H0AEMI2THPIA - uu.diva-portal.org1198414/FULLTEXT01.pdf · Medan hans ungdomsros lifligoch Jkon dr anm. Han, få länge han lef'ver,for mån och qvinnor dr dljkvdrd; 30 Dor han pä

TYRT/ElQUiE SUPERSÜNT

H0AEMI2THPIA

CONSENS. AMPL. FAC. PHILOS. UPSALIENS.

P R 2E S I D E

DOCTo CHRISTOPH. DAHLGRiEC, LITT. PROF. REG. KT ORD. REG. ACAD. LITT. HÜM.

HIST. ET ANTIQU1T. HOLM. MEMBRO

SUETHICE TRADIDIT

GEORGIUSSTXPEND. KÅHR. SMOLANDUS

IN AUDIT. GUSTAV. D. XXVII MAJI MDCCCIX

H. A. M. S.

U P S A LI iE

TYPIS EDMANNIANIS

syKONUNGENS

TROTJENARE, MAJOREN,WALBORN E ,

herr FREDRIC GUSTAFTos BAUMGARTEN,

SAMT

DESS FRU, WALBORNA ,

KLINGST GR 2Der vid Em • åns blomsterbesådtfa strånderEnkelt skon förtjusar Naturens anblick,Står i Alars lummiga' fkygd en boning,

Landtligt forfkonad.Lugn ocb Oskuld der, i förbund med Dygden >

Återbilda sagornas gyllne åldrar tHuslig Sällhet, om den på jorden finnes,

Herrskar derinne.Ådle! der I lefven fornojdt, och spridenKring Er sällhet: hyllande vordnadsblickarFölja Er, omgifvande Vänners, Barns och

Räddade likars.Åfven mig den huldande Genien fordeI Er krets, och sade t Va r lycklig hår, ochEvigt tacksam ! - Känslornas tysta samljud

Svarade J evigt t

a. IN GELGREN"»

ENKEFRU ASSESSORSKAN,HOCiADLA)

MJJZ&cfgrgi

Mörker var <5fverallt; ensam på heden qvarÖfvergifven jag flod, hemsk och fortviflansfull,Och den hesnade roften

Dog i stormarnas hvirfvelvind. -

Huldgudinna! då kom Du med en engelsbiick,Hoppets ljus i mitt bröst tände, och - haftigt nuNattens skuggor forsvunno,Och mot stormen jag, tryggad, log.

Hell Dig, Ådla! der Du lefver af veriden glömd;Himlen glömmer dock ej, eller mitt hjerta, Dig;Han Din dygd skall belöna;Jag skall vörda och följa den.

Hulda! tag nu emot förstlingens offergärd!Ack, den tolkar dock ej hjertat; men är af min

Tacksamhet, som af Hellas'Ljufva to*er, en efterklang,

Cl, INGKLGREN.

T Y R T I,Qu JE SUPERSUNT

riOAEMISTHPI A?SUETHICE TRADITA.

j n prosperis jure ducendum, funfc, qui exiftimenfc, quodRhythmorum vincula, altiori Poefi omnium mole-

ftisfima, effugere tandem licuerit. Recuperata enim Ii-bertate, quam refpeftu externse Poefeos formse tenuereveteres, ea non dubitant exorta commoda esfe, quaeRhythmorum damnum cum fenore rependant. Materiaefcilicet gravi ac patheticse aptior haec forma, ofAotorsÄsvroovrecentiorum nefcia, liberum tranquiliuroque esfe finit in«genium poéticnm, in exprimendis, ut fe invicem exci-piunt, ideis ac fenfibus, eoque efficit, ut Poeta, cui

igneus vigor cceleßis origo,enthufiasmi alis Jibere elevetur, rapiatur fublimis.

Nec minoris faciendum, putant iidem, quod in poe-ticam lingnarum diftionem inde redundat emolumentum.At etiam hujus folummodo ope faftum eft, ut nativeantiquae Poefeos decus in hodiernas migrare linguas pres-

A fe

) a C

fe fideqne potuerint Graeciae Latiique fcriptorum ama-tores a).

Etfi vero vetuftatis legem, quam Pofitionis dicunt,fervare nequiverint recentiores b); attamen, novis prolinguarum indole adfcitis regulis c), metricarum ver-fionum, omne ferenda punétum , dedere fpecimina d).Quid? quod, Graeciae Latiique fonorum concentibus jamdiu perfonuit Teutonicum, confinium facile argutisfimum,folurn.

