Embed Size (px)
Citation preview
1
FÖRESKRIFTER FÖR DET DIGITALA PROVET I MODERSMÅLET14.12.2018
Studentexamensnämndens föreskrifter för provet i modersmålet innehåller text ur gymnasielagen, la-gen om anordnande av studentexamen och förordningen om studentexamen och nämndens allmänna föreskrifter.
Paragraftecknen i texten hänvisar till gymnasielagen (766/2004), lagen om anordnande av student examen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005).
Föreskrifter for det digitala provet i modersmålet gäller första gången den examen som anordnas våren 2019.
1 PROVET I MODERSMÅLET 1
1.1 Uppgifter och material 1
1.2 Provet i modersmål: svenska 1
1.3 Provet i modersmål: samiska 2
1.4 Provet i svenska som andraspråk 2
2 HUR PROVET GENOMFÖRS 2
3 PROVET I LÄSKOMPETENS 3
3.1 Bedömningen av läskompetensprovet 3
3.2 Lärarens bedömning 4
3.3 Studentexamensnämndens bedömning 4
4 PROVET I SKRIVKOMPETENS 8
4.1 Bedömningen av provet i skrivkompetens 8
4.2 Lärarens bedömning 8
4.3 Studentexamensnämndens bedömning 9
5 HUR VITSORDET I MODERSMÅLSPROVET FASTSLÅS 9
Tabell 1: Bedömningskriterier för provet i läskompetens 6
Tabell 2: Poängtal som används i läskompetensprovet 4
Tabell 3: Bedömningskriterier för provet i skrivkompetens 10
1
1 PROVET I MODERSMÅLET
Examinanden ska avlägga provet i modersmål och litteratur (L 766/2004, 18 §). Det går under nam-net provet i modersmålet. Prov i finska, svenska och samiska ordnas som prov i modersmålet (L 672/2005, 2 §).
Provet i modersmålet mäter i vilken omfattning examinanden har uppnått de mål som anges i gymnasiets läroplan för modersmål och litteratur och i vilken omfattning hen har uppnått mognad och beredskap för fortsatta studier.
Deltagande i studentexamen förutsätter att den som genomgår gymnasiets lärokurs innan han eller hon deltar i ett prov som hör till examen har läst de obligatoriska kurserna enligt den timfördelning som avses i 10 § i gymnasielagen i det ämne som provet gäller (L 672/2005, 4 §).
Provet i modersmålet för svensk- eller finskspråkiga kan i detta språk i stället för det prov som bygger på lärokursen i svenska eller finska avläggas som provet i det andra inhemska språket (L 672/2005, 6 §).
När examinanden som obligatoriskt ämne har valt det mer krävande provet eller provet i modersmålet som prov i det andra inhemska språket och blivit underkänd i provet, kan examinanden vid omtagning av provet ändra svårighetsgraden (F 915/2005, 4 §).
1.1 Uppgifter och material
Uppgifterna i provet i modersmål utgår från grunderna för gymnasiets läroplan. Uppgifterna i moders-målsprovet utarbetas enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 § 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier (F 915/2005, 1 §).
I provet utnyttjas autentiskt material i olika former. Utöver skrivet, visuellt och grafiskt textmaterial kan provet i enlighet med det vidgade textbegreppet innehålla olika slags audiovisuella texter, till exempel reklamfilm, videoklipp, animationer eller utdrag ur tv-program, filmer eller teaterpjäser. Materialet kan bestå av enbart ljudfiler, till exempel utdrag ur en radiointervju, en nyhetssändning eller ett hörspel. Materialet kan också bestå av webbtexter och webbsidor.
1.2 Provet i modersmål: svenska
Modersmålsprovet består av två delar: ett prov i läskompetens och ett prov i skrivkompetens. I provet i läskompetens bedöms i första hand examinandens läsförståelse och förmåga att analysera och tolka texter. I provet i skrivkompetens bedöms examinandens skriftliga uttrycksförmåga och förmåga att bygga upp en text. I båda proven spelar materialet en central roll, och läsande och skrivande hör i båda proven tätt samman.
Provet ordnas under två dagar. Vitsordet i modersmål ges utgående från den sammanlagda poängsum-man för de båda proven. Poänggränserna för vitsorden fastslås av Studentexamensnämnden vid varje provomgång.
2
En förutsättning för ett godkänt vitsord i modersmål är att examinanden har en prestation i båda prov-delarna. Om examinanden uteblir från någotdera provet eller inte lämnar in en provprestation för be-dömning, anses provet i sin helhet avbrutet och någon kompensation är inte möjlig. Vid en omtagning måste examinanden skriva båda delarna i provet på nytt. Ett godkänt prov i modersmålet får skrivas på nytt en gång (F 915/2005, 4 §).
1.3 Provet i modersmål: samiska
I samiska ordnas endast provet i skrivkompetens. Provet har en egen provdag, och det omfattar sex tim-mar. Om examinanden skriver sitt prov i modersmålet samiska, kan hen avlägga antingen det svenska eller det finska provet som provet i det andra inhemska språket. Provet i modersmålet för svensk- eller finskspråkiga kan i detta språk i stället för det prov som bygger på lärokursen i svenska eller finska av-läggas som provet i det andra inhemska språket (L 672/2005, 6 §). Beroende på examinandens val ges hen ytterligare möjlighet att avlägga provet i svenska eller finska som extra prov.
1.4 Provet i svenska som andraspråk
Provet i modersmålet kan vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk, om examinandens eget modersmål inte är finska, svenska, samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk (L 672/2005, 2, 6 §). Det kallas provet i svenska/finska som andraspråk och har egna föreskrifter.
2 HUR PROVET GENOMFÖRS
Modersmålsprovet genomförs på två dagar. Provet i läskompetens genomförs på den första provdagen och provet i skrivkompetens på den andra provdagen. Båda proven omfattar sex timmar. Examinanden kan som specialarrangemang få två timmar extra tid.
Den utrustning som behövs i de digitala proven har angetts i de allmänna föreskrifterna och anvisningarna för studentexamen. Provet genomförs i ett slutet lokalnätverk. Examinanden behöver hörlurar som kan anslutas till en dator.
Examinanden får använda anteckningspapper för att göra utkast till sina provsvar. Pappren ska vara försedda med skolans namn, antingen tryckt eller stämplat. Utkasten skickas inte till nämnden.
I båda proven skrivs texterna på standardsvenska. Styckeindelning markeras i texterna med en blankrad mellan styckena. Också efter en eventuell rubrik lämnas en blankrad. Det finns inte tillgång till stavning-skontroll. Texten kan också skrivas i textbehandlingsprogrammet Libre Office. Examinanden överför då sin text från Libre Office till det ställe som är avsett för svaret.
