1

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad

Per-Olov Forsberg

Ann-Margret Ullström

Hur ambulanspersonalen erfar prio-1

körning ur ett arbetsmiljöperspektiv

How ambulance personnel experience

prion-1 runs from a work environment

perspective

Examensarbete 15 högskolepoäng

Specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård

Datum: 2011-02-03

Handledare: Christina Sällström

Jörgen Jansson

Examinerande lärare: Inger Johansson

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

SAMMANFATTNING (svensk )

Titel: Hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett

arbetsmiljöperspektiv

Fakultet: Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet

Kurs: Examensarbete inom ambulanssjukvård, 15 hp

Författare: Per-Olov Forsberg Ann-Margret Ullström

Handledare: Christina Sällström Jörgen Jansson

Examinerande lärare: Inger Johansson

Sidor: 36

Månad och år för examination: Februari 2011

Svenska nyckelord: Arbetsmiljö, psykosocial, ambulansolyckor, trafiksäkerhet, kommunikation

Inthseåplöfljk

MKJoihjsdfrkjwerfjonwernhwwevfrowuoWUIÖEFGIOÖWUEHVFBG

en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet

Ne

Justerad och Godkänd. Datu

Introduktion: Ambulanspersonalens arbetsmiljö är varierad och den sträcker sig från en arbetsmiljö på

ambulansstationen tillsammans med kollegor, till arbetet i ambulansen med en kollega på väg till eller från

olycksplatser och patienters hem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonalen erfar

prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det som efterfrågades var erfarenheterna av att åka prio-1 ut till

patienten, både som chaufför och som vårdare. Studien gjordes för att se om ambulanspersonalen var nöjd

med den delen av sin arbetsmiljö och om de upplevde att de kunde påverka den. Metod: Studien

genomfördes med en kvalitativ ansats. Ambulanspersonal intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys

användes för att bearbeta material. Resultat: I analysarbetet har författarna skilt på det manifesta och

latenta innehållet. Resultatet av den manifesta analysen visar att personalen oftast känner sig trygg under

prio-1 körning men att det finns tillfällen då man inte känner sig trygg. Tryggheten/otryggheten kan många

gånger kopplas till vem som kör och om man litar på den som kör eller ej. Som chaufför är man tryggare då

man har möjlighet att påverka situationen, något vårdaren upplevde svårt, då det är mycket känsligt att

kommentera hur någon kör. Ur resultatet av den latenta analysen har det framkommit att det är bristen på

kommunikation som påverkar känslan av trygghet/otrygghet. Konklusion: Det finns problem med

arbetsmiljön under prio-1 körning som det pratas väldigt lite om. Ämnets känslighet och rädslan för hur

kritiken skall mottagas är orsaken till att det pratas så lite om det. Författarna ser ett behov av fortsatta

studier för att se hur man skall komma åt det problemet.

3

Examensarbetets engelska sammanfattning

ABSTRACT (English)

Title: How ambulance personnel experience prion-1 runs from a work

environment perspective

Faculty: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University

Course: Degree project in operation room nursing, 15 ECTS

Authors: Per-Olov Forsberg and Ann-Margret Ullström

Supervisor: Christina Sällström and Jörgen Jansson

Examinator: Inger Johansson

Pages: 36

Month and year for the examination: February 2011

Key words: work environment, ambulance accidents, psychosocial, communication

en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet

Ne

Introduction: Ambulance personnel’s places of work are varied and range from working in the

ambulance station with colleagues, to working in the ambulance with a colleague on the way to or from

accident scenes and in patients' homes. Purpose: The purpose of this study was to examine how

ambulance personnel experience prion-1 runs from a work environment perspective. Information was

also requested on the experience of going on a prion-1 run to the patient, both as a driver and

paramedic. The study was done to determine if the ambulance crew was satisfied with this part of their

work environment and if they felt they had influence over it. Method: The study was conducted with a

qualitative approach. Ambulance personnel were interviewed. A qualitative content analysis was used

to process the surveys. Results: In the analysis, the authors distinguished between the manifest and

latent content. The result of the manifest analysis shows that the staff usually feels safe in prion-1

driving, but there are times when they don`t feel secure. Security / insecurity can often be linked to who

is driving and if you trust the person driving, or not. As a driver you feel more secure since you are able

to influence the situation; the caregiver experienced difficulty since it is very sensitive to comment on

someone´s driving skills. Out of the latent content analysis, it was learned that it is the break-down of

communication that influences feeling of security or insecurity. Conclusion: There is a problem with

the work environment during prion-1 runs and it is not much discussed. The topics’ sensitivity and fear

of how criticism will be taken is the reason it is not widely discussed. The authors see a need for further

studies on this topic to uncover the problem.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ..................................................................................................................... 5

Arbetsmiljö ............................................................................................................................. 5

Ambulanssjukvård .................................................................................................................. 8

Uppdragsnivåer ...................................................................................................................... 8

Vårdmiljö ............................................................................................................................... 9

Psykosocial arbetsmiljö under prio-1 körning ..................................................................... 10

Problemformulering ............................................................................................................. 11

Syfte ..................................................................................................................................... 11

METOD .................................................................................................................................... 11

Urval ..................................................................................................................................... 11

Datainsamlingsmetod ........................................................................................................... 11

Tillvägagångssätt .................................................................................................................. 12

Dataanalys ............................................................................................................................ 12

Etiska överväganden ............................................................................................................ 13

RESULTAT ............................................................................................................................. 15

Att erfara trygghet ................................................................................................................ 15

Kontrollmöjlighet ............................................................................................................. 15

Psykiska krav .................................................................................................................... 16

Socialt stöd ....................................................................................................................... 16

Att erfara otrygghet .............................................................................................................. 17

Kontrollmöjlighet ............................................................................................................. 17

Psykiska krav .................................................................................................................... 18

Socialt stöd ....................................................................................................................... 18

DISKUSSION .......................................................................................................................... 20

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 20

Metoddiskussion ................................................................................................................... 23

Resultatets betydelse ........................................................................................................ 25

Referenser ................................................................................................................................. 26

Bilaga 1 Intervjuguide

Bilaga 2 Till verksamhetschefen

Bilaga 3 Till stationschefen

Bilaga 4-5 Förfrågan angående deltagande i studien

5

INTRODUKTION

Arbetsmiljö

Arbetsmiljö handlar om förhållandena på arbetsplatsen inte bara om olyckor och farliga

maskiner utan omfattar även saker som trivsel och organisation på arbetsplatsen. Det är

viktigt med en god arbetsmiljö på arbetsplatsen för att personalen inte ska drabbas av ohälsa.

En bra arbetsmiljö är positivt för företaget och kan bidra till både bättre produktivitet och

ökad lönsamhet (SFS, 1977:1160). I arbetsmiljöbegreppet skiljer man på den fysiska och den

psykosociala arbetsmiljön. Med de fysiska faktorerna menas arbetsställningar, rörelser och

kroppslig belastning medan de psykosociala faktorerna avser samspelet mellan individ och

den omgivande miljön (Aasa & Wiitavaara, 2009). Idag finns regler och lagar som

kontrollerar den fysiska arbetsmiljön och dessa regler och lagar syftar till att minimera skador

på människans fysiska hälsa. Det kan dock uppstå problem som hotar den fysiska hälsan till

exempel buller, dålig ventilation och olämpliga arbetsställningar. Arbetsmiljö är ett område

där arbetsgivaren har huvudansvaret enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160). Vissa risker kan

inte helt elimineras och då är det viktigt att det finns goda instruktioner som medför att man

hanterar farliga situationer på ett tryggt sätt. Arbetstagarna ska delta i arbetsmiljöarbetet

genom att rapportera risker, tillbud, sjukdom, olycksfall samt föreslå åtgärder och lämna

synpunkter på det som genomförts. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande

av arbetet samt vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga

uppföljningar. Företagshälsovården kan anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och

för att föreslå åtgärder och utbilda personal (SFS, 1977:1160). Riskbedömningar görs

kontinuerligt och genomförda åtgärder ska följas upp samt att tillbud ska rapporteras till

arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för detta.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om arbetsförhållanden som skapar risker för den

psykiska hälsan. Den ursprungliga definitionen av begreppet psykosocial miljö innebar att den

psykosociala miljön omfattade kultur och förhållanden i människans omgivning som är av

betydelse för både hennes psykiska hälsa och utveckling. Enligt Eklöf (2006) myntades

begreppet psykosocial av Erik H Eriksson och är sammansatt av två ord som betecknar den

psykiska och den sociala sfären i vårt mänskliga liv; den ena som en osynlig inre psykisk

struktur, den andra som fokuserar samspelet människor emellan. Socialpsykologin har gett

klara belägg för att vi inte är passivt styrda av vårt biologiska arv utan att människolivet är ett

dynamiskt förlopp i vilken den sociokulturella miljön spelar en mycket viktig roll. Insikten

om denna ömsesidiga påverkan mellan det inre psykiska tillståndet och det sociala samspelet

det vill säga interaktionen har man försökt gestalta genom att föra samman båda begreppen

till ett gemensamt begrepp (Theorell, 2003). Psykoanalytikern Erik H Eriksson (2004)

betonade att det inte går att förstå människans handlingar och reaktioner utan att beakta

hennes relationer till andra. Företagets psykosociala arbetsmiljö syftar på den osynliga

"mjuka" delen av företagets organisation och inre funktionssätt som påverkar personalens

välbefinnande. En bristfällig organisation kan till exempel framkalla stress hos personalen

(Bolman & Deal, 2005).

I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS, 1998:7) uppges att begreppet

psykosociala faktorer i arbetsmiljön delvis är svårfångat. Genom att betrakta arbetsmiljö från

psykologisk och sociala synvinklar kan psykosociala faktorer framkomma (Angelöw, 2002).

Hur människor mår på arbetet beror inte enbart på de fysiska förhållandena utan även på hur

människan uppfattar och reagerar på arbetsförhållanden. Det rör bland annat trivsel och

ledarskap och handlar mycket om relationerna mellan människorna på arbetsplatsen. En

definition av psykosocial arbetsmiljö lyder: ”interaktioner mellan och inom arbetsmiljö,

arbetsinnehåll, förhållanden i den organisation man arbetar för och medarbetarnas kapacitet,

6

behov, kultur och arbetsprestation” (Hanberger Westergaard, 2005 s.3). Den psykosociala

arbetsmiljön innebär hur människan upplever sin arbetsmiljö och sina behov. Enligt Maslows

(1954) teori delas människans behov in i fem områden som är hierarkiskt ordnande den så

kallade behovshierarkin. Behoven är det fysiologiska behoven, trygghetsbehov, sociala

behov, behov av status och prestige samt av självförverkligande (Rubenowitz, 2004). Om inte

det fysiologiska grundläggande behovet är tillfredställt kommer inte människan sträva efter

ett högre behov. Alla människor strävar efter att nå den högsta nivån och när de lägre behoven

är tillfredsställda kan människan motiveras genom att vilja tillfredsställda de kommande

behoven i trappan (Eriksson-Zetterqvist et al. 2005).