Quod nobiscum reputantibus, & de re aliqua proexercitio disputaturis, in mentem proinde venit, ver-fionis cujusdam metricae conamine, juveniles periclitarivires. Jam vero Tyrtêum traducendo, ut viiibus ma«jora aufi fumus, fic, pro impari certe conamine, TuaL, B. induigentia hoc majori nobis eft: opus.

Tyr«

a) Durch die reirnlofe Verstattungen find wir in Stande, denGedanken der Alten in der ihm eigenthijrr liehen, von Künftlerhandihm angefchaftenen Form zuriickftrahlen zu lasfen. Alle gereimteUeberfetzungen der Alten waren, wenn auch treue, immer nur ftark-angehauchte und unreine Spiegel diefer grosfen Urbilder. Jenifch,Vorlefungen über die Meifterwerke d Gr. Poefie. P. I. p. 226.

b) Hodierni fermonis acervatus confonantium cumulus facilisqueearum asfueta pronunciatio tolhint omnino pofitionis ufum.

c) Recentiorum Ars Metrica eo in primis niritur fund?mento,quod radicalis voeabulorum fyllaba in pronunciando produeatur. Ce-terum, notisfimum eft, vaiere hoe tanturrmodo de lingua Suecanaejusque fororibus; Romanae vero filiabus aliam esfe indolem, metricserationi paene contrariam.

d) Sufficit nominare immortales viros, Kloppstock, Goethk',Voss, A W. ScHLEGEr , quorum operibus faftum eft, ut civitatedonata fit hsec metrica interpretandi canendique ratio, nurr.quam for-fan eripienda. Gaudemus vero & nos de verfione metrica divinaeAekeidos, omnium laudatisfima, & avidisfime exfpeftsmus diem,quo It,ias, seternum opus, mutata vefte, nativo cum decore, ut in-septum eil, tota in lucem edatur.

) 3 C

Tyrtteus Poefca floruit tempore fecundi Laredae-moniorum cum Mesfeniis belli e). Illis oraculi jusfuab Athenienfibus dux datus, eorum

— — mares an t mos in Mar tia bellaVerfibus exacuit,

quibus ita accenfi, ut fortisfime pugnarent & discedé-rent fuperiores. Qua re praeeiare gefta & nominis im-mortalitatem confecutus eft TyrtêuS & jus civitatisut prsemium reportavit /).

Ad ipfas vero Elegias Tyrt./ei quod attinet, maxi-mi Tunt asftimandae. "Spirant profedto illa carmina (ju-dicat ita cel. Klotz) fortem & intrepidum Poetae ani-mum, quem concitatos affeétus ita in poteftate habuisfefua, ut auditores non folum commoveret, fed accende-ret quoque, quis mirabitur, cognita illa vi elocutionis,fpiritus magnificentia fententiarumque, quibus virtns &amor patriae commendatur, civesque ad pericula fubeun-da, mortemque ipfam pro falute publica contemnendam,excitantur, praeflantia" g)? Cui confentit cel. Harles:?'mira, inquit, in eo eft fuavitas & gravitas tam verbo¬rum quam fententiarum. Quot verba tot fere pondera& ad virtutis, honeftatis patriaeque amorem incitamen-ta'' K). Hisce nos doétisfimorum virorum judiciis adfti-pulamur Iubentisfimi.

e) Incidit hoc bellum circa Olymp. XXIII, ante Chr. DCLXXX./) De vita Tyrtjei fufius disputavit cel. Klotz in Disfert. de

Tyrtô, editioni (ins elegantisfimse addita. Altenb. 1767.g) Disfert, cit. p. 170.

h) Introd. in Hift. Linguae Gr. Altenb-. 1792, Tom. I, p. 192.Cfr. Fuhrman. Hendbuch d. Clasf. Lit, d, Gr. Lipf. 1804* Tom. I.p. 149. L

) 4 C

A

TeBvufJlSVCtl yuq YUXcV S7l) 7t$C(JlOC%(llffl 7T8&QVTCC"hv$Q ocyctScv, 7ieqi yj 7tocTî yu^vccysvov.

Trjv ÛVtS 7tôXl7tQVTOC 7TcXlV Y.Cii 7I10VUS dygodsYlTCOySVSlV , 7IUVT00V sd mvltlgotc&tov,5 IIA uCpysvov avv ytirg) (plXri y.oc) 71utq) ysôvn9IIoctcl ts avv yntgois, kovgiålri t uXoyoo.

