1 1

INNEHÅLLs 5

ORGANISATIONSANALYS

s 17

METOD OCH TEORI

s 23

EMPIRI

s 39

MARKNADSFÖRINGSSTRATEG I

s 44

IDÉER

2

New art since 1825 är en idékatalog

producerad exklusivt för konsthallen

GL STRAND utifrån research i form av

1) omvärldsanalyser 2) kvalitativa in-

tervjuer och 3) en kvantativ datainsam-

ling. I denna katalog har vi tittat på GL

STRANDs organisation och vi presen-

terer vårt empiriska material samt ett

antal idéer för hur GL STRAND kan gå

till väga för att locka flera besökare från

Sverige, främst Öresundsregionen med

fokus på Malmö.

För att kunna presentera genom-

arbetade marknadsföringsstrategier

och idéförslag var vi tvungna att göra

vissa undersökningar och insamlingar,

främst för att få en förförståelse om

vad GL STRAND är för en organisation

och vilken identitet den knyter sig till,

men också människors syn på konst

och konstutställningar. Efter en period

på ungefär fyra veckor fick vi samlat in

allt material och därefter kunde vi ana-

lysera och utifrån analysen utveckla ap-

plicerbara strategier.

VAL AV MÅLGRUPP

Vi fördjupade oss i GL STRANDs

identitet och situation utifrån hemsidan,

omvärlden och GL STRANDs personal.

Detta gav oss en ökad förförståelse för

dilemman som konsthallen står inför.

Vi bestämde oss för att göra en kvali-

tativ undersökning med målgruppen

äldre, personer över 50 år. Valet föll på

en fokusgruppsintervju med 50+ och

en djupintervju med en ung vuxen.

Dessutom ville vi få en större bredd på

insamlingen vilket gjorde att vi valde att

göra en kvantitativ undersökning med

målgruppen unga konststuderande. Till

dessa skickades en webbenkät ut.

De förslag och marknadsföringsstrat-

egier vi presenterar i denna katalog

bygger på resultat från de kvantitativa

och kvalitativa undersökningar som

projekgruppen har genomfört. Tillvä-

gagångssätten för insamling av emperi

bygger på flera typer teorier. De valda

målgrupperna visade sig även vara

lämpliga att rikta sig till i marknads-

föringsstrategin.

Vi som skrivit katalogen är studenter

från Malmö Högskolas masterprogram

Kultur- och medieproduktion samt

kursen Kulturvetenskap II. Eftersom

projektgruppen består av danska och

svenska studenter är katalogen skriven

på danska och svenska.

2

2 3

4

4 5

ORGANISATIONS-ANALYS

5

6

till sina besökare vidhäftas av värden

som till exempel tradition, kvalitet, pres-

tige, relation et cetera, och att förstå och

definiera de värden som konstförenin-

gen representerar, uppfattade, konstru-

erade eller tillskrivna, är viktigt för att

GL STRAND skall förstå sig själv och sin

publik.

Dessa värden är med andra ord inte

något som endast angår en ledning eller

en marknadsansvarig utan hela organi-

sationen. I Marketing skriver förfat-

tarna att ”value is the customer’s esti-

mate of the extent to which a product or

a service can satisfy their needs”, liksom

att ”the creating and the sharing of value

is regarded as a critical aspect of buyer-

seller relationship”.

Dessa värden och den relation där

utbytet sker utgör alltså ett betydande

mervärde intimt förknippat med kun-

dens behov, vilket är ett avgörande kri-

terium när kunden har en valmöjlighet

Syftet med att intervjua GL STRAND

var att få reda på vilken självbild kon-

stföreningen har. Självbilden hänger

nära samman med den organisationsid-

entitet som beskrivs i rapporten Publik-strategier för Dunkers kulturhus vilken

framhåller att den interna och externa

kommunikationen är intimt samman-

länkade.

Författarna understryker vikten av att

”fastslå och tydliggöra vad en organi-

sation är och vad den står för” och att

detta ger medlemmar en känsla av sam-

hörighet och identifikation. Organisa-

tionsidentiteten har därmed en menin-

gsskapande funktion och fungerar som

ett kitt för organisationens medlemmar.

Vidare understryker författarna vik-

ten av en tydlig profil för att optimera

det egna varumärket (Falkheimer et al

2010).

Vidare är det så att den upplevelse

som konstföreningen GL STRAND säljer

“UPPG IFTEN ÄR TYDLIG FÖR ALLA MEN VAD GL STRAND STÅR FÖR ÄR MER VAGT

6 7

mellan ett antal olika produkter (Baines

at al 2008). En tydlig kommunikation

internt kring profil och varumärke är

därmed en avgörande faktor för hur de

anställda kommunicerar det organisa-

tionen vill representera utåt.

INTERNA BARRIÄRER

GL STRAND har trots sin lättsamma

ton och glada gemenskap både bar-

riärer och hierarkier. Det ”uhøjtidliga”

kommunikationsklimatet hindrar inte

samma informant att beskriva organisa-

tionen som ”topstyret” och att det som

styrelsen sysslar med och beslutar ”der

er nogen få som ved det”.

Konstföreningen framstår som en

motsägelsefull plats där chefens dörr

alltid står öppen och alla som vill blir

hörda samtidigt som alla har tydliga roll-

er och någonstans vet sin plats. Det finns

en påtaglig försiktighet när det gäller att

uttala sig om andras arbete.Om de verk-

samheter som inte utgörs av kärnverk-

samheten blir verksamheter i verksam-

heten är detta långt ifrån optimalt.

Personal behöver självständighet och

ansvar och till många uppgifter har en

liten organisation inte råd att ha mer

än en anställd på, men de tendenser till

skilda världar som finns beror på att

konstföreningen också har informella

barriärer. Det är mycket möjligt att den-

na barriär även stöds och upprätthålls

av anställda själva, men om GL STRAND

inte lyckas sälja in sin verksamhet till-

räckligt hos sina egna medarbetare har

man någonstans begått ett tankefel.

GL STRAND I SAMTIDEN

Det finns en generell bild i organisa-

tionen av att kommunikationsklimatet

är öppet och att alla har möjlighet att

göra sin röst hörd vid de återkommande

torsdagsmötena. Vidare tycker inform-

anterna att det finns en glädje och en

Sociologen Pierre Bordieu skriver i Distinction: A Social Critique of the Judg-ment of Taste om hur smak är predisponerad som en markör av klass. Bourdieus

kritik innebär en problematisering av kvalitetsbegreppet i och med att ett kon-

stverk finner sin mening endast för den som besitter en kulturell kompetens, det

vill säga den kod med vilket verket är kodat.

Att ha ett ‘öga’ för konst, menar Bourdieu, är en historisk produkt vilken re-

produceras av utbildning. Här av kommer att smak klassificerar den som klas-

sificerar och definierar eller förråder den sociala agent som uttrycker sin smak.

Bourdieu menar därmed att konst och kulturkonsumtion är förutbestämd att

uppfylla den sociala funktionen att legitimera sociala skillnader, vilket innebär

att en föreställning om konstnärlig kvalité inte är ett neutrum (Leitch et al 2001).

KÄLLA

Leitch, Vincent B. The Norton Anthology of Theory and Critisism, W.W Norton & Company, Inc. 2001

8

tusiasm mellan medarbetarna på GL

STRAND som gör att de gillar och trivs

på sitt arbete.

Uppgiften är tydlig för alla men vad

GL STRAND står för är mer vagt. Vi

uppfattar att informanterna ger dubbla

signaler kring GL STRANDs profil. Det

finns en otydlighet om skillnaden mel-

lan GL STRANDs konstanta profil och

den enskilda profil som olika utställn-

ingar kan ha. Denna tendens att låta de

skiftande utställningarna beskriva det

som konstföreningen står för är inte op-

timalt och skapar en diffus externkom-

munikation. Trots uppfattningen om ett

öppet kommunikationsklimat tenderar

den konstnärliga ledningen hålla på sin

expertis på så sätt att den inte delger den

personal som inte är direkt involverad i

utställningsverksamheten om vad GL

STRAND representerar mer generellt.

Att GL STRANDs profil bara skulle

angå vissa och endast förmedlas genom

enskilda utställningar är ett allvarligt

felslut av ledningen och en oskriven

profil skapar en vaghet som smittar av

sig både på de anställda och därmed

på den externakommunikationen. Att

informanterna ifråga om vilka värder-

ingar GL STRAND har svävat på målet

eller inte vet, är inte konstigt när man

underlåtit att formulera eller definiera

nyckelord eller kärnvärden som kan

representera föreningen. Vidare är det

något av ett slöseri med resurser i en

liten organisation där varje medarbe-

tares insats betyder en skillnad att inte

formulera sig så att varumärket optim-

eras och att alla kan dra åt samma håll.

Det verkar som om GL STRAND lutat

sig lite för långt tillbaka på sin historia

och sina gamla formålspargraf från 1825

liksom det uppenbara i uppgiften att

ställa ut konst. Om det är så att man som

publik, som en informant uttrycker det,

för att förstå GL STRAND måste ”grave

lite i historien/…/och i de mennesker

der arbejder her” så har man faktiskt

tappat ett initiativ. Och detta oavsett

ifråga om att attrahera svenskar eller

danskar. Med andra ord finns mycket att

vinna för på ett klarare fokus.

