Embed Size (px)
Citation preview
FÖRSTUDIE
Förbifart TrosaTrosa kommun, Södermanlands länSamrådshandling 2012-05-18, reviderad 2012-09-05
Uppdragsnummer: 107474
782
218
785
768
Titel: FÖRSTUDIE Förbifart TrosaUppdragsnummer: 107474Utgivningsdatum: 2012-09-05 Utgivare: TrafikverketKontaktperson: Ulrica Eriksson, IVösömFörfattare: Andreas Asp och Caroline Dieker, VAP VA-projekt ABDistributör: Trafikverket Region Öst, Box 1140, 631 80 EskilstunaTelefon: 0771-921 921.
3
Innehåll
Om uppdraget ������������������������������������������������������������������������������������������������4Sammanfattning ��������������������������������������������������������������������������������������������� 51 Bakgrund ������������������������������������������������������������������������������������������������������ 6 1.1 Brister, problem och syfte. .........................................................................6
1.2 Aktualitet .......................................................................................................6
1.3 Tidigare utredningar och beslut ...............................................................6
1.4 Angränsande planering .............................................................................6
1.5 Geografisk avgränsning .............................................................................6
1.6 Övergripande mål och strategier ........................................................... 8
1.7 Vägplaneringsprocessen .......................................................................... 9
2 Befintliga förhållanden och förutsättningar ��������������������������������������� 10 2.1 Markanvändning ........................................................................................10
2.2 Trafik och trafikanter ................................................................................ 12
2.3 Övrig infrastruktur .................................................................................... 15
2.4 Byggnadstekniska förutsättningar ....................................................... 15
2.5 Miljö ............................................................................................................16
3 Funktionsanalys �������������������������������������������������������������������������������������� 20 3.1 Funktionsmål ..............................................................................................20
3.2 Hänsynsmål ..............................................................................................20
4 Målsättningar �������������������������������������������������������������������������������������������225 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser ���������������������������������23 5.1 Åtgärder enligt steg 1 ............................................................................... 23
5.2 Åtgärder enligt steg 2 ............................................................................. 23
5.3 Åtgärder enligt steg 3 ............................................................................. 24
5.4 Åtgärder enligt steg 4 ............................................................................ 24
5.5 Samhällsekonomiska effekter ...............................................................28
5.6 Kostnader ..................................................................................................29
6 Samråd �������������������������������������������������������������������������������������������������������297 Måluppfyllelse och samlad bedömning ��������������������������������������������� 308 Riskhantering ��������������������������������������������������������������������������������������������31 8.1 Skydds- och riskobjekt ............................................................................. 31
8.2 Konfliktpunkter ......................................................................................... 31
9 Fortsatt arbete �����������������������������������������������������������������������������������������32 9.1 Nästa steg i planeringsprocessen ........................................................ 32
9.2 Prövning enligt annan lagstiftning ....................................................... 32
9.3 Förankringsform ....................................................................................... 32
Underlagsmaterial ���������������������������������������������������������������������������������������33
4
Om uppdraget
VAP VA-projekt AB har fått i uppdrag av Trafikverket Region Öst att ta fram en förstudie för objektet Förbifart Trosa.
OrganisationArbetet har skett i samarbete med Trafikverket, Trosa kommun och VAP VA-Projekt AB.
TrafikverketProjektledare Ulrica ErikssonMiljö Per- Anders LundholmVäg Bengt WåhlinMarkförhandling Magnus NiklassonKalkyl Jonas Engfeldt
Trosa kommunSamhällsbyggnadschef Mats GustafssonPlanchef Linda AxelssonKommunekolog Elin JanssonTeknisk chef Stig Tördahl
VAP VA-Projekt ABUppdragsansvarig Andreas AspMiljö/Gestaltning Caroline DiekerVägutformning Andreas MagnussonKalkyl Peter Nathanaelsson
5
Sammanfattning
Framkomligheten i centrala Trosa är starkt begränsad på grund av smala gator och få broar över Trosaån som förbinder den östra delen av tätorten med den västra. Den huvudsakliga passagen sker över Smäck-bron som endast är 4,5 meter bred och där oskyddade trafikanter blandas med fordonstrafik. Konflikter finns även med den känsliga stadsmiljön utmed Smäckbrogatan som i centrala Trosa har höga kulturhis-toriska värden. Sommartid ökar problemen med många turister och sommarboende. Trosa är en av de snabbast växande orterna i länet och har i sin översiktplan för år 2010 pekat ut ett antal exploateringsom-råden för bostäder. Nuvarande trafiksystem ger dock litet utrymme för ytterligare expansion av tätorten västerut. Ett av förstudiens syften är att skapa planeringsförutsättningar för att möjliggöra en sådan ex-pansion. Projektet finns upptaget i gällande länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län perioden 2010-2021 med genomförande år 2019-2021. Projektet medfinansieras av Trosa kommun och eventuell förskottering av kommunen kan komma att tidigarelägga byggstart.
Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De projektmål som har tagits fram i samband med förstudiearbetet är formulerade efter att en analys över transportsystemets brister har utförts, med Trosa kommuns lokala mål och de transportpolitiska målen som grund.
Målsättningar med förstudien:
Tillväxt - Förstudien ska föreslå åtgärder för att möjliggöra en västlig expansion av Trosa tätort samt andra exploateringsmöjligheter söder och väster om Trosa.
Tillgänglighet -Ökad tillgänglighet till Trosa centrum samt ökad framkomlighet för genomfartstrafiken genom att på ett bra sätt skapa en förbindelse mellan östra och västra delarna av Trosa. Bibehålla en god tillgänglighet till strövområdet Hunga.
Hänsyn - Avlasta den värdefulla miljön kring Smäckbrogatan och passagen över Trosaån. Passagen är trång där och gående och cyklister blandas med motorfordon.
I förstudien har åtgärder enligt fyrstegsprincipen analyserats. Påverkansåtgärder och åtgärder som bättre utnyttjar befintligt trafiksystem liksom smärre ombyggnadsåtgärder bedöms inte uppfylla ställda projekt-mål. I förstudien har en ny vägsträckning studerats som sträcker sig mellan väg 782 ,Västerljungsvägen och väg 218 mot Vagnhärad, en sträcka på cirka 2,2 km. Ny väg föreslås utformas som en vanlig tvåfältsväg med separat gång- och cykelväg och bedöms trafikeras av maximalt 2 000 fordon per årsmedeldygn (år 2040). En ny förbifart bedöms ge goda möjligheter att uppfylla ställda projektmål. Däremot innebär åtgär-den att intrång sker i såväl Hungaområdet som utgör ett lokalt område för närrekreation samt riksintres-seområdet Trosaåns dalgång, vilket är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet. Viktigt att notera är att en stor del av målpunkterna finns i centrala Trosa, vilket medför att behovet av resor inom tätorten kommer öka i takt med förväntad befolkningsökning. Åtgärdskostnaden för en ny väg bedöms uppgå till mellan 67-100 Mkr i 2011-års prisnivå.
Med förstudien som grund kommer Trafikverket att ta ställning till hur den fortsatta planeringsprocessen skall drivas.
6
1 Bakgrund
1�1 Brister, problem och syfte�Framkomligheten i centrala Trosa är starkt begränsad på grund av smala gator som förbinder den östra delen av tätorten med den västra och få broar över Trosaån. Den huvudsakliga passagen sker över Smäck-bron där problem frekvent uppstår när exempelvis tyngre trafik ska mötas. De centrala delarna av Trosa
har höga kulturhistoriska värden och det går inte att anpassa befint-ligt gaturum för att uppfylla dagens transportbehov. Den befintliga trafi-ken för med sig problem med buller, vibrationer, avgaser och säkerhets-risker. Problemen ökar i takt med att flertalet bostäder i fritidshusområden används permanent med ökat antal trafikrörelser som följd.
Trafiksituationen medför även att möjligheterna att exploatera de väs-tra delarna av Trosa är starkt begrän-sade då det befintliga transportsyste-met inte tål ytterligare trafikökningar.
Förstudiens syfte är att utreda förutsättningarna för att bygga en förbifart till Trosa som utöver att avlasta det befintliga vägnätet i Trosa, ska fungera som en förbindelse som knyter ihop östra Trosa med befintliga och kommande bostadsområden. Förstudiens horisontår är år 2040.
1�2 AktualitetObjektet finns upptaget i gällande länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län perioden 2010-2021 med genomförande år 2019-2021. Projektet medfinansieras av Trosa kommun och eventuell förskottering kan komma att tidigarelägga byggstart. Trosa är en av de snabbast växande orterna i länet och bidrar därför starkt till den regionala utvecklingen.
1�3 Tidigare utredningar och beslutFörbifart Trosa har varit föremål för utredning inom Trosa kommun och har funnits markerad i de se-naste översiktsplanerna. Inga tidigare utredningar om förbifarten har utförts i Trafikverkets regi.
1�4 Angränsande planeringPå sträckan utmed väg 218 mellan Trosa och Vagnhärad planeras ombyggnadsåtgärder för att höja hastig-heten till 100 km/h samt mötesseparering. Projektet finns med i gällande länsplan för regional transport-infrastruktur perioden 2010-2021 för Södermanlands län med planerad byggstart år 2016.
1�5 Geografisk avgränsningFörstudieområdet avgränsas av väg 218, Smäckbrogatan genom centrala Trosa, väg 782 och väg 785. Norrut avslutas området strax norr om en befintlig kraftledning. Förstudieområdet redovisas som svart streckad linje på s. 7.
