ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål

En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015

Örebro läns landsting 2012

Foto: sid. 15 Johnér bildbyrå AB, sid. 16, 28 Maskot, sid. 19 Mostphotos.

Övriga bilder Örebro läns landstings kommunikationsfunktion.

Tryck Prinfo Welins 2012.

1

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet. Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade målgrupper.

2

3

Förord

I samband med budgetarbetet för år 2011 fick nämnden för folkhälsa i uppdrag av landstingsfullmäktige att revidera och uppdatera Örebro läns folkhälsoplan ”Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008–2011”. Folkhälsoplanen är grunddokument för de folkhälsoavtal som skrivs mellan Örebro läns landsting, länets kommuner, Örebro läns idrottsför-bund och Örebro läns bildningsförbund. Den reviderade folkhälsoplanen byg-ger på det nationella folkhälsomålet med målområden och ett antal nationella och regionala styrdokument med bäring på folkhälsoarbetet.

”Folkhälsoplan med folkhälsopoltiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015” är utarbetad inom nämnden för folkhälsa och har beslutats av landstingsstyrelsen och i landstingsfullmäktige.

Nämnden för folkhälsa utsåg en parlamentarisk beredningsgrupp att leda arbetet. Under våren 2011 genomfördes ett antal arbetsmöten i beredningsgruppen med medverkan av olika sakkunniga. Förslag till folkhälsoplan presenterades vid en remisskonferens i juni med bred representation av politiker och tjänstemän från länets myndigheter och organisationer. Synpunkter på förslaget gick att lämna under remisskonferensen, via webben, via tjänstemannaremiss och politikerremiss. Dokumentet reviderades under hösten utifrån de synpunkter som framkom.

Resultatet av det gemensamma arbetet är ”Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015”. Dokumentet belyser det som prioriteras i Örebro län under åren 2012–2015 för att stärka och främja länsinvånarnas hälsa och att tillsammans verka för ett hållbart län. Till folkhäl-soplanen finns ett tillhörande dokument med bestämningsfaktorer och indika-torer relaterade till målområden och länsmål. Folkhälsoplanen kommer att följas upp bland annat genom länsövergripande välfärdsbokslut.

Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument men ska också ge struktur i länets folkhälsoarbete.

Marie-Louise Forsberg-Fransson Jihad Menhemordförande, landstingsstyrelsen ordförande, nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting Örebro läns landsting

I den parlamentariska berednings-gruppen ingick: Ingemar Javinder (S), ordförande, Birgitta Edström (MP), Lolo Lindström (M), Ulrika Mogren (V), Anne-Marie Nilsson (KD), Eva Rysén (S) och Gunilla Werme Olsson (FP). I beredningsguppen deltog också ordförande i nämnden för folkhälsa Jihad Menhem (V).

Som sakkunniga inom folkhälso-området ingick i gruppen: Anette Danesjö-Gustavsson, Thomas Falk, Inger Nicolas, Mia Norlin, Lisbet Omberg och Lisen Tang. Olika tjänstemän med specifik ämneskunskap har bidragit i framtagandet av planen.

4

Innehåll

Samverkan för en god och jämlik hälsa 5Samverkan i Örebro län 6Avtal 6Vem gör vad i folkhälsoarbetet? 8Uppföljning 9Gemensamma mål för folkhälsan 10Hälsans bestämningsfaktorer 12Skydds- och riskfaktorer 13Folkhälsa och folkhälsoarbete 14Olika perspektiv på folkhälsan 18Den ojämlika hälsan 20Livsvillkor 21Levnadsvanor 23Hälsa 26Samband mellan livsvillkor, levnadsvillkor och hälsa 27Gemensamma mål för folkhälsan i Örebro län 29 Det strategiska området goda livsvillkor 30 Målområde 1 – Delaktighet och inflytande i samhället 31 Målområde 2 – Ekonomiska och sociala förutsättningar 32 Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor 33 Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 34 Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet 35 Målområde 5 – Miljöer och produkter 36 Målområde 6 – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 37 Målområde 7 – Skydd mot smittspridning 39 Målområde 8 – Sexualitet och reproduktiv hälsa 40 Målområde 9 – Fysisk aktivitet 41 Målområde 10 – Matvanor och livsmedel 42 Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 44 Målområde 11 – Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 45 Referenser 46Bilaga 49

5

Samverkan för en god och jämlik hälsa

För att uppnå folkhälsomålen för länet är samverkan en grundläggande förut-sättning. Kommunerna, Örebro läns landsting och Länsstyrelsen i Örebro län har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet, men även en rad andra myndig-heter och organisationer har inom sitt verksamhetsområde ansvar som berör ett eller flera av folkhälsans målområden.

Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015 – är utarbetad inom nämnden för folkhälsa, har beretts av landstingsstyrelsen och beslutas av landstingsfullmäktige. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar under åren 2012–2015. Utifrån denna plan tar landstinget initiativ till samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund.

Med utgångspunkt i detta dokument skapas vid behov särskilda utvecklings-grupper för att utreda och analysera specifika folkhälsofrågor. Avsikten är även att folkhälsoplanen ska åtföljas av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet.

Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att:• Samverka för en god hälsoutveckling.• Angripa den ojämlika fördelningen av hälsa.• Verka för en god hälsa hos barn och ungdomar.• Verka för ett hälsosamt åldrande.• Stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.

Jämlikhet i hälsa är avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön.

Översatt från International Society for Equity in Health 2011

6

Samverkan i Örebro län

Samverkan i länsdelarnaFör att skapa större samverkan och en gemensam syn på folkhälsans målområ-den på lokal nivå finns forum för dialog i länsdelarna. Forum där politiker från både landstingets nämnd för folkhälsa och kommunerna möts och diskuterar aktuella frågor som rör folkhälsan i länsdelen. Till dessa är även övriga avtals-partners styrelser och ansvariga tjänstemän för folkhälsoarbetet knutna. Vid be-hov adjungeras verksamhetsansvariga och företrädare för andra aktörer. Genom den lokala förankringen blir det tydligare vilka folkhälsofrågor och länsmål som ska prioriteras i respektive länsdel och lokalt i kommunen.

Som start för det länsdelsgemensamma arbetet bör en brett förankrad konferens hållas. Syftet med konferensen är att ta fram gemensamma strukturer och strate-gier för folkhälsoarbetet i länsdelen utifrån folkhälsoplanen för 2012–2015.

Samverkan på länsnivåPå länsnivå behöver en övergripande diskussion föras som vilar på folkhälsoplan 2012–2015. Diskussionerna ska inkludera övrig pågående samverkan inom folkhälsoområdet på länsnivå där landsting och kommuner är inbegripna. Exempelvis bör arbetet koordineras med det arbete som Regionförbundet Örebro samordnar kring samverkan för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola – Marit- och Vilgotgrupperna med undergrupper. Samverkan kan också omfatta att de olika parterna gemensamt gör kostnads/intäktsberäkningar för de insatser som prioriteras i de olika samverkansorganen. Avstämning av samverkan i länet kan ske vid en länsgemensam och brett förankrad konferens. Syftet med en sådan konferens är att presentera de folkhälsopolitiska strategiområdena och dess mål för länet, lyfta och diskutera olika regionala aktörers arbete och dess betydelse för länet och det lokala folkhälsoarbetet.

AvtalFolkhälsoplan 2012–2015 ska ligga som grund till förnyade samverkansav-tal mellan Örebro läns landsting och kommunerna i länet samt Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildnings-förbund. Därtill kan det komma att tecknas avsiktsförklaringar om samverkan mellan landstinget och flera olika länsorganisationer. Utöver dessa formaliserade samverkansformer inom folkhälsoområdet finns övriga samarbeten som direkt eller indirekt berörs av folkhälsoplan 2012–2015.

7

8

Vem gör vad i folkhälsoarbetet?KommunernaMånga insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i det primärkommu-nala ansvaret. Till dessa hör bland annat förskola, skola och service till äldre. Häri ligger också arbetet med lokal utveckling och planering, miljö samt dialog med medborgarna. Kommunernas folkhälsoplaner, -strategier och -mål fungerar som motor och drivkraft i det lokala arbetet. Genom dessa kan folkhälsoarbetet få större legitimitet och ge struktur och stöd åt arbetet. Andra verktyg, såsom välfärds- och hälsobokslut, är viktiga för uppföljning och planering av det lokala arbetet.

LandstingetÖrebro läns landsting ansvarar för stöd till och utveckling av det lokala folk-hälsoarbetet utifrån avtal som sluts med länets kommuner och ideella organisa-tioner. Landstinget tar även fram underlag till den egna verksamheten och till övriga aktörer. Detta sker i form av regelbundna befolkningsundersökningar samt registerdata. Inom hälso- och sjukvård och tandvård följs arbetet med att uppnå länsmålen via landstingets verksamhetsplan, respektive förvaltnings över-enskommelser samt krav- och kvalitetsboken inom Hälsoval Örebro.

LänsstyrelsenLänsstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar i samhället så att hela befolkningen kan få en god hälsa på lika villkor. Folkhälsa handlar om allt från människors egna val och vanor till sådant som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Länsstyrelsen arbetar särskilt med folkhälsoområden som jämställdhet, integration, miljö, bostadsplanering, sociala förutsättningar, antidiskriminering samt alkohol- och drogrelaterade frågor. I Örebro län finns ett samverkansforum som kallas Samhällsråd T där läns-styrelsen, polismyndigheten, landstinget och regionförbundet ingår. Genom Samhällsråd T samordnas länets brottsförebyggande och alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete.