Herzberg (1966) utvecklade två faktorteorin även kallad motivation-hygien teorin. Vad

Herzberg frågade sig var: vad vill människor få ut av sina jobb? (Eriksson-Zetterqvist et al.

2005, s, 135). Herzberg kom fram till att de faktorer som styrde de positiva respektive de

negativa aspekterna av en arbetares tillfredställelse var skilda från varandra. Herzbergs teori

visar därmed att en arbetare utan positiva faktorer inte blir missnöjd utan likgiltig och att en

arbetsplats utan negativa faktorer inte gör en individ motiverad (Robbins, 2000, s, 51). I

Herzbergs (1966) undersökning kopplades positiva faktorer eller motivationsfaktorer samman

med inre angelägenheter och det var dessa som Herzberg ansåg kunna motivera en arbetare.

Exempel på motivationsfaktorer är: prestation, respekt från arbetskamrater, arbetet i sig,

ansvaret och möjlighet till avancemang inom företaget. Motsatsen var de negativa faktorerna

eller hygienfaktorerna. Dessa sammankopplades med de externa angelägenheterna och om

hygienfaktorerna existerade eller var dåliga och negativa blev arbetarna missnöjda. Några

exempel på hygienfaktorer är: företagspolicy, administrationen, chefskap, arbetstrygghet,

lönenivå, arbetsmiljön och mellanmänskliga relationer (Eriksson-Zetterqvist et al. 2005, s,

135). Enligt Herzberg (1966) är faktorer som leder till en nöjd och motiverad arbetare inte

samma faktorer som leder till missnöje, de två parametrarna ligger inte på samma kontinuum.

Bristen på den ena faktorn påverkar inte den andra typen av faktorer. Status, trygghet i arbetet

och förhållandet i arbetet som påverkar privatlivet är motivationsfaktorer som Herzberg lade

till efter ytterligare forskning. McShane och Von Glinow (2005) ifrågasätter Herzbergs teori.

De menar att teorin har kommit fram utifrån undersökningar utförda med en tveksam metod

och att andra undersökningar med bättre anpassade metoder har kommit fram till att

hygienfaktorerna inte alls är begränsade till det Herzberg kom fram till. Exempelvis menar de

att omgivningen har en motiverande påverkan (McShane et al. 2005, s, 69). Eriksson-

Zetterqvist et al. (2005) anser att Herzbergs undersökning känns förlegad på grund av att nya

undersökningar har kommit fram med nya resultat. Exempelvis visar de nya rönen att både

hygien- och motivationsfaktorer påverkar en individs motivation. Ett annat problem är att alla

människor inte är lika, olika individer kan därför reagera på olika sätt inför likartade faktorer

(Eriksson-Zetterqvist et al. 2005, s, 135). Denna kritik liknar den som har framförts mot

Maslows teori och den eventuella stelhet som den skulle ha.

Karasek och Theorell (1990) skapade en modell som visar hur psykiska krav,

kontrollmöjlighet och socialt stöd påverkar en anställd och vilken typ av inverkan en person

har på sitt arbete. Modellen är indelad i fyra olika arbetssituationer: spända arbeten, aktiva

arbeten, avspända arbeten och passiva arbeten. Dessa arbetssituationer är baserade på graden

av psykologiska krav, kontroll och socialt stöd. Det första måttet är arbetskrav och är en

kombinerad term för arbetsmängdsproblem, konflikter och andra stressfaktorer vilket kan

påverka individens motivation eller energi antingen negativt eller positivt. Modellen mäter

inte stress utan olika stressfaktorer såsom arbetsmängdskrav i den nuvarande arbetsmiljön.

Dessa stressfaktorer kallas för arbetskrav och kan beskrivas efter hur hårt arbete som utförs.

Detta kan inkludera saker som deadline och hur många rapporter som måste slutföras inom en

7

viss tid men kan även innefatta olika konflikter på arbetsplatsen. Hur individen upplever

arbetsmängd kan göra stor skillnad i resultatet av arbetskrav. Karasek och Theorell (1990)

menar att det andra måttet är kontrollmöjlighet eller beslutsrätt, vilket är handlingsfrihet när

det gäller beslut. Om arbetskraven är höga och beslutsmöjligheterna är låga kan symtom på

mental stress uppkomma. Spända arbeten skapas när de psykiska kraven är höga och

kontrollmöjligheterna är låga. Den ökade psykiska aktiviteten skapar negativ energi vilket i

sin tur skapar negativ stress och kan leda till hjärtsjukdomar. Aktiva jobb innebär att de

psykiska kraven är höga men också att kontrollmöjligheterna är höga. Istället för att öka den

psykiska aktiviteten negativt görs den istället till något positivt vilket kan användas till sin

fördel. Individen gör ett bättre arbete när den känner att den tjänar något på de höga kraven

och omvandlar stressen till något positivt (Karasek & Theorell, 1990). Avspända arbeten är

när de psykiska kraven är låga men kontrollmöjligheterna över sitt arbete är höga. Passiva

jobb är när möjligheten till kontroll över sitt arbete är lågt men individen har däremot inga

psykiska krav. I detta område är inlärningen låg och utmaningar saknas i arbetet vilket

innebär att individen inte utvecklas som person, detta leder till att produktivitet blir låg och

det är en anledning till att denna typ av arbete kan innebära problem. Om det tredje måttet,

socialt stöd från kolleger och chefer läggs till i modellen kommer den att få ytterligare en

dimension. En dimension där idealet är en bra stödfunktion medans motsatsen kallas för den iso-

spända situationen och ökar risken för sjukdom (Theorell, 2003).

Figur 1. Krav-kontroll-stöd modellen (Karasek & Theorell, 1990, s, 70).

AVSPÄNDA AKTIVA

PASSIVA SPÄNDA

PSYKISKA

KRAV

Hög

Kontroll

Socialt

stöd

Låg

Låg Hög

Hög

Låg

Motivering

och

utveckling

Risk för

psykosocial

ohälsa

Risk för

stress och

sjukdom

8

Krav och kontrollmodellen (figur 1) handlar om relationen mellan yttre psykiska krav och

möjligheter till kontroll eller beslutsutrymme samt stöd i den miljö människan befinner sig i.

Karasek och Theorell (1990) tar upp stress som orsak till sjukdom, dessa är bland annat brist

på egenkontroll, den egna makten och vardagsmakt. Andra orsaker är överstimulering eller

understimulering av arbetsuppgifter samt för låga eller höga krav. Det ska finnas en balans

mellan kraven inom de områdena, krav, kontroll och stöd. Balansen mellan dessa verkar

hälsobefrämjande enligt Theorell (2003).

Ambulanssjukvård

Mycket har förändrats inom ambulanssjukvården de senaste decennierna såväl nationellt som

internationellt. Denna utveckling som främst är av medicinsk och teknologisk natur, har gjort

att ambulanssjukvården ändrat karaktär från att ha varit sjukhusets förlängda arm och en

snabb transportservice till att bli en kvalificerad och självständig del av en akut vårdkedja

(Wireklint-Sundström, 2005). Fokus inom ambulanssjukvården har legat och ligger på

kompetenshöjning av personalen. Från att det har varit ambulanssjukvårdare i besättningen

till att ambulansbesättningen ska bestå av minst en sjuksköterska. Detta är ett krav eftersom

socialstyrelsen ändrade möjligheten att ge icke legitimerad personal delegering i att

administrera läkemedel från och med oktober 2005 (Socialstyrelsen, 1999). Idag har också

specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård fått en betydande roll i

ambulansorganisationen (Suserud, 2005) och i en del landsting krävs en vidareutbildad

sjuksköterska i varje ambulans. I samband med kompetenshöjning av ambulanspersonal blev

det på många håll i landet en stor förändring och det krävdes nyrekrytering av sjuksköterskor.

Kravet på att köra utryckning med ambulansfordon är idag ett B-körkort (i vissa fall C-

körkort när det gäller storbilsambulanser på vikter över 3,5 ton) samt en förarutbildning som

skiljer sig mellan landstingen. Detta för att det idag inte finns någon enhetlig utbildning för

utryckningskörning av ambulansfordon något som Lundälv (2006) påtalat. I Socialstyrelsens

författningssamling (SOSFS 2009:10) står ”vårdgivaren ska även ansvara för att den hälso-

och sjukvårdspersonal som ska framföra en ambulans har den kompetens som krävs för att på

ett säkert sätt kunna utföra ett ambulansuppdrag”. Jämfört med den medicinska utbildningen

är förarutbildningen en liten del trots att det är en stor del av arbetet. Det ställs stora krav på

ambulansförarens körprestation och omdöme under prio-1 körning. Kännetecknande för en

duktig prio-1 förare är inte bara att han kan manövrera sitt fordon bättre än normalföraren

utan också förstår, värdesätter och accepterar de värderingar som gäller för god, effektiv och

säker prio-1 körning. Vägverket har gett ut rekommendationer vad som en förarutbildning bör

innehålla (Vägverket, 2008). Utbildningen syftar till att säkerställa att utryckningsförare inom

ambulanssjukvården har sådana kunskaper och färdigheter att utryckningsföraren kan utföra

sjuktransporter på ett trafiksäkert sätt så att patient eller medtrafikant inte utsätts för fara

(Lundälv, 2006). Prio-1 körning är vid sidan av den egna specialiseringen en egen profession.

Lundälv (2006) menar att fordonsmomentet är betydligt mer eftersatt än utbildningar för att

förbättra omhändertagandet av patienter i utsatta situationer. Detta förhållande har varit under

ambulansorganisationens uppbyggnad och råder än idag.

Uppdragsnivåer

Ambulansuppdrag består av tre olika nivåer beroende på hur brådskande uppdraget är, vilka

benämns prio-1, prio-2 och prio-3. Definitionerna är hämtade från Socialstyrelsens riktlinjer

(2001).

Prio-1 Mycket brådskande ambulansuppdrag

9

Innebär att patienten bedöms ha akuta livshotande symtom. Närmast tillgängliga ambulans

utlarmas. Ambulanslarmet skall betraktas som trängande fall enligt SOS-operatörens

bedömning. Ambulansens förare bedömer behovet av snabb körning till platsen och

påkallande av fri väg med siren eller blåljus, med hänsyn till angelägenhetsgrad, lokala

trafikförhållanden.

Prio-2 Brådskande ambulansuppdrag

Innebär att patienten bedöms ha akuta men ej livshotande symtom. Närmast tillgängliga

ambulans tilldelas uppdraget. Detta skall normalt ej betraktas som trängande fall .

Prio-3 Ej brådskande ambulansuppdrag

Innebär att rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens tillstånd. Sjuktransport vilken ej

betraktas som trängande fall. Ambulans tilldelas uppdraget med beaktande av den totala

beredskapen för trängande fall. I denna grupp återfinns patienter som transporteras till

exempel mellan sjukvårdsinrättningar och sina hem.

