38
Hälsoekonomisk Teori Alexis Palma Ph. D.

Hälsoekonomisk Teori

  • Upload
    manjit

  • View
    72

  • Download
    7

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Hälsoekonomisk Teori. Alexis Palma Ph. D. Föreläsning 1. Ekonomi som ämne Modeller Knapphet och alternativkostnad Effektivitet BNP Makroekonomi och hälso- och sjukvården. Vad är Nationalekonomi?. Nationalekonomi: - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Bild 1

Hlsoekonomisk Teori

Alexis PalmaPh. D.

Frelsning 1Ekonomi som mneModellerKnapphet och alternativkostnadEffektivitetBNPMakroekonomi och hlso- och sjukvrden

Vad r Nationalekonomi?Nationalekonomi: r en samhllsvetenskap som studerar hushllning med knappa resurser. Utgngspunkten r att alla behov inte kan tillfredsstllas med hjlp av tillgngliga resurser och att det drfr r ndvndigt att vlja.Mikroekonomi, MakroekonomiPositiv ekonomi Normativ ekonomi

3Modeller

Dlig modell av Eiffel Tornet

Bra modell av Eiffel TornetModell 1 av Glassfrsljningen i Gteborg

Det finns ett positivt samband mellan medeltemperatur och glassfrsljningModell 1 av Glassfrsljningen i Gteborg

Det finns ett negativt samband mellan pris och glassfrsljningViktigt i NationalekonomiResurser r knappa: Mngden varor och tjnster som individerna i samhllet skulle vilja konsumera r strre n mngden varor och tjnster som kan produceras. Individer och samhllet mste drfr vlja.

Produktionsmjlighetskurva: r en grafisk avbild av vad en produktionsenhet, med alla tillgngliga resurser, maximalt kan producera av tv olika varor.

En sjukgymnast har en egen mottagning i centrala Bors. Sjukgymnasten har tv olika typer av patienter: ldre personer som har haft en hftfraktur. Behandlingen av en hftfrakturpatient tar ca. 1 timma. Individer med ryggbesvr. Behandlingen av en patient med ryggbesvr tar ca. en 0,5 timma. Sjukgymnasten jobbar 40 timmar i veckan.

Produktionsmjlighetskurva Antal patienter med ryggbesvr

Antal patienter med hftfraktur

40/1

40/0,5

PRODUKTIONSMJLIGHETSKURVA Lutning = - 1/2

Ett annat exempel r an barnmorska kan vlja mellan att ta ett cellprov (15 min) eller spiralinsttning (30 min)9Alternativkostnad : r vad resurserna som anvnds i produktionen kunde ha stadkommit i sin bsta alternativa anvndning.Under tiden sjukgymnasten behandlar en patient med ryggbesvr (30 minuter) kan han/hon ha behandlat 0,5 patienter med hftfraktur.Alternativkostnaden fr behandlingen av en patient med ryggbesvr r behandlingen av 0,5 patienter med hftfraktur.

AlternativkostnadEn avdelning p ett sjukhus behandlar tv olika typer av patienter: Patienter med lungcancer.Patienter med brstcancer. Den enda inputen r sjukskterskornas arbetstid. Vissa sjukskterskor r bttre p att behandla patienter med lungcancer men andra r bttre p att behandla brstcancer.

ProduktionsmjlighetskurvaPRODUKTIONSMJLIGHETSKURVAAntal patienter med lungcancer Antal patienter med brstcancer

Nr produktionsfaktorerna r heterogena blir produktionsmjlighetskurvan konkav.Man mste uppoffra behandlingen av 2,5 patienter med lungcancer nr behandlingen av individer med brstcancer kar frn 0 till 20.Man mste uppoffra behandlingen av 40 patienter med lungcancer nr behandlingen av individer med brstcancer kar frn 180 till 200.

ProduktionsmjlighetskurvaPRODUKTIONSMJLIGHETSKURVAAntal patienter med lungcancer Antal patienter med brstcancer

A C BPunkt AEnheten opererar p ett ineffektivt stt. Det r mjligt att ka outputen med de befintliga resurserna.Punkt BEnheten opererar p ett effektivt stt - allokativ effektivitet. Det finns en alternativkostnad.Punkt CPunkten r omjlig att n med de befintliga resurserna.

