktuellt

Ej aktuellt

78

Kommentar/Relevans

Ledtiden från remissutfärdande till påbörjad behandling ska inte överstiga 14 dagar.


Mätmetod/

Datakälla


svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

23.

c) Ledtid vid ÖNH-tumör


till behandlingsstart



Svenskt

kvalitetsregister

för Öron-, näs-

och halssjukvård

Noggrann definition av

mätpunkterna

Bristande tillförlitlighet i

registrering och

datasammanställning

Årligen

Ej aktuellt

Ej aktuellt Gäller endast Karolinska

d) Ledtid vid lungcancer


till behandlingsstart



Nationellt

lungcancerregiste

r

Årligen

Ej

aktuellt Ej aktuellt

Kommentar/Relevans

Ledtiden från remissutfärdande till påbörjad behandling ska inte överstiga 14 dagar.

79

24 Hälsofrämjande


Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

24 a)

Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter i samband med elektiv operation i sluten vård

Täljare: Antalet patienter

över 18 år som genomgått


patientens rökstatus är

dokumenterad i journalen

Nämnare: Antalet patienter

över 18 år totalt på

sjukhuset som genomgått

elektiv operation


Ej aktuellt

1/24

(K och SÖS)

---

1/23


24 b)

Dokumentation av rökavvänjning i journal i samband med elektiv operation i sluten vård

Täljare: Antalet rökande

patienter som genomgått


uppgift om förekomst av

rökavvänjning är redovisat i

journalen

Nämnare: Antalet

rökande patienter totalt

på sjukhuset som genom-

gått elektiv operation


Ej aktuellt

Kommentar/Relevans

80


Mätmetod/

Datakälla

Felkälla/

Tolknings-

svårigheter

Redovisning Minimi-

krav

Målnivå Vikt

24 c)

Akut hjärtinfarkt, dokumentation av rökstatus i journalen

Täljare: Antal patienter

med diagnos i

diagnosgrupp I 21 där

rökstatus är redovisat i

journalen under

begreppet Tobak

Nämnare: Samtliga

patienter med diagnos i

diagnosgrupp I21


Ej aktuellt

24 d)

Alkoholprevention

Delta i

utveckling/framtagande

av en indikator avseende

alkoholprevention


Ej aktuellt

Kommentar/Relevans

81

3. Miljöindikatorer

Vårdgivaren skall i Verksamheten verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program

vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall årligen redovisa miljöindikatorerna i tabellen nedan i enlighet med Beställarens vid var tid gällande

anvisningar senast sista februari.

Tabellen nedan anger de miljöindikatorer som skall redovisas kalenderår 2012-2015. I kolumnen Frågor anges de frågor som

Vårdgivaren skall besvara avseende respektive indikator. Kolumnen Krav anger vad Vårdgivaren skall uppfylla avseende

respektive indikator. Kolumnen Vikt anger respektive indikators andel av den miljörelaterade ersättningen.

Miljöindikator Frågor Krav Vikt

Läkemedel - Utbildning

Vårdgivaren skall se till att

läkemedelsförskrivande

personal har utbildning i

läkemedels miljöpåverkan.

A. Hur många av de anställda har rätt att förskriva

läkemedel?

_ personer

B. Hur många av dessa personer har genomgått

utbildningen ”Läkemedels miljöpåverkan”1

_ personer

Kvoten B genom A skall minst

uppgå till nivåerna nedan:

2012: 80 %

2013: 80 %

2014: 85 %

2015: 85 %

1/5

1 Kursen skall endast avse läkemedelspåverkan på miljön (d.v.s. ej arbetsmiljöfrågor). Den skall t.ex. behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i

vattenmiljön. Det skall ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna skall efter kursen veta hur de själva

kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen skall omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLL:s webbaserade kurs

”Läkemedel & Miljö” som finns på Uppdragsguiden.

82

Läkemedel - Lustgas

Vårdgivaren skall minska

utsläppen av lustgas genom

att destruera använd lustgas

och genom att eliminera

lustgasläckage.

