LEDAREI ledaren konstaterar frbundsordfrande Ole Norrback att fr alltfr mnga r julen en ensamhetens hgtid.

I synnerhet en lng julhelg, som i r, utan kontakt med anhriga och vnner, kan vara en stor pfrestning. Kunde vi, som omges av vra nra och kra under julen, sl en signal, snda en epost eller rent av gra besk hos ngon, som vi vet att r ensam, sprider vi skert verklig julgldje. SIDAN 2

Lsningen r en mer brukaranpassad teknologiFinlands resurser fr att utnyttja digital teknik r kraftigt underutnyttjade.

Invecklade spel utvecklas nog, men inte ntverk som std fr hemvrden av ldre.

Det var inledarna verens om vid ett symposium p temat teknologi och kommunal service i brjan av november. SIDAN 9

Frmaksflimmer en vanlig sjukdomKurt Nordman fortstter i detta nummer sin artikelserie om vrdguiden God medicinsk praxis. I novembernumret handlade det om hjrninfarkt, och detta avsnitt gller den vanligaste rytmstrningen i hjrtat, frmaksflimmer. SIDAN 10

Svenska pensionrs- frbundets tidningNr 9 12.12.2014rgng 42

Malis har tagit initiativ till de flesta av Samrdets traditionella evenemang. Oktoberseminariet arrangeras i samarbete med Folkhlsan varje r under De ldres vecka. Festdag fr fullvuxet folk p G18 r en strre fest med digert program varje hst under Svenska veckan. Ls mer om Majlis och hennes engagemang p sidan 5.

Majlis rets pensionrFoto Maj-Britt Paro

Marianne Nybck frn hembygdssllskapet pyntar drngstugans fnster med traditionella, handgjorda julgirlanger.

Foto BERTEL WIDJESKOG

Jul i prstgrdsmiljEfter en intensiv restaureringsperiod har julstmningen nu infunnit sig p Rosenlund i Jakobstad. Den historiskt vrdefulla prstgrdsmiljn r nu terstlld. SIDAN 23God Jul och Gott Nytt r!

2 GOD TID 9/2014

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesksadress

Annegatan 25 A, 3 vningenBeskstid vardagar kl. 1014

Verksamhetsledare:Berit Dahlin

tfn 020 72 888 12berit.dahlin@spfpension.fi

Ombudsman fr Mellan och stnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare, ombudsmanfr Vstnyland, land, vriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 40551141177

Nordea 157230395236

Svenska pensionrsfrbundetssterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon och beskstid kl. 1014

Ombudsman:Patrick Ragns

tfn 020 72 888 18patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 56700855002307Kansliet i bo

Auragatan 1 C 13, 20100 boIKTkoordinator, ombudsman fr boland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

Frbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktr:Katarina BengsWestermark

tfn 020 72 888 80katarina.bengswestermark@spfpension.fi

Prenumerationer,adressndringar:

sa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40

Annonser:Jonny strand

Petalaxvgen 18, 66240 Petalaxtfn 06347 0608, fax 06347 1018

gsm 0500924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris:1,40 /spmm, 4frg 1,90 /spmm

ISSN 03598969

Annonsfakturering:sa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2014

Redaktionsrd:Anders G. Lindqvist ordfrande,

MajBritt Paro, Bertel Widjeskog,Carin minne

Nr det r som mrkast vill vi bli pminda om ljuset och hoppet. Under hednisk tid firade man midvinterblot nr vi nu firar julen. Bda har samma symboliska innebrd; mrkret skall vika undan fr ljuset.

Julens religisa budskap r tydligt, men det har ocks en pminnelse i vardagen. Mrkret ute eller i vardagslivet skall inte f gra oss dystra. Efter mrker kommer ljus! Hur gamla vi n blir intresserar framtiden. Vill vi se den i julens varma och livets alla frger, s pminns vi ocks om vardagslivets ljusa sidor.

I den offentliga debatten dominerar problemen, ocks under rets ljusa tider. Med sin fokusering p olyckor, katastrofer, motgngar och sensationer frstrker massmedierna den dystra stmningen i samhllet. Det r inte ovanligt att hitta helsidor i tidningarna med notiser, bara om sdant som gtt snett. Ibland smyger sig inte ens en enda positiv hndelse in. Positiva hndelser r ju faktiskt ocks nyheter! Den negativa bilden r ju till strsta delen felaktig, d vi vet att ingen hel generation i mnsklighetens historia levt under s trygga frhllande och med sdan levnadsstandard som vi gr.

Gvor hr julen till. Ibland kan man tycka att sthejet kring julklapparna mera prglas av ett tvng n av givandets gldje. Frvntningarna skruvas upp frn r till r. Klapparna skall vara allt dyrare och allt flera. Att ge av sitt hjrta borde vara det viktiga, inte att ge under en knsla av tvng.

Drfr r det positivt nr vi har mjligheter att ge en del av vra julklappspengar som hjlp till sdana som lider verklig nd. De pengarna gr ju dessutom till livsviktig konsumtion, medan en del av julklapparna r glmda och oanvnda nr helgen r ver. De gamla hederliga julkorten hller vl p att verleva sig sjlva, nr man med en knapptryckning p datorn kan snda hur mnga julhlsningar man vill. De kan nd fylla en viktig funktion om vi kper dem av till exempel handikappade konstnrer, Unicef, Rda Korset eller ngon lokal frening som utfr ett viktigt socialt arbete. Ett julkort med givandets gldje vrmer dessutom mera n de vanliga korten vi alla pliktskyldigast fortstter att snda.

Julen r ju en familjehgtid, men fr alltfr mnga en ensamhetens hgtid. Ensamheten r ett vxande problem i vr tid. I synnerhet en lng julhelg, som i r, utan kontakt med anhriga och vnner, kan vara en stor pfrestning. Kunde vi, som omges av vra nra och kra under julen, sl en signal, snda en epost eller rent av gra besk hos ngon, som vi vet att r ensam, sprider vi skert verklig julgldje. Julens kristna budskap om krlek, ljus och hopp borde inspirera oss alla att visa omtanke och bry oss om varandra.

Allt det frivilliga, hngivna och oavlnade arbete som utfrs i vra freningar s att vi alla skall kunna trffa varandra, trivas och delta i olika aktiviteter ger livet mera innehll. Det kan lta som verord, men ocks det hr arbetet fylls inte bara av mottagandets gldje, utan ocks av givandets. Nr vi r beredda att ge en del av oss sjlva, s mr vi alla bttre.

God jul i de tecknen! OLE NORRBACK

frbundsordfrande

LEDARE

Julen, ljusets och hoppets tid

Enligt en nordisk rapport r kvinnorna mera sjuka n mnnen, men de lever nd lngre n mnnen. De som svarat p frgan om hur de sjlva mr, var alla ver 75 r.

Skillnaderna r verraskande stora. Bland mnnen uppger mindre n 30 procent att deras personliga fysisk hlsa r dlig, medan motsvarande siffra fr kvinnor r ver 40 procent. Fler kvinnor n mn anser sig ocks ha dlig mental hlsa, hra och se smre och lida av lngvarig sjukdom. Hur kan det d komma sig att kvinnorna, det s kallade svagare knet, i medeltal lever ngra r lngre?

Den hr underskningen redovisar den subjektiva synen p hlsa, hur de tillfrgade upplever den. Kan det vara s att kvinnor r mera lyhrda fr fysiska och psykiska frndringar inom dem sjlva och att de sker hjlp tidigare? Vi mn i vr lder r ju fostrade att vara tuffa, att inte visa knslor och att se krmpor som ngonting som nd gr ver. Det leder i sin tur till att mnnen uppsker lkare senare, ibland med frkortat liv som fljd. r man lyhrd fr frndringar inom sig sjlv sker man hjlp tidigare och lever lngre. Vi mn har en hel del att lra av kvinnorna nr det gller att ta hand om oss sjlva.

Vi vet att det r bra fr hlsan att rra p sig tillrckligt, att ta sunt och lagom mycket, att ha vnner och sociala kontakter och ha stimulerande aktiviteter.

De tv frsta recepten borde vl ing i jullftet; fysisk och mental aktivitet och lagom mycket god julmat mr vi bra av. De tv senarer recepten skter vi hela ret nr vi r aktiva i vra pensionrsfreningar.

OLE NORRBACK

Kvinnor och mn lika och nd olika

Svenska pensionrsfrbundetnskar

alla medlemmar och lsareGod Jul och Gott Nytt r!

I stllet fr att skicka julkort stder vi Stiftelsen fr svensk pensionrsverksamhet i Finland.

GOD TID 9/2014 3

Kommande resor1920/12 Mamma Mia

Planerade resor 20151516/3 Musikalresa med Fantom of the opera till

Tallinn Se sidan 131317/4 Berlin Se sidan 122628/4 Jazzkryssning till Stockholm

Se sidan 1248/5 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius

Se sidan 1429/6 Provence Se sidan 12812/6 Riga Se sidan 131824/8 Bornholm Se sidan 1426/93/10 Barcelona och Mallorca Se sidan 13714/10 Slovenien Se sidan 14oktober Seniorskeppet

Kommande program30/1 2015 Inspirationsdag i Vstnyland p Lrkkulla78/2 2015 PangSNGFest, Esbo Se sidan 3613/2 2015 Inspirationsdag p UKKinstitutet,

Tammerfors Se sidan 421/4.2015 Vrmte p Nylands brigad i Dragsvik

Se sidan 4

Berikande gemensamma upplevelserret gr med stormsteg mot sitt slut och jag kan blicka tillbaka p en mnad fylld med positiva upplevelser tillsammans med er pensionrer runtom i bygderna.

Alldeles i brjan av november beskte jag Mariehamns Pensionrsfrening och fick bland annat bekanta mig med verksamheten p Rda Korsgrden samt spela boule i Baltichallen. Som kronan p verket beskte vi Anders Wiklfs konstsamling p Andersudde, som ligger drygt tio kilometer sder om Mariehamn. Wiklf vxte upp i en arbetarfamilj i Mariehamn, fadern var hemma frn Lepplax i sterbotten och modern frn Saltvik p land. Modern var blind och familjens sner fick frn barnsben lra sig ordning och reda, det vill sga allt mste stllas p sin rtta plats fr att underltta livet. Wiklf r knd som en framgngsrik affrsman och brjade p 1980talet intressera sig fr konst. Det ena ledde till det andra och i mitten av 1990talet kpte han en sommarstuga ute p Jrs som flera gnger byggts till vartefter konstsamlingen vuxit. I dag omfattar Wiklfs konstsamling lngt ver hundra verk. nningebykolonins mlare har en framtrdande plats och vi kunde beskda Victor Westerholms bermda Hststmning, Signilskr, Strandng och Finlndskt skrgrds-

landskap. Men ven verk av Tove Jansson, Ellen Thesleff och Peter Dahl finns representerade.

Wiklf r en fascinerande berttare som kan fnga lyssnaren och vi fick hra mnga intressanta historier om hur och varfr han kpt olika tavlor. Det som skiljer denna konstsamling frn de flesta andra r att Andersudde fr det frsta inte r ett traditionellt konstmuseum utan ett hem och fr det andra har han kpt tavlorna fr att han personligen tycker om dem.

Tillggas kan att Andersudde r en frjd fr gat med sina vackra byggnader anpassade till den lndska skrgrdsmiljn. Arkitekten bakom det hela r numera pensionerade stadsarkitekten Folke Wickstrm.

Besket gjorde starkt intryck p oss alla som var med och den gemensamma upplevelsen r ngot vi kommer att diskutera lngt framver. Besket gav oss ocks mersmak fr konst och nya ider fr vr verksamhet.

