GRODDJUR

Det här kapitlet handlar om groddjur. Groddjur kan också kallas amfibier. Ordet betyder att det kan leva både i vatten och på land. De vuxna groddjuren brukar mest hålla sig på land medan ynglen och groddjurens ägg lever i vattnet. Dem flesta groddjuren lever där det är fuktigt i varma länder. Två av de groddjuren som gör det är salamandrar, de andra är grodor eller paddor. I Sverige är alla groddjur fridlysta.

Salamandrar kan ibland kallas för vatten ödla eftersom de har lång stjärt och liknar ödlor. Det är dock helt fel eftersom ödlor tillhör kräldjur och inte groddjur. De äter t ex. insekter och spindlar för att det jagar dem på land. På våren lägger de sina ägg i dammar eller sjöar.

Grodor och paddor har ingen stjärt. Istället har det långa bakben som de kan hoppa med. Både grodor och paddor är rovdjur. De äter bl. a insekter och spindlar som de fångar med tungan. Djuren fastnar på tungan eftersom den är så klibbig. Varken grodor eller paddor har tänder, utan de fångar djuren och sväljer dem hela. Paddans hud är knottrigare än grodans. Den innehåller giftkörtlar som gör att många rovdjur låter bli att fånga paddor. Precis som fiskarna lägger groddjuren ägg. Äggen har inga skal och därför måste de ligga i vattnet. När ynglen

sedan kommer måste dem också simma i vattnet innan det är färdigutvecklade. Fler likheter mellan fiskar och groddjur är att ynglen andas med gälar. När de gälarna sedan utvecklas till lungor kan grodynglen vara på land och inte bara i vatten. Groddjurens lungor är väldigt små och de behöver också andas med huden. Därför behöver deras hud hållas fuktig. Groddjuren är växelvarma. Det gör så att de blir kalla när det är kallt i luften och tvärtom när det är varmt. Groddjuren sover hela vintern. De klarar inte av minusgrader så de kan t ex gräva ner sig och sova eller ligga på botten av sjöar. I vattnet andas de bara med huden.

Skriven av: Karin Asp