Används lustgas i verksamheten? Ja / Nej

Om ja:

a) Hur mycket lustgas har köpts in under året? _ kg

b) Hur mycket lustgas har returnerats till

leverantören? _ kg

c) Hur mycket lustgas har destruerats i

destruktionsanläggning? _ kg

d) Hur mycket lustgas har släppts ut till

omgivningen? _ kg

Formeln är a minus (b plus c) = d

e) Har Vårdgivaren en handlingsplan för arbetet med

att minska lustgasutsläppen?2

Ja/ Nej

2012 – 2015:

Frågorna skall besvaras.

Om Beställaren så begär skall

Vårdgivarens handlingsplan för

att minska lustgasutsläppen

delges Beställaren.

1/5

Kemikalier och kemiska produkter

Vårdgivaren skall fasa ut de

farliga kemikalier och

kemiska produkter som

anges på SLL:s

utfasningslistor3.

Finns inom verksamheten följande kemiska ämnen:

Bronopol? Ja/Nej

d-Limonen? Ja/Nej

Dibutylftalat? Ja/Nej

Flourvätesyra? Ja/Nej

2012 - 2015:

Vårdgivaren skall inte använda

produkter som innehåller

angivna kemiska ämnen

Samtliga frågor skall besvaras

1/10

3 Se information på Uppdragsguiden.

83

Glutaraldehyd? Ja/Nej

Hydrokinon? Ja/Nej

Kvicksilver och dess föreningar? Ja/Nej

1,1,2,-Triklor-1,2,2-Trifluoretan? Ja/ Nej

med ”Nej”

Produkter – Farliga kemikalier i produkter

Vårdgivaren skall fasa ut

produkter som innehåller de

farliga kemikalier som

anges på SLL:s

utfasningslista4.

Hur stor andel av de undersökningshandskar som

köpts under året var vinylhandskar d.v.s. innehöll

PVC (polyvinylklorid)? _ %

2012: max 10 %

2013: max 9 %

2014: max 8 %

2015: max 7 %

1/5

Miljöcertifiering

Vårdgivaren skall ha ett

miljöledningssystem

certifierat enligt ISO-

standard 14001, EMAS eller

motsvarande.

Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard

14001, EMAS eller motsvarande? Ja/Nej

Datum för certifiering __

Datum för senaste recertifiering__

Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet?___

2012 - 2015

Vårdgivaren skall vara

miljöcertifierad.

Om Beställaren så begär skall

kopia på certifikatet alternativt

senaste revisionsbeslutet eller

recertifieringsbeslutet skickas

till Beställaren.

1/5

Miljökompetens

4 Se information på Uppdragsguiden. Där finns listan över alla farliga kemikalier, kemiska ämnen och kemikalier i produkter som skall fasas ut.

84

Vårdgivaren skall se till att

medarbetarna har gått

grundkurs i miljökunskap.

Hur stor andel av medarbetarna (exklusive

timanställda) som är anställda vid årets slut har gått

grundkurs i miljökunskap? 5 ___ %

2012: minst 55 %

2013: minst 60 %

2014: minst 65 %

2015: minst 70 %

1/10

5 Med grundkurs i miljökunskap avses minst två timmars föreläsning om grunderna i miljökunskap alternativt med godkänt resultat genomfört SLL:s webbaserade miljöutbildning eller motsvarande. För mer information, se Uppdragsguiden.

85


1. Informationshantering

1.1 Inledning

En nationell IT-strategi (”Nationella IT-strategin”) togs fram 2006 i syfte att skapa en framtida

effektiv informationsförsörjning i Sverige inom vård och omsorg. Fokus för strategin var då att

skapa tekniska förutsättningar för behörighet och kommunikation av vårdinformation. Under våren

2010 bytte den Nationella IT-strategin namn till Nationell eHälsa (”Nationell eHälsa”) och fokus

förflyttades från teknik, IT-lösningar och infrastruktur till nyttan för invånare och verksamheter.