3
3 PROVET I LÄSKOMPETENS
I provet i läskompetens bedöms examinandens kritiska och kulturella läskompetens, dvs. förmågan att analysera, tolka, utvärdera och utnyttja olika typer av texter med beaktande av syfte, uttryckssätt och kontext. Uppgifterna tar till exempel fasta på betydelse, struktur, uttryck, tematik, mottagande, kontext och till relationerna mellan dessa i materialet. Läskompetensprovet omfattar sex timmar.
Provet består av två delar. Del I fokuserar på fack- och medietexter, del II fokuserar på analys och tolkning av skönlitteratur och andra fiktiva texter. I båda delarna ingår två uppgifter. Examinanden väljer en uppgift i vardera delen och besvarar totalt två uppgifter av de fyra som erbjuds i provet.
I uppgifterna i del I, som fokuserar på fack- och medietexter, kan examinanden till exempel uppmanas jämföra texter eller lyfta fram och förklara skillnader i synpunkter eller motstridigheter i texter. Uppgifterna kan innebära att examinanden ska redogöra för hur trovärdiga och tillförlitliga påståenden är, tolka texter med betoning på kontext eller analysera och förklara hur betydelser skapas genom olika uttryckssätt. I del I betonas särskilt analytisk och kritisk läskompetens.
I uppgifterna i del II, som fokuserar på skönlitterära och andra fiktiva texter, kan en uppgift till exempel innebära att examinanden ska analysera och tolka texter och uttryckssätt med hjälp av relevanta begrepp och jämföra texter, tolka dem ur en viss synvinkel eller i förhållande till textens tids- och genrekontext. I del II betonas särskilt examinandens förmåga att tolka texter.
En uppgift kan bestå av en eller två delar. Uppgiften kan alltså förutsätta att examinanden skriver en längre text eller två kortare. Det rekommenderade teckenantalet anges i anknytning till uppgiften. I svarsfältet finns en räknare som anger hur många tecken examinanden använt. Svarsfältet är inte begränsat till ett bestämt antal tecken. I läskompetensprovet ska examinanden inte sätta rubrik på sin text. Examinanden ska hänvisa till materialet, men materialet och dess innehåll behöver inte presenteras separat.
3.1 Bedömningen av läskompetensprovet
Det högsta poängtalet i läskompetensprovet är 60 poäng. Svaren bedöms med hjälp av bedömnings-kriterierna i tabell 1 på sidorna 6–7.
I läskompetensprovet bedöms
• helhetsbilden av läskompetensen• innehållsaspekter• framställningssätt.
I bedömningen av läskompetensprovet betonas helhetsbilden av läskompetensen och därefter innehålls-aspekterna i svaret. De kriterier som berör innehållsaspekterna kompletteras vid varje provomgång med ett särskilt bedömningsstöd för svarets innehållsaspekter. I bedömningen beaktas också framställnings-sättet, men det ges inte lika stor tyngd som de övriga dragen. I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde.
4
De enskilda uppgifterna i läskompetensprovet bedöms separat. Det lägsta poängtalet är 0 poäng. Det högsta poängtalet i uppgifter som består av en del är 30 poäng. I uppgifter som består av två delar ger delarna högst 18 poäng och 12 poäng. En uppgift som består av två delar ger alltså maximalt 30 poäng. I bedömningen används enbart poängtal som ingår i tabell 2 nedan.
Tabell 2: Poängtal som används i läskompetensprovet
30 poängsuppgift 30 – 25 – 20 – 15 – 10 – 5 – 018 poängsuppgift 18 – 15 – 12 – 9 – 6 – 3 – 0 12 poängsuppgift 12 – 10 – 8 – 6 – 4 – 2 – 0
3.2 Lärarens bedömning
Läraren bedömer svarstexterna utifrån kriterierna i tabell 1 och det provspecifika bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter. Läraren utför bedömningen och skriver in sina poängtal i den digitala be-dömningstjänsten. Dessutom markerar läraren svagheter eller felaktigheter i innehållet i svaret genom understrykning och vid behov genom kortfattade kommentarer. I läskompetensprovet behöver läraren inte markera eventuella felaktigheter i språkdräkten.
Läraren gör sin bedömning inom en vecka efter provdagen. Ifall läraren bedömer minst 41 examinander ska uppgifterna bedömas inom två veckor efter provdagen.
3.3 Studentexamensnämndens bedömning
Studentexamensnämnden utser årligen för varje gymnasium en första censor för läskompetensprovet. En censor utsedd av nämnden får inte bedöma prestationer från ett gymnasium som hen har nära kon-takt med genom undervisning, släktskap eller liknande orsaker. Nämnden ger också anvisningar om användningen av en andra och en tredje censor.
Om examinanden svarat på flera uppgifter än provet förutsätter räknas poängtalen från de svar som fått lägst poäng med i provets totala poängsumma i enlighet med antalet svar som förutsätts i provet. Om examinanden svarat på två uppgifter i del I eller två svar i del II beaktas i den totala poängsumman endast det svar som fått lägst poäng.
I läskompetensprovet används alltid en andra censor om den poängsumma som censorn ger skiljer sig från lärarens bedömning med mera än 10 poäng. Detta gäller både för 30-poängsuppgifter, som består av en enda del, och för den sammanlagda poängsumman på högst 30 poäng i tvådelade uppgifter. I detta fall läser en andra censor endast de svar vars poäng har ändrats. En andra censor används också då den totala poängsumman i läskompetensprovet har ändrats mera än 20 poäng. I så fall läser andra censorn båda svaren. En andra censor kan vid behov användas också i andra fall.
5
En tredje censor används då
• första och andra censorn inte kan enas om poängtalet• poängsumman i svar som ger högt 30 poäng ändras mer än 15 poäng eller då den sammanlagda
poängsumman i tvådelade uppgifter ändras mer än 15 poäng• provets totala poängsumma ändras mer än 40 poäng • bedömningen av svaret är mycket problematisk.
Det slutliga poängtalet avgörs gemensamt av censorerna.
6
Poän
gsät
tnin
gH
elhe
tsbi
ld a
v lä
skom
pete
nsen
Inne
hålls
aspe
kter
Fram
stäl
lnin
gssä
tt
12 p
. upp
gift:
12
p.
18 p
. upp
gift:
18
p.
30 p
. upp
gift:
30
p.
Utm
ärkt
Svar
et v
ittna
r om
utm
ärkt
krit
isk
och
kultu
rell
läsk
ompe
tens
. Exa
min
ande
n pr
esen
tera
r en
sam
man
häng
ande
och
insi
ktsf
ull t
olkn
ing
av d
en lä
sta
text
en. E
xam
inan
den
förm
år
anal
yser
a oc
h ut
värd
era
inne
håll
och
med
el
och
förs
tår n
yans
er o
ch o
lika
bety
dels
eniv
åer
i tex
ten.