Frsta helgen i advent kom ocks att g i konstens tecken med ngra pensionrer, denna gng i slkten Serlachius fotspr i Mntt. I mitten av 1800talet kom apotekare G. A. Serlachius till Mntt fr att grunda ett trsliperi som s smningom under Gsta Serlachi

us ledning utvecklades till en betydande pappersindustrikoncern. Frutom ett brinnande fretagarintresse hade de ocks ett genuint konstintresse. I dag frvaltas konsten av Serlachius konststiftelse och kan beskdas p Konstmuseet Gsta och G. A. Serlachiusmuseet. Museerna r frvrigt ett omtyckt utfrdsml bland vra pensionrsfreningar och guidning och all information erbjuds p finska och svenska. Konstmuseet Gsta r knt fr sina verk av mstare frn Finlands guldlder, det vill sga Akseli GallenKallela, Hugo Simberg och Lennart Segerstrle. I somras fick konstmuseet en tillbyggnad, Paviljongen, som representerar modern trarkitektur. Nmnas kan att en internationell arkitekttvling utlystes om tillbyggnaden, vilket resulterade i 579 tvlingsbidrag.

I G. A. Serlachiusmuseet, som tidigare var Serlachiusbolagets storslagna huvudkontor, fr beskarna ta del av utstllningar som bygger p drama och interaktivitet.

Det r ett privilegium att under en och samma mnad ha ftt uppleva dessa konstsamlingar. I min barndom p den sterbottniska sltten var det inte vanligt att man samlade konst. Min frsta kontakt med konsten var under ett sommarjobb p Stundars museum och

kulturcentrum i Solf d jag hade som uppgift att bland annat ta emot utstllningar av olika konstnrer och se till att det hela frlpte vl. Efter det har intresset vuxit till sig och i dag ser jag konsten som en berikande del i livets alla skeden. Detta har man vinnlagt sig om inom Serlachius konststiftelse och under vren 2015 bjuder man in pensionrer en gng per mnad till Seniorkaffe fr att ta del av och diskutera konst.

I slutet av mnaden samlades nrmare 150 pensionrer till ett gemytligt hstmte i Tammerfors. Frutom trevliga historier och gemensamma sngupplevelser fattades beslut om verksamheten och budgeten fr r 2015.

Det vergripande temat fr r 2015 r Pensionrerna i centrum.

Svenska pensionrsfrbundet kommer under r 2015 att verka fr ordnande och utvecklande av mngsidig, kvalitativ verksamhet p svenska samt strkande av kulturell social gemenskap och delaktighet.

Tyngdpunktsomrden under ret r medlemsvrd och medlemsrekrytering, ITverksamhet, initierande av resor, ordnande av inspirationsdagar, kurser, frelsningar samt intressebevakning. I brjan av ret ordnas frbundets strsta eve

nemang, PangSNGFesten, som vi hoppas samlar en talrik skara krsngare frn alla regioner. Verksamheten rymmer ven tvlingar som Bertta din historia och den traditionella Frgesporten. Under ret kommer Tankesmedjan Magmas rapport Guldlder men inte fr alla. Pensionrsliv r 2024 att utgra ett viktigt arbetsredskap fr frbundet och freningarna.

Ett annat viktigt tyngdpunktsomrde under r 2015 r motarbetande av ensamhet och utanfrskap. Dagligen mts vi av tidningsrubriker och nyhetsinslag om ensamhet bland ldre. Yle arrangerar just nu en riksomfattande kampanj, Anvnd hjrtat, och utmanar skolor att arrangera ett ofrglmligt evenemang fr ensamma ldre mnniskor. Kampanjens ml r att sammanfra unga och ldre, visa hur mycket vi har att ge varandra och ka frstelsen mellan generationerna.

Kampanjen r angelgen och mnga av vra pensionrer r involverade p ett eller annat stt i Yles satsning.

Drmed utmanar jag alla att ta hand om varandra och dela med oss av vr gemenskap!

God Jul nskar

verksamhetsledaren

Berit Dahlin

Svenska kulturfondens understd till freningarnaSvenska pensionrsfrbundet har i r igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionrsfreningarna ansker om medel frn Svenska kulturfonden genom frbundet, det s kallade Frbundspaketet. Anskningstiden r 1.11.201431.1.2015 (frankeringsdatum gller). Frsenade anskningar behandlas inte.

Anskningsblanketten finns p frbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan ocks bestllas frn frbundets kansli, tfn 020-728 8819.Anskan snds elektroniskt till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionrsfrbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Frbundets styrelse har faststllt fljande kriterier fr 2015:

Medlemsrekrytering

Verksamhet fr yngre pensionrer

Medlemsvrd

Fr r 2014 erhll Svenska pensionrsfrbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden fr utdelning till freningarna. Totalt 52 freningar skte om understd.

Kulturfonden har olika stipendier och understd som freningarna kan anska om under hela ret. Fr mer information se Svenska kulturfondens hemsida www.kulturfonden.fi.

Fr nrmare information om understden, vnligen kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, epost berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

BERIT DAHLIN

Bylines bortaI senaste nummer av God Tid saknades skribenten och fotografen i artiklen om Ettans exkursion till Sandudd.

Det var Ossian Enkvist som stod fr texten och Armi Rautiainen fr fotot.

MedlemsfrmnerVIKING LINE

Viking Line erbjuder Svenska pensionrsfrbundets medlemmar frmner p kryssningar, minst 15 % p HelsingforsStockholm och HelsingforsTallinnrutten och minst 10 % p kryssningar p borutten.spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/TALLINK/SILJA LINE

Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionrsfrbundets medlemmar mjligheten att bli Club Onemedlem kostnadsfritt, direkt p stamgstsprogrammets mellersta Silverniv.spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

4 GOD TID 9/2014

Anskan om understd frn Stiftelsen fr svensk pensionrsverksamhet i FinlandStyrelsen fr Stiftelsen fr svensk pensionrsverksamhet har beslutat att tidpunkten fr anskan om understd frn Stiftelsen r 1.11.201431.1.2015 (frankeringsdatum gller).

ndamlet fr Stiftelsen fr svensk pensionrsverksamhet i Finland r att verka fr och frbttra samt understda finlandssvenska pensionrers andliga och kroppsliga hlsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 ). Stiftelsen frverkligar sitt allmnnyttiga ndaml genom att, p basis av erhllna skriftliga anskningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understd frmst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stder Stiftelsens ndaml (Stiftelsens stadgar, 3 ). Understdet beviljas fr lokal och regional verksamhet inom ramen fr Stiftelsens ndaml.

Denna gng prioriteras fljande ndaml:Uppskande verksamhet bland pensionrer som inte r medlemmar eller aktiva i ngon pensionrsfrening.Verksamhet som stder arbetet mot ensamhet och utanfrskap.

Anskningsblanketten finns p Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Anskningar, kan bestllas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per epost info@spfstiftelsen.fi. Blanketten snds elektroniskt till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen fr svensk pensionrsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

Fr nrmare information om Stiftelsen vnligen kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller epost berit.dahlin@spfpension.fi.

Stiftelsen tar ven emot gvor, testamenten och donationer, vnligen kontakta Stiftelsens ombudsman.

Enligt uppdrag

BERIT DAHLINOmbudsman fr Stiftelsen fr svensk pensionrs verksamhet i Finland

Svenska pensionrsfrbundet utlyser skrivartvlingen

Bertta din historiaTemat fr tolkas fritt s att det kan omfatta svl egna minnen som en mera fiktionsartad berttelse. Du stter sjlv rubrik p din text.

Texterna fr omfatta hgst 5 maskinskrivna sidor med normal font och med radavstnd 1,5.

Tvlingen r ppen fr alla medlemmar inom Svenska pensionrsfrbundet.

Frsta priset r ett stipendium p 500 euro, andra priset r ett stipendium p 300 euro och tredje priset r ett stipendium p 200 euro.

De vinnande bidragen utses av frfattaren Yvonne Hoffman och publiceras i God Tid med brjan i nr 6/2015.

Vinnarna prisbelnas p frbundets hstmte 2015.

Snd in din text senast den 31.3.2015 per post till Svenska pensionrsfrbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi

Fr nrmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

Julklappstips: SPF:s kalendernnu finns det kvar av SPF-kalendrar fr 2015. Du kan kpa kalendern med eller utan prm. Priset fr en kalender med prm r 12 euro och utan prm 10 euro. Porto tillkommer vid postning. Kalendrarna kan ocks avhmtas och kpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och bo.

Kansliet tar emot bestllningar p tfn 020 7288810 eller epost kansliet@spfpension.fi.

Livskvalitet fr hela livetDe finlandssvenska tidningarna undersker hur vi frhller oss till ldrande. Uppstarten gjorde man genom att presentera statistik ver medianldern fr alla som dtt i kommunerna. Ett vlkommet och intressant upplgg, i synnerhet d vi vet att antalet pensionrer vxer s starkt i landet.

Belysningen av den varierande livslngden ger oss ett gyllene tillflle att stta fokus p vad hlsosam livsstil r. Jag vntar med intresse p de analytiska artiklarna, som kommer i mellandagarna.

Betyder det statistiska utfallet att man som 60rig nykarlebybo och kronobybo kan sl sig fr brstet, lgga armarna i kors och vnta p 24 kvalitativa r till i livet? Eller, att man i Kyrksltt och Vanda kan rkna med endast 13 r? Naturligtvis

r det inte s enkelt. Livslngd r en synnerligen individuell parameter, oberoende av var man bor. Har man ftt goda gener, lever fysiskt och mentalt aktivt lever man lnge i alla kommuner. ter man dessutom mngsidigt, hller normalvikt och inte rker eller super kan man sannolikt rkna med ett lngt liv oberoende av var man bor.

Livsstilen r allts mycket avgrande fr vr hlsa och hur lnge vi

lever. Vrdens inverkan r endast cirka 15 procent, resten ansvarar vi fr sjlva.

Det, som r viktigt r att man lever s lnge man lever. Det upplevda, positiva livet r viktigast. Men, de som lever kvalitativt lever oftast ocks lngst. De flesta vet hur man skall leva hlsosamt, men har inte ork eller motivation att reagera sunt och leva hlsosamt. Har man svag ekonomi och dlig utbildning mister man lttare framtidstron och d orkar man inte bry sig. Inte heller orkar man uppska vrd i tid. Den lgsta samhllsklassen lever smst och kortast. Det r drfr s viktigt att vi har ett utjmnande vlfrdssystem.

Jag nskar hr ta tillfllet i akt och ytterligare belysa min kpphst fr lngt liv. Det r: fysiskt aktivt liv under hela livet! Motionsformer hittas fr alla, gammal som ung och oberoende av om man har fysiskt eller mentalt hinder. Maratonlpning frbttrar inte hlsan lika bra som en balanserad vardagsmotion.

Man skall inte gra motionerandet till ett problem. All aktivitet frbttrar hlsan och frlnger livet. Man kan vifta p trna i sngen, frstrka lrmusklerna och frbttra balansen genom stolvningar hemma som en bra brjan.

Kan man, s r det optimalt att rra sig 34 timmar i veckan s att svetten lackar emellant. D hller man kroppsvikten och frhindrar derfrkalkning. Den bttre balansen gr att vi inte snubblar och hamnar i sjuksngen med bruten lrbenshals. (SPF har en bra motionsguide bestll den!)

Till slut, det goda, ofta upprepade mantrat: odla det goda sociala kapitalet i Svenskfinland genom aktivt freningsliv och omsorg om varandra!

D lever vi allt lngre.PEHR LV

NYHETER 11VASABLADET TORSDAG 27 NOVEMBER 2014

Finlndarna blir allt ldre men alla har inte samma frutsttningar att leva ett lngt och friskt liv. Special-forskare Tiina Pensola vid Arbets-hlsoinstitutet sger att det i dagens lge finns mycket ojmlikhet och orttvisor nr det gller ldrande. Jmlikhet nr man egentligen

frst nr alla faktiskt har mjlighet att ldras, nr inte en del av befolk-ningen dr i frtid, sger hon.Pensola uppskattar att levnads-

vanor och inkomstskillnader r de strsta orsakerna till att vissa lever lngre n andra.