E%&$os ysv yuq tcIci yststtstui, cvs y.sv mtjroci,x^yjtysitvvi] t siymv yoc) svys^ 7tsv;yi '

Afoyvvs; ts ysvos, yutu <T dyXocdv slôs sXéyysi,10 ila tu d° utiy!cc yoc) yuycty\s sttstui.eTS' ütoos ctvfyoe ro; ocXjjfuéiS cvösyd ugrj

Tlyvsrcci, cvt diods sitcttitoo tsXsbsi.Qvycp yy\s 7tsÎ ty,s^s yuyooyeSu v.oc) 7js%) 7tu$w

®VYjTYCCfJlSV , \jsvys0ov fA.YlY.stt (pslô fÅSVOl.15^X2 vsci, uXXu fAuyejBs txuy uXXyiXciti ysvovrss,(pvyr\s ouvyqus clqyqsTs, yyjfs (poßov.

'AAXu ysyav 7tcis7ts y.u) uhYjy.cv sv <pqst) Bvy.ov,MyJe ($;?• odyvy/ir uvlûcn yuoyoiy.svoi.Tcvs os 7iuXot;cTS(>cvs, dov cvy.st; yovvocr éXutpû,20 My yutuXs;71o\'tss (fsvysrs tcus ysûtovs.Aiaygov yoiq Jj? tSto y.sru tq^cydyjciti hstovtu

Keit&cu 7tôtBs viccv uvrfgu 7TuXu;ctsôv3'Hc1j7 Xewcv sypvtu y.u^yj 7ioX;cv ts ysiswv,$)vyov U7io7i\s'avt uXniyov sv xoyltj,

'Aiyu-

i. KocXov) fc. is*< i. q. Ttgtntt. Dulce & decorum efi pro patriamor i. Hor»<5 Mixgots) omyndig, ex o priv. & myndig (a mun) pr. qui tam

parvus (/uixgos) eft, uc pro fe dicere nondum posfic — vynios, infans.r — 12. j Breviter & pulchre eandem fententiam expresfit canensIII. Kleist:

Den, der flivs Vaterland den Tod nicht fcheut,Erwartet dort f in Himmel, hier fein Ruhm:Und Schand erwartet jedtn fti&en Mann.

) 5 (

FS rft a Sången,Då for fitt fofierland och ibland fortropparna falla

Hofves en adel man , fedan han kämpat med mod.Men att af feghet lemna ßn fiad och de bördiga fälten ,

Ödmjukt tigga fig fram, jr.mte fin maka omkring5 Irra, betryckt, med fn åljkade mor och fm åldrige fader 5

Och omyndiga fmä, ack, det är härdaß af allt /Alla bemota en fädan, ehvart han kommer, föraktligt,

Dä han af grymma behof tvingar att tigga om hjelp.Skam ätfåljer hans fägt och befkämmer hans blomßrande enlet;

10 All olycka en feg drabbar och hogjla forakt.Sä kringßrykande nejden, fg ingen om honom bekymrar,

Snart ock förgäter han fjelf vifa den ringaße blygd,Derfore tipp, att fäderneslandet J or(vara , for barnen

Modigt lätom ofr då, Jkonande ingen ßtt If!15 fa, qvavßäende tätt vid (ivarann , f ynglingar, firiden,

Ingen mä upphofsman bli/va till fraktan och f.yrkt!Men uppelden ett fort och ett modigt hjerta i brojtet,

Fegt i drabbningens ßnnd ingen mä älfka fitt lif!Kommen ihåg de gamle, hvars knän uttröttade jvigta,

gO Dem blottfiällen ej grymt genom en fikändelig flyekt.Ty hur Jkamligt det är , när ibland tortropparna utßräckt

Ligger en gammal fiotdat framfåre ynglingars tropp,Ligger med gränadt hufvtid och fkägg. uppgifva de andan,

Der kan i floftet foil, kämpande modigt for dem!Se!

13. © v y. u) yy s x. r. x.) Adeo Tpiraf Tvbt^pm, quod nuper-rime cfcinit ctl. Arndt Krirgslied der S kwtdeti, ut nequearn > quinillius affermi initium, huic loco hûd ab/inuie:

Frifchauf! das Schwer dt in tapfrer Hand!Das Herz in tapfer BrufilFrifchauf! es gilt das TaterLand,Und Streit und Tod iß Luß.