ATT RYMMA MOTSATSERNA

GL STRAND härbärgerar starka mot-

satser inom sig. Det finns två motsatta

diskurser som krockar i organisationen

var av den ena är konsten som ett högre

syfte och den andre är konsten som

möjlig profit. Konsten kan sägas vara

vidhäftad med ideologisk godhet i form

av dess förmåga att ge en positiv upplev-

else och ”inspiration og nye ideer og

refleksioner” kring vad det innebär att

vara människa liksom skänka reflektion

över samhället.

Detta trots att det finns en debatt kring

smak, kvalitet och tillgänglighet utifrån

Bourdieus idéer om kulturellt kapital

som något som cementerar sociala hier-

arkier. Publiken man ser för sig på GL

STRAND är initierad och kunnig. Och

även om man som en av informanterna

säger vänder sig till alla är man i prak-

tiken konservativ ifråga om att attrahera

nya målgrupper och väljer ”de lavthæn-

gende frugter”.

Vidare går det inte att bortse ifrån att

GL STRAND som konsthall är en del av

ett nätverk av gallerister och auktions-

firmor där det handlas med konst och

där den betraktas som en investering.

8 9

INFORMATIONSANALYSwww.glstrand.dk er blevet analyseret ud

fra:

• Funktionalitet

• Brugervenlighed

• Grafisk identitet (farver, fonts, logo, op-

sætning)

• Sociale medier (Facebook og Twitter)

• Hvad man som besøger mangler

En hjemmeside afspejler ikke kun den

grafiske identitet et firma, organisation,

kunstner eller en privat person har –

den er en kommunikations kanal, en af-

spejling af værdier og holdninger og en

informations og salgskilde.

Webstrategien kan bruges til:

• At fange brugerens opmærksomhed

(derfor: design)

• At gøre planlægning af besøg oversk-

uelig (derfor: bedre info)

Konsthallen ingår i det sammanhang

som kallas provenans, det vill säga den

ägar- och utställningshistorik som ett

verk har. Att ett verk ställts ut i ett pres-

tigefyllt sammanhang (som hos GL

STRAND) adderar helt enkelt ekono-

miskt värde till den pjäs, tavla eller ob-

jekt som förevisats.

Kort sagt den idealiserade bild av

konsten som god kantas av sociala och

ekonomiska intressen som har mycket

lite med konstens tänkta reflektiva och

demokratiska potential att göra. Det är

viktigt att man inom GL STRAND kan

diskutera eller problematiserat före-

ningens roll i dessa kontexter i ännu

högre utsträckning, annars riskerar GL

STRAND och huset att komma att verka

i en bubbla.

Som en nutida konsthall kan man

inte enbart vila på sina lagrar från förr.

GL STRAND behöver ta till sig att de

inte existerar som en neutral spelplats

för skönandar som medierar konst

till folket. Men med detta sagt så finns

också här en stor potential för konst-

föreningen om man törs att omfatta

sina motsattser och lyfta dem som sam-

hällsspeglar och sätta en dagordning.

“DET FINNS TVÅ MOTSATTA DISKURSER SOM KROCKAR I ORGANISATIONEN;

KONSTEN SOM ETT HÖG RE SYFTE OCH KONSTEN SOM MÖJLIG PROFIT

10

• At gøre hjemmesiden til en afspejling

af GL STRAND

Helt konkret skal webstrategien bruges

til at når man først har fanget brugerens

opmærksomhed, er det vigtigt at infor-

mationen er overskuelig for at holde på

deres interesse.

Det næste skridt handler om besøge-

rens planlægning af selve besøget; for

eksempel skal eventuelle rejse rabatter

tydeligt og nemt kunne findes og dertil

kommer det at de praktiske informa-

tioner skal kunne findes hurtigt.

Begge vores målgrupper har brug for

at få information hurtigt. De ældre fordi

de ikke kan overskue at bruge lang tid

på et kompliceret design for at finde in-

formation, og de yngre fordi de er vant

til at få deres information hurtigt.

FUNKTIONER OG NAVIGATION

• Minimalistisk opsætning med roll-

over menu

• Svært at klikke sig ind på menu-punk-

ter og kategorier

• Tekst størrelsen

• Tekst og billeder/moduler får lige

meget plads – hvor er fokus?

Generelt har GL STRANDs hjemmeside

en minimalistisk tilgang; et par farver

bruges til at live den ellers mørke stemn-

ing op, men ellers får man ikke rigtig et

klart indtryk af deres grafiske identitet.

Hovedmenuen figurerer øverst i ven-

stre hjørne og har en ”roll-over” inter-

aktiv menu, som gør at man har meget

svært som bruger at klikke sig ind på en

kategori da afstanden til næste menu

punkt ligger meget tæt. Størrelsen på

10 11

teksten samt de forskellige moduler er

prioriteret på en måde sådan at teksten

er meget lille, og modulerne fylder lige

meget, hvilket gør det svært at gennem-

skue hvor fokus på hjemmesiden er. I in-

terviews med besøgende sagde en kvin-

de (66 år) at: ”Jeg synes det er et problem

med at finde facts på hjemmesiden om-

kring åbningstider, de skal træde meget

tydeligere frem”.

Som tidligere nævnt er målgruppen

(50+ og unge kunst studerende ) en

“krævende” målgruppe, og især den

ældre målgruppen kan finde teksten så

svær at læse og navigationen så forvir-

rende at de giver op med at søge efter

information.

DESIGN

• Hjemmesiden giver et ret mørkt in-

dtryk: farverne ser ikke ud til at være

et grafisk bevidst valg, da de ingen

forbindelse har til GL STRANDs hus el-

ler valg af udtryk og farver i selve kun-

sthallen

• Det er utydeligt hvad GL STRAND kom-

munikerer

• Kunsthallen er moderne og lys efter

renovering: dette formidles ikke på

hjemmesiden

• Hjemmesiden skal give en smagsprøve

på hvad man som besøgende kan for-

vente og glæde sig til!

På hjemmsiden bør der derfor være

mere fokus på:

• Det moderne udtryk

• En lys hjemmeside som afspejler kun-

sthal

• Billeder af huset

• Større tekst og tydeligere menu

Hjemmesiden gør brug af nogle farver,

men giver et ret mørkt indtryk, og vil for

en outsider ikke være tydelig nok i kom-

munikationen omkring hvad det er der

præsenteres på hjemmesiden, og hvad

GL STRAND egentlig er.

Som besøger på GL STRAND vil man

kunne se, især efter renoveringen, at

kunsthallen er moderne og lys - men

dette afspejler hjemmesiden desværre

ikke. Det moderne må altså gerne træde

DET MODERNE MÅ ALTSÅ GERNE TRÆDE ENDNU MERE FREM OG HJEMMESIDEN BØR AFSPEJLE

DETTE MEGET MERE“

12

12 13

endnu mere frem (selv de ældre fra

vores interviews betragter bestemt GL

STRAND som en moderne kunsthal) og

hjemmesiden bør afspejle dette meget

mere. Moderna Museet’s (Malmö)

hjemmeside lever for eksempel op til

hvad man som besøger kan forvente at

møde, på et moderne kunstmuseum:

www.modernamuseet.se/sv/Malmo/

Dette må være den primære fokus ved

en ny design, og derudover bør farver,

billeder, fonts osv. også overvejes og om-

struktureres for at sikre at man afspejler

den vision man gerne vil kommunikere

fra GL STRANDs side.

Kommunikationskanalen www.gl-

strand.dk skal understrege:

• Hvilket slags sted man besøger (hvad

man kan opleve, hvilke

slags rum) og kontrasten mellem det

gamle og fredede - og det nye,

post-moderne

• Hvilken kunst man kan opleve og

hvordan

• Hvad der er af øvrige aktiviteter, tilbud,

rabatter

• Hvor beliggenheden er – praktisk info:

hvordan kommer vi derhen (kort), park-

ering, hvad kan man lave i området og så

videre. Dette er især vigtigt for turister

fra Skåne som måske ikke kender så

godt til København i forvejen.

HUSET: FORTID-NUTID-FREMTID

Igennem vores interviews med 4 for-

skellige medarbejdere fra GL STRAND,

nævnte de alle at huset absolut var en

fordel, og at det var en vigtig del af hvad

de besøgende også kom for at opleve. På

hjemmesiden figurerer huset ikke sær-

ligt meget: her kunne man godt skabe

mere fokus omkring det historiske, at

huset er fredet og så videre.

Vi foreslår at man under et menu

punkt og som overordnet markeds-

føringsstrategi fokuserer på FORTID-

NUTID-FREMTID som en rød tråd via

kommunikationskanalen www.glstrand.

dk og samler flere informationer et

sted. Dette kan endten bruges internt

eller eksternt, eller som inspirations

spørgsmål til at skabe en debat omkring

huset og dets rolle. På denne måde kan

man skabe fokus på huset og problema-

tisere det via en timeline.

FORTID

Hvordan var GL STRAND før? Hvordan

så det ud? Hvorfor er GL STRAND fre-

det? Var GL STRAND en moderne oase i

det gamle København? Har GL STRAND

påvirket byudviklingen og har byud-

viklingen påvirket GL STRAND Her bør

man også kunne læse om renoveringen

og se billeder af arkitekturen, festsalen,

trapperne, gården og så videre.

NUTID

Hvilke udstillinger kan man opleve

her og nu? Information om kunstner,

tidsperiode og billeder fra aktuelle

udstillinger. Der mangler en oversk-

uelig helhedsinformation om hvad

man som besøger kan opleve på GL

STRAND hvilke aktiviteter er der – for

eksempel: tilbud på bøger/nye bøger

i boghandlen, rabatter eller tilbud i

caféen,medlemsarrangementer og sær-

lige arrangementer for alle samt infor-

mation omkring festsalen.