Influensområdet omfattar stora delar av Trosa kommun, framförallt de västra delarna inklusive området runt Lagnöviken samt hela Trosa tätort.
Trång passage längs Smäckbrogatan över Smäckbron.
7
Åda
LundHäst-
Brink
Torpa
Hunga
Trosa
Skola
Skola
Kvarn
Östra
backen
backen
backen
Grind-stugan
Ridhus
ByggetBruket
Vreten
Åsgård
Torget
Nyängen
Trosaån
Trosaån
Lutebol
Kohagen
Jordbro
Fruängen
Ytteråda
Hagalund
Kihammar
Tureholm
Jordberg
Fotb.pl.
hamnplan
Bondängen
SörgårdenFäntorpet
Hökeberga
SkidbackeSmedstorp
Karlsborg
Tomtahill
Djurgården
gamla tomt
gamla tomt
Norrgården
Lillbacken
Västra Fän
Smedstugan
Ishockeyb.
Tomtaklint
Trosa alper
Stora Hunga
BergshammarGustavshäll
Augustendal
Prästtorpet
Reningsverk
Väderkvarns-
Bondådahagen
Kokhusfältet
Liljekonvalj-
Jordbrostugan
Grindstugorna
Tureholmsviken
Sörmlandsleden
SörmlandsledenSörmlandsleden
Fotbollsplaner
Rådmansbackarna
Åda fritidsområde
Natur- och kulturvärden
Förstudieområde
0 500 1 000250 M
Trosa
Vagnhärad
Gnesta
Sund
Hölö
Åbolandet
Granlund + Kvarnsjön
Lövsta
Stensund + Djupvik
Gnesta
Västerljung
Hållsta
LagnövikenLästringe
Norrvrå
OaxenSöräng
ÅkerbyMölnbo
219
224
4800
778
218
767
525
500
768
569
532
787
838
501
835
782
510
531
785
513
834
837
786
530
519
775
836
520
800
782
782
218
785
768
Smäckbron
8
1�6 Övergripande mål och strategierDe övergripande målen för transporter och infrastruktur fastställs av riksdag och regering. Myndighe-terna inom transportområdet har sedan till uppgift att genomföra dessa. För vägtrafik är Trafikverket an-svarig myndighet. Det innebär ett ansvar både för vägtransportsystemet i sin helhet och för förvaltningen av statens vägnät. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål stödjer det övergripande målet. De målformuleringar som är aktuella för detta projekt samt Trosa kommuns lokala mål preciseras nedan.
FUNKTIONSMÅL – TILLGÄNGLIGHETTransportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transport-systemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
• Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
• Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
• Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
• Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
• Barns möjlighet att själva på ett trafiksäkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.
• Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
HÄNSYNSMÅL – SÄKERHET, MILJÖ, HÄLSATransportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
• Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.
• Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
• Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa.
TROSA KOMMUNS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL FÖR TROSA TÄTORTS UTVECKLING
• Trosas karaktär av småstadsidyll bevaras.
• Utbyggnad med attraktiva boendemiljöer.
• Stor hänsyn till värdefulla natur- och kulturmiljöer.
• Reservera strategiskt värdefull mark.
• Bevara prioriterade grönområden.
• Utveckling av befintlig bebyggelse, bl a fritidshusområden.
• Nyttjande av befintliga investeringar i infrastruktur och bebyggelse.
9
1�7 VägplaneringsprocessenProcessen för ett vägprojekt regleras av Väglagen och Miljöbalken. Väglagen anger att ett vägprojekt ska drivas i tre formella planeringsskeden, förstudie, vägutredning och arbetsplan. I de fall där det inte finns något behov av att utreda alternativa vägsträckningar kan vägutredningen utgå. Utöver detta görs en bygghandling som beskriver hur ett projekt ska genomföras byggnadstekniskt. Enligt väglagen ska den som avser att bygga en väg upprätta en förstudie. Förstudien ska översiktligt identifiera och analysera pro-blem i nuvarande transportsystem, ge underlag för beslut om objektet ska utredas vidare samt klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede i vilket befintlig information, problembeskrivning och mål sammanställs. Hur problem kan åtgärdas samt effekter och konsekvenser behandlas översiktigt.
I samband med förstudien ska samråd hållas med kommunen, länsstyrelsen, olika intressenter och med allmänheten. Länsstyrelsen ska efter genomförd förstudie besluta om projektet antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter fattar Trafikverket beslut om hur arbetet ska drivas vidare. Förstudien kan även leda fram till att det inte finns behov av att driva projektet vidare eller att en del problem och brister kan avhjälpas med enklare åtgärder.
FYRSTEGSPRINCIPENGemensamt för alla planerade vägprojekt är att de faller in under en arbetsstrategi som kallas för fyrstegs-principen.
Fyrstegsprincipen introducerades i dåvarande Vägverket i början av 2000-talet och utgår från att trans-portsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn. Lämpliga lösningar på problem ska diskuteras och analyseras förutsättningslöst. Det är viktigt att analyserna genomförs i ett tidigt skede av planeringen och innan val av åtgärd har gjorts. Steg för steg analyseras hur ett trafikproblem bäst kan lösas – i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom nybyggnation.
De olika stegen delas in i följande åtgärder:
Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Omfattar planering, styr-ning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare och mer miljövänliga färdmedel.
Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare.
Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder och bärighetsåtgärder.
Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar.
Även om tidigare prövning innan förstudieskedet har visat på åtgärder enligt steg tre och fyra, kan åtgärder inom steg ett och två bidra till att avhjälpa brister inom vald huvudlösning och minska behovet av, eller skjuta upp, vägbyggnadsåtgärder.
Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling
10
2 Befintliga förhållanden och förutsättningar
2�1 MarkanvändningInom förstudieområdet finns skog, strövområden, fritidsanläggning, bostäder, skolor och förskolor mm. Den östra delen består av åkermark. I direkt anslutning till förstudieområdet ligger ett handels- och indu-striområde intill väg 218. Södra delen av förstudieområdet omfattar delar av Trosa tätort med kulturhisto-risk bebyggelse som vuxit fram längs Trosaån.
2.1.1 Befolkning
I Trosa bor cirka 11 500 personer (2011) och befolkningsutvecklingen är positiv. Trosa kommun har långtgående planer för att möjliggöra nya bostadsområden och räknar med en tillväxt på 1-3 % per år. Sommartid tredubblas befolkningen p g a sommarboende.
2.1.2 Bebyggelse
De centrala delarna av Trosa är mycket gamla och bebyggelsen ligger tätt. I utkanten av tätorten är bebyg-gelsen glesare. Generellt i Trosa är det många fritidshusområden som utvecklas till helårsboenden. Dessa ingår i förstudiens influensområde. Inom förstudieområdet består bostadsbebyggelsen av mestadels enbostadshus, dock finns flerbostadshus som ligger utmed väg 218. Öster om väg 218 ligger industri- och handelsbebyggelse.
2.1.3 Näringsliv och sysselsättning
I Trosa kommun finns små och stora företag i flertalet av branscher. Besöksnäringen har stor betydelse för kommunen och det stora antalet besökare sommartid medför att kommunen kan ha ett stort serviceutbud året runt. Arbetslösheten är förhållandevis låg. Drygt 50% av de yrkesarbetande i Trosa arbetar i annan kommun. Utpendlingen sker med bil och kollektivtrafik.
2.1.4 Viktiga målpunkter
Flera skolor och förskolor finns inom förstudieområdet. I östra delen ligger ett handelsområde, där finns även en pendlarparkering med anslut-ning till kollektivtrafik. Centrala Trosa är i sig en viktigt målpunkt med stora kulturhistoriska värden. Sommartid är det mycket turister i Trosa, centrum och hamnområdet är då viktiga målpunkter.
Trosa kommun har för avsikt att öka andelen resor till arbetet med kollek-tivtrafik, varför pendlarparkeringar i framtiden kan komma att vara viktiga målpunkter.
2.1.5 Ledningar
Renat avloppsvatten från kommunens reningsverk genomgår efterbehandling i en våtmark som ligger strax norr om förstudieområdet. En tryckledning ligger i direkt anslutning till väg 218 i förstudieområdets nordöstra del. Inga av de större VA-utbyggnader som planeras påverkar aktuellt område.
Vattenfall äger de kraftledningar som korsar förstudieområdet. Ledningarna är i huvudsak luftledningar men det finns även markförlagda kablar. Kraftledningarna medför restriktioner vid byggande av ny väg.
Nyängsvägen med skola till vänster och förskola till höger.
11
2.1.6 Kommunala planer
Trosa kommuns senaste översiktsplan antogs år 2010. I översiktsplanen pekar man ut flera exploaterings-områden. De områden som ligger väster om Trosa, kan realiseras endast om en ytterligare vägförbindelse avlastar de centrala delarna av Trosa. Ett exploateringsområde ligger inom förstudieområdet, Smedstorp, där detaljplanearbete pågår. Förbifart Trosa har funnits med i den kommunala planeringen under många år. Förbindelsen är tänkt att både lösa befintliga problem samt möjliggöra nyexploatering av bostäder och möta det intresse som finns att permanenta fritidsbostäder i de västra delarna av Trosa.
Markanvändningskarta för Trosa. Källa: Översiktsplan 2010, Trosa kommun.
12
2�2 Trafik och trafikanter
2.2.1 Vägnätet
Väg 218 leder in mot Trosa norrifrån från E4/Vagnhärad och väg 782 leder mellan Västerljung och Trosa. Väg 785 sträcker sig mellan väg 782 och väg 218, strax söder om Vagnärad. Trafikverket är väghållare för dessa vägar utanför Trosa tätort. Inom tätorten är väghållarskapet kommunalt eller enskilt.