Vårdmiljö

Enligt Fridell (1998) så ingår det i vårdmiljöbegreppet hur patienten genom synupplevelser

orienterar sig i miljön, förstår den och finner sig tillrätta. Miljön i sin helhet skall vara

välfungerande och passa för sitt ändamål. ”Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det

finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna

ges” (SFS 1982:763, 2 e §). En patientvänlig miljö är beroende av hur den upplevdes och inte

bara på hur den ser ut men samtidigt är den fysiska vårdmiljön en summa av helheten

(Douglas & Douglas, 2004). I den prehospitala vårdmiljön betonar Wireklint-Sundström

(2005) behovet av att skapa ett vårdrum i den befintliga miljön. Ambulanspersonalens

vårdmiljö varierar stort genom att platsen där patienten skall hämtas eller uppdraget utföras är

unikt för varje vårdtillfälle. Vårdmiljön innefattar miljön på hämtplats och under transporten i

ambulansen från det att ett uppdrag mottagits till dess att det slutförts (Wireklint-Sundström,

2005).

Arbetsmiljön spelar roll för att ambulanspersonalen skall känna sig trygg, utföra ett bra arbete

och ha möjlighet att skapa en bra vårdmiljö. Varje ambulansuppdrag innebär en ny

arbetsmiljö. En olycksplats, ett ombonat hem eller hem i misär är arbetsmiljöer som

ambulanspersonalen kan utsättas för. En del av arbetsmiljön går att påverka medan andra

delar inte går att påverka (Isaksson & Ljungqvist, 1997). Enligt Poljak, Tveith och Ragneskog

(2006) är det är viktigt att vårdaren känner sig trygg för att kunna skapa en bra första kontakt

med patienten. Första kontakten med sjukvården för en svårt sjuk eller skadad patient är ofta

med ambulanssjukvården. För att detta möte skall bli bra är det viktigt att ambulanspersonalen

kan överföra trygghet till patienten (Poljak et al. 2006; Hams, 1997; Johns, 1996). Mannberg-

Hedlund (2004) visade att om vårdaren utförde ett lugnt och tryggt omhändertagande så

skapar det förutsättningar för att minska patientens lidande och rädsla. Ambulanspersonalens

arbetsmiljö är till stor del att färdas i ambulansen. Arbetsmiljön förändras bland annat i och

med att väglaget, vädret, trafiksituationen och hastigheten förändras. Vetenskapliga studier

om ambulanspersonalens arbetsvillkor har tidigare främst handlat om arbetsmiljö, till exempel

förekomst av belastningsskador vid lyft (Lundälv, 2006; Langhelle et al. 2004; Wireklint-

Sundström, 2005). Ambulanspersonalens arbetsmiljö är varierad. Den sträcker sig från en

arbetsmiljö på ambulansstationen tillsammans med kollegor, till arbetet i ambulansen med en

kollega på väg till eller från olycksplatser och patienters hem. Detta under varierande

förhållanden och beroende av väder, larmets innehåll och hur brådskande uppdraget är. Andra

faktorer som påverkar arbetsmiljön är tunga lyft i konstiga positioner, hur platsen ser ut där

10

patienten skall omhändertas. Exempel på sådana platser är en olycksplats med risk för brand

och skärskador, en lägenhet där det råder hotfull stämning eller prio-1 körning under svåra

förhållanden (Sterud, Hem, Ekeberg & Lau, 2007). Ungefär var fjärde inrapporterad

arbetsolycka inom alla yrken under senare år har inträffat i trafiken (Swedin, 2004). Risker

med fordon på väg är alltså i betydande grad ett arbetsmiljöproblem och måste i

arbetsmiljötillsynen betraktas som ett sådant.

Psykosocial arbetsmiljö under prio-1 körning

Ambulansföraren påverkas av stressiga situationer under körningen som kan leda till osäkra

fordonsmanövrar, särskilt bland otränade förare (Lundälv, 2006). Flera studier visar samband

mellan arbetsrelaterad stress och fysiska stressymtom såsom högre blodtryck och högre

hjärtfrekvens hos ambulanspersonal under prio-1 körning än jämförbara yrkeskategorier

såsom polisyrket och brandmannayrket (Shapiro, Jamner & Goldstein, 1993; Sterud, Hem,

Ekeberg & Lau, 2008). Faktorer som kan påverka upplevelsen av stress för ambulanspersonal

är ovissheten om vilka larm som kommer under arbetspasset. Ovissheten om vad

ambulanspersonalen möter på olycksplatsen och i hemmet, omhändertagandet av patient och

anhöriga samt vård under transport till sjukhus. Prio-1 körningen ingår som ett moment både

ut till patienten men också med patient och anhörig i ambulansen in till sjukhus.

Ambulanspersonalen ställs inför hot och våld situationer vilket medför att de upplever

frustration både inför situationen men också över att de inte kan omhänderta patienten på ett

adekvat sätt vilket skapar en känsla av otillräcklighet som kan skapa stress (Suserud,

Blomqvist & Johansson, 2002). Enligt Sandman och Nordmark (2006) är etiska konflikter en

del av ambulanspersonalen vardag. Konflikter kan innebära att ambulanspersonalen tvingas

prioritera bland många skadade patienter samt initiera hjärtlungräddning på en svårt sjuk

patient. Detta är situationer som kan framkalla stressreaktioner hos ambulanspersonalen då

deras mål är att se till patientens bästa och värna om dennes integritet. Studier visar på att

ambulanspersonal löper ökad risk att dö i förtid (Balarajan, 1989) eller att i arbetet bli skadad

eller dödad i olyckor (Maguire, Hunting, Smith & Levick, 2002). Vidare har

ambulanspersonalen en hög nivå av förtidspensioneringar på grund av medicinska orsaker

(Rodgers, 1998).

Enligt Wireklint-Sundström (2005) är det viktigt att vara förberedd på att vara oförberedd.

Ambulanspersonalen börjar bedömningen i ambulansen när uppdraget kvitteras från

larmcentralen. I samband med att ambulanspersonalen får larmet och kvitterar uppdraget så

påbörjas en mental förberedelse inför mötet med patienten. Ofrånkomligen skapar denna

förberedelse en första bedömningen även om uppgifterna från larmcentralen är knapphändiga

(Wireklint-Sundström, 2005). Vårdarna kan använda förberedelsen som en konkret planering

med sin kollega, att vara beredd på uppdragets karaktär är speciellt viktigt för

ambulanspersonalen vid det akuta vårdandet. Förväntan på en speciell händelseutveckling

beskrivs av ambulanspersonalen som positiv stress, lite adrenalinpåslag och lite högre puls,

vilket försätter vårdaren i en ”vårdande beredskap” (Wireklint-Sundström, 2005).

11

Problemformulering

Ambulanspersonal är utsatt för risker och den största risken är att allvarligt skadas eller dö i

trafiken vilket kan skapa stress hos ambulanspersonalen. Stressen kan göra att

ambulanspersonalen har svårt att förbereda sig vilket kan medföra svårigheter i

omhändertagandet av patienten. Studier hur ambulanspersonalen upplever att åka prio-1 i

trafiken på väg ut på uppdrag saknas. Den skadliga stressen hos ambulanspersonal som Sterud

et al. (2008) och olycksstatistiken med utryckningsfordon inblandade som Lundälv (2006)

uppmärksammat visar på behovet av ytterligare studier inom området.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett

arbetsmiljöperspektiv.

METOD

Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning innebär att beskriva världen

som den erfars av människor och företeelser studeras oftast som fenomen, i begreppets

ursprungliga betydelse (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2008). Data som analyseras med

kvalitativ metod insamlas vanligtvis via observation, intervju eller som skriftligt material

(Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).

Urval

Urvalet är ett strategiskt urval och enligt Holme och Solvang (1997) görs det strategiska

urvalet utifrån de teorier som är aktuella vid arbetets start. Inklusionskriterier var

ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare som hade arbetat heltid minst två år i

utryckningstjänst. Två informanter önskades från varje station. Kontakt med

verksamhetschefen i det aktuella landstinget togs och ett godkännande gavs för att gå vidare

med intervjuer av ambulanspersonal i ett landsting i Mellansverige. Fyra ambulansstationer

valdes ut och stationerna valdes utifrån storlek och geografiskt läge. Ambulansstationen som

var störst har tre dygnsambulanser och två dagambulanser och har tillgång till sjukhus på

orten. Två mellanstora stationer med två dygnsambulanser och den lilla stationen med en

dygnsambulans fanns med i urvalet och dessa stationer har 65 km respektive 53 km till

närmsta akutsjukhus. Urvalet av stationer gjordes för att fånga eventuella variationer mellan

storstadsambulanser som har kortare körsträckor och mestadels stadstrafik och ambulanser på

landsbygden med längre körsträckor och kör mestadels på landsväg. Kontakt togs med

stationscheferna som tillfrågade ambulanspersonalen som fanns på plats vid aktuellt tillfälle

om eventuell medverkan i studien. De första två som anmälde sig på varje station och stämde

med studiens inklusionskriterier antogs till studien. Efter att antalet informanter som

författarna efterfrågade (åtta personer) hade uppfyllts kontaktade författarna dessa via telefon.

De första två intervjuerna var pilotintervjuer. I analysarbetet upplevde författarna att några

intervjuer inte innehöll så mycket material och ytterligare två intervjuer genomfördes på en

ambulansstation i ett angränsande län. Tillstånd, urval och inklusionskriterier utfördes i likhet

med tidigare förfaringssätt. Denna ambulansstation bestod av två dygnsambulanser och var

belägen på en ort med tillgång till akutsjukhus. Sammanlagt gjordes tio intervjuer.

Informanternas ålder var mellan 35 och 50 år. Informanternas erfarenhet av ambulansyrket

varierade mellan tre och 32 år och samtliga tjänstgjorde 100 %.

Datainsamlingsmetod

Kvalitativa forskningsintervjuer är en metod som lämpar sig väl då nyanserade beskrivningar

av den intervjuades livsvärld och beskrivningar av specifika situationer och/eller handlingar

eftersträvas (Kvale, 1997).

12

I föreliggande studie har intervjuer används som datainsamlingsmetod. Intervjuguiden bestod

av semistrukturerade frågor där upplevelsen av prio-1 körning efterfrågades. Huvudfrågorna

var: Beskriv hur du upplever prio-1 körning, berätta om händelser som påverkar upplevelsen

av prio-1 körning samt beskriv dina möjligheter att påverka upplevelsen av prio-1 körning.

Intervjuerna spelades in på kassettband, transkriberades och analyserades (cf. Wallen, 1996).

Syftet var att beskriva och förstå de centrala teman som informanterna upplever och förhåller

sig till (Kvale, 1997). I arbetet med att välja lämpliga frågor till intervjuguiden gjordes två

pilotintervjuer (Kvale, 1997; Trost, 2005). Båda författarna var närvarande under

pilotintervjuerna, en intervjuade och den andre satt tyst och lyssnade. Intervjuerna

transkriberades och analyserades av båda författarna och resulterade i att intervjuguiden

justerades och flera följdfrågor ställdes under följande intervjuer. Frågorna i intervjuguiden

gjordes öppnare för att fånga mera information för att få ett rikare material. Informanterna

fick mera tid att tänka efter och formulera svar. En inledande fråga lades också till för att få

informanterna att slappna av och berätta vad ett prio-1 uppdrag var för honom/henne.