14

FREMTID

Kommende udstillinger, arrangement-

er, hvordan påvirker Metro byggeriet

GL STRAND - hvad er visionen for GL

STRAND? Hvilke spændende nye sa-

marbejdsprojekter er der?

SOCIAL MEDIA

Generelt er GL STRANDs Facebook og

dets sociale aktiviteter rigtig gode –

de skal det bare hænge sammen med

resten af webkommunikationen. GL

STRAND benytter sig flittigt af tweets –

men hvem er brugerne?

Er det de unge de ønsker at nå ud til

med Twitter? Generelt, er Twitter sta-

digvæk meget ”nyt” i Danmark, og der er

stor sandsynlighed for at de brugere der

har Twitter – også benytter sig af Face-

book. Vores spørgeskema undersøgelse

viste også at en meget lille del af (selv)

unge kunststuderende brugte Twitter.

En konkret anbefaling ville være at

skilte mere med Nyhedsbrevet. Man bør

kunne skrive sig op på en liste i enten

receptionen eller i ”garderobe salonen”

såvel som på hjemmesiden.

Her vil Facebook og Twitter også være

interaktive links, sådan at dem der ikke

allerede ”liker” siden eller måske ikke

er aktive på Facebook, får en mulighed

for at få informationer fra begge steder.

Man skaber altså et led af kommuni-

kationer hvor de forskellige platforme

hænger sammen og integreres på en

naturlig måde.

Opsummerende kan man altså vælge

at bruge mere energi på nogle webkan-

aler end andre - det vigtige er at kom-

munikationen er sammenhængende og

præsentationen æstetisk.

KONKRETE FORSLAG

• Nyhedsbrevet som alternativ informa-

tionskilde

14 15

• Facebook+hjemmeside+nyhedsbrev

= et led af kommunikation hvor de for-

skellige platforme hænger sammen og

underbygger hinanden.

• Facebook interaktionen bør være i re-

altime i stedet for et lille link, så som: I

dag har gammel strand lukket. Åben i

morgen 11-19 (real time opdateringer) se

evt højre side af: http://www.moderna-

museet.se/sv/Malmo/

• Tekniske problemer: En del inaktive

links giver et lidt rodet indtryk af GL

STRAND. For eksempel inaktive det link:

http://www.glstrand.dk/glstrand_fakta.

htm En inteviewperson nævnte også

at “Gamla datum på hemsidan inför

besöket gjorde att jag tappade interesset

och trodde att det var inaktuellt.

• Google Ad Words er også noget GL

STRAND bør overveje, da man som turist

kan have svært ved at finde den rigtige

side, medmindre man er klar over præ-

cis hvordan “GL STRAND” staves. Det vil

være en fordel at få flere variationer på

Google Sverige som for eksempel “mod-

erne kunst+københavn”, “kunstforen-

ing” “Gammel Strand” osv.

METRO BYGGERIET GL STRAND - HVAD ER VISIONEN FOR GL STRAND?

HVILKE SPÆNDENDE NYE SAMARBEJDSPROJEKTER ER DER?“

16

16 17

METOD OCH TEORI

17

18

Den kvalitativa insamlingen i form av

en fokusgrupp lämpar sig bra för den

valda målgruppen, där man får tid att

komma djupare in i ämnet konst och GL

STRAND. Denna målgruppen är också i

stor grad den målgrupp som besöker GL

STRAND mest i dagsläget, och just där-

för är det bra att höra vad de egentligen

tycker.

FOKUSGRUPPER

Intervjutekniken innebär att ett bestämt

antal personer, i grupp diskuterar ett

ämne, istället för att enskilt intervjuas.

Fördelen med denna metod är att in-

formanterna hjälper varandra att tänka

ur olika perspektiv.

”The purpose of doing a group in-

terview is to bring several different

perspectives into contact” (Maykut,

1994:103). Vid denna intervjumetod

är tanken att intervjuaren (modera-

torn), ska hålla sig i bakgrunden större

delen av intervjun och låta inform-

anterna diskutera fritt med varandra

(Wibeck,2000:9). Metoden används

främst i marknadsundersökningar och

studierom media (Flick, 1998:122).

KVALITATIV INSAMLING

Den kvalitativa och den kvantitativa in-

samlingen genomfördes parallellt. Den

kvalitativa insamlingen, som gjordes

i form av en fokusintervju och en dju-

pintervju bygger mycket på det herme-

neutiska tankesättet, där man sätter det

mänskliga subjektet i centrum. Soci-

ologerna Max Weber och Paul Ricoeur

menar att en och samma handling (in-

formation) kan ha olika innebörd eller

mening för olika mottagare (Miegel, F &

Johansson, T. 2002:191). Deras tankesätt

DEN KVALITATIVA INSAMLINGEN BYGGER PÅ DET HERMENEUTISKA TANKESÄTTET, DÄR DET MÄNSKLIGA SUBJEKTET SÄTTS I CENTRUM“

18 19

kan kopplas till vår undersökning där

alla informanter kommer från olika bak-

grund och därför kan konstupplevelsen

uppfattas olika.

Inom hermeneutiken brukar man

prata om ”del” och ”helhet”, där man

menar att man måste förstå en del för att

kunna förstå helheten och för att kunna

förstå/se helheten måste man förstå de-

larna den är uppbyggd på (Alvesson &

Sköldberg 2009:193).

Det är därför en bra idé att göra in-

samlingar av data på flera olika sätt,

för genom att analysera dessa data kan

man komma fram till en helhet. I vår

egen undersökning har insamlingen

av data och analysen av denna gett oss

en djupare djupare förförståelse för GL

STRAND, för konst och hur människor i

de valda målgrupperna upplever en kon-

stupplevelse.

Inom hermeneutiken menar man att

tänkandet med ”del” och ”helhet” kan

brytas ned enda till universums början,

men man kan också se ”del” och ”hel-

het” genom att undersöka samtiden dju-

pare och analysera olika händelser som

i sig har eller kan påverka GL STRAND

och dess verksamhet. Därför gjorde vi

en SWOT-analys under insamlingen

av empirin (SWOT: Strengths”, “Weak-

nesses”, “Opportunities” och “Threats”).

Att sätta det mänskliga subjektet i

centrum är också något som teoretikern

Stuart Hall länge har forskat om. Hans

”receptions teori”, känd som ”encoding/

decoding” har haft ett stort inflytande

på kulturstudier. Även om vi inte fullt

ut jobbat med Stuart Halls encoding/de-

coding kan det vara intressant att ta upp

denna teori. Stuart Hall menar att ett

budskap påverkas av många olika fak-

torer, från vilket publiceringsställ man

använder sig av, till var mottagaren tar

del av budskapet (Miegel, F & Johansson,

T. 2002:250). Hall skriver i sin artikel

”Encoding/decoding” om meddelandets

”väg” mellan sändare och mottagare.

“Before this message can have an ‘ef-

fect’ (however defined), satisfy a ‘need’

or be put to a ‘use’, it must first be ap-

propriated as a meaningful discourse

and be meaningfully decoded. It is this

set of decoded meanings which ‘have an

effect’, influence, entertain, instruct or

persuade, with very complex perceptual,

cognitive, emotional) ideological or be-

havioural consequences. In a ‘determi-

nate’ moment the structure employs a

code and yields a ‘message’: at another

determinate moment the ‘message’”,

(Hall 2001:168). Enligt Hall kan

POSITIVISTERNA BESKRIVER

MÖNSTER OCH MAN ÄR INTRESSERAD

AV ORSAK OCH VERKAN

“

20

20 21

ett meddelande, om det mottages på rätt

sätt, uppfattas som ett budskap. Om det

mottages på fel sätt, uppfattas det istället

som ett enkelt meddelande. Var och hur

man får ett meddelande spelar stor roll

för hur man uppfattar det.

Det är därför viktigt med kvalitativ

insamling, där man kan få reda på hur

olika personer uppfattar olika saker. På

grund av detta visades bland annat GL

STRANDs hemsida upp under fokusin-

tervjun där informanterna fick berätta

hur de uppfattade hemsidan.

KVANTITATIV INSAMLING

Till skillnad från det hermeneutiska

tankesättet, som är kopplat till den kvali-

tativa insamlingen där forskaren ska ha

närhet till informanten, är den kvanti-

tativa insamlingen kopplad till det posi-

tivistiska tankesättet, ett arbetssätt där

forskaren ska hålla ett avstånd till det

levande.

Man helt enkelt strävar efter att grun-

da tänkandet kring fakta, i det här fallet

värdena vi fått fram av enkätundersök-

ningen. Positivisterna beskriver mön-

ster och man är intresserad av or-

sak – verkan och man ser svar som är

omöjliga att falsifiera eller verifiera för

meningslösa. Under analysen av enkä-

tundersökningen var vi därför tvungna

att räkna bort de svar där frågan bes-

varats felaktigt, detta då svaret varken

kunde falsifieras eller verifieras.

Kvantitativa undersökningar i sin tur

kan i vissa sammanhang ha flera nack-

delar än fördelar. Eftersom enkäten

skickades ut till representanter på kon-

sthögskolor och folkhögskolor med

konstinriktning kan vi aldrig veta hur

många studenter som har fått tillgång

till enkäten. Andra nackdelar med den-

na typ av insamling är självklart frågor-

nas formulering, informantens situation

då den svarar på enkäten och enkätens

validitet. Syftet med enkätundersöknin-

gen är dock att få en övergripande bild

av unga konstintresserandes syn på hu

rviktiga vissa faktorer är när det gäller

konstutställningar och konsthallar. Det

ger ingen djup inblick, men en bred

sådan, som är lättare att applicera på en

större mängd människor.