Väg 218, 782 och 768 är asfalterade med bredder varierande mellan 4,5 meter (Smäckbron) och 9 meter. Väg 785 är grusväg. Hastigheten på vägnätet varierar från gångfart och 30 km/h i de centrala delarna av Trosa till 50 och 70 km/h på infartsvägarna 218, 782, 785 och 786 enligt figur nedan.
Väg 218 är rekommenderad sekundärväg för farligt gods.
Trafikmätningar utförda av dåvarande Vägverket finns från år 2009 (röd text i figur). Trosa kommun har även utfört trafikmätningar inne i tätorten under en vecka i juni 2011 (grön text i figur). Mätningen är gjord i perioden precis mellan ”normal” trafik under terminerna och strax före turistsäsongen tagit fart ordentligt och resultatet är sannolikt lägre än vad den är normalt och definitivt lägre än under turistsä-songen. Då många bor i Trosa enbart under sommaren är trafiken generellt lägre på vintern.
Vägnätet, trafikmängder och hastigheter.
782
218
768
786
785
787
Förklaring
4 900 Årsdygnstrafik 2009(10%) Andel tung trafik
1 000 Årsdygnstrafik 2011
4 900 Årsdygnstrafik 2040
Gräns för kommunalt väghållarskap
6 300 (5%)8 800
6 200 (6%)8 700
1 500 (6%)2 100
6 300 (5%)8 800
3 000 (3%)4 100 - 5 400
3 200 (2%)4 400 - 5 600
1 100 (5%)1 500 - 3 200
(Gränsen på väg 218 flyttas en korsning norrut inom kort)
13
Trafikmängden över Smäckbron uppgår till ca 3 200 fordon per årsmedeldygn (2011). Andelen tung trafik är låg, cirka 2 %. Väg 782, Västerljungsvägen, trafikeras av cirka 1 500 fordon per årsmedeldygn (2009) utanför tätorten. Motsvarande siffra för väg 218 mot Vagnhärad är cirka 6 200 fordon per årsmedeldygn (2009). Andelen tung trafik uppgår till cirka 6 % på såväl väg 782 som väg 218. Då Trosa har karaktären av sommarstad ökar trafikmängderna i de centrala delarna av tätorten under sommarmånaderna.
Enligt Trafikverkets generella trafikprognoser (referensscenario) för Södermanland bedöms trafikmäng-derna fram till år 2040 öka med knappt 40 %. En grov bedömning om tillkommande trafik till följd av Trosa kommuns utbyggnadsområden för bostäder har även gjorts. Utgångspunkt för denna trafikalstring har varit cirka 500 tillkommande permanentbostäder i de västra delarna av Trosa inklusive Lagnöviken. Varje ny bostad antas generera 3 bilresor/vardag vilket skulle medföra ett tillskott på drygt 2 700 fordon per årsmedeldygn. Med dessa förutsättningar bedöms trafiken över Smäckbron år 2040 uppgå till mellan 4 400 och 5 600 fordon per årsmedeldygn.
2.2.2 Oskyddade trafikanter
Trosa kommun har upprättat en gång- och cykelvägsanalys där målpunkter och viktiga stråk är identifie-rade. Även de sträckor som skulle behöva kompletteras för att förbättra för fotgängare och cyklister har pekats ut.
Smäckbrogatan är angivet som ett stråk med utvecklingsbehov. Idag blandas motortrafikanter och gång- och cykeltrafik på den trånga gatan. Korsningen Smäck-brogatan/Östra Långgatan är en korsning där det enligt Trosa kommun inträffar incidenter. I övrigt finns gång- och cykelvägar längs väg 218 och 782.
Vid Nyängsvägen ligger sko-lor och förskolor, där finns ett utvecklingsbehov längs med och från/till omgivande bostadsom-råden.
2.2.3 Kollektivtrafik
Trosa trafikeras av regional och lokal busstrafik. Tätorten trafi-keras av sex regionala busslinjer. En busslinje är direktbuss till Liljeholmen i Stockholm via Vagnhärad. Via buss till Vagn-härad kan man ta sig med tåg på Södra stambanan till Nyköping eller Södertälje/Stockholm och vidare. Vid Nyängsvägen utmed väg 218 finns en pendlarparke-ring.
Korsningen Smäckbrogatan/Östra Långgatan.
Gång- och cykelvägsanalys. Källa Trosa kommun 2010.
14
2.2.4 Trafiksäkerhet/Olyckor
Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA visar att cirka 40 personskadeolyckor inträffat i anslutning till förstudieområdet under de senaste 8 åren (2003-2011). Sammanlagt har tre dödsolyckor in-träffat, en mötesolycka på väg 218, en singelolycka med mc på Nyängsvägen samt en olycka vid korsningen väg 218/Verktygsgatan där en oskyddad trafikant blev påkörd. Hälften av olyckorna utgörs av lindriga olyckor med/mellan oskyddade trafikanter där personbil/lastbil ej varit inblandade. Huvuddelen av de lindriga olyckorna har skett på det kommunala vägnätet.
!(
!(
!(
!(!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
#*
!(
!(
!(
!(!(
#* !(
!(
!(!(
!(!(!(
!(
")
!(
!(
#*!(
!(
!(!(!(
!(
")
!(
!(!(
Dödsolycka
Olycka med svårt skadad
Olycka med lindrigt skadad
!( Korsningsolycka
!( Upphinnandeolycka
Mötesolycka
!( Olycka med oskyddad trafikant
!( Singelolycka
!( Övrig olycka
!(
*
)
(
782
218
219
768
786
785
787
!(
!(
!(
!(!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
#*
!(
!(
!(
!(!(
#* !(
!(
!(!(
!(!(!(
!(
")
!(
!(
#*!(
!(
!(!(!(
!(
")
!(
!(!(
Dödsolycka
Olycka med svårt skadad
Olycka med lindrigt skadad
!( Korsningsolycka
!( Upphinnandeolycka
Mötesolycka
!( Olycka med oskyddad trafikant
!( Singelolycka
!( Övrig olycka
!(
*
)
(
782
218
219
768
786
785
787
Polis- och sjukhusrapporterade olyckor med personskada 2003-2011. Antal personer som skadats eller dö-dats uppdelat på olyckstyp.
Polis- och sjukhusrapporterade olyckor med personskada 2003-2011.
5
10
15
20
25
Polisrapporterade olyckor 2003.01‐2011.09
Döda
Svårt Skadade
Lindrigt skadade
0
5
Verktygsgatan
Nyäng
sväg
en
15
2�3 Övrig infrastrukturEn 44 kV kraftledning sträcker sig genom skogsområdet Hunga, norr om Trosa. Kraftledningen har mindre avstickare söderut på flera ställen inom förstudieområdet.
Norr om Trosa, i Vagnhärad ligger södra stambanan vilken förbinder Trosa kommun med Södertälje/Stockholm och Nyköping. Norr om Vagnhärad ligger E4:an.
2�4 Byggnadstekniska förutsättningarInom ramen för denna förstudie har geotekniska fältundersökningar utförts i anslutning till en tänkt passage över Trosaån. Utöver detta underlag har använts SGU:s översiktliga jordartskarta samt tidigare undersökningar som tagits fram i samband med exploateringar i Trosa.
För område 1 enligt karta nedan är terrängen skogsbevuxen och kuperad med höga bergpartier på uppe-mot 40 meter i områdets västra del. Beroende på var en eventuell ny väg korsar de höga bergpartierna fås bergskärningar på mellan 2-5 m (i norra delen) och cirka 18 m (i södra delen).
För området kring Trosaån, område 2 nedan, består jorden av postglacial lera med varierande mäktighet. Fältundersökningar visar att lerans mäktighet uppgår till cirka 9 meter väster om ån och till cirka 22 me-ter öster om ån. Leran här är lös och har låg skjuvhållfasthet. En eventuell ny väg skulle här korsa Trosaån på en bro vars anslutningsramper kommer att bli minst 2,0 m höga och förstärkningsåtgärder erfordras i anslutning till ny bro för att sättnings- och stabilitetsproblem skall kunna undvikas.
Jordartskartan skala 1:50000. Källa: SGU
1.2.
782
218
785
768
16
2�5 Miljö
2.5.1 Områdets allmänna karaktär
Trosaåns dalgång utgör ett låglänt parti som västerut övergår i det skogsbeklädda, delvis höglänta Hungaområdet. Trosa stad är byggt på den sydliga delen av dalgången, ursprungligen utmed Trosaån. Nyare bebyggelse flankerar den äldre stadskärnan.
2.5.2 Naturmiljö
Hungaområdet är ett större sammanhäng-ande skogsområde mellan Vagnhärad och Trosa av mycket varierande karaktär, del-vis kuperat med inslag av sankare partier. Bergsområdet inom förstudieområdet är bevuxet med barrblandskog. De högsta naturvärdena finns enligt Trosas kommunekolog sannolikt i branterna samt i sumpskogsområden och i det av Skogsstyrelsen utpekade tallskogsområdet, där förutsättningar för en rik biologisk mångfald samt intressanta lav- och mossfloror är goda. Ingen naturvärdesinventering är gjord av Trosa kommun eller inom ramen för förstudien.
Länsstyrelsen har upprättat ett naturvårdsprogram för ett större område längs Trosaån mellan Vagnhärad och Trosa. Områdets östra del består av jordbruksmark kring Trosaån. I västra delen dominerar skogsmark. Läns-styrelsen anger att områdets naturvärden kan bestå, om inga åtgärder inom jord- och skogsbruk eller exploate-ring av annat slag som inverkar menligt på landskapsbilden tillåts.