Arbetet med Nationell eHälsa kommer att leda till att nya krav ställs på landsting och hälso- och

sjukvårdsverksamheter avseende informationsanvändning och rapportering. SLL:s framtida IT-

utveckling kommer i hög grad att påverkas av utvecklingen på nationell nivå.

Denna bilaga beskriver SLL:s eTjänster6 och IT-system7 samt de krav på informationsanvändning

och rapportering som Vårdgivaren ska uppfylla. Under punkt 5 nedan beskrivs de krav som gäller

den datum dokumentet är daterat samt de krav Beställaren avser införa. Kraven är ställda för att

Beställaren bland annat ska kunna följa upp Vårdavtalet, följa upp hälso- och sjukvården inom SLL,

förbättra samverkan mellan vårdgivare som har avtal med SLL samt ge bättre förutsättningar för

invånarnas och vårdverksamhetens tillgång till eHälsa.

Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort de krav på informationsanvändning och

rapportering som beskrivs i denna bilaga. Om Beställaren ändrar kraven kommer Beställaren

meddela Vårdgivaren om detta inom skälig tid.

2. Informationssäkerhet

Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlighet med

gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hur skyddet genomförs ska dokumenteras.

Vårdgivaren ska på begäran kunna uppvisa denna dokumentation för Beställaren.

Vårdgivaren ska följa SLL:s gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Uppdragsguiden.

6 Med eTjänst avses i detta sammanhang en tjänst som innefattar en eller flera funktioner som informationstekniken kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/eTjänst. Det kan till exempel vara en tjänst där en patients vårdtillfälle bokas eller en filöverföring görs mellan två programvaror/system. eTjänst utgör en del av en IT-plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster med mera. 7 Med IT-system avses i detta sammanhang ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje IT-system erbjuder funktioner, däribland nödvändiga basfunktioner för ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc.

86

3. Personuppgiftsbehandling

All hantering av personuppgifter ska ske i enlighet med Personuppgiftslagen och Patientdatalagen.

I Avtalet är:

Personuppgifter: All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person

som är i livet.

Personuppgiftsansvarig: Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålet med

och medlen för behandlingen av personuppgifter.

Personuppgiftsbiträde: Den som behandlar personuppgifter för den personansvariges räkning.

Behandling: Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter vare sig det

sker på automatisk väg eller ej.

Den personuppgiftsansvarige har ansvar för att all behandling av personuppgifter sker i enlighet

med personuppgiftslagen och patientdatalagen.

Personuppgiftsbiträdet åtar sig att endast behandla personuppgifter som personuppgiftslagen

medger. Behandling sker i enlighet med den personuppgiftsansvariges instruktioner och

styrdokument och träffade överenskommelser.

Beställaren åtar sig att vara personuppgiftsbiträde i de gemensamma lagringar Beställaren anvisar

att Vårdgivaren ska delta i inom ramen för Avtalet.

All vidareförmedling av erhållet registerutdrag rörande personuppgifter är förbjudet.

Personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de

personuppgifter som behandlas på den personuppgiftsansvariges vägnar i enlighet med 31 §

personuppgiftslagen .

Personuppgiftsbiträdet ska informera den personuppgiftsansvarige om vilka åtgärder som vidtagits,

om ytterligare åtgärder behövs ska biträdet informeras om detta.

Sammanställningen kan utgöra den personuppgiftsansvariges instruktion vad gäller säkerhetskrav

Biträdet ska vara beredd att följa beslut från tillsynsmyndigheter vad avser säkerhetskrav.

Personuppgiftsbiträdet ska tillåta de inspektioner som tillsynsmyndigheter eller annan berörd part

enligt lagens krav för upprätthållandet av korrekt behandling av personuppgifter.

Vid upphörande av personuppgiftsbiträdets behandling av den personuppgiftsansvariges

personuppgifter ska biträdet återlämna all data som innehåller personuppgifter på samtliga media

som den är fixerad på.