KÄLLOR

Maykut, P. Morehouse, R. (2004). Begin-

ning Qualitative Research – A Philo-

sophic and Practical Guide. Falmer, Stor-

britannien.

Flick, U. (1998). An introduction to quali-

tative research. Sage, London.

Wibeck, V. (2007). Fokusgrupper – Om

fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Studentlitteratur,

Lund.

Miegel, F. Johansson, T. (2002). Kulturso-

ciologi. Studentlitteratur, Lund.

Alvesson, M. Skölberg, K. (2008). Tolkn-

ing och reflektion. Studentlitteratur,

Lund.

Hall, S (2001). ”Encoding/Decoding” i M.

Durham & D. Kellner (Red.), Media and

Cultural Studies. (sid. 166-176).

22

22 23

EMPERI

23

24

Inför konstruktionen av marknads-

föringsstrategin valde vi att arbeta med

intervjuer och enkäter. Detta för att få en

så bred bild av GL STRANDs målgrupp

som möjligt.

ENKÄT

Enkäten utformades för att täcka in mål-

gruppen unga konststudenter. Detta för

att snabbt få in material för en utvärder-

ing av ungas konstintresse, kulturvanor,

Köpenhamnsbesök samt användnings-

bredden av sociala medier.

Länken till webbenkäten skickades

ut till ansvariga på folkhögskolorna

Fridhems Folkhögskola, Östra Grevie

Folkhögskola och Skurup Folkhögskola,

samt högskolorna Malmö Konsthögsko-

la, Lund Konst / Designskola och K3 vid

Malmö högskola som i sin tur vidarebe-

fordrade till berörda studenter. Enkäten

skapades via Googles verktyg Formulär.

Länken skickades ut 28/3 2012 och mott-

agarna uppmanades att svara senast 1/4.

På grund av få svar förlängdes svarstiden

till den 3/4. En påminnelse skickades ut

2/4, vilket resulterade i ytterligare svar.

INTERVJUER – GRUPPINTERVJU

Vi valde också att genomföra olika sort-

ers intervjuer. Dels kvalitativa intervjuer

med skånska representanter för GL

STRANDs huvudsakliga målgrupper,

det vill säga konstintresserade över 50

år och unga konststudenter. Syftet med

detta var att undersöka vad som lockar

med ett potentiellt besök på en kon-

sthall i Köpenhamn.

Vi utförde en gruppintervju med två

kvinnor och en man, alla över 50 år, som

24 25

själva ansåg sig vara konstintresserade.

Intervjun tog drygt en timme och var

upplagd som ett samtal mellan de in-

tervjuade.

Intervjuns utgångspunkt var ett

fåtal frågor samt stimulansmaterial

bestående av GL STRANDs hemsida,

bilder och en kortare film samt en

Köpenhamnskarta för att visa konsthal-

lens position. Intervjun skapades utifrån

Victoria Wibecks modell av gruppin-

tervjuer i boken Fokusgrupper. I ska-

pandet av intervjuguiden använde vi oss

av Steinar Kvales Den kvalitativa for-skningsintervjun.

ENSKILD INTERVJU

Den andra målgruppen, unga konststu-

denter, undersöktes genom en enskild

intervju med en 23-årig konststudent,

bosatt i Malmö och studerande i Köpen-

hamn. Innan intervjun fick den in-

tervjuade själv resa till Köpenhamn och

besöka GL STRAND.

Hon fotograferade och dokumen-

terade sitt besök vilket var underlaget

till intervjun, vars upplägg var att den

intervjuade fick berätta utifrån de bilder

hon tagit. Innan besöket på konsthallen

hade hon dessutom besökt GL STRANDs

hemsida och de sociala medier i vilka

GL STRAND är aktiva.

BESÖKARE PÅ KONSTHALLAR I

MALMÖ OCH LUND

Vi genomförde också ett antal intervjuer

med besökare på olika konsthallar i

Malmö och Lund. Dessa intervjuer var

främst i syfte att få en inblick i vad en

besökare förväntar sig av ett besök på en

konsthall samt betydelsen av konsthal-

lens lokaler och vilka utställningar som

visas.

BESÖKARE PÅ GL STRAND

Vi genomförde också intervjuer med

besökare på GL STRAND, sex kvinnor

och tre män i åldrarna 38-80 år varav de

flesta var i övre 50-årsåldern. Dessa in-

tervjuer ägde rum högst upp i konsthal-

len, detta för att få besökarnas åsikter

efter att de sett de pågående utställn-

ingarna. Frågorna kretsade bland an-

nat kring konsthallens lokaler och be-

tydelsen av konstföreningens historia.

FRÅGORNA KRETSADE BLAND ANNAT KRING KONSTHALLENS

LOKALER OCH BETYDELSEN AV KONSTFÖRENINGENS HISTORIA“

26

PERSONAL PÅ GL STRAND

Vi valde också att utföra intervjuer med

delar av GL STRANDs personal, detta i

syfte att analysera själva konstförenin-

gen och få en inblick i konstföreningens

självbild. Vi intervjuade fyra anställda,

med olika ansvarsområden, om hur de

upplever GL STRAND som arbetsplats.

Platsen för intervjuerna var caféet på GL

STRAND.

SAMMANFATTNING

Bredden av vårt empiriska material har

lett till en mångbottnad möjlighet att

Enkäten nådde tyvärr inte målet på 80

svar utan endast 45. Styrkan med enkät

är just den stora mängden insamlade

svar vilket gör att tillförlitligheten i

detta fall blir lägre. Anledningen till de

få svaren kan dels bero på valet av we-

benkät framför en pappersversion men

också att det inföll påsklov för en del av

skolorna när enkäten skulle besvaras.

En pappersversion kan i en miljö som

analysera skillnaden mellan den interna

bilden av GL STRAND, en besökares bild

av GL STRAND, potentiella besökares

förväntningar av en konsthall samt in-

tresset för ett besök på GL STRAND vid

ett Köpenhamnsbesök.

Vid samtliga intervjuer medverkade

en moderator och en assistent. Alla in-

tervjuer spelades in och transkriberades

ordagrant för att ge ett korrekt underlag

att arbeta med under analysen av in-

tervjuerna.

EMPIRINS KVALITET OCH VALIDITET

26 27

skolan vara svårare att tacka nej till jäm-

fört med en webenkät. Valet att använda

en webenkät var främst baserat på att

den är tidseffektiv och därmed bäst läm-

pad till undersökningen.

Hur frågor och svarsalternativ är for-

mulerade kan givetvis påverka resul-

tatet. Graden av subjektiv bedömning

av ämnen, begrepp och svarsalternativ

i enkäten är relativt stor. Det påverkar

undersökningens validitet. Ett konkret

problem var att fler svarsalternativ än

tillåtet kryssats i på frågan “Vilka är de

tre främsta kanalerna som du använder

för att hålla dig uppdaterad om kultur-

och konstevenemang?”.

När detta händer ska det svaret plock-

as bort. De övriga svaren på den frågan

blev då väldigt få. I ett par frågor fick

deltagaren fritt fylla i svar, detta result-

erade i en mycket bred och svårtolkad

svarsskala. Förmodligen hade det varit

bättre med förutbestämda värden. En-

käten har ändå undersökt det den var

menad att undersöka, det vill säga unga

konstintresserades kulturvanor.

GRUPPINTERVJU OCH

ENSKILD INTERVJU

Vad gäller gruppintervjun finns det flera

faktorer som kan påverka resultatet och

därmed kvaliten. Allt ifrån val av, samt

antal intervjupersoner, gruppdynamik

och val av stimulansmaterial kan spela

in. Vid val av intervjupersoner till grup-

pintervjun samt enskilda intervjun

gjorde vi ett bekvämlighetsurval på gr-

und av tidspress. Respondenterna var

nu bekant med någon av oss vilket kan

ha påverkat deras inställning till in-

tervjun.

Att antalet i gruppintervjun endast var

tre istället för vårt önskade antal på fyra-

fem personer kan ha påverkat resulta-

tet. Dock kan vi aldrig veta om och i så

fall hur resultatet hade varit annorlunda

då. En intrapersonell faktor som kan ha

påverkat resultatets validitet är att man

28

28 29

30

nen i gruppen själv är konstnär. Detta

kan ha gjort honom extra självsäker och

pratglad medan det kan ge övriga delta-

gare en känsla av underlägsenhet då

han som konstnär har en viss expertis

inom det satta ämnet.

Det behöver inte ha påverkat resulta-

tets trovärdighet men har tagits i beak-

tande vid analysen. Intervjugruppen

var blandad vilket är att föredra enligt

Wibecks bok Fokusgrupper. Respond-

enterna hade olika bakgrund, olika yrk-

en samt olika bostadsort.

Den enskilda intervjuns främsta syfte

var att få en övergripande känsla av före-

under-efter upplevelsen av GL STRAND.

Valet att ha en relativt öppen intervju-

guide samt att respondenten själv hade

valt stimulansmaterial (i form av bilder

från besöket) gav respondenten stor fri-

het och makt över intervjun. Detta bör

ha förenklat för denna att berätta fritt

om sina känslor av platsen. “Ju kortare

intervjufrågor och längre intervjusvar

desto bättre” (Kvale s. 134).