Ett skogsområde i förstudieområdet är enligt skogsstyrelsens databas Skogens källa, angivet som tallskog med vissa naturvärden. Det betyder att området inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop. Det kan däremot förvän-tas bli nyckelbiotop inom en inte alltför avlägsen framtid.
Enligt artportalen finns i närheten av grindstugorna vid Thureholm förekomster av en stor bockrot som betecknas som nära hotad i rödlistan. Rödlistan innebär inte ett automatiskt skydd för växter vid exploatering utan syftar enbart till att så objektivt som möjligt kvantifiera den relativa utdöenderisken. I samma område finns ett antal skyddsvärda grova träd enligt Länsstyrelsens inventering 2005-2006. Träden är rester av en allé och är i varierande skick. Förstudieområdet innehåller sannolikt även andra objekt som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11§ Miljöbalken.
Sumpskog finns inom förstudieområdet. Den fuktiga miljön bidrar till att förhållandena hålls konstanta vilket kan gynna många specialiserade arter som vissa mossor, lavar, svampar, sniglar, grodor och snäckor. Trosa våtmark bidrar till artrikedomen i området.
2.5.3 Kulturmiljö
Tre områden av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6§ MB, ligger i och i anslutning till förstu-dieområdet. Trosaåns dalgång är ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap med tätt förekommande fornlämningar, vilket visar på lång bebyggelsekontinuitet och stegvis kolonisation anpassad till landhöjningen. Trosa stad är en småstad präglad av det tidiga 1600-talets stadsanläggning, handel och fiske samt det sena 1800-talets badortsliv. Thureholm är en arkitektoniskt intressant herrgårdsmiljö från övergången mellan barock- och rokokostill. Riksintresset innebär att områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Thureholm med alléer och grindstugorna invid väg 782 är även förklarat som byggnadsminne.
Inom förstudieområdet eller strax intill finns fem objekt som Riksantikvarieämbetet pekat ut som kulturhis-toriska lämningar och fornlämningar. Med tanke på det fornlämningstäta landskapet kan det inte uteslutas att det finns ytterligare oupptäckta lämningar.
En del av skogen i Hungaområdet.
17
_̂
_̂
_̂̂_
_̂
_̂̂_ _̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂
_̂_̂
_̂
_̂
_̂
_̂Åda
LundHäst-
Brink
Torpa
Hunga
Trosa
Skola
Skola
Kvarn
Östra
backen
backen
backen
Grind-stugan
Ridhus
ByggetBruket
Vreten
Åsgård
Torget
Nyängen
Trosaån
Trosaån
Lutebol
Kohagen
Jordbro
Fruängen
Ytteråda
Hagalund
Kihammar
Tureholm
Jordberg
Fotb.pl.
hamnplan
Bondängen
SörgårdenFäntorpet
Hökeberga
SkidbackeSmedstorp
Karlsborg
Tomtahill
Djurgården
gamla tomt
gamla tomt
Norrgården
Lillbacken
Västra Fän
Smedstugan
Ishockeyb.
Tomtaklint
Trosa alper
Stora Hunga
BergshammarGustavshäll
Augustendal
Prästtorpet
Reningsverk
Väderkvarns-
Bondådahagen
Kokhusfältet
Liljekonvalj-
Jordbrostugan
Grindstugorna
Tureholmsviken
Sörmlandsleden
SörmlandsledenSörmlandsleden
Fotbollsplaner
Rådmansbackarna
Åda fritidsområde
Natur- och kulturvärdenFörstudieområdeNyckelbiotop
!. Skyddsvärda trädRiksintresse kulturmiljövårdRiksintresse friluftslivLST naturvårdsprogramNaturreservatVåtmarkNaturvärdenSumpskog
_̂ Kulturhistorisk lämning punkt
Kulturhistorisk lämning ytaByggnadsminne
0 500 1 000250 M
RAÄ 281:1
RAÄ 153:1
RAÄ 370:1
RAÄ 260:1
RAÄ 161:1
TROSAÅNS DALGÅNG
TROSA STADTHUREHOLM
HUNGA
782
218
785
768
18
Följande fornlämningar/kulturhistoriska lämningar finns inom eller i anslutning till förstudieområdet:
RAÄ Trosa-Vagnhärad 281:1 - Fornlämning. Område med kulturlager. Staden flyttades från sitt tidigare läge längre upp vid Trosaån, cirka 7 km norr om nuvarande, under 1500-talets senare del. 1570 benämns denna Åmynnet. RAÄ Trosa-Vagnhärad 370:1 - Bebyggelselämningar medeltid, nyare tid. RAÄ Trosa-Vagnhärad 260:1 - Grindstugorna, byggnader av historiskt värde.RAÄ Trosa-Vagnhärad 153:1 - Fornlämning. Stensättning. RAÄ Trosa-Vagnhärad 161:1 - Plats för högliknande lämningar, förstörd. Väg går över platsen.
Även i skogsmarken i den västra delen av förstudieområdet kan det enligt Länsstyrelsen, med tanke på topografi, nivåer över havet och tidigare kända lämningar, finnas fler förhistoriska och historiska lämningar. Stensättning-arna inom förstudieområdet vittnar tillsammans med flera andra liknande gravar på höjderna i väster, om ett dolt kulturlandskap från äldre järnålder.
2.5.4 Naturresurser
Området vid Trosaåns dalgång består av jord-brukslandskap. Vattnet utanför Trosa är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5§ MB.
Trosaåns vatten har enligt Vattenmyndigheten fastställd god ekologisk status och god kemisk status, exklusive kvicksilver. Kvicksilvervärdet överstiger gränsvärdena i alla Sveriges ytvat-tenförekomster.
2.5.5 Rekreation och friluftsliv
Hungaområdet används för rekreation av boende i Trosa och Vagnhärad. Norr om Trosa finns en skidbacke och elljusspår. Området är av mycket varierande karaktär, med stora höjdskillnader och bitvis mycket tät vegeta-tion. Trosa kommun har i ett fördjupningsar-bete definierat strövområdet samt upprättat ett kvalitetsprogram som ska vara styrande för de markområden som hamnar utanför avgränsningen av strövområdet. I det anges att det är områdena närmast Trosa och Vagn-härad som har störst betydelse för rekreation. De glesbevuxna höjderna har fin utsikt.
Boende i Trosa använder Trosa våtmark för rekreation. Skol- och förskolegrupper kom-mer till våtmarken för att håva småkryp i vattnet och uppleva naturen.
Ett större område längs kusten som tangerar förstudieområdet är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap. 6§ MB. Områ-det omfattar inte de centrala delarna av Trosa.
Utöver den närrekreation som sker i Hunga så går Sörmlandsleden genom området. Sörmlandsleden är cirka 100 mil lång och en av Sveriges längsta vandringsle-der.
Trosaån används som kanotled samt är öringförande och därmed intressant från fritidsfiskesynpunkt.
Trosaån.
Skidbacken.
19
2.5.6 Skyddade och skyddsvärda områden
Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset väger alltid tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse och områden av riksintressen ska prioriteras i den fysiska planeringen.
Hela förstudieområdet ingår i ett område av riksintresse för friluftsliv, 4 kap 2§ MB, där det rörliga fri-luftslivet särskilt ska beaktas. Detta utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.
Hela förstudieområdet ingår i ett område av riksintresse, kustzonen, 4 kap 1,4§ MB. Fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftsli-vets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna.
Tre områden av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6§ MB, ligger i och i anslutning till förstu-dieområdet, se s. 16.
2.5.7 Miljöbelastning
Vägtrafik är en källa till spridning av föroreningar och utsläppen kommer främst från vägbana, däck, avgaser mm. Föroreningarna blandas med regn eller smält snö och rinner av från vägarna. Allt dagvatten är potentiellt skadligt för miljön om det rinner ut i sjöar och vattendrag. Föroreningar i dagvattnet från vägar renas till stor del i diken och förs därför inte vidare.
Det renade avloppsvattnet från Trosa pumpas vidare till Trosa våtmark för ytterligare rening. Trosa kommun planerar att anlägga ett nytt renings-verk i direkt anslutning till våtmar-ken. Detta bedöms inte påverka projektet.
Väg 218 är rekommenderad sekundär väg för farligt gods. Skulle en olycka med farligt gods inträffa kan det innebära stor negativ påverkan.
All trafik ger upphov till buller och kan skapa vibrationer. Trafiken på de mycket smala gatorna på Smäckbro-gatan ger upphov till störningar för de närboende.
All trafik är källa till miljöbelastning.
Växtlighet och diken längs vägarna renar dagvattnet.
20
3 FunktionsanalysFunktionsanalysen omfattar en bristanalys av vad som fungerar bra och mindre bra i transportsystemet inom förstudieområdet. Mot bakgrund av denna analys kan beslut fattas om vad som bör förändras och vilka värden som bör bevaras. Funktionsanalysen görs enligt samma indelning som de transportpolitiska målen redovisade under kapitel 1.6.
3�1 FunktionsmålTransportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsys-temet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Idag finns vissa problem med trafik-situationen i tätorten. En av få passa-ger över Trosaån är Smäckbrogatan och Smäckbron som båda är mycket smala och där oskyddade trafikanter blandas med fordonstrafik. Sommar-tid ökar problemen då Trosa är ett attraktivt turistmål. En framtida ex-pansion av Trosa tätort västerut med cirka 500 bostäder skulle medföra att trafiken på Smäckbrogatan genom de centrala delarna av Trosa riskerar att öka avsevärt. Resorna till och från de nya områdena som planeras kommer troligen ske med bil då områdena bedöms bli svåra att kollektivtra-fikförsörja med dagens vägnät. Mot bakgrund av detta bedöms framkomligheten genom och tillgängligheten till Trosa tätort att försämras för såväl lokal- som genomfartstrafik till följd av de ökade trafikmängderna.