Cetera videfis in Der Hordifihe ControlUur. Stockh, 1808. p. 44.

) 6 (

25 AtfxotToeVT diüolot (piXotis ev %eô)v eyovtcc,(A*V%foc rdy o(pBaÅfxc7s y.oc) vsfxe<jy\rov Éelv)

K cd %$o<% yvfxvooBévrcc' véoien dg 7tdvr s7rsoiy.sv,"Of)g ccgcc ty\s y\ßy\s dyXuov oivBos eyrj

'Av$gdrt fxev Qwirolrw <d?iV, ggares de yvvoc^)Zooos edv* ymAss d' ev ngofidypici vrejdv.

B.

AA A* 'HgxxA y\os ydg dvwT8 yévos hé,©ocgoelr , 87Too Zsus dvyévcc Aofcov eyet.

Mffd' dvÅgoov tsXtjBvv (< eifj.ee, tvers fxvjße (poßnaBs ^

d' g is 7tqo{j.dy8s djTi!^' dvvjg eyétoo,5 'EyBgdv /xev \pvyrjv Béfxevos, Bavdr8 dg peXcuvocs

Avydatv KYfgots yeXieio (p'.Xocs.7dp ds ' Apscs 7TcXvôckpvt8 spy dp$rjÅoc,

EV M ■> i it' > ' \ t \ iv o ogyr\v edoevjr ccgyetAe# 7roXefJL8^Kcc) fxerd (pevyovTWV re otooKovroov r syheerBe,

10 *.a \eot, dfxCporégcov d éis v.ogov v\Xdrccre.O; fxev ydg toA/xooiti ttccg dAAyAciai fjsvevres

'Es1 t dvrcrye^lrjv koc) 7rgofxd%8S Uvoci,IIotvgoregot Bvijaxtai, cdxai dg Aocov 07rlao-a),

Tgejudvroov cfdvågoov tTar duoXc^K dgerrj.15 'Oudgfs- dv 7tore ravra Keyav dvvreiev enaâ,

c7 >

ü(7a ,

27. N to is t k. t. A.) Imitatus beic Tyrtûs videtur Hom-U. XXII. 71 — 76.

1. Av ty. yrs) Reftius forfan daretur hocce Herculis epitbeton perden oofvervinnelige, at Hexametri vinculum recufat.

2.Kvxevx Xsiov ly,tt) Eft hoc Latinorum: abnuere, tergi-verfari, ut docuit cel, Preses, vid. Ejus Disf. Tyrt^t, quce lu-perfunt Grcece & Latine.

5 — 6) Magis forfan redolerent hodiernum ita translati:Rufen emot de fitndtligas hår, mottagande döden;Do for Jitt foßerland är ju den Jkönafte dygd.

) 7 (

25 Se! med blodiga händer fm blygd han Joker befkyla(Oanflåndigt det dr, Jkamligt och rysligt att fe !J

Och afblottade kroppen. Det allt blott ynglingen anfidr,Medan hans ungdomsros liflig och Jkon dr anm.

Han, få länge han lef'ver, for mån och qvinnor dr dljkvdrd;30 Dor han pä fridens fält, Jkon han forblifver ända.

Andra Sängen.1 fom ifrån den fegrande leden er bord, från Herakles,

Mod! Heraklider, ty Zevs ännu ej vändt fig Jrän er.Oforjkräckt de fendtligas mängd åjkåden, och flyn ej;

Mot fortripparna rakt joren er rundade Jkold.5 Anfen lifvet förhatligt, och tron cmdunklade dödens

Kerer för fölens tlick äro den fiiönafie fyn.Ares\ den vidtbedråjvandes lyfande bragder 1 kännen,

Krigets befvärliga art lärdsn I känna jemväl.Bland dem fom flytt flridsfältet och efterförfoljande troppar

10 Voren I: begges befvär, ynglingar, kännen 1 nog.De fom med mod quarßä på, fin plats och femte hvarandra

Nära till handgem ärg rycka mot fienden fram,Stupa till antal färre och eftertropparna fralfa;

Då feghjertade män icke det min/la förmå.13 Ingen med ord uttala förmår det onda, fom drabbar

Hvar-

Nos vero, veftigia Tyrtjei adorantes, iisdem, quantum diverfitasWnguarum tulit, hserere itudoirrsus, Extrrplocl Voss retinuimusgraecanica vocabula, Kerer, Moirer, (Parese. Fata) Ais (Orcus),quippe quse in vernaculam vix transfundi poifint.