DEN FATTIGASTE femtedelen av be-folkningen dr enligt Pensola om-kring tta r tidigare n femtedelen med de hgsta inkomsterna, och mellan de mest extrema motpoler-na finns nnu strre skillnader. Skill-naden i ddlighet mellan de sociala grupperna r lika stor som tidigare trots att ddsorsakerna frndrats. De ekonomiska orsakerna pver-

kar p mnga olika stt. Nr man exempelvis blir sjuk s r sannolik-heten att tillfriskna strre ju tidiga-re man fr vrd. Om man har mer pengar kan man ska sig till privat-vrd och fr snabbare behandling. Det gller ven annan vrd som fretags hlsovrd som kan anvn-das i preventivt syfte. Hon ppekar ocks att det r

l ttare att f hjlp och vrd om man talar samma sprk som besluts-fattarna. Utbildningen inverkar jtte-

mycket. En hgt utbildad mnniska har lttare fr att frst de instruk-tioner som lkare ger och kan dr-fr flja dem bttre.Vissa grupper lper strre risk att

rka ut fr olyckor och jobbar med fysiskt tyngre jobb. Pensola sger att mnga lginkomsttagare ocks ofta-re tar ondiga risker nr det gller levnadsvanor och val. Men vi mste komma ihg att alla

inte ndvndigtvis har mjlighet att gra de val som skulle vara bst ur hlsoperspektiv. Ocks dr pverkar inkomsterna, vilken mat man har rd att kpa och hur m ycket stress man upplever.

AV STATISTIKCENTRALENS uppgifter framgr att det finns stora skillna-der i livslngd mellan olika regioner. I Malax har varannan person som dtt under de tio senaste ren varit 85 e ller ldre. I exempelvis Kyrksltt och Vanda ligger medianldern dr-emot vid 73. Nr man jmfr den frvntade

livslngden ser man att det ocks finns stora skillnader gllande kn och landskap. Den frvntade livs-lngden fr nyfdda r lngst fr flickor frn sterbotten, ver 84 r, och kortast fr pojkar frn Kajana-land som vntas bli omkring 75 r gamla.Det s kallade sociala kapitalet har

ofta lyfts fram som en viktig orsak till

att finlandssvenska sterbottning-ar lever lngre n sina finska gran-nar. Ocks Pensola menar att socio-kulturella orsaker har en betydelse. Men om rkning kan pverka livs-

lngden p rsniv s kan exempel-vis den sociala sammanhllningen pverka med kanske hgst ngra mnader.

Men visst, om man r p bttre humr orkar man ta hand om sig sjlv bttre. Det kanske ocks leder till att man lttare hjlper sina vn-ner eller sina grannar. Allt som leder till att man hller

sig i gng, trffar mnniskor och gr ut frbttrar den kognitiva aktivi-teten. Det behver inte vara krsng eller att spela violin utan man kan lik a bra g p hockeymatch eller bio.Andra orsaker som frklarar regio-

nala skillnader r bland annat syssel-sttning och alkoholkonsumtion. I omrden med exempelvis fler

laestadianer dricker man mindre alkoho l n i byarna i Norra Karelen, konstaterar Pensola.

HON SGER att det vore otroligt vik-tigt att minska skillnaderna mellan de olika grupperna eftersom hela samhllet skulle gynnas ekonomiskt av det. Att alla skulle ha tillgng till lika bra hlso- och sjukvrd r ett viktigt steg till att ka jmlikheten. Men det r inte ensamt tillrckligt

eftersom skillnaderna oftast b eror p strukturella faktorer. Viktigare r det att lsa de bakomliggande pro-blemen. FNB-SUSANNA RAPP

Finlndare ldras ojmliktI Malax har varan-nan person som dtt under de 10 senas-te ren varit 85 eller ldre. I Kyrksltt och Vanda ligger median-ldern dremot p 73.

75 r och yngre

7679 r

8084 r

85 r och ldre

Mrskom80 r

Pyttis80 r

Lapptrsk81 r

Lojo78 r

Nykarleby84 r

Jakobstad82 r

Kask82 r

Vasa81 r

Nrpes84 r

Larsmo81 r

Korsns84 r

Esbo76 r

Raseborg81 r

Kimiton82 r

Ing80 r

Vanda73 r

Pargas80 r

bo80 r

Kristinestad83 r

Malax85 r

Vr84 r

Pedersre83 r

Kronoby84 r

Karleby79 r

Korsholm82 r

Lovisa80 rBorg

79 r

Hang79 r

Sibbo78 r

Sjunde78 r

Pyttis80 r

84,5 r: Lumparland 84 r: Brnd, Fgl, Kumlinge, Kkar, Sottunga 83 r: Ecker, Mariehamn82 r: Finstrm 81 r: Saltvik, Vrd 80 r: Geta, Hammar- land, Sund 78,5 r: Jomala, Lemland

Lapptrsk81 r

Mrskom80 r

Lojo78 r

Nykarleby84 r

Nrpes84 r

Esbo76 r

Raseborg81 r

Kimiton82 r

Ing80 r

Vanda73 r

Pargas80 r

bo80 r

Kristinestad83 r

Malax85 r

Vr84 r

Pedersre83 r

Kronoby84 r

Karleby79 r

Lovisa80 rBorg

79 r

Hang79 r

Sibbo78 r

Sjunde78 r

Kyrksltt73 r

Helsingfors79 rGrankulla

82 r

land

KommunBrndFglKristinestadKronobyKumlingeMalaxNrpesNykarlebyKorsnsPedersreVrKimitonMariehamnKorsholmSottungaVrdGetaGrankullaLarsmoKkarFinstrmLapptrskJakobstadRaseborgVasaKaskSundEckerLovisaPargasSaltvikIngHammarlandJomalaKarlebyLemlandMrskomboHELA LANDETLojoPyttisSjundeBorgSibboEsboHangHelsingforsKyrkslttVandaLumparland

lder8382818181818181808080797979797978787877,5777777777776,576,57676767675,575757575757574,57474747373727272706966

MNKVINNORALLAKommunKumlingeLumparlandGetaMalaxNykarlebyVrEckerFinstrmKorsnsKronobyKkarLapptrskKorsholmNrpesSaltvikBrndVrdFglKaskKimitonKristinestadMariehamnMrskomPedersreJakobstadSottungaVasaHammarlandHangIngJomalaGrankullaLovisaLarsmoPargasPyttisRaseborgSundboHELA LANDETHelsingforsKarlebyLemlandBorgLojoSibboSjundeEsboKyrkslttVanda

lder89898787878786868686868686868685,5858585858585858585858584,584848484848484848484848383838383828282817971

KommunMalaxLumparlandBrndFglKorsnsKronobyKumlingeKkarNrpesSottungaNykarlebyVrEckerKristinestadMariehamnPedersreFinstrmKaskGrankullaKimitonKorsholmJakobstadLarsmoLapptrskRaseborgSaltvikVasaVrdGetaHammarlandIngLovisaMrskomPargasPyttisSundboHELA LANDETHangHelsingforsKarlebyBorgJomalaLemlandLojoSibboSjundeEsboKyrkslttVanda

lder8584,58484848484848484848483838383828282828282818181818181808080808080808080797979797978,578,5787878767373

1234567891011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950

S lnge lever invnarna i svensk-och tvsprkiga kommuner

GRAFIK: HSS MEDIA/KATI HIEKKANEN

Kartan visar medianldern fr alla som dtt2004-2013. Det betyder att minst hlen av alla avlinda har uppntt den hr ldern.

En hgt utbildad har lttare att fr-st instruktioner som lkare ger.TIINA PENSOLAarbetshlsoinstitutet

Hur gammal blir du? Delta i vr underskning!

Vi kartlgger hur finlands-svenskar frhller sig till ldrande. Oroar du dig fr att ldras? Eller r lderdomen den bsta tiden i livet? Delta i enktunderskningen Hur gammal blir du? p Vasa bladets, Borgbladets, Hufvudstadsbladets, Vstra

Nylands, bo Underrttelsers, stra N ylands eller sterbottens Tidnings webbplats. Enkten r ppen till den 3 december.Resultaten publiceras i de finlandssvenska dagstidningarna i en artikelserie under mellan-dagarna.Fyll i enkten p vasabladet.fi

Faksimil Vasabladet torsdag 27 november 2014

KUNGRELSESvenska pensionrsfrbundets vrmte hlls tisdagen den 21.4.2015 p Nylands brigad i Dragsvik.

P mtet behandlas stadgeenliga renden.

Styrelsen 10.12.2014

Guldlder men inte fr alla!Frbundets inspirationsdag den 13 februari kl. 1016.30 p UKK-institutet, Kaupinpuistonk. 1, Tammerfors

Till inspirationsdagen inbjuds tv personer frn varje frening.

Tankesmedjan Magmas rapport Guldlder men inte fr alla, en rapport som Magma utfrde p initiativ av SPF, utgr huvudtema fr dagen.

Hur skall frbundet utvecklas fr att motsvara pensionrernas frvntningar r 2024? r en frga som stlls under dagen.

Ocks en framgngsrik fretagare medverkar och berttar hur ett fretag lyckas.

Priset r 35 euro per deltagare.Fr transporter vnligen kontakta din ombudsman.Anmlningar till asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020 7288 819 senast den 28 januari.Dagen arrangeras i samarbete med SFVbildningVlkommen!

GOD TID 9/2014 5

Majlis Kvist r rets pensionr 2014 Skriv bara kort, annars lter det som en nekrolog, sa Majlis Kvist d jag ville intervjua rets pensionr 2014. Det r dessvrre svrt att skriva kort om Majlis, hon har hunnit stadkomma s oerhrt mycket under sina hittills fjorton aktiva r som pensionr.

Men nej, ingen nekrolog, Majlis r fullt i farten inom SPF trots att ngra av de strre uppdragen r slutfrda, till exempel det viktiga arbetet i Helsingfors ldrerd som hon nu verlter t Lena Lindberg efter fyra perioder, tta r.

Som enda svensk representant i ldrerdet har SPF ett brett flt att bevaka i att flja med hur staden beaktar sprkaspekten i olika planer, sger Majlis. Hon nskar att vra freningar skulle visa ett strre intresse fr de mjligheter vi har att genom ldrerdet pverka de rttigheter vi enligt lag borde ha inom service och vrd.

Pensionrerna mste sjlva vara aktiva. Alla tnker p sig, det r bara jag som tnker p mig heter det, och det gller i politiken.

Folket och hlsan

Majlis engagemang fr oss pensionrer har sin grund i Folkhl

san, som var hennes arbetsplats i 26 r. Julklappsbarnet Majlis, fdd dagen fre julafton 1935 som barfota helsingforsare, jobbade efter studentexamen i Bullan och hum. kand frn HU som historielrare och blev mamma till tre sner med maken, lkaren Gsta Kvist. Folkhlsan skte 1974 en koordinator fr kursverksamhet och p den vgen r hon. Begreppet friskvrd importerades frn Sverige och Majlis sktte information och ordnade kurser.

Ocks lger fr pensionrer p Folkhlsans Lappnor ingick i arbetet och nr Majlis sjlv blev pensionerad r 2000 var steget inte lngt till sommarlgren p Kuggom i Lovisa och i Pargas som hon stod fr i mnga r. Valborg Louhisto som satt i SPFstyrelsen och ldrerdet ledde in Majlis i frbundet. Majlis eftertrdde sedan Valborg bde i styrelsen och i ldrerdet.

Dessutom var hon i mnga r ordfrande fr Drums pensionrer.

Tv eldsjlar

De tv eldsjlarna Valborg och Majlis arbetade tillsammans fr ett samarbete mellan de tolv svenska Helsingforsfreningarna. SAMS uppstod och fick sedermera namnet Samrdet i SPF Helsingfors, d samarbetet blev en registrerad frening fr ngra r sedan.

Utver sommarlgren arrangerade Majlis kurser fr ledare av samtalskafer. Sm samtalsgrupper ordnades sedan i mnga av freningarna och endel r aktiva n i dag.

Fr tio r sedan, den 17 november 2004, var Majlis med om att ordna den frsta Danskvllen. Sedan dess ordnas ett par tre Danskvllar varje termin fr att ge en mjlighet att dansa p svenska.

Tankar som gr vidareMalis har tagit initiativ till de flesta av Samrdets traditionella evenemang. Oktoberseminariet arrangeras i samarbete med Folkhlsan varje r under De ldres vecka. Festdag fr fullvuxet folk p G18 r en strre fest med digert program varje hst under Svenska veckan.

Seniortrffen p Caf Esplanad den frsta tisdagen varje mnad startades 2008 fr att ge de spridda huvudstadsseniorerna en central plats att samlas och trffa varandra kring Gunvor Backmans goda laxsoppa eller en kopp kaffe med jtterfil.