I to
lkni
ngen
bea
ktas
de
genr
e typ
iska
dr
agen
och
text
ens s
ituat
ions
- och
kul
turk
on-
text
.
Svar
et m
otsv
arar
upp
gifte
n ut
mär
kt o
ch tä
cker
det
ce
ntra
la in
nehå
llet s
om b
eskr
ivs i
bed
ömni
ngss
töde
t fö
r sva
rets
inne
hålls
aspe
kter
. Iak
ttag
else
rna
är m
ång-
sidi
ga, e
xakt
a oc
h tr
äffan
de. S
luts
atse
rna
är in
sikt
sful
la
och
tolk
ning
arna
mot
iver
as ö
vert
ygan
de m
ed h
jälp
av
iakt
tage
lser
om
text
och
kon
text
. Ana
lyse
n oc
h to
lkni
n-ge
n nå
r en
läm
plig
abs
trak
tions
nivå
. De
begr
epp
som
va
lts fö
r upp
gifte
n är
träff
ande
och
anv
änds
sakk
unni
gt
och
otvu
nget
.
Svar
et ä
r i si
n he
lhet
myc
ket k
lart
och
lä
tt a
tt fö
rstå
. Tex
ten
är v
äldi
spon
erad
oc
h fra
msk
rider
logi
skt.
Iakt
tage
lser
na
är ä
ndam
ålse
nlig
t gru
pper
ade
och
de
egna
tolk
ning
arna
och
slut
sats
erna
går
ty
dlig
t att
urs
kilja
. Ett
svar
i fo
rm a
v en
pu
nktu
ppst
älln
ing
är st
rukt
urer
at o
ch v
äl
form
uler
at.
12 p
. upp
gift:
10
p.
18 p
. upp
gift:
15
p.
30 p
. upp
gift:
25
p.
Myc
ket g
od
Svar
et v
ittna
r om
utm
ärkt
ana
lytis
k oc
h go
d kr
itisk
och
kul
ture
ll lä
skom
pete
ns. E
xam
i-na
nden
pre
sent
erar
en
sam
man
häng
ande
to
lkni
ng a
v de
n lä
sta
text
en.
Exam
inan
den
gör r
elev
anta
iakt
tage
lser
och
kop
plar
iakt
-ta
gels
erna
till
text
ens b
etyd
else
r och
text
-ge
nre.
Exa
min
ande
n lä
gger
mär
ke ti
ll ol
ika
bety
dels
e niv
åer i
text
en o
ch o
bser
vera
r och
to
lkar
nya
nser
och
stili
stis
ka a
spek
ter i
text
en.
Svar
et m
otsv
arar
upp
gifte
n m
ycke
t väl
och
inne
hålle
r ce
ntra
la e
lem
ent s
om b
eskr
ivs i
bed
ömni
ngss
töde
t för
sv
aret
s inn
ehål
lsas
pekt
er. I
aktt
agel
sern
a är
träff
ande
oc
h de
t fin
ns e
n ba
lans
mel
lan
huvu
d- o
ch b
isak
er.
Slut
sats
erna
och
tolk
ning
arna
är t
rovä
rdig
a oc
h de
är
änd
amål
senl
igt k
oppl
ade
till i
aktt
agel
ser o
m te
xt
och
kont
ext.
Ana
lyse
n oc
h to
lkni
ngen
når
en
läm
plig
ab
stra
ktio
nsni
vå.
De b
egre
pp so
m v
alts
för u
ppgi
ften
fung
erar
väl
och
anv
änds
sakk
unni
gt.
Svar
et ä
r i si
n he
lhet
kla
rt o
ch lä
tt a
tt fö
rs-
tå. S
vare
t är v
äldi
spon
erat
och
fram
skrid
er
logi
skt.
Iakt
tage
lser
na h
ar g
rupp
erat
s och
de
egn
a to
lkni
ngar
na o
ch sl
utsa
tser
na g
år
att u
rski
lja. E
tt sv
ar i
form
av
en p
unk-
tupp
stäl
lnin
g är
kla
rt o
ch st
rukt
urer
at.
12 p
. upp
gift:
8 p
.
18 p
. upp
gift:
12
p.
30 p
. upp
gift:
20
p.
God
Svar
et v
ittna
r om
god
ana
lytis
k lä
skom
pe-
tens
och
inne
hålle
r ock
så d
rag
av k
ritis
k oc
h ku
lture
ll lä
skom
pete
ns. E
xam
inan
den
för f
ram
en
tolk
ning
av
den
läst
a te
xten
, gör
rele
vant
a ia
ktta
gels
er o
ch k
oppl
ar ia
ktta
gels
erna
till
text
genr
en. E
xam
inan
den
lyfte
r fra
m sa
mba
nd
mel
lan
inne
håll,
form
och
syfte
och
iden
tifie
-ra
r nya
nser
och
stili
stis
ka a
spek
ter i
text
en.
Svar
et m
otsv
arar
upp
gifte
n vä
l. De
t inn
ehål
ler c
entr
ala
elem
ent s
om b
eskr
ivs i
bed
ömni
ngss
töde
t för
svar
ets
inne
hålls
aspe
kter
och
rele
vant
a ia
ktta
gels
er m
ed ta
nke
på u
ppgi
ften.
Slu
tsat
ser o
ch to
lkni
ngar
mot
iver
as m
ed
iakt
tage
lser
om
text
en, o
ch ia
ktta
gels
erna
bel
yser
te
xten
s bet
ydel
ser.
Svar
et v
ittna
r om
att
exa
min
ande
n fö
rsök
t nå
en fu
nger
ande
abs
trak
t ana
lysn
ivå
och
tolk
ning
. De
begr
epp
som
val
ts fö
r ana
lys a
v te
xten
fu
nger
ar fö
r det
mes
ta v
äl.
Svar
et ä
r i si
n he
lhet
kla
rt o
ch fö
rstå
elig
t. Di
spos
ition
en ä
r tyd
lig. D
et fr
amgå
r vad
so
m ä
r huv
ud- o
ch b
isak
er o
ch ia
ktta
gel-
sern
a ha
r gru
pper
ats.
Ett
svar
i fo
rm a
v en
pu
nktu
ppst
älln
ing
är k
lart
.
Tabe
ll 1:
Bed
ömni
ngsk
rite
rier
för p
rove
t i lä
skom
pete
ns
7
12 p
. upp
gift:
6 p
.
18 p
. upp
gift:
9 p
.
30 p
. upp
gift:
15
p.
Nöj
aktig
Svar
et v
ittna
r om
nöj
aktig
ana
lytis
k lä
skom
-pe
tens
. Exa
min
ande
n fä
ster
huv
udsa
klig
en
uppm
ärks
amhe
t vid
väs
entli
ghet
er, m
en
ploc
kar o
ckså
fram
lösr
yckt
a de
talje
r ur
text
en.