7. Prgeoptavimus quidcm nlångtåvvåckande \fed veriri fumus, ne illa vocabulorum acervatio cautioribus temerariavideretur. At vero , fi quid emoluroenti ex verfionibus capiant lin»guse, ratum facienuum putamus illud Horath:

— • - — ftmperque licehitSignatum prcefente nota procudcre nomen.

> i Co va , dv cdcy^d Ttdödr,, ylvsroit civfy) xaxd,

'AqyocXecv ydq C7tif&e perdtygevov i=;t Sott^swAvfyos (ßguycrro? fytoo sv 7toÅspot.

Ahyqcs vskvs KocTOiXslps' os iv xov'rjcri20 N&T0V 07tKT& CCiyjAfj $8%cs i?\7]hafJ.SV0£.

'AAA# tis su Siaßds psvsToo, 7toalv dptporsqoifivIlTrjgiySsis IttI yi/s", y/iXcs cdacri ootxdv,

lAriâs Ts Kvvjpocs Ts Kc&Too xot) qsgvoc xcci dopasAf7tldos ivgslqs yotsq) zcoÅvxJvdpsvcs.

25 AsfctTsgyj J° iv ysi^) tivoctctstoo oßqipcv syyos,K/vf/ro; d!e KcCßcv dstvöv v 7reg y.s(paXrts.

"Egdoov d' oßîpcc fyyco , ßidecfxifSoo 7to\spMtiP ixTos ßsXsoov itcoTM df7t$ dyoov,

AXhd ris iyyus ioov dvToaysdov syxsi pocv.gcd30 "H £t@st 8TC6&V fyiov dvfy sKstoo.

Ka; Ttcdco 7tu§ 7tod) Bs)s, xou S7t dfTtldos df7tl^ eêisccs,Ev U Xo(pov Te Aötyco, xoi) kwsviv jcvvitj,

Koci sfyvov seflVM 7ts7tocXrjuivos dvfy) uccyscr&oo,T T Y '/Ä ' * * c~ /tl £l(p80S K007TY]V, 7] ÖQg'J fJLCCKgOV £ÅQOV.

35 'Tpsis d' 00 yvptvrirss vvt dfTtldos uXXoBsv ocXXcs'YItwttovtss, psycoXois aCpdxXsrs ys^pccdlois,

/Aa^Ctfi TS jrgôifiv dv.OVTldpVTSS is dvT&s,Telft 7t06V07tX(0lS 7tXyjfiOV Udpsvot,

r.

Our' dv pvyjfctlpyjv, &V Iv A$ya> dvfyec ri$slijv9OvTS TtcdooV dqeTY\S, curf TtOiXcilfpOfVVtlS ,

'Ou^' g< KuxAor/rcov psv eyot psysBos, ts ßlrjv rs9N/-

16, itttSrri") h. 1. ufurpatur pro rtgurna. — «v c/.iff%gx fqui turpiter fe gesferit, h. e. qui timidus e proelio fugerit.31. K vt Ttobu x. v. X.) Eandem imaginem eleganter expresfitTorquato Tasso:

) § (

Hvavjßyfomfeg och fo- fl<racht Hycklar i drabbningensfmA,Ärofullt for en kämpande man är att Jara i ryggen

Fhjcktande fiendens kropp, under en brinnande fir dpSkamligt äter, når fallen i fitftet den dödade kroppen

20 Ligger med färad rygg, träffad afJpetfade fpjut.Derfot en kvar med vi.fi ade feg qvarflände, med fottre»

Ställe mi t marken fig fafi, läpparna bite af harm,Ner frän ben och länder och upp till brofiet cch axeln

Under fin vidgade jkolds hualfviga rimdning betäckt;25 Och med den hägra handen han Jvänge den mäktiga laufen

Åfven fin btijkiga hjelm Jkake pä hufvudet han /Sä bland mäktiga bragder han läre fig konfen att firida,

Aldrig frän pilarnas mal vike, med fkolden betäckt!Men framrufe en livar med den länga laufen i friden,

30 Och med fitt blodiga fvärd morde fiendtliga män,Fot mot fot framjattande, Jkold mot jkold, och förenad

Hjelm med hjelm, och jemväl bujke med bujke fSrent,Brofi mot brofi — Sä kämpe en livar med fvärdet i handen i

Eller fin jernade lans , fvängd mot fiendtliga män.55 Men, lättväpnade, I fom bak Jkåldarne fmygen er kringom,

Nedfän fiendens tropp , kaftande fienar i mängd,Slangen I ock välfejade kafifpjut kringom i hopen,

Tungt beväpnade män följen i fpären med mod!