Majlis meritlista r lng. Vad r det bsta du har upplevt under alla dina r i Drumsfreningen, frbundsstyrelsen, ldrerdet och som ordfrande i SAMS/Samrdet?

Mnniskorna, sger Majlis utan att tveka. Alla underbara mnniskor som jag har ftt lra knna och samarbeta med. Och s r jag lycklig ver att kunna konstatera att tankar har gtt vidare.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Majlis Kvist uppvaktades dagen efter hstmtet fr utnmningen till rets pensionr. Marianne Lindberg verrcker diplomet sedan Berit Dahlin gratulerat med frbundets blombukett.

Pensionrerna mste sjlva vara aktiva. Alla tnker p sig, det r bara jag som tnker p mig heter det, och det gller i politiken.

6 GOD TID 9/2014

God Jul Och

Gott Nytt r

NUF, tel. (019)532 412

www.kilen.fi

www.vora.fi / 382 1111

www.cafegamlastan.fi

Petalax Hembygdsfrening

Tfn: 0424 2801

Ab J. Tidstrand Oywww.tidstrand.fi

www.geritrim.fi

Hrsel och minne gr hand i handVrna om din hrsel 2015

Svenska pensionrsfrbundet r ordfrandepart i Pensionrsfrbundens intresseorganisationPIO rf 2015. Frbundsordfrande Ole Norrback tar ver som ordfrande efter Kansallinen senioriliitto ry:s Tapani Mrttinen.

Foto Erja Ekholm

SPF leder PIO 2015

Musikprofilen Rainer Holmgrd berttade om musikens mnga goda effekter samt fick hstmtesdeltagarna att prva p krsng.

SPF:s hstmte 2014Pensionrsfrbundet hll sitt hstmte i Tammerfors den 20 november. 121 befullmktigade representanter nrvarande fr 47 freningar

Hstmtet valde Bo-Sanfrid Hg-lund till ordfrande, May-Britt Andersson till viceordfrande och Berit Dahlin till sekreterare.

Ole Norrback valdes till frbundets ordfrande fr r 2015. Till styrelsemedlemmar fr mandattiden 20152016 valdes Marian-ne Lindberg, Helsingfors (ersttare Majlis Kvist, Helsingfors); Birgitta Olsson, Kotka, (ersttare Isa Forsbck, Raseborg); Knut Brnnbacka, Pedersre (ersttare Lea Sands, Nykarleby); Gun Forsman, Nrpes (ersttare Br-je Enlund, Kristinestad) och Jan-Erik Bergquist, Pargas (ersttare Carl-Erik Wasn, Kimiton).

Medlemsavgiften frblev ofrndrad, 11 euro per medlem i frbundets medlemsfrening. Medlemsavgiften fr understdande medlemmar r 40 euro.

Hstmtet faststllde verksam

hetsplanen och budgeten fr r 2015.

Hstmtet valde Magnus Die-sen frn Grankulla till ordfrande samt Erkki Tuormaa frn Lovisa, Inga-Britt Fagerholm frn Mariehamn, Siv Sundberg frn Jakobstad och Raili Svahnstrm frn Pargas till medlemmar i valberedningskommittn.

Ordfrande Ole Norrback och verksamhetsledare Berit Dahlin tackade PerErik Ede och Jan Broman fr deras insatser inom frbundet.

GOD TID 9/2014 7

God Jul Och Gott Nytt r

Grankulla Stad

www.grankulla.fi

www.kyrkpressen.fi

Pedersre Kommun

Tel. 785 0111www.pedersore.fi

CharterbusR. Lundstrm

Tfn. 09-221 4471www.lundstrom.fi

Tel. 019-524 3331www.msjlruneberg.fi

Larsmo Kommun

Tel. 06-785 7111

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414Korpo Apotek

Korppoon Apteekki(02)463 1366

SDERLNGVIKS MUSEUMwww.soderlangvik.fi

Oravais Teaterwww.oravaisteater.fi

StenhuggeriLevander

tel. 09-387 6284

www.fagero.fi

Korsns Kommun

www.korsnas.fi

Majatalo Box Bed &Breakfast Vrdshus

www.boxvardshus.fi

UNI SETChrister JohanssonBertel Mrtenson

0500-108 695

TACK!God Jul ochGottNyttr! www.villaschildt.fi

(019) 241 1752

Advokatbyr Asianajotoimisto

Rehn & Co Ab Attorneys-at-law

www.rehnco.com

Esbobygdens ungdomsfrbund/

Finns sommarteaterwww.ebuf.org

Malax Kommunwww.malax.fi

Nrpes Stadtel. 06-224 9111www.narpes.fi

Tel. 050-520 2700

Lovisa Stadwww.lovisa.fi

Korsholms Kommunwww.korsholm.fitel. 06-327 7111

Stiftelsen fr ArbetetsVnner Huvudfreningens ldringshem

i Helsingfors

www.vora.fi / 382 1111

8 GOD TID 9/2014

IT-BITEN

Hur hittar Google din sida?Frra gngen skrev jag om tips fr att effektivare anvnda Google fr att hitta information. D lovade jag ocks att till nst ta upp om hur man kan frbttra sin egen webbsida s att den dyker upp i skresultaten.

Kanske inte det mest sjlvklara mnet infr julen. Men kanske just du har blivit vald till ny webbansvarig fr pensionrsfreningens sida? Eller s fortstter du ett tidigare uppdrag och r motiverad att uppdatera sidorna. D r detta fr dig! Fr majoriteten kanske detta inte lter s intressant, men samtidigt frklarar detta lite varfr sidor r byggda som de r.

Har du skt efter din pensionrsfrening p ntet?

I dag utgr nstan alla ifrn att informationen i frsta hand hittas p ntet! Har du prvat att hitta din egen pensionrsfrening p internet? Med vilka skord dyker den upp? Kommer sidan redan bland de fem frsta resultaten eller dyker den inte upp alls? Om freningen hittas, vilken information hittar du dr?

Det hr r det viktigaste med en webbsida, att den r ndamlsenlig och informationen dr svarar p beskarnas behov.

Den kanske mest relevanta informationen r vad freningen sysslar med, nr man har mten och var dessa mten r. Fr medlemmar r det ocks trevligt att kunna se bilder och f lsa om tidigare och kommande evenemang. Informationen br alltid vara tydlig och verskdlig.

Den mera tekniska biten.

En beskrivande fras, vad skulle vara ngon naturlig fras som folk skulle skriva som skning och vela komma till er webbsida? Anvnd denna fras i texterna p webbsidan, inte bara en gng utan flera gnger. Utan att texten trots det skulle bli knagglig.

Inled p frsta sidan med en kort och koncis beskrivning av webbsidan, se till att frasen finns med dr! Ju fler gnger frasen finns med i brdtexten, desto bttre, s lnge det inte blir verdrivet. Fr pensionrsfreningen i Grnkping kunde det till exempel vara Grnkpings svenska pensionrsfrening Grnisarna. Frsk ocks hlla innehllet till ett tema per sida p din webbplats.

Ge varje sida en beskrivande rubrik. Rubrikerna r ocks ngot som Google och andra

skmaskiner fster uppmrksamhet p. Det r ocks dessa som visas som rubrik fr skresultaten. Fr bilder lnar det sig ocks att fylla i alt fltet, dvs en alternativ text som beskriver bilden. Google kan inte ska utgende frn en bild, men nog utgende frn en textbeskrivning av bilden.

Lnkar, det verkligt viktiga, det som gr att hela internet fungerar! Tv saker att komma ihg med lnkar. Fr det frsta, d man lgger in lnkar i sina texter, vilket man skall och br gra, gr lnkarna beskrivande. Skriv Hr hittar du vrterminens program hellre n Ls vrterminens program: hr. Fr Google sger det frsta alternativet genast vad lnken gller, det gr inte det andra alternativet.

Fr det andra, lgg in lnkar dr det r motiverat. Bde lnkar mellan din webbplats olika sidor, men ocks till vriga webbplatser. Skmaskiner (Google) har robotar som gr runt, fljer lnkar och kartlgger sidorna p detta stt. Mera lnkar gr att sidorna blir lttare upptckta. Du kan ocks ange din sida t Google (http://www.google.com/addurl) s r oddsen lite bttre att sidan hittas.

Fr de som r riktigt avancerade och har tillgng till webbplatsens underliggande funktioner s kan man nnu frbttra sidan med att lgga in metainformation med beskrivning och skord. En sitemap.xml fil underlttar ocks fr skmotorerna att hitta webbplatsens innehll.

Google erbjuder ocks verktyg fr att flja med och frbttra platsens funktioner. Google Analytics ger detaljerad information om vilka som besker sidan och Webbmaster tools gr att du kan kontrollera hur bra sidans skbarhet r.

Det var allt fr denna gng, hoppas p att se (nnu) fler och vlstrukturerade webbsidor i framtiden.

Nsta gng blir det aktuellt att ta en titt p smarttelefoner igen.

ERIC JANSSON

Frilansskribent

TOTAL WEEKEND DIGITAL

Hur vill du lsa tidningen?

prenumerationer.vasabladet.fi

e-tidningtisdag till sndag

historiska arkivetVasabladet alltfrn r 1856

papperstidningtisdag till sndag

vasabladet.fip dator, mobil och surfplatta

ot.fip dator, mobil och surfplatta

NYHET

NYHET

NYHET

e-tidningtisdag till sndag

historiska arkivetVasabladet alltfrn r 1856

papperstidninglrdag och sndag

vasabladet.fip dator, mobil och surfplatta

ot.fip dator, mobil och surfplatta

NYHET

NYHET

NYHET

e-tidningtisdag till sndag

historiska arkivetVasabladet alltfrn r 1856

vasabladet.fip dator, mobil och surfplatta

ot.fip dator, mobil och surfplatta

NYHET

NYHET

28,90 /mn 24,80 /mn

17,80 /mn

GOD TID 9/2014 9

Lsningen r mer brukaranpassad teknologiFinlands resurser fr att utnyttja digital teknik r kraftigt underutnyttjade. Bestllarna har inte klargjort fr leverantrernas ingenjrer att tekniken ska vara till fr mnniskan, inte mnniskan fr tekniken. Invecklade spel utvecklas nog, men inte ntverk som std fr hemvrden av ldre. Det var inledarna verens om vid ett symposium p temat teknologi och kommunal service i brjan av november.

Manickerna r inte tnkta fr oss, konstaterar Hilkka Olkinuora och kryddar med en anmrkning om att de som har tnkt inte har klart fr sig om de ldre i samhllet egentligen ska ses som problemavfall eller tvrtom som glada konsumenter.

En liten pantomim demonstrerar hur till synes sm och obetydliga detaljer kan stlla till det.

Varfr str det enter p rutan men inte p knappen?

Det undrar Olkinuoras frustrerade rollfigur som har svrigheter att frst hur hon ska bete sig fr att betala med bankkort i snabbkpets kassaterminal.

Ocks yngre personer med mer IKTvana kan ha svrt att frst varfr alla kassaterminaler mste se olika ut och tala olika sprk. Fast det dr med enter, som kunden sjlv frutstts kunna verstta till grn pil eller ngon annan obegriplig symbol, r ovanligt vanligt frekommande.

Ingenjrssprket har invaderat vrt vardagsliv, konstaterar Olki nuora och antyder att ingenjrer ser brukarna som objekt snarare n som subjekt med fri vilja.

Bttre teknologi ger mer service

Nr Finlands svenska kommunalfrening med Christel von Martens som ordfrande den 11 november i Kommunerna hus i Helsingfors diskuterar Teknologi och kommunal service r Hilkka

Olkinuora nd inte alls ensam om att ifrgastta de IKTmetoder som hittills har tillmpats. P mer eller mindre samma spr r bde Timo Simell, utvecklingschef vid utvecklingscentralen fr informationssamhllet TIEKE, och kommundirektr Mikael Grannas frn Sibbo.

Och nr allt kommer omkring avslutar ocks Olkinuora med att uttala sin vertygelse om att teknologin kan vara en mjlighet att befria oss alla till ett mer mnniskovrdigt liv.

Mer service med bttre teknologi, sger Olkinuora.