Pilotintervjuerna användes inte i analysarbetet eftersom intervjuguiden förändrades efter

provintervjuerna samt att intervjutekniken utvecklades. Enligt Kvale (1997) stärker

pilotintervjuer instrumentets trovärdighet samt att intervjuarens förmåga att skapa ett tryggt

och stimulerande samspel ökar.

Tillvägagångssätt

Informanterna kontaktades via telefon och informerades om studiens syfte och tillfrågades om

intresse att delta. De informerades om att deltagandet var frivilligt, att de hade rätt att avbryta

om de önskade utan att ange skäl och att materialet behandlas konfidentiellt. Inspelade

kassettband kodas med nummer så att det inte kan relateras till enskild informant.

Informanterna fick själva välja plats för intervjuerna som varade i 30 minuter upp till en

timme. Alla intervjuerna utom en utfördes på informanternas respektive arbetsplats, en

intervju genomfördes i den ena intervjuarens hem. Innan intervjun startade informerades

informanten igen om studiens syfte och möjlighet till frågor gavs. Sju intervjuer genomfördes

av författarna gemensamt det vill säga båda författarna var närvarande vid intervjuerna en av

författarna ledde intervjun medan den andra författaren observerade. Resterande tre intervjuer

gjorde författarna var för sig, en författare gjorde två intervjuer och den andra författaren

gjorde en intervju. I kvalitativa studier grundar sig tillförlitligheten på hur trovärdig

insamlingen av data och tolkningsförfarandet har varit (Lundman & Hällgren-Granheim,

2004). För att stärka tillförlitligheten transkriberade intervjuaren själv intervjuerna och båda

författarna läste sedan transkriptionerna och lyssnade på intervjubanden. Båda författarna har

reflekterat över materialet och en diskussion har förts om dess innehåll.

Dataanalys

En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Kvalitativ innehållsanalys

identifierar variationer med avseende på likheter och skillnader i text (Graneheim-Hällgren &

Lundman, 2004). Den metodologiska ansatsen kan vara både deduktiv och induktiv. Deduktiv

ansats innebär analys utifrån en i förväg utarbetad mall, modell eller teori. Induktiv ansats

innebär en förutsättningslös analys av texter (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Vid

studier som är baserade på människors berättelser och upplevelser används en induktiv ansats.

Tolkning av texter förutsätter därför kunskap om det sammanhang i vilket studien är

genomförd till exempel deltagarnas arbetsförhållanden (Graneheim-Hällgren & Lundman

2004). Analysprocessen kan se ut på olika sätt och till varje vetenskaplig metod hör

etablerade begrepp. Centrala begrepp som används för att beskriva analysprocessen vid

kvalitativ innehållsanalys är analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion,

kod, kategori och tema (Graneheim-Hällgren & Lundman, 2004).

13

Texten lästes upprepade gånger för att få en känsla av helheten, syftet var att få fram både det

manifesta och latenta innehållet. Ord och meningar plockades ut som var relevanta till

frågeställningarna och dessa ord och meningar utgör de meningsbärande enheterna. Med

meningsbärande enheter menas ord och meningar som är relaterade till varandra genom sitt

innehåll och sammanhang. De meningsbärande enheterna kondenserades i syfte att korta

texten men ändå behålla hela innehållet. De kondenserande meningsenheterna kodades och

grupperades i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa

kategorier utgör det manifesta innehållet. Dataanalysen har genomförts av författarna

tillsammans. För att tydliggöra dataanalysen ges följande exempel (Tabell 1).

Tabell 1 Exempel på analysprocessens olika steg

Meningsbärande

enhet

Kondenserad

meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

Man kan inte

säga att nån kör

dåligt, det kan

man inte tycker

jag utan det är väl

snarare att man

har sagt att nu

tycker jag att du

får dämpa dig lite

grann. Nu känns

det som att det

går väldigt fort.

Man kan inte

säga att nån kör

dåligt, det kan

man inte tycker

jag utan det är

väl snarare att

man har sagt att

nu tycker jag att

du får dämpa

dig lite grann.

Man kan inte

säga att nån kör

dåligt

Svårt att

påverka

Upplevd

bristande

kontroll i

situationen

I analysarbetet har det manifesta och latenta innehållet analyserats var för sig. Graneheim-

Hällgren och Lundman (2004) menar att en av frågorna när man utför en kvalitativ analys är

att bestämma om dataanalysen ska fokusera på det manifesta eller latenta kontexten. Den

kvalitativa innehållsanalysen kan genomföras på olika abstraktions- och tolkningsnivå

(Graneheim-Hällgren & Lundman, 2004). Den manifesta delen i resultatet är en beskrivning

som ligger nära den ursprungliga texten och det konkreta innehållet, här är abstraktionsnivån

låg. I texten används begreppet arousal som förklaring till adrenalinpåslag, arousal = ett

generellt fysiologiskt och psykologiskt tillstånd av aktivitet hos organismen som varierar på

ett kontinuum mellan djup sömn och intensiv upprymdhet (Robazza, Bortoli & Nougier,

1998). Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll modell har använts vid den deduktiva

analysen. I det latenta innehållet har en högre abstraktionsnivå använts och även en tolkning

av texten har gjorts. Det latenta innehållet kommer i resultatdelen att presenteras som ett tema

detta för att särskilja det manifesta och latenta innehållet. En samstämmighet i analysarbetet

har hos författarna uppnåtts och detta ökar resultatets trovärdighet.

Etiska överväganden

Ett godkännande till studien gavs av verksamhetschefen för ambulansverksamheten i aktuellt

landsting. Kontakt togs via telefon med informanterna för information och samtycke att delta i

studien. En kort muntlig samt skriftlig beskrivning gavs om syftet, informanternas roll och

villkor gällande deras deltagande i studien. Informationen var bland annat att deltagarna hade

rätt att avbryta sitt deltagande när som helst. All information som framkommit genom

intervjuerna behandlades konfidentiellt, vilket innebär att endast uppsatsförfattarna och

14

handledare har tagit del av uppgifter. Individskyddskravet innebär ett skydd för individen som

deltar i forskning som är en del av forskningskravet. Individskyddskravet delas in i fyra

huvudkrav; informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2002). Författarna mening är att dessa krav är uppfyllda i studien.

Informanten har fått både muntlig och skriftlig information om studien samt att de har givit

sitt samtycke att delta i studien. Vidare så har allt insamlat material behandlas konfidentiellt

och kan inte härledas till enskild person. Studien har genomförts med respekt för den enskilda

individen och frågorna i intervjuguiden har inte varit utformade så att det skulle kunna skada

den enskilda individen. Efter intervjuerna har informanterna tillfrågas om hur

intervjusituationen upplevts och det har inte framkommit några tecken på att informanterna

varit besvärade över frågorna i intervju eller intervjusituationen. Ingen forskning får vara så

väsentlig att den får ta avsteg från de etiska kraven (Trost, 2005). Datamaterialet förvaras och

hanteras i enlighet med Karlstads universitets ”Bevarande- och gallringsplan för

forskningsmaterial” (Karlstads Universitet, 2002).

15

RESULTAT

Resultatet av induktiva analysen består av sex kategorier. Dessa är ”upplever kontroll i

situationen”, ”tillit och trygghet till den andres förmåga”, ”upplever arousal i relation till

uppdraget”, ”upplever bristande kontroll i situationen”, ”bristande tillit till den andres

förmåga”, ”upplever stress i relation till prio-1 körning”.

Resultatet av den deduktiva analysen gav två huvudkategorier: att erfara trygghet, att erfara

otrygghet. Ur resultatet av den latenta analysen har det framkommit ett tema: Kommunikation

för säkerhet och välbefinnande.

Kategorierna som framkom i den induktiva analysen kunde i den deduktiva analysen relateras

till varandra utifrån Karasek och Theorells (1990) modell om att hälsa i arbetet beror på

kontrollmöjligheter, psykiska krav och socialt stöd. Analysen resulterade i huvudkategorin

”Att erfara trygghet” (se fig 2)

Att erfara trygghet

Upplevd kontroll i Upplevd arousal

situationen i relation till uppdraget

Tillit och trygghet till

den andres förmåga

Figur 2 Hälsodimension ”Att erfara trygghet”

Huvudkategorin ”Att erfara trygghet” innebär en hälsobevarande dimension som omfattar

kategorierna ”Upplevd kontroll i situationen”, ”Upplevd arousal i relation till uppdraget”

och ”Upplevd tillit och trygghet till den andres förmåga”.

Kontrollmöjlighet

Upplevd kontroll i situationen

De flesta informanterna upplevde att det känns tryggare att köra själv för då har man mer

kontroll över situationen och kör efter egen bedömning och upplevd egen förmåga. Det gällde

även om väglaget och trafiksituationen var besvärlig. Ett par informanter uppgav att de kunde

tänka sig att överlåta körningen till någon de litade på vid extrema väderförhållanden men

Hälsodimension

Kontrollmöjlighet Psykiska krav

Socialt stöd

16

detta hade aldrig inträffat. Vid framförande av ambulansfordonet uppger flera av

informanterna att de tänker på att köra mjukt och säkert så att kollegorna känner sig trygga. I

samband med utryckningskörning är man medveten om riskerna. Väglag, årstid, tid på dygnet

och medtrafikanter är yttre faktorer som påverkar körningen och informanterna anser att det är

viktigt med en god framförhållning och att köra efter sin egen förmåga.

//” Jag försöker köra så att mina kollegor inte ska behöva vara rädda, tänker hela tiden på att

köra så mjukt och säkert”//

//”Jag kör mycket hellre själv då har jag ju mera kontroll”//

Psykiska krav

Upplevd arousal i relation till uppdraget

Många informanter påtalade att larmets karaktär kan ge ett arousal (adrenalinpåslag). Vanligt

förekommande larm som till exempel bröstsmärta gav sällan något större arousal. Däremot får

man ofta ett arousal om larmet gällde ett barn eller trauma. Upplevelsen av ett arousal är inte

relaterat till en negativ upplevelse utan står i relation till att informanten fokuserar och

koncentrera sig på uppdraget och har en bättre förberedelse inför uppdraget. Tydlig

information från SOS om adress, typ av händelse med mera som kunde göra att informanten

har möjlighet att förbereda sig på vägen fram kunde verka lugnande. Några informanter

uppger att de tänker mer på riskerna under prio-1 körning efter att de har arbetat ett antal år

och att incidenter de varit med om också har påverkat deras körning.

