Häfte om Linköping, arbetsskiss

foto: pernilla lindblom

foto: pernilla lindblomfoto: pernilla lindblom

Välkommen till Linköping

linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 linköping

tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: [email protected]

Innehåll


sida

3 borgmästaren har ordet

4 linköping i korthet

6 Linköping på dina fem fingrar

8 allians för linköping

10 ett mångsidigt och framgångsrikt näringsliv

12 fjärde storstadsregionen

14 framtida järnvägssatsningar och ett nytt re-secentrum med flygplats

16 det expansiva linköping

17 ekonomi och organisation

19 Kommunens företag

21 linköpings stadhus och stadsvapen



3

Vad leder fram till att bilden av en stad ser ut som den gör. Och finns det överhuvudtaget en bild? Jag tror att det snarare handlar om en känsla.

Alla städer har sin historia, mer eller mindre känd. Historien är viktig för känslan. Många av de stora och mest kända städerna är det i kraft av sin historia. London, Paris, Berlin, Rom. Vi refererar till dem genom vad vi hört eller läst och åker vi dit ”lånar” vi litet av deras nimbus då vi be-rättar för andra var vi har varit. Men är denna identitet hos en stad en-bart positiv?

Bland svenska städer är Sveriges femte största stad, Linköping, relativt okänd. Några känner till vårt universitet, andra Saab. Biskop Brask och Linköpings blodbad utmärker sig i historien. Resten är ett vakuum i det allmänna medvetandet – och hör och häpna – jag tror att det är till vår fördel. Avsaknaden av en alltför tydlig identitet kan skapa nyfikenhet.

En stad som New York har för mig ingen tydlig identitet. Det finns en del kännemärken, framförallt en känd skyline, men sedan är det människor jag främst tänker på. Alla sorters människor. Och ur myllret tonar kända personligheter fram inom musik, konst, litteratur och politik. Så vill jag också se på Linköping, en plats där olika personer med olika bakgrund är välkomna och får plats, utan att tyngas av tradition eller historia, med en möjlighet att förverkliga sina idéer. Det är vi som bor här eller du som kommer på besök som ger vår stad dess identitet. Känslan av att vara på en plats där framtiden skapas.

Borgmästaren har ordet

Ann-Cathrine Hjerdt

Borgmästare



4

Linköping vaknar till liv på landsbygden, som så många andra städer. Snö och kyla tvingar samman människor-na. Byar blir till städer; ut-bytet av förnödenheter väx-er till handel. Andlig och lekamlig omvårdnad kräver sitt och Linköping reser sig sakta ur det omgivande land-skapet, det som Selma La-gerlöf i sin betraktelse över Sverige, sedd från Nils Hol-gerssons ögon, blickande ned från en gåsrygg, kallar det rikaste av alla.

I ett kapitel, kallat spådomen, låter hon en bonde stiga fram inför den heliga Birgitta för att få svar på sin fråga om hur det ska gå för Östergötland I

framtiden. Ulvåsafrun målar upp en framtid med kungar, slott och kloster, men hör också i fjärran vävstolarnas dunk, drivna av vattenströmmarna i Motala Ström. Bonden känner sig inte lugnad, eftersom han tror sig veta att allt ändå är förgängligt. Då tappar frun på Ulvåsa tålamodet, hennes kinder får färg och hon utbrister, att så länge det finns tröga bönder som inte vill se längre än plogfåran räcker, så länge kommer ingen här att lida nöd. Tack, sade bonden och gick nöjd därifrån.

Spådomen äger sin giltighet än idag. Jordbruk och livsmedelsindustri är viktiga basnäringar för Linköping och en förutsättning för det välstånd staden kunnat bygga upp. Goda kommunikationer har bidragit till sta-dens expansion. Till och från Linköping pendlar dagligen mer än 20 000 personer, ett centrum i den fjärde storstadsregionen.

Den gamla torgplatsen mitt i Linköpings centrum är fortfarande i flitigt bruk och bär vittnesbörd om stadens ursprung. Mycket av stadskärnan runt den mäktiga domkyrkan räddades som genom ett under från det öde som drabbade så många städer i slutet av 1950-talet och början av 60- talet, då många äldre hus revs och nya köpcentra intog deras plats.

Slottet med anor från 1400-talet ligger granne med den 700-åriga dom-kyrkan och Linköpings stadshus. Inte långt därifrån ligger bibliotek, tea-ter och konserthus.

Även om Linköping redan på 1600-talet var påtänkt som universitetsort blev det inte så. Lund fick äran istället – ett strategiskt drag i kampen att göra Skåne svenskt. Det skulle dröja till 1975 innan Linköping fick sitt universitet, men expansionen skedde desto snabbare. Idag studerar här omkring 25 000 studenter vid ett universitet som betraktas som ett av de främsta i Sverige.

Linköping i korthet

foto: eriK g SvenSSon





5

Saab tillhör definitivt det moderna Linköping. Då flygplanstillverkning-en etablerades här 1937 var det ingen slump. Linköping hade haft militär-flyg sedan början av 1920-talet, men med Saab intog Linköping definitivt förstaplatsen som Sveriges flygstad. Och så har det förblivit.