Drmed vnder hon p den rubrik som arrangrerna hade stllt fr diskussionen: Kan man f bttre service med mer teknologi?

De tre inledarna r verens om att lsningen inte r mer teknologi. Lsningen mste i stllet vara bttre, mer brukaranpassad teknologi. I praktiken r det bara den vgen som tekniska lsningar kan ge mer service.

Anvndarvnliga system

Som Mikael Grannas uttrycker det: Systemet ska vara s anvndar

vnligt att 80 procent inte behver ngot brukarstd.

Den principen gller enligt Grannas i Sibbo. Dr arbetar kommunens ledning nu mlmedvetet fr att digitalisera s mycket som mjligt av frvaltningen, i syfte att

kunna bibehlla och utveckla servicen, trots krympande ekonomiska resurser.

Grannas har en lng lista p sdant som framtidens Sibbobor kommer att kunna utrtta ver internet, hemma vid datorn eller p smarttelefon eller pekplatta:

1. Anmlningsrenden. Kommuninvnaren kan via ntet lmna in och betala renden som r stadgade i byggordningen. Rutinrenden lggs till pseende automatiskt och lovet kommer nr pseendetiden r frbi, utan manuell vervakning av kommunens personal.

2. Hemvrdsprocessen. Rapporteringen skts mobilt och personalen behver inga kontorsutrymmen. Sensorteknologin mjliggr mer trygghet fr hemvrdens klienter och alarm tas emot centralt drifrn personalutryckning koordineras. Tredje sektorn r involverad genom till exempel frivilligarbetare och frsamling.

3. Tidsbestllningar elektroniskt fr bland annat medborgarinstitutets kurser, lkartid, dagvrd, skola, inklusive elektronisk betalning via bank och kreditkort.

4. kad anvndningsgrad av kommunala lokaler genom elektronisk rumsreservering.

5. Invnaren kan sjlv skta rutinkontroller inom hlsovrden i princip var som helst. Med certifierad utrustning. Informationen verfrs till hlsostationen eller en samarbetspartner och om ngot speciellt framkommer kontaktas invnaren.

6. Invnaren kan rapportera om problem i nrmiljn p smarttelefon eller pekplatta, och f svar om hur problemet fixas.

7. Automatiserad ruttplanering av skolskjutsar, med koppling till en elektronisk lsordning. Personalen kan sedan anvnda sin tid fr att hantera elever med specialbehov.

8. Elektroniska mten.9. Sjlvbetjningsbibliotek fr att

ka bibliotekets ppettider.10. kad samhrighet inom en by

med information i sociala medier om hndelser och evenemang.

11. Medborgarkontor med sjlvbetjningsdiskar och nrvarande personal som hjlper bde invnare och turister att hitta rtt, oberoende av om det r kommunala eller statliga tjnster som efterfrgas.

12. Underskande pedagogik i skolorna. Fokuserar p att kritiskt navigera och dra slutsatser i ett stort informationsflde; ntverkad problemlsning i stllet fr utantillpluggande. Endast elektroniskt undervisningsmaterial.

Sm steg fr hemvrden

Det finns allts betydande ambitioner fr en digitalisering av Sibbo kommun. Kommundirektren r i alla fall mn om att ppeka att det inte kan bli frga om ngot stort sprng. Ett sdant skulle dels bli alldeles fr dyrt, dels ta fr lng tid och inte heller n lika lngt.

Strategin r i stllet att ta mnga sm steg med sikte p klart definierade delml, samtidigt som riktningen kontinuerligt justeras uppt om det gr t rtt hll.

Om alla ml uppns r de fr lgt stllda, konstaterar Grannas.

Hemvrden fr ldre (nummer 2 p listan) har i Sibbo tagits till alldeles srskild granskning, inte minst eftersom det har visat sig att hemvrdarna i den relativt glest befolkade kommunen tillbringar bara 1535 procent av sin arbetstid hos klienterna. Resten gr t till dels resor, dels administration.

Steg nummer ett p hemvrdens utvecklingsstig (se bilden till vnster) r drfr att slopa hemvrdarnas dagliga rapporteringsbesk p byrn. Den tekniska lsningen r mobil rapportering, det vill sga en

dator eller platta. Klienternas skerhet kan frbttras genom sensorteknologi, och tredje sektorn kan engageras genom att skapa en virtuell gemenskap.

Den hr vgen leder till en frdubbling av klienttiden och kad klientskerhet, tror man i Sibbo.

Spelteknologi till hjlp

Hemvrd och virtuell gemenskap talar ocks Timo Simell om. Han tycker det r hg tid att den vrldsbermda finlndska spelteknologin utnyttjas fr ett ntverkssamarbete som stdjer anhriga och andra frivilliga, med mnniskan i fokus. Om det r mjligt fr sinsemellan obekanta individer att delta i samma spel p internet ja, d r det ocks mjligt att bygga upp ett spel eller ntverk dr alla relevanta kommunala yrkeskategorier, anhriga och tredje sektorn mdolst kan kommunicera och koordinera sina insatser fr till exempel en minnessvag ldring som bor hemma.

Enda frklaringen till att detta inte nnu har gjorts r att de som bestller tekniska lsningar inte har gjort klart fr leverantrerna att tekniken ska vara till fr mnniskan; inte tvrtom.

Simell ppekar att Finland anvnder sina resurser mycket dligt. Frutsttningarna fr att utnyttja digital teknik finns, men de utnyttjas inte. Om Mikael Grannas fr bestmma kommer tminstone Sibbo att ndra p detta.

Text och foto JOHANNA WESTMAN

Graf MIKAEL GRANNAS

Exempel

Ambitionsniv

Tid

Ml

Verksamhet

Teknologi

Frndratml

Hemvrdsstd fr ldre fiktivt exempel

Frdubblande av klienttiden och kandeav klientskerheten till

2018

Rapporteringen utur byrerna

Skerhetsautomatik

3 sektorn med

Social rewards

Mobil rapporteringSensor teknologi

Virtuell gemenskap

Timo Simell (t.v.), Hilkka Olkinuora och Mikael Grannas r verens om att bttre teknologi kan ge mer service, inte minst fr ldre

Systemet ska vara s anvndarvnligt att 80 procent inte behver ngot brukarstd.

10 GOD TID 9/2014

Frmaksflimmer en elektrisk storm i hjrtatFrmaksflimmer r den vanligaste rytmstrningen i hjrtat. Tillstndet gr att hjrtat slr oregelbundet och ofta ocks att pulsen blir snabbare n normalt. Slagrytmen styrs av elektriska signaler inom hjrtat, och det r nr dessa kommit i oordning som strningen uppstr. Hjrtats frmak och kamrar arbetar d med smre koordinering, och blodet pumpas runt i kroppen mindre effektivt.

Symptomen p frmaksflimmer r mycket individuella och varierande, och kan frutom oregelbunden rytm ven ge sig till knna som ngest, svindel, trtthet eller nedsatt prestationsfrmga. Somliga personer har kraftiga symptom, men rytmstrningen kan ocks vara helt symptomfri. Anfallen kan vara separata hndelser eller upptrda mer eller mindre kontinuerligt.

ldern r den viktigaste faktorn som kar risken fr sjukdomen: upp till tio procent av de personer som fyllt 75 r lider av frmaksflimmer. Andra faktorer som hjer risken r frhjt blodtryck, hjrtsvikt, kranskrlssjukdom och andra hjrtproblem, diabetes, vervikt, smnapn och strningar i skldkrtelns funktion. Ocks en annars frisk person kan f frmaksflimmer, men sjukdomen r ovanlig under 50 rs lder.

Frmaksflimmer kar risken fr blodpropp

Obehandlat frmaksflimmer kar risken fr stroke (hjrninfarkt, slag

anfall) och kan orsaka hjrtsvikt. Detta beror p att blodet strmmar smre genom kroppen och tidvis str stilla i hjrtats frmak, varvid blodproppar kan uppst.

Diagnosen av sjukdomen grundar sig p en allmn kroppsunderskning, en patientintervju och en EKGmtning. Den sistnmnda br grna genomfras under pgende rytmstrning. Vid behov tar man ocks laboratorieprov och lungrntgen samt undersker hjrtat med ultraljud. Ibland behvs ocks en EKGkurva som visar hur hjrtat reagerar vid anstrngning av kroppen, samt andra noggrannare hjrtunderskningar.

Behandlingen beror p symptomens svrighetsgrad

Frutom symptomens inverkan p patientens dagliga liv beaktar man ven hans eller hennes vriga sjukdomar. Behandlingen br omfatta svl dessa som vriga faktorer som kar risken fr rytmstrningar.

En stor del av patienterna beh

ver livet ut antikoagulationsbehandling, dvs. blodfrtunnande lkemedel. Dessa mediciner minskar risken fr att blodproppar uppstr.

Det finns tv behandlingslinjer fr sjlva rytmstrningen. Den frsta kallas rytmkontroll och den gr ut p att terstlla normal hjrtrytm. Den anvndes ofta om patienten haft sina besvr som kan vara nog s svra endast en kort tid. Det frsta symptomgivande anfallet av frmaksflimmer behandlas i allmnhet p sjukhus just enligt denna linje, antingen genom s.k. elkonvertering eller med lkemedel. Den frstnmnda termen innebr att man blir svd och fr en elstt genom brstkorgen, vilket normaliserar hjrtrytmen, tminstone fr en tid.

Den andra behandlingslinjen r pulskontroll, vilket innebr att man har kvar sitt flimmer men hjrtat bromsas med lkemedel s att det inte slr s fort. Denna behandling kan tillgripas om elkonverteringen inte ger bestende effekt frmaks

flimmer har nmligen en bengenhet att komma tillbaka. Lkaren vljer lmplig medicin med hnsyn till patientens allmnna tillstnd och risken fr biverkningar.

Man besluter om behandlingslinjen individuellt fr varje patient. Om frmaksflimret inte reagerar p lkemedelsbehandling och ger mycket symtom, kan man i vissa fall gra en s.k. kateterablation. Det r hr frga om ett ingrepp, genom vilket man eliminerar de cellgrupper i hjrtat som genom sin felfunktion gett upphov till rytmstrningen. Operativ behandling kommer p frga snarast i samband med annan hjrtkirurgi.

Informationskllor

Denna artikel r i huvudsak baserad p Suomalainen Lkriseura Duodecims vrdguide, som finns som databas p internet under samlingsrubriken Kyp hoito (p svenska God medicinsk praxis, www.kay-pahoito.fi/web/svenska). Fr varje hlsoproblem som tas upp ges en

vrdrekommendation till ledning fr lkarna sjlva, och dessutom en kortare parallell text avsedd fr patienterna.

Fr Duodecimguidens patientversion gllande frmaksflimmer (uppdaterad 2014) svarar redaktr Kirsi Tarnanen samt speciallkarna Pekka Raatikainen och Marja Puu-runen. Den ursprungliga versttningen till svenska r bekostad och granskad av Finska Lkaresllskapet.

2014 Suomalainen Lkriseura Duodecim

Fr God Tid har patientguiden bearbetats av Kurt Nordman. ven denna version r godknd av chefredaktren fr Kyp hoito, med.dr. Jorma Komulainen.

Ansvarsbegrnsning

God medicinsk praxisrekommendationerna r koncisa sammandrag, som omfattar diagnostik och behandling av bestmda sjukdomar. Texterna r utformade av de bsta experterna p varje omrde De erstter inte den egna lkarens eller annan hlsovrdspersonals bedmning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som r bst fr den enskilda patienten d vrdbeslut fattas.

Frmaksflimmer en vanlig sjukdomJag har stmt trff fr en intervju med speciallkaren Hannu Parikka p Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUCS) i Mejlans, nrmare bestmt p hjrtunderskningsavdelningen.

Han r en smula frsenad men orsaken till detta r definitivt acceptabel i denna omgivning. Han har nmligen utfrt ett ingrepp, en s kallad katetrisering, i hjrtat p en patient med frmaksflimmer.