För vidare information och krav, se Uppdragsguiden.

87

4. Beskrivningssystemet

Allmänt

Beskrivningssystemet baseras i första hand på det nationella beskrivningssystemet som utvecklas av

Socialstyrelsen. Vissa avsteg och kompletteringar görs som anpassningar till Uppdraget. All vård

som utförs enligt Avtalet ska beskrivas enligt beskrivningssystemet. För ytterligare information, se

Uppdragsguiden.

Verksamhetsdata

Termer

För information om termer och begrepp, se Uppdragsguiden.

Primär klassificering

Utförd hälso- och sjukvård ska beskrivas med diagnoser och åtgärder, så kallad primär

klassificering. För diagnoser ska Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade

hälsoproblem – systematisk förteckning (ICD-10-SE) användas och för åtgärder Klassifikation av

vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder, se Uppdragsguiden.

Regelverk för verksamhetsdata

Vårdgivaren ska registrera patienternas vårdkontakter i enlighet med Beställarens regelverk, se

Uppdragsguiden.

Vårdgivaren ska tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar i de av Beställaren

tillämpade regelverken för verksamhetsdata.

5. eTjänster och IT-system

Allmänt

SLL:s eTjänster och IT-system kan delas in i följande fyra övergripande områden:

Invånartjänster: Information och tjänster för invånare.

Vårdinformation och beslutsstöd: Information och tjänster för hälso- och sjukvården.

Informationen tillhandahålls till vården som beslutsstöd.

Ekonomi och uppföljning: Information och system för rapportering och fakturering.

Infrastruktur: ”Vägar och broar” för informationsutbyte mellan vårdens olika aktörer.

För mer information om SLL:s eTjänster och IT-system, se Uppdragsguiden.

88

2012 års krav på informationsanvändning och rapportering

I tabell 1 till 4 nedan beskrivs SLL:s eTjänster och IT-system som tillämpas inom SLL 2012 och

2012 års krav på informationsanvändning och rapportering som Vårdgivaren ska uppfylla.

Tabell 1 Invånartjänster

Namn eTjänst

Beskrivning av eTjänst Krav på Vårdgivaren Innehåller gemensam lagring

Mina vårdkontakter (”MVK”)

MVK är invånarnas ingång för att få tillgång till eTjänster.

Vårdgivaren ska via anslutning till MVK tillhandahålla följande tjänster till invånare:

Av/Omboka besökstid

Beställa tid för besök

Kontakta mig

Tabell 2 Vårdinformation och beslutstöd

Namn eTjänst/IT-system]

Beskrivning av eTjänst/IT-system Krav på Vårdgivaren Innehåller gemensam lagring

Beställningsportalen

Beställningsportalen är ett förskrivningsstöd för vårdpersonal med rätt att förskriva och beställa hjälpmedel. I Beställningsportalen hanteras hjälpmedel för personer med rörelse-, kommunikations- och kognitionshinder och inkontinensproblem, medicintekniska produkter, testmaterial för diabetes samt närings-, förbands- och kompressionsartiklar.

Vårdgivaren ska använda Beställningsportalen vid förskrivning av hjälpmedel.

X

Beställningssystem för läkemedel

Systemet används för att beställa läkemedel. Vårdgivaren ska använda anvisat system för läkemedelsbeställningar. För närvarande används WebbAbest men utbyte av beställningssystem kommer att genomföras under 2012

X

e-dos

e-dos är en tjänst för beställning, ordination och kommunikation av dosförpackade läkemedel till patienter.

Tjänsten kräver stark autentisering.

Vårdgivaren ska använda e-dos vid förskrivning och/eller hantering av dospatienter.

eTjänsten ska integreras i Vårdgivarens elektroniska journalsystem.

X

Elektroniskt journalsystem

Elektroniskt journalsystem är ett IT-system i vilket vårdgivare dokumenterar och hanterar patientrelaterad information.