Exam
inan
den
förs
tår d
et c
entr
ala
inne
hålle
t och
kan
kop
pla
sina
iakt
tage
lser
til
l tex
tens
syfte
och
i nå
gon
mån
ock
så ti
ll te
xtge
nren
. Läs
ning
en ä
r mes
tade
ls y
tlig
och
det f
inns
få d
jupa
re to
lkni
ngar
.
Svar
et m
otsv
arar
nöj
aktig
t upp
gifte
n oc
h ry
mm
er e
n de
l av
det s
om b
eskr
ivs i
bed
ömni
ngss
töde
t för
svar
ets
inne
hålls
aspe
kter
. Inn
ehål
let k
an v
ara
begr
änsa
t och
de
lvis
foku
sera
t på
oväs
entli
ghet
er. I
aktt
agel
sern
a ka
n st
ällv
is v
ara
ensi
diga
elle
r lös
ryck
ta. S
luts
atse
rna
är
huvu
dsak
ligen
trov
ärdi
ga, m
en m
otiv
erin
garn
a är
sum
-m
aris
ka. E
nsta
ka h
öjni
ngar
av
abst
rakt
ions
nivå
n ka
n sk
önja
s. E
xam
inan
den
har a
nvän
t läm
plig
a be
grep
p i
sin
anal
ys, m
en v
alet
och
anv
ändn
inge
n av
beg
repp
en
kan
vara
bris
tfälli
g.
Svar
et ä
r i si
n he
lhet
rela
tivt k
lart
. Det
ce
ntra
la in
nehå
llet ä
r för
ståe
ligt o
ch
disp
ositi
onen
är r
elat
ivt l
ogis
k. E
xam
inan
-de
n ha
r för
sökt
gru
pper
a ia
ktta
gels
erna
.Et
t sva
r i fo
rm a
v en
pun
ktup
pstä
llnin
g fu
nger
ar n
ågor
lund
a vä
l.
12 p
. upp
gift:
4 p
.
18 p
. upp
gift:
6 p
.
30 p
. upp
gift:
10
p.
Förs
varl
ig
Svar
et v
ittna
r om
förs
varli
g gr
undl
ägga
nde
läsk
ompe
tens
. Exa
min
ande
n fö
rstå
r det
ce
ntra
la in
nehå
llet i
text
en, m
en fö
rstå
else
n är
bris
tfälli
g. S
ätte
t att
läsa
är y
tligt
och
ofta
fo
kuse
rat p
å ov
äsen
tligh
eter
. Sv
aret
kan
in
nehå
lla fe
lakt
ighe
ter o
ch m
issf
örst
ånd.
Lä
snin
gen
är e
vent
uellt
inte
anp
assa
d eft
er
text
genr
en.
Svar
et m
otsv
arar
del
vis u
ppgi
ften
och
inne
hålle
r någ
ra
elem
ent s
om b
eskr
ivs i
bed
ömni
ngss
töde
t för
svar
ets
inne
hålls
aspe
kter
. In
nehå
llet ä
r beg
räns
at e
ller u
ppre
-pa
r till
stor
del
inne
hålle
t i m
ater
iale
t. Ia
ktta
gels
erna
är
ytli
ga o
ch sl
umpa
rtad
e. S
vare
t kan
ock
så in
nehå
lla
enst
aka
fel.
Det f
inns
få sl
utsa
tser
i sv
aret
och
slut
sat-
sern
a är
ens
idig
a oc
h sv
agt u
nder
bygg
da. A
bstr
aktio
ns-
nivå
n är
låg.
Exa
min
ande
n ha
r för
sökt
anv
ända
läm
pli-
ga b
egre
pp i
sin
anal
ys, m
en d
e ha
r anv
änts
mek
anis
kt
och
stäl
lvis
t.o.
m. f
elak
tigt.
Svar
et ä
r stä
llvis
svår
t att
förs
tå. D
ispo
-si
tione
n är
bris
tand
e. D
et fr
amgå
r int
e ty
dlig
t vad
som
är h
uvud
- och
bis
aker
och
ia
ktta
gels
erna
är i
nte
grup
pera
de.
Ett s
var
i for
m a
v en
pun
ktup
pstä
llnin
g är
okl
art,
inex
akt e
ller a
sym
met
riskt
.
12 p
. upp
gift:
2 p
.
18 p
. upp
gift:
3 p
.
30 p
. upp
gift:
5 p
.
Svag
Svar
et v
ittna
r om
bris
ter i
läsk
ompe
tens
en
och
förm
ågan
att
förs
tå d
en lä
sta
text
ens
bety
dels
er. S
vare
t kan
inne
hålla
fler
a m
iss-
förs
tånd
. Läs
ning
en ä
r ytli
g oc
h an
alys
en
knap
phän
dig.
Sva
ret i
nneh
ålle
r kna
ppt n
ågra
to
lkni
ngar
alls
elle
r tol
knin
gar s
om in
te ä
r tr
ovär
diga
. Lä
snin
gen
är in
te a
npas
sad
efter
te
xtge
nren
.
Det g
år a
tt sk
önja
en
kopp
ling
till u
ppgi
ften,
men
ko
pplin
gen
till d
et so
m b
eskr
ivs i
bed
ömni
ngss
töde
t fö
r sva
rets
inne
hålls
aspe
kter
är s
vag.
Sva
ret i
nneh
ålle
r fe
l, är
myc
ket s
nävt
elle
r upp
repa
r inn
ehål
let i
mat
e-ria
let.
Svar
et in
nehå
ller n
ågra
iakt
tage
lser
, men
de
är
huvu
dsak
ligen
irre
leva
nta
elle
r fel
aktig
a. S
vare
t sak
nar
slut
sats
er e
ller i
nneh
ålle
r slu
tsat
ser s
om ä
r fel
aktig
a,
omot
iver
ade
elle
r int
e tr
ovär
diga
. Abs
trak
tions
nivå
n är
låg.
Någ
ra e
nsta
ka b
egre
pp k
an h
a nä
mnt
s, m
en
anvä
ndni
ngen
är i
nte
ända
mål
senl
ig.
Svar
et ä
r i si
n he
lhet
svår
t att
förs
tå.
Utfo
rmni
ngen
är s
vag,
rörig
och
ost
rukt
u-re
rad.
Ett
svar
i fo
rm a
v en
pun
ktup
pstä
ll-ni
ng ä
r oty
dlig
t och
svag
t for
mul
erat
.
0 p.