Ungefr hlften av vra patienter r akutfall, och resten kommer hit p avtalade tider, berttar Parikka. Som namnet sger r vr avdelning specialiserad p att underska och diagnostisera hjrtproblem, men vi gr ocks dessa katetriseringar, bland annat fr att eliminera cellgrupper som genererar felaktiga rytmsignaler i hjrtat och fr att utvidga trnga kranskrl. Fr ingreppen anvnds en fjrrstyrd kateter som vanligen frs in i en ven i ljumsken och styrs drifrn upp till hjrtat.

Ungefr hlften av avdelningens patienter lider av rytmstrningar i hjrtat. En frsta attack av hjrtflimmer kan upplevas som mycket skrmmande, och mnga patienter kommer drfr med ambulans direkt till akuten. Om symptomen r lindrigare tar man kanske hellre omvgen via den lokala hlsocentra

len, som skriver ut en remiss fr noggrannare underskningar p sjukhuset. Totalt sett kommer 90 procent av frstagngsfallen i regionen frr eller senare till Parikkas avdelning.

Frmaksflimmer r frresten ett relativt sentida namn p sjukdomen. nnu i brjan av 1900talet var benmningen delirium cordis, det vill sga hjrtfrvirring en nog s uttrycksfull beskrivning av komman!

Reglerna fr vilken behandling som skall sttas in mot rytmstrningen r ganska komplicerade, konstaterar Parikka. De beror bland annat p patientens allmntillstnd och hans eller hennes andra sjukdomar och p symptomens svrighetsgrad. En engngsattack av hjrtflimmer behandlas med andra metoder n en mer eller mindre kronisk sjukdom.

Frmaksflimret som sdant r egentligen inte livshotande, men risken fr blodproppar som gr frn hjrtat upp till hjrnan r relativt stor. Man stter drfr grna in blodfrtunnande mediciner, samtidigt som man behandlar sjlva rytmstrningen. En viktig tidsgrns gr vid 48 timmar efter det att attacken brjat. Om flimret d fortfarande kvarstr, trots de akuttgrder som eventuellt vidtagits, stter man in behandling med lkemedel. Efter fyra veckor gr man sedan en elbehandling under narkos.

Hannu Parikka har mrkt att mnga mnniskor r rdda fr elstten genom brstkorgen, trots svningen. Faktum r dock att behandlingen r bde effektiv och ofarlig, och den efterlmnar inga muskelsmrtor eller andra fljder.

Under hela vr diskussion har Parikka uppvisat en lugn och sympatisk auktoritet, som skert r sjlvklar fr en person som fungerat som utbildad kardiolog under rtion den. Han vill grna nnu rtta till en missuppfattning som jag sjlv ocks sttt

p i bekantskapskretsen, nmligen att frmaksflimmer kan rttas till med en pacemaker. Den apparaten anvnds dremot fr att avhjlpa ett annat problem: ett hjrta som slr alltfr lngsamt.

Till sist pminner han om att frmaksflimmer ofta utlses av ngot annat fenomen, till exempel stress. Det kan vara skl att ta detta ad notam ocks fr oss pensionrer, som ibland har en tendens att hsa i ondan!

Text och foto KURT NORDMAN

Hannu Parikka, speciallkare p hjrtunderskningsavdelningen vid Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUCS) i Mejlans.

GOD TID 9/2014 11

Pivi Storgrd, en galen hurrivnEn galen wannabe hurri som har svikit finnarna!

Tillmlen som dethr har Pivi Storgrd ftt utst, dels fr att hon med sin roman Keinulaudalla ppet har vittnat om sin bipolra sjukdom, dels fr att hon envist kmpar fr finlandssvenskarnas rtt till sitt sprk och sin kultur.

Pivi Storgrd r en modig kvinna.

Pivi Storgrd r i grunden journalist och ocks politiskt aktiv som stadsfullmktig i Helsingfors. Med en motion om den svenska psykvrden kombinerar hon sina erfarenheter av sprklig diskriminering och den psykiatriska vrdapparaten.

Jag vill kmpa fr dethr i stadsfullmktige. Nr det gller psykisk sjukdom r modersmlet vsentligt. Det hnger ihop med kulturen, med frmgan att frst det som str mellan raderna. sger Pivi.

Keinulaudalla r en roman, men det som hnder huvudpersonen Outi, namngiven efter Pivis egen kra terapeut, r en fiktiv blandning av Pivis egna erfarenheter och av det hon sett medsystrar uppleva inom psykvrden.

Hjder och svarta hl

Bipolr sjukdom r det som frr benmndes manodepressivitet, men ocks en strre helhet n det svartvita begreppet mani kontra depression. Det finns mnga fler varianter av sjukdomen, som bestr i en strning hos de hormonella budbrarna mellan cellerna i hjrnan.

Jag var bara 18 r d de frsta symptomen p min bipolaritet visade sig. Min pojkvn var bevring i Kouvola. Jag fick fr mig att jag mste se honom genast, gav mig ivg p en liftarfrd som tog sex, sju timmar och fick se honom i sju minuter. Frst senare har jag insett att det var ett frsta tecken p mani, berttar Pivi.

Efter det har Pivi Storgrd, i dag 48 r gammal och mor till tre

barn, upplevt stora hjder av febril effektivitet och arbetsfrmga, men ocks svarta hl av frtvivlan och total kraftlshet d hjrnans budbrare inte orkar lngre.

Fr mig kommer djupdykningen pltsligt. Knslan av att inte ha rtt att leva, att jag inte duger som maka, mamma, arbetstagare, kvinna, sger Pivi och tillgger:

D mste man f vrd! Och hjlp med att ska hjlp, fr sjlv orkar man inte. Om man sjlv orkar ska hjlp fr man beskedet du r fr frisk fr att tas in.

Blir inte trodd

Pivi upplevde konkret hur svrt det r att bli trodd d det gller en allvarlig psykisk sjukdom som inte syns utanp, s som ett benbrott eller en hjrtinfarkt.

Emil var tre r gammal, Saga en liten baby d jag pltsligt en dag fann mig liggande p kksgolvet, totalt utslagen. Jag var ensam med barnen, deras pappa var i Vasa. Jag lyckades ringa 112 och fick en trstande klapp p axeln, att alla unga mammor har det svrt ibland. Hade det gllt hjrtat hade jag ftt ambulans bums.

Det finns s mycket okunskap och drtill kommer skammen man knner ver att det inte str rtt till med den psykiska balansen. nd r det frga om sjukdom, hjrnan r ett fysiskt organ precis som hjrta och lungor.

Det finns hjlp att f!

Pivi Storgrd delade med sig av sina erfarenheter vid Oktoberseminariet som Samrdets i SPF Helsingfors hll i samarbete med

Folkhlsan den 10 oktober. Hennes budskap r positivt och hoppfullt: Det finns hjlp att f!

Sjlv har Pivi lrt sig leva med sin kroniska sjukdom, med balanserad medicinering och regelbunden terapi.

Man talar om att inte bli beroende av mediciner. Jag lskar mina mediciner, jag r hellre beroende n dd! Det knns bra att vara manisk, men det r inte bra att d lmna medicineringen. Man mste n en balans fr att undvika de hgsta hjderna och de djupaste dalarna.

Strindberg och Churchill r knda exempel p bipolr sjukdom. Churchill talade om den svarta hunden. Dessvrre anvnds sjukdomen ocks som ett vapen i poli

tiken, vilket Pivi Storgrd har ftt erfara. Men som den modiga kvinna hon r lter hon sig inte kvsas. Det r viktigt, anser hon, att ppet kunna tala om psykisk sjukdom fr att komma ifrn allt hyschhysch kring det som sker i vr hjrna och fr att ge medsystrar och brder hopp.

Jag betalar grna skatt fr vr hlsovrd. Jag lever kanske inte lngre, men jag lever gladare. Man kan leva med bipolr sjukdom.

Text och foto MAJ-BRITT PARO.

Pivi Storgrd vill i stadsfullmktige kmpa fr vr rtt till vrd och vr rtt att i vrden bli bemtta p vrt modersml.

Ensamt under jul?Allt sthej kring familjejul, klappar och glittrande barnagon kan knnas svrt fr den som skall fira jul p egen hand. Men de ensamma r faktiskt fler n man tror mitt i den allmnna villervallan.

Nr ensamheten tynger kan det vara gott att f ngon att prata med fr en stund. D gr det bra att ringa till Samtalstjnst som finns till hands varje kvll i vardag och helg.

Trskeln fr vara lg fr att fatta tag i telefonen, sger Ast-rid Nurmivaara, verksamhetsledare fr Samtalstjnst. Ringaren behver inte sga sitt namn om hon eller han inte vill. Samtalet kan glla allt frn de vardagligaste saker till livsproblem och frs helt p ringarens villkor. Dejouren

har tystnadsplikt och r utbildad fr uppgiften.

Samtalstjnst dejourerar varje kvll klockan 2024 p telefon 010190072.

Ocks nttjnst

Den som har datorvana kan ocks skriva till Ntjouren. Man registrerar sig med ett anvndarnamn och en kod, som inte kan spras. Det r allts inte frga om epost. Man fr svar inom ngra dagar och brevvxlandet kan fortsttas vid behov.

Ntjouren ns p adressen http://evl.fi/natjour

Ntkontakten r gratis. Fr samtal per telefon betalar man enbart lokalsamtalsavgift fr trdtelefon eller det mobiltelefonoperatren debiterar. (MBP)

FDUV efterlyser stdpersonerHar du lite extra tid att kunna ge t ngon annan mnniska?

D har du chansen att gra en insats och berika ngons fritid genom att bli stdperson.

Som stdperson kan du berika fritiden fr en person med utvecklingsstrning.

Ni kan tillsammans gra fritidsintressen som ni bda tycker om till exempel g p promenad, g p caf, koka mat, se

p film, g p sportevenemang, lsa korsord, baka, handarbeta.

Mn och kvinnor i alla ldrar behvs. Man trffas minst 46 timmar per mnad.

Man blir ihopmatchad med en person som har liknande fritidsintressen och nskeml.

r du intresserad och vill veta mera?

Ta kontakt med Tina Holms p FDUV, 040 567 92 57, tina.holms@fduv.fi.

12 GOD TID 9/2014

Det ljuva Provence 29.6.2015I det ljuva Provence fr du under en skn frsommarvecka uppleva de mest hnfrande landskap, storartade kulturmiljer och ett genuint sydfranskt kk.

Det varma och soliga klimatet r knt i ven i konsten och en avslappnad livsstil bidrar till vlmende och trivsel.

Tillsammans med vrdparet Gunilla och Karl-Johan Hellman besker vi sevrdheter ssom bl. a. pvepalatset i Avignon, vingrdar i Chateauneuf-du-Pape, risodling i naturskna Camarque, tygfabrik och olivoljeproduktion i bergsmassivet Alpillerna samt livliga marknader och lugna bergsbyar.

Program2.6 Avgng med Finnairs morgonflyg till Nice. Inkvartering p Hotel les Nevons i staden LIslesurla

Sorgue, ven kallad Provences Venedig. Gemensam middag.3.6 Utflykt till de vita kalkstensbergen Alpillerna. Besk p en olivgrd. Utflykten fortstter till Arles och

bl.a. dess amfiteater.4.6 Utflykt till byarna vid bergskedjan Luberons norra sida, vi besker okrabrottet i Roussillon och

lavendelmuseet i Coustellet samt staden Apt.5.6 Utflykt till naturreservatet Camarque med besk p en vin och risproducerande grd. Frden

fortstter mot tang de Vaccars. Traditionell bouillabaisselunch.6.6 Besk i staden Avignon med bl.a. pvepalatset Palais des Papes. Drefter besk i ngra av vinbyarna i

norra Provence. Gemensam middag i byn Fontaine de Vaucluse.7.6 Marknadsdag i LIslesurlaSorgue. Besk till Gunilla och KarlJohans sommarviste nra Lacoste.8.6 Fri dag och avskedsmiddag.9.6 Avfrd frn Nice, ankomst till Helsingfors kl. 15.40

Pris i dubbelrum: 1 745 , tillgg fr enkelrum 295

I priset ingr flygresor, logi i dubbelrum, frukost, fyra luncher, tre middagar och en guter (mltiderna inkluderar tv glas vin, bordsvatten och kaffe), bussresor, entrer enligt program, reseledning av Gunilla och KarlJohan Hellman i Provence samt reseledare frn SPF.Tillkommer: Resefrskring.