Något som kan ha påverkat resulta-

tet är respondentens förkunskap om

Köpenhamn som student där. Hade

svaren blivit annorlunda om en stud-

erande i Malmö intervjuats? Den enskil-

da intervjun kan sägas undersöka det

den var ämnad att undersöka och har

därmed hög validitet. Gruppintervjun

och den enskilda intervjun ägde rum

på en objektiv plats där alla respond-

enter hade lika förutsättningar att kän-

na sig bekväma. Moderatorn var så lite

som möjligt delaktig i samtalet och in-

tervjuguiden arbetades fram så att inga

ledande frågor ställdes. Alla dessa fak-

torer ger undersökningen hög kvalitet.

Gruppintervjun transkriberades or-

dagrant vilket gjorde att flera personer

kunde tolka den. Alla såg samma ten-

denser vilket gör resultatet trovär-

digt. Valet att vara två personer föll sig

naturligt då en person kunde fokusera

helt på uppgiften som moderator medan

den andra personen skötte observation-

er samt anteckningar.

PERSONAL PÅ GL STRAND

Intervjuer med personal på GL STRAND

gjordes med fyra utav nio fastanställda

vilket utgör knappt 45% av personalen.

De övriga fem i personalen kan dock ha

andra åsikter vilket gör att det finns en

viss osäkerhet i resultatet. Att intervjuer-

na ägde rum i cafét på GL STRAND kan

både ha fördelen att det är informanter-

nas hemmaplan samt ha försvårat att

uttrycka sig negativt om sin arbetsplats

då personal och besökare fanns i när-

heten. Valet att intervjua personalen på

GL STRAND enskilt har stöd i Wibecks

Fokusgrupper. I en gruppintervju med

personer från samma arbetsplats är san-

Resultaten av den kvantitativa insamlingen presenterade i diagramform finns

i slutet av denna katalog eller på webben, http://glstrand.grafiskinformator.se

30 31

nolikheten stor att någon eller några

anses ha expertmakt och hindrar de mer

underordnade personerna att tala fritt.

En och en hade personalen frihet att utt-

rycka sig relativt anonymt. Alltså kan re-

sultatet från dessa intervjuer ses ha hög

tillförlitlighet.

KORTINTERVJUER

I intervjuerna med konstbesökare i

Malmö och Lund hittade vi i efterhand

en del problem. Intervjuguiden innehöll

öppna frågor som var svåra att svara på.

De innehöll också begrepp som “kon-

stupplevelse” där respondenten svarar

efter sin egen definition av “konst” och

“upplevelse”. Intervjuerna på museer

och konsthallar i Skåne och de med

besökare på GL STRAND var enbart

cirka tio minuter långa. Kontexten gav

inte respondenterna möjlighet att tänka

efter noga kring sina svar.

Dessutom skedde många intervjuer

ståendes vilket kan upplevas som

stressande. En annan faktor som kan

ha påverkat resultatet är att i ett fåtal

intervjuer var det två respondenter, två

vänner som tillsammans besökte konst-

hallen eller museet. Det faktum att en

vän lyssnar på intervjun kan påverka

svaret, vilket ifrågasätter svarens tillför-

litlighet.

Att de intervjuade besökarna på GL

STRAND befann sig där under intervjun

kan också ha påverkat svaren. Det är

svårt att vara negativ till platsen man be-

finner sig på. Liksom i fallet med medar-

betarintervjuerna fanns det personer i

närheten som kunde höra. Gemensamt

för de korta intervjuerna är

32

att de genomfördes i ett tidigt skede av

projektet då all teori ännu inte arbetats

igenom. Det gjordes dock ett stort antal

av dessa intervjuer vilket innebär att

Diagrammet illustrerer antal årlige besøg på udstillingssteder.

Denne empiri i form af spørgeskema, er

blevet besvaret af 45 personer på tværs

af kunst- og kulturuddannelser i Malmö

og den skånske omegn. Målsætningen

at med spørgeskemaet var lokalisere

om disse to grupper er aktive på kun-

studstillinger og hvorvidt de er villige til

at rejse over Øresundet for kunstoplev-

elsens skyld.

Interessen for at besøge udstill-

ingssteder er hos de deltagende intakt,

hvilket som sådan ikke overrasker da

spørgeskemaet blev sendt ud til kunst-

eller kulturuddannelser. Det ville have

overrasket mere hvis de var inaktive på

udstillingssteder. Spørgeskemaet viser

at hele 64% af de deltagende tager på 5

eller over udstillinger om året.

Her opsøger alle de deltagende speci-

fikke udstillinger eller kunstnere, der

primært er rekommanderet af familie

eller venner. De sekundære rekomman-

dationskilder er udstillingsstedernes

egne hjemmesider eller sociale medier.

Næsten ingen af eleverne på de skånske

kultur-uddannelserne har været på no-

gle af de nævnte danske steder. Hvori-

mod størstedelen af de kunststuderende

har besøg dem. De kunststuderende ud-

viser også en tendens til at være mere

selvstændige i at lokalisere forskellige

udstillingssteder. Det virker til at både

kunst- og kultur-studerende er ganske

afhængige af kendskabet til specifikke

udstillinger eller specifikke kunstnere

i deres valg for et besøg. Det lader til at

de kulturstudernede er lettere afhæn-

gige af disse specifikke udstillinger/

kunsterne kommer i nærheden af deres

placering. Hvor de kunststuderende er

mere selvstændige i deres villighed til

at rejse lidt for opleve den interessante

kunst, som deres kollegaer udstiller.

En anden spændende antagelse er at

ud af disse skånske skoler er der et rela-

tivt stort antal deltagere som er bosat i

København. 20 ud af de 45 deltagende

er boende i København, altså 44%. Her

forefindes altså en alliance, der videre

kan medtages i markedsføringsstrat-

egien. Ligeledes denne alliance er re-

kommandationer igennem familie/ven

RESULTAT OCH TOLKNING

undersökningen nått ut till många män-

niskor. Kombinationen av enkäten samt

alla intervjuer ger en hög kvalité och sty-

rka till resultatet.

32 33

NÄR RESPONDENTEN I DEN EN-SKILDA INTERVJUN KLIVER IN PÅ GL STRAND BLIR HON ‘VÄLDIG T GLATT

ÖVERRASKAD ÖVER HUR PÅFALLANDE MODERNT DET ÄR’ “

34

ner, hjemmesiden og plakater, de

midler, der burde inkluderes i den frem-

tidige markedsføringsstrategien.

De er de 3 største faktor hvor de kunst-

studerende får deres viden om disse

spefikke udstillinger. Kulturstuderende

får mest rekommandationer igennem

familie/venner og Facebook.

NØGLEORD til Markedsføringsstra-egien for denne målgruppe:Rekommandation, hjemmesiden og

dens funktioner, udbyggelse af skånsk-

dansk Alliance.

BRUGEN AF EKSISTERENDE MEDIER

6 af alle deltagerne bruger Twitter,

hvoraf de 4 er kulturstuderende. Ingen

af dem bruger det til for at blive opda-

teret på kultur-arrangementer. Så her

bør GL STRAND ikke ligge så meget tid,

for at finde skånske besøgende. Vær dog

opmærksom på om Twitters popularitet

i Skåne udvikler sig.

Facebook forekommer som en stor

rekommedationskilde for kulturstuder-

ende, så her skal GL STRAND forsætte

deres nuværende aktiviteter. Både kul-

tur- og kunst-studerende deler arrange-

menter derpå.

INTERVJUER

Nedan följer en sammanfattning av

relevant resultat från alla intervjuer,

indelat i fyra olika teman. Övrigt som

intervjuerna pekar på belyses också

samt en sammanfattning av resultatet

från intervjun med medarbetare på GL

STRAND.

LOKALERNA

När respondenten i den enskilda in-

tervjun kliver in på GL STRAND blir hon

”väldigt glatt överraskad över hur påfal-

lande modernt det är” med påkostad och

genomtänkt inredning och renovering,

däribland neonlisten längs trappan. Eft-

ersom rummen är små har de en stämn-

ing av intimitet och gammaldags lägen-

het över sig. Huset känns både ”mysigt

och modernt” vilket överraskar glatt

liksom valet av utställda konstnärer.

Jonathan Meeses provokativa konstverk

kontrasterar gamla inredningsdetaljer

(stuckatur i taket) på ett spännande sätt.

När deltagarna i gruppintervjun får se

bilder från GL STRAND blir reaktioner-

na väldigt positiva, “nu blir jag sugen på

att komma dit!”. De blir överraskade av

att konsthallen är i flera våningar, vilket

inte tydliggjorts på hemsidan. Det talas

om att trappan skulle passa på hem-

sidans förstasida och ge en bild av kon-

sthallen samt lokalernas förutsättnin-

gar. Det anses även vara positivt att

konsthallen är ganska liten, vilket un-

derlättar för kortare besök.

Vidare menar de flesta konsthalls-

besökare att lokalerna påverkar kon-

stupplevelsen samt att de gärna får

vara ”ljusa och fräscha”. Någon näm-

ner kombinationen av gammalt och

nytt som intressant. I intervjuerna med

GL STRAND-besökare ges uttryck för

att lokalerna är mycket snygga och spe-

ciella. Respondenterna kommer i första

hand för att se konstutställningarna,

men samtidigt är själva lokalerna en vik-

tig del av besöket. De anser att renover-

ingen lyft GL STRAND, ”the place is very

modern, we came in and it was bright

34 35

ETT EXEMPEL PÅ EN SÅDAN BILD ÄR TRAPPAN SOM ÄR VACKER,

HAR EN SPÄNNANDE FORM SAMT SÄGER NÅGOT OM LOKALENS

FÖRUTSÄTTNING. “and light and very cool” är en kommen-

tar. Att respondenterna som sett eller

besökt GL STRAND tycker att lokalerna

är moderna, snygga och påkostade -

och samtidigt mysiga - tyder på att GL

STRAND borde satsa på att visa upp dem.