Tredje Sängen.Ej jag bejjunger en fegrande nian, ej heller värderar

Hvarken hans vingade fot eller hans kraftiga arm,Ej om Kyklopens resliga kropp och ftyrka han egde,

B FIS-

S'affrönta infietne orribelmente urtando,Scuio a fcudo, elmo ad eimo, e brandö a brandö,

Geruf. Lib. IX. 52.3. Kvx\u«uv) Cyclopes immani ßatura corporis fuerunt & f

bore virium, ut fabulse docent.

) ib C

Nty.ccT] de Bscov ©^rj iKicv ßoqfay.B OvS' el T o»1 clo (pvyjv yptqiksTeßoß eiyj,

HAcvroirj de MlSex not) Kivvêx ßd§iov,Ou\T el TctvraAlSex UsAo7rc£ ßctciAevregcs e'ivj,

FAva er etv S' 'Aåîrrov jAeiAiyßyrjfivv £%ci,OJl' e; 7iot-roi\> éyoi Scôtv, 7rXrjv ScvqiSos dAyys.

1.0 Ou ya^ cd ruf otyaSos ylyveroti sv 7ToXefAx,E; jay] terAct 1'/] ph cgoov (povov difActrcevrot,

Ka; d/f/bov oqéyoir syyvSev l^djAevos.'H J' dgérS, rcy d^tôv sv dvSpoozoiatv cte&Aov ,

KdAAirov re (féêiv ylyveroti dvSq) vsoo.15 ßlvvcv ea<ä?\cv rsro vrcArji' re. 7tctvr'i re SS/ax,

'Os ris dvr,(> Siaßds év TSôfAdypici /usvnNxAe/Aeoos , dis%^ds de (pvyr,s sm irdyyp AdSqrctt,

mivyyiv ta; Bvjaov rAyuovoc, 7rotföé(Aevos,©e&gcruvt] de Tteaelv rov 7tAya-lov ccvSpcc 7totêrroost

20 övres- dvrjp dyotSes ylyveroti h ttoAs/ax.AT\p.ot Je ovo-fjtevéoov dvSqxv ergebe (pdAotyyots

TQorxjelots, G7IhSv r eayjhe Kvy.ot fA.dyys.Avres J' ev 7eiôfA.dyoiSy Treadv (plXov ooAere &V{acv.}

"Aarv re, v.ct) Accés ^ zcti iretrég évzAei-rots,25 EbAAa Sid ségvoio , zot) dsTilScs c/utpotAoévarjS,

■ Ka; Sid Sfxgvjzes 7tqocr§ev éArjAot/Asvos,Tov J' oAc(pv(>Gvroti fAsv c/axs vso i ijSe yéqovres,

1

AqyotAeoo re 7ro&x T,daot zézrjSe 7ToAis.Kcd rvfxßos , kocI TTociöes év dv§qxtTois dî&^fJtot^

Ket)

4. Qcnixtcv ßogtyv) Dicitur Boreas Sgijii & 5-orjiy.ios ideo, quodin frigidis, qualis Thracia, regionihus venti quidana cenfebantur in-digenee.

5. T i B-oa v o 10) Tithontb, filius Laomedontis. Eurn ob pulchritu-dinem exiraiam adarnavit Aurora.

6. Mt $tu y.oii Kiv v g e w) Midas & Cinyras , Phrygum ille ,

kic Cypri Rex, ob furornas, quibus abundabant, divitias celeberrimi.

) II I

Flöge han ockfa förbi Thracife Borens fjelf5 Ej om en fk.Sna.re kropp Hg geßalt än Tithonos han hade,

Eller Kinyras' forråd egde, och Midas' jemväl.Egde han ännu förre än Pelops, Tantalos' fons makt,

Voro Aärafos tal fStmadt äf mindre behag.Egde for allt han beröm, -men icke får modiga bragder,

10 Ty oduglig en man är och forblifver i krig,Om uthärda han icke formar defs blodiga äfyn,

Och framrycka med mod nära fiendtliga män.Hjeltemod i fig fjelf är de dödligas hågfia belåning,

Aldrig med fånar e pris ynglingens ifver belåns.15 Den är en fatt for folk och for land, dyrbar och gemenfam,