Frfrgningar och anmlningar: Axtours, tfn 018512 13 eller info@axtours.axMera information finns p frbundets hemsida www.spfpension.fi

Berlin 1317.4.2015Berlin r en stad full av sevrdheter och upplevelser. Kom med p en resa med intressant och mngsidigt program.

ProgramMndag 13.4Avfrd med Air Berlin kl. 14.10 frn Helsingfors, ankomst till Berlin kl. 15.05. Logi p 4* hotell. Vlkomstmiddag p hotellet

Tisdag 14.4Stadsrundtur med bl.a. Brandenburger, Alexandersplatz och Checkpoint Charlie. Bttur p floden Spree

Onsdag 15.4Busstur till garnisonsstaden Potsdam med bl.a. slottet och parken Sanssouci.

Torsdag 16.4Fritt program p dagen. P kvllen mjlighet att g p Berliner Philharmonikers konsert med Riccardo Muti.

Fredag 17.4Tysk lunch med l och Currywurst p en kta Bierstube. Avgng kl. 15.00. Ankomst till Vanda kl. 17.55

Pris: 945 i dubbelrum, tillgg fr enkelrum 170

I priset ingr flygbiljetter, bussresa, 4 vernattningar med frukost, 4 middagar och 3 luncher, guidad rundtur i Berlin, bttur p Spree, intrde till ett av slotten i Potsdam.

Frskringar och mltidsdrycker ingr inte.

SPF:s reseledare med p resan.

Arrangr: Istravel (Ingves & Svanbck)

Anmlningar och frfrgningar: Ingves Resor tfn 020 7434530, info@istravel.fi

Sista anmlningsdag 10.1.2015

IstravelIngves & Svanbck

Jazzkryssning 2628.4.2015Vlkomna med p SPFs svngiga jazzkryssning till Stockholm 2628 april med Viking Lines M/S Mariella

Fr den trevliga underhllningen str Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs samt UNELMATRIO: Tuula Kolehmainen, Petri Krzywacki & Riitta Paakki.

Pris: 195 /person.

I priset ingr:

Kryssning i 2personers Ahytt med fnster 2 x Viking Buffet (specialmeny New Orleans Style p utresan) 2 x sjfrukost 2 x kaffe med tilltugg Jazzdrink SPF jazzunderhllning buss till Stockholms centrum

Vi frbehller oss rtt till ndringar i programmet.

Bokningar och frfrgningar Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post info@frimanresor.fi

RES MED SPF

Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs

Tuula Kolehmainen Petri Krzywacki

GOD TID 9/2014 13RES MED SPF

Barcelona och Mallorca 26.93.10.2015Barcelona r en av Europas allra hetaste stder. I den katalanska huvudstaden frenas flertusenrig historia med modern nutid. Mallorca r en fantastisk semester med mnga ansikten. Brdiga jordbruksbygder, bergstraketer, klippkuster, lnga badstrnder, sm bergsbyar och den trevliga storstaden Palma. Hr vntar ett hrligt klimat och intressanta utflykter. P Mallorca bor vi i den idylliska smstaden Port de Sller som ligger p ns nordvstra sida.

26.9 Avfrd med Finnairs flyg kl. 6.15 frn Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svensksprkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gauds park Gell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering p centralt belget hotell.

27.9 Mjlighet till utflykt till Torres vingrd. 28.9 Frja till Mallorca med lunch ombord. Inkvartering p hotell i

Port de Sller.

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvstra delen av n. Vi besker bl.a. klostret Lar Cartuja dr Frdric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

12.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma. 3.10 Avfrd till Helsingfors frn Palma kl. 12.10. Ankomst kl. 17.10.

Rtt till ndringar i program frbehlls.

Pris: 1 495 , tillgg fr enkelrum 230

I priset ingr flygresor, 7 ntter p hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och intrden enligt program, Spf reseledare.

Anmlningar och frfrgningar: Istravel, tfn 020 74304520, info@istravel.fi

IstravelIngves & Svanbck

Frsommarresa till Lettland 812.6.2015Kom med p en intressant resa till Lettland med Riga som huvudkvarter.

Reseprogram

8.6 Avfrd med m/s Star till Tallinn kl. 10.30. Frukostbuffet ombord.Ankomst till Tallinn kl. 12.30 varefter bussresa till Riga. Check in p hotell Konventa Seta. Middag p hotellet.

9.6 Bussrundtur i Riga. Eftermiddagen tid fr egna strvtg. Gemensam middag.

10.6 Utfrd till Turaida och Sigulda. Gemensam middag.11.6 Utflykt till Rundale och Jurmala. Gemensam middag12.6 Avfrd till Tallinn, m/s Superstar avgr kl. 16.30.

Ankomst till Helsingfors 18.30

Pris: 595 , tillgg fr enkelrum 95 .

I priset ingr btresor, logi, 4 x frukost, 1 x lunch, 4 x middag, intrden och Forsbloms buss hela resan.

Obs! Resefrskring ingr inte.

Egen svensksprkig guide och reseledare frn SPF med p resan.

Anmlningar och frfrgningar: Porvoo Tours tfn 019 574 2200, sussi.eriksson@porvootours.fi

Hela reseprogrammet finns p www.spfpension.fi

Fantomen p operan, Tallinn 1516.3.2015Kom med till Tallinn och se den ofrglmliga musikalen Fantomen p operan av Andrew Lloyd Webber.

Program

Sndag 15.3Avgng med Tallink Silja kl. 10.30. Frukostbuffet ombord Ankomst till Tallinn kl. 12.30. Gemensamt dagsprogram. Inkvartering p Tallink City Hotel.Kl. 16.00 Musikalen Fantomen p operan. Eftert gemensam middag p hotellet.

Mndag 16.3Gemensamt dagsprogram och ven tid fr eget programAvfrd kl. 16.30 med TallinkSilja, buffetmiddag ombordAnkomst till Helsingfors kl. 18.30

Vi frbehller oss rtt till ndringar.

Pris: 250 i dubbelrum, tillgg fr enkelrum 49

I priset ingr: HelsingforsTallinnHelsingfors med TallinkSilja, vernattning i dubbelrum inkl. frukost p Tallink City Hotel, buffetfrukost och middag, parkettbiljett till Fantomen p operan, middag p hotellet, dagsprogram och intrden och busstransporter i Tallinn.

SPF:s reseledare med p resan.

Anmlningar och frfrgningar: Friman resor, tfn 019248 1090, info@frimanresor.fi

www.ot-resor.fiTel. 06- 318 4000

OT-resor 2015Vrens Europaresor

KK

V 3

603/

00/M

jMv,

SM

AL

2149

5

Se flera resml p vr hemsida!

Under planering

Mamma MiaSuccmusikalen p

Svenska Teatern Vren 2015:

28.2-1.3., 7-8.3., 13-14.3., 14-15.3.

Hlsoresor till Prnu

Med buss till Spanska solkusten

Paris, Bilbao med Guggenheim, vistelse i Almuecar flyg hem

frn MalagaResa 3-18.2.

Almucar med GranTemavecka med vandring

och avkopplingResa 22.2-2.3.

k skidor i solen Sierra Nevada

med FuengirolaResa 1-8.3.

Rundresa i PortugalLissabon, Porto och

DourodalenResa 14-22.3.

Rundresa i AndalusienSpaniens sjl och hjrta

Gibraltar, Sevilla och Granada

Resa 23-30.3.Italien Gardasjn

Norditaliens smycke 6 ntter i Bardolino och bussresa

ver AlpernaResa 13-19.4. Holland med

BlomstertgetAmsterdam med kanaltur,

Keukenhof,Blomstermarknad, trskor och EdamResa 22-26.4.

Holland ParisBlomster, konst och trdgrd

Resa 24.4-1.5.London

ver Engelska kanalen till London

Resa 5-10.5.Skottland

Historiens och romantikens landResa 11-17.5.

Barcelona Franska Rivieran

Resa 6-13.4.Tre sjar i Italien

Resa 27.4-3.5.Kroatien Montenegro

med besk i Sarajevo och MostarResa 5-12.5.

Sloveniens prlor och Istrien

Resa 13-20.5.

En veckas skn avkoppling i Prnu.

Vlj mellan olika Spa-hotell. Vrens avgngar: 21.2., 21.3.,

11.4., 25.4.Festlig nyrsresa

till PrnuKombinera spa med nyrsfirande i Prnu!27.12.2014-3.1.2015

14 GOD TID 9/2014

Kulturresa till naturskna Slovenien 714.10.2015Kom med till det naturskna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gr ett besk i Kroatien och Venedig, besker Europas strsta droppstensgrottor och mycket mera.

Program

7.10 Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering p fyrstjrnigt badhotell.Vlkomsttillflle och middag p hotellet

8.10 Guidad tur i Portoroz. Bttur till staden Piran, en arkitektonisk prla. Guidad rundvandring i staden9.10 Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besk p lantgrd10.10 Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag p hotellet.11.10 Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10 Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besk hos en finskslovensk familj p en grd13.10 Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besk i nationalparken Triglav. vernattning i Bled.14.10 Hemresa frn Ljubljana

Pris: 1 535 i dubbelrum, tillgg fr enkelrum 170 .

I priset ingr: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, mltidsdrycker sista kvllen, Besk och intrdesavgifter, svensksprkig guide och reseledare frn SPF.Minimiantal deltagare 20 personer.

I priset ingr inte resefrskring, utflykter till Koper (30 ) och Venedig (120 ), kabinhissavgift i Triglav.

Anmlningar och frfrgningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

Antik-, kultur- och matresa till Sverige 48.5.2015Kom med p en intressant och mngsidig resa med Bernt Morre Morelius som expert. Den hr gngen rr vi oss norr om Vnern mitt i Sverige i nrheten av Grythyttan.

Reseprogram

4.5 Kl. 17.30 Avfrd med Viking Lines Mariella frn Helsingfors. Buffetmiddag. Vlkomsttillflle p konferensavdelningen.

5.5 Dagsprogram. Inkvartering och middag p Sax Herrgrd. Efter middagen kserar garen av Sax Bruk, mltidsprofessorn Carl Jan Granqvist om Saxs historia.

6.5 Visning av Mltidens hus i Grythyttan med bl.a. kokboksmuseet. Besk i Gastronomiska Teatern, drefter kaffe p Loka Brunn i trolska Bergslagen. Fyra rtters historisk middag p Sax slott.

7.5 Dagsprogram. Mariella avgr kl. 16.30. Specialkomponerad a la cartemiddag. Avslutningstillflle p konferensavdelningen.

8.5 Ankomst till Helsingfors kl. 10.10

Spf:s reseledare Maj-Britt Paro med p resan.

Pris: 965 i dubbelrum/Bdubbelhytt, tillgg fr enkelrum/hytt 210

I priset ingr resor, mltider och intrden enligt program.

Anmlningar och frfrgningar: Friman resor, tfn 019-248 1090, info@frimanresor.fi

Foto Sax Bruk

Bornholm 1824.8.2015Bornholm, ven kallad Solskensn, bjuder p bde fina natur- och kulturupplevelser. n har ett mycket varierande landskap frn branta klippor och ljungbevuxna heder till lnga sandstrnder. I huvudstaden Rnne, med anor frn 1200-talet, finns mycket att se; korsvirkeshus, ett flertal muser, smbtshamnen, St. Nikolaikyrkan och ggatan med sm butiker och cafer.

Program

18.8 Avfrd med M/S Mariella kl. 17.30 frn Helsingfors. Middag ombord19.8 Bussresa till Kalmar med vernattning p Kalmarsund Hotell. Middag p hotellet20.8 Avfrd frn hotellet. Besk i Karlskrona och det bermda Marinmuseet. Frja frn Ystad till Rnne

kl. 18.30, middag ombord. Logi p fyrstjrniga hotell Griffen i Rnne. Hotellet ligger 100 m frn stranden.

21.8 Guidad rundtur i Rnne, besk i en privat trdgrd och Hammerhus fstning. Vi tar kustvgen till Gudhjelm och besker Helligdomsklipporna. Middag p hotellet.