ProduktionsmjlighetskurvaEffektivitet: Rtt grad av mluppfyllelse.Allokativ effektivitet: Det gr inte att ka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara. Det finns en alternativkostnad. Teknisk effektivitet: Att man anvnder den teknik som ger strsta mjliga utbyte av de resurser (produktionsfaktorer eller input) som anvnds.Kostnadseffektivitet: Nr en produktionsmetod som genererar samma utfall som en annan produktionsmetod men har lgre kostnad. EffektivitetTeknisk effektivitetBilarSjukskterskor1234505101520221152025303521530701001303153010015018041530100180195515301001802000510152022115202530352153070100130315301001501804153010018019551530100180200Tekninsk effektivaKostnadseffektivitetBilarSjukskterskor1234505101520221152025303521530701001303153010015018041530100180195515301001802000510152022115202530352153070100130315301001501804153010018019551530100180200Ln: 20 000Bilkostnad: 10 000Totalt: 30 000 Ln: 60 000Bilkostnad: 0Totalt: 60 000 KostnadseffektivMarknader och aktrerVarumarknaden: marknaden dr varor kps och sljs.Faktormarknaden: marknaden dr produktionsfaktorer (arbete, kapital, jord) kps och sljs.Finansmarknaden: marknaden dr finansiella tillgngar (aktier, obligationer) kps och sljs.Viktiga AktrerHushllenFretagenDen offentliga sektornUtlandet

YYFretagen hyr produktionsfaktorerna frn hushllen. Det bla fldet, Y, visar inkomsterna som fretagen betalar till hushllen. HushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad20THushllen sparar, S, och betalar skatt (netto), T. Fretagen lnar en del av vad hushllen sparar fr att finansiera sina investeringar. SHushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad21CCHushllen kper varor och tjnster. Fldet, C, visar konsumtionsutgifterna. HushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad22IIFretagen kper investeringsvaror frn andra fretag. Fldet I representerar fretagens investeringsutgifter.

HushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad23GGDen offentliga sektorn kper varor och tjnster, G, och lnar eller terbetalar ln om utgifterna verstiger eller r mindre n den offentliga sektorns inkomster. HushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad24X-MX-MFretag sljer varor och tjnster till utlandet, export, och fretag och hushllen kper varor och tjnster frn utlandet, import. Netto exporten r X-MHushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad25IGCX-MICGX-MYYTSDet bla och de lila flden visar de cirkulra utgifterna och inkomsterna. De grna r de finasiella fldena. Summan av de lila fldena r lika med det bla fldet. HushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad26IGCX-MICGX-MYYTS Y = C + I + G + X MHushllenOffentliga SektornFretagenUtlandetFaktormarknadVarurmarknadFinansmarknad27Bruttonationalprodukten UtgiftsmetodenGDP = C + I + G + (X M)GDP = 1 372 + 529 + 762 + (1 494 1 257)GDP = 2 900 miljarder SEKBNP och vlfrdRegistrering (Hushllet, den svarta sektorn)

Vrdering (Den offentliga sektorn)

Kvalitetsfrndring

Kostnader (Polisen, sjukvrden)

Milj

Frdelning

Hur stor andel av BNP gr till Hlso- och sjukvrden?Total health care expenditures by function of health care (HC) and in relation to GDPCurrent prices, Million SEKHealth care200120042008Total health care expenditures208 582241 378296 321

GDP at market prices 2 326 1762 624 9643 154 630

Medical care and health as percentage of GDP9,0%9,2%9,4%(SCB)(SCB)(SCB)

Has the costs of the healthcare sector changed..? 19601970198019902004Sweden4,77,19,28,69,1Germany4,96,08,48,810,9Spain1,63,65,46,48,1UK 3,94,66,06,08,3US5,37,49,212,215,3(As a share of GDP in %)Blad4

Diagr2050010001500200025003000

TemperaturGlass

Blad1QdPEPS0005500101010002015150030202000402525005030300060708090100

Blad4

Diagr2300025002000150010005000

PrisGlass

Blad1QdPEPS003000550025001010002000151500150020200010002525005003030000