Regionförbundet Regionförbundet Örebro är samordnare för det regionala utvecklingsarbetet i regionen. Ett regionalt utvecklingsprogram har tagits fram, Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) i syfte att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. I strategin återfinns folkhälsa som ett av fem ge-nomsyrande perspektiv. Utgångspunkt för folkhälso- och välfärdsarbetet är EUs sociala agenda som framhåller att sociala problem främst bör hanteras genom påverkan av grundorsakerna.

9

Framtagande av ett regionalt program för social välfärd pågick under år 2011. I programarbetet ska de utvecklingsområden som behöver prioriteras under pe-rioden 2012–2015 tydliggöras. Programmet ska ge en vägledning för regionför-bundets arbete, men också stödja kommunerna och delar av landstinget i deras arbete att medverka till en regional utveckling av det sociala välfärdsområdet.

Örebro universitetÖrebro universitet är en viktig samarbetspartner för att länet ska ha en god posi-tion vad gäller kunskapsutveckling och forskning inom såväl hälsofrämjande och förebyggande insatser som vård och behandling.

De ideella organisationernaDe ideella organisationerna har en viktig roll i samhället. Både som opinionsbil-dare och genom sitt stöd till grupper med särskilda behov stimulerar de till och utför insatser som ökar medborgarnas förutsättningar till en bättre hälsa.

Verksamheten kännetecknas av insatser inom området goda livsvillkor, genom arbete för delaktighet, ökat inflytande och socialt deltagande såväl som arbete med hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor.

ÖvrigaUtifrån den länsgemensamma struktur som tas fram är det önskvärt att även andra aktörer som berörs tar fram planer för folkhälsoinsatser eller integrerar folkhälsostrategier i redan befintliga planer och mål.

Uppföljning

Indikatorerna i folkhälsoplanen följs kontinuerligt och en uppföljning av folk-hälsoplanen kommer att ske innan planen revideras. En utvärdering av avtalen kommer att ske tre år efter avtalens tecknande. Landstinget ansvarar för arbetet och det sker i samarbete med avtalsparterna.

10

Gemensamma mål för folkhälsanUnder 2008 godkände riksdagen regeringens proposition En förnyad folkhäl-sopolitik, en uppföljning av propositionen Mål för folkhälsan från 2003 [1, 2]. Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Denna struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar en överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. För att nå det övergripande målet krävs samverkan av flera samhälls-aktörer, såsom kommuner, landsting och andra myndigheter, frivilligorganisa-tioner och näringsliv.

De elva målområdena är:1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

De elva målområdena skiljer sig åt genom att de tre första handlar om struktu-rer på samhällsnivå medan de övriga främst berör faktorer i människors livs-miljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 är målområdena grupperade i tre strategiska områden, där målområden som inbördes är beroende av varandra hanteras i ett sammanhang [3].

Goda livsvillkorMålområde 1–3 och delar av målområde 6. Syftet med detta strategiska målom-råde är skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön såväl i hemmet som i förskolan och skolan. I goda livsvillkor ingår också att nå en ut-bildningsnivå som ger möjlighet till ett arbete, ekonomiska villkor för självförsörj-ning och tillgång till ett bra boende. Vidare ingår möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället och tillgång till en hälso- och sjukvård på lika villkor [3].

11

Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanorMålområde 4–10. Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala miljön där vi bor och tillbringar vår fritid. Tillsammans kan livsmiljöerna fungera stödjande för att främja fysisk aktivitet goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa. Livsmiljöerna kan också utformas för att minska riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård spelar en roll inom alla nämnda målområden [3].

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelMålområde 11 och delar av målområde 6. Samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, bidra till ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och att minska skadeverkningar av överdrivet spelande [3].

12

Hälsans bestämningsfaktorerHälsa uppstår genom ett komplicerat samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer som framgår enligt nedanstående figur. Vissa av dessa faktorer finns hos den enskilde, medan andra finns i det omgivande samhället.

Under linjen i modellen finns ålder, kön och arv som är faktorer som den enskilde inte kan påverka. Men faktorerna är betydelsefulla eftersom de ger oss olika förutsättningar. Närmast individen finns psykosociala resurser. Att finnas i ett socialt sammanhang, att ha känsla av delaktighet, trygghet och meningsfull-het är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen.

Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. (Källa: Bearbetad från Svanström/Haglund efter original av Dahlgren/Whitehead.)

De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som handlar om levnadsvanor. Tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet påverkar vår hälsoutveckling. Varje enskild individ avgör valet av levnadsvanor. Valet är beroende av indivi-dens psykosociala resurser, livsvillkor och hur samhället är utformat.

På nästa nivå finns livsvillkor som handlar om arbete, livsmedelsutbud, boen-desituation, utbildningsmöjligheter samt hur hälso- och sjukvården fungerar. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhäl-lets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, jämlikhet, jämställdhet, demokrati och miljöfrågor är alla viktiga för samhällets hälsout-veckling. Dessa faktorer är inte direkt påverkbara av individen utan är beroende av politiska beslut och den rådande samhällsstrukturens sätt att fungera.

Levnadsvanor och livsstil påverkas av den miljö där människor lever och verkar: hemmet, skolan, boendet, arbetsplatsen och fritiden. Genom politiska beslut ökar förutsättningarna för att skapa stödjande miljöer inom dessa områden, där individen får bättre förutsättningar att göra hälsosamma val. En bestående positiv utveckling av folkhälsan kräver insatser av individen själv, på grupp- och organisationsnivå, i lokalsamhället och nationellt.

Arbets-miljö

Arbets-löshet

Boende

Tra�k

Utbildning

Jordbruk och livsmedel Fritid och

kultur

Social-försäkring

Social-tjänst

Hälso- och sjukvård

m.m.Tobak

Alkohol

Narkotika

MatvanorSex och samlevnad

Fysisk aktivitet

Sömn-vanor

m.m.

MiljöSamhällsekonomiska strategier

Socialt stöd

Socialt nätverk Barns

vuxen-relatio-

ner

Ålder, kön och arv

13

En skyddsfaktor är en faktor, miljö eller struktur som stärker människans för-utsättningar och därmed innebär en minskad risk för nutida eller kommande ohälsa. En riskfaktor å andra sidan ökar risken för nutida eller kommande ohälsa, den kan vara ärftlig, social, ekonomisk eller miljömässig [3].

Den bästa hälsan har de som har många skyddsfaktorer och få riskfaktorer samtidigt som det är betydligt vanligare att ha dålig hälsa bland personer med många riskfaktorer. Både skydds- och riskfaktorer är ofta ospecifika, det vill säga de kan bidra till olika hälso- eller ohälsovariabler [5]. Ett sjukdomsförebyg-gande och hälsofrämjande arbete handlar därför ofta om att öka förekomsten av påverkbara skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna [3, 6].

I undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung ses ett klart samband mellan riskfaktorer och ökad risk för ohälsa samt skyddsfaktorer och minskad risk för ohälsa. Exempelvis hade 32 procent bland den vuxna befolkningen med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer dålig hälsa jämfört med endast två procent med dålig hälsa bland dem som hade få riskfaktorer och många skyddsfaktorer [7].

Goda skolresultat är exempel på en viktig skyddsfaktor av ospecifik karaktär. Åtgärder på samhällelig och organisationsnivå som avser satsningar på utbild-ning för barn och ungdomar kan således påverka såväl livsvillkor som levnads-vanor. Därigenom kan effekt ges på såväl självkänsla som användning av tobak, alkohol och andra droger samt sexuellt risktagande [5, 6].

Figur 2: Andelen 18–84 år med dålig hälsa uppdelat på antal risk- och skydds-faktorer. (Källa: Liv & hälsa 2008 – Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadvanor, hälsa och vårdkontakter. Rapport nr 1, CDUST 2008.)

0-12-3

4-80-2

3-45

6-7

32

19

10

25

10

5

19

7

2

12

6

2

0

10

20

30

40

50

Pro

cen

t

Antal skyddsfaktorerAntal riskfaktorer

Skydds- och riskfaktorer

14

Hälsa De två huvudinriktningarna i synen på hälsa är den biomedicinska och den hu-manistiska. I den biomedicinska är hälsa frånvaro av sjukdom. Hälsa har fokus på diagnos, behandling och rehabilitering. I den humanistiska inriktningen är hälsa något annat än frånvaro av sjukdom [8]. Utgångspunkten är hälsa och betoningen ligger på individens handlingsförmåga eller oförmåga till handling. Ett folkhälsoperspektiv förenar de båda synsätten till en helhetssyn.

I nedanstående figur beskrivs de två hälsobegreppens relation till varandra. En individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha en god hälsa, medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Figuren pekar på att upplevelsen av hälsa/ohälsa är något individuellt.

Folkhälsa och folkhälsoarbete

Figur 3: Hälsa i ett helhetsperspektiv. (Källa: Förenkling efter förlaga i Katie Erikssons bok Hälsans idé.)