Vårdgivaren ska ha ett elektroniskt journalsystem för registrering av patientrelaterad information som ska vara integrerat med de tjänster i tabellerna 1-5 om särskilt angivet. Åtkomsten till patientrelaterad information ska ske genom stark autentisering (högsta behörighetsmodell) och i övrigt ske i enlighet med patientdatalagen (2008:355).

89



e-recept e-recept är en tjänst vid förskrivning av läkemedel på recept och elektronisk överföring till apotek.

Vårdgivaren ska använda e-recept vid förskrivning av läkemedel. Vårdgivarens elektroniska journalsystem ska integreras med e-recepttjänsten via SLL:s gemensamma receptserver (GRS).

X

e-Sjukintyg e-Sjukintyg är en tjänst som möjliggör för läkare att överföra läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan samt ger möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan vårdgivare och Försäkringskassan.

Vårdgivaren ska överföra elektroniska sjukintyg från vårdgivare till Försäkringskassan.

X

Janusinfo Janusinfo WWW.janusinfo.se innehåller läkemedelsinformation riktad till förskrivare och vårdgivare. Webbplatsen är även informationskanal för Stockholms läns läkemedelskommitté.

Vårdgivaren ska använda Janusinfo och följa riktlinjer för att hålla sig informerade om nyheter som berör uppdraget och via denna hämta underlag till uppföljning.

ListOn ListOn är ett system för registrering av invånares listning på husläkarmottagning, BVC och läkare i särskilt boende samt för inskrivning i basal hemsjukvård.

I ListOn kan vårdgivare se vilken husläkarmottagning/BVC som patienten har valt att lista sig hos samt vilken MVC en gravid är inskriven vid.

Vårdgivaren ska använda Liston för listning på mottagning/läkare och för inskrivning i basal hemsjukvård.

Vårdgivaren ska ha tillgång till och använda ListOn (tittfunktion) för att identifiera samarbetspartners inom primärvården.

X

Läkemedelsförteckningen I Läkemedelsförteckningen samlas uppgifter om alla receptförskrivna läkemedel (oavsett vem som förskrivit dessa) som patienten har hämtat ut på apotek i Sverige under de senaste 15 månaderna. Syftet med Läkemedelsförteckningen är att samla all information om patientens uthämtade läkemedel.

Tjänsten kräver stark autentisering.

Vårdgivaren ska använda Läkemedelsförteckningen som antingen är tillgänglig via ordinarie journalsystem genom integration eller via MVK, Nationell Patientöversikt (”NPÖ”) eller SLL:s tjänst Navigatorn.

NYSA NYSA är ett IT-system för epidemiologisk uppföljning av i första hand patienter som smittats med resistenta bakterier.

Vårdgivaren ska rapportera mikrobiologisvar till NYSA:s datalager avseende patienter som smittats med resistenta bakterier.

Obstetrix Obstetrix är ett journalsystem för mödrahälsovård och förlossning.

Vårdgivaren ska använda Obstetrix för journalföring inom mödrahälsovård och förlossning.

X

Sjukresesystemet Sjukresesystemet är SLL:s systemstöd för att administrera och beställa sjukresor.

Vårdgivaren ska använda sjukresesystemet vid beställning av sjukresa.

X

Svensk Informationsdatabas för Läkemedel (”SIL”)

Med SIL kvalitetssäkras aktuell läkemedelsinformation från olika medicinska källor.

Vårdgivarens elektroniska journalsystem ska integreras med följande SIL-tjänster:

http://www.janusinfo.se/

90



- Varuregister VARA,

- Rekommenderade läkemedel för SLL (Kloka Listan) och

- Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets förmånsbegränsningar.

Uppdragsguiden Uppdragsguiden är vårdgivarnas informationsportal. På Uppdragsguiden finns information och styrdokument för vårdgivare.

Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad om den information och de styrdokument som publiceras på Uppdragsguiden.