För Linköpings moderna utveckling är sambandet mellan Saab, universi-tet och Mjärdevi Science Park myck-et tydligt. Det dröjer inte mer än 30 år för Linköping att bli universitetsstad efter det att Saab kommit hit och efter ytterligare knappt tio år kunde Mjär-devi Science Park invigas 1984. Idag arbetar där omkring 5 000 personer i mer än 350 olika företag, många av-knoppade från universitetet.

Modern livsmedelsindustri och högteknologisk forskning och utveckling är viktiga profilområden för Linköping, men också den konsekventa mil-jösatsningen, där bl a biogasproduktionen förser kollektivtrafiken i sta-den med ett alternativt och miljövänligt drivmedel.

Det moderna och det historiska lever sida vid sida. Utanför Linköping ligger Bergs slussar, med den längsta slusstrappan utmed hela Göta Ka-nal. Kanalen fick aldrig den betydelse som var tänkt. Inte heller Kinda kanal som löper genom Linköping hann spela någon betydelsefull roll innan vägar och järnvägar tog över som transportleder, men båda kana-lerna är idag ytterst betydelsefulla för turistindustrin.

I Gamla Linköping kan man fortfarande se hur livet levdes för 100 – 150 år sedan i en mellansvensk, mellanstor stad. Hantverket finns bevarat och butikerna håller öppet.

Att förändringens vind blåst genom Linköping blir tydligt då man blickar bakåt. På de senaste 30 åren har staden vuxit till den femte största i Sve-rige, med mer än 140 000 invånare. Restaurang- och nöjesindustrin kan numera luta sig mot ett betryggande befolkningsunderlag. Nytt är också stadens idrottsliga framgångar såväl inom ishockey som fotboll.

Snart går staden till vila, men långt ifrån så tidigt som förr. Skulle man i denna sena timme våga sig på att fråga varför staden vuxit så de senaste decennierna, skulle säkert frågan avfärdas som alltför djuplodande i ett sammanhang som detta. Men gissa kan man ju alltid. Ser man en livsupp-gift framför sig eller kanske bara har en idé, så är Linköping en lika bra stad som andra att förverkliga den i – kanske till och med litet bättre.





6

5. Sveriges femte största stad Linköpings högteknologiska och forskningsinriktade industri har länge varit stadens kännemärke. Så är det också idag. Även om det moderna Linköping kan date-ras till slutet av 30-talet då Saab etablerades här, har den så vikti-ga livsmedels industrin levt kvar. Staden på slätten, i centrum av den rika jordbruksbygden, har förval-tat traditionen väl, liksom stadens historia som handelscentrum.

1987 firade Linköping 700 år och staden har idag vuxit till den femte största i Sverige med mer än 140 000 invånare. Staden är jämngammal med domkyrkan. I det när belägna slottet huserade bland annat Biskop Brask (senare hälften av 1500-talet).

Linköping på dina fem fingrar

4. Fjärde storstadsregionen Det är Linköping och Norrköping, två av landets största städer, som med sin närhet till varandra bildar denna, den fjärde storstadsregionen med mer än 450 000 människor inklusive 26 000 studenter i ett gemen-samt universitet.

EU har pekat ut Fjärde Storstadsregionen som en av Europas starkaste IT-regioner. Här finns totalt 36 000 företag, varav drygt 19 000 i Linköping och Norrköping. Några av de största företagen är Saab, Holmen Paper, IFS, SMHI, BT Industries, Siemens och Cloetta. Byggandet av Ostlänken utgör en kraftig förstärkning av infrastrukturen. Den kommer att bidra till förbättrade kommunikationer inom regionen, men framförallt sätta oss i närmare kontakt med Stockholm och Mälardalen.

www.linkoping.se


foto: jörgen ericSSon, arenabolaget

1



7

2. Den näst största teknikparken Mjärdevi Science Park, nära granne till universitetet i Linköping, omfat-tar drygt 230 företag med totalt 5 000 anställda. Företagen är bland annat verksamma inom telekommunikation, programvaru-utveckling, elektro-nik och hemkommunikation. Sedan länge har Linköping en högtekno-logisk tradition med forsknings- och utvecklingsinriktade institutioner och företag. Med en nära koppling till Mjärdevi finns FOI, VTI, SGI och SKL med flera.

2004 invigdes Mjärdevi Center, tolv våningar högt och med en yta på nästan 10 000 kvadratmeter. Här inryms också IT-ceum, ett modernt mu-seum som visar hur datorerna utvecklats fram till idag.

1. Sveriges flygstad nummer ett Det går nog inte att överskatta betydelsen av det uppdrag industrigruppen JAS en gång fick på 1970-talet. Det resulterade i det nätverksbaserade för-svaret och i militärflygplanet Gripen, fortfarande det mest moderna i serie-produktion. Det var inte bara Linköping som tog ett steg in i framtiden, det gjorde också resten av vårt land.

Statens satsning moderniserade det industriella Sverige och gjorde oss konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Sveriges framträ-dande position inom IT och telecom är en direkt följd av de statliga inves-teringarna och understryker vikten av fortsatta strategiska satsningar från statens sida.