//”Ofta får man lite påslag om det är barn och trauma. Lugnar ner mig om jag är

förberedd”//

//”Om man får t.ex. prio-1 bröstsmärta upplever jag det inte som någon adrenalinkick

….om man får ett hjärtstopp på barn….. Då drar kroppen igång mycket mer upplever jag”//

Socialt stöd

Tillit och trygghet till den andres förmåga

De flesta upplever att kollegan har god körförmåga och ett gott omdöme om farten anpassas

efter yttre faktorer. Detta leder ofta till en känsla av trygghet. Flera informanter uppger

behovet av att lita på sin kollega och dennes körförmåga för att känna sig trygg under ett prio-

1 uppdrag. Detta också för att kunna förbereda sig på uppdraget. Vetskapen om hur vissa

kollegor kör skapar redan innan en prio-1 körning en känsla av trygghet eftersom erfarenheten

hos informanterna säger att de här personerna har god körförmåga och gott omdöme. När man

åker med dessa personer kan det vara så att farten inte spelar lika stor roll eftersom man

känner sig trygg med sin kollega.

//”de flesta tycker jag är ganska duktiga på att anpassa farten efter väglaget, vind och hur det

ser ut runtomkring”//

//” Känns helt tryggt och avslappnat när man litar på den som kör”//

17

En ytterligare huvudkategori som framkom i den deduktiva analysen var ”Att erfara

otrygghet” som utifrån Karasek och Theorells (1990) modell innebär en ohälsodimension i

arbetet. Huvudkategorin omfattar kategorierna ”upplevd bristande kontroll i situationen”,

”Upplevd stress i relation till prio-1 körning” och ”Upplevd bristande tillit till den andres

förmåga” (se fig 3)

Att erfara otrygghet

Upplevd bristande Upplevd stress i

kontroll i relation till prio-1 körning

situationen

Bristande tillit till

den andres förmåga

Figur 3 Ohälsodimension ”Att erfara otrygghet”

Kontrollmöjlighet

Upplevd bristande kontroll i situationen

När kollegan kör ambulansfordonet upplever vårdaren bristande kontroll i situationen.

Vårdarens möjlighet att känna kontroll, att påverka, är enligt informanterna att säga till hur

körningen upplevs men det är svårt eftersom det betraktas som ett känsligt ämne. Kritiken tas

ofta emot av chauffören på ”fel” sätt. Chauffören går i försvar eller blir arg, därför låter

många bli att säga något, man ”tiger och lider”. Möjligheten att kommentera körningen är lite

lättare om det finns ”yttre faktor” att kommentera såsom halka, mörker eller risk för djur på

vägen. Det ansågs även lättare att säga till dem som inte har så lång erfarenhet av arbetet inom

ambulanssjukvården. Som ny inom ambulanssjukvården är det också svårt att säga till dem

som har mer erfarenhet. En del informanter uppger att man på senare år har börjat prata om

upplevelsen av prio-1 körning. Andra informanter menar att man pratar om prio-1 körning

Ohälsodimension

Kontrollmöjlighet Psykiska krav

Socialt stöd

18

men då handlar det mera om hastigheter, risker och praktiska detaljer och inte om hur det

upplevs att åka prio-1. En del av informanterna uppger att de har blivit uppmanade av chefen

att diskutera körningen detta för att utveckla körtekniken men också för att komma åt attityder

kring framförandet av ambulansfordonet, men tyvärr görs detta inte i någon större

utsträckning enligt informanterna. Samtliga informanter anser att det behöver diskuteras mera

om hur det upplevs att åka prio-1 både för att utvecklas som chaufförer samt att lära sig ta

hänsyn till den som sitter bredvid.

//”Man kan inte säga att nån kör dåligt, det kan man inte tycker jag utan det är väl snarare

att man har sagt att nu tycker jag att du får dämpa dig lite grann”//

//” Oftast säger jag till då men det beror mycket på vem jag åker med, en del kan inte alls ta

det och går i försvar eller blir arga och sura”//

//”Vi har börjat prata om sådana saker mer och mer för det behövs…uppmanade av chefen

att säga vad vi tycker om körningen för att kunna utvecklas…”//

Psykiska krav

Upplevd stress i relation till Prio-1 körning

Flera informanter uppger att de påverkas av stress i samband med att de får ett prio-1 larm. De

menar att prio-1 uppdrag i sig är ett stressmoment och att åka prio-1 där man utsätter sig för

onödigt många risker gör att de mår sämre och får sämre hälsa. Även vetskapen om att det

kan komma ett prio-1 larm kan skapa stress och under perioder har någon av informanterna

valt att åka dagbil där ”risken” för att få åka prio-1 är liten vilket har upplevts som lugnare.

Bristande information från SOS om till exempel patientens adress eller hälsotillstånd kan

upplevas som stressade likaså är de risker som informanterna utsätter sig för i samband med

utryckningskörning ett stressmoment.

//”Prio-1 är ju ett stressmoment”//

//”Utsätter oss för onödigt mycket risker, det känner jag är mycket stressande”//

Socialt stöd

Bristande tillit till den andres förmåga Informanterna uppger att den bristande tilliten beror på att hastigheten inte anpassas efter yttre

faktorer, att chauffören har bristande körförmåga eller visar bristande omdöme. Framföra

ambulansfordonet på ett olämpligt sätt innebär ojämn körning med hastiga inbromsningar,

köra ikapp andra bilister och behöva bromsa in hårt innan omkörning etc. Vid ett prio-1

uppdrag då man åker med en kollega som inte har en god körförmåga upplevs av de flesta

informanter vid vissa tillfällen som stressande, otryggt, obehagligt och ett par informanter

nämner även rädsla. Vetskapen om hur vissa kollegor framför ambulansfordonet skapar redan

innan en prio-1 körning en känsla av otrygghet eftersom informanternas tidigare erfarenheter

säger att de här personerna har bristande körförmåga och dåligt omdöme. Med dåligt omdöme

nämner informanterna bland annat att köra om på backkrön, hålla lika hög hastighet på dåligt

väglag som på torrt och fint väglag och ligga för nära framförvarande bil. I dessa fall kan det

vara obehagligt redan i låg fart även om hög fart förstärker intrycken. Flera informanter

uppger att de känner sig otrygga och stressade av att kollegan framför ambulansfordonet på

ett osäkert sätt samt att kollegan kan irritera och stressa upp sig på andra medtrafikanter.

19

//”Det finns några kollegor som man inte känner sig trygg med, då blir det ingen trevlig

upplevelse att sitta bredvid”//

I analysen av det latenta innehållet i materialet framkom ett tema ”Kommunikation för

säkerhet och välbefinnande

Kommunikation för säkerhet och välbefinnande

När det gäller den latenta delen framkom svårigheten att förmedla känslan av de psykiska

kraven, att sitta bredvid som vårdare i ambulansen under prio-1 körning. Kunna förmedla

känslan av otrygghet, det går för fort under rådande förhållanden, kollegan kör inte bra eller

litar inte på kollegans körsätt. Vårdaren upplevde ibland en mycket låg grad av

kontrollmöjlighet under prio-1 körningen eftersom det är svårt att kommentera körningen. Det

är svårt att ge kritiken eftersom det är ett känsligt ämne. Svårigheten att kommentera

körningen leder till låg grad av kontrollmöjlighet för vårdaren. Det som påverkar sändarens

kodning enligt informanterna är hur man dels ser på sig själv, tidigare erfarenheter, attityder

och fördomar om motparten. Samma förhållande gäller för tolkning hos mottagaren. Bruset i

kommunikationen i detta sammanhang är bland annat rädslan för hur kritiken kommer att tas

emot, eftersom det inte ges någon positiv kritik är det svårt att ge negativ kritik, att det är ett

känsligt ämne, rädsla för att visa sin egen rädsla/svaghet. Oro för att inte kunna ställa till rätta

om mottagaren tar alltför illa vid sig, liksom ängslan för att få höra obekväma sanningar om

sig själv. En bristande kommunikation kollegor emellan försvårar möjligheterna till ett bra

socialt stöd.

20

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i en resultatdiskussion och en metoddiskussion. I

resultatdiskussionen har författarna valt att utgå från Karasek och Theorells (1990) modell.

Deras modell visar hur psykiska krav påverkar en anställd och vilken typ av inverkan en

person har på sitt arbete (Karasek & Theorell, 1990). Resultatdiskussionen presenteras utifrån

huvudkategorierna i det manifesta resultatet ”att erfara trygghet” och ”att erfara otrygghet”.

Därefter följer temat ”kommunikation för säkerhet och välbefinnande” som framkom i det

latenta resultatet. I metoddiskussionen diskuteras vald metod och resultat utifrån begreppen:

tillämplighet, trovärdighet, överensstämmelse och noggrannhet.

Resultatdiskussion

Tidigare forskning saknas avseende upplevelser eller erfarenheter av prio-1 körning. Det finns

däremot studier hur räddningspersonal påverkas av sin arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt

(Sterud, 2008). Föreliggande studie visar på behovet av att erfara trygghet under prio-1

körning för att uppleva välbefinnande. Tryggheten grundar sig i att ha kontroll över

situationen och det upplevdes framförallt när man som ambulanspersonal själv framförde

ambulansfordonet det vill säga att kollegan satt bredvid i passagerarsätet eller var bak i

vårdarhytten tillsammans med patienten.

Karasek och Theorells (1990) modell är indelad i fyra olika arbetssituationer vilka är spända

arbeten, aktiva arbeten, avspända arbeten och passiva arbeten. Med aktiva arbeten menar

Karasek och Theorell (1990) att de psykiska kraven är höga men egenkontrollen är också hög.

Informanterna i studien uppgav att de psykiska kraven upplevdes speciellt höga om larmet

gällde till exempel trauma eller barn, detta gav arousal. Aktiva jobb innebär att den ökade

psykiska aktiviteten görs till något positivt, vilket ambulanspersonalen kan använda till sin

fördel. Ambulanspersonalen utför ett bättre arbete när de känner att de tjänar på de höga

kraven och omvandlar arousal till något positivt vilket medför att de fokuserar på sina

arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Detta innebär bland annat att ambulanspersonalen kan ha full

fokus på att köra prio-1 eller ta hand om svårt sjuka eller skadade patienter. Detta kan liknas

med en idrottsman som använder arousal till något positivt för att göra ett bättre resultat.

Frankenhaeuser (1997) stöder resonemanget med att arousal kan påverka arbetssituationen i

både positiv och negativ bemärkelse. Ett ökat arousal är i första hand förknippat med negativa

känslor av olust och hjälplöshet. Frankenhaeuser (1997) menar att människan kan stå emot en

stressande situation på ett bättre sätt om personen mår psykiskt bra. När höga arbetskrav är

förenligt med inflytande och frihet över arbetssituationen samt möjligheten till egna initiativ

då har personen möjlighet att uppleva arbetsglädje och ”positiv stress”.

För att uppleva arbetstillfredsställelse är det viktigt att ha ett bra socialt stöd enligt Karasek

och Theorell (1990). Socialt stöd handlar om interaktion mellan människor och det stöd som

finns bland annat på arbetsplatsen. Det sociala stödet kommer från kollegor och chefer. Om

arbetaren uppfattar ett positivt socialt stöd bidrar detta till välmående. Informanterna uppgav

behovet av att känna tillit och trygghet till sin kollegas förmåga att köra prio-1, anpassa farten

efter yttre faktorer och göra korrekta bedömningar i trafiken. Genomgående i alla kategorier

är ambulanspersonalens upplevelse av att erfara trygghet respektive att erfara otrygghet.

