foto: Bildarkivet.se28
*Per och Anna r de vanligaste namnen i Jmtland p personer ver 65
r. Du kommer att f flja Anna och Per och deras vnner i detta
utbildningsmaterial.
Du som personal kommer f kad kunskap om hur du kan sttta Anna
och Per i hur de ska gra fr att inte falla. Du kommer ocks f veta
vad som r viktigt i er gemensamma planering i ert fallpreventiva
arbete. Till slut fr du lite bakgrundsfakta om fallprevention.
Vad r det som gr att Per och Anna inte faller? Vad r det som gr
att dom str stadigt p benen?Egna kommentarer: **Fundera p vad ni
skulle kunna fresl brukarna betrffande fysisk aktivitet. I vilka
vardagssituationer skulle ni kunna f in trning av balans och
benstyrka med brukarna? Kan man fresl brukaren att gra den
gemensamma promenaden annorlunda fr att kunna utmana styrkan och
balansen p ett skert stt? Tnk grna p de brukare ni har.
Hur erbjuds promenader? Vilken vikt lgger ni vid det?
Egna kommentarer:*Vad som r utmanande fr den ldre r
individuellt. Tillsammans med din brukare r det viktigt att hitta
rtt niv p trningen.
Vilka enkla balans- och benstyrkevningar kan man anvnda utan att
frst kolla av med leg personal? G igenom vningarna i St p sig. Hur
kan man anvnda dem hemma hos brukaren?
Egna kommentarer: *Det r framfr allt om brukaren har nedsatt
kontrastseende (dvs. svrigheter att skilja p frger mellan
nrliggande ytor, t.ex. ett genomskinligt glas p ett vitt bord) och
nedsatt djupseende (svrighet att uppfatta nivskillnader) som r
riskfyllt och. Att anvnda sig av frger som tydligt bryter av mot
varandra kan vara ett stt att underltta om brukaren har nedsatt
kontrastseende
Det kan ta ett tag att vnja sig vid nya glasgon och under denna
period kan fallrisken ka.
Det ldrande gat krver mer ljus.
Som personal r det viktigt att uppmrksamma om brukaren verkar ha
synproblem fra detta vidare.
Egna kommentarer:
*Det r viktigt att vi r medvetna om att fallrisken kar betydande
nr den ldre befinner sig i akut frvirring, r desorienterade och
knner oro och upprrdhet. Hr r en god omvrdnad av stor betydelse
dvs. strka sjlvknslan, bibehlla funktioner, f utfra fysisk
aktivitet, leva i en stimulerande milj
Det kan vara bra att veta och tnka p att personer med demens
omfattas av samma hlsorekommendationer om fysisk aktivitet som
friska: 30 minuter mttlig intensitet, minst 5 dagar i veckan
Egna kommentarer: Om din brukare kan resa sig upp sjlv men inte
klarar att st utan std och som dessutom har nedsatt kognitiv frmga
s tillhr han eller hon den grupp som har allra strst risk fr att
falla. Det gr att trna ven dessa personer till att f bttre balans
och styrka.
Egna kommentarer:
*Blodtrycksfall kan bl.a. leda till yrsel och frlorat
medvetande. En vanlig orsak till blodtrycksfall r biverkning av
lkemedel men det finns ven ett flertal andra orsaker som t.ex.
sjukdomar som pverkar blodcirkulationen, Parkinson och
vtskebrist.
Egna kommentarer:
**Det finns ett flertal lkemedel som kan medfra fallrisk.
Exempel p detta r lngverkande benzodiazepiner, antidepressiva
lkemedel, opiater och lkemedel fr hjrta och krl.Det r ocks s att
ldre personer som ter 4 lkemedel eller fler, oberoende av vilka
lkemedel det handlar om, har en kad risk fr att falla.Det r viktigt
med bra medicininstllning och noggrann uppfljning av lkaren.
Bde lkemedlet och den sjukdom man ter lkemedlet mot kan vara
fallrisker var fr sig.
Lkemedel och fallrisk har starkare samband p SBO n i hemmet.