Grundläggande begrepp

Hälsa

Ohälsa

SjukFrisk

A

B

15

Folkhälsoarbete kan delas upp i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Det hälsofrämjande arbetet definieras som ”den process som ger män-niskor möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den”. ”För att nå ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina behov och förändra eller bemästra miljön” [9]. I hälsofrämjande arbete är utgångspunkten det friska och hur detta ytterligare kan stärkas. Hälsofrämjande innebär att förbättra individens självupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet.

Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) syftar till att förebygga sjuk-dom eller skador. Det sjukdomsförebyggande arbetet utgår från kunskaper om vad som skapar ohälsa.

Preventionsnivåer Inom primär prevention ryms åtgärder som motverkar kända riskfaktorer och därmed förhindrar att sjukdom uppstår, till exempel vaccinering samt att motverka skadliga levnadsvanor. Med sekundär prevention avses tidig diagnos och behandling och tertiär prevention innebär rehabilitering efter sjukdom och skador för att minimera komplikationer [3].

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Folkhälsa och folkhälsoarbete

16

17

De preventiva och hälsofrämjande insatserna kan även delas in i universella, se-lektiva och indikerade. Universella folkhälsoinsatser är inriktade på att förhindra ohälsa eller stärka hälsan i hela befolkningen medan selektiva insatser är inrikta-de på grupper med riskfaktorer eller beteenden och indikerade insatser erbjuder behandling för individer med ohälsoproblem [5, 6].

Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstruk-turens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa, samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. I begreppet ingår också studier av olika hälsopolitiska åtgärders effekter, liksom folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper [8].

Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd där hänsyn tagits till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa är alltså inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Stora skillnader i hälso-tillstånd mellan grupper i befolkningen är tecken på brister i folkhälsan [3].

Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjuk-domsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara inriktade på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. De kan även vara riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsva-nor och hälsa. Begreppet innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekono-misk politik och lagstiftning till hälsoupplysning [4].

Arena som plattform Med arena menas de sammanhang i samhället där människor träffas och har gemensamma intressen. Exempel är förskolan, skolan, hälso- och sjukvården, fritidssektorn, bostadsområdet och arbetsplatsen. Varje arena är en plattform för samverkan, exempelvis är skolan arena för elever, lärare, skolmåltidspersonal och skolhälsovård. Hälsofrämjande insatser utgår ofta från ett arenaperspektiv.

18

Sverige har generellt sett en god folkhälsa. Medellivslängden fortsätter att öka och spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen [3, 7]. Emellertid har man kunnat se ökade klyftor i folkhälsan, framför allt under det senaste årtiondet. Trenden tyder på en ökning av klyftorna. Det är av stor vikt att de åtgärder som vidtas också förändrar de sociala strukturer som orsakar skillnaderna. Skillnader-na i hälsa kan framför allt märkas utifrån följande perspektiv; socioekonomisk ställning, genus, livslopp, etnicitet och geografi [3].

Socioekonomisk ställning Stor skillnad i inkomst i befolkningen ger en sämre hälsonivå i samhället än om inkomstskillnaden är liten [11]. Individens makt över sitt eget liv och sin ekonomi främjar hälsan. Ökade skillnader i hälsa mellan dem som har kort och lång utbildning har rapporterats från såväl svenska som internationella studier. Därutöver kommer nya skillnader i hälsa som följer på arbetslöshet och om-strukturering på arbetsmarknaden [11].

Genus Genus och kön är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som i sin tur har sam-band med materiella och kulturella resurser [12]. Genusaspekten beskriver de socialt och kulturellt skapade skillnaderna, d v s livsvillkor, självuppfattning och hur män och kvinnor blir betraktade, behandlade och definierade i samhället [13]. Könsaspekten beskriver de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män. I arbetet för en förbättrad folkhälsa är det viktigt att utgå från ett genus-perspektiv där man tar hänsyn till kvinnors och mäns olika sociala situation och grad av makt och inflytande.

Livslopp Hälsan påverkas inte bara av bestämningsfaktorer i nutid. En stor del av ojäm-likheten grundläggs under uppväxtåren. Det är därför angeläget att öka sats-ningar och stöd till barn och ungdomar [4]. Ett bra folkhälsoarbete är också vik-tigt bland äldre eftersom det kan ge stora hälsovinster och bidra till att minska framtida vård- och omsorgsbehov [4].

Olika perspektiv på folkhälsan

19

EtnicitetI Sverige råder idag etnisk och kulturell mångfald. Drygt en miljon av Sveriges befolkning är födda utomlands. Utrikes födda är en heterogen grupp med många olika bakgrunder och förutsättningar. Eftersom flertalet undersökningar visar att invandrade personer har sämre hälsa än infödda svenskar ska även det etniska perspektivet beaktas i folkhälsoarbetet. Vilka hälsoproblem som förekommer i olika grupper av utrikes födda varierar med levnadsförhållandena i ursprungslan-det, migrationsprocessen och positionen i det svenska samhället [3, 14].

Geografi I de epidemiologiska undersökningar som genomförts av Örebro läns landsting har det konstaterats att hälsa och livsvillkor skiljer sig betydligt mellan länets kommuner. Det finns även stora skillnader inom kommunerna.

20

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län

Den ojämlika hälsan

Hälsan idag är inte jämlikt fördelad. Undersökningar visar att det finns bety-dande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta folkhälsopolitiska beslut och ar-beta med hälsofrågor krävs kunskap om befolkningens liv och hälsa.

Den folkhälsopolitiska rapporten visar tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivs-längd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrap-porterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivs-längd än kvinnor [3].

I Liv & hälsa undersökningen 2008 framkom stora skillnader i hälsa bero-ende på ålder, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor. Majoriteten av invånarna i åldern 18–84 år i Örebro län angav sitt hälsostillstånd som bra eller mycket bra. Färre personer i hyreshusområden än i småhusområden skattade sin hälsa som god. Både mellan och inom de olika kommunerna i länet fanns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande [14]. I de socioekonomiskt mest missgynnade områdena hade barnen fyra gånger så många kariesangrepp i sina tänder som barn från de socio-ekonomiskt mest gynnade områdena [15].

Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att öka/stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom.

Ohälsotalet (genomsnittligt antal utbetalda dagar under en 12 månaders period med sjukpenning, rehabiliteringsersättning, förtidspension/sjukbidrag och förebyggande sjukpenning per person) var 2010 i Örebro län högre både för kvinnor och för män jämfört med riket. I alla länets kommuner har kvinnor ett högre ohälsotal än män [16].

Medellivslängden (mätt som ett medelvärde för åren 2006–2010) i Örebro län var 83 år för kvinnor och 79 år för män. Högsta medellivslängden i länet hade kvinnor och män i Lekeberg. Den lägsta medellivslängden i Örebro län hade kvinnorna i Hallsberg och Lindesberg och männen i Ljusnarsbergs kommun [17].

21

Andelen 80 år och äldre i Örebro län var i december 2010, 6 procent av den totala befolkningen. Högst andel 80 år eller äldre hade Ljusnarsberg, Laxå och Hällefors kommuner. Kumla, Lekeberg och Örebro kommuner uppvisade lägst andel 80 år och äldre [17].

Det är meningsfullt att arbeta med att främja hälsa även hos den äldre befolk-ningen. Större hälso- och samhällsekonomiska vinster görs ju fler hälsosamma år som lägg till livet. Såväl medellivslängden som andelen äldre i befolkningen ökar och gruppen äldre är mycket heterogen. Bland äldre finns allt ifrån de som har god hälsa även sent i livet till de som behöver omfattande kvalificerad vård och omsorg. En allt större grupp äldre är utrikes födda [18].

När det gäller folkhälsan för den äldre befolkningen står vi inför liknande utma-ningar som för befolkningen i stort, nämligen ojämlikhet i hälsa. För att främja ett hälsosamt åldrande har följande fyra faktorer identifierats som betydelsefulla; social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor [3].

LivsvillkorMänniskans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situa-tion och socialt liv och till vilken grad medfödda eller förvärvade funktions-nedsättningar medför funktionshinder. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa.

Här redovisas några av de livsvillkorsfrågor som visat sig ha starkt samband med det självskattade allmänna hälsotillståndet från undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung.

EkonomiDet var vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre att inte klara av de löpande utgifterna. I Örebro kommuns hyreshusområden fanns den högsta andelen kvinnor som inte klarade av de löpande utgifterna och bland män återfanns den högsta andelen i Ljusnarsberg [14].

Det var även vanligare bland män än kvinnor och bland äldre än yngre att kunna skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp* inom en vecka. Andelen perso-ner som inte kan det har i hela länet minskat något mellan undersökningarna år 2000 och 2008. Detta gäller både för kvinnor och för män [14].

Barnfamiljer har en klart sämre ekonomisk situation än de som inte har hem-mavarande barn. Mest besvärligt att få fram ett halvt basbelopp* på en vecka hade ensamstående kvinnor med barn [21].

*År 2000 ca 18 000 kronor och 20 000 kronor år 2004 och 2008

22

TrygghetAndelen länsbor som ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad var betydligt högre bland kvinnor än män och högre bland äldre än yngre. Det var framförallt personer som bor i Örebro kommuns hyreshusområden eller innerstad som ibland avstod från att gå ut. Andelen länsbor 18–79 år som av rädsla avstått från att gå ut har ökat mellan åren 2000 och 2008 både för kvinnor och män [14]. Bland länets elever var det, oavsett skolår, betydligt vanligare att pojkar kände sig trygga ute på stan och allmän på plats, än att flickor gjorde det [19].