GL STRAND har det som konstbesökare

söker hos en konsthall.

HEMSIDAN

Flera av respondenterna tittar inte på

hemsidan innan ett besök och de som

gör det letar framförallt efter prak-

tisk information. Någon vill känna av

känslan och stämningen på konsthallen

innan besöket.Respondenten som reste

till GL STRAND menar att bilden från

hemsidan inte stämmer överens med

känslan på plats (“påkostat, mysigt och

modernt”).

Dessutom har hemsidan menyer som

tar lång tid att ladda, för mycket infor-

mation, inaktuell information som är

förvirrande då det är svårt att veta vil-

ka bilder som hör till vilken text. Även

under gruppintervjun lades fokus på

hemsidan. Reaktionerna liknar de ovan-

nämnda samt att texten är för liten med

dålig kontrast mellan text och bakgr-

und. Hemsidan upplevs som rörig efter-

som det i princip är samma modulsys-

tem på alla sidor, en bild på ett aktuellt

konstverk får lika mycket utrymme som

en bild på ett glas champagne.

”Man vet ju inte om det är frimärkss-

tora bilder eller om de är monumen-

tala” är en tanke, att lika stora rutor gör

det hela ”våldsamt tråkigt” är en annan.

Utifrån hemsidan är det svårt att veta GL

STRANDs huvudfokus. En respondent

uttrycker sig såhär ”jag känner inte att

de går ut med stort självförtroende när

det gäller att exponera just deras kärn-

verksamhet konstutställningarna, om

det nu är deras kärnverksamhet?”

När de får gissa GL STRANDs profil

utifrån hemsidan tror de att konsthallen

blandar klassisk och modern konst och

är lite ”försiktig”. Intrycket av hemsidan

är ”konferenshotell” och inte konsthall.

Samtidigt svarar respondenterna ”in-

gen alls” på frågan vad de ser för kon-

sthall framför sig. Trots att flera av de

intervjuade inte tittar på hemsidan

36

HEMSIDAN SPELAR EN STOR ROLL I HUR EN KONSTHALL PROFILERAR SIG OCH VILKET INTRYCK BESÖKAREN FÅR “innan ett besök tror vi att den spelar

en stor roll i hur en konsthall profilerar

sig och vilken (första) bild besökaren får.

En respondent menar att ”man ska få en

känsla av att man kommer in i en kon-

sthall om man tittar på utställningens

sida” och ”det är den viktigaste kanalen

om man ska värva en publik utöver de

redan frälsta”. Hemsidan och konsthal-

len bör förmedla samma budskap och

känsla, men intervjuerna visar att så inte

är fallet idag.

Vidare är det viktigt att prioritera

vad GL STRAND vill säga på hemsidan.

Till detta kan bilder utnyttjas snarare

än text. Ett exempel på en sådan bild

är trappan som är vacker, har en spän-

nande form samt säger något om loka-

lens förutsättning. Dessutom skulle den

slå an en ton kring konsthallen som ljus

och välkomnande. En enhetlig profil, i

alla GL STRANDs kanaler, är viktigt för

att skapa förtroende, engagemang och

för den egna självbilden.

KÖPENHAMNSBESÖK

De olika intervjuerna visar att skånin-

gar åker till Köpenhamn ”alldeles för

sällan” (cirka en gång per år) trots när-

heten. Ingen är i Köpenhamn oftare än

varannan månad. Köpenhamnsbesöket

sker som turist, vilket inkluderar att

äta på restaurang, dricka öl, shoppa,

besöka museum och konsthallar samt

gå på konserter och vernissage. Någon

besöker vänner. Specifika platser som

omnämns är Nationalmuseet, Strøget,

Tivoli och Operan.

De som besöker Köpenhamn ”all-

deles för sällan” antyder att de gärna

skulle åka oftare. Köpenhamn kan för

skåningar vara en spännande metropol

med ett rikt kulturellt utbud - ett utfly-

ktsmål för att höja sin kulturella status?

Vi kan inte förändra hur ofta skåningar

åker till Köpenhamn, men ett mål är att

GL STRAND blir en självklar del i Köpen-

hamnsbesöket (som redan kretsar kring

kulturella upplevelser). En av besökarna

på GL STRAND menar att konsthallen

”was easy to find – it is great that one mu-

seum after the other is in the city center,

so you can have a path through the city”. Att GL STRAND ligger centralt och nära

andra sevärdheter är en klar fördel för

att skåningar ska hitta dit. Ingen omväg

behövs för att ta sig till GL STRAND.

INFORMATION

Det vanligaste sättet bland responden-

terna att få information om konstevene-

mang är via tips från vänner och bekan-

36 37

ta. Förutom det är affischer/flyers, radio,

tidningar (Sydsvenskan) och annonser

viktiga informationskällor. Fler unga än

äldre använder internet för att få infor-

mation. Eftersom vänner och bekanta är

den mest betydelsefulla faktorn är det

första steget till en utökad besökarskara

att få fler att känna till konsthallen så att

de som varit där kan rekommendera an-

dra att åka dit.

ÖVRIGT RESULTAT

I intervjuerna med konstintresserade

på konsthallar kände cirka en av fem

till GL STRAND. Respondenten i den

enskilda intervjun har tidigare varit

på platsen där GL STRAND ligger, men

inte tänkt specifikt på konsthallen trots

texten Kunsthall på fasaden – det pekar

inte självklart på en levande konsthall

idag. Hon uppfattar också entrén som

anonym. Detta tyder på att man i prin-

cip måste känna till konsthallen för att

göra ett besök. Med det i åtanke är det

viktigaste att få fler att känna till att kon-

sthallen finns men också att tydliggöra

den utvändigt.

Ett problem respondenten upplever

under besöket är att hon inte vet vilka

rum hon som besökare har tillgång till.

En sådan osäkerhet uppstår kring fest-

salen då hon inte vet om hon får går in

där för att titta på Erik A. Frandsens kon-

stverk. GL STRAND får gärna tydliggöra

den här typen av skyltning.

Respondenten har också synpunkter

gällande QR-koderna. Trots att hon själv

har smartphone anser hon att besökare

utan “smarta telefoner” missar informa-

tion kring konstnären och konstverket.

”Speciellt äldre målgrupper blir exklud-

erade” menar hon. Därför kunde det fin-

nas mer information som går att nå utan

att ha en telefon med QR-scanning.

Respondenten som besökt GL

STRAND fick ett mycket positivt intryck

och skulle gärna besöka konsthallen

igen. Även deltagarna i gruppintervjun

är positiva till framtida besök på GL

STRAND.

INTERVJU MED PERSONAL PÅ

GL STRAND

Intervjuerna visar att medarbetarnas

arbetsuppgifter är tydliga, men att vad

konstföreningen står för är mer vagt.

Alla har inte samma bild av profilen

vilket tyder på att det saknas en tydlig

gemensam uppfattning. En oskriven

profil skapar en vaghet som smittar av

sig på de anställda och därmed på den

externa kommunikationen. En konkret

gemensam bild gör istället konsthallen

mer attraktiv och konkurrenskraftig,

och medarbetarna säkrare i sina res-

pektive roller. För en liten organisation,

där varje medarbetare gör skillnad, är

det viktigt att alla är överens om gemen-

samma värderingar.

Profilen angår inte bara de som ar-

betar med konsten som ställs ut, utan

även de med andra arbetsuppgifter. Att

vissa av de anställda är mer insatta i

själva konsten än andra riskerar dessu-

tom att skapa en expertishierarki trots

ett öppet kommunikationsklimat. GL

STRAND bör skilja mellan den konstan-

ta profilen och olika utställningars en-

skilda profiler. Framförallt behöver den

konstanta profilen formuleras för alla

medarbetare. Läs vidare i avsnittet om

organisationsanalysen.

38

MARKNADS-FÖRINGSSTRATEG I

38 39

MARKNADS-FÖRINGSSTRATEG I

39

40

När vi skapat marknadsföringsstrategin

har vi utgått från intervjumaterial, där

personal från GL STRAND bland annat

fått besvara på frågor gällande konsthal-

lens identitet, samt material där besöka-

re och potentiella besökare yttrat sig om

deras intryck av konsthallen i relation

till det som hemsidan förmedlar.

Vi har utifrån detta bildat en idé om

vad GL STRAND är och vilka speciella

egenskaper som bör förmedlas i ett

marknadsföringssyfte, denna bild har

vi tydliggjort genom att konstruera en

övergripande marknadsföringsstrate-

gin med titeln DÅ, NU, FRAMTID, som

inbegriper nyckelorden: autenticitet,

reflektion och intimitet, vilka tillsam-

mans målar upp en bild av GL STRAND

som en historisk institution som har en

förmåga att leva i nutiden och reflektera

samtiden och framtiden.

AUTENTICITET

En av GL STRANDs utmärkande egen-

DÅNUFRAMTID

INTIMITET

AUTENTICITET

REFLEKTION

40 41

skaper är den dynamik som finns i en

ytterligare kontrast, det mellan det nya

och det gamla. Närmare bestämt, kom-

binationen av det närmare 200 år gamla

huset och den samtida konst som huser-

ar där, och även GL STRANDs historia

som en privat institution, vilken haft

som primärt fokus att erbjuda nyska-

pande konst.