Linköping har flygplatser både för reguljärt och militärt flyg. Flygets his-toria sträcker sig mer än 80 år tillbaka i tiden.

3. Det tredje största fri-luftsmuséet Friluftsmuseet Gamla Linköping är efter Skansen och Jamtli, Sveri-ges tredje största friluftsmuseum. Området tar årligen emot cirka 480 000 besökare som vill njuta av en svensk småstadsidyll från förr, med kullerstensgator, trähus och vackra trädgårdar. Gamla Linkö-ping skapades för att bevara äld-re byggnader från Linköping, och genom dem berätta om gångna ti-ders förhållande i Linköping. foto: eriK g SvenSSon


illuStration: pernilla lindblom



8

Ett tryggare Linköping boende som upplevs attraktivt och svarar mot linköpingsbornas behov

linköpingsbor som upplever sig ha inflytande och känner trygghet

Ett grönare LinköpingHållbar miljö

infrastruktur

Ett företagsammare Linkö-pingnäringsliv och forskning

regional utveckling genom sam-arbete linköping – norrköping

Ett friare Linköping att växa upp och leva i linkö-ping

arbete och delaktighet i sam-hällsgemenskapen

Från 2007 styrs Linköpings kommun av Allians för Linköping: modera-terna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern. Den gemensamma vi-sionen för Allians för Linköping är ett friare, tryggare, företagsammare och grönare Linköping.

– Vi vill öka medborgarnas möjlighet att påverka sin livssituation, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m). Det handlar till exempel om mer valfrihet inom skolan och äldre- och handikappomsorgen, och om att föräldrar ska ges fler alternativ till hur de kan ordna barnomsorgen.

Ett tryggare Linköping innebär enligt visionen en inriktning på att med-borgarna ska kunna känna sig trygga i hemmet, bostadsområdet och i sta-dens centrum. Man ska också kunna lita på att kommunen kan hantera de frågor man har ansvar för och som är grundläggande för ett gott samhäl-le. Ett företagsammare Linköping innebär enligt partierna att fler startar nya företag, att fler företag växer och fler får jobb. En konkret åtgärd är införandet av en småföretagarlots. Kommunen är också aktiv när det gäl-ler att få fram mark för företagsetableringar.

För att skapa ett grönare Linköping vill de fyra partierna bland annat fort-sätta att satsa på miljövänlig kollektivtrafik och cykelvägar. De vill in-tensifiera planeringen för spårbunden kollektivtrafik och fortsätta bevara och vårda viktiga natur-, kultur- och parkområden.

Allians för Linköping är överens om att inte höja skatten under mandat-perioden. De lovar ingen skattesänkning, men ska pröva frågan under mandatperioden. Partierna vill att skolan ska fokusera på kunskapsresul-tat och erbjuda en lugn och trygg miljö. Ökad flexibilitet för skolstart och skolgång, tydliga och färre mål, obligatoriska och målrelaterade betyg från årskurs sex ingår i programmet.

– Det finns skillnader i resultat mellan skolor och mellan könen. Det ska vi jobba för att rätta till, säger kommunalrådet Bengt Olsson (fp). Från och med läsåret 2007-2008 får en del elever busskort. På detta sat-sas särskilda medel.

– För att det fria skolvalet ska fungera i praktiken måste eleverna kunna ta sig till annan skola än den som ligger närmast, säger Bengt Olsson.

Allians för Linköping kommer att införa den familjepolitik som beslu-tas på riksnivå. Det innebär vårdnadsbidrag och att föräldrar kan använda barnomsorgspeng för att köpa den barnomsorg man helst vill ha.

— Vi vill utöka möjligheten att välja för den som inte är tillfredsställd idag. Man ska kunna använda barnomsorgspengen till den förskola som finns idag, men man ska också kunna köpa sin omsorg i familjedaghem eller själv starta ett sådant, säger kommunalrådet Jan-Willy Andersson (kd). Partierna har inför fritt val för boende och hemtjänst, från den 1:a maj 2008. Inom Linköpingsmodellen för Eget Val konkurrerar utförarna med kvalitet, inte pris.

Från 2008 satsas elva miljoner kronor årligen på underhållet av vägar och gator.

Allians för Linköping2

Politisk vision

www.linkoping.se



9

– Vi asfalterar fem procent av gatorna per år. Det innebär att gatorna ska göras i ordning i genomsnitt vart tjugonde år. På huvudgatorna blir det lite tätare och på de mindre lite längre emellan, säger kommunalrådet Gösta Gustavsson (c).

När det gäller integration konstaterar Allians för Linköping att det är vik-tigt att skapa jobb för att bryta utanförskap. Undervisningen i Svenska för invandrare, SFI, ska ha ett stort inslag av arbetsplatspraktik.

OppositionenSocialdemokraterna instämde med majoriteten om att inte höja skatten. De övriga partierna i opposition ville däremot höja.

Elevhälsan var en stor post i Socialdemokraternasbudgetförslag. Det är viktigare än vårdnadsbidrag, anser man. Man ser också ett behov av att utveckla bostäder och gemenskapslokaler för äldre – huvudsakligen i mellanformer.