VISS VISS - Vårdinformation StorStockholm är en informationsbank innehållande medicinsk och administrativ information, i första hand riktad till primärvården. I VISS finns ca 180 vård- och omvårdnadsprogram som stöd för behandling och remittering av patienter mellan olika vårdnivåer och vårdgivare.

www.viss.nu

Vårdgivaren ska använda VISS och följa de vård- och omvårdnadsprogram som berör uppdraget.

WebCare WebCare är ett IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan SLL (slutenvård och primärvård) och kommuner. Genom WebCare erhålls faktureringsunderlag för de patientkostnader som uppkommer i enlighet med lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (”Betalningsansvarslagen”).

Vårdgivaren ska använda WebCare. X

Tabell 3 Ekonomi och uppföljning

Namn eTjänst/IT-system


Centralt väntetidsregister (”CVR”)

CVR är Beställarens system för uppföljning av väntetider för väntande patienter, se Bilaga [5] Rapportering av väntetider.

Vårdgivaren ska en gång per dygn med filöverföring rapportera väntande patienter.

X

Faktureringsunderlag läkemedel, FUL

FUL är ett system där Vårdgivaren kan granska och kontrollera kostnader för läkemedel som Vårdgivaren har betalningsansvar för.

Vårdgivaren ska granska och kontrollera kostnader för läkemedel i FUL.

Faktureringsunderlag medicinsk service, FUMS

FUMS är ett system där Vårdgivaren kan granska och kontrollera kostnader för medicinsk service som Vårdgivaren har betalningsansvar för.

Vårdgivaren ska granska och kontrollera kostnader för medicinsk service i FUMS.

91



Gemensamt vårdregister (”GVR”)

GVR är Beställarens gemensamma vårdregister med verksamhets- och prestationsinformation samt diagnoser, åtgärder och kontaktorsaker. Information från GVR används bland annat för framtagning av underlag för utbetalning och uppföljning av vården.

Vårdgivaren ska antingen ha en on-line-överföring av data eller göra en uppdatering av data en gång per dygn via filöverföring till GVR.

X

Janus läkemedelsstatistik Gemensam uppföljningsplattform för läkemedel.

Vårdgivaren ska genom regelbunden aktiv uppföljning av den egna verksamheten förbättra sin läkemedelsanvändning.

Nationella kvalitetsregister Register dit Vårdgivaren rapporterar patientuppgifter som diagnos, behandlingsåtgärd och resultat. Registren syftar till att öka kvaliteten i vården och ge möjlighet till jämförelser med andra Vårdgivare.

De kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till finns angivna i Uppdraget.

X

NordDRG-grupperaren NordDRG-grupperaren är ett IT-system där enskilda patienters vårdkontakter grupperas i större grupper utifrån medicinskt innehåll och efter hur resurskrävande de är.

Vårdgivaren ska ha IT-system som både kan leverera data till NordDRG-grupperaren och ta emot DRG i retur.

Vårdfaktura Vårdfaktura är ett webbaserat system där Vårdgivaren kan kontrollera och godkänna fakturor baserade på vård som har rapporterats till Beställaren i andra system eller tjänster.

Vårdgivaren ska använda Vårdfaktura för att godkänna fakturor.

Vårdmarknad (”VM”) VM är ett system som används av vårdgivare för att registrera prognostiserad väntetid för åtgärder och mottagningsbesök. Informationen i VM används både av patienter och remittenter för att se väntetider hos olika vårdgivare.

Vårdgivaren ska rapportera aktuell väntetids-prognos enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden.

Tabell 4 Infrastruktur



EK SLL:s elektroniska katalog (”EK”)

EK är en katalogtjänst för SLL som innehåller information om personer, funktioner och organisatoriska enheter för den vård Beställaren finansierar. Information från EK används bland annat för behörighetsadministration med e-tjänstekort. Dessutom hämtas information från EK för att användas på Vårdguiden

Vårdgivaren ska rapportera in information avseende Vårdgivaren, Vårdgivarens verksamhet och Vårdgivarens anställda till EK samt tillse att den inrapporterade informationen är korrekt och uppdaterad i EK. Se Uppdragsguiden nedan för fullständiga anvisningar av informationsobjekt som ska

X

92



(adress, telefonnummer, typ av vård med mera).