Fundera p era brukare, misstnker ni lkemedelsbiverkningar som
kan ge kad fallrisk hos ngon? Vad kan ni gra t det?
Egna kommentarer:
*Mnga av de ldre har en eller flera sjukdomar och det kan vi
inte pverka men dremot kan vi mnga gnger gra ngot t symptomen i
fallfrebyggande syfte, t.ex. trna styrka, motorik, balans och
lindra smrta. Det r viktigt att gra det man kan fr att inte frlora
funktion.
Egna kommentarer:
*Kosten r viktig fr att undvika fall och benskrhet. Det r bra
att tnka p fljande:Dricker den ldre mellan mltiderna? Mjlk till
maten r bra. Vad har den ldre hemma? Finns det frukt? Finns det
grnsaker? ter den ldre mellanml och kvllsml? Har den ldre fr lng
nattfasta?
Tappar Brukaren i vikt? Om den ldre ter dligt, kan det finnas
ngot som stimulerar aptiten?Gr det att pverkar den ldres inkp?
10% extra kilo utver normalvikt r bra att ha som ldre.
Fr att motverka benskrhet r det viktigt att f i sig fljande
:Kalciumrik mat som ost, mjlk, fil, yoghurt. Bladgrnsaker som
broccoli, spenat och grnkl och r ocks bra. Fr att tillgodogra sig
kalcium behver kroppen D-vitamin. Feta fiskar, gg och
mejeriprodukter r bra
Egna kommentarer: *I fallrapporten har du och dina
arbetskamrater kanske kommit fram till att Anna ofta faller i
liknande situationer, t.ex. nr hon klr p sig. Fundera p hur du kan
gra fr att detta ska bli skrare fr Anna.
Kom p exempel p andra riskfyllda situationer. Tnk p era
brukare.
Egna kommentarer:*Det r viktigt att ni uppmrksammar risker i
miljn. Ta upp det med brukaren/anhriga och frmedla vidare till
AT/SG/DSK.
Fundera p hur det ser ut hemma hos era brukare. Vilka r de
vanligaste riskerna i miljn?Egna kommentarer:
*Fallrapporter har visat att det r vanligt att ldre faller nr de
ska g p toaletten.
Nr ldre faller nattetid i samband med toalettbesk kan de bero p
att blodsockernivn r lg pga. lng nattfasta.Hr r det bra att
uppmuntra att den ldre ter ett bra kvllsml.
Egna kommentarer:*Hftskyddsbyxor minskar inte antalet fall och
erstter inte andra fallpreventiva tgrder. Fr ldre med konstaterad
hg risk fr fraktur finns det vetenskapligt belgg fr att
hftskyddsbyxor ger ett kat skydd mot hftfraktur nr de anvnds.
Egna kommentarer:
*Den ldre faller inte pga. att han eller hon har en riskfaktor
utan det r riskfaktorn i kombination med aktiviteten som utfrs i
den omgivning som den ldre befinner sig i som kan gra att brukaren
faller. Drfr r det viktigt att titta p sambanden mellan dessa tre
faktorer nr man analyserar en fallhndelse.
Egna kommentarer:
**Hr r exempel p olika riskfaktorer, en del kan du pverka, andra
kan du bara delvis eller inte alls pverka.
Riskfaktorer fr fraktur och riskfaktorer fr fall r i stort stt
de samma. Osteoporos r sjlvklart en stor frakturrisk. Kn (kvinnor
drabbas i hgre grad av osteoporos) och vikt (undervikt ger dlig
sttdmpning vid fall) har ocks stor betydelse nr det gller
frakturrisk.
Egna kommentarer:*Den strsta riskfaktorn fr att falla r att man
har fallit tidigare. Sk efter riskfaktorer som gr att pverka det r
bra fallprevention.
Egna kommentarer:
Vad ska jag hlla utkik efter och rapportera vidare. Fundera grna
p era brukare. r det ngot i cirklarna som stmmer in p dem?
G igenom bedmningsunderlag vrd- och omsorgspersonal
hemtjnst.
Egna kommentarer: **Fallrapporten r ett viktigt arbetsredskap.