Otil
lräck
lig (u
nder
känt
svar
)
Det f
inns
upp
enba
ra b
riste
r i lä
sför
ståe
lsen
. Ex
amin
ande
n ha
r ant
inge
n in
te fö
rstå
tt e
ller
tydl
igt m
issf
örst
ått d
et m
ater
ial s
om h
ör ti
ll up
pgift
en.
Svar
et h
ar in
gen
elle
r en
myc
ket s
vag
kopp
ling
till u
p-pg
iften
. Inn
ehål
let i
svar
et m
otsv
arar
var
ken
uppg
iften
el
ler b
edöm
ning
sstö
det f
ör sv
aret
s inn
ehål
ls as
pekt
er.
Abst
rakt
ions
nivå
n är
låg.
Exa
min
ande
n ha
r int
e an
vänt
be
grep
p so
m u
ppgi
ften
föru
tsät
ter e
ller h
ar a
nvän
t be
grep
pen
fela
ktig
t.
Svar
et ä
r i si
n he
lhet
myc
ket s
vårt
att
fö
rstå
. Det
är r
örig
t och
okl
art f
orm
ule-
rat o
ch d
ispo
nera
t. Et
t sva
r i fo
rm a
v en
pu
nktu
ppst
älln
ing
är b
ristfä
lligt
och
okl
art
form
uler
at.
8
4 PROVET I SKRIVKOMPETENS
I provet i skrivkompetens bedöms examinandens skriftliga uttrycksförmåga och förmågan att klä tankar i ord och hantera tematiska helheter. I provet ska examinanden med hjälp av material skriva en text som är diskuterande eller ställningstagande. Skrivkompetensprovet är sex timmar långt.
Provet är uppbyggt kring ett specifikt och relativt omfattande tema som har koppling till läroämnet mo-dersmål och litteratur eller gymnasiets gemensamma temaområden. I provet ingår 5–7 ämnen av vilka examinanden väljer ett. Examinanden preciserar och avgränsar ett eget perspektiv och skriver en text med hjälp av det material som erbjuds kring temat. Texten rubriceras utgående från det valda perspektivet.
I provet erbjuds 6–8 olika material med anknytning till temat. Materialet utgörs till exempel av faktatexter, medietexter och fiktiva texter i olika former. Examinanden väljer material som passar det valda ämnet och perspektivet. Minst två av de material som erbjuds ska användas.
En rekommenderad längd för texten är ca 6 000 tecken utan mellanslag. Det angivna antalet tecken är inte en norm utan en rekommendation. I svarsfältet finns en räknare som anger hur många tecken exa-minanden använt. Svarsfältet tillåter fler tecken än rekommendationen.
4.1 Bedömningen av provet i skrivkompetens
Det högsta poängtalet i skrivkompetensprovet är 60 poäng och det lägsta 0 poäng. Bara poängtal på 0 och 5 används: 0 – 5 – 10 – 15 – 20 – 25 – 30 – 35 – 40 – 45 – 50 – 55 – 60.
I skrivkompetensprovet bedöms:
• helhetsbilden av skrivkompetensen• valet av perspektiv, innehåll och material• användningen av material• textens struktur• språk och stil.
Bedömningskriterierna ingår i tabell 3 på sidorna 10–12. I bedömningen av skrivkompetensprovet betonas särskilt helhetsbilden av skrivkompetensen, strukturen och språket och stilen. I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde.
4.2 Lärarens bedömning
Läraren bedömer svarstexterna utifrån kriterierna i tabell 3. Läraren skriver in sina poängtal i den digitala bedömningstjänsten. Dessutom markerar läraren med kommentarfunktionen svagheter och språkliga felaktigheter i svaret genom understrykning och vid behov genom korta anteckningar.
Läraren gör sin bedömning inom en vecka efter provdagen. Ifall läraren bedömer minst 41 examinander ska uppgifterna bedömas inom två veckor efter provdagen.
9
4.3 Studentexamensnämndens bedömning
Studentexamensnämnden utser årligen för varje gymnasium en första censor för skrivkompetenspro-vet. En censor utsedd av nämnden får inte bedöma prestationer från ett gymnasium som hen har nära kontakt med genom undervisning, släktskap eller av liknande orsaker. Nämnden ger också anvisningar om användningen av en andra och en tredje censor.
I skrivkompetensprovet används alltid en andra censor om den poängsumma som censorn ger skiljer sig från lärarens bedömning med mera än 10 poäng. En andra censor kan vid behov användas också i andra fall. En tredje censor används då första och andra censorn inte kan enas om poängtalet, då poängen för ett enskilt svar ändras mer än 20 poäng eller om bedömningen av svaret är mycket problematisk.
Det slutliga poängtalet avgörs gemensamt av censorerna.
5 HUR VITSORDET I MODERSMÅLSPRO-VET FASTSLÅS
Varje examinand får ett poängtal för sin prestation i modersmålet. Poängtalet för provet i läskompetens adderas till poängtalet för provet i skrivkompetens. Det högsta möjliga poängtalet i provet i läskompetens är 60 poäng och i provet i skrivkompetens 60 poäng. Det maximala poängtalet i provet i modersmål är således 120 poäng.
Poänggränserna för de olika vitsorden slås för varje provomgång fast av nämnden.
10
Hel
hets
bild
av
skri
vkom
pe-
tens
enVa
l av
pers
pekt
iv, i
nneh
åll o
ch
mat
eria
lAn
vänd
ning
av
mat
eria
lTe
xten
s str
uktu
rSp
råk
och
stil
60 p
.U
tmär
kt
Text
en v
ittna
r om
en
utm
ärkt
fö
rmåg
a at
t ska
pa e
n om
-fa
ttan
de o
ch sa
mm
anhå
llen
text
. Exa
min
ande
n be
härs
kar
norm
erna
för s
tand
ards
vens
-ka
utm
ärkt
och
bes
itter
en
utm
ärkt
förm
åga
att k
lä si
na
tank
ar i
ord.
Text
en m
otsv
arar
upp
gifte
n ut
mär
kt. T
exte
n up
pfyl
ler p
å et
t fö
rtjä
nstfu
llt sä
tt d
e fö
rvän
tnin
gar
som
stäl
ls p
å en
text
som
är d
is-
kute
rand
e el
ler s
tälln
ings
taga
nde.
Pers
pekt
ivet
är k
lart
, väl
avvä
gt
och
insi
ktsf
ullt.
Val
et a
v in
nehå
ll ty
der p
å sj
älvs
tänd
igt t
änka
nde,
sa
kkun
skap
och
kre
ativ
itet.V
alet
av
mat
eria
l är t
räffa
nde
och
stöd
er
på e
tt u
tmär
kt sä
tt p
ersp
ektiv
et
och
syfte
t i te
xten
.