Miljöpartiet vill se en generell satsning på omsorgen om de äldre i form av fler händer i vården. Miljöpartiet vill också ge extra pengar till krav- och rättvisemärkt mat inom skola, vård och omsorg. Förbättringar av kollektivtrafiken och en utbyggnad av lokaltåg fanns också med i bud-getförslaget.

Vänsterpartiet är emot att privata företag utför kommunala tjänster och gör ekonomiska vinster. Partiet vill göra en kvalitetsförbättring genom att fler personer anställs inom vård och omsorg.

Alliansen

Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande

Jan-Willy Anders-son (kd) Kommunalråd

Bengt Olsson (fp) Kommunalråd

Oppositionen

Annika Lillemets (mp)Gruppledare

Lena Micko (s)xxxxx

Monica Erics-son (v)

Muharrem Demi-rok (c)xxxxx



10

I Linköping finns för närvarande (april 2008) cirka 9 000 företag med nästan 12 000 arbetsställen. Sammantaget sysselsätter dessa företag 73% av Linköpings invånare i arbetsför ålder.

Linköpings näringsliv har en del kännetecken som särskiljer kommunen från andra universitetsstäder:

En tydlig majoritet (63%) av företagen klassificeras som kunskaps-• intensiva med NUTEKS klassificeringssystem. Linköpings offentliga sektor är stor – cirka 40% av alla anställda arbe-• tar i eller åt offentlig sektor. Denna andel har ökat sedan 1995 (38%). Linköpings näringsliv är tudelat med dels ett fåtal stora företag som • anställer mer än 50% av de privatanställda (till exempel SAAB-grup-pen, Ericsson och Swedish Meats), dels en stor småföretagarsektor där 58% av de privata företagen har mellan en och fyra anställda. Andelen anställda i försvars- och säkerhetsindustrin är stor – cirka • 19% av alla anställda i Linköping arbetar där och ytterligare en stor grupp är indirekt berörd. Handelssektorn expanderar i Linköping. Såväl Tornby som city har • blivit handelsmagneter som nu drar till sig handlande från hela re-gionen. Cirka 10 miljoner människor besöker Tornby varje år och handlar för 6 miljarder kronor. Linköping är en stor landsbygdskommun med en omfattande skogs- • och jordbrukssektor. Sammantaget finns 1 119 företag inom dessa branscher i kommunen, vilket motsvarar mer än 20 % av hela Öster-götlands företagsamhet inom området.

Ett mångsidigt och framgångsrikt näringsliv3

www.linkoping.se





11

Linköping är en attraktiv lokaliseringsort med ett stort etableringstryck, främst för verksamheter som har koppling till IT eller forskning. Detta leder i sin tur till att kommunens befolkning är yngre än i motsvarande kommuner och att andelen högutbildade är stor – Linköping har till ex-empel landets näst högsta täthet av civilingenjörer.

Miljösektorn är en tydlig framtidsbransch i kommunen. Biogaskunnan-det är mycket stort och kommunen har varit föregångare för införandet av biogasdrift i fordonsflottan genom krav i upphandling med mera. Till-sammans med Norrköping besitter Linköping ett mycket brett kunnande inom miljöteknikområdet vilket leder till att företag inom denna sektor kan antas söka sig till Fjärde storstadsregionen. De två kommunerna och universitetet samverkar också i miljöteknikfrågan med gemensamt mil-jötekniskt centrum och en särskilt professur vid universitetet. Eftersom

miljöteknikkunnande idag är inter-nationellt mycket efterfrågat har kommunens kontakter med fram-förallt Kina intensifierats.

Näringslivet i staden blir alltmer internationellt. Flera av företagen har tillverkning som är starkt riktad mot exportmarknaden, t ex SAAB-gruppen, Ericsson, ett flertal IT-fö-retag och Swedish Meats. Många av företagen i Linköping har ut-ländska ägare. Antalet utländskt-ägda företag och antalet anställda i dessa företag har i princip fördubb-lats sedan mitten på 1990-talet. I Mjärdevi Science Park, till exem-pel, finns utlandsägda företag från Finland, Norge, USA, Indien, Ja-pan, Polen och Tyskland.




12

Fjärde storstadsregionen4

www.linkoping.se

gull-olle från norrköping som står på rådhustornets topp, och lejonet - linköping stadsvapen.