Autenticiteten ligger i denna in-

tressanta kontrast och kan sammanfat-

tas med en enda mening; New art since 1825. Institutionen ger med andra ord

ett genuint intryck, en förening av det

gamla huset, institutionens rika histo-

ria, vilket inger en viss pondus och det

ständigt föränderliga innehållet, vilket

ger en känsla av att man är ett med sam-

tiden.

INTIMITET

Att vandra uppför den fascinerande

trappan, utforska varje rum, skapar

upplevelsen av att besökaren är på

upptäcktsfärd i en annan värld, vilket

inger en känsla av intimitet i samband

med bekantskapen av den konst som

för tillfället ställs ut. Det uppstår en

intressant kontrast mellan den slutna

sfären och intrycket av öppenhet som

de ljusa lokalerna bidrar till. Kort sam-

manfattat; Huset i sig själv är intimt, och

man kan få en annan koppling till kon-

stupplevelsen för att huset är som det

är, till skillnad från större museer eller

konsthallar, exempelvis Louisiana.

REFLEKTION

En bild av GL STRAND som en förut-

seende institution, med en ypperlig

känsla för att ta fram ny konst, är något

som visats i intervjuer med personalen.

Det finns en styrka i denna bild av GL

STRAND, gällande att vara före sin tid,

att främja konst som kanske betraktats

som kontroversiell i den tidskontext

som den först dykt upp i, att vara delak-

tig i att bryta inskränkande synsätt för

att vidga betraktarens perspektiv.

Denna känsla ger intrycket av att kon-

sthallen axlar rollen som en form av

förmedlare av kunskap. Förmedlingen

sker genom att konsthallen själva aktivt

deltar i konstdebatten och även öppnar

ATT VANDRA UPPFÖR DEN FASCINERANDE TRAPPAN, UTFORSKA VARJE RUM, SKAPAR UPPLEVELSEN AV ATT BESÖKAREN ÄR PÅ

UPPTÄCKTSFÄRD I EN ANNAN VÄRLD“

42

upp för andra att medverka i den, både

kritiker och framförallt konstnärer - för

det är genom att öppna upp för nya kon-

stutövare med annorlunda idéer som

konstvärlden kan utvecklas.

DEN GEMTE SKATDen markedsføringsstrategien er en

sammenfatning af empiri og teori,

og fungerer som en rød tråd i fremti-

dige markedsføringstiltag. Den valgte

markedsføringsstrategi kalder vi Den gemte skat. En af de problematikker

der blev løftet frem i både interviews

med personale og besøgende var, at GL

STRAND er svær at få øje på fra gaden

grundet den manglende mulighed for

skiltning. I stedet for at se dette som en

forhindring, vil vi vende det til en fordel

i markedsføringsstrategien.

Udefra kan det være svært at se, hvad

huset indeholder, men dette kan med-

virke til at forøge oplevelsen, når man

kommer indenfor og ser det smukke,

altså at man opdager en gemt skat.

Metaforen om at opdage en gemt skat

emmer desuden af eksklusivitet, da det

ligger implicit i sætningen, at ikke alle

har opdaget den. GL STRAND profiler-

er sig til et niche-præget publikum, og

derfor er eksklusivitet netop en status

GL STRAND har og ønsker at have som

kunsthal. Strategien er helt enkelt at få

løftet den gemte skat frem.

Under titlen Den gemte skat skal de

tre kerneværdier, autencitet, intimitet,

og refleksion være den bærende kon-

struktion i markedsføringsstrategien.

Det er disse kerneværdier der definer-

er kunstforeningen GL STRAND. Det

er vigtigt med et ensartet udtryk både

internt og eksternt, da det skaber den

røde tråd der vil styrke GL STRAND i

deres markedsføring. De tre nøgleord

bør derfor gå igen i hele organisation-

ens interne og eksterne kommunika-

tion. Fx bør nøgleordet intimitet på den

ene eller anden måde gå igen i cafeen,

på hjemmesiden, på facebook, i udlejn-

ingslokalerne og i foldere og brochurer.

Ligeledes skal Den gemte skat strat-

egien understødte en før-under-efter

oplevelse. Som besøgende skal man

have en oplevelse af GL STRAND, allere-

de inden man kommer ved eksempelvis

hjemmesiden eller den event der har

gjort en opmærksom på at GL STRAND

eksisterer. Det er klart, at man gerne

skulle få en oplevelse, mens man er der,

men også efter er det vigtigt at den besø-

gende oplever noget, der giver en lyst til

at komme tilbage.

Dette kan for eksempel være ved at

blive gjort opmærksom på, at man kan få

refunderet sin billet ved at blive medlem.

Som inspiration til at markedsføre ud fra

42 43

før-under-efter strategien har vi set på

en markedsføringsmodel kaldet AIDAS,

som står for Attention, Interest, Desire,

Action og Satisfacition.

AIDAS modellen kan hjælpe til at

skabe den synlighed der skal til for at

målgruppen besøger GL STRAND, og

gerne mere end en gang. Det er ikke

nok bare at få dem på besøg en gang,

der skal også tænkes ind hvad der kan

gøre at de kommer igen. AIDAS er en

markedsføringsmodel der ofte bruges i

forbindelse med annoncer i blade, men

her ses den dog udelukkende som inspi-

ration. Den ser således ud:

• Attention – Først skal markedsføringen

skabe attention, dvs. noget der får mål-

gruppen til at stoppe op/har en stopef-

fekt.

• Interest – Når målgruppen er stoppet

op, skal der være et element, der giver

dem lyst til at vide mere.

• Desire – Når interessen er vakt, skal

næste element give målgruppen lyst til

at besøge GL STRAND. Fx at hjemmes-

iden, Facebook, en tryksag er indby-

dende og informerende.

• Action – Det element der udgør

grunden til at målgruppen handler

på sin lyst og rent faktisk tager til GL

STRAND.

• Satisfaction – Det element der udgør

grunden til, at målgruppen vender

tilbage og muligvis fortæller sine ven-

ner om det.

Ved brug af den nye markeds-

føringsstrategi Den gemte skat er de

studerende kommet frem til følgende 11

konkrete ideer. Ideerne er med til at un-

derstøtte en før-under-efter oplevelse

og søger alle at fremhæve GL STRANDS

nøgleord.

METAFOREN OM AT OPDAGE EN GEMT SKAT EM-MER DESUDEN AF EKSKLUSIVITET, DA DET LIG-GER IMPLICIT I SÆTNINGEN, AT IKKE ALLE HAR

OPDAGET DEN.“

44

IDÉER

44

44 45

• Idé – VIP-kväll där utvalda nyckelpersoner i Skåne bjuds in till GL Strand för att

lära känna konsthallen genom en exklusiv tillställning. De inbjudna får möjlighet

att ta med en (+1) då det i intervjuerna kom fram att besök på konstutställnin-

gar ofta är en social aktivitet som helst inte görs ensam. Detta skulle också ge en

känsla av att upptäcka något som man kanske inte tidigare känt till.

• Mål – Utöka kännedomen om GL STRAND i Skåne samtidigt som man behåller

prestigen i att känna till konsthallen – en gömd skatt.

• Hur – Sök upp lämpliga nyckelpersoner, såsom gallerister och konstbloggare, via

sociala medier, hemsidor, kontakter eller andra konsthallar. Utforma personliga

inbjudningar som ger känslan av att de är särskilt utvalda att besöka GL STRAND.

VIP - KVÄLL

IDÉER

44 45

46

• Idé – Enkäterna visade att unga konststuderande besöker Köpenhamns kon-

sthallar flitigt. Man skulle kunna erbjuda dessa konststudenter möjligheten att

ställa ut i exempelvis biblioteket, loungen eller konferensrummet.

• Mål – Skapa ett långsiktigt samarbete med konstskolor i Skåne och därmed loc-

ka en yngre publik samtidigt som man utgör en plattform för unga konstnärer

och ger dem en möjlighet att få synas och utvecklas.

• Hur – Konstakademien i Malmö skulle kunna vara en lämplig samarbetspartner.

Kontakta ansvarig lärare för att inleda en dialog om vilka möjligheter som finns.

NEW ART - UPCOMING ARTISTS

46

46 47

• Idé – Om man ”checkar in” på GL STRAND via Facebook när man besöker kon-

sthallen får man en gratis kaffe i kaféet som tack.

• Mål – Sprida namnet GL STRAND på de sociala medierna och på lång sikt få fler

besökare till konsthallen, samt få de som redan är besökare att känna sig uppskat-

tade. På så vis ökar chanserna att de ska rekommendera konsthallen till andra.

• Hur – Skicka ut erbjudandet till medlemmarna i facebook-gruppen. Informa-

tionen kan även spridas på själva konsthallen, både skriftligt och muntligt.

CHECKA IN

46 47

48

• Idé – Vid uppvisande av en Skånetrafikenbiljett, i samband med betalning av in-

träde på GL STRAND, får man en gratisbiljett/extrabiljett att ge till en vän. Biljetten

kan man antingen använda på en gång, eller vid ett senare tillfälle.

• Mål – Att uppmuntra svenskar att besöka GL STRAND vid sina Köpenhamns-

besök och på så sätt sprida namnet till fler.

• Hur – Erbjudandet kan läggas upp på hemsidan, på facebook och även kommu-

niceras direkt till besökarna.

KOM TVÅ BETALA FÖR EN

48

48 49

• Idé – Att bjuda in en busslast av en absolut icke-målgrupp är ett sätt att för GL

STRAND att problematisera sig själv och vilka man normalt attraherar.