Trosa kommun har relativt sett god tillgänglighet till kollektivtrafiken men trots detta sker fler resor med bil än i andra kommuner i länet vilket tyder på att ytterligare förbättringar behöver göras.
3�2 HänsynsmålTransportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Utrymmet på Smäckbrogatan och Smäckbron medger inte separering av oskyddade trafikanter och fordonstrafik. Miljön är inte utformad för att tillgodose behoven för funktionshindrade. Fordonstrafikens hastighet är dock låg vilket är positivt från trafiksäkerhetssynpunkt. Trosa kommun har ett relativt väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar men vid Smäckbron finns ett stråk som behöver åtgärdas. En skola och två förskolor ligger inom förstudieområdet varför extra stor vikt bör läggas på säkra transportvägar för barn. Inom förstudieområdet och i Trosa sker inte onormalt mycket olyckor. I takt med den förvän-tade trafikökningen genom tätorten följer dock en ökad risk för olyckor. Olycksstatistik visar att antalet personskadeolyckor mellan fordon och oskyddade trafikanter är låg, troligen till följd av de relativt låga hastigheterna i tätorten. Sammantaget bedöms trafiksäkerhetssituationen genom tätorten och framförallt på Smäckbrogatan försämras om trafiken skulle öka enligt prognoserna.
Många av de boende i Trosa arbetar i dagsläget i annan kommun varför resandet är stort. Trosa har myck-et service i kommunen vilket kan motverka behovet av längre resor. Trots detta är behovet av bil stort för de som bor utanför storstäderna.
Smäckbrogatan används av oskyddade trafikanter och fordonstrafik.
21
Trosa kommun arbetar aktivt med att minimera klimatpåverkan från kommunens verksamheter. En utmaning i kommande arbete är att inte försämra möjligheterna till god hälsa genom att försämra möjlig-heterna till närrekreation.
Karta som redovisar målpunkter och transportanspråk vid en framtida expansion av tätorten.
R
RH
C
B
S
S
H
P
C
B
R
Skola/förskolor
Handel
Pendlarparkering busshållpats
Centrum
Bostäder
Rekreation
Rörelsemönster, gc
B Bostäder, nya
B
B
Lagnöviken
Smedstorp
Rådmans-backarna
B
P
J
B
782
Hunga
218
219
Målpunkter och transportanspråk
Rörelsemönster, fordon
Trosa
VagnhäradJ Järnvägsstation
768
V Verksamheter
R
P
V
Framtida
22
4 MålsättningarUtöver transportpolitikens övergripande mål har ett antal projektmål ställts upp i projektgruppen, tillsammans med representanter för Trosa kommun och med funktionsanalysen som grund. Det över-gripande målet för projektet är att förbättra transportsystemet för de boende och trafikanterna i Trosa. Förstudien ska lägga grunden till fortsatt arbete med projektet. En uppföljning av hur väl de föreslagna åtgärderna uppfyller de redovisade målen redovisas under kapitel 7.
TillväxtMöjliggöra en västlig expansion av Trosa tätort samt andra exploateringsmöjligheter söder och väster om Trosa.
Utan en bättre förbindelse ses ingen möjlighet att på ett hållbart sätt tillåta mer omfattande bostadsbyg-gande. Permanentningen av sommarboenden till året-runt-bostäder samt turism bidrar dock i dagsläget till en kontinuerligt ökande trafik.
TillgänglighetÖkad tillgänglighet till Trosa centrum samt ökad framkomlighet för genomfartstrafiken genom att skapa en god förbindelse mellan östra och västra delarna av Trosa.
Bibehålla en god tillgänglighet till strövområdet Hunga.
Förbindelsen ska öka tillgängligheten till Trosa centrum med anknytningar till kollektivtrafik och service-funktioner samt öka framkomligheten för genomfartstrafiken. Det för Trosa viktiga tätortsnära rekreations-området Hunga ska även fortsättningsvis ha god tillgänglighet.
HänsynAvlasta den värdefulla miljön kring Smäckbrogatan och passagen över Trosaån. Passagen är trång och gående och cyklister blandas med motorfordon.
Centrala Trosa är av riksintresse för kulturmiljövården. Den ökade trafiken medför oönskat ljud, avgaser och vibrationer som riskerar att påverka riksintresse och boende negativt. Genomfartstrafiken medför risk för olyckor mellan oskyddade trafikanter och motorfordon.
Längs Trosaån vid Smäckbron.
23
5 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenserFöreslagna åtgärder presenteras utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en metod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas – i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora ny- och ombyggnadsåtgärder. (Se kap. 1.7).
Förstudiens syfte är utreda möjligheten till ökad tillgänglighet i och till Trosa tätort samt möjliggöra en framtida expansion i västra delen av Trosa tätort.
5�1 Åtgärder enligt steg 1 Cirka 50% av de yrkesverksamma i Trosa kommun pendlar till andra kommuner. Därtill sker även arbets-pendling inom kommunen. Bebyggelsen är utspridd och behovet av bil är stort. För att öka andelen kollek-tivtrafikresor är det viktigt att tillse att det finns strategiskt placerade pendlarparkeringar, exempelvis vid skolor eller handelsområden. Tillgången på tidseffektiv kollektivtrafik måste vara god. I dagsläget finns redan en direktbusslinje till Stockholm från Trosa.
Andra sätt att påverka resandet kan vara mobilapplikationer eller andra system för att underlätta samåk-ning.
Effekter och konsekvenser: På grund av sin geografiska placering kommer troligen andelen bilresande i Trosa även fortsättningsvis vara stort. Ovan beskrivna åtgärder kan sannolikt inte lösa befintliga problem men är generellt viktiga att arbeta med kontinuerligt för en hållbar samhällsutveckling och goda förutsättningar för kollektivt resande.
5�2 Åtgärder enligt steg 2I dagsläget finns en alternativ färdväg till Smäckbrogatan som är via Nyängsvägen. Nyängsvägen leder mellan Smäckbrogatan och väg 218, förbi bostadsområden och även i ett område med en skola och för-skolor samt en begravningsplats. Via Nyängsvägen kommer man även till en parkering där man lätt når Hunga strövområde och skidbacken. Den bro på Nyängsvägen som leder över Trosaån är smal och skulle behöva breddas i ett sådant alternativ (steg 3-åtgärd).
En åtgärd enligt steg två kan vara att förbjuda genomfartstrafik på Smäckbrogatan och istället hänvisa trafiken till Nyängsvägen. En viss del av genomfartstrafiken sker sannolikt där redan idag då barn lämnas och hämtas vid förskola och skola. Se karta s. 25.
Effekter och konsekvenser: Konse-kvenserna av att flytta trafiken till Nyängsvägen är att man påtagligt försämrar miljön i ett område där det vistas mycket barn. Det problem som idag finns vid Smäckbron flyttas till Nyängsvägen vilket inte innebär en förbättring. Tidvinsten för genom-fartstrafiken skulle sannolikt vara mycket marginell eller ingen.
Nyängsvägen, bro över Trosaån.
24
Utöver Nyängsvägen finns ytterligare ett vägalternativ för resor till och från Trosa, väg 782 mot Västerljung, som nyttjas av de boende i västra Trosa för resor mot Vagnhärad och vice versa. Resan utgör ett snabbare alternativ än via Trosa men är inget önskvärt alternativ till de resor som inte har målpunkt Vagnhärad då man i det fallet leder trafiken genom centrala Vagnhärad med ökad trafik där som följd.
Effekter och konsekvenser: Resor enligt ovan kommer även fortsättningsvis ske men innebär inga förändrade effekter mot nuläget utöver generella trafikökningar.
5�3 Åtgärder enligt steg 3Steg 3 innebär begränsade ombyggnadsåtgärder. Inga sådana åtgärder bedöms kunna utföras för att uppfylla ställda mål och åtgärda befintliga problem. Bron över Trosaån på Nyängsvägen måste breddas för att avlasta Smäckbrogatan om trafiken hänvisas hit. En breddning av Smäckbron bedöms ej lämplig då genomfartstrafik även fortsättningsvis skulle passera genom de centrala delarna av Trosa.
Effekter och konsekvenser: Ökad trafik på Nyängsvägen är inte önskvärt då vägen leder förbi bostäder samt ett skol- och förskoleområde där det finns mycket barn.
5�4 Åtgärder enligt steg 4Trosa kommun har under flera år planerat för att bygga en förbifart till Trosa. Förbifart är egentligen ett miss-visande namn då som åsyftas snarare är en förbindelse mellan de östra och västra delarna av Trosa. Förut-sättningarna för standarden på en ny förbifart har i förstudien varit en normal, ej mötesseparerad, tvåfältsväg med möjlighet till separat gång- och cykelväg. Anslutningar till befintligt vägnät sker i plan. För oskyddade trafikanter bör minst en planskildhet finnas utmed den nya sträckningen. På nästa sida redovisas möjlig sträckning för ny förbifart som ansluter mot vägarna 218, 782 och 785. Lokalt kan anslutningar från framtida bebyggelse/rekreationsområden mot ny väg komma att anläggas men redovisas ej. Längden på ny väg varie-rar mellan 2,0 och 2,3 km beroende på var den byggs. För att få största effekt av en ny investering är det viktigt att vägen blir naturlig att använda för så mycket trafik som möjligt från Lagnöområdet och västra delarna av Trosa. Trots detta kan det bli aktuellt med regleringar av trafiken på Smäckbrogatan och mindre fysiska åtgärder på befintligt vägnät för att nå full effekt. Den östligaste delen av området består av en korridor som möjliggör en anknytning till det verksamhetsområde i Trosa där handel och anslutning till kollektivtrafik finns. Den mittersta delen av förbifarten leder genom ett område som är kuperat. Inom det området finns flertalet alternativ för ny vägdragning. Förbifarten kan ansluta väg 782 med riktning västerut mot Västerljung eller med riktning söderut mot Lagnöviken/Trosa.