Som qvafflående fafl, fäktar i fpetfen med mod,Der ftåndaktigt forblifver, och famliga flyckten förgäter,

Oforfräckt i fin fjäl, kämpande vågar fitt lif,Och uppmuntrar de andre att do for fäderneslandet:

20 Sådan , är mannen i krig ficklig att fylla fin pligt.Haftigt han tvingar att flyckta fiendtliga, vilda falanger,

Och med fitt driftiga mod hämmar han drabbningens ftråm.Om han ibland förtropparna faller och lifvet förlorar,

Går han fitt folk och fin ftad ära, och hedrar Cin bård,25 Träffad igenom bråfet och hågt rundbucklade fålden,

Genombärad jemväl baktill, faft pantjarbekläddAlla begråta fårluften af honom, få unga fom gamla,

Samfält följer hans lik ftaden i djupafte forg.Hans afkomlingar likfom hans graf utmärkas bland folket,

B 1 Af-

7. UtXojtos) Pelops, Tantali filius, ob potentisfimum— — dotatcs regnum vetus HippodamiceEt quas Elis opes ante patrarat equis,

cognitus & celebratus.8. Kfgyrx) Adraftus, Rex Sicyonis, cujus eximia oris facundia

ex hoc ioco folum cognita eft.

) i» cSO Kccl Kotldoov Kotides, v,ui ykvos eôKiaoo.

OvöeKCTs xXeos ia&Xov ctKoXXvroti, ovd' ovoy! otvrov ,

AAA , utta <yJfc 7TfP eoov, yiyverui ct&ctvotros,•//\ 55/ , / r /Uvr/v ocqiarevovrot, fjsvcvTct re, fjccpvccfjsvov re

r»s- Tretid®?, Scvgos "Affls cÅsatj.33 E< Jt <poyj? juev xtjget rotvrjXeyscs botvotroto,

biixyacts ötiXfJVfs uyXotov evy^cs eXfj,Ilavr«- fj.lv ri/jooaiv cfjois veoi tjde KotXccici,

IlöÅÅcc J? re^Ttvot Kctbolv e^yerat eis 'A'byjv.TyqocvKOüV ö' c&rolat fjerotKqeTiei, 8$e rts otirov

43 Bäotmreiv 8r otidSs 8re år/.vjs iBéXei.Uctvres d" e'v Bocxoiaiv ouoos leoi. ci re xetr otvrov»

CV 5 5/ / C/ / 3t/Kcvfl1 e>c %oo^t]s, o; rs KxXotiorePot.Tctvrvis vy v r/<r «vj^ ocêrtjs eis olxpcv 'iKeabxi

fl&gccaboo BvfjcZ, pr) fjeBiels KcXefJov»

A

Ws%f/r rfy xotrclxeiaBe; Kor uXxifJcv e£ere Bu/jcv,véoi, cudeiaB? ctfj(£)i7regixrlovo&s ,

'£2d«? Åi)]v /ueBiévres j Iv eigr\vv\ de dcxeirsC

H<7.3a/, t*r&£ 7roXey.cs yalotv xKotuotv e%ei.(Eu vu r/s1 ccaTrlöct BsaBoo evctvnßloos rroXsfjidfiov)

Ka/ t/V XTFoBvtjaxwv varotr dxovriaaroo.Ti/uijev re ydg I?/ xa/ ccyXaov avJ^l fjxyßaBou

i TJf

35. T a-y vX f y # erf) HairJ commodins h. 1. verti hoc epithetonanortis per diu cubare facientem, ot fttnpus iutelligatut*, lncidisfimeoftendit cel, Präses-, quare» de loco extenß corporis fumtum, pervidtkullfiörtande dedirnus.

5) Quse heic defunf, fupplevft Cameräkius hoc verfa, in q.uojgitur nos, ut lacuna quodammodo repi'eretur, non verbuui pro verboteddere necesfc habuitnus,-

) 13 C

30 Åfven hans barnabarn hedras ach fenaße fldgt.Aldrig hans dra, den Janna förgår, hans namn ej for/vinneri

Nej, ododlig han blir, höljer an jorden hanr flöjt,Han, dtn tappre, florn kampande modigt får fäderneslandet,

Modigt for maka och barn, Ares, den rafande, fallt»35 Men om den vidtkullftortande dödens Kerer han undflyrt

Kommer med lyfände frejd åter han fegerbekront;Alla behedra da honom med Jhäl, Ja unga florn gamla,

Tilfredsfläld i flin fjdl, gar han till Ais en gång,An i fin ålderdom är han ftadens prydnad, och ingen

40 Gor mot fm vordnadspligt honom det minfla förfångaAlla vid Jkådefpelen fin plats erbjuda åt honom ,

Om likåldrig han dr, äldre och yngre jemvdl,Derfåre upp, att höjden af denna dra fårvdrfva ,

Modigt forfoke en hvar, väljande krigets befuär /

F jer de Sängen.