• Mål – Att göra publiken medvetna om sig själva och vilka de är. Här får man en

möjlighet att placera sig i debatten om vem konsten är till för genom ett konkret

genomförande. Vidare initierar man en debatt i media.

• Hur – Erbjud en publik som normalt inte besöker konsthallen en guidad visn-

ing. Detta kan vara förortsungdomar eller en sportförening. Genom pressutskick

får man potential för ett större mediealt genomslag och GL STRAND får man en

central position i debatten.

KUNSTSAFARI

48 49

50

• Idé – Lave et strategisk samarbejde med kunsthaller og turistforeninger i Skåne

hvor man markedsfører hinanden. Det er en win-win situation hvor begge kun-

sthaller sparer penge på markedsføringen og samtidig rammer den rigtige mål-

gruppe. Derudover kan man med fordel samarbejde med turistforeninger i Skåne

og markedsføre GL STRAND som en nødvendig ting at opleve når man er i Køben-

havn.

• Mål – Målet er at ramme de kunstinteresserede der hvor de i forvejen ser på

kunst, og give dem lyst til besøge GL STRAND. Derudover er det et mål at udvikle

langsigtede markedsføringsstrategier til en minimumsøkonomi.

• Hur – De to kunsthaller kan fx. markedsføre på hinandens hjemmesider med

en rubrik der hedder ”seneste nyt fra Malmø Kunsthal (hvis det nu var samar-

bejdspartneren)” hvor den anden part gør det samme med ”seneste nyt fra GL

STRAND”. I forhold til turistforeninger kunne man kontakte nogle svenske tu-

ristbureauer og få dem til at have flyers liggende. En anden idé kunne være at tage

kontakt til Wonderful Copenhagen/Visit Denmarks svenske modstykke og lave

et godt tilbud der gør svenskerne opmærksom på GL STRAND eksistens.

STRATEGISK SAMARBEJDE

50

50 51

• Idé – Kulturpaketet innebär att Skånska turister och hotelgäster köper ett paket

som innehåller flera tjänster där GL STRAND samarbetar med externa aktörer

för att erbjuda ett attraktivare alternativ.

• Mål – Genom att erbjuda ett kulturpaket når GL STRAND ut genom fler kom-

munikationskanaler. Konsthallen når fler kunder genom att finnas där Skånska

turister redan uppehåller sig samtidigt som de erbjuder en attraktiv paketlösing.

Genom att skapa samarbete med intressenter som redan attraherar turister når

man ut över sina vanliga kanaler och breddar sin kommunikation.

• Hur – Genom att initiera sammarbeten med till exempel Fox Hotel (www.hotel-

fox.dk) liksom med websites som Groupon, Downtown, Take Offer och andra on-

line distributörer vilka erbjuder rabatter och upplevelser i Köpenhamn.

KØBENHAVNERPAKKEN

50 51

52

• Idé – Svensk sökmotoroptimering (SEO) av www.glstrand.dk.

• Mål – Göra www.glstrand.dk synligare bland svenska träffar på Google.

• Hur – Testa att googla orden “konsthall Köpenhamn”. En länk till GL STRANDs

hemsida kommer inte att dyka upp som någon av de högre träffarna. Vore inte det

passande? En sökordsoptimering av www.glstrand.dk är en enkel och relativt bil-

lig investering. Att hemsidan hamnar bland träffarna när svenskar genom Google

planerar en resa till Köpenhamn är strategiskt viktigt.

Det gör GL STRAND synligt på plattformen där någon söker efter information.

Det gäller att inte gömma sig. En person som kan tänka sig att gå på en konstut-

ställning under sitt besök i Köpenhamn ska inte behöva använda ficklampa på

Google. GL STRAND ska befinna sig i rampljuset när relevanta ord som “konst”,

“konstutställning” eller “konsthall” i kombination med Köpenhamn googlas.

Tekniken bakom SEO byggs in i hemsidan. I sammanhanget passar det även att

använda sig av Google AdWords – sökjättens tjänst för annonsering. Viktig att

komma ihåg är att även göra GL STRANDs Facebooksida synlig bland träffarna.

SÖKORD

52

52 53

• Idé – Göra elever vid konstskolor i Skåne till GL STRANDs ambassadörer.

• Mål – Skapa ökad kännedom om GL STRAND i Skåneregionen.

• Hur – Kontaktnätet familj och vänner har visat sig vara navet i spridningen av

information om konst- och kulturevenemang. Därför strategiskt lämpligt att an-

vända sig av. I Skåne finns en handfull konstutbildningar på folkhögskolor och

högskolor. Studenter studerar konst och drömmer om att leva ett liv som konst-

när. Ett intresse i samtidskonst är en förutsättning.

Smaka på ordet ambassadör. Att representera något i ett sammanhang. Vår idé

är att låta studenter vid konstskolor i Skåne bli ambassadörer för GL STRAND.

Det är något attraktivt. En merit, ett sätt att skapa kontakter och ett betydelsefullt

nätverk. Dessutom skulle de få något konkret utbyte. En lösning är att låta stu-

denterna delta i en halvdags workshop på GL STRAND. Programmet skulle vara,

för att hålla kostnaden låg, baserat på personalens expertis. Föreläsningar, semi-

narium och diskussioner i relevanta ämnen kan avhandlas. En inbjuden konstnär

kan berätta om sig och sitt arbete. I gengäld kommer det pratas – muntligt – om

GL STRAND på konstskolor i Skåne. Studenterna kommer berätta om sitt upp-

drag som ambassadör för familj och vänner. Det skapar en win win-situation som

dessutom skulle höja GL STRANDs position som institution.

GL STRAND väljer ut ett antal sökande. Runt tio kan vara lämpligt. Informa-

tionen om ambassadörsskapet sprids via kampanj i sociala medier, mejlutskick

till studenterna och affischer. Att sprida informationen via GL STRANDs hemsida

samt nyhetsbrev är också lämpligt.

AMBASSADÖR

52 53

54

• Idé – Hvorfor ikke markedsføre kunst med kunst? GL STRAND er en moderne

kunsthal og bør benytte deres position strategisk i deres markedsføring, som ger-

ne må være spændende og lidt avantgarde. Da GL STRAND’s lokaler og hus er fre-

det er det umuligt at skilte på traditionel vis udenfor bygningen. Én strategi kan

derfor være at fange de forbipasserende med en kunstinstallation som hverken

kræver meget plads eller store investeringer. I Skåne kan man ligeledes opstille

en kunstinstallation hvorpå der skiltes med GL STRAND, som skaber opmærk-

somhed og får interesserede til at undersøge mere på hjemmesiden.

• Mål – I stedet for at bruge traditionel markedsføring så som skiltning, plakater

og annoncer, markedsfører man kunst med kunst, og markerer dermed at GL

STRAND tænker alternativt og innovativt. Målet er at skabe opmærksomhed om-

kring GL STRAND på en spændende og utraditionel måde, og derved tiltrække et

nysgerrigt nyt publikum.

• Hur – Vi foreslår, at man med fliser (udenfor GL STRANDs fortov) der indeholder

information omkring GL STRAND, kan fange forbipasserende – som så kan opd-

age den gemte skat. Man kan også forestille sig et samarbejde med en enten en

ung dansk kunstner som GL STRAND gerne vil promovere, eller med en Kunst-

skole i Skåneregionen, hvor man eventuelt kan lave en konkurrence, hvor bedste

forslag/kunst installation vinder. En anden mulighed for at strategisk henvende

sig til et skånsk publikum; er at ligeledes købe en flise eller brosten i Malmö som

henviser til at besøge GL STRAND.

MARKEDSFØRE KUNST MED KUNST

54

54 55

• Idé – Med baggrund i vores interviews, kan vi konkludere at tirsdagen er den dag

hvor der er færrest besøgende, og det ville derfor være oplagt at lave særlige ar-

rangementer og tilbud på denne dag. Vi foreslår at der laves forskellige mere eller

mindre faste temaer for tirsdagene. Det kunne fx være gratis indgang for studer-

ende og pensionister én tirsdag om måneden, koncert i gården eller i kælderen

en anden tirsdag, rabat i boghandel og cafe en tredje tirsdag og digtoplæsning en

fjerde tirsdag.

Ideen er både at tiltrække flere unge kunstinteresserede og studerende, samt

at vise fremsynethed ved brug af forskellige kunstarter. Det er de færreste kunst-

nere nu til dags der kun arbejder indenfor en kunstart, og man kunne derfor med

fordel manifestere dette. Samtidig er der mulighed for at bruge bands fra Skåne

som derved også ville trække opmærksomhed omkring GL STRAND i deres egne

netværk.

• Mål – Målet er at nå ud til flere unge kunstinteresserede og studerende, især

i Skåneregionen. Sekundært er målet at øge opmærksomhed omkring GL

STRAND som en aktiv kunsthal, hvor man som besøger føler man får meget for

sine penge. Idéen med at tilbyde rabatter og flere aktiviteter for ikke-medlemmer

er at fange en ny gruppe af besøgere. Ved at tilbyde særlige rabatter til en bestemt

målgruppe viser man også at man har en interesse i at de vender tilbage til GL

STRAND.

• Hur – Rabatterne og aktiviteterne kan kommunikeres ud via hjemmesiden og

GL STRANDs sociale medier og online event-kalendere. Man kunne også vælge

at aliere sig med kunstbloggere både i Danmark og Skåne-regionen. Derudover

kunne opslag også sættes på kunst skoler i Skåne regionen.

KUNST PÅ EN TIRSDAG

54 55

56