FRANSKKLASSICISM

RENÄSSANS

1350-1800 1500-1800 Olika i olika länder: I Italien tidig, i Frankrike

och England sen

Re-naissance – återfödelse av:

Människan – Strävan efter kunskap – ett tecken på hennes värdighet

Antikens kultur

ORSAKER

Tekniska uppfinningar –världsomseglingar – världsbilden

Tryckpressen Pesten Reformation – motreformation - religionskrig

TVÅ KONSTNÄRLIGA STILAR

Franskklassicism Barock

FRANSKKLASSICISM

FK: Lyfter fram innehållet FK: Enkel, genomskinlig, stram harmonisk

stil

FK: Förnuftet, tanke i centrum

BAROCK

B: Större fokus på form

B: Stilistiskt mer utsvävande, bombastisk, utsmyckade detaljer, det bisarra och groteska

B: inriktad på känsla, att röra

FRANKRIKE

Feodalstaten ersattes av en centralmakt Makten absolut hos kungen En ständerstat: adeln som särskilt

krigarstånd försvann och ersattes av hov- och ämbetsmannarollen

En koncentrering av kulturen kring hovet Konsten blir en maktfaktor Teatern en angelägenhet för kungamakten

och staten

FRANSKKLASSICISM

En politisk tolkning av renässansens kultur Ordning – symmetri

FRANSKKLASSICISM

1600-tal Högklassicism – ett tjugutal år under seklets

senare hälft Ludvig XIV Racine, Boileau, Moliére

NICOLAS BOILEAU, L’ART POETIQUE

En omformulering av Aristoteles poetik Fastlagda och stipulerade regler Anpassning till hovets smak och förväntningar

Pierre Corneille (Le Cid 1637) Jean Baptiste Molière Jean Racine

Andromaque 1667 Bérénice 1670 Fedra 1677

JANSENISM

Människan är helt fallen i synd och utan hopp om frälsning

Räddad blir den som Gud väljer att ge sin nåd

BOILEAU; L’ART POETIQUE

De tre enheterna La vraisémblance – det sannolika

Efterlikna människans natur Representativ ställning vs. mänskliga känslor Karaktärerna uppträda i enl. m social ställning Expositionen – knuten – peripetin – krisen –

knutens upplösning Deus ex machina

La biénsance – det passande Teatern bevarare av Status Quo

DISKUSSIONSFRÅGOR

Beskriv och diskutera Fedra utifrån Boileaus regler om de tre enheterna, det sannolika och det passande

Beskriv och diskutera hur den sociala och statliga ordningen i Frankrike representeras i Fedra

Diskutera spänningen mellan förnuft och känsla i Fedra