22.8 Guidad rundtur till Dueodde, den lnga sandstranden med sin fina vita sand. Besk i kuststderna Nex och Svaneke samt Snogebk fiskelge. Lunch i ett fiskrkeri. Frden fortstter till en vingrd, museet Bornholms Teknisk Samling och till sterlars rundkyrka. Middag p hotellet.

23.8 Avfrd kl. 6.30 frn Rnne till Ystad. Bussresa till Stockholm. Avgng kl. 20 med M/S Amorella till bo. Middag ombord.

24.8 Ankomst till bo kl. 7.35. Busstransport till Helsingfors.

Pris: 830 i dubbelrum/hytt. Tillgg fr enkelrum/hytt 317 .

I priset ingr resor, logi, 6 x frukost och middag, 2 x lunch, guide, intrden, vinprovning och egen buss.

Reseledare frn SPF med p resan.

Anmlningar och frfrgningar: Catharina Hindrn tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi

GOD TID 9/2014 15

Tackar fr det gngna ret och tillnskar alla en God Jul och ett Gott Nytt r!

Peter Sderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

WIKSTRMS BUSSTRAFIK

WIKSTRMS BUSSTRAFIK AbEtt komfortabelt stt att resa !

KOM MED TILL HOLLAND OCH BLOMSTERPARADEN

20-28.04 2015Nordsjvallen , Keukenhof,Delft,Panorama

Mesdag,Kanaltur Finnlines tur/retur Helsingfors-Travemynde

Anm.+nrm.info:Catharina Hindrn0503281209.catharina@hindren.fi

Vasa 020 7434 520Nrpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen -

Upplevelser - Resor

Nu reser vi

tillsammans!

Vasa 020 7434 520Nrpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen -

Upplevelser - Resor

Nu reser vi

tillsammans!

Julklappstips: ett resepresentkort frn oss en populr gva!

Kontakta oss fr mer information!

PARTOURSPargas, 0440 524911

partours@parnet.fi

HLSORESA P TERVIS SPA

22-28.2.2015 529

God Jul &Gott Nytt r

BUSS-BT-HELPENSION-LKARBESK +

6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENS-KARIS- KYRKSLTT

O.S.V. TERVIS HAR SERVICE VEN

P SVENSKA

God Jul och Gott Nytt r

resor fr grupper i ver 30 rwww.lindelltravel.fi 0443 14 15 16

FO 2

4797

01-8

KK

V 2

210/

14/M

jFO

247

9701

-8

KKV

221

0/14

/Mj

Resor

frimanresor.fiSandvgen 23,10900 Hang

Tel Hang 019 - 248 1004Tel Ekens 019 - 248 1090info@frimanresor.fi

26-28.1 RESETRFF-kryssning till Stockholm15-29.3 Solsemester p Teneriffa23-30.3 Madeira19.3 Svensk danskryssning med Viking XPRS19-23.4 Sparesa till Toila med Anneli Hofer19-26.4 Mat- och kryddresa till Leros22-29.4 Kultur- och kulinarisk resa till Balkanbergen3-13.5 Foto- och upplevelseresa till Leros3-13.5 Skriv- och upplevelseresa till Leros12-19.9 Semester- och kulturresa till Leros18-25.9 Segling i Gran Schildts klvatten i Bulgarien

19.20.12. Mamma Mia, Helsingfors, ngra platser kvar20.21.12. Mamma Mia, Helsingfors, ngra platser kvar30.1.2.2. Knig Ludwig Lauf6.8.2. Jokkmokks vintermarknad14.15.2. Mamma Mia, Helsingfors6.10.3. Vasaloppet (5 platser kvar)19.22.3. Birkebeinerrennet27.28.3. Vrtrdgrd i Helsingfors2.9.4. MC repetition i Nice8.12.4. Pskresa till St Petersburg14.21.4. Upplev vren i Holland2.11.5. Kroatien kryssning3.9.5. Resa till Svir16.17.5. Mamma Mia, Helsingfors16.25.5. Kroatien kryssning6.15.6. Kroatien kryssning10.15.6. Vtternrundan27.72.8 Resa till Nordkalottens fronter9.14.7 Vandringsresa till St Moritz3.9.8 Vandringsresa till sterrike18.23.8 Fjrrkarelen

BestllningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjrsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvgen 15,

10650 EKENSmagnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Tag kontakt, vi kr bl.a.* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresor

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

Jag ska hjlpa dig med internet Facebook smarttelefon pekdator brbar dator bordsdator eller med alla ovannmnda God Jul nskar:

www.vtkl.fi/seniorsurf Facebook:SeniorSurf SuomiTwitter:SeniorSurf Finland

God Jul!

Gld ngon med ett SeniorSurf-julkortLadda ner gvokortet gratis frn www.vtkl.fi/seniorsurf och ge av din tid och kunskap till ngot som behver hjlp med IT.

16 GOD TID 9/2014

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjnster Helsingfors ,tfn 010247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., frn mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

JURISTBYRBERNDT HOLMSTRM

Tidsbestllning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

Tryggare kan ingen vara

Vill du stda finlandssvenskt kyrkligt arbete ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvgen 16 A 9, 00100 HelsingforsSandvikskajen 13, 00180 HelsingforsTfn. 050-356 2475

Hgskolestiftelsen i sterbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENfr sitt arbete att stda svensk hgskoleverksamhet isterbotten. Hjlp vid uppgrande av testamenten ochdonationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius,tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

Patientjuristerna hjlper dig vid handlggandet av personskador till fljd av:

patientskada, lkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

Telefonrdgivning p svenska:vardagar kl. 9-17 p numret 0600-13636 (2,20 euro/min +lna)

www.potilaslakimiehet.fi

Var olyckan framme?

HelsingforsFamiljejuridik

Filip MarkelinVicehradshvding0400 464899filip.markelin@perhejuridiikka.fi

www.perhejuridiikka.fi

Finlands Patientjurister

Vi hjlper dig i livets alla skeden!* Gvobrev * ktenskapsfrord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rttegngar mm.

Vicehradshvding Filip MarkelinBrndvgen 4, gatuniv, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrdgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

God Jul &

Gott Nytt rSagalunds JULBODfylld av julstmning

fr en varwww.sagalund.fi

02-42 1738

God Jul & Gott Nytt r

Mttbestllda pls- Turkis ja nahka-o lderklder,pls- vaatteita tilaus-omndringar.m.m. tyn. y.m

Plsatelje RBA.

Nedervetil.Tel.06-864 8370, 040-570 7808

www.minskog.fi | www.skogscentralen.fi | www.metskartta.fi

Hur str dettill med din skog?

Anvnd MinSkog.fi nr du planerar dina skogsarbeten. Bekanta dig med tjnsten p adressen www.minskog.fi.

Har du knepiga

frgor om skog?

Kontakta vra

rdgivare och diskute

ra

dina skogsfrgor.

Kundtjnst: 029 432 407 kundtjanst@skogscentralen.fi

BEGRAVNINGSBYRJ.A. ENEBERG

Tel. 018-19 028, 040-709 8392Mariehamn

Hautaustoimisto - Begravningsbyr

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

(019) 532 710 Pivystys/Dejour 24hhautaustoimisto.lindqvist@sulo. www.hautaustoimistolindqvist.

Optisk specialaffr

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn 09-298 1927

Saloviusvgen 3(Kyrksltts Kpcenter)

Varje kvll

kl. 20-24!

evangelisk-lutherska frsamlingar

Vill du prata

?

GOD TID 9/2014 17

Hur kan vi spara energi?I en tidigare kolumn berrdes principerna inom energihushllningen i hus och bostder. Hr skall vi granska de praktiska energispartgrderna. Motiven fr energispartgrderna r av tre slag: dels skall vi spara pengar genom att minska eller frndra energitgngen, dels skall vi minska de miljbelastande verkningarna genom att skra ned energitgng och utslpp, och slutligen skall vi stdja sjlvfrsrjning inom energihushllningen.

Energispartgrder borde bedmas ocks ur ekonomisk synvinkel. D skall bde lngsiktsekonomi och investeringskostnader beaktas. Den som vljer direkt elvrme prioriterar de lga investeringskostnaderna; vljer man en vrmepump med bergvrme prioriterar man lngsiktsekonomin. Lnsamheten beror allts av anlggningskostnaden och det kommande energipriset. En knslighetsanalys borde genomfras fr alla tgrder. Hur pverkas totalekonomin om tekniska komponenter mste bytas vart sjunde r, eller om elpriset frdubblas? Hur pverkas inneluften av den lsning vi har valt?

Ngra tgrder kan spara energi och pengar utan att vi behver anstrnga oss. Ett antal apparater i bostaden frbrukar i sitt s kallade stand bylge 510 procent av den normala frbrukningen, s vi skall grna frska minska p stand byfunktionen. Luftfuktare skall vi undvika helt; en stor grnvxt kostar i inkp och drift en brkdel av luftfuktaren, och grnvxten brukar bidra till ett behagligt inneklimat. En tumregel sger att belysningen kan svara

fr en tredjedel av hushllets elfrbrukning, och man sparar bde el och pengar genom att byta gldlampor och halogenlampor mot energisparlampor eller LEDbelysning av vlknd, god kvalitet.

Fljande tumregel r att vrme och kyla vanligen krver mer och dyrare energi n mekanisk rrelse. Hr r syndabockarna lgenhetsbastuns ugn, torktumlare och torkskp fr textiler samt eventuella gamla frys och kylskp. Stora mngder is i frysskpet och vid dess drr vittnar om att skpet r i dligt skick och kanske ocks illa sktt. Moderna diskmaskiner och tvttmaskiner har lnga program med mttlig temperatur och mttlig vattenmngd, och sdana program r energisnla. Elektrisk golvvrme i badrum samt eldrivna handdukstorkar skall vi hantera med frsiktighet; vardera kan glmmas och kostar d i vrsta fall hundratals euro rligen.

Nr det gller de mnga sm hushllsmaskinerna (vattenkokare, kaffekokare, mikrougn, brdrost, dammsugare och s vidare) i hemmet, r det bra att anvnda maskinerna effektivt; energifrbruk

ningen p rsbasis r nd lg. Fr exempelvis tv olika dammsugare med effekterna 1 000 Watt och 1 500 Watt r den rliga skillnaden i elkostnad av storleksklassen 15 euro.BENGT-VILHELM LEVN

BOENDE

Du svensktalande helsingforspensionr, knnerDu dig ensam och otrygg eller kan Du inte lngrebo hemma... Kom d till tryggt serviceboende!KRISTINAGRDEN i sdra Haga kan erbjuda Dig

en- och tvrummare med kortvarsel. ven tillflligt boende rmjligt. Hemmet, som har egetkk med god mat, ligger vid ennaturskn park och nra viktigaservicepunkter. ven godabussfrbindelser till centrum avH:fors.Tag kontakt med vrfrestndare Catja Manteretel. 09-587 6767Hemsidawww.kristinagarden.fi

God Jul & Gott Nytt r

Sker du ett natursknt boende med tillgng till allsidig service, ut-frd av kompetent personal?16 lgenheter omfattande 37 kvm, 2 lgenheter 54 resp. 56 kvm. Fr nrmare info, tag kontakt:

Benita Rnn, frestndare Jerikovgen 1, Sandsund

68600 JAKOBSTAD

God Jul & Gott Nytt rHedbo Seniorboende, Tel: 06-723 1855

MARIAHEMMET ServiceboendeEbba Braheespl.11 68600 Jakobstadtel. 067236012 / 050-5274212 kansli044-7471399 personal,kk,nattjour

mariahemmet1@multi.fiGod Jul & Gott Nytt r

Gemenskapsboende i Seniora i EkensP vrt gemenskapsboende kan du bo om din funktionsfrmga och ditt hlso-tillstnd r sdant att du kan klara dig med p frhand verenskomna tjnsterdagtid.

Du bor i ett eget, trivsamt rum med badrum och toalett och helinackordering. I det ingr bland annat samtliga mltider, stdning, tvtt av klder och trygg-hetsalarm.

Betr ande vrig service, omsorg och tillsyn kan du vlja ett alternativ som motsvarar dina nskeml.

Mer info: Susanne Lindgren 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.

Bo hemma p Folkhlsan

God Jul & Gott Nytt r

Vlkommen till Brummerska hemme