Bland de personer som har ett arbete var det vanligare bland yngre att vara orolig för att förlora arbetet. Det fanns även stora variationer mellan länets kommuner. Andelen som var oroliga för att förlora arbetet ökade något mellan år 2000 och 2004 för att återigen minska 2008 [14].

DelaktighetAtt kunna påverka sin vardag och uppleva delaktighet har i många sammanhang visat sig vara en viktig faktor för människors hälsa. Elever som känner sig delak-tiga och upplever att de kan påverka sina arbetsförhållanden finner sig bättre till rätta i skolan och trivs. För Örebro län var det drygt en fjärdedel av alla flickor och pojkar i nian som tyckte att de ganska ofta eller nästan alltid fick vara med och påverka arbetsmiljön i skolan.[19].

Socialt stödEn något högre andel bland kvinnorna än bland männen svarade att de har till-gång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet. En majoritet oavsett kön eller ålder anser sig ha tillgång till detta stöd. Den högsta andelen återfanns i ytterområden i Örebro kommun [14].

FramtidstroDet är vanligare bland män än kvinnor i alla åldergrupper att se optimistiskt på framtiden. I åldersgruppen 18–49 år återfanns den största könsskillnaden. Yngre ser generellt mer optimistiskt på framtiden för egen del än äldre [14]. Bland skolungdomar var det något vanligare bland pojkar än bland flickor i skolår 7 att se ljust på framtiden men könsskillnaderna utjämnas bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet [19, 20].

23

Levnadsvanor

Levnadsvanor har i olika hög grad betydelse för folkhälsan. Skillnader i både levnadsvanor och hälsa har samband med faktorer som socioekonomisk tillhö-righet, där hälsosamma levnadsvanor som goda matvanor, fysisk aktivitet och att inte röka är vanligare i resursstarka grupper [3]. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftast är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden.

TobaksbrukTobaksbruk är fortfarande en av de största hälsoriskerna som individen själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksbruk. Mellan år 1993 och 2000 sjönk andelen rökare i åldern 20–64 år markant i länet. Mel-lan år 2000 och 2008 har andelen dagligrökare i åldern 18–79 år fortsatt att minska för både kvinnor och män [14]. Fortfarande är rökning vanligare bland kvinnor i alla åldergrupper med undantag för 80–84-åringarna [23]. Snusning är vanligare bland män. Det är framförallt män i åldersgruppen 35–49 år som snusar [7]. Bland elever i skolår 9 i länet har andelen elever som aldrig rökt ökat kontinuerligt mellan åren 1996–2007. En tendens till att denna trend brutits sågs dock år 2009, något som också kunde ses i den nationella drogvane-undersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narko-tikaupplysning [14, 20]. I Liv & hälsa ung 2011 noterades dock att andelen dagligrökare fortsätter att sjunka [19]. Av barnhälsovårdens statistik framgick att andelen mödrar som röker när barnet är fyra veckor är högre i länet än i landet i övrigt [22].

AlkoholkonsumtionBland vuxna i länet är andelen riskkonsumenter av alkohol högst bland personer i åldersklassen 18–34 år och sjunker sedan med stigande ålder och är som lägst bland de allra äldsta, oavsett kön. Ingen förändring har skett i andelen riskkon-sumenter bland vuxna under perioden 2004 till 2008. Trenden bland elever i skolår 9 är att andelen icke-konsumenter av alkohol har ökat konstant [23].

Fysisk aktivitetBrist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på en rad sjukdomar, till exempel ledbesvär, högt blodtryck, höga blodfettsvärden, tjock-tarmscancer, depression och ångest. Bland äldre är det viktigt att röra på sig för att förebygga benskörhet och frakturer.

24

25

Andelen fysiskt inaktiva på fritiden, mätt i andelen personer som rör sig på fritiden mindre än två timmar i veckan, har minskat mellan år 2000 och 2008. Under samtliga undersökningsår har det varit vanligare bland män än bland kvinnor att vara fysiskt inaktiva [14]. Välfärdsbokslut 2010 för Örebro län visar att personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stilla-sittande livsstil återfanns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, perso-ner med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige [23].

Välfärdsbokslutet visar även att pojkar i länet generellt är mer aktiva än flickor med undantag för flickor i skolår 9 i Degerfors, Lekeberg och Lindesberg. Andelen som tränar sjönk från skolår 7 till skolår 9 och ytterligare i gymnasiet. Andelen aktiva flickor har sjunkit de senaste åren medan andelen aktiva pojkar varit oförändrad [23]. Även andelen länsbor i yrkesverksam ålder som har ett stillasittande arbete i kombination med fysisk inaktivitet på fritiden har sjunkit något sedan år 2000 [14].

Övervikt och fetmaÖvervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden. Sedan år 1993 har andelen personer med både övervikt och fetma ökat konstant [14, 23]. Bland ungdomar var övervikt och fetma vanligare hos pojkar än hos flickor. Andelen ungdomar med övervikt har ökat under de senaste åren, framförallt bland pojkar. Sedan 2004 registrerar barnavårdscentra-lerna i länet barnets BMI vid 4-års kontroll. Fler flickor än pojkar i 4-årsåldern var överviktiga [23].

26

Hälsa

Den psykiska ohälsan i Sverige är omfattande och man beräknar att 20–40 procent av den svenska befolkningen lider av någon form av psykiska besvär, allt från lättare psykiska problem som exempelvis ängslan, oro och ångest till di-agnostiserade psykiska sjukdomar. Framförallt kan en ökning av psykisk ohälsa konstateras bland unga kvinnor och flickor.

Andelen flickor som rapporterar olika former av psykiska symtom och besvär är betydligt högre än bland pojkarna. I ungdomsundersökningen Liv & hälsa ung framgick tydligt att det även finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan andra grupper, exempelvis mellan hörande elever och elever med hörselnedsättning [19, 20, 24].

Ett sätt att mäta det allmänna hälsotillståndet är att ställa frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Män bedömde generellt sin hälsa som något bättre än kvinnor. En högre andel yngre än äldre bedömde sin hälsa som mycket bra eller bra. Andelen som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig ökade något med stigande ålder [14].

Bland ungdomar var det genomgående en högre andel pojkar än flickor som angav att de mår bra eller mycket bra. Andelen som år 2011 uppgav att de mådde bra var högst i skolår 7 och lägst i år 2 på gymnasiet bland både pojkar och flickor [19].

Av barnhälsovårdens statistik och hälsoindex* för förskolebarn framgick att de flesta barn i länet mår bra [22]. Skolhälsovårdens data visar att detta även gäller barn och ungdomar i skolålder.

*Hälsoindex för förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna andel ammade (enbart) vid 4-månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0–4 veckor, vaccinations-täckning MPR, andel barn med fö-delsevikt under 2 500 gram. Andel som sökt vård för olycksfall/skada barn 0–1 år och vid 4-årskontak-ten (senaste 3 mån) samt andel 4-åringar med ISO BMI-index>30 (barn med fetma).

27

Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Men en grundläggande förståelse för att dessa samband finns är viktigt för att kunna påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning.

Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levandsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa har samband med om personen har ett arbete, har ekonomisk trygghet, inte känner sig nedlåtande behandlad och har tillgång till personligt stöd. Genom att välja goda levnadsvanor har individen själv möjligheter att påverka sina förutsättningar för en god hälsa. Eftersom ingen större skillnad mellan könen framträdde när det gäller dessa samband beskriver figuren förhållandet för både män och kvinnor.

Figur 4: Andel (procent) som uppger god eller mycket god hälsa för grupper med olika levandsvanor och livsvillkor. Åldersjusterade värden för invånare 18–84 år i Örebro län 2008. (Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.)

76

51

81

64

75

56

76

60

77

47

77

53

76

56

60

77

73

58

73

59

0 20 40 60 80 100

Förvärvsarbetande

Orolig att förlora jobbet

Ej svårigheter att klara löpande utgifter

Nedlåtande behandlad

Helt säkert personligt stöd

Röker dagligen

Motion minst 2 timmar per vecka

Normalviktig

Fetma

Ej riskkonsument alkohol

Arbetslös

Ej orolig att förlora jobbet

Svårigheter att klara löpande utgifter

Ej nedlåtande behandlad

Nej inget stöd

Aldrig vanerökt

Motion mindre än 2 timmar per vecka

Underviktig

Övervikt ej fetma

Riskkonsument alkohol

28

29

Gemensamma mål för folkhälsan i Örebro länUtgångspunkten vid utformningen av folkhälsomål för Örebro län har varit det övergripande nationella folkhälsomålet med dess elva målområden, grupperade i tre strategiska områden i enlighet med 2010 års folkhälsopolitiska rapport (FHI), där det även fastställts att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård (mål-område 6) spelar en roll inom de övriga målområdena. För varje målområde finns en övergripande vision för länet samt exempel på hälso- och sjukvårdens roll inom målområdet. Länsmålen utgår från de bestämningsfaktorer som påver-kar folkhälsan. Vid formuleringen av länsmålen har hänsyn tagits till ett antal såväl internationella som nationella och regionala dokument. Dessutom finns bestämningsfaktorer och indikatorer för uppföljning av målen.