Linköpings och Norrköpings kommuner med omkringliggande orter har en täthet av företag, verksamheter och invånare som är landets fjärde största. Här finns närmare en halv miljon människor och 40 000 företag som tillsammans skapar en konkurrenskraftig och attraktiv region vid sidan av landets övriga storstadsregioner. Det dagliga utbytet i form av till exempel arbets– och studiependling har under de senaste decennier-na vuxit mycket starkt, inte minst mellan städerna Linköping och Norr-köping. Detta betyder att Linköping – Norrköping får en av landets (och Nordens) största arbetsmarknader.

illuStration: pernilla londblom



13

Inte sällan råder det antagonism mellan närliggande städer och Linkö-ping/Norrköping har inte varit befriade från sådana tendenser. Under senare år har dock bilden förändrats. Linköpings – Norrköpings kom-munledningar har i samarbete med olika aktörer inom näringslivet lan-serat begreppet Fjärde Storstadsregionen som ett nytt svenskt storstads-alternativ. Den planerade utbyggnaden av Ostlänken har medfört att kommunerna påbörjat ett samarbete kring utvecklingen av de båda stä-dernas resecentrumområden. Linköping och Norrköping har också på-börjat arbetet med en gemensam översiktsplan som ska täcka de båda kommunerna. Inom Regionförbundet Östsam medverkar Linköping och

Norrköping tillsammans med Öst-ergötlands läns landsting och öv-riga kommuner i utvecklingen av regionens kommunikationer, ut-bildningssystem, närings- och kul-turliv. Utgångspunkten är att ökad täthet utgör en grundförutsättning för stadsregionens ekonomiska ut-veckling.

Linköping och Norrköping har en central roll för hela stadsregio-nens befolkningsunderlag. Genom att stärka städernas komplementä-ra profiler och genom att vardags-utbytet underlättas så skapas en större rörlighet av arbetskraft som möjliggör en ökad specialisering inom näringslivet och offentliga verksamheter.

Regionförstoringen, kommer där-för att leda till ökad välfärd och tillväxt.

Sambandet mellan storlek och be-folkningstillväxt respektive syssel-sättningstillväxt, visar tydligt värdet av en funktionell sammanslagning. Återigen får byggandet av Ostlän-ken en avgörande betydelse.

pendling mellan norrköping och lilnköping sker dagligen. det är smidigt och enkelt tack vare järnvägen.




14

Linköping

Norrköping

Oslo

Stockholm

Köpenhamn

Malmö

Göteborg

Götalandsbanan

Nordiska triangeln

Ostlänken

Götalandsbanan är en planerad dubbelspårig höghastighetsbana som ska förbinda Stockholm och Göteborg via Östergötland. Den ska vara anpas-sad för höghastighetstrafik (320 km/tim) och ingå i ett järnvägssystem för både regionala, interregionala, nationella och internationella behov. Götalandsbanan är i sin tur en del av den så kallade Nordiska Triangeln som innebär att Stockholm, Oslo och Köpenhamn i framtiden samman-

Framtida järnvägssats- ningar och ett nytt resecentrum med flygplats5

www.linkoping.se




15

binds med högeffektiva järnvägsförbindelser. Även den så kallade Euro-pabanan, från Jönköping till Helsingborg, är en del av denna triangel som ska knyta samman Norden med kontinenten.

Ostlänken, 150 kilometer järnväg mellan Järna och Linköping, är plane-rad som den första etappen av Götalandsbanan. Utbyggnaden av Ostlän-ken – och på längre sikt av Götalands- och Europabanan – kommer att få stor betydelse för Linköpings och hela Östgötaregionens konkurrens-kraft. De nya höghastighetstågen är främst att betrakta som en del av ett samhällsutvecklingsprojekt. Utbyggd i sin helhet ger Ostlänken Öster-götland avsevärt bättre tillgänglighet till andra regioner, inte minst den stora arbetsmarknaden i Stockholm och Mälardalen.

Parallellt stärker projektet den regionala arbetsmarknaden inom Öster-götland genom det kapacitetsutrymme som frigörs för regionala pendel-

tåg. Invånarna i regionen får därmed ökad tillgänglighet till ett större service- och kulturut-bud samt en bredare arbets-, ut-bildnings- och bostadsmarknad. Även godstransporter på järn-vägen kan öka avsevärt med fler spår.

När Ostlänken står färdig för-väntas reseströmmarna kring Linköpings resecentrum öka kraftigt, från dagens cirka fem miljoner passagerare per år till 12 eller 13 miljoner. Linköpings kommun har därför tagit beslut om att flytta resecentrumet från nuvarande plats till ett nytt läge strax öster om Stångån.

Visionen om Linköping Aviation Park har vuxit fram ur tankarna om hur vi kan ta tillvara det unika läget som Linköping och vår flygplats faktiskt har. Linköping ligger mitt i Östergötland och har ett upptagningsområde som sträcker sig in i fyra angränsande län.

Förutsättningarna finns redan:

Stambanan • Stångådalsbanan/Tjustbanan • Flygplatsen • E 4:an • Flera riksvägar •

Ostlänken möjliggör en ökad regional pendling och upptagningsområ-det ökar till mer än 1,5 miljoner invånare. Tillsammans med Linköpings framtida resecentrum blir visionen om Linköping Aviation Park verklig-het. Från Linköpings flygplats finns redan idag möjlighet att dagligen fly-ga direkt till Arlanda, Kastrup och Amsterdam.

ostlänken innebär en timma till Stockholm. den ger förutsättning-ar för region- och stadsutveckling.



16

Det expansiva Linköping 6Linköping är en av Sveriges tillväxtorter. Folkmängden har under det se-naste decenniet ökat med 800 – 1 000 personer per år och under 2007 ökade Linköping med hela 1 800 personer. Av allt att döma kommer den positiva utvecklingen att fortsätta.