Exam
inan
den
har t
olka
t mat
eria
lets
in
nehå
ll, sy
fte o
ch g
enre
typi
ska
drag
ut
mär
kt o
ch u
tnyt
tjat m
ater
iale
t på
ett l
ycka
t sät
t. Di
skus
sion
en m
ed
mat
eria
let ä
r sm
idig
och
insi
ktsf
ull.
Exam
inan
dens
ege
n rö
st o
ch rö
ster
-na
i m
ater
iale
t åts
kiljs
kla
rt fr
ån v
a-ra
ndra
.Hän
visn
inga
rna
till m
ater
iale
t är
smid
iga
och
tydl
iga.
Disk
ussi
onen
är
sakk
unni
g oc
h öp
pnar
per
spek
tiv.
Exam
inan
dens
ege
n up
pfat
tnin
g el
ler
stån
dpun
kt k
omm
er ty
dlig
t fra
m o
ch
mot
iver
as ö
vert
ygan
de.
Text
en h
ar e
n vä
lavv
ägd
och
logi
sk st
rukt
ur. T
exte
n är
lätt
at
t föl
ja o
ch ö
verg
ånga
rna
mel
-la
n ol
ika
avsn
itt ä
r kla
ra o
ch
smid
iga.
Ord
ning
sföl
jden
fun-
gera
r och
styc
kein
deln
inge
n är
smid
ig.
Text
ens i
nled
ning
oc
h av
slut
ning
är t
räffa
nde.
Ru
brik
en m
otsv
arar
det
val
da
pers
pekt
ivet
och
är t
räffa
nde
till s
til o
ch in
nehå
ll.
Buds
kape
t för
med
las
utm
ärkt
. Sa
tsst
rukt
uren
oc
h m
enin
gsby
ggna
den
är sk
ickl
igt k
onst
ruer
ade.
N
orm
erna
för s
tand
ards
vens
-ka
beh
ärsk
as k
land
erfr
itt,
ocks
å om
ens
taka
laps
usar
ka
n fö
reko
mm
a. O
rdfö
rråd
et
är ri
kt. S
tilen
är e
ffekt
full
och
lyck
ad m
ed ta
nke
på sy
fte
och
text
genr
e.
50 p
.M
ycke
t god
Text
en v
ittna
r om
en
myc
ket
god
förm
åga
att s
kapa
en
omfa
ttan
de o
ch sa
mm
an-
hålle
n te
xt. E
xam
inan
den
behä
rska
r nor
mer
na fö
r st
anda
rdsv
ensk
a m
ycke
t väl
oc
h be
sitt
er e
n m
ycke
t god
fö
rmåg
a at
t klä
sina
tank
ar
i ord
.
Text
en m
otsv
arar
upp
gifte
n m
ycke
t väl
. Te
xten
upp
fylle
r m
ycke
t väl
de
förv
äntn
inga
r som
st
älls
på
en te
xt so
m ä
r dis
kute
-ra
nde
elle
r stä
llnin
gsta
gand
e.
Pers
pekt
ivet
är k
lart
och
väl
un
derb
yggt
. In
nehå
llet u
tgör
en
mån
gsid
ig o
ch v
älav
vägd
hel
het.
Vale
t av
mat
eria
l är l
ycka
t och
st
öder
väl
per
spek
tivet
och
syfte
t i t
exte
n.
Det v
alda
mat
eria
lets
syfte
, gen
rety
-pi
ska
drag
och
inne
håll
har t
olka
ts
väl.
Disk
ussi
onen
med
mat
eria
let
är sm
idig
. Mat
eria
let h
ar a
nvän
ts
med
om
tank
e so
m u
tgån
gspu
nkt
elle
r stö
d fö
r exa
min
ande
ns e
gen
stån
dpun
kt. E
xam
inan
dens
ege
n rö
st o
ch rö
ster
na i
mat
eria
let å
tski
ljs
klar
t frå
n va
rand
ra.H
änvi
snin
garn
a är
änd
amål
senl
iga.
Dis
kuss
ione
n är
m
ångs
idig
och
öpp
nar p
ersp
ektiv
. Ex
amin
ande
ns e
gen
uppf
attn
ing
elle
r st
åndp
unkt
kom
mer
tydl
igt f
ram
och
m
otiv
eras
öve
rtyg
ande
.
Text
en h
ar e
n fu
nger
ande
st
rukt
ur o
ch d
en u
tgör
en
klar
he
lhet
.Ord
ning
sföl
jden
och
st
ycke
inde
lnin
gen
fung
erar
. St
ycke
na b
inds
ihop
smid
igt.
Inle
dnin
gen,
avs
lutn
inge
n oc
h ru
brik
sätt
ning
en ä
r lyc
kade
.
Buds
kape
t för
med
las v
äl.
Sats
stru
ktur
en o
ch m
enin
gs-
bygg
nade
n är
smid
iga.
Nor
-m
erna
för s
tand
ards
vens
ka
behä
rska
s äve
n om
lind
riga
språ
kfel
kan
före
kom
ma.
O
rdfö
rråd
et ä
r nya
nser
at o
ch
stile
n är
sam
man
hålle
n.
Tabe
ll 3:
Bed
ömni
ngsk
rite
rier
för p
rove
t i sk
rivk
ompe
tens
11
40 p
.Go
d
Text
en v
ittna
r om
en
god
förm
åga
att s
kapa
en
om-
fatt
ande
och
sam
man
hålle
n te
xt. E
xam
inan
den
behä
rs-
kar n
orm
erna
för s
tand
ard-
sven
ska
väl o
ch b
esitt
er e
n go
d fö
rmåg
a at
t klä
sina
ta
nkar
i or
d.
Text
en m
otsv
arar
upp
gifte
n vä
l. Te
xten
upp
fylle
r väl
de
förv
äntn
in-
gar s
om st
älls
på
en te
xt so
m ä
r di
skut
eran
de e
ller s
tälln
ings
taga
n-de
. Per
spek
tivet
är k
lart
. Inn
ehål
-le
t och
per
spek
tivet
sam
verk
ar.
Vale
t av
mat
eria
l är v
älav
vägt
och
st
öder
per
spek
tivet
och
syfte
t i
text
en.
Det v
alda
mat
eria
lets
inne
håll
och
syfte
har
tolk
ats v
äl. D
isku
ssio
-ne
n m
ed m
ater
iale
t är s
mid
ig o
ch
mat
eria
let h
ar a
nvän
ts ä
ndam
ålse
n-lig
t. Ex
amin
ande
ns e
gen
röst
och
rö
ster
na i
mat
eria
let å
tski
ljs fr
ån
vara
ndra
. Hän
visn
inga
rna
fung
erar
.Di
skus
sion
en ä
r rel
ativ
t mån
gsid
ig.
Exam
inan
dens
ege
n up
pfat
tnin
g el
ler s
tånd
punk
t kom
mer
fram
och
m
otiv
eras
.