Nedan följer en beskrivning av effekter och konsekvenser av en ny förbifart. En sammanställning av förslagen med konsekvenbedömning och måluppfyllelse redovisas på s. 30.
• Miljö för boende och oskyddade trafikanter Miljön längs Smäckbrogatan har stora förutsättningar att förbättras då delar av trafiken leds via förbifarten. Anläggs en attraktiv cykelväg i anslutning till förbifarten kan det bidra till att andelen resor som görs med cykel ökar.
• MålpunkterFörutsättningarna att nå identifierade målpunkter i Trosa är goda. De som har målpunkter i de centrala delarna av tätorten, t ex skola eller handel, kommer även fortsättningsvis kunna nå dessa beroende på hur trafiken regleras av Trosa kommun.
Väg 782 mot Trosa.
25
• TrafikFör genomfartstrafiken skulle en ny vägsträckning medföra att de centrala delarna av Trosa avlastas. En grov bedömning är att trafiken på en ny förbifart som mest uppgår till cirka 2 000 fordon/årsmedeldygn år 2040, utifrån tidigare antaganden om tillkommande bebyggelse. Effekten på Smäckbrogatan bedöms dock bli marginell jämfört med dagsläget eftersom även den tillkommande trafiken har målpunkter i centrum. Hälften av de nyge-nererade resorna antas ha målpunkter någonstans i Trosa tätort. Effekten blir således att den förväntade minsk-ningen av genomfartstrafik blir lika stor som tillskottet av centrumtrafik från tillkommande bostadsområden. Om ytterligare åtgärder för att begränsa genomfartstrafiken vidtas, exempelvis förbud för genomfartstrafik eller fysiska hinder kan effekten bli något högre. För genomfartstrafiken skulle en ny förbifart innebära att restiden mellan korsningen väg 782/768 (mot Lagnöviken) och Vagnhärads station minskar till cirka 6,5 minuter jämfört med dagens 8 minuter (via Västerljung/väg 782/väg 219) eller 9 minuter (via Smäckbrogatan/väg 218). Antagan-det bygger på att väg 218 mellan Trosa och Vagnhärad är utbyggd till mötesfri landsväg med 100 km/h. Se även karta s. 21.
• KollektivtrafikFörutsatt att anslutningar till kollektivtrafik samt infartsparkeringar uppförs i anslutning till förbifarten och till väg 218 är förutsättningarna för längre, snabba kollektivtrafikresor goda. Förutsättningarna för ökad andel kortare kollektivtrafikresor kommer sannolikt inte förbättras då den utspridda bebyggelsen medför att en del av resan ändå görs med bil.
• ExploateringStrax innan förbifarten ansluter mot väg 782 passeras ett av Trosa kommuns utpekade exploateringsområden. Placering av ny väg och anslutning mot väg 782 påverkar exploateringsmöjligheterna i varierande grad och måste uppmärksammas i kommande skeden.
Natur- och kulturvärden
Förstudieområde
0 500 1 000250 M
Möjliga åtgärder enligt steg 2, 3 och 4.
Steg 2 - Flytta trafik till Nyängsvägen
Steg 3 - Bredda bron över Trosaån
Steg 4 - ny förbifart Trosa
Västra Fän
Skola
Skidbacke
Hunga
Torget
Tros
aån
Smäckbrogatan
motLagnöviken
782
218785
768
26
• KulturmiljöFörbifarten passerar genom två om-råden av riksintresse för kulturmiljö-vården (se karta s. 27).
Vägkorridoren ansluter söderut i en del av riksintresset Thureholm som är byggnadsminneförklarat. Anslut-ningspunkten bör utformas så att inget intrång sker i byggnadsmin-net och så att åtgärder som riskerar skada kulturmiljön minimeras.
I den östra delen av förstudieområdet passerar förbifarten genom södra delen av Trosaåns dalgång. Sannolikt finns oupptäckta fornlämningar i dal-gången som kan framkomma vid ett vägbygge. En ny väg gör intrång i riksintresset lokalt men bör inte påtagligt skada helheten. Det är viktigt att ta hänsyn till såväl fornlämningar som landskapsbild och riksintressets helhet i kommande planering av en förbifart.
• Naturmiljö Förbifarten passerar i den östra delen, genom Trosaåns dalgång, ett område som ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Värdena kan, enligt naturvårdsprogrammet, behållas om inga åtgärder tillåts som in-verkar menligt på landskapsbilden. En väg måste alltså utformas med omsorg så att inte landskapsbilden påverkas negativt.
Ny väg kan komma att passera ett antal områden med utpekade våtmarker och sumpskog. Inga naturvär-den är utpekade men kan innehålla för naturen viktiga arter.
Enligt Trosas kommunekolog finns de högsta naturvärdena sannolikt i Hungaområdet i branterna i den västra delen av de möjliga sträckningarna samt i sumpskogsområdena. Dessa kommer i direkt konflikt med en ny förbifart.
Ovanstående områden bör genomgå en inventering i kommande planeringsskeden.
I den västra delen av förstudieområdet leder ny väg genom ett kuperat område. Oavsett var en ny väg byggs kommer det innebära mer eller mindre omfattande bergskärningar. Utöver att naturvärden riskerar skadas eller försvinna kommer även landskapsbilden förändras.
• Rekreation Rekreationsvärdet av Hungaområdet varierar mycket. Vissa delar är mer eller mindre framkomliga. En ny förbifart kommer dock medföra en barriär i området för de som vistas där. Det är en viktig förutsättning att man tillser möjligheten till säkra korsningsrörelser samt att Sörmlandsleden behålls intakt.
Byggs en gång- och cykelväg i anslutning till förbifarten kommer det å andra sidan förbättra tillgänglig-heten till naturområdet. Förutsättningen är också att en anslutning kan skapas till skidbacken varför rekreationsvärdet kan bli mer lättillgängligt och synligt.
Jordbruksmark i Trosaåns dalgång
På motstående sida visas utpekade natur- och kulturmiljöintressen som riskerar att komma i konflikt med en ny väg.
27
Åda
LundHäst-
Brink
Torpa
Hunga
Trosa
Skola
Skola
Kvarn
Östra
backen
backen
backen
Grind-stugan
Ridhus
ByggetBruket
Vreten
Åsgård
Torget
Nyängen
Trosaån
Trosaån
Lutebol
Kohagen
Jordbro
Fruängen
Ytteråda
Hagalund
Kihammar
Tureholm
Jordberg
Fotb.pl.
hamnplan
Bondängen
SörgårdenFäntorpet
Hökeberga
SkidbackeSmedstorp
Karlsborg
Tomtahill
Djurgården
gamla tomt
gamla tomt
Norrgården
Lillbacken
Västra Fän
Smedstugan
Ishockeyb.
Tomtaklint
Trosa alper
Stora Hunga
BergshammarGustavshäll
Augustendal
Prästtorpet
Reningsverk
Väderkvarns-
Bondådahagen
Kokhusfältet
Liljekonvalj-
Jordbrostugan
Grindstugorna
Tureholmsviken
Sörmlandsleden
SörmlandsledenSörmlandsleden
Fotbollsplaner
Rådmansbackarna
Åda fritidsområde
Natur- och kulturvärden
FörstudieområdeNyckelbiotop
!. Skyddsvärda trädRiksintresse kulturmiljövårdRiksintresse friluftslivLST naturvårdsprogramNaturreservatVåtmarkNaturvärdenSumpskog
_̂ Kulturhistorisk lämning punkt
Kulturhistorisk lämning ytaByggnadsminne
0 500 1 000250 M
782
218
785
768
TROSAÅNS DALGÅNG
THUREHOLM
HUNGA
28
• MiljöbelastningFörbifarten planeras i ett område som i dagsläget är delvis opåverkat av infrastruktur. All vägtrafik är en källa till miljöbelastning med buller, avgaser och vägdagvatten. Vägdagvatten kan tas omhand och renas men buller och avgaser kommer påverka ett område som i dag är relativt opåverkat och används för rekreation.
• Ledningar Vattenfall har en 44 kV ledning som sträcker sig tvärs över Hungaområdet vilket medför restriktioner för hur och var man kan bygga en förbifart. Enligt led-ningsägaren får en parallellgående väg inte byggas närmare än 10 meter från närmaste fas. En korsande väg måste placeras minst 10 meter ifrån stolpar och stag. Till vägen räknas hela vägområdet med diken samt även eventuella cykelvägar och parke-ringsytor.
Närheten till ledningen innebär stora kom-plikationer vid exempelvis sprängningar eller andra markarbeten. Eventuell flytt av ledningen kan bli mycket kostsam.