För att målen ska bli bli meningsfulla måste de konkretiseras och följas upp på ett systematiskt sätt. I propositionen Mål för folkhälsan [2] görs bedömningen att uppföljning och utvärdering bör ske ur ett klass- och könsperspektiv samt ur ett etniskt perspektiv. Instrumenten Hälsa i bokslut och Välfärdsbokslut inom såväl landsting som kommuner i länet blir därför viktiga för att mäta hur hälsan utvecklas inom olika befolkningsgrupper. Andra användbara instrument är registerdata, befolkningsstudier, studier om bemötande och uppföljningar av vårdgarantin. Särskilt viktigt är att samverka så att data hos olika aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet tas tillvara, exempelvis data från skolhälsovården, landstingets mödra- och barnhälsovård samt tandvård.

30

Det strategiska området goda livsvillkor

Av den nationella folkhälsopolitikens elva målområden omfattar det strategiska området goda livsvillkor målområden 1 till 3 samt delar av målområde 6 – till-gång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Goda livsvillkor främjas av att alla människor har möjligheten att få en bra start i livet. Viktiga samhällsbärare för att främja goda livsvillkor är myndigheter, landsting och regioner samt kom-muner och ideella organisationer. Att ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen är en av utmaningarna för att främja goda livsvillkor. Ytterligare utmaningar är att skapa goda ekonomiska, fysiska, psykiska och sociala förutsättningar för alla, främst genom möjligheter till arbete och genom de sociala trygghetssystemen. Det är även viktigt att stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande för i första hand ungdomar, personer med funktions-nedsättning och äldre samt att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor [3].

31

Vision: ”Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhället och har inflytande över sin livssituation”

Länsmål:• Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och

kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt.

• Barns och ungdomars delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka.

• Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka.

• Alla ska bli respektfullt bemötta.• Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett

självständigt liv ska förbättras.• Folkbildningens, frivilligorganisationers samt folkrörelsers kompetens

ska tas till vara i demokratiprocessen.• Möjlighet till delaktighet i förenings- och kulturaktiviteter ska öka.• Nya fysiska och virtuella mötesplatser ska skapas och befintliga utvecklas.

Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förut-sättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om människor upplever att de inte har möjlighet att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Ett samhälle som är demokratiskt står för alla människors lika värde med samma möjligheter att ha inflytande och vara del-aktiga [23]. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder [23, 25].

På samma sätt som idag är det i framtiden viktigt att minska diskriminering genom att skapa förutsättningar för påverkan av värderingar, attityder och beteenden. Det är angeläget att undersöka villkoren för ungas delaktighet och inflytande. Det behövs åtgärder för att stärka förutsättningarna för deltagande, delaktighet och stöd för såväl äldre som personer med funktionsnedsättning [3].

För att nå det övergripande nationella målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet. Detta i första hand för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Angeläget är också att satsa på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

1Målområde

Delaktighet och inflytande i samhället

Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla människovärdesprincipen vilket innebär att alla pa-tienter och närstående ska bemötas med respekt och omtanke [26].

Alla länsinvånare ska ha tillgång till så ändamålsen-lig information som möjligt om landstingets verksamhe-ter. De förtroendevalda ska söka en djupare kunskap om befolkningens behov och förväntningar [27].

Det strategiska området goda livsvillkor

32

Vision: ”Alla invånare i Örebro län känner ekonomisk och social trygghet”

Länsmål:• Sysselsättning, företagande och hållbar tillväxt ska öka.• Mellan olika socioekonomiska grupper ska skillnaden i andelen syssel-

satta och skillnaden i sysselsättningsgrad minska.• Andelen ungdomar i arbete och utbildning ska öka.• Kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete.• Andelen hushåll med låga inkomster eller beroende av försörjningsstöd

ska minska.• Barnfattigdomen ska minska. • Utbildningsnivån ska höjas, skillnader i utbildningsnivå ska minska och

fler elever ska uppnå kunskapsmålen.• Den socioekonomiska segregationen ska minska.• Alla länsinvånare ska ha rätt till ett boende.• Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva, bo och arbeta på

likvärdiga villkor som övriga invånare.• Alla länsinvånare ska uppleva trygghet och säkerhet i hem och utemiljö.

Det finns ett samband mellan god folkhälsa och samhällen som präglas av ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa [23]. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är fundamentalt för ett välfärdssamhälle, dels ur samhällsekono-misk synpunkt men även för att sysselsättning är starkt relaterad till hälsa och välbefinnande [1]. Ekonomisk stress och social otrygghet är på motsvarande sätt relaterad till ohälsa, framför allt psykisk ohälsa. Så länge dessa livsvillkor är ojämlikt fördelade leder detta till ökad ojämlikhet i hälsa. Att vara utsatt för våld i nära relationer kan leda till ohälsa i form av såväl skador som depression, ångest, somatiska besvär och sexuell ohälsa [28].

Mycket talar för att det är såväl ekonomiskt och hälsomässigt fördelaktigt att ha möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Samtidigt behövs insatser på samhällelig nivå, som ett väl fungerande socialförsäkringssystem, som kan träda in under perioder i händelse av till exempel sjukdom, olyckor och arbetslöshet [1]. Vidare behövs utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter under olika perioder av livet, sociala tjänster av hög kvalitet och en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer [23].

2Målområde

Ekonomiska och sociala förutsättningar

Hela befolkningen ska erbjudas en hälso- och sjukvård på lika villkor. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar för de grupper som inte själva kan uttrycka sina behov [26]. Hälso- och sjukvården del-tar i arbetet för kvinnofrid.

33

Vision: ”Alla barn och ungdomar i Örebro län känner trygghet och lever under goda uppväxtvillkor”

Länsmål:• Örebro län ska vara ett barnvänligt län som följer FN:s konvention om

barnets rättigheter.• Föräldrar/vårdnadshavare ska stödjas utifrån behov i att ge barnen ett

tryggt, aktivt och utvecklande liv.• Samverkan mellan alla som arbetar med att stödja barns uppväxt ska öka.• Skolan ska ge trygghet, vilja och lust att lära samt främja elevers utveck-

ling och hälsa.• Framtidstron bland barn och unga ska öka.• Den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras.• Inga unga ska försöka ta sitt liv.

Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, efter-som det har visat sig att hälsan under de första levnadsåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. För att skapa trygga och goda uppväxtvill-kor är miljön i hemmet, förskolan och skolan samt barns kompetenser viktiga faktorer att påverka. Genom tidiga insatser som inverkar positivt på familjeför-hållanden och skolförhållanden kan barn och ungas hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor minskas. Satsningar på utbildning är ett av de viktigaste sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn [29]. Samtidigt är en god hälsa en viktig förutsättning för lärande, lärande och hälsa växelverkar således [6].

Insatser för att främja barns hälsa kan ske på flera arenor, där hemmet, för-skolan, skolan och fritiden är viktiga arenor. En god relation mellan barn och föräldrar/vårdnadshavare är en stark skyddsfaktor för barnen och minskar riskbeteenden och risk för hälsoproblem. Föräldrastöd syftar till att öka kunskap hos föräldrar om barns utveckling och hälsa samt att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar. Övergripande nationellt mål är att alla för-äldrar ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov [30]. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter räknas varje människa under 18 år som barn. Barnkonventionen är en del av folkrätten. Den slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska komma i främsta rummet, varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn har rätt att skyddas från våld och från att bevittna våld. Barn har rätt att uttrycka sina åsik-ter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne [31, 32].

3Målområde

Barns och ungas uppväxtvillkor

Hälso- och sjukvården erbjuder stöd i föräldra-skap och förebygger fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn. Samverkan sker bland annat inom familje-centralerna [27, 33, 34].

Hälso- och sjukvården är skyldig att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa [35].

34

Stödjande livsmiljöer är en viktig förutsättning för att hälsofrämjande insatser med syfte att påverka attityder och beteenden ska få genomslag. I den folkhäl-sopolitiska rapporten beskrivs hälsofrämjande livsmiljöer som den fysiska och psykosociala miljö där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. Arbetsmiljö, boende- och fritidsmiljö kan i sin tur verka som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor. De miljöer vi lever i kan också formas så att de minskar risker för smittspridning, olycksfall och våld. Inom alla ovan nämnda miljöer spelar en hälsofrämjande hälso- och sjukvård en betydande roll [3].

Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor

35

Vision: ”Arbetsplatserna i Örebro län har ett långsiktigt hälsotänkande”

Länsmål:• Arbetstagarnas upplevelse av delaktighet, inflytande och meningsfullhet

på sina arbetsplatser ska öka.• Besvär och skador på grund av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön

ska minska.• Hälsan i arbetslivet ska öka.

Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa, vilket bidrar till en förbättrad folkhälsa. Människors arbete och tillgång till arbete är en viktig bestämningsfaktor till hälsa och kan förklara en del av de stora hälsoskillnaderna mellan grupper som finns i befolkningen. Arbete ger inkomst, men också möj-lighet till socialt stöd och identitet [23].