Linköpings kommun, med 140 400 invånare (31 december 2007), är Sveriges femte största kommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

Befolkningsökningen i kommunen och tätorten beror i första hand på invandringen, näringslivets utveck-ling och universitetets expansion. Även den allmänna urbanisering-en i Sverige under de senaste de-cennierna har bidragit till stadens tillväxt. Linköping ligger myck-et centralt i Sverige. Inom en radie av 25 mil från Stora Torget bor hal-va Sveriges befolkning. Goda väg- , järnvägs- och flygkommunikatio-ner innebär att man snabbt kan nå storstadsregionerna eller ta sig till utlandet. Läget innebär även att möjligheterna för såväl in- som ut-pendling är goda och att Linköping är ett bra lokaliseringsalternativ för företag inom en rad olika bran-scher, till exempel logistik och han-del. I Linköping planeras redan nu för framtidens boende.

Det framtida Linköping ska vara en hållbar och attraktiv stad. Tillkom-mande bebyggelsekompletteringar och utbyggnadsområden för bostäder och arbetsplatser lokaliseras inom eller i direkt anslutning till den befint-liga staden. Därmed blir Linköping på sikt en tätare, rundare och mer sammanhållen stad jämfört med idag.

Öster om Lambohov i Linköpings södra stadsdelar ska en helt ny stads-del, Djurgården, uppföras. Här ska ekologisk, social och ekonomisk håll-bar utveckling stå i fokus. Den nya stadsdelen som kommer att ligga i an-slutning till Tinnerö Eklandskap och beräknas rymma totalt 3 000 – 5 000 bostäder. Byggandet inleds under 2008 – 2009. Tinnerö Eklandskap är en del i det norra Europas största eklandskap som fortsätter söder om Lin-köping, ner till Brokind. Området är inter-nationellt uppmärksammat för sina stora natur- och kulturvärden och är också ett omtyckt rekreationsområde.

www.linkoping.se

Områden för nya bostäder med planeringshorisont 2030

Uppskattat antal lägenheter Flerbostadshus Småhus

Södra Ekkällan 1 450 1 200 250

Lilla Mjärdevi 350 350 -

Östra Lambohov 550 350 200

Djurgården 5 000 2 400 2 600

Ullstämma 1 000 50 950

Västra Tallboda 150 100 50

Östra Tallboda 200 100 100

Folkungavallen 600 600 -

Övre Vasastaden 2 000 2 000 -

Väster om Skäggetorp 250 - 25

Berga vid Södra leden - Haningeleden 200 200 -

Norra Tannefors-Kallerstad 2 000 2 000 -

Ryd-Malmslättsvägen 1 000 1 000 -

Förtätningar och förnyelse 1 000 800 200

Summa 15 750 11 150 4 375




17

Ekonomi och organisation7

Verksamhetens kostnader och intäkter 2007Omsättningen för Linköpings kommun var 6,404 mnkr, vilket motsvarar 45 622 kr per invånare. Av detta finansierades 5 276 mnkr eller 37 585 kr per invånare med skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag.

Nettokostnadens andel av skatteintäkter och utjämning är ett viktigt nyck-eltal som visar om skatteintäkter och utjämningsbidrag räcker till för att finansiera den löpande driften. Även ett positivt finansnetto bidrar till att finansiera nämndernas verksamhet. Verksamhetens andel av skatter, stats-bidrag, utjämning och finansnetto uppgår till 97,5 % för 2007. ”En god ekonomisk hushållning” förutsätter att andelen är lägre än 100 %.

Ekonomi

Socialnämnden 4%

Övriga 0%Kollektivtrafiknämnden 5%

Kommunstyrelsen 8%Teknik- och samhälls-byggnadsnämnden 5%

Äldrenämnden 14%Kultur- och fritids-nämnden 4%

Omsorgs-nämnden 14%

Bildnings-nämnden 11%

Barn- och ungdoms-nämnden 35%

www.linkoping.se



18

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen

Överförmyndarnämnden

Barn- och ungdomsnämndenBildningsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Teknik- och samhällsbyggnads-nämnden

KollektivtrafiknämndenByggnämndenMiljönämnden

OmsorgsnämndenÄldrenämndenSocialnämnden

Utförarstyrelsen

Kommundirektör

Linköpings Kommunala Utförare (LKU)Utfrarstyrelsens förvaltning

Omsorg- och socialförvaltningen

Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen

Utbildning, kultur och fritids-förvaltningen

Kommunstyrelsens förvaltning

Organisation

Kommunstyrelsenpaul lindvall (m) ordförande, gösta gus-tavsson (c) 1:e vice ordförande, lena micko (s) 2:e vice ordförande.