Text
en h
ar e
n vä
lfung
eran
de
stru
ktur
och
utg
ör e
n ty
dlig
he
lhet
. Ord
ning
sföl
jden
och
st
ycke
inde
lnin
gen
fung
erar
m
esta
dels
. Sty
cken
a bi
nds
ihop
på
ett f
unge
rand
e sä
tt.
Text
ens i
nled
ning
och
avs
lut-
ning
tjän
ar te
xten
syfte
. Rub
ri-ke
n fu
nger
ar.
Buds
kape
t för
med
las m
ödo-
löst
. Sat
sstr
uktu
ren
och
men
ings
bygg
nade
n fu
nger
ar.
Exam
inan
den
behä
rska
r hu
vuds
aklig
en n
orm
erna
för
stan
dard
sven
ska,
ens
taka
la
psus
ar fö
reko
mm
er. O
rdva
-le
n oc
h st
ilen
är ä
ndam
åls-
enlig
a m
ed ta
nke
på te
xten
s sy
fte.
30 p
.N
öjak
tig
Text
en v
ittna
r om
en
nöja
k-tig
förm
åga
att s
kapa
en
om-
fatt
ande
och
sam
man
hålle
n te
xt. E
xam
inan
den
behä
rska
r no
rmer
na fö
r sta
ndar
dsve
ns-
ka re
lativ
t väl
och
bes
itter
en
rela
tivt g
od fö
rmåg
a at
t klä
si
na ta
nkar
i or
d.
Text
en m
otsv
arar
upp
gifte
n nö
-ja
ktig
t. Te
xten
upp
fylle
r nöj
aktig
t de
förv
äntn
inga
r som
stäl
ls p
å en
text
som
är d
isku
tera
nde
elle
r st
älln
ings
taga
nde.
Per
spek
tivet
ka
n sk
önja
s. T
exte
n ha
r till
räck
ligt
med
inne
håll
och
den
hålle
r sig
hu
vuds
aklig
en ti
ll äm
net.T
exte
n ka
n in
nehå
lla e
nsta
ka sa
kfel
. Va
let a
v m
ater
ial s
töde
r i v
iss m
ån
pers
pekt
ivet
i te
xten
och
text
ens
syfte
.
Det v
alda
mat
eria
let h
ar h
uvud
-sa
klig
en to
lkat
s väl
. Dis
kuss
ione
n m
ed m
ater
iale
t kan
var
a kn
app,
ytli
g el
ler m
ekan
isk.
Exa
min
ande
ns e
gen
röst
och
röst
erna
i m
ater
iale
t åts
kiljs
st
ällv
is sv
agt f
rån
vara
ndra
. Hän
vis-
ning
stek
nike
n fu
nger
ar m
esta
dels
.Di
skus
sion
en ä
r kna
pp e
ller e
nsid
ig.
Exam
inan
dens
ege
n up
pfat
tnin
g el
ler s
tånd
punk
t kan
var
a ok
lar,
men
fö
rsök
att
mot
iver
a på
ståe
nden
kan
sk
önja
s.
Text
en u
tgör
en
helh
et, m
en
stru
ktur
en ä
r någ
ot b
ristfä
llig.
Ord
ning
sföl
jden
fung
erar
m
esta
dels
, men
den
kan
var
a m
ekan
isk.
Bin
dnin
gen
mel
lan
styc
kena
kan
var
a sv
ag. I
nga
stör
re p
robl
em fö
reko
mm
er
i sty
cken
as in
re st
rukt
ur. D
et
kan
finna
s bris
ter i
text
ens
inle
dnin
g oc
h av
slut
ning
. Ru
brik
en ä
r kon
vent
ione
ll m
en
fung
eran
de.
Buds
kape
t för
med
las
mes
tade
ls u
tan
svår
ighe
ter.
Sats
stru
ktur
en o
ch m
enin
gs-
bygg
nade
n är
huv
udsa
k-lig
en ri
ktig
a. N
orm
erna
för
stan
dard
sven
ska
behä
rska
s re
lativ
t väl
. Ord
vale
t är ä
nda-
mål
senl
igt.
Det k
an fö
reko
m-
ma
stili
stis
ka b
riste
r.
20 p
.Fö
rsva
rlig
Text
en v
ittna
r om
en
förs
-va
rlig
förm
åga
att s
kapa
en
omfa
ttan
de o
ch sa
mm
anhå
l-le
n te
xt. B
ehär
skni
ngen
av
norm
erna
för s
tand
ards
vens
-ka
vac
klar
och
exa
min
ande
n up
pvis
ar b
ristfä
llig
förm
åga
att k
lä si
na ta
nkar
i or
d.
Text
en m
otsv
arar
upp
gifte
n fö
rsva
rligt
. Tex
ten
uppf
ylle
r del
vis
de fö
rvän
tnin
gar s
om st
älls
på
en te
xt so
m ä
r dis
kute
rand
e el
ler
stäl
lnin
gsta
gand
e. P
ersp
ektiv
et
är o
tydl
igt,
snäv
t elle
r spl
ittra
t. In
nehå
llet ä
r ytli
gt, k
napp
händ
igt
elle
r svä
var u
t onö
digt
myc
ket.
Text
en in
nehå
ller s
akfe
l.Val
et a
v m
ater
ial ä
r sum
mar
iskt
elle
r ens
i-di
gt o
ch st
öder
inte
per
spek
tivet
oc
h sy
ftet i
text
en sä
rski
lt vä
l.
Exam
inan
den
har p
robl
em a
tt to
lka
det v
alda
mat
eria
let.
Text
en h
ar
kont
akt m
ed m
ater
iale
t, m
en d
is-
kuss
ione
n ka
n va
ra k
napp
, mek
anis
k el
ler r
efer
eran
de. E
xam
inan
dens
eg
en rö
st o
ch rö
ster
na i
mat
eria
let
kan
inte
åts
kilja
s. H
änvi
snin
garn
a til
l m
ater
iale
t är k
lum
piga
elle
r bris
tfälli
-ga
.Dis
kuss
ione
n är
kna
pp e
ller y
tlig.
Ex
amin
ande
ns e
gen
uppf
attn
ing
elle
r stå
ndpu
nkt f
ram
går i
nte
tydl
igt.
Påst
åend
en m
otiv
eras
inte
allt
id.
Text
en u
tgör
någ
ot sl
ags h
el-
het,
men
stru
ktur
en ä
r stä
llvis
ot
ydlig
. Ski
llnad
en m
ella
n hu
-vu
dsak
er o
ch b
isak
er ä
r stä
llvis
ot
ydlig
. Det
kan
före
kom
ma
prob
lem
med
ord
ning
sföl
jden
oc
h bi
ndni
ngen
mel
lan
styc
ke-
na k
an v
ara
svag
. Sty
cken
as
inre
stru
ktur
fung
erar
inte
al
ltid.