EK utbyter i sin tur information med katalogtjänsten HSA. HSA är en nationell informationskälla för kvalitetssäkrade uppgifter om personer, enheter och funktioner.

rapporteras in.

eTjänstekort/SITHS-certifikat SITHS är en nationell säkerhetslösning som förvaltas av SKL genom Inera AB. SLL har valt namnet eTjänstekort - ett kort som följer den nationella SITHS-standarden.

eTjänstekortet är en förutsättning för att kunna dela elektronisk information mellan vårdens alla aktörer på ett effektivt och säkert sätt. Till kortet är det också möjligt att knyta ytterligare användningsområden.

Vårdgivaren ska använda eTjänstekort för att tillse att åtkomst till IT-system och eTjänster samt inloggning till dessa sker på ett säkert sätt.

Vårdgivaren ska hantera eTjänstekort med SITHS-certifikat enligt SITHS RA-policy. Vårdgivaren väljer fritt leverantör av eTjänstekort men kortutgivaren måste vara godkänd av Inera AB.

All vårdpersonal hos Vårdgivaren ska ha ett eTjänstekort.

Kodservern Kodservern är en tjänst som innehåller tabeller med koder och klassifikationer som används inom vård och omsorg.

Exempel på koder och klassifikationer inom Kodservern är: besöksklassificering, läkemedelskoder, verksamhetsform och diagnoser.

Vårdgivaren ska använda Kodserverns tabeller för att säkerställa att korrekt information registreras och rapporteras till Beställarens system.

Personuppgiftsregister (”PU”) PU är ett personregister över boende i Stockholms län och Gotland. PU innehåller folkbokföringsuppgifter.

Vårdgivaren ska i samband med registrering av patienter kontrollera alla personnummer/reservnummer mot PU för att säkerställa patientens identitet.

SLLNet SLLNet är SLL:s gemensamma kommunikationsnät.

Beställaren bekostar Vårdgivarens uppkoppling med den kapacitet och servicenivå som krävs för kommunikation enligt denna bilaga. Vårdgivaren bekostar eventuell högre kapacitet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgivarens system/tjänster – till exempel för samordnad journalhantering.

Vårdgivaren ska vara ansluten till SLLNet.

Vårdgivaren ska följa de säkerhetsbestämmelser som SLL har utfärdat för anslutning till SLLNet, se Uppdragsguiden.

93

eTjänster och IT-system samt krav på Vårdgivaren som avses införas I tabell 5 nedan beskrivs SLL:s eTjänster och IT-system som SLL avser införa samt de därtill

relaterade kraven på informationsanvändning och rapportering som Vårdgivaren ska uppfylla.

Tabell 5

eTjänst/IT-system Beskrivning av eTjänst/IT-system Krav på Vårdgivaren

e-Kunskapstjänster Det finns idag flera e-Kunskapstjänster och fler kommer att införas. De eTjänster som SLL kommer att införa har validerats utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån regionala och/eller nationella krav på införande av e-Kunskapstjänster. Vårdgivaren ska även följa regionala och/eller nationella krav på användning av dessa.

Det kommer att rekommenderas eller krävas att tjänsten integreras med Vårdgivarens elektroniska journalsystem.

e-remiss

Infektionsverktyget Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget används enligt följande:

Som nationellt rapporteringsstöd för läkare

För återkoppling till vårdenheten om vårdrelaterade infektioner

För ökad patientsäkerhet genom förebyggande arbete

Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån nationella krav på införande av Infektionsverktyget. Vårdgivaren ska även följa nationella krav på användning av Infektionsverktyget.

Makulering av e-recept

Makulering av e-recept bidrar till ökad patientsäkerhet bland annat eftersom förskrivaren direkt kan följa upp ordinationsändringar genom att makulera inaktuella e-recept.