Det finns tydliga samband mellan människors fysiska och psykosociala arbets-miljö och hälsa. Generellt sett har arbetsorsakade fysiska besvär minskat under senare år, men den psykosociala miljön är i stort oförändrad [3]. Arbetsrelaterad stress, vilket enligt en definition innebär reaktionen då påfrestningar upplevs överstiga den egna förmågan, har samband med fysisk och psykisk hälsa [36]. Tydligast samband med ohälsa såsom hjärt-kärlsjukdom, depressioner och sömnbesvär finns bland dem som upplever höga arbetskrav men begränsat handlingsutrymme och socialt stöd [36]. Ensidig upprepad belastning har visat sig ha samband med smärtor från rörelseorganen som är en av de största orsakerna till sjukskrivning [37]. Kvinnor rapporterar oftare arbetsrelaterat ohälsa än män. Män är mer utsatta för olyckor och upplever lägre grad av socialt stöd [3]. Några grupper har högre risk för ohälsa än andra, varför särskilt fokus och insatser bör riktas mot de särskilda förhållanden i arbetslivet som gäller för arbetslösa, invandrare och personer med funktionsnedsättning [23].

När det gäller den arbetsrelaterade hälsan är det viktigt att poängtera att indivi-dens arbetsliv och privatliv samspelar. Därför är det arbetstagarens och arbetsgi-varens gemensamma ansvar att främja möjlighet till balans mellan arbetstid och fritid där återhämtning inom och mellan arbetspass möjliggörs [38].

Begreppet hälsofrämjande organisation kan definieras som en gemensam sats-ning på förbättrad arbetsorganisation och arbetsmiljö, ett främjande av aktiv medverkan och personlig utveckling genom en kombination av individinriktade och organisatoriska åtgärder [3]. För att undersöka arbetsmiljön ur ett hälso-främjande perspektiv kan även ledarskap, självrapporterad hälsa och arbetstrivsel samt tillgång till företagshälsovård studeras [39].

4Målområde

Hälsa i arbetslivet

Tillgång till och samar-bete med företagshäl-sovård är viktigt för en ökad hälsa i arbetslivet. Hälsofrämjande orga-nisationer och hälso-främjande arbetsplatser kan bidra till en positiv hälsoutveckling hos per-sonalen [3, 40].

36

Vision: ”Örebro län kännetecknas av sunda och säkra miljöer och produkter som bidrar till god hälsa”

Länsmål:• De regionala miljömålen för ett hållbart Örebro län ska uppnås. • Barn och äldre ska ha säkra inne- och utemiljöer.• Skador, våld och olycksfall ska minska.• Användning av hälsovådliga produkter ska minska.

Målområdet miljöer och produkter är ett brett målområde och omfattar den yttre miljöns, inklusive den bebyggda miljön, påverkan på vår fysiska och mentala hälsa. Mycket av den yttre miljöns påverkan på människors hälsa är känd. Farliga kemiska ämnen, dålig luftkvalitet, ökad UV-strålning och buller är exempel på hur miljöfaktorer direkt kan kopplas till ökad ohälsa [41].

Genom de nationella miljökvalitetsmålen genomförs arbete för att minska skadorna på den yttre miljön, men även för ett ökat skydd för människors hälsa. Socialstyrelsen har pekat ut de fem miljökvalitetsmål som har tydligast kopp-ling till påverkan på människors hälsa; frisk luft, giftfri miljö, säker strålmiljö, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö [42].

Arbetet med miljökvalitetsmålen frisk luft, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet bidrar exempelvis till minskade halter farliga ämnen i miljön [43]. Mil-jökvalitetsmålen god bebyggd miljö och säker strålmiljö syftar bland annat till minskad exponering av radon och UV-ljus, men omfattar även arbete med att främja människors möjlighet till rekreation och återhämtning genom exempel-vis minskat buller och tillgång till grönområden och parker [44].

Målområdet miljöer och produkter omfattar även den bebyggda miljöns påverkan på människors hälsa ur ett skade- och olycksperspektiv. Syftet är att skapa säkra miljöer i trafik, arbete, bostad, skola och fritid. Särskilt prioriterade målgrupper är länets barn och äldre personer som bland annat ofta drabbas av fallskador [23].

I Örebro län samordnar länsstyrelsen det övergripande miljökvalitetsarbetet för länet och arbetar tillsammans med länets övriga aktörer för att nå de regionala klimat- och miljömålen inför 2020.

5Målområde

Miljöer och produkter

Hälso- och sjukvården arbetar dels med att förebygga ohälsa orsakad av miljön, dels med att utreda och rehabilitera miljö- och arbetsrelate-rade sjukdomar [3].

37

Vision: ”I Örebro län är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet en naturlig del i all hälso- och sjukvård”

Länsmål:• Hälso- och sjukvården ska bedriva ett jämlikt, hälsofrämjande och före-

byggande arbete.• Hälso- och sjukvårdens specialistkunskaper ska användas i det hälsofräm-

jande arbetet som riktas till länets invånare.• Skolhälsovårdens och övriga elevhälsans möjligheter att arbeta förebyg-

gande och hälsofrämjande ska öka.• Kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska öka.

Landstingets, kommunernas och andra vårdgivares hälso- och sjukvård har genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården inklusive tandvården och vara en självklar del i all vård och behandling.

Det är i mötet med länsinvånarna som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjuk-domsförebyggande arbete ska baseras på en människosyn som ser individen i ett helhetsperspektiv, som ökar patientens delaktighet och stärker patientens egna resurser att bibehålla och utveckla hälsa. I kontakter med patienter och närstå-ende ska förebyggande och hälsofrämjande aspekter integreras så att de blir na-turliga delar i det löpande arbetet i hela vårdkedjan. En hälsofrämjande sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av bättre hälsa i befolkningen.

6Målområde

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver stärkas i hela hälso- och sjukvår-den. Socialstyrelsen publi-cerade år 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsfö-rebyggande metoder med fokus på levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor [45]. Riktlinjerna syftar till att främja evidensbase-rade metoder i hälso- och sjukvården och genom rekommendationerna i riktlinjerna ge en väg-ledning och ett stöd för beslut om åtgärder att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

38

39

Vision: ”I Örebro län får smittsamma sjukdomar inget fäste”

Länsmål:• Länet ska ha en god beredskap och organisation för att möta större ut-

brott av smittsamma sjukdomar.• Antalet smittade av sexuellt överförbara infektioner ska minska.• I riskgrupper ska alla vaccineras mot influensa och i åldersgruppen över

65 år ska antalet vaccinerade mot influensa nå minst den nationellt rekommenderade nivån.

• Ökningen av läkemedelsresistenta bakterier ska stoppas.• Gällande hygienregler ska följas och kunskapen om deras betydelse för att

förhindra smittspridning ska öka.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation i arbetet med att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Det beror till största delen på att det bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning [12]. Läget kan dock snabbt försämras genom det ökade resan-det. Ett problem är också ökningen av antibiotikaresistens och antalet rappor-terade fall av den resistenta bakterien MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) har ökat varje år sedan 2000. MRSA sprids idag framför allt ute i samhället [3]. ESBL-bildande multiresistenta tarmbakterier är ett växande problem inom sjukvården och inom andra vårdformer till exempel äldreboenden [46].

I Örebro län är anslutningen till barnvaccinationsprogrammet hög, exempelvis är andelen vaccinerade barn mot MPR (mässling, påssjuka och röda hund) 98,6 procent. Från och med år 2011 ingår HPV-vaccinering (humant papillomvirus) av flickor i skolår 5 och 6 i det nationella vaccinationsprogrammet [23].

Antalet rapporterade fall av hiv har ökat under de senaste åren. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att fortsätta ha ett gott skydd mot smittsprid-ning [3]. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga och handlägga vårdrelaterade infektioner, och därmed minska lidandet för enskilda personer och kostnaderna för samhället. Vid allt vårdarbete måste man därför tillämpa goda hygieniska principer [47].

7Målområde

Skydd mot smittspridning

Hälso- och sjukvården erbjuder vaccinationer till barn, unga, äldre och riskgrupper. Antalet vårdrelaterade infektio-ner kan minskas genom god följsamhet till basala hygienrutiner i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjuk-vården arbetar för minskad användning av antibiotika och effektiv övervakning av infektionsläget, inklusive resistensläget.

40

Vision: ”I Örebro län kännetecknas invånarnas sexualitet av integritet, lust, trygghet och säkerhet”

Länsmål:• Stöd ska erbjudas under graviditet och föräldraskap.• Antalet oönskade graviditeter ska minska.• Antalet smittade med klamydia ska minska.• Sex mot ersättning, diskriminering, våld, tvång och kränkningar ska inte

förekomma.

Sexualitet och reproduktion ska vara en källa till glädje, gemenskap och hälsa. Området sexualitet och reproduktiv hälsa omfattar varje människas lika möjlig-heter, rättigheter och förutsättningar till en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Det har betydelse för människors egenvärde, nära relationer och välbefinnande och det är viktigt att skapa strukturer som ger möjlighet till en god livsmiljö för alla på lika villkor [3].

Antalet aborter bland unga kvinnor kan indikera en ökning av oskyddat sex och risk för sexuellt överförbara sjukdomar. Den vanligaste åldersgruppen för abort är 20–24 år [23]. Klamydiaspridningen har minskat de senaste åren men den långsiktiga utvecklingen visar på en fortsatt stigande trend [3].