Tex
tens
inle
dnin
g oc
h av
slut
ning
är i
nte
särs
kilt
lyck
ade.
För
hålla
ndet
mel
lan
rubr
iken
och
text
en ä
r lös
t elle
r ot
ydlig
t.
Buds
kape
t för
med
las
någo
rlund
a. S
atss
truk
ture
n oc
h m
enin
gsby
ggna
den
är
ensi
diga
elle
r upp
enba
rt
bris
tfälli
ga. E
xam
inan
den
är o
säke
r på
norm
erna
för
stan
dard
sven
ska
och
det f
ö-re
kom
mer
fler
a ol
ika
felty
per.
Ord
vale
t är i
nte
allti
d tr
äffan
-de
och
stile
n är
trev
ande
.
12
10 p
.Sv
ag
Text
en v
ittna
r om
en
svag
fö
rmåg
a at
t ska
pa e
n om
-fa
ttan
de o
ch sa
mm
anhå
llen
text
. Exa
min
ande
n up
pvis
ar
svag
beh
ärsk
ning
av
nor-
mer
na fö
r sta
ndar
dsve
nska
oc
h sv
ag fö
rmåg
a at
t klä
sina
ta
nkar
i or
d.
Text
en m
otsv
arar
upp
gifte
n ba
ra
delv
is. T
exte
n up
pfyl
ler i
huv
udsa
k in
te d
e fö
rvän
tnin
gar s
om st
älls
på
en te
xt so
m ä
r dis
kute
rand
e el
ler
stäl
lnin
gsta
gand
e. P
ersp
ektiv
et
är o
klar
t. In
nehå
llet ä
r myc
ket
knap
phän
digt
, slu
mpa
rtat
elle
r m
otsä
gels
eful
lt. T
exte
n in
nehå
ller
uppe
nbar
a sa
kfel
.Val
et a
v m
ater
ial
är sl
umpa
rtat
och
stöd
er in
te
text
ens s
yfte.
Exam
inan
den
har t
ill st
ora
dela
r to
lkat
mat
eria
let f
el.
Text
en h
ar
svag
elle
r kon
stla
d ko
ntak
t med
m
ater
iale
t. Ex
amin
ande
ns e
gen
röst
oc
h rö
ster
na i
mat
eria
let k
an in
te
åtsk
iljas
. En
del a
v hä
nvis
ning
arna
sa
knas
elle
r det
finn
s kla
ra b
riste
r i
dem
. Dis
kuss
ion
sakn
as n
ästa
n he
lt.
Exam
inan
dens
ege
n up
pfat
tnin
g el
ler s
tånd
punk
t kom
mer
inte
fram
el
ler m
otiv
eras
inte
.
Text
ens s
truk
tur ä
r lös
elle
r ol
ogis
k. D
et ä
r svå
rt a
tt sk
apa
sig
ett h
elhe
tsin
tryc
k av
text
en.
Det f
örek
omm
er p
robl
em i
ord-
ning
sföl
jden
och
den
kan
var
a ol
ogis
k. S
tyck
enas
inre
stru
ktur
är
oty
dlig
.Rub
riken
sakn
as
elle
r sam
band
et m
ella
n ru
brik
oc
h te
xt ä
r svå
rt a
tt fö
rstå
.
Det ä
r svå
rt a
tt fö
rstå
bud
-sk
apet
. Sat
sstr
uktu
ren
och
men
ings
bygg
nade
n är
klu
m-
piga
och
upp
visa
r allv
arlig
a br
iste
r. Te
xten
tyde
r på
att
exam
inan
den
inte
beh
ärsk
ar
norm
erna
för s
tand
ards
vens
-ka
. Ord
förr
ådet
är k
napp
t el
ler e
nsid
igt o
ch d
e st
ilist
is-
ka v
alen
är m
issl
ycka
de.
0 p.
Otil
lräck
lig
Text
en v
ittna
r om
en
otill
-rä
cklig
förm
åga
att s
kapa
en
omfa
ttan
de o
ch sa
mm
an-
hålle
n te
xt. E
xam
inan
den
behä
rska
r int
e no
rmer
na fö
r st
anda
rdsv
ensk
a oc
h kl
arar
in
te a
v at
t klä
sina
tank
ar i
ord.
Text
en m
otsv
arar
inte
upp
gifte
n oc
h up
pfyl
ler i
nte
de fö
rvän
tnin
-ga
r som
stäl
ls p
å en
text
som
är
disk
uter
ande
elle
r stä
llnin
gsta
-ga
nde.
Per
spek
tivet
är o
klar
t. In
nehå
llet ä
r irr
elev
ant m
ed ta
nke
på u
ppgi
ften
elle
r exa
min
ande
n ha
r hel
t mis
sför
ståt
t upp
gifte
n.
Mat
eria
let h
ar in
te a
lls a
nvän
ts
elle
r har
anv
änts
på
ett m
issl
ycka
t sä
tt. M
ater
iale
t stö
der i
nte
text
ens
syfte
.
Text
en sa
knar
ank
nytn
ing
till m
ate-
riale
t elle
r bes
tår t
ill st
ora
dela
r av
kopi
erat
mat
eria
l. Ex
amin
ande
ns
egen
röst
och
röst
erna
i m
ater
iale
t ka
n in
te å
tski
ljas.
Tex
ten
inne
hålle
r in
te h
änvi
snin
gar t
ill m
ater
iale
t. Di
skus
sion
sakn
as. E
xam
inan
dens
eg
en u
ppfa
ttni
ng e
ller s
tånd
punk
t ko
mm
er in
te fr
am e
ller d
en h
ar in
te
någo
t sam
band
med
upp
gifte
n.
Text
en ä
r odi
spon
erad
och
det
är
svår
t att
följa
exa
min
ande
ns
tank
egån
gar.
Det
finn
s tyd
liga
bris
ter i
ord
ning
sföl
jden
, tex
-tb
indn
inge
n m
ella
n st
ycke
na
och
i sty
cken
as in
re st
rukt
ur.
Rubr
iken
är v
ilsel
edan
de e
ller
sakn
as.
Buds
kape
t för
med
las i
nte.
De
t fin
ns a
llvar
liga
bris
ter
i sat
sstr
uktu
ren
och
me-
ning
sbyg
gnad
en. T
exte
n ty
der p
å at
t exa
min
ande
n in
te b
ehär
skar
nor
mer
och
st
rukt
urer
i st
anda
rdsv
ensk
a.
Exam
inan
dens
ord
förr
åd ä
r kn
appt
. Hen
utt
ryck
er si
g in
e-xa
kt o
ch d
e st
ilist
iska
val
en ä
r m
issl
ycka
de.
13
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
2019