Vårdgivaren ska senast ett år efter att makuleringstjänsten är klar för breddinförande (hösten 2011) ansluta sitt elektroniska journalsystem och tillse att adekvat utbildning av tjänsten genomförs till läkemedelsförskrivande läkare och sjuksköterskor

Nationell Patientöversikt (”NPÖ”)

NPÖ syftar till att göra patientinformation tillgänglig genom direktåtkomst för behörig vårdpersonal över huvudmannagränser baserat på den möjlighet som patientdatalagen ger genom införandet av sammanhållen journalföring.

Ett viktigt syfte med NPÖ:n är att stärka patientsäkerheten.

Vårdgivaren ska rapportera NPÖ-data enligt nationella anvisningar till nationell NPÖ-tjänst.

Ordinationstjänst/databas eTjänsterna Läkemedelsförteckning, e-dos samt e-recept och makulering av e-recept kommer att sammanföras i en ny e-Tjänst/IT-system vilket innebär att patientens samlade aktuella och historiska läkemedel information förs in en databas. Integrationen kommer att påbörjas under våren 2012.

Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån nationella krav på införande av denna ordinationstjänst/databas. Vårdgivaren ska även följa nationella krav på användning av ordinationstjänsten/databasen.

94

eTjänst/IT-system Beskrivning av eTjänst/IT-system Krav på Vårdgivaren

Sfinx Interaktionstjänsten Sfinx används för att snabbt kunna söka fram interaktioner mellan de läkemedel en patient ordinerats eller planeras bli ordinerad. Sfinx innehåller också interaktioner mellan läkemedel och vissa naturläkemedel, vissa födoämnen, alkohol och rökning. Tjänsten erbjuds via tjänsten Janusfönster, en av tjänsterna på SIL.

Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån regionala och/eller nationella krav på införande av Sfinx. Vårdgivaren ska även följa regionala och/eller nationella krav på användning av detsamma i samband med läkemedelsordinationer, läkemedelsgenomgångar etc.

Det kommer att rekommenderas eller krävas att tjänsten integreras med Vårdgivarens elektroniska journalsystem.

6. Rapportering av informationsobjekt

På Uppdragsguiden redovisas de informationsobjekt som Vårdgivaren ska rapportera till GVR för

öppen vård (”GVR ÖV”), GVR för sluten vård (”GVR SV”), CVR, VM, ListOn och EK.

Vårdgivaren ska rapportera i enlighet med de tidsintervall, de dataformat och det elektroniska

kommunikationsstöd samt med definitioner på informationsobjekten som anges på där.

7. Meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner

Vårdgivaren ska tillgodose att patientrelaterad information som hanteras hos Vårdgivaren

tillgängliggörs enligt de meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner som Beställaren vid

var tid anvisar, se Uppdragsguiden.

8. eTjänster och IT-system som är önskvärda och möjliga för Vårdgivaren att använda

Det finns ”Önskvärda” och ”Möjliga” eTjänster och IT-system som erbjuds Vårdgivaren att

använda för Åtagandet på eget initiativ, se Uppdragsguiden.

9. Kontaktinformation

För kontaktinformation avseende SLL:s eTjänster och IT-system tillgänglig se Uppdragsguiden.

95

10. Kostnadsansvar SLLnet

SLLnet är SLL:s gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har

rätt att ha en anslutning till SLLnet. Beställaren bekostar denna uppkoppling med en kapacitet och

servicenivå som krävs för den kommunikation Beställaren ställer krav på. Vårdgivaren bekostar

eventuell högre kapacitet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgivarens

system/tjänster - t.ex. för samordnad journalhantering. Om det inte längre är nödvändigt att vara

ansluten till SLLnet för att rapportera information enligt detta avtal kommer anslutningen till

SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst.

Documents

Flerårsavtal Akutsjukvård Sjukhusspecifik del Danderyds sjukhus AB