Upp, influmrade' veklingar, upp till modiga bragder!Får kringboende folk, ynglingar, blygens I ej

Vara Ja overkfamma ? I fynens fltta i fredslugn,Medan omkring ofverallt rafar det grymmage krig..

5 (Upp, en hvar bejkolde ftt brofl, frammfe i friden,)Och framkafle fiti flpjut ännu, i döden, en gång!

Ärofullt och berömligt det är att» modigt i fridenKam-

6-— 7) Phlchernme hane swoixv ornavit cel. Gleim;:Jü;n Held fall ich: noch gerbend drohtMein Sähet in der Hand!

Unßerblick macht der Helden Tod,Diw Tod fürs Vaterland.

) *4 (

Ty\S 7ts%) km) TTctiåoov, KXqtålris t oiKoyfs,Avajzsvsatv Bccvoctcs ås tror saasten, c7t7iGts zsv åyj

10 steizAooaoot. ocKÅoc tis l$vs \'ito:'TyxfiS ccvocayopsvos zon Jtt' datciåos ccÅzipov rjtcg

3,EÅaas . to 7rqootcv fj.iyvvjj.sv8 7roÅefj8.Ov yecq zoos Sccvoctcv ys (pvys7v sifxoc^fjsvov s=;)v

'Avjjo* *<r si 7iqoyövoov i\ yhos ccSuvcctocv.15 HcAAcczt åijiotrjtoc (ßvyoov zoc) å87iov oczovtoov

"Rasteet, sv å' c7zoo fxoigoc zlysv &ocvoct8.'AM' o (JLSV 8Z S/X7T06S åy/JOl (plÅOS 8ås 7ro&sivos,

Tov å1 oAiyos ^svdy/t zoc) fjsyecs, tjv ti 7Tcc&yj,Aocoo yuq avfj.7iocvtt ttoSos zgoctsgcCpgovcs ctvågcs

20 Qvqcrzovtos ' £oooov å* ocfyos ij/xiSsoov,rJ£la7rsp ydp uiv trvpyov sv o<pSrcchuo7ai opooatv,

E^cte; «ya^ 7toAAa>v oc£ioc fJ8vcs soov.

g. Kxgi^tfis «Xo^ä) Epitheton xxgthos in traducerdo omifimusde induftria , animo perpendentes verba cel, Prêsidis ad hunc locum :"Videtur, inquit, haut aliter atque sr? kXoôs, quam quis procando

) 15 (

Kampa får föftertand, kampa for maka och barnMot de fientligas härar. Vår dodsfiund kommer, när Moiren

J.0 Spunnit vår le/nadstråd. Gån då på fienden låft,Framfor fvängande lanfen , och under Jkålden ert hjerta

Modfullt klappe få fnart krigarne drabba ihop!Ty undvika en kommande dåd tillåter ej odet,

Från odödliga fiolt ledde man ockfå ftn bord.15 Ofta väl undflyr mången fm dåd bland hvinande pilar,

Flycktande hem; men ock der fkonar ej Moiren hans tif.Ej af det ringare folket en gång han äljkas och faknas;

Men den behjertades fall fSrjes af håg och af låg.Alla begråta en man, fom är tapper och faller i ftriden,

20 Bland halfgudarnas tal räknad, i lifvet, han är.Lik ett forfvars torn alla betrakta den modige mannen;

Ty hvad fom mångas berSm gjorde, förmår han alten,

ambiendoque junxerit fibi, legitimse conjugis inferre notionem,ut lefti bsec focia (u\t%os) fit ab aliis, pellicibus, concubinis, emtis ca-ptisve, eximie dignofcenda".

Documents

H0AEMI2THPIA - uu.diva-portal.org1198414/FULLTEXT01.pdf · Medan hans ungdomsros lifligoch Jkon dr anm. Han, få länge han lef'ver,for mån och qvinnor dr dljkvdrd; 30 Dor han pä