5�5 Samhällsekonomiska effekterEn samhällsekonomisk kalkyl har genomförts för åtgärder enligt steg fyra med hjälp av EVA (Effekter Väg Analys). I kalkylen ställs beräknade kostnader för åtgärden mot förväntade nyttor i form av ändrade kostnader i trafiksystemet för restid, fordon, gods, trafiksäkerhet, luftföroreningar samt drift- och underhåll. Nyttor avse-ende buller- och barriäreffekter har ej medräknats i kalkylen. Referensprognosen för trafiktillväxt har använts i beräkningarna och en känslighetsanalys har gjorts genom att beräkna effekter för två scenarion, ett med 1 000 ådt på ny väg och ett med 2 000 ådt. En nettonuvärdekvot (NNK) större än noll innebär att projektets nyttor överstiger investeringskostnaden inklusive skattefaktor och att projektet därmed kan anses vara samhällseko-nomiskt lönsamt.
Av kalkylen framgår att NNK för åtgärder enligt steg fyra varierar mellan -0,4 och 0,8 beroende på hur mycket trafik som kommer trafikera ny väg samt investeringskostnaden. De enskilt största bidraget till förväntad sam-hällsnytta står restidskostnaderna för som beror på att genomfartstrafik i utredningsalternativet får en vägför-kortning på cirka 700 meter. För trafik på förbifarten ökar medelhastigheten för personbilar från 36 km/h på Smäckbrogatan till 61 km/h på ny förbifart. Kalkylen visar även på en förväntad minskning av antalet dödade och svårt skadade med mellan 0,1 och 0,2 personer år 2020. Nedan redovisas effekter samt nuvärdet (år 2010) av beräknade effekter under vägens ekonomiska livslängd (60 år).
Effekt Effekter/år, år 2020 Samhällsekonomisk nytta Nuvärden år 2010 [Mkr]
Nuläge 1000 ådt på ny förbifart
2000 ådt på ny förbifart
1000 ådt på ny förbifart
2000 ådt på ny förbifart
Trafikarbete [Mfkm] 13,2 13,0 12,8 9,3 16,3
Restid [ktim] 267 257 243 29,2 67,1
Trafiksäkerhet [antal DSS] 1,20 1,10 1,02 15,1 26,6
Miljöeffekter, utsläpp CO2 [Kton] 1,98 1,90 1,83 2,3 4,0
Drift- och underhåll - - - -5,8 -5,7
Summa värderbara effekter [Mkr] 50,1 108,2
NNK (vid investering 100 - 67 Mkr) -0,4 - -0,1 0,2 - 0,8
Kraftledningsgata genom Hunga
29
5�6 KostnaderEn översiktlig kostnadskalkyl för åtgärder enligt steg fyra har gjorts för projektet. Kalkylerna inkluderar projektets alla kostnader, från förstudie till färdigställande. Beroende på omfattning, åtgärder, standard och placering uppskattas kostnaderna hamna mellan 67 och 100 Mkr i 2011-års prisnivå. I gällande läns-plan finns avsatt 53 Mkr för projektet i 2011-års prisnivå.
6 SamrådUnder förstudiearbetet har kontinuerligt samråd hållits med representanter för Trosa kommun, som har deltagit på alla projektmöten och tillfört information om de lokala förutsättningarna till projektgruppen.
Tidigt samråd Trafikverket bjöd in till ett tidigt samrådsmöte med berörda myndigheter den 3 oktober 2011 i Trosa. På mötet deltog representanter från Länstyrelsen och Räddningstjänsten samt representanter från Trosa kommun.
Räddningstjänsten påpekade att de befintliga problemen inne i centrala Trosa påverkar räddningstjänsten vid utryckningar. Mindre fordon har införskaffats för att underlätta arbetet. Framkomligheten är starkt begränsad både sommar och vinter.
Minnesanteckningar från samrådet bifogas förstudien, bilaga 1.
Öppet hus Ett öppet hus för allmänheten hölls den 10 oktober 2011 i gallerian vid Trosa klädhus, utanför Ica Trossen. Närvarade gjorde representanter för Trafikverket och Trosa kommun samt cirka 40 besökare.
Mötet var utformat som en skärmutställning som visade befintliga förutsättningar samt ett område som kan vara aktuellt för en ny vägsträckning. Kommunens och Trafikverkets representanter fanns under hela kvällen tillgängliga för att svara på frågor och delta i diskussioner med mötesdeltagarna.
Under mötet fördes minnesanteckningar. Besökarna uppmanades också att skicka in synpunkter till projektledaren senast den 21 oktober. Många besökare kom med synpunkter som nedtecknades. Flertalet besökare var positiva till en förbifart medan vissa ställde sig negativa. Besökarna tillförde lokalt kunnande till förstudiearbetet, mestadels om hur resorna sker idag.
Utöver ovanstående kom det in skriftliga synpunkter innan mötet från boende i Hunga som upplever att det är ett problem att Hungavägen (väg 785) används som genomfart till Lagnö och Thureholm mm (väg 768).
Efter öppet hus kom två skriftliga synpunkter in:
Vattenfall meddelar att de har ledningar i området och vilka föreskrifter som gäller för dessa (se s. 28).
Några fastighetsägare arbetar med detaljplaner i anslutning till området. De är angelägna att processen påskyndas samt att en vägutredning påbörjas omedelbart efter förstudien.
Minnesanteckningar från öppet hus bifogas förstudien, bilaga 2.
30
7 Måluppfyllelse och samlad bedömning
Föreslagna åtgärder värderas utefter hur väl de uppfyller de uppställda projektmålen. Projektmålen har inte nödvändigtvis samma rang eller betydelsegrad och kan därför inte jämföras inbördes. Nedan redovi-sas projektmålen och måluppfyllelse för de olika åtgärderna som redogörs för under kapitel 5, inklusive en jämförelse om inget görs (nollalternativ).
TillväxtMöjliggöra en västlig expansion av Trosa tätort samt andra exploateringsmöjligheter söder och väster om Trosa.
TillgänglighetÖkad tillgänglighet till Trosa centrum samt ökad framkomlighet för genomfartstrafiken genom att skapa en god förbindelse mellan östra och västra delarna av Trosa.
Bibehålla en god tillgänglighet till strövområdet Hunga.
HänsynAvlasta den värdefulla miljön kring Smäckbrogatan och passagen över Trosaån. Passagen är trång och gående och cyklister blandas med motorfordon.
Tabellen nedan sammanfattar kort om föreslagna åtgärder uppfyller ställda mål samt kortfattat vad åtgär-der innebär för trafik och intrångsfrågor.
Åtgärd Steg Måluppfyllelse Miljö/Natur/Intrång Trafik KommentarIngen Inget intrång i om-
råden av natur- eller kulturmiljöintresse.
Trafikproblemen vid Smäckbrogatan kvarstår och ökar.
Små expan-sionsmöjligheter västerut.
Åtgärder för att påverka transporter
1 Uppfyller inte ställda mål
Inga stora intrång. Behovet av transpor-ter med bil kommer kvarstå.
Viktiga åtgärder att arbeta med generellt.
Hänvisa trafiken till Nyängsvägen
2,3 Uppfyller mål om hänsyn och delvis mål om tillgänglighet
Negativ påverkan på boendemiljön utmed Nyängsvägen.
Trafik förbi skola/bo-stadsområden.
Fortfarande begränsningar för trafiken. Flyttar problemen till ett annat område.
Ny förbifart till Trosa
4 Uppfyller ställda mål
Intrång i naturom-råden samt i riks-intresset Trosaåns dalgång .
Marginell trafikök-ning över Smäckbron jämfört med nuläget.
Förutsätter plan-skild gångpassage mot Hunga. Riksin-tresset Thureholm får inte skadas.
En ny förbifart motsvarande åtgärder enligt steg fyra bedöms ge goda möjligheter att uppfylla ställda projektmål. Däremot innebär åtgärden att intrång sker i såväl naturområden som områden av riksin-tresse vilket är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet. Viktigt att notera är dessutom att då en stor del av målpunkterna finns i centrala Trosa, kvarstår behovet av resor till dessa, som även kommer öka i takt med förväntad befolkningsökning.
31
8 RiskhanteringI arbetet med förstudien ska eventuella riskobjekt identifieras. En vanlig definition av riskbegreppet är en produkt av sannolikheten för att en olycka kommer att inträffa och den konsekvens som den kommer att innebära. Sannolikhet är ett mått på hur ofta eller hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Med händelse menas i dessa sammanhang oftast en oönskad händelse. Händelsen genererar en konsekvens, i detta sammanhang oftast en skada.
Risk blir således produkten av både sannolikheten och konsekvensen. En stor risk kan vara något som förvisso inte händer särskilt ofta men har en stor konsekvens, t ex en kärnenergiolycka. En stor risk kan även vara något som förvisso inte ger några katastrofala konsekvenser, men som inträffar relativt ofta, exempelvis trafikolyckor eller brand i bostäder.
Inom ett projekt kan man därutöver dela upp riskerna i de som riskerar det aktuella projektet, förstudien i det här fallet och de som kan leda till olyckor med personskador och dödsfall.
I arbetet med förstudien har upprättats en riskanalys där risker för projektet har definierats. Under projektets gång har aktivt arbete skett för att minimera dessa risker. Riskanalysen ska följa projektet genom hela planeringsprocessen och kompletteras i respektive skede. På så sätt säkerställs att frågor som inte kunnat klargöras under förstudiearbetet förs vidare till nästa process.
8�1 Skydds- och riskobjektInom området finns två förskolor och en skola. Dessa ligger vid eller i närheten av Nyängsvägen.
Centrala Trosa är ett viktig besöksmål sommartid och mycket människor rör sig ute på gatorna.