Upplevelsen av trygghet medför att ambulanspersonalen kan utföra sina arbetsuppgifter och

fokusera på uppdraget, dessa möjligheter begränsas om ambulanspersonalen är otrygg. Om

ambulanspersonalen erfar otrygghet med sin kollega på väg till patienten upptar det mycket

fokus som istället borde användas till förberedelser. Detta resultat är i överensstämmande med

Wireklint-Sundströms (2005) intervjustudie bland ambulanspersonal som visade på att det

21

finns situationer då det under prio-1 körning ut till patient framfördes ambulansfordonet med

sådan hastighet att det inte gick att tänka på något annat än trafiksituationen. Därmed finns det

ingen tid för den mentala och medicinska förberedelsen inför uppdraget.

Arbeten som har höga psykiska krav men låg kontrollmöjlighet menar Karasek och Theorell

(1990) att det leder till ”högstressjobb”. Detta resonemang kan överföras till att vara vårdare i

ambulansen under prio-1 körning och inte känna tillit till den som kör. Den bristande tilliten

beror på att hastigheten inte anpassas efter yttre faktorer, att chauffören har bristande

körförmåga eller visar bristande omdöme.

Karasek och Theorell (1990) menar att en låg kontroll i arbetet och en låg beslutsnivå inte

bara kan leda till höga stressnivåer, utan även minskad lust till nyskapande i arbetet. Det blir

även svårare att stå emot en stressande situation om man inte mår psykiskt bra och inte kan

påverka sin arbetssituation (Frankenhaeuser, 1997). Resultaten visade att informanterna kände

sig trygga när de framförde ambulansfordonet på egen hand, då hade de kontroll och kunde

köra efter egen körförmåga. Som vårdare kände man sig trygg när man upplevde tillit till den

som framförde ambulansfordonet. Det är viktigt att ambulanspersonalen känner sig trygga

detta för att kunna skapa en bra första kontakt med patienten. Den första kontakten med

sjukvården för en svårt sjuk eller skadad patient är oftast med ambulanssjukvården och denna

första kontakt kan komma att spegla patientens upplevelse av hela vårdkedjan. För att få till

stånd ett bra och tillitsfullt möte måste ambulanspersonalen kunna förmedla trygghet till

patienten (Poljak, Tveith & Ragneskog, 2006; Johns, 1996; Hams, 1997) och det går inte om

ambulanspersonalen själv är otrygg. Mannberg-Hedlund (2004) visade i en studie att om

vårdare kan utföra ett lugnt och tryggt omhändertagande så skapar det förutsättningar för att

minska patientens lidande och rädsla. Förutsättningarna för att skapa ett tryggt första möte

med patienten kan äventyras genom att ambulanspersonalen upplevde sig otrygg med sin

kollegas körning. Denna studie visar dock att informanterna kan fokusera på patienten när de

väl anlänt till patienten trots att ambulanstransporten till patienten varit otrygg och besvärlig.

Ambulansfordonet utgör en betydande del av ambulanspersonalens arbetsmiljö och en

ambulans under utryckning är utsatt för betydande risker i trafiken vilket medför att

utryckningsfordon är inblandade i olyckor. En svensk studie påvisar att ambulanspersonalen

ansågs vara vållande till 80 procent av de olyckor där ambulans är inblandad (Lundälv, 2005).

Internationella och nationella studier visar också på stora risker med utryckningskörning

(Becker, Zaloshnja, Levick, Li, 2003; Eriksson & Werner, 2007; Petzäll, 2006). Debatten om

trafiksäkerheten i ambulanssjukvården har blivit allt mer explicit. Det framkommer av

resultatet att informanterna anser att det har börjat diskuteras trafiksäkerhet på arbetsplatserna

men att det är sällan och väldigt allmänt.

Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under senare år, kompetensen har höjts vilket gör

att varje ambulans är bemannad med minst en sjuksköterska. I avseende prehospital

trafiksäkerhet är det omöjligt att påstå ambulanssjukvården har utvecklats i samma takt eller

om något alls (Lundälv, 2006). Enligt informanterna kommer man inte åt problematiken kring

prio-1 körning eftersom det är ett för ”känsligt ämne” att kritisera någons körförmåga.

Därmed distanserar sig ambulanspersonalen från rapporter och studier som underförstått

påvisar en angelägenhet att påverka ambulanssjukvårdens arbetssätt mot en säkrare

arbetsmiljö. Det ställs stora krav på ambulanspersonalens förmåga och omdöme under prio-1

körning. I SOSFS 2009:10 står det angivet att vårdgivaren ska ansvara för att den hälso- och

sjukvårdspersonal som ska framföra en ambulans har den kompetens som krävs för att på ett

säkert sätt kunna utföra ett ambulansuppdrag. Enligt Lundälv (2006) finns det idag inte någon

22

nationell förarutbildning för utryckningsförare och varje landsting ansvarar själva för

utbildning av ambulanspersonal. Lundälv (2009) är kritisk mot Socialstyrelsen i detta

avseende, och menar att det ger utrymme för stora variationer och tolkningar. Lundälv (2006)

menar att i utbildningssyfte så borde det ingå granskning av tidigare utryckningsolyckor.

Enligt författarna till studien borde det under utbildningen kompletteras med senaste

forskning inom området trafiksäkerhet, vilket möjliggör ytterligare vilja och mod att påverka

arbetssätten i ambulanssjukvården. Arbetsledningen inom ambulansverksamheten bör lyfta in

körningen i olika forum. Detta skulle medföra en mer tillåtande attityd och öppenhet kring

utryckningsskörning vilket kan medföra att den enskilda medarbetaren kan lyfta

problematiken med sin kollega. Dessutom så kan diskussionerna kring risktagande i trafiken

leda till en ökad riskmedvetenhet hos den enskilda medarbetaren. Upplevelsen av saknad

kontroll medför en otrygg situation vilket är svårt att prata om och som informanterna

uttrycker så är det ett ”känsligt ämne”. Svårigheten med att förbättra situationen i

verksamheten anser informanterna hör ihop med att man inte kan prata om hur man som

vårdare upplever körningen. Flera andra studier visar att höga psykiska krav och bristande

egenkontroll ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, muskuloskelettala

sjukdomar och även för funktionella mag-tarmbesvär (Theorell, 2003; Sterud, 2008).

Informanterna vill eller vågar inte ta upp en diskussion om körningen och detta kan bero på en

rädsla att det påverkar relationen till kollegan men kan också vara en förnekelse av sina egna

känslor.

Enligt Lennér Axelsson och Thylefors (2005) är en förutsättning för att kritik ska bli

konstruktiv och inte ett slag i luften att det finns något slags trygghet i relationen. Man bör ha

klart för sig vad man vill uppnå med kritiken och vara väl förberedd, detta gäller särskilt

känsliga eller besvärliga ämnen. Kritik om kollegans bilkörning ansågs av alla informanter

vara ett känsligt ämne och även om man har en trygg relation till kollegan så hjälper det inte

vid kommunikation om bilkörning. De som har en nära och i grunden bra relationer till

varandra vill emellertid ogärna ”störa” dessa genom att vara kritiska. Man försätts i en

lojalitetskonflikt och är orolig för att kontakten, ja hela relationen skall ”ta stryk” (Lennér

Axelsson & Thylefors, 2005). Ska jag konfrontera? Enligt Lennér Axelsson och Thylefors

(1996) beror det på om det fyller en positiv funktion eller ej. Det finns flera faktorer som

måste tas med i beräkningen. Den goda konfrontationen ska helst tjäna båda parter, att säga

vad jag vill innebär ingen garanti för att jag får som jag vill - men chanserna ökar. När vi är

missnöjda med en varaktig situation har vi en moralisk, ibland också en formell skyldighet att

konfrontera. I allmänhet är det bättre att konfrontera än att undvika en konflikt.

Enligt Lennér Axelsson och Thylefors (2005) är det i vissa arbeten helt nödvändigt med

omedelbar (akut) feedback, till exempel under en pågående operation inom polisen eller inom

sjukvården. Kritik i direkt anslutning till händelseförloppet väcker i regel mindre försvar.

Kritiken blir mera konkret och lättare att diskutera ur olika perspektiv (Lennér Axelsson &

Thylefors, 2005). Inom ambulanssjukvården borde det vara naturligt att ge akut kritik direkt

under händelseförloppet men att diskussionen tas efter att uppdraget slutförts. Akut kritik

ansågs vara när säkerheten åsidosattes till exempel att det gick för fort under rådande

omständigheter på grund av halka eller trafiksituationen. Trots att feedbacken många gånger

ansågs vara akut så lät många bli att ge uttryck för den. Feedback är tillsammans med

konflikthantering den mest känsliga kommunikationen i arbetsgruppen. På arbetet förväntas

vi att hålla oss till våra roller och respektera den personliga integriteten enligt Lennér

Axelsson och Thylefors (2005). Vårdarens rätt att ha åsikter om hur ambulansen framförs

under pågående prio-1 körning är något som inte diskuteras. Informanterna ansåg dock att en

diskussion är nödvändigt för att få till stånd en kommunikation för säkerhet och

23

välbefinnande. Ansvaret för att diskussioner om prio-1 körning skulle komma igång på

stationerna ansågs av informanterna ligga hos stationscheferna. Framförallt när det gäller att

ge negativ kritik till enskilda personer. Även om det finns ett sådant ledaransvar menar

Lennér Axelsson och Thylefors (2005) bör strävan vara att alla tar sin beskärda del av såväl

positiva som negativa reaktioner.

Resultatet från den manifesta och latenta delen påverkar varandra genom att en bra

kommunikation är nödvändig för att skapa möjlighet till en bra och trygg arbetsmiljö. Utan en

bra kommunikation påverkas kontrollmöjligheten, det sociala stödet samt möjligheten att

hantera de psykiska kraven.

Metoddiskussion

Kvalitativ innehållsanalys används för att identifiera variationer med avseende på skillnader

och likheter i en text (Lundman & Hällgren-Granheim, 2008) och med det syfte studien har

och efter diskussion med författarnas handledare föll valet på den kvalitativa

innehållsanalysen. Ett problem med kvalitativ innehållsanalys är användningen av begrepp

relaterade till kvantitativ tradition. Ett exempel är begrepp som gäller trovärdighet och som

svar på frågan om hur trovärdigt ett resultat är används ofta validitet, reliabilitet och

generaliserbarhet inom kvantitativ tradition. Motsvarande begrepp inom kvalitativ tradition är

giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).

Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning.

Intervjuerna genomfördes med en kvalitativ ansats då syftet var att undersöka enskilda

informanters personliga och arbetsmässiga erfarenheter med avseende på upplevelser under

prio-1 körning. Intervju är ett hantverk och resultatet av intervjun beror på intervjuarens

kunnande, känslighet och empati (Kvale, 1997). I samband med intervjuernas start så gavs

information till informanterna om studiens syfte och upplägg. Denna information har som

syfte att säkerställa att frågorna ger svar på det som var menat, det vill säga att

beskrivningarna överensstämde med den information som är avsedd att inhämtas. För att

undersöka informanternas erfarenheter valdes att göra intervjuer efter en intervjuguide med

semistrukturerade frågor. Genom att använda en i förväg semistrukturerad intervjuguide har

intervjuaren kontroll över diskussionen (Deacon, Pickering, Golding & Murdock, 1999).