Överförmyndarnämnden

ordförande ingegerd ehrenborg (m) vice ordförande Sverker borell (s)

Barn- och ungdomsnämnden: barnom-sorg, grundskola, särskola och fritidsgådar.

ordförande catharina rosencrantz (m) vice ordförande Kent Waltersson (s)

Bildningsnämnden: gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, gymnasiesär-skola och särskola för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, konsumentvägled-ning, skuldsanering, invandrarservice och arbetsmarknadsfrågor.

ordförande bengt olsson, (fp) vice ordförande eva lindh (s)

Kultur- och fritidsnämnden: allmänkulturell verksamhet, biblioteksservice, kultur-skola, museiverksamhet, gamla linköping, teaterverksamhet, arrangemang, bidrag till föreningar, fritids-, idrotts- och friluftsanlägg-ningar, tempererade bad, sjöbad och allmän fritidsverksamhet.

ordförande johan lundgren (c) vice ordförande Kristina edlund (s)

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden: fysisk planering, markförvaltning, gator och vägar, trafiksäkerhet, parkering, trafik-nämnds- och väghållningsärenden, gång- och cykelvägar, parker och grönområden, natur och miljö, räddningstjänst.

ordförande muharrem demirok (c) vice ordförande mats johansson (s)

Kollektivtrafiknämnden: tidtabellagd linjetrafik, samt särskild kollektivtrafik såsom färdtjänst, sjukresor, skolskjutsar och närtrafik.

ordförande rolf edelman (m) vice ordförande mariann löfgren (s)

Byggnämnden: plan- och byggfrågor och beslut om bostadsanpassningsbidrag, bygglovsfrågor, bygganmälan, kontroll av ventilationssystem samt energirådgivning. nämnden medverkar i arbetet med över-siktsplaner och detaljplaner.

ordförande jan Widmark (kd) vice ordförande lars Sonestedt (s)

Miljönämnden: miljö- och hälsoskydds-frågor som omfattar både förebyggande arbete i form av råd och upplysningar samt tillsynsarbete inom miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel och djurskydd.

ordförande magnus landberg (kd) vice ordförande behzad Koucheki (s)

Omsorgsnämnden: individ- och familjeom-sorg, insatser för psykiskt funktionshindrade barn och vuxna, särskilda omsorger om utvecklingsstörda, föreningsbidrag till fören-ingar med social omsorg i sin verksmhet.

ordförande linnéa darell (fp) vice ordförande jakob björneke (s)

Äldrenämnden: äldreomsorg, föreningsbi-drag till pensionärsföreningar.

ordförande jan-Willy andersson (kd) vice ordförande Hans måhagen (s)

Socialnämnden: beslutar om enskilda människors rättigheter och skyldigheter inom sociallagstiftningen. nämnden ger även tillstånd av olika slag, till exempel för lotteri-försäljning eller öl-vin- och alkoholrättigheter på restaurang.

ordförande niklas borg (m) 1:e vice ordförande else-marie peterson (c) 2:e vice ordförande Sven-Åke lundh (s)

Utförarstyrelsen: organiserar kommunal verksamhet och service som kan konkur-rensutsättas.

ordförande carin lundén (m) vice ordförande ulf lindh (s)



19

Linköpings kommun har valt att bedriva viss verksamhet i företagsform och har därför ägarintressen i ett antal olika aktiebolag, ekonomiska för-eningar och stiftelser. Kommunfullmäktige har fastställt beskrivningar av kommunens motiv för ägande av kommunens bolag och ägardirektiv. Kommunfullmäktige har också fastställt verksamhetskrav, mål för avkast-ning och soliditet för kommunens bolag.

Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2006 att ombilda den dåvaran-de bolagskoncernen med ett nytt moderbolag för huvuddelen av de kom-munägda bolagen, ”Linköpings Stadshus AB”.

Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna ägaransvaret för före-tagen som ingår i koncernen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjan-de. Från år 2007 har Linköpings Stadshus AB även i uppdrag att svara för viss övergripande strategisk styrning samt att genomföra ägardialoger med de rörelsedrivande bolagen.

Kommunens företag8

Sammanställd redovisning för koncernen

Årets resultat för 2007 och 2006 efter finansiella poster (före elimineringar), mnkr 2007 2006

Linköpings kommun 136 352

Tekniska Verken i Linköping AB 431 326

AB Stångåstaden 80 158

Linköpings Kommunala Fastigheter AB 62 57

Sankt Kors Fastighets AB -3 -12

Bryggaregården AB 0 0

Linköping Konsert & Kongress AB - 2

Arenabolaget i Linköping AB -6 -7

NuLink AB 5 -

Mjärdevi Science Park AB 0 0

Marknadsbolaget – Framtid Linköping AB 0 0

Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB 0 -

Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB 2 -

www.linkoping.se

bryggaregården ab

Kommunens företag

med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarighe-ten till koncernredovisning. Syftet med den sammanställda redovis-ningen/koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av linköpings kommuns ekonomi.