Vissa grupper av unga är överrepresenterade när det gäller sexuellt risktagande. Sådana grupper är personer med tidig sexuell debut, många sexuella förbindel-ser, personer som ofta dricker alkohol eller använder andra droger. En annan typ av sexuellt risktagande handlar om att ge och få ersättning för sex där en högre grad av social utsatthet kunde observeras hos både dem som ger och får ersätt-ning för sex. Drygt fem procent av män mellan 15–29 år uppgav att de har gett ersättning för sex [48].

8Målområde

Sexualitet och reproduktiv hälsa

Hälso- och sjukvården tillhandahåller hälsovård under graviditet och efter förlossning, stöd i föräldra-skap och hälsoupplysning om sex och samlevnad.

41

Vision: ”I Örebro län utövar alla invånare daglig fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar”

Länsmål:• Stödjande miljöer för rörelse, spontanidrott, allsidig fysisk aktivitet och

träning ska utvecklas.• Den fysiska aktiviteten bland länets invånare ska öka.• Andelen barn och unga som regelbundet är fysiskt aktiva på ett allsidigt

sätt ska öka.• Andelen äldre som är regelbundet fysiskt aktiva ska öka.• Stillasittandet bland länets invånare ska minska.

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Levnadsvanor grundas redan i barndomen. Att tidigt i livet ha positiva upplevelser av fysisk aktivitet, friluftsliv och idrott samt en tilltro till sin egen förmåga förutspår att man är fysiskt aktiv i vuxen ålder [23, 49]. Regelbunden fysisk aktivitet har många gynnsamma effekter på hälsan och motverkar de vanligaste folksjuk-domarna såsom hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes typ 2, vissa cancersjukdomar, övervikt och fetma med mera. I ett samhälle med en ökande andel äldre personer får den fysiska aktiviteten stor betydelse för ett hälsosamt åldrande, ett minskat hjälpberoende och sänkt sjuklighet [50].

Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara ett samhälle som är utformat så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för hela befolk-ningen. Det ska inkluderas av att samhällsplaneringen är sådan att vardaglig rörelse, spontanidrott, transport mellan hem, jobb och skola samt allsidig fysisk aktivitet är möjlig på ett tryggt och säkert sätt. Det innebär också att närlig-gande miljöer vid bostadsområden stimulerar och främjar till fysisk aktivitet. Personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stillasit-tande livsstil finns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, personer med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige.

Senare tids forskning har bland annat visat att stillasittande är en riskfaktor för ohälsa oberoende av hur fysiskt aktiv man är. Detta talar för att vi bör uppmärk-samma fysiskt aktiv och stillasittande som två olika beteenden [51].

9Målområde

Fysisk aktivitet

Hälso- och sjukvården bör rekommendera åtgärder som syftar till att patienter ska öka sin fysiska aktivitet. [45].

42

Vision: ” I Örebro län har invånarna goda matvanor och använder sunda och säkra livsmedel”

Länsmål:• Goda matvanor ska främjas.• De offentliga måltiderna ska kvalitetssäkras.• Andelen normalviktiga ska öka i alla åldrar.• Andelen barn som ammas upp till fyra månaders ålder ska öka så att den

minst överensstämmer med riksgenomsnittet. • Det ska inte förekomma att länsinvånare blir sjuka av smittämnen i mat

eller av förorenat vatten. • Tillgång till och konsumtion av ekologiska och närproducerade livsmedel

ska öka.

Goda matvanor, tillgång till rent dricksvatten och säkra livsmedel är en förut-sättning för en god hälsoutveckling i befolkningen [52]. Ämnen och tillsatser som kan vara skadliga för hälsan bör uppmärksammas. All livsmedelshantering måste utgå från försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets näringsrekommenda-tioner syftar till att tillgodose näringsbehovet och samtidigt förebygga förekom-sten av kostrelaterade sjukdomar som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer. Goda matvanor kan beskrivas som att ha ett varierat intag av frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel, välja livsmedel med bra fett-kvaliteter samt låg konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel [53]. I allt fler länder, däribland Sverige, håller fetma på att utvecklas till ett betydan-de hot mot god folkhälsa. Övervikt och fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, samhällsfaktorer och arv. Bland annat äter vi mer och rör oss mindre. Fetma och därtill relaterade sjukdomar är bland de mest ojämnt förde-lade ohälsotillstånden, där trenden tyder på att de socioekonomiska skillnaderna ökar.

Undernäring är ett stort problem bland kroniskt sjuka personer där upp emot 25 procent drabbas av sjukdomsrelaterad undernäring. Bland äldre kroniskt sjuka personer är problemet än större [54]. Problemen leder såväl till person-ligt lidande, minskad livskvalitet som avsevärda samhällskostnader men kan förebyggas och behandlas med ökad medvetenhet inom området och adekvata insatser [54].

10Målområde

Matvanor och livsmedel

Hälso- och sjukvården bör rekommendera åtgärder som syftar till att patienter ska äta mer hälsosamt [45].

43

Matvanor och livsmedel

44

Området alkohol, narkotika, dopning, tobak (ANDT) och spel omfattar mål-område 11 och delar av målområde 6. Syftet är att en rad åtgärder på samhälls-nivå ska minska bruket av alkohol och tobak, skapa ett narkotika- och dop-ningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande [3].

Alkohol, narkotika och tobak står för cirka 15 procent av den totala sjuk-domsbördan för män och cirka nio procent för kvinnor [55]. Socialstyrelsen har beräknat den sammanlagda samhällskostnaden för missbruket av alkohol och narkotika till 150 miljarder per år [56]. Storleken på de ANDT-relaterade problemen har varierat över tid beroende på lagstiftning, förebyggande insatser och trender. Vad gäller alkohol, narkotika och tobak finns väl grundad kunskap om både skadeverkningar och verksamma åtgärder för att minska problemen. Dopning är ett relativt nytt problemområde varför kunskapsmängden är min-dre. Insatserna för att minska bruk, missbruk och skador måste vidtas på lokal, regional och nationell nivå. Ansvaret faller på många huvudmän och samverkan är nödvändig för att bli effektiv.

Den 30 april 2011 antog Sveriges riksdag en proposition om en samlad strategi för alkohol- narkotika, dopnings- och tobakspolitiken [55]. Denna kommer att vara styrande för de insatser som görs inom området under strategiperioden 2011–2015.

Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

45

Vision: ”Ett län fritt från narkotika och dopning, med minskade skador orsakade av alkohol, tobak och spel”

Länsmål:• Arbetet med prevention, tidig upptäckt och stödinsatser inom området

alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ska intensifieras.• Det ofödda barnet, barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter

orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak. • Antalet unga som debuterar tidigt med alkohol och/eller tobak ska

minska.• Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av

alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och spel ska minska.• Ingen ska ofrivilligt utsättas för tobaksrök.• Risker för spelmissbruk ska uppmärksammas och aktivt motverkas.

Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för häl-san. Att arbeta med att höja debutåldern för alkoholkonsumtion samt att förmå ungdomar att helt avstå från övriga droger är därför angeläget. Även ett över-drivet spelande kan leda till ohälsa. Nationellt sett har andelen personer med överdrivet spelande varit konstant sedan början av 2000-talet, andelen som spe-lar om pengar har dock minskat. Problemen är vanligast förekommande bland män mellan 18–24 år [3]. Riskabelt spelande och spelproblem är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Det finns starka samband mellan tobaks- och alkoholbruk och att använda narkotika. Detta mönster är mycket likartat mel-lan könen. Forskning visar att tobaksbruk är det första normbrytande beteendet som kan bana väg för andra droger. Exempelvis är utvecklad alkoholism tio gånger vanligare bland rökare [23].

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, och dopnings- och tobakspolitiken 2011–2015 [55] anger regeringens mål, inriktning och struktur för nationell uppföljning och utvärdering av ANDT-politiken. Målen handlar bland annat om att begränsa tillgången, skydda barn mot skadliga effekter, höja debutåldern och förbättrad tillgång till ändamålsenlig vård och behandling för dem som fastnat i ett beroende eller riskbeteende.

11Målområde

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Hälso- och sjukvården bör rekommendera åtgärder som syftar till att patienter ska sluta använda tobak respektive minska sin kon-sumtion av alkohol [45].

Hälso- och sjukvården bedriver förebyggande arbete för att förhindra ANDT-relaterade fosterska-dor.

Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

46

Referenser1. En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2007/08:110. Stockholm: Socialdepartementet, 2008. 2. Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm: Socialdepartementet, 2002.3. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Rapport 2010:16. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2010.4. Janlert, U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur, 2000.5. Bremberg, S. & Eriksson, L. Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia förlag, 2010.6. Grundämnet. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting: Örebro, 2010.7. Liv & hälsa 2008, Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. CDUST-rapport nr 1, 2008.8. Medin, J. & Alexandersson, K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur, 2000. 9. Ottawa charter for health promotion. Copenhagen: World health organiza- tion, WHO Europe, 1986.10. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR2010:01. Stockholm: Fritzes, 2010.11. Folkhälsopolitisk rapport 2005. Rapport 2005:05. Stockholm: Statens folk- hälsoinstitut, 2005.12. Ågren, G. Den nya folkhälsopolitiken. Rapport 2003:31. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2003. 13. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. Rapport 2000:91. Betänkande av Nationella folkhälsokommittén. Statens offentliga utred- ningar (SOU). Stockholm: Socialdepartementet, 2000.14. Underlag för Behovsanalys 2011. Örebro: Örebro läns landsting, 2011.15. Persson, C., Ekbäck, G. & Nyström, E. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Laboremus nr 6, 2009. Örebro: Örebro läns landsting, 2009.16. Hälsa i arbetslivet (elektronisk). Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig: http:/www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Folkhalsodata (22 mars 2012).17. Folkhälsodata (elektronisk). Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig: http:/www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Folkhalsodata (22 mars 2012). 18. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län. Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, FoU i Sörmland och Regionförbundet Örebro. Örebro, 2011.19. Liv & hälsa ung 2011. Befolkningsundersökning av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2011). 20. Lindén-Boström, M. och Persson, C. Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007. Örebro: Örebro läns landsting, 2008.21. Lindén-Boström, M. (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rap- port från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Liv & hälsa år 2000. CDUST-rapport nr 9, 2003.

47

22. Barnhälsovården statistik 2009. Barnhälsovården, Örebro läns lands- ting. Tillgänglig: www.orebroll.se/bhv (27 april 2011).23. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv. Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, 2010.24. Brunnberg, E., Lindén-Boström, M. & Persson, C. Att höra eller nästan inte höra. Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län. Örebro: Örebro läns landsting, 2009.25. HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting. Örebro: Örebro läns landsting, 2010.26. Lägesrapport 2011 hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Soci- alstyrelsen, 2011. 27. Verksamhetsplan med budget 2012-2013. Örebro: Örebro läns lands- ting, 2011.28. Hammarström, A. & Hensing, G. Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Rapport 2008:8. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2008.29. Barns och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport 2011:14. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011.30. Föräldrastöd – en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Rapport 2008:131. Betänkande av Föräldrastödsutredningen. Statens offentliga utredningar (SOU), Socialdepartementet Stockholm: Fritzes, 2008.31. Mänskliga rättigheter, barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartemen- tets press-, informations- och kulturenhet, 2005.32. Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet.33. Mödrahälsovården (elektronisk). Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se (8 juni 2011).34. Barnhälsovården (elektronisk). Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se (8 juni 2011).35. Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Stockholm: Socialdepartementet.36. Theorell, T. (red). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur, 2003.37. Nordander C., Ohlsson K., Åkesson I., Arvidsson I., Balogh I., Hansson G Å., Strömberg U., Rittner R. & Skerfving S. Risk of musculoske letal disorders among females and males in repetitive/ constrained work. Ergonomics 2009;10:1226-1239.38. Allvin M. Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur, 2006.39. Hansson A. Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur, 2004.40. Landstingshälsan (elektronisk). Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se (8 juni 2011).41. Miljöer och produkter. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport 2011:13. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011.42. Prioriterade miljömål ur hälsoperspektiv (elektronisk). Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/halsaimiljomal- arbetet/prioriterademiljomal (19 oktober 2011).

48

43. Miljömålsportalen (elektronisk). Tillgänglig: http://www.miljomal.se/ (19 oktober 2011).44. God bebyggd miljö (elektronisk). Boverket. Tillgänglig: http://www.boverket.se/Miljo/Mal-for-miljon/ 45. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Stockholm: Socialstyrelsen, 2011.46. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen, 2009.47. Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen, 2006.48. Heikki Tikkanen, R., Abelsson, J. & Forsberg, M. UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2011.49. Currie, C., Roberts, C., Morgan, A., Smith, R., Settertobulte, W., Samdal, O. & Barnekow Rasmussen V. Young people’s health in context. Health behaviour in school-aged children. Köpenhamn: World health organization, WHO Europe, 2004. 50. Äldres miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivi- tet och ett hälsosamt åldrande. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2008.51. Ekblom-Bak, E., Ekblom, B. & Hellenius, M-L. Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen 2010:9;587-88.52. Sveriges elva folkhälsomål. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2003.53. Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel (SNÖ). Livsmed- elsverket Rapport 1. Uppsala: Livsmedelsverket, 2003.54. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen, 2011.55. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Regeringens proposition 2010/11:47. Stockholm: Socialdepartementet, 2010. 56. Bättre insatser vid missbruk och beroende. Rapport 2011:35. Betänkande från Missbruksutredningen. Statens offentliga utredningar (SOU). Stock- holm, Socialdepartermentet, 2011.

49

BilagaVid formuleringen av folkhälsomål för Örebro län har hänsyn tagits till ett antal såväl internationella som nationella och regionala dokument.

Internationella dokumentWHO:s Hälsa 21Policyns huvudsyften är att främja och skydda människors hälsa under hela livet, att minska förekomsten av de vanligaste sjukdomarna och personskadorna samt att lindra det lidande de orsakar.

WHO:s ramkonvention om tobakskontrollKonventionens syfte är att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödlig-heten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan.

WHO:s Closing the GapI rapporten konstateras att social rättvisa bokstavligen är en fråga om liv och död och menar att större jämlikhet i hälsa kan uppnås genom att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer. I rapporten anges tre övergripande rekom-mendationer: • förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv• angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt,

nationellt och lokalt• utveckla metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kun-

skapsbasen, utbilda människor som är tränade att se sociala bestämnings-faktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa.

AmsterdamsfördragetEuropeiska Unionens åtgärdsprogram för folkhälsan omfattar tre målområden:

• förbättra informationen och kunskaperna för att främja folkhälsan och stärka hälsovårdssystemet

• förbättra kapaciteten för snabba och samordnande åtgärder vid hälsoris-ker

• åtgärda faktorer som påverkar folkhälsan.

FN:s konvention om barnets rättigheterKonventionens grundprinciper är att:

• alla barn har lika värde (artikel 2)• principen om barnets bästa (artikel 3)• barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6)• barnets rätt att få göra sig hört och påverka sin egen situation (artikel 12).

50

Europa 2020Europeiska Unionens ekonomiska strategi föreslår följande mål för EU-länderna:

• att 75 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år skall ha ett arbete• att 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU• att energi- och klimatmålen ”20/2020” ska nås (minska utsläppen med

20 procent, sänka energianvändningen med 20 procent och öka andelen förnyelsebar energi med 20 procent)

• att den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 pro-cent och att minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning

• att antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner.

Nationella dokumentHälso- och sjukvårdslagenMålet för hälso- och sjukvården är ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” (HSL, 1982:763 § 2). I ett tillägg står att ”hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada” (Lag 1998:1660). I ett ytterligare tillägg finns en markering om landstingens och kommunernas ansvar för bland annat folkhälso-vetenskaplig forskning (Lag 1996:1289).

SocialtjänstlagenMålet för samhällets socialtjänst är att ”på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvill-kor, och aktiva deltagande i samhällslivet” (SoL SFS 2001:453 § 1).

En svensk strategi för en hållbar utveckling I regeringens strategi för en hållbar utveckling är en god hälsa framtidens vikti-gaste resurs. Höga sjuktal, liksom bestående sociala och könsrelaterade skillna-der i hälsa, är ett grundläggande hot mot hållbar utveckling, liksom miljöpro-blem i form av gifter och buller (Regeringens skrivelse 2003/04:129).

Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan1997 tillsattes en parlamentarisk utredning, Nationella folkhälsokommittén. Kommitténs arbete lade en grund till det nationella folkhälsomål som antogs av regeringen våren 2003 (som inte är en lagstiftning).

51

Folkhälsorapport 2009Rapporten ger en beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper. Den bidrar även med underlag för hälsopolitiken.

Social rapport 2010Rapporten ger en översikt över vilka de sociala problemen är och hur de föränd-ras över tid.

Folkhälsopolitisk rapport 2010 Rapportens syfte är att visa hur förutsättningarna för hälsan i Sverige har ut-vecklats med fokus på perioden 2004–2009, redovisa åtgärder som genomförts och rekommendera framtida åtgärder.

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitikenEn samlad strategi för alkohol- narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken antogs av riksdagen 30 mars 2011. Det övergripande målet i strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.

Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbeteMålet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I miljömålspropositionen pekar regeringen ut den miljöpolitiska vägen framåt (Regeringens proposition 2009/10:155).

Regionala dokument

Liv & hälsa 2008 Knappt 41 000 personer svarade på frågor om hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdutnyttjande, varav drygt 10 000 i Örebro län. Undersökningen är ett samarbete mellan landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro, den så kallade CDUST-regionen.

Liv & hälsa ung 2005, 2007, 2009 och 2011Drygt 8600 skolelever år 2005, knappt 9000 skolelever år 2007, drygt 8000 skolelever år 2009 och närmare 8000 elever år 2011 i grundskolans sjunde och nionde klass samt gymnasiets år 2 i Örebro län svarade på frågor om hälsa, livs-villkor, levnadsvanor, fritid och skola.

52

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Strategiprogrammets övergripande mål är att ”skapa ett internationellt konkur-renskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö”. De fyra viktigaste utvecklingsområdena är kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser, och den öppna regionen.

Regionala miljömål för Örebro län Länsstyrelsen Örebro län har i uppdrag att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen.

www.orebroll.se

Postadress: Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.

Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se

Telefon 019–602 70 00, telefax 019–602 70 08