Väg 218 är rekommenderad sekundär väg för transport av farligt gods.
Ett område intill Trosaån är enligt en översvämningkartering utförd av Räddningsverket 2005 utpekat som översvämningsområde vid beräknat högsta flöde och vid 100 års flöden. I anslutning till en ny tänkt passage över Trosaån föreligger även risk för skred.
8�2 KonfliktpunkterEn grov riskbedömning visar att det finns risker kopplade till i första hand trafiken på väg 218 och de olyckor som kan inträffa där med transportfordon som är lastade med farligt gods.
32
9 Fortsatt arbeteDenna handling är det första steget i vägplaneringsprocessen. Dokumentet är utformat som en samråds-handling och utgör underlag för det samrådsförfarande som skall genomföras. Efter genomfört samråd sammanställs synpunkterna och förstudien kompletteras om så erfordras.
9�1 Nästa steg i planeringsprocessenMed förstudien som grund fattar Länsstyrelsen beslut om projektet kan antas medföra betydande miljö-påverkan eller inte. Det beslutet har bäring på kommande skedens samrådsprocess och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Därefter tar Trafikverket ställning till om och hur projektet ska drivas vidare. Eftersom flera alternativa vägdragningar finns föreslås nästa skede bli vägutredning med tillhö-rande miljökonsekvensbeskrivning.
9�2 Prövning enligt annan lagstiftningFasta fornlämningar och fornfynd skyddas enligt kulturminneslagen (1988:950) och får inte skadas. Läns-styrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Kan påverkan av fornlämningar eller fornlämningsområden inte undvikas krävs länsstyrelsens tillstånd.
Vissa livsmiljöer är direkt skyddade genom förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbal-ken m.m. Dessa är alléer, stenmurar i jordbruksmark, öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruks-mark, åkerholmar, odlingsrösen i jordbruksmark och källor med omgivande våtmark i jordbruksmark. Länsstyrelsen får medge dispens från biotopskyddet endast om det finns särskilda skäl.
Generellt strandskydd råder runt alla sjöar och vattendrag med 100 meter om inte annat beslutats. Strand-skyddet ska säkra allmänhetens tillgänglighet till stränderna samt bevara land- och vattenområden för att de är värdefulla för djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. Strand-skyddsdispens söks från kommunen om inte området är skyddat på annat sätt, då beslutar Länsstyrelsen om dispens. Förbud mot åtgärder inom strandskyddsområde gäller inte byggande av allmän väg enligt en fastställd arbetsplan enligt väglagen (1971:948).
9�3 FörankringsformProcessen för åtgärder inom befintligt vägområde och för ianspråktagande av nytt vägområdeskall ske i enlighet med Väglagen. Nya eller ändrade gång- och cykelvägar som ansluter till eventu-ella cykelförbindelser i samband med förbifarten räknas inte som väganläggning enligt väglagen och processen för dessa ska därmed ske i enlighet med PBL och Trosa kommuns planprocess.
33
UnderlagsmaterialÖversiktsplan Trosa 2010
Utredningar från Trosa kommun: -Fördjupningsarbete Hunga -Gång- och cykelvägsanalys, 2010 - Trafikstrategi, 2009
Geotekniska utredningar om områden i anslutning till Trosaån gjorda i samband med exploateringar åren 1988-2009
Översiktig översvämningskartering längs Trosaån, Rapport 46 Räddnigsverket 2005.
VattenInformationsSystem Sverige, VISS, www.viss.lst.se
Sveriges geologiska undersökning, www.sgu.se
STRADA – informationssystem för olyckor och skador, Transportstyrelsen
Kartor har framställts med material tillhandahållet av Trosa kommun
Digital kartinformation samt information om natur och kultur hämtat från: -Länsstyrelsernas gistjänster. www.lstgis.se -Skogsstyrelsen, Skogens källa -Riksantikvarieämbetets tjänst fornsök
Handbok Förstudie, Vägverket publikation 2002:46
Teknisk PM Geoteknik, Grontmij, 2012-04-30
Protokoll samrådsmöte
Minnesanteckningar öppet hus
MINNESANTECKNINGAR 1 (3)
Skapat av Dokumentdatum Vägnummer
Caroline Dieker 2011-10-11 782/218 Projektnummer Projektnamn
107474 Förbifart Trosa Skede Version
Förstudie 0.1
Informationsmöte med allmänheten 2011-08-31
Informationsmöte 110831 V.1.0
Tid: 2011-10-10, kl. 16:30-19:00
Plats: Gallerian i Trosa klädhus/utanför Ica Trossen
Närvarande: Representanter för Trafikverket och Trosa kommun samt ca 40-tal besökare. Distribution: PPI Allmänt Mötet var utformat som en skärmutställning som visade befintliga förutsättningar samt ett område som kan vara aktuellt för en ny vägsträckning. Kommunens och Trafikverkets representanter fanns under hela kvällen tillgängliga för att svara på frågor och delta i diskussioner med mötesdeltagarna. Besöksantalet uppskattades till ca 40 personer varav något fler män än kvinnor. Åldersfördelningen på besökarna uppskattas till 30-70 år där de flesta besökarna var i intervallet 40-60 år. Synpunkter inkom från personer i alla åldrar. Synpunkter Under mötet fördes minnesanteckningar över vad som sades. Besökarna uppmanades också att skicka in synpunkter till projektledaren senast den 21 oktober. Minnesanteckningarna över frågor och synpunkter redovisas enkelt sammanfattat nedan. - Bra med förbifart. Många som arbetar i Vagnhärad åker idag via Västerljung - det går fortare. Bra om förbifarten byggs så fort som möjligt. Många som har sommarstugor gör om dem till åretruntboenden vilket ökar trafiken. - Kan man göra en koppling mellan den nya förbifarten och befintliga bostadsområden norr om Smäckbrogatan? - Hunga är ett mycket fint grönområde med mycket svamp. - Boende på Smäckbrogatan tycker det är bra om en förbifart byggs. Hög ljudnivå och vibrationer i huset idag och flertalet incidenter har inträffat. Ju förr den byggs dess bättre. - Bra med förbifart. - Man kan använda Nyängsvägen istället för att bygga en förbifart. Man måste då såklart föra en speciallösning vid förskolorna och skolorna.
MINNESANTECKNINGAR 2 (3)
Projektnummer Dokumentdatum Beteckning
883933 2011-09-02
Informationsmöte 110831 V.1.0
- Positivt för centrala Trosa. Viktigt att man fortsättningsvis lyfter möjligheten att tillgängliggöra skidbacken, löpspår mm. Vägen behöver vara attraktiv. Man skulle ha nytta av en gång- och cykelväg. - Gud så bra! - Det är löjligt att se situationen vid Smäckbrogatan som ett problem. Dyr lösning att bygga en förbifart och onödigt att bygga överhuvudtaget. - Positivt med förbifart. - Det blir fel känslomässigt att köra runt Trosa i stället för igenom. Känns mycket längre. - Viktigt att den byggs så fort som möjligt så att det går att exploatera västra delarna av Trosa. - Förbifarten borde ha byggts för 10 år sedan. - Positivt att den byggs. Inte för nära bostäder. Bort med trafiken från stan. - Positivt att man bygger, inte bra situation vid Smäckbron idag. - Bra med förbifart. - Tror inte att vägen kommer användas då alla har målpunkter inne i Trosa. - Skidbacken får inte försvinna. Problemen vid Smäckbron måste lösas så fort som möjligt. - Bra med förbifart. Men man måste tänka på att människor är bekväma. - Vet inte om den egentligen behövs? - Positivt. - Viktigt med tidplan och marklösenfrågorna. Anslutningen mot Västerljungsvägen måste göras bra. - Tänk på skidspåren. En förbifart skulle kunna vara bra. Det finns alternativa vägar som fungerar bra idag också. Planskild passage för oskyddade trafikanter norr om skidbacken. - Bra med ny väg, hoppas det går fortare än i Stockholm. - Klockrent. Omöjligt idag i centrala Trosa. - Smäckbrogatan kommer inte avlastas så mycket. Det är många idag som åker över Västerljung. - Förbifarten borde ha en genare sträckning norrut än vad som redovisats. - Idag är det svårt under sommaren att komma ut från Smäckbrogatan på väg 218. Mycket problem med trafiken sommartid med bl a och vilsna husvagnar och husbilar.
Utöver ovanstående kom det in skriftliga synpunkter innan mötet från boende i Hunga som upplever
att det är ett problem att man redan idag använder Hungavägen som genomfart till Lagnö och
Thureholm mm. De skulle för egen del kunna tänka sig att Hungavägen stängs för genomfartstrafik.
Efter öppet hus kom 2 skriftliga synpunkter in:
Vattenfall meddelar att de ha ledningar i området och vilka föreskrifter som gäller för dessa.
MINNESANTECKNINGAR 3 (3)
Projektnummer Dokumentdatum Beteckning
883933 2011-09-02
Informationsmöte 110831 V.1.0
Några fastighetsägare arbetar med detaljplaner i anslutning till området. De är angelägna att
processen påskyndas samt att en vägutredning påbörjas omedelbart efter förstudien. De anser det
vidare att det är osannolikt att förbifartsleden dras över deras mark. Det skulle bli en dålig anslutning
till väg 782. De önskar därför att förstudieområdet minskades något så att de inte behöver invänta
resultatet av vägutredningen.
Antecknat 2011-10-11 och 2011-10-26 Caroline Dieker
Trafikverket, 631 80 Eskilstuna� Besöksadress: Tullgatan 8 Eskilstuna�Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90
www�trafikverket �se