Lindof (1995) beskriver detta tillvägagångssätt som ett ”samtal med syfte”, där syftet är att få

fram relevant information på ett för informanterna bekvämt och avslappnat sätt. Denscombe

(2000) menar att intervjun som metod är lämplig när forskarna efterfrågar data baserad på

emotioner, erfarenheter och känslor. Den semistrukturerade intervjun, utformades med syfte

att hålla en aktiv och öppen dialog mellan informanten och intervjuaren i likhet med ett

vanligt samtal. En god intervjuare bör även ha en viss kunskap om ämnet för att på ett bra sätt

hålla samtalet igång och veta hur frågorna ska ställas så att informanterna själva utvecklar sin

berättelse (Kvale, 1997; Trost, 2005). Eftersom författarna är verksamma inom

ambulanssjukvården kan därför förförståelse vara både en fördel och en nackdel genom att

informanterna kan påverkas genom sättet att framställa frågorna. En annan nackdel kan vara

att informanterna inte tillåts att berätta och utveckla svaren tillräckligt eftersom intervjuaren

tar det som sägs för givet. Förförståelsen ger också en positiv möjlighet att ställa relevanta

följdfrågor (cf. Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Under arbetets gång med intervjuer så

märkte författarna att intervjuerna blev lättare att genomföra vilket kan härledas till att

författarna erfarenhet till en början var begränsad av att leda en intervju. Erfarenheten

utvecklade författarnas intervjuteknik vilket medförde att kvaliteten i intervjuerna

förbättrades. De största förändringarna upplevdes efter pilotintervjuerna då intervjuguiden

24

förändrades. Pilotintervjuerna kunde således inte användas i analysarbetet. Pilotintervjuer är

enligt Kvale (1997) bästa sättet att öva intervjuteknik. Intervjuer av god kvalitet och

innehållsrikedom anses vara avgörande för kvaliteten i kommande analysprocess (Kvale,

1997).

Båda författarna deltog vid de fem första intervjuerna där två var pilotintervjuer. En av

författarna bar huvudansvaret för intervjun och den andra satt tyst och lyssnade. Vid nästa

intervju bytte författarna arbetsuppgifter. Thomsson (2002) menar att det i de flesta fall är

olämpligt att vara två eller flera intervjuare vid ett intervjutillfälle då informanten kan känna

sig i underläge. Detta upplevdes inte som ett problem av författarna. Fördelen av att vara två

vid de inledande intervjuerna upplevdes däremot positivt och lärorikt framförallt av den som

satt passiv och kunde studera intervjuerna. Vid intervjuerna användes bandspelare.

Ljudinspelning kan upplevas som obehagligt varför informanterna delgavs information i brev

om att bandspelare skulle användas under intervjutillfället (Thomsson, 2002). Eftersom

intervjuerna spelades in minimeras risken att förlora information dessutom finns då möjlighet

att koncentrera sig på intervjun (Kvale, 1997). Någon gång upplevdes det att informanterna

hade svårt att öppna sig och prata i början av intervjun men det blev bättre desto längre

intervjun fortlöpte. Detta antogs av författarna att det berodde på att de intervjuade kände till

vilka författarna var och deras erfarenhet inom ambulanssjukvården. Även en rädsla fanns för

att det som sades skulle kunna peka ut specifika kollegor och även uppgiftslämnaren. Det

upplevdes dock som att denna osäkerhet försvann efter ett tag då författarna påtalade att all

information var konfidentiell. Några informanter hade lätt för att svara på frågorna och

följdfrågorna blev få medan andra var kortfattade och det behövdes flera följdfrågor för att få

uttömmande svar. Under samtliga intervjuer var det svårt att få informanterna att prata om

känslor. Känslor nämndes kort och sedan pratades det mer om hur saker gick till och

författarna fick föra intervjun tillbaka till ämnet och informanterna tillfrågas om känslor och

upplevelser i olika situationer. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling står det att

begreppet psykosociala faktorer i arbetsmiljön delvis är svårfångat. Genom att betrakta

arbetsmiljö från psykologisk och sociala synvinklar kan psykosociala faktorer framkomma

(Andersson, Hägg & Rosen, 2006).

Urvalet består av ett strategiskt urval. Detta innebar att personer tillfrågades på utvalda

ambulansstationer om intresse att delta i studien. Stationscheferna tillfrågade personalen vid

aktuellt tillfälle om deras intresse att delta i studien. De två första på varje station som

anmälde intresse och uppfyllde inklusionskriterierna togs med i studien. I kvalitativa studier

är det önskvärt att få en så stor variation som möjligt och de strategiska urvalen garanterar

nära nog variation i urvalet (Trost, 2005). I studien genomfördes först åtta intervjuer (varav

två var pilotintervjuer och exkluderades i studien) vilket ansågs vara tillräckligt att bygga

resultatet på eftersom informanterna delade med sig av sina erfarenheter. Vid

sammanställningen av datamaterialet var författarna osäkra om det insamlade materialet var

tillräckligt uttömmande och beslutade att genomföra ytterligare två intervjuer för att berika

resultatet. Dessa intervjuer analyserades och togs med i studien, därefter nöjde sig författarna

med det insamlade materialet. Kvale (1997) menar att det inte är antalet informanter i en

kvalitativ studie som är avgörande för resultatet utan det insamlade datamaterialet.

Resultatet analyserades och sammanställdes med hjälp av en innehållsanalys med en manifest

del och en latent del. Den manifesta delen framkom mer tydligt då den består av det som

faktiskt sägs av informanterna medan den latenta delen kräver en högre abstraktionsnivå av

författarna. Säkerställande av noggrannhet i analysarbetet sker genom att datainsamlingen

sker korrekt men också att analysen utförs omsorgsfullt. Material lästes igenom ett flertal

25

gånger för att etablera ett helhetsintryck och författarna sökte skillnader och likheter i

informanternas utsagor. En av författarnas handledare läste det insamlade datamaterialet för

att stödja analysarbetet och stärka studiens trovärdighet. När materialet var väl förtroligt för

författarna så identifieras meningsenheter som kondenserades, abstraherades och benämns

med en kod (cf. Lundman, Hällgren-Graneheim, 2008). Författarna anser att

frågeställningarna är besvarade utifrån studiens syfte. Ambulanspersonalen som intervjuades

bar den erfarenhet som författarna efterfrågade och delgav denna erfarenhet till författarna

som analyserade och sammanställde detta i resultatdelen. Resultatet påvisar att det många

gånger är otryggt att färdas i ambulansen under en prio-1 körning och det är något som borde

lyftas fram och diskuteras i verksamheten.

Resultatets betydelse

Utryckningskörning är ett område som inte diskuteras i någon större utsträckning inom

ambulanssjukvården men alla anser att det finns behov av att diskutera detta. För att förbättra

arbetsmiljön under prio-1 körning behövs en bra kommunikation som leder till

kontrollmöjlighet och ett bra socialt stöd. Studien påvisar ett behov av att kommunicera om

upplevelsen av prio-1 körning för att skapa en tryggare arbetsmiljö. Författarna föreslår att

upplevelsen av prio-1 körning bör behandlas under körutbildningen och vara en levande

diskussion i verksamheten, då detta är en del av ambulanspersonalens arbetsmiljö och är

förknippad med stora risker. Studier visar dessutom på kopplingen mellan dålig arbetsmiljö

och ohälsa (Setterlind, 2004; Vinberg, 2009; Theorell, 2003). Det behövs fortsatta studier

inom ytterligare områden som kan komma att påverka ambulanspersonalens arbetsmiljö både

fysiskt och psykiskt. Exempel på detta är kommunikation och konflikthantering,

förarutbildning, tidsvinst vid prio-1 körning samt att jobba i team kontra att rotera med flera

olika kollegor. Studien har resulterat i relevant data som verksamheten borde tillvarata och

använda för att förbättra arbetsmiljön på detta område för ambulanspersonalen.

26

Referenser

Aasa, U. & Wiitavaara, B. (2009). Ambulansorganisationen. I Suserud, B-O. & Svensson, L.

(Red.) Prehospital akutsjukvård. 33-38. Stockholm: Liber AB.

Andersson, I., Hägg, G. & Rosen, G. (2006). Arbetsmiljöarbetet i Sverige 2004. En

kunskapssammanställning över strategier, metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete.

Arbetslivsinstitutet och författare.Stockholm.

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur.

Arbetarskyddstyrelsen. (1998). AFS 1998:7. Arbetsmiljöverkets författningssamling.

Arbetsmiljölagen. (1977). SFS 1977:1160. Stockholm: Riksdagen.

Balarajan, R. (1989). Inequalities in health within the health sector. BMJ: British Medical

Journal. (299), 822-825.

Becker, L., Zaloshnja, E., Levick, N. & LI, G. (2003). Relative risk of injury and death in

ambulances and other emergency vehicles. Accidents analysis and prevention. (35), 941-948.

Bolman, L. & Deal, T. (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:

Studentlitteratur.

Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund:

Studentlitteratur.

Deacon, D., Pickering, M., Golding, P. & Murdock, G. (1999). Recearching communications

a practical guide to methods in media and cultural analysis. London: Arnold.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Douglas, C. & Douglas, M. (2004). Patient - friendly hospital enviroments: exploring the

patients´perspective. Health Expect, (1), 61-73.

Eklöf, M. (2006). Psykosocial arbetsmiljö. Stockholm, Sverige: Sahlgrenska

universitetssjukhuset .

Eriksson, E. (2004). The life cycle completed. Stockholm: Natur och Kultur.

Eriksson, I. & Werner, C. (2007). Ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i

vårdutrymmet i vägburna ambulanser. Karlstad, Sverige: Magisteruppsats vid Avdelningen

för omvårdnad, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet, 2007.

Eriksson-Zetterqvist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2005). Organisation och organisering.

Malmö: Liber AB.

Frankenhaeuser, M. (1997). Kvinnligt, Manligt, Stressigt. Stockholm: Brombergs Bokförlag

AB.

Fridell, S. (1998). Rum för vårdens möten om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård.

Stockholm: Tekninska högskolan. Avhandling.

27

Graneheim-Hällgren, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing

research: concepts, procedures and mesures to achive trustworthiness. Nurse Education

Today, (24), 105-112.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och

sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Hams, S. (1997). Concept analysis of trust: a coronary care perpective. Intensive and Critical

Care Nursing, (13), 351-356.

Hanberger-Westergaard, S. (2006). Positiva utmaningar och otydliga roller- en studie om

psykosocial miljö och arbetstillfredsställelse i svenska kyrkan. Studie, Göteborg:

Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Hertzberg, F. (1966). The motivation-hygiene theory. Cleveland and New York: The World

Publishing Company.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvantitativa och kvalitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Homburger-Eriksson, E. (2004). Den fullbordade livscykeln. Natur & Kultur

Isaksson, L. & Ljungqvist, Å. (1997). Ambulanssjukvården. Stockholm: Liber AB.