20

Linköping stadshus

Tekniska Verken i Linköping AB

Svensk Biogas i Linköping AB

Usitall i Linköping AB (70%)

Utsikt i Linköping AB

Stadspartner AB

Stadspartner Mark-teknik AB

Linköpings Kraftnät AB

Parkerings AB Duka-ten (99,96%)

Östkraft AB (65,7%)

Busslink i Linköping AB

Katrineholm Energi AB

Ljusfors Kraft AB (99%)

YP ENtrepenad och Konsult AB

Östkraft Energihan-del AB

Fyrstad Kraft AB

Utsikt Katrineholm AB

Vika MIljö AB

Konserthuset i Linköping AB

Fastighet Lavinen i Linköping AB

Linköpings Kommunala Fastig-

heter AB

Linköpings Sport-fastighet AB

Arenabolaget i Linköping AB

Näringslivsutveckling i Linköping AB

Mjärdevi Science Park AB

Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping

AB

Flygplatsområdets Mark och Exploatering i

Linköping AB

Marknadsbolaget - Framtid LinköpingAB

Bryggaregården AB

Studentbostäder i Linköping AB

TGS Fastigheter nr 3 AB

AB Stångåstaden

Sanktera AB(81%)

Sankt Kors Fastig-hets AB

moderbolag

dotterbolag

delägt bolag

dotterdotterdotterbolag

dotterdotterbolag



21

Linköpings stadshus i kvarteret Agaten, Storgatan 43 har ett förnämligt läge vid Borggården, strax intill domkyrkan och slottet. Byggnaden upp-fördes 1864 som skolhus för Linköpings Högre Elementärläroverk. Den pampiga läroverksbyggnaden i nygotisk stil med renässansinslag är ty-pisk för 1800-talets blandning av olika historiska stilar. 1860 lades grun-den och som entreprenör anlitades storbyggmästarcn Jonas Jonsson och ritningarna var utförda av Johan Fredrik Åbom. Byggnaden är uppförd i tegel och sten med gul puts och sockel i granit. De rundbågiga fönstren är 218 till antalet och två- eller tredelade. Fönstrens rundbågestil kontraste-rar till de gotiskt spetsiga branta taken krönta med torn och järnspiror. Hu-

vudportalen är utförd i kol-mårdsmarmor och försedd med en förgylld inskrip-tion: ”Initium sapientiae timor Domini” (Herrens fruktan är vishetens begyn-nelse). En devis som vitt-nar om kyrkans långa tra-dition inom utbildning.

Efter endast några årtion-den, 1906, förklarades lä-roverksbyggnaden vid en inspektion som olämplig och otillräcklig. Tomten var för liten, korridorerna för mörka och klassrum-men för få. Alltså blev frå-gan om ett nytt läroverk aktuell. En ny tomt uppläts av staden som också stod för kostnaderna för ny-byggnationen mot att det gamla läroverket med tomt övergick i stadens ägo att användas för stadens myn-digheter och förvaltning.

Den 24:e september 1921 kunde det nya stadshuset invigas och den 27:e i samma månad höll stadsfullmäktige sitt första sammanträde i sessionssalen.

På 1960-talet drabbades landet, som alla vet av en rivningsvåg och även Linköpings stadshus hamnade i farozonen.

Den gamla stadshusbyggnaden var, enligt arkitekterna opraktisk och svårutnyttjad och dessutom dyr i drift och ansluter sig ”genom sin klum-pighet och höjd” dåligt till miljön kring Domkyrkan och slottet. Trots förslag om att riva byggnaden till förmån för nya och mer ändamålsen-liga lokaler står den stadigt kvar på sina grundvalar. I dag är vår vackra och traditionsrika stadshusbyggnad nyrenoverad och tekniskt rustad att göra tjänst ännu i många decennier.

Linköpings stadshus och stadsvapen9

www.linkoping.se

linköpings stadshus.




22

En fullmäktigeförsamling har funnits sedan 1863, stadsfullmäktige (SF) 1863-1970 och kommunfullmäktige (KF) från och med 1971. Stadsfull-mäktiges första sammanträde hölls den 13 januari 1863 i gamla rådhus-byggnaden vid Stora torget.

Stadsfullmäktige hade från början 30 ledamöter. Redan 1912 ökades an-talet till 44. Från 1942 till 1961 hade stadsfullmäktige 54 ledamöter. År 1962 skedde en ökning till 56 ledamöter. Den största förändringen ge-nomfördes 1970, då 79 ledamöter valdes för mandatperioden 1971-73.

Linköpings stadsvapenDet äldsta bevarade exemplaret av Linköpings stads sigill är vidhängt ett pergamentsbrev utfärdat den 1 augusti år 1344. Sigillbilden har i forsk-ningen med rätta uppfattats som en variation av Bjälboättens vapen som visar ett lejon över tre ginbalkar och med fältet bestrött med hjärtan. Un-der de följande seklerna användes vapnet och sigillet; någon enhetlighet i utformningen finns doch ej. Kungliga Majestätet fastställde den 1 mars 1946 Linköpings stads vapen sålunda: ”i blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring”. Den 27 november 1970 fastställdes att Linköpings kommun skulle föra samma vapen som staden. I samband med Linköpings 700-årsjubileum 1987 lät kommunen framställa en logotype, visande en-bart lejonansiktet, för att användas som kommunens symbol.

linköping stads allra första kända sigill.

bjälboättens vapen.

linköping kommuns logo-typ åren 1987 – 2000

linköping kommuns stads-vapen sedan 1971.

linköping kommuns logotyp sedan 2001.

Linköpings tidigare symboler

Nu gällande stadsvapen och lo-gotyp för Linköping kommun

Documents

Häfte om Linköping, arbetsskiss