Den finns till fr att tydliggra det som hnt en sorts
haverikommission och syftet med den r att frebygga nya fall. Med
hjlp av fallrapporten kan det bli mjligt fr dig och din arbetsgrupp
att upptcka eventuella mnster som kan ge ledtrdar till lmpliga
frebyggande tgrder.
Fyll i den s noga ni kan. Flj statistik av fallrapporter fr att
se resultatet av ert arbete. Nr ni fyller i hndelsefrlopp i samband
med ett fall, titta inte bara vad som hnt under sjlva fallet. Frga
ven om ngot speciellt hnt timmen innan och ven dygnet innan. Den
ldre kanske t.ex. sov oroligt natten innan. Stll dig frgan Varfr
fll den ldre just den hr dagen, inte bara just det hr tillfllet.Flj
statistik av fallrapporter fr att se resultatet av ert arbete.
Egna kommentarer:
*Nu har ni gtt igenom riskfaktorer, gjort en fallanalys nu r det
dags att planera tgrder och stta upp ml tillsammans med den ldre.
Viket r personalens ansvar och vilket r brukarens? Vilka av
riskfaktorerna r brukaren beredd att gra ngot t?Nr har brukaren
uppntt mlen, nr ska vi prova ngot annat och nr ska vi avsluta?Glm
inte att uppfljningen och utvrderingen r avgrande fr ett lyckat
arbete.
Egna kommentarer:
*Att vara flera olika yrkesgrupper som arbetar mot ett flertal
olika riskfaktorer har visat sig vara det bsta sttet att frebygga
fallolyckor.
Nr det gller att frebygga fraktur s gr vi detta frsta hand genom
att frebygga fall i. Fysisk aktivitet, solljus, nringsriktig mat r
exempel p tgrder som strker skelettet men det kan vara i senaste
laget att brja strka skelettet nr man r gammal och redan har en
fallrisk. Det bsta vi i kommunen kan gra fr vra ldre r att hjlpa
dem att frhindra frakturer genom att frhindra att de faller.
Ditt fallpreventionsarbete fr kvalitet nr du och din arbetsgrupp
gr individuella bedmningar och tgrder hos Anna eller Per.
Egna kommentarer:*Kvinnor drabbas i hgre grad av hftfraktur n
mn. Risken stiger proportionellt med ldern.Dremot finns det ingen
knsskillnad betrffande fallhndelser.
Egna kommentarer: Hlsan fr ldre har stadigt frbttrats men fall
och fallskador r p vg att bli ett stort folkhlsoproblem. Enligt
rddningsverket frvntas fallolyckorna ka med 65 % frn r 2000 till r
2065.
Egna kommentarer:
*I Sverige dr 3 ldre personer varje dag till fljd av ett
fall.
Fall r den vanligaste ddsorsaken till fljd av olycka. Detta vet
man kanske inte eftersom trafikolyckor och olyckor i samband med
eldsvdor oftare uppmrksammas.
Egna kommentarer:*En hftfraktur innebr inte bara hga kostnader
fr samhllet utan ocks ett stort personligt lidande.
Egna kommentarer:
*2007 lg Jmtland sist eller nst sist i hftfrakturstatistiken,
beroende p vilken ldersgrupp man tittade p som var 65 r. Vad detta
beror p vet man inte riktigt. Fr lite solljus och drmed fr lite
D-vitamin som leder till benskrhet kan var en av orsakerna.
Norrlandslnen ligger hgt generellt och det ser likadant ut i norra
Norge.
Totalt faller 75% inomhus, bland vra brukare faller 85% inne.
Detta betyder inte att alla insatser ska gras i hemmet. Det r
viktigt att de ldre kommer ut och rr p sig s att det har
reservkrafter fr att klara kraven inomhus.
Egna kommentarer: Att frebygga fall bland ldre skra r inte
alltid s ltt. Helt skert kan det aldrig bli
Om brukaren sitter still s ramlar han inte, eller????Det finns
en tro att fysiska begrnsningar minskar risken fr fall med det
saknas vetenskapliga belgg fr att det r s. Dremot vet vi att
lngvarigt stillasittande pverkar den fysiska frmgan negativt och
drmed kar risken fr fall.