Johns, J. (1996). A concept analysis of trust. Journal of Advanced Nursing, (24), 76-83.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healty work. New York: Basic Books.

Karlstads Universitet. (2002). Bevarande och gallringsplan för forskningsmaterial: Nr: 53/02.

Kvale, J. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Langhelle, A., Lossius, H., Silfvast, T., Björnsson, H., Lippert, F. & Ersson, A. (2004).

International EMS systems: the nordic countries. Resuscitation, 61 (1), 9-21.

Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur

och Kultur.

Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (1996). Om konflikter. Falkenberg: Natur och Kultur.

Lindof, T. (1995). Qualitative Communication Research Methods. Thousand Oaks,

California: Sage Publications, Inc.

Lundälv, J. (2005). Ambulanskrascher (EMVC) i internationell belysning - en

litteraturgenomgång av fenomenet EMVC och en kunskapsöversikt av intresse för

skaderegistrering inom EMVC-området i Sverige åren 1990-2005. Scand J Resusc Emerg

Med, (13), 148-158.

Lundälv, J. (2006). Säker utryckning. Gävle: Meyer Informations & Förlag AB.

Maguire, B., Hunting, K., Smith, G. & Levick, N. (2002). Occupational fatalities in

emergency medical services: A hidden crisis. Annals of Emergency Medicine, 40 (6), 625-

632.

28

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur.

Mannberg-Hedlund, C. (2004). Patienters upplevelse av landsvägsburen ambulanssjukvård i

glesbygd. Luleå: Magisteruppsats vid Luleå Universitet institutionen för hälsovetenskap.

Maslow, A. (1954). Motivation and personality. New York: HarperCollins Publishers Inc.

McShane, S. & Glinov, M. (2005). Organizational Behavior. Nev York: McGraw-Hill/Irwin.

Petzäll, K. (2006). Trafiksäkerhet vid ambulanstransporter. Falun, Sverige: Institutionen för

hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna, Falun, 2006.

Poljak, A., Tveith, J. & Ragneskog, H. (2006). Omvårdnad i ambulans-den första länken i

vårdkedjan. Vård i Norden, 26 (1), 42-45.

Robazza, C., Bortoli, L. & Nougier, V. (1998). Physiological Arousal and Performance in

Elite Archers: A Field Study. European Psychologist, 3 (4), 263-270.

Robbins, S. (2000). Essentials of Organizational Behavior. New Jersey. l: Prentic- Hall, Inc.

Rodgers, L. (1998). A five year study comparing early retirements on medical grounds in

ambulance personnel with those in other groups of health service staff Part II: Causes of

retirements. Occupational Medicine, 48 (2), 119-132.

Rubenowitz, S. (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Sandman, L. & Nordmark, A. (2006). Ethical conflicts in prehospital emergency care.

Nursing Ethics, (6), 13.

Setterlind, S. (2004). Den hälsosamma arbetsplatsen. Från analys till åtgärd. Karlstad: Stress

Management Center AB.

Shapiro, D., Jamner, L. & Goldstein, I. (1993). Ambulatory stress psycho-physiology: the

study of "compensaratory and defensive counterforces" and conflict in a natural setting.

Psychosom Med 1993. (55), 309-323.

Socialstyrelsen. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1982:763. Stockholm:

Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. (2001). Riktlinjer - Ambulanssjukvårdens termer och begreppsdefinitioner.

Stockholm: Garnitionstryckeriet.

Socialstyrelsen. (1999). Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering inom

ambulanssjukvård. Stockholm.

Socialstyrelsen. (2009). SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård,

6 kap. Ansvar för ambulansuppdrag . Stockholm, Sverige: Socialstyrelsen.

Sterud, T., Hem, E., Ekeberg, O. & Lau, B. (2008). Health problems and help-seeking in a

nationwide sample of operational Norwegian ambulance personnel. BMC Public Health.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.biomedcentral.com/1471-2458/8/3/prepub

29

Sterud, T., Hem, E., Ekeberg, O. & Lau, B. (2007). Occupational stress and alcohol use: A

study of two nationwide sample of operational police and ambulance personnel in Norway.

Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 68 (6), 896-904.

Suserud, B. (2005). A new profession in the pre-hospital care feld-the ambulance nurse.

Nursing in Critical Care, 10 (6), 269-271.

Suserud, B.-O., Blomquist, M. & Johansson, I. (2002). Experiences of threats and violence in

the Swedish ambulance service. Accident and Emergency Nursing, (10), 127-135.

Swedin, P. (2004). Arbetsmiljöverkets i Växjö avsiktsförklaring för ökad trafiksäkerhet.

Växjö: Arbetsmiljöverket.

Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress . Lund: Studentlitteratur.

Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wallen, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentliteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. [Elektroniskt]. Tillgängligt: http://www.vr.se/.

Vinberg, S. (2009). Vinberg, Effekter av humankapitalinvesteringar i företag och

organisationer. FFRU-rapport. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Wireklint-Sundstöm, B. (2005). Förberedd på att var oförberedd. Växjö: Doktorsavhandling,

University Press.

Vägverket. (2008). Grundläggande kompetensmål för utryckningsförare. Borlänge:

Vägverket.

30

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrund

Berätta om ett prio-1 uppdrag

Berätta om dina uppgifter under prio-1 körning

Beskriv hur du upplever prio-1 körning

Berätta om händelser som påverkar upplevelsen av prio-1 körning

Beskriv dina möjligheter att påverka upplevelsen av prio-1 körning

Sammanfattning

31

Bilaga 2

Till verksamhetschefen

Vi är två studenter som läser specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning ambulans vid

Karlstads Universitet. Vi håller nu på med examensarbetet. Syftet med studien är att

undersöka ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att

belysa behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning.

Sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras upplevelser

av prio-1 körning. Vi behöver totalt sex informanter. Intervjuerna kommer att göras på tre

ambulansstationer i Mellansverige. Stationerna har valts utifrån storlek och geografiskt läge.

Vårt önskemål är att intervjua två personer på varje station. Vi kommer att ta kontakt med

stationscheferna för mer information och för att få hjälp att välja informanter. Intervjuerna

kommer att spelas in på band för att senare analyseras. Vår förhoppning är att intervjuerna ska

ske under januari- februari 2009. Studien beräknas vara klar i juni 2009.

Vi önskar ett godkännande för att få fortsätta med datainsamling till studien.

Handledare till uppsatsen är universitetslektor Cristina Sällström och universitetsadjunkt

Jörgen Jansson, Karlstads universitet.

Finns några oklarheter eller frågor så tag gärna kontakt med Ann-Margret Ullström eller Per-

Olov Forsberg.

Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg

Sjuksköterska Sjuksköterska

Amb. Kr-hamn Amb. Kr-hamn

avek@live.se peo-63@hotmail.com

Tfn: 0706806361 Tfn: 0704147310

32

Bilaga 3

Till stationschefen

Vi är två studenter som läser specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning ambulans vid

Karlstads Universitet. Vi håller nu på med examensarbetet. Syftet med studien är att

undersöka ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att

belysa behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning.

Sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras erfarenheter

under prio-1 körning. Vi behöver totalt sex informanter. Intervjuerna kommer att göras på tre

ambulansstationer i Mellansverige. Stationerna har valts utifrån storlek och geografiskt läge.

Vårt önskemål är att intervjua två personer på varje station. Intervjuerna kommer att spelas in

på band för att senare analyseras. Vår förhoppning är att intervjuerna ska ske under januari-

februari 2009. Studien beräknas vara klar i juni 2010.

Vi kommer att kontakta er för att få Er hjälp med att identifiera lämpliga informanter.

Tillstånd för studien har inhämtats hos verksamhetsansvariga för ambulanssjukvården.

Handledare till uppsatsen är universitetslektor Cristina Sällström och universitetsadjunkt

Jörgen Jansson, Karlstads universitet.

Finns några oklarheter eller frågor så tag gärna kontakt med Ann-Margret Ullström eller Per-

Olov Forsberg.

Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg

Sjuksköterska Sjuksköterska

Amb. Kr-hamn Amb. Kr-hamn

avek@live.se peo-63@hotmail.com

Tfn: 0706806361 Tfn: 0704147310

33

Bilaga 4

Förfrågan angående deltagande i vetenskaplig studie

Under våren kommer vi att genomföra en intervjustudie. Syftet är att beskriva

ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att belysa

behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning. Sjuksköterskor och

ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras upplevelser av prio-1 körning. Vi

behöver totalt sex informanter. Intervjuerna kommer att göras på tre ambulansstationer. Vårt

önskemål är att intervjua två personer på varje station. Intervjuerna kommer att spelas in på

kassettband för att senare analyseras. Resultatet av intervjuerna kommer att avidentifieras,

bearbetas konfidentiellt enligt personuppgiftslagen. Din medverkan är frivillig och du kan när

som helst avbryta ditt deltagande i studien utan närmare motivering. I resultatet kommer inte

stationens namn eller enskild person att identifieras.

Handledare till studien är universitetslektor Christina Sällström och universitetsadjunkt

Jörgen

Jansson

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie. Ytterligare information lämnas av Ann-

Margret Ullström och Per-Olov Forsberg

Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg

Sjuksköterska Sjuksköterska

Amb. Kr-Hamn Amb. Kr-Hamn

avek@live.se peo-63@hotmail.com

070-6806361 070-4147310

Med vänlig hälsning Ann-Margret Ullström och Per-Olov Forsberg

Jag har tagit del av informationen och ger härmed mitt samtycke för deltagande i studien.

……………………………………………………………

Datum och Underskrift

34

Bilaga 5

Förfrågan angående deltagande i vetenskaplig studie

Under hösten kommer vi att genomföra två kompletterande intervjuer till vår studie om

ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att belysa

behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning. Sjuksköterskor och

ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras erfarenheter under prio-1

körning. Intervjuer har tidigare gjorts på tre ambulansstationer och vi gör nu ytterligare två på

en fjärde station. Intervjuerna kommer att spelas in på kassettband för att senare analyseras.

Resultatet av intervjuerna kommer att avidentifieras, bearbetas konfidentiellt enligt

personuppgiftslagen. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt

deltagande i studien utan närmare motivering. I resultatet kommer inte stationens namn eller

enskild person att identifieras.

Handledare till studien är universitetslektor Christina Sällström och universitetsadjunkt

Jörgen Jansson

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie. Ytterligare information lämnas av Ann-

Margret Ullström och Per-Olov Forsberg

Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg

Sjuksköterska Sjuksköterska

Amb. Kr-Hamn Amb. Kr-Hamn

avek@live.se peo-63@hotmail.com

070-6806361 070-4147310

Med vänlig hälsning Ann-Margret Ullström och Per-Olov Forsberg

Jag har tagit del av informationen och ger härmed mitt samtycke för deltagande i studien.

…………………………………………..

Datum